Nr 3 2008 - Idhammar AB

en tidning från idhammargruppen ● nummer tre 2008”Svåraretider?Rusta förkrig om duvill ha fred”sidan 2TekniskaMässansidan 3Möt Rolf Forsberg, konsult på Nordkalksidan 3

ledareIdhammar AB är ett kunskapsföretagspecialiserat inom driftsäkerhet,underhåll, produktionseffektiviseringoch organisation.Utöver moderbolaget Idhammari Sverige AB ingår bolagen:Idhammar Produktion ABKonsult- och utbildningstjänster förproduktionseffektivisering med hjälpav bland annat LEAN, Six Sigma ochWorld Class ManufacturingIdhammar Teknik ABUtveckling av IT-system ochapplikationerIdhammar International ABKonsult- och utbildningsuppdraginternationelltIDHAMMAR ASIA SBN BHDHar sitt säte i Malaysia, genomföruppdrag inom driftsäkerhet ochunderhållJanke Wikholm ABKonsult- och utbildningstjänsterinom arbetsmiljö, ledningssystemoch ledarskapV e r k s tä l l a n d e D i r e k t ö rPer Möller, per@idhammar.sekursansvarig Richard Wolffeltrichard@idhammar.seIdhammar ABBox 8070,141 08 Kungens Kurvatelefon: 08-710 48 00fax: 08–710 48 02e-post: info@idhammar.sewww.idhammar.seIDrift är Idhammar AB:skundtidning som kommerut med fem nummer per år.A n s va r i g u t g i va r ePer MöllerRedaktion Susanna Kumlienoch Stina MacklinP r o d u k t i o nMia Drakenberg Form ABTryck Kringel Offset ABUpplaga 8 000 exemplaromslagsfoto Simon GrothDistribution Posten AB, B-post.© idrift Innehållet i tidningen fårciteras med angivande av källa.Välkommen att kontaktaiDrift redaktionen viatelefon 08-7104800 ellere-post idrift@idhammar.seVill du synas meden annons i idrift?Kontakta AnnonsavdelningenElisabeth Nordqvist Wargcloueller Janne WillmanTelefon 08-556 47763innehåll2 Ledaren3 nordkalk6 på nytt jobb7 idhammarprofilen9 lean education11 tekniska mässan12 kurs i engelskaSvårare tider?Rusta för krigom du vill ha fred!Dagligen läser vi om att lågkonjunkturenär i antågande. Många utländska bankeroch kreditinstitut har lika mycket guldi kassakistan som det svenska OS-lagethade i hemresebagaget. Räntan kryper uppåtoch affärstidningarna har krigsrubrikerom den annalkande katastrofen. Men talarjag med våra kunder ute i industrin, verkardet vara hyfsat tryck fortfarande – förutomi skogsindustrin, en ny krisbransch.V i s e r n u n e d l ä g g n i n g a r av pappers- ochmassabruk. Låg dollarkurs och höga energi-och vedpriser gör slut på sötebrödsdagarna.Jag har arbetat med en del av debruk som nu gått i graven och visst slårkostnadsläget hårt. Men det finns ocksåen annan avgörande faktor som gör attman tvingas till en så drastisk åtgärd somnedläggning.Man har inte lyckats ta tillvara sineffektiveringspotential i tid. På ett parav bruken har ny ledning tillsatts ochett kraftfullt och framgångsrikt effektiviseringsarbeteinletts – men försent.Koncernledningens tålamod eller pengarnatar slut och ytterligare en del av denbasindustri som bidragit till vår välfärdgår i graven.Nyckeln till framgång är en handlingskraftigoch uthållig ledning som hela tidenarbetar med att göra produktionenoch organisationen effektivare varje dag!Det finns många goda exempel inomindustrin på att det är möjligt att ökaeffektiviteten – och att därigenom nåhäpnadsväckande goda resultat.Men är det enbart företagsledningar ibranscher där man ständigt har knivenpå strupen som tar nödvändiga mått ochsteg för att utveckla effektiviteten? Så hardet kanske varit tidigare, men insiktenom att all verksamhet kan effektiviserashar fått fotfäste.Mitt råd till dem somjust nu funderar påom verksamheten kaneffektiviseras ytterligareär att tittapå de som är bäst,att ”benchmarka”verksamheten.Romarnas gamladevis gäller än ”Sivis pacem, parabellum” – ”Villdu ha fred, rustadig för krig!”. Såska vi vinna slagetom att behålla vårindustri i Sverige –genom att presterai världsklass! ●Per Möller, vdVad tycker du om det här numret av IDrift? Var det något som var extraintressant att läsa? Har du andra synpunkter på innehållet i tidningen?Förslag på ämnen att ta upp? Är det något du saknar? Skulle du vilja läsa merom något särskilt? Mejla oss på idrift@idhammar.se och säg vad du tycker!2 iDrift oktober 2008 nummer tre

