T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat

KORPÖGATT o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n gÅrgång 4 Februari 2006 Pris 10:-Sakralt och profantBarn brukar ibland sjunga i kyrkantill glädje för de flesta. Men i Gällivareblev det ingen glädje alls hosprästerna och kyrkorådet då skolanselever skulle sjunga julsånger i kyrkan.Vad får man sjunga om i kyrkan?Vår kyrkoherde Arne Lundinhjälper oss att reda ut begreppen.Sidan 24Odjuret och skönhetenDå förskolebarnen håller sin årliga maskeradkommer vikingar, katter, fagraprinsessor och riddare i långa banor. Ettarrangemang som mitt i vintermörkretlockar allt fler till en dag där verklighetenträder tillbaka till förmån för fantasin.Sidan 19Tradition som värmerVandring i vintermörkret lockade mångajulfirande Torsåkersbor.Sidan 22Jag väntar vid min mila…Tro det eller ej, detta är nutid och inte dåtid. Romantiken kring rykande kolmilorhar plötsligt återuppstått i Torsåker. Kolarens spöklika gestalt skymtar mellanstammarna i djupaste granskog. Natt som dag vakar han över sitt verk ivildaste vildmark där Dan Anderssons ande inte är långt borta.Sidan 14 - 15Kamp om eleverKlimatet hårdnar kring landets gymnasier. Alla har sina mål att uppfyllabåde i fråga om ekonomi och pedagogik. Hofors kommun stoltserar medatt ha en egen gymnasieskola som får gott betyg av de flesta. Men hurkan man som liten kommun klara den allt hårdnande konkurrensen omlandets gymnasieelever? Sidan 12 - 13Farväl, BirgitEn primadonna har gått ur tiden. Operasångerskan Birgit Nilsson har lämnatscenen och ridån har gått ner för gott. Världspressen och Europas kulturelithyllade henne som en av de främsta inom sitt område.Kanske hade hon Torsåker att tacka för att hon över huvud taget blev känd.Sidan 17Byg(g)d i förändringSidan 19

2 KORPÖGATLedaren:Den osynliga sektornKorpögat är igång igen efter vinterlovet. Nu går vi in på vår fjärde årgångoch fram till sommaren skall vi försöka producera ytterligare fem nummerav tidningen med reportage om Torsåker i nutid och dåtid samtidigtsom vi följer vad som sker på den politiska arenan sett ur ett Torsåkersperspektiv.Personalstyrkan är alldeles för liten. Ändå måste vi förvånaoss över att den över huvud taget finns då det inte utgår någon lön förutfört arbete. Vi svenskar är ett ideellt arbetande folk. Undersökningarhar visat att det endast finns fem länder i hela världen där mer än hälftenav befolkningen ägnar sig åt ideellt arbete. Dessa länder är Sverige,Norge, Island, Nederländerna och USA. Röda Korset är en av de organisationersom står och faller med ideellt arbete.I senaste numret av Rödakorsbladet säger Volontärbyråns verksamhetsledareAnnelie Silfverstolpe att hela Sverige skulle stanna utan deideella insatserna. Viss relevans finns i påståendet. Det behövs ingenutvecklad fantasi för att föreställa sig hur det skulle se ut i Torsåker omTIF, logdanserna, midsommarfirandet, bygdemarknaden, skolmuséet,ridbanan, vandrarhemmet, tomtesmyg, soppluncherna och bluegrassfestivalenskulle försvinna som i ett trollslag, bara för att nu ta några exempel.I Sverige fullgörs varje år c:a 480 miljoner ideella arbetstimmar. 52 % avalla svenskar över 16 år arbetar ideellt och i genomsnitt gör var och en avdessa 13 ideella timmar per månad. Omsatt i pengar är värdet av det ideellaarbetet c:a 70 miljarder kronor vilket motsvarar 350.000 heltidstjänster.Vad gäller yngre människor ökar det ideella engagemanget. Det har visett spår av även i Torsåker. I Småland finns en skola som infört ämnetideellt arbete på schemat för att eleverna skall få en inblick i den ideellasektorn och för att få känna på att den som arbetar ideellt kan få något igengäld även om det inte rör sig om pengar. Åtgärden har vidtagits i tronatt de samhällen som i en framtid avser att överleva i glesbygd inte kanklara sig utan inslag av ideellt arbete.Vissa människor vare sig vill eller kan arbeta ideellt. Det är fullt förståeligt.Alla har dock möjlighet att visa sitt stöd för den ideella sektorn avsamhället och det är precis vad vi fått uppleva på Korpögat. Vårt upproptill ”Korpögats vänner” resulterade i ett stöd som överträffade alla förväntningar.Med de pengar som strömmade in kan vi nu skaffa en del utrustningsom avsevärt underlättar produktionen av tidningen. Men framförallt värmde det till ordentligt i Korpögats redaktionella hjärta. Tackkära läsare för det stöd vi fick med vars hjälp vi förhoppningsvis skallkunna få en trevlig termin tillsammans.Ett stort tacktill alla sponsorervid vår maskeradTorsåkers Bygdegård ICA TorcenterSparköp LB FritidMowglis lek & papperStudiefrämjandet Midroc ElectroStorviks BlomsterhandelIndustriautomationKorpögatAlla barnKramar från Förskolans Föräldrararådi TorsåkerÅrsmöteför medlemmar iTorsåkers Sockenföreningonsdag 15 mars kl 19.00Plats: Korpögats redaktionÅrsmöteTorsåkersBygdegårdsföreninghar årsmötesöndagen 26 februarikl 17.00Vi bjuder på fikaVälkomna!KORPÖGATTorsåkers SockentidningPolitiskt oberoendeUtges av:Torsåkers SockenföreningAnsvarig utgivareLars PetterssonBankgiro: 5601-8831Annonser:Margareta Skogsberg 0290-40173Material skickas till:Alkrantzvägen 281395 Torsåkermargareta.skogsberg@telia.comRedaktionssekreterare:Maude Hydén,prosten246@hotmail.comPostadress:KorpögatSolbergaleden 28, 813 40 TorsåkerBesöksadress:Bygdegården TorsåkerTel. 0290-40173 Fax. 0290-40175e-mail: korpogat@hotmail.comTryck:Sandvikens Tryckeri AB, 2006

Insändare:Nu går skam på torra landHur kan det i dagens samhälle,och framför allt i Hoforskommun som ska bli den vänligastekommunen i landet attbo i, vara möjligt att Kommunstyrelsenavslår ett bostadsanpassningsbidragför utbyteav badkar till dusch för ensnart 80-årig gammal dammed rörelsehinder.Visserligen har en arbetsterapeutvarit hos damen ifråga och uttalatsig om att hon visserligen kan tasig i och ur badkaret, men att detskulle underlätta för henne om honhade dusch i stället. Är det då inteer skyldighet att underlätta situationenför henne? Är inte det tillräckligtstarkt skäl för hjälp? Omhon nu överhuvudtaget inte hadekunnat ta sig i och ur sitt badkar,vad hade ni gjort då?Det hade inneburit att hon intekunde sköta sin hygien och därigenomblivit ett fall för andra åtgärder.Nu utsätter hon sig dagligenför den smärta och den risk klivandei och ur badkaret innebär.Jag har full förståelse för att honinte vill “bråka” mer om detta, dåhon känner att det inte är någonidé.Hon vill inte ligga samhället till last.Men det innebär inte att hennesbehov av dusch inte finns längre!Samhället kräver idag att gamlamänniskor i möjligaste mån ska bokvar i sina hem så länge som möjligt,men hjälper inte till att möjliggöradet på ett tryggt sätt.Beslut av slentrianPå vilka grunder fattade Kommunstyrelsensitt beslut?Var ledamöterna insatta i problematiken?Om inte, är det skrämmande ombeslutet fattats utav slentrian, enbartmed en tjänstemans rekommendationom avslag som grund.Om nu ledamöterna verkligen visstevad det handlade om, och kundetänka sig in i den gamla damens situation,är det än mer skrämmandeatt man inte godkände det söktabidraget. Tror ni beslutsfattare, atten dam på snart 80 år, som helasitt liv levt i Hofors kommun, somKORPÖGAT3alltid varit en rättrogen samhällsmedborgare,skulle be om hjälp omhon inte behövde det?Hon har säkert många gångertyckt att hon trots allt klarat av attkliva i och ur sitt badkar, men tillslut insett att det har blivit alltförsvårt och riskfyllt för henne.När hon till slut bestämmer sigför att ansöka om hjälp, blir hennesproblem ifrågasatta.Vem kan bättre än hon själv avgöraom hon behöver få sitt badkarutbytt mot duschmöjlighet?Hur tolkas lagen...Tror ni att hon bett om hjälp för attfå sitt badrum tillsnyggat? Jag hoppasverkligen att den tanken aldrigslagit er beslutsfattare.Lagen säger att kommunerna ärskyldiga att avsätta tillräckligt medpengar till de bostadsanpassningarsom krävs, men har kommunendålig ekonomi kan det naturligtvisvara bättre att avslå en ansökan.Osökt väcks den tanken.Er behandling av Anna-LisaRoxströms ansökan är en renomyndighetsförklaring av henne.Att ni inte skäms!Berit LandquistInsändare:En snörik vinter som den här blir avsevärt mer angenäm för oss villaägareom snöröjningen på våra gator och vägar sköts som den ska. Och detgör den i Torsåker. Vill i bistert vintermörker sända en liten blomma till“Westrinarna” som gör ett utmärkt jobb i snösvängen i centrala Torsåker.Blomgren på BjörkvägenGammelstillavägen 67813 94 TORSÅKER

