Konsekvensbedömning för dricksvatten vid en ny reglering ... - Structor

Konsekvensbedömning för dricksvatten vid en nyreglering av MälarenUnderlag till miljökonsekvensbeskrivning2010-10-26Beställare: ExploateringskontoretProjekt SlussenUppdragsnummer: 220784Lena Tilly

2 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26SammanfattningDenna rapport är framtagen inom ramen för Projekt Slussen. Beställare av uppdraget ärStockholms stad. Inom Projekt Slussen utreds en ny reglering av Mälaren med ökadtappningskapacitet. Rapporten redovisar förväntade konsekvenser på dricksvattenförsörjningoch VA-system till följd av nollalternativet och förslag på ny reglering. Nollalternativet ochförslag på ny reglering är framtagna av SMHI.Förslaget på ny reglering (=huvudalternativet) innebär att dimensionerande vattenstånd (10 000års återkomsttid) minskar från över 6 m till 4,78 m i Mälarens höjdsystem. Vattennivån 4,78 mförekommer i dagens reglering omkring vart 30:e år. Årsmedelvattenståndet i Mälaren beräknasbli 4,18 m i förslag till ny reglering, mot nollalternativets 4,19 m. Förändringarna är dock olikaunder olika delar av året; under november-februari är medelvattenståndet omkring 5 cm lägre,men under perioden mars-mitten av maj är medelvattenståndet ca 5-10 cm högre jämfört mednollalternativet. Resten av året (maj-oktober) är alternativens medelvattenstånd mycket likavarandra.Mälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjning för mer än 2miljoner invånare i Mälardalen och Stockholmsregionen. Det finns ingen alternativ vattenresursav samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälaren. Ett mycket högt värde kandärför sättas på Mälaren ur dricksvattensynpunkt. Mälarvattnet utnyttjas som råvattentäkt via ettflertal stora ytvattenverk. Det finns även grundvattentäkter som ligger strandnära, vissa av dessaär förstärkta genom infiltration av Mälarvatten.Med huvudalternativet sker inga översvämningar av strandområden under normal drift. Denuteblivna översvämningen innebär att någon föroreningsspridning från dessa områden inte skertill ytvattnet eller inom tillrinningsområdet till grundvattentäkter vilket är en positivkonsekvens. Även omfattningen av bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvattenreduceras. Säkerheten för dricksvattenförsörjningen ökar därmed såväl avseendemikrobiologiska problem som olika miljögifter, petroleumprodukter mm. Detta innebär såledesen förbättring jämfört med nollalternativet.Förändringen av utläckage av humus (vilket kan medföra brunifiering) och näringsämnen(vilket kan medföra övergödning och algblomning) från översvämmad mark är svårbedömd, ennågot högre vårnivå kan å ena sidan ge en ökning medan den minskade arealen översvämmadeområden å andra sidan kan ge en minskning. Förändringen bedöms dock som marginell jämförtmed de stora mängder näringsämnen och humus som tillförs Mälaren från avrinningsområdetvid hög avrinning, oavsett hur Mälaren regleras.I Mälaren är det vattenverkens intagsnivåer som är styrande ur kapacitetssynpunkt. Det lägstavattenståndet är något högre i huvudalternativet vilket är en förbättring jämfört mednollalternativet. Då Mälarens nivå sjunker så lågt att utskoven stängs stoppas utflödet ochdärmed omsättningen av vatten. Detta innebär risk för försämrad vattenkvalitet med syrefriaförhållanden och frigörelse av föroreningar, metaller och näringsämnen från bottensedimenten. Ihuvudalternativet minskar den längsta sammanhängande perioden med nolltappning med ca enBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

3 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26månad jämfört med nollalternativet. På årsbasis minskas även antalet dagar med nolltappningfrån 57 till 34. Detta innebär således en förbättring jämfört med nollalternativet.Vid situationer då Saltsjön ligger högre än Mälaren föreligger risk för saltvatteninträngning,vilket kan påverka dricksvattenförsörjningen. I huvudalternativet sker anpassning av höjden förde nya utskoven i Söderström. Anpassningen sker i förhållande till höjda havsvattennivåer inomanläggningens livslängd. Detta innebär en förbättring jämfört med nollalternativet. För atthindra saltvatteninträngning krävs även att de befintliga luckorna i Norrström (Riksbron ochStallkanalen) på sikt höjs.Sammantaget medför huvudalternativet stora positiva konsekvenser för såväldricksvattenresursen Mälaren som för dricksvattenförsörjningen från ytvatten- ochgrundvattentäkter. Jämfört med nollalternativet bedöms stora förbättringar erhållas. Den störstaförbättringen gäller för extrema händelser, alltså för de höga vattenstånd som inträffar vidextrema flöden (med 1000 och 10 000 års återkomsstid).Mälaren utgör den enda möjliga recipienten för renat avloppsvatten och dagvatten för ett stortantal tätorter som ligger runt sjön. VA-systemen som har utlopp i Mälaren har hydrauliskkontakt med sjön. Det oförändrade medelvattenståndet i huvudalternativet innebär oförändratinläckage till VA-systemen och därmed oförändrad belastning på avloppsreningsverken sett påårsbasis. Den lägre vinternivån innebär att inläckaget av kallt vatten till avloppsreningsverkenminskas. Detta är positivt ur reningssynpunkt och huvudalternativet innebär en förbättringjämfört med nollalternativet. I huvudalternativet minskas belastningen av övergödande ämnenoch den indirekta påverkan på dricksvattenförsörjningen (vattenburen smitta, algtoxiner mm)betydligt. Även den indirekta påverkan på bebyggelse genom mark- och källaröversvämningarminskas. Sammantaget sker en förbättring jämfört med nollalternativet.Möjligheten att uppfylla relevanta miljömål förbättras med huvudalternativet, dels p g a denindirekta risken för föroreningsspridning från översvämmade områden försvinner, dels p g a attminskade utsläpp av avloppsvatten innebär minskad övergödning.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

6 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-261 SyfteSyftet med denna rapport är primärt att beskriva hur de föreslagna ändringarna av regleringenoch tappningen från Mälaren påverkar dess funktion som regional vattentäkt.Även en eventuell påverkan på dricksvattenproduktionen i samband med byggskedet belyses.Utöver påverkan på Mälaren belyses även konsekvenser för till Mälaren närbelägnagrund/ytvattentäkter som skulle kunna påverkas av nivåförändringar i Mälaren.Eftersom hanteringen av avloppsvatten både kan påverkas av de föreslagna ändringarna avregleringen och tappningen från Mälaren och i sin tur kan påverka dricksvattenförsörjningenbelyses VA-systemen i ett helhetsperspektiv.2 Avgränsning2.1 TidInom Projekt slussen gäller följande tidshorisonter: Driftstid av regleringen: Maximalt 50 år (från 2018-)Slussenanläggningen ska dimensioneras för 100 års driftstid.2.2 GeografiDen geografiska avgränsningen utgörs av Mälarens strandzon inom området avgränsat av dendimensionerande vattennivån i nollalternativet. Påverkansområdet definieras som de stränderoch strandnära miljöer som berörs av vattenståndsfluktuationer upp till 500 m frånmedelvattenstånd samt låglänta områden vilka kan beröras av översvämningar under normaldrifteller vid extrema händelser. Totalt omfattar påverkansområdet 4 län och 22 kommuner. Bådeytvatten och grundvatten samt mark ingår.2.3 Aspekter och påverkansfaktorerI denna rapport hanteras både dricksvattenförsörjning och VA-systemen i och runt Mälaren,detta för att få ett helhetsperspektiv.Dricksvattenproduktionen från Mälaren kan påverkas avseende vattnets kvalitet och/ellerkvantitet av förändringar i flöde, vattenstånd, näringsläckage och erosion. Enskilda objekt fördricksvattenförsörjning såsom råvattenintag kan påverkas av vattenstånd och erosion (flöden).Vattenförsörjning från brunnar lokaliserade i Mälarens närområde kan påverkas avseendevattnets kvalitet och/eller kvantitet av förändringar i vattenstånd.VA-systemen kan påverkas av förändrade nivåer. Effekten av dessa kan i sin tur få indirektakonsekvenser för dricksvattenförsörjningen och bebyggelse.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

7 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Tabell 2.1. Sammanställning av möjlig påverkan på dricksvatten kopplat till olika geografiskapåverkansområdenPåverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokaltStockholmRegionaltMälarenRegionaltSaltsjön /Vattenstånd Mälaren,direkt (kvalitet, kvantitet,ytvatten och grundvatten)Vattenstånd Saltsjön(kvalitet ytvatten)Vattenstånd Mälaren,indirekt (bräddningavloppsanläggningar,utläckage föroreningar,näringsämnen)Flöden (erosion vidråvattenintag)Östersjön- X X -- X - -- X X -- X X -Enskild VA-försörjning (brunnar och avloppsanläggningar) tas inte upp här. Påverkan påsjöförlagda ledningar och anläggningar avseende erosion mm samt konsekvenser med avseendepå avlopp till följd av förändrade flöden nedströms Slussen/Söderström hanteras i separatrapport hanteras i separat rapport (SMHI, Rapport 2007-41C).3 Ny reglering och ökad tappningDen nya regleringen av Mälaren syftar till att:• Minska risken för översvämningar runt MälarenSamhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, bebyggelse och infrastruktur,sjöfart,jordbruk• Minska risken för låga vattennivåer i MälarenSamhällsintressen: Dricksvattenförsörjning och sjöfart• Förhindra saltvatteninträngningSamhällsintressen: DricksvattenförsörjningVid utformningen av den nya regleringen tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöergenom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö. Regleringenska eftersträva att sänka vattenhastigheterna i syfte att begränsa erosion på bottnar ochanläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Utformningen avregleringen eftersträvar vidare, om möjligt, särskild hänsyn till det allmänna fiske-intresset ochkulturmiljön genom längre tidsperioder med önskade flöden i Stockholms ström, vid Riksbron,särskilt under vår och höst.SMHI har tagit fram förslag på en ny reglering (SMHI, rapport 2010-16. Förslag på Mälarensframtida reglering – Slutrapport Fas 3).Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

8 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Det presenterade förslaget till ny reglering (som utgör huvudalternativ) ger möjlighet att iSöderström reglera mot önskade flöden vid ett givet Mälarvattenstånd. Tillsammans medmöjligheten att ändra luckställning/önskat flöde flera gånger per dygn medför detta ett flertalpositiva konsekvenser.Statistik för Mälarens vattenstånd för nollalternativet respektive huvudalternativet redovisas itabellerna 3.1-3.4 . Data är hämtade från SMHI, rapport 2010-16 (Förslag på Mälarensframtida reglering – Slutrapport Fas 3).Tabell 3.1. Statistik för de olika regleringsalternativen över medel-, hög och lågvattenståndsamt Q100. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI). Nivån avser meter i Mälarenshöjdsystem.Nollalternativ HuvudalternativHögsta4,78 4,57högvattenståndMedelvattenstånd 4,19 4,18Lägsta3,86 3,90lågvattenståndQ100 5,17 4,56Vintervattenstånden har i medeltal sänkts. Vårvattenståndet har höjts men sänks av frånmånadsskiftet mars-april. Ett mål för arbetet har varit att låta nivåerna variera mer medtillrinningsmönstret. Nivån vid höga höst- och vinterflöden stiger men inte lika högt som inollalternativet och har en kortare varaktighet. Det högsta högvattenståndet är 4,57.Medelvattenståndet är 4,18 i huvudalternativet vilket är samma som i nollalternativet (4,19). Detlägsta lågvattenståndet är 3,90 i huvudalternativet, vilket är 4 cm högre än nollalternativet(3,86). Antalet dagar då vattenståndet i Saltsjön (Ws) är högre än vattenståndet i Mälaren (Wm)ökar från 0,1 i nollalternativet till 1 i huvudalternativet. Detta beror på att Mälarens vattenståndhålls nere vintertid och det är då dessa situationer inträffar.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

9 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Figur 3.1. Mälarens vattenstånd med huvudalternativet (fas 3b) redovisat som medel, max och min för varjedag på året under perioden 1976-2005 (röd, blå respektive grön kurva). Som jämförelse/komplement redovisasmotsvarande vattenstånd för reglering enligt nollalternativet (svarta kurvor) från SMHI.Karakteristiska värden för medelvattenstånd (i Mälarens system) vid olika årstider framgår avtabell 3.2.Tabell 3.2. Modellerat medelvattenstånd för de två alternativen perioden 1976-2005, vinter:1/12-29/2, vår: 1/3-31/5, sommar: 1/6-31/8, höst: 1/9-30/11. Nivån avser meter i Mälarenshöjdsystem.Nollalternativ HuvudalternativVINTER 4,21 4,15VÅR 4,25 4,31SOMMAR 4,14 4,13HÖST 4,13 4,13Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

10 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Statistik avseende nolltappning redovisas i tabell 3.3. Antalet dagar då ingen tappning skerreduceras betydligt och den längsta perioden med nolltappning minskar med ca en månad (från185 dagar i nollalternativet till 154 dagar). På årsbasis inträffar nolltappning vid färre tillfällen ihuvudalternativet (2 tillfällen/år) än i nollalternativet (4 tillfällen/år).Tabell 3.3. Statistik över nolltappningstillfällen för huvudalternativet samt nollalternativet.Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI)NolltappningNollalternativ HuvudalternativAntal dagar per år 57 34Antal år 27 21Antal tillfällen per år 4 2Längsta period 185 154Vattenstånd beräknade för extrema tillrinningar, dvs flöde med 1000 års återkomsttid (Q1000),med 10 000 års återkomsttid (Q10000) samt dimensionerande tillrinning (FLK1) redovisas itabell 3.4. Av tabellen framgår att vattenstånden har sänkts betydligt för samtliga fallen.Tabell 3.4. Statistik över Mälarens högsta vattenstånd vid extrema flöden för huvudalternativetsamt nollalternativet. Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på 4,08 m i Mälarenshöjdsystem. (efter SMHI). Nivån avser meter i Mälarens höjdsystem.Nollalternativ HuvudalternativQ1000 >6,00 4,64Q10000 >6,00 4,78FLK1 >6,00 4,784 Metodik för analyserna4.1 Geografiska analyserGeografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna av huvudalternativet ochav nollalternativet (dagens reglering) av Mälaren. Den geografiska analysen grundar sig på attdet inte finns detaljerat material avseende höjder utan konsekvensbeskrivningen genomförs medfrämst översiktliga översvämningskarteringar som utförts av Räddningsverket och SMHI. Dessaskikt är framställda på basis av den rikstäckande höjddatabasen (GSD-höjddata). Vad gällernoggrannheten i geografiska data hänvisas till speciell rapport avseende detta (Sweco, 2010-02-11. PM Noggrannhet i GIS-data).4.1.1 Nollalternativ - normaldriftVattennivån för 100-årsflödet i nollalternativet är 5,17 (Mälarens system), detta analyseras medstöd av det skikt som tagits fram av Räddningsverket i deras översvämningskartering för nivån5,14.Lägsta lågvattenstånd är 3,86 i nollalternativet.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

12 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26vattenskyddsarbeten i det östra mest urbaniserade området samt från utförda uppdrag förVattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt.Uppgifter om grundvattenförekomster i Mälaren närhet har hämtats från SGU och VISS(VattenInformations System i Sverige).Det underlag som Klimat- och sårbarhetsutredningen begärde från de störredricksvattenproducenterna har inhämtats. Materialet utgör av papperskopior av mailkonversationeroch ifyllda listor. Dessa sårbarhetsanalyser avseende påverkan i samband medöversvämningsscenarier har utnyttjats. Direkta kontakter har tagits med de storadricksvattenproducenterna för analys av lågvattensituationer. För att kunna belysa främstriskscenarier med höga nivåer har underlag avseende riskobjekt såsom avloppsreningsverk,större bräddpunkter för avloppsvatten, större utsläpp av dagvatten mm som finns i GISdatabasenssamlingskartor använts.4.3 VA-systemFör VA-anläggningar finns underlag från Ekerö, Håbo, Strängnäs, Kungsör och Västerås inlagt iGIS-databasen. Som VA-anläggningar räknas här vattenverk, reningsverk, vattenintag,pumpstationer samt utsläppspunkter för dag- och spillvatten. För att bedöma hur omfattandeöversvämningsproblemen blir behövs detaljinformation avseende vilka bräddavlopp ochnödavlopp som ligger under vissa kritiska nivåer samt inventering av nivån på källargolv ochandra lågt belägna utrymmen. I samband med Klimat- och sårbarhetsutredningen har vissahuvudmän för VA gjort speciella konsekvensanalyser avseende höga nivåer. Dessa har nyttjats.Men Tyréns bedömer att det inte genomgående krävs den detaljeringsgraden förkonsekvensanalyserna. Alla dagvattensystem med utlopp i Mälaren förutsätts ha utlopp underMälarens nuvarande medelvattennivå. Tyréns bedömer inte att det är meningsfullt attdetaljinventera samtliga dagvattenutlopp.I det befintliga underlaget finns uppgifter om VA-ledningar i Solna, Ekerö, Eskilstuna, Håbo,Köping, Södertälje och Upplands-Bro. I Stockholm finns uppgifter endast sydost om Slussen.Tyréns bedömer dock att ledningarnas och pumpstationernas nivåer i sig är ointressanta – det ärbara bräddavloppen som möjliggör kommunikation med Mälaren och som därför påverkarförloppet. Någon vidare analys görs därför inte av dessa uppgifter. Fokus i analysen har lagts påvilken påverkan som erhålls på dricksvattenförsörjning och bebyggelse.5 Mälaren5.1 NaturgeografiMälarens 22 603 km 2 stora avrinningsområde utgör ca 5 % av Sveriges yta. Avrinningsområdetär ungefär rektangulärt till formen, med största delen av ytan norr och väster om Mälaren (sefigur 5.1). I söder är vattendelaren belägen mindre än 30 km från strandlinjen.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

13 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Figur 5.1. Mälarens avrinningsområdeMälaren är en flikig sjö med ett stort antal öar vilket gör att sjön kan delas in i väl avgränsadebassänger. Den indelning i vattenförekomster som vattenmyndigheten för Norra Östersjöntillämpar, se figur 5.2, baseras på den indelning i bassänger som Mälarens vattenvårdsförbundtidigare gjort.Västra Mälaren med bassängerna Galten (vattenförekomsten SE659356-152200, bassäng Aenligt Mälarens vattenvårdsförbund) och Blacken (SE659716-155074, bassäng B enligtMälarens vattenvårdsförbund) är grunda och mellan dem finns en trång passage vid Kvicksund.Bassängen Gripsholmsviken (vattenförekomsten SE658594-159015, bassäng C enligt Mälarensvattenvårdsförbund) innefattar flera stora djupa fjärdar (Prästfjärden och Björkfjärdarna). NorraMälaren med bassäng Lårstaviken (vattenförekomsten SE661828-160253, bassäng D enligtMälarens vattenvårdsförbund) tar emot tillflödet från Fyrisån. Närmast utflödet ligger bassängGörväln (vattenförekomsten SE659147-160765, bassäng E enligt Mälarens vattenvårdsförbund)samt den stockholmsnära bassängen Rödstensfjärden (vattenförekomsten SE657596-161702,bassäng F enligt Mälarens vattenvårdsförbund).Vattenmyndigheten har dessutom avgränsat Västerås hamnområde (vattenförekomstenSE660825-154247) och Köpingsviken (vattenförekomsten SE659631-151422) som separatavattenförekomster, beroende på lokal påverkan från hamnverksamhet, samt Stora Ullfjärden(vattenförekomsten SE661347-159570).Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

14 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Figur 5.2. Mälarens indelning i vattenförekomster. (Källa: Vattenmyndigheten).Nästan hälften av tillrinningen (46 %) förs med större åar till sjöns västligaste bassäng A-Galten. Till den därpå följande bassängen B-Blacken förs ytterligare 24 % av tillrinningen.Ytterligare 11 % tillförs den nordöstra bassängen D-Lårstaviken. Resten kommer med småtillflöden från närområdet runt sjön. Den ojämnt fördelade tillrinningen ger upphov till tvåhuvudriktningar längs vilket vattnet transporteras genom sjöbäckenet. En öst-västlig längsMälarens huvudriktning och en nord-sydlig från fjärdarna söder om Uppsala och vidare mot destockholmsnära bassängerna där de två vattenmassorna möts och blandas.Sjön som helhet kan betraktas som relativt grund (medeldjup 12,8 m) och med ett djup påmindre än 3 m i 20 % av sjön. Den teoretiska omsättningstiden för hela Mälaren är 2,8 år.Bassängernas olika volymer i kombination med tillrinningen avgör vilken uppehållstid vattnetfår i respektive bassäng (se tabell 5.1). Bassäng A som tar emot hälften av tillrinningen och somhar minst volym har därför den snabbaste omsättningen tillsammans med bassäng F som mottarstora flöden från bassängerna C och E.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

17 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Det är bland annat den västra delen av Mälaren och tarmen upp mot Uppsala som berörs och detär övergödning som är det största problemet (Vattenmyndigheten Norra Östersjön ochLänsstyrelsen Västmanland län, 2008 och 2009b).Tabell 5.3. Ekologisk och kemisk status för Mälarens nio vattenförekomster samt miljökvalitetsnorm(MKN).VattenförekomstStora UllfjärdenSE661347-159570LårstavikenSE661828-160253RödstensfjärdenSE657596-161702GripsholmsvikenSE658594-159015BlackenSE659716-155074GaltenSE659356-152200GörvälnSE659147-160765Västerås hamnomrSE660825-154247KöpingsvikenSE659631-151422NuvarandeEkologiskstatusMåttlig status*Otillfredställandestatus*God StatusNuvarandeKemisk statusGod statusGod status*Uppnår ej godstatus*MKNEkologiskaKvalitetskravGod statusTidsfrist 2021God statusTidsfrist 2021God StatusMKNKemiskaKvalitetskravGod statusGod statusGod status 2015undantag för TBT(2021)God Status God status God status God statusMåttlig status*Måttlig status*God statusGod statusGod statusTidsfrist 2021God statusTidsfrist 2021God statusGod statusGod status God status God status God statusMåttlig potential*Måttlig potential**Risk att god status inte uppnås till 2015.Uppnår ej godstatus*Uppnår ej godstatus*God potentialTidsfrist 2021God potentialTidsfrist 2021God status 2015undantag för PAH(2021)God status 2015undantag för TBT(2021)5.4 Förhållandet Mälaren – SaltsjönMälaren avsnördes från havet och blev gradvis en insjö under 1100 och 1200-talen då trösklarnavid Norrström genom landhöjningen kom allt närmare vattenytan. Vattenståndsskillnadenmellan Mälaren och Saltsjön har trots landhöjningen förblivit ca 0,5 m vid medelvattenstånd.Detta beror på att trösklarna i Stockholm består av löst sand och grus (Brunkebergsåsen) somsuccessivt eroderats ner.Statistik för Mälarens vattenstånd för nollalternativet respektive föreslag till ny reglering fas 3bredovisas i tabell 3.1 (från SMHI rapport 2010-16. Förslag på Mälarens framtida reglering –Slutrapport fas 3). Statistik för havsvattenstånd för dagens klimat samt för framtida klimat hartagits fram av SMHI (Rapport 2010-01. Havsvattenståndsberäkningar Stockholm stad/ProjektSlussen). SMHI använder i första hand den vedertagna metoden (IPCC 2007) med ett högtscenario med vissa jämförelser med resultat från den holländska Deltakommittén (som räknarmed större höjning). Saltsjöns nivå kan variera snabbt beroende på vind- och tryckförhållanden.Mälarens utlopp sker i 9 punkter, se tabell 5.4. Vid de situationer då Saltsjön ligger högre änMälaren finns risk för saltvatteninträngning. Då nivån i Saltsjön överstiger luckornas höjd (setabell 5.4) kan saltvatten tränga in direkt i dessa lägen. Är den relativa skillnaden mellanBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

18 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Saltsjön och Mälaren stor så förvärras problematiken vid ett eventuellt inläckage (inflödet blirstörre). Dammarna vid Riksbron och i Stallkanalen är lägst, och kan överskridas först. Därefterkommer Karl-Johan.Ett exempel på situation då Saltsjöns nivå låg högt kan januari 2007 nämnas. Den 21 januari varnivån samma som i Mälaren vid Hammarbyslussen (+4,38). Vattenståndet i Mälaren var 4,43vid detta tillfälle. Något inläckage skedde dock inte eftersom luckorna inte överskreds.Tabell 5.4. Luckhöjder mm vid Mälarens utlopp. Information från Stockholms hamnar (HansBergström) samt Sjöfartsverket, Södertälje.UtloppLuckhöjd / dammkrön (Mälaren/RH00)Riksbro-dammen 4,40 / + 0,56Stallkanalen 4,40 / + 0,56Avtappningskanalen (John Ericsson) 5,20 / +1,36Karl-Johan slussen 4,90 / +1,06Hammarbyslussen 5,48 / +1,64Kulvert HammarbyUndervattenskulvertSödertälje slussen 5,20 / +1,36Kulvert Maren (Södertälje)UndervattenskulvertKulvert Vettersgatan (Södertälje) UndervattenskulvertDammen vid Riksbron har en fisklucka. Denna är utformad som ett urtag/jack i den storaluckan. Nivån är lägre här och ger således ett utflöde i normalläget. SMHI bedömer att dettautflöde har betydelse vid perioder då vattennivån i Mälaren är låg och vattenmagasinet iMälaren är ansträngt. Fiskluckan utgör i dagsläget även ett riskmoment där ett inflöde avsaltvatten kan ske vid höga havsnivåer. Enligt uppgift från Stockholms hamnar är luckanutformad så att den ska kunna stängas, denna funktion är dock inte installerad i dagsläget.För att undvika direkt inströmning av saltvatten är luckornas höjd och täthet viktigast. Men vidsituationer med havsvattenstånd högre än Mälaren med lång varaktighet kan inläckage ske viamark-grundvatten och otätheter utanför luckorna. Detta bedöms dock inte ske i sådanomfattning att dricksvattenförsörjningen påverkas negativt. Tätning vid Helgeandsholmen harerhållits genom den spontning som genomförts för Riksdagshuset. Denna hade egentligen tillsyfte att hålla uppe grundvattennivån för att bevara grundläggningens träpålar. PåRosenbadsidan kan ett läckage via mark-grundvatten iakttas, detta var tydligt i samband medden provtappning som utfördes 2008. Då läckte Mälarvatten ut till Saltsjön, men läckage kanantagligen också ske den omvända vägen.Stockholm Vatten AB har i sina provtagningar i Östra Mälaren konstaterat förhöjda salthalter isamband med större inflöden av saltvatten. Detta har sedan 1981 skett 1983, 1990 och 1993.Det tunga saltvattnet har vid dessa tillfällen inte nått längre in i Mälaren än till djupområdet vidKlubben. Tidigare skedde större saltvatteninbrott som nådde längre in, men justeringar ivattendomen har förbättrat situationen. Speciellt i Årstaviken har höga salthalter uppmätts.Direkt inträngning via Hammarby slusslucka kan inte ske i dagens högvattensituationereftersom luckan är tillräckligt hög. Däremot sker ett vattenutbyte i samband med slussning, vid0,6 m vattenståndsskillnad uppskattas volymen till 1 200 m 3 /slussning (uppgift från Stockholmshamnar). Vid slussen i Södertälje uppskattas volymen till 1 300 m 3 /slussning vid envattenståndsskillnad på 0,5 m (uppgift från Sjöfartsverket).Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

19 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-265.5 Grundvatten och MälarenDe viktigaste grundvattenresurserna förekommer i åsformationer. Ett flertal sådana störregrundvattenförande åsformationer löper genom området såsom Uppsalaåsen, Enköpingsåsen,Badelundaåsen och Malmsjöåsen (se figur 5.3).Grundvattenmagasinen närmast Mälaren kan stå i hydraulisk kontakt med ytvattnet. Detta styrsav de lokala förhållandena (jordlager, topografi mm).Figur 5.3. Grundvattenförekomster i Mälarområdet. Ur SGU:s databaser, © SverigesGeologiska Undersökning (SGU)Grundvattennivåer styrs främst av grundvattenbildning från nederbörd. Där kontakt finns mellangrundvattenmagasin och ytvatten kan detta påverka grundvattennivåerna i närområdet. Någraspecifika nivåer är svårt att ange generellt då detta styrs av lokala förhållanden. Förändringar iMälarens nivå utjämnas och fördröjs i angränsande grundvattenmagasin, vilket ger kortvarigaförändringar med begränsad påverkan. Det är snarast förändringar i medelvattenståndet som ärstyrande.Generellt för vattenkvalitet gäller att vid höga grundvattennivåer tillförs mer organiskt materialtill Mälaren från omgivande mark. Vid låga grundvattennivåer oxideras sulfider i marken tillsulfat. Vid låga nivåer kan grundvattentäkter drabbas, dels kvantitetsmässigt (av vattenbrist ellertorrläggning), dels kvalitetsmässigt då andra delar av grundvattenmagasinet aktiveras. Denaturliga variationerna i grundvattenmagasinen samt avsänkningar i samband med uttagenbedöms dock påverka grundvattentäkterna mer än Mälarens nivå ur kvalitetsaspekt.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

20 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Relikt saltvatten (dvs saltvatten från de perioder då Mälardalen var täckt av hav) harkonstaterats i åsarna vid Strängnäs (Gorsingeholm) och Enköping (Fagerudd). Detta saltvattenär instängt i ”hydrauliska fällor”, och en försämring kan ske vid lägre nivåer i Mälaren eftersomgränsen till saltvattnet höjs. En högre lägsta nivå bedöms som positivt.Samtliga berörda grundvattenförekomster har klassificeringen god kvantitativ och kemisk status(Vattenmyndigheten Norra Östersjön och Länsstyrelsen Västmanland län, 2008 och 2009).5.6 Mälaren som dricksvattentäktMälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjning för mer än 2miljoner invånare i Mälardalen och Stockholmsregionen. Att långsiktigt säkerställa dennafunktion ingår i de grundläggande målen för regleringen av Mälaren (såväl dagens regleringsom det nya förslaget till reglering).Vatten från Mälaren används som råvatten för Storstockholm (via vattenverken Lovö, Norsborgoch Görväln) och för Håbo kommun (vattenverken i Bålsta och Skokloster). Mälarvattenanvänds även indirekt för produktion av konstgjort grundvatten i Västerås och Södertälje (somreserver i Strängnäs och på Ekerö). I figur 5.4 framgår lägena för de större ytvattenintagen.Omkring 8 m 3 /s utnyttjas för dricksvattenproduktion, motsvarande omkring 5 % av medelflödet.Figur 5.4. Lägen för större ytvattenintag för kommunal vattenförsörjning samt skyddsområdenär markerade.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

21 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Till Norsborgs vattenverk kommer vatten från västra Mälaren, medan vattenverken Lovö ochGörväln tar in vatten från såväl västra som norra Mälaren (tillflödet via Fyrisån). Detnäringsrika vattnet från det nordliga tillflödet (Uppsalaslätten) är tyngre än det västliga ochsjunker därför djupare ner. Detta vatten kräver mer kemikalier vid beredningen och utnyttjasdärför främst under sommaren då det djupare vattnet håller en lägre temperatur än det ytligarelätta vattnet.Ur kapacitetssynpunkt är det möjligheten att ta in vatten till vattenverken som styr, här är detnivån vid intagsanordningarna som är begränsande. Med stöd av information frånvattentäkternas huvudmän (Stockholm Vatten AB, Norrvatten, Mälarenergi och Telge Nät) haruppgifter för de olika vattenverkens intag sammanställts, se tabell 5.5.Vid vattenverken Lovö och Görväln finns djupa fjärdar och intag har placerats på flera olikadjup. Detta ger en flexibilitet och ökar driftsäkerheten. Intagen utnyttjas vid olika perioder avåret, de djupaste intagen används främst sommartid för att säkerställa en låg temperatur.Tillfälligt bedöms de kunna utnyttjas även under andra perioder, dock med ökade kostnader förbehandlingen av vattnet (speciellt vid Görvälnverket där det djupa vattnet utgörs av tillflödetfrån norra Mälaren med en sämre vattenkvalitet). Norsborg ligger vid Rödstensfjärden som inteär så djup, och här finns endast ett intagsläge.Intagsledningarna mynnar i intagskammare / intagsbassänger där silar och pumpar ärinstallerade. Dessa konstruktioner är öppna och kommunicerar med Mälarens vattenyta och detär här som intaget av vatten är känsligt för Mälarens nivå. Intagskonstruktionerna är fasta ochgår inte eller är svåra att bygga om. I tabell 5.5 redovisas uppgifter för intagen. En lägrevattennivå än den styrande nivån i intagskammaren innebär att det inte går att pumpa in vattenmed full (maxflöde) respektive normal kapacitet. Vid lägre nivåer suger pumparna in luftoch/eller silarean reduceras betydligt.Tabell 5.5. Uppgifter om vattenverk och vattenintag i Storstockholm.Vattenverk Andel avvattenuttag förStorstockholmAntalledningarDimension(mm)Intagsdjup(m undervattenyta)GörvälnLovöNorsborg –Östra verketNorsborg –Västra verket24 % (ca 43 miljonerm3/år)30 % (ca 54 miljonerm3/år)22 % (ca 40 miljonerm3/år)22 % (ca 40 miljonerm3/år)3 600-1200 4+22Styrande nivå iintagskammaren(nivå i Mälarenssystem/RH00)3 1000-1200 5+10+15+23 Ca 3,6/-0,2 (maxprod)Ca 3,3/-0,5(normalprod)2 1300 11Ca 3,6/-0,2 (maxprod)Ca 3,3/-0,5(normalprod)21300113,7-3,8/-0,1 (maxprod)3,4-3,5/-0,4(normalprod)Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