– Att ett underhållssystem finns på plats ochatt data matas in, är inte detsamma som attsystemet fungerar som ett strategiskt verktygi underhållet, säger Idhammars Rolf Forsberg.Sedan 2006 arbetar han som konsult på Nordkalkmed fokus på att underhållsystemetsfulla potential utnyttjas.Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkareav kalkstensprodukter. Kalk används inombland annat stål-, massa- och pappersindustri,inom lantbruket och i miljövården. NordkalkOyj ägs av en finländsk investerargruppoch har verksamhet i åtta länder.Men det är inom ramen för svenska Nordnordkalkfoto: Simon grothNordkalk bryter kalksten och förädlar den till produkter för industri, lantbruk och miljövård.Dra nytta av ditt underhållssystemsverkliga potential – och tjäna pengar!De flesta industriföretag i Sverige använder någon form av datoriseradeunderhållssystem. Men många underhållssystem fungerar i praktiken mestsom arbetsordersystem eller som hjälpmedel för planering av bemanning.kalk som Rolf är verksam. Nordkalk har kalkstensbrottoch förädlingsanläggningar på fleraorter i Sverige, däribland Lärbro (Gotland),Luleå, Köping och Landskrona.– Många företag har ännu inte kommitigång med att använda underhållssystemen påett riktigt sätt. Men på Nordkalk insåg ledningenatt man inte utnyttjade systemet fullt ut ochanlitade Idhammar för att hjälpa till att få ordningpå hur underhållssystemet används, berättarRolf.Rolf är både ingenjör och ekonom och dedubbla kompetenserna är något han har nyttaav i jobbet.Rolf Forsberg, konsult på Nordkalk.nummer tre oktober 2008 iDrift 3

nordkalkxxxxxx Dra nytta av ditt underhållssystems verkliga potential – och tjäna pengar!– Det är kanske inte så många som pratarunderhåll i samband med resultat- och balansräkningar.Men störningar i produktionen fårnaturligtvis ekonomiska konsekvenser.Varje minut man står stilla kostar. Men skälentill stoppet kan variera. Och det är de minstkostsamma förbättringsåtgärderna som ska genomförasförst. Det är här som ett effektivt systemverkligen kan hjälpa till. Långt ifrån alladriftstopp beror på underhållet. Istället kan dethandla om att operatörer kör maskiner fel, elleratt man använder maskiner till sådant för vilketde inte är avsedda. Underhållsberoende störningar,såsom att en maskin inte har underhållitspå rätt sätt eller i rätt tid, är bara en av fleramöjliga källor till problemet. Allt detta bordenaturligtvis påverka kodningen i systemet.– Oberoende av vad som verkligen orsakatproblemet och är den verkliga anledningen tilldriftstoppet, hamnar det ofta till slut i knät påunderhåll, konstaterar Rolf.Här kommer ett viktigt moment in, berättarRolf. För när felet ska rapporteras och matasin i underhållssystemet, gäller det att ställafrågan: Varifrån kommer problemet och hurskall man beskriva det för att få bra informationför förbättringsarbetet?– Det är oerhört viktigt att datakvalitetenföljs upp kontinuerligt. Annars får man enmissvisande bild när data tas ut ur systemet.Ofta kan kodningen också vara relaterad tillvem som matar in uppgifterna, alltså att systemrapporteringenblir individberoende. Detär förstås inte bra. Till exempel händer det attunderhållsrelaterade problem blir underrapporteradei systemen när det är underhållaresom matar in uppgifterna, säger Rolf.Han finner att de flesta underhållssystem påmarknaden idag är ganska likvärdiga.