Häftet Fred och Frida - Folkhälsan

1 InledningAvsikten med det här materialet är att inspireraskolor att starta och utveckla en vänelevsverksamhet.I materialet Fred & Frida beskriver vi olikaidéer för hur det går att bygga upp vänelevsverksamheteni årskurserna 1–6, där eleverna är mellan6–12 år.Skolornas vardag kan se olika ut men genom attbygga upp en vänelevsverksamhet som är anpassadefter den egna skolans behov och möjligheter försökerman uppnå att alla barn skall få en god skolgångoberoende var i Finland de bor. I en del skolorfinns förskolan i samma byggnad som årskurserna1–6, i andra skolor går man från och med årskurs1–4 i en skolbyggnad och i en annan i årskurs 5–6.Det finns också skolor som är enhetsskolor därhela den grundläggande utbildningen är på sammaområde eller i samma byggnad.Inspirationsmaterialet Fred & Frida skall ge redskapför olika typer av skolor att bli tryggare ochtrevligare miljöer att vistas i. Alla elever är värdefullaoch alla har rätt att gå i en skola där ingen blirlämnad utanför och där ingen blir mobbad. Vänelevsverksamhetenstöder arbetet för att alla eleverskall trivas i sin egen skolmiljö och verksamhetenförebygger såväl utanförskap som mobbning.Dessutom tränar den sociala färdigheter och stöderkonfliktlösning.Inspirationsmaterialet Fred & Frida riktar sig tilllärare, skolgångsbiträden, skolfarfäder, elevvårdspersonaloch andra som är intresserade av att jobbamed vänelevsverksamhet. Materialet kan ocksåge idéer för annan verksamhet med barn i åldern6–12 år och kan därför fritt användas i andra sammanhang.Idén med Fred & Frida är att ge inspiration till attäven i de lägre årskurserna inom den grundläggandeutbildningen bygga upp en fungerande vänelevsverksamhet.Med en etablerad vänelevsverksamhetstöder man klimatet i skolan, som är avgörande5

för en god psykosocial miljö. En god och tolerantstämning leder till en positiv arbetsmiljö för allai skolan. Men det kräver ett engagemang, det gårinte att förhindra att mobbning uppstår enbartmed enstaka punktinsatser. Mobbning förebyggsinte i en handvändning utan kräver ett långsiktigtarbete med fokusering på förebyggande åtgärderoch ett aktivt ställningstagande mot mobbning ochkränkande behandling.Fred & Frida är utformat för att ge en grund attstå på i vänelevsarbetet samtidigt som materialetinnehåller konkreta tips och redskap för själva förverkligandetav verksamheten. Därför inleds materialetmed en beskrivning av verksamhetens bakgrundoch därpå följer en ingående redogörelse förvad vänelevsverksamhet är, varför den behövs ochhur man genomför den. För att ge en realistisk bildav det hela beskrivs också eventuella problem somkan uppstå och hur man tacklar sådana situationer.För att presentera en tydligare bild av det konkretaarbetet har en rad skolor i Svenskfinland bidragittill materialet genom berättelser om hur de jobbarmed vänelevsverksamhet och mobbningsförebyggandearbete. Därefter behandlas två centrala temani vänelevsverksamheten, nämligen mobbningoch konfliktlösning. Särskilt det förebyggandeantimobbningsarbetet är en stor del av vänelevensarbete.Efter den teoretiska delen av materialet finns en litteraturlistamed en rad tips på användbar litteraturi arbetet med vänelever, i listan ingår både litteratursom riktar sig till barn och litteratur som är till stödför den vuxna. Därtill listas internetlänkar, lektipssidoroch elektroniska sajter.Materialet innehåller också en cd-skiva med musikoch ett bildmaterial. Cd-skivan innehåller treolika sånger som alla handlar om vänskap ochantimobbning. Tanken är att cd-skivan skall kunnaanvändas som ett redskap i undervisningen. Därförfinns till varje låt tillhörande ackord utskrivna ochlåten finns på cd-skivan både som sång och somenbart musik. Bildmaterialet skall fungera som ettdiskussionsunderlag i klassen. Varje bild, med tillhörandediskussionsfrågor, representerar en situationsom skall kunna diskuteras och bearbetas medeleverna.6

2 Vänelevsverksamhetens historiaVänelevsverksamhet är inget nytt inom Folkhälsan.Redan år 1975 tillsatte man en arbetsgruppför vänelevsverksamhet efter att i januari sammaår ha ordnat en konferens kring temat. Orsaken tillsatsningen var då att man övergått till grundskolaoch det betydde stora omställningar för eleverna ihela landet. Elever kunde få byta skola och klasserombildades.Som stöd för de skolor som önskade pröva på verksamhetengjordes ett inspirationshäfte som hetteVän med dig. Texten skrevs av psykolog CamillaKrogius, och så förtjänstfullt, att materialet kananvändas som inspirationshäfte än i dag. Häftetgjordes med fokus på vänelevsverksamhet i åk 1–6för barn i åldern 7–12 år.Verksamheten togs i bruk i några lågstadieskolori slutet av 1970-talet men fick då ännu inte störrespridning. Däremot tog utvecklingen av vänelevsverksamhetsnabbare fart i skolor med åk 7–9. Specielltunder 1990-talet togs vänelevsverksamheten ibruk för att under 2000-talet omfatta i det närmastealla skolor inom Svenskfinland. Under 2000-taletkom verksamheten även igång i flera skolor med åk1-6 och andra stadiets skolor. Verksamheten inomandra stadiet benämns tutorverksamhet.I dag är det svårt att ge exakta uppgifter över hurmånga skolor med åk 1–6 som har vänelevsverksamheteftersom skolorna ser väldigt olika ut ochhar allt från ett tiotal elever till flera hundra. I störreskolor blir vänelevsverksamheten oftast meraorganiserad medan den i en liten skola kan flytamera fritt.Orsaken till att verksamheten fortlever och växt tillsig är de fördelar med vänelevsverksamhet som CamillaKrogius redan på 1970-talet nämnde:- väneleverna kan ge känslomässig trygghet- väneleverna kan ge information om den nyaskolan- specialproblem i den nya klassen kan förebyggaseller motarbetas, barn med särskilda svårigheterkan få stöd- kontakt mellan människor i olika åldrar är bra- verksamheten svetsar ihop den äldre klassen- de äldre eleverna får en inblick i gruppsykologioch ger dem en möjlighet att öka sinsjälvkännedom- trivsel i en grupp inverkar på hela skolanstrivselatmosfär7

3 Vänelevsverksamhet i åk 1-63.1 Vad är vänelevsverksamhet?Idén med vänelevsverksamheten är att skapa entrygg stämning i skolan så att i synnerhet förstaklassisternakänner sig välkomna. Det kan finnasvarierande begrepp för konceptet i olika skolor,bl.a. används benämningar som kamratstödjare,elevstödjare, stödelever, kompiselever, friends,faddrar och tutorer. Benämningar på konceptetoch det praktiska förverkligandet kan alltså varierai viss mån men grundidén är ungefär densamma föralla.Inspirationsmaterialet Fred & Frida fokuserar påvänelevsverksamhet i årskurserna 1–6, även om vänelevsverksametockså finns i årskurserna 7–9. Detär värt att nämna att det även finns liknande verksamhetpå andra stadiet, då kallat tutorverksamhet.Vad är en vänelev och vem kan bli vänelev? För attvara vänelev behöver man inte ha några speciellakunskaper eller en viss social status i skolmiljön.Det som krävs är att eleven har viljan att vara ettgott exempel för andra elever samt att han ellerhon är vänlig och försöker förstå andras situation.8

En väldigt omtyckt övning eller lek att inleda medär att varje blivande vänelev får en vit A4 och enpenna på sin pulpet. Under en bestämd tid får allagå fritt omkring i utrymmet och skriva något positivt,något pulpetinnehavaren är bra på, något somgör pulpetinnehavaren till en bra vänelev på pappretså att det blir en kommentar av varje blivandevänelev på varje blivande vänelevspapper. Efteråtfår var och en läsa upp det som skrivits om densjälv. Det här är en övning som är lätt att utföra,ofta uppskattad av de blivande väneleverna. Övningenlyfter fram positiva egenskaper hos bådegivare och mottagare.5.2 Mobbning (träff 2 & 3)Att förebygga mobbning är vänelevernas viktigastefunktion. Därför ligger grunden till vänelevsutbildningeni information om mobbning. Informationom mobbning kan ges på många olika sätt och därförföreslår jag att man viker två utbildningstillfällenför detta viktiga ämne.Under första lektionen är det lämpligt att ta uppgrundläggande frågor, t.ex. ”vad är mobbning?”,”hur kan mobbning se ut?”, ”olika typer av mobbning?”,”vem blir mobbad?”, ”vad har mobbning22