22 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Västerås (Mälarenergi) har angett att deras intag ligger på 6 m djup och att det inte är känsligtför låga nivåer. Konstruktionen i intagsbassängen klarar nivåer ner till ca 3,5 m.Södertälje (Telge Nät) har angett att deras intag vid Bastmora inte är känsligt för låga nivåer.Håbo har inte lämnat några uppgifter avseende intagets känslighet.Intagsnivån i Norsborgs västra verk är dimensionerande då intaget ligger ytligast (ca +3,7-3,8).Vattenverket står också för en stor andel av dricksvattenproduktionen.Vid litet tillflöde i Mälaren erhålls generellt en god kvalitet på råvattnet, då blir självreningen ide stora fjärdarna uppströms intagen god eftersom uppehållstiden är lång. Detta gäller förStorstockholm, Södertälje och Håbo. I Västerås är vattenkvaliteten vid intaget främst präglad avlokala nederbörds- och vindförhållanden, här finns inte samma goda förutsättningar försjälvrening. Låga nivåer har ofta samband med hög temperatur vilket ger längre period medtemperaturskiktning och större risk för syrebrist och kvalitetsproblem (frigörelse avföroreningar, metaller och näringsämnen från bottensedimenten). Att specificera vid vilken nivåsom vattenkvaliteten försämras bedöms inte möjligt. Då vattennivån i Mälaren blir så låg attutskoven stängs ändras förutsättningarna och omsättningen stoppas upp. Stagnanta förhållandenökar risken för försämrad vattenkvalitet (syrefria förhållanden och frigörelse frånbottensedimenten).Stockholm Vatten har en reservvattentäkt (Bornsjön) för Norsborg vattenverk. Bornsjön har godkapacitet och kan klara ett långvarigt uttag. Minskad kapacitet i Norsborgs västra verk kansannolikt tillfälligt till del kompenseras med ökade uttag/produktion i Norsborgs östra verk ochfrån Lovöverket. Det finns ingen reservvattentäkt för Lovö vattenverk. Viss överföring mellanNorsborg, Lovö och Görväln är möjlig via distributionsnätet. Norrvatten har fyragrundvattentäkter som reserver för Görvälnverket. Dessa täcker dock endast ca 40 % avNorrvattens normalproduktion, och uttagen kan bara göras under en relativt begränsad tid. FörHåbo kommun finns inga reserver, varken för Bålsta eller Skokloster. Det finns ingareservvattentäkter i Södertälje eller Västerås, däremot finns här en viss reservvolym igrundvattenmagasinen.5.7 Grundvattentäkter i närområdet av MälarenGrundvattenförekomsterna i Mälardalen utnyttjas för kommunal vattenförsörjning i Uppsala,Enköping, Västerås, Södertälje, Strängnäs, Eskilstuna, Upplands-Bro och Sigtuna. Vidöversvämning av tillrinningsområdet finns risk för indirekt påverkan på grundvattentäkter p g aföroreningar. Vattentäkterna kan bli utslagna för lång tid om de förorenas allvarligt. Direktpåverkan på grundvattentäkter av ytvatten från Mälaren beror till stor del på uttagsbrunnarnasplacering och hur de är utformade.Uttag av Mälarvatten utnyttjas för produktion av konstgjort grundvatten i Södertälje, Västeråsoch på Ekerö. Ytvattnet infiltreras i öppna bassänger i grundvattentäkterna. Om förorenatytvatten infiltreras kan grundvattenmagasinet bli förstört för lång tid eftersom omsättningstidenoftast är lång och sanering kan vara svårt att genomföra. Grundvattentäkten Visholmen iSträngnäs (numera reservvattentäkt) bygger på inducerad infiltration av Mälarvatten.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

23 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-266 Faktorer som påverkar dricksvattenkvalitetenDet mångfaldiga nyttjandet av Mälaren innebär att det förutom den planerade verksamhetenfinns ett stort antal faktorer som påverkar vattenkvaliteten. Dessutom påverkar många av deverksamheter som förekommer inom avrinningsområdet vattenresursen direkt eller indirekt. Ensammanställning av riskobjekt redovisas i tabell 6.1. De riskobjekt/påverkansfaktorer sombedöms kunna påverkas/förvärras vid förändrade vattenstånd är markerade med fet stil itabellen. De viktigaste faktorerna kommenteras i detta kapitel.Enligt den underlagsrapport som Svenskt Vatten tagit fram för klimatutredningen (M 135, 2007)kan höga vattennivåer och översvämningar öka risken för att föroreningar kommer ut direkt iytvattnet eller i tillrinningsområdet för vattentäkter. Föroreningarna kan ge akuta problem avmikrobiologisk karaktär, men med begränsad varaktighet. De kan också vara av karaktären”miljögifter” som kan ge mer eller mindre permanenta skador på en vattentäkt. Specielltgrundvattentäkter med långsamma flöden och med fastläggning av föroreningar i marken kanskadas för mycket lång tid.Tabell 6.1. Kategorisering av olika påverkansfaktorer (efter rapport 2010-07, Svenskt Vatten Utveckling).De riskobjekt/påverkansfaktorer som bedöms kunna påverkas/förvärras vid förändrade vattenstånd ärmarkerade med fet stil.PunktvisaDiffusaTillfälligaOlycksrelaterade utsläpp, sjöfartOlycksrelaterade utsläpp, industriOlycksrelaterade utsläpp, väg-/bantrafikOlycksrelaterade utsläpp, hamnverksamhetDammbrottBrorasBräddning avloppsvattenÖversvämning jord-/ skogsbruksmarkÖversvämning förorenad markStrandbeteSkredSaltvatteninträngningKontinuerligaKontinuerliga utsläpp, avloppsvattenExploatering förorenad markErosion och slamtransportUrlakning förorenad markAvrinning avfallsdeponierAvrinning jord-/ skogsbruksmarkOtillåtna och tillåtna utsläpp, sjöfartNedfall luftföroreningarEnskilda avloppI figur 6.1 redovisas de viktigaste påverkansfaktorerna (farleder, större reningsverk,översvämmade områden) och skyddsobjekten (vattenverk, vattenskyddsområden).Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

24 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Figur 6.1. Figur över påverkansfaktorer (farleder, större reningsverk, översvämmade områden)och skyddsobjekt (vattenverk, vattenskyddsområden).6.1 Förorenade områdenUtläckage från förorenade områden och industriområden kan påverka yt- ochgrundvattenresurser. Stigande vattennivåer och ökande ytavrinning kan i större utsträckningmedföra utläckage från förorenade områden. Detta gäller både översvämningar samtfluktuerande och periodvis stigande grundvattennivåer.I det befintliga underlaget finns uppgifter om förorenad mark och potentiellt förorenad markfrån Ekerö kommun, Stockholms kommun, Håbo kommun, Kungsör, Hallstahammar, Västeråsoch Köping. Data från Länsstyrelsen i vissa län finns också i databasen. De anger områden påkommunnivå. Data för förorenade områden varierar innehållsmässigt. Vissa data innehållerendast en typ av verksamhet, medan andra är mer heltäckande. En del objekt är noga utredda,andra är inskrivna utifrån vaga misstankar. Frånvaro av objekt är inte säkert detsamma som attmarkföroreningar saknas, nya uppgifter tillkommer och databaser uppdateras kontinuerligt. Ettmindre antal objekt är klassade enligt MIFO 1 -modellen. MIFO är tänkt som ett hjälpmedel attgallra mellan ett större antal förorenade områden för att avgöra vilka som är mest angelägna attundersöka vidare eller sanera.1 Metodik för inventering av förorenade områdenBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

25 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Antalet misstänkt förorenade områden är färre än vad som framkommer i objektslistan eftersomvarje post motsvarar en bransch på en plats. På en plats kan det ha bedrivits flera olikaverksamheter genom åren med olika branschtillhörighet.Då bättre höjddata blir tillgängligt kan en mer detaljerad analys av förorenade områden göras iområden som bedöms känsliga. I samband med detta bör materialet över förorenade områdendateras upp då mer information löpande läggs in i dessa databaser.6.2 Avloppsvatten och dagvattenEnligt den underlagsrapport som Svenskt Vatten tagit fram för klimatutredningen (M 134, 2007)kan högre vattennivåer i recipienterna resultera i:Sämre avledning av dagvatten om dämning sker längre in i dagvattensystemenRisk för återströmning i brädd- och nödavloppÖkad risk för mark- och källaröversvämningar (med avloppsvatten)Dessutom kan bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvatten och dagvatten öka.Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp. Totalt sett är det drygt 5 % av det vatten somlämnar Mälaren (räknat som medelflöde) som tillförs via kommunala avloppsreningsverk,dagvatten och industrier. För svenska förhållanden är Mälaren intensivt utnyttjad som recipient.Huvuddelen av Storstockholms renade avloppsvatten leds till Saltsjön. Men för de tätorter somligger i Mälardalen utgör sjön i princip den enda möjliga recipienten. Det finns både större ochmindre kommunala reningsverk runt om Mälaren, lokaliserade till strandnära lägen. Spillvatteninnehåller näringsämnen, syreförbrukande ämnen, tungmetaller, smittämnen och organiskaämnen som t ex läkemedelsrester. I reningsverket reduceras föroreningshalterna av mångaämnen. Renat spillvatten kan dock innehålla läkemedelsrester och andra kemiska ämneneftersom reningsverken inte är byggda för att avlägsna dessa.En av de absolut farligaste riskerna förknippad med dricksvattenförsörjning är vattenburensmitta. Det finns en liten risk att reningsprocesserna i vattenverken inte klarar att förhindrasmittspridning. Eftersom Mälaren samtidigt utnyttjas som recipient för avloppsvatten finns riskför smitta eftersom spillvatten från hushåll innehåller stora mängder bakterier, virus och andraorganismer, många sjukdomsframkallande (se vidare nedan under strandbete). I väl fungerandereningsverk reduceras även smittämnena väsentligt.Bräddning av spillvatten förekommer dels vid s k nödbrädd som inträffar vid elavbrott ochdylikt och dels p g a hydraulisk överbelastning av kombinerade system (där dag- och spillvattenleds i gemensam ledning). Under normala förhållanden förekommer nödbrädd sällan och gerbegränsade mängder bräddat avloppsvatten. Vissa kommuner, exempelvis Stockholm, harkombinerade system med bräddningar som följd t ex p g a häftiga regn sommartid (som gerhydraulisk överbelastning i ledningsnätet). Vid höga nivåer kan bakåtströmning ske via bräddochnödavlopp som ligger lågt. Mälaren och avloppssystemen kommer då att fungera somkommunicerande kärl vilket får en mängd negativa konsekvenser. Här har bräddavloppets nivåhelt avgörande betydelse. När vattnet väl kommit in i spillvattensystemet kommer det att belastahela systemet med ledningar och pumpstationer hela vägen till avloppsreningsverket. Detkommer även att medföra kraftig överbelastning av reningsverken, reningen skulle då kraftigtförsämras.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

26 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Storstockholms renade avloppsvatten leds i normalfallet till Saltsjön och Himmerfjärden. Vidbräddning, i Stockholm främst av hydrauliska skäl, leds avloppsvatten istället till Mälaren ochSaltsjön. Utöver bräddningen av hydrauliska skäl förekommer i samtliga kommuner runtMälaren nödbrädd från pumpstationer orsakad av tekniska problem eller överbelastning. Högagrundvattennivåer är sällan orsaken till bräddning.Mälaren belastas även med dagvatten från exploaterade ytor runt hela Mälaren. Det rör sig omallt från små utloppsledningar till stora tunnlar och diken. Dagvatten kan innehålla flera olikaföroreningar som slam (suspenderade ämnen), tungmetaller och organiska ämnen som olja,PAH, ftalater, nonylfenoler mm. Dagvattnet innehåller också näringsämnen men i betydligtmindre koncentrationer än t ex spillvatten från hushåll. Ibland kan bakteriehalterna, särskilt fråndjur och fåglar, bli höga. Vintertid tillkommer stora mängder salt som använts förhalkbekämpning. Om höga nivåer i Mälaren sammanfaller med regn innebär det sämreavledning av dag- och dräneringsvatten. Detta gäller alla dagvattensystem med utlopp i Mälarenoberoende av vilken nivå utloppen ligger på (de förutsätts ligga under nuvarandenormalvattenytan). Flacka system som avvattnar låglänta områden drabbas givetvis mer änbranta system.Tyréns har tidigare genomfört riskutredningar avseende vattenskyddsområdet Östra Mälaren(VAS-rådet rapport 4, 2008). I dessa utredningar redogörs för utsläpp av dag- och bräddvattenfrån Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Upplands Bro och Stockholms stad. Det rör sig omdrygt 40 st dagvattenutsläpp varav ca 5 st större diken. Den största koncentrationen avutsläppspunkter finns i närheten av Norsborgs vattenverk kring Vårby/Slagsta i Huddinge ochnorra Botkyrka samt på Ekerö. Den årliga tillförseln av dagvatten till vattenskyddsområdetberäknas uppgå till ca 10 miljoner m 3 / år. Utöver dagvatten från regn, snösmältning ochspolvatten beräknas även 15 000-20 000 m 3 släckvatten från brandbekämpning årligen kunna nåvattenskyddsområdet. Den bräddade mängden avloppsvatten till vattenskyddsområdet ÖstraMälaren beräknas uppgå till ca 50 000 m 3 / år. Antalet bräddtillfällen i skyddsområdet uppgårtotalt till ca 100 st/år. Enstaka utsläpp kan uppgå till 5 000 m 3 eller mer. Den största mängden(ca 30 000 m 3 / år) är hydraulisk brädd från överbelastade ledningar i Stockholms kombineradeledningsnät. I det duplicerade ledningsnätet förekommer förhållandevis omfattande bräddningav spillvatten från Ekerö (ca 7 000 m 3 / år).I en rapport från länsstyrelsen Gävleborg (rapport 2009:1) har ett överslag gjorts på vilkennäringsbelastning som bräddningar utgör för hela Sverige. Siffrorna anses dock vara mycketosäkra eftersom de baseras på uppgifter för året 2006 som var ovanligt nederbördsrikt i västraSverige. Enligt Tyréns och Verna Ekologi (2009) är det endast möjligt att göra grovauppskattningar av mängden bräddvatten utifrån tillgänglig statistik. Det finns stora lokalaskillnader mellan kommuner i mängden bräddat vatten och i utspädningsgrad. Utifrånnäringsinnehåll i bräddvatten och information om bräddningar i ett antal kommuner har utsläppav näringsämnen grovt beräknats i ovanstående rapport. Av tillförseln av näringsämnen iÖstersjön står bräddningar endast för ett fåtal ton fosfor och kväve årligen (Tyréns och VernaEkologi, 2009). Tyréns bedömning är att det inte är nödvändigt att kvantifiera den belastning påMälaren som bräddning på grund av förändringar i vattenståndet orsakar, genom att detta bidragbedöms vara försumbart i jämförelse med den totala belastningen på Mälaren. Huvudorsaken tillbräddningar är dessutom extrem nederbörd och inte höga vattenstånd i sig. Om den höjdagrundvattenytan orsakar inläckage till ledningar uppstår konsekvenser främst i samband medhäftiga regn.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

27 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-266.3 Avrinning från jordbruks- och skogsmarkDet största tillskottet av näringsämnen kommer från jordbruksmark i närområdet och frånådalarna. Jordbruket i Mälarens närområden är i stor utsträckning inriktat på produktion avspannmål och är starkt rationaliserat och med jämförelsevis låg djurhållning. Det innebär enomfattande jordbearbetning, gödsling och användning av bekämpningsmedel i de Mälarnäraområdena jämfört med de områden som ligger längre upp i avrinningsområdena.Jordbruksmarken består till övervägande del av leror. Från dessa eroderar stora mängderlerpartiklar och därmed partikelbunden fosfor. Kväveläckaget från sådan mark är å andra sidanmer begränsat.Belastning från skogsmark är betydligt mindre än från jordbruksmark.Avloppsreningsverken står för en stor andel av näringsbelastningen, ca 25 % av kvävetillförselnsamtidigt som glesbygdens enskilda avlopp orsakar höga fosforutsläpp. Sjöns bottensedimentdär fosfor finns lagrat står troligen också för en betydande andel genom intern belastning. Detförekommer också tillskott av näringsämnen via deposition direkt på sjöns yta.Fördelningen av näringsämnen till Mälaren från olika källor framgår av tabell 6.2.Tabell 6.2. Fördelning av tillskott av kväve och fosfor till Mälaren från olika källor (från Tyréns 2010-04-10_rev2010-10-27, Effekter på tillförsel av kväve och fosfor till Mälaren,).KällaLäckage N(kg/ha)Belastning P(kg/ha)Åkermark 9,2 0,6Betesmark 1,9Bebyggelse 1,7 0,05Skogsbruk 0,99 0,016Hygge 2,9 0,023Deposition 6 0,04Figur 6.2 och 6.3 visar fördelningen mellan olika källor av kväve och fosfor till Mälaren.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

28 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Brutto Totalkväve Mälarens avrinningsområden3%23%2%2%2%37%JordbrukSkogMyrÖppen markDepositionHyggeDagvattenEnskilda avloppAvloppsreningsverkIndustri13%15%2%1%Figur 6.2. Bruttobelastning totalkväve inom Mälarens avrinningsområde. Siffror från PLC5,rapportering till HELCOM. Data hämtat på www.smed.seBrutto totalfosfor från Mälarens avrinningsområden7%1%8%6%1%2%5%0%8%62%JordbrukSkogMyrÖppen markDepositionHyggeDagvattenEnskilda avloppAvloppsreningsverkIndustriFigur 6.3. Bruttobelastning totalfosfor inom Mälarens avrinningsområde. Siffror från PLC5,rapportering till HELCOM. Data hämtat på www.smed.seBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