– De börjar mer och mer likna varandra.Men det är sällan systemen i sig utan hur mananvänder dem, som skapar svårigheter. Oftaköper man ett system, som man får igång hjälpligt.Sedan stannar man där. Då får man ettglapp mellan underhållsfilosofin – vad mantänkt att underhållsystemet ska göra – och självasystemet.Orsakerna kan vara flera. Dels kan det vararesurskrävande att få igång systemet. Dels kandet handla om att människor ska ändra beteende.Att registrera kodad strategisk tilläggsinformationför utveckling av underhållet och verksamheteni övrigt är en annan tröskel.– Implementeringstiderna brukar praktisktligga på mellan två och fyra år ibland längre.4 iDrift oktober 2008 nummer tre

nordkalkAtt ändra beteenden tar tid. Ofta har kodervuxit fram organiskt i systemet.”Vi förstod intehur viktigt det var” är en vanlig kommentarnär man följer upp och diskuterar koder och övriginformation, berättar Rolf.Ett annat hinder för att använda underhållssystemetpå rätt sätt, är att man fokuserarpå indata istället för på utdata.– Det matas in data i systemet,men man får inte ut något. För attkunna få det, måste man redan frånbörjan ha en plan för hur man använderall registrerad information.Ställa frågor som: hur skall detta tolkas? Vilkabeslut skall fattas baserat på informationen?Under 90-talet köpte många företag in datoriseradeunderhållsystem. Kanske hade maninte alltid tänkt igenom ordentligt hur detskulle fungera eller vad man skulle ha det till,eller vilken roll systemet skulle spela för denlångsiktiga och strategiska utvecklingen avunderhållet.– Det finns företag som haft sitt underhållssystemi fem-tio år och har 70 olika orsakskoder.Parallella koder och dubbletter förekommerockså. Vilka koder som då används kanvariera mellan orter, anläggningar och avdelningaroch till och med skift. Då gäller det attsätta parametrar som stämmer in strategisktfoto: Simon groth”Varje minutman stårstill kostar”och planera för hur man ska använda systemet.På Nordkalk har ett så kallat underhållsforuminrättats. Varannan månad träffas representanterför de olika anläggningarna i Sverige.Operatörer såväl som platschefer och ”underhållare”ingår i forumet.– Genom samverkan i forumet har vi blandannat kunnat sätta en enhetlig och överenskommenkoduppsättning. Dessutom är den delviskopplad till UH-standarden SS-EN 13306 (sefaktaruta). I takt med att vi lär oss mer, kommervi att stämma av ännu mer mot den, berättarRolf.Ett resultat av forumets arbete är att Nordkalknu har stabila och genomtänkta koderoch har börjat få upp kvaliteten på informationeni underhållssystemet.– Att kontinuerligt mäta hur koderna användsär ett sätt att följa upp och säkerställakvaliteten på data i systemet. En annan viktigdel är att uppdatera instruktioner i takt med attman utvecklar kod-uppsättningen, säger Rolf.Kontinuerlig feed-back och utbildning är Aoch O i denna process:– Vi tittar på hur koder och eventuell fritextär ifylld och att de stämmer överens med varandra.Utbildningen är ofta informell och hellretio minuter om dagen än några kursdagar perår, menar Rolf.Uppföljningsmodellen syftartill att komma upp ”i en rimlig nivå”på rapporteringen. En rimlignivå att komma upp i är 90 procent.Det kommer att ta ytterligarenågot år eller ett par att kommadit, bedömer Rolf. Och hanönskar att fler industriföretag sågpotentialen i sina underhållssystem:– En vision för framtiden är att fler börjararbeta mot internationell standardisering avinnehållet i sina underhålls system. Det skulleöka kunskapen om hur underhållet bedrivsoch underlätta jämförelser. Om alla baserar sinterminologi på 13306 och renodlar det, skullevi kunna jämföra erfarenheter och gemensamtdra nytta av dem!Kontentan av Rolfs erfarenheter är att omman lägger pengar på ett underhållssystem såmåste man också se till att få ut de ”underhållsvinster”som systemet möjliggör. Det finns ingagenvägar för att åstadkomma detta och det kräveren hel del arbete och tålamod. Men det ärenda sättet att få systemet att betala sig, tipsarRolf. ●standardfaktaSS-EN13306En Europastandard somspecificerar allmännatermer och definitioner förteknik, administration ochmanagementområden inomunderhåll.Från förordet i standarden:”Syftet med denna standardär att definiera generellatermer som används för allatyper av underhåll och vidledning av underhållsverksamhet”nummer tre oktober 2008 iDrift 5

