UV Rapport 2011:41 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

uv rapport 2011:41arkeologiska förundersökningarStenålder längs nya riksväg 56Sträckan Stingtorpet–TärnsjöUppland, Huddunge, Nora och Västerlövsta socknar, Västerbo 1:7,Västerlövsta-Backa 1:3, Horsbo 1:10, Söråmyra 1:16, Holvastbo 1:16, 1:81,Huddunge-Fallet 1:16, Hällby 1:4, Nora-Åby 5:1 och Harbo-Eklunda 1:7,RAÄ 211, RAÄ 215, RAÄ 220, RAÄ 221, RAÄ 222, RAÄ 228, RAÄ 229,RAÄ 230, RAÄ 241, RAÄ 403, RAÄ 412, RAÄ 420, RAÄ 421, RAÄ 426,RAÄ 428, RAÄ 430, RAÄ 463, RAÄ 466 och RAÄ 467Niclas Björck och Fredrik Larsson

uv rapport 2011:41arkeologiska förundersökningarStenålder längs nya riksväg 56Sträckan Stingtorpet–TärnsjöUppland, Huddunge, Nora och Västerlövsta socknar, Västerbo 1:7,Västerlövsta-Backa 1:3, Horsbo 1:10, Söråmyra 1:16, Holvastbo 1:16, 1:81,Huddunge-Fallet 1:16, Hällby 1:4, Nora-Åby 5:1 och Harbo-Eklunda 1:7,RAÄ 211, RAÄ 215, RAÄ 220, RAÄ 221, RAÄ 222, RAÄ 228, RAÄ 229,RAÄ 230, RAÄ 241, RAÄ 403, RAÄ 412, RAÄ 420, RAÄ 421, RAÄ 426,RAÄ 428, RAÄ 430, RAÄ 463, RAÄ 466 och RAÄ 467Dnr 422-3446-2009Niclas Björck och Fredrik Larsson

RiksantikvarieämbetetArkeologiska uppdragsverksamhetenUV MittInstrumentvägen 19126 53 HägerstenTel.: 010-480 80 60Fax: 010-480 80 94e-post: uvmitt@raa.see-post: fornamn.efternamn@raa.sewww.arkeologiuv.se© 2011 RiksantikvarieämbetetUV Rapport 2011:41Kartfigurerna 3, 5–6, 15–17, 31–32, 44, 52–53 och 68–74 är skapade med grunddata från SGU.Kartfigurerna 1 och 2 är utdrag ur Vägkartan, blad 115 Västerås och 125 Söderfors.Kartfigurerna 7, 18, 33, 45 och 54 är utdrag ur Ekoblad, Storruta 12H: 12h0b Sävne,12h1b Enåker, 12h1b Sillbo, 12h2b Rödmossa, 12h2c Hällby och 12H3c Gullmyra.Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233.Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.Lantmäteriverket 2011-04-13. Dnr 601-2011/1267.Bildredigering Karlis GraufeldsLayout Lena TroedsonOmslag Vy mot utsiktsberget vid Hönsbäcksrännan (RAÄ 430). Foto: Niclas Björck.Tryck/utskrift EO Grafiska, Stockholm 2011

InnehållInledning 5Rapportens upplägg 5Bakgrund och omfattning 7Miljö, topografi och historia 7Fornlämningsbild 10Målsättning 11Metod 11Kartering 12Provgropsgrävning 12Maskinschaktning 12Anläggningar och strukturer 12Teknik och dokumentation 13Fynd 13Analyser 13Utvärdering av undersökningsmetod 13Resultat 15Backagruppen 15Topografi och fasindelning 15Fornlämningsmiljö 16Historiskt kartmaterial och skriftliga källor 18Backa, RAÄ 466 Västerlövsta socken,Horsbo 1:10, Västerbo 1:7 18Långsvedsmossen, RAÄ 463, Västerlövsta socken,Västerlövsta–Långsvedsmossen 1:3, Västerbo 1:7 20Digerholmen, RAÄ 467 Västerlövsta socken, Västerbo 1:7 24Västerbogruppen 29Topografi och fasindelning 29Fornlämningsmiljö 30Historiskt kartmaterial och skriftliga källor 31Sinäs, RAÄ 211 Huddunge socken, Västerbo 1:7 32Lövåsen 1, RAÄ 222, Huddunge socken, Västerbo 1:7 33Lövåsen 2, RAÄ 221, Huddunge socken, Västerbo 1:7 37Lövåsen 3, RAÄ 220, Huddunge socken, Västerbo 1:7 43Stenbrottet, RAÄ 215, Huddunge socken,Västerbo 1:7, Söråmyra 1:16 45Nordmyragruppen 48Topografi och fasindelning 48Fornlämningsmiljö 49Historiskt kartmaterial och skriftliga källor 50Rötovmossen, RAÄ 230, Huddunge socken, Holvastbo 1:16 51Mossboda, RAÄ 229, Huddunge socken, Holvastbo 1:16 54Vitrosmossen, RAÄ 228, Huddunge socken, Söråmyra 1:16 57Instängslet, RAÄ 241, Huddunge socken,Huddunge-Fallet 1:16 59Hällbygruppen 63Topografi och fasindelning 63Fornlämningsmiljö 64Historiskt kartmaterial och skriftliga källor 64Hällby, RAÄ 412, Nora socken, Hällby 1:4 64Honkärret, RAÄ 403, Nora socken, Hällby 1:4 71Dunsjögruppen 73Topografi 73Fornlämningsmiljö 73Brännsten, RAÄ 420, Nora socken, Holvastbo 1:81 74Tallmossen, RAÄ 421, Nora socken, Holvastbo 1:81 78Hönsbäcksrännan, RAÄ 430, Nora socken,Harbo-Eklunda 1:7 82Gullsmyra, RAÄ 428, Nora socken, Nora-Åby 5:1 85Fredrikslund, RAÄ 426, Nora socken, Holvastbo 1:81 90Syntes 93Bergart och mineral 93Kvarts och kvartsit 93Bergskristall 94Flinta 94Porfyr, hälleflinta, grönsten och marmor 94Bergart, sandsten och granit 94Stenmaterialet på makronivå 95Strandförskjutning, landskapsförändring och faser 9714C-dateringarna 104Sammanfattade diskussion kring resultaten 106Utvärdering och potential 112Referenser 120Administrativa uppgifter 123Bilagor 124Bilaga 1. Tabell över schakt och grävenheteri lokalnummerföljd 124Grävenheter 124Schakt 143Bilaga 2. Tabell över anläggningar i lokalnummerföljd 145Bilaga 3. Tabell över fynd i lokalnummerföljd 146Bilaga 4. Fosfatanalys av Ove Cederlund,Fosfatlaboratoriet, Visby 154Bilaga 5. Osteologisk rapport av Carina Olson,Arkeologiska forskningslaboratoriet 165Bilaga 6. Vedartsanalys av Ulf Strucke, UV 166Figur- och tabellförteckning 175

Figur 1. Förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:250 000.4 Stenålder längs nya riksväg 56

InledningFrån slutet av september till början av november 2009genomförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten,UV Mitt förundersökningar för enplanerad nydragning av väg 56 mellan Stingtorpet–Tärnsjöi Västerlövsta, Huddunge och Nora socknar i Uppland. Denutredning som utfördes av Riksantikvarieämbetet år 2006och 2007 visade att fornlämningarna i området dominerasav mesolitiska boplatser, bergs- och skogslämningar(Pettersson 2009). De fornlämningar som förundersökts idenna fas var alla boplatslämningar från äldre stenåldern.Vägsträckan går längs Dalkarlsåsen som är en del av Enköpingsåsen.Åsen utgjorde under en del av mesolitikum,perioden cirka 7000–4900 f.Kr., en stor ö. Området kandärför också sägas ha utgjort en välavgränsad bygd viddenna tid.Det planerade vägområdet berörde 19 lokaler medmesolitiska boplatser. Alla lokaler visade sig vara fornlämningav varierande omfattning och karaktär. På någralokaler visade sig lämningarna dock finnas huvudsakligenutanför vägområdet. Förundersökningarna visar att detrör sig om platser med lämningar av olika slag från mesolitikum.På flera av platserna fanns konstruktioner, härdar,kokgropar med mera. Sammantaget bör dessa platser gemycket ny kunskap om människans utnyttjande av denmesolitiska skärgårdsbygden kring Dalälvensmynning.De många boplatserna längs Dalkarlsåsen ger därigenomen unik möjlighet till en fördjupad förståelse för Upplandsäldsta historia.Med anledning av en planerad omdragning av väg56 mellan Stingtorpet och Tärnsjö har Riksantikvarieämbetet,UV Mitt utfört förundersökningarav 19 lokaler med mesolitiska lämningar. Den nyavägsträckningen är belägen 55 kilometer nordväst omUppsala och går främst genom skogsmark på nivåersom ligger 85–60 meter över havet. Nydragningensker längs en 20 kilometer lång sträcka. Uppdragsgivarevar Vägverket som också har bekostat undersökningarna.Fältarbetet utfördes under september–november år 2009. Arbetet utfördes av tre arbetslagsom arbetade parallellt och projektledare var NiclasBjörck och Fredrik Larsson med stöd av TorbjörnHolback, Jenny Holm, Pehr Lindholm och HenrikRuneson. De i fältmedverkande arkeologerna harbidragit till rapporteringen av de enskilda lokalerna ivarierande omfattning. Rapporten har sammanställtsav Niclas Björck och Fredrik Larsson.Efter en upphandling av ärendet fattade Länsstyrelsenbeslut om att Riksantikvarieämbetet, arkeologiskauppdragsverksamheten (UV Mitt) skullegöra förundersökningarna. De platser som berördeslåg mellan Stingtorpet i söder och Tärnsjö i norr.I avseende på mesolitikum är området kring väg56 att betrakta som en av de fornlämningsrikarebygderna i Uppland men också en av de minst beforskade.Det aktuella området utgörs till stor del avskogsmark längs en åssträckning. Enstaka lokaler isödra delen av vägsträckningen ligger dock i områdensom kan beskrivas i termer av odlings- eller hagmark,det vill säga av jordbruk präglad bygd.Rapportens uppläggRapporten inleds med en gemensam del där metodikoch övergripande beskrivningar finns. Därefterpresenteras varje lokal i en separat delrapport. Lokaluppdelningenbygger på den numrering som gavs iutredningsrapporten (Pettersson 2009). Här presenteraslokalerna inte i nummerordning utan iställetfrån söder mot norr. Detta görs för att de rumsligasambanden mellan lokalerna skall bli tydligare. Detfinns i materialet en tendens till att lokalerna liggeransamlade i grupper med mellanliggande sträckorutan mesolitiska lämningar. För att ytterliggare förstärkaovan berörda rumsliga samband har lokalernagrupperats i bygder (Backa, Västerbo, Nordmyra,Hällby, Dunsjön och Fredrikslund). Att vi väljer attdiskutera i termer av bygder beror på den förståelseför platserna som uppnåtts genom en analys avhur boplatslämningarna relaterar till topografiskaaspekter på de forntida skärgårdslandskapen un-Inledning 5

der olika faser av strandförskjutningsförloppet. Enfristående aspekt som också vägts in är lösfynd avmesolitisk karaktär i området. Lösfynden är få i dessabeskogade miljöer men ger en bild som översiktligtöverensstämmer med utbredningen av bygderna såsomde framstår efter inventeringen. För en merutförlig argumentation kring denna bygdeindelningse nedan (Strandförskjutning, landskapsförändringoch faser).En översiktlig beskrivning av respektive bygd iavseende på topografi och fornlämningsmiljö finnssom inledning till rapporteringen av de enskilda lo-!RAÄ 426RAÄ 427 !RAÄ 428! RAÄ 430RAÄ 421! RAÄ 420!RAÄ 403RAÄ 412!!!!RAÄ 241RAÄ 228RAÄ 229RAÄ 230RAÄ 221!!!RAÄ 215RAÄ 220RAÄ 222RAÄ 211RAÄ 467RAÄ 463RAÄ 466Figur 2. Sträckningen för nya väg 56 är markerad och de aktuella platserna är rödmarkerade på utdrag ur Vägkartan.Skala 1:100 000.6 Stenålder längs nya riksväg 56

kalerna inom de sex bygderna. Denna beskrivningberör landskapet och karaktären på kända lämningarnågon kilometer runtomkring de i respektive bygdingående boplatserna. Den uppräkning som skerunder rubriken ”Historiskt kartmaterial och skriftligakällor” är relevant då dessa förhållanden har betydelseför hur området tidigare brukats och därigenom förhur de mesolitiska spåren bevarats. Resultaten avutförda dateringar är en annan aspekt av relevans idetta avseende.Upplägget för rapporteringen av de enskildalokalerna har gjorts enhetlig och avslutas med endiskussion och tolkning kring respektive plats. I delandskapsrekonstruktioner som presenteras i rapportengäller generellt att land redovisas som gröntoch hav som blått.Avslutningsvis ges en sammanfattande diskussionkring resultaten av de mesolitiska förundersökningarnalängs väg 56. Vidare görs en utvärdering av arbetet,metod, väder etc. Härefter diskuteras lokalernas tolkningoch potential. Som bilagor finns tabeller överschakt, anläggningar och fynd i ordning efter lokaloch nummer (bilaga 1–3). Bland bilagorna finns ävenanalysresultat från fosfatanalys, osteologisk analysoch vedartsanalys (bilaga 4–6).Bakgrund och omfattningEn utredning steg 1 och 2, i form av byrå- och fältinventeringsamt utredningsgrävning utfördes av Riksantikvarieämbetet,UV Bergslagen under år 2006 och2007. Utredningskorridoren för den planerade vägenvar då något bredare än den som är fastställd idag.Utredningen omfattade studier av historiska kartor,tidigare föremålsfynd, undersökningar och fornminnesregistret.Arkiv och kartstudierna omfattade enyta om cirka 100 meter på ömse sidor om planeradvägmitt (Pettersson 2009:58). Arkivstudierna kompletteradesmed fältinventeringar och dessa omfattadeen yta av 75 meter på ömse sidor av vägmitt.De indikationer som noterades vid inventeringen vardels synliga anläggningar och dels topografiska lägen.Den arkeologiska utredningen visade att landskapetutmed den planerade vägsträckningen hade ett betydligtstörre inslag av kulturlämningar än vad somtidigare var känt. Inom vägområdet framkom 350arkeologiska objekt, varav drygt hälften i ett senareskede av arbetet blev föremål för utredningsgrävning.Lämningarna i väg 56 visade sig främst vara av tvåtyper, mesolitiska boplatser respektive konstruktionerför produktion av träkol och tjära från historisk tid.Denna fördelning av lämningar har visat sig i vissmån vara typisk för norra Upplands skogar (Björck2008b:69ff; Hennius m.fl. 2005:85ff ). Utöver dessatyper förekommer också områden där fäbodar legat,gränsmarkeringar och bland annat platser där förhistoriskjärnframställning har skett (se nedan).När det gäller kategorin mesolitiska boplatserresulterade arbetet i att 19 mesolitiska lokaler påträffades.Länsstyrelsen hade då i kravspecifikationenspecificerat vilka områden som skulle undersökasoch angett huvuddragen i förundersökningens inriktning/målsättning.Förundersökningen skulle fastställafornlämningarnas utbredning inom vägområdetsamt fornlämningarnas omfattning, karaktär, fyndsammansättning,bevarandegrad, samt om möjligtklargöra lämningarnas ålder. Förundersökningarnasresultat utgör grund för den fortsatta besluts- ochplaneringsprocessen.Miljö, topografi och historiaRiksväg 56 går genom Fjärdhundrabygden. Underhistorisk tid har området organisatoriskt hört tillolika län. Avsnittet inom Heby kommun övergick år2007 från Västmanlands län till Uppsala län. Längretillbaka har området under en period också kallatsSalbergs län. På 1640-talet låg områdena inom Simtuna,Torstuna och Våla härader och under en periodi Kopparbergslän (Grau 1904).Den här aktuella delsträckan av väg 56 löper längsen del av Enköpingsåsen. Enköpingsåsen är en avMellansveriges största isälvsavlagringar och det finnsflera lokala namn på olika delar (t.ex. Dalkarlsåsen,Noraåsen, Masteråsen och Ingboåsen). Den delav åsen längs vilken den nya sträckningen av väg56 löper är främst Dalkarlsåsen. Landskapet i detaktuella området präglas förutom av åsen också avmoränområden ofta åtskilda av våtmarker. Viktigt förlandskapets karaktär är också närheten till Dalälven,regionens största vattendrag, som skär genom åsenvid Tärnsjö. Landskapet utefter den aktuella delenav Dalkarlåsen är i stora delar dominerat av skogoch glest befolkat. Sträckan präglas idag av främstbarrskog (tall och gran). Endast i södra delen av denaktuella sträckan finns områden med odlings- och/eller betesmark.Den aktuella delen av Dalkarlsåsen tillhör demer höglänta områdena i Uppland med nivåer mellan60 och 100 meter över havet. På åsens västraInledning 7

sida dominerar blockrika bergs- och moränområdensom oftast är skogsklädda. De östra sluttningarna avDalkarlsåsen har varit utsatt för stark påverkan avhavet under den tid stranden stod på dessa nivåer.Det finns stora områden där denna påverkan fortfarandeär synlig i markanta svallstränder, strandhak,strandvallar och till exempel områden med fin sandsom avsatts under ursvallningsprocessen. Dessa fenomenfinns i varierande grad på alla nivåer underhögsta kustlinjen (cirka 190 meter över havet). Detfinns dock vissa nivåer som uppvisar koncentrationersåsom intervallet 80–90 meter över havet. Sådanavariationer och skillnader beror på strandförskjutningsförloppetoch till exempel på hur utsatt olikadelar av åsen varit, det vill säga hur olika exponeratläge skilda delområden haft. Åsens västra sida har,som ett resultat av dessa processers olika förlopp, enbrantare stigning i dess övre del (Agrell & Mikko2003:20f ). Detta kan sannolikt förklaras med attdenna sida inte varit lika utsatt för erosion som demot havet mer exponerade östra sidorna. Av dettaframgår att hela området i en avlägsen forntid utgjordehavs- eller sjöbotten i Östersjöns olika stadier(Yoldeahavet, Ancylussjön och Litorina havet). Dehögst belägna delarna av undersökningsområdet lyftsur havet under Ancylus-stadiet.Under loppet av stenåldern förändras landskapetfrån ett skärgårdsområde till en ren inlandsmiljö.Landhöjningen är central för förståelsen av landskapsutvecklingeni nordvästra Uppland, inte minstnär det gäller mesolitikum. Relevant för detta specifikaområde är att det numera finns relativt nyalandhöjningskurvor som kan utnyttjas för att dateraförhistoriska kustboplatser (Risberg m.fl. 2006;2007:120; Björck & Hjärtner Holdar 2008:51).Vi har utöver nämnda modeller också utnyttjat enstrandlinjemodell utvecklad av SGU (Sveriges geologiskaundersökning). Med denna har skärgårdar iområdet från 8000 BP (cirka 83–84 meter över havetoch 6800 f.Kr.) respektive 6000 BP (cirka 62–63meter över havet och 4800 f.Kr.) rekonstruerats.I det nedanstående har samtliga dessa kurvor ochskärgårdsrekonstruktioner utnyttjats för att ge bästatänkbara grund till våra strandnivå dateringar. Dethar underarbetet också visat sig att överensstämmelsenmellan samtliga är stor.Betydelsen av skärgårdens konfiguration understryksav att boplatser från den mesolitiska periodentill övervägande del är lokaliserade till en samtidakust. De benmaterial som kunnat knytas till periodendomineras också markant av säl och fisk (Björckm.fl. 2001:88; 2007b:240ff ). I denna rapport utgår vigenerellt från att lokalerna ursprungligen har legatstrandnära när vi diskuterar kring fasindelningar.Detta ter sig rimligt i ljuset av tidigare utförda undersökningari motsvarande miljöer och har också stödi den datering som kan knytas till den mesolitiskafasen (se tab. 21 och fig. 75). Återskapas kustkonfigurationenunder mesolitikum utgör åsen en långsträcktcirka 20×2 kilometer stor ö. Runtomkring fanns viddenna tid flera större och mindre öar som bildade enögrupp, en yttersta utpost av land norr om Mälarhavet.Inte långt från Tärnsjö i norra delen av områdetflyter vid denna tid Dalälven ut i havet. Detta betyderatt det aktuella området under mesolitisk tid legat iskärgården där detta viktiga vattendrag mötte havet.Närmsta fastland och Dalälvsmynningen låg 10–36kilometer mot väster och nordväst. När ön vid Darlkarlsåsenväl lyfts över ytan växer den relativt fort istorlek, samtidigt växer nya öar fram längre mot öster.Redan vid övergången mot yngre stenåldern har undersökningsområdetomvandlats till ett inlandsområde(Björck 2008a:45ff; Risberg m.fl. 2007:124f; jfrAsklund, 1935).Dessa förhållanden motiverar en översiktlig beskrivningav det landskap till vilket platserna måsterelateras. I nordvästra Uppland ligger som nämntshögsta kustlinjen cirka 190 meter över havet ochde högst belägna delarna av landskapet ligger 105–110 meter över havet. De högst belägna delarna avDalkarlsåsen bör därmed ha lyfts ur havet för merän 9000 år sedan och bildade då spridda skär i enytterskärgård. Landhöjningsprocessen medfördeatt strandnivån i området vid 6800 f.Kr. låg drygt80 meter över havet. Ungefär 1900 år senare 4900f.Kr. stod havet istället drygt 60 meter högre än idag(Björck m.fl, 2001: 75; Risberg m.fl 2007; Björck2008a:51). När kustkonfigurationen vid cirka 6500f.Kr. rekonstrueras kan nya sträckningen för väg 56konstateras löpa längs en långsträckt ö (cirka 20×2kilometer stor) i skärgården norr om Mälarhavet (fig.3). Runtomkring finns vid denna tid flera större ochmindre öar som bildar en ögrupp som utgör ytterstautposten av land norr om Mälarhavet. Mot söderfinns vid denna tid närmsta land över 100 kilometerbort i norra Sörmland. Ett område där mesolitiskalämningar är bättre kända än i det här aktuellaområdet (t.ex. Åkerlund 1996; 2001). Detsammagäller för Gävleborgsområdet i norr (t.ex. Björck2001; Björck m.fl. 2000; 2001; Björck & Ulfhielm8 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 3. Översiktsplan med alla aktuella lokaler markerade mot bakgrund av en strandlinje som motsvarar situationencirka 6500 f.Kr. Skala 1:80 000.Inledning 9

2008). Närmsta fastland låg cirka 36 kilometer frånögruppen i angränsande län (Gävleborg, Dalarna ochVästmanland). Fastlandet väster om ögruppen härbärgeradesannolikt en rik bygd. Här låg Dalälvensmynning och i området finns den största regionalakoncentrationen av trindyxor vi känner från östraSverige. Den stora mängden lösfunna yxor indikeraratt området utgjorde en viktig mesolitisk region.Den stora koncentrationen av mesolitiska trindyxorsom finns vid Dalälvensmynning fortsätter synbarligenut i skärgården och lösfynd förekommer relativtfrekvent även i skärgårdsområdet (se fig. 66). Dessalösfynd visar att mindre bygder fanns i skärgårdenoch det är denna typ av miljöer som berörs av omläggningenav väg 56.FornlämningsbildFornlämningsbilden längs den nya vägsträckningenär präglad av landskapets karaktär och vilka resursersom funnits att tillgå och som varit intressanta förmänniskorna under olika perioder. Alltifrån neolitisktid har området varit en inlandsmiljö. När förändringenfrån skärgårdsmiljö till skogig inlandsmiljöväl skedde fick detta konsekvenser för människornasbruk av området. Området transformerades från enrik skärgårdsmiljö till ett skogslandskap präglat av ås,morän och mellanliggande sankmarker. Under tidigareskeden fanns dock i området betydligt fler sjöarän vad som är fallet idag. Över tiden har dessa i deflesta fall omvandlats till sankmarker. Under historisktid har sankmarkerna i vissa fall också dikats ur. Debeskrivna förändringarna har gjort att människornasbruk av området varaktigt förändrats. Generelltkan förändringen beskrivas som att man går från enrelativt högre befolkningstäthet till en lägre, fråncentralbygd till utmark. Det skall dock tillstås att deti området finns till exempel runstenar och lösfyndsom visar på människors närvaro under senare delenav stenålder, bronsålder och järnålder.Under den historiska perioden kan stora delarav det aktuella landskapsavsnittet sägas ha utmarkskaraktär.Detta speglas också i till exempelfornlämningsregistret och i den inför väg 56 utfördautredningen. I båda dessa källor kan utläsas att lämningarnaframförallt hör till två skeden. Det är delsdet mesolitiska skedet då området utgjorde en rikskärgårdsmiljö och dels den historiska tiden frånvilken vi i skogarna finner vi spår av utvinnande ochförädling av de resurser man hämtat i utmarken. Detrör sig om uttag av virke, kolning, tjärframställning,järnframställning, täktning och stenbrytning. Detfinns också belagt fäbodsverksamhet. Det ter sig sannoliktatt bruket av denna landsdel under till exempeljärnåldern är besläktat med hur platsen brukats underhistorisk tid. Att området, såsom framgick ovan,skiftat mellan olika organisatoriska enheter berorsannolikt till stor del på att det under senare århundradenvarit glest befolkat och alltid legat i utkantenav de större bygderna.Under den mesolitiska perioden är det vår bedömningatt området, till skillnad från under senareperioder, utgjort en centralbygd. De här aktuella platsernaligger i nivåintervallet 85–63 meter över havet.Majoriteten återfinns dock i intervallet 75–65 meteröver havet. Detta ger en kronologisk tyngdpunkt fördessa lämningar som ligger cirka 6300–5300 f.Kr.Enstaka platser återfinns över (RAÄ 215) respektiveunder (RAÄ 467) dessa nivåer. Detta indikerar attvägprojektet bör kunna ge ny kunskap om ett cirka2000 år långt utsnitt av mesolitikum, cirka 7000–5100 f.Kr. Landskapet och avstånden har sannolikthaft stor betydelse för kontaktvägar och därmed äventill exempel för vilka typer av stenmaterial som förekommeri området.Äldre stenålder kan sägas dominera fornlämningsbildenlängs väg 56 men perioden är lite kändoch Ekholms (1909; 1915) sammanställningar avlösfynd är fortfarande relevant för vår bild av periodeni den aktuella regionen. Boplatser har tidigare påträffatsfrämst i odlingsmark och få undersökningarhar gjorts i västra Uppland (Ekholm 1909). Mindreinsatser har gjorts vid Lilla Ramsjö, Morgongåvaoch vid Kallmossen intill Tärnsjö men resultatenhar inte publicerats (se dock Lindgren 2004). FrånKallmossen och Lilla Ramsjö är många stenyxortillvaratagna, förutom avslagsmaterial av exempelviskvarts, grönsten, porfyr och flinta. Kunskapen ochkännedomen om mesolitiska lämningar i Upplandhar på senare år ökat genom de arkeologiska undersökningarav mesolitiska lokaler som utfördes för nyaväg E4. När det gäller E4-lokalerna är dock dessayngre än de nu aktuella och har tillhört en liknandemen mer extrem ytterskärgårdsmiljö (Guinard &Vogel 2006ab; Darmark & Sundström 2006). I dettasammanhang kan också närliggande lokaler som harundersökts i Västmanland (t.ex. Dalkarlstorp) och iGästrikland (t.ex. Hästboberget och Flyttblocket)nämnas (Welinder 1974:185–193; Björck, M. 2001;Björck, M. & Ulfhielm 2008). Ny kunskap kring10 Stenålder längs nya riksväg 56

strandförskjutningsförloppet har dock gjort oss bättrerustade att förstå landskapsutvecklingen även lokalt.Ser man till ett 50 kilometer stort närområde harbåde inventeringar och undersökningar utförts (Bellander1933; Löthman 1993; Björck 1999; 2000;Björck & Guinard 2003; Björck, M. 2008; Björck,M. & Ulfhielm 2008; Liases m.fl, 2008:7ff ).Om man lyfter blicken och ser till ett större östsvensktområde kring Mälarhavet finns dock flerrelevanta jämförelser. I norr finns lokaler Åsen, Leksand,Vittersjö och Gårdsjön (Larsson 1994:237–250;Björck, M. 2001; Björck m.fl. 2000; 2001). På andrasidan Mälarhavet i söder kan exempelvis nämnasplatser såsom Dammstugan, Hagtorp, Sjövreten,Smällan, Kyrktorp, Eklundshov, Jordbro och till exempelSöderbytorp (t.ex. Welinder 1977; Runeson1994; Åkerlund 1996; Lindgren & Lindholm 1998;Knutsson m.fl. 1999; Lindgren 2004). Generellt förmånga av dessa platser verkar vara att det i närområdetfinns flera lokaler av mesolitisk karaktär (Guinard& Vogel 2006a:20). Ett förhållande som antyder attdet även i dessa fall, liksom längs väg 56, rör sig ombygder. De nyupptäckta boplatserna längs väg 56har potential att väsentligt utöka kunskapen, ochpå ett betydelsefullt sätt komplettera de erhållnaresultaten från undersökningarna för E4:an. Då boplatsernalängs väg 56 generellt är belägna på någothögre nivåer än de längs E4:an, är det möjligt att deförstnämnda härrör från en jämförelsevis äldre del avmesolitikum. De mesolitiska boplatserna längs väg 56verkar således åtminstone delvis höra till en periodfrån vilken relativt få boplatser är kända och kandärför sägas vara viktiga för att belysa denna periodav mesolitikum (Åkerlund 1996:78ff; Björck m.fl.2001:85). Resultaten från utredningen indikeradeatt boplatserna längs väg 56 ligger i grupper och attfyndmaterialet på de aktuella boplatserna skiljde sigåt när det gäller förekomsten av olika material. Detosäkra källäget utanför vägkorridoren manar docktill försiktighet men det kan ändå vara motiverat attarbeta med en hypotetisk gruppindelning i nuvarandekälläge. Detta därför att en sådan tendens till bygderinte är på något sätt unik utan har iakttagits även iandra områden och perioder. Vi har utnyttjat nivånöver havet för att datera lokalerna relativt och absolut.Endast på en av platserna erhölls en mesolitisk dateringoch denna bekräftar dock helt de antagandenkring platsernas ålder som gjorts (se Strandförskjutning,landskapsförändring och faser).MålsättningFörundersökningen ska besvara följande frågor:• fornlämningens utbredning inom område förväg 56.• datering.• bedömning av anläggningar och eventuella kulturlager– karaktär, mängd och bevarandegrad• bedömning av fynd – karaktär, mängd ochbevarandegrad• preliminär tolkning av fornlämningen ochrelationen till övriga stenålderslokaler inomvägområdet• fornlämningens vetenskapliga potentialMetodVåra metodval styrdes utifrån underlaget från upphandlingenoch delvis utifrån vår bedömning avuppdragets karaktär. I underlaget från länsstyrelsengällde för samtliga lokaler att endast de delar somberördes av vägen skulle förundersökas. Vidare föreskrevsatt sållning skulle ske och att det förelågbegränsningar i tillgänglighet och därmed möjlighettill maskinschaktning. Tillgängligheten till polygonpunkterför inmätningarna var också begränsad dåendast 20 parvis ordnade punkter fanns längs heladen 20 kilometer långa sträckningen.Den metodik vi föreslog utgick ifrån dessa omständigheteroch syftade till att vara kostnadseffektivi relation till den inriktning länsstyrelsen uppställt förförundersökningarna (se målsättning).Utifrån inriktningen bedömdes att en kombinationav metoder var det mest kostnadseffektiva sättetatt svara mot uppställda krav och målsättningar. Avcentral betydelse för oss var att försöka se holistiskt,på platserna. Syftet med de metoder och analyservi föreslog var att både platsernas interna strukturoch funktion skulle belysas. Vidare syftade dessatill att även ge en bild av aspekter såsom landskapsanvändningoch datering. Kombinationen maskin/handgrävning och exempelvis fosfatkartering syftadetill att möjliggöra att aktivitetsytor som inteavspeglas i till exempel bearbetad sten också skullekunna spåras och att dessa därigenom skulle kunnarelateras till den bild som framträder i spridningav andra fynd. Vidare var målsättningen att ävenförekomst av mer lågfrekventa fyndmaterial skullebelysas. I bildmaterialet i över lokalerna presenterasInledning 11

fornlämningsområden och dessa är resultatet av ensammanvägd bedömning av de resultat (topografiskbedömning, fosfatkartering och fyndspridning) somuppnåtts på respektive plats.På samtliga lokaler upptogs provgropar, det villsäga handgrävda rutor i vilka materialet beskrevsoch sållades (se Provgropsgrävning). På fyra av platserna(RAÄ 467, RAÄ 211, RAÄ 221, RAÄ 412)kompletterades provgroparna med maskinschakt. Påsju av platserna utfördes fosfatkartering (RAÄ 463,RAÄ 467, RAÄ 211, RAÄ 221, RAÄ 222, RAÄ 412,RAÄ 428). Maskinschakt och fosfatkartering syftadetill att ge oss ett bättre grepp på ytstora lokaler. Dettagällde inte minst de två platser (RAÄ 211 och RAÄ467) som var belägna helt respektive till viss del ihag/åkermark. Av central betydelse för vår metod vartolkning av landskapet vid respektive lokal (se kartering).Den förförståelse som landskapstolkningenresulterade i utgjorde utgångspunkt för placering avprovgropar och schakt. De av landskapets formelementsom bedömdes viktiga på de enskilda lokalernakarterades för att den bild som växte fram skullekunna bättre förmedlas.fornlämningen täcktes in på bästa möjliga sätt (sekartering). Placeringen av varje provgrop styrdessåledes av den lokala topografin och en tolkning avhur människan utnyttjat denna i kombination meden samplingstrategi som syftade till att täcka in ytan(jfr Björck 2007a). Varianter av denna metod har iskilda sammanhang använts med framgång inomflera undersökningar och utredningar under senare år(Björck 1999; 2000; Björck & Guinard 2003; Björck& Lindberg 2005; 2008; Björck & Larsson 2007a;Björck & Hjärtner Holdar 2008; Björck, M. 2008).Längs väg 56 upptogs företrädesvis 0,5×0,5 meterstora gropar men i vissa fall, där detta bedömdeslämpligt, upptogs större ytor (1×1 eller 2×2 meter).Provgropar grävdes till steril nivå vilket innebar att dei normalfallet blev 0,30–0,50 meter djupa. I enstakafall grävdes dock upp till en meter djupa provgropar.Provgroparna mättes in, dokumenterades i skriftoch provtogs innan de fylldes igen. Vikt lades vid attkonstatera det fyndförande lagrets tjocklek, fyndfrekvensoch eventuell stratigrafi. Alla rutgrävda massorsållades med 4 mm maskstorlek. I vissa fall användesäven mindre maskstorlekar.KarteringLandskapet bedöms ha haft stor betydelse för hurmänniskor valt att utnyttja platser. Landskapets topografioch karaktär var därför en variabel som beaktadesnär vi placerade schakt och provgropar (senedan). Topografi som bedömdes vara av betydelsekarterades för att fördjupa förståelsen av lämningarnaoch underlätta förmedling av våra iakttagelser. Värderingenav landskapselement utgick från dels fyndbildmen särskilt från vår tolkning av landskapets karaktärunder mesolitikum.ProvgropsgrävningBärande i förundersökningsstrategin var upptagandeav provgropar med målsättningen att undersöka cirka1,5 procent av lokalernas yta. En fullständigt systematisksampling utfördes emellertid inte. Dettadärför att metoden är mindre tillförlitlig för att förståstenåldersplatsers funktion/karaktär, inte minst mesolitiskaboplatsers intermittenta fyndfördelningar(jfr Björck 1997; 2007c; Björck m.fl. 2000; Biwallm.fl. 2007). Våra provgropar placerades istället utså att topografiska element, skyddade lägen och terrasseringarinom det område som bedömdes utgöraMaskinschaktningProvgroparna kompletterades med maskinschaktning,huvudsakligen på större lokaler, för att frilägga ytoroch/eller närmare undersöka förekomst av kulturlager,anläggningar och konstruktioner. Målsättningenvar att undersöka fyndfrekvens/stratigrafi och att 3–6procent av lokalernas yta skulle undersökas. Schaktenplacerades, precis som provgroparna, utifrån entolkning av topografi och landskapsutnyttjande. Vidschaktningen skalades torven och vanligtvis podsolensanrikningslager av. De områden som låg i hagelleråkermark schaktades ned till anläggningsnivåeller alven/sterilen. I huvudsak blev schakten blevmellan 0,1–0,3 meter djupa och schaktbredden varmellan 1,2 till 2,1 meter.Anläggningar och strukturerAlla anläggningar mättes in i plan, fotograferades ochdokumenterades skriftligen. Ett urval undersöktesgenom att en sektion upptogs så att anläggningenstyp och karaktär skulle kunna bestämmas. Vidare varsyftet med anläggningsgrävningen att försöka insamladaterbart material. Sådant material insamladesi samma syfte även i fyndförande lager. Allt insamlat12 Stenålder längs nya riksväg 56

kol vedartbestämdes för att ett urval av lämpligaprover för datering skulle kunna göras (bilaga 6).Teknik och dokumentationEtt urval av topografiska landskapselement som bedömdesvara relevanta för den arkeologiska tolkningensamt alla anläggningar, schakt och provgroparmättes in i fält. All dokumentation och analyssvarhar samlats in i UV:s IntraSis-system (Intra-siteinformation system). Alla inmätningar gjordes medRTK-GPS (Real-Time Kinematic Global PositioningSystem) vilket innebär att man kombinerartotalstationens noggrannhet med GPS:ens flexibilitetoch därigenom minskades också etableringstidenmarkant. Fördelen med detta är att inmätningar medrelativt god precision kunde göras oberoende av polygonpunkter.Det visade sig emellertid ibland varaproblem med denna typ av mätning. Då nästan helavägsträckningen hade stående skog innebar dettaatt mätningarnas noggrannhet minskade avsevärt,samtidigt som tidsåtgången för inmätningarna ökadebetydligt då stående skog skymde satelliterna.När det gäller fynd, skärvstensmängd och till exempelprover har dessa registrerats till grävenheteroch anläggningar för att spara tid i fält. Detta innebäri normalfallet att de knutits till provgroparna ochi några fall till anläggningar eller schakt. Schakt,anläggningar och fynd har beskrivits i text och dokumentationenhar förts in i IntraSis. I de undersöktaanläggningarna ritades sektion och denna dokumentationhar sedan skannats och lagts in i intrasis.Förundersökningsområdena har, då detta bedömtsmöjligt/relevant, också dokumenterats genom fotonmed digitalkamera. Rumsliga analyser har gjorts iArcMap-miljö.FyndAlla fynden lägesbestämdes genom kontext (ruta/grävenhet, anläggning eller schakt). Samtliga harregistrerats i IntraSis. Fynden är olika typer av bergartsföremålvilka har registrerats och sparats. En fördjupadstenanalys har utförts av Christina Lindgrenvid Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Ben insamladesoch sparades för osteologisk analys av Carina Olson,OFL (Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet). Närdet gäller skärvsten har förekomst dokumenteratsmen materialet sedan kastats. I några fall insamladesdock sådant material för termoluminiscens analys.AnalyserI förundersökningsskedet har fem olika naturvetenskapligaanalyser utnyttjats.Fosfatkartering utfördes med målsättningen attge en översiktlig bild av variation i fosfatvärden överlokalerna. Detta kompletterar provgropsgrävningendå det möjligen ger en bild av hur organiskt materialdeponerats på lokalerna. För att på bästa sätt täckain ytan på fornlämningarna insamlades fosfatproveri de provgropar som upptogs inom respektive lokal.Vår förhoppning var att detta skulle kunna ge enbild av aktiviteter som inte kan iakttas i till exempelspridningen av fynd (se bilaga 4).Det osteologiska materialet har analyserats för attutröna vilka arter som fanns och huruvida till exempelhumant material förekom i materialen. Djurbensmaterialetsyftade till att ge en preliminär uppfattningom boplatsekonomin (se bilaga 5).Alla kolprover har innan datering vedartsbestämtsav Ulf Strucke vid Riksantikvarieämbetet, UV Mitt(bilaga 6). Kolprover och annat organiskt materialhar daterats med AMS-metoden (Accelerator MassSpectrometric technique). Våra prover har insänts för14C-analys till The Svedberg Laboratoriet, Uppsala(se tab. 21 och fig. 75).För att vidga möjligheten till att datera platsernainsamlades också skärvstensmaterial för termoluminiscensdatering.Detta gav emellertid inget resultat,inget av de insamlade proverna var lämpligt.Utvärdering av undersökningsmetodTotalt sett har cirka 1 procent av fornlämningarnassammanlagda yta undersökts på något sätt. Vare sigdet rör sig om maskinschaktning eller provgropsgrävninghar slutresultatet blivit ett mycket begränsatsample av lämningarna på respektive plats. Det är vårbedömning att en samplad lokal inte går att tolka/förstå utifrån principen 1 procent undersökt=1 procentförståelse av lokalen. Istället tillväxer förståelsenexponentiellt i relation till undersökt yta. Att ytterligareförtäta provgropar ger inte en markant ökadförståelse utan en sådan ökning av förståelsen växerfram först när större ytor grävs (fig. 4). Förhållandetberor på att det är först när större partier, helsthela ytan, avtäcks och grävs som fynd kan relaterastill kontexter och topografi, till exempel varitioner istenighet, stenfria ytor, anläggningsfrekvens och konstruktioner.Då en sådan yttäckande bild kombinerasInledning 13

% Undersökt ytaFörståelseFigur 4. En djupare förståelse av till exempelrumsliga mönster och samband på en förhistorisklokal kräver att större sammanhängande ytor upptas.Innan dessa ytor undersökts ligger förståelsenav lokalen på ett annat plan och rör exempelvisfyndmaterialet, dateringen eller relationen mellanfynd och det omkringliggande landskapet.0102030405060708090100med yttäckande grävning ökar förståelsen betydligtgenom att nämnda variabler kan relateras till spridningenav fynd. Fynd enbart från spridda provgroparomöjliggör en sådan dynamisk förståelse för sammanhang.Rumsliga mönster i fyndspridningen påplatserna kan då oftast inte tolkas. Den förståelse somuppnås med en provgropsgrävning av det slag som viutfört under våra förundersökningar är mer generelloch rör platsernas storlek och övergripande karaktär(fig. 4, jfr även Biwall m.fl. 2007:456ff ).Med detta sagt kan dock den aktuella undersökningenändå ge svar på flertalet av förundersökningensfrågeställningar. Vi bedömer att frågor kringlokalernas utbredning, kulturlagrens tjocklek och iviss mån platsernas och fyndmaterialets övergripandekaraktär speglas väl med den använda metoden. Frågorkring datering, mängd och typ av anläggningarsamt en övergripande tolkningen av platsen och dessvetenskapliga potential kan också besvaras, men är dåbehäftad med viss osäkerhet.Daterbart material är att betrakta som i hög gradsällsynt på mesolitiska lokaler i den aktuella regionen.Sådant material förekommer relativt infrekventoch områdets väldränerade moränmark gör att tillexempel ben sällan har bevarats. Att med spriddaprovgropar lokalisera sådana kontexter är mycketsvårt och en beredskap för möjligheten att denna typav kontexter kan förekomma på flertalet av de aktuellaplatserna är därför nödvändig även i de fall dåsådana inte lokaliserats i förundersökningen. För attunder våra förundersökningar öka chansen att finnarelevant daterbart material har ett relativt stort antalprover insamlats. Att finna bra daterbart material påfler platser hade dock krävt att väsentligt större ytorgrävts. Detta gäller också för anläggningarna som i deflesta fall är helt urlakade och därmed svåra att se. Enövergripande bild av de anläggningar, konstruktioneroch mer komplexa fyndsammanhang som eventuellthör samman med fynden på platserna kräveratt större ytor undersöks. Frågor kring platsernasövergripande tolkning kommer till viss del att kunnabesvaras, men den begränsade undersökningsytandär rumsliga samband i de flesta fall inte kunnatidentifieras, medför att tolkningen blir beroendeav extrapoleringar som i mycket bygger på tidigareundersökningar. Lokalernas vetenskapliga potentialgår att bedöma, men med förbehållet att mer unikaföreteelser som exempelvis gravar, hyddor och vissatyper av fyndmaterial mycket väl kan ha missats i sinhelhet. Även i detta fall gäller att en beredskap förmöjligheten att denna typ av mer komplexa fyndsammanhangkan förekomma är nödvändig på flertaletav de aktuella platserna.14 Stenålder längs nya riksväg 56