- Sexuella trakasserier – är då könet ligger ifokus för mobbning. Det kan ta sig uttryck isexuellt insinuerade gester och miner. Det kanockså vara oanständiga skämt samt påpekandensom gäller kropp, klädseln och privatlivet.Fysik beröring mot ens vilja hör också hit.Trakasserier på grund av kön är även en typ avmobbning.Modern forskning tenderar poängtera att mobbningär ett gruppfenomen, detta i och med att ävenpersonerna i omgivningen har betydelse i en mobbningssituation.Tidigare forskning kring mobbningsproblematikenfokuserade främst på förhållandetmellan mobbare och mobbad. Idag vet vi attmobbningen fortgår just på grund av att det oftastfinns flera personer involverade, utöver mobbarenoch den mobbade, som har en betydande roll föratt mobbningen utvecklas och fortgår.I en mobbningssituation kan man urskilja 6 olikaroller:- Offret eller den som blir mobbad, är denelev som råkar ut för systematiska ochåterkommande kränkningar- Mobbaren är den som sätter igång medmobbning och är den person som styr de andratill att delta i mobbningen.- Medlöparen eller medlöparna är de somfungerar som mobbarens följe. De deltar i enmobbningssituation men är inte de som tarinitiativet.- Förstärkaren eller förstärkarna är de som germobbaren positiv respons. De fungerar sompublik, skrattar och uppmuntrar mobbaren.- De utomstående är den grupp som håller sig liteutanför mobbningssituationen. De får lätt rollenatt de godkänner mobbningen oberoende om deär medvetna om situationen eller inte.- Försvararen eller försvararna ställer sig alltid påoffrets sida och försöker på olika vis försvaraden mobbade.26

6.2 Hur kan en vänelev motverkamobbning?Oberoende av vilken form mobbningen har, är detalltid den vuxna (vänelevshandledaren eller övrigskolpersonal) som har det slutgiltiga ansvaret föratt mobbningen upphör. Väneleverna är en viktigoch betydande resurs i arbetet mot mobbning, bådei det förebyggande och i det ingripande arbetet.Innan väneleverna involveras bör skolan ha en klarlinje för hur man jobbar mot mobbning. Saker sombör redas ut är: hur skolans mobbningsförebyggandearbete skall se ut, vad är skolans policy gällandemobbning och trakasserier, hur förmedlar manskolans policy, vem handhar akuta mobbningssituationeretc. Som stöd för detta är det viktigtatt skolan har en handlingsplan mot mobbning däralla dessa delar ingår (se Lag om grundläggandeutbildning 21.8.1998/628, 29§).Att ingripa mot mobbning i den egna skolan ärmed andra ord alltid de vuxnas ansvar, inte vänelevernas.Väneleverna har dock en stor och betydanderoll i synnerhet i det mobbningsförebyggandearbetet. För att kunna jobba med mobbningsproblematikenär det viktigt att man är medveten omvad som pågår och att man medger att saker sommobbning faktiskt existerar i den egna skolan (Salmivalli,2003, 44).Det är naturligtvis viktigt att eleverna i skolan fårumgås och lära känna varandra utan att mobbningsproblematikenhela tiden skymtar i bakgrunden.Bl.a. kan vänklasserna i skolan vara förebildpå en fungerande grupp där alla känner varandra,alla kan jobba tillsammans och där växelverkanmellan elever och lärare fungerar. Men det är ocksåviktigt att skolan, exempelvis genom väneleverna,medvetet tar ställning och aktivt jobbar mot bådemobbning och trakasserier (Salmivalli, 2003, 54).Hur kan väneleverna motverka mobbning:- Ovan i avsnitt 6.1 beskrevs mobbningens sexolika roller. Att öka antalet försvarare genomatt väneleverna i en mobbningssituation påolika sätt ställer sig på den mobbades sida ären möjlighet att få mobbningen att minskaeller upphöra. Om försvararna är starkareoch tryggare i sin roll än medlöparna ochförstärkarna är det svårare för en mobbare attfortsätta mobba.- Vuxna ser inte allt som pågår i skolan, så attsom vänelev informera skolpersonalen ommobbning är viktigt. Det kan kännas jobbigt attsom vänelev själv ingripa i en otrevlig situation, isådana fall är det bättre att istället berätta för envuxen i skolan vad som har hänt.- Väneleverna kan gå runt i klasserna ochinformera om vad mobbning är och varför detär viktigt att förebygga mobbning. Samtidigtkan man berätta om vem man i skolan kanvända sig till om det är något man vill prata om.- Väneleverna kan tillsammans med sina klassergöra upp regler för hur man behandlar varandrai klassen och i övriga skolan. I reglerna kan detingå en definition på vad mobbning är och ettklart ställningstagande från klassen att man inteaccepterar någon form av mobbning.- Väneleverna kan prata med den som är utanföreller ofta är ensam. Känns det jobbigt att gåfram själv till en elev kan man gå i grupp ochprata med den som är ensam. Det kan ocksåräcka med att man säger hej till den som ärensam eller med att sitta tillsammans medhonom eller henne i matsalen.- Väneleverna kan jobba fram egna materialmot mobbning som sedan kan användas ellerpresenteras i skolan. Materialet kan bestå av alltfrån infotexter, dikter och uppsatser till sångeroch teaterföreställningar (exempel finns i kapitel6.3), det viktiga är att budskapet går fram.Det är bra att påminna väneleverna om att de självaskall föregå med gott exempel. Som vänelev harman som huvuduppgift att stöda andra elever och27

skapa en bra atmosfär. Därför är det viktigt att mansom vänelev accepterar och respekterar alla eleveroch inte själv mobbar eller stänger någon utanför.6.3 Ett exempel på hur man kanjobba mobbningsförebyggandemed drama(Anders Lundström, lärare i Södra Vallgrundsskola)Nedan beskrivs på vilket sätt vi i årskurs 5–6 iSödra Vallgrunds skola tillsammans valde att arbetamed mobbning.Varje lärare anser nog att man bör arbeta medmobbning i skolan på ett förebyggande sätt. Årligenhar man info om ämnet och försöker på dettasätt upplysa eleverna. När jag började som vikarievid Södra Vallgrunds skola i januari 2009 hade jagredan från början bestämt att jag skulle beröra ämneti undervisningen. Jag hade dock inte bestämtpå vilket sätt detta skulle ske. När jag läste in migpå mobbning och på vilket sätt jag skulle kunnaundervisa om detta kom jag att tänka på en dokumentärsom jag sett tidigare. Dokumentären heter”A class divided” och berättar om hur en lärarevid namn Jane Elliot undervisar sina elever på ettmycket konkret sätt om vad det innebär att varadiskriminerad.I det följande presenterar jag i stort på vilket sättsjälva undervisningen skedde i klass och vilket resultatetblev.Under följande lektion såg vi på dokumentären ”Aclass divided” och diskuterade innehållet. Dokumentärenhandlar om läraren Jane Elliot som valdeatt konkretisera undervisningen i diskrimineringdagen efter mordet på Martin Luther King Jr. år1968. ”One day in 1968, Jane Elliot, a teacher ina small, all white Iowa town, divided her thirdgradeclass into blue-eyed and brown-eyed groupsand gave them a daring lesson in discrimination”(http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/divided/). Det första Jane gjorde var att hon informeradesin klass om det experiment som de skullefå vara med om. Samtliga elever var med på sakenutan protester och såg det som en rolig grej. Efterdetta delade hon in klassen i brunögda och blåögdamänniskor och lät vardera gruppen vara denså kallade ”bättre gruppen människor” för en dag.Jane berättar under dokumentärens gång att honinte kunde förstå hur enkelt man genom manipulationkan förvandla ett till synes normalt och snälltbarn till ett monster.Under den andra lektionen tittade vi på filmen ”...Så ingen blir ensam”, fem korta filmer om mobbningutarbetat av Folkhälsan och Mannerheimsbarnskyddsförbund. De fem olika filmerna är väldigtkorta, men visar på ett ypperligt sätt mobbningur olika synvinklar gällande de som är inblandade.När vi hade tittat på samtliga filmer diskuteradevi ämnet med hjälp av de frågor som följde medmaterialet.Efter att ha tittat på dokumentären ” A class divided” bestämde jag mig för att jag på något sätt vartvungen att konkretisera min undervisning, för attfå ut budskapet på ett tydligare sätt. Och genom filmen”... Så ingen blir ensam” beslöt jag att dramaskulle lämpa sig undervisningsmetod. Genom dramatskulle eleverna själva få uppleva känslor ochpå ett konkret sätt vidröra ämnet.Under den tredje lektionen presenterade jag dramauppgiftenför mina 10 elever och gav dem vissariktlinjer som de skulle följa. Till exempel ville jagatt de skulle ta upp olika typer av mobbning ochatt de skulle få med den kanske ”blinda” lärarenoch föräldern. Jag ville även att de skulle inleda ochavsluta dramat med information om själva ämnetoch plocka med musik som inslag i dramat. I övrigtgav jag dem fria händer och tid att arbeta. Jagpoängterade dock att dramat måste präglas av ämnetsallvar. Jag lovade dem att de skulle få den tidsom de skulle behöva och informerade dem ävenom att dramat slutligen skulle spelas upp för restenav skolans elever och personal när det var färdigt.28