4 KORPÖGATDebatt:I december-numret av Korpögatredogjorde vi för vårönskan att få ut en offentlighandling från kommunen. Denbelades då med sekretess avbyggnadsinspektören MariaSköld-Wulf. Vi överklagadeomgående denna sekretess,och kommunen skickade våröverklagan till Kammarrätten iSundsvall.Den 29 december beslutade Kammarrättenatt inte behandla den inkomnaöverklagan då avslaget varundertecknad av en befattningshavarei kommunen och inte av myndighet.Med myndighet menas antingenen nämnd i kommunen ellerKommunstyrelsen.Kopia på Kammarrättens beslutskickades också till kommunenfrån Kammarrätten. Återigen besöktevi kommunen för att få uthandlingen. Vi pratade med chefenför byggnadskontoret, Leif Holmquistoch visade honom handlingenfrån Kammarrätten. Då berättadehan att byggnadsnämnden skulleha ett beredningsmöte ett par dagarsenare, och då skulle dom behandlafrågan. Sedan hörde viingenting.Ingen delegationEfter en tid kontaktade vi personalpå byggnadskontoret som då berättadeatt inte heller byggnads-nämnden hade delegation att undertecknabeslutet om sekretess,vilket Leif Holmquist trodde. Detvar Kommunstyrelsen som skullegöra det. Trots att informationenfrån Kammarrätten kommit tillkommunen, togs ingen kontakt medKorpögat.Med tanke på att det i lagen ståratt sekretessbeläggning av allmänhandling skall behandlas skyndsamt,vilket innebär samma dageller dagen därpå, tog man ingennotis om det. Korpögat ringdekommunalrådet Marie-LouiseDangardt för att få svar på någrafrågor. På vår fråga om hur MariaSköld-Wulf kunnat undertecknaavslaget utan att ha delegation tilldet, svarade hon att byggnadsinspektöreninte hade gjort något fel,utan det saknades bara korrekt undertecknande!Varför sekretess...Marie-Louise Dangardt framhöllnu att enda orsaken till sekretessbeläggningenvar att Anna-LisaRoxström som sökt bostadsanpassningsbidraget,sagt ifrån då honville lägga detta bakom sig.Då undrade vi hur Maria Sköld-Wulf redan vid vår telefonkontaktmed henne i oktober, kunde sekretessbeläggahandlingen, då hon idet läget överhuvudtaget inte variti kontakt med Anna-Lisa Roxström,och alltså inte hade hörthennes åsikt.Marie-Louise Dangardt svarar:“Hon gjorde den bedömningen.”När vi nu frågade Marie-LouiseDangardt om hon läst intygetsvarade hon: “Ja, jag har läst det.”Korpögat frågade när, och honsvarade: “För någon vecka sedan.”(Denna intervju gjordes i mitten avjanuari). När vi påstod att hon lästintyget efter Kommunstyrelsensbeslut att avslå bostadsanpassningsbidraget,svarade hon: “InnanKommunstyrelsen tog sitt beslut,därför att jag behöver det somgrund som ordförande, då det blevså infekterat, när ni har skrivit somni gjort.” Påpekas bör, att vårt besökhos Maria Sköld-Wulf där vibegärde att få ut handlingen varden 6 december 2005. Kommunstyrelsenfattade sitt beslut om avslagpå Anna-Lisa Roxströms ansökanom bostadsanpassningsbidragvid sitt sammanträde den 5december. Det kan tyckas märkligtatt Kommunstyrelsens ordförandeena stunden påstår att hon läst intygetför någon vecka sedan, närhon i nästa stund säger att hon lästdet före Kommunstyrelsens beslut.Dessutom påstod byggnadsinspektörenvid vårt besök den 6 december,att ingen från Kommunstyrelsenhade läst intyget.Korpögat frågade också Marie-Louise Dangardt om det var santatt en enskild befattningshavaresåsikt får ligga till grund för ett förslagsom vederbörande lämnar tillFärg & InteriörSkolgatan 130290-203 70- Färg - Tapeter - Måleri- Kakel & Klinkers- Trä & Laminatgolv- Mattor - Massagekar- Totallösningar på entreprenad- Inredning/presenter frånCult Design, Mique, Nordal mfl

Kommunstyrelsen för beslut.Marie-Louise Dangardt svarar:“Det är en tjänstemans bedömningsom ligger till grund. Så är det medallting vi gör, det är tjänstemännensbedömning som ligger till grund omdet inte tagits någon annan ställningi frågan.”Noteras bör, att när Korpögatringde till kommunen på senhöstenoch ville ha arbetsterapeutens intyg,gavs svaret att kommunen sekretessbeläggeralla sådana handlingar.Den 31 januari kom slutligen ettnytt skriftligt avslag på utlämnandeav handlingen, nu korrekt undertecknat.Vi kommer att överklagadetta beslut till Kammarrätten iSundsvall.För tidningen Korpögat:Margareta Skogsberg& Staffan BerglindKORPÖGATCentralgatan 13 HoforsTel. 0290 - 200 475Tidningen Arbetarbladet har fått en ny ledarskribent.Jenny Wennberg heter hon. Med juristutbildning i botten och 28 år pånacken skall hon nu göra sig hörd på en av tidningens främsta sidor.Vecka fem fick hon sitt elddop då hennes första alster skulle sättas påpränt. Säkert studerades hennes rader lite extra av många som undradevad en sådan här jäntunge från norrland skulle kunna åstadkomma på enledarsida. Förmodligen blev en och annan lite överraskad över vad somstod i hennes rader. Eller vad sägs om det här citatet:“Norrbotten är ett län som haft sin beskärda del av visioner omstorskalighet. Miljoner har satsats i enorma projekt som aldrig givitutdelning. Det som börjat lyfta länet är istället invånarnas tilltro tillsin egen region och förmågan att vända nackdel till fördel… I Norrbottenprecis som i Gävleborg har den tunga industrin historiskt varitbygdens ryggrad. Men i takt med rationaliseringar och förändringarav näringslivsstruktur har dess självklara plats som arbetsgivareoch motor minskat. Det ställer nya krav på invånare och politiker.Någonstans därute finns idéer som mycket väl kan bli ett nyttIkea. Men det kräver mod och förmåga att tänka om, politiker ochnäringsliv som kommunicerar friktionsfritt och individer som vågaranta utmaningar”.Välkommen till Gävleborg, Jenny! Skulle du av någon anledning tröttnapå Arbetarbladet finns en dörr som står på glänt för dig på tidningenKorpögat i Torsåker.Ny marknad för potatisodlareVid husrannsakan i en lägenhet i Falun påträffade polisen en märklig apparatsom vid närmare undersökning visade sig vara en hembygd kanonavsedd att laddas med potatis. Polisen beslagtog även två kassar okoktammunition. Utförd provskjutning vid Statens Kriminaltekniska Laboratoriumvisade att vapnets genomslagskraft var större än hos en Browningrevolver.En 25-årig man har erkänt att han tillverkat vapnet och harnu åtalats för brott mot vapenlagen, läser vi på SVT Text.po.fermdatorserviceservice av PC och lokala nätverkRing 0290-10 999, 070-3468205Per-Olof FermWijbyvägen 59, 813 94 TorsåkerRAMSHOPENÖvre Storviksvägen 1, STORVIKTel. 10747Inramning - Presenter - HemslöjdRolf Lidbergs tomtar och trollTygblöjor för dig som tänker på dittbarn och miljönMekaniska arbeten, svetsning,bockning och pulverlackeringTel. 0290 - 230 45MJ:sTel. 0290-42144070-607 72 46Stort sortiment av bl.a.GOLVVIRKERÅSPONTTRYCKIMPREGNERATNär detgällerbadrumVi har våtrumsbehörighetKakelbutiken, StorvikTel/Fax 0290-10489HULDS ÅKERI ABTorsåker0290-406 89Inte dyrInte billigInte bästMen jag finns häråret runtNornholmsBlommorSolbergaleden - TorsåkerTel. 0290-40760

6 KORPÖGATNy symbol till gamla traditionerDen första februari i år bytteSockenbolagens FörsäkringAB namn till, Dina Försäkringar.Ett av de bolag som ingåri Sockenbolagsgruppenär Torsåkers Försäkringsbolag.– För oss blir det ingen skillnad.Vi byter varumärke men vi behållernamnet Torsåkers Försäkringsbolag,säger Lena Sehlberg som ärdet lokala försäkringsbolagets ansikteutåt.Torsåkers Försäkringsbolag är ettav de mest anrika företag somfinns i bygden. Att det över huvudtaget kom till kan tillskrivas Torsåkersbornastraditionella stolthetöver sin bygd och viljan att klarasig själva i stort som i smått.Eget försäkringsbolagI slutet av 1800-talet blomstradeTorsåkersbygden med storslagnabergsmansgårdar och jordbruksföretagsom inte gick av för hackori den allmänna jämförelsenmed andra socknar. I allt större utsträckningbörjade man anlita försäkringarsom skydd för sina egendomar.Varför skulle Torsåkersbornabetala sina försäkringspremiertill Gävle och till Stockholm därmånga av dåtidens försäkringsbolaghade sina säten? Bättre voreom försäkringspengarna kundestanna inom den egna socknen.Den 22 september 1878 bildadesdärför Torsåkers Brandstodsbolagvars första styrelse bestod av sjupersoner.Anders Asp i Wall fick det hedersammauppdraget att resa till Gävleoch få papper med stämplar ochsigill som bevis för att Torsåkerfått ett eget brandförsäkringsbolag.På Gävle slott stadfästes bo-Skyltbytelaget av självaste “Kongl. MajtsBefallningshafvandes i GefleborgsLän”.Alla blev delägareKunderna började snart strömmatill enligt principen att den som försäkradesin egendom i bolagetäven blev delägare i bolaget enligtgällande statuter för brandstodsbolag.De första tio årens verksamhettycks mest ha bestått i att håvain försäkringspremier vilket ladegrunden till en mycket stabil ekonomi.Pengar strömmade in ochbränderna lyste med sin frånvarofram till 11januari 1889 då övervåningenpå ett hus i Eltebo förstördesgenom brand vilket blev bolagetsförsta riktiga skadeärende.Brandskydd...Med tanke på brandsäkerhetenhade Torsåker indelats i 17 olikabrandrotrar där en särskilt utseddbrandrotemästare svarade för detförebyggande brandskyddet. Flerafastighetsägare fick sig en åthutningför bristande brandskydd.Det fick bland annat Torsåkersförsamling som ägde kyrkstallarnamitt emot kyrkan. Kyrkstallarnastak bestod av eldfängt material ochbrandrotemästaren i Solberga hadesett att taket ibland träffades avgnistor från närliggande skorstenar.Att byggnaderna uppförts förkristligt syfte var inte detsammasom att de stod under Guds beskydd,tyckte brandrotemästarenoch uppmanade församlingen attbyta ut den brandfarliga takbeläggningen.Enligt gällande brandförordninghade grannar skyldighet attvid eldsvåda delta i släckningsarbetetoch skulle då de anlände tillen brandplats vara utrustade medhinkar.När elen kom till bynÅr 1903 kom elektriciteten tillTorsåker och ställde helt nya kravpå ortens brandförsäkringsbolagoch dess kunder. Folk började drain vatten i sina hus och ordet vattenskadadök plötsligt upp i försäkringsvokabulären.1910ställdes bolagetinför ett helt annat problem.En av kyrkklockorna hade tagitsner för omgjutning vilket omöjliggjordebrandklämtning med kyrkklockornaför att kalla ihop folkoch genom olika slag i klämtningenge besked om i vilken by som den