ResultatI detta kapitel sammanställs resultaten av förundersökningarna.Det fanns redan efter utredningsresultateten tendens till att de mesolitiska lokalerna lågansamlade i avskilda grupper. En likartad tendens kanockså skönjas i lösfynd av mesolitisk karaktär i området.Att en sådan gruppering finns stärks ytterliggareav förundersökningsresultaten då det finns kulturellaaspekter, avspeglade i fyndmaterial, som verkar skiljamellan grupperingarna. Dessa är synliga i bland annatval av redskapsmaterial och i vilken typ av redskapoch vilken typ av verksamhet som kan iakttas på olikaplatser och grupper. Bilden stärks ytterliggare av attmånga av de iakttagna grupperna verkar ha utnyttjatsnärmast kontinuerligt och parallellt. En förklaringtill dessa mönster är sannolikt att söka i landskapsutvecklingen.Både fynd och boplatser verkar varakoncentrerade till områden där halvöar, sund eller tillexempel vikar vuxit fram under loppet av mesolitikum(se Strandförskjutning, landskapsförändring ochfaser). Efter För att de rumsliga sambanden mellanlokalerna skall bli tydligare har lokalerna grupperats isex bygder (Backa, Västerbo, Nordmyra/Stormossen,Hällby, Dunsjön och Fredrikslund). Avsnittet om respektivebygd inleds med en översiktlig beskrivning avmiljön omkring respektive grupp. Denna beskrivningberör landskapet och karaktären på kända lämningarnågon eller några kilometer runtomkring respektivebygd.Resultatet av förundersökningarna är att det påsamtliga utredningslokaler förutom två (RAÄ 403och RAÄ 426) framkom lämningar från mesolitikuminom det av vägen berörda området. Vid Sinäs(RAÄ 211) fanns spår, dock av mycket begränsadomfattning inom vägen, huvuddelen verkar även idetta fall ligga utanför vägområdet eller i kanten avdet.Förundersökningarna har således resulterat i 16platser med vad som bedöms vara olika typer av mesolitiskaaktiviteter. Platserna fördelas på fem bygderlängs vägens sträckning och i vardera bygd finns 2–4lokaler. Framförallt utgörs de av mesolitiska boplat-ser men det rör sig högst sannolikt om flera olikaaktiviteter. En sådan specifik aktivitet är brytning avkvarts. Detta har skett både isolerat och direkt invidplatser där spår efter andra aktiviteter finns. Variationi aktiviteter och i platsernas karaktär har vi försökt attspåra genom att analysera fosfatvariation, lokalernasstorlek, materialmängd/karaktär och anläggningar(förekomst/karaktär).Ytterligare en lämning framkom vid förundersökningarna.Vid RAÄ 467 noterades en förhöjning iskogen direkt öster om vägen. Vid denna förhöjningpåträffades också slagg. Området omfattar lämningarav minst en blästugn för järnframställning medtillhörande slaggvarp. En yta omkring lämningeninmättes. Då platsen i nuläget inte berörs av den planeradesträckningen för väg 56 gjordes inga fortsattainsatser för att bedöma omfattning och karaktär pådenna lämning. Däremot har lämningen anmältstill FMIS.BackagruppenBackagruppen ligger längst söderut i vägsträckningen,cirka två kilometer söder om Västerbogruppen.Gruppen består av tre platser, Backa (RAÄ 466),Långsvedsmossen (RAÄ 463) och Digerholmen(RAÄ 467). Gruppen består av två smålokaler ochen stor (Digerholmen).Topografi och fasindelningDe tre lokalerna varierar mellan 225 och 3950 kvadratmeteri storlek och var belägna på höjdlägenantingen i svackor eller på platåer. Alla platser hadeutnyttjat dessa olika naturförutsättningar för attuppnå ett lokalt skyddat läge i en i övrigt exponeradskärgårdsmiljö (fig. 5). Lokalerna har legat cirka10–15 kilometer från fastlandet i väster och är idagbelägna mellan 71 och 63 meter över havet. De kanutifrån nivåerna indelas i två tidshorisonter medBacka (225 kvadratmeter) använd kring 5800 . samtResultat 15

Långsvedsmossen (275 kvadratmeter) och Digerholmen(3950 kvadratmeter) cirka 5300–5100 f.Kr. Denäldsta lokalen har varit lokaliserad till en mindre ömedan de övriga lokalerna i ett fall legat på en uddesom stuckit ut från den större Rudsjöön respektivepå en ö i närheten.Omkring 5800 f.Kr. präglas det landskap till vilketBacka lokalen sannolikt hör av ett sammanväxandemellanskärgårdsläge med en tudelad ögrupp som ipraktiken består av Rudsjöön och Huddungeön medett nästan 10 kilometer brett sund mellan sig (fig.5). Rudsjöön är vid denna tid flera kilometer bredoch avståndet till fastlandet har minskat till cirka 10kilometer. Under denna period ökar antalet kobbar,skär, småöar och grundområden i närområdet tillBackagruppen. Den skärgård som växer fram medförtroligen att växt- och djurlivet utökas förhållandevissnabbt och tar hela denna nya skärgård i besittning.I den senare tidshorisonten, cirka 5300–5100 f.Kr.har Rudsjöön och Huddungeön växt ihop. Vid dennatid ligger Digerholmen och Långsvedsmossen längstin i en 15 kilometer djup vik. I denna stora vik harfunnits ett uppbrutet skärgårdslandskap med mångasmå vikar, uddar, kobbar och skär (fig. 6). Detta harförmodligen inneburit goda möjligheter till väl skyddadeetableringar och ett rikt djur- och växtliv. Detvill säga ett gott underlag för jakt och fångst harfunnits i området.FornlämningsmiljöDe kända fornlämningarna i området kring Backagruppen(fig. 7) utgörs till stor del av indikationerfrån sen järnålder och historisk/efterreformatorisktid. Det rör sig om gränsmärken, kolbottnar, tjärgropar,brott/täkt, blästplats, husgrunder, lägenhetsbebyggelser,färdväg och plats med tradition, (Västerlövstasocken, RAÄ 156, 160, 169, 188, 197, 289,290, 312, 349, 357, 358, 359, 360, 361, 362, 363, 364,365, 367, 461, 462, 464, 465, 468, 469, 470, 475 samtFigur 5. Backagruppen under den första tidshorisonten(cir ka 71 meter över havet och 5800 f.Kr.). Skala 1:50 000.Figur 6. Backagruppen under den andra tidshorisonten(cirka 63 och 5300–5100 f.Kr.). Skala 1:50 000.16 Stenålder längs nya riksväg 56

Enåker socken RAÄ 137). Av dessa lämningar återfinns4 gränsmärken, 1 kolningsanläggning, 1 brott/täkt samt 2 husgrunder i närområdet till lokalerna iBackagruppen.De förhistoriska indikationerna i närområdet ärett röse och flera stensättningar förmodligen frånbronsålder belägna på toppen av Dalkarlsåsen nordvästom Backagruppen. Från mesolitikum finns tvåboplatser (Västerlövsta socken RAÄ 304:1 samt311:1) belägna cirka 1,4 kilometer västsydväst omDigerholmen på 65–67 meter över havet. På platsernahar framkommit slagen kvarts och läget antyderatt de varit bebodda kring 5500–5400 f.Kr., det villsäga i tiden mellan de två tidshorisonterna vi belagtinom Backagruppen. Det finns två lösfunna trindyxori området (Västerlövsta socken RAÄ 162 och199). Den närmsta är en yxa påträffad cirka 60 meteröver havet och en kilometer öster om Digerholmenoch denna kan möjligen representera en mesolitiskaktivitet kring 4800 f.Kr. belägen på en norrgåendeudde i en då snabbt igenväxande långgrund vik. Dettaindikerar att platserna är att betrakta som spår efternyttjande av området under ytterliggare två faser. Tvåfyndplatser, förmodligen från mesolitikum, ligger vidBacka och Bengtsro cirka 500 meter sydväst om Digerholmenpå 65–70 meter över havet (Västerlövstasocken, RAÄ 280:1 och RAÄ 281:1). Fyndmaterialetfrån dessa har påträffats i samband med jordbrukoch utgörs av bland annat av kvarts, trindyxor, lårbensformadeslipstenar, nätsänken, skafthålsyxor ochslipstenar. Fynden visar på ett utnyttjande av områdetunder lång tid från mesolitikum över neolitikum ochfram till åtminstone bronsålder. Ovan har lyfts frambelagda faser under mesolitikum men sammantagetindikerar dessa ett närmast kontinuerligt mesolitisktutnyttjande av området.#P P#RAÄ 160:1#VVägområde# Fornlämning enligt FMIS#Övrig kulturhistorisk lämningenligt FMISP P P P PP P P##RAÄ 281:1BengtsroVÄSTERLÖVSTA-BACKARAÄ 357:1RAÄ 358:1RAÄ 289:1RAÄ 290:1RAÄ 361:1RAÄ 362:2RAÄ 362:1#PP P#RAÄ 464RAÄ 465RAÄ 462V#####P P P P P P PBackaRAÄ 470RAÄ 469RAÄ 280:1RAÄ 475RAÄ 467RAÄ 359:1RAÄ 463HORSBORAÄ 466# RAÄ 468P PP P P PHorsboPP P PP! ! ! ! ! ! !VRAÄ 360:1Figur 7. Fornlämningsmiljön kring Backagruppen. Skala 1:10 000.Resultat 17

Strandnämnda yta utgjordes av två åtskilda men närliggandedelytor kom förundersökningen att utökas så att ävendet mellanliggande området kunde utvärderas ytterligare.Topografin och markbeskaffenheten gjordedock att provgroparna kunde fokuseras till två mindreytor. Den yta som slutligt kom att förundersökasomfattade 230 kvadratmeter, en minskning med 62procent i relation till förundersökningsområdets 620kvadratmeter. Efter förundersökningen bedömdesfornlämningen omfatta ett område om 225 kvadratmeter.Inför förundersökningen stipulerades det att mellan30–40 provrutor skulle tas upp inom de två förundersökningsområdena.Utfallet efter utvärderingav resultat i grävda provgropar och topografi blevatt redan när 24 provgropar eller 60 procent av deberäknade rutorna grävts hade en god bild av fornlämningenuppnåtts.Anläggningar och konstruktionerInga anläggningar eller konstruktioner påträffades isamband med förundersökningen.FyndSammanlagt påträffades nio stenföremål: två styckenknackstenar av bergart (F209, 213), två kärnor avkvarts, tre stycken avfall/avslag, ett splitter samt ettstycke bearbetad kvarts (tab. 1).Två av fynden framkom i den västra, mindre undersökningsytan,ett av fynden framkom i det storaMaterial/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Kärna KnackstenKvarts 1 3 1 2 0Tabell 1. Fyndmaterialetpå Backa.Bergart 0 0 0 0 2Y 1558520100692X 6653440100694100706100697100693100707100699100695100711100708100710100704100703100698100701100702Vägområdesgräns100696 100712100709100705100700100713Y 1558480X 66534201007151007140 10 mFornlämningsområdeGrävenhet1–2 st fyndFigur 8. Spridningen av fyndmaterialet på Backa. Skala 1:300.Resultat 19

undersökningsområdets södra del, resterande sexföremål framkom i den norra delen av det stora undersökningsområdet.De flesta fynden framkom påett djup av 0,1–0,2 meter (fig. 8).AnalysresultatInga analyser har utförts.Diskussion och tolkningRAÄ 466 är idag beläget 71 meter över havet i skogsmark.Under den delen av mesolitikum då strandenstod på dessa nivåer var Backa lokaliserad på västrasidan av en ö. Att döma av strandnivån bör Backalokalen dateras till cirka 5800 f.Kr.Inom de två områden som utpekats som fornlämningpåträffades slagen kvarts. Inom den mindreytan i väster, cirka 55 kvadratmeter stor upptogs femprovgropar och i två av dessa framkom fynd. I österframkom fynd i en svacka, främst i anslutning till ettstörre block. I detta område upptogs 19 provgroparoch fem kvartsmeterrutor inom detta område innehöllfynd. Den fyndförande ytan ligger på den högstbelägna delen av förundersökningsområdet, medblockig morän i ryggen.Över hela den förundersökta ytan fanns sporadisktmed moränkvarts i marken. Vid den mindre ytan iväst vilken utpekats vid utredningen var marken betydligtstenigare, med inslag av skarpkantad morän. Irutorna som undersöktes där framkom enstaka bitarslagen kvarts. Backa är en lokal som kännetecknas avett relativt enhetligt stenmaterial.Lokalen kan ses som ett bra exempel på en tillfälliglägerplats i ett skyddat läge. Den förhållandevistäta spridningen av slagen kvarts inom det lilla områdetkan peka på att platsen utnyttjats under korta perioderett flertal gånger. Nivåerna faller relativt snabbtvilket gör att platsen kan ha legat strandnära undercirka 2 generationer, det vill säga kanske 50 år.Långsvedsmossen, RAÄ 463, Västerlövsta socken,Västerlövsta–Långsvedsmossen 1:3, Västerbo 1:7Km 3/250–3/310BakgrundVid Långsvedsmossen, RAÄ 463, Västerlövsta socken,upptogs vid utredningen 37 schakt och i 4 avdessa framkom fynd. Fynden bestod av bearbetadkvarts (avslag, splitter och övrig slagen sten). Platsen(utredningens objekt 103) avgränsades till cirka60×5–15 meter stort område (Pettersson 2009:84).Ytan på förundersökningsområdet utökades för attomfatta hela det område där fornlämning kunde förekomma.Ytan på förundersökningsområdet ökadedärigenom från 600 till 1000 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen att geen bild av fornlämningens utbredning, ålder och karaktär(anläggningar, fynd och bevarandegrad). Dettaunderlag utgör grund för en preliminär tolkning avfornlämningen och dess vetenskapliga potential.TopografiLångsvedsmossen ligger i nord- och nordvästsluttandeskogsmark. De områden där fynd framkomvid utredningen bedömdes vara tre från varandraåtskiljda avsatser i sluttningen. Lokalen är delvissvårtolkad, men det bedömdes handla om tre åtskildamindre steniga terrasseringar och platåer isluttningen, avgränsade topografiskt av utlöpare medblockig morän. Inför förundersökningen bedömdesdet emellertid också vara möjligt att det handlade omett sammanhängande aktivitetsområde. Med hänsyntill detta utvidgades förundersökningsområdet till attomfatta även mellanliggande partier av sluttningen.Den södra avsatsen vid RAÄ 463 var en cirka12×7 meter stor terrassering i sluttningen belägenmellan två moränryggar.Den mellersta avsatsen var som mest cirka 20×10meter stor med de högst belägna delarna i söder. Denmellersta delen utgjordes av smal platå i dess södra,övre del varefter resterande delar av området låg i enmot norr fallande sluttning.Det norra delområdet var cirka 9,5×6 meter stortoch utgjordes av en närmast plan terassering.Hela området var mer eller mindre slybevuxetoch framför allt längs den östra sidan av mellerstaoch norra delen fanns vissa markskador efter fordon.Inom hela förundersökningsområdet är terrängenstenbunden med inslag av block (fig. 9).Om lokalen som vi bedömer har legat strandnärabör man ha uppehållit sig på platsen cirka 5300 f.Kr.Vid denna tid stod havet cirka 65 meter över dagensnivåer. I detta skede har platsen varit belägen vid i enbukt på östra sidan av Rudsjöön. Sett till topografini området har det funnits grundområden och skäri lokalens närområde. Lite mer utblickande liggerlokalen vid det sund som avskiljer Rudsjöön frånHuddungeön. Redan på dessa nivåer börjar dockdetta sund uppgrundas, fortfarande finns dock treförbindelser mellan viken och havet i söder.20 Stenålder längs nya riksväg 56

Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Kärna SlipstenKvarts 4 2 4 2 0Tabell 2. Fyndmaterialetpå Långsvedsmossen.Sandsten 0 0 0 0 2Bergart 0 1 0 0 0Figur 9. Vy över Långsvedsmossen under utredningsfasen. Foto, från sydöst: Jenny Holm (U4467:46).100303Strand100302100310100304X 6653600Y 1558510FornlämningsområdeGrävenhet1–2 st fynd3–6 st fynd100306100309100308100305100311 100307100301100312100313100316100314100315Vägområdesgräns100317100318100332100333100329100320100319100325 100321100326 100324100328100327100322100323100330100331100334100335100336Y 1558470X 6653560100338100337100339100346100344 1003401003451003410 10 m100347100300100343100342Figur 10. Spridningen av fyndmaterialet på Långsvedsmossen. Skala 1:400.Resultat 21

MetodikVid RAÄ 463 grävdes provgropar i avsikt att ge enbild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek 4 millimeteroch eventuella fynd tillvaratogs.Fosfatprover insamlades i alla provgropar vidLångsvedsmossen. Proverna syftade till att kompletteraden bild som framkom i spridningen av fynd.Arkeologiskt resultatAllmän statistikFyndområdena vid Långsvedsmossen bedömdes efterutredningen vara tre åtskilda ytor om sammanlagtcirka 600 kvadratmeter. Denna yta utvidgades införförundersökningen till att också omfatta mellanliggandeområden och kom då att omfatta cirka 1000kvadratmeter. Utvidgningen syftade till att möjliggöraatt även dessa områden skulle kunna beaktas iden topografiska utvärderingen av lokalen. Den ytasom slutligt kom att undersökas genom upptagandeav provgropar var cirka 330 kvadratmeter stor, vilketär en minskning av ytan med 67 procent gentemotdet utvidgade området. Att ytan kunde är mindre ärett resultat av utfallet i de provgropar som upptogsoch utvärderingen av platsens topografiRAÄ 463 undersöktes genom handgrävning av ihuvudsak 0,5×0,5 meter stora rutor. I undersökningsplanenstipulerades att mellan 50 och 60 provgroparskulle grävas, det faktiska antalet blev 48 provgroparvarav två var 1×1 meter stora.Rutorna placerades så att bästa möjliga täckninguppnåddes. De rådande förhållande med stundtalstät sly och skog omöjliggjorde ytterligare insatser påplatsen. Efter förundersökningen bedömdes fornlämningsytanvara 275 kvadratmeter fördelat på tredelytor.Anläggningar och konstruktionerEn 1×1 meter stor ruta, med grävenhet G100347,upptogs i det södra delområdets västra del. I rutanpåträffades keramik, bränd och sintrad lera, tegeloch planglas. Under detta påträffades ett lager med,som det verkade, lagd sten. Den yngre karaktärenpå fyndmaterialet placerade händelsen till omkring1700–1800 tal. Detta samstämde i sin tur med en bebyggelseenhetstrax väster om undersökningsområdetoch en väg som har anlagts i en nord–sydlig riktningutefter hela höjden.Fyndmaterialet i grävenhet G100347 verkar haanvänts som vägfyllnad för en väg, troligtvis anlagdmellan 1795 och 1852. Materialet kommer troligtvisfrån den lilla bebyggelseenheten som ännu idag kanses väster om undersökningsområdet.Bebyggelseenheten har utgjorts av en manbyggnadoch en ladugård, av vilka endast manbyggnadenåterstår. Dock finns synliga spår efter ladugårdeni form av en husterrass, möjlig syllstensgrund ochen rampkonstruktion. Det äldre kartmaterialet överplatsen, Storskifteskartan från år 1795 och LagaSkifteskartan från år 1852, placerar byggnadernasetableringperiod som samtida med vägens etablering,det vill säga 1795–1852.FyndUndersökningarna resulterade i att både ett förhistorisksåväl som ett historiskt fyndmaterial påträffades.Det förhistoriska fyndmaterialet (tab. 2, fig. 10)utgjordes av fyra splitter, fyra fragment, två avslag,en kärnrest och en kärna av kvarts. Dessutom påträffadestvå slipstenar samt ett råämne till en slipsten isandsten och ett bergartsavslag (grönsten?). Fyndenpåträffades på ett djup av 0,1–0,15 meter.Det historiska fyndmaterialet utgjordes av storamängder bränd och sintrad lera, tegel, enstaka fragmentplanglas och keramik som efter en översiktliganalys och dokumentation kasserades utan ytterligareåtgärder.Analysresultat48 jordprover analyserades med avseende fosfatinnehållet(bilaga 4, fig. 11). Resultatet visade på envariation från 4 fosfatgrader (P°) upp till 77. Medelvärdetligger på 20,67 P°.Fosfatprovernas fördelning visade på de flestaställen inom RAÄ 463 inte på en tydlig trend medklara och tydliga områden med förhöjd fosfathalt.Prover med värden högt över medelvärdet blandasmed prover med värden under medelvärdet. Dockstod ett område ut lite från de andra, nämligen densödra delen av det mellersta undersökningsområdet.Inom denna lilla platå var det endast ett av sju proversom var högre än medelvärdet, och då med endast1,3 P°, resterande prover låg mellan fem och 17 P°under medelvärdet.Diskussion och tolkningVid förundersökningen framkom fynd av slagenkvarts inom tre skilda delytor. I norr framkom fyndenpå och omkring en liten platå med enstaka större22 Stenålder längs nya riksväg 56

En intressant iakttagelse är det låga inslaget av fosfateri ett område som fyndmässigt indikerar en aktivitetsyta.Här kan man ställa sig frågan varför en såtydlig mänsklig närvaro tolkad genom fyndsammanhangetinte syns lika tydligt genom de markkemiskaanalyserna. Är detta ett utslag av slumpen eller är detså att detta antyder en tydlig funktionsuppdelning avområden och ytor på de mesolitiska boplatserna?RAÄ 463 uppvisar tre delområden (norra, mellerstaoch södra området) som nyttjats under mesolitikum.Det norra området präglas av få fynd ochenstaka förhöjda fosfatvärden. Medan det mellerstaoch södra området verkar ha ett något mer varieratmaterial. Fördelningen av fynden på flera olika ytorkan möjligen tolkas som att det handlar om ett upprepatbruk av en lägerplats i ett attraktivt topografisktläge i landskapet. De enskilda ytorna kan antas hanyttjats relativt kort tid, kanske en generation. Läget ilandskapet kan dock ha nyttjats under längre tid medhänsyn till nivåskillnaderna mellan ytorna.Digerholmen, RAÄ 467 Västerlövsta socken,Västerbo 1:7Km 3/440–3/560BakgrundVid RAÄ 467, Västerlövsta socken, upptogs vid utredningen14 schakt och i sex av dessa framkom fynd.Fynden bestod av bearbetad kvarts (avslag och övrigslagen sten). Platsen (utredningens objekt 109) avgränsadestill en om cirka 120×15–35 meter (Pettersson2009:85). Ytan på förundersökningsområdet ärutökad från 3000 till cirka 5000 kvadratmeter för attomfatta hela det av nya vägen berörda vägområdet.Lokalen förundersöktes med målsättningen attge en bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd ochbevarandegrad). Detta underlag utgör grund för enpreliminär tolkning av fornlämningen och dess vetenskapligapotential.TopografiRAÄ 467 ligger på en stor moränbildning med nord–sydlig utsträckning. Undersökningsområdet sluttarsåledes både i nord–nordväst samt mot sydsydöstned mot mer låglänt terräng (delvis åkermark). Moränbildningenär cirka 100×90 meter och reser sig2,5–3 meter över omgivande terräng. Krönet på moränförhöjningenär relativt flackt och över hela ytanfinns stenblock, delvis tämligen stora. Mellan de merblockiga områdena finns svackor och terrasseringarsom är mer eller mindre fria från sten men ocksåytor där moränen är mer finkornig. I det följandelyfts några av de topografiskt avgränsade delytornafram.I södra delen av undersökningsområdet finns encirka 30×25 meter stor svacka med öst–västlig utsträckning.Denna svacka var relativt stenfri ochbearbetad sten påträffades inom denna delyta. Direktnordväst om sänkan finns två block, ett större ochett mindre. Det mindre som ligger vid kanten avsvackan har en kvartsåder med spår av bearbetning.På det större, cirka 1,5×1,2 meter har en kvartsåderiakttagits och möjligen finns ytterliggare en sommer eller mindre tömts. Cirka sex meter nordvästom det större blocket finns ett block av en relativttät gångbergart.På moränförhöjningens flacka krön finns flerstädesstenfria ytor och fynd framkom sporadiskt.Mot norr finns åter ett topografiskt läge, en cirka15×20 meter stor svacka där fynd förekom. Norr omdenna sluttar marken ned mot sankmark. I väster,i utkanten av vägkorridoren, finns flera markantablock. Bland dessa block finns ett av gångbergartsom verkar ha brutits. Lokalen är idag kalhygge ochhar en vegetation som främst består av gräs och ungsly (gran, björk).Området har legat strandnära cirka 60–65 meteröver havet vilket är ovanligt länge i denna region.När havet stod på denna nivå låg området länge ianslutning till en vik och i den lägre delen av intervallethar Rudsjöön och Huddungeön vuxit samman.Rudsjöön växer också samman med fastlandet underdetta skede. Lokalen ligger vid denna tid i en djupvik som exponerar mot nordöst. Viken är norra delenav det sund som tidigare skiljde Rudsjöön frånHuddungeön.Vi räknar med att havsnivån bör ha legat kringcirka 63 meter över dagens när platsen utnyttjats. Idetta skede har den varit belägen i inre delen av envidsträckt bukt på östra sidan av Rudsjöön. Bukten ärnorra delen av det sund som avskiljer Rudsjöön frånHuddungeön. Vid dessa nivåer har öarna dock i detnärmaste vuxit samman i söder. Sett till topografini området har det funnits grundområden och skär ilokalens närområde. Om lokalen som vi bedömer harlegat strandnära bör man ha uppehållit sig på platsencirka 5100 f.Kr.Öster om vägområdet, cirka 20 meter, noteradesoch karterades lämningar från en eller flera blästugnar24 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 12. Översiktsfoto över Digerholmen. Foto, från norr: Niclas Björck (U4467:47).inom en cirka 20×20 meter stor yta. Denna yta berörsinte av den planerade väg 56 men iakttagelserna haranmälts till FMIS och erhållit fornlämningsnummerRAÄ 475, Västerlövsta socken.MetodikVid RAÄ 467 upptogs provrutor i avsikt att ge en bildav aktiviteternas rumsliga utbredning. Innehållet sålladesi såll med maskstorlek 4 millimeter. Eventuellafynd handplockades både vid utgrävningstillfället ochvid sållning. I samtliga provrutor togs ett jordprov omcirka 0,1 liter för fosfatanalys. Proverna togs i avsiktatt även aktiviteter som inte är synliga i spridning avstenmaterial skulle kunna spåras. Schakt grävdes medgrävmaskin. Standardbredden för schakten var 1,3meter utom i vissa fall, då schaktens bredd utökadesför att bringa klarhet i arten på arkeologiska objektsom framkommit. Schakten syftade till att finnaanläggningar och konstruktioner.Framkomna anläggningar undersöktes till cirka50 procent i syfte att fastställa anläggningstyp,fornlämningsstatus samt i avsikt att försöka få framdaterbart material. Samtliga objekt mättes in medRTK-GPS.Arkeologiskt resultatAllmän statistikVid RAÄ 467 upptogs sammanlagt 97 provgroparoch 21 schakt. Schakten hade en yta om 363 kvadratmeter, det vill säga 45 procent större yta än de250 som initialt kalkylerades med. När det gällerprovgroparna är utfallet det motsatta och dessa låghela 60 procent under planerat antal (97 av beräknade250–300 rutor). Förklaringen var i detta fall att engod bild av lämningarna på platsen redan uppnåttsmed hjälp av schaktning.Anläggningar och konstruktionerTre anläggningar dokumenterades inom undersökningsområdet,1 möjlig stensättning samt två härdar.Stensättningen (A1033) bedömdes vid undersökningvara en naturformation, varför den avfördes.Resultat 25

Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Kärna RåämneKvarts 56 3 29 3 1Tabell 3. Fyndmaterialetpå Digerholmen.Bergart 1 8 50 1 0Porfyr 0 0 1 0 0De två härdarna (A1082 och A1098) framkom vidschaktning i åkern strax söder om impedimentsmarkenpå RAÄ 467. Den ena av härdarna, A1082,undersöktes. Fynd av efterreformatorisk keramik ochbuktigt glas i schaktet strax intill härdarna samt övrigaanläggningskontext pekar på att dessa två härdartroligtvis ingått i ett yngre åkerhärdssystem.Utöver nämnda fanns också ett kvartsbrott i ensten (T1127) och ett block där finkornig gångbergartev. hade brutits (A101744) inom det fyndförandeområdet.FyndSammanlagt har 144 fyndposter registrerats frånRAÄ 467. Inom området påträffades även ett parblock som kan ha använts som stenbrott.Fyndmaterialet bestod uteslutande av stenföremål.92 fynd (motsvarande 63 procent) var kvartsföremål,60 fynd (35 procent) utgjordes av bergartsföremål.Resterande 2 procent utgjordes av 1 fynd av porfyr(Tab. 3). I kvarts fanns avslag, splitter och avfall samten bipolärt bearbetad kärna. I bergart och grönstenförekom avslag och avfall. Fynden påträffades pådjup som varierade mellan 0,05–0,1 meter ned fråntorven räknat.Fynden fördelade sig inom två väldefinieradeområden (fig 13), något som kommer att diskuterassenare i texten.AnalysresultatInom undersökningsområdet togs sammanlagt 74fosfatprover (fig. 14). Resultatet gav ett spann från0–91 fosfatgrader (P°) med ett medelvärde på 13,57P°. 34 av de 74 proverna låg på eller över medelvärdet,övriga 40 låg följaktligen under medelvärdet. Denrumsliga fördelningen av dessa prover gav en omvändbild jämfört med fyndfördelningen. Nämnda mönsterhar iakttagits på flera av de platser där fosfatkarteringutfördes vilket gör troligt att det har sitt ursprung ihur spår av olika aktiviteter har organiserats på platserna.Ett förhållande som indikerar att det inomDigerholmen finns delområden av olika karaktär.Vid Digerholmen insamlades fyra prover medkol från provgropar och anläggningar. Vedartsanalysenvisade att det rörde sig om kol från björk, granoch tall (bilaga 6). Två av dessa prover skickadestill tandemlaboratoriet för 14 C-datering. Det enaprovet, från en av härdarna, föll sönder och gick intedatera. Det andra provet bestod av tall (bilaga 6) och14C-dateringen visade att grenen förkolnats underperioden 0–140 AD, det vill säga romersk järnålder(Ua-29413).Diskussion och tolkningInom RAÄ 467 grävdes 21 schakt samt 97 provrutor.Den bild som framträdde efter registrering av fyndoch efter det att analysresultaten från fosfatkarteringenblivit klar, var att vi kan konstatera en cirka 5410kvadratmeter stor sammanhängande fornlämning,tydligt uppdelad inbördes i tre delområden.Två av delområdena, det norra (44×32 meter)och det södra området (55×52 meter) framträderi fyndspridningen. Digerholmen är en lokal somkännetecknas av ett relativt varierat stenmaterial.Området mellan dessa ytor var fyndtomt (fig. 13).Det södra området framträder som brukat meden jämn fördelning över hela ytan, med undantagför det sydvästra hörnet. Där kan dock frånvaron avresultat också förklaras med att det vid tillfället förförundersökningen inte bedömdes som möjligt attundersöka den delen av området.Det norra området uppvisar däremot en förtätningi dess sydvästra hörn, något som möjligen kanförklaras med att där var fortfarande en tämligen planyta, medan terrängen därefter faller av.Studerar man resultaten från fosfatkarteringen iförhållande till fyndspridningen så får man en närmastinverterad bild: Där de flesta prover med förhöjdafosfatvärden fanns, där saknades oftast fynd avbearbetad sten. Om man studerar fyndspridningenoch fosfatkartan samtidigt kan dock noteras en vissöverlappning där områdena med förhöjda fosfatvärdengränsar mot mer fyndrika ytor. Detta kan vararesultatet av slump, men det är troligare att det visarpå olika utnyttjande av skilda ytor inom lokalerna.Detta inte minst då likartade mönster framkommitvid flera andra platser längs väg 56, till exempel RAÄ221, RAÄ 222 och RAÄ 412. Hög fyndtäthet kan26 Stenålder längs nya riksväg 56

! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !100243S1073100244100231S1081100242S1087100227100253100252S888100228100208100232100249100209 100248S964S909S1094X 6653840Y 1558500100233100250 100247100229100212100246A101744100230100213100256S946S863100257100251100211S845100214100210100258 100216S823100217100221100245100241S1116100259100240 100219100218100222100215 S833 100220100269100268100267100223 100224100262100235100276100270100277100226100271100275100225100207100278100255 S919100281100254 T1127100273100239100234100279100237100260100272100274S1002S975100193100280100238 100185 100236100186100261S60757VägområdesgränsY 1558420100205100203100204S60750100202100200 100201100198 100199100189100194100197100195100196X 6653720! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !100192100187100206100263100188100191100264100190100266Strand100265S1210! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !VägområdesgränsS1151A11820 20 mA1198FornlämningsområdeSchaktGrävenhetBlästugnsplatsKvartsbrottBergartsbrottHärd0–21 Po22–50 P51–99 Poo! ! ! !Figur 14. Spridningen av fosfater på Digerholmen. Skala 1:600.28 Stenålder längs nya riksväg 56

vara resultatet av en verksamhet som inte genererar endeposition av organiskt art (ex. stensmide, skaftningav redskap m.m.). Andra aktiviteter inom en boplats,exempelvis slakt, matlagning, boende m.m. genererarhöga fosfathalter men bevaras inte utan framträdernumera endast genom markkemiska analyser.Området har en helt annan karaktär än de småplatserna vid RAÄ 466, RAÄ 463 och RAÄ 467kan därför möjligen tolkas som spåren efter en mervaraktigt brukad boplats.VästerbogruppenVästerbogruppen ligger i den mellersta delen av vägsträckningen,cirka två kilometer norr om Backagruppenoch fyra kilometer söder om Nordmyragruppen.Västerbogruppen består av fyra platser, Lövåsen 1(RAÄ 222), Lövåsen 2 (RAÄ 221), Lövåsen 3 (RAÄ220) och Stenbrottet (RAÄ 215). Gruppen består avtre små lokaler och en stor (Lövåsen 2). Till gruppenkan även Sinäs (RAÄ 211) som ligger en halvkilometer söder om övriga föras.öar som utgör toppen av Dalkarlsåsen, delar av densenare Rudsjöön. Cirka 10 kilometer åt öster finnsden cirka 10×7 kilometer stora Huddungeön ochcirka 5 kilometer år nordväst en mindre arkipelag avett trettiotal småöar. Dessa växer senare samman tillÖstervålaön. Närområdet till gruppen präglas viddenna tid av en avsaknad av större grundområdenoch skär, vilket förmodligen inneburit en något merkomplicerad jakt och fångstsituation i jämförelse medsenare tider samt ett något annorlunda och i vissadelar fattigare djur- och växtliv i närområdet.I en senare tidshorisont kring 6500 f.Kr. harögruppen alltmer växt ihop och Dalkarlsåsen hari sin helhet brutit vågorna och växt ut till den fleramil långa och mycket smala Rudsjöön med fleraomfångsrika vikar och uddar samt flera inslag avgrundområden och kobbar och skär i anslutning tillVästerbogruppen (fig. 16). Detta har förmodligeninneburit en förändring av djur- och växtliv samt denanknutna jakten och fångsten i närområdet.Topografi och fasindelningLokalerna i gruppen varierar mellan 220 och 2020kvadratmeter i storlek och var belägna på höjdlägenantingen i svackor eller på platåer. Alla platser hadeutnyttjat sådana naturförutsättningar, sannolikt föratt uppnå ett lokalt skyddat läge i en i övrigt exponeradskärgårdsmiljö. Alla lokaler i Backagruppenförutom Sinäs har legat cirka 10–15 kilometer frånfastlandet i väster och mellan 85 och 72 meter överhavet. De kan indelas i tre olika tidshorisonter medStenbrottet (220 kvadratmeter) använd kring 7000f.Kr., Lövåsen 3 cirka 6500 f.Kr. (290 kvadratmeter)samt Lövåsen 2 (2020 kvadratmeter) och Lövåsen1 (220 kvadratmeter) cirka 6000–5900 f.Kr. Denäldsta lokalen (Stenbrottet) har varit lokaliserad tillen ö medan de övriga lokalerna legat på uddar ellerhalvöar som stuckit ut från Rudsjöön, det vill säga vårtids Dalkarlsås. Sinäs låg cirka 67 meter över havetmen lokalen har visat sig inte beröras av vägen.I ett övergripande perspektiv präglas den förstatidshorisonten i Västerbogruppen kring 7000 f.Kr. avett rent ytterskärgårdsläge i en cirka 30×20 kilometerstor uppbruten ögrupp som låg cirka 15 kilometerutanför det dåtida fastlandet i väster (fig. 15). Inomden del av ögruppen där Västerbogruppen liggerfinns vid denna tid endast ett fåtal ensamliggandeFigur 15. Västerbogruppen under den första tidshorisonten(cirka 7000 f.Kr.). Skala 1:50 000.Resultat 29

Den sista tidshorisont där boplatser inom Västerbogruppenberörs av väg 56 ligger cirka 6000–5900f.Kr. I detta skede tudelas ögruppen och utgör i praktikentvå större öar med ett nästan 10 kilometer brettsund mellan sig (fig. 17). Rudsjöön är vid denna tidflera kilometer bredare och avståndet till fastlandetminskar till cirka 10 kilometer. Under denna periodökar antalet kobbar, skär, småöar och grundområdeni närområdet till Västerbogruppen ytterligare. Detär troligt att växt- och djurlivet utökas och tar heladenna nya miljö i besittning.FornlämningsmiljöLängs den nya sträckningen för väg 56 var sedantidigare få fornlämningar kända. 2007 års utredningbreddade dock kunskapen kring fornlämningsmiljönavsevärt. Variationen hos typerna av påträffadelämningar är dock, relativt sett, mager. De kändafornlämningarna i området kring Västerbogruppen(fig. 18) rör sig huvudsakligen om indikationer frånhistorisk/efterreformatorisk tid. I området finns tjärdalar,milstolpe, blästplats, torp/bebyggelselämningar,gruvverksamhet och kolningslämningar (Huddungesocken RAÄ 46, 51, 54, 95, 178, 205, 206, 207, 208,209, 210, 214, 219, Enåker socken RAÄ 84, 95, 114,137, Västerlövsta socken 164, 348). Detta ger bildenav en stor aktivitet under historisk tid riktad påframför allt skogs- och gruvindustriell verksamhet(Pettersson 2009:88ff ). Till detta kommer även vissaförhistoriska lämningar från järnålder som exempelvisen runristning (Västerlövsta socken RAÄ 54),stensättningar (Enåker socken RAÄ 1, Västerlövstasocken 56) samt ett röjningsröseområde (Huddungesocken RAÄ 216). Indikationer på stenålderslämningarär en trindyxa påträffad väster om Västerbogruppen(Huddunge socken RAÄ 52) samt tvåskafthålsyxor, en båtformad yxa samt trindyxor påtre olika platser både öster och norrut (Huddungesocken RAÄ 45, 56, 159, 165). Den förstnämndatrindyxan kan med stor sannolikhet härröra frånmesolitisk tid. Möjligen till och med från sammaFigur 16. Västerbogruppen under den andra tidshorisonten(cirka 6500 f.Kr.). Skala 1:50 000.Figur 17. Västerbogruppen under den tredje tidshorisonten(cirka 6000–5900 f.Kr.). Skala 1:50 000.30 Stenålder längs nya riksväg 56

#ENÅKERS-INGBOVägområde# Fornlämning enligt FMIS#Övrig kulturhistorisk lämningenligt FMISKROKSBO#RAÄ 1:1#RAÄ 58:1RAÄ 58:2RAÄ 215RAÄ 217RAÄ 218RAÄ 212RAÄ 213##RAÄ 220RAÄ 223SÖRÅMYRARAÄ 214RAÄ 55:1#RAÄ 52:1LövåsenRAÄ 56:1#RAÄ 55:1RAÄ 57:1VÄSTERBORAÄ 221RAÄ 222RAÄ 53:1RAÄ 187:1#######RAÄ 57:2RAÄ 54:1RAÄ 95:1RAÄ 84:2RAÄ 84:1RAÄ 211RAÄ 219RAÄ 207SINÄS###RAÄ 209RAÄ 208#VRAÄ 210RAÄ 216RAÄ 205RAÄ 206VVSINÄS! ! !Figur 18. Fornlämningsmiljön kring Västerbogruppen. Skala 1:10 000.tidsursnitt som Västerbogruppens senare skede, detvill säga kring 6000 f.Kr. Detta ter sig sannolikt dåden påträffats 500 meter östnordöst om Lövåsen 1och 2 på södra delen av den dåtida halvö som stackut från Rudsjöön vid denna tid.Historiskt kartmaterial och skriftliga källorVästerbogruppen ligger i ett område där det saknasett användbart historiskt kartmaterial från tiden innan1800-tal. De kartor som finns att tillgå är generalstabskartanfrån 1837, häradsekonomiska kartan från1905 och ekonomiska kartan från 1960. I samtligadessa kartor utgör området kring Västerbogruppenskogsmark med ett inslag av flera stenbrott, partier avuppodlad mark och mindre vägar som främst korsarområdet i väst–östlig riktning. Exempel på ort- ochnaturnamn i närområdet är: Lövåsen, Västerbo, Sinäs,Skräddarbo, Hedåker, Källtäppan, Björnarbo, Ängshäll,Storängen, Andersbo, Sanda, Söråmyra, Sörbo,Håcksbybäcken, Hebronsdal, Per-Karls och storaRunhällen. Det rör sig om namn som främst hörsamman med torp döpta efter personnamn, terrängellernaturformationer. Det finns även inslag av terrängnamnmed efterled såsom -myr eller -bäck. Ennamnflora som indikerar att mer varaktig mänsklignärvaro sannolikt hör främst till historisk tid och dåsärskilt 1700- och 1800-tal. Lövåsen är ett exempel,namnet hör samman med muraren Anders Löfbergsom flyttade till området 1804 (ortnamnsregistret).Ett av de äldsta beläggen i närområdet är gårdenSinäs som är belagt på 1600-talet.Resultat 31