Jag tror att elevernas övningar tog ungefär fem lektioneri anspråk.Resultatet av elevernas hårda arbete blev en imponerandedramaföreställning. Eleverna överraskadetotalt med sin kreativitet och finurliga infallsvinklar.De gjorde en egen låt med text och musik ochframförde dramat med allvar i blicken. Efter atteleverna hade framfört teaterstycket inför skolanväxte tanken kring en skolturné fram. Jag minnsatt en kollega tyckte att dramat bra skulle kunnavisas för andra. Det tog jag till mig och samtalademed skolans rektor Herman Fogelberg om saken.Med detsamma fick jag fria händer att undersökamöjligheterna till en eventuell turné. Jag beslöt attturnén skulle utgöras av de fyra närliggande skolornai Replot, Söderudden, Björköby och NorraVallgrund. Mina elever i åk 5-6 funderade en brastund på huruvida ett intresse för turnén fanns, ochbeslöt sig slutligen för att de nog kunde tänka sigatt spela upp dramat för övriga skolor om de barafick öva lite till. Det krävdes inte mycket övningförrän de insåg att de var tillräckligt bra. I maj besöktevi fyra skolor och fick ett bra mottagande påsamtliga ställen.Jag tror att allt det arbete som eleverna och jagtillsammans gjorde har gett oss otroligt mycket. Vifick dessutom chansen att upplysa andra elever ochlärare om det tyvärr alltid så aktuella ämnet.29

7 Konfliktlösning - Narrativa perspektiv(Barbro Näse, Folkhälsan)7.1 Hur förhåller vi oss tillkonflikter?Är vi snabba att försöka få allt ställt till rätta ochatt få den rätta ställd inför rätta? Hur vi förhålleross till konflikter beror bl.a. på familjekulturen vihar växt upp i. När det gäller konfliktlösning är detviktigt att fundera över hur man förhåller sig tillkonflikter eftersom konfliktlösning i första handinte är en teknik eller metod. Konfliktlösning handlari första hand om förhållningssätt. Eller med utbildareni psykoterapi Pekka Holms ord:Hur skulle det löna sig för mig attvara i relation till människor och ageratillsammans med dem och hurudanberättelse skulle det vara lönt att berättaom dem och mina relationer tilldem så att det är till nytta för dem?Även om Pekka Holms ord gäller psykoterapinssammanhang så menar jag att de är centrala ocksåför konfliktlösning.7.2 Vad är en konflikt?Det är viktigt att fundera över vad en konflikt äroch hur vi förhåller oss till konflikter.Självfallet kan man se på konflikter på många sätt.Några sätt är följande:• konflikt är inte lika med oenighet• konflikt är sättet vi är oeniga på• konflikt är inte något som vi har• konflikt är något som vi gör med varandra• konflikt löses inte genom att vi blir eniga• konflikt löses genom att vi ändrar vårt sätt attvara oeniga påMan kan alltså komma överens utan att behövavara av samma åsikt. I konfliktlösning är det därfören grundläggande sak att man möts och talar medvarandra på ett annat sätt än tidigare. Det sättet inbegriperdet att man är eniga om att få vara oeniga.Konflikter och lösningar på flera nivåerDet är lätt hänt att man ser konflikter endast påden personliga nivån, d.v.s. att det är personer sominte kommer överens. Den personliga nivån är förståsviktig. Samtidigt är det viktigt att se konflikteroch lösningar också på den strukturella och denkulturella nivån (se figur):PersonlignivåStrukturell nivåKulturell nivåDen strukturella nivån handlar om strukturer. Hurudanastrukturer har man i skolan? Har man byggtupp strukturer för dialog och medinflytande? Harman rutiner och verksamhetsformer som möjliggöratt elever, lärare, elevvårds- och övrig personalsamt föräldrar möts, talar med varandra och framförallt lyssnar på varandra? Finns där vänelever,faddrar, farfar i skolan (medfostrare) och elevråd?Den kulturella nivån gäller klimat och atmosfär.Hur förhåller man sig till varandra och vilka attityderodlar man i skolan? Talar lärare mera omelever i lärarrummet än med elever? Talar skolpersonalmera om föräldrar än med föräldrar? Och30

Den finländska filosofen Johannes Ojansuu skriverså här:Man bör ge sanningen rörelsefrihet.Med ett ord sagt bör man ge sanningenmöjlighet att förändras ochvara på ett annat sätt. Man bör låtasanningen vara levande.Så vem har då den absoluta och objektiva sanningenom en händelse? I narrativ konfliktlösningär den frågan mindre relevant än fråganom mening och betydelse. Det är i berättelsernaom en händelse som mening och betydelse finns.Vad ger berörda personer för mening och betydelseåt det som hände? Att Lennart slog Oskarkan vara ett faktum. Men vad ger Lennart detför betydelse? Vad ger Oskar det för betydelse? Inarrativ konfliktlösning är man oupphörligt ochpå ett konstruktivt och respektfullt sätt nyfikenpå mening och berättelser. Man får inta den s.k.icke – vetande positionen. Man kan veta massorom mänskligt liv, känslor och beteenden – men– hur just den här specifika människan upplevernågot och vad något betyder för just henne kanman inte veta. Man har inget tolkningsföreträdegällande den andra utan man behöver låta siginformeras av henne eller honom.c. Från individ till relationerI konflikter är det vanligt att man fokuserar påindivider. I narrativa arbetssätt är man mera intresseradav relationer, d.v.s. av området mellanindivider. Maria Modig skriver om etiken mellanoss och att etik är att öva sig att byta perspektiv.Ungefär så här formulerade filosofen MartinBuber det:Jag är inte det viktigaste. Du är intedet viktigaste. Det viktigaste är mellanoss.Michael White, som utvecklat narrativ terapi,har formulerat mottot:Personen är inte problemet.Problemet är problemet.Den tanken är a och o i narrativ konfliktlösning.Om någon har betett sig illa är det det dåliga beteendetsom är problemet och inte personen. Detsynsättet betyder inte att personen som betett sigilla är utan ansvar. Den personen har ansvar förhurudan relation han eller hon vill ha till problemeteller det dåliga beteendet.Inom narrativt arbetssätt använder man sig avexternaliserande samtal. Man ”lyfter ut” problemetur personen och t.ex. ber personen geett namn (får inte vara ett personnamn) åt problemet.Man kan konsekvent samtala om t.ex.”Rasande”. ”När märkte Du första gången att”Rasande” ställde till det för Dig?” ”Har Dulagt märke till när Rasande inte har visat sig?””Vad tänker Du om Rasande?” Genom externaliserandesamtal är det lättare att samtala omproblemet och undersöka det och den berördapersonen känner sig friare att samtala om problemeteftersom han eller hon inte blir stämpladsom problemet. Våld bör man dock inte externalisera.Däremot kan man externalisera känslort.ex. ilska eller besvikelse som personen känt isituationen när han eller hon tagit till våld.d. Från diskussion till dialogMan kan självfallet definiera diskussion och dialogpå olika sätt. En definition på diskussionkunde vara att en diskussion är talturer där manför fram sin egen ståndpunkt och försvarar deneller argumenterar för den. Slutresultatet är ettbeslut. Diskussioner har många goda kvaliteteroch diskussioner är nyttiga och nödvändiga imånga sammanhang. Men i narrativ konfliktlösninghar diskussionen ingen plats. Där gällerdialogen. Dialog definieras som talturer där mantänker tillsammans. Den egna ståndpunkten sessom ett steg mot ökad förståelse. I dialoger är32

Salmivalli, Christina. (2003). Koulukiusaamiseen puuttuminen.Kohti tehokkaita toimintamalleja. PS-Kustannus.Mobbning är ett fenomen som diskuterats aktivt i Finland underde senaste årtiondena, likväl har vi inte fått ett stopp påmobbningen. Denna bok har samlat en rad olika konkreta metoderför hur man förebygger och minskar mobbning.Salmivalli, Christina. (2005). Kaverien kanssa. Vertaissuhteet jasosiaalinen kehitys. PS-Kustannus.Barn som är i samma ålder eller på samma utvecklingsnivåhar en betydande inverkan på varandras välmående på kortsikt men även på den långsiktiga sociala utvecklingen, vilketkan vara både positivt och negativt. I denna bok behandlasdetta fenomens betydelse för barnets utveckling samt dessproblem och följder.Simmons, Rachel. (2004). Flickors vrede: Om vänskapsrelationeroch mobbning. Bokförlaget Forum AB.En bok om flickors aggressivitet. Innehållet baserar sig på ettstort intervjumaterial där flickor, unga kvinnor och vuxna, såvälmobbare som mobbade, berättar om sina erfarenheter. Enviktig bok för föräldrar, lärare och andra som engagerar sigi unga flickor och deras välmående. Läs om den dolda världsom gömmer sig bakom ryggen på ”blinda” vuxna.Thorslund, Ewa. (2007). Säker på nätet? En handbok förföräldrar och andra vuxna. Bonnier Carlsen.Boken är en handbok för vuxna som vill förstå möjlighetenmed den nya tekniken men samtidigt vara medvetna om riskerna.I boken ingår konkreta råd om användning av mobiltelefoner,bilder på nätet, elektronisk mobbning o.s.v. Bokenhar getts ut i samarbete med Mediarådet, Rikskriminalpolisen,BRIS och Friends.Tusentipset: barn och ungdomsböcker i genrer från A–Ö. (2007)BTJ förlag.Tusentipsets båda delar utgör en utförlig förteckning över brabarn- och ungdomsböcker.9.2 Praktisk handledningNedan presenteras ett antal böcker som på ett konkretoch praktiskt tillämpbart sätt beskriver hurman kan jobba med barn i grupp. Böckerna ger tipspå allt från ”vanliga” innelekar till mer avanceradesamarbetsövningar och dramalekar. Lek gärna lekarnasjälv innan du använder dem med barnen!Alsegård, Helena. (2007). Samarbetsövningar. SISU Idrottsböcker.Samarbetsövningar är ett bra verktyg att använda när en nygrupp bildas och när deltagarna ska lära känna varandra. Attlära känna varandra och få en bra gruppkänsla är viktig för attkunna utveckla en grupp, ett lag eller ett team.Bartl, Almuth. (1996). Barnens olympiad. Berghs förlag AB.Barnens olympiad är en omtyckt klassiker som ger tips påutelekar för barn.Bergholtz, Thomas. (1991). Rena rama drama. Almqvist & Wiksell.Boken innehåller ett urval av övningar, lekar och improvisationerför barn i åldern 5–12 år.Bergman, Malin. (2005). Halli hallå: 58 roliga lekar inne och ute.Rabén & Sjögren.Lekar ute, lekar inne, lekar för stranden, lekar i snön, lekar ibilen, lekar i vattnet, lekar för skridskobanan, kalaslekar - detär alltid rätt att leka och redan innan leken hunnit börja blirman glad av Pija Lindenbaums fantasifulla och fyndiga illustrationer.Symbolerna i marginalen gör att man snabbt hittarden lek som passar bäst.Broomé, Elisabeth. (2003). Lekakuten. Bokförlaget Opal AB.Vad gör man när fantasin tryter men man vill hitta på någotroligt? Lekakuten hjälper alla leksugna att börja leka och attkomma på nya lekar. T.ex. kan man måla med filmjölksfärg,skriva med osynligt bläck eller bygga en lådbilsbana.Byréus, Katrin. (2004). Leka lätt! 65 lekar för rörelse ochsamspel. Gleerups.Leka lätt! underlättar för dig som arbetar inom skolan att engageraelever och vuxna i lekar och aktiviteter. Du får dessutomkunskap om ledarrollen, lekteori och s.k. vinna/vinna lekar.Aktiviteterna som presenteras i boken kan användas på rasten,under en lektion eller som en inledning till ett arbetspasssamtidigt som rörelse och samspel införs på ett naturligt sätt.Chapman Weston, Denise. (2000). EQ-lekar. Brain Books.EQ-lekar innehåller ett hundratal insiktsfulla och underhållandeaktiviteter som ökar barns självkännedom, empati, socialakompetens och problemlösningsförmåga. Författarna användersig av välbeprövade tekniker baserade på lekterapi. I bokengår de igenom karaktärsutvecklingens grunder och tar vidvarje övning fasta på barns egenskaper och talanger.Gahrton, Måns. (2004). Alla barnens roligaste lekar: utelekar,innelekar, klassiska lekar, saga. Semic.Boken innehåller ett 20-tal ”lekrecept” för ute- och innelekar,klassiska och nyare. Alla lekar binds ihop av en rolig saga påvers. En härlig och rolig hjälp för alla som vill få fart på sysslolösabarn!36