på nytt jobbNy VD mederfarenhetHan har bott i Englandoch vet hur man rattar enJaguar. Han har jobbatmed läkemedelsindustri påIrland och med olja ochgas i Norge. Han bor iGöteborg och har en frufrån Mexico.Mannen med den internationella bakgrundenär Ulf Pettersson, aktuell somnyutnämnd VD för Idhammar ProduktionAB.– Det är kul att vara med och formaett företag från början, säger Ulf, somjust nu är några veckor på huvudkontoreti Skärholmen för att sätta sig in irutinerna.Det blir en introduktionsperiod pånågra veckor innan verksamheten i detnya bolaget kör igång på allvar underhösten. Ulf, som har erfarenhet sommanagementkonsult och som har jobbatmed verksamhetsförbättringar inomflera branscher, träffade IdhammarsVD Per Möller för första gångenpå Landvetters flygplats i våras.– Idhammar är ett väletablerat namnpå underhållssidan och har stor potentialatt utvecklas på fler områden, sägerUlf. I Idhammar Produktion AB kommermin erfarenhet att sysihop med Idhammars. Jaghar mest jobbat med attöka produktion och medverksamhetsförbättringar.Det innebär att jag ocksåindirekt arbetat med underhåll.– Ulf är en mycket välkvalificerad person meden gedigen erfarenhet frånproduktion och produktionseffektiviseringsamten konsultbakgrund hosduktiga konkurrenter tilloss, säger Per Möller, VDför Idhammagruppen.Kemin måste ha stämt där på Landvetterför nu är Ulf full av entusiasm införden nya uppgiften. Än så länge ärdet för tidigt att delge IDrift några konkretaplaner för Idhammar ProduktionAB, men Ulf delar med sig av hur hanarbetat tidigare.– I tidigare uppdrag har jag tittat påhela organisationen – utom finansavdelningar.Det gäller att börjainom rätt område, ta sakernai rätt ordning och ha koll påhur saker hänger ihop. Till exempelär det inte ovanligt attdet inom organisationer finnsbrist på kommunikation. Ledningenkan ha en bild om vadman gör och varför och samtidigtkan en annan bild finnasbland medarbetare på golvet.Det kan finnas hål i rapporteringsvägarna.Ulf menar att det är viktigt att helaorganisationen får koll på kompetens.Vem gör vad och hur, och vilka ska informerasi vissa givna situationer.Ulf Pettersson, nyutnämnd VD förIdhammar Produktion AB.”Gemensamt föralla uppdrag jaghar haft är attjag alltid lärtmig något.”Foto: Stina Macklin– Det gäller att kommabort från subjektivatolkningar. Kanske detkan låta självklart att manvet vem som är ansvarigför vad, men organisationerär dynamiska ochförändras hela tiden. Omman har system för rapporteringoch identifiering,ökar sannolikhetenför att man gör rätt sakerpå rätt ställe. Det man intekan mäta, kan man inteförbättra.I organisationer därdet är oklart vem somhar vilken roll, ökar risken för att sakerhamnar ”mellan stolarna”. Att enas omvem som har vilket ansvar och vilka somska informeras om vad är i verkligheteninte alltid så lätt.– Gemensamt för alla uppdrag jaghar haft är att jag alltid lärt mig något.När jag var på Jaguar jobbade jagmed kvalitet på utvecklingen av motorer.En tid var jag på Irlandoch tittade på produktionskedjornaför läkemedel ochdess orderhanteringsprocess,de senaste åren har jagveckopendlat från Göteborgtill Norge för att jobbainom olja och gas. Privatär utförsåkning ett stort intresse,det praktiserar Ulfbåde i Hemsedal i Norgeoch i Chamonix i Frankrike.Han tycker också om att resa ochatt umgås med familjen.– Till jul och nyår brukar det kunnabli en resa till Mexico. Där kombinerarvi storstadsliv med sol och bad. ●