Sinäs, RAÄ 211 Huddunge socken, Västerbo 1:7Km 4/760–4/790BakgrundVid RAÄ 211, Huddunge socken, upptogs vid utredningen8 schakt och i 3 av dessa framkom fynd.Fynden bestod av bearbetad kvarts (avslag, skrapaoch övrig slagen sten); bergart (kärna/övrig slagensten). Platsen (utredningens objekt 126) avgränsadestill ett cirka 45×30 meter stort område (Pettersson2009:85). Ytan på förundersökningsområdet omfattardärigenom cirka 1350 kvadratmeter.Lokalen förundersöks med målsättningen attge en bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd ochbevarandegrad). Detta underlag utgör grund för enpreliminär tolkning av fornlämningen och dess vetenskapligapotential.TopografiDet topografiska läget för fornlämningen är tämligendiffust, men består av en tämligen stenbundensvag förhöjning i en svagt sydvästsluttande slyskog(gammal betesmark). Betes/hagmarken är bevuxenmed blandskog och sly. Området utgörs av moränoch sandig, ställvis stenbunden mark.Lokalen har legat strandnära cirka 67 meter överhavet. När havet stod på denna nivå, cirka 5500 f.Kr.låg platsen på östra sidan av en ö.MetodikVid RAÄ 211 upptogs provgropar i avsikt att ge enbild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek 4millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs. Vidare grävdes schakt med grävmaskin.De schakt som upptogs har vanligen en bredd på 1,3meter. Schakten syftade till att finna anläggningaroch konstruktioner. Framkomna anläggningar avsågsundersökas till cirka 50 procent i syfte att fastställaanläggningstyp, fornlämningsstatus samt i avsikt attförsöka få fram daterbart material.Fosfatprover insamlades i alla provgropar vid Sinäs.Proverna syftade till att komplettera den bildsom framkom i spridningen av fynd.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUtredningen pekade på en yta som var cirka 1350kvadratmeter stor, men i samband med förundersökningenminskades området med 36 procent till cirka860 kvadratmeter.RAÄ 211 undersöktes genom handgrävning avrutor och grävning av schakt med grävmaskin. Dessaplacerades så att en så stor täckning av ytan sommöjligt kunde åstadkommas.Vid RAÄ 211 upptogs sammanlagt 49 provgroparoch 12 schakt. Schakten berörde en yta om sammanlagt60 kvadratmeter, det vill säga en något mindreyta än de 80 kvadratmeter som initialt kalkyleradesmed. Detsamma gäller provgroparna där utfallet var18 procent under planerat antal. Förklaringen var idetta fall att en god bild av lämningarna på platsenredan vid denna nivå bedömdes ha uppnåtts.Anläggningar och konstruktionerAnläggning A643 påträffades i samband med rutgrävning.Den aktuella rutan var 0,5×0,5 meter, menutökades till att omfatta en yta på 1,5×1,5 meter föratt fånga upp så mycket av A643 som möjligt. Dådetta gjorts konstaterades A643 vara ett troligenrecent dike.FyndEtt antal stenföremål samlades in i samband medrutgrävningen men inget av dessa bedömdes senareutgöra ett arkeologiskt relevant fyndmaterial.Analysresultat47 jordprover tags och analyserades med avseendepå fosfatinnehåll (bilaga 4, fig. 19). Variationen lågpå mellan 0 och 73 och medelvärdet för provserienvar 33 fosfatgrader. Generellt sett kunde inga tydligakoncentrationer att urskiljas utan de allra högstamätvärdena fanns spridda över hela undersökningsområdet.Detta speglar med största sannolikhet inteen förhistorisk aktivitetsyta utan kanske snarare denmoderna verksamhet som bedrivs på platsen. RAÄ211 är inrymt i en hästhage.Från Sinäs insamlades också ett kolprov. Vid vedartsanalysenvisade sig detta innehålla bland annatkottefjäll från gran (bilaga 6).Diskussion och tolkningRAÄ 211 utgjorde efter utredningen ett litet och välavgränsat möjligt boplatsläge/stannplats placerat påen liten halvrund udde. Terrängen på udden var litekuperad, men mestadels jämn med en svag lutningåt nordost.32 Stenålder längs nya riksväg 56

VägområdesgränsS719100348S693100368100357S733 100378100369 100379100008 100367100376100377100390S759100391100356100375S745 100370100380100381100359100358100361100392 100388100366100371 100374100360100384X 6655080Y 1558450Vägområdesgräns100389100362100364 S775100363100365100373100393100382100372S656100383S673100387100386S763S767Y 1558410100355X 6655040S779100353100349100350100352100354S7711003511003850 10 mSchaktGrävenhet0–21 Po22–50 P51–99 PooFigur 19. Spridningen av fosfater och undersökta rutor och schakt på Sinäs. Skala 1:400.Grävningen av provrutorna och schakten resulteradei ett fåtal fynd av troligtvis slagen kvarts som verkadeacceptabla i fält, men som efter rengöring och närmaregranskning kasserades. Detsamma gäller insamlatkol som efter vedartsanalys direkt kunde avfärdassom spår efter mesolitiska aktiviteter (bilaga 6).Med tanke på de fynd som framkom i sambandmed utredningen är det tydligt att aktivitetsytor frånmesolitikum finns i området. Efter förundersökningenvet vi att det förundersökta området, det villsäga den yta vid Sinäs som berörs av väg 56, intehyser mesolitiska lämningar. Det verkar sannoliktatt de mesolitiska lämningarna i området finns inomdet högläntare partiet strax söder och sydväst omvägområdet, det vill säga utanför det område somhitintills undersökts.Lövåsen 1, RAÄ 222, Huddunge socken,Västerbo 1:7Km 5/200–5/240BakgrundVid Lövåsen 1, Huddunge socken, upptogs vid utredningen8 schakt och 3 provgropar. I ett av schaktenframkom fynd. Fynden bestod av bearbetad kvarts(avslag) ; Bergart (avslag). Boplatsen (utredningensobjekt 134) avgränsades till ett cirka 50×5–25meter stort område (Pettersson 2009:90). Ytan påförundersökningsområdet omfattade därigenom 750kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen attge en bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd ochbevarandegrad). Detta underlag utgör grund för enpreliminär tolkning av fornlämningen och dess vetenskapligapotential.Resultat 33

TopografiFornlämningen är belägen i en cirka 30×10 meter storsvacka belägen på änden av ett långsträckt höjdlägecirka 400×50 meter stort (fig. 20). Höjdläget ochomgivande terräng var vid förundersökningen heltbelägen i skogsmark. Nivån på höjdläget var 2–3meter ovan omkringliggande terräng och bestod ihuvudsak av övertorvad morän med inslag av blockoch sten. I norr finns en mindre tydlig höjdskillnadmot omgivande terräng medan i det östra, västra ochsödra partiet finns en mer uttalad nivåskillnad. Detfinns två mycket tydliga hak i sluttningen mot sydöst.Ett längst ned i sydöst där höjdpartiet slutar samt ettsom delar svackan i ett högre och ett lägre parti. Detövre haket markerar förmodligen den ungefärligastrandlinjen under boplatsens användningstid ochdärmed har den legat vid en grund liten vik medsmalt inlopp väl skyddad av höjdpartier i nordöst ochsydväst. Markbeskaffenheten i svackan var i huvudsakstenig eller grusig sand.Vid en havsnivå cirka 72–73 meter över dagenshar platsen varit belägen längst ut på en cirka200×200 meter stor udde som gått i rak nord–sydligriktning. Udden har stuckit ut från en större öst–västlig halvö som anslutit till Rudsjöön. Udden harstuckit ut i en större cirka 3000×500 meter stor vik/bukt, vilken skapats århundraden tidigare genom attDalkarlsåsen och mindre anslutande åspartier brutitytan ungefär samtidigt. Sett till topografin i områdethar det funnits vissa grundområden och skär i lokalensnärområde.MetodikVid RAÄ 222 gjordes en topografisk utvärdering ochsedan upptogs provgropar i avsikt att ge en bild avaktiviteternas rumsliga utbredning såsom de speglasi fynd. Materialet från rutorna sållades i såll medmaskstorlek 4 millimeter, prover insamlades ocheventuella fynd tillvaratogs. Vidare utfördes en fosfatkarteringsom syftade till att ge ytterliggare envariabel att bruka för att bedöma fornlämningensutbredning utifrån. En tanke med dessa analyser varatt även aktiviteter som inte speglas i stenavfall skullekunna spåras.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet krympte till cirka hälften(350 kvadratmeter) av den aviserade ytan, då dettidigt under förundersökningen stod klart att fyndenfrämst koncentrerades till svackan i änden av höjdpartiet.I alla riktningar fastställdes avgränsningenav fornlämningen genom rutgrävning samt topografi(höjdlägets och svackans upphörande). Totalt settuppskattas fornlämningen vara 220 kvadratmeter storoch hela ytan ligger inom vägområdet.Vid Lövåsen 1 upptogs sammanlagt 33 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 8,25 kvadratmeter vilket utgör 2,4 procent avundersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg 17,5 procent under planerat minimiantal ochanledningen till avvikelsen står att finns i den koncentreradefyndspridningen vilken innebar att ettmindre antal provgropar var tillräckliga för att förståfornlämningens utbredning och karaktär.Anläggningar och konstruktionerInga anläggningar eller konstruktioner påträffadespå lokalen.FyndFynd påträffades huvudsakligen i en cirka 50 kvadratmeterstor koncentration i svackan på höjdlägetssödra del (fig. 21). Fyndmaterialet bestod av 5 fynd avbergart, 6 fynd av kvarts, 3 fynd av grönsten, 2 fyndav kvartsit och 1 fynd av hälleflinta (tab. 4). Det rörsig om bearbetningsavfall såsom avslag och splitter.Fynden påträffades 0,10–0,15 meter ned från torvenräknat.AnalysresultatTotalt insamlades 33 jordprover som analyseradesmed avseende på fosfatinnehåll (se bilaga 4, fig. 22).De varierade från 4 till 57 fosfatgrader och medelvärdetför provserien var 17 fosfatgrader. Fördelningenav fosfaterna avvek från fyndmaterialet genom attde två högsta värdena (>35 P°) förekom utanför detfyndförande området. Fördelningen kan tolkas somen uppdelning av aktiviteter där organiskt materialingått i vissa områden och helt eller delvis exkluderatsTabell 4. Fyndmaterialet på Lövåsen 1.Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetatKvarts 1 4 1Bergart 0 4 1Grönsten 0 0 3Kvartsit 1 1 0Hälleflinta 0 1 034 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 20. Foto över platån vid Lövåsen 1 taget från sluttningen vid höjdpartiets nedre del. Foto, från söder: Hanna Larsson(U4467:42).100512X 6655512Y 1558576100509100511100510100507100506100508100538100513100536100537100526100524100528100527100525100530100166FornlämningsområdeGrävenhet1–2 st fynd3–6 st fynd100523Strand100535100534100529100532100521100531100520100522VägområdesgränsY 1558540X 66554801005331005141005191005181005161005170 10 mFigur 21. Spridningen av fyndmaterialet på Lövåsen 1. Skala 1:300.Resultat 35

i andra. Troligen ingår avfallshantering som en del idessa aktiviteter och fosfaterna är då en avspeglingav denna.Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring utbredning, ålder ochkaraktär dras.Lokalens utbredning har kunnat fastställas medutgångspunkt i fyndmaterial, fosfater och topografi.Av fornlämningens 220 kvadratmeter ligger allt innanförväglinjen. Lokalens relativt flacka omgivningaråt norr, men mer branta åt öster, väster och södermed en mindre vik eller lagun, antyder att platsenkan ha haft en förhållandevis lång användningstidsom dock förmodligen varit avhängig av när vikensnörts av och ej längre varit användbar. Med detta iåtanke och strandlinjens förskjutning på cirka 1–2meter per århundrade under denna period är dettroligt att höjdläget kan ha varit användbar, kanskeomkring 25 år.Utifrån båda de för området aktuella kurvornakan platsen dateras till kring 6200–5300 f.Kr. där dateringenmest troligt ligger närmare det förstnämndavärdet än det sista värdet. En studie av en strandlinjemodellutvecklad av SGU från 8000 BP (cirka 83–84meter över havet och 6800 f.Kr.) respektive 6000 BP(cirka 62–63 meter över havet och 4800 f.Kr.), indikeraratt med en avstannade strandlinjeförskjutningvid denna tid på cirka 1 meter så bör Lövåsen 1 haen datering till cirka 5900 f.Kr. Båda modellerna gerdärmed en indikation att lokalen bör ha sitt ursprungrunt 5900 f.Kr.Den väl avgränsade och skyddade svackan meden anslutande mindre vik eller lagun innebär att lokalenhaft en mindre storlek och omfattning än dennärliggande Lövåsen 2. Det rika fyndmaterialet somfinns längs höjdryggen antyder även att tillgångentill stenmaterial i närområdet kan ha utgjort ett in-X 6655512100512100509100511Y 1558576100510100507100506100508100538100513100536100537100526100166100524100528100527100525 100530100523FornlämningsområdeGrävenhet0–21 Po22–50 P51–99 PooStrand100535100529100534100532100521100531100520100522VägområdesgränsY 1558540X 66554801005331005141005191005181005161005170 10 mFigur 22. Spridningen av fosfater på Lövåsen 1. Skala 1:300.36 Stenålder längs nya riksväg 56

citament till bosättning, precis som för Lövåsen 2.Närvaron av, relativt sett, höga fosfater på fyndtommaområden kan möjligen tolkas som slaktaktiviteterutanför den huvudsakliga ytan. Platsens lokaliseringpå ett relativt skyddat läge i ytterskärgård och medett inslag av grundområden och skär i närområdet,tyder på att platsen är noggrant vald med möjlighetertill fiske och jakt på säl samt en god tillgång tillstenmaterial.Platsens bevarandegrad bedöms vara mycket godmed ingen sentida påverkan.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindre boplatsbelägen i ett skyddat ytterskärgårdsläge medgod tillgång till fiske och säljakt i närområdet. Förmodligenhar lokalen använts under en generationkring 5900 f.Kr.Lövåsen 2, RAÄ 221, Huddunge socken,Västerbo 1:7Km 5/270–5/350BakgrundVid Lövåsen 2, Huddunge socken, upptogs vid utredningen10 schakt. I tre av schakten framkom fynd.Fynden bestod av bearbetad bergart (avslag och övrigtslagen). Boplatsen (utredningens objekt 136)avgränsades till ett cirka 70×30 meter stort område(Pettersson 2009:90). Ytan på förundersökningsområdetomfattade därigenom 2100 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen attge en bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd ochbevarandegrad). Detta underlag utgör grund för enpreliminär tolkning av fornlämningen och bedömningav platsens vetenskapliga potential.Figur 23. Foto över den västra platån vid Lövåsen 2 taget från den stenfria svackan i väster. A1615 ligger under presseningeni bildens mitt. Foto, från väster: Hanna Larsson (U4467:40).Resultat 37

TopografiFornlämningen är belägen på ett långsträckt höjdlägecirka 400×50 meter stort. Höjdläget och omgivandeterräng var vid förundersökningen helt belägen iskogsmark. Nivån på höjdläget var 2–3 meter ovanomkringliggande terräng och bestod i huvudsak avövertorvad morän med inslag av block och sten. Inorr och väster finns en mindre tydlig höjdskillnadmot omgivande terräng medan i det östra och södrapartiet finns en mer uttalad nivåskillnad. På en flackoch delvis exponerad 20×30 meter stor platå i dennorra delen av området och två mindre platåer i denmellersta delen av området fanns under utredningoch förundersökning indikationer på aktiviteter frånförhistorisk tid. Platåerna i det mellersta områdetligger på ett lägre respektive högre läge. Den lägrebestår av en smal sandig remsa i den nedre delen avsluttningen cirka 10×20 meter stor. Centralt bildasen 8×5 meter stor svacka väl skyddad av sluttningendär A1615 påträffades. Ovanför i sluttningen finnsytterligare en l7×12 meter stor platå, inte så väl avgränsadsom den nedre och mer stenig.Markbeskaffenheten på höjdpartiet var i huvudsakstenig grus, silt eller sand samt i enstaka fall inslagav områden av mindre stenbunden sand eller silt. Iden södra delen av området är moränen till stor delursvallad till ett djup av 0,10–0,15 meter och bestårav sten med ett litet humöst inslag. I den västra kantenav höjdläget fanns en omfattande svacka (fig.23) mellan höjdläget samt ytterligare ett cirka 100meter åt väster. Svackan hade en markbeskaffenhetav sand och silt vilket troligen utgjorde det ursvalladematerialet från höjdläget. Svackan var i det närmastehelt platt. Intill detta parti fanns inslag av kulturindikerandeväxter som krusbärsbuskar och nässlorvilket antyder att det i närområdet kan ha funnits etttorpläge som kan ha brukat svackan till jordbruk.Vid en havsnivå cirka 73–74 meter över dagenshar platsen varit belägen på en cirka 200×200 meterstor udde som gått i rak nord–sydlig riktning. Uddenhar stuckit ut från en större öst–västlig halvö somanslutit till Rudsjöön. Udden har stuckit ut i en störrecirka 3200×600 meter stor vik/bukt, vilken skapatsårhundraden tidigare genom att Dalkarlsåsen ochmindre anslutande åspartier brutit ytan ungefär samtidigt.Sett till topografin i området har det funnitsvissa grundområden och skär i lokalens närområde.MetodikVid Lövåsen 2 upptogs provgropar i avsikt att geen bild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek4 millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs. På denna plats grävdes också schakt meden bredd på 1,3 meter med grävmaskin. Schaktensyftade till att finna anläggningar och konstruktioner.Anläggningar undersöktes till cirka 50 procent i syfteatt fastställa anläggningstyp, fornlämningsstatus ochi avsikt att få fram daterbart material.Fosfatprover insamlades i alla provgropar vid Lövåsen2. Proverna syftade till att komplettera den bildsom framkom i spridningen av fynd. När materialsom bedömdes lämpligt för att försöka datera platsenframkom insamlades detta för vedartsanalys. Dennasyftade till att avgöra materialets kvalité i detta avseende(bilaga 6).Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet växte till cirka 3000 kvadratmeterunder undersökningens gång och varhuvudsakligen beläget på det långsträckta höjdläget.I alla riktningar fastställdes avgränsningen avfornlämningen genom rutgrävning, upptagning avschakt samt utvärdering av topografin (höjdlägetsupphörande). Ytan av fornlämningen är cirka 3155kvadratmeter varav 2800 kvadratmeter ligger inomvägområdet.Vid Lövåsen 2 upptogs sammanlagt 74 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar och en 1,35×1,95meter stor provgrop, med en sammanlagd yta på21 kvadratmeter. Utöver dessa drogs även 11 maskindragnaschakt med en sammanlagd yta på 246kvadratmeter. Den sammanlagda undersökta ytan på267 kvadratmeter utgjorde 8,5 procent av den totalaundersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg 35 procent under planerat minimiyta medanschaktad yta låg 146 procent över planerad minimiyta.Sammantaget låg undersökt yta 102 procent överplanerad undersökt yta.Anläggningar och konstruktionerEn 1,78×0,81 meter stor anläggning (A1615) påträffadesvid undersökningen av lokalen (fig. 24, 25). Denrensades fram i plan men undersöktes inte vidare.Fyllningen består av en röd till rödbrun flammig sandmed små mängder träkolstänk samt möjliga rödock-38 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 24. A1615 i grävenhet G100138efter rensning. Foto, från norr: HannaLarsson (U4467:39).X 6655557Y 1558570Figur 25. A1615 i grävenhetG100138 på Lövåsen 2 tillsammansmed spridning avfynd. Skala 1:30.GrävenhetKokgrop17–48 st fynd49–100 st fyndBlockSten100138Y 1558567X 66555550 1 mrainslag eller spår av kraftig värmepåverkan. I toppenav fyllningen påträffades cirka 2 liter finfördeladskärvsten cirka 0,03–0,07 meter stora. Skärvstenenförekommer tätast i anläggningens norra del och småmängder förekommer även utanför färgningen i dennadel. Vissa skärvstenar påträffas innan färgningenvilket antyder att toppen av anläggningen är någoturlakad. Även de större stenarna i anläggningen företertecken på värmepåverkan. Brända ben från ettmindre hjortdjur förekommer i hela anläggningenoch 28 bitar slagen kvartsit och en grönstenskärnapåträffas främst intill en större sten i nordöst. Flerakolprover insamlades från denna anläggning i avseendeatt försöka datera aktiviteten (se nedan). Destenar som omger anläggningen är förmodligen enkantkedja vilket innebär att anläggningens utbredningåt väster är större trots att det saknas en färgningi detta område. Anläggningen tolkas vara en störrekokgrop förmodligen, sett till stenmaterialet, med anknytningtill den mesolitiska bosättningen. Likhetenmed vissa mesolitiska/neolitiska gravar där stensattakanter och rödockrainslag är vanligt förekommande,innebär dock att det inte går att utesluta att det ävenkan vara en grav. Ett lågt fosfatinnehåll (se nedan)antyder dock att det inte funnits något större organisktinslag i gropen.Resultat 39

Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Kärna SlipstenarKvarts 16 4 11 3 0Tabell 5. Fyndmaterialetpå Lövåsen 2.Kvartsit 13 8 12 1 0Hälleflinta 4 6 2 0 0Bergart 0 0 3 0 3Grönsten 0 1 0 2 0FyndFynd påträffades huvudsakligen i en koncentration påhöjdlägets centrala och södra del (fig. 26). Fyndmaterialetbestod av 100 bitar bränt ben, 34 fynd av kvarts,34 fynd av kvartsit, 12 fynd av hälleflinta, 3 fynd avgrönsten och 6 fynd av bergart (tab. 5). Det framkomockså 1 fynd som kan vara flinta. Teknologiskt gickinte bedöma de påträffade fragmenten närmare änatt det rör sig om avslag, avfall och splitter i de skildamaterialen. Bland fynd av bergart kan framhållas atttre slipstenar framkom längs fornlämningens östrakant. Ett avslag i hälleflinta med bruksretusch påträffadesalldeles söder om A1615. Alla kärnor utom enpåträffades inom den norra delen av fornlämningensfyndkoncentration. Fynden påträffades huvudsakligen0,10–0,20 meter ned från torven räknat även omvid några enstaka tillfällen fynd även påträffades 0,05respektive 0,25 meter ned.Totalt påträffades också 100 stycken kraftigt fragmenteradebrända ben (5,19 gram) i A1615. Benenutgörs av rörben ; Ben från kranie och fotledsbenoch härrör förmodligen från ett mindre hjortdjur(exv. rådjur).Vid rutgrävningen påträffades förutom fyndmaterialetäven spridda inslag av skärvsten vilken totaltuppgick till 3,1 liter. Skärvstenen fanns endast längsboplatsens västra sida men samvarierade där rumsligtmed fyndmaterialet samt höjdpartiets slut.AnalysresultatTotalt insamlades 74 jordprover som analyseradesmed avseende på fosfatinnehåll (bilaga 4, fig. 27). Devarierade från 0 till 202 fosfatgrader och medelvärdetför provserien var 47,8 fosfatgrader. Fördelningen avfosfaterna avvek från fyndmaterialet genom att nioav de tretton högsta värdena (>100 P°) förekom irutor där det inte fanns något fyndmaterial. Rumsligtfanns stora områden i norr, öster samt centralt på denfyndförande ytan, där det helt saknades fyndmaterialmen istället fanns förhållandevis höga fosfatvärden.I A1615 fanns däremot ett extremt lågt värde (9 P°)som tyder på att man inte deponerat organiskt materiali anläggningen. Fördelningen kan tolkas somen uppdelning av aktiviteter där organiskt materialingått i vissa områden och helt eller delvis exkluderatsi andra. Troligen ingår avfallshantering som en del idessa aktiviteter och fosfaterna är då en avspeglingav denna.I A1615 togs ett miljöprov. Ifrån detta hämtadesträkol som vid vedartsanalys visade sig vara från tall.Ytterligare två vedartsprover från samma anläggning(Aid 8192, 8210) visade sig bestå av kol från tall (bilaga6). Materialet daterades till perioden 350–540AD, det vill säga yngre romersk järnålder–folkvandringstid(Ua-29413).Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring utbredning, ålder ochkaraktär dras.Lokalens utbredning har kunnat fastställas medutgångspunkt i fyndmaterial, fosfater och topografi.Av fornlämningens 3155 kvadratmeter ligger alltutom cirka 355 kvadratmeter innanför väglinjen. Lokalensrelativt flacka omgivningar åt norr och väster,men mer branta åt öster och söder antyder att dessadelar av platsen kan ha haft en förhållandevis långanvändningstid. Med detta i åtanke och strandlinjensförskjutning på cirka två meter per århundrade underdenna period är det troligt att höjdläget kan ha varitanvändbart för kustnära bosättning under en så långtid som 50–100 år. Förekomsten av den silt- ochsandfyllda svackan i väster antyder att det här kan hafunnits en långgrund vik under den tidigaste fasensom möjligen grundar upp efter en period och attaktiviteterna därefter flyttar mer åt öster.Lokalens ålder är svårbestämd då strandlinjekurvorför denna period inte är helt tillförlitliga.Om nivån på 73–74 meter över havet läggs in i detillgängliga strandförskjutningsmodellerna indikerasatt lokalen bör dateras till cirka 6000 f.Kr.Förekomsten av en större kokgrop samt en rikvariation på stenmaterialet tillsammans med två väl40 Stenålder längs nya riksväg 56

100050100179100178X 6655620Y 1558600S1398100052100055100053S1406100177100176100054100051100056S1414100057100134S1425StrandVägområdesgräns100132100135100131100133100058100184100120100136100130100141S1461100129 100121100128100140S1724100137100143100183 S1441A1615100139100122100127100175100598100142100144100182100123100124100125100174100146100126100145100153100147100151100173Vägområdesgräns100149100148100150100157100152100154100156100155100159100158S1734100172Y 1558540100160100161100162X 6655520S1728 100180100164100163100165100170S1738100181100171FornlämningsområdeSchaktGrävenhetKokgropBlock1–2 st fynd3–6 st fynd7–16 st fynd1001671001690 20 mS1742100168Figur 26. Spridningen av fyndmaterialet på Lövåsen 2. Skala 1:500. Obs. De minsta fyndmarkeringarna kan varasvåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna.Resultat 41

100050100179100178X 6655620Y 1558600S1398100052100055100053S1406100177100176100054100051100056S1414100057100134S1425StrandVägområdesgräns100132100135100131100133100058100184100120100136100130100141S1461100129 100121100128100140S1724100137100143100183 S1441100122A1615100139100124100127100175100142100144100598100182100123100125100174100146100126100145100153100147100151100173100152100149100154100148 100150100156100157VägområdesgränsY 1558540100159100160100161100162X 6655520100155100158S1734S1728100180100164100163100165100170S1738100181100171100172FornlämningsområdeSchaktGrävenhetKokgropBlock0–21 Poo22–50 P51–99 Po100–202 Po1001671001690 20 mS1742100168Figur 27. Spridningen av fosfater på Lövåsen 2. Skala 1:500.42 Stenålder längs nya riksväg 56

skyddade platåer samt en mer exponerad i norr kantolkas som att lokalen haft en relativt omfattandeanvändning. Det rika fyndmaterialet antyder även atttillgången till stenmaterial kan ha utgjort ett incitamenttill bosättning. Inslagen av skärvsten antydermatlagning och det är troligt att det finns minst enhärd i närområdet där stenen uppvärmts för användningi kokgropen. Den rumsliga fördelningen avskärvstenen med en ansamling i väster samt närvaronav A1615 kan tolkas som att detta område kan havarit centrum för dessa aktiviteter på lokalen. Närvaronav höga fosfater på de fyndtomma områdena kanmöjligen tolkas som omfattande slaktaktiviteter påden norra platån samt i de östra delarna av eller österom de två mellersta platåerna. Platsens lokaliseringpå ett relativt skyddat läge i ytterskärgård och medett inslag av grundområden och skär i närområdet,tyder på att platsen är noggrant vald med möjlighetertill fiske och jakt på säl samt en god tillgång tillstenmaterial.Platsens bevarandegrad bedöms vara god medingen större sentida påverkan, förutom ett tänkbarttorpläge i närområdet till den västra sidan av höjdlägetsamt den ansenliga svackan i detta parti. Vardetta torp varit beläget, omfattningen av jordbruketi svackan och storleken på en eventuell störning avde mesolitiska lämningarna på höjdläget är dock intemöjliga att besvara i detta läge.Sammantaget kan platsen tolkas vara en störreboplats belägen i ett skyddat ytterskärgårdsläge medgod tillgång till fiske och säljakt i närområdet. Förmodligenhar lokalen använts under kanske ett pargenerationer eller cirka upp till 100 år kring 6000f.Kr.Lövåsen 3, RAÄ 220, Huddunge socken,Västerbo 1:7Km 5/450–5/470BakgrundVid Lövåsen 3, Huddunge socken, upptogs vidutredningen 15 provgropar. I två av provgroparnaframkom fynd. Fynden bestod av bearbetad kvarts(avslag, kärnrest, splitter och övrigt slagen). Platsen(utredningens objekt 137) avgränsades till ett cirka5–15×15 meter stort område (Pettersson 2009:91).Vägområdet har efter att utredningen utfördes utökatsnågot och förundersökningsområdet omfattadedärigenom 500 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen att geen bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd ochbevarandegrad). Detta underlag utgör grund för enpreliminär tolkning av fornlämningen och dess vetenskapligapotential.TopografiFornlämningen är belägen på ett höjdläge cirka 30×20meter stort. Höjdläget och omgivande terräng var vidförundersökningen helt belägen i skogsmark. Nivånpå höjdläget var 1,5–2 meter och bestod av övertorvadmorän med inslag av block och sten. I norr ochväster finns en tydlig höjdskillnad mot omgivandeterräng medan i det östra och södra partiet finns enotydlig övergång mot en svag sluttning. Markbeskaffenhetenpå höjdpartiet var i huvudsak stenig ellergrusig sand samt i enstaka fall inslag av silt.Vid en havsnivå cirka 78 meter över dagens harplatsen varit belägen på en mindre udde, på södrasidan av och mitt på en cirka 1000 meter lång halvösom gått i rakt öst–västlig riktning. Halvön harstuckit ut från den då mycket smala Rudsjöön, en ösom i praktiken utgjorts av toppen av Dalkarlsåsenvid denna tid. Halvön utgör en del av samma ö somlokalen Stenbrottet (RAÄ 215 se ovan) har legatpå, ön snördes ihop med Rudsjöön ett eller ett parårhundraden innan Lövåsen 3 etableras på platsen.Åt norr (vid dagens väg) har förmodligen funnits engrund vik alternativt en avsnörd mindre sjö. Sett tilltopografin i området har det funnits vissa grundområdenoch skär i lokalens närområde.MetodikVid Lövåsen 3 upptogs provgropar i avsikt att geen bild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek4 millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet på 500 kvadratmeter bibehöllsunder undersökningens gång och var huvudsakligenbeläget på höjdläget men även mindre delari nedanför höjdläget samt på ett mindre höjdlägecirka 50 meter åt sydväst. I alla riktningar fastställdesavgränsningen av fornlämningen genom rutgrävningsamt topografi (höjdlägets upphörande). Den totalaResultat 43

ytan för fornlämningen inom vägområdet efter förundersökningenuppskattas till 290 kvadratmeter.Vid Lövåsen 3 upptogs sammanlagt 36 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 9 kvadratmeter eller 1,8 procent av den totalaundersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg 20 procent över planerat minimiantal.Anläggningar och konstruktionerInga identifierbara anläggningar eller konstruktionerpåträffades vid undersökningen av lokalen. I söderfanns en råvaruförekomst av flera block i en mörkbergart som spruckit naturligt. Bergarten är tät ochkan ha använts och slagits på platsen se exempelvisF39 och F45.FyndFynd påträffades huvudsakligen i en koncentration påhöjdlägets centrala del (fig. 28). Fyndmaterialet bestodav 12 fynd av porfyr, 9 fynd av bergart, 6 fynd avkvarts och 1 fynd av kvartsit (tab. 6). Endast två fyndgick att identifiera vidare, nämligen F39 en kärna iporfyr påträffad i södra delen av råvaruförkomstentillsammans med splitter och avslag som troligenMaterial/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat KärnaPorfyr 10 1 0 1Tabell 6. Fyndmaterialetpå Lövåsen 3.Bergart 3 1 5 0Kvarts 3 0 3 0Kvartsit 1 0 0 0FornlämningsområdeGrävenhetHöjdpartiRåvaruförekomst1–2 st fynd3–6 st fynd100778VägX 6655730StrandY 15586607–16 st fynd100779100787100786100777Vägområdesgräns100788100783100785100780100781100776100784100782100771100769100775100770100767 100760100789100768100763100774100762100761100758100759100772100773100790100766100765100764Y 1558620X 6655690VägområdesgränsStrand1007921007931007910 10 mFigur 28. Spridningen av fyndmaterialet på Lövåsen 3 tillsammans med råmaterialförekomst. Skala 1:400.44 Stenålder längs nya riksväg 56

indikerar närvaron av en slagplats i detta område.Även ett avslag i bergart som bearbetats med bipolärteknik (F46) påträffades på det centrala området.Fynden påträffades 0,08–0,20 meter ned från torvenräknat. Vid rutgrävningen påträffades förutomfyndmaterialet även spridda inslag av skärvsten vilkentotalt uppgick till 3,2 liter. Skärvstenen samvarieraderumsligt med fyndmaterialet samt höjdpartiets centralområde.AnalysresultatInga naturvetenskapliga analyser utfördes på materialfrån lokalen.Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring utbredning, ålder ochkaraktär dras.Lokalens utbredning har kunnat fastställas medutgångspunkt i fyndmaterial och topografi. Av fornlämningens290 kvadratmeter ligger allt utom cirka20 kvadratmeter innanför väglinjen. Lokalens relativtflacka omgivningar åt öster och söder antyder attplatsen kan ha haft en kort användningstid då vattnetsnabbt retirerat bort från platsen. Med detta i åtankeoch strandlinjens förskjutning på cirka 2 meter perårhundrade under denna period är det troligt atthöjdläget kan ha varit användbar under en så kort tidsom 10 år. Förekomsten av en mindre vik alternativtavsnörd sjö eller våtmark kan dock betyda att manåterkommit till platsen även efter att den inte varitanvändbar ur ett marint perspektiv.Lokalens ålder är svårbestämd men bedömt utifrånstrandnivån kan platsen dateras till 6800–5700f.Kr. Dateringen av platsen ligger mest troligt närmaredet förstnämnda värdet än det sista. Alla modellernager därmed en indikation på att lokalen bördateras till cirka 6500 f.Kr.Förekomsten av en slagplats, en råvaruförekomstsamt en rik variation på stenmaterialet kan tolkassom att en lokal tillgång till stenmaterial har utgjortett incitament till bosättning. Inslagen av skärvstenantyder matlagning och det är troligt att det finnsminst en härd i närområdet där stenen uppvärmts.Den rumsliga fördelningen av skärvstenen med enhästskoform på den centrala delen av området kanmöjligen tolkas som spår av en avfallshantering, möjligeni anslutning till en bostad. Platsens lokaliseringpå ett exponerat läge i ytterskärgård men i ett lokaltskydd av en massiv halvö och intill en mindre vik medett inslag av grundområden och skär i närområdet,tyder på att platsen är noggrant vald med en tillgångtill fiske och jakt på säl.Platsens bevarandegrad bedöms vara god medingen större sentida påverkan, förutom en äldre körvägsom löper längs den norra kanten av boplatsen.Körvägen har dock endast påverkat boplatsen i litenutsträckning.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats med spår av en inre strukturering av aktiviteter.Platsen har varit belägen i ett delvis exponeratytterskärgårdsläge med god tillgång till fiske och säljakti närområdet. Förmodligen har lokalen använtskring 6500 f.Kr. och upp till som mest en generation,men mer troligt kring 10 år.Stenbrottet, RAÄ 215, Huddunge socken,Västerbo 1:7, Söråmyra 1:16Km 5/650–5/680BakgrundVid Stenbrottet, Huddunge socken, upptogs vid utredningen6 schakt. I två av schakten framkom fynd.Fynden bestod av bearbetad kvarts (avslag, splitteroch övrigt slagen). Boplatsen (utredningens objekt143) avgränsades till ett cirka 25×20 meter stort område(Pettersson 2009:92). Det berörda vägområdetomfattade 500 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen attge en bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd ochbevarandegrad). Detta underlag utgör grund för enpreliminär tolkning av fornlämningen och dess vetenskapligapotential.TopografiFornlämningen är huvudsakligen belägen i en avlångsvacka cirka 20×10 meter stor. Svackan ochomgivande terräng var vid förundersökningen heltbelägen i svagt östsluttande skogsmark (fig. 29), meden höjd i nordväst samt ett omfattande hällmarksområdei söder. Höjden var 1,5–2 meter hög ochbestod av övertorvad storblockig morän med inslagav häll. Svackans östra och sydöstra kant är otydligoch övergår relativt raskt i en förhållandevis brantöstsluttning. Väster om svackan stiger terrängen saktaupp emot områdets högsta partier belägna någrameter högre än svackans norra kant. Markbeskaffenheteni svackan och i närområdet var i huvudsakResultat 45

stenig sand eller grus samt i enstaka fall grusig sand.Hela lokalen samt närliggande område täcktes avett 0,10 till 0,15 meter tjockt skrotstenslager frånen närbelägen gruvbrytning norr om lokalen. Förmodligenhar det funnits en station för sortering avstenmaterial i närområdet och man har då fyllt utsvackan med omgivningar med avfall. Skrotstenenbestod av en marmorbergart. Ovanpå det mindrehöjdpartiet finns även skrotsten från gruvbrytningen,men de små mängderna antyder att man inte använtdenna yta i någon högre grad vid sorteringenav skrotstensmaterialet.Vid en havsnivå cirka 85 meter över dagens harplatsen varit belägen på södra delen av en cirka 200–300 meter stor ö. Ön har legat cirka 700 meter västerom en 500 meter bred och 100 meter djup vik påden då mycket smala Rudsjöön, en ö som utgjordesav krönet av Dalkarlsåsen. Ön som Stenbrottet legatpå har lyfts ur havet ungefär ett halvt århundradetidigare och ungefär samtidigt med att Rudsjöön ficksin långsträckta form. Sett till topografin i områdethar det inte funnits några större mängder grund ellerskär i lokalens närområde. Ön tillsammans medRudsjöön har legat som två singulariteter i ett annarsrelativt sett tomt hav. Miljön har därmed utgjort enextrem ytterskärgård.MetodikVid Stenbrottet upptogs provgropar i avsikt att geen bild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek4 millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet växte under undersökningensgång från 500 kvadratmeter till totalt sett 600 kvadratmeteroch var huvudsakligen beläget i svackansamt väster, norr och öster om den samma. I söderoch sydöst avgränsades undersökningsområdet avhällmarken och i nordöst av höjdpartiet. I övriga riktningarfastställdes avgränsningen genom rutgrävningsamt topografi (svackans upphörande). Den totalaytan för fornlämningen inom vägområdet efter förundersökningenuppskattas till 220 kvadratmeter.Vid Stenbrottet upptogs sammanlagt 32 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 8 kvadratmeter eller 1,3 procent av den totalaundersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg 7 procent över planerat minimiantal.Anläggningar och konstruktionerInga identifierbara anläggningar eller konstruktionerpåträffades vid undersökningen av lokalen. Ansamlingenav skrotstenar ovanpå ytan härrör mycket troligtfrån en aktivitet i historisk tid och deponeringenav stenen har kopplingar till gruvdrift.FyndFynd påträffades huvudsakligen i en koncentrationi svackans centrala och norra del, samt i enstaka fallutanför (fig. 30). Fyndmaterialet bestod av 9 fyndav kvarts, 3 fynd av kvartsit och 1 fynd av marmor(tab. 7). Endast ett av fynden gick att identifieravidare, nämligen F35 en tveksam slipsten i marmorpåträffad väl väster om svackan och utanför det sombedömts vara själva fornlämningen. Fynden påträffades0,08–0,25 meter ned från torven räknat, denstora variationen kan kopplas till skrotstenslagretvarierande tjocklek. Vid rutgrävningen påträffadesförutom fyndmaterialet även spridda inslag av skärvstenvilken totalt uppgick till 4,15 liter. Skärvstenensamvarierade rumsligt med fyndmaterialet samt ihög grad med svackans utbredning även om enstakaskärvstenar även förekom strax utanför den samma.AnalysresultatInga naturvetenskapliga analyser utfördes på materialfrån lokalen.Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring utbredning, ålder ochkaraktär dras.Lokalens utbredning är fastställd till största delenmen det är troligt att skrotstenen och aktiviteternaMaterial/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat SlipstenKvarts 3 0 6 0Tabell 7. Fyndmaterialetpå stenbrottetboplatsen.Kvartsit 0 0 3 0Marmor 0 0 0 146 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 29. Vy över stenbrottetboplatsen, den centrala delen av svackan. Foto, från sydöst: Fredrik Larsson (U4467:9).Vägområdesgräns100814100815100816100812100794100817100811100818100810X 6655920100819Y 1558710100813100797! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !100795100808100805100806100807100801100809FornlämningsområdeGrävenhetGräns mot hällmarkHöjdlägeSvacka1–2 st fynd3–6 st fynd100796100798100802100804100803100825100800100799100823100820100824Strand100821100822Y 1558670X 66558800 10 mVägområdesgränsFigur 30. Spridningen av fyndmaterialet på stenbrottetboplatsen tillsammans med skärvstensförekomst. Skala 1:400.Resultat 47

kring denna hantering kan ha dolt mindre aktiviteteralldeles utanför det fyndförande området. Storlekenpå 220 kvadratmeter är dock i huvudsak den totalastorleken på platsen och av denna yta ligger allt innanförväglinjen. Lokalens relativt branta omgivningaråt öster antyder att platsen kan ha brukats undernågot längre tid då vattnet trots en kraftig strandförskjutningendast långsamt retirerat bort från platsen.Med detta i åtanke och strandlinjens förskjutning på1–2 meter per århundrade under denna period är dettroligt att svackan kan ha varit användbar under enså lång tid som 50 år.Lokalens ålder är mer svårbestämd då strandlinjekurvorför denna period endast finns som extrapoleradekurvor. Om nivån på cirka 85 meter över havetläggs in i de tillgängliga strandlinjekurvorna hamnarplatsens datering kring 7800–6000 f.Kr. Dateringenligger mest troligt närmare det förstnämnda värdet.Alla modellerna ger därmed en indikation att lokalenbör ha sitt ursprung runt 7000 f.Kr.Stenbrottet är en lokal som kännetecknas av ettrelativt varierat stenmaterial. Fyndmaterialet på platsenmed en slipsten och övrigt bearbetat kvarts ochkvartsitmaterial indikerar att man kan ha arbetat medslipning av exempelvis trä, ben och horn på platsen.De spridda men relativt sett omfattande inslagenav skärvsten antyder matlagning och det är troligtatt det finns minst en härd i närområdet där stenenuppvärmts. Fokuseringen av lämningarna till svackanantyder att detta kan vara platsen för en hydda och/eller aktivitetsyta. Platsens lokalisering på ett exponeratläge på mindre ö i ytterskärgård men i ett lokaltskydd av ett mindre höjdläge och en svacka, tyder påatt platsen är noggrant vald och förmodligen valdmed utgångspunkt i tillgången på en lokal resurs.De djupare områdena i ytterskärgård med enstakastörre öar har förmodligen inneburit en tillgång tillstimlevande fisk och sjöfågel vilka inte är lika vanligai en innerskärgårdsmiljö. Placeringen mitt emellanfastland och Huddungeön kan även ha inneburit attlokalen använts som en rastplats/övernattningsplatsför resor mellan dessa.Platsens bevarandegrad bedöms vara medelgoddär förekomsten av det massiva skrotstenslagret delvishar kompakterat det fyndförande lagret och gördet svårt att undersöka platsen utan en omfattandeoch komplicerad avbaning.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats/rastplats belägen i ett exponerat ytterskärgårdslägedär man möjligen ägnat sig åt specialiseratfiske och sjöfågeljakt samt tillagat mat. Förmodligenhar lokalen använts under perioden kring 7000 f.Kr.och som mest ett par generationer eller 50 år.NordmyragruppenNordmyragruppen ligger i mitten av den nya vägenslängdsträckning, cirka 4 kilometer norr om Västerbogruppenoch 3 kilometer söder om Hällbygruppen.Nordmyragruppen består av fyra platser, VitrosmossenRAÄ 228, Mossboda RAÄ 229, RötovmossenRAÄ 230, och Instängslet RAÄ 241. Gruppen bestårav en liten lokal (RAÄ 229) och två något större(RAÄ 228, 230). Vid RAÄ 241 finns ett aktivitetsområdeknutet till ett kvartsbrott och fynd kommerenbart i anslutning till kvartsådran.Topografi och fasindelningDe fyra lokalerna varierar mellan 32 och 650 kvadratmeteri storlek och var belägna på platåer eller isvackor. Alla platser hade utnyttjat dessa olika naturförutsättningarför att uppnå ett lokalt skyddat läge ien i övrigt exponerad skärgårdsmiljö. Lokalerna harlegat cirka 10 kilometer från fastlandet i väster ochmellan 73 och 69 meter över havet. De kan indelas itvå olika tidshorisonter med Instängslet (32 kvadratmeter)använd kring 6000 f.Kr. samt Vitrosmossen(650 kvadratmeter), Mossboda (275 kvadratmeter)och Rötovmossen (540 kvadratmeter) använda 5600–5500 f.Kr. Den äldsta lokalen (Instängslet) har varitlokaliserad till en ö. De övriga lokalerna har legat påuddar som stuckit ut från Rudsjöön eller i en störrevik eller bukt på denna.Vid den första tidshorisonten kring 6000 f.Kr.ligger Nordmyragruppen i en ögrupp bestående avden större långsmala Rudsjöön med ett nästan 10kilometer brett sund till en än större ö i öster kalladHuddungeön (fig. 31). Rudsjöön är vid dennatid 1–2 kilometer bred och nära 25 kilometer lång.Under denna period finns ett stort antal kobbar, skär,småöar och grundområden i närområdet till Nordmyragruppenvilket förmodligen innebär en rik jaktochfångstsituation. Förekomsten av ett kvartsbrottpå en mindre ö utan spår av en boplats i det absolutanärområdet kan tolkas som att en sådan vid dennatid legat någonstans på centralön en halv kilometerbort.Vid den andra tidshorisonten 5600–5500 f.Kr.börjar allt fler större och mindre öar framträda i sun-48 Stenålder längs nya riksväg 56

det mellan Rudsjöön och Huddungeön i öster samtmellan fastlandet och ögruppen (fig. 32). Rudsjöönväxer till i de norra partierna och överlag finns underdenna period ett större antal kobbar, skär, småöar ochgrundområden i närområdet till Nordmyragruppenvilket förmodligen innebär en än mer rik jakt- ochfångstsituation.FornlämningsmiljöLängs den nya sträckningen för väg 56 var sedantidigare få fornlämningar kända. 2007 års utredningbreddade dock kunskapen kring fornlämningsmiljönavsevärt. Variationen hos typerna av påträffade lämningarär dock, relativt sett, mager. Det rör sig huvudsakligenom indikationer på stenålderslämningar frånmesolitikum samt kolningslämningar förmodligenfrån 1600-tal och framåt (Pettersson 2009:94ff ). Dekända fornlämningarna i området kring Nordmyragruppen(fig. 33) rör sig huvudsakligen om indikationerfrån historisk/efterreformatorisk tid på ettstort antal kolningsgropar, flera tjärdalar, kolbottnar,res- och liggmilor och enstaka gränsmärke, rest häll,bebyggelselämning, fångstgrop, täkt/brott, vägbank,och skogsbrukslämningar (Huddunge och Enåkersocken RAÄ 29, 66, 116, 134, 158, 189, 190, 227, 232,233, 235, 236, 239, 240, 242, 243, 245, 246, 248, 249,250, 252, 254, 256, 258, 260, 261). Till detta kommeren enstaka möjlig förhistorisk lämning, en resthäll (Huddunge socken RAÄ 190). Två kilometernordväst om gruppen fanns en stenåldersboplats medslagen kvarts och en trindyxa (Enåker socken RAÄ122), belägen på 73 meter över havet. Förmodligenär dessa samtida med kvartsbrottet (Instängslet) ochkan ha legat på fastlandssidan av Rudsjöön. Andralösfynd av stenyxor i detta område är (Enåker sockenRAÄ 121, 116 och Huddunge socken 62). Dennärmsta i relation till de aktuella lokalerna påträffasvästnordväst om gruppen cirka 300 meter bort.Denna stenyxa har påträffats på nivåer belägna cirka70 meter över havet. Yxan är sannolikt mesolitiskoch samtida med de senare lokalerna i gruppen. DenFigur 31. Nordmyragruppen under den första tidshorisonten(cirka 6000 f.Kr.). Skala 1:50 000.Figur 32. Nordmyragruppen under den andra tidshorisonten(cirka 5600–5500 f.Kr.). Skala 1:50 000.Resultat 49