öde hanen kommit lös.Krav ställdes från bolaget att telefonväxelni Torsåker skulle varabemannad nattetid så länge somkyrkklockorna var indisponibla förbrandklämtning.Enligt försäkringsvillkoren kundeersättning även utbetalas för åskskador.Under augusti 1934 härjadenågra av de värsta åskvädersom Torsåkersbygden skådat vilketblev en dyr historia för bolaget.15.488 kr utbetalades för åskskadorvari ingick tio kronor till enäldre dam i Barkhyttan för rådigtingripande vid brand efter ett åsknedslag.Ny brandlag1950 reformerades brandförsäkringslagarnai Sverige varvid anrikaTorsåkers Brandstodsbolagtvingades in i ett samarbete medLandsbygdens Försäkringsbolag.Bolagets styrelse såg sin självständighethotad och kämpadeemot in i det sista. Efter tre år gavman upp kampen och inrättade sigi ledet. Inför den nya bolagsordningsom måste upprättas 1953 tillskrevsKungl. Försäkringsinspektioneni Stockholm med förfråganom namnet Torsåkers Försäkringsbolagkunde godtas trots att en delförsäkringsobjekt låg inom Hoforsförsamling.På frågan “Måste vi ha medHofors i namnet” blev svaret attnamnet Torsåkers Försäkringsbolagmycket väl kunde duga i sammanhanget.Vid styrelsemötet den16 augusti 1961 fick man ett nyttproblem på halsen. För förstagången dök ordet television upp påstyrelsens bord sedan några Torsåkersborfått sina TV-apparaterskadade genom åsknedslag. Efterdiskussioner om televisionens roll isamhället konstaterades att televisionenav allt att döma kommitför att stanna. Beslutades därföratt en TV-apparat i försäkringshänseendeskulle jämföras med enradioapparat, varför ersättningkunde utbetalas vid skada.EldsjälarI bolagets historia finner vi även enhel del eldsjälar, om den benämningennu kan användas i sammanhanget.I bolagets ledning har undermånga år suttit några av våramest kända och namnkunnigaTorsåkersbor, bland annat:John Forsman, P-E Hedlund,Nore Ferm, Viktor Grundvig ochHerbert Eriksson.Allt sedan bolaget såg dagens ljushar verksamheten präglats avmycket god ekonomi, delvis beroendepå att det sällan brunnit iTorsåker.Protokollsböckerna berättar att detmed ett och annat undantag mestadelsrört sig om mindre skaderegleringar.Den goda ekonomin möjliggjordeunder en tid även förmedlingav lån till försäkringstagare.Även Torsåkers kommun fick påsin tid ibland kommunkassan stärktgenom lån från det ekonomiskt välmåendebrandförsäkringsbolaget.Bolagets styrelse var också mycketnoga i granskningen av sinaförsäkringstagare och de objektsom skulle försäkras. Den som varkänd för att vara slarvig och ansvarslösi sin dagliga gärning löpterisk att inte bli godkänd som försäkringskund.KORPÖGAT7Möten på Flodins caféStyrelsens möten hölls undermånga år på Lydia Flodins pensionatoch café i Torsåker. På hennes70-årsdag den 2 november 1956fick hon ta emot en särskild hyllningfrån Torsåkers Brandförsäkringsbolagför alla de år som hontrakterat styrelsen med ett utsöktkaffebord.Sedan ett tjugotal år tillbaka ärTorsåkers Försäkringsbolag delägarei Sockenbolagens FörsäkringsAB som är ett service- och återförsäkringsbolagtill de lokala försäkringsbolagen.Nu vill Sockenbolagen förnya siggenom att byta namn till Dina Försäkringar.Torsåkers Försäkringsbolaghar idag c:a 860 kunder iTorsåkers, Hofors och Ovansjöförsamlingar där man har koncessionatt försäkra egendom. Somförsäkringstagare är man ävenidag delägare i bolaget med rätt attgöra sin stämma hörd vid bolagsstämmanprecis som förut.Bolagets nuvarande ordförande ärHarald Larsson som traditionsenligtsamlar sin styrelse c:a sexgånger per år. Allt är ungefär somdet alltid har varit förutom att styrelsemötenainte längre kan förgyllasav doften från Lydia Flodinsputtrande kaffepanna.Efter material om Torsåkers Försäkringsbolagsom sammanställts av GustavOsmund.Text: Staffan BerglindFoto: KorpulentenGARNBODSolbergaleden 22, Torsåker 0290 - 403 25Mån-fre 9.30-18 (lunch 12.30-14.00)Lördagar 10.00-13.00STICK- & VIRKGARNUppritade BRODERIERDMC Moulinegarner - KEMTVÄTTMATTRASOR - MATTVARP

8 KORPÖGATByta eller icke bytaHur skall man förfara med bron över Wallbyån i Wall längs väg 511? Detfrågar sig både Vägverket och Hofors kommun sedan det nu står klart attbron är i så dåligt skick att den måste åtgärdas. Bron byggdes på 1930-talet och har ett visst kulturhistoriskt värde. Området där bron är placeradär klassat som riksintresse för kulturminnesvård samtidigt som väg 511 ärklassad som historisk väg.Bron har idag brister som visar att den börjar korrodera och läckage avvatten genom brobaneplattan tyder på att isoleringen är otät. Skulle brobaneplattanförbättras blir bron så tung att vägavsnittet måste klassassom BK2-väg vilket innebär viktbegränsningar för de fordon som skallpassera. Idag har vägavsnittet BK1-bärighet och om denna skall behållasbör en ny bro sättas på plats, menar Vägverket. Inför detta har kommunenfunderingar kring att göra en enklare reparation och klassa ner vägavsnittettill BK2 och därmed hänvisa större fordon till andra vägavsnitt.Frågan är under utredning.Ut med Tokke, in med HurumHofors kommun har hittat en ny vänort i Norge. Sedan 1988 har Hoforshaft Tokke som norsk vänort. 2004 meddelade dock Tokke att man intelängre önskade något samarbete med Hofors varför vänortskommitténtvingades söka efter en ny vänort. Nu har man lyckats hitta Hurum somförklarat sig villiga att ha ett samarbete med Hofors. Hurum liknar ocksåHofors i flera avseenden. Hurum kommun har 8.800 invånare och liknarHofors både vad gäller natur, kultur och dominerande industrier. Rentgeografiskt ligger Hurum i södra delen av Buskerud Fylke, närmarebestämt sydost om Drammen mellan Drammenfjorden och Oslofjorden.Tjuvaktiga juristerHur skall man kunna upprätthålla någon moral i ett framtida samhälle närmorgondagens jurister och advokater stjäl som korpar? Det frågar mansig på universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund sedan det visat sig attdet stjäls böcker från juridiska institutionens referensbibliotek som aldrigförr. Vid en inventering på universitetet i Uppsala framgick att av institutionens6.700 böcker inom ämnet juridik hade 600 böcker spårlöst försvunnit.De enda som har någon glädje av sådan litteratur är de studentersom vid universitetet studerar juridik för att bli nästa generationen av jurister.Värdet av de stulna böckerna i Uppsala uppgår till c:a 100.000 kroch situationen är ungefär likartad vid universitetet i Lund.– Moralen hos de juridikstuderande har försämrats markant, sägeruniversitetsbibliotekarien Olle Serin till tidningen Dagens Nyheter.Tel: 0290-10041WWW.TAXi107000.COMBeställ hos oss:Smörgåsar - Smörgåstårtor - SalladerTårtor - Bakelser - FikabrödRubinen Hofors Tel. 0290-27300Lokaler & LägenheterUthyresTorsåkersBygg och Handel ABTel 0290-910 32070-747 41 44Rönningsholmsv. 2 TorsåkerTel: 0290-42140 070-2142773SANDVIKENSSTADSBUDSKONTORALLA SLAGSFLYTTNINGAR OCHTRANSPORTERTel: 026-251090Fax: 0290-10320

KORPÖGAT9Full utdelningDet blev god utdelning på den EU-razzia mot rattfyllerister som under ettpar dygn i december genomfördes som en gemensam aktion av polis ihela Europa. Trots att aktionen aviserats i förväg, såväl via massmediasom genom andra kanaler, fastnade 9.660 bilförare i polisens nät.I Sverige hade 0,4 % av dem som kontrollerades för hög alkoholhalt i blodet.Det var dock ingenting i jämförelse med Moldavien.Där fick hela 11 % av dem som stoppats för kontroll lämna sina fordonvid vägkanten och ställa sig till polisens förfogande.Vi utför alla slagsVVS-arbeten.Vi samordnarmed snickare,plattsättare,elektriker ochmålare.Ring Hofors VVS dygnet runtVi lämnar gratis offerter.Inget dagisbehov i VatikanenSvenska kvinnor är fortfarande dåliga på att föda barn. Det framgår avFN:s födelsestatistik som nyligen färdigställts för år 2000 - 2005. Statistikenvisar att den svenska genomsnittskvinnan räknat utifrån födelsetalenunder åren 2000 – 2005 föder 1,6 barn under sin livstid.2,2 borde det vara om befolkningen skulle hållas konstant med hjälp avfödelsetalen. Därvid lägger sig den svenska kvinnan på samma nivå somsina medsystrar i Trinidad, Tobago och Storbritannien. Den slovenskakvinnan producerar endast 1,1 barn, slagen med knapp marginal av Vitrysslands1,2. Den kinesiska kvinnan levererar 1,8 nya medborgare till sineftervärld medan amerikanskan lägger sig på 2,2. För Filipinerna är siffran3,8, Bangladesh 4,0 och Jemen 7,5. I toppen ligger de afrikanskakvinnorna som slår sina europeiska och amerikanska medsystrar medhästlängder. Den nigerianska kvinnan toppar världslistan med 8,0.Till FN rapporterar ett land att man inte haft en enda födsel under åren2000 – 2005. Det är Vatikanstaten som därmed intar den definitiva jumboplatseni världsstatistiken.Vi utför plåt, ventilationsarbeten ochteknisk isolering (brand, värme,kyla) med plåtbeklädnadHör av dig !Tommy TiensuuTel/fax 0290-40205 070-5929792ddsÖkat krav på livsmedelstillsyn1 januari 2006 började EU:s nya livsmedelsförordning att gälla vilketinnebär utökade uppgifter för kommunerna vad gäller tillsyn. Länsstyrelsenhar tillskrivit länets kommuner med förfrågan om hur man rustat siginför EU:s nya krav. Hofors svarar att i kommunen finns c:a 75 objektsom man har att kontrollera och kommunen har låtit fortbilda sina inspektörerutifrån EU:s nya krav. Under 2005 har kommunen även anställt enmiljö- och hälsoskyddsinspektör med inriktning på livsmedelstillsyn.Genom omprioritering inom miljö- och hälsoskyddskontorets verksamhethar resurser inriktats på livsmedelstillsyn i större utsträckning än tidigare.BERGSMANNENTel. 0290 - 230 10* Hämtmat* A La Carte* Lunch* HotellrumAllt i GlasAuktoriserat Bilglasmästeri

10 KORPÖGATKorpögats vännerBidragen till Korpögat fortsätter att strömma in. I december-numret redovisades de 79 bidrag som då kommit in,varav 17 ville vara anonyma. Det hade till och med den 8 december kommit in 16.959 kronor. Nu redovisar vibidragsgivarna från den 9 december till och med den 13 februari. Vi är överväldigade, och vi vet inte hur vi skakunna tacka er för alla bidrag som nu fyllt på vår kassa. Hittills har det totalt kommit in 183 bidrag varav 40givare vill vara anonyma. Korpögat har även prenumeranter i USA, som också skänkt ett bidrag till Korpögat.Som utflyttade Torsåkersbor är dom överväldigade över vår tidning som väcker många minnen från förr, och därdom får information om vad som händer i deras gamla hembygd nu. Hittills har det kommit in 39.937:- kronor,helt fantastiskt. Dessa pengar hjälper oss att finansiera förbättringar som underlättar arbetet på redaktionen ochsäkerställa fördyrade kostnader för tryckning och distribution. Ni som vill ansluta er till Korpögats vänner kanskicka in ert bidrag på bankgiro 5601-8831. Mottagare är Torsåkers Sockenförening. Tack alla ni som hittillsskänkt bidrag, och vi ser fram emot att få redovisa ytterligare bidragsgivare i mars-numret.Alric PetterssonGun JonssonElsie PetterssonE-B LjungBirgitta LarssonKarl-Gunnar RothMonica LemgartM B OhlssonSusanne SamuelsonSören SundbergKenth MalmströmFam Larsson, WallMarianne o Bengt OlssonA. LindellAstrid WestbergStig JohanssonFam LarssonBirgitta Holmquist, Eric Thölix ochKerstin ThölixHildur o Knut LarssonLasse BjörkmanAnna-Lisa RoxströmEivor NordinBritt-Marie Larsson ochYngve HadinLilly WikholmFam. Ingegerd o Göran JuhlinBagghytteborFam. PeterssonErk-Anders i ElteboStina-Greta GustafssonEric AnderssonIngegerd SigvardssonJohnny i ÅlbronSigun OsmundHelge LarssonDagny LundinTore ÅnghKerstin o Lars-E. HolmgrenRickard o Ingrid WallbergSvea StridMargit MorellSune o Ewa i MalmjärnIngrid o Sven-Erik AnderssonJanet o Olle HolmstedtChrister JohanssonAlice PerssonRoland o Britt-Marie LundénP Å OlssonGun o Sten HodinMarianne HellborgFam. Lind/DannbergLennart StridFam. Liiv/LademyrGreta ElfströmInge LöthblomLars-Göran o Elaine BerglundHelena Fagerlund ochKent JohanssonHans BerglundBernt GustafssonKarl-Erik VesströmKarl-Johan PerssonRudolf ReumillerAnette o Kenneth LandinLeif HillbergAstrid Nirs o Göran BergströmSten HögnelidGöran SjöströmLennart o Gun-Marie LindqvistIngvar P.Ann-Britt StrömInger o Anders MarklundTommy Karlsson o Anna HodinElna EkmanGerd o Lars-Bertil HelmerssonFam. SvedénCarina EinarssonBerit BergströmGöran o Kerstin Ottosson, USAMargareta SundinAgne HedbomRolf GrönlundEva IhrlundNu större urval än någonsin:30 skinngrupper40 soffgrupper i tyg30 bäddsoffor40 matgrupperAllt fler och fler tar möbelvägen till Hofors !Öppet: Måndag-fredag 10 - 18Lördag 10 - 14Tel. 0290 - 270 80www.tigrensmobler.se

Hoppsan - föreningen fanns inte...Hyresgästföreningen Torsåkerhade kallat sina medlemmartill årsmöte. Uppslutningenvar så gott som obefintlig,troligen på grund av attnågon sådan förening inte existerar.Ordföranden för hyresgästföreningeni Hofors, Reima Wårvikhade egentligen kallat till ett generelltmedlemsmöte och inte ett årsmöte.Detta för att försöka bildaen lokal förening i Torsåker. Detvisade sig att kallelsen var fel utformad.Alla hyresgäster i Hoforskommun som är medlemmar i Hyresgästföreningenhör till huvudavdelningeni Hofors. I Hofors harman bildat flera lokala föreningar,där hyresgästerna gemensamt värnarom just sitt område.Lokalförening i Torsåker...Om en lokal förening också bildas iTorsåker, kommer hyresgästernadär lättare att kunna framföra sinaåsikter till styrelsen i Hofors, somär de som har ansvar att förhandlamed hyresvärd. De lokala föreningarnaär viktiga för de boende,anser Reima Wårvik. De allraflesta hyresgästerna i Torsåker harHoforshus som hyresvärd, ochHyresgästföreningen är mån omatt tillvarata hyresgästernas intressengentemot dem. Det framkomatt hyresgäster i Torsåker kollektivtskrivit under en skrivelse somställts till Hoforshus, men att defortfarande, efter mycket lång tid,ännu inte fått något svar frånHoforshus.Reima Wårvik undrade varför ingenkontaktat Hyresgästföreningen iHofors, men det var det ingen somtänkt på. Han poängterade viktenav att medlemmarna ska känna tillatt Hyresgästföreningenstårpå hyresgästernassida, och attde har befogenhetatt agera moten hyresvärd.Många hyresgästerär intemedlemmar idag,och det är synddå påtryckningarför förbättringarbättre kan skeom medlemmargår ihop, sägerReima Wårvik.KORPÖGAT11Många kanske tycker att medlemsavgiftenär hög, men det ärväl använda pengar för att skapaett tryggt boende och att somhyresgäst slippa “bråka” med enhyresvärd, avslutar Reima Wårvik.Hyresgästföreningen i Hofors ärfast besluten att försöka bilda enlokal förening i Torsåker och skagöra ett nytt försök framåt våren,då med korrekt information viduppropet.Text: Margareta SkogsbergFoto: PrivatHär finns det jobb förHyresgästföreningen.Bilden visar ett förrådpå Spelmansvägen.

12 KORPÖGATElever lockas till gymnasieskolorDet blåser snåla vindar kringlandets gymnasieskolor.Gymnasieelever har blivit någotav hårdvaluta i en världdär alla skolor vill ha såmånga elever som möjligt föratt klara sina ekonomiska ramar.Tomma bänkar är idagen dyster syn för en gymnasierektor.Nu kommer även friskolorna påstark frammarsch. Deras chans attfå elever är att ta marknadsandelarfrån de kommunala skolornaoch från andra friskolor.För Hofors kommun skall Björkhagsskolanförsöka hålla den gymnasialafanan högt för att kommunenskall kunna säga sig ha enegen gymnasieskola. Därutöverfinns Torsåkers Friskola med gymnasieprograminom ramen för särskolan.Av de 17 nationella programsom ingår i gymnasieskolanhar Björkhagsskolan sju programvilket är förhållandevis mycket fören kommun av Hofors storlek.Dystert provvalEfter höstens provval såg det riktigtdystert ut för Björkhagsskolandå ovanligt många elever valdegymnasieprogram i Sandviken,Gävle och Falun. Då eleverna nugjort sina slutgiltiga val är bildenbetydligt ljusare.– Förra året lyckades vi få in48 % av alla kommunens eleverfrån årskurs nio. Nu fick vi 63 %vilket procentuellt är mer. Antaletelever blir dock mindre eftersomelevunderlaget är mindre på grundav skillnader i årskullarna, berättarBjörkhagsskolans rektor MatsBerglund, och tillägger:– Idag finns fler gymnasieplatserän antalet elever. Nya skolortillkommer hela tiden. Det innebär iMats Berglund och Susanne Haglundpraktiken att en del skolor kommeratt försvinna genom självgallring.FramtidsgrupperEn rejäl flaskhals för gymnasieskolornainträffar år 2010 då en svackai befolkningsutvecklingen kommeratt slå hårt mot alla gymnasieskolori Sverige. Även Björkhagsskolandrabbas och kommer attförlora åtminstone två klasser tillföljd av att barnafödandet i Sverigeunder några år på 1990-talet gjordeen rejäl djupdykning. Hur rustarman sig för det?– På Björkhagsskolan har vi inrättatGymnasieskolans framtidsgruppmed bland annat medlemmarfrån de politiska partierna. Vi följerutvecklingen och skall försöka mötasituationen på bästa sätt, sägerMats Berglund och menar att 2010– 2012 ser det kritiskt ut. Men sedanräknar man en uppgång igendå den demografiska kurvan börjarpeka uppåt. Nästan alla kommunenshögstadieelever träffarSusanne Haglund som är kommunensstudie- och yrkesvägledare,det som tidigare kallades för syo.Hennes uppgift är att informeraeleverna om gymnasieskolans olikaprogram och lotsa eleverna rätt iprogramfloran. Det gör hon blandannat i samarbete med elevernasföräldrar, ett samarbete som hontycker fungerar bra.– Ibland kommer föräldrarnamed då vi pratar om elevernasgymnasieval och det är givetvisvärdefullt, säger Susanne Haglund.Hon berättar vidare att ca 40 % aveleverna redan brukar vara klaraöver sitt val då hon möter dem.Andra elever behöver kanske litevägledning inför frågan om vadman passar för och vilka utbildningsvägarsom finns. Kan man dåvara opartisk då man i ett kärvtekonomiskt klimat har den häruppgiften i en liten kommun somHofors? Ligger det inte nära tillhands att hon i sin roll försökerlocka in eleverna i kommunensegen gymnasieskola? Men detavvisar hon bestämt:– Min uppgift är inte att marknadsföraBjörkhagsskolan.Jag skall vara stöd för eleverna ideras frågor kring programvalet

oavsett i vilken kommun de olikagymnasieprogrammen finns, sägerSusanne Haglund.Skolor raggar eleverMats Berglund berättar att detfinns skolor med rent spektakulärametoder för att ragga elever. Enskola i Hällefors dök upp i Hoforsmed erbjudanden om egna bussresortill Hällefors för dem somville komma till gymnasiet där. Enskola i Falun lockar eleverna medatt de får äta på restaurang ute påstan istället för i skolmatsal. FaluFrigymnasium marknadsför sig hårtpå Internet och erbjuder elevernaskräddarsydd utbildning med hjälpav ett individuellt elevkonto medmöjlighet till praktiktjänst utomlands.Vad har då Björkhagsskolanatt erbjuda i kampen om eleverna?– Vårt mål är att eleverna efteravslutad utbildning skall kunna setillbaka på en trevlig och bra studietidmed möjlighet att gå vidaretill ett arbete eller till ytterligarestudier, säger Mats Berglund ochmenar att bekräftelse finns på attman lyckas i det avseendet.– I en genomsnittlig svenskgymnasieskola går 75 % aveleverna ut med godkända betygmedan övriga elever på ett ellerannat sätt misslyckas med sinastudier. Hos oss lämnar 80 % aveleverna skolan med godkändabetyg. Vi ligger också klart övergenomsnittet vad gäller elever somgår vidare till högre studier, sägerMats Berglund.Utbildar arbetskraftEn av gymnasieskolans uppgifterär att leverera utbildad arbetskrafttill ortens företag. I Torsåker finnsflera småföretag som startats utanbidrag och som går ekonomiskt bramen som inte har någon framtideftersom ingen kan ta över dem dåden äldre generationen försvinner.Ett av företagen gav upp för två årsedan varvid fyra arbetstillfällenförsvann. En av orsakerna är byråkratisktkrångel vid förmedling avlärlings- och praktikplatser samt enallmän uppfattning om att allt iHofors kommun skall koncentreraskring industrin. Vad kan Björkhagsskolangöra åt det?– Det här problemet är vi medvetnaom. I våra program försökervi också ingjuta entreprenörskaphos eleverna. Alla nationella programger dessutom högskolekompetensvilket underlättar om manmitt i livet måste byta yrke, svararMats Berglund och tillägger att härfinns ett problem att lösa även omdet i första hand är en fråga förpolitikerna.Många gymnasieelever, särskilt desom bor i Torsåkers byar, uppleverKORPÖGAT13resesituationen som jobbig undergymnasietiden. Vad kan Björkhagsskolangöra för dem?– Problemet är känt och vi görvad vi kan för att underlätta förvåra Torsåkerselever. Vi har ävenvarit inne på frågan om att skaffaen egen buss för att underlättasituationen för dem som har detvärst i det avseendet men hittillshar vi inte haft den möjligheten,svarar Mats Berglund och understrykeratt det här är ett problemman jobbar på.Isabelle Gustafsson från Kalvsnäsär elevrådets ordförande på Hagaskolan.Hon är väl insatt i hursnacket går på skolan i fråga omgymnasievalet. Själv har hon söktestetiska programmet i Sandvikenoch funderar även på att tillsammansmed en kompis från Barkhyttanhyra lägenhet i Sandvikenför att komma ifrån det eviga reseproblemetför Torsåkers bybarn.Vad är det som styr Hagaelevernasval av gymnasieprogram?– Det styrs helt av det yrkeman vill ägna sig åt. Förr valdeman kanske gymnasielinje i Sandvikenför att man ville komma tillstan. Så är det inte nu, sägerIsabelle.Reportage: Margareta Skogsberg& Staffan BerglindBilBillackeringLackskador - PlåtskadorPGaranti Ugnslackering - Plåtverkstad -på alla Plastreparationer -jobb Lackförseglingar - Försäljningav billacker och grundmaterialwww.hoforsautolack.se

14 KORPÖGATSvartjobbare i Torsåkers skogar“De veta ej, de tröga, de lärda,de rika, vad livet är omnatten i vildmarkens barm”…Så skaldade Dan Anderssonen natt då han vaktade sinkolmila någonstans djupt innei skogarna i Grangärde finnmark.Orden hade lika gärna kunnat diktasav Jonny och Kristoffer Skogsbergsom en kall vintervecka vredklockan tillbaka några decennieroch begav sig ut i skogarna kringTorsåker för att kola en mila.Jonny och Kristoffer är välkända iTorsåker för sitt intresse och sinakunskaper om järn och smide. Intressetför järnet har nu vidareförädlatstill intresse för kolning.– Vårt mål är att kunna göravårt eget järn och då måste vi hakol. Givetvis vill vi också kunna tillverkavårt eget kol, berättar Jonny.Det började förra vintern då brödernalite på prov kolade ut en litenmila vid Bäckebo. Det gick braoch därför restes en mila även i år.Det blev en fem-famnarsmila,avsevärt mindre än de traditionellamilorna på den riktigakolarepokens tid.– Dåtidens milor var vanligtvispå 16 famnar, ibland ända upp till22, berättar Jonny.Viktig kunskapFör att sätta upp en mila behövskunskap. Denna kunskap hämtadebröderna främst från en bok omkolning från 1814. Jonny ochKristoffer har även en äldresläkting med kunskap om kolning.Efter att ha studerat ämnet vågademan sig slutligen på experimentet.Först skulle kolveden huggas ochläggas upp för torkning. Någramånader senare skulle milan resasoch här var det noggrannhet somgällde.Kolveden restes efter givetmönster med lutning in mot milansmitt. Lutningsvinkeln måste varaexakt. Efter resningen täcktes milanmed granris för att sedan täckasytterligare med jord. Det varlite av högtid då milan tändes. Hurskulle det gå?– Den mest kritiska tiden är detre första dygnen efter tändningen.Då får ingenting gå fel, berättarKristoffer och tillägger att blir detspränggas i milan kan milan slå. Enslående mila är kolarens mar-dröm. Då har allt jobb varit förgäves.Dåligt med sömnJonny och Kristoffer övernattadenågra dygn i en skogshuggarkojamed ständigt vakande över milan.Det blev dåligt med sömn men självaupplevelsen var desto rikare.Efter drygt en vecka började koletbli klart. Under hela tiden hadeJonny och Kristoffer kunnat följakolningsförloppet genom att studeraröken från milan.Jonny Skogsberg– Det finns sju olika sorters röksom kommer från en mila. Genomolika färger och olika beteendenhos röken kan man se hur milanmår och hur långt processen harframskridit, säger Jonny med etttonfall som gällde det att ha omsorgom ett spädbarn.Ekologiskt kolDå milan var klar fick man ut 4 –5 kubikmeter kol som nu skall ösasupp i säckar och tjänstgöra somgrillkol. Det är inte vilket kol somhelst. I modern terminologi skulledet kunna kallas för ekologiskt kol.Kristoffer är nämligen också intresseradav att köra med häst iskogen, en kunskap som kom vältill pass i arbetet med milan.– Veden har fällts med bågsåg,dragits ihop för hand och körtsfram till milan med häst. Med enStomme till kolmila

gammal hederlig barkspade har vistrimlat bort en bit av barken föratt få bättre torkning. I processenfrån råmaterial till färdig produkthar det inte startats en ena motor.Allt har skett enligt naturens egnalagar och med en kunskap som vifått i arv från tidigare generationer,berättar Kristoffer.KORPÖGAT15Kristoffer SkogsbergVarför gör man då något sådanthär? Jonny tar sig om hakan ochser lite konfunderad ut:– Man vill ju ha något att görapå semestern och man slipper gåpå gym för att träna sina muskler.Sedan handlar det om att odla kunskap.Då en mila sätts upp är detbra att veta vad kolet skall användastill. Skall man koka järn måstekolveden vara av gran. Björk innehållerfosfor som definitivt inte ärHett arbete utan milersättningbra för järnet, säger Jonny.Kristoffer håller med och tillägger:– Det ger en inre tillfredsställelseatt stå där framför kolhögenoch veta att det här har vi gjort alldelessjälva med hjälp av en kunskapsom egentligen inte hör hemmai dagens samhälle.Sannolikt blir det flera milor förJonny och Kristoffer.– Någon gång vill vi göra enliggmila som bygger på en heltannan teknik. Den är lättare attsköta men tar längre tid att kola ut,säger Jonny.Även en gammal hederlig tjärdalfinns med i planeringen innan detär dags för bröderna att ta itu medhuvudnumret i tillverkningskedjan,att koka sitt eget järn med hjälp avsitt eget kol.Text:Staffan BerglindFoto: Korpulenten& Dunja KalkNu är kolen ur milan tagen...

16 KORPÖGATFriskolan utökarFriskolan i Torsåkers bygdegårdhar nu utökat elevantalet från enelev till fyra. Senare i vår räknarman med att kunna ta in ytterligareen elev om det behövs. Man haräven utökat med en tredje lärare.Som mest har dom tillstånd att tain tjugo elever men vill ligga på ettelevantal runt tolv. Just nu är denöjda med de elever som de haroch vill utöka lite i taget. Man villinte bli för stora utan kunna ha dennära kontakt man har med elevernai dag. Friskolan behövs, tyckerdess personal och räknar medatt kunna utöka.Det finns bra utrymmen med mindrerum som passar en liten skola.Text: Bodil LandinFoto: Anne LandinElda med pellets!Det är billigareän du trorKonserv4 mars klockan 17.00Torsåkers BygdegårdKonserv är en nyskriven musikal med inslag av folkmusik, kammarmusikoch jazz. Handlingen utspelar sig i en festlokal på landet där någramedlemmar i en kör ska ha en repetitionshelg med festligheter iform av mat och dryck och då råkar de ut för ett elavbrott.Det är en berättelse om gammalkokkonst kontra dagenssnabbmatskultur, om relationer,kärlek, karriär, prioriteringar,pliktkänslor och kulturkrockar.I pausen finns tillfälle till provsmakningoch till att bekantasig med gamla köksredskap.Du/Ni som publik kan även tamed er udda eller mycketgamla köksredskap och få redapå hur man använde dom.Pris 100 kronor vuxen / 50 kronor ungdom10 kronor scenpassrabattFör information och bokning,ring Birgitta Zettlin, 0290-86151

KORPÖGAT17På juldagen 2005 avled operasångerskanBirgit Nilsson isitt hem i Skåne och en avoperavärldens mest uppskattaderöster tystnade för gott.Vad som är mindre känt kringBirgit Nilsson är att hon indirekthade anknytning till Torsåker. Möjligenhade hon gått genom livethelt okänd om det inte varit förTorsåkerssonen Joel Berglund somfrån en enkel tillvaro i Prästhyttanhamnade på operavärldens förnämstatiljor och som avslutade sinkometliknande världskarriär somchef för Stockholmsoperan.Staffans krönikaDenna not fick Joell Berglund av John ForsellNya förmågorSom operachef skulle han blandannat sörja för återväxten inomoperakonsten varför han ständigtvar på jakt efter nya förmågor.Genom vänner och bekanta hadehan hört talas om det musikaliskaunderbarnet Nilsson från Skånesom hade perfekt gehör och sommed sin röst häpnat sin omgivningsedan treårsåldern. Efter att hahört henne sjunga insåg JoelBerglund att här fanns något attsatsa på inför framtiden.Han insåg också att hon behövdelite draghjälp för att kommafram inom den klassiska sångkonstensdomäner då hon kom ifrån enlika enkel miljö som han själv varsprungen ur hemma i Prästhyttan.Att komma till Stockholm på dentiden och göra entré i de finare salongernakunde vara nog så knivigtför den som blivit född till världenmed jord under naglarna. Tackvare Joel Berglunds engagemangför Birgit Nilsson lyckades han fåin henne på operaskolan som blevhennes avstamp inför livet somsångerska. Joel Berglund ochBirgit Nilsson hade mycket gemensamt.Båda älskade Wagner. JoelBerglund själv hade blivit upptäcktpå precis samma sätt av operachefen,John Forsell.Ökänd chefDå Forsell under en sångkonsertförsta gången fick höra Joel Berglundsjunga skickade han genastfram en lapp till honom med texten:“ Bäste herr Berglund! Låt migsnarast få ett samtal med Eder!Eder mycket tillgifne JohnForsell”Det hörde inte till vanligheternaatt John Forsell uttryckte sig så.John Forsell var själv en av dåtidensmest framstående sångare.Han ställde enorma krav på sinaelever och var ökänd för sinaokänsliga kommentarer om andrasångare. Än idag går historier påStockholmsoperan om hur bådemanliga och kvinnliga operaeleverkommit springande ut storgråtandefrån repetitionerna efter att ha blivitverbalt avrättade av John Forsell.Elak kritikerEn gång skulle en ung kyrkosångerskamedverka vid en välgörenhetskonserti Stockholm.Inför konserten tog hon mod till sigoch skrev ett brev till John Forsell.Hon berättade att hennes främstadröm var att komma in vid operan.Det skulle glädja henne mycket omherr operachefen ville komma ochlyssna på henne. Innan konsertensbörjan stod hon i skymundan ochspanade ut bland publiken för attse om brevet givit något resultat.Jodå, John Forsell satt där iegen hög person mitt bland de övrigaåhörarna. Hon såg sin chansoch ansträngde sig till sitt ytterstaför att göra ett så fulländat framträdandesom möjligt. Då applådernaklingat ut letade hon uppJohn Forsell och tackade honomför att han kommit. Förväntansfulltfrågade hon om hon skulle kunnafå användning för sin röst i framtiden,varvid svaret blev:– Det kommer ni säkert att få,om ni hamnar i sjönöd…Som framgår av den berömdalappen hade Joel Berglund bättretur hos John Forsell än vad somvar fallet med den omtalade kyrkosångerskan.Joel Berglund fick även1949 efterträda Forsell somoperachef. Från den posten gavhan oss Birgit Nilsson.Det tackar vi för.Reportage: Staffan Berglind

18 KORPÖGATInsändare:Det är lika roligt varje gång som Korpögat trillar in genom lägenhetensbrevinkast.I det senaste numret finns en bildpå en ung dam samspråkande meden yngre herre framför en kolmila.Detta dubbelexponerade fotografikände jag mycket väl till, eftersomjag redan som barn sett det i minaföräldrars fotoalbum. Jag tog medmig tidningen (som vanligt) till min90-årige far, Arthur Pernholm, ochfrågade honom om han kände tillnågot mer om bilden. Han kundedå berätta att den unga damen varmin mor Karin, som då hade flicknamnetLöf, och att mannen var ennära vän till henne som hette BorisTOMZetterberg. Enligt pappa hade degjort en promenad upp till milan,kanske för att hälsa på någon avkolarna där. Troligen är det Karinsfar Axel Löf som finns med i denmärkliga, kanske medvetet gjordadubbelexponeringen, i så fall stårhan i mitten med Axel Hedlund ochsin son Oskar vid sin sida. Borisvar således ingen av kolarna. Minmorfar Axel och mormor Gina boddei ett hus, som fortfarande stårkvar nära idrottsplatsen, och morfarkunde därför titulera sig som”hemmansägare” vilket jag tycktevar en mycket fin titel när jag varliten. Karin hade träffat Boris iMissionsförsamlingen, där han speladefiol och var son till körledaren.Han flyttade senare till Gävle ochgifte sig med en annan flicka, namnetokänt, men hon var på avståndsläkt med Arthur, för vilken detdärmed blev fritt fram att ta överfriarerollen.Min far Arthur, som är bror medNils Persson i Hoo, gifte sig medKarin 1942. Paret flyttade då frånTorsåkerstrakten och bosatte signågot senare i Sollentuna straxnorr om Stockholm där vi tre barnväxte upp. För två år sedan avledmamma Karin vid 90 års ålder.Pappa som nu också hunnit passerade 90 har tills i år bott kvar idet egna radhuset, men vårdas efteren besvärlig fallskada sedanett halvår på ett hem för äldre iRotebro, där han med lika storförtjusning som jag bläddrar iTorsåkers trevliga sockentidning!Vänliga hälsningarBengt PernholmPS Nästan granne med mig bor fotografensson Per Agne Erkelius. Världen ärbra liten. /DSMissnöjda medborgareHofors kommun har det senasteåren klarat sig mycket bra i de enkätersom gjorts för att spegla klimateti skolor och förskolor.Däremot gick det sämre i denmedborgarundersökning som kommunendeltagit i som skall speglahur nöjda medborgarna är med sinkommun. 1000 personer i åldrarna18 – 84 år har fått svara på frågorom vad man tycker om Hofors.Svarsandelen blev 65 % och desvar som gavs var inte direkt glädjandeför kommunen.På frågor kring Hofors som enplats att bo och leva på är Hoforsbornanågot mindre nöjda än genomsnittetför de 39 kommunersom ingick i undersökningen.Lika blev resultatet i frågor kringkommunens verksamheter.Påfallande låga betyg delades uttill räddningstjänst samt till gatoroch vägar.Hoforsborna är inte heller nöjdamed sitt inflytande i Hofors kommun.Inom områdena gymnasieskolaoch fritid-idrott är dockHoforsborna mer nöjda än vad falletär i övriga kommuner som deltagiti undersökningen.Kommunstyrelsen har granskatresultaten och konstaterar attundersökningen bör behandlas iFärdplansgruppen samt i kommunledningsgruppen.Även nämnderna bör ges möjlighetatt ta del av undersökningen.En ny undersökning är planeradinom tre år.

Förskolebarnens årliga maskisOrdet maskerad för oftast tankarnatill Gustav III:s tragiskadöd i Stockholm 1792.Men inte i Torsåker. Här stårbegreppet maskerad för förskolebarnensårliga maskeradpå Bygdegården som i årgick av stapeln för tredje året.Ett arrangemang som baraväxer.– Första året kom 25 barn. I århar vi fått 85 anmälningar. Ävenfamiljer som flyttat från Torsåkerkommer för att vara med på maskeraden,berättar Lotta Åberg,ordförande i förskolebarnens föräldrarådsom står för arrangemanget.Till förskolebarnens föräldrarådvänder man sig om man är missnöjdmed något vad gäller förskolan.– Vi kände att vi måste göra någotpositivt också. På somrarnafinns många arrangemang för barni den här åldern. På vintrarna finnsnästan ingenting. Därför bestämdevi oss för att ordna med maskerad,berättar Lotta Åberg.Även fika och underhållning ingicki programmet. Många olika skepnaderdök upp i utstyrslar där endastfantasin sätter gränser. Blandflickorna noterades bland annathäxor, katter och fagra prinsessorsamt en liten ko som förskräcktLiten men starkVänta bara till nästa år, då ni...KORPÖGAT19bevittnade föreställningen frånmammas knä. Hos pojkarna råddelite mer actionliknande stämningar,alltifrån vikingar och riddare till ettoch annat skräckinjagande monster.Lotta Åberg berättar att barnentalar om maskeraden underhela året, så fortsättning lär följa.Reportage: Staffan BerglindVet ni var?Detta är en plats i centrala Torsåker.Byggnaderna står fortfarandekvar men har förändrats med tiden.Gissa var!!!Fotograf: OkändLösningen kommer i nästanummer av Korpögat.Fotoklubben

20 KORPÖGATBefordran av postorderpaketFörväntar du dig att få hämta ditt paket på Tor Center då du skickat eftervaror på postorder? Då kan du bli besviken. Olika postorderföretag harnämligen olika avtal med olika transportörer. Bor man i Torsåker och intesköter sin beställning på rätt sätt kan man få hämta sitt paket på Prix iHofors istället för på Tor Center. Vissa postorderföretag har numeratecknat transportavtal med Privpak som är en underavdelning till Schenker.Dessvärre finns inte Torsåker med på Privpaks karta.De paket som skall befordras med Privpak till Torsåker kommer såledestill Prix i Hofors där de måste avhämtas av adressaten.De flesta postorderföretag har dock på beställningssedeln en liten ruta attkryssa i för den som vill ha postbefordran. Kryssar man i den rutan kommerpaketet till Tor Center och inte till Prix. Det gäller bland annat postorderföretagetHaléns, så här gäller det att hålla tungan rätt i mun då mangör sin beställning.Utskälld efter noterDet kan ha sina risker att kränka en jägarkår. Det vet byggnadsnämndensordförande Jim Salomonsson (s) i Ragunda kommun som fortfarande blirutskälld efter en artikel publicerad i Östersundsposten för tio månader sedan.Där kunde man läsa att byggnadsnämnden med Jim Salomonsson ispetsen avsåg att införa en särskild registreringsavgift på 500 kr för älgtorn.Motiveringen var att kommunen måste hålla koll på alla byggnadersom uppförs utanför stadsplanerat område.– Att kontrollera och registrera kostar pengar och det är inte mer änrätt att den som orsakar kommunen kostnader även måste ersätta dessa,menade Jim Salomonsson i artikeln.Samtidigt uppmanade han alla jaktlag i kommunen att inkomma med förteckningöver uppsatta älgtorn. Oj vilket liv det blev. Första samtalet komhalv sex på morgonen och nu har det skällts, bråkats och hotats i snart ettår. Förvånansvärt få jägare tog någon notis om det datum som gällde dåartikeln publicerades, vilket var 1 april.Kulturskolan minskarKulturskolan har i likhet med övriga verksamhetsgrenar under UAFK avlämnatsin årsberättelse för 2005. Där konstateras att antalet elever i kulturskolanminskar. Blockflöjt brukar vara ett vanligt inslag i musikskolansverksamhet. Antalet blockflöjtelever var 29 år 2001, en siffra som minskattill 6 år 2005. Till sång, elgitarr och gitarr är det kö. Minskat elevantalinnebär också minskade intäkter, vilket påverkat kulturskolans verksamhet.Målen anses ändå vara nådda inom de ämnen man har, musik,dans, drama och bild & form. Man påpekar att om Hofors vill vara envänlig kommun bör man se till att värna om Kulturskolan.Butiken mitt i bynPaketutlämningATG ombudSvenska SpelApoteksutlämningÖppetMåndag - Fredag 9:30-20:00Lördag: 9:30-19:00Söndag: 11:00-19:00Svensk KassaserviceMåndag - Fredag 13:00-17:30Lördag: 10:00 - 14:00Nu finns LB-Fritid i sammalokaler som mackenÖppettider:Mån. - Fre. 08.00 - 20.00Lör. - Sön. 09.00 - 20.00Tel. 0290 - 402 15AT Bildelar HoforsStorgatan 33Tel 0290-20220Din lokalaleverantör avvillaolja&dieselLars Lindroths ÅkeriTel. 070 -37 000 26, 0290-401 15

KORPÖGATSockenflaggan21Nu går det att köpa sockenflaggan hosKorpögat. Den stora flaggan sompassar till flaggstång kostar 1000:-.Den lilla fasadflaggan kostar 300:-.Till fasadflaggan medföljer en stångoch en svensk flagga.Ett presenttips, köp en sockenflagga!Tel: 0290-40887, 40050ABF:S STUDIEPROGRAM för vintern och våren 2006BILDA DIG EN UPPFATTNING!ÖVRIGA STUDIECIRKLARDATACIRKLARDATA Grundutbildning för digsom är nybörjareSteg 1 och 2WEBBDESIGNLär dig att på ett enkelt sätt skapa dinegen webbsida för nybörjare/datorvanaDIGITAL FOTO/BILDHANTERING - datorvanaDataledare: Lars Wiklund, Ulf Karlsson, Catrine TangenSLÄKTFORSKNING för dig som är nybörjareHär får du lära dig att komma igång med släktforskning.Torsdag kvLedare: Ulf KarlssonINRE BILDER Efter en stunda avkoppling till musik,målar vi bilder och avslutar med att samtala om bilderna.6 sammankomsterSKULPTERA MED LERATorsdag kv3 SÖNDAGAR MED FÄRGLedare för Inre bilder, Skulptera med lera och 3 söndagarmed färg: Iris SanténSPRÅKCIRKLARSPANSKA för nybörjareSPANSKA för dig som läst någon termin tidigareLedare: Pedro RamirezVi återkommer med annons angående dag, tid & plats“Hobbyodling i växthus”I ett hobbyväxthus kan vi förlänga sommaren och odla allt fråntomater till persikor. ANNICA LARSDOTTER berättar omutrustning inredning och odling i hobbyväxthus.ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUNDKERAMIK Ta chansen nu. Vi startar en helt ny grupp,så passa på att prova på drejningOndag kvLedare: Majlis AlmVill ni starta ett eget ROCKBAND?ABF hjälper till, så klart! Titta in och kolla, vi har allt nibehöver: träningslokal, instrument, inspelningsstudiooch ledare och det är helt gratis!VÄLKOMNAmed anmälningar och förfrågningar tillABF HOFORStel. 0290-76 50 64, 76 50 62E-post: abf.hofors@abf.se

22 KORPÖGATJulmorgon på bergetFör tio år sedan fick BerntJonsson, Anders Björnsson ochKrister Johansson en idè.De hade tröttnat på att åka tillHofors varje julaftons morgon föratt gå på en julpromenad. I ställetordnade man en egen julmorgonuppe på Lindforsberget.Det första året kom det ett fyrtiotalpersoner, sen har det bara blivitfler och fler och nu brukar det va-ra mellan hundra och hundrafemtiopersoner.År 2005 var det tio års jubileum.En enda gång har man fått ställain på grund av för kallt väder.Byborna får köpa facklor nere vidmotionsspårets början. Däreftergår man leden upp till grillplatsendär det bjuds på varm glögg, korvmed bröd och godis, av självastejultomten. Hela arrangemangetär sponsrat av lokalaföretag så det kostar inget merän att man får köpa sin egenfackla.Det hela är väl organiseratoch det är en härlig upplevelse,att på julaftons morgon,se alla facklor och brasorlysa upp vintermörkret.Text: Bodil LandinFoto: Anne LandinVi har det du behöver:Brädgård med stort sortimentFärg - tapeterVitvarorKaminer - BastuMånd-Fr 7-18Lördag 9-13HoforsTel. 0290-270 40www.byggcompaniet.se

Något för gourmetklubbenEn gourmé av den gamla stammenSkall du ha fest hemma? Villdu bjuda dina gäster på någotutöver det vanliga utan att detskall behöva kosta en förmögenhet?Låt oss då presenteraföljande menyförslag somvi hämtat från boken “Bilder urlifvet och naturen, en beskrifningöver åtskilliga folkslagsseder och bruk samt värdefullaupplysningar angåendehälsovård och nykterhet” skrivenav med. Dr. J H Kelloggår 1900:Metmask är en fullt ut lika helsosamföda som ostron och erbjudertill och med framför dessa en fördelhvad födans inneboende beskaffenhetangår, ty under det attostron af naturen är ett djur somföder sig af djuravfall och andraafskräden, lefver metmasken avväxtämnen. Må vi dessutom tillmetmaskens förtjänst tillägga attostronens läckraste del är denofantliga lefvern, dess förnämstaorgan som tjänstgör både som leveroch njurar, medan metmasken,såsom varande vegetarian ochicke afskrädeskonsument, ingalundabehöfver söka ersättning förnågra orena ämnen som måsteafsöndras ur dess kropp.Franska läckergommarSåsom en illustration till den frågasom för närvarande sysselsätteross, låna vi ur Londontidningen“Pall Mall Gazette” följandeskildring af en måltid på metmas-KORPÖGAT23kar hvilken för ej länge sedan höllsaf ett sällskap franska läckergommar:Femtio gäster voro församladevid försöket.Att börja med lades maskarna,som uppenbarligen voro vanligadaggmaskar, i ättika, hvarigenomde tvungos gifva ifrån sig den ryktbaravegetabiliska myllan om vilkenvi nyss hört så mycket talas.Därpå rullades de i äggsmet ochinsattes i ugnen tills de hunnit antagaen behaglig gul färg och, däromäro vi förvissade, den mest retandesmak.Sedan första omgången strukit åt,reste sig alla de 50 såsom en manoch begärde mera. Behöfves välytterligare bevis?De som förut tyckt om sniglarskola säkerligen hädanefter sägadem ett evigt farväl och öfverflyttasin smak på metmasken.Och hvarför, vi bara frågar, böraicke de som äta ostron och fläsköfvergiva dessa läckerheter för attpröfva på en ny och mera helsosamsådan?Text: Detlef KlamkeIllustratör: Åsa ErikssonHej! Så här ser vi ut från februariVi kan erbjuda det mesta inomegendomsförsäkringRing för mer informationTel. 0290-40383Hemsida: www.dina.seMåndag - fredag 08.00 - 12.00Torsdag även 14.00 - 18.00

24 KORPÖGATAlla välkomna till kyrkan, även Rudolf...Vad får man egentligensjunga om i en kyrka?Det frågar sig många sedanpräster och kyrkoråd i Gällivareförsamling reageratkraftigt på att några skoleleverunder senaste julavslutningensjöng “Rudolf med rödamulen” då de skulle framföranågra julsånger i kyrkan.– Vi måste påminna oss om attdet är en kyrkolokal. Vill man sjungaom Rudolf på julen får man gåtill Folkets Hus, säger kyrkorådetsordförande i Gällivare församling,Laila Furuskog.Händelsen i Gällivare har väcktfunderingar lite varstans i landet.Inte minst i Torsåker där barn- ochungdomskörer lever en blomstrandetillvaro.Enligt Kyrkoordningen är det kyrkoherdensom skall utöva tillsynöver det som sägs och sjungs ikyrkan. Hur är det i Torsåker, fårman sjunga om Rudolf i kyrkan?– Ja, det får man göra, sägerkyrkoherde Arne Lundin samtidigtsom han gärna vill förklara hur sådanahär situationer kan uppstå.Heligt rumVid varje arrangemang i kyrkangäller att ingenting får strida motkyrkorummets helgd. “Helgd” betyderhelighet. Det som är heligttillhör Gud. Ordet kyrka kommerav det grekiska “kyriako´n” sombetyder “hörande till Herren”.Med Herren avses Kristus.Barnens sångglädje i kyrkan står isamklang med kyrkans helighet. Ivår församlingsinstruktion sägs:“Gudstjänsten är ett möte medGud. Genom förkunnelse i ord ochton, i sakramenten, och genom kyrkorummetstalande tystnad nås viav Guds tilltal. Torsåkers kyrka ärVår kyrkoherde Arne Lundinen oskattbar tillgång. Kyrkorummetskall vara öppet och tillgängligti så stor utsträckning som möjligt.Kyrkorummet kan upplåtas för olikatyper av samlingar men alltid såatt kyrkorummets helgd värnas”.När det gäller gudstjänster är detprästen som beslutar om upplåtelseav kyrka, i andra fall är det kyrkorådet.SamarbeteFörutom till gudstjänst upplåts kyrkanframför allt till konserter.När det gäller skolavslutningarna iTorsåker fungerar det så att vi vidvårterminens avslutning upplåterkyrkan för skolans avslutning. Detbetyder att skolan bestämmer programmet.Om sommarpsalmernasjungs så är det för att skolan önskardet. Oftast sjungs då ocksåsånger av typen “Mitt sommarlov”.Om präst och kantor medverkargörs det i samförstånd med skolan.Höstterminsavslutningen är av enannan karaktär. Då kommer skolantill kyrkan för att vara med om enadventsandakt. Då förekommerbland annat ett julspel med läsningav julevangeliet. Utformningen avdenna andakt görs i samverkanmellan kyrka och skola menansvaret är prästens. Om eleverinom ramen för denna högtid villsjunga om Rudolf är det inte allsuteslutet. Det får bestämmas frångång till gång. I diskussionerna omvad som är passande i kyrkan görman skillnad mellan profan ochsakral musik. Erfarenheten visardock att det ofta inte är så lätt attgöra denna definition. Är t.ex.“Idas sommarvisa” profan eller sakral?Texten som uttrycker glädjenhos ett barn kan även utan svårighetförstås så att den handlar omGud. Vid begravningar och vigslaruppkommer ibland frågor om enviss musik är passande. Det visarsig då ofta att musikstycken somfrån början inte var tänkta förgudstjänstbruk passar bra äveninom ramen för en gudstjänst. Denvägledande principen är att kyrkanär och skall förbli ett heligt rum,säger Arne Lundin och tillägger:– Till detta heliga rum är vi allavälkomna. Här sker ett möte mellanheligt och profant, gudomligtoch mänskligt.Reportage: Staffan Berglind

NATURRUTANANLoVetenskapligt namn:Lynx lynxKroppslängd: 80-130 cmVikt: 16-25 kg (vuxna djur)Antal lodjur i Sverige: ca700-1000 st, men enligt senareundersökningar kan det finnasbetydligt fler.KORPÖGAT25Lodjuret tillhör familjen kattdjur.Pälsen är mer eller mindre fläckigmed gulbrun bottenfärg som blirljusare på vintern. Svansen är kortmed svart spets. På öronen sittersvarta örontofsar.Ett skyggt skogsdjurLodjur är skygga, ensamlevandeskogsdjur. De håller revir, som“doftas in” med urinmarkeringar.Det viktigaste bytesdjuret är harar,men lodjuret anpassar sina matvanorefter tillgången.Ensamstående mammaParningstiden är i mars-april.I maj-juni föder honan en till fyraungar som hon tar ansvar för.Ungarna följer sin mamma i nästanett år. Av henne lär de sig att jagaoch döda byten. När ungarna ärknappt två år blir de könsmogna.Känslig för jaktVid sekelskiftet fanns det nästaninga lodjur kvar i Sverige. De blevfridlysta mellan 1927 till 1942. Vid1980-talets början fanns det lodjur inästan hela landet. Men därefterhar antalet minskat och 1991 blevlodjuret åter fridlyst.Lodjursjakt är från 2006 åter lovligmen med strikta regler.... lodjuret inte kan ryta som destora kattdjuren. Den kan däremotspinna, jama, yla och fräsa.Delade meningar om tomtavstyckningEn fastighetsägare i Hoo vill avstyckac:a tio tomter vid Ottnarenför försäljning. Enligt Plan- ochbygglagen måste i det här falletdetaljplan upprättas. Miljö- ochbyggnadsnämnden ställer sig positivtill att pröva områdets lämplighetför bebyggelse genom upprättandeav detaljplan. Flera av dekringboende som fått tillfälle attyttra sig i frågan ställer sig docktveksamma till projektet.En av dem påpekar att det tidigarefunnits tomter till salu i det aktuellaområdet men att dessa visat sigvara svårsålda varför det knappastkan finnas behov av ytterligaretomter till försäljning.En annan menar att det är bra mednybyggnation på landsbygden menatt det inte kan finnas anledning att“gröta ihop” folk på så små ytorsom i det här fallet. Oro har ävenframförts över att redan befintligafasighetsägare i området kan fåsvårt med bygglov för utbyggnader... i dagsljus ser lodjuret lika brasom en människa, men i svagt ljusser det ungefär sex gånger bättreän vi.... lodjurets styva och långa morrhårär mycket känsliga för beröringoch används vid jakt i mörker.... lodjuret har en hårkudde undertrampdynorna som skyddar motsnö och kyla.... lodjuret kan dra in klorna, precissom en katt. De är utspärradeunder jakten, förstås, och ger fästenär det är halt.Illustratör: Åsa ErikssonKälla: Internetifall området får karaktären avstadsplanerat område.På detta svarar den sökande fastighetsägarenoch menar att avstyckningav de nya tomterna skullebli ett lyft för området.Vidare anser fastighetsägarenatt de negativa yttringar som kommitfrån de kringboende till viss delberor på att de kartor som de fåttta del av varit bristfälliga och attde planerade tomterna på mellan1500 och 2500 kvadratmeter inteskulle ge intryck av trängsel ochostruktur.Text: Staffan Berglind

26 KORPÖGATGrönland -världens största öFör några år sedan besöktejag Grönland under en sommarmånad.Resan kunde habörjat bättre än den gjorde.Själv anlände jag enligt planernatill Söndre Strömfjordpå öns västkust, 70 mil frånsydspetsen. Personalen påKastrup i Köpenhamn hadeemellertid klantat till det ochskickat min packning tillNarsarsuaq längst i söder.För min del innebar det två dygnsväntan på fortsatt resa, medan enhelikopter från Nuuk, huvudstadenpå Grönland, fick göra en över 100mil lång resa för att hämta minryggsäck! Under väntetiden fickjag, på SAS bekostnad, bo på derashotell och utnyttja tiden till fotoutflykterkring Söndre Strömfjord.Av säkerhetsskäl ser jag alltidtill att ha full kontroll över minkamerautrustning, som får ingå ihandbagaget vid flygresor. Vid etttillfälle när jag intog lunch på hotellet,kom jag att sitta i närheten avtvå svenskar, som, av deras samtalatt döma, arbetade på Grönland.När en av dem lämnade matsalen,slog jag mej ner hos den andre.Världen är bra liten...Han berättade, att han hade ettdrömyrke som helikopterförare åtett svenskt företag, Glace, medflygningar över hela Grönland förden danska statens räkning. Hanarbetade i tre månader, var ledigtre månader med full betalningo.s.v. När vi samtalat en godstund, frågade han om jag var mas.– Nej, sa jag jag är från Sandviken.– Oh, Herre Gud, skrattadehan. Jag är från Ockelbo.Vackraste platsen...När min packning anlände, var detdags att fortsätta, eller rättare sagt,börja min resa på Grönland. För attta sig fram på världens största öhar man i stort sett bara flyget attanlita. I bokningscentralen på hotelletfrågade personalen, vart jagtänkte ta vägen härnäst.– Ingen aning, sa jag. Sälj mejen helikopterbiljett till den vackrasteplatsen på Grönland.Biljettförsäljaren såg lindrigt förvånadut, men kom snabbt på att mittnästa resmål borde bli Jakobshavn,30 mil norrut.Upp till 450 meter höga isberg25 februariBluegrassJamboreeKl. 21.00Sälstyckande kvinnaMin tältplats vid Setmermiut utanförJakobshavn var fantastisk. Merstorslagen och vild natur än denkring Jakobshavns isälv finns

KORPÖGAT27knappast, åtminstone har jag självaldrig sett något liknande.Isälven kommer från kanten avden enorma inlandsisen och förmed sig jättelika isberg, upp till450 meter höga. Vid mynningen avälven, ut mot Davids sund, somskiljer grönland från Kanada, finnsen tröskel på 250 meters djup.Här strandar isbergen och kan intefortsätta förrän en stor del av undersidansmält bort och tröskelnkan passeras.Isberg på köFör jämnan står 15-20 stora isbergpå kö för passage ut i Davidssund. En dag när jag varit in tillJakobshavn för att proviantera ochfotografera, såg jag en båt kommain från Davids sund och lägga vidklippstranden. I båten fanns en delnyfångad fisk och 10 skjutna sälar.De två männen ombord lade tillvid stranden och gav till varsinbusvissling mot ett hus i närheten.Efter en stund kom en äldre kvinnaut från huset, gick ned till båtenNågot kuperad fotbollsplanDalgränsensMekaniska0290-43082Fiskebåt bland isbergoch satte igång att flå och styckasälkropparna med hjälp av en speciell,halvmåneformad kniv.Att kvinnan kunde sälarnas anatomi,behövde man inte tvivla på.Det tog henne ungefär 1½ timmeatt flå och stycka 10 sälar. Sedanhon utfört sitt arbete var det männens,förmodligen sönernas jobbatt ta reda på hudarna och köttet.Såväl det danska som det grönländskaspråket är officiellt påTel 0290-235 15, 076 241 03 18LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTTHANDTVÄTT - SERVICEFRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNINGDÄCK OCH FÄLGMONTERING / BALANSERINGTorsåGrönland. Tycker man att danskanär svår att förstå, så är grönländskanetter värre. Som skriftspråkär grönländskan tämligen nytt ochorden mycket långa. Skyltar ochanslag är i regel tvåspråkiga ochdanskan mest lättbegriplig.Lång väntanI mina resplaner på Grönland fannsen vision att boka in helikopterresorlängs hela västkusten upp tillThule med uppehåll i flera samhällen.Tyvärr visade det sig att bokningssystemetinte fungerade förmin del. Jag hamnade hur jag änbetedde mig längst bak i kön påväntelistan.Så småningom insåg jag attJakobshavn skulle bli vändpunktenpå min grönländska resa.Å andra sidan har jag svårt atttänka mej en vackrare plats påvärldens största ö än Jakobshavneller Ilulissat, byn vid isen.Reseminnen av Torsten OlssonSKOMAKARNHyttgatan 12 SandvikenAlla typer av skoreparationerReparationer av skinnkläderByte av dragkedjor, kardborrbandoch resårer i skinn- och tygkläderLagning av hästtäckenNytillverkning och reparationer avbåtkapell m.m.Försäljning av skovårdsprodukter,halkskydd, livremmar m.m.Ronnie LundströmTel. 026-251950 - 073-567080Öppet: månd-fred 12-18 lör-sönd stängt

28 KORPÖGAT