idhammarprofilenFrån läkemedeltill sedlarPer Mörk är ny underhållschef påCrane AB, pappersbruket i Tumba sombland annat tillverkar papper till vårasedlar. Per var tidigare chef för Elautomationpå läkemedelsföretaget Pfizeroch har en bakgrund som chef inomteknik, drift och underhåll. ”Nu ska detbli mycket intressant och utmanandeatt börja jobba med underhållsfrågorinom pappersbruk” säger Per.” ●Underhållschefpå LesseboKristian Wendt är underhållschefpå VIDA Paper i Lessebo sedan i våras.Kristian, som var Idhammarkonsultfram till 2006, trivs bra på nya jobbet.Närmast kommer han från systemleverantörenIFS i Göteborg, där hanvarit managementkonsult de senastetvå åren. ●Ny roll inomVattenfall ServiceLars Nilsson byter från resultatenhetschefför Södra Norrbotten tillaffärsområdeschef för Industriserviceinom Vattenfall Service. ● Namn: Erik SegerErik Seger, tredje från vänster, spelar i Blandat somframför Taubelåtar.”Kanske skulle vi kallaoss Oblandat i stället”Vad gör du just nu?– Just nu jobbar jag med ett uppdragför Outokumpu Stainless, som är ettfinskt stålbolag. Jag har ofta uppdragför stålbolag – är ju själv gammal stålgubbemed 25 år inom SSAB. Andrabolag jag konsultar för är Bolidenoch Sandvik. De flesta uppdragen ärinom Sveriges gränser, men ibland blirdet även resor till Finland, Norge ochIrland. Varje uppdrag är unikt menhandlar om utbildning eller konsultationi produktivitetsfrågor.Kompetensinventering och analys ärockså tjänster som allt mer efter frågas.Hur trivs du med konsultrollen?– Mitt arbete är fantastiskt omväxlandeoch jag trivs bättre i konsultrollen äni något annat jobb jag haft! Nu har jagvarit konsult i fjorton år.Jag har ett kontor i Oxelösund därockså två av mina kollegor finns.Vad är viktigast i ditt jobb?– Man måste vara lyhörd och anpassasig till dem man jobbar med. Att visavägen på ett snällt och ödmjukt sätt.”Man har fått två öron och en mun”är ett gammal kinesiskt ordspråk sominnebär att man bör lyssna dubbelt såmycket som man talar. Det är en bragrundregel att gå efter. Uthållighetär en annan viktig egenskap att haibland.Bor: Snart i sprillansny lägenhet med sjöutsikti NyköpingKontor: I OxelösundFamilj: Dotter, 18 år ochson, 22 år och utflugenVad gör du på fritiden?– Jag är golfspelare och så gillar jag attsegla. Har seglat allt från jolle till segelfartyggenom åren. Under en periodbodde jag till och med ombord på enbåt! Annars är väl det största fritidsintressetmusiken. Vi är ett gäng medkeyboard/dragspel, gitarr och bas isättningen.Det hela började för över 30 år sedannär vi spelade på Oxelösunds segelsällskapsolika arrangemang. Då kalladevi oss för Sånggruppen Blandat förvi spelade allt från Bellman till Beatles.Nu har vi kvar namnet men det ärnumera lite missvisande eftersom vi sedanfemton år nästan enbart spelar Taube.Kanske borde vi kalla oss Oblandateller Taubeblandat i stället?Solig morgon och Inbjudan till Bohuslänär två av mina personliga Taubefavoriter.Hur ser den närmaste framtiden ut?– En del resande blir det. Det är kul attresa, jag är nyfiken av mig. Och ävenom man håller sig inom Sverige finnsmycket att se! Man kan uppleva tre årstiderpå samma dag, sommar i Skåne,höst i Mellansverige och annalkandevinter allra längst i norr!Annars håller jag nu på med flyttbestyr.Min sprillans nya lägenhet påBrandholmen i Nyköping har sjöutsikt.Just sjöutsikt var det allra bästa med attbo ombord på båt, men en lägenhet äronekligen mer bekväm … ●

