Moment 1: Introduktion, preciserade kursmål och kursanvisningar

Moment 1 Introduktion 1 (5)Version: november 2005Moment 1: Introduktion, preciserade kursmål och kursanvisningarDisposition1. Inledning2. Sammanfattning I3. Sammanfattning II4. Kursens uppläggning4.1 Kursens moment och schema4.2 Litteraturkommentarer4.3 Preciserade kursmål1. InledningDen här kursen behandlar ett antal verktyg som kan användas av den som vill undersöka någotförhållande eller fenomen, och vill komma fram till ett rimligt säkert resultat av sinundersökning. Med ”verktyg” syftas här bara på så kallad mjukvara: på tankefigurer, begreppoch tekniker som vi ofta använder för att nå så säkra undersökningsresultat som möjligt. Kursenhandlar om att tänka undersökning – inte att genomföra den. Kursen syftar till att förbereda denträning i att undersöka och skriva rapport som följer i kommande uppsatskurs.I det följande ges först två sammanfattningar av vad som kännetecknar en god undersökning,därefter några anvisningar om kursens uppläggning.2. Sammanfattning ILitteratur: –Kravet på en god undersökning – en B-uppsats likaväl som en doktorsavhandling som enkommunal utredning om behovet av fritidsgårdar – är att undersökningen producerar ordnadkunskap – inte åsikter.Och vad är då skillnaden? Vad är det att ha kunskap om något respektive att ha en åsikt omnågot? Sedan Platon kan skillnaden uttryckas så här.ÅSIKT: Personen P håller företeelsen F för sann (eller giltig).Tänk på uttryck som ”Jag tycker att tavlan är vacker”, ”Astrologin kan göra sanna förutsägelser”,”Tokyo ligger i Kanada”. Uttryckta så här är de alla att räknas som åsikter. Men det är ocksåCopyright © Curt Räftegård

Moment 1 Introduktion 2 (5)Version: november 2005uttryck som ”Sverige är medlem av EU”, ”Det svenska valdeltagandet har minskat ända sedan1970-talet” eller ”Moderaternas program har starkt inslag av värdekonservatism”.Alla dessa kan vara åsikter som en person håller för sanna. En hel del åsikter är också uppenbartsanna. Observera det. Men även åsikter som är sanna är odugliga som resultat av en godundersökning. Kravet är i stället ”kunskap”!KUNSKAP: P har dessutom goda grunder för att hålla F för sann (giltig).Kunskap är med andra ord, liksom åsikten, något vi tror är sant eller giltigt. Men kunskapenkännetecknas av just detta att vi har goda grunder för vår tro. Och de goda grunderna ska visasgenom logiska och/eller empiriska argument! Med sådana grunder blir åsikten ”kunskap”.Åsikten att det svenska valdeltagandet minskat blir t.ex. till kunskap när jag ger argumentet attvaldeltagandet i riksdagsvalen var 92 procent år 1976 och 80 procent 2002. Siffrorna är mittempiriska argument och förhållandet att 80 är mindre än 92 är mitt logiska argument. Fast detförstås – jag måste ju också vara beredd att argumentera för att även det empiriska påståendet ärannat än en påhittad åsikt. Om jag alltså också ger argumentet att mina siffror kommer från denofficiella valstatistiken, publicerad av Valmyndigheten på hemsidan http://www.val.se/, så bör vinog uppfatta mitt försanthållande som just kunskap.Det slutliga resultatet hos en god undersökning – slutsatsen – ska motsvara detta kunskapskrav:det ska bäras upp av logiskt och empiriskt säkrade argument. Det är de skäl som anges förslutsatsen som räknas. Jämförelsen kan göras med ett ordentligt polisarbete. Domstolen går intemed på att döma en tänkbar mördare på grund av polisens åsikter. Goda grunder ska finnas.Rester från brottsplatsen, vittnen, gärna ett erkännande… Och sällan räcker det med bara en avdessa.Man kan tänka på det vetenskapliga uppsatsarbetet så. Man gör en utredning av något (”ÄrFolkpartiet egentligen liberalt”? Eller ”Varför anföll USA Irak?” ). Vid seminariet lägger manfram sitt fall för domstolen. Opponenten är motsidans advokat och seminarieordföranden(läraren) är domaren. Åtminstone den sist nämnde måste övertygas. Då räcker inte åsikter – godaskäl måste ges. Med viss ordning och reda måste författaren producera sann (giltig, trovärdig)kunskap om något.Detta är en sammanfattning av vad en god undersökning går ut på, och vad kursen alltså yttersthandlar om: att producera kunskap, det vill säga goda skäl för att något är på viss sätt. Och dennatankefigur är i sig också ett av ”verktygen” för att göra just goda undersökningar.Copyright © Curt Räftegård

Moment 1 Introduktion 3 (5)Version: november 20053. Sammanfattning IILitteratur: Kompendiet ”Utdrag ur Hellevik O Forskningsmetoder i sociologi ochsamhällsvetenskap.En något mer utdragen sammanfattning av kursen liksom kraven på en god undersökning finns iHellevikartikeln i Kompendiet. Den är tagen ur inledningskapitlet till en metodbok. Den norskesamhällsvetaren Ottar Hellevik lanserar där fem centrala regler för vetenskapligaundersökningar. Ordet ”regel” ska i det här fallet förstås som ”i vetenskapssamhället accepteraderåd”. De uttrycker sådana krav på vetenskapliga undersökningar som de flesta ivetenskapssamhället är överens om. En god undersökning bör förstås inte avvika från dessa krav. Övningsuppgift: Formulera vad vart och ett av dessa förhållandevis abstrakta eller generellakrav kan få för betydelser i ett eget praktiskt undersökningsarbete; fundera t.ex. över vad det blirför konkreta uppgifter som måste göras, eller vilka problem de medför.4. Kursens uppläggningLitteratur: –4.1 Kursens moment och schemaKursen är uppbyggd i sex moment:MOMENT 1: INTRODUKTION OCH ANVISNINGAR.MOMENT 2: UNDERSÖKNINGSPLANERING (DESIGN).I momentet behandlas en del ”verktyg” (begrepp, tankeredskap) som behövs, eller kan behövas,för att planera en undersökning. Dit hör”variabel”, ”problemformulering” och”undersökningsplan”, dit hör ”validitet” och ”reliabilitet”, och dit hör ”urval” och”generalisering”. Texter om hur man gör källhänvisningar och den viktiga citat- ochreferattekniken finns också här.MOMENT 3: METODER FÖR DATAINSAMLINGFyra metoder för att samla in data till en undersökning beskrivs: användande av redan befintligadata, skriftliga enkäter, muntliga intervjuer och observation. Särskilt fokus läggs på fallgroparoch besvärligheter som kan snedvrida data, till förfång för undersökningens resultat.MOMENT 4: METODER FÖR DATAANALYS.I moment 4.1 behandlas analys av data i form av siffror, det vill säga statistisk analys. Någragrundläggande begrepp tas upp, liksom tre grupper av statistiska mått: centralmått,spridningsmått och sambandsmått.Copyright © Curt Räftegård

Moment 1 Introduktion 4 (5)Version: november 2005I moment 4.2 behandlas i stället analys av data som består av ord, det vill säga textanalys. Ävenhär fokuseras på tre grupper av analys: innehållsanalys, argumentationsanalys och idéanalys.MOMENT 5: INTRODUKTION TILL VETENSKAPSTEORIDet femte momentet introducerar till vetenskapsteorin, det vill säga till det tänkande som handlarom (och inte sällan tvivlar på) vetenskapliga metoders möjligheter att nå sanna resultat.Momentet introducerar också en del mer principiella förslag om hur god vetenskap bäst kanbedrivas.MOMENT 6: EXAMINATION OCH KURSUTVÄRDERINGKursens sista moment. Examinationen sker på två sätt. Dels i form av individuell tentamen därkunskap om metodverktyg (begrepp, tankesätt) kontrolleras. Dels i form grupptentamen därförmågan att använda verktygen prövas. För betyget Godkänd fordras godkänt på båda delarna,för betyget Väl godkänd fordras väl godkänt på den individuella delen.Den individuella tentamens frågor och rättningsprinciper beskrivs i dokumentet medInstuderingsfrågor.4.2 LitteraturkommentarerJudith Bells Introduktion till forskningsmetodik är en enklare och översiktlig introduktionsboksom behandlar hela undersökningsprocessen. Den innehåller också checklistor till olikaundersökningsmoment. Det ska framhållas att Judith Bell uppenbarligen tänker sig en läsekretsav lärarstudenter, inte t.ex. statsvetarstudenter. Tag därför inte allt för bokstavligt på uttryck som”pedagogiska forskningsmetoder” eller ”läraren”. De kan ersättas med uttryck som”samhällsvetenskapliga forskningsmetoder” respektive t.ex. ”statsvetaren”, ”uppsatsskribenten”eller bara ”utredaren”. Bells bok används under moment 2 och 3 i kursen.Jan Byströms Grundkurs i statistik är en av två huvudböcker i moment 4, dataanalys. Data beståri samhällsvetenskapliga undersökningar vanligtvis av siffror och/eller ord. Byströms bok handlarsom framgår av titeln om analys av siffror. Boken är som det verkar skriven för självstudier. Denär fylld med tydliga exempel och många övningar.Göran Bergströms & Kristina Boréus bok Textens mening och makt handlar om analys av denandra sortens data, ord, och i den tappningen vi vanligen har orden när vi gör analysen –nedskrivna som text.Torsten Thuréns Vetenskapsteori för nybörjare är som titeln antyder en introduktionsbok.Vetenskapsteorin handlar inte om hur man gör undersökningar. Den handlar i stället om de idéeroch texter som i sin tur handlar om just hur man gör undersökningar (som Bell och de andrakursböckerna t.ex.). Vetenskapsteorin är därför vad vi brukar kalla för en ”metateori”. Den liggerCopyright © Curt Räftegård

Moment 1 Introduktion 5 (5)Version: november 2005”över” de andra och funderar över vad det är de andra texterna ”egentligen” påstår vara godaundersökningar. Vetenskapsteorin behandlas i moment 5.Kompendiet slutligen innehåller kortare kompletterande texter till samtliga andra moment ochäven en hel del övningar. Texterna i kompendiet ligger i den ordning de dyker upp i kursen.4.3 Preciserade kursmålDe preciserade kursmålen, de som kontrolleras vid examinationen, är de följande: Du ska känna till (kortfattat kunna redogöra för) ett antal verktyg (begrepp och tekniker)som kan brukas i undersökningsprocessens tre faser→ Förberedelse→ Datainsamling→ Analys[En fjärde fas i varje undersökning – att kunna skriva korrekt och trovärdigt – behandlashuvudsakligt i den följande uppsatskursen] Du ska kunna tillämpa grunder i→ Statistisk analys→ Varianter av textanalys Du ska förstå (kortfattat kunna redogöra för) huvudlinjer inom den i allt väsentligtpositivistiska tanketraditionen för strävan efter säkrad kunskap – vilket inbegriper att kännatill traditionen, känna till problem hos den och känna till kritik av den.Copyright © Curt Räftegård