VLANDBERGA! !HUDDUNGEBYVVVRAÄ 240RAÄ 256 RAÄ 254##RAÄ 261# RAÄ 258## RAÄ 260RAÄ 248#RAÄ 252 #RAÄ 250RAÄ 249RAÄ 227##RAÄ 246# RAÄ 245RAÄ 236 # RAÄ 233RAÄ 235##RAÄ 239BjörnhåletV! ! ! ! !VRAÄ 116:1#RAÄ 230RAÄ 231#RötovmossenRAÄ 228RAÄ 229RAÄ 232RAÄ 243### #VRAÄ 190:1SÖRÅMYRA#RAÄ 242MossbodaRAÄ 241RAÄ 244HUDDUNGE-FALLETVVägområde# Fornlämning enligt FMIS#Övrig kulturhistorisk lämningenligt FMISFigur 33. Fornlämningsmiljön kring Nordmyragruppen. Skala 1:10 000.kan då möjligen representera en boplats belägenlängre in i den vik som Rötovmossenlokalen liggeri kanten av. En kilometer östsydöst om gruppen, iStormossen, har en stockbåt påträffats på 60 meteröver havet. Möjligen kan denna föras till en senaredel av mesolitikum.Historiskt kartmaterial och skriftliga källorNordmyragruppen ligger i ett område där det saknasett användbart historiskt kartmaterial från tideninnan 1800-tal. De kartor som finns att tillgåär generalstabskartan från 1837, häradsekonomiskakartan från 1905 och ekonomiska kartan från 1960.I samtliga dessa kartor utgör området kring Nordmyragruppenskogsmark med ett inslag av storamängder våtmarker. Söder om Nordmyragruppenöppnar sig landskapet med ett starkt uppodlat landskapoch flera gårdar och torp. Exempel på ort- ochnaturnamn i närområdet är: Mossboda, Söråmyra,Rötovmossen, Vitrosmossen, Högsberga, Svedden,Lugnet, Björnhålet, Instängselholmarna, Stormossen,Avrättningstallen, Harholmen, och Styggholmarna.Det rör sig om namn som främst hör samman medmindre torp döpta efter personnamn, terräng- ellernaturformationer. Ett exempel är Mossboda, en gårdsom flyttats ut från Enåkersby vid lagaskiftet 1849.Det finns även inslag av terrängnamn med efterledsåsom -mossen eller -holmar vilket tydligt visar terrängensbeskaffenhet. Namnfloran indikerar att mervaraktig mänsklig närvaro sannolikt hör främst tillhistorisk tid och då särskilt 1700- och 1800-tal. Detrör sig om namn som främst hör samman med torpfrån historisk tid och terrängnamn med efterled såsom-mossen och -holmen samt ideografiska kultur/naturnamn som avrättningstallen, Harholmen ochBjörnhålet. Ett exempel är Rötovmossen som numeraär ganska igenvuxen men har i folkmun också50 Stenålder längs nya riksväg 56

MetodikVid Rötovmossen upptogs provgropar i avsikt att geen bild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek4 millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs. Framkomna anläggningar undersöktes isyfte att fastställa anläggningstyp, fornlämningsstatussamt i avsikt att försöka få fram daterbart material.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet var beläget på och i mindremån väster och söder om en horisontell terrass. I norroch väster avgränsades undersökningsområdet av ettstorblockigt höjdparti respektive den planerade vägkorridorensutbredning. I söder och öster fastställdesavgränsningen genom rutgrävning samt topografi(platåns upphörande). Undersökningsområdet växteunder undersökningens gång från 450 kvadratmetertill totalt sett 660 kvadratmeter. Den totala ytan förfornlämningen inom vägområdet bedöms efter förundersökningentill 540 kvadratmeter.Vid Rötovmossen upptogs sammanlagt 27 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 6,75 kvadratmeter eller drygt 1 procent av dentotala undersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg 10 procent under planerat minimiantal.Detta orsakades av att området visade sig vara ytterstsvårframkomligt med stående granplantering (sefig. 34) och att till exempel mätningar därmed toglängre tid än beräknat. De provgropar som upptogsär färre än planerat minimiantal, men bedömdes ändåtillräckliga för att kunna att besvara de viktigastefrågeställningarna.Anläggningar och konstruktionerPå den centrala delen av platån påträffades vid provgropsgrävningen koncentration av 3 liter skärvsten(A335) som tolkades vara en kokgrop (fig. 35, 36).Koncentrationen påträffades cirka 0,05–0,10 meterned alldeles under torven respektive en bit ned i denunderliggande bleken, beroende på om man tittar pådess östra eller västra del. Det gick inte att urskiljanågon färgning utan dess form fick extrapoleras utifrånskärvstensinnehållet, vilket fanns från toppenned till cirka 0,25 meters djup. Ungefär 20 procentFigur 35. Kokgrop A335, belägen i grävenhet G100558.Anläggningens nedgrävning var ej synlig utan fick följasgenom förekomsten av skärvsten. Kokgropen påträffades påden centrala delen av boplatsplatån och grävdes ut till 80procent. Foto, från söder: Fredrik Larsson (U4467:4).av kokgropen kvarlåg utanför rutan i norr efter undersökning.FyndFynd påträffades huvudsakligen på platåns centralaparti samt i mindre utsträckning i dess västra ochöstra utkant. Fyndmaterialet bestod av 13 fynd avkvarts och var relativt anonymt (tab. 8). Endast tvåfynd kunde bestämmas närmare. Det är dels engenuin artefakt (F23), ett 30×19 millimeter stortkvartsavslag med retusch längs ena sidan, förmodligenanvänt som kniv. Detta föremål påträffades påplatåns centrala parti, i samma område som den ovannämnda kokgropen. På platsen framkom också enkärna i kvarts som bearbetats med plattformsmetod.Fynden påträffades 0,08–0,15 meter ned från torvenräknat. Vid rutgrävningen påträffades förutomkvartsmaterialet även spridda inslag av skärvsten (fig.36) vilken totalt, exklusive kokgrop A335, uppgicktill 1,3 liter. Skärvstenen samvarierade rumsligt i detnärmaste totalt med fyndmaterialet.AnalysresultatI kokgrop A335 togs ett fosfatprov (P428) för att seom det fanns förhöjda värden som kunde indikeratillagning av organiskt material. Provet indikerade52 Pº, ett värde som är svårt att jämföra då det ärMaterial/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Kniv av avslagKvarts 4 4 4 1Tabell 8. Fyndmaterialetpå Rötovmossenboplatsen.52 Stenålder längs nya riksväg 56

FornlämningsområdeGrävenhetKokgropBlockBerg i dagenPlatå1–2 st fynd3–6 st fynd100597100577100578X 6659190Y 1560010100596100571100579100572Vägområdesgräns100594100576100583 100586100587100595100580100582100588100585A335100581100584100575 100574100589100573100591100593 100592100590Y 1559970X 6659150Strand0 10 mVägområdesgränsFigur 36. Spridningen av fyndmaterialet på Rötovmossenboplatsen, kokgrop A335 är markerad. Skala 1:400. Obs. Deminsta fyndmarkeringarna kan vara svåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna.det enda provet taget på platsen. Medelvärdet för allaplatser längs hela vägsträckningen är dock cirka 31 Pºvilket ger en indikation på att värdet kan betecknassom något förhöjt.I kokgropen togs även ett termoluminiscensprov,vilket skickades på datering till Nordic Laboratoryfor Luminescence Dating. De stenar som utvaldes tilldetta prov visade sig dock ej ha upphettats tillräckligtför att en datering skulle kunna erhållas.Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet, anläggning ochfyndmaterial kan vissa slutsatser kring utbredning,ålder och karaktär dras.Lokalens utbredning är fastställd förutom åtväst och västnordväst där den möjligen fortsätteren mindre sträcka utanför väglinjen. Storleken på540 kvadratmeter är därmed nära nog den totalastorleken på platsen och av denna yta utgörs cirka250–300 kvadratmeter av de centrala och mer intensivtanvända delarna. Lokalens flacka platå och flackaomgivningar åt öster och söder antyder att platsensendast kunnat tas i bruk då vattnet lämnat hela platånoch då endast varit användbar under en kort tidinnan vattnet retirerat väl bortom brukbarhet. Meddetta i åtanke och strandlinjens förskjutning på upptill 1–2 meter per århundrade under denna period ärdet troligt att platån endast varit användbar under enså kort tid som 10–15 år.Om nivån,cirka 70 meter över havet, läggs in i detillgängliga strandförskjutningskurvorna kan lokalenstrandnivå dateras till 6400–5200 f.Kr. Alla modellernager därmed en indikation att lokalens bör hasitt ursprung runt 5600 f.Kr.Vitrosmossen är en lokal som kännetecknas avett relativt enhetligt stenmaterial. Fyndmaterialet påplatsen är sparsamt men den identifierade kvartsknivenindikerar att åtminstone en skärande verksamhetägt rum på platsen. Kokgropen samt de spriddaResultat 53

inslagen av skärvsten på de centrala delarna av platånantyder matlagning och sett till spridningen avskärvstenen samt den totala avsaknaden av sot ellerträkol i kokgropen är det troligt att det finns minsten ansluten härd i närområdet där stenen värmts föreanvändningen. Platsens lokalisering i en större vik påRudsjöön, på sydsidan av en udde och med närhettill en större ö och grundområden med skär, tyder påatt det funnits tillgång till både gott fiske samt medstörsta sannolikhet tillfällen för jakt på säl.Platsens bevarandegrad bedöms vara medelgod,där en markberedning inför skogsplantering medförtatt cirka 10 procent av ytan har förstörts. Störningenär dock möjlig att identifiera och av mindre art, dåmassor har lagts i omedelbar anslutning till ingreppenoch skulle vara väl synliga vid en undersökning.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats belägen i ett skyddat söderläge i en vik därman ägnat sig åt jakt och fiske samt tillagat mat. Förmodligenhar den använts under perioden runt 5600f.Kr. och under en så kort tid som 10–15 år.Mossboda, RAÄ 229, Huddunge socken,Holvastbo 1:16Km 9/380–9/420BakgrundVid Mossboda, Huddunge socken, upptogs vid utredningen8 schakt med maskin. I ett av schaktenframkom fynd. Fynden bestod av bearbetad kvarts(avslag och splitter). Boplatsen (utredningens objekt171) avgränsades till ett cirka 30–35×15–20 meterstort område (Pettersson 2009:96). Det av vägenberörda området omfattade 600 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen att geen bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd och bevarandegrad).Underlaget har sedan utgjort grund fören preliminär tolkning av vetenskaplig potential.TopografiFornlämningen ligger huvudsakligen i en cirka 15×20meter stor svacka i ett storblockigt höjdparti. Fornlämningenoch den omgivande terrängen var vidförundersökningen helt belägen i svagt öst–nordöstsluttandeskogsmark (tät barrskogsplantering)(fig. 37). I den omgivande mer höglänta terrängenmot norr, väster och söder är nivåerna upp emot2–3 meter högre än svackan och har rikliga inslagav exponerad storblockig morän. Åt öster övergårsvackan i ett flackt parti där lutningen är mycket liten(cirka 2 meter i höjdled per 130 meter i plan). Markbeskaffenheteni svackan är till största delen grå tillbrungrå sand med ett begränsat inslag av sten i vissapartier. Upp emot höjden i väster, norr och söder blirmarken alltmer blockbunden och innehåller ökandemängder sten.I östra delen av fornlämningen löper en skogsbilväg,vilken i viss utsträckning röjts på enstaka blockoch sten med följden att fornlämningens östra kantkan ha skadats något.Vid en havsnivå 70 meter över dagens har platsenvarit belägen i ett skyddat läge på spetsen av en250–300 meter lång udde som från Rudsjöön sträcktsig ut i havet åt östsydöst. Söder om lokalen låg encirka 800×400 meter stor vik som vetter åt sydsydöst.Norr om udden har funnits en något mindre vik cirka200×100 meter stor. Cirka en kilometer ut i havetfrån lokalen har legat en hästskoformad cirka 1×1 kilometerstor ö vilken lyfts ur havet ungefär samtidigtmed Mossboda. En halv kilometer norr om uddenhar funnits ytterligare en ö cirka 300×200 meter stor.Bedömt utifrån topografin i området mellan öarnaoch udden med Mossbodaboplatsen är det troligt attdet funnits flera grundområden med enstaka skär ilokalens närområde.MetodikVid Mossboda upptogs provgropar i avsikt att geen bild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek4 millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet växte under undersökningensgång från 600 kvadratmeter till totalt sett 710kvadratmeter och var beläget i och norr om svackan.I norr, söder och väster avgränsades undersökningsområdetav det storblockiga höjdpartiet. I öster avgränsadesdet av den planerade vägkorridorens utbredning.Den totala ytan för fornlämningen inomvägområdet visade sig efter förundersökningen kunnauppskattas till 275 kvadratmeter.Vid Mossboda upptogs sammanlagt 34 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 8,5 kvadratmeter eller 1,2 procent av den totalaundersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg 13 procent över planerat minimiantal.54 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 37. Vy över Mossbodaboplatsen, den centrala delen av svackan. Foto, från sydöst: Fredrik Larsson (U4467:7).Anläggningar och konstruktionerPå den centrala delen av svackan påträffades vid provgropsgrävningen koncentration av 3 liter skärvsten0,05–0,20 meter ned i grävenheten G100889 (se fig.38, 39). I skärvstensansamlingen påträffades förutomsmå mängder träkol även kvartssplitter och en bitflinta (se nedan). Det är troligt att det rör sig omen bit av ett kulturlager alternativt en kokgrop ellerhärd.Figur 38. Skärvstensansamlingen i grävenhet G100889.Förutom skärvsten påträffades också kvarts samt en bitflinta. Lodfoto, från sydväst: Fredrik Larsson (U4467:6).FyndFynd påträffades huvudsakligen i svackan och dåfrämst i dess centrala parti samt i mindre utsträckningi dess södra utkant (fig. 39). Fyndmaterialetbestod av 29 fynd av kvarts samt en bit ljusgrå flinta(F53) (tab. 9). Två kvartsavslag (F59, F61) hade småretuscherade partier och F61 hade bearbetats medstädteknik. Flintan och de två bitarna retuscheradkvarts påträffades alla inom ett mindre område imitten av svackan. Även en mindre ametist (F55)påträffades i svackans nordöstra del, det är inte möjligtatt avgöra om den är naturligt förekommande(finns exempelvis vid Dalkarlsberget i Dalarna ochDannemora, Uppland) eller om den transporteratstill platsen av mänsklig hand. Alla fynd påträffades0,10–0,15 meter ned från torven räknat. Vid rutgrävningenpåträffades förutom kvartsmaterialet ochResultat 55

flintan även spridda inslag av skärvsten, vilken totalt,exklusive skärvstensansamlingen, uppgick till 1,4 liter.Skärvstenen samvarierade rumsligt i det närmastetotalt med fyndmaterial och fanns huvudsakligen ide södra delarna av lokalen.AnalysresultatI skärvstensansamlingen i G100889 togs ett kolprovsom vedartsbestämdes till tall (bilaga 6) och 14 C-daterades till perioden 5630–5480 BC, det vill sägamesolitikum (Ua-29414).Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring utbredning, ålder ochkaraktär dras.Lokalens utbredning är fastställd förutom åt östoch nordöst där den möjligen fortsätter en mindresträcka utanför väglinjen. Storleken på 275 kvadratmeterär därmed nära nog den totala storleken påplatsen och av denna yta utgörs cirka 200 kvadratmeterav de centrala och mer intensivt använda delarna.Lokalens svacka samt dess flacka omgivningar åtöster antyder att platsens endast kunnat tas i brukdå vattnet väl lämnat hela svackan och då endastvarit användbar under en kort tid innan vattnet retireratväl bortom brukbarhet. Med detta i åtankeoch strandlinjens förskjutning på upp till 1–2 meterper århundrade under denna period är det troligt attMaterial/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Retuscherade avslagKvarts 14 6 8 1Tabell 9. Fyndmaterialetpå Mossbodaboplatsen.Flinta 0 0 1 0VägområdesgränsFornlämningsområdeGrävenhetStorblockig terräng1–2 st fynd3–6 st fynd7–16 st fynd100686100687100684100678100677100675100676100674100683X 6659310VägY 1560120Strand100688100681100673100910100682100909100911100689100893100624100904100680100912 100889100691100690100898100887VägområdesgränsY 1560080X 66592701009071009021008961009081006791008850 10 mFigur 39. Spridningen av fyndmaterialet på Mossbodaboplatsen, i grävenhet G100889 fanns en omfattande skärvstensansamling.Skala 1:400.56 Stenålder längs nya riksväg 56

platån endast varit användbar under en så kort tidsom 5–10 år.Lokalens ålder är mer svårbestämd då strandlinjekurvornaför denna period i bästa fall är schematiska.Om nivån på cirka 70 meter över havet läggs in ide två tillgängliga beräkningarna kan dock en grovextrapolering göras. Om strandlinjekurvorna somframställdes i samband med E4-projektet (Risbergm.fl. 2006; 2007:120; Björck & Hjärtner Holdar2008:51) studeras närmare hamnar dateringen kring6400–5200 f.Kr. En jämförelse med en strandlinjemodellutvecklad på SGU som indikerar en dateringtill kring 6600 BP ger således ett likartat resultat.Båda modellerna ger därmed en indikation på attlokalen bör dateras till cirka 5600 f.Kr.Fyndmaterialet på platsen är sparsamt men deidentifierade retuscherade kvartsavslagen indikeraratt åtminstone en skärande eller skrapande verksamhetägt rum på platsen. Flintan ger en indikation påen Sydskandinavisk kontakt som dock med störstasannolikhet har gått genom många led. Skärvstensansamlingensamt de spridda inslagen av skärvstenantyder uppvärmning och tillsammans med fyndmaterialettroligen också matlagning. Det är troligtatt det finns minst en ansluten härd i närområdetdär stenen värmts före användningen. Platsens lokaliseringpå en udde och med närhet till flera störreöar och grundområden med skär, tyder på att detfunnits tillgång till både gott fiske samt med störstasannolikhet tillfällen för jakt på säl.Platsens bevarandegrad bedöms vara mycket godmed endast ett mycket litet inslag av sentida störningari form av en skogsbilväg i kanten av lokalen.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats/jaktstation belägen i ett skyddat läge på enudde där man ägnat sig åt jakt och fiske samt tillagatmat. Förmodligen har den använts runt 5600 f.Kr.och under en så kort tid som 5–10 år.Vitrosmossen, RAÄ 228, Huddunge socken,Söråmyra 1:16Km 9/650–9/680BakgrundVid Vitrosmossen, Huddunge socken, upptogs vidutredningen 15 provgropar. I två av provgroparnaframkom fynd. Fynden bestod av slagen kvarts (splitteroch bearbetade fragment). Boplatsen (utredningensobjekt 175) avgränsades till ett cirka 15–40×20meter stort område (Pettersson 2009:96f ). Den delav lämningen som låg inom vägområdet omfattadedärigenom 550 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen attge en bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd ochbevarandegrad). Detta underlag utgör grund för enpreliminär tolkning av fornlämningen och dess vetenskapligapotential.TopografiFornlämningen är belägen på en flack terrasseringcirka 30×20 meter stor. I denna yta ingår terrasseringenoch delar av omgivande terräng. Terrasseringenligger i svagt östsluttande skogsmark medett blockrikt höjdstråk i norr, väster och söder. Höjdsträckningenvar i partier upp emot 1–2 meter högreän terrassen och i denna höglänta del fanns rikliga inslagav exponerad hällmark samt mycket stora block.På boplatsplatåns östra och sydöstra kant finns ettmindre hak på cirka 0,5–1 meter varefter markenövergår i ett flackt parti delvis av våtmarkskaraktäroch med tät granskog i öster. På den norra delen avplatån fanns en cirka 15×5 meter stor svacka med ettinslag av mindre block i den östra kanten. Troligenhar svackan röjts på sten och block vilka huvudsakligendeponerats i öster. Markbeskaffenheten påplatån är varierande med partier av sand och sandigsilt samt inslag av sten och grus. I svackan finns ettstörre inslag av ren sand och silt. I partier upp emothöjdpartiet i nord väster och söder blir marken alltmerstenbunden.Vid en havsnivå cirka 69 meter över dagens harplatsen varit belägen mitt i en vik på Rudsjöön, cirka600 meter bred och 150 meter djup, riktad åt öster.Cirka en kilometer ut i havet från lokalen har legaten hästskoformad cirka 1,5×1 kilometer stor ö vilkenlyfts ur havet ett eller ett halvt århundrade föreVitrosmossen. Sett till topografin i området mellanden hästskoformade ön och viken med vitrosmosseboplatsenär det troligt att det funnits flera grundområdenmed enstaka skär i lokalens närområde.MetodikVid Vitrosmossen upptogs provgropar i avsikt att geen bild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek4 millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs.Resultat 57

Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet växte under undersökningensgång från 550 kvadratmeter till totalt sett 750kvadratmeter och var huvudsakligen beläget på ochi mindre mån norr om en terrasering i sluttningen.I väster, söder och i viss mån i norr avgränsades undersökningsområdetav det storblockiga höjdpartietrespektive den planerade vägkorridorens utbredning.I öster och sydöst fastställdes avgränsningen genomrutgrävning samt topografi (terrasseringens upphörande).Den totala ytan för fornlämningen (huvudsakligen)inom vägområdet kan utifrån förundersökningensresultat uppskattas till 650 kvadratmeter.Vid Vitrosmossen upptogs sammanlagt 39 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 9,75 kvadratmeter eller 1,3 procent av dentotala undersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg 30 procent över planerat minimiantal.Anläggningar och konstruktionerInga identifierbara anläggningar eller konstruktionerpåträffades vid undersökningen av lokalen. Ansamlingenav stenar och mindre block öster om svackanTabell 10. Fyndmaterialet på Vitrosmossboplatsen.Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Kärna Skrapor Slipstenar KnackstenKvarts 4 3 15 0 2 0 0Bergart 0 1 0 0 0 1 1Sandsten 0 0 0 0 0 2 0Kvartsit 0 0 0 1 0 0 0100652FornlämningsområdeGrävenhetStorblockig moränSvacka1–2 st fynd3–6 st fynd100653100648100651X 6659530Y 1560260100654Y 1560220X 6659490Vägområdesgräns0 10 m100650100645100647100649100646100655100643100657 100656100635100644100642100659100641100637100658100670100640100671100639100638100660100672100636100662100668100669100634100661100663100667 100664100665100666StrandVägområdesgränsFigur 40. Spridningen av fyndmaterialet på Vitrosmossboplatsen tillsammans med skärvstensförekomst. Skala 1:400.Obs. De minsta fyndmarkeringarna kan vara svåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna.58 Stenålder längs nya riksväg 56

på den norra delen av boplatsplatån kan dock antasutgöra ett röjningsområde, där stenmaterial kastatsupp då svackan röjts på sten.FyndFynd påträffades huvudsakligen i två koncentrationer,en centralt på platån i och kring svackan och en påplatåns södra del (fig. 40). Fyndmaterialet bestod av24 fynd av kvarts, 3 fynd av bergart, 2 fynd av sandstensamt ett fynd av kvartsit (tab. 10). Den teknologiskaanalysen visade att materialet omfattar avslag,avslagsfragment, avfall och splitter. Bearbetning harskett både med plattforms och bipolärmetod. Fleraav fynden gick att identifiera vidare. I kvartsmaterialetfanns två tydliga skrapor, en tumskrapa (F4)och en skrapa tillverkad av ett spån (F9). Bergartenbestod av ett slipstenfragment (F1) och en knacksten(F209) med knackärr samt en mindre slipyta (F209).Kvartsiten representerades av en kärnrest (F11) ochsandstenen av två slipstenar (F2, F212). Alla föremålförutom kärnresten i kvartsit samt en av slipstenarnai sandsten påträffades i eller runt om den södra delenav svackan medan de övriga föremålen påträffadesinom den södra fyndkoncentrationen. Fynden påträffades0,08–0,15 meter ned från torven räknat. Vidrutgrävningen påträffades förutom fyndmaterialetäven spridda inslag av skärvsten vilken totalt uppgicktill 5,05 liter. Skärvstenen samvarierade rumsligt i detnärmaste totalt med fyndmaterialet samt i hög gradmed svackans utbredning.AnalysresultatInga naturvetenskapliga prov utfördes på materialfrån lokalen.Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring utbredning, ålder ochkaraktär dras.Lokalens utbredning är fastställd till största delenmen det är troligt att den kan fortsätta i mindre partierin i det storblockiga höjdpartiet utanför väglinjen.Storleken på 650 kvadratmeter är därmed nära nogden totala storleken på platsen och av denna ytaligger cirka 550 kvadratmeter innanför väglinjenoch cirka 250–300 kvadratmeter av dessa är merintensivt använda. Lokalens flacka platå och flackaomgivningar åt öster antyder att platsen huvudsakligentagits i bruk då terrassen stigit ur vattnet ochdå endast varit användbar under en kort tid innanvattnet retirerat väl bortom brukbarhet. Med dettai åtanke och strandlinjens förskjutning på upp till1–2 meter per århundrade under denna period är dettroligt att platån endast varit användbar under en såkort tid som 20–30 år.Vitrosmossens ålder är svårbestämd men bedömtutifrån strandnivån kan platsen dateras till 6300–5100 f.Kr. Dateringen av platsen ligger mest troligtnärmare det förstnämnda värdet än det sista. Allamodellerna ger därmed en indikation på att lokalenbör dateras till cirka 5500 f.Kr.Fyndmaterialet på platsen med slipstenar, knackstenoch skrapor indikerar att man förmodligen arbetatmed exempelvis skinn, trä, ben och horn påplatsen. De spridda men relativt sett omfattandeinslagen av skärvsten antyder matlagning och det ärtroligt att det finns minst en härd i närområdet därstenen uppvärmts. Fokuseringen av lämningarnatill den avlånga stenröjda svackan antyder att dettakan vara platsen för en hydda och/eller aktivitetsyta(Björck 2007b; Larsson & Lindberg 2007:517–536).Platsens lokalisering i en större vik på Rudsjöön,med större uddar i norr och söder samt med närhettill en större ö och grundområden med skär, tyder påatt det funnits tillgång till goda vattenområden förfiske och jakt på säl.Platsens bevarandegrad bedöms vara mycket god,utan några identifierbara sentida störningar.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats belägen i ett skyddat österläge i en större flackvik, där man ägnat sig åt jakt och fiske samt tillagatmat. Förmodligen har lokalen använts under periodenrunt 5500 f.Kr. och under som mest 20–30 år.Instängslet, RAÄ 241, Huddunge socken,Huddunge-Fallet 1:16Km 10/130–10/130BakgrundI området kring Instängslet, Huddunge socken, upptogsvid utredningen 6 schakt och 10 provgropar.Schakten och majoriteten av provgroparna upptogsi en sluttning med flera strandterrasseringar belägenvid Mårtsbo. I skogen söder om dessa lägen liggerInstängslet lokalen. I den provgrop som upptogs härframkom fynd. Fynden bestod av bearbetad kvarts/bergart (avslag, övrigt slagen) som påträffades intillett block med en kvartsådra. Lokalen, (utredningensobjekt 181) avgränsades till området närmast intillResultat 59

detta större, markfasta block (cirka 2,8×2×0,9 meterstort) med kvartsådran (Pettersson 2009:98). Lämningenbedömdes som ett kvartsbrott med kringaktiviteter.Den del av fornlämningen som berördes avvägområdet uppskattades till 50 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen attge en bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd ochbevarandegrad). Detta underlag utgör grund för tolkningenav lokalen och dess vetenskapliga potential.TopografiKvartsbrottet är beläget på kanten till en större stenfriterrass med fin sand. Vägkorridoren löper dockväster om den stenfria terrassen och denna berörs såledesinte av exploateringsområdet. Omkring dennaterrass finns ett blockrikt höjdstråk som mot norr,väster och söder omgärdar den stenfria terrassen.Höjdsträckningen var i partier upp emot 1–2 meterhögre än terrasseringen och har rikliga inslag av storablock. Öster om terrasseringen faller terrängen motlägre nivåer. I det blockrika höjdstråket som omgärdarterrassen finns dock en mindre stenfri yta intillblocket med kvartsådern. Kvartsbrottet och omgivandeterräng var vid förundersökningen belägen isvagt östsluttande skogsmark där 50-årig gran- ochtallskog frodades (fig. 41). Markbeskaffenheten kringkvartsbrottet är varierande med partier av sand samtinslag av sten och grus.Vid en havsnivå cirka 73 meter över dagens, harplatsen varit belägen på en ö, cirka 150×100 meterstor, belägen 300–400 meter utanför Rudsjöön. Önhar legat i den södra delen av en stor vik på Rudsjöön,cirka 2000 meter bred och 600 meter djup, riktad åtöster. En och en halv kilometer sydöst om lokalenhar legat en mindre ögrupp där huvudön varit cirkaen halv kilometer i diameter. Denna ögrupp hadeförmodligen lyfts ur havet samtidigt med ön som Instängsletlåg på. Sett till topografin i området utanförRudsjöön vid denna tid, är det troligt att det funnitsflera grundområden med skär i närområdet.Material/SakordKvarts 39Avfall/bearbetatTabell 11.Fyndmaterialet påInstängsletboplatsen.MetodikVid Instängslet upptogs provgropar i avsikt att geen bild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek 4millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet växte under undersökningensgång från 50 kvadratmeter till totalt sett 75 kvadratmeteroch var huvudsakligen beläget bredvid samtsöder och nordväst om kvartsbrottet. Undersökningsområdetkunde genom rutgrävning samt topografiavgränsas i sin helhet till att gälla endast områdetkring kvartsblocket. Den totala ytan för fornlämningeninom vägområdet efter förundersökningenuppskattas till 35 kvadratmeter.Vid Instängslet upptogs sammanlagt 7 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar, en 0,25×0,25 meterstor provgrop samt en cirka 2,1×2 meter stor avtorvningsyta/provgrop.Dessa hade en sammanlagd yta på6,1 kvadratmeter eller 8,1 procent av den totala undersökningsytan.Utfallet av provgropsgrävningen lågsett till yta 170 procent över planerad minimiyta.Anläggningar och konstruktionerInga identifierbara anläggningar eller konstruktionerutöver kvartsbrottetpåträffades vid undersökningen avlokalen. Brottet (T2053) bestod av ett 2,5×2×1 meterstort block i bergart som torvades av. Vid blocketframkom bearbetad kvarts och i blocket fanns tvåkvartsådror, en av dessa nästan helt tömd (fig. 42).FyndFynd påträffades enbart i anslutning till kvartsbrottetvid Instängslet (fig. 43). Fyndmaterialet omfattade 39fynd av kvarts och bestod i sin helhet av restmaterialfrån kvartsutvinning (tab. 11). Flera av kvartsstyckenavar rester från renslagning av större bitar medan flerastörre till synes opåverkade stycken även påträffades.Fynden påträffades cirka 0,10–0,15 meter ned fråntorven räknat.AnalysresultatInga naturvetenskapliga prov utfördes på materialfrån lokalen.Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet, kvartsbrottet ochfyndmaterial kan vissa slutsatser kring utbredning,ålder och karaktär dras.60 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 41. Instängslet vid tiden för förundersökningen. Till höger syns kvartsbrottet och till vänster en del av den stenfriaterrassen. Foto, från söder: Niclas Björck (U4467:26).Figur 42. Kvartsbrottet vid Instängslet efter avtorvning. Foto, från väster: Niclas Björck (U4467:24).Resultat 61

X 6659904FornlämningsområdeGrävenhetHöjdpartiBlockStenfri svacka3–6 st fynd17–48 st fynd100632100631StrandKvartsbrott100630Y 1560529100627100629100633100628Y 1560493X 6659872100625Vägområdesgräns1006260 10 mFigur 43. Spridningen av fyndmaterialet på Instängsletboplatsen. Skala 1:300.Lokalens utbredning är fastställd till största delen,men det är troligt att den kan fortsätta i mindrepartier även utanför närområdet kring blocket meni så fall endast i begränsad form. Åt öster in i detstorblockiga höjdpartiet utanför väglinjen kan finnasmindre partier där aktiviteter bedrivits. Storlekenpå 32 kvadratmeter bedöms dock vara en realistiskstorlek på aktivitetsytorna kring kvartsbrottet ochhela denna ytan ligger i vägkorridoren. Lokalensläge, funktion och höjderna i närområdet antyderatt platsen kan ha tagits i bruk när vattnet lämnatdess omedelbara närhet och fortsatt varit användbarunder en relativt lång tid även om den inte varitstrandanknuten. Med detta i åtanke och strandlinjensförskjutning på upp till 1–2 meter per århundradeunder denna period är det troligt att lokalen kan haanvänts i upp till 50–100 år.Om nivån på cirka 73 meter över havet läggs ini de tillgängliga strandlinjekurvorna kan Instängsletlokalen dateras till omkring 6600–5400 f.Kr. Allamodellerna ger därmed en indikation att lokalensbör dateras till cirka 6000 f.Kr.Rötovmossen är en lokal som kännetecknas avett relativt enhetligt stenmaterial. Fyndmaterialetpå platsen med enbart kvartsavfall från brytning avkvarts indikerar att man förmodligen endast ägnatsig åt denna aktivitet på platsen. Lokaliseringen tillen ö i en stor vik, med större uddar i norr och södersamt med närhet till Rudsjöön och grundområdenmed skär utanför, tyder på att det funnits en miljömed goda förutsättningar för fiske och jakt på säl inärområdet. Detta indikerar möjligen att det funnitsgott om boplatser i närområdet och att Instängsletdå har varit en intermittent besökt råmaterialplatssom mycket väl kan ha nyttjats av flera grupper förråmaterialtäkt.Platsens bevarandegrad bedöms vara mycket god,utan några identifierbara sentida störningar.62 Stenålder längs nya riksväg 56

Sammantaget kan platsen tolkas som ett kvartsbrottmed kringaktiviteter beläget på en mindre ö i en vik.Förmodligen har lokalen använts under periodenrunt 6000 f.Kr. och under som mest ett århundradeinnan den hamnat alldeles för långt från kustlinjenför att vara ett fullgott alternativ.HällbygruppenHällbygruppen ligger i den nordliga halvan av nyavägens sträckning, cirka 3,2 kilometer norr om Nordmyragruppenoch ungefär lika långt söder om Dunsjögruppen(fig. 6). I Hällbygruppen har två mesolitiskaplatser förundersökts, Hällby (RAÄ 412) ochHonkärret (RAÄ 403). Förstnämnda är relativt storoch den andra är troligen en liten lokal.Topografi och fasindelningMiljön i närområdet kring Hällbygruppen präglasnumera av skogstäckta moränmarker omgivna avsankmarker. Någon kilometer väster om den nyavägen finns Rudsjöåsen med nivåer upp mot 80–90meter över havet. I det aktuella området kring Hällbyfinns ett landskap präglat av höglänta moränformationeromgivna av mer låglänta sankmarksområdensom ligger på nivåer cirka 75–66 meter över havet.Under den delen av mesolitisk tid då havet legat pådessa nivåer har det i området funnits en cirka 0,8kilometer vid bukt. Både söder och norr om buktenhar moränområdena hängt samman med åsen ochdärigenom skapat en bukt på den stora ö som åsenutgjorde. De mesolitiska lokalerna ligger i inre delenav bukten, en i norr (RAÄ 403) och en i söder(RAÄ 412). Vid en havsnivå cirka 68–69 meter överdagens, har platserna varit belägna på en cirka 23×11kilometer stor ö belägen cirka 8–10 kilometer utanförfastlandet. Ön har legat i och varit en del av enomfattande skärgård. Vid den tid då platserna var ibruk fanns ett 6 kilometer brett sund mellan Rudjöönoch den andra stora ön som vid tiden fanns sydöstom Huddunge (fig. 44).Av de två lokalerna i Hällbygruppen kunde baraden stora avgränsas och denna visade sig vara över3000 kvadratmeter. Båda platserna utnyttjade på ettlikartat sätt naturförutsättningarna för att uppnåett lokalt skyddat läge i en i övrigt exponerad skärgårdsmiljö.Hällbyboplatsen var belägen i lä nedanen moränbildning/berg i dagen. Båda platserna liggerpå en likartad nivå och kan därmed antas haen likartad datering. Både Honkärret och Hällbybedöms ha utnyttjats cirka 5600–5500 f.Kr. Möjligenär Honkärret något äldre eftersom den ligger någonmeter högre i terrängen. Detta gör att det kan skiljaupp till ungefär 100 år mellan nyttjandefaserna utanatt strandanknytningen behöver påverkas markant. Idenna detaljeringsgrad är emellertid kringliggandelandskapets topografi, strandförskjutningens egentligaförlopp och till exempel distansen från uppehållsplatstill stranden under mesolitikum variablersom får betydelse. Av detta följer att osäkerheten irelativa dateringar blir hög när bara enstaka meterskiljer mellan lokaler.I den aktuella tidshorisonten kring 5500 f.Kr. liggerde aktuella platserna i en cirka 50×35 kilometerstor skärgård. Ögruppen domineras i denna tidshorisontav fyra större öar åtskilda av sund som är 2–7kilometer vida (fig. 44). Rudsjöön är vid denna tidcirka 23×10 kilometer stor och avståndet till fastlandethar minskat till cirka 7,5 kilometer.Figur 44. Hällbygruppen (68 meter över havet) cirka5600–5500 f.Kr. Skala 1:50 000.Resultat 63