Tekniska Mässan 2008Automatiserad produktion och effektivalogistikprocesser. Nyckeln till ökad produktivitetoch konkurrenskraft.ProduktutvecklingKonstruktion, Design, CAD, Friformsframställning,PLMAutomation/ProduktionSkärande bearbetning, Robot/Automation,Kontroll, Ytbehandling, Sammanfogning, DriftsäkerProduktion & Underhåll, Montering,Energieffektiv IndustriLogistikProduktionslogistik, Lager- och materialhantering,Truckar, Logistiklägen, RFID,Mobil ITSpeciella evenemang 2008> Nordic Conference on Robotics 2008> MERA-konferensen 2008> Scandinavian RFID Expo & Conference> Nordic Welding Competition> PLM Strategi & Vision 08> Embedded Conference ScandinaviaRobot/AutomationVerktygsmaskinerLean ProductionTekniskaMässan2008Höjdpunkter!Nordic Conferenceon RoboticsMERA-konferensenNordic WeldingCompetitionCentralUtveckla robotanvändningen i företaget? Öka lönsamheten med effektivt underhåll?Få inspiration till ökad produktivitet? Införa Lean Production? Frågorna om hur automatiseradproduktion kan utvecklas inom industrin är många – på Tekniska Mässanden 21–24 oktober 2008 hittar du svaren i teknikens framkant.Inom området Automation/Produktion ställer ledande företag ut, bland annat ABB, AtlasCopco och ESAB.Hämta inspiration! Vi bjuder på internationell robotkonferens, brett seminarieprograminom bl a skärande bearbetning, montering och energieffektiv produktion, nordiska mästerskapeni svetsning samt Embedded Awards. Aktuellt program finns på webben! Läs ocksåsenaste nytt i vår webbtidning www.proaffarer.se.På Tekniska Mässan leder det personliga mötet till goda relationer, lönsamma affäreroch ökad konkurrenskraft. Här är du med och formar den industriella framtiden.Välkommen!I samarbete med:Huvudmediapartner:Fri entré vid registrering på www.tekniskamassan.se • Fackmässa åldersgräns 18 år.

CentralNy trend– Lean EducationDet senaste året har vi på Idhammarobserverat en klar och tydlig trend. Alltfler av våra kunder begär in offerter ominternutbildningar. Och fler företag beställerinternutbildningar jämfört med tidigare år.tidigare Var det vanligt att våra kundföretagbeställde en tvådagars utbildning i exempelvisförebyggande underhåll eller smörjning.Ibland genomfördes utbildningen på det egnaföretaget. I andra fall skickades medarbetarepå utbildningar på ett hotell i någon av destörre städerna.Den nya trenden är att fler och fler företagidag istället lägger upp interna utbildningsprogrammed flera olika ämnesområden underlängre perioder. Utbildningarna kan omfattaända upp till tolv dagar totalt, de är då uppdeladei block. Kursen äger rum på det egna företaget,ofta med någon månads mellanrum mellanblocken.Fördelarna med den här nya typen av utbildningsuppläggär flera. Så många som möjligtfår del av utbildningen. Många medarbetaremed familj kan ha svårt att resa bort två, tredagar – det finns dagishämtning och annat attta hänsyn till. Skiftgång kan vara ett annat hinderför medarbetare att deltaga. Med den nyamodellen kan man lägga kurserna på mer flexiblatider.Dyra hotell- och resekostnader kan undvikas.Det blir billigare för en föreläsare att resatill företaget än för åtta kursdeltagare att resatill Göteborg eller Stockholm. Dessutom blirmiljöargumenten allt viktigare ute på företagen,och skillnaden med avseende på koldioxidutsläppför de båda utbildningsmodellernaär uppenbar.Men det är inte allt. Förutsättningarna föratt kunna skräddarsy kurser för just ditt företagökar, såväl med avseende på innehåll som kvalitet.Nivån kan anpassas specifikt efter gruppensförkunskaper i ämnet och vilka aktuellaproblemområden som känns angelägna att taupp. ●Har du frågor kring hur det här går till? Kontaktamig så berättar jag gärna mera om hur just ditt företagbäst drar nytta av Lean Education!Richard Wolffeltrichard @idhammar.seTel: 0734-34 54 24Richard Wolffelt,ansvarig för LeanEducation”Det blirbilligare fören föreläsareatt resa tillföretagetän för åttakursdeltagareatt resatill Göteborgeller Stockholm”nummer tre oktober 2008 idrift 9varningfaraunder kontrollTillståndskontroll för lönsamt underhållspminstrument.seSPM löser underhållsprobleminom industrin,världen över och i allabranscher. Vi har erfarenheten,organisationenoch kunnandet för att ökatillgängligheten ochlönsamheten i dinproduktionsanläggning. 0152-225 00Vi trycker I-Drift...och mycket mer.Vi trycker ”allt” på papper t.exlvisitkorten i din fickalbrevpappret i din skrivarelkuvertet att stoppa brevpappret ilfoldern som presenterar Dina produkter/tjänster08-550 162 00info@kringel-offset.se

Vår drivkraft ger framgångVid Underhållsmässan i Göteborg tilldelades DynaMatesarbete med tillståndskontroller, tillsammans med företagetSEMA-TEC, Stora Produktivitetspriset 2008.Vinnare avStora Produktivitetspriset2008Viktiga mätningar visar om utrustningen håller måttetAtt produktionsmaskiner, exempelvis svarvar, fräsar och fleroperationsmaskinermåste vara i topptrim för att artiklarna somde producerar ska bli perfekta, säger egentligen sig själv.I verkligheten är det dock ganska vanligt med defekter hosmaskiner, som ofta leder till någon form av problem.DynaMate har utvecklat en ny tillståndsbaserad underhållsmetodikbaserad på företaget SEMA-TEC´s produkter.DynaMate mäter vibrationsnivåer i produktionsmaskiner,så lagerhaverier kan förutses. Vi kontrollerar obalans i maskinspindlar,acceptanstestar nya maskiner, och kan avgöra ommaskiner ska repareras eller bytas ut.DynaMate är ett produktionsstödjande bolag med ett brett utbud av tekniska tjänster inom produktions- och fastighetsunderhåll. Specialkompetens inom bland annat el, styr och regler, VVS, energi, mekanik,bygg, projekt och logistik. Företaget som är ett helägt dotterbolag till Scania CV AB vänder sig till industrikunder. DynaMate är ett av de största tekniskt produktionsstödjande företagen i landet med 1400anställda och med en omsättning på 2,5 miljarder kronor. I DynaMate-koncernen ingår dotterbolagen; Svenska Mektek AB, Stockholms Industriassistans AB och DynaMate IntraLog AB.Kundservice 020-30 40 30www.dynamate.se

Tekniska mässanTekniska mässan 21-24 oktober på StockholmsmässanTjugoandra gången gillt,I Idhammars monter på Tekniska Mässanfinns Elisabet Nordqvist Wargclou.– Jag har alltid haft lätt att umgås med folkså att vara på mässor passar mig jättebra, sägerElisabet.Hon är en verklig mässveteran som varitmed på mässor där Idhammar deltagit sedan1986.För att få ett bra resultat på en mässa så rekommenderarElisabet att planera in kundmöteni god tid. Det kan bli mellan 40- och 50 inplanerademöten under en mässa på några dagar.Många av dessa leder till avslut under mässan,andra blir en första kontakt. Att dagarnablir långa gör ingenting, tycker Elisabet, det inteovanligt med kundaktiviteter på kvällarnaefter mässan.– Jag är i farten från sex på morgonen till iblandsent på natten. Men sömnen kan man lättta igen efteråt. Det är bara roligt att vara igång,man träffar så många trevliga och intressantamänniskor, både kända och okända namn frånindustrin.Det gäller att ha bra minne för ansikten närman träffat så mycket folk genom åren.– Ibland dyker folk upp och säger ”hej, kännerdu igen mig?”. Det gör jag för det mesta,men ibland – om personen bytt företag och detgått en tid – kan det ta en stund innan minnesbildenklarnar.Att huvuddelen av arbetet återstår efter mässanvet Elisabet av erfarenhet!– Då ska vi ta kontakt med alla nya människorvi har träffat på mässan och detta måsteske inom 2-3 veckor. Går det för lång tid eftermässan, kanske det man diskuterat inte kännslika aktuellt, och då kan det bli som att börjaom igen.En mässa kan leda till uppdrag som sträckersig flera år framåt. Mässan är en mötesplats,där vi alla träffas och pratar jobb, utvecklingoch framtid.Elisabet hälsar alla – både nya ansikten och”återfallsbesökare” – välkomna till monterA20:29 på Stockholmsmässan! ●Elisabet Nordqvist Wargclouträffar du på Tekniska mässanden 21-24 oktober.Kom till certifikatutdelningen på Tekniska mässan den 23 oktober!När det drar ihop sig till mässor brukar Jan Frånlund från Utek passa på att dela ut certifikat för de somklarat godkänd tentamen till ledare och tekniker inom underhåll. Bilden ovan är från Tekniska mässanhösten 2007 och i raden av godkända ”European Expert in Maintenance Management” ses IdhammarsAnders Tiger som nummer två från höger.Elisabet tog chansen att personligengratulera Magnus Sohlman frånWestinghouse Electric Sweden AB,Västerås till hans certfikat.nummer tre oktober 2008 iDrift 11

Avsändare:Idhammar ABBox 8070141 08 Kungens KurvaBSVERIGEutbildar ochutvecklarPorto betaltport payéKurs i engelskaEnglands Åmål – en bro ut i världenAtt förbättra sin engelska är i dagensyrkesliv mycket viktigt. Vi läser ochpratar engelska med kunder och kollegor.Ofta får vi medverka i projekt medengelsktalande deltagare. Men mångakänner sig begränsade av att inte kunnaanvända svenskan vid presentationer,förhandlingar och diskussioner.Två timmars kvällskurs i engelska varannanvecka kanske inte känns så lockande.Men det finns roligare och effektivaresätt att utveckla sin engelska, tillexempel genom att gå vår intensivkursi Lancing, England. En av deltagarnasom gått kursen med lärarna Enid ochDenis White uttryckte det så här: ”Jaghar aldrig haft så roligt på en kurs förut,jag har aldrig skrattat så mycket!”.Varför är det så roligt att gå på denkursen? Kanske för att det är så annorlunda.Man bor i en engelsk familj.Man umgås med sina lärare och kurskamraterpraktiskt taget dygnet runt.Och alla deltar utifrån sina egna högstolika förutsättningar.Att resa till Lancing i England är litesom att resa tillbaka i tiden. Om Londonär en mycket modern och hajpadstad kan man inte säga detsamma omlandsbygden i England. Jag brukar beskrivadet som att gå på kurs i Åmål– för trettio år sedan. Sen finns det juvissa viktiga skillnader mellan sjuttiotaletsÅmål och Lancing. Kanske ärdet klimatet som gör att mellan- ochsydeuropéer i förhållande till oss nordborumgås mer ute och på pubar?Mina drygt tio år som kursledareför kurserna i Lancing har gett migen inblick i hur både svenskar ochengels män fungerar. Normalt sett ärLars Fredriksson från Metso Paper är en av eleverna, här med sin engelsklärare Denis White.vi svenskar ganska blyga och har svårtatt bo hos främmande människor. Endel brukar fråga om man inte kan fåbo på hotell. Men det går inte. För detfinns inga hotell i Lancing, inte vad jagvet i alla fall. Finns det i Åmål? Men orsakenär också pedagogisk. Genom atttvingas prata engelska dygnet runt lärman sig bäst. Att lära sig att på engelskafråga om man får låna strykjärnetär nästan lika viktigt som att kunnahålla ett föredrag för kunder. Att vetaatt frågan: ”Shall we go out in the nature?”för en engelsman är en invit attgå ut och ta av sig kläderna kan ävendet vara bra att veta.Vad pratar man om med sin värdfamilj?Om allt! 90-talsfenomet Svennisoch Ulrika tillhör sådant som avhandlatsoch så förstås ABBA. Kursdeltagarnalär känna sina värdfamiljer ochmånga fortsätter att hålla kontakten.Några engelska värdfamiljer har kommittill Sverige på besök, inbjudna avf d kursdeltagare. Så man kan verkligensäga att kursen ”Engelska förunderhåll” bygger broar! Både mellanEngland och Sverige men också mellanoss och övriga världen. För engelskanär ju det språk som fungerar bra påstörre delen av jordklotet! ●Text: Janke Wikholm, kursarrangör12 iDrift oktober 2008 nummer tre