Henriksson, Lisa. (2006). Barnens lekar. Bonnier Carlsen.Boken vänder sig till lek- och läskunniga i alla åldrar. Lekarna ärindelade efter det utrymme, det lekmaterial och den förberedelsesom leken kräver. I de flesta fall är vi själva lekmaterialet.Häggblom, Kent. (2001). Dramabok. Liber.Drama är en spännande metod i det pedagogiska arbetet medbarn. Boken ger handledning i hur man blir en bättre ledare,hur man väljer och genomför dramaövningar samt integrerardem i barngruppen.Kuffner, Trish. (2008). Buskul lekar för större barn: kreativa lekaroch aktiviteter för barn mellan 6–10 år. Brain Books.Roliga lekar för lite större barn. I boken beskrivs en mängdlekar och aktiviteter man kan ägna sig åt både ute och inne.Kapitlen är indelade i olika områden, t.ex. Skapa och pyssla;Leka på egen hand; Kul utomhus; Läxhjälp; Barn i köket samtHelger och högtider.Reftel, Johan. (2002). Kulsprutan. 180 lekar för alla åldrar.Argument förlag AB.Boken är uppdelad i olika kapitel, t.ex. Medan spagettin kokar,Hurra, vi har gympasalen! m.m. Under varje lek listas detmaterial som behövs, åldersindelningen och hur länge lekenräcker. Boken avslutas med fem bilagor som består av gåtoroch frågor till de olika lekarna.Sher, Barbara. (2005). Lekbok för självkänslan: 222 roliga lekarsom ökar barns självkänsla och inlärningsförmåga. Brain Books.I denna lekbok får barnen (i åldern 3 till 12 år) lära känna sigsjälva. Som lärare eller förälder får du här 300 praktiska verktygsom stärker barnens självkänsla och lika många möjligheteratt betona det positiva hos varje individ.Sher, Barbara. (2007). Lekbok för koncentrationsförmågan: 101enkla och roliga lekar som hjälper barn i alla åldrar att stärkasin uppmärksamhet. Brain Books.Om man vill få barn att rikta sin uppmärksamhet åt ett speciellthåll måste man först fånga deras intresse. Lekbok förkoncentrationsförmågan innehåller spännande och praktiskttestade lekar som kan hjälpa barn i alla åldrar att bli bättre påatt koncentrera sig.Strömberg, Camilla. (2008). Goda grupper: med pedagogiskdramalek. Argument förlag.Materialet fungerar som stöd för dig som vill arbeta med dramalek.Boken innehåller cirka 90 övningar, många med förslagpå olika varianter. Boken är indelad i sex huvudkapitel där dufår förslag på olika övningar som kan användas för att fokuserapå kapitlets ämne. Här får du också tips på hur du somledare kan agera i olika situationer - lika väl som exempel påfällor och vanliga misstag som är bra att undvika!Webster-Stratton, Carolyn. (2004). Utveckla barns emotionellaoch sociala kompetens. Gothia.Carolyn Webster-Stratton, forskare och psykolog, visar i denhär boken konkreta exempel på hur man som lärare på ettstrukturerat sätt och utifrån en positiv syn på eleverna kan utvecklabarns sociala och emotionella kompetens.Wikander, Sara. (2009). Massagesagor: beröring som ökar dittbarns lugn, empati, kreativitet och självkänsla. Ica Bokförlag.Denna bok bjuder på tolv massagesagor i vilka vi får följa Leooch Nora på olika äventyr: de bygger lådbil, vandrar i trollskogen,hjälper tomten och upplever massor av andra roligaoch spännande saker. Förutom sagotexterna innehåller bokenfärgglada illustration för barnen att titta på medan de blirmasserade samt pedagogiska beskrivningar av de massagerörelsersom hör till varje saga.Wilke, Carina. (2004). Handledning till Tilda med is och sol.Bokförlaget Lilla e.Detta är en handledningsbok avsedd för vuxna som vill diskuteramobbning med mindre barn. Utgångspunkten är handlingeni boken ”Tilda med is och sol”. Boken innefattar exempelmed frågor som tas upp med barnen och övningar somökar förståelsen för mobbning.Wilke, Carina. (2008). Handledning till Rädda Molly – RäddaVilde. Bokförlaget Lilla e.Vuxenhandledning till boken Rädda Molly - Rädda Vilda sombeskriver hur man kan arbeta vidare med mindre barn för attde ska få insikt om mobbning.9.3 För barnLitteraturförslagen nedan är ett urval av skönlitteräraböcker som på olika sätt tar upp sakersom vänskap, mobbning, utanförskap, lojalitet,rasism och hur det är att vara annorlunda. Litteraturenär uppdelad i två ålderskategorier, årskurs1–3 och årskurs 4–6. Åldersgränserna är ändå alltidflytande och därför är gränsdragningen nedanendast riktgivande.Litteratur är ett bra sätt att få eleverna att självafundera över och jobba med frågor som berör exempelvisvänelevsverksamhet och förebyggande avmobbning. Innehållet i böckerna nedan är ganskavarierande och upplagt på väldigt olika sätt. Där-37

för kan det vara bra att du på förhand själv läser indig på den litteratur du tycker verkar relevant föratt du skall kunna använda den på ett så konstruktivtsätt som möjligt.Årskurs 1–3:Adams, Christine. (2006). Bli en bra kompis: en bok för barn omvänskap. KM-Förlaget & Bornelings.Bli en bra kompis visar barn hur man är en kompis. I bokendiskuteras beteenden som vårdar vänskap och också vad somgör att kompisar försvinner. Den illustrerar fällorna med kompistryck,och vad man ska göra när man inte hittar en kompiseller när man har förlorat sin bästa kompis.Andersen, Hans Christian. (2004). Den fula ankungen. BonnierCarlsen bokförlag.H C Andersens berättelser tar på ett humoristiskt och iblanddubbeltydigt sätt upp moraliska poänger om hur det är attvara annorlunda och inte passa in i gruppen.Bergström, Gunilla. (1978). Alfons och odjuret. Rabén & Sjögren.Alfons och odjuret handlar om hur det känns att få dåligt samveteför att man har bråkat med någon som är mindre.Bergström, Gunilla. (1985). Alfons och Milla. Rabén & Sjögren.Alfons leker inte med tjejer, bara med Milla. Boken handlar omhur det är att vara kompis och hur det kan kännas att bli retadi skolan.Bross, Helena. (2006). Hemliga kompisar (Klass 1b). Bonnier Carlsen.Hemliga kompisar ingår i ”Klass 1b” som är en serie lättlästaböcker för barn. Den här delen i serien handlar om när alla iklassen får en hemlig kompis som de ska vara extra snälla motunder en vecka.Carlberg, Ingrid. (2005). Rosalies hemliga kompis. Rabén &Sjögren. Obs! HögläsningsbokBoken handlar om Rosalie som snart skall fylla åtta år och omhur det är att vara snäll mot någon i klassen som man inteegentligen tycker om.Dahle, Gro. (2008). Snäll. Bokförlaget Daidalos.Lussi är så duktig, hon är söt och rar och mammas och pappasögonsten - eller skulle vara om de någonsin la märke till henne.Hon är så tyst att hon till slut försvinner, och ingen märkeratt hon är borta. Hon sjunker in i väggen och hon kan inte tasig ut förrän hon släpper sin glada min och lär sig skrika.Dessers, Rik. ( 1999). Lilla grisen och lille musen. Opal.Hur är det att vara annorlunda? Ingen vill väl leka med en grissom har en mussvans och en knorr på svansen kan väl intemöss ha?Eggens, Magda. (2003). Ensammast i världen. Rabén & Sjögren.Eggens skriver om hur det är att bli övergiven, utsatt och utelämnadfrån tryggheten. Historien grundar sig på flyktingbarnsöde under andra världskriget.Eriksson, Eva. (2000). Stures nya jacka. Rabén & Sjögren.Stures nya jacka känns bra. Bra och snygg på alla sätt. Men dettycker inte Egon. Han tycker att det är den konstigaste jackahan någonsin sett.Gripe, Maria. (1962). Hugo och Josefin. Bonnier Carlsen.Hugo är precis som Josefin lite annorlunda, men stark ochsjälvständig. Han hjälper Josefin när hon blir retad och han blirhennes bästa vän. En modern klassiker om rädsla, mod och endjup vänskap.Holm, Annika. (1998). Mod, Matilda Markström. Rabén ochSjögren.Pojkarna i Matildas klass är bråkiga och flickorna bestämmersig för att göra något åt saken. Man kan berätta för fröken vadsom har hänt utan att skvallra?Holm, Annika. (2000). Stick, sa Matilda Markström. Rabén &Sjögren.Boken handlar om hur det är att när man bråkar och förloraren kompis.Jackson, J. S. (2004). De kallar mig Tjockis: en bok för barn ommobbning. KM-Förlaget & Bornelings.Med hjälp av illustrationer tar den här boken upp vem sommobbar, vad som händer, varför och allra viktigast, vad mankan göra åt mobbning. Barn får lära sig hur man kan skyddasig själv, stå på sig och när man ska be en vuxen om hjälp.Jansson, Tove. (1960/1962). Vem ska trösta knyttet och Detosynliga barnet. Alfabeta.Vem ska trösta knyttet handlar om en liten varelse som leverväldigt ensam i sitt stora hus men i rädsla för ensamheten gersig ut i världen. Det osynliga barnet handlar om en liten flickasom har så dåligt självförtroende att hon blivit helt osynlig.Men med muminmammans kärlek och omsorg blir flickansteg för steg mera synlig.Johansson, Kerstin. (2001). Moa och Pelle – en kärlekshistoria.Rabén & Sjögren.Om vänskap, kärlek och utanförskap. Hur skall man vara somvänner? Skall man inte kunna lita på varandra? Kan killar ochtjejer vara kompisar och stå för det inför andra?Kirkegaard, Ole Lund. (1997). Gummi-Tarzan. Tiden.Gummi-Tarzan handlar om en pojke som har det svårt bådehemma och i skolan. Ingenting han gör är han bra på, trots38

sina tappra försök. Dessutom blir han utsatt för otrevligheterav killarna i skolan.Knutsson, Gösta. (1939-1972). Böckerna om Pelle Svanslös.Pelle Svanslös är en godhjärtad och godtrogen katt, som ständigtblir lurad och mobbad av Elaka Måns och hans medlöpareBill och Bull.Lagercrantz, Rose. (1999). Metteborg och Little Ben. Eriksson &Lindgren.I boken om Metteborg händer det honom tre roliga saker. Bokenhandlar också om Little Ben som är en rätt bråkig typ, mendet finns sina förklaringar till det, ganska sorgliga faktiskt.Sundvall, Viveca. (1991). Eddie och Maxon Jaxon. Rabén &Sjögren.Det här är första boken om Eddie. Eddie tycker det är onödigtatt gå i skolan eftersom han ändå ska bli kamelskötare när hanblir vuxen. Hans pappa kör lastbil och är ofta borta flera dagari sträck.Swedenmark, Eva. (2000). Lena flyttar. Alfabeta bokförlag AB.Lena är sju år och skall börja skolan. Då vänds hennes liv uppoch ner. Familjen skall flytta och Lena måste lämna sin bästisoch mormor och alla andra.Wilke, Carina. (2008). Saga och regnbågen. Bokförlaget Lilla e.Överallt finns det barn som känner sig mer eller mindre osynliga.De som varken passar in eller får vara med. En hoppfullbok för och om de osynliga barnen och deras kamrater.Wilke, Carina. (2003). Tilda med is och sol. Bokförlaget Lilla e.Tilda är en ganska bråkig tjej, men egentligen vill hon varasnäll. Hon kan bara inte låta bli att bråka. Boken om Tilda kananvändas som en början på samtal om mobbning med mindrebarn.Wilke, Carina. (2008). Rädda Molly – Rädda Vilda. BokförlagetLilla e.Varför blir man mobbare? Hur känns det att vara utsatt? I denhär boken får barnen svaret. Läser man boken från ena hålletfår man följa mobbaren Molly. Genom att vända på boken ochläsa den från andra hållet för man följa Vilda och hur hon drabbasav Mollys mobbning. I mitten av boken möts deras olikaupplevelser av mobbningen och läsaren kommer till insikt omatt ingen av flickorna mår bra.Zak, Monica.(1996). Miljonpaddan. Bokförlaget Opal.När Robin byter skola blir han mobbad och kallad för RobinGroda. En liten tröst är att han blir bekant med en livs levandepadda, nämligen miljonpaddan Prinzen, världens största ochmest berömda padda.Östlund, Helena. (2007). Joy och önskeburken. Rabén & Sjögren.Om Joy som ska börja första klass och får en önskeburk av bästakompisen Otto. Önskeburken är magisk och kan uppfyllaönskningar, och när den har hjälpt Joy flera gånger ger honden vidare till Evelina, som behöver den mera.Årskurs 4 – 6:Autio, Jonas. (2007). Frank och jag. Bonnier Carlsen.Jaget i boken anser att Frank är hans bästis, men Frank är intevärldens enklaste kille. Han har fått gå om någon klass ochbeter sig lite konstigt. Men Franks stora hjärta kommer fram ihans handlingar, och när berättarjaget en dag gör något dumtså blir Frank hans räddare.Bengtsson, Per. (2008). KP-boken: Konsten att vara kompis.Bonnier Carlsen.I den här boken får du läsa intervjuer med andra Kamratposten(KP) läsare. Kamratposten ger också tips på vad man kan göraför att hitta nya kompisar och på hur man blir en bra kompis.Cole, Brock. (1989). Getternas ö. En bok för alla.När de andra barnen på lägret lämnar Laura och Howie ensammapå ön är det menat som ett elakt skämt. Men skämtethar en stor inverkan på dem och de bestämmer sig för att aldrigmer återvända till lägret.Drån, Ander. (1996–2001). En bra klass, Hur kunde du Kelima?och Kelimas väg. Bokförlaget Opal AB.Kelima från Bosnien har svårt att passa in i klassen. Men såsmåningom börjar både elever och lärare förstå hur hon haftdet. Svårare blir det när Drazena, som är serb, kommer till skolan.Böckerna behandlar teman som utanförskap, rasism ochkönsmobbning.Eriksson, Erik. (1997). Lägerhästarnas natt. Eriksson & LindgrenHandlingen utspelar sig på 1950-talet. Sju pojkar som är sjöscouterreser ut till en öde ö i skärgården. Några av de äldrepojkarna tar makten och terroriserar de yngre på olika sätt.Men en av pojkarna, Johan, vägrar att låta sig förtryckas...Erlingsson, Fridrik. (1996). Benjamin Duva, riddare av RödaDraken. Bonnier Carlsen.Fyra kompisar i tioårsåldern bildar en riddarorden för att slåssför det goda och sätta stopp för bråkstakarna, ett gäng äldrekillar som plågar de yngre och sätter skräck i kvarteret.Frimansson, Inger. (2002). Svept i rosa papper. Bonnier Carlsen.Sibban och Lollo är oskiljaktiga. Ända tills den dag när Lollo börjarkomma med svävande undanflykter och inte dyker upp närhon ska. En berättelse om brytningstiden mellan barndom ochtonår. Läs om det svåra med vänskap, utanförskap och utsatthet.39

Güettler, Kalle. (2003). Bästa kompis. Bonnier Carlsen.Jojo och hans mamma har flyttat från Stockholmsförorten Ormingetill det lilla samhället Hällebruk. Där härskar två gängsom ligger i krig med varandra. En dag luras Jojo in i en livsfarligtvekamp. För att vinna respekt måste han visa att haninte är feg…Hallberg, Lin. (2002). Kompisboken. Rabén & Sjögren.Klara har fått en kompisbok av sin mormor. I den ska alla klasskompisarskriva. Men Klara har inga kompisar i klassen, fastdet säger hon inte till mormor. I stället börjar hon skriva själv.Halling, Thomas. (2008). Finnes: Agnes, önskas: bästis. Alfabetabokförlag.Det här är spännande, lättläst och överraskande läsning förbarn i åldern 9 – 12 år. Boken är del två i en serie på tre böcker,som tar upp vardagliga ämnen som: hur det är att vara tjej,kompisar och ovänner och skolan.Nilsson, Per. (1999). Inte som alla andra. Alfabeta bokförlag.Davids klasskompis Oskar är lite speciell. En dag berättar frökenatt Oskar har nåt som heter Aspergers syndrom. Davidundrar om inte han också har något sånt där syndrom, eftersomhan också känner sig annorlunda.Pohl, Peter. (2008). Anton, jag gillar dig! Alfabeta bokförlag.Jojo gillar Anton i sin klass. Anton är tuff, bäst på fotboll i helaskolan och ändå snäll. Men det är något mystiskt med Antonoch ingen verkar riktigt känna honom. En allvarlig bok om atttycka riktigt mycket om någon som det är svårt att förstå sig på.Ros, Katarina. (2005). Elin sol och sorg. Bonnier Carlsen.Tillsammans med bästisen Tessan åker Elin till Barnens ö påkollo. Det blir intensiva och spännande dagar med paddling,grillning och nya vänner, bl.a. Rebecka som spelar fotboll hurbra som helst, och Siri som inte vill äta när någon ser, och såLove och Simon som retas.Stalfelt, Pernilla. (2001). Lika som bär. Eriksson & Lindgrenbokförlag AB.Vilken tur att alla människor inte är lika. Då skulle alla tycka omsamma sorts glass och den skulle alltid vara slut i kiosken. Likasom bär är ursprungligen skriven på uppdrag av Utbildningsdepartementetoch handlar om likheter och olikheter mellanmänniskor.Talvik, Liina. (2008). Kung Corints nyckel. Författarhuset.Boken handlar om att vara utsatt på olika sätt. Genom mobbning,föräldrar som inte orkar och ett samhälle som inte ser.Men berättelsen handlar också om förmågan att klara av svårigheter,om längtan och vänskap och om allas ansvar.Thor, Annika. (2003). På en ö i havet. En bok för alla AB.Systrarna Steffi och Nelli är tolv och åtta år gamla. De skickasav sina föräldrar till Sverige för att undkomma judeförföljelsernai sitt hemland Österrike. Steffi blir retad för sitt mörkahår och sin brytning och har svårt att försvara sig med sinaknappa språkkunskaper.Vikström-Jokela, Monica. (2001). Ellen Annorlunda. Fontanamedia.Elvaåriga Ellen vill inte vara annorlunda! Nej, helst av allt villhon vara som alla andra. Men om man ofta gör bort sig, ochdessutom har en mamma som är präst, då är det inte alltid sålätt att känna sig vanlig.Wallin, Marie-Louise. (1998). Prinsessan. Bonnier Carlsen.Prinsessan är en skildring om vänskap och vänskapens villkor.Alla har väl någon gång blivit sviken av en god vän, och gåttvidare lite klokare efteråt. Ellens upplevelser delas säkert avmånga flickor i 9- och 10-årsåldern.Wikander, Eva. (2000). Johan och Peter. En bok för alla.Johan och Peter är en bok som egentligen innehåller två böcker:Ensam krigare och Ensam med hajar. I Ensam krigare får vifölja den 10-åriga Johan, som är mobbad i skolan av Peter ochPeters kompisar. I Ensam med hajar får man berättelsen frånmobbarens, Peters, synvinkel.Wilson, Jaqueline. (2005) Bästisar. Alfabeta bokförlag.Bästisar är en charmig, rolig och rörande berättelse om vänskapmellan två tjejer i tolvårsåldern.9.4 Källor till kapitel 7Aaltonen, Mika, Heikkilä, Titi. Tarinoiden voima. Miten yrityksethyödyntävät tarinoita? 2003 Helsinki. Talentum.Anderson, Harlene. Conversation, language and possibilities.A Postmodern Approach to Therapy. 1997 N.Y. BasicBooks. Påsvenska: Samtal, språk och möjligheter. Psykoterapi och konsultationur postmodern synvinkel. Mareld 2007 och 2008.)Anderson, Harlene and Gehart, Diane. Collaborative Therapy.Relationships and Conversations that make a Difference. 2007U.S.A. Taylor & Francis Group, LLC.Bakhtin, Mikhail. Problems of Dostoevsky´s Poetics. U.S.A.2003. The University of Minnesota.Buber, Martin. Det mellanmänskliga. Ludvika 2004. DUALIS.40

Buber, Martin. Dialogens väsen – traktat om det dialogiskalivet. Falun 1993. DUALIS.Buber, Martin. Distans och relation. Bidrag till en filosofiskantropologi. Ludvika 2008. DUALIS.Buber, Martin. Jag och du. Falun 2006. DUALIS.Eriksson, Esa och Arnkil, Tom Erik. Ta upp oron. En handbok itidiga dialoger. 2006 Vaajakoski. STAKES Handböcker 64.Estola, Eila, Kaunisto, Saara-Leena, Keski-Filppula, Ulla, Syrjälä,Leena ja Uitto, Minna. Lupa puhua. Kertomisen voima arjessaja työssä. Juva 2007. PS – Kustannus.Gergen, Kenneth J. Therapeutic Realities: Collaboration, OppressionAnd Relational Flow. 2006 U.S.A. Taos Institute Publications.Haarakangas, Kauko. Hoitokokouksen äänet. Dialoginenanalyysi perhekeskeisen psykiatrisen hoitoprosessin hoitokokouskeskusteluistatyöryhmän toiminnan näkökulmasta.Jyväskylä 1997. Jyväskylän yliopisto.Hermans, Hubert J.M., Dimaggio, Giancarlo. The Dialogical Selfin Psychotherapy. 2004 N.Y. Brunner – Routledge.Hänninen, Vilma. Sisäinen tarina, elämä ja muutos. 2000 Tampere,Acta Universitatis Tamperensis 696.Isaacs, William. Dialogue and the art of thinking together.1999 N.Y. Currency and Doubleday. (Svensk titel: Dialogen –konsten att tänka tillsammans)Malinen, Tapio. Luova tila. Ratkaisukeskeisestä ja narratiivisestatyötavasta. Helsinki 2008. Lyhytterapiainstituutti.Modig, Maria. Etik i vardagen. Tankar kring de svåra frågorna ivårt dagliga liv. Uddevalla 2000. Forum.Morgan, Alice. Johdatus narratiiviseen terapiaan. 2004 Porvoo.Kuva ja Mieli.Morgan, Alice. What is narrative therapy. An easy-to-read introduction.2000 South Australia. Dulwich Centre Publications.Ojansuu, Johannes. Pyhyys. Rajalla oleva ihminen. Juva 2004.WSOYSeikkula, Jaakko – Arnkil, Tom Erik. Dialoginen verkostotyö.Tampere 2005. Tammi. (På svenska: Sociala nätverk i dialog)White, Michael, Epston, David. Narrativ terapi. En introduktion.2000 Smedjebacken. MARELD.Winslade, John, Monk, Gerald. Narrative Mediation. A New Approachto Conflict Resolution. U.S.A. 2000. Jossey-Bass.9.5 Material…så ingen blir ensam – Fem filmer om mobbning (2008)Folkhälsan & Mannerheims barnskyddsförbund.Dessa fem kortfilmer om mobbning kan användas som eninledning till diskussioner om mobbning ur olika perspektiv.Filmerna utmanar också tittaren att själv fundera över hur haneller hon skulle agera och känna i olika situationer.Vi mobbar int´mappen (2003) och tilläggsmaterialProjektet Vi mobbar int´Mappen skall fungera som ett inspirationsmaterial och stödjaskolpersonal när de arbetar för att skapa en trygg skolmiljö föralla. Mappen innehåller fakta om mobbning, förebyggandeprogram, förebyggande arbetsmetoder, trivselenkäter, handlingsplansinformationoch gruppövningar.The Bears – känslokort. Innovative resources.Ett hjälpmedel när man vill jobba med och beskriva känslor.Här ingår 48 olika bilder som beskriver känslor såsom glad,ledsen, självsäker, rädd, blyg, trött, sur o.s.v.Så´n är jag – styrkekort. (2009). St Lukes.54 kort med ett viktigt budskap; ALLA HAR STYRKOR OCH RE-SURSER! Så’n är jag-korten eller Strength Cards har i över tjugoår haft en avgörande betydelse för att öka självkänslan hosbarn, vuxna, familjer och arbetsgrupper. De används i mångaolika sammanhang av terapeuter, coacher, pedagoger, gruppledare,föräldrar osv. Denna nya svenska utgåva har helt nyabilder i färg, sex nya kort, nya ord och ett häfte (på engelska)med ännu flera förslag och tips på hur man kan använda korten.Lasten vahvuuskortit/Styrkekort för barn. (2008). Pesäpuu ry.Innehåller 54 styrkekort med bilder som illustrerar olika känslotillstånd.Texterna på korten är både på finska och svenska.Kissanpäivät – Memoryspel. (2008). Pesäpuu ry.Känslo- och memoryspel som hjälper barn att hitta ord förkänslor och att uttrycka känslor. I spelet ingår 12 par kort sombeskriver olika typer av känslor. Där ingår också en instruktionsboksom presenterar 12 olika sätt att använda korten.Finns endast på finska.41