29 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-266.4 StrandbeteFörutom avloppsvatten är det strandnära betet en annan möjlig källa till vattenburen smittaeftersom betesdjur är bärare av mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar hos människor.Betesdjur kan vara smittkälla för en rad vattenburna sjukdomar. De smittämnen som är avbetydelse i samband med strandbete och smittspridning till ytvatten är bakteriernaCampylobacter, patogena E. coli, VTEC/EHEC, calicivirusen norovirus och sapovirus,protozoerna Cryptosporidium och Giardia. Enligt Svenskt Vatten (med 135) reduceras bakteriersom Campylobacter och E.coli normalt effektivt i ytvattenberedning. Cryptosporidium ochGiardia är särskilt problematiska eftersom de kan överleva flera månader i ytvatten ochdessutom har hög tålighet mot desinfektion. De har dessutom låga infektionsdoser.Cryptosporidium och Giardia bedöms ha mycket stor betydelse för svenska förhållanden.Cryptosporidium har hittats i flertalet ytvattentäkter utomlands och i Sverige, bland annat i Götaälv. En speciell riskanalys har genomförts här (SVU rapport 2003-36) som visar att risken förpåverkan från strandbete av 100 nötkreatur inte är försumbar, detta satt i relation till Göta älvsstora flöde (550 m 3 /s i medelflöde). Kända stora utbrott är Milwakuee i USA 1993 och Galwaypå Irland 2007 då hundratusentals respektive ca 10 000 människor blev infekterade (i USAfalletinträffade även närmare ett hundratal dödsfall). Irland har under senare år drabbats av ettflertal vattenburna cryptosporidiumutbrott. Intensiv nederbörd med påföljande ytavrinningbedöms vara en bidragande orsak.En kunskapssammanställning om strandbete och dess påverkan på ytvattenkvalitet har påuppdrag av Naturvårdsverket (inom ramen för arbetet med uppdatering av Handboken förvattenskydd) genomförts av Zoologiska institutionen på Göteborgs universitet. Studien fastslåratt kraftig nederbörd är den i särklass viktigaste faktorn för spridningen av vattenburen smitta.Även översvämning av områden som används för strandbete bedöms vara likartad faktor. Andraviktiga faktorer är transporttid, vegetation och dräneringsförhållanden och patogenesöverlevnadstid.En speciell studie har genomförts avseende vilket hot Cryptosporidium kan innebära motvattenverken Norsborg och Lovö (Christina Brodin, LWR-EX-2002-30). Direkt strandbetebedöms som ogynnsamt för vattenkvaliteten eftersom transportvägen från smittkällan till vattenblir som kortast.Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV),Smittskyddsinstitutet (SMI) och Socialstyrelsen (SoS) har gemensamt antagit enhandlingspolicy (2008) som rekommenderar att betande djur ska hållas på ett sådant sätt attbadvatten eller dricksvatten inte förorenas samt att risken för kontamination av vattendragminimeras. Handlingspolicyn avser VTEC men med hänsyn till att Cryptosporidium ochGiardia är mer problematiska (högre överlevnad, lägre infektionsdos, högre tålighet) bör denkunna användas som restriktion för dessa.6.5 SjöfartMälaren är mycket fragmenterad med många öar och farlederna går ofta i trånga passager ochde passerar nära vattenintag och vattenverk, se figur 6.4.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

30 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Figur 6.4. Allmänna farleder i Mälaren enligt SJÖFS 1988:5 samt vattenintag.Det gäller särskilda bestämmelser för sjötrafiken i Mälaren med hänsyn till risken förvattenförorening (SJÖFS kungörelse 1994:25). Den viktigaste är krav på dubbelskrov för störreoljefartyg.Slussen i Södertälje är den största slussen i Norden. Fartyg på över 10 000 ton dödvikt kanpassera. Sjöfartsverket planerar nu en utbyggnad av Slussen i Södertälje för att kunna slussaytterligare större fartyg in i Mälaren. Stora godsmängder hanteras i Mälarens hamnar, till störstadelen i Västerås, Köping och Hässelby. Detta inkluderar fartyg med last av farligt gods (olja,gas, kemikalier mm). Transporterna av fosforsyra till Köping har upphört nu men transporternaav ammoniak kvarstår. Farled 902 passeras totalt av mer än 1000 lastfartyg per år varav ca 140med farlig last ombord.Vid låga vattenstånd ökar risken för grundstötning för sjöfart, se separat riskanalys avseendesjöfart. I det fall grundstötning orsakar utsläpp av farligt gods eller bränsle kandricksvattenförsörjningen påverkas. Farleder passerar nära intagen för de stora vattenverkenNorsborg, Görväln, Västerås och Bålsta samt Södertäljes råvattenintag vid Bastmora (jämförfigur 6.4). Sannolikheten att dricksvattenuttagen påverkas kraftigt och under lång tid är störstvid utsläpp direkt i vattnet, t ex vid en fartygsolycka (Stockholm Vatten, Norrvatten och SLV2007, Östra Mälaren-Riskbedömning).Risken för direkt påverkan på installationer (intag för råvatten) beror av strömningshastigheten ivattnet. Detta redovisas i separat rapport (SMHI, Rapport 2007-41C).Diffusa utsläpp från sjöfarten under normal drift påverkar inte vattenkvaliteten i så hög grad.Men stora utsläpp kan ske i samband med lastning och lossning samt vid olyckor. Sedan 1995Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

31 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26har ca 40 sjöolyckor och 3 incidenter inrapporterats. Det är främst grundstötning, kollision ochbrand som leder till utsläpp.Det finns uppskattningsvis cirka 40 000 fritidsbåtar i Stockholmsregionen och betydligt fler ihela Mälaren. Det regionala Saltsjön-Mälarens Båtförbund ansluter drygt 260 båtklubbar medtotalt 43 500 medlemmar. Utsläpp kan ske i samband med tankning och olyckor, samt tömningav avloppstankar. Gamla motorer av 2-taktstyp ger stora utsläpp av oförbränt bränsle. Förfritidsbåtar gjordes drygt 200 räddningsinsatser i hela Mälaren under perioden 2000-2005.Insatserna har främst gjorts sommartid.Eftersom trafiken, främst sommartid, är intensiv finns en olycksrisk. Sjöfarten (speciellttransporter med farligt gods) inklusive fritidsbåtlivet innebär en betydande risk fördricksvattenförsörjningen (Stockholm Vatten, Norrvatten och SLV 2007, Östra Mälaren-Riskbedömning).6.6 Skyddsområde för vattentäkterFör att hantera hot och potentiella risker som kan påverka en specifik vattentäkt upprättasvattenskyddsområden med stöd av regler i Miljöbalken kapitel 7. Vattenskyddsområdenavgränsas med utgångspunkt från tillrinningsområde, uppehållstid/transporttid mm.Vattenskydden för ytvattentäkterna i Mälaren har hittills varit ålderstigna och bristfälliga, iprincip endast små ”frimärksområden” runt själva intagen. Under senare tid har dock meromfattande och adekvata vattenskydd etablerats. Dessa innefattar såväl vatten- somlandområden. I dagsläget finns ett fastställt vattenskydd för Östra Mälaren (som inkluderarStorstockholms tre stora dricksvattenintag vid Norsborg, Lovö och Görväln samt ett mindre iEkerö). Förslag för Håbos vattenintag i Bålsta har lämnats till länsstyrelsen för fastställelse ochförslag till vattenskydd för Södertäljes ytvattenintag Bastmora håller på att tas fram. Arbetepågår även med skydd för ytvattendelen av Västerås vattenförsörjning. Fastställdaskyddsområden samt preliminärt skyddsområde för Södra Mälaren redovisas i figur 5.4.Riskanalyser för vattentäkter och avgränsning av vattenskyddsområden har gjorts medutgångspunkt från dagens situation. För de nya vattenskyddsområdena för Östra Mälaren, Bålstaoch Södertälje bygger avgränsningen på transporttider genom simuleringar med datormodellerför olika scenarier.Även grundvattentäkter i närområdet till Mälaren har fastställda skydd, dessa harskyddsområden avgränsade på land.7 Bedömningsgrunder7.1 Övergripande bedömningsgrunder och miljömålRegionala miljömål har valts ut för Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län ochSödermanlands län. Lokala miljömål har valts ut för samtliga kommuner runt Mälaren samt förNacka och Lidingö kommuner nedströms Slussen.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

32 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Med dagens regelverk är det inte möjligt att klassificera ytvattenresurser som riksintresse förvattenförsörjning. Dricksvattenproduktionen har värderats till 2 miljarder per år. Det finns ingenalternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälaren somdricksvattentäkt. Om det fanns möjlighet att klassificera en ytvattenresurs som riksintresse fördricksvattenförsörjning så vore Mälaren självskriven.Mälaren är av mycket stor betydelse för vattenförsörjningen i regionen. Mälarens vattenkvalitet,och därmed råvattnets, berörs av ett flertal övergripande miljömål (även delmål i vissa fall) bådepå nationell och lokal nivå: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag.För grundvatten är miljömålet Grundvatten av god kvalitet relevant.Flera län har formulerat regionala miljömål för att minska utsläpp av näringsämnen ochförorenande ämnen samt att dricksvattenresurser ska hålla en god kvalitet.Flera kommuner runt Mälaren har tagit fram lokala miljömål som berör vattenresursen Mälarenoch omgivande grundvattenresurser. Även här handlar målen om att minska utsläpp avnäringsämnen och förorenande ämnen samt bevara vattenresursernas kvalitet. Ett flertalkommuners mål handlar också om ett hållbart nyttjande av vattenresurser. Sjöar och vattendragska vara en god livsmiljö för djur och växter.Relevanta nationella, regionala och lokala miljömål presenteras i bilaga 1.Specifikt för råvatten från ytvattentäkter finns i nuläget inga fastställda myndighetskravavseende vattenkvalitet. De branschriktlinjer som Svenskt Vatten har tagit fram bedöms varatillämpliga som bedömningsgrund för råvattenkvalitet. Dessa riktlinjer bygger på SLV:s tidigareföreskrifter där krav på undersökningar av råvatten och riktvärden för råvattenkvalitet fanns.Övriga bedömningsgrunder som specifikt rör dricksvatten är:- Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30)- Bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket, SGU)- Socialstyrelsens allmänna råd för enskilda vattentäkter (SOSFS 2003:17)Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomsterna i Mälaren har beslutats avVattenmyndigheten för Norra Östersjön (enligt kraven i Ramdirektivet för vatten). Dessa avserbegreppen ekologisk och kemisk status, men såsom bas för dricksvattenförsörjning utgörMälaren även ett skyddat område enligt vattendirektivet och vattenförvaltningsförordningen.MKN har även beslutats för grundvattenresurser vad gäller kvalitetsfaktorer samt kvantitativstatus. Enligt Ramdirektivet för vatten får vattenstatusen inte försämras.I åtgärdsprogrammen anges att skydd bör upprättas för såväl befintliga vattentäkter som möjligapotentiella. Även i miljömålen anges att skydd ska finnas för både yt- och grundvattentäkter.Hur strikt MKN och åtgärdsprogrammen ska tolkas och tillämpas i praktiken är oklart i nuläget.Naturvårdsverket har startat ett projekt att ta fram vägledning avseende tillämpningen av MKNoch åtgärdsprogram. Detta förväntas vara klart hösten 2010.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

33 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-267.2 Specifika bedömningsgrunder dricksvattenMed stöd av analysen av förutsättningarna för dricksvattenförsörjning har följande faktorer(främst relaterade till vattenstånd) definierats som mått på störning för de olika aspekterna avdricksvattenförsörjning.Mälaren: Omfattning av översvämning Perioder med stängda utskov – Nolltappning Nivåer i Saltsjön relativt Mälaren Låga vattenstånd Omfattning av översvämning av vattenskyddsområden (på land)Grundvattentäkter: Omfattning av översvämning av vattenskyddsområden (på land) Nivåvariation i grundvattenmagasin Vattenstånd7.2.1 Värdeskala dricksvattenMälaren som dricksvattenresurs har högt värde (jämställt med riksintresse).Ytvattentäkten Östra Mälaren (med intag för vattenverken Görväln, Lovö, Norsborg), SödraMälaren (med vattenintag Bastmora för konstgjord infiltration för Södertäljesvattenförsörjning), Norra Björkfjärden (med vattenintag för Bålsta vattenförsörjning),Skofjärden (med intag för Skoklosters vattenförsörjning, Västeråsfjärden (med vattenintag förkonstgjord infiltration för Västerås vattenförsörjning) har höga värden.Grundvattentäkterna Sunnersta (Uppsala), Hässlö (Västerås) och Visholmen (numera reserv förSträngnäs) har höga värden.De mindre grundvattentäkterna Hovgården, Söderby och Stenby (Ekerö kommun), Fagerudd(Enköpings kommun), Granby och Holmen-Bodarna (Sigtuna kommun), Stallarholmen ochSträngnäs (Strängnäs kommun) samt Leran (Upplands Bro kommun) bedöms ha måttligavärden.Konsekvensbedömningen görs med hänsyn till risken för att en störning uppstår förvattenresursen Mälaren eller någon annan dricksvattentäkt. En dricksvattentäkt med högre värdefår en större negativ konsekvens än en dricksvattentäkt med lägre värde. Slutligen görs enjämförande bedömning mellan nollalternativet och huvudalternativet för att beskriva huruvidaen förbättring eller försämring sker.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

34 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-267.2.2 Mälarens värde som dricksvattentäktEn centralisering av vattenförsörjning pågår i Storstockholms-området. Strängnäs har anslutitstill Stockholm Vattens distributionsnät och vattentäkten Visholmen utgör numera reserv.Nynäshamn har anslutits till Stockholm Vattens distributionsnät under hösten 2009. Norrtäljeplanerar för en anslutning till Norrvattens distributionsnät. I samtliga fall används Mälaren sombas, sammantaget innebär detta att Mälarens värde som dricksvattentäkt är mycket högt. I enförstudie utförd på Chalmers har det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster ochsociotekniska systemtjänster samt dess värde för människors välbefinnande beräknats till ca 40miljarder kronor (Morrison 2009). Dricksvattenproduktionen har värderats till 2 miljarder perår. Det finns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kanersätta Mälaren som dricksvattentäkt. Det finns viss reservvattenkapacitet, men denna harbegränsad utsträckning i tid. Konsekvenserna av att Mälaren skulle slås ut som bas förvattenförsörjning skulle bli omfattande och svåra. Med dagens regelverk är det inte möjligt attklassificera ytvattenresurser som riksintresse för vattenförsörjning. Detta innebär en svårighetatt hävda dricksvattenintresset gentemot andra konkurrerande intressen. Om det fanns möjlighetatt klassificera en ytvattenresurs som riksintresse för dricksvattenförsörjning så vore Mälarensjälvskriven.8 Analys av normal drift8.1 Dricksvatten8.1.1 Konsekvenser av nollalternativetVid lägsta lågvatten (3,86 i Mälarens system) ligger intaget till Västra Norsborgsverket (somligger på nivån 3,83) mycket nära ytan. Kapacitetsproblem kan uppstå här medan övrigavattenverk kan fungera normalt. Lägsta lågvattennivå innebär även en ökad risk än normalt förgrundstötning för sjöfarten (Tyréns 2010-10-18 PM Sjöfart och hamnar). I det fall engrundstötning orsakar utsläpp av farligt gods eller bränsle kan dricksvattenförsörjningenpåverkas. Farleder passerar nära intagen för de stora vattenverken Norsborg, Görväln, Västeråsoch Bålsta samt Södertäljes ytvattenintag (jämför figur 6.4).Vid vattennivån för 100-årsflödet översvämmas vissa områden runt Mälaren. Från strandnäramarkområden kan föroreningar, humus och näringsämnen sköljas ut. Även risk för utspolningav gödsel från strandnära jordbruksmark eller betade områden som översvämmas föreligger.Utsläpp av avloppsvatten och dagvatten från översvämmade VA-system belastar Mälaren, sevidare 8.2.1.Sammantaget innebär detta att råvattenkvaliteten påverkas negativt, främst avseende innehålletav organiskt material och turbiditet (brunifiering) samt smittorisken. De stora och snabbaflödena i samband med mycket regn påverkas däremot inte av regleringen. Driften vidvattenverken bedöms kunna upprätthållas vid 100-års nivån. Den försämrade råvattenkvalitetenkan dock innebära att högre kemikaliedosering erfordras.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

35 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Eftersom man kan betrakta hela Mälaren som en dricksvattenresurs har en sammanställninggjorts av förorenade och potentiellt förorenade områden som finns under nivån +5,14 (se tabell1 i bilaga 2).Ett urval har gjorts för vilka vattenskyddsområden som ligger under vattennivån 5,14, se tabell8.1-8.3. Dessa visar att 15 vattenskyddsområden kan svämmas över vid vattennivån +5,14 m iMälaren. En sammanläggning har gjorts med GIS-skiktet för förorenade områden, se figur 8.1.Figur 8.1. Vattenskyddsområden samt förorenade områden som översvämmas vid nivån 5,14.Sammanläggningen visar att 66 förorenade områden ligger inom skyddsområden. Risken förföroreningar beror bl a på hur förorenade områdena är, vilka föroreningar som finns i områdetsamt markförhållandena. Vid analysen har dessutom farleders lägen har vägts in, dessa framgårav figur 6.4. Vattenskyddsområden för ytvatten omfattar såväl vatten- som markområden.Påverkan bedöms dock endast ge små till måttliga negativa konsekvenser för såväl ytvattensomgrundvattentäkter.Sammantaget bedöms vattenstånd vid 100-årsflöde i nollalternativet innebära en liten till måttlignegativ konsekvens för dricksvattenförsörjningen.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

36 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Tabell 8.1. Redovisning av vattenskyddsområden för ytvattentäkter som berörs vid nivån 5,14.Vattentäkt Typ av täkt VattenskyddFörslag lämnat tillBålstaHuvudvattentäkt LänsstyrelsenYtvattentäkt för Förslag underVästeråskonstgjord infiltration utarbetandeYtvattentäkt för Förslag underSödra Mälaren konstgjord infiltration utarbetandeHuvudvattentäkternaNorsborg, Lovö ochGörväln samtÖstra Mälaren SkytteholmFastställtKommun /HuvudmanHåbo kommunMälarenergiTelge NätStockholm VattenAB, Norrvatten,Ekerö kommunVattenskyddsområden för grundvattentäkter omfattar främst markområden.Tabell 8.2. Redovisning av vattenskyddsområden för större grundvattentäkter som berörs vidnivån 5,14.Kommun /Vattenskyddsområde Typ av täktSkyddszon HuvudmanStörre grundvattentäkt,även ytvattentäktReservvattentäkt Primär, Sekundär SträngnäsVisholmenUppsala- ochVattholmaåsarna,SunnerstaHässlöOrdinariegrundvattentäkt Primär, Sekundär UppsalaOrdinariegrundvattentäkt Primär, Sekundär MälarenergiTabell 8.3. Redovisning av vattenskyddsområden för mindre grundvattentäkter som berörs vidnivån 5,14.Vattenskyddsområde Typ av täkt Skyddszon KommunHovgården, Ekerö Grundvattentäkt Sekundär EkeröSöderby, Ekerö Grundvattentäkt ingen indelning EkeröStenby, Ekerö Grundvattentäkt Sekundär EkeröEnköpingsåsen iFagerudd Grundvattentäkt Primär,sekundär EnköpingGranby, Sigtuna Grundvattentäkt Ingen indelning SigtunaHolmen-Bodarna,Sigtuna Grundvattentäkt Primär,sekundär SigtunaStallarholmen Grundvattentäkt Primär,sekundär SträngnäsSträngnäs Grundvattentäkt Ingen indelning SträngnäsUpplands Bro, Leran Grundvattentäkt Sekundär Upplands-Bro8.1.2 Konsekvenser av huvudalternativetHuvudalternativet innebär att dricksvattnet skyddas från översvämningar, högsta högvattensänks med 0,21 meter (4,57 mot 4,78) och vattenstånd vid 100-årsflöde sänks betydligt (från5,14 till 4,56). Risken för utspolning av föroreningar, näringsämnen samt risken för vattenburenBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

37 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26smitta från avlopp/strandbete/gödsling reduceras. Detta innebär en förbättring jämfört mednollalternativet.I huvudalternativet höjs Mälarens nivå sommartid något, vilket ger en liten positiv konsekvens.Detta ger också en liten förbättring vad gäller risken grundstötning för sjöfart och därmed riskför olyckor med utsläpp. Även en liten förbättring erhålls avseende funktionen för vattenintagsom är känsliga för låga nivåer.Antal dagar med nolltappning sänks betydligt (34 mot 57 i nollalternativet). Perioden medstängda utskov blir ungefär en månad kortare, längsta sammanhängande perioden minskar från185 dagar i nollalternativet till 154 dagar i huvudalternativet. Antal tillfällen minskar från 4 till2. Detta innebär en förbättring jämfört med nollalternativet eftersom risken för försämradvattenkvalitet vid stagnanta förhållanden minskar.Huvudalternativet ger något större årstidvariationer än nollalternativet. Medelnivån under vårenhöjs med 6 cm. Förändringen ligger inom ordinarie nivåvariation (4,0-4,7). Detta bedöms endastinnebära små förändringar av läckaget av näringsämnen (Tyréns, 2010-04-10_rev2010-10-27Projekt Slussen – Ny reglering av Mälaren. Effekter på tillförsel av kväve och fosfor tillMälaren). Det finns ett tydligt samband mellan transport av humus och nederbörd/vattenföring,vilket tydligt visats efter bland annat de höga flödena år 2000. En högre grundvattenyta i bidrarockså till ökade humustransporter, men främst i samband med nederbörd (Johansson, 2003).Förändringen av utläckage av humus (vilket kan medföra brunifiering) och näringsämnen(vilket kan medföra övergödning och algblomning) från översvämmad mark är svårbedömd, ennågot högre vårnivå kan å ena sidan ge en ökning medan den minskade arealen översvämmadeområden å andra sidan kan ge en minskning. Förändringen bedöms dock som marginell jämförtmed de stora mängder näringsämnen och humus som tillförs Mälaren från avrinningsområdetvid hög avrinning, oavsett hur Mälaren regleras. En viss ökad störning pådricksvattenproduktionen kan dock inte uteslutas.Eftersom medelvattenvattennivå och medelflöde kvarstår oförändrat bedöms intevattenkvaliteten i stort förändras. Omsättningscykeln bedöms inte påverkas sett på årsbasis.Påverkan från häftiga regn och stor avrinning kan inte styras med regleringen.I huvudalternativet sänks vintervattenståndet något, eftersom höga vattennivåer i Saltsjön ärmest frekventa under denna tid ökar risken för saltvatteninträngning. I huvudalternativet skeranpassning av höjden för de nya utskoven i Söderström. Anpassningen sker i förhållande tillhöjda havsvattennivåer inom anläggningens livslängd. Åtgärden är en förutsättning förkonsekvensbedömningen. Då erhålls en förbättring jämfört med nollalternativet.Sammantaget bedöms en måttlig positiv konsekvens erhållas för dricksvattenresursen Mälarenoch de vattentäkter som baseras på Mälarvatten. I jämförelse med nollalternativet bedöms enmåttlig förbättring erhållas.Eftersom medelvattennivån bibehålls (1 cm skillnad) bedöms inga större förändringar erhållasur grundvattensynpunkt. Nivåvariationer blir mindre vilket bedöms ge en måttlig positivkonsekvens. Eftersom vattenståndet vid 100-årsflöde sänks uppstår inga översvämningar avmarkområden vilket minskar risken för påverkan på grundvattenkvaliteten. Detta är en måttligpositiv konsekvens ur grundvattensynpunkt. I jämförelse med nollalternativet bedöms en litentill måttlig förbättring erhållas.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

38 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-268.2 VA-system8.2.1 Konsekvenser av nollalternativetVid vattenståndet vid 100-årsflödet (5,14) bedöms problem uppstå vid reningsverken i Västerås,Uppsala och Hallstahammar. Driften bedöms kunna upprätthållas men med vissa ökadekostnader och hantering. Ökade bräddningar kommer att ske till både Mälaren och Saltsjön.Avloppsvatten från reningsverket i Bromma, som normalt leds till Saltsjön, kommer åtminstonedelvis att brädda till Mälaren. Bräddningen sker inom skyddsområdet Östra Mälaren, varförvattenförsörjningen eventuellt kan påverkas (beroende på mängder, strömningsförhållanden viddet aktuella tillfället mm). Även delar av SYVAB:s nät kommer att brädda till Mälaren, iställetför att ledas till Himmerfjärden. Avbrott i elförsörjningen kan förvärra situationen.Vid 100-års nivån måste avloppsvattnet från avloppsreningsverket i Västerås (Kungsängsverketpumpas ut eftersom det inte går att få ut det annars.Det finns endast en kvantifiering av omfattningen av översvämning i system utförd, det ärStockholm Vatten AB som översiktligt analyserat sina system vid nivån 5,14. De har i ett förstasteg tagit fram statistik avseende hur olika typer av ”avloppsbyggnadsverk”, såsom ledningar,avloppspumpstationer, utjämningsmagasin, nödbräddavlopp mm påverkas vid olika vattenstånd.Därefter har de analyserat hur bebyggelse påverkas, fastigheter belägna inom 30 m från fylldaledningar bedöms påverkas. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning vid fyllda spillochkombinerade ledningar uppgår till 427. Antalet fastigheter som drabbas av översvämningvid fyllda dagvattenledningar uppgår till 481. Översvämning av dessa fastigheter får somkonsekvens att avlopps- respektive dagvatten belastar Mälaren.Stockholm Vatten har i befintliga anslutningar lägsta nivån 4,85, dvs ca 30 cm lägre än 100-årssituationen. Nu har den lägsta nivån för anslutningar höjts till 5,44 (1,60 i RH00) på Mälarsidanoch från 4,69 (0,85) till 5,34 (1,50) på Saltsjösidan.8.2.2 Konsekvenser av huvudalternativetVA-systemen bedöms inte påverkas negativt av vattenståndet vid 100-årsflödet eller högstahögvattenflöde då dessa vattennivåer ligger under 4,70.Eftersom medelvattenståndet bibehålls påverkas inte inläckaget till avloppsnäten på årsbasis ochreningen i avloppsreningsverken påverkas inte. Eftersom nivån sänks under höst och vinterminskar inläckaget av kallt vatten, detta är en fördel ur reningssynpunkt eftersom processenpåverkas negativt av låg temperatur. Detta ger en liten till måttlig positiv konsekvens. Enmåttlig förbättring erhålls jämfört med nollalternativet.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

39 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-269 Analys av extrema händelser9.1 Dricksvatten9.1.1 Konsekvenser av nollalternativetVid vattenstånd över 6 meter översvämmas stora områden runt Mälaren. Inom dessaförekommer 160 förorenade områden. Från strandnära markområden kan föroreningar, humusoch näringsämnen sköljas ut. Även risk för utspolning av gödsel från strandnära jordbruksmarkeller betade områden som översvämmas föreligger. Utsläpp av avloppsvatten och dagvatten frånöversvämmade VA-system belastar Mälaren.Vid översvämning av tillrinningsområdet (skyddsområdet) finns risk för påverkan påvattentäkter från föroreningar. I tabellerna 9.1-9.3 redovisas vattenskyddsområden förytvattentäkter, större grundvattentäkter samt mindre grundvattentäkter som berörs vid nivåerna6,14 respektive 4,80.Vattenskyddsområden för 17 vattentäkter ligger så till att de kan svämmas över då Mälaren haren vattennivå om +6,14. 155 förorenade områden ligger inom vattenskyddsområdena, se figur9.1. Risken för föroreningar beror bl a på hur förorenade områdena är, vilka föroreningar somfinns i området samt markförhållandena. Vid analysen har även farleders lägen har vägts in,dessa framgår av figur 6.4.Figur 9.1. Vattenskyddsområden samt förorenade områden som översvämmas vid nivån 6,14.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

40 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Tabell 9.1. Redovisning av vattenskyddsområden för ytvattentäkter som berörs vid nivåerna 6,14 respektive 4,80.Vattentäkt Typ av täkt Vattenskydd Kommun/HuvudmanUnder +6,14 mFörslag lämnattillBålsta Huvudvattentäkt Länsstyrelsen Håbo kommun x xYtvattentäkt för Förslag underVästerås konstgjord inf utarbetande Mälarenergi - -Södra Ytvattentäkt för Förslag underMälaren konstgjord inf utarbetande Telge Nät/Södertälje x xÖstraMälarenHuvudvattentäkternaNorsborg, Lovö ochGörväln samtSkytteholmFastställtUnder +4,80 mStockholm Vatten AB,Norrvatten, Ekerökommun x xVästerås ytvattentäkt (högt värde) bedöms ha det mest utsatta läget med hänsyn till risk förpåverkan från förorenade områden samt avloppsvatten. Indirekt påverkan kan ske i devattentäkter där Mälarvatten infiltreras. Risk finns för igensättningar i bassänger(grundvattentäkter i Södertälje och Västerås med högt värde) samt behov av kompletterandereningsåtgärder. Även för Ekerös vattentäkt Skytteholm (måttligt värde, numera reserv) bedömsen viss risk finnas.Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen skulle vattenverket i Enköping översvämmas vidvattenståndet 6,14. Enligt Stockholm Vatten uppstår översvämning i ett av de tvåråvattenpumpverken i Norsborg samt störning av funktionen i det andra. Normal produktionbedöms dock kunna upprätthållas. Övriga vattenverk förväntas klara sig utan direkta skador.Även vattenverken Norsborg och Görväln är belägna i urbana områden och bedöms ha sårbaralägen, se figur 9.2. Vattenintaget för Lovö vattenverk bedöms vara det mest skyddade, här finnsinte någon närbelägen farled eller omfattande verksamheter. Dock finns ett relativt stort antalförorenade områden inom skyddsområdet Östra Mälaren varför risk för påverkan på råvattnettill de berörda vattenverken (Norsborg, Lovö och Görväln) föreligger. Det finns även risk förbräddning av orenat avloppsvatten i vattenverkens närområde. Samtliga vattentäkter utomBornsjön utgör delar av Mälaren. Reservvattentäkten Bornsjön påverkas varken avöversvämningar eller direkta av utsläpp till Mälaren. I det fall Storstockholms ordinarievattentäkt Östra Mälaren (med vattenverken Norsborg, Lovö och Görväln) förorenas blirkonsekvenserna betydande. Norrvatten har fyra grundvattentäkter som reserver förGörvälnverket. Dessa täcker dock endast ca 40 % av Norrvattens normalproduktion.Vattenverken klarar att hantera råvatten som är förorenat i viss omfattning. Vid höga flöden kanråvattenkvaliteten försämras, främst av organiskt material och turbiditet. För att framställa ettbra dricksvatten fordras en ökad kemikaliedosering.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

41 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Figur 9.2. Jämförelse mellan dimensionerande nivåer i noll- respektive huvudalternativet.Förorenade område, vattenskyddsområden och farleder som kan påverkas redovisas.Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen skulle vattenverket i Enköping översvämmas vidvattenståndet 6,14. Enligt Stockholm Vatten uppstår översvämning i ett av de tvåråvattenpumpverken i Norsborg samt störning av funktionen i det andra. Normal produktionbedöms dock kunna upprätthållas. Vattenverken Lovö och Görväln förväntas klara sig utandirekta skador.Vid översvämning av skyddsområdet (tillrinningsområdet) finns risk för indirekt påverkan pågrundvattentäkter p g a föroreningar, se tabell 9.2. Västerås grundvattentäkt bedöms ha det mestutsatta läget med hänsyn till risk för påverkan från förorenade områden samt avloppsvatten.Även för Ekerös grundvattentäkt Skytteholm, numera reserv, bedöms en viss risk finnas.Indirekt påverkan kan ske i de vattentäkter där Mälarvatten infiltreras. Risk finns förigensättningar mm i bassänger (Södertälje, Västerås) samt behov av kompletterandereningsåtgärder.Vattentäkterna kan bli utslagna för lång tid om de förorenas allvarligt. Direkt påverkan pågrundvattentäkter beror till stor del på uttagsbrunnarnas placering och hur de är utformade. Fören sådan analys krävs detaljinformation och bedöms i nuläget inte erfordras.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

42 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Tabell 9.2. Redovisning av vattenskyddsområden för större grundvattentäkter som berörs vidnivåerna 6,14 respektive 4,80.Vattentäkt Typ av täkt Skyddszon KommunUnder+ 6,14mUnder+ 4,80mVisholmen Reservvattentäkt Primär, sekundär Strängnäs x xUppsala- ochVattholmaåsarna,SunnerstaOrdinarievattentäkt Primär, sekundär Uppsala x xOrdinarievattentäkt Primär, sekundär Västerås x xHässlöStockby ,Ekerö(Skytteholm) Reservvattentäkt Primär Ekerö xStockby, Ekerö(Skytteholm) Reservvattentäkt Sekundär Ekerö x xDet är ett relativt stort antal mindre grundvattentäkter som kan påverkas om de översvämmas avförorenat vatten, se tabell 9.3. Flertalet har dock inte så utsatta lägen. Det är oftast liten yta somöversvämmas.Tabell 9.3. Redovisning av vattenskyddsområden för mindre grundvattentäkter som berörs vidnivåerna 6,14 respektive 4,80.Vattentäkt Typ av täkt Skyddszon KommunUnder+ 6,14mUnder+ 4,80mHovgården, Ekerö Grundvattentäkt Sekundär Ekerö x xSöderby, Ekerö Grundvattentäkt ingen indelning Ekerö x xStenby, Ekerö Grundvattentäkt Primär Ekerö xStenby, Ekerö Grundvattentäkt Sekundär Ekerö x xEnköpingsåsen iFagerudd Grundvattentäkt Primär,sekundär Enköping x xGranby, Sigtuna Grundvattentäkt Ingen indelning Sigtuna x xHolmen-Bodarna,Sigtuna Grundvattentäkt Primär,sekundär Sigtuna x xStallarholmen Grundvattentäkt Primär,sekundär Strängnäs x xSträngnäs Grundvattentäkt Ingen indelning Strängnäs x xLeran, Upplands Bro Grundvattentäkt SekundärUpplands-Bro x xVid ett 1000- och 10 000-årsflöde (nivå högre än 6 m) överbelastas spillvattensystemet, vilketsom följd ger omfattande bräddning av avloppsvatten (se vidare 9.1.2).Sammantaget innebär detta att dricksvattenresursen Mälaren påverkas negativt, ur aspektenråvattenkvalitet främst avseende innehållet av organiskt material och turbiditet (brunifiering)samt smittorisken. Stora negativa konsekvenser ur dricksvattensynpunkt bedöms erhållas vidextrema händelser.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

43 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-269.1.2 Konsekvenser av huvudalternativetNivån vid 1000-årsflödet understiger den nuvarande regleringsamplituden varför ingakonsekvenser uppstår. På samma sätt som nivån vid 10 000-årsflödet analyserades medavseende på vattenskyddsområden i nollalternativet har en analys utförts (med GIS-skikt förnivån 4,80), som är nivån för 10 000-årsflödet i huvudalternativet. Då återstår fortfarande 15vattenskyddsområden, men för två av dessa översvämmas inte den primära zonen längre. Förflertalet av dessa innebär sänkningen av högsta vattennivå en förbättring av ytan översvämmadmark.En sammanläggning har gjorts med GIS-skiktet förorenad mark, se figur 9.3. Antalet objekt harreducerats betydligt varför riskerna för påverkan på vattentäkterna minskar. Västerås vattentäktbedöms vara den mest utsatta även i detta scenario.Figur 9.3. Vattenskyddsområden samt förorenade områden som översvämmas vid nivån 4,80.Eftersom man kan betrakta hela Mälaren som en dricksvattenresurs har en sammanställninggjorts av de förorenade och potentiellt förorenade områden som finns under nivån 4,80 m, setabell 2 i bilaga 2. Jämfört med scenariot för nivån 6,14 har antalet objekt reducerats från 155till 43, varför risken för påverkan på dricksvattenförsörjningen som helhet bedöms minska.Även risken för utspolning av gödsel från strandnära jordbruksmark eller betade områden, somkan innebära risk för vattenburen smitta, blir mindre. Huvudalternativet medför dock bara attomfattningen och därmed konsekvenserna av översvämningar minskas. Konsekvenserna avBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

44 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26stora och snabba flödena som uppstår i samband med mycket regn kan inte påverkas avhuvudalternativet.Jämfört med nollalternativet möjliggör huvudalternativet ökade tappningen högre flöden vilketger kortare transporttider. Riskanalyser för vattentäkter och avgränsning avvattenskyddsområden har gjorts med utgångspunkt från dagens situation. För de nyavattenskyddsområdena för Östra Mälaren, Bålsta och Södertälje bygger avgränsningen påtransporttider genom simuleringar med datormodeller för olika scenarier. Eftersom ökadtappning innebär kortare transporttider skulle områdena teoretiskt kunna bli större vidhögflödessituationer. De scenarier som varit dimensionerande vid avgränsningen har dock varitvinddriven strömning varför områdenas storlek inte bedöms påverkas av de ökade flödena.Strömningshastighet vid intagen ökar vid höga flöden. Erosionsrisk belyses i separat rapport(SMHI, Rapport 2007-41C).Vad gäller grundvattentäkter så berörs fortfarande 15 vattenskyddsområden av översvämningar,men för två av dessa översvämmas inte den primära zonen längre. För flertalet av dessa innebärsänkningen av högsta vattennivå en stor förbättring då omfattningen av översvämningarminskar. Nivåvariationen i strandnära grundvattenmagasin med hydraulisk kontakt medMälaren minskar.Huvudalternativet skyddar dricksvattenresursen Mälaren från föroreningar från översvämningaroch utläckage / utsläpp. Skyddet är heltäckande upp till 1000-årsvattenstånd, vid ett 10 000-årsvattenstånd minskar riskerna. Detta är en stor positiv konsekvens som ger god säkerhet fördricksvattenförsörjningen i Mälardalen. Jämfört med nollalternativet är det en stor förbättring.9.2 VA-system9.2.1 Konsekvenser av nollalternativetVid vattenstånd för såväl 1000- som 10 000 årsflödet (högre än 6 m) överbelastasspillvattensystemet, som en följd av att detta kan bräddning av avloppsvatten förekomma viahögre belägna bräddavlopp ut till Mälaren och andra recipienter. Stockholm Vatten AB harbedömt konsekvenserna för reningsverket Bromma vid detta flöde. Bromma reningsverk gårmed max kapacitet 4 m 3 /s, då tillflödena från avloppsnätet är större än 4 m 3 /s kommer enkraftigt ökad bräddning att ske från avloppsnätet till Mälaren. T ex riskerar Järvatunneln attfyllas med Mälarvatten och en stor mängd orenat avloppsvatten skulle då bräddas ut i Mälaren.Den höga flödesbelastningen leder till att reningsgraden minskar, 2-2,5 m 3 /s bedöms få 90 %rening och 1,5-2 m 3 /s bedöms få 50 % rening. Avloppsvatten från reningsverket i Bromma ledsnormalt till Saltsjön. Delar av Bromma reningsverk kommer att läggas under vatten vidvattenstånd för 10 000 årsflödet i Mälaren och funktionen störs. Även delar av SYVAB:s nätkommer att brädda till Mälaren, istället för att ledas till Himmerfjärden i Botkyrka. StockholmVatten AB har bedömt konsekvenserna för reningsverket Henriksdal vid vattenstånd för 10 000årsflödet. Inflödet bedöms öka kraftigt, till ca 10 m 3 /s. En stor andel av avloppet fråninnerstaden kommer att brädda vid Danvikstull till Saltsjön. Den höga flödesbelastningen ledertill att reningsgraden minskar, 6 m 3 /s bedöms få 90 % rening och 4 m 3 /s bedöms få 50 % rening.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

45 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Som en följd av att spillvattensystemet överbelastas, ökar risken även för mark- ochkällaröversvämningar med avloppsvatten. Även anslutningar som ligger högre kan drabbas.Stockholm Vatten AB bedömer att 37 nödbräddar varav 36 avloppspumpstationer och ettutjämningsmagasin översvämmas vid ett dimensionerande flöde / nivå. Bräddningen avavloppsvatten till Mälaren bedöms som mycket omfattande (motsvarande ca 200 000personekvivalenter). Enligt studien bedöms antalet fastigheter som drabbas av översvämningvid fyllda spill- och kombinerade ledningar i Stockholm Vattens system uppgå till 1024 (varav786 bostadsfastigheter) vid nivån 6,14. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning vidfyllda dagvattenledningar uppgår till 747 vid nivån 6,14. Översvämning av dessa fastigheter fårsom konsekvens att avlopps- respektive dagvatten belastar Mälaren. Stockholm Vatten ABbedömer att 67 km (3,5 %) av avloppsnätet däms.Avloppsreningsverket i Västerås översvämmas vid vattenstånd för såväl 1000- som 10 000årsflödet och bräddar då ut orenat spillvatten. Omfattande bräddningar från ledningsnät ochöversvämningar erhålls, dessa är dock ej kvantifierade. Strängnäs lågt belägna reningsverkskulle få problem, omfattningen av dessa är dock osäker. Avloppsreningsverket i Uppsala skullefå problem med omfattande bräddningar. En stor risk bedöms föreligga för att elutrustningenskadas och reningen då slås ut helt.Stockholm Vatten AB har höjt den lägsta nivån för anslutningar från 4,85 (1,01) till 5,44 (1,60)på Mälarsidan och från 4,69 (0,85) till 5,34 (1,50) på Saltsjösidan. Men befintliga anslutningarhar den lägre nivån.Avbrott i elförsörjningen ger stora effekter då pumpstationer slås ut och bräddning istället sker.Även avloppsreningsverken drabbas vid avbrott i elförsörjningen och orenat avloppsvatten kansläppas ut.9.2.2 Konsekvenser av huvudalternativetNivån vid 1000-årsflödet understiger den nuvarande regleringsamplituden, vilken systemen äranpassade till, varför inga konsekvenser uppstår. Enligt underlag till Klimat- ochsårbarhetsutredningen bedömer de ansvariga för VA-verksamheten att driften för VAverksamhetenkan upprätthållas vid vattenstånd för 10 000 årsflödet men med något ökadekostnader och problem. Vid ett extremt vattenstånd kommer avloppsreningsverken att belastasmer och vissa bräddningar kommer att ske. Vattennivån 4,78 (som blir nivån med 10 000 årsåterkomsttid i huvudalternativet) inträffar med dagens reglering vart 30:e år.Vissa mindre översvämningar av mark och källare kommer att inträffa. Stockholm Vatten harlägsta nivån 4,85 för anslutningar till sitt system. Enligt ovan nämnda studie bedöms antaletfastigheter som drabbas av översvämning p g a fyllda spill- och kombinerade ledningar uppgåtill 318 vid nivån 4,80. Dvs reduktion till en tredjedel av antalet fastigheter för nollalternativetsextrema händelser. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning p g a fylldadagvattenledningar uppgår till 359 vid nivån 4,80. Dvs reduktion till hälften av antaletfastigheter vid riskscenariot för nollalternativet. Översvämning av dessa fastigheter får somkonsekvens att avlopps- respektive dagvatten belastar Mälaren. Stora positiva konsekvenserbedöms erhållas, jämfört med nollalternativet erhålls förbättringar.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

46 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Eftersom högsta vattenståndet sänks minskar inläckaget till avloppsnäten och belastningen påavloppsreningsverken minskar. Stora positiva konsekvenser bedöms erhållas, jämfört mednollalternativet erhålls förbättringar.10 Åtgärdsförslag och skyddsåtgärderFör att hindra saltvatteninträngning, vilket skulle kunna påverka dricksvattenkvaliteten negativt,behöver de befintliga luckorna/utskoven vid Riksbron och Stallkanalen höjas på sikt. Dettaligger dock inte inom ramen för Projekt Slussens ansvar eller inom den kommande prövningenav ny reglering för Mälaren. I huvudalternativet sker anpassning av höjden för de nya utskoven iSöderström. Anpassningen sker i förhållande till höjda havsvattennivåer inom anläggningenslivslängd. Åtgärden ger en positiv konsekvens.Utloppstuben vid Maren och fiskluckan vid Riksbron behöver åtgärdas så att de kan stängas föratt klara av att hålla uppe vattennivån vid torrperioder. Detta är viktigt ut dricksvattensynpunktmed hänsyn till intagskapacitet och risk för grundstötning. Konsekvenserna för Maren p g aminskad omsättning och eventuellt behov av skyddsåtgärder behöver klarläggas. Dock finnsytterligare en utloppstub vid Vettersgatan som alltid är öppen.11 Samlad bedömning / diskussionMälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjning för mer än 2miljoner invånare i Mälardalen och Stockholmsregionen. Det finns ingen alternativ vattenresursav samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälaren. Ett mycket högt värde kandärför sättas på Mälaren ur dricksvattensynpunkt. Mälarvattnet utnyttjas som råvattentäkt via ettflertal stora ytvattenverk. Det finns även grundvattentäkter som ligger strandnära, vissa av dessaär förstärkta genom infiltration av Mälarvatten.Med huvudalternativet sker inga översvämningar av strandområden under normal drift. Denuteblivna översvämningen innebär att någon föroreningsspridning från dessa områden inte skertill ytvattnet eller inom tillrinningsområdet till grundvattentäkter vilket är en positivkonsekvens. Även omfattningen av bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvattenreduceras. Säkerheten för dricksvattenförsörjningen ökar därmed såväl avseendemikrobiologiska problem som olika miljögifter, petroleumprodukter mm. Detta innebär såledesen förbättring jämfört med nollalternativet.Förändringen av utläckage av humus (vilket kan medföra brunifiering) och näringsämnen(vilket kan medföra övergödning och algblomning) från översvämmad mark är svårbedömd, ennågot högre vårnivå kan å ena sidan ge en ökning medan den minskade arealen översvämmadeområden å andra sidan kan ge en minskning. Förändringen bedöms dock som marginell jämförtmed de stora mängder näringsämnen och humus som tillförs Mälaren från avrinningsområdetvid hög avrinning, oavsett hur Mälaren regleras.I Mälaren är det vattenverkens intagsnivåer som är styrande ur kapacitetssynpunkt. Det lägstavattenståndet är något högre i huvudalternativet vilket är en förbättring jämfört medBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

47 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26nollalternativet. Då Mälarens nivå sjunker så lågt att utskoven stängs stoppas utflödet ochdärmed omsättningen av vatten. Detta innebär risk för försämrad vattenkvalitet med syrefriaförhållanden och frigörelse av föroreningar, metaller och näringsämnen från bottensedimenten. Ihuvudalternativet minskar den längsta sammanhängande perioden med nolltappning med ca enmånad jämfört med nollalternativet. På årsbasis minskas även antalet dagar med nolltappningfrån 57 till 34. Detta innebär således en förbättring jämfört med nollalternativet.Vid situationer då Saltsjön ligger högre än Mälaren föreligger risk för saltvatteninträngning,vilket kan påverka dricksvattenförsörjningen. I huvudalternativet sker anpassning av höjden förde nya utskoven i Söderström. Anpassningen sker i förhållande till höjda havsvattennivåer inomanläggningens livslängd. Detta innebär en förbättring jämfört med nollalternativet. För atthindra saltvatteninträngning krävs även att de befintliga luckorna i Norrström (Riksbron ochStallkanalen) på sikt höjs.Sammantaget medför huvudalternativet stora positiva konsekvenser för såväldricksvattenresursen Mälaren som för dricksvattenförsörjningen från ytvatten- ochgrundvattentäkter. Jämfört med nollalternativet bedöms stora förbättringar erhållas. Den störstaförbättringen gäller för extrema händelser, alltså för de höga vattenstånd som inträffar vidextrema flöden (med 1000 och 10 000 års återkomsstid).Mälaren utgör den enda möjliga recipienten för renat avloppsvatten och dagvatten för ett stortantal tätorter som ligger runt sjön. VA-systemen som har utlopp i Mälaren har hydrauliskkontakt med sjön. Det oförändrade medelvattenståndet i huvudalternativet innebär oförändratinläckage till VA-systemen och därmed oförändrad belastning på avloppsreningsverken sett påårsbasis. Den lägre vinternivån innebär att inläckaget av kallt vatten till avloppsreningsverkenminskas. Detta är positivt ur reningssynpunkt och huvudalternativet innebär en förbättringjämfört med nollalternativet. I huvudalternativet minskas belastningen av övergödande ämnenoch den indirekta påverkan på dricksvattenförsörjningen (vattenburen smitta, algtoxiner mm)betydligt. Även den indirekta påverkan på bebyggelse genom mark- och källaröversvämningarminskas. Sammantaget sker en förbättring jämfört med nollalternativet.Möjligheten att uppfylla relevanta miljömål förbättras med huvudalternativet, dels p g a denindirekta risken för föroreningsspridning från översvämmade områden försvinner, dels p g a attminskade utsläpp av avloppsvatten innebär minskad övergödning. Säkerheten fördricksvattenförsörjningen höjs avsevärt.Giftfri miljö: förbättring eftersom omfattningen av riskobjekt och potentiella föroreningskällorsom berörs av översvämning med påföljande risk för utläckage minskas i förslag till nyreglering.Ingen övergödning: förbättring eftersom omfattningen av utsläpp av orenat eller dåligt renatavloppsvatten minskas i förslag till ny reglering.Grundvatten av god kvalitet: förbättring eftersom omfattningen av påverkan från riskobjekt ochpotentiella föroreningskällor som berörs av översvämning samt utsläpp av orenat eller dåligtrenat avloppsvatten minskas i förslag till ny reglering.Förslag till ny reglering innebär en förbättring vad gäller det lokala miljömål som Stockholmsstad har att Mälaren ska skyddas som dricksvattentäkt. Dricksvattenförsörjning frånBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

48 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26ytvattentäkter saknas men Mälaren finns med under Södertäljes lokala miljömål förgrundvatten.MiljökvalitetsnormerVattenförekomsten Mälaren uppnår ej god kemisk status (p g a förekomst av kvicksilver isediment). Tidsfrist given till 2021 för TBT och PAH samt sänkt kvalitetskrav för kvicksilver.Vattenförekomsten riskerar även att ej uppnå god ekologisk status till 2015. Påverkan påsediment från erosion redovisas i speciell studie. Huvudalternativet medför en minskadbelastning av avloppsvatten för extrema händelser. Detta innebär att problematiken medövergödning påverkas positivt. Den ovan nämnda ökade säkerheten avseende Mälarens funktionsom dricksvattentäkt innebär en förbättring (skyddade områden enligt Ramdirektivet för vatten).En samlad analys avseende hur den förändrade tappningen och regleringen påverkar MKN förde olika vattenförekomsterna i Mälaren och i den inre skärgården bör göras.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

49 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-2612 ReferenserSOU 2006:94, Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Översvämningshot.Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och VänernSvenskt Vatten 2007, Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen.Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem Meddelande 134Svenskt Vatten 2007, Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen.Dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat Meddelande 135Svenskt Vatten 2008-12-08, Råvattenkontroll – Krav på råvattenkvalitet Branchriktlinjer,Stockholm Vatten AB 2005. Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2004 MV-05 494Svenskt Vatten utveckling 2007. Avloppsutsläpp och mikrobiologisk påverkan iråvattentäkten Göta Älv Rapport 2007-11Svenskt Vatten utveckling 2010. Säkrare dricksvattenförsörjning – motverkaföroreningsrisker inom avrinningsområden Rapport 2010-07VAS-rådet, 2008. Dag- och bräddvattenpåverkan på dricksvattenproduktionen i ÖstraMälaren Rapport 4Svenskt Vatten utveckling, 2003. Påverkan på säkerheten i vattenförsörjningen frånstrandbetande nötkretaur – fallstudie Göta älv Rapport 2003-36Stockholm Vatten, Norrvatten och SLV, 2007. Östra Mälaren – RiskbedömningRuis Elin, Göteborgs Universitet, Zoologiska institutionen 2008, Strandbete och desspåverkan på råvattenkvalitén – en kunskapsöversiktLWR EX-2002-30, Brodin Christina, Utgör Cryptosporidium och Giardia ett Hot motNorsborg- och Lovö vattenverk och deras ytvattentäkter? – En Identifiering avRiskfaktorerStockholm Vatten AB Linda Johansson, Utvärdering av långsiktiga trender i Mälaren. Enstudie av råvattenkvalitet vid Lovö vattenverk 1935-2002 R-nr 23-2003SLU och Mälarens vattenvårdsförbund, 2000. Mälaren, miljötillstånd och utveckling 1965-98Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV),Smittskyddsinstitutet (SMI) och Socialstyrelsen (SoS), 2008. Handlingspolicy avseendekontroll av verotoxbildande Escherichia coliLivsmedelsverkets författningssamling 2001:30Sjöfartsverkets författningssamling 1988:5Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

50 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Sjöfartsverkets författningssamling 1994:25Socialstyrelsens författningssamling 2003:17Länsstyrelsen Gävleborg, 2009, Bräddning av avloppsvatten i Sverige och Gävleborgs län.Rapport 2009:1Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2008c) Förslag tillMiljökvalitetsnormer. Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2009a) FörvaltningsplanNorra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015.Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2009b)Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009.Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2009c) ÅtgärdsprogramNorra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015.Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2009d)Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogram Norra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015.Tyréns och Verna Ekologi, 2009, Effekter av kommunala VA-planerGIS-material Projekt SlussenUnderlagsmaterial från Klimat- och sårbarhetsutredningenLänsstyrelsen i Stockholms län, 2008-11-25, Vattenskyddsområde med föreskrifter förytvattentäkter vid Lovö, Norsborg, Görveln och Skytteholm inom Östra Mälaren.Tyréns, Förslag till vattenskydd för Södertälje (ytvattenintag), (Arbetsmaterial)Håbo kommun, Förslag till vattenskydd för Bålsta ytvattenintagTyréns, 2010-04-10_rev 2010-10-27. Projekt Slussen -Ny reglering av Mälaren (fas 3b).Effekter på tillförsel av kväve och fosfor till Mälaren.Tyréns 2010-10-18. PM Sjöfart och hamnar (Konsekvensbedömning för sjöfart ochhamnverksamhet vid en ny reglering av Mälaren, vid Slussen/Söderström samt byggtidenför en ny sluss i Söderström)Sweco, 2010-02-11. PM Noggrannhet i GIS-dataBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

51 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26SMHI, Rapport 2007-41C. Risk för erosion samt spridning av avloppsvatten vid tre olikatappningar från Mälaren.SMHI, Rapport 2009-60, 2010-06-08. Modellverifiering, saltvattenförekomst vid botten iSaltsjön samt mätningar 2009-04-28.Muntlig kommunikationChrister Lännergren, Stockholm Vatten ABBo Westergren, Stockholm Vatten ABUlf Eriksson, Stockholm Vatten ABPer Ericsson, NorrvattenPer Rosenqvist, Klimat- och sårbarhetsutredningenMail kommunikationAndreas Lindgren, Håbo kommunSusanne Lindhe, Telge NätGöran Vikergård, MälarenergiBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc

Bilaga 1 -Miljömål1 (9)Dricksvatten2010-03-09MiljömålEndast de kommuner som har lokala miljömål rörande projektets del inom dricksvatten ärredovisade. Övriga kommuner saknar antingen lokalt miljöprogram eller mål rörandedricksvatten.Miljömål Ingen Övergödning– Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve frånmänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst30 % från 1995 års nivå.Nationellt mål– Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningarfrån mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat medminst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i dekänsligaste områdena.Regionala målStockholms län– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten skaminska med 15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år 2010.– Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länetsavloppsanläggningar ska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av detsamlade avloppsvattenutsläppet.– Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten skaminska med 45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år 2010.Uppsala länVästmanlands länSödermanlands länMälarensvattenvårdsförbund– Fram till år 2010 skall fosfortillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar,vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % utgående från år 1995.De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.– Fram till år 2010 skall kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar,vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 15 % utgående från år 1995.De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöaroch vattendrag minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. För Mälarenär ambitionsnivån en minskning med 10 procent.– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänskligverksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med 20 % jämförtmed 1995 års nivå.– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänskligverksamhet till havet ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå.– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet tillMälaren minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. Syftet är attmotverka övergödning, och ambitionsnivån är en minskning av näringsämnenmed 10 procent.j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 1 miljömål.doc

Bilaga 1 -Miljömål2 (9)Dricksvatten2010-03-09Lokala målSödertälje kommunStockholms stadSolna stadUpplands-BrokommunUpplands VäsbykommunSigtuna kommunKnivsta kommunUppsala kommunVästerås stadHallstahammarskommunKöpings kommun– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter via avrinningsområdena tillMälaren och kustvattnet är 15 % lägre år 2015 än de var år 1995. Utsläppen avkväve från mänskliga aktiviteter till Mälaren och kustvattnet är 45 % lägre år2015 än de var år 1995.– Kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att en god vattenstatusuppnås i stadens vattenområden.– Mälaren ska skyddas som dricksvattentäkt.– Mindre näringsämnen till vatten - Solna stad skall arbeta för att tillförseln avnäringsämnen och föroreningar till stadens sjöar, havsvikar och vattendragminskar.– Okontrollerad tillförsel av näring från avlopp till mark och vatten skallupphöra.– Grund- och ytvatten får inte förorenas- Aktivt arbeta för att minska föroreningsbelastningen på sjöar, vattendrag ochgrundvatten.– I Sigtuna kommun ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte hanågon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologiskmångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.– Utsläppen av fosfor till kommunens vattendrag ska minska.– Utsläppen av kväve till kommunens vattendrag ska minska.– Genom ett hållbart nyttjande ska yt- och grundvatten i Knivsta kommunvara av sådan kvalitet att den framtida dricksvattenförsörjningen inte hotas.– Invånarna i Knivsta kommun ska leva och verka i en sund, säker och tryggmiljö med frisk luft, rent vatten, tillgängliga närrekreationsområden, bulleroch radonhalter under riktvärden samt strålningsnivåer som inte är skadligaför hälsan.– Utsläppen av fosfor från avlopp till ytvatten ska minska.– Vattenburna utsläpp av kväveföreningar från alla avlopp till ytvatten inomkommunen ska reduceras.– Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så attden framtida vattenförsörjningen tryggas.– Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks,vattnets kvalitet skyddas och den biologiska mångfalden bevaras ochutvecklas– Behålla den goda vattenkvaliteten.– Minska utsläppen till luft, mark och vatten.j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 1 miljömål.doc

Bilaga 1 -Miljömål3 (9)Dricksvatten2010-03-09EskilstunaskommunSträngnäs kommun– Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilketmedför en god hälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning avmark och vatten i Eskilstuna.– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionengemensamma kriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat attarbetet med att slå vakt om våra största miljötillgångar, våra sjöar och vårtkulturlandskap fortsätter.j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 1 miljömål.doc

Bilaga 1 -Miljömål4 (9)Dricksvatten2010-03-09Miljömål Grundvatten av god kvalitet– Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådanaändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser förvattenförsörjningen, markstabiliteten eller växt- och djurliv i angränsandeekosystem.Nationellt mål– Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vattensom är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ perdygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenskanormer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningarorsakade av mänsklig verksamhet.Regionala målStockholms länUppsala länVästmanlands länSödermanlands län– Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m 3 per dygn igenomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.– Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag avvatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfyllagällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende påföroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.– Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vattensom är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 perdygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenskanormer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningarorsakade av mänsklig verksamhet.– År 2010 skall alla grundvattenförekomster som används för uttag av vattensom är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 perdygn eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer fördricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade avmänsklig aktivitet.MälarensvattenvårdsförbundLokala målSödertälje kommunStockholms stadUpplands-Brokommun– Mälarens och Vällingens vattenkvalitet försämras inte.– Grundvattnets kvalitet ska bevaras eller förbättras.– Grundvattennivåerna ska upprätthållas.– Okontrollerad tillförsel av näring från avlopp till mark och vatten skallupphöra.– Grund- och ytvatten får inte förorenasj:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 1 miljömål.doc

Bilaga 1 -Miljömål6 (9)Dricksvatten2010-03-09Miljömål Giftfri miljöNationellt mål– Inget delmål relevantRegionala målStockholms länUppsala länVästmanlands länSödermanlands länMälarensvattenvårdsförbundLokala målStockholms stadSolna stadJärfälla kommunUpplands-BrokommunUpplands VäsbykommunSigtuna kommunKnivsta kommunVästerås stad– Länets kommunala vattentäkter ska senast år 2010 vara fria frånbekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner.- Inget regionaliserat eller länseget mål relevant– Inget regionaliserat eller länseget mål relevant- Inget regionaliserat eller länseget mål relevant– Mälarens vatten ska inte innehålla ämnen och organismer som kan hotamänniskors hälsa och miljön.– Mälarens vatten ska vara av en sådan kvalitet att dricksvatten kanframställas med enkla och resurssnåla processer.– Kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att en god vattenstatusuppnås i stadens vattenområden.– Grundvattnets kvalitet ska bevaras eller förbättras.– Mälaren ska skyddas som dricksvattentäkt.– Mindre näringsämnen till vatten - Solna stad skall arbeta för att tillförseln avnäringsämnen och föroreningar till stadens sjöar, havsvikar och vattendragminskar.– Samhällsbyggandet ska leda till uthållig resursanvändning, minskad miljöbelastningoch en hälsosam boendemiljö.– Grund- och ytvatten får inte förorenas– Aktivt arbeta för att minska föroreningsbelastningen på sjöar, vattendrag ochgrundvatten.– Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen och metaller som skapats ieller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller denbiologiska mångfalden.– Invånarna i Knivsta kommun ska leva och verka i en sund, säker och tryggmiljö med frisk luft, rent vatten, tillgängliga närrekreationsområden, bulleroch radonhalter under riktvärden samt strålningsnivåer som inte är skadligaför hälsan.– Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så attden framtida vattenförsörjningen tryggas.j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 1 miljömål.doc

Bilaga 1 -Miljömål7 (9)Dricksvatten2010-03-09HallstahammarskommunKöpings kommunEskilstuna kommunSträngnäs kommun– Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks,vattnets kvalitet skyddas och den biologiska mångfalden bevaras ochutvecklas– Behålla den goda vattenkvaliteten.– Minska utsläppen till luft, mark och vatten.– År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller somhar skapats i eller utvunnits av samhället att människors hälsa eller denbiologiska mångfalden inte hotas.– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionengemensamma kriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat attarbetet med att slå vakt om våra största miljötillgångar, våra sjöar och vårtkulturlandskap fortsätter.j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 1 miljömål.doc

Bilaga 1 -Miljömål8 (9)Dricksvatten2010-03-09Miljömål Levande sjöar och vattendragNationellt mål– Inget delmål relevantRegionala målStockholms länUppsala länVästmanlands länSödermanlands länMälarensvattenvårdsförbundLokala målStockholms stadSolna stadSundbybergs stadJärfälla kommunUpplands-BrokommunSigtuna kommunKnivsta kommunUppsala kommunVästerås stad- Inget regionaliserat eller länseget mål relevant– Inget regionaliserat eller länseget mål relevant– Sjöars, stränders och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och förväxt- och djurlivet värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt genomgod efterlevnad av strandskyddsbestämmelserna.- Inget regionaliserat eller länseget mål relevant– Strandzonens biologiska funktion ska bibehållas.– Mälaren ska ha en ”god ytvattenstatus” med avseende påartsammansättning, kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:sramdirektiv för vatten.– Den ekologiska statusen i Stockholms sjöar och vattendrag förbättras– Mark och vatten ska ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald.– Solna stad skall arbeta för att tillförseln av näringsämnen och föroreningartill stadens sjöar, havsvikar och vattendrag minskar.– Sundbyberg ska vara en stad i social, ekonomisk och ekologisk balans.– Vattendrag och sjöar är artrika och i ekologisk balans.– Växt- och djurliv i kommunens sjöar och vattendrag skall ges möjlighet attfortleva under naturliga betingelser i livskraftiga bestånd.– Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun skall vara ekologiskt hållbara ochderas variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga,biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska ochvattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningarna förfriluftsliv värnas.– Genom hållbart nyttjande skapas förutsättningar för ett rikt växt- och djurlivi våtmarker, sjöar och vattendrag som utgör en värdefull tillgång förrekreation och friluftsliv.– Vattenmiljöer och stränder på den kommunägda marken ska bevaras och vidbehov skötas så att deras hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriskavärden bevaras och utvecklas.– Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks,vattnets kvalitet skyddas och den biologiska mångfalden bevaras ochutvecklas.– Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så attden framtida vattenförsörjningen tryggas.j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 1 miljömål.doc

Bilaga 1 -Miljömål9 (9)Dricksvatten2010-03-09Köpings kommunEskilstuna kommunSträngnäs kommun– Minska utsläpp till luft, mark och vatten.– Skyddar och vårdar naturen samt arbetar för att öka denbiologiska mångfalden.– År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgörvariationsrika livsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturligproduktionsförmåga, biologisk mångfald och höga kulturmiljövärden.Landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion är bevarade ochåterställd där så är möjligt, samtidigt som det finns goda förutsättningar förfriluftsliv.– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionengemensamma kriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat attarbetet med att slå vakt om våra största miljötillgångar, våra sjöar och vårtkulturlandskap fortsätter.j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 1 miljömål.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark1 (11)Dricksvatten2010-03-30Tabell 1: Förorenade områden på land under nivån +6,14 m i Mälarens höjdsystem.VERKSAMHETKOMMUNBRANSCH-KLASSMIFOINVENTERADFASMIFORISKKLASS KOMMENTARKaggeholmsavloppsreningsverk Ekerö 4 1 Dimensionerat för 150 peEkebyhovs trädskolor Ekerö 1 Plantskola för träd och buskarMetallbearbetning, ytbehandlareTigerholm Products AB Ekerö 2 1metallMälaröåkarnaslastbilscentral Ekerö 2 1Brygga, trädgård Ekerö 1 Trädgård, växthusTranholmensavloppsreningsverk,nedlagt Ekerö 4 1Närlunda båtsällskap Ekerö 1Rastaholm, oljeläckagefrån båt Ekerö 1Lastbilscentral med två bränsletankaroch egen pump.ca 40 båtplatser och ca 60 upplagdabåtar (ca 20 båtar som vårrustar)S:t Eriks gummiverkstadAB Ekerö 3 1 Gummiverkstad och vulkningRastaholms varv ochgästhamn Ekerö 3-Lst 1Curve AB Ekerö 3 1 PlastindustriMälaröarnas båtvarv Ekerö 1ca 200 båtplatser och ca 200upplagda båtar.Vid varvet finns ca 10 båtplatser och300-400 upplagda båtar.Transformatorstation,Lovö Ekerö 1 Större transformatorstationKullberg, Ragnar,trädgård Ekerö 1 Odling av mestadels blommor.Eriksdal, trädgård Ekerö 1Blandad trädgårdsodling. Odling ibänkar och på friland.Barnbynsavloppsreningsverk Ekerö 4 1 Dimensionerat för 150 pe.Qvarfordt, Sigvard,trädgård Ekerö 1Odling av blommor och grönsaker.Lokal, i mindre skala.Stenbyavloppsreningsverk Ekerö 4 1 Dimensionerad för 400 peHillesskär, trädgård Ekerö 1 Växthus, relativt stort.Kungsberga båtklubb Ekerö 1ca 55 båtplatser, varav ca 15 är störrebåtar. Inga upplagda båtar.Lulles Bil & Smide AB Ekerö 3 1 Bilverkstad, blästring & ytbehandling ?Harholmen, trädgård Ekerö 1 HandelsträdgårdIländavarvet Ekerö 1ca 50 båtplatser och ca 300-350upplagda båtar.Froman, Lennart,trädgård Ekerö 1 Trädgård, växthusÖlsta, trädgård Ekerö 1 Trädgårdsodling, växthusBeställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark2 (11)Dricksvatten2010-03-30VERKSAMHETKOMMUNBRANSCH-KLASSMIFOINVENTERADFASMIFORISKKLASS KOMMENTARAndersson, Nils Fredrik,trädgård Ekerö 1 Odling av grönsaker och blommor.F Beckman, trädgård Ekerö 1Stor odling av tomater. Idag ekologiskodling (?)Rosén, Eric, trädgård Ekerö 1 Trädgårdsodling, växthusSjötrafik-HamnarVarvHallstahammar0Hallstahammar0Kommunal avfallsdeponi Håbo 1 1 Nedlagd deponi, VäppebyKemtvätt,Sandbäckstvätten Håbo 1 2 Sandbäckstvätten i VarpsundetSjötrafik-Hamnar Kungsör 0Varv Kungsör 0Kungsörs Ångsåg ochsnickerifabrik Kungsör 4 3Bodycote YtbehandlingAB (Kungsörs Galvani Kungsör 2 1Verkstadsindustri Kungsör 3Varv Kungsör 2Sjötrafik-Hamnar Kungsör 2Industrideponi Kungsör 2Sjötrafik-Hamnar Köping 3Industrideponi Köping 2Nordkalk AB Köping 0 3Verkstadsindustri Köping 3Ytbehandling av metaller Köping 3Övrigt Köping 3Bensinstation,Koppartrans Stockholm Nedlagd före -69FISKARFJÄRDENS BSKANSTULLS MARINÅRSTAVIKENS SEGLStockholmStockholmStockholm153 Sommarplatser, Spilloljaomhändertas av medlemmarnaindividuellt.Reparationer av utombordare sedan1987, oljeavskiljare finns.364 sommarplatser och 360vinterplatser. Tomfat för spillolja finns.Hårdgjort underlag. Beräknadoljevolym uppgår till 600 l /år.Omhändertas av godkänndtransportör.JM BYGGNADS & FA Stockholm Förbränningsanl, 10-100 MW.TILLHÖR LILJEHOL Stockholm IndustriområdeTILLHÖR LILJEHOL Stockholm IndustriområdeBALZERS SANDVIKStockholm1979/80 VAR TIBN StockholmYtbehandlingsverksamhet. Processer,Ytbehandling, utsläpp

Bilaga 2 - Förorenad mark3 (11)Dricksvatten2010-03-30VERKSAMHETKOMMUNBRANSCH-KLASSMIFOINVENTERADFASMIFORISKKLASS KOMMENTARTANTO BÅT SÄLLSKStockholm45 sommar respvinteruppläggningsplatser. Tomfat förolja finns. Hårdgjort underlag.Beräknad volym olja uppgår till 40 l /årokänd transportör.WIKSTRÖMS INTERNAB TVÄTTMAN, TVÄStockholmStockholmLILJEHOLMENS BÅTMarinstation, bensin,TexacoStockholmStockholmEKENSBERGSVARVET Stockholm67 sommar respvinteruppläggningsplatser. Tomfat förolja finns. Beräknad volym olja uppgårtill 100 l /år godkänd transportör.DOHRNS REKLAMATE Stockholm Grafisk verksamhet, tryckeri.OPTIROC AB Stockholm Betong, >500 ton/år.CEMENTA ABCEMENTA, CEMENTDStockholmStockholmBetong, >500 ton/år. Mindreenergianläggning, ej v-pumpTorrbrukstillverkning ursp.verks.:Murbruksfabrik från 1945Bensinstation,Slussterrassen Stockholm Nedlagd 69-94SAMSTATION SA7 B StockholmBensinstation med 14 styckenpumpar.BENSINSTATION SHESSINGE BÅTKLUBBStockholmStockholmBensinstation med Service och tvåstycken pumpar.50 Sommarplatser 50 vinter. Tomfatför olja finns. Hårdgjort underlag.Oljevolym 250l/år, godkändoljetransportör.HELIKOPTERPLATTA Stockholm Flygplats ej 63.23-1 75.224-1.LILLA ESSINGE BÅStockholmPreem Stockholm PågåendeSTOCKHOLMS SEGLAPREEM NORRMÄLARStockholmStockholm45 Sommar och vinterplatser. Spilloljaomhändertas av medlemmarnaindividuellt.110 Sommarplatser 220 vinterplatser.Tomfat för spillolja finns, Hårdgjortunderlag. Beräknad oljevolym 1000l/år. Godkänd transportör.Lösningsmedelsrester förekommer.Motorbränslen >1 000 m3/år.Automatbiltvätt >5000 >1000 tvättarMILJÖSTATION Stockholm Farligt avfall, mottagn 5000 >1000 tvättar.Beställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark4 (11)Dricksvatten2010-03-30VERKSAMHETRACE TOWN ABAFTONBLADETS TRYKOMMUNStockholmStockholmBRANSCH-KLASSMIFOINVENTERADFASMIFORISKKLASS KOMMENTARAnläggning för motorsport ellerhalkövning eller provning avmotordrivna fordonLAND TIDNINGEN Stockholm Grafisk verksamhet, foto.FOTOQUICK CENTRAStockholmAnläggning med utsläpp avprocessavloppsvatten där mer än1000 kvadratmeter men högst 15000kvadratmeter fotografiskt materialframkallas per år.BUDGET Stockholm Automatbiltvätt >5000 >1000 tvättar.BLEKHOLMSTORGET,RÖRSTRANDS BÅTKLStockholmStockholmMycket höga värden av Kreosot harpåvisats i marken. ByggbolagMälarhus AB har beslutat att uppförabyggnader till kontor och bostädersamt en park på området. För attmöjliggöra detta beslutadefastighetsnämnden i jan 1990 att medbiologisk rening saner160 sommar och vinter platser. Tomfatför spillolja, beräknad mängd 200 l/år.Godkännd transportör.BROMMA BIL O MOT Stockholm Detalj- partihandel motor.THULIN PRODUCTIO Stockholm Målning, impregnering trävaror.SKANDINAVISKA PRTEEM INC. URSP.VStockholmStockholmMontering av instrument, köper inpetroleumbaserad olja.ULVEX AB URSP.VE Stockholm Tillverkning av industrigummi.JOHAN OLSSONS TEStockholmTillverkning av Karbolsyra, tjärpapp,naftalin samt kreosotutvinning urstenkolstjära. Undersökning redovisad88-08-23 visar att fastigheten är tillstor del kontaminerad av kreosot,Naftalen, Fenol och mineraloljaSPÅNGA ALLMONTAG Stockholm Övrig metall- o verkstadsindustri.FRIKAB KONSULT A Stockholm Produktion av elektronikNEXOR SYSTEM SERStockholmReparation och prövning avbensinpumparREPRO CONSULT JA Stockholm Grafisk verksamhet, foto.KLICHÉSPECIALISTALCRO-BECKERS ABBLOMBERG & JANSSStockholmStockholmStockholmKlichétillverkning. Grafisk verksamhet,fotoLösningsmedelsbaserad färg ochlackproduktion sedan 30 talet.Lokalerna rivna sommaren 1991.Grafisk verksamhet, foto. Förbr 0,5-3ton org lösn/årUVA INTERNATIONA Stockholm Tillverkning av maskiner, härdning.SVEA BILVERKSTADStockholmHandel med och service avmotorfordon. Riktning och balanseringav axlar.Beställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark5 (11)Dricksvatten2010-03-30VERKSAMHETTVÄTTCENTRALEN-KALL-STAR SPORT AS E G INSTRUMENKOMMUNStockholmStockholmStockholmBRANSCH-KLASSMIFOINVENTERADFASMIFORISKKLASS KOMMENTARTvätteri 10-13 ton/dag Kem 1,3ton/dagTillverkning av kläder ävenscreentryck.TILLHÖR MARIEHÄL Stockholm IndustriområdeEKESIÖÖ KARL ABStockholmTILLHÖR MARIEHÄL Stockholm IndustriområdeTelveverken, övrigt Västerås 2Industrideponi Västerås 2Sjötrafik-Hamnar Västerås 3Sjötrafik-Hamnar Västerås 2Varv Västerås 2Varv Västerås 3Bensinstation, ShellHornsund Västerås 2Nedlagd bensinstationVästeråsVarv Västerås 3Långholms brygga,Sjötrafik-Hamnar Västerås 3Sjötrafik-Hamnar Västerås 3Sjötrafik-Hamnar Västerås 3Skjutbana Västerås 3Ängsö skytteförening,skjutbana Västerås 3Övrigt Västerås 4Övrigt Västerås 4Asfaltsverk Västerås 3Verkstadsindustri Västerås 1 1Övrigt Västerås 1 1Bensinstation Västerås 1 1Industrideponi Västerås 1 1Övrig oorganisk kemiskindustri Västerås 1 1Järn,- Stål- ochmanufaktur Västerås 1 1Varv Västerås 1 1SJ:s verkstäder Västerås 1 1Industrideponi Västerås 2Kommunal avfallsdeponi Västerås 2Tillverkning av plastpolyesterVästerås 3Varv Västerås 2verkstadsindustri inkluderande mindrelackerare av metallprodukter.Träförädling och träimpregneringsedan 1947. Från början med CCBKrom-Koppar-Bor. Men sedan 1982KP-Cuprinol.Beställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark6 (11)Dricksvatten2010-03-30VERKSAMHETKOMMUNBRANSCH-KLASSSjötrafik-Hamnar Västerås 2Industrideponi Västerås 2Sjötrafik-Hamnar Västerås 2Bilvårdsanläggning Västerås 3Betning av säd Västerås 3Bensinstation Västerås 2MIFOINVENTERADFASTelveverken,ytbehandling av metaller Västerås 2 1Förbränningsanläggning Västerås 3Oljedepå Västerås 3Oljedepå Västerås 2Elektroteknisk industri Västerås 3Verkstadsindustri Västerås 3Varv Västerås 3Varv Västerås 0Ytbehandling av metaller(se även F1980-0237) Västerås 2 3Grafisk industri Västerås 3Övrigt Västerås 3MIFORISKKLASS KOMMENTARBeställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark7 (11)Dricksvatten2010-03-30Tabell 2: Förorenade områden på land under nivån +5,14 m i Mälarens höjdsystem.VERKSAMHETKOMMUNBRANSCH-KLASSMIFOINVENTERADFASMIFORISKKLASS KOMMENTARNärlunda båtsällskap Ekerö 1ca 40 båtplatser och ca 60 upplagdabåtar (ca 20 båtar som vårrustar)Kullberg, Ragnar,trädgård Ekerö 1 Odling av mestadels blommor.Båtklubben Färingarna Ekerö 1ca 189 båtplatser och ca 189upplagda båtar.Hillesskär, trädgård Ekerö 1 Växthus, relativt stort.Kungsberga båtklubb Ekerö 1ca 55 båtplatser, varav ca 15 är störrebåtar. Inga upplagda båtar.Lulles Bil & Smide AB Ekerö 3 1 Bilverkstad, blästring & ytbehandling ?Harholmen, trädgård Ekerö 1 HandelsträdgårdFroman, Lennart,trädgård Ekerö 1 Trädgård, växthusÖlsta, trädgård Ekerö 1 Trädgårdsodling, växthusAndersson, Nils Fredrik,trädgård Ekerö 1 Odling av grönsaker och blommor.Hallsta-Sjötrafik-Hamnar hammar 0VarvHallstahammar0Sjötrafik-Hamnar Kungsör 3Varv Kungsör 2Kungsörs Ångsåg ochsnickerifabrik Kungsör 4 3Bodycote YtbehandlingAB (Kungsörs Galvani Kungsör 2 1Varv Kungsör 2Industrideponi Kungsör 2Sjötrafik-Hamnar Köping 3Sjötrafik-Hamnar Köping 3Industrideponi Köping 2Övrigt Köping 1SKANSTULLS MARINÅRSTAVIKENS SEGLStockholmStockholmTILLHÖR LILJEHOL Stockholm IndustriområdeReparationer av utombordare sedan1987, oljeavskiljare finns.364 sommarplatser och 360vinterplatser. Tomfat för spillolja finns.Hårdgjort underlag. Beräknadoljevolym uppgår till 600 l /år.Omhändertas av godkänndtransportör.TANTO BÅT SÄLLSKStockholm45 sommar respvinteruppläggningsplatser. Tomfat förolja finns. Hårdgjort underlag.Beräknad volym olja uppgår till 40 l /årokänd transportör.Beställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark8 (11)Dricksvatten2010-03-30VERKSAMHETKOMMUNBRANSCH-KLASSMIFOINVENTERADFASMIFORISKKLASS KOMMENTARLILJEHOLMENS BÅTStockholm67 sommar respvinteruppläggningsplatser. Tomfat förolja finns. Beräknad volym olja uppgårtill 100 l /år godkänd transportör.HELIKOPTERPLATTA Stockholm Flygplats ej 63.23-1 75.224-1.LILLA ESSINGE BÅTStockholmPreem Stockholm PågåendeAB CJ LINDNERS PStockholmSHERATON Stockholm Kemtvätt.45 Sommar och vinterplatser. Spilloljaomhändertas av medlemmarnaindividuellt.EUROPCAR Stockholm Automatbiltvätt >5000 >1000 tvättar.RACE TOWN ABStockholmAnläggning för motorsport ellerhalkövning eller provning avmotordrivna fordonBUDGET Stockholm Automatbiltvätt >5000 >1000 tvättar.SKANDINAVISKA PRStockholmMontering av instrument, köper inpetroleumbaserad olja.JOHAN OLSSONS TEKLICHÉSPECIALISTALCRO-BECKERS ABTVÄTTCENTRALEN-KStockholmStockholmStockholmStockholmTillverkning av Karbolsyra, tjärpapp,naftalin samt kreosotutvinning urstenkolstjära. Undersökning redovisad88-08-23 visar att fastigheten är tillstor del kontaminerad av kreosot,Naftalen, Fenol och mineraloljaKlichétillverkning. Grafisk verksamhet,fotoLösningsmedelsbaserad färg ochlackproduktion sedan 30 talet.Lokalerna rivna sommaren 1991.Tvätteri 10-13 ton/dag Kem 1,3ton/dagEKESIÖÖ KARL AB StockholmIndustrideponi -Lillåudden Västerås 2Sjötrafik-Hamnar Västerås 3Sjötrafik-Hamnar Västerås 2Varv Västerås 2Varv Västerås 3Bensinstation, ShellHornsund Västerås 2Nedlagd bensinstationVästeråsVarv Västerås 3Långholms brygga,Sjötrafik-Hamnar Västerås 3Sjötrafik-Hamnar Västerås 3Övrigt Västerås 4Träförädling och träimpregneringsedan 1947. Från början med CCBKrom-Koppar-Bor. Men sedan 1982KP-Cuprinol.Beställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark9 (11)Dricksvatten2010-03-30VERKSAMHETKOMMUNBRANSCH-KLASSÖvrigt Västerås 4MIFOINVENTERADFASÖvrigt Västerås 1 1Industrideponi -Stadskusten Västerås 2Industrideponi -Ångkraftverket Västerås 2Kommunal avfallsdeponi Västerås 2Tillverkning av plastpolyesterVästerås 3Bilvårdsanläggning Västerås 3Betning av säd Västerås 3Förbränningsanläggning Västerås 3Oljedepå Västerås 3Oljedepå Västerås 2Verkstadsindustri Västerås 3Varv Västerås 3Verkstadsindustri Västerås 3MIFORISKKLASS KOMMENTARBeställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark10 (11)Dricksvatten2010-03-30Tabell3: Förorenade områden på land under nivån +4,80 m i Mälarens höjdsystem.VerksamhetKommunMIFOInventeradfasNärlunda båtsällskap Ekerö 1Båtklubben Färingarna Ekerö 1Kungsberga båtklubb Ekerö 1Lennart Fro-manträdgård Ekerö 1Ölsta trädgård Ekerö 1MIFORiskklass Kommentarca 40 båtplatser och ca 60upplagda båtar (ca 20 båtar somvårrustar)ca 189 båtplatser och ca 189upplagda båtar.ca 55 båtplatser, varav ca 15 ärstörre båtar. Inga upplagda båtar.Kemtvätt, SandbäckstvättenHåbo 1Sjötrafik-HamnarVarvHallstahammar0BranchklassHallstahammar0Klass 2 -Stor riskI Varpsundet. Nedlagd efter1969, ej efterbehandladSjötrafik-Hamnar Köping 3Varv Kungsör 2Sjötrafik-Hamnar Kungsör 2Industri-deponi Kungsör 2Skanstulls MarinÅrstavikensSegelsällskapStockholmStockholmReparationer av utombordaresedan 1987, oljeavskiljare finns.364 sommarplatser och 360vinterplatser. Tomfat för spilloljafinns. Hårdgjort underlag.Beräknad oljevolym uppgår till600 l /år. Omhändertas avgodkännd transportör.Tillhör Liljeholmen Stockholm IndustriområdeTanto Båtsällskap Stockholm45 sommar respvinteruppläggningsplatser. Tomfatför olja finns. Hårdgjort underlag.Beräknad volym olja uppgår till 40l /år okänd transportör.Helikopterplatta Stockholm Flygplats ej 63.23-1 75.224-1.Lilla Essingen BåtklubbLindners Pälsvaruindustri,AB C. J.StockholmStockholmBeställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 22078445 Sommar och vinterplatser.Spillolja omhändertas avmedlemmarna individuellt.Budget Stockholm Automatbiltvätt >5000 >1000j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc

Bilaga 2 - Förorenad mark11 (11)Dricksvatten2010-03-30VerksamhetKommunBranchklassMIFOInventeradfasMIFORiskklass Kommentartvättar.Skandinaviska (oklartnamn)Johan Olsson,kemikalieproduktionAlcro-Beckers ABStockholmStockholmStockholmTvättcentralen Stockholm 3Montering av instrument, köper inpetroleumbaserad olja.Tillverkning av Karbolsyra,tjärpapp, naftalin samtkreosotutvinning ur stenkolstjära.Undersökning redovisad 88-08-23visar att fastigheten är till stor delkontaminerad av kreosot,Naftalen, Fenol och mineraloljaLösningsmedelsbaserad färg ochlackproduktion sedan 30 talet.Lokalerna rivna sommaren 1991.Tvätteri 10-13 ton/dag Kem 1,3ton/dagSjötrafik-Hamnar Västerås 3Sjötrafik-Hamnar Västerås 3Sjötrafik-Hamnar Västerås 2Varv Västerås 2Varv Västerås 2Sjötrafik-Hamnar Västerås 2Varv Västerås 3Bensinstation Västerås 2Bensinstation Västerås 2Övrigt Västerås 4Övrigt Västerås 4Industrideponi Västerås 2Industrideponi Västerås 2Industrideponi Västerås 2Kommunalavfallsdeponi Västerås 2Betning av säd Västerås 3Förbränningsanläggning Västerås 3Oljedepå Västerås 3Industrideponi Västerås 2Beställare: Stockholms stadReglering av Mälaren, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\bilaga 2 tabell förorenad mark.doc