FornlämningsmiljöNästan enbart fornlämningar från historisk tid ärkända i området kring Hällbygruppen (fig. 45). Detrör sig främst om skogslämningar såsom kolningsgropar,kolbottnar och tjärdalar (Nora socken RAÄ179, 255, 257, 259, 262, 263, 264, 402, 404, 405, 410och 416). Någon enstaka datering indikerar dock attverksamheten kan gå ned i senmedeltid, (Poz-21443)(Pettersson 2009:166). Som exempel kan nämnasRAÄ 410 som är ett område med 13 kolningsgropar,2 kolbottnar och en kolarkoja beläget direkt norr omhällbyboplatsen (RAÄ 412). RAÄ 410 och 411 utgörsav en tjärdal respektive en resmila belägna cirka75 meter nordväst om lokalen.Vidare förekommer bebyggelselämningar (RAÄ253, 292, 296, 401), gränsmärken (RAÄ 413, 414,415) och enstaka udda lämningar såsom en källa ochett flyttblock med tradition (RAÄ 32 och 64). Källanär en sk. trefaldighetskälla och blocket har i folkmunkallats för vargsten. Av större relevans i detta sammanhangär emellertid en yxa av bergart påträffad vidÖstanås (RAÄ 298) och fynd av skarpkantad kvarts(RAÄ 63) vid Källskog. Dessa indikationer visar attHällbygruppen består av betydligt fler mesolitiskalokaler än de två som råkat träffas av vägen.Historiskt kartmaterial och skriftliga källorHällbygruppen ligger i ett område där få kartor ellerhistoriska källmaterial finns att tillgå. De kartorsom täcker området är generalstabskartan från 1837,häradsekonomiska kartan från 1905 och ekonomiskakartan från 1960. I samtliga dessa kartor utgör områdetavsides belägen skogsmark. Ortnamnen i närområdetsåsom Hällby, Sörmossen, Hagalund, Hobbersmossen,Gubbmossen, Honkärret, Rumpmossen,Bläckakärret, och till exempel Falla, understrykerdenna bild. Det rör sig om namn som hör sammanmed torp från historisk tid och terrängnamn medefterled såsom – -kärret, -mossen, -by, -skog, -kulleneller till exempel -lund. En namnflora som indikeraratt mer varaktig mänsklig närvaro sannolikt hörfrämst till historisk tid och då särskilt 1700- och1800-tal. De äldsta beläggen bland namn i närområdetär Östanås, Hornhäll och Källskog som finnsbelagda under sista halvan av 1600-talet. GårdenHällby hette tidigare Biskopsbo och skall ha varit fäbodställetill en gård vid Hovgårdsudde vid Dalälven.Enligt sagesmän i ortnamnsregistret skall den ha ägtsav en biskop. Namnet biskopsbo har hög ålder ochomnämns som ”biskops bothum” 1368.Hällby, RAÄ 412, Nora socken, Hällby 1:4Km 13/040–13/200BakgrundVid Hällby framkom, i flack svagt syd–sydvästsluttandeskogsmark, lämningar som bedömdes vara spårefter mesolitiska aktiviteter. Fynden gjordes i sandmarkbelägen direkt söder och väster om ett moränstråk.Undergrunden i området är sandig, ställvis dockmer stenig upp mot moränstråket. Vid utredningenupptogs 43 provgropar och 8 schakt. I tre av schaktenframkom fynd. Fynden bestod av bearbetad kvarts(avslag, splitter) samt övrig bearbetad sten. Platsen(utredningens objekt 277) avgränsades till ett cirka130×5–25 meter stort område på västra sidan av enhöjd och ett 45×10–15 meter stort område söder omsamma höjd (Pettersson 2009:108). Den av vägområdetberörda delen fornlämningen bedömdes därföromfatta cirka 3200 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen att geen bild av fornlämningens utbredning, ålder och karaktär(anläggningar, fynd och bevarandegrad). Dettaunderlag utgör grund för en preliminär tolkning avfornlämningen och dess vetenskapliga potential.TopografiUndersökningsområdet vid Hällby ligger invid enmoränbildning i skogsmark. Moränbildningen har enutsträckning av cirka 120×67–20 meter med längdsträckningeni nord–sydlig riktning. Höjden på moränbildningenvarierar från över 3 meter i söder tillcirka 1,5 meter i norr. I utredningen framkom fyndfrämst på flacka sandiga ytor väster och söder ommoränhöjden. Moränbildningen är ställvis mycketstenig. I söder och flerstädes på höjdsträckningenfinns partier med berg i dagen. Den låglänta terrängen(boplatsterrassen) runtomkring består iställetav fin sand och dessa ytor är till största del helt friafrån sten (fig. 46).Exploateringsområdet berör halva moränbildningen,det vill säga dess norra, södra och västra sida.Centralt på östra sidan av moränbildningen finnsäven en bukt av mer låglänt stenfri terräng som fråndetta håll når in i exploateringsområdet. Provgroparupptogs inom hela det av vägen berörda området ochäven i den sänka som från öster når in till vägområdet(fig. plan). I söder finns flack sandig terräng direkt64 Stenålder längs nya riksväg 56

VVVRAÄ 402#HALLSJÖHonkärretRAÄ 401RAÄ 405#! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !Enlöskärret! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !V! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !P P P P P#RAÄ 296:1#RAÄ 404#RAÄ 296:2HällbyRAÄ 403VSörmossenRAÄ 410RAÄ 411#RAÄ 416VFallaRAÄ 412! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !ÖSTANÅS! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !Vägområde# Fornlämning enligt FMIS#Övrig kulturhistorisk lämningenligt FMISFigur 45. Fornlämningsmiljön kring Hällbygruppen. Skala 1:10 000.!nedanför en brant moränhöjd med ställvis förekommandeberg i dagen. Det sandiga området övergårmot söder i sankmark (fig. 46). Exponerat mot västerligger boplatslämningarna i flack sandig terräng ochi detta område har en dikning upptagits väster omboplatsterrassen. Både mot söder och väster är höjdskillnadernanedanför moränhöjden små. Ungefär100 meter sydväst om boplatsen finns ytterliggare enmoränförhöjning. Detta indikerar att det vid tidenför bosättningen bör ha funnits ett smalt sund här.Området är idag skogsmark med öppen barrskogoch längst i norr ett hygge med unga granar ochbjörksly. Sankmarken i söder är beväxt med enstakafrötallar och gräs. Moränimpedimentet är beväxtmed tall och gran. I detta område består undervegetationenav mossa och örtväxter. Sluttningen motväster och söder är beväxt av gran och enstaka björkar,i söder en del stora björkar. I den låglänta terrängenväster om boplatsterrassen växer mestadels sly av granoch björk (fig. 46).Vid en havsnivå cirka 68 meter över dagens fanns iområdet en örik skärgård. Moränförhöjningen vidHällby utgjorde sannolikt en ö i denna mesolitiskaskärgård (fig. 44). Boplatsen låg vid denna tid i inredelen av en bukt riktad åt öster. Utanför den storaRudsjöön där lokalen ligger har funnits flera mindreöar. Den skärgård som dessa öar bildar har variten del av förklaringen till att platsen vid denna tidblivit attraktiv. Sett till topografin i området utanförHällbylokalen är det vid denna tid troligt att detfunnits flera grundområden med skär i närområdet(fig. 44).MetodikVid RAÄ 412 upptogs provgropar och schakt medgrävmaskin (bredd cirka 1,3 meter) i avsikt att geen bild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek4 millimeter, prover insamlades och eventuella fyndtillvaratogs. Emellanåt utökades schaktens breddResultat 65

för att bringa klarhet i karaktären på arkeologiskaobjekt som framkommit (fig. 47). Schakten syftadetill att vara behjälpliga vid avgränsningen av fornlämningenmen också till att belysa förekomst avanläggningar och konstruktioner. I syfte att fastställaanläggningstyp, fornlämningsstatus och i avsikt att fåfram daterbart material undersöktes framkomna anläggningartill cirka 50 procent. Utöver detta utfördesen fosfatkartering genom att prover insamlades frånprovgroparna. Proverna togs i avsikt att även aktivitetersom inte är synliga i spridning av stenmaterialskulle kunna spåras.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsytan (3200 kvadratmeter) visade sigi storlek vara i linje med förväntningarna. Däremotökade ytan något genom resultatet av fosfatkarteringenoch genom att fynd flerstädes framkom även påmer höglänta partier av moränförhöjningen. Resultatengjorde också att ytan på det område som slutligenförundersöktes ökade. I alla riktningar fastställdesavgränsningen av fornlämningen genom rutgrävning,fosfatkartering, upptagande av schakt och topografiskutvärdering. Resultatet av fosfatkarteringen och dentopografiska utvärderingen gör att ytan på fornlämningenblir större. Totalt sett uppskattas fornlämningenomfatta 4085 kvadratmeter och hela dennayta ligger inom vägområdet.Vid Hällby upptogs sammanlagt 115 provgropar(0,5×0,5 meter stora) och 9 schakt. Schakten hadeen yta om 312 kvadratmeter , det vill säga mer änen dubblering gentemot de 130 kvadratmeter sominitialt kalkylerades med. När det gäller provgroparnaär utfallet att antalet ligger 36 procent underplanerat antal. Förklaringen var i detta fall att en godbild av lämningarna på platsen redan uppnåtts medhjälp av nämnda provgropar och ökningen av denschaktade ytan. Den undersökta ytan, schaktningoch provgropar utgör cirka 5,7 procent av förundersökningsområdet.Figur 46. Hällbyboplatsen vid tiden för förundersökningen. Översikt från söder, i bilden syns en del av den stenfria terrassen.Foto: Niclas Björck (U4467:35).66 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 47. Fotografi av härd (A1803) i schakt O1272 påHällbyboplatsen vid tiden för förundersökningen. Foto:Niclas Björck (U4467:28).Anläggningar och konstruktionerVid Hällby framkom två härdar en i södra delen ochen i norra delen. Att döma av detta resultat finns entendens till att anläggningarna finns i det områdedär mängden bearbetad sten var störst. I det mellanliggandeområdet fanns dock andra strukturersom kan ha med den mesolitiska verksamheten attgöra, till exempel inmättes en grop i detta område.Vid provstick kunde konstateras att det inte var frågaom till exempel en kolningsgrop vilket gör att dennamöjligen skall sättas i samband med till exempel deaktiviteter som genererat förhöjda fosfatvärden isamma område (se analyser).Härdarna (A1803 och A1577) var av en typ somofta förekommer i mesolitiska sammanhang (fig. 47).Båda låg i det sandiga stenfria området och de syntesdärför tydligt. Däremot framträdde de enbart somkoncentrationer av sot och skörbränd sten, synligt kolkunde ej noteras. Vid båda nämnda anläggningarnafanns också en större sten som placerats cirka 0,3 metersydöst om härden. Denna typ av avställningssten(kastrullsten) har vid flera tillfällen noterats på stenåldersboplatseroch verkar vara ett återkommande fenomen(t.ex. Björck m.fl. 2000:51; Björck & Larsson2007a: 107; Björck & Ulfhielm 2008:11f ). Kanskeär syftet att kunna lägga ned till exempel matvarorutan att dessa skall bli sandiga. Inom boplatsterrasseniakttogs skärvsten på flera områden och möjligen indikerardessa förekomster fler härdar eller kokgropar.Inom ytan fanns också en kvartsåder i ett block sombedöms ha brutits (A1895). Spridd skärvsten noteradesäven inom boplatsområdet och får betraktas somen indikation på att anläggningar kan finnas äveninom övriga delar av boplatsområdet.FyndFynd påträffades främst på den skyddade stenfriaterrassen nedanför moränbildningen (fig. 48). Detverkar också vara så att fynden koncentreras till tvåytor inom den stenfria terrassen, en yta i nordvästoch en annan yta i söder. Det förekom dock fyndäven inom andra delar av den stenfria terrassen,om än i mindre grad. Fyndmaterialet bestod av 57fyndposter. Det fanns 39 fynd av kvarts, 11 fynd avbergart, 3 fynd av kvartsit, 3 fynd av grönsten och 1fynd vardera av porfyr, hälleflinta och sandsten (tab.12; bilaga 3). Huvuddelen av materialet utgörs avslagen sten främst kvarts men också bergart, porfyr,kvartsit och till exempel hälleflinta. Den teknoli-Tabell 12. Fyndmaterialet på Hällbyboplatsen.Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Malsten Knacksten Slipsten GlättstenKvarts 22 4 13 0 0 0 0Bergart 0 3 2 3 2 0 1Kvartsit 1 1 1 0 0 0 0Grönsten 1 2 0 0 0 0 0Porfyr 0 0 1 0 0 0 0Hälleflinta 0 1 0 0 0 0 0Sandsten 0 0 0 0 0 1 0Resultat 67

giska analysen visade att det i materialet finns avslag,avslagsfragment, avfall och splitter. Både bipolär ochplattformsmetod hade brukats vid bearbetningen.Fynden påträffades 0,15–0,3 meter ned från torvenräknat. Det förekom också föremål såsom glättsten(F150), Malstenar (F238, 241, 242), Knackstenar(F239, 240), en slipsten (F222) och till exempel ettråämne (F176) (tab.12). Den stora variationen i föremålskategoriernaindikerar en motsvarande variationi aktiviteternas karaktär.AnalysresultatTotalt insamlades 122 jordprover som analyseradesmed avseende på fosfatinnehåll (bilaga 4). Provresultatenvarierade från 1 till 127 fosfatgrader och medelvärdetför provserien var 33,1 fosfatgrader. Fördelningenav fosfaterna avvek från stenmaterialet genomatt de högsta värdena (>50 P°) förekom i de delarav den stenfria terrassen där fynd förekom i mindregrad. Fördelningen kan tolkas som en avspegling avatt aktiviteter där organiskt material kvarlämnats helteller delvis skett på andra delar av lokalen än sådanaaktivteter där bearbetad sten kvarlämnats (fig. 49).I provgroparna insamlades även förkolnat materialför vedartsanalys. Ifrån Hällby finns två poster ochvedartsanalysen visade att det rörde sig om tall ochsalix (bilaga 6). Provet med salix upplöstes helt ochkunde inte dateras och provet med tall bedömdesvara olämpligt för 14 C-datering. Det var således intemöjligt att absolut datera de aktiviteter som syns ifyndmaterialet från RAÄ 412.Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring utbredning ålder och karaktärdras. Lokalens utbredning har kunnat fastställasmed utgångspunkt i fyndmaterial och topografi.Fynd framkom vid Hällby främst i den flacka sandigaterrasseringen söder om moränhöjden. Områdetpräglades emellertid av relativt stora ytor av likartadkaraktär, det vill säga en flack sandig terrass belägenväster och söder om den stenbundna moränhöjden.Fynd förekommer i ett stråk från läget invid bergetrakt i söder upp till norrläget vid skogsbilvägen.Längs delar av västsidan av höjdsträckningen är fyndendock relativt fåtaliga. Det är dock i detta områdesom de högsta fosfatvärdena uppmättes, det fannsockså fynd och topografiska formationer som möjligenkan indikera andra typer av mesolitiska aktiviteteri dessa delar. Fornlämningens 4085 kvadratmeterstora yta ligger i sin helhet inom vägområdet. Detär vår bedömning att platsen under brukningstidenlegat i ett väl skyddat läge i inre delen av en bukt påRudsjöön. Den stenfria terrass som bedöms ha varitav betydelse för aktiviteterna på platsen har legat välskyddad med höjder både i öster och i norr. Möjligenhar lokalen legat på en ö eller halvö under brukningsperioden.Mot sankmarken i öster (havsviken) finnsflera markanta block och höjder som bör ha utgjortklippor och skär som reste sig ur vattnet.Om man vid bedömning av lokalens ålder utgårfrån en strandlinje som legat kring 68 meter över nuvarandehavsnivå kan en grov extrapolering gentemottillgängliga strandnivåkurvor göras. En tänkbar dateringav platsen hamnar då kring mitten av 5000–taletf.Kr. Det är vår bedömning att Hällbyboplatsen bördateras till cirka 5400 f.Kr. Hur lång brukningsperiodenvarit är dock svårt att närmare uttala sig om.Det relativt flacka landskapet bör dock ha begränsatperiodens längd, gissningsvis handlar det inte om merän en eller två generationer.Läget i inre delen av en bukt innebär att lokalenhar legat lättillgängligt men ändå relativt skyddat.Det rika och relativt varierade fyndmaterialet somfinns på den stenfria terrassen längs höjdryggen antyderett varierat bruk av platsen. Platsens storlekoch tendensen till att olika aktiviteter verkar ha lokaliseratstill olika ytor antyder att lokalen brukatsintensivt under mesolitikum. Hällby är en lokal somkännetecknas av ett relativt varierat stenmaterial.Tillgången till stenmaterial (brott med kvarts) ochnämnda rumsliga aspekter antyder ett intensivt ochvarierat bruk av platsen. Platsens lokalisering till ettrelativt skyddat läge i ett ytterskärgårdsområde medinslag av grundområden och skär i närområdet, inteminst i den skärgård som vid tiden finns strax norrom boplatsen, tyder på att platsen är noggrant vald.Platsen har, trots sitt skyddade läge, erbjudit godamöjligheter till fiske och jakt på säl i en ytterskärgårdsmiljö.Platsens bevarandegrad bedöms vara mycket godutan sentida påverkan. De stora sandiga och stenfriaytorna ger goda förutsättningar att finna och förståkonstruktioner av olika slag. Detta är en potentialsom också framgår i de härdar som redan i förundersökningenframkom. En stor potential ligger iatt skapa en bild av hur detta varierande rum utnyttjats.68 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 48. Spridningen av fyndmaterialetpå Hällbyboplatsen.Skala 1:600. Obs. De minstafyndmarkeringarna kan varasvåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna.Y 1561670X 6662680100421F1888100409"S1272Vägområdesgräns100827100408100397100396100830100395100423100407100428100433100432100429 100431100399100434100398100484100400100422100425100402100401100406Härd, KastrullstenA1803, A1809100435100430100436Strand100465100424100463100470S1351S100047100461100471100469100474100473100476100467100468100488100487100499S1318100410100472100466100454100475100453100413100455100456100477100500100486100480100478100414100485100412100462100457100049100411100458100459100460100447100464100503100492 100419100502100493100415100481100420S1300100504100501100491100479100483100482100490KvartsbrottA1895100505100418100489100446100440100445100448S100046S1383100394100450100439100444100437 100404Härd100449100452100443A1557100451100438100441100442100497100494100403" F1894100496100498100495 S1373 S1360100427100405Strand100426100417100416Vägområdesgräns"FornlämningsområdeSchaktGrävenhetStorblockig moränFynd1–2 st fynd3–6 st fyndStrandX 6662580Y 15617300 20 mResultat 69

Figur 49. Spridningen avfosfater på Hällbyboplatsen.Skala 1:600.100408100407100402100401100400100433100432100435100436Y 1561670X 6662680100421F1888100409"S1272Vägområdesgräns100827100397100396100830100395100423100399100484100422100425100398100406100429 100431100434100428Härd, KastrullstenA1803, A1809100430Strand100488100487100499100474100473100465 100424100464100420100505S1300 100504100405100492100503100419100502100418100493100415100500 100501100491100486100427100485 100490100481100483100426100417"FornlämningsområdeSchaktGrävenhetStorblockig moränFynd0–21 Poo22–50 P51–99 Po100–202 Po100476S1318100475100480100478100479100482100489Strand100472100477100414100416100463100461100470100471S1351 100467100468100469 100454S100047100462100410100466100455100456100453100413100412100457100049100458100459100460100447100411KvartsbrottA1895100446100440100445100448S100046S1383100394100450100439100444Härd100437100404100449100452100443A1557100451100438100441100497100442100494100403" F1894100496100498100495 S1373 S1360StrandVägområdesgränsX 6662580Y 15617300 20 m70 Stenålder längs nya riksväg 56

Sammantaget kan platsen tolkas vara en relativt stormesolitisk lokal i denna region och i denna typ avmiljö. Fosfat, topografiska formationer, anläggningaroch ett varierat fyndmaterial talar för att det är enrelativt komplexmiljö med hög potential. Den kantolkas som en boplats belägen i ett skyddat ytterskärgårdslägemed god tillgång till fiske och säljakt inärområdet. Förmodligen har lokalen använts kanskeen eller max två generationer kring 5400 f.Kr.Honkärret, RAÄ 403, Nora socken, Hällby 1:4Km 13/410–13/430BakgrundHonkärret ligger på södra sidan av en ändmoränmed i stort sett öst–västlig utsträckning i skogsmark.Vid utredningen upptogs fyra schakt och fem provgropar.I det västligaste av schakten framkom fynd.Fynden bestod av bearbetad kvarts (avslag och splitter).Platsen (utredningens objekt 286) avgränsadestill ett cirka 20×20 meter stort område (Pettersson2009:110). Det berörda vägområdet omfattade såledescirka 400 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen att geen bild av fornlämningens utbredning, ålder och karaktär(anläggningar, fynd och bevarandegrad). Dettaunderlag utgör grund för en preliminär tolkning avfornlämningen och dess vetenskapliga potential.TopografiFörundersökningsområdet vid Honkärret låg på enflack yta nedanför en moränhöjd i sydsluttande skogsmark.Moränområdet är storblockigt och i högläntarepartier delvis ursvallat (fig. 50). Höjdområdet norrom förundersökningsområdet är en ändmorän somär cirka 1000×40–400 meter stor med öst–västligutsträckning. Den flacka mer stenfria ytan nedanförhöjden har en undergrund som består av sand ochgrus, ställvis är det dock mer stenigt. Något väster omvägkorridoren finns en något högre belägen terrassnedanför moränhöjden. En utvärdering av topografinger vid handen att det är detta som utgör det opti-Figur 50. Förundersökningsområdet vid Honkärret från söder, i bakgrunden syns ändmoränen. Foto: Jenny Holm(U4467:43).Resultat 71

mala boplatsläget vid Honkärret. Området är beväxtmed barrskog, gran och tall. Vid lokalen är det delvistätt med unga granar. Undervegetationen består avgräs och mossa.Området bedöms ha legat strandnära vid en havsnivåcirka 69 meter över dagens och bedömdes därigenomha kunnat utgöra ett läge lämpligt för mesolitiskkustbosättning cirka 5600 f.Kr. Vid denna tidpåträffades platsen i inre delen av en cirka 800×800meter stor bukt på östsidan av Rudsjöön, det vill sägaden cirka 24×11 kilometer stora ön kring åsen (fig.44). Bukten var exponerad mot sydöst men i dennariktning fanns en 200×200 meter stor ö som låg centralti vikens öppning och gav ett inre vattenområdemed lä. Förundersökningsområdet vid Honkärretlåg i inre delen av buktens norra sida. I motsvarandeläge i södra delen av bukten låg Hällbyboplatsen(RAÄ 412).MetodikVid RAÄ 403 upptogs provgropar i avsikt att ge enbild av aktiviteternas rumsliga utbredning. Materialetfrån rutorna sållades i såll med maskstorlek 4 millimeter,prover insamlades och eventuella fynd tillvaratogs.Framkomna anläggningar avsågs undersökas tillcirka 50 procent i syfte att fastställa anläggningstyp,fornlämningsstatus samt i avsikt att försöka få framdaterbart material.Arkeologiskt resultatAllmän statistikInom förundersökningsområdet vid RAÄ 403 upptogssammanlagt 25 provgropar. Utfallet av provgropsgrävningenlåg 4 procent över planerat antal.Anläggningar och konstruktionerInga identifierbara anläggningar eller konstruktionerpåträffades vid förundersökningen (fig. 51).FyndInga fynd påträffades vid förundersökningen av detav vägen berörda området vid Honkärret. Vidarekonstaterades att det fyndförande schaktet från utredningenfortsatte några meter väster om vägområdet.I detta parti fanns den lite högre belägna terrasssom nämndes ovan och sannolikt är det detta lägesom utnyttjades under mesolitikum (fig. 51).100623100621100618100606100603X 6662930Y 1561790100622100611100607100605100619100608100604100600Y 1561750100617X 6662910Vägområdesgräns100620 100615100616100610100614100609 100602100612100613100601Grävenhet0 10 mVägområdesgräns100599Figur 51. Grävda rutor på Honkärretboplatsen. Skala 1:300.72 Stenålder längs nya riksväg 56

AnalysresultatInga prover insamlades.Diskussion och tolkningFörundersökningsområdet vid Honkärret ligger intillen storblockig höjd, i ett i övrigt mycket flackt landskap.Området har delvis hyggesplöjts och är äveni övrigt stört av till exempel skogsbilvägar, kolningetc. Det är vår bedömning att då det inte finns någotskarpkantat material som skulle kunna misstas förslaget i området, så bör kvartsen från utredningenhöra till en fornlämning. Slutsatsen av analysen avutredningsresultatet, förundersökningsresultatet ochutvärderingen av topografin i området är att platsen isin helhet ligger utanför vägområdet och då på terrasenväster om vägkorridoren. Förundersökningen berördeenbart vägkorridoren och har således ej kunnatavgränsa utbredning eller ens belägga fornlämning.Även om inga provgropar upptogs på terrassen västerom vägområdet är det på rent topografisk grundsannolikt att lokalen ligger på denna terrassering.Det var i också i ett schakt i detta område som fyndframkom vid utredningen. Bedömt utifrån topografinkan antas att platsen i så fall är betydligt mindreän den närbelägna Hällby.I de 25 provgropar som upptogs vid förundersökningenframkom inga fynd. Detta visar att det intefinns några mesolitiska boplatslämningar i vägområdetvid Honkärret.DunsjögruppenDunsjögruppen ligger i nordliga delen av sträckningen,cirka 4 kilometer norr om Hällbygruppenoch cirka 2 kilometer söder om Fredrikslund. Dunsjögruppenbestår av fyra platser, RAÄ 420, 421, 428och 430. Gruppen består av tre små lokaler och enstor (RAÄ 430).TopografiMiljön i närområdet präglas idag av Dunsjön och devattensystem och sankmarker som finns kring denna.Dunsjön skall enligt sagesmän ha varit en vacker sjöinnan vattennivån sänktes år 1933. Cirka 2 kilometerväster om den nya vägens sträckning tornar åsen uppmot nivåer 80–90 meter över havet. I det aktuellaområdet öster om Dunsjön finns ett landskap präglatav mer höglänta moränformationer omgivna avstora sankmarksområden. Under mesolitisk tid hari området funnits en cirka 2 kilometer vid bukt somsträckt sig in mot åsen i väster. Både söder och norrom bukten har mer höglänta moränområden hängtsamman med åsen och därigenom skapat nämndabukt i norra delen av Rudsjöön. De mesolitiska lokalernahar under olika skeden legat dels på Rudjöön(RAÄ 420, 421, 426 och 430) och dels på mindre öaröster om denna (RAÄ 428).FornlämningsmiljöFå fornlämningar var kända i området (fig. 54).Karaktären på dessa följer mönstret att det rör sigom dels skogslämningar från historisk tid och delsmesolitiska lämningar. Sedan tidigare var endastlämningar från historisk tid kända i området. Vidutredningen 2007 framkom ytterliggare lämningarav likartat slag i området. Det rör sig om lämningarefter fäbodar (RAÄ 277, 278, 281, 287, 288 och 290)och bebyggelse lämningar (RAÄ 279, 286, 417, 418,419). Det äldre lantmäterimaterialet vittnar om attdet i norra delen av Heby kommun har funnits ettflertal fäbodar. Sådana skall enligt uppgift finnas,öster om Dunsjön, i det område som den nya vägenskär igenom. Fäbodar var platser där djur och derasskötare kunde övernatta och det var även en plats därmjölkproduktion och beredning av mjölk utfördes(Nyman 1963:22). Fäbodar upphör i regionen att utnyttjasunder senare delen av 1800-talet och de sistaförsvinner vid 1900-talets början. Fäbodarna i Upplandvar av en typ som är vanlig i Sverige från norraUppland upp till Kalix älv. I normalfallet låg dessa iskogsmarken och bestod av en eller upp till fem knuttimradestugor med närmast kvadratisk plan omgivnaav fähus och mjölkbodar (Frödin 1950:42ff ).Vidare finns kolningslämningar, kolbottnar (RAÄ424, 434, 435 och 436), en kolningsgrop (RAÄ 432)och en liggmila (RAÄ 425). Vidare framkom gränsmärken(RAÄ 422, 429 och 431) och en fäbodlämning(RAÄ 438). Utöver dessa framkom ocksåytterliggare en mesolitisk boplats (RAÄ 427) sominte berördes av den nya vägen. Vid Jällmossen västerom Brännstensboplatsen var sedan tidigare känt ettlösfynd av en enkel skafthålsyxa (RAÄ 302), enligtuppgift funnen i någon av åkrarna vid Jällmossen.Annars är huvuddelen av de kända mesolitiskalämningarna de som framkom i 2007 års utredning(RAÄ 420, 421, 426, 427, 428 och 430).Resultat 73

Figur 52. Dunsjögruppen med en havsnivå cirka 69 meteröver havet, det vill säga cirka 5500 f.Kr. Ungefär i dettaskede bedöms Brännsten och Tallmossen lokalerna ha variti bruk. Skala 1:50 000.Figur 53. Dunsjögruppen med en havsnivå cirka 66 meteröver havet, det vill säga cirka 5400 f.Kr. Ungefär i dettaskede bedöms Gullsmyra och Hönsbäcksrännan lokalernaha varit i bruk. Skala 1:50 000.Historiskt kartmaterial och skriftliga källorDunsjögruppen ligger i ett område där få kartor ellerhistoriska källmaterial finns att tillgå. Det finnsinget historiskt kartmaterial i vilket man med litestörre tidsdjup kan studera närområdet. De kartorsom täcker området är generalstabskartan från 1837,häradsekonomiska kartan från 1905 och ekonomiskakartan från 1960. I samtliga dessa kartor utgörområdet avsides belägen skogsmark. Ortnamnen inärområdet, Dunsjön, Brännsten, Tallmossen, Hönsbäcksrännan,Lurberg, Jällamossen, Kusmossen ochtill exempel Styggmossen, understryker denna bild.Det rör sig om namn som hör samman med torpfrån historisk tid och terrängnamn med efterledsåsom -myra, -mossen, -sjön, -rännan, -berg eller tillexempel Brännsten. En namnflora som indikerar attmer varaktig mänsklig närvaro sannolikt hör främsttill historisk tid och då särskilt 1700- och 1800-tal.Ett av de äldsta beläggen i närområdet är Gullsmyrasom är belagt på 1650-talet.Brännsten, RAÄ 420, Nora socken, Holvastbo 1:81Km 16/020–16/050BakgrundBrännstensboplatsen ligger på en höjd i skogsmark.Platsen uppmärksammades vid utredningen steg 1som ett möjligt boplatsläge, detta främst utifrån dettopografiska läget. Vid utredningen steg 2 upptogs10 provgropar och i två av dessa framkom fynd. Fyndenbestod av bearbetad kvarts (avslag). Boplatsen(utredningens objekt 308) antogs utifrån platsenstopografi kunna vara cirka 20×10 meter stor (Pettersson2009:92). Det berörda vägområdet bedömdessåledes omfatta cirka 200 kvadratmeter.Lokalen förundersöks med målsättningen att geen bild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär, det vill säga förekomst avanläggningar och bevarandegrad. Detta underlagutgör grund för den preliminära tolkningen av fornlämningen.74 Stenålder längs nya riksväg 56

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !V! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !#RAÄ 429! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !V! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !RAÄ 287:1! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !V! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !RAÄ 430! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !NORA PRÄSTGÅRDV#RAÄ 436#RAÄ 422Lurberg! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !RAÄ 421! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !V! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !V#RAÄ 302:1VRAÄ 420Brännsten! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !#! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !VägområdeFornlämning enligt FMISÖvrig kulturhistorisk lämningenligt FMISFigur 54. Fornlämningsmiljön kring Dunsjögruppen. Skala 1:10 000.TopografiLokalen är den sydligast belägna i Dunsjögruppenoch är lokaliserad till södra delen av en stor moränbildning.Boplatsen ligger på en sandig terrass i sydsluttandeskogsmark. Omgivningarna är mer högläntaoch steniga i väster och norr. I krönlägena mot västerfinns områden med berg i dagen. I söder och österfaller nivåerna och terrängen övergår i sankmark.Mellan de mer höglänta morän- och hällområdenaoch sankmarken finns den flacka sandiga terrass vilkenbedömt utifrån utredningsresultatet utgjorde dencentrala delen av boplatsen. Den sandiga terrassengick fram emot de höglänta partierna med hällmarki väster. Området är beväxt med träd, huvudsakligengran och tall. Undervegetationen består i mer skogigadelar av mossa men på själva terrassen växer gräs. Undersökningsområdetlåg på och omkring den flackastenfria terrassen i moränmarken (fig. 55).Lokalen låg under mesolitisk tid vid södra delenav bukten mellan Dunsjögruppen och Fredrikslund.Övriga boplatser i Dunsjögruppen, det vill säga RAÄ421, 428 och 430, låg alla inom någon kilometersavstånd också dessa söder om bukten. Bukten varskyddad mot öster och norr av ett antal små öar, cirka200–300×300–1000 meter stora. Vid en havsnivåcirka 68 meter över dagens är platsen belägen på enö eller möjligen en udde som sträcker sig mot norr.RAÄ 420 ligger då i ett skyddat läge där udden gerlä mot norr och väster. Mot söder finns den störremoränformation som hänger samman med åsen ochsom har givit lä mot öster och söder. Området harutgjort ett uppbrutet skärgårdslandskap och det harfunnits goda förutsättningar för både fiske och säljakt(fig. 52).MetodikVårt arbete vid Brännstenslokalen inriktades på karteringav boplatsterrasser, hällmark, sankmark ochgrävning av provgropar samt sållning. Materialet frånrutorna sållades i såll med maskstorlek 4 millimeter,Resultat 75

prover insamlades och eventuella fynd tillvaratogs.Att uppta schakt med maskin var inte aktuellt i densvårframkomliga terrängen.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet var ett cirka 200 kvadratmeterstort område beläget en sandig terrass i sluttningen.Undersökningsområdet vid Brännsten komatt växa till tredubbla storleken när fynd framkom iprovgropar även omkring terrasseringen. Mot österhade lokalen en naturlig topografisk avgränsning i ettmer blockigt parti ned mot sankmarken. I väster ochnorr avgränsades lokalen av stenbunden morän ochhällmark. Det var i denna del fler provgropar upptogsutanför terraseringen och resultatet visar att helaytan fram till hällmarken utgör fornlämning. Denplanerade vägkorridorens utbredning utgör därför enlämplig avgränsning för lämningarna åt väster. Detär emellertid osannolikt att lokalen fortsätter någotlängre stycke utanför vägkorridoren i denna riktningdå en cirka 2 meter hög klippkant finns i vägkant.Hällberget faller här 1,5–2 meter och på dessa hällarfanns också minst en kvartsådra som brutits.Avgränsningen av platsen erhölls genom enkom bination av rutgrävning och en topografisk utvärdering(höjdlägets och svackornas upphörande).Förundersökningen visade att boplatsområdet vidRAÄ 420 är ett 630 kvadratmeter stort område. Inomboplatsytan finns såväl hällmark, moränmark sommer stenfria sandiga ytor.Vid Brännsten upptogs sammanlagt 18 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 4,5 kvadratmeter vilket utgör cirka 0,9 procentav undersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg i paritet med planerat antal. Då det inomundersökningsområdet fanns partier med hällmarkutgör dock den grävda ytan egentligen en större procentuellandel av den grävbara ytan.Anläggningar och konstruktionerVid Brännsten framkom spridd skärvsten som visaratt eldning skett i området. Detta indikerar attdet bör finnas konstruktioner såsom härdar ellerFigur 55. Brännstenboplatsen vid tiden för förundersökningen. Översikt från sydöst. Boplatsenterrassen ligger i skogskanten.Foto: Niclas Björck (U4467:23).76 Stenålder längs nya riksväg 56

kokgropar på lokalen. Inom lokalen framkom ocksåtvå konkreta anläggningar i form av ett kvartsbrott(A101032) och ett bergartsbrott (A101033). Bådadessa brott var upptagna i häll.FyndFynd påträffades på boplatsterrassen och i till dennaangränsande områden (fig. 56). Fyndmaterialet bestodav 23 fynd av kvarts, kvartsit, bergart (bland annatdiabas/diorit) och sandsten. I kvarts fanns splitter,avslag och bearbetade stycken. I bergart fanns blandannat en knacksten (F230), avslag och en kärna. Isandsten fanns en slipsten (F220) (tab. 13). Den teknologiskaanalysen visar att plattformsmetod brukatsvid bearbetningen. Fynden påträffades 0,1–0,3 meterned från torven räknat.AnalysresultatI provgroparna vid Brännsten insamlades kolprover.Dessa har vedartsanalyserats för att påvisa materiallämpligt för 14 C-datering. Ifrån Brännsten finns treposter och vedartsanalysen visade att det i alla dessarörde sig om tall (bilaga 6). I en av posterna, somhärrörde från ett lager med skärvsten, påvisades engren yngre än 20 år som bedömdes lämplig för 14 C-datering. 14 C-dateringen visar att den förkolnade gre-Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Kärna Knacksten SlipstenKvarts 7 1 5 0 0 0Tabell 13. Fyndmaterialetpå Brännstenslokalen.Bergart 0 5 1 1 1 0Kvartsit 1 0 0 0 0 0Sandsten 0 0 0 0 0 1100755BergartsbrottA101033100740100744100030100752100745Y 1562060X 6665530Strand100742100743100751100750100746100754KvartsbrottA101032100749100748100747100753Vägområdesgräns100739100741Y 1562020VägområdesgränsX 66654900 10 mFornlämningsområdeGrävenhetVåtmarkBerg i dagen1–2 st fynd3–6 st fyndFigur 56. Spridningen av fyndmaterialet på Brännsten. Skala 1:400. Obs. De minsta fyndmarkeringarna kan vara svåraatt se bakom grävenhetsmarkeringarna.Resultat 77

nen härrörde från perioden 400–540 AD, det vill sägafolkvandringstid (Ua-29391). Ytterliggare ett provfrån Brännsten har 14 C-daterats (Ua-29415) Dettaprov har daterats till medeltid, cirka 1160–1270 AD.Det finns två möjligheter; antingen så förekommerdet aktiviteter inom området som hör till dessa periodereller så hör ett eller båda proverna samman mednaturliga skeenden såsom skogsbränder.Diskussion och tolkningUtbredningen av Brännstenslokalen (RAÄ 420) harfastställts med utgångspunkt i resultaten från undersöktaprovgropar (fyndmaterial) i kombination medplatsens topografi. Det ursprungliga undersökningsområdetvar 200 kvadratmeter stort. Fynd framkomfrämst på den flacka terrass som ursprungligen avsågsmen också i omkringliggande områden. Resultatetfrån förundersökningen ökade det fyndförande områdetmed fynd av mesolitisk karaktär till cirka 630kvadratmeter, framförallt genom att de högläntaremorän och hällområdena öster om terrassen ocksåkom att ingå.På lokalen påträffades slagen sten och även skärvigsten förekom. Den skärviga stenen indikerar aktiviteteri området där eldning ingått. Det kan därförförväntas att det finns anläggningar såsom kokgropareller härdar. De utförda dateringarna visar att detvid Brännsten möjligen förekommer aktiviteter underbåde folkvandringstid och medeltid. Dateringarnakomplicerar bilden av lokalen och det kan inteuteslutas att någon typ av utmarksaktivitet skett påplatsen under senare perioder. Om så är fallet är detockså möjligt att till exempel den skärviga stenenhelt eller delvis hör samman med dessa aktiviteter.En alternativ förklaring till dateringarna är dock attdet kan vara fråga om till exempel en skogsbrändersom dragit fram över området en eller flera gånger.En skogsbrand kan dock inte ge upphov till skärvstenav det slag som förekom vid Brännsten. Vilken avdessa förklaringar som är riktig kan inte med säkerhetavgöras. Det som mer säkert kan konstateras är attden slagna stenen och till exempel de råmaterialtäkter(kvartsbrott och bergartsbrott) som framkom hörtill en mesolitisk fas. I avseende på stenmaterialetär Brännsten en lokal som kännetecknas av varieratstenmaterial.Med utgångspunkt i platsens lokalisering i detmesolitiska landskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring lämningarna dras.Med den lokala topografin, lämningarnas läge ochstrandförskjutningen under denna period i åtanke ärdet troligt att RAÄ 420 har nyttjats under en relativtkort tidsperiod. Läget på en moränförhöjning visaratt platsen lokaliserats till en ö under mesolitisk tid.Lokalens ålder är dock svårbestämd då strandlinjekurvorför denna period inte är helt tillförlitliga(Risberg m.fl. 2006; 2007:120; Björck & HjärtnerHoldar 2008:51). Om nivån på 68 meter över havetrelateras till tillgängliga strandförskjutningskurvorkan dock en grov extrapolering göras. Om nivån förlämningarna vid Brännsten relateras till tillgängligalandhöjningsdata gör detta sannolikt att platsenskall dateras till cirka 5500 f.Kr. (Risberg m.fl. 2006;2007:120; Björck & Hjärtner Holdar 2008:51).Platsens lokalisering på ett relativt skyddat läge iytterskärgård och med ett inslag av grundområdenoch skär i närområdet, tyder på att platsen är noggrantvald med möjligheter till fiske och jakt på sälsamt en god tillgång till stenmaterial.Platsens bevarandegrad bedöms vara god. Detfinns inga tecken på påverkan under historisk tid.Det finns dock risk för en viss påverkan om den14C-datering som utfördes indikerar en fas då människoruppehållit sig på platsen. Det torde dock varamöjligt att skilja sådana faser från varandra vid enslutundersökning.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats med aktiviteter som avsatt skärvig sten menockså till exempel råmaterialtäkt. Lokalen är belägeni ett skyddat ytterskärgårdsläge med god tillgångtill fiske och säljakt i närområdet. Förmodligen harlokalen använts under ungefär en generation kring5500 f.Kr.Tallmossen, RAÄ 421, Nora socken,Holvastbo 1:81Km 16/380–16/410BakgrundVid RAÄ 421, Nora socken, upptogs vid utredningen15 provgropar. I tre av provgroparna framkom fynd.Fynden bestod av bearbetad kvarts (avslag och splitter).Platsen (utredningens objekt 310) avgränsadestill ett cirka 270×15–25 meter stort område (Pettersson2009:115). Endast en mindre del av denna ytaberördes av vägkorridoren. Förundersökningsytaninom vägområdet utvidgades till att omfatta 350 kvadratmeter.Detta gjordes eftersom avgränsningen avfornlämningen inom vägområdet var svårbedömd.78 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokalen förundersöks med målsättningen att ge enbild av fornlämningens utbredning, fornlämningensålder och karaktär (anläggningar, fynd och bevarandegrad).Detta underlag utgör grund för en preliminärtolkning av fornlämningen och dess vetenskapligapotential.TopografiTallmossenboplatsen (RAÄ 421) ligger 360 meternorr om Brännstenboplatsen och ingår i Dunsjögruppen.Boplatsen var belägen i en sluttning motsöder. I öster finns en markant moränrygg som gavskydd mot norr. I detta område kan terrängen närmastbeskrivas som kuperad stenbunden skogsmarkmed rikligt med stenblock. Söder om moränryggenfinns en markerad terrassering som är relativt stenfrioch cirka 30 meter bred. Terrasseringen söder ommoränryggen fortsätter mot väster cirka 60 metermen i västra delen finns inte längre någon höjd motnorr och den flacka terrasseringen övergår sedan ialltmer blockig terräng. I detta område fanns ocksåett sadelläge med sluttning både mot söder och motnorr (nordväst). I detta område fanns dock också fleramindre ytor som var mer stenfria. Både mot söderoch nordväst sluttar terrängen ned mot sankmarker.Området är beväxt med uppemot 50 årig gran- ochtallskog. Undervegetationen består av mossa medinslag av gräs och örter.Östra delen av vägområdet berör västra utkantenav lokalen, det vill säga den västligaste delen av detsadelläge som utgör fortsättningen på den stenfriaterrasseringen. Boplatslämningar bedömdes dockkunna finnas på flera mindre, flacka ytor även inomsadelläget där blockigheten tilltog. Vid vägmitt höjersig åter terrängen i en storblockig moränrygg motväster. I detta område, i utkanten av vägkorridorenmot väster, noterades ett övermossat block somnär mossan togs bort visade sig ha en kvartsåder urvilken kvarts brutits. Blocket var 2×3 meter stortoch 1 meter högt och hade en kvartsåder centralt.I området kring kvartsbrottet framkom beartbetadkvarts i provgropar.Tallmossenboplatsen (RAÄ 421) har varit strandnäravid en havsnivå cirka 69 meter över dagens. Viddenna tid låg platsen i norra delen av den cirka 24×11kilometer stora Rudsjöön. Boplatsen är lokaliserad tillsödra änden av den bukt som här öppnade sig motöster. Platsen låg i ett skyddat läge väster om en motnorr framskjutande udde. Ett antal små öar, cirka100–200×200–900 meter stora gav vattenområdenai bukten skydd mot vindar och vågor från öster ochnorr. I området har funnits goda förutsättningar förbåde fiske och säljakt.MetodikVårt arbete vid Tallmossen lokalen inriktades pågrävning av provgropar samt sållning av materialeti dessa. Materialet från rutorna sållades i såll medmaskstorlek 4 millimeter, prover insamlades ocheventuella fynd tillvaratogs. Att uppta schakt medmaskin var inte aktuellt i den svårframkomliga terrängen.Detta bedömdes också riskera förstöra delämningar som fanns.Arkeologiskt resultatAllmän statistikFörundersökningsområdet vid Tallmossen minskadefrån 350 kvadratmeter till 340 kvadratmeter . Förundersökningenkoncentrerades först på förlängningenav den flacka boplatsterrassen i öster. Av denna stenfriaterrass berördes ungefär 350 kvadratmeter av vägen.I ett senare skede av förundersökningen upptogsprovgropar på sadelläget och på moränhöjden västerom detta. Under detta arbete framkom kvartsbrotteti västligaste delen av vägkorridoren. Genom förundersökningenkunde således påvisas att det finns tvåområden med lämningar och mellan dessa finns ingaspår. Vi kunde också påvisa att vägkorridoren skärmellan dessa ytor och att lämningarna till största delverkar ligga utanför vägen både i öster och väster. Enavgränsning av fornlämningen erhölls inom vägkorridoren.Avgränsningen av platsen erhölls genom enkombination av rutgrävning (fynd) och en topografiskutvärdering (boplatsterrasser och svackor etc.).Både i väster och i öster bedöms att lämningarnafortsätter utanför vägkorridoren. Hur stor lokalen äråt dessa håll har inte kunnat bestämmas. Vi bedömerdock att huvuddelen av lämningarna vid Tallmossenfinns öster om vägkorridoren. Mot söder och norrhade lokalen en naturlig topografisk avgränsningned mot sankmarker. Den planerade vägkorridorenssträckning gör att den yta vi bedömer vara dencentrala delen av Tallmossenlokalen inte berörs avmarkarbetena. Inom vägkorridoren finns dels i österden västra utkanten av boplatsterrassen, ett områdeom cirka 350 kvadratmeter, och dels ytor invid ettblock med en bruten kvartsåder i västra kanten avvägområdet, cirka 25 kvadratmeter (fig. 57). Ävendetta block och stora delar av fynden invid detta liggerdock utanför vägområdet.Resultat 79

Vid Tallmossen upptogs sammanlagt 28 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 7 kvadratmeter vilket utgör cirka 1,8 procentav undersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg i paritet med planerat antal.Anläggningar och konstruktionerDen enda iakttagelse av detta slag som gjordes påplatsen var kvartsbrottet (A101059) som framkomi västra delen av undersökningsområdet. Inga andraidentifierbara anläggningar eller konstruktioner påträffadesvid undersökningen av lokalen.FyndFynd påträffades huvudsakligen i svackorna och tilldessa angränsande områden (fig. 57). Fyndmaterialetbestod av 60 fynd av kvarts, 7 fynd av bergartoch ett fynd vardera av porfyr och granit. I kvartsfinns splitter, bearbetade stycken och avslag. I porfyrfinns också ett avslag (tab. 14). Fynden påträffades0,15–0,3 meter ned från torven räknat.AnalysresultatI en av provgroparna vid Tallmossen insamladesförkolnat material för vedartsanalys. Analysen avsågatt påvisa material lämpligt för 14 C-datering. Iposten från Tallmossen påvisade vedartsanalysentall (bilaga 6). Provet bedömdes lämpligt och skickadesför 14 C-datering. Analysen visade dock att deti detta fall rörde sig om sentida kol som hörde tillperioden 1640–1960 AD, det vill säga historisk tid(Ua-29416).Diskussion och tolkningUtbredningen av Tallmossenlokalen (RAÄ 421) harfastställts med utgångspunkt i resultaten från undersöktaprovgropar (fyndmaterial) i kombinationmed platsens topografi. Det ursprungliga undersökningsområdetvar 350 kvadratmeter stort. Förundersökningenvisar att det berörda boplatsområdet vidlokalen är en sammanlagt cirka 375 kvadratmeterstor yta med boplatslämningar. Inom vägområdetfinns två ytor, ett block med ett kvartsbrott och delsen stenfri sandig yta som utgör utkanten av ett störreboplatsområde. Den östra fornlämningsytan är cirka350 kvadratmeter stor och ligger i västra utkanten avden sandiga terrass som låg i anslutning till moränförhöjningeni öster. Blocket med kvartsbrottet liggeren bit ifrån boplatslämningarna i västra utkanten avexploateringsområdet och denna yta bedöms omfattacirka 25 kvadratmeter. Mot både öster och västerfortsätter lämningarna utanför vägkorridoren. Undersökningsområdetomfattade också ett sadellägesom fanns inom vägområdet. Inom detta områdefanns stora ytor med storblockig morän men insprängti denna terräng fanns flera mindre stenfriaytor. Man kan anta att man har rört sig i även i dettaområde. De provgropar som upptogs visade sig dockvara fyndtomma.Lokalens ålder är dock svårbestämd då strandlinjekurvorför denna period inte är helt tillförlitliganär det gäller detaljer. Om nivån på lämningarnavid Tallmossen, 69 meter över havet, relateras till destrandförskjutningsdata som finns tillgängliga verkardet sannolikt att lokalen skall dateras till cirka 6500f.Kr. (Risberg m.fl. 2006; 2007:120; Björck & HjärtnerHoldar 2008:51).De väl avgränsade ytorna vid Tallmossen kanantas utgöra dels en central boplatsyta och dels enråmaterialtäkt för kvarts. Av den större boplatsytan iöster berörs endast den allra västligaste kanten. Närdet gäller kvartsbrottet är situationen likartad och endastden östligaste delen av denna aktivitetsyta berörs.Det kan antas att mellanliggande område har variten yta man har rört sig över eller som har utnyttjatsmer extensivt. Platsens lokalisering till ett relativtskyddat läge i ytterskärgård och med ett inslag avgrundområden och skär i närområdet, tyder på attplatsen givit möjligheter till fiske och jakt på säl samtatt man haft en god tillgång till stenmaterial.Platsens bevarandegrad bedöms vara god. Lokalenspotential påverkas av att endast mindre ytor avaktivitetsområdena berörs av vägkorridoren.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats belägen i ett skyddat ytterskärgårdsläge medgod tillgång till råmaterial, fiske och säljakt i när-Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat KärnaKvarts 18 1 41 0Tabell 14. Fyndmaterialetpå Tallmossenboplatsen.Bergart 0 4 2 1Porfyr 0 1 0 0Granit 0 0 1 080 Stenålder längs nya riksväg 56

100732X 6665910Y 1562100FornlämningsområdeGrävenhet1–2 st fynd3–6 st fynd7–16 st fynd17–48 st fynd100733100041100042100738Strand100044100043100721100734100045100040100038100018100037100723100736100729100737100735100731KvartsbrottA101059100039100730100728100722100724Strand100727100725Y 1562060X 66658501007260 10 mFigur 57. Spridningen av fyndmaterialet vid Tallmossen. Skala 1:300.Resultat 81

området. Förmodligen har lokalen använts en underungefär en generation kring 5600 f.Kr.Hönsbäcksrännan, RAÄ 430, Nora socken,Harbo-Eklunda 1:7Km 16/660–16/690BakgrundVid Hönsbäcksrännan RAÄ 430, Nora socken, upptogsvid utredningen två provgropar. I båda provgroparnaframkom fynd. Fynden bestod av bearbetadkvarts (avslag). Platsen (utredningens objekt 313)avgränsades topografiskt till ett cirka 30×5–20 meterstort område (Pettersson 2009:115). Ett förbehållom den höjd som fanns 40 meter nordnordväst omboplatsen inflikades dock. Bergshöjden ligger i näraanslutning till boplatsen och utgjorde ett topografisktså intressant läge att den också bedömdes kunna hautnyttjats. Detta särskilt om man tänker sig platsenbelägen strandnära i en skärgård. Om detta är falletoch en havsnivå som ligger strax under fyndnivåernarekonstrueras har bergshöjden givit en god överblicköver närområdet. Den del av boplatsen somvid utredningen konstaterades vara fornlämning ochberördes av vägen omfattade minst 500 kvadratmeter.Nämnda höjd låg dock cirka 30 meter söder om dekonstaterade fynden och om denna också utnyttjatskunde området förväntas vara betydligt större.Lokalen förundersöktes med målsättningen att geen bild av fornlämningens utbredning, ålder och karaktär(anläggningar, fynd och bevarandegrad). Dettaunderlag utgör grund för en preliminär tolkning avfornlämningen och dess vetenskapliga potential.TopografiHönsbäcksrännan boplatsen ligger i skogsmark ien skyddad sänka som sluttar mot väster. Sänkanavgränsas mot väster av sankmark och mot norroch söder av höglänt mer blockig morän. Både motnorr och söder stiger terrängen 3–4 meter och motsankmarken i väster finns flera markanta block. Motsöder förekommer fynd bland blocken, särskilt viddet block där ett kvartsbrott upptäcktes men ocksåi övrigt. Mot söder avtar dock fynden upp mot krönetdär hällmark vidtar. Mot norr är blockterrängenmindre tät och i detta område fortsätter fynden uppi den högre terrängen. Fyndmängden tilltog åter idetta område uppe vid krönet av berget. Det verkarrimligt att anledningen till att man uppehållit sigvid denna för väder och vind exponerade höjd är attden utnyttjats när man har spanat på till exempelbytesdjur. Vi benämner därför denna delyta ”utsiktsberget”.Namnet syftar på att man under mesolitikumbör ha haft en vidsträckt utsikt ut mot fjärden västerom boplatsen från denna position. Vid utsiktbergetfanns en åder av ett finkornigare material, en gångbergart.Denna gångbergart har brutits.Den sänka vilken bedöms vara en viktig del avboplatsen ligger i en sluttning mot väster i ett skyddatläge mellan blockrika moränhöjder i norr ochsöder. Sänkan mynnar mot myr i väster. Boplatslämningarnakoncentreras till en skyddad flack sandigterrass, cirka 30×5–20 meter stor. Skogen i områdetbestår av delvis tät 30–40-årig granskog, dock finnsäven inslag av tall och till exempel enstaka björkari området. Undervegetationen består av mossa ochblåbärsris. Sankmarken i väster är bevuxen av främsttall och björk.Hönsbäcksrännaboplatsen har varit strandnära viden havsnivå cirka 66 meter över dagens. Vid denna tidlåg platsen i norra delen av den cirka 24×11 kilometerstora Rudsjöön. Lokalen ligger på norra delen av ön isödra delen av den bukt som i detta område öppnadesig mot öster. Bukten var skyddad mot öster och norrav ett antal små öar, cirka 200–300×300–1000 meterstora. Den närbelägna Gullsmyraön låg cirka 0,5kilometer norr om Hönsbäcksrännan lokalen. Frånutsiktsberget har man haft en bra utsikt mot dennaav allt att döma i det närmaste samtida lokal. Övrigaboplatser i Dunsjögruppen, det vill säga RAÄ 420,Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat Bipolär kärna Städsten/knackstenKvarts 24 13 13 1 0Tabell 15. Fyndmaterialetpå Hönsbäcksrännan.Bergart 0 6 10 0 4Kvartsit 0 1 1 0 0Porfyr 0 0 1 0 0Grönsten 0 1 0 0 0Granit 0 0 1 0 082 Stenålder längs nya riksväg 56

100011100551100545100546100550X 6666220Y 1562150Vägområdesgräns100552BergartsbrottA101046100549100547100548100555100553100554100126100015100025100035100031100033100570100034100020VägområdesgränsFornlämningsområdeGrävenhetVåtmarkSankmarkBerg i dagenBlockStorblockig terräng1–2 st fynd3–6 st fynd7–16 st fynd100556100036100017100021100569100544100026100558100543100032 100019100559100539100542 100012100560100027100541Strand100013 100024100540100010100557100029100022100028100561100565100566100562100567100563100009100564100568Y 1562090X 66661200 20 mFigur 58. Spridningen av fyndmaterialet vid Hönsbäcksrännan. Skala 1:500. Obs. De minsta fyndmarkeringarna kan varasvåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna.Resultat 83

421 och 430 låg vid bukten på Rudsjöön. I områdethar funnits goda förutsättningar för både fiske ochsäljakt.MetodikVårt arbete vid Hönsbäcksrännanlokalen inriktadespå kartering av landskapets topografi. Detta för attelement såsom boplatsterrasser, hällmark och sankmarkskulle göras synliga. För att ge en bild av hurområdet utnyttjats grävdes provgropar och materialeti dessa sållades. Materialet från rutorna sållades i sållmed maskstorlek 4 millimeter, prover insamladesoch eventuella fynd tillvaratogs. Att uppta schaktmed maskin var inte aktuellt i den svårframkomligaterrängen. Detta bedömdes också riskera förstöra delämningar som fanns.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsytan vid Hönsbäcksrännan dubbladestill 1010 kvadratmeter jämfört med den ursprungligaytan om 500 kvadratmeter. Redan under utredningenhade dock aviserats en misstanke om att även denhöjd som låg norr om lokalen kunde ingå i boplatsområdet.Detta visade sig också vara fallet och ytanpå fornlämningen är ungefär 3 gånger större än denyta som angavs som konstaterad fornlämning efterutredningen. I alla riktningar fastställdes avgränsningenav fornlämningen genom rutgrävning ochtopografisk utvärdering. Totalt sett uppskattas fornlämningenvara 1500 kvadratmeter stor och heladenna yta ligger inom vägområdet.Sammanlagt upptogs 55 stycken 0,5×0,5 meterstora provgropar vid Hönsbäcksrännan. När detgäller provgroparna är utfallet att antalet ligger 83procent över det kalkylerade antalet. Det bedömdesatt en god bild av lämningarna (utbredning ochkaraktär) uppnåtts med detta antal även om denundersökta ytan utgör bara 0,9 procent av förundersökningsområdet.Anläggningar och konstruktionerVid södra delen av RAÄ 430 finns en utskjutandebergsknalle som under mesolitisk tid har utgjort engod utsiktspunkt. I berget finns en gångbergart somhar brutits. Både i krönläget på berget och nedanfördetsamma vid gångbergarts brottet (A101046) påträffadesbearbetat material. Norr om boplatsterrassenfanns ett större block (T101253) och i detta fanns enkvartsåder som brutits. Inom boplatsterrassen iakttogsskärvsten som möjligen indikerar förekomst avhärdar eller kokgropar.FyndFynd påträffades över hela ytan men koncentreradeshuvudsakligen till den skyddade stenfria terrassen isödra delen av undersökningsområdet (fig. 58). Detförekom dock andra koncentrationer dels uppe vidutsiktsberget och vid till exempel råmaterialtäkterna(A101059 och T101253). Fyndmaterialet bestod av76 fyndposter. Det fanns 51 fynd av kvarts, 20 fyndav bergart, 2 fynd av kvartsit och 1 fynd vardera avporfyr, grönsten och granit. I samtliga material rör detsig om avslag. I kvarts och bergart fanns också avfalloch splitter. I kvarts fanns också en kärna och splitter.I bergart rör det sig om städstenar (F228, 231) ochknackstenar (F227, 237) (tab. 15). Den teknologiskaanalysen visar att både plattforms och bipolär metodanvänts vid bearbetningen av materialet. Fyndenpåträffades 0,1–0,25 meter ned från torven räknat.Vid rutgrävningen påträffades förutom fyndmaterialetäven spridd skärvsten. Skärvstenen framkomframförallt på den skyddade terrassen men ocksåuppe vid utsiktsberget.AnalysresultatInga fosfatprover insamlades från lokalen. Däremotinsamlades kol ifrån kulturlagret där sådant materialframkom i provgroparna. Detta material insamladesför vedartsanalys och om lämpligt material påträffadesefterföljande 14 C-datering. Ifrån Hönsbäcksrännanfinns 13 poster och vedartsanalysen visadeatt det rörde sig om salix, gran, tall och björk (bilaga6). Ifrån en provgrop insamlades också prov för termoluminiscensdatering.Två 14 C-dateringar utfördesden ena på en ung kvist av salix och den andra på tall.Resultaten visar att dessa kvistar förkolnades i enafallet 750–390 BC, det vill säga under övergångenyngre bronsålder–äldre järnålder (Ua-29419) respektivenågon gång under perioden 680–890 AD, det villsäga under vendel–vikingatid (Ua-29418).Diskussion och tolkningMed utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring utbredning ålder och karaktärdras. Lokalens utbredning har kunnat fastställasmed utgångspunkt i fyndmaterial och topografi.Fornlämningens 1500 kvadratmeter stora yta liggeri sin helhet inom vägområdet. Det är vår bedöm-84 Stenålder längs nya riksväg 56

ning att platsen under brukningstiden legat i ett välskyddat läge på en udde som skjutit ut mot norr.Utsiktsberget har vid denna tid haft en vidsträcktutsikt över den bukt i norr där till exempel Gullsmyra(RAÄ 428) legat på en ö. Denna ö har varitsynlig från utsiktsberget. Den stenfria svacka sombedöms ha varit av stor betydelse för aktiviteternapå platsen har dock legat väl skyddad med höjderbåde mot söder och norr. I inre delen av svackan,strax utanför vägkorridoren finns en sankmark sommöjligen har utgjort en sötvattenskälla vid denna tid.Mot sankmarken i väster (havsviken) finns flera markantablock som bör ha utgjort klippor som reste sigur vattnet. Platsen bedöms ha kunnat brukas underden period då denna vik utgjorde en del av havet.Hur lång brukningsperioden varit är dock svårt attnärmare uttala sig om.Lokalens ålder är svårbestämd men bedömt utifrånstrandnivån, cirka 71–72 meter över havet, kanplatsen dateras till mitten av 5000-talet f.Kr (Risbergm.fl. 2006; 2007:120; Björck & Hjärtner Holdar2008:51). Konsulteras den strandlinjemodell somutvecklats av SGU erhålls att strandlinjen cirka 7000f.Kr. stod cirka 85 meter över havet och att den cirka4900 f.Kr. stod cirka 62 meter över havet i det häraktuella området. Detta indikerar att hönsbäcksrännanbör dateras till cirka 5400 f.Kr. Sammantagetgör modellerna troligt att lokalen var i bruk cirka5400 f.Kr.Den väl avgränsade och skyddade svackan med enanslutande mindre vik eller lagun innebär att lokalenlegat lättillgängligt men ändå relativt skyddat. Detrika relativt varierade fyndmaterialet som finns bådeinom den stenfria terrassen men också längs höjdryggenupp mot utsiktsberget antyder ett varierat bruk avplatsen. Tillgången till vatten (sänkan A10140) ochstenmaterial (brott med kvarts, gångbergart) ger ettincitament till ett relativt intensivt bruk av platsen.Platsens lokalisering till ett relativt skyddat läge i ytterskärgårdoch med ett inslag av grundområden ochskär i närområdet, tyder på att platsen är noggrantvald med möjligheter till fiske och jakt på säl samten god tillgång till stenmaterial. Hönsbäcksrännankännetecknas av ett relativt varierat stenmaterial.Platsens bevarandegrad bedöms vara mycket godutan sentida påverkan. En mycket stor potential liggeri att skapa en bild av hur detta varierande rum,skyddad terrass, utsiktsberg, strandzon eller till exempelytorna kring brotten utnyttjats.Sammantaget kan platsen tolkas vara en relativt stormesolitisk lokal i denna region och i denna typ avmiljö. Det kan tolkas som en boplats belägen i ettskyddat ytterskärgårdsläge med god tillgång till fiskeoch säljakt i närområdet. Förmodligen har lokalenanvänts kanske en generation kring 5400 f.Kr.Gullsmyra, RAÄ 428, Nora socken,Nora-Åby 5:1Km 17/190–17/210BakgrundGullsmyraboplatsen, RAÄ 428, Nora socken, liggerpå en höjd i skogsmark. Platsen uppmärksammadesvid utredningen steg 1 som ett möjligt boplatsläge,detta främst utifrån det topografiska läget. Vid utredningensteg 2 upptogs fyra provgropar och i tvåav dessa framkom fynd. Fynden bestod av bearbetadkvarts (avslag och splitter) samt övrig slagen sten.Boplatsen (utredningens objekt 318) antogs utifrånplatsens topografi kunna vara cirka 50×15–20 meterstor (Pettersson 2009:116). Den del av boplatsen somberördes av vägen bedömdes därför omfatta minst975 kvadratmeter.Lokalen förundersöktes med målsättningen attge en bild av fornlämningens utbredning, ålder ochkaraktär, det vill säga förekomst av anläggningar ochbevarandegrad. Detta underlag utgör grund för denpreliminära tolkningen av fornlämningen.TopografiGullsmyra lokalen ligger i sydsluttande skogsmarkpå en större morän höjd (fig. 59). Moränhöjden ärcirka 400×300 meter stor med öst–västlig utsträckning.Nedan sluttningen mot söder vidtar sankmark.Moränområdet är extremt storblockigt och på höjdenär det delvis till och med svårt att ta sig fram.En skogsbilväg har anlagts från norr upp till krönetpå höjden och längs denna är marken omgrävd ochblock och sten flyttade. Området är beväxt med träd,huvudsakligen gran men även asp, björk, tall och tillexempel rönn. Undervegetationen består av gräs ochi mer skogiga delar mossa.Med undantag för den sankmark som ansluter tillsödra delen av RAÄ 428 låg hela undersökningsområdeti moränmarken. I den storblockiga moränenfinns på några ställen mer stenfria försänkningar ochdet är framförallt till dessa som fynden koncentreras.Fynden på höjdens västra sida framkom vid ensänka som endast till liten del finns inom vägområdet.Resultat 85

Denna sänka fortsätter utanför vägområdet och detär sannolikt att även lämningarna gör så.Inom detta mycket steniga moränområde finnsmindre svackor och terrasser som är relativt fria frånsten och det är främst inom dessa ytor boplatsmaterialframkommit.I östra delen av området finns en sådan mot söderexponerad blockfri svacka som är cirka 15×20meter stor (östra boplatsterrassen). Ytan avgränsasav stora block både mot öster, väster och norr. Frånvändplanen som hör till ovan nämnda skogsbilväglöper en traktorkörväg mot öster. När denna körväganlades har täkter upptagits och material ställvispåförts ursprungliga markytan. Spår efter sådanaomgrävningar finns till exempel norr om den östraboplatsterrassen. Även svackan, det vill säga boplatsterrassen,har synbarligen utnyttjats som en del avovan nämnda körväg. I den stenfria sänkan har mandock kunnat köra utan att ingrepp behövt göras. Skadornasom åsamkats boplatslämningarna inom östrasvackan bedöms därför ändå vara relativt små.I västra delen av undersökningsområdet finns enrelativt stenfri terrass och även i detta område fannsstörre block runtomkring. Denna svacka är exponeradmot SSV. Området är beväxt med gran och björkoch undervegetationen består främst av gräs. Österom denna svacka finns ett block med en kvartsådersom har brutits. Huvuddelen av lämningarna i dettaområde ligger utanför exploateringsområdet.I mellanliggande område stupar moränhöjdenbrant ned mot sankmarken i söder. Hela det högläntaområde som ligger ovanför branten, mellan svackorna,är extremt blockrikt.Gullsmyraboplatsen (RAÄ 428) har varit strandnäravid en havsnivå 66 meter över dagens. Vid dennatid låg platsen i norra kanten på den cirka 24×11kilometer stora ön kring åsen. Lokalen ligger pånorra delen av ön i den bukt som öppnade sig motöster. Bukten var skyddad mot öster och norr avett antal små öar, cirka 200–300×300–1000 meterstora. Gullsmyraön låg i södra delen av bukten mellanDunsjögruppen och Fredrikslund. Platsen låg iett skyddat läge på södra sidan av en cirka 300×260meter stor ö i bukten. Denna ö ingår i en grupp avmindre öar och platsen har lokaliserats till ett smaltsund (cirka 100 meter) mellan två sådana öar. Övrigaboplatser i Dunsjögruppen, det vill säga RAÄ 420,421 och 430, låg på den större ön kring åsen somkringgärdade bukten. I området har funnits godaförutsättningar för både fiske och säljakt.MetodikVårt arbete vid Gullsmyralokalen inriktades på karteringav boplatsterrasser, hällmark, sankmark ochgrävning av provgropar samt sållning. Materialet frånrutorna sållades i såll med maskstorlek 4 millimeter,prover insamlades och eventuella fynd tillvaratogs.Att uppta schakt med maskin var inte aktuellt i densvårframkomliga terrängen.Fosfatprover insamlades i alla provgropar vidGulls myra. Proverna syftade till att komplettera denbild som framkom i spridningen av fynd.Figur 59. Vy över Gullsmyraboplatsen, den östra boplatsterrassen. Foto, från sydöst: Jenny Holm (U4465:2).86 Stenålder längs nya riksväg 56

Arkeologiskt resultatAllmän statistikFörundersökningsområdet vid Gullsmyra var 975kvadratmeter och ökade i storlek till 1100 kvadratmeter.Tidigt under förundersökningen stod klartatt fynden främst koncentrerades till två mindre ytorinom området. Det är dels en stenfri svacka om 410kvadratmeter i östra delen av undersökningsområdetoch dels en liknande svacka i väster. Den västra svackanvar cirka 300 kvadratmeter, varav cirka 100 kvadratmeterberördes av vägen (fig. 59 och 60). Mellandessa områden fanns ett mycket blockigt område omcirka 400 kvadratmeter med få fynd. Även i detta områdeförekom emellertid enstaka fynd och här fannsockså bland annat ett block som verkar ha fungeratsom mortel (se nedan). Detta i kombination med attdet inom ytan fanns relativt höga fosfatvärden göratt även denna yta ändå bör ingå i boplatsområdet.Det ter sig dock rimligt att denna yta undersöksmer extensivt i slutundersökningsfasen. I söder ochnorr erhölls en avgränsning av fornlämningen men iöster och framförallt i väster fortsätter lämningarnautanför vägkorridoren. Avgränsningen av platsenerhölls genom en kombination av rutgrävning (fynd,fosfatprover) och en topografisk utvärdering (höjdlägetsoch svackornas upphörande).Vid Gullsmyra upptogs sammanlagt 60 stycken0,5×0,5 meter stora provgropar med en sammanlagdyta på 15 kvadratmeter vilket utgör cirka 1,4 procentav undersökningsytan. Utfallet av provgropsgrävningenlåg i paritet med planerat minimiantal.Anläggningar och konstruktionerVid Gullsmyra (RAÄ 428) framkom i den östrasvackan spridd skärvsten som visar att eldning skett iområdet. Detta indikerar att det bör finnas konstruktionersåsom härdar eller kokgropar i denna delenav lokalen. Inom lokalen framkom också två konkretaanläggningar. Vid den västra svackan framkomett kvartsbrott (A101081) i ett cirka 2×2×1 meterstort block. Blocket fanns i den delen av svackansom fortsatte utanför vägkorridoren i väster. Runtblocket fanns rikligt med beartbetad kvarts och ävende grövre schatteringar som resulterar när materialslås rent. På krönet av blocket fanns återstoden avkvartsådern. Inom den extensiva ytan påträffades etttill stor del övermossat block som sannolikt fungeratsom mortel (A10061). På blocket låg mortelstenenkvar in situ i en urgröpning.FyndFynd påträffades huvudsakligen i svackorna och tilldessa angränsande områden (fig. 60). Fyndmaterialetbestod av 59 fynd av kvarts, 2 fynd av bergart och ettfynd vardera av kvartsit, hälleflinta och bergskristall(tab. 16). Den teknologiska analysen påvisade avslag,avslagsfragment och splitter men metod kunde intenärmare bestämmas. Fynden påträffades 0,1–0,3meter ned från torven räknat.AnalysresultatTotalt insamlades 52 jordprover som analyseradesmed avseende på fosfatinnehåll (bilaga 4; fig. 61). Devarierade från 10 till 347 fosfatgrader och medelvärdetför provserien var 85 fosfatgrader. Fördelningenav fosfaterna avvek från fyndmaterialet genom attde högsta värdena (>200 P°) förekom i utkanten avde fyndrika svackorna. En annan avvikelse var attdet i hela det blockiga området mellan svackornafanns förhöjda fosfatvärden. Fördelningen kan tolkassom resultatet av att organiskt avfall deponeratsutanför svackorna men också som en avspegling avatt aktiviteter där organiskt material ingått helt ellerdelvis exkluderats från andra aktivteter som iställetframträder i kvarlämnat stenmaterial.I provgroparna insamlades även förkolnat materialför vedartsanalys. Ifrån Gullsmyra finns fyra posteroch vedartsanalysen visade att det rörde sig om talloch björk (bilaga 6). Provet med björk insändes för14C-datering och denna visar att kvisten förkolnades2480–2280 BC, det vill säga under sen mellanneolitkumövergången mot senneolitikum (Ua-29417).Resultatet kan tolkas antingen som någon form avinlandsaktivitet under denna period eller som att denförkolnade kvisten härrör från till exempel en senareskogsbrand och att stenmaterialet då fortfarandetolkas som mesolitiskt.Diskussion och tolkningUtbredningen av Gullsmyralokalen (RAÄ 428) harfastställts med utgångspunkt i resultaten från undersöktaprovgropar (fyndmaterial, fosfater) i kombinationmed platsens topografi. Det ursprungliga undersökningsområdetvar 975 kvadratmeter stort. I österoch väster avgränsades området av den planeradevägkorridorens utbredning, i norr och söder avgränsningfastställdes utifrån topografin, dels krönet påmoränförhöjningen och dels sankmarken söder omdenna. Inom området fanns två mer stenfria svackor,Resultat 87

en i öster och en i väster, åtskilda av ett storblockigtområde. Fynd framkom främst i de stenfria svackornaoch i mindre grad i mellanliggande storblockigaområde. Den bearbetade stenen på Gullsmyra är relativtvarierad i avseende på material. Resultatet frånförundersökningen ökade det fyndförande områdettill cirka 1100 kvadratmeter framförallt genom attden svacka som ligger i västra delen fortsätter utanförvägområdet.Den östra svackan var cirka 410 kvadratmeterstor och låg i sin helhet inom vägområdet. I denöstra svackan påträffades rikligt med slagen sten ochäven skärvig sten förekom. I den västra svackan cirka300 kvadratmeter stor framkom slagen sten och ettkvartbrott i ett cirka 2×1 meter stort block. Fyndenpå höjdens västra sida framkom vid den sänka därblocket med kvartsbrottet framkom. Sänkan låg baradelvis, cirka 170 kvadratmeter, inom vägområdetoch lämningarna i detta område fortsätter utanförvägområdet. Det är också i detta område väster omvägkorridoren som den mesolitiska boplatsen (RAÄ427) ligger. Det är inte belagt huruvida dessa lämningarhör ihop eller ej.Med utgångspunkt i platsens lokalisering i det mesolitiskalandskapet, höjd över havet och fyndmaterialkan vissa slutsatser kring lämningarnas utbredning,Material/Sakord Splitter Avslag Avfall/bearbetat MalstenKvarts 6 9 44 0Tabell 16. Fyndmaterialetpå Gullsmyra.Bergart 0 1 0 1Kvartsit 0 1 0 0Hälleflinta 0 1 0 0Bergskristall 1 0 0 0100109100110100107100111MortelstenA10061100119%100112100113100114100103100102100101100106100108100097100090100091 100023100093100066100065100104KvartsbrottA101081100105100116100100100117100098100099100096Strand100085100092100086100068100081100082100067X 6666700 Y 1562160100095100070 100069100072100094100071100073100016100077100074100118 100075100064100078 100079 100076100087 100080100088100757FornlämningsområdeGrävenhetSvacka1–2 st fynd3–6 st fynd7–16 st fyndVägområdesgräns1000840 20 m100083Vägområdesgräns100089100756Figur 60. Spridningen av fyndmaterialet på Gullsmyra. Skala 1:500. Obs. De minsta fyndmarkeringarna kan vara svåraatt se bakom grävenhetsmarkeringarna.88 Stenålder längs nya riksväg 56

ålder och karaktär dras. Med den lokala topografin,lämningarnas läge och strandförskjutningen underdenna period i åtanke är det möjligt att höjdlägetvid RAÄ 428 har nyttjats under en relativt lång tid.Att detta är möjligt beror på att lämningarna till stordel ligger ovanför en relativt brant sluttning. Lägetpå en moränförhöjning visar att platsen lokaliseratstill en ö under mesolitisk tid. Från lokalen har detvarit möjligt att se åtminstone delar av RAÄ 430.Eftersom dessa lokaler är ungefär samtida kan detinte utslutas att de fungerat tillsammans.Om nivån nivån för lämningarna vid Gullsmyra,67 meter över havet, relateras till landhöjningsdataverkar det sannolikt att lokalen skall dateras till cirka5400–5500 f.Kr.Om de väl avgränsade och skyddade svackorna antasutgöra centrala boplatsytor och att mellanliggandeområde då har utnyttjats mer extensivt innebär dettaatt lokalen haft en mindre storlek och omfattningän den närliggande Hönsbäcksrännan RAÄ 430.Närvaron av, relativt sett, höga fosfater på fyndtommaområden kan möjligen tolkas som slaktaktiviteterutanför den huvudsakliga ytan. Platsens lokaliseringpå ett relativt skyddat läge i ytterskärgård och medett inslag av grundområden och skär i närområdet,tyder på att platsen är noggrant vald med möjlighetertill fiske och jakt på säl samt en god tillgång tillstenmaterial.Platsens bevarandegrad bedöms vara god även omviss sentida påverkan inom främst den östra svackanskett genom körvägen. Påverkan bedöms dock vararinga genom att det varit körbart i svackan utan attnågra omfattande ingrepp behövts.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats belägen i ett skyddat ytterskärgårdslägemed god tillgång till fiske och säljakt i närområdet.Förmodligen har lokalen använts under ungefär engeneration kring 5400–5500 f.Kr.100109100104KvartsbrottA101081100110100116100106100117100107Vägområdesgräns100111MortelstenA10061100119%100112100103 100101100108100097100093100102100105FornlämningsområdeGrävenhetSvackao0–21 Po22–50 Po51–99 Po100–202 Po203–347 P100100100099100098100113100114100091 100023100090100092100068100070100069100096 100095100072100094100071100073100077100016100118100074100078100064100080100076100087 100075100088100081100085100082 100079100086Strand1000840 20 m100083100065100066100067X 6666700 Y 1562160Vägområdesgräns100089100756100757Figur 61. Spridningen av fosfater på Gullsmyra. Skala 1:500.Resultat 89

Fredrikslund, RAÄ 426, Nora socken,Holvastbo 1:81Km 19/390–19/420BakgrundVid Fredrikslund, RAÄ 426, Nora socken, upptogsvid utredningen 4 provgropar. I två av provgroparnaoch i en rotvälta framkom fynd. Fynden bestod avbearbetad kvarts (avslag och splitter) samt övrig slagensten. Fynd framkom främst intill en mer högläntblockig moränrygg som låg väster om vägområdet.Lokalen bedömdes därför huvudsakligen ligga västerom vägkorridoren även om aktiviteternas omfattninginte kunde bedömas utifrån utredningen. Platsen(utredningens objekt 334) avgränsades dock till ettcirka 55–65×20–35 meter stort område (Pettersson2009:116). Den del av boplatsen som berördes avvägen bedömdes omfatta maximalt cirka 20 kvadratmeterdär den östligaste delen av lokalen möjligengick in i vägområdet.RAÄ 426 är den nordligast belägna lokalen längsden nya vägsträckan. Lokalen förundersöktes medmålsättningen att ge en bild av huruvida lokalenberörs av vägområdet eller inte. Om fornlämningenberördes ingick i uppdraget att skapa en bild av fornlämningensutbredning, ålder och karaktär (anläggningar,fynd och bevarandegrad). Detta underlagskulle då utgöra grund för en preliminär tolkning avfornlämningen och dess vetenskapliga potential.TopografiFredrikslund ligger i flack sandig skogsmark medsporadiska förekomster av mer höglänta blockigamoränpartier. Området är beväxt med blandskog(tall, gran och björk). Undervegetationen består avgräs och örtvegetation (mossa).Undersökningsområdet, det vill säga det områdevid boplatsen som berördes av exploateringen, var isin helhet beläget i flack sandig terräng. Strax västerom vägområdet fanns emellertid en moränformationmed mer höglänt blockig terräng. Söder omdenna höjd skapades ett mer skyddat terrängläge.Höjdsträckningen fanns enbart väster om vägen ochdet mer skyddade terrängläget sträckte sig ej in motdet planerade vägområdet. I vägområdet, öster omnämnda mer skyddade terrängläge, fanns enbart enflack sandmark som sluttade svagt mot öster ochsöder. I mer låglänt terräng, både öster och söderom det här aktuella undersökningsområdet, vidtogmyrmark.Fredrikslund har varit strandnära vid en havsnivå 68meter över dagens. Vid denna tid, cirka 5500 f.Kr., lågFredrikslund i norra kanten på en 23×10 kilometerstor ö kring åsen. Lokalen ligger på norra delen avön vid en bukt som öppnade sig mot öster. Vid södraändan av samma bukt låg de mesolitiska boplatsersom ingår i Dunsjögruppen, det vill säga RAÄ 420,421, 428 och 430. Bukten var skyddad mot öster ochnorr av ett antal små öar, cirka 200–300×300–1000meter stora. En avlång ö cirka 500×160 meter stormed öst–västlig längdsträckning låg i bukten cirka0,5 kilometer söder om Fredriklundslokalen vilketgör att boplatsen lokaliserats till ett relativt smaltsund. Cirka 10 kilometer Att döma av skärgårdenskaraktär har det i området funnits goda förutsättningarför både fiske och säljakt.FornlämningsbildFredrikslund ligger längst norr ut längs den nyasträck ningen av väg 56, cirka 2 kilometer söder omTärnsjö. De fornlämningar som finns i närområdetär ett offerkast (RAÄ 67), en kvarn och en källamed tradition (RAÄ 68), en bebyggelselämning(RAÄ 279) och en fäbod (RAÄ 281). Vid Rotfalletfanns dock uppgift om älvkvarnar och en lösfunnentrindyxa (RAÄ 338) som indikerar äldre lämningar.Vid Åsbo (RAÄ 16) har påträffats bland annatfyra trindyxor, en tjocknackig yxa, en båtyxa, enspetsnackig yxa och fem andra yxor utan skafthålnågra förvaras på hembygdsgården och de andrapå SHM med inv nr 12.749. Båtyxan är av en typsom hör till den neolitiska stridsyxekulturen ochsom tolkats ingå i en neolitisk prestigeekonomi(Edenmo 2008). De lämningar som framkom vid2007 års utredning var likartade, det rör sig om bebyggelselämningar(t.ex. torp), gränsmärken, kolbottnar,tjärdalar. I flack sandmark cirka 120 meter norrom RAÄ 426 framkom vid utredningen keramik ochen tjärdal som visar att det i detta område förekommerboplatsaktiviteter under brons- eller järnålderoch sentida skogshantverk (RAÄ 340 och 341).Historiskt kartmaterial och skriftliga källorNär det gäller historiska kartor är situationen kringFredrikslund precis som i övriga delar av förundersökningsområdet(se ovan). I samtliga kartor utgörområdet avsides belägen skogsmark. Ortnamnen inärområdet, Fredrikslund, Brännmossen, Sjömossen,Kusmossen och till exempel Styggmossen, understrykerdenna bild. Det rör sig om namn som hör90 Stenålder längs nya riksväg 56

samman med torp från historisk tid och terrängnamnmed efterled såsom -mossen eller -lund. Ennamnflora som indikerar att mer varaktig mänsklignärvaro sannolikt hör främst till historisk tid och dåsärskilt 1700- och 1800-tal. Det kan exemplifierasmed Fredrikslund som förr kallades Lortkärret. Nyarenamnet kommer av en Fredrik som byggde uppen gård i området under 1860-talet.MetodikVårt arbete vid Fredrikslund inriktades helt på grävningav provgropar inom vägområdet samt sållningav materialet i dessa. Materialet från rutorna sålladesi såll med maskstorlek 4 millimeter, prover insamladesoch eventuella fynd tillvaratogs. Denna inriktingsyftade till att undersöka huruvida fornlämningenberördes av vägbygget eller inte.Arkeologiskt resultatAllmän statistikUndersökningsområdet vid Fredrikslund var belägeti vägområdet öster om boplatsen. I detta områdeberördes en cirka 23 kvadratmeter stor yta av vägen.I detta område upptogs 5 stycken 0,5×0,5 meterstora provgropar med en sammanlagd yta på 1,25kvadratmeter vilket utgör cirka 5,5 procent av undersökningsytan.Provgroparna var 0,4–0,6 meter djupaoch i samtliga utgjordes undergrunden av fin sand.Anläggningar och konstruktionerInga anläggningar eller konstruktioner påträffadesinom den yta som berördes av väg 56.FyndInga fynd påträffades inom den yta som berördes avväg 56 (fig. 62).AnalysresultatInga prover insamlades från provgroparna vid Fredrikslund.Diskussion och tolkningFredrikslundsboplatsen (RAÄ 426) berörs inte avväg 56. Moränförhöjningen och boplatsläget söderX 6668830Y 1561690Vägområdesgräns100719100717100720GrävenhetFU fyndY 1561660X 66688100 10 m100716100718Figur 62. Spridningen av provgropar inom Fredrikslund (RAÄ 426). I bilden finns också de fynd som föranledde att enavgränsning skedde vid Fredrikslund inlagda (röd prick). Insatsen visar att lokalen i sin helhet ligger väster om vägen.Skala 1:300.Resultat 91

om denna ligger kvar väster om vägen. I öster ochsöder avgränsades undersökningsområdet av sankmark.Mot väster och norr fanns ingen topografiskavgränsning. Undersökningsområdet var bara cirka23 kvadratmeter stort, flackt och sandigt. Inom dettaframkom inga fynd och en avgränsning i den meningenatt lokal RAÄ 426 inte berörs av vägen varden enda som kunde göras. Det är dock inte belagthur nära intill vägen lämningarna finns i väster ellerhur stor lokalen är.Med utgångspunkt i platsens lokalisering i detmesolitiska landskapet och höjd över havet kan vissaslutsatser kring ålder och karaktär ändå dras. Lokalensrelativt flacka omgivningar åt öster och söderantyder att platsen bör ha haft en förhållandevis kortanvändningstid.Lokalens brukningstid bör ha infallit kring cirka5500 f.Kr., om nivån cirka 68 meter över havet relaterastill tillgängliga strandförskjutningdata.Det topografiska läge vid vilket fynd framkom liggervid en strandnivå 68 meter över havet på en mindrehalvö i norra delen av Gullsmyrabukten. Lokalenligger med skydd mot norr av en moränbildning.Platsens lokalisering på ett relativt skyddat läge i ytterskärgårdoch med ett inslag av grundområden ochskär i närområdet, tyder på att platsen är noggrantvald med möjligheter till fiske och jakt på säl.Platsens bevarandegrad bedöms vara mycket godmed ingen sentida påverkan.Sammantaget kan platsen tolkas vara en mindreboplats belägen i ett skyddat ytterskärgårdslägemed god tillgång till fiske och säljakt i närområdet.Förmodligen har uppehållit sig på platsen under enperiod kring 5500 f.Kr.92 Stenålder längs nya riksväg 56

SyntesI det följande diskuteras resultaten från förundersökningarnalängs väg 56 mer övergripande.Bergart och mineralFyndmaterialet från förundersökningarna längs väg56 består främst av stenmaterial. Materialet har specialanalyseratsav Christina Lindgren RAÄ UV Mitti samarbete med Fredrik Larsson RAÄ UV Mitt. Iföreliggande kapitel skall fyndmaterialet från helavägsträckningen presenteras inom fyra övergripanderåmaterialrubriker där liknande material (materialegenskaperoch användning) samgrupperats. Avslutningsviskommer även den rumsliga och kronologiskafördelningen av respektive råmaterialkategori ochteknologiska aspekter diskuteras på makronivå.Kvarts och kvartsitTotalt påträffades 496 bitar kvarts med en sammanlagdvikt på 4886 gram, varav en större bit bearbetadkvarts (F225 påträffad på Digerholmen RAÄ 467)utgjorde hela 2695,5 gram av dessa (tab. 17). Tilldetta kommer även 48 stycken bitar kvartsit med ensammanlagd vikt på 307,6 gram (tab. 18).De 12 kvarts- och kvartsitkärnor som påträffadeslängs vägsträckningen utgjordes både av kärnfragmentsamt hela kärnor där fragmenten vägde 2,9–41,5 gram och de intakta kärnorna vägde 15,3–218,5SakordAntalAvfall/bearbetad 239Splitter 184Tabell 17.Kvartsmaterialetlängs väg 56.gram. Kärnor, kärnfragment eventuella kärnfragmenti kvarts och kvartsit påträffades på RAÄ 221,228, 230, 420, 430, 463, 466 och 467). I några fallhar bedömningen varit svår att göra då endast småfragment återfanns. Endast på fyra av dessa kärnorhar bearbetningsmetod kunnat identifieras. FrånRAÄ 230 finns en bipolärt bearbetad kvartskärna(F21), från RAÄ 430 och 463 bipolärt bearbetadekärnfragment (F78 och F330). Från RAÄ 420 finnsett kärnfragment bearbetat med plattformsmetod(F187).Av det övriga materialet var det endast tre avkvartsavslagen som var möjliga att bestämma bearbetningsmetodpå (F61, 314, 329). Dessa artefaktervar bearbetade med städmetod (1 st.), plattformsmetod(1 st.) och bipolär metod (1 st.). Några av fyndenär redskap, det rör sig om två skrapor och en kniv.Dessa var tillverkade av avslag och i ett fall ett spåneller spånliknande avslag (F9), inget av föremålensbearbetningsmetod gick att bestämma med säkerhet.Sammantaget uppvisade kvarts- och kvartsitmaterialetfrån väg 56 ett dominerande inslag av åderkvartsfrån kvartsbrott och endast ett mindre inslagav kvarts eller kvartsit verkar vara taget från moränkvarts.Detta stämmer väl överens med förekomstenav minst 6 kvartsbrott längs vägsträckningen vilketockså tyder på en lokal tillgång till materialet. Dockär det endast mindre delar av materialet som gåttatt bestämma med utgångspunkt i kvartsursprung,vilket medför att en slutundersökning kan ge ettannat resultat med tanke på de begränsade ytornasom undersökts.Avslag 57Kärna 11Skrapa 2Råämne 1Kniv 1Retuscherat avslag 1SakordAntalSplitter 17Avfall/bearbetad 17Avslag 12Kärna 2Tabell 18.Kvartsitmaterialetlängs väg 56.Syntes 93

BergskristallTotalt påträffades en bit bearbetad bergskristall påRAÄ 428 (F305). Denna vägde 0,2 gram och utgjordesav ett splitter. Bergskristallen är förmodligen enrest av en lokalt funnen nodul som bearbetats ned.FlintaTotalt påträffades en bit bearbetad flinta på RAÄ229 (F53). Denna var ett fragment av ett avslag somvägde 0,2 gram. Flintan var en ljusgrå danienflintamed ursprung i sydvästra Skåne.ett avslag hade en mindre bruksretusch i distaländen(F262).Hälleflintans och grönstenens ursprung är förmodligenlokalt då huvuddelen av materialet förekommerpå endast tre platser (RAÄ 222/221, 412och RAÄ 430), på vilka eller i dess omgivningar detfinns råvaruförekomster eller brott med dessa typerav material. Porfyren kan ha ett lokalt ursprung påLövåsen 3 då liknande material finns i marken påplatsen. Den övriga porfyren är dock mer svårbestämddå ingen geologisk inventering har utförtsi eller utanför vägsträckningen och dessa typer avporfyr saknas på de undersökta lokalerna.Porfyr, hälleflinta, grönsten och marmorTotalt 16 bitar porfyr med en sammanlagd vikt på149,6 gram påträffades på lokalerna längs vägsträckningen.Utöver dessa påträffades också 16 bitar hälleflintamed en vikt på 35,8 gram, samt 9 bitar grönstenmed en sammanlagd vikt på 214 gram varav enenstaka kärna stod för huvuddelen av vikten (F245,162,2 gram). Slutligen påträffades även en slipsten imarmor, 507,3 gram tung (tab. 19).Två intakta kärnor i porfyr (F39) och grönsten(F245) samt ett kärnfragment i hälleflinta (F281)hade använts för att slå avslag. Mest troligt har debearbetats med hård teknik men det är inte möjligtatt säga om de slagits med städ eller på frihand. Marmorslipstenen(F35) påträffades på RAÄ 215 i ettområde med stora mängder av skrotsten (marmor)från en närbelägen gruvbrytning. Slipstenen var avsamma material som skrotstenen men hade två planamotstående sidor vilket avvek från omgivande material.Slipstenen påträffades i ett lager under självaskrotstenslagret, vilket tolkas som att det hör sammanmed den mesolitiska fasen på platsen. Slipstenen haringa spår av tillformning utöver de två slipytorna.Av det övriga materialet i porfyr, hälleflinta ochgrönsten har endast teknologisk information kringtvå avslag i hälleflinta kunnat identifieras. Ett avslaghade bearbetats med plattformsmetod (F250) ochBergart, sandsten och granitDen påträffade bergarten längs väg 56 bestod av130 bitar och artefakter med en sammanlagd vikt av43336, 8 gram. Föremål av sandsten var mer ovanligaoch totalt påträffades 7 slipstenar i detta materialmed en sammanlagd vikt av 4004 gram. Totalt 2 bitarbearbetad granit påträffades med en sammanlagd viktpå 4960,8 gram (tab. 20).Av den slagna bergarten var det endast två avslagmöjliga att bedöma teknologiskt, då de hade spår aven bipolär tillslagning (F46) samt i ett fall spår av enbruksretusch (F133). Kärnorna var enkla avslagskärnordär bearbetningsmetod var svårbestämd förutomatt de troligtvis bearbetats med hård metod.De identifierade redskapen i bergart och sandstenbestod av knackstenar, slipstenar, malstenar/löpareoch en glättsten. Knackstenarna kan delas upp i trekategorier där de rena knackstenarna (4 st.) i huvudsakvar knytnävstora och något större stenar medknackskador i en eller flera ändar. En avvikande kategorivar en enstaka knacksten med två slipytor vilkenkan betecknas som ett ”multitool” (F209). Sist fannsäven fem större städstenar 1,4 till 8,5 kilo tunga medknackspår i ett eller flera partier och i ett fall ävenen tydligt avslagen bit som lossnat vid användningensom städ (F227, se fig. 63).Sakord Antal porfyr Antal hälleflinta Antal grönsten Antal marmorAvfall/bearbetad 3 2 3 0Tabell 19. Porfyr, hälleflinta, grönstenoch marmor längs väg 56.Splitter 10 4 1 0Avslag 2 9 4 0Kärna 1 1 1 0Slipsten 0 0 0 194 Stenålder längs nya riksväg 56

Sakord Antal bergart Antal sandsten Antal granitAvfall/bearbetad 63 0 2Tabell 20. Bergart, sandsten ochgranit längs väg 56.Splitter 4 0 0Avslag 41 0 0Kärna 3 0 0Knacksten 10 0 0Slipsten 4 7 0Malsten/löpare/underliggare 4 0 0Glättsten 1 0 0Två större delvis sadelformade bergartsstenar mednågot skålformade ytor kan ha använts som underliggare(F238, F242). Ytterligare ett bergartsföremålvar en rundad cirka 0,135×0,135 meter stor sten irödaktig bergart med rundade partier (F221) vilkentroligen använts som en malsten. Även en mindredefekt löpare med flera nedslipade ytor identifieradesi materialet (F241). Underliggarna ochden större malstenen påträffades samlade tillsammansmed en knacksten och en städsten på Hällby(RAÄ 412). Förmodligen utgör artefakterna delarav redskapsinventariet på en större aktivitetsyta. Iflera fall har man kunnat konstatera att större bergartsföremålofta stuvas undan då de inte använts,exempelvis längs insidan eller utsidan av hyddor elleri kanten av aktivitetsytor (jfr Larsson & Lindberg2008:293). En mindre rund sten i bergart (F150) avvektydligt från omgivande material på Hällby (RAÄ412) och kan ha använts som glättsten exempelvis vidskinnbearbetning.Slipstenarna i bergart samt en i sandsten bestårhelt av defekta eller fragmenterade exemplar medanFigur 63. Städsten (F227) där det yttre partiet slagits lossvid bearbetningen och därmed avslutat städets användbarhet.Foto: Fredrik Larsson.resterande slipstenar i sandsten är intakta eller kompletta.Tre av slipstenarna i sandsten är närmast attbetrakta som råämnen och representerar förmodligeninsamlat material som lagts upp i väntan påett behov. Av slipstenar i sandsten liknar fyra (F2,F212, F214, F219) gävlesandsten medan övriga ärmer svårbedömda.Fyndmaterialet i bergart bestod av flera olika typerav bergart där endast de två bearbetade bitarna granitlyfts ut speciellt. Graniten och bergartsmaterialet iövrigt har i stort samma sammansättning som denlokala moränen och det är troligt att det är ett lokaltinsamlat och bearbetat material. Sandstenen bestodsom beskrivits ovan av flera artefakter i gävlesandsten,en sandsten unik för Gästrikland. Det är dockfullt möjligt att dessa istransporterats till områdetoch därmed behöver de inte betyda kontakter motGästrikland.Stenmaterialet på makronivåDe använda råmaterialen på lokalerna längs Rudsjöönhar i de flesta fall ett lokalt ursprung. Delarav kvarts-, hälleflinta-, grönsten- och delvis porfyrmaterialethar brutits i lokala brott. Vissa delar avdessa material samt övrigt material har förmodligenäven samlats in från strandlinjen längs den stenrikaRudsjöön, dagens Dalkarlsås. Det är endast flintansom man med säkerhet kan koppla till någon formav interregionalt råmaterialnätverk. Det finns entendens till att flinta förekommer mer frekvent påäldre lokaler (t.ex. Björck m.fl. 2001). Förekomstenav flinta på en lokal med en datering kring 5600 f.Kr.visar tillsammans med andra lokaler i regionen därflinta påträffats (t.ex. Guinard & Vogel 2006a), attflinta i små mängder fortfarande cirkulerade och/ellerfördes in i regionen under senmesolitikum.Syntes 95

Hos de identifierade lokalgrupperingarna längs Rudsjöönfördelar sig inte råmaterialen jämnt (fig. 64).Hos de nordligt belägna Hällby- och Dunsjögruppernahar ofta ett varierat råmaterial brukats. Härfinns de flesta materialkategorier förutom de sällsyntasåsom bergskristall, flinta och marmor som bara uppträderi enstaka fall. I Västerbogruppen, lite längreåt söder, är situationen är den samma som i de tvånordliga grupperna förutom att sandsten saknas. VidNordmyra- och Backagrupperna längst ned i söderär materialet som brukats mindre varierat och främstär det kvarts och bergart som brukats. Bilden är dockinte helt entydig och till exempel Digerholmen (RAÄ467) i den sydliga Backagruppen ter sig något mervarierad i avseende på materialutnyttjande. Då endastcirka 1 procent av ytorna grävts inom lokalerna ärslutsatser av detta slag vanskliga, skillnaderna kanbero på eller förstärkas av en samplingseffekt. Såsomen allmän tendens kan emellertid bilden såsom denframträder eventuellt spegla variationer i utnyttjandetav stenmaterial mellan olika lokaler.Även kronologiskt fördelar sig materialen i grupperingar(fig. 65). Kvarts förekommer under helatidsperioden (7000–4800 f.Kr.) medan bergart ochkvartsit saknas under tidigaste respektive den yngstatidshorisonten (7000–6800 f.Kr. och 5200–4800f.Kr.). Porfyr påträffas i en tidig tidshorisont (6600–6200 f.Kr.) såväl som i den senaste (5600–4800 f.Kr.)Hälleflinta, grönsten och sandsten påträffas främstunder en tusenårsperiod 6200–5200 f.Kr. De unikamaterialen marmor, flinta och bergskristall är för fåför att uttala sig om med säkerhet och de förekommerockså med vid spridning i tid.Artefakter där bearbetningsmetod eller annanteknologisk information gick att spåra förekommer ialla lokalgrupper och under hela perioden 6600–4800f.Kr. De är dock alldeles för fåtaliga för att någrafördjupade slutsatser kring teknologin skall kunnaFlintaMarmorBergskristallGrönstenHälleflintaKvartsitSandstenPorfyrBergartKvartsBackagruppenVästerbogruppenNordmyragruppenHällbygruppenDunsjögruppenFigur 64. Förekomsten av de olika råmaterialen inom respektive lokalgrupp.5001–48005201–50005401–52005601–54005801–56006001–58006201–60006401–62006601–64006801–66007000–6800KvartsBergartPorfyrSandstenKvartsitHälleflintaGrönstenBergskristallMarmorFlintaXXXXXXXXXXFigur 65. Den kronologiska förekomsten av de olika råmaterialen. X innebär att det saknas lokaler från dennatid. Intervallen i översta kolumnen är årtal f.Kr.96 Stenålder längs nya riksväg 56

dras. För att med någon större säkerhet kunna diskuterastenteknologi krävs väsentligt större materialfrån varje plats. Plattformsteknologi förekommer påRAÄ 215, 228, 412 och 430. Vid RAÄ 215 verkardenna teknik ha använts på minst fyra olika materialkategorier(kvarts, diabas, hälleflinta och bergart).Bipolärteknologi finns belagt på RAÄ 228, 230, 430och 467. Städteknik har belagts på lokal RAÄ 229.Bipolärteknologi och plattformsteknologi förekommertillsammans på lokalerna RAÄ 228 och 430.Sammantaget har människorna på Rudsjöön samlatlokala stenmaterial på stränderna och brutit dem imindre brott i närområdet för att tillverka sin litiskaverktygslåda (jfr Lindberg 2007:267–288; 2008). Ide norra delarna av ön verkar man ha använt ett mervarierat råmaterial vid tillverkningen av skärandeeggar och övriga stenföremål. Detta kan tolkas somatt här funnits en rikare tillgång på material. Det kandock även uttydas som att man i viss mån haft enannan råmaterialtradition inom dessa grupper. Övertid är kvarts tillsammans med bergart och kvartsitde material som alltid används längs hela Rudsjöön.Däremot är övriga råmaterial mer begränsade i sintidsmässiga användning, vilket antyder att lokalaråmaterialtillgångar troligen blottläggs med tidenoch överges då strandlinjen retirerat så långt bort atttillgången ligger en bra bit från kusten och är mersvårfunnen.Strandförskjutning, landskapsförändringoch faserDet aktuella området har genomgått drastiska förändringaröver tiden, från att ha varit havsbotten tillavsides belägen skogsmark. Utredningen och de nuutförda förundersökningarna längs väg 56 har belysthur och i vilken miljö människor verkat under olikakronologiska skeden i berörda delar av landskapet.Lämningarna i området präglas framförallt av mesolitiskaboplatser och av lämningar från skogs- ochbergshantverk från främst historisk tid. De mångamesolitiska lokalerna visar tydligt att området harutnyttjats särskilt frekvent under detta skede. Attså är fallet förklaras tveklöst enklast i ljuset av landskapsutvecklingenoch det faktum att området underjust detta skede utgjorde en rik skärgårdsmiljö. Närde av vägen berörda delarna av landskapet, efter enperiod av minimal aktivitet, under historisk tid återtas i anspråk i större omfattning motiveras dettasäkerligen främst av ett tilltagande behov av blandannat kol i det samtida protoindustriella samhället.Behov som resulterar i att även, i relation till bygderna,mer avsides belägna områden börjar utnyttjasvid utvinning av råvaror.Landskapsutvecklingen i området har sin grundi storskaliga fenomen som skapat och omskapat denmiljö där den planerade vägen skär fram. Det rörsig dels om istidens omdaning av landskapet då åsaroch moränryggar formas, men också om den strandförskjutningistiden medfört. Strandförskjutningensförlopp beror inte bara på landhöjning utan ävenpå variationer i havets nivå som styrs av storskaligaklimatvariationer. Strandförskjutningen är enkomplicerad process men så central för förståelsenav miljöerna och lämningarna att den kort måstebeskrivas i detta sammanhang.När det gäller landhöjningen är den generellatendensen att denna tilltar mot en punkt i havetutanför Ångermanland. Detta gör att i det här aktuellaområdet ökar landhöjningen mot norr för attnå sitt maximum vid nämnda punkt utanför Högakusten. På en över 20 kilometer lång ö med närmastnord–sydlig utsträckning, det vill säga situationen idet aktuella området under mesolitikum, har såledeskonsekvenserna av landhöjningen varierat något.Denna variation kan emellertid svårligen rekonstruerasi detalj även om vi idag har relativt bra modellerför att bedöma forntida havsnivåer (Risberg m.fl.2006; 2007:120). De modeller vi arbetar med kanvariera i detaljer men den övergripande bilden liggerfast.Högsta kustlinjen i undersökningsområdet kanuppskattas till cirka 130 meter över havet. De mesthöglänta delarna av Uppland finns i nordväst, tillexempel Malmberget, Hjortmossberget eller Ramsmosseberget,men inte ens dessa platser med nivåerkring 110 meter över havet har varit land under äldstadelarna av mesolitikum. De nu utförda förundersökningarnahar berört nivåer som idag ligger cirka63–85 meter över havet. Fortfarande under det skedeav mesolitikum (cirka 7000–4800 f.Kr.) då havetstod på dessa nivåer var stora delar av östra Sverigebeläget under havets yta och regionen präglades heltav Skärgårdsmiljöer. Våra dagars Uppsala och Stockholmslän bestod under mesolitikum mest av kobbaroch mindre öar. Det finns dock några områden medstörre öar och ögrupper, till exempel Södertörn ellerde höglänta områdena sydöst om Huddunge pågränsen mellan Uppland och Västmanland. Centralti detta vida och djupa skärgårdsområde låg Mälarha-Syntes 97

!TrindyxorBoplatser!Gårdsjön!Vittersjö! LeksandFlyttblocketHästboberget! ! Kallmossen! Rv56!Lilla Ramsjö!DalkarlstorpHagtorp!!DammstuganSöderbytorp!EklundshovJordbroSjövreten ! SmällanKyrktorpSlaka!Figur 66. Översiktsbild av östra Sverige cirka 6500 f.Kr. På kartan är några av de mesolitiska boplatser som omnämntsi rapporten markerade. De streckade röda cirklarna visar läget i skärgården för de områden i Mälardalen där de störstakoncentrationerna av mesolitiska trindyxor har påträffats.98 Stenålder längs nya riksväg 56

5001–48005201–50005401–52005601–54005801–56006001–58006201–60006401–62006601–64006801–66007000–6800Stenbrottet RAÄ 215Lövåsen 3 RAÄ 220Lövåsen 2 RAÄ 221Instängslet RAÄ 241Lövåsen 1 RAÄ 222Backa RAÄ 466Mossboda RAÄ 229Tallmossen RAÄ 421Rötovmossen RAÄ 230Vitrosmossen RAÄ 228Honkärret RAÄ 403Hällby RAÄ 412Brännsten RAÄ 420Fredrikslund RAÄ 426Sinäs RAÄ 211Gullsmyra RAÄ 428Hönsbäcksrännan RAÄ 430Långsvedsmossen RAA 463Digerholmen RAÄ 467Figur 67. Grafisk framställning över strandnivådateringar från undersökningslokalerna. De grå fälten visartill vilken period respektive lokal kan antas höra. Intervallen i översta kolumnen är årtal f.Kr.vet, en vik av Litorinahavet, som var cirka 300×100kilometer stor och hade en öst–västlig längdsträckning.Vid tiden sträckte sig djupa vikar närmare 40kilometer in i nuvarande Örebro län (fig. 66). Denöstsvenska skärgårdens djup var störst i Mälardalenoch avtog både mot norr och söder. Skärgårdarnafortsatte mot Gävleborgs län i norr och Kalmar läni söder. I naturgeografiskt hänseende är alltså östraSverige ett tämligen homogent och sammanhängandeområde. Det har också i flera sammanhangföreslagits att detta område har en egenart som börlyftas fram (Åkerlund 1996; Segerberg 1999; Lindgren2004; Björck & Larsson 2007b).Uppland är i sin helhet flackt och låglänt även omlandskapets södra delar ibland har en mer dramatisktopografi präglad av sprickdalar. Omkring 70 procentav den yta dagens Uppland upptar låg fortfarandecirka 2500 f.Kr., det vill säga under senare delen avmellanneolitikum, under vatten. Norduppland ärspeciellt genom att landskapet är mycket flackt ochdessutom utsatt för en relativt stark landhöjning.Höjdskillnaderna i landskapet skapas framföralltav de åsar som löper genom landskapet. Få platseri världen har denna kombination av egenskaper. Iprincip förekommer detta annars endast kring norraÖstersjön (t.ex. Miettinen 1982:14–24).Om vi ändrar vårt perspektiv från de storskaligamer övergripande förhållanden som diskuterats ovanoch istället ser på området kring Rudsjöåsen blir dettydligt hur det storskaliga har återverkningar i landskapetoch därmed för hur människorna utnyttjatdetta. Den horisontella strandförskjutningen, somunder perioden handlar om många mil, förklarar attområdet runt Rudsjöåsen utnyttjats flitigt under justmesolitikum när här fanns en rik skärgårdsmiljö (fig.66–73). Före denna period utgjorde området havsbottenoch efter utgjorde det länge relativt oländigskogs- och myrmark belägen på ett snabbt tilltagandeavstånd från kusten.Vi menar att arkeologin (förekommande lämningstyper/perioder)kring väg 56 bara blir begriplig iljuset av den landskapsförändring som strandförskjutningenmedfört. Med hänsyn till landskapsutvecklingenär ett antagande om att det under mesolitikumfrämst är fråga om kustboplatser i detta område mestrimligt. Tyvärr har vi bara funnit daterbart material,Syntes 99

Figur 68. Översiktsbild med undersökningslokalernas läge iförhållande till ett vattenståndet cirka 85 meter över havet,det vill säga omkring 7000–6800 f.Kr. Lokalen ligger på enliten ö som inte är synlig i denna skala. Skala 1:160 000.som hörde samman med den mesolitiska fasen, i ettfall. Denna datering bekräftar dock att det på dennaplats är fråga om en mesolitisk verksamhet under denperiod då den enligt vår strandförskjutningsmodelllegat strandnära. Omvänt torde det vara rimligt attsäga att denna 14 C-datering därigenom också bekräftarriktigheten i den här brukade strandförskjutningsmodellen.Samtidigt stärker samstämmighetenmellan strandnivå dateringen och 14 C-dateringen pådenna plats också antagandet att även övriga platserfrämst är lokaler där människor uppehållit sig underden period då platserna låg kustnära. Därigenom görsockså övriga strandnivå dateringar mer sannolika.Längs väg 56 är det således rimligt att utifrån lokalernasnivå över havet göra en kronologisk indelningav boplatserna.I det följande beskrivs landskapsutvecklingenlokalt i området kring Rudsjöön. Av generell relevansi detta sammanhang är att området under denaktuella perioden ligger i havet sydväst om Dalälvensmynning.Att Dalälvsmynningen har varit enbetydelsefull bygd vid denna tid framgår tydligt i tillexempel fördelningen av lösfunna trindyxor i landskapet.Ovan nämndes också att det finns få störreöar i denna delen av Mälardalen under mesolitisk tid.Den stora ön vid Huddunge sydväst om Rudsjöönbör vara av betydelse för utnyttjandet av Rudsjöön.Rudsjöön ligger halvvägs mellan och fastlandet ochnämnda ö vid Huddunge. Båda dessa förhållandenkan antas ha haft stor betydelse för människornasutnyttjande av detta område.Vår tolkning av de förundersökta lokalerna, iavseende på bruk och datering, skall i det följanderelateras till landskapsutvecklingen. Den äldsta lokalen,Stenbrottet, ligger 85 meter över havet ochskall antagligen dateras till cirka 7000 f.Kr. Lokalensläge i landskapet är under denna första tidshorisontett rent ytterskärgårdsläge. Rudsjöåsen är vid dennatid uppsplittrad i ett flertal mindre öar och den endastörre ön i området finns vid Huddunge i öster. Vidfastlandet i väster finns vid denna tid en uppbrutenskärgård med djupa vikar. Den cirka 30×20 kilometerstora ögruppen kring Rudsjöåsen låg cirka 15 kilometerutanför det dåtida fastlandet. Vid fastlandet iväster är enstaka boplatser från samma tid kända (set.ex. Björck & Ulfhielm 2008). Nästan 40 kilometernorr om nämnda ögrupp fanns ytterligare en cirka20×10 kilometer stor ögrupp där flera samtida mesolitiskaboplatser har identifierats (se t.ex. Björck m.fl.2001). Söder om ögruppen fanns öppet hav (Mälarhavet)ända ned mot Södermanland. Österut finnsinget annat än öppet hav i hundratals kilometer innanden Åländska ögruppen tog vid. Utifrån resultatet avförundersökningen är det tänkbart att lokalen kan hafungerat som en rastplats vid resor från fastlandet uti övärlden kring Huddunge/Morgongåva.Den näst äldsta lokalen Lövåsen 3 ligger omkring78 meter över havet dateras därmed till någon gångunder perioden cirka 6600–6200 f.Kr. Det är svårtatt ge en mer exakt datering eftersom sluttningarnai närområdet är tämligen branta och man kan därförha valt att bosätta sig på en högre nivå utan att avståndetfrån stranden nämnvärt påverkats. Detta ären problembild som beroende på den lokala topografintill och från förekommer när det gäller strandnivådatering. När det gäller Lövåsen 3 är det sannoliktatt denna lokal skall dateras till senare delen av angivnaintervall. Detta betyder att när denna plats vari bruk är det inte längre fråga om den uppsplittradeögruppen vid Rudsjöåsen. Denna fanns länge kvar100 Stenålder längs nya riksväg 56

men framemot 6500 f.Kr.(cirka 80 möh) har ögruppenalltmer växt ihop till några större öar som erinrarom den 20 kilometer långa Rudsjöön som härefterpräglar området. Avstånden mellan de enskilda öarnaoch avståndet till fastlandet blir också kontinuerligtkortare som en konsekvens av landhöjningen. I österfinns den stora ön vid Huddunge kvar. Vid dennatid har även vissa grundområden och skär börjatuppträda i större omfattning och därigenom kan enförändring av djur- och växtliv samt den anknutnajakten och fångsten antas ske. Lokalen har karaktärav boplats med spår efter sannolikt lite längre uppehålldå den kan ha fungerat som bas för jakt ochfiske. Detta utesluter naturligtvis inte att platsenunder perioder kan ha fungerat som tillfällig rastplatsunder resor i skärgården. Med hänsyn till undersökningsområdetsläge på halvdistans mellan fastlandetoch Huddungeön är denna möjlighet relevant underalla utom de allra yngsta faserna i området.Till perioden cirka 6200–5800 f.Kr., det vill säga 72–74 meter över havet har knutits tre lokaler (Lövåsen1, Lövåsen 2 och Instängslet). På sistnämnda platsär det dock en aktivitet (kvartsbrott) som mycketväl kunnat ske även i inlandet och en strandnivådatering av en plats som denna är mindre självklar.Både Rudsjöön och Huddungeön växer omkring6100 f.Kr. samman till två större öar och samtidigtreser sig flera nya öar ur havet omkring dessa. Fastlandetär inte längre lika avlägset utan är mindre än10 kilometer bort och både större och mindre öarfinns i området. Vid 6000 f.Kr. finns ovan nämndatvå större öar (Rudsjöön och Huddungeön) medett nästan tio kilometer brett sund mellan sig. Dettidigare exponerade läget utgör nu i princip ett yttremellanskärgårdsläge. Under denna period formligenexploderar antalet kobbar, skär, småöar och grundområdeninom ögruppen och det är troligt att växtochdjurlivet utökas och tar hela denna nya miljö iFigur 69. Översiktsbild med undersökningslokalernas läge iförhållande till ett vattenståndet cirka 78 meter över havet,det vill säga omkring 6600–6200 f.Kr. Skala 1:160 000.Figur 70. Översiktsbild med undersökningslokalernasläge i förhållande till ett vattenståndet cirka 72–74 meteröver havet, det vill säga omkring 6200–5800 f.Kr. Skala1:160 000.Syntes 101

esittning. Detta innebär även att det från denna tidfunnits rik skärgårdsmiljö med en stor kapacitet förjakt och fångst.Vid cirka 5800–5600 f.Kr., det vill säga 69–71meter över havet finns minst fyra lokaler (Backa,Mossboda, Tallmossen och Rötovmossen) inom detområde som berörs av nya vägen. Omkring 5700f.Kr., det vill säga kring 72 meter över havet växeräven öarna söder om Rudsjöön samman till en störreö. Vid denna tid är både Rudsjöön och Huddungeönrelativt stora landmassor. Vid 5600 f.Kr. finns såledesett antal lite större öar i området. Mellan dessa ochäven mellan Rudsjöön och fastlandet är avståndennu relativt korta. Rudsjöön skiljs till exempel frånfastlandet av ett cirka tre kilometer brett sund. Detfinns också rikligt med småöar och kobbar i de smalasunden. I detta skede får man räkna med ett mycketrikt djurliv och det är säkerligen ingen slump att deflesta av lokalerna längs RV 56 verkar höra till dettaskede. Det tidigare exponerade läget utgör vid dennaFigur 72. Översiktsbild med undersökningslokalernas läge iför hållande till ett vattenståndet cirka 68–69 meter över havet,det vill säga omkring 5600–5400 f.Kr. Honkärret (RAÄ 403),Fredrikslund (RAÄ 426) och Sinäs (RAÄ 211) hör också tilldenna horisont men då dessa ej berörs av vägen är de ej markerade.Skala 1:160 000.Figur 71. Översiktsbild med undersökningslokalernasläge i förhållande till ett vattenståndet cirka 69–71 meteröver havet, det vill säga omkring 5800–5600 f.Kr. Skala1:160 000.tid en mycket örik inre skärgård. Växt- och djurlivetkan förväntas ha varit rikt vilket innebär att områdetskapacitet för jakt och fångst vid denna tid nårsin kulmen.Till perioden cirka 5600–5400 f.Kr., det vill säga68–69 meter över havet har knutits fyra lokaler(Vitrosmossen, Honkärret, Hällby och Brännsten).Till fasen hör även de lämningar som framkom vidutredningen vid Fredrikslund och Sinäs. Dessa berörsdock inte av vägen i dess nuvarande sträckning. Denrika miljö som beskrivits i föregående fas finns kvari några århundraden. Från cirka 5500 f.Kr. framemot5200 f.Kr. Sunden uppgrundas och öar växersamman men grundstrukturen med två större öar(Rudsjöön och Huddungeön) och karaktären påskärgården kvarstår. Detta betyder också att det ilandskapet bör ha funnits ett rikt växt- och djurlivunder hela nämnda period. Detta innebär även att102 Stenålder längs nya riksväg 56

förutsättningarna med en stor kapacitet för jakt ochfångst kvarstår.När havet står cirka 65–67 meter över nuvarandenivå, det vill säga cirka 5400–5200 f.Kr., har trelokaler (Gullsmyra, Hönsbäcksrännan och Långsvedsmossen)som berörs av vägen funnits i området.Till fasen hör även de lämningar som framkom vidutredningen vid Fredrikslund och Sinäs. Dessa berörsdock inte av vägen i dess nuvarande sträckning.Vid cirka 5300 f.Kr. finns i området fortfarande tvådominerande öar (Rudsjöön och Huddungeön) ochen relativt stor ö söder om dessa. Relativt smala sundskiljer öarna åt och avståndet till fastlandet minskar.I sunden växer kontinuerligt nya kobbar, skär ochsmåöar fram. Växt- och djurlivet bör ha varit fortsattrikt med stor kapacitet för jakt och fångst.Till perioden cirka 5100–4800 f.Kr., det vill sägadå havet stod cirka 61–63 meter över nuvarandenivå, har en lokal (Digerholmen) knutits. Lokalen ärden yngsta som framkommit längs med väg 56. Vid63 meter över havet har Rudsjöön och Huddungeön vuxit samman till en stor ö. Vid denna tid finnsfortfarande ett smalt sund som skiljer denna stora öfrån fastlandet. Möjligen är det dock så att områdetdit aktiviteterna lokaliserats inte lyfts ur havet förränöarna i området helt vuxit samman med fastlandet.Detta sker vid en havsnivå kring 61 meter över nuvarande.Om detta är fallet har Digerholmen vid dentid då människor uppehöll sig där inte längre variten ö utan en del av fastlandet. Lokalen är dock ändåbelägen i en skärgårdsmiljö eftersom den ligger i inredelen av en djup vik mellan de forna öarna. Viken ärresterna av sundet mellan Rudsjöön och Huddungeön.Vikarna bör ha uppgrundats snabbt och vuxitigen. Det har i denna miljö varit en tämligen lång resaut till ytterskärgården vilket betyder att platsen harvarit mindre givande för marin jakt. Bristen på närliggandejaktområden av detta slag kan dock antas hakompenserats av att det har funnits goda möjlighetertill insamling av vegetabilier, jakt på landvilt och fiskei de uppgrundande vikarna i närområdet.Figur 73. Översiktsbild med undersökningslokalernas läge i förhållandetill ett vattenståndet cirka 65–67 meter över havet, detvill säga omkring 5500–5300 f.Kr. Skala 1:160 000.Figur 74. Översiktsbild med undersökningslokalernas läge i förhållandetill ett vattenståndet cirka 63 meter över havet, det villsäga omkring 5100–4800 f.Kr. Skala 1:160 000.Syntes 103

Förundersökningslokalerna längs väg 56 ligger aldrigsolitärt utan i samtliga fall finns fler än en lokal därsådana framkommit. Detta är fallet trots att bara ettsmalt stråk längs den forna Rudsjöön har inventerats.Det finns i materialet således en tendens till klusterav lokaler med mellanliggande sträckor utan spår avmesolitisk karaktär. Att lokalerna förekommer pådetta sätt är i sig ett starkt argument för att det somavspeglas är bygder. Klustren ligger längs Rudsjöön,hela tiden, med inbördes avstånd av cirka 10–20kilometer. Den regelbundenhet med vilka klustrenuppträder är ett annat argument för att dessa är ettresultat av att vissa delar av kustområdet utgjort bygderunder mesolitisk tid medans andra områden inteutnyttjats. Detta antagande styrks också av att en likartadtendens kan skönjas även i lösfynd av mesolitiskkaraktär. En förklaring till dessa mönster är sannoliktatt söka i landskapsutvecklingen lokalt. Både fyndoch boplatser verkar vara koncentrerade till områdendär halvöar, sund eller till exempel vikar vuxit framunder loppet av mesolitikum (jfr fig. 68–74). Det tersig därför rimligt att det mönster som framkommitgenom inventeringar och förundersökningar längsväg 56 inte är slumpmässigt utan att det avspeglar enstruktur inneboende i det mesolitiska materialet. Detskall dock tillstås att denna ännu är föga känd och attden högst sannolikt kan komma att förändras när flerplatser upptäcks och även när lokalernas kronologiskarelationer blir bättre kända. Att bygder vuxit framlängs kusterna under stenåldern är dock inte ett okäntfenomen. Under till exempel neolitikum har kunnatpåvisas en bygdestruktur för de marina jägare somlevde på neolitiska kustboplatser (t.ex. Österholm1989:164f; Olsson 1996:fig. 3–6; Stenbäck 1998:92;2003; Björck 1997:22; 2007abc; 2008ab; Björck &Lindberg 2008:103). I samtliga anförda fall ter detsig vara fallet att bygder vuxit fram med likartadeintervall längs kusterna och att det mellan bygdernafinns områden av kust utan spår av bebyggelse.14C-dateringarnaInom ramen för de utförda förundersökningarna harnio 14 C-dateringar utförts. Eftersom det är mycketsvårt att finna daterbart material på denna typ avplatser insamlades ett relativt stort antal kolproverfrån platserna. Vår ambition var att dessa skulle insamlasfrån bästa tänkbara kontexter (anläggningar)men med den metod av spridda provgropar som vianvänt är det inte på alla platser sådana kontexter påträffats.Av denna anledning insamlades prover ocksådirekt från provgroparna. I dessa fall har provernainsamlats från det fyndförande lagret på den aktuellalokalen. Då markhorisonten på denna typ av lokaler,belägna i skogsmark, oftast är helt podsoliserad ärkulturlagren inte synliga utan framträder helt enkeltgenom att fynd förekommer. Detta medför svårigheteratt bedöma kontexten men då det var viktigt attfå absoluta dateringar valde vi att ändå försöka även iprovgroparna. Allt daterbart material som insamladeshar analyserats med avseende på vedart (se bilaga 6).Detta för att ge oss möjlighet att välja material medlåg egenålder och sortera bort till exempel gran sominte förekom i området under mesolitikum.I ett fall (RAÄ 229) erhölls en datering av denmesolitiska fas som avspeglades i fynden (Ua-29414). Detta prov insamlades på ett relativt stortdjup i en anläggning i form av en skärvstenssamling(G100889). I några andra fall insamlades prover frånvad vi bedömde vara bra kontexter. I två fall löstesdock våra prover upp fullständigt när de utsattes förNaOH lösning. Detta gäller ett lovande prov (salix)från RAÄ 412 och ett prov (björk) från en härd(A1182) på RAÄ 467. Att dessa kolprover från någraav våra bästa kontexter på dessa lokaler på detta sättlöstes upp är tråkigt. Att kolet på detta sätt löstes uppkan dock möjligen vara en indikation på hög ålderi kombination med att materialet legat i ett relativtmer oskyddat läge i grunda anläggningar liggandepå ett litet djup. Något säkert om orsaken till attproverna löstes upp kan emellertid inte sägas.Resultaten från de övriga åtta 14 C-dateringarnavar mycket varierande och detta kan tolkas på flerasätt. Det kan vara ett utslag av att platserna döljerbetydligt fler och mer kronologiskt varierade spår avmänskliga aktiviteter än vi antagit. Om så är falletkan det vara så att ett eller flera av dessa prover hörsamman med mänskliga aktiviteter under periodensenneolitikum–historisk tid. Det finns dock intenågra andra fynd, till exempel keramik eller metall,som stödjer att de platser dit dateringarna hör skulleha brukats i någon större omfattning under de periodersom dateringarna indikerar. Även om det ter sigosannolikt kan det dock inte uteslutas att delar av detpåträffade stenmaterialet, på till exempel de lokalerdär dateringar till senneolitikum eller bronsåldererhållits, faktiskt skulle kunna höra samman medaktiviteter, till exempel någon typ av specialiseradfunktion, under den indikerade perioden. I någrafall såsom på RAÄ 221 (Ua-29413), RAÄ 420 (Ua-104 Stenålder längs nya riksväg 56

29415) eller RAÄ 430 (Ua-29419) finns skäl att hålladenna möjlighet öppen då proverna insamlats frånanläggningar av skilda slag. Detta betyder i så fall attdet på RAÄ 430, utöver den mesolitiska fasen, skullefinnas spår från aktiviteter under yngsta bronsålderoch på RAÄ 221 skulle ha skett aktiviteter även underfolkvandringstid. På RAÄ 421 skulle då möjligendölja sig spår av någon typ av aktivitet under äldremedeltid.De varierande resultaten av 14 C-dateringarna kanemellertid också vara ett resultat av att till exempelskogsbränder har dragit över respektive område underde perioder till vilka dateringarna hör. Dennaförklaring är i synnerhet relevant i de fall det dateradematerialet insamlats ur kulturlagren (Ua-29416, Ua-29417, Ua-29418, Ua-29420 och Ua-29391).Tabell 21. Sammanfattning av resultaten från de i samband med förundersökningarna utförda 14 C-dateringarna.Labnr Lokal Kontext Provnr Vedart BP-ålder Kalibrerat värde 1σ Kalibrerat värde 2σ Arkeologisk periodUa-29391 RAÄ 420 G1000030 101738 Tall 1615±30 400–440 AD (0,321)480–540 AD (0,361)Ua-29413 RAÄ 221 A1615 101219 Tall 1623±30 390–440 AD (0,402)480–530 AD (0,280)380–540 AD (0,954) Yngre romersk järnålder–folkvand rings tid350–370 AD (0,016)380–540 AD (0,938)Yngre romersk järnålder–folkvand rings tidUa-29414 RAÄ 229 G100889 62026 Tall 6633±41 5620–5535 BC (0,682) 5630–5480 BC (0,954) MesolitikumUa-29415 RAÄ 420 G100750 62025 Tall 819±30 1205–1260 AD (0,682) 1160–1270 AD (0,954) MedeltidUa-29416 RAÄ 421 G100018 62004 Tall 219±30 1640–1680 AD (0,299)1760–1800 AD (0,276)1940–1960 AD (0,107)1640–1690 AD (0,360)1730–1810 AD (0,450)1930–1960 AD (0,144)Efterreformatorisk tidUa-29417 RAÄ 428 G100088 62013 Björk 3898±33 2470–2340 BC (0,682) 2480–2280 BC (0,954) MellanneolitikumB–senneolitikumUa-29418 RAÄ 430 G100026 62007 Tall 1227±30 710–750 AD (0,149)760–870 AD (0,533)680–890 AD (0,954) Vendel–vikingatidUa-29419 RAÄ 430 G100011 62001 Salix 2410±31 520–400 BC (0,682) 750–680 BC (0,125)670–640 BC (0,028)560–390 BC (0,800)Yngre bronsålder–förromerskjärnålderUa-29420 RAÄ 467 G100190 62000 Tall 1926±30 30–40 AD (0,027)50–90 AD (0,431)95–125 AD (0,224)0–140 AD (0,954) Äldre romersk järnålderUa-29414 6633 ±41 BPUa-29417 3898 ±33 BPUa-29419 2410 ±31 BPUa-29420 1926 ±30 BPUa-29413 1623 ±30 BPUa-29391 1615 ±30 BPUa-29418 1227 ±30 BPUa-29415 819 ±30 BPUa-29416 219 ±30 BPFigur 75. Kalibreraderesultat för 14 C-dateringarnalängs väg 56.8000 BC 6000 BC 4000 BC 2000 BC BC/AD 2000 ADKalibrerat värdeSyntes 105

Sammanfattade diskussion kring resultatenFå undersökningar har utförts på mesolitiska lokaleri nordvästra Uppland och antalet som publicerats ärännu färre. Under senare år har dock kunskapsläget iUppland i stort förbättrats genom de specialinventeringarmed inriktning på stenålder som utfördes förnya E4 och de slutundersökningar som följde därav(Björck & Guinard 2003; Guinard & Vogel 2006ab;Darmark & Sundström 2006). De platser som undersöktesi detta projekt är dock alla från en yngre delav mesolitikum. väg 56 ligger i nordvästra delen avlandskapet och gränsar till Västmanlands, Dalarnasoch Gävleborgs län. Även i dessa län är mängden mesolitiskaboplatser som undersökts mycket begränsad.I Gävleborg och Dalarna har dock ett antal undersökningarutförts och flera av dessa har givit viktigaresultat (t.ex. Larsson 1994:237–250; Björck 1997;Björck m.fl. 2000; 2001; Björck, M. 2001; Björck,M. & Ulfhielm 2008; se sammanställning Liasesm.fl. 2008).Resultatet av förundersökningarna längs väg 56visar att området har utnyttjats flitigt under mesolitikum.Detta är inte någon överraskning eftersomatt området vid denna tid utgjorde ett rikt skärgårdslandskappå många sätt optimalt för tidenslevnadssätt i hög grad baserat på marin jakt. Att detfinns en viss variabilitet i lämningarnas storlek ochkaraktär kan sannolikt förklaras som ett resultat avatt platserna representerar varierande aktiviteter. Detrör sig om platser som utnyttjats relativt kort tid förtillfälliga uppehåll, platser som utnyttjats upprepadegånger och boplatser som har utnyttjats mer varaktigt.Samma lokal kan sannolikt också uppvisa spår frånflera av dessa användningssätt under olika skedenav brukningsperioden. Landhöjningen är emellertidmycket kraftig i området och strandförskjutningengör därför att platserna, om dessa antas ha varit kustboplatser(den 14 C-datering som lyckades att dateraden mesolitiska fasen bekräftar att så har varit fallet),generellt måste antas ha en relativt begränsad brukningstid.Utifrån resultaten av förundersökningarnahar vi gjort ett försök att kategorisera platserna irelation till hur vi bedömer att dessa har brukats (seutvärdering & potential).Genom förundersökningarna har en bild av detmesolitiska utnyttjandet av skärgårdmiljön kringRudsjöåsen framträtt. Rikedomen på mesolitiskalämningar i området tyder på att det har funnits enomfattande bosättning i denna skärgård. De nyupptäcktaboplatsernas spridning i landskapet men ocksåspridningen av till exempel lösfunna yxor och bearbetadkvarts antyder att de lämningar som påverkas avvägen är ett utsnitt av större bygder. I figur 66 har deområden där mängden av lösfunna trindyxor är störstmarkerats med cirklar. Man kan notera att det finnsett kluster norr och ett söder om Mälarhavet. De aktuellaplatserna kan ses som delar av den lokalgruppsom verkar ha funnits norr om Mälarhavet. Boplatsernai detta område karakteriseras av att det utöverkvarts även finns bland annat asktuff och porfyr sombearbetats genom tillslagning. Den koncentration avtrindyxor som återfinns vid Dalälvens mynning (Folkärnabygden)fortsätter ut i närliggande skärgård ochdet är i denna miljö väg 56 nu skall fram. I detta perspektivkan de aktuella lokalerna ge ett mycket viktigtbidrag till förståelsen för den lokalgrupp som undermesolitikum fanns norr om Mälarhavet i områdetkring Dalälvens mynning. Betydelsen ökar dessutomgenom möjligheten att göra jämförelser med de områdensöder om Mälarhavet där relativt många platserhar undersökts, inte minst Sörmland (t.ex. Åkerlund1996; 2001; Kihlstedt 1998; Lindgren 2004; Carlsson2005; 2007; jfr Knutsson m.fl. 1999).De mesolitiska lämningarna längs väg 56 liggerpå olika nivåer och detta kan tolkas som att öarna idenna del av skärgården börjat utnyttjas tämligensnart efter att området reser sig ur havet och sedanutnyttjats kontinuerligt så länge området utgjortskärgård. De äldsta lämningarna som berörs liggeridag uppemot 85 meter över havet vilket indikerardateringar till cirka 7000-talet före Kristus. De yngstalämningarna ligger cirka 60 meter över havet vilketindikerar dateringar till 4900-talet före Kristus (se106 Stenålder längs nya riksväg 56

Tabell 22. Sammanfattning av förundersökningsområden. Här i lokalordning från söder till norr.Lokal RAÄ-nr Beskrivning enligt utredning steg 1och upphandlingResultat vid utredningFastighet103 463 Boplats från stenåldern belägen ca 65 meter överhavet. Fynd: kvarts. FU-området omfattade ca1000 m 2 . Lokalen bedömdes vara från ca 5300f.Kr. Vid denna tid låg platsen på västra sidan aven ö97 466 Boplats från stenåldern belägen ca 71 meter överhavet. Fynd: kvarts. FU-området omfattar ca 620m 2 . Lokalen bedömdes kunna vara från ca 5800f.Kr. Vid denna tid låg platsen på västra sidan aven öDet bedömdes att 50 provgropar behövdes föratt täcka in ytan. Under arbetets gång visade detsig behövas 48. Fynd framkom i nio av provgroparna.Fornlämningen minskade i storlek till 275m 2 fördelat på tre delytorFynd: sandsten, porfyr, kvarts och bergartFosfatkartering utfördesPå lokalen bedömdes att 30 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade det sig barabehövas 24. Fynd framkom i sju av provgroparna.Fornlämningen minskade i storlek till 225 m 2fördelat på två delytor (55 m 2 respektive 170 m 2 ).Fynd: kvarts och bergart.Horsbo 1:10,Västerbo 1:7Västelövsta-Backa 1:3,Västerbo 1:7109 467 Boplats från stenåldern belägen ca 63 meteröver havet. Fynd: kvarts. FU-området omfattarca 5500 m 2 . Lokalen bedömdes kunna vara frånca 5100 f.Kr. En tid då platsen bedöms ha legat ien bukt exponerad mot öster på västra sidan aven halvöDet bedömdes att 250 provgropar och 250 löpmetermaskinschakt skulle täcka in ytan. Underarbetets gång visade det sig bara behövas 97provgropar om den maskinschaktade ytansamtidigt ökades till 363 m 2 . Fynd framkom i 35provgropar. Fornlämningens storlek bedömdestill 5410 m 2Fynd: porfyr, kvarts och bergartFosfatkartering utfördesVästerbo 1:7126 211 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 5500 f.Kr. Lokalen låg ca 67 meter över havetpå östra sidan av en ö och bedömdes vara ca1350 m 2 stor.Fynd: kvarts och bergart134 222 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 5900 f.Kr. Platsen ligger ca 73 meter överhavet och med havet på denna nivå ligger platsenpå västra sidan av en ö. Lokalen bedömdesvara ca 750 m 2Fynd: kvarts och bergart136 221 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån ca 6000 f.Kr. FU-området omfattar ca 2100m 2 men ökade vid avgränsningen till 3000 m 2 .Platsen ligger ca 74 meter över havet och närhavet stod på denna nivå låg platsen på västrasidan av en öFynd: bergart137 220 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 6500 f.Kr. FU-området omfattar ca 500 m 2 .Platsen ligger ca 78 meter över havet och närhavet stod på denna nivå låg platsen på västrasidan av en öFynd: bergartDet bedömdes att 60 provgropar och 80 löpmetermaskinschakt skulle täcka in ytan. Underarbetets gång visade det sig bara behövas 47provgropar som kompletterade de 80 m 2 sommaskinschaktades. Inga fynd framkom i provgroparna.Fornlämningen bedöms i sin helhet liggautanför vägenFosfatkartering utfördesPå lokalen bedömdes att 40 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade det sigbara behövas 33. Fynd framkom i 8 provgropar.Fornlämningen minskade i storlek till 220 m 2Fynd: kvarts, kvartsit, grönsten och bergartFosfatkartering utfördesDet bedömdes att 100 provgropar och 100 m 2maskinschakt skulle täcka in ytan. Under arbetetsgång visade det sig bara behövas 75 provgroparnär den maskinschaktade ytan samtidigtökade till 246 m 2 . Fynd framkom i 23 provgroparoch 2 schakt. Fornlämningen ökade i storlek till3155 m 2 varav 2800 m 2 bedöms ligga i vägområdetFynd: kvarts, kvartsit, hälleflinta, grönsten ochbergart. Inom ytan framkom också brända benknutna till en konstruktionFosfatkartering utfördesPå lokalen bedömdes att 30 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade detsig behövas 36. Fynd framkom i 10 provgropar.Fornlämningen minskade i storlek till 290 m 2Fynd: kvarts, kvartsit, porfyr och bergartVästerbo 1:7Västerbo 1:7Västerbo 1:7Västerbo 1:7143 215 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 7000 f.Kr. FU-området bedömdes vara ca500 m 2 stort. Lokalen låg idag ca 85 meter överhavet. Om platsen var strandnära vid tiden förbosättningen låg den på västra sidan av en uddepå en öFynd: kvartsPå lokalen bedömdes att 30 provgropar skullebehöva grävas. Under arbetets gång visade detsig behövas 32. Fynd framkom i 8 av provgroparna.Fornlämningen minskade i storlek till 220 m 2Fynd: porfyr, kvarts och kvartsitVästerbo 1:7,Söråmyra 1:16Sammanfattade diskussion kring resultaten 107

Lokal RAÄ-nr Beskrivning enligt utredning steg 1och upphandlingResultat vid utredningFastighet170 230 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 5600 f.Kr. FU-området bedömdes vara ca450 m 2 stort. Lokalen låg idag ca 70 meter överhavet. Om platsen var strandnära vid tiden förbosättningen låg den på västra sidan av en öFynd: kvarts171 229 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 5600 f.Kr. FU-området bedömdes vara ca600 m 2 stort. Lokalen låg idag ca 70 meter överhavet. Om platsen var strandnära vid tiden förbosättningen låg den på västra sidan av en öFynd: kvarts175 228 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 5500 f.Kr. FU-området bedömdes vara ca550 m 2 stort. Lokalen låg idag ca 69 meter överhavet. Om platsen var strandnära vid tiden förbosättningen låg den på västra sidan av en öFynd: kvartsPå lokalen bedömdes att 30 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade det sig barabehövas 27 provgropar. Fynd framkom i 9 provgropar.RAÄ 230 visade sig i storlek öka i storlektill 540 m 2Fynd: kvartsPå lokalen bedömdes att 30 provgropar behövdegrävas. Något fler visade sig behövas och34 provgropar upptogs. Dessa bedömdes ge engod bild av fornlämningen. Fynd framkom i 9provgropar. Fornlämningen minskade i storlektill 275 m 2Fynd: kvarts och flintaPå lokalen bedömdes att 30 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade det sig behövasnågot fler och 39 upptogs. Fynd framkomi 18 provgropar. RAÄ 228 visade sig i storlek öka istorlek till 650 m 2 .Fynd: sandsten, kvarts, kvartsit och bergartPå platsen fanns en svacka som möjligen är någontyp av mesolitisk konstruktionSöråmyra 1:16Söråmyra 1:16Söråmyra 1:16181 241 Kvartsbrott från stenåldern som bedömts kunnavara från 6000 f.Kr. FU-området bedömdes varaca 50 m 2 stort. Lokalen låg idag ca 73 meter överhavet. Om platsen var strandnära vid tiden förbosättningen låg den på västra sidan av en öFynd: kvarts och bergartPå lokalen bedömdes att 10 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade det sig behövas9. Undersökt yta ökade dock från tänkta 3m 2 till 4 m 2 . Fynd framkom i 3 provgropar, endastdirekt intill kvartsbrottet. Fornlämningen minskadei storlek till 35 m 2Fynd: kvarts och bergartHuddunge-Fallet 1:16277 412 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån ca 5500 f.Kr. Platsen låg ca 68 meter överhavet och med havet kring denna nivå får mantänka sig att platsen legat på västra sidan av enö. FU-området bedömdes vara ca 3200 m 2 stortFynd: kvarts286 403 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 5600 f.Kr. Lokalen låg ca 69 meter över havetpå västra sidan av en ö och bedömdes vara ca400 m 2 storFynd: kvarts308 420 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån ca 5500 f.Kr. Platsen låg ca 68 meter överhavet och med havet kring denna nivå får mantänka sig att platsen legat på västra sidan av enö. FU-området bedömdes vara ca 200 m 2 stortFynd: kvartsDet bedömdes att 150 provgropar och 130 m 2maskinschakt skulle täcka in ytan. Under arbetetsgång visade det sig dock bara behövas115 provgropar när den maskinschaktade ytansamtidigt ökade till 312 m 2 . Fynd framkom i 37provgropar och 3 schakt. Fornlämningen ökadei storlek till 4085 m 2 genom att fynd också framkomi den mer höglänta steniga terrängen omkringfornlämningenFynd: sandsten, porfyr, kvarts, kvartsit, hälleflinta,grönsten och bergart. Inom ytan framkom tvåhärdar och eventuellt kan gropar med mera somfanns höra samman med mesolitiska aktiviteterFosfatkartering utfördes och förhöjda värdenfanns inom mer fyndfattiga delar av lokalenPå lokalen bedömdes att 20 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång bedömdesdet behövas något fler och 25 provgroparupptogs. Inga fynd framkom i provgroparna.Fornlämningen bedöms i sin helhet ligga västerom vägen i dess nuvarande sträckningPå lokalen bedömdes att 15 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade det sig varahäll i stora ytor, trots detta bedömdes 18 provgroparbehövas. Fynd framkom i 9 provgropar.Fornlämningen ökade i storlek till 630 m 2 fördelatpå en extensiv delyta hällmark (210 m 2 ) ochen intensiv delyta (420 m 2 )Fynd: sandsten, kvarts, kvartsit och bergartHällby 1:4Hällby 1:4Holvastby 1:18310 421 Boplats från stenåldern som bedömts kunnavara från ca 5500–5600 f.Kr. Platsen låg ca 68–69meter över havet och med havet kring dennanivå får man tänka sig att platsen legat på västrasidan av en ö. FU-området bedömdes vara ca350 m 2 stortFynd: kvartsPå lokalen bedömdes att 20 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade detsig behövas 28. Fynd framkom i 10 provgropar.Fornlämningens storlek bedöms till 375 m 2 fördelatpå två delytor (östra ca 350 m 2 respektivevästra ca 25 m 2 ). Östra delen utgör västra utkantenpå en större boplats som ligger huvudsakligenöster om vägen. Den västra delen består avaktiviteter omkring ett kvartsbrott beläget precisintill vägkorridoren i västerFynd: kvarts, porfyr och bergartHolvastby 1:18108 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal RAÄ-nr Beskrivning enligt utredning steg 1och upphandlingResultat vid utredningFastighet313 430 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån ca 5400 f.Kr. Platsen låg ca 66 meter överhavet och med havet kring denna nivå får mantänka sig att platsen legat vid en mindre bukt påvästra sidan av en ö. FU-området bedömdes varaca 500 m 2 stortFynd: kvarts318 428 Boplats från stenåldern som bedömts kunna varafrån 5400–5500 f.Kr. Platsen låg ca 66–67 meteröver havet och med havet kring denna nivå fårman tänka sig att den legat på västra sidan av enö. FU-området bedömdes vara ca 975 m 2 stortFynd: kvarts och bergartPå lokalen bedömdes att 30 provgropar behövdegrävas. Under arbetets gång visade det sigemellertid behövas fler och i slutändan upptogs55 provgropar. Fynd framkom i 30 av dessa.Fornlämningen ökade i storlek till 1500 m 2 . Inomytan framkom tecken på varierande aktiviteteroch även indikationer konstruktionerFynd: kvarts, kvartsit, porfyr, grönsten och bergartPå lokalen bedömdes att 50 provgropar behövdegrävas. Det visade sig nödvändigt att upptasammanlagt 60 provgropar. Fynd framkom i 15av provgroparna. RAÄ 428 ökade i storlek till ca1100 m 2 . Två mer intensiva områden fanns ett iöster och ett i väster (östra ca 410 m 2 respektivevästra ca 300 m 2 ). I det mellanliggande områdetvar det färre fynd och blockigt. I detta ca 400 m 2stora område förekom dock relativt höga fosfatvärden.I det mellanliggande området framkomindikationer på aktiviteter t.ex. ett block som verkarha fungerat som mortel. I det västra områdetfanns ett kvartsbrott och i det östra boplatsaktiviteter(avslag, skärvsten)Fynd: kvarts, kvartsit, hälleflinta och bergartFosfatkartering utfördesHarbo-Eklunda 1:7Nora Åby 5:1334 426 Boplats från stenåldern som bedömts kunnavara från ca 5500 f.Kr. Platsen låg ca 68 meteröver havet och med havet kring denna nivåfår man tänka sig att platsen legat i en bukt påvästra sidan av en större ö. FU-området inomvägen bedömdes vara ca 20 m 2 stort. Boplatsenbedömdes dock huvudsakligen ligga väster omvägkorridorenFynd: kvartsPå lokalen bedömdes att 5 provgropar behövdegrävas. Då inga fynd eller andra tecken på aktiviteterframkom inom vägområdet bedömdesdetta också vara tillräckligt. Provgroparna visaratt fornlämningen i sin helhet ligger väster omvägkorridoren i dess nuvarande sträckningHolvastby 1:18MÖH 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85Figur 76. I diagrammet redovisas antal lokaler relaterat till havsnivå. Den horisontella axeln anger nivå över havetoch den vertikala anger antalet lokaler knutna till respektive nivå.Sammanfattade diskussion kring resultaten 109

fig. 67). Under det äldsta skedet, cirka 85 meter överhavet (RAÄ 215) har området utgjort en utprägladytterskärgård och under det yngsta skedet (RAÄ467) har det istället varit en skyddad innerskärgård.Vid denna tid hänger öarna vid Rudsjöåsen redansamman med fastlandet genom ett smalt näs i dehöglänta områdena mellan Jugansbo och Enåker.Vattnet har under mesolitikum dragit sig undanför hållandevis snabbt. Landhöjningsförloppet harsåledes kontinuerligt förändrat betingelserna för bosättningoch mänskliga aktiviteter i området. Underloppet av 4000-talet drar sig havet bort och vid nivåerkring 55 meter över havet ligger skärgården redanflera kilometer öster om de här aktuella platserna.Vid denna tid tar skogarna över i området och mervaraktiga aktiviteter har inte lämnat spår i området.Förundersökningarnas dateringar antyder dock attdet kan finnas spår ifrån hela perioden neolitikum–historisk tid. Dessa dateringar får, om de är orsakadeav mänsklig aktivitet, antas avspegla specialiseradeaktiviteter som skett ute i skogarna under olika tider.Vid förundersökningarna har det visat sig varasvårt att få fram bra dateringsmaterial. Vår bedömningär att detta har två orsaker. Dels är det så attendast cirka 1–1,5 procent av ytorna har undersökts.Detta gör att mer ovanliga inslag på platserna, såsomhasselskal, ben eller anläggningar (t.ex. härdar,kokgropar), sällan träffas av provgroparna. Avdenna anledning är chansen att finna material somär lämpligt för datering också tämligen liten. Det äremellertid också så att platserna genomgående ärav det slag som nyttjats under begränsad tid. Dettabetyder att det inte är lämningar från tusentals år avaktiviteter som finns. Istället rör det sig om platsersom nyttjats i samband med att de låg i ett attraktivtläge i skärgården. Även om detta medför svårigheternär det gäller att datera lokalerna så ligger i dettaockså en viktig potential. Det innebär att platsernaofta utgör ögonblicksbilder av hur människor orga-Tabell 23. Sammanställning av insatser och undersökningsresultat för respektive lokal.NamnRAÄ-nrMeter överhavetAntalposter stenAntal posterbenAntal Anl.Antal brottSkärvstenBacka 466 71 9 0 0 0 620 230 225 30–40 24 0,10–0,20Långsvedsmossen 463 65 18 0 0 0 1000 330 275 50–60 48 0,10–0,15Digerholmen 467 63 144 0 3 0 5000 5500 5410 250 363 250–300 97 0,05–0,10Sinäs 211 67 0 0 0 0 1350 860 0 80 60 60–80 47 0Lövåsen 1 222 72–73 15 0 0 0 750 350 220 40–48 33 0,10–0,15Lövåsen 2 221 73–74 89 100 1 0 x 2100 3000 3155 100 246 100–128 75 0,10–0,25Lövåsen 3 220 78 28 0 0 1 x 500 500 290 30–40 36 0,08–0,20Stenbrottet 215 85 13 0 0 0 x 500 600 220 30–40 32 0,08–0,25Rötovmossen 230 70 13 0 1 0 x 450 660 540 30–40 27 0,08–0,15Mossboda 229 70 30 0 0 0 x 600 710 275 30–40 34 0,10–0,15Vitrosmossen 228 69 30 0 0 0 x 550 750 650 30–40 39 0,08–0,15Instängslet 241 73 39 0 0 1 50 75 35 10–12 9 0,10–0,15Hällby 412 68 57 0 2 1 x 3200 4100 4085 130 312 150–180 115 0,15–0,30Honkärret 403 69 0 0 0 0 400 400 0 20–25 25 0Brännsten 420 68 23 0 0 2 x 200 650 630 15–20 18 0,10–0,30Tallmossen 421 68–69 69 0 0 1 350 340 375 20–25 28 0,15–0,30Hönsbäcksrännan 430 66 75 0 0 1 x 500 1010 1500 30–40 55 0,10–0,25Gullmyra 428 66–67 64 0 0 1 x 975 1100 1100 50–60 60 0,15–0,30Fredrikslund 426 68 0 0 0 0 20 23 0 5–10 5 0Ursprunglig yta(m²)Slutgiltig yta(m²)Ny fornlämningsyta(m²)Schakt, målsättning.(m²)schakt, utfall(m²)Målsättning rutor,antalUtfall rutor,antal19115 21128 18985 560 981 980–1228 807Fyndförande lagerstjocklek110 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 77. Vi som gjorde det. Det glada fältgänget från väg 56 förundersökningarna på lut. Stående från vänster till högerNiclas Björck, Fredrik Larsson, Henrik Runeson, Leif Ekström (grävmaskinist), Pehr Lindholm, Jenny Holm, TorbjörnHolback och sittande Hanna Larsson. På bilden saknas Mia Englund. Foto: Torbjörn Holback.niserat olika aktiviteter under den tid då respektivelokal utnyttjades. Detta ger möjlighet till att förståhandlingar utan att omfattande aktiviteter från andraperioder försvårar förståelsen. Dessa förhållanden ärtämligen unika även i ett globalt perspektiv. Underden begränsade tid platserna legat vid havet har spårefter hur människor organiserat sina aktiviteter avsattsoch när havet dragit sig tillbaka och människanvalt andra lägen i detta dynamiska landskap så harspåren legat kvar orörda. Att endast någon enstakaav våra 14 C-prover lyckades datera den mesolitiskaperiod till vilken fyndmaterialen hör kan såledesförklaras av undersökningsstrategin i kombinationmed landhöjningsförloppets påverkan på platsernaskaraktär (enligt ovan).En djupare förståelse av fornlämningen redan iett förundersökningsskede kräver att större ytor tasupp redan i detta skede så att fynden kan relaterastill konstruktioner. Om större ytor tas upp ökar ocksåmöjligheten att finna till exempel benmaterial ellerdaterande material på denna typer av lokaler väsentligt(Björck m.fl. 2000; 2001). När större ytor tagitsupp på lokaler med denna karaktär i samband medslutundersökningar har man ofta funnit daterandematerial (t.ex. Björck m.fl. 2000; 2001; Guinard &Vogel 2006a:497ff; Björck & Ulfhielm 2007:23). Attstörre ytor tas upp på platser av detta slag har tidigarevisat sig vara mycket framgångsrikt och innebär atten diskussion kring platsernas funktion och i förlängningenderas plats i den övergripande samhällsbildenmöjliggörs (Björck 2001; 2007bc; Carlsson 2005;2007; Björck & Hjärtner Holdar 2008). Detta gerockså ett bättre empiriskt underlag och ger därmedökade möjligheter att tolka materialen utifrån olikavetenskapliga synsätt.Sammanfattade diskussion kring resultaten 111

Utvärdering och potentialBacka (RAÄ 466)Backa (RAÄ 466) bedöms vara en liten lokal (225kvadratmeter) som troligt brukats vid upprepadekorta uppehåll. Den fyndbild som erhölls från förundersökningentalar emellertid emot detta, materialetär tämligen ensartat och består av slagen kvarts samtknackstenar. Fynden påträffades ned till 0,2 metersdjup. Under denna nivå bör dock material i nedgrävningaretc. kunna påträffas. Den förhållandevistäta spridningen av slagen kvarts inom ett mindreområde kan tolkas som att det är en plats utnyttjatsintensivt eller under korta perioder ett flertal gånger.Nivåerna faller relativt snabbt vilket gör att platsenkan ha legat strandnära under lite längre tid, än vadsom är normalt i området kring väg 56. Vi tolkarfyndbilden som att det inte handlar om en egentligboplats utan kanske om någon typ av specialiserad lokal.Om vår tolkning är riktig finns goda möjlighetertill att studera aktiviteter som har bedrivits utanförnormalboplatserna. Tänkbara aktiviteter på platser avdenna typ är till exempel olika typer av specialiseradjakt, insamling, tillredning eller kanske aktivitetervid tillfälliga övernattningar. Att lokalen bedömsha brukats vid upprepade besök ger även möjlighetatt besvara frågor kring om och i så fall hur dennatyp av aktiviteter förändrats över tiden, både med enkoppling till naturmiljö (det föränderliga landskapet)men också kulturellt.Backa bedöms vara ett bra exempel på en tillfälligtbrukad, kanske specialiserad, lokal i ett skyddatläge. Vi bedömer att platsen kan ha legat strandnäraupp till 50 år kring 5800 f.Kr., det vill säga cirka tvågenerationer. Att samma område kan ha utnyttjatsunder längre tid kan medföra svårigheter att urskiljaolika skeenden. Potentialen att se förändring över tidinom platsen ökar dock.Långsvedsmossen (RAÄ 463)Långsvedsmossen (RAÄ 463) är en liten lokal (275kvadratmeter) och dess potential liknar den sombeskrivits för Backa ovan. En skillnad var dock attLångsvedsmossen uppvisar en tredelning, det vill sägaytor med olika karaktär. Att platsen är tredelad tolkassom en funktionell och/eller kronologisk uppdelning,Fyndbilden liknar också i viss mån Backa med främstavslag och avfall i kvarts. På Långsvedsmossen fannsdock en lite större variation i material och även tillexempel en slipsten. Fyndbilden kan således sägasindikera ett något mer varierat hantverk, åtminstoneunder någon av de faser vi bedömer finnas. Fyndenpåträffades ned till 0,15 meters djup. Under dennanivå bör dock material i nedgrävningar etc. kunnapåträffas.Vi tolkar Långsvedsmossen som en tillfälligt brukadlokal som besökts under en kortare tidsperioderkring 5300 f.Kr. Lokalen har sannolikt besökts upprepadegånger. Det är möjligen en specialiserad lokal,som sannolikt utnyttjats vid upprepade tillfällen.Detta innebär att man på platsen kan studera rumsligorganisation och/eller olika aktiviteters variation/utförande över tid. Om platsen rymmer flera tillfälligabesök under en längre tidsperiod ger detta ävenmöjlighet till att studera förändring över tid. Lokalenär förhållandevis välbevarad men har påverkats aven 1700-tals väg som går rakt igenom ett parti avplatsen. Detta kan dock även ha inneburit bättrebevarandeförhållanden för till exempel ben i vissapartier då vägen kan ha skyddat vissa underliggandelager/anläggningar.Digerholmen (RAÄ 467)Digerholmen (RAÄ 467) är tillskillnad från Backaoch Långsvedsmossen mycket stor till ytan (5410kvadratmeter). Möjligen handlar detta om ett mervaraktigt brukat boplatsområde. Det kan emellertidinte uteslutas att lämningarna är resultatet av att lokalenbesökts upprepade gånger, om så, förmodligensom ett led i tillfälliga aktiviteter i det omgivandelandskapet. En indikation på att detta kan vara enplats som brukats mer varaktigt är att förundersökningenindikerar att det finns åtminstone tre delytorinom platsen. Delytorna kan tolkas som en funktio-112 Stenålder längs nya riksväg 56

nell och/eller kronologisk uppdelning, vilket innebäratt man på platsen kan studera exempelvis rumsligfördelning av olika aktiviteter och/eller olika aktivitetersvariation/utförande över tid. Inom området finnsytor med spår som kan tolkas som lämningar koppladetill vanliga boplatsaktiviteter, råmaterialtäkt ochytor med aktiviteter som enbart speglas i förhöjdafosfatvärden. En intressant iakttagelse som gjordespå platsen är att vissa ytor präglas av bearbetad stenmedan förhöjda fosfatvärden finns framförallt påen yta mellan de fyndförande områdena. Stenmaterialetpå Digerholmen är i viss mån varierat när detgäller val av material. Plattformsmetod har kunnatbeläggas i materialet. Fynden påträffades ned till 0,1meters djup. Under denna nivå bör dock material inedgrävningar etcetera kunna påträffas. En dateringsom utfördes indikerar aktiviteter i området ävenunder romersk järnålder.Digerholmen är välbevarad. Lokalens potentialligger i dels dess storlek och dels i att denna storayta verkar ha utnyttjats på ett varierande sätt. Enannan viktig potential är att Digerholmen är denyngsta lokalen som berörs av väg 56. Detta gör attden kan bidra till förståelsen av kulturförändring ochlandskapsutnyttjande i ett långtidsperspektiv. Det ärvår bedömning att människor utnyttjat Digerholmensom boplats under en kortare tidsperiod kring 5100f.Kr.Sinäs (RAÄ 211)Fornlämning inom vägområdet kunde inte beläggasgenom förundersökningen för Sinäs (RAÄ 211). Vårbedömning är att den aktuella fornlämningen börligga väster om den befintliga vägkorridoren.Lövåsen 1 (RAÄ 222)Lövåsen 1 (RAÄ 222) är en liten lokal (220 kvadratmeter)belägen i ett topografiskt fint läge. Lokalenligger i en välavgränsad svacka som under brukningstidenlegat vid en vik eller lagun. I landskapet lågLövåsen 1vid en forntida bukt kring vilken fleraandra boplatser (både större och mindre) fanns. Detär troligt att Lövåsen 1 delvis har använts samtidigtmed Lövåsen 2, belägen längre norrut på samma åssträckning.Att andra lokaler i området verkar varasamtidiga är en del i platsernas potential då dettamöjliggör en diskussion kring funktionell variabilitetför olika närbelägna lokaler. Vid Lövåsen 1 har manpå åsen haft tillgång till och brukat ett rikt varieratstenmaterial. Fynden på Lövåsen 1 påträffades nedtill 0,15 meters djup. Under denna nivå bör dock materiali nedgrävningar etc. kunna påträffas Precis somvid Digerholmen finns förhöjda fosfater inom andraytor än den slagna stenen. Fosfatanalysen indikerarett varierat bruk av skilda delytor där vissa varit avseddaför boende och andra kanske för stenhantverkeller slaktaktiviteter. Alternativt kan Lövåsen 1 varaen speciallokal till exempel knuten till den senarefasen hos Lövåsen 2. Lövåsen 1 bedöms vara brukadunder som mest en generation kring 5900 f.Kr.Lokalen bedöms vara välbevarad.Lövåsen 1 bedöms vara en liten boplats med godamöjligheter till fiske och jakt på säl samt en lokaltillgång till varierat stenmaterial. Lokalen har storpotential i flera avseenden. Detta gäller dels rumsligaaspekter på hur platsen nyttjats men också i möjlighetenatt utröna huruvida de av allt att döma delvissamtida lokalerna Lövåsen 1 och 2 kan ha fungerattillsammans. I detta avseende bedöms Lövåsen 1 hastor potential för att undersöka utnyttjandet av olikalandskapsrum i det mesolitiska landskapet.Lövåsen 2 (RAÄ 221)Lövåsen 2 (RAÄ 221) är en stor lokal (3155 kvadratmeter)belägen på ett långsträckt höjdläge somunder mesolitikum utgjort en cirka 200×200 meterstor udde. I landskapet låg Lövåsen 2 vid en forntidabukt kring vilken flera andra mindre boplatser fanns.Det är troligt att vissa av dessa har utnyttjats samtidigtmed Lövåsen 2. Att andra lokaler i områdetverkar vara samtidiga är en del i platsernas potentialdå detta möjliggör en diskussion kring funktionellvariabilitet för olika närbelägna lokaler. Vid Lövåsen2 har man på åsen haft tillgång till och som fyndmaterialetvisar brukat ett rikt varierat stenmaterial.Utöver slagen sten finns också en slipsten och ettbergartsavslag med slipyta från platsen vilket antyderen viss variation även i aktiviteter. Fynden på Lövåsen2 påträffades ned till 0,25 meters djup. Under dennanivå bör dock material i nedgrävningar etc. kunnapåträffas. Fyndbilden ger goda möjligheter till att studeraett stenhantverk från råmaterialinsamling övertillslagning till användning och avfallsdeponeringinom samma lokal. Vi bedömer att det på Lövåsen2 finns goda möjligheter att studera och förstå merkomplicerade kontexter där fyndmaterialet, aktiviteteroch konstruktioner kan studeras i ett rumsligtsammanhang. Över tiden har möjligen aktiviteternaförflyttats åt öster vilket även ger möjlighet till attnärmare studera hur en sådan förändring av lokalensUtvärdering och potential 113

läge påverkat både rumsligt beteende, näringsekonomioch möjligen också sociala mönster. Förekomstenav anläggningar tillsammans med ett rikt inslag avskärvsten samt höga fosfater, indikerar förekomst avanläggningar/aktivitetsytor. En intressant iakttagelsesom gjordes var att de högsta fosfatvärdena fanns intillmen inte vid fyndkoncentrationerna av bearbetadsten, det vill säga i ytor utan fynd av sten. Då dettamönster upprepas på flera lokaler (RAÄ 222, 412och 467) längs väg 56 är det rimligt att det speglarvariationer hur ytorna utnyttjats under mesolitikum.I A1615 påträffades ben från ett mindre hjortdjur,möjligen rådjur. När denna kontext daterades erhöllsdock en datering som indikerar aktiviteter underyngre romersk järnålder–folkvandringstid. Dettainnebär att man utöver de mesolitiska lämningarnaäven bör räkna med aktiviteter som hör till mänskligaaktiviteter under romersk järnålder.Lokalens potential ligger i att det är en störreboplats med förekomst av ett rikt och varierat fyndmaterial,förmodligen med ett helt lokalt råmaterialursprung.Platsens lokalisering på ett relativt skyddatläge i ytterskärgård och med ett inslag av grundområdenoch skär i närområdet, tyder på att platsen ärnoggrant vald med möjligheter till fiske och jakt påsäl samt en god tillgång till stenmaterial. Platsens bevarandegradbedöms vara god med endast en mindresentida påverkan i form av utmarksaktiviteter underromersk järnålder–folkvandringstid och ett möjligttorpläge i närområdet. Vi bedömer att lokalen harbrukats under några generationer kring 6000 f.Kr.Lövåsen 3 (RAÄ 220)Lövåsen 3 (RAÄ 220) är en liten lokal (290 kvadratmeter).Lokalens potential ligger huvudsakligen i treområden. Förekomsten av en slagplats, en råvaruförekomstsamt en rik variation på stenmaterialet inomlokalen. Sammantaget ger detta goda möjligheter tillatt studera både rumsliga och teknologiska aspekterav ett lokalt stenhantverk. Fynden påträffades ned till0,2 meters djup. Under denna nivå bör dock materiali nedgrävningar etc. kunna påträffas. Stenmaterialetär varierat men dock delvis av en typ och kvalitésom gör det svårbedömt i tekniskt hänseende. Deovan nämnda arkeologiska kontexterna och ävenen hästskoformad ansamling av skärvsten som kantolkas som avfallshantering kring en hydda höjerdock platsens vetenskapliga värde (jfr Björck 2007b;Lindberg & Larsson 2008). Detta medför en möjlighetatt studera boendeformer på dessa typer av tidigaboplatser i ytterskärgårdsmiljö. Lokalens datering till6500 f.Kr. innebär att det är den näst äldsta lokalenlängs vägsträckningen. Detta i kombination medden närbelägna Stenbrottetlokalen (RAÄ 215), somdateras till 7000 f.Kr., innebär att Lövåsen 3 kanbetecknas som en nyckellokal då den är ensam i ettnära 1000 år långt tidssegment.Platsens lokalisering på ett exponerat läge i ytterskärgårdmen i ett lokalt skydd av en massiv halvöoch intill en mindre vik med ett inslag av grundområdenoch skär i närområdet, tyder på att platsen ärnoggrant vald med en tillgång till fiske och jakt påsäl. Platsens bevarandegrad bedöms vara god, medendast en äldre körväg som löper längs den norrakanten av boplatsen. Sammantaget tolkas lokalenvara en mindre boplats belägen i ett delvis exponeratytterskärgårdsläge med god tillgång till fiske och säljakti närområdet. Förmodligen har lokalen använtsupp till en generation kring 6500 f.Kr.Stenbrottet (RAÄ 215)Stenbrottet (RAÄ 215) är en liten lokal (220 kvadratmeter).Lokalens potential ligger främst i dessdatering till 7000 f.Kr. vilket gör den till en av Upplandsäldsta kända mesolitiska lokaler. Lokalens lägeoch datering innebär att det går att nå en större förståelseför vilken funktion dessa tidiga lokaler långtute i havsbandet kan ha haft för funktion. Lokalenhar ett varierat stenmaterial, kvarts, diabas, hälleflinta,flinta och övrig bergart. En variation i aktiviteterantyds av en slipsten från lokalen. Från platsen finnsockså ett mikrospån i flinta. I teknologiskt hänseendehar plattformsmetod kunnat beläggas på platsen.Förekomst av skärvsten antyder att anläggningar börfinnas. Fynden påträffades ned till 0,25 meters djup.Under denna nivå bör dock material i nedgrävningaretc. kunna påträffas.Platsens bevarandegrad bedöms vara medelgoddär ett massivt skrotstenslager har kompakterat detfyndförande lagret och försvårar en undersökning.Platsens datering gör emellertid att den ändå bedömsvara viktig. Fyndmaterialet och artefakternafrån Stenbrottet visar också att platsen har potential.Platsens lokalisering på en mindre exponerad ö iytterskärgård men i ett lokalt skydd av ett mindrehöjdläge och en svacka, tyder på att platsen är noggrantvald och förmodligen vald med utgångspunkti tillgången på en lokal resurs, exempelvis fiske ochsjöfågel samt ett strategiskt läge. Den kalkhaltigaberggrunden i området gör att till exempel benma-114 Stenålder längs nya riksväg 56

terial har förutsättningar att kunna bevaras bättrehär än i många andra miljöer. Under brukningstidenligger den mellan fastlandet och öarna vid Huddungei öster. Sammantaget tolkas lokalen vara en mindreboplats/rastplats belägen i exponerat ett ytterskärgårdsläge.Förmodligen har lokalen använts ett pargenerationer kring 7000 f.Kr. Den relativt brantatopografin mot öster möjliggör dock att platsen kanha legat strandnära under en, för denna region, relativtlängre tid.Rötovmossen (RAÄ 230)Rötovmossen (RAÄ 230) är en mellanstor lokal (540kvadratmeter). Lokalens potential ligger främst i attden ligger i ett område med flera lokaler (Mossbodaoch Vitrosmossen), vilka är likartade i avseende påstorlek, fyndmaterial och datering. Detta ger möjligheteratt studera lokalen samt de andra utifrånhypotesen att de har haft olika sociala och/eller funktionellaanvändningar, alternativt att de representerarlämningar av en enda kringflyttande grupp i ett begränsatområde under en eller ett par generationer. PåRötovmossen består hela stenmaterialet av kvarts ochplattforms metod har kunnat beläggas. Det finns ävenredskap i form av en kniv. Detta visar att det inte baraär en plats där kvarts bearbetats utan att aktiviteternasannolikt varit mer varierande. En annan indikationpå ett varierat bruk är att skärvsten förekommer.Sammantaget gör detta att Rötovmossen bedömsha fungerat som boplats eller rastplats under denaktuella delen av mesolitikum. Fynden påträffadesned till 0,15 meters djup. Under denna nivå bör dockmaterial i nedgrävningar etc. kunna påträffas.Platsens lokalisering i en större vik på Rudsjöön,på sydsidan av en udde och med närhet till enstörre ö och grundområden med skär, tyder på attdet funnits tillgång till både gott fiske och säljakt.Platsens bevarandegrad bedöms vara medelgod, dären markberedning inför skogsplantering medfört enviss störning. Sammantaget kan platsen tolkas varaen mindre boplats belägen i ett skyddat söderläge ien vik där man ägnat sig åt jakt och fiske samt tillagatmat. Förmodligen har den använts under en kort tid,kanske så kort som 10–15 år runt 5600 f.Kr.Mossboda (RAÄ 229)Mossboda (RAÄ 229) är en liten lokal (275 kvadratmeter).Lokalens potential ligger främst i att den liggeri ett område med flera lokaler (Rötovmossen ochVitrosmossen), vilka är likartade i avseende på storlek,fyndmaterial och datering. Detta ger möjligheteratt studera lokalen samt de andra utifrån hypotesenatt de kan ha fungerat tillsammans i socialt och/ellerfunktionellt avseende. Alternativt representerarde lämningar av en enda kringflyttande grupp i ettbegränsat område under en eller ett par generationer.Stenmaterialet på Mossboda består också huvudsakligenav kvarts. Även mikrospån identifierades. Iteknologiskt avseende kan också nämnas att städteknikidentifierades i materialet. På platsen framkomockså ett avslag i flinta. Möjligheten att påträffa merflinta än den som påträffades vid förundersökningenär intressant och ger möjligheter att studera hur dettamaterial brukats hur kontaktnät och utbytessystemunder denna del av mesolitikum har sett ut. På Mossbodaframkom också tämligen rikligt med skärvstenvilket kan tolkas som att anläggningar och konstruktionerbör kunna påträffas. I en av dessa skärvstenskoncentrationererhölls en datering till mesolitikum(Ua-29414). Dateringen är helt samstämmig medden modell för strandlinjedatering som utnyttjatsför att datera övriga lokaler. Fynden påträffades nedtill 0,15 meters djup. Under denna nivå bör dockmaterial fortfarande finnas i anläggningar av olikaslag till exempel nedgrävningar.Platsens lokalisering till en udde och med närhettill flera större öar och grundområden med skär, tyderpå att det funnits tillgång till både gott fiske samtmed största sannolikhet tillfällen för jakt på säl. Platsensbevarandegrad bedöms vara mycket god medendast ett mycket litet inslag av sentida störningar iform av en skogsbilväg i kanten av lokalen. Detta göratt platsens potential både avseende fyndmaterial ochrumsliga aspekter på hur lokalen brukats bedöms varamycket hög. Sammantaget kan platsen tolkas vara enmindre boplats/jaktstation använd under en kort tid,kanske så kort som 5–10 år, runt 5600 f.Kr.Vitrosmossen (RAÄ 228)Vitrosmossen (RAÄ 228) är en mellanstor lokal (650kvadratmeter). Lokalens potential ligger främst i attden ligger i ett område med flera lokaler (Rötovmossenoch Mossboda), vilka är likartade i avseende påstorlek, fyndmaterial och datering. Detta ger möjligheteratt studera lokalerna utifrån hypotesen attde kan ha fungerat tillsammans. De kan exempelvisha haft olika sociala och/eller funktionella roller iett system. Kanske är det spår representerar de lämningarefter en enda kringflyttande grupp? Fyndmaterialetfrån Vitrosmossen är något mer varierat änUtvärdering och potential 115

materialet från Mossboda och Rötovmossen. Frånplatsen finns också flera redskap såsom en skrapa, enslipsten och en knacksten. I teknologiskt hänseendekan nämnas att både bipolär- och plattformsmetodidentifierats från platsen. På platsen påträffades rikligtmed skärvsten vilket indikerar att det bör finnasanläggningar av olika slag. Till detta kommer ävenatt det på Vitrosmossen finns en välbevarad stenröjdsvacka där det finns en god potential att påträffa eneller flera hyddor vilket kan ge möjligheter att studeraboendeformer i den senare mesolitiska mellanskärgården.Även den relativt rikliga förekomsten redskapantyder att det funnits en eller flera rika aktivitetsytorpå platsen, som kan besvara frågor kring exempelvisskinn-, trä-, ben- och hornhantverk under den aktuellamesolitiska perioden. Fynden påträffades nedtill 0,15 meters djup. Under denna nivå bör dockmaterial i anläggningar, till exempel nedgrävningarkunna påträffas.Platsens lokalisering i en större vik på Rudsjöön,med större uddar i norr och söder samt med närhettill en större ö och grundområden med skär, tyder påatt det funnits tillgång till goda vattenområden förfiske och jakt på säl. Platsens bevarandegrad bedömsvara mycket god, utan några identifierbara sentidastörningar. Sammantaget tolkas lokalen vara en mindreboplats belägen i ett skyddat österläge i en störreflack vik, där man ägnat sig åt jakt och fiske samttillagat mat och bedrivit ett omfattande hantverk.Förmodligen har lokalen använts under som mