12.07.2015 Views

Konsekvensbedömning för dricksvatten vid en ny reglering ... - Structor

Konsekvensbedömning för dricksvatten vid en ny reglering ... - Structor

Konsekvensbedömning för dricksvatten vid en ny reglering ... - Structor

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

25 (51)Dricksvatt<strong>en</strong>L<strong>en</strong>a Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Antalet misstänkt föror<strong>en</strong>ade områd<strong>en</strong> är färre än vad som framkommer i objektslistan eftersomvarje post motsvarar <strong>en</strong> bransch på <strong>en</strong> plats. På <strong>en</strong> plats kan det ha bedrivits flera olikaverksamheter g<strong>en</strong>om år<strong>en</strong> med olika branschtillhörighet.Då bättre höjddata blir tillgängligt kan <strong>en</strong> mer detaljerad analys av föror<strong>en</strong>ade områd<strong>en</strong> göras iområd<strong>en</strong> som bedöms känsliga. I samband med detta bör materialet över föror<strong>en</strong>ade områd<strong>en</strong>dateras upp då mer information löpande läggs in i dessa databaser.6.2 Avloppsvatt<strong>en</strong> och dagvatt<strong>en</strong>Enligt d<strong>en</strong> underlagsrapport som Sv<strong>en</strong>skt Vatt<strong>en</strong> tagit fram för klimatutredning<strong>en</strong> (M 134, 2007)kan högre vatt<strong>en</strong>nivåer i recipi<strong>en</strong>terna resultera i:Sämre avledning av dagvatt<strong>en</strong> om dämning sker längre in i dagvatt<strong>en</strong>system<strong>en</strong>Risk för återströmning i brädd- och nödavloppÖkad risk för mark- och källaröversvämningar (med avloppsvatt<strong>en</strong>)Dessutom kan bräddningar av or<strong>en</strong>at eller dåligt r<strong>en</strong>at avloppsvatt<strong>en</strong> och dagvatt<strong>en</strong> öka.Mälar<strong>en</strong> är recipi<strong>en</strong>t för olika typer av utsläpp. Totalt sett är det drygt 5 % av det vatt<strong>en</strong> somlämnar Mälar<strong>en</strong> (räknat som medelflöde) som tillförs via kommunala avloppsr<strong>en</strong>ingsverk,dagvatt<strong>en</strong> och industrier. För sv<strong>en</strong>ska förhålland<strong>en</strong> är Mälar<strong>en</strong> int<strong>en</strong>sivt ut<strong>ny</strong>ttjad som recipi<strong>en</strong>t.Huvuddel<strong>en</strong> av Storstockholms r<strong>en</strong>ade avloppsvatt<strong>en</strong> leds till Saltsjön. M<strong>en</strong> för de tätorter somligger i Mälardal<strong>en</strong> utgör sjön i princip d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da möjliga recipi<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. Det finns både större ochmindre kommunala r<strong>en</strong>ingsverk runt om Mälar<strong>en</strong>, lokaliserade till strandnära läg<strong>en</strong>. Spillvatt<strong>en</strong>innehåller näringsämn<strong>en</strong>, syreförbrukande ämn<strong>en</strong>, tungmetaller, smittämn<strong>en</strong> och organiskaämn<strong>en</strong> som t ex läkemedelsrester. I r<strong>en</strong>ingsverket reduceras föror<strong>en</strong>ingshalterna av mångaämn<strong>en</strong>. R<strong>en</strong>at spillvatt<strong>en</strong> kan dock innehålla läkemedelsrester och andra kemiska ämn<strong>en</strong>eftersom r<strong>en</strong>ingsverk<strong>en</strong> inte är byggda för att avlägsna dessa.En av de absolut farligaste riskerna förknippad med <strong>dricksvatt<strong>en</strong></strong>försörjning är vatt<strong>en</strong>bur<strong>en</strong>smitta. Det finns <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> risk att r<strong>en</strong>ingsprocesserna i vatt<strong>en</strong>verk<strong>en</strong> inte klarar att förhindrasmittspridning. Eftersom Mälar<strong>en</strong> samtidigt ut<strong>ny</strong>ttjas som recipi<strong>en</strong>t för avloppsvatt<strong>en</strong> finns riskför smitta eftersom spillvatt<strong>en</strong> från hushåll innehåller stora mängder bakterier, virus och andraorganismer, många sjukdomsframkallande (se <strong>vid</strong>are nedan under strandbete). I väl fungerander<strong>en</strong>ingsverk reduceras äv<strong>en</strong> smittämn<strong>en</strong>a väs<strong>en</strong>tligt.Bräddning av spillvatt<strong>en</strong> förekommer dels <strong>vid</strong> s k nödbrädd som inträffar <strong>vid</strong> elavbrott ochdylikt och dels p g a hydraulisk överbelastning av kombinerade system (där dag- och spillvatt<strong>en</strong>leds i gem<strong>en</strong>sam ledning). Under normala förhålland<strong>en</strong> förekommer nödbrädd sällan och gerbegränsade mängder bräddat avloppsvatt<strong>en</strong>. Vissa kommuner, exempelvis Stockholm, harkombinerade system med bräddningar som följd t ex p g a häftiga regn sommartid (som gerhydraulisk överbelastning i ledningsnätet). Vid höga nivåer kan bakåtströmning ske via bräddochnödavlopp som ligger lågt. Mälar<strong>en</strong> och avloppssystem<strong>en</strong> kommer då att fungera somkommunicerande kärl vilket får <strong>en</strong> mängd negativa konsekv<strong>en</strong>ser. Här har bräddavloppets nivåhelt avgörande betydelse. När vattnet väl kommit in i spillvatt<strong>en</strong>systemet kommer det att belastahela systemet med ledningar och pumpstationer hela väg<strong>en</strong> till avloppsr<strong>en</strong>ingsverket. Detkommer äv<strong>en</strong> att medföra kraftig överbelastning av r<strong>en</strong>ingsverk<strong>en</strong>, r<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> skulle då kraftigtförsämras.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Sluss<strong>en</strong>, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\<strong>dricksvatt<strong>en</strong></strong>\<strong>dricksvatt<strong>en</strong></strong>_fas3.doc

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!