Samsas – Etikspel. Serholt.Samsas är utformat för att träna den emotionella intelligensen(EI). Över 1200 emotionella uttryck täcks av spelet. Samsasinnehåller 360 kort som ställer frågor med olika inriktningar,dels om beteenden i grupp, dels om beteenden eller vanorutanför gruppen.9.6 MetoderStegVis. Special pedagogisk forlag.Stegvis är ett undervisningsprogram som har tillsyfte att främja utvecklingen av social och känslomässigkompetens hos barn. Det viktigt att fostrabarn till socialt och känslomässigt kompetentaindivider för att få samspelet och relationerna attfungera bra och för att kunna knyta vänskapsbandoch behålla goda relationer.Social och emotionell träning (SET)Programmet SET utvecklades för att förebyggapsykisk ohälsa. SET syftar till att stärka de skyddandefaktorerna på individ-, grupp- och skolnivå.Konceptet bygger på den kunskap som finns omrisk- och skyddsfaktorer samt på social inlärningsteori.SET har utvärderats genom en vetenskapligstudie och preliminära analyser visar att programmethar önskad effekt på aggressivitet, ”attentionseeking”, psykiskt välmående, alkoholanvändningoch mobbning.SET-programmet innehåller flera viktiga moment,t.ex. att eleverna övar upp sin sociala kompetens,empati, att hantera starka känslor, självkännedomoch motivation. Det är ett manualbaserat programför skolbarn i åldern 6–16 år. Läromedlet heterLivsviktigt och kompletteras av en lärarhandbok.Det finns också ett material för andra stadiet. Läromedletheter Livskunskap och består av en elevbokoch en bok för lärarhandledning.Farfar i skolanFarfar i skolan heter ett finlandssvenskt projektsom vill hjälpa skolorna att upptäcka och ta tillvara den resurs som äldre personer i skolan utgör.Det handlar inte bara om kontakter över generationsgränserna.En annan viktig sida är att ökadvuxennärvaro skapar trygghet bland barnen. Skolvardagenär ofta stökig och ett extra par vuxnaögon på skolgården eller i korridoren behövs alltid.En vuxen som har tid att lyssna är också guldvärd. Medfostraren måste ha en positiv känsla förbarn och en vilja att dela barnens högljudda vardag.Medfostrarens yrkesbakgrund är inte viktig,det är närvaron som räknas. Farfar i skolan är återvinningav värdefull kompetens och erfarenhet.Lions QuestMålen för programmet är att det skall gå att hjälpaelever, familjer, skolan och andra medlemmari samhället att skapa en inlärningsmiljö där respekt,omsorg och höga förväntningar på positivtbeteende samt meningsfull verksamhet råder. LionsQuest strävar efter att ge ungdomar den kunskapde behöver för att välja ett hälsosamt liv. En tryggoch hälsosam livsstil innebär också styrka att ta avståndfrån mobbning, tobak, alkohol och droger.Programmet ger deltagarna möjlighet att öva samarbeteoch hjälpsamhet. Det stärker ungdomarnassamhörighet med familjen, föder positiva kamratrelationersamt stöder anpassningen till skola ochsamhälle. Programmet är uppbyggt så att det innefattaren lektion per vecka från förskolan genomhela grundskolan. Materialet bär namn enligt åldersgruppendet är avsett för: Tillsammans Förskolan–åk3, åk 4–6 och för åk 7–9.9.7 SkolfredenSkolfreden (www.skolfreden.fi)Skolfreden utlyses i skolorna i början av varje läsår.Målsättningen med utlysningen är att påminna omatt alla i skolan har rätt till en trygg och jämlikinlärningsmiljö. Samtidigt vill man fästa uppmärksamhetvid skolans verksamhetskultur överlagsamt vid skolans psykiska och fysiska säkerhet.Dessutom vill man betona varje elevs, hems, läraresoch skolpersonalens vikt i upprätthållandet avSkolfreden. Utlysandet av Skolfreden sker årligeni början av läsåret. Viktigt är att Skolfreden byggs42

upp som en naturlig del i skolarbetet under helaläsåret.Skolfreden är ett samarbetsprojekt mellan Utbildningsstyrelsen,Inrikesministeriets polisavdelning,Mannerheims Barnskyddsförbund och Folkhälsan.9.8 LänkarBarnombudsmannen:www.lapsiasia.fi/sv/startsidaBarnombudsmannen i Sverigewww.barnombudsmannen.seBRIS – Barnens rätt i samhället:www.bris.seFinlands Svenska Lärarförbund:www.fsl.fiFriends:www.friends.seHem och Skola:www.hemochskola.fiLänsstyrelserna i Finland:www.laaninhallitus.fiLösningsinriktning:www.sfbta.orgwww.harleneanderson.orgLösnings-resursinriktning:www.ratkes.fiMannerheims barnskyddsförbund:www.mll.fiMedierådet:www.medieradet.seNarrativ terapi:www.dulwichcentre.com.auPedagogiska fakulteten vid ÅboAkademi:www.abo.fi/public/pfSkolfreden:www.skolfreden.fiUnicef:www.unicef.fiUndervisningsministeriet:www.minedu.fiUtbildningsstyrelsen:www.oph.fi/svenskaUtbildningsvetenskapliga fakultetenvid Göteborgs universitet:www.ufn.gu.se/samverkan/skolliv/Leksidor:www.festlek.sewww.kalasguiden.sewww.lekarkivet.sewww.lekbanken.idrott.fiwww.lektipset.sewww.roligalekar.se43

9.9 Fotobilder för diskussionBilderna finns som tryckta kort med frågorna på baksidan av kortet.Bildernas tema och frågor:_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _1. Vänelev på bänk- Vad händer på bilden?- Hur känner sig personerna på bilden?- Vad pratar de om?- Vad är en vänelev för något?- Har du haft eller har du en egen vänelev?- Vad kan väneleverna göra tillsammans med de nya eleverna?- Vet du vilka som är vänelever i er skola?_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _2. Rast- Vad händer på bilden?- Vem finns på bilden?- Får alla vara med och leka?- Måste alla alltid vara med och leka?- Vad gör de som sitter på sidan om?- Har barnen roligt på bilden?- Brukar ni leka tillsammans med era vänelever?- Hur känns det om man inte får vara med och leka?_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _3. Vänelever som läser- Vad händer på bilden?- Vem finns på bilden?- Vad kan man göra tillsammans med sin vänklass?- I vilka ämnen kan man samarbeta/lära sig av varandra?- Varför är det bra att man hjälper varandra?_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _4. Roller i en mobbningssituation- Vad händer på bilden?- Vem finns med på bilden?- Vad gör de med väskan?- Vems är väskan?- Får man ta någon annans väska?- Vad gör de som står på sidan om?- Vilka olika roller kan vi se på bilden? (de olika rollernafinns i materialet)- Finns det någon roll som saknas på bilden?- Hur tror du att barnen känner sig?- Vad kan en vänelev göra här?- Vad skulle du göra om någon bråkade med en klasskamrat?- Varför bråkar man ibland med varandra?- Kan sådant här hända i er skola?44

5. Elektronisk mobbning- Vad händer på bilden?- Vad gör personerna på bilden?- Hur känner sig den som är ensam?- Vad skrattar de andra åt?- Är det här mobbning?- Får man skriva dumma saker till någon annan?- Får man sända fula sms och bilder till varandra?- Får man skriva sådant i ett meddelande som man inte kansäga personligen till någon?- Till vad får man använda telefonen?- Kan detta hända i er skola?- Märker vuxna när någon bråkar?- Kan man bråka med någon i klassen utan att det märks?_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _6. Ensam- Vad händer på bilden?- Vad har hänt innan detta?- Vem finns på bilden?- Hur känner sig den som står ensam?- Vad skrattar barnen i förgrunden åt?- Vad kan man göra som vänelev så att ingen skall känna sig utanför?- Är det ok att lämna någon utanför?- Är det här mobbning?_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _7. Vänelev i matsalen- Vad händer på bilden?- Hur känner sig personerna på bilden?- Vem äter?- Vem står?- Hur känns det att äta i skolans matsal?- Hur kan en vänelev hjälpa till vid lunchen?- Varför kan det vara bra med lite extra hjälp i matsalen?_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _8. Besök hos hälsovårdaren eller kuratorn- Vad händer på bilden?- Vart är flickorna på väg?- Hur känner de sig?- Hur känns det för den äldre eleven?- Hur känns det för den yngre eleven?- Tycker du att det är svårt att veta vem man kan vända sig tillom det händer något i skolan?- Med vem i skolan kan man prata om man funderar på något?- Hur kan en vänelev hjälpa om någon av de andra eleverna iskolan har ett problem?- Vem kan en vänelev be om hjälp?- Vad är en vänelevs ansvar?45

10 MusikUtöver den skriftliga delen av materialet innehållerFred & Frida en cd-skiva med musik. Cd-skivanhar tre sånger som alla handlar om vänskap ochantimobbning.Den första sången heter, såsom materialet, FRED& FRIDA. För text och musik till sången står BarbroNäse. Sång nummer 2 och 3 är två av de sångersom placerade sig bland de tio bästa sångerna iSkolfredstävlingen Demo-08. Tävlingens grundidévar att eleverna själva skulle göra musik som berördetemat ”så ingen blir ensam”. Låt nummer 2på cd-skivan ”Du minns väl” har elever i årskurs 9i Lönkan i Helsingfors producerat. Låt nummer 3står elever i årskurs 6 i Köping skola i Malax för.Låtarna har spelats in i studio i samband med produktionenav materialet Fred & Frida.Idén är att cd-skivan skall kunna användas som ettredskap i undervisningen. Därför har varje låt tillhörandeackord utskrivna, därtill finns låtarna påcd:n både som sång och som enbart musik.Nedan finns sångtexterna med tillhörande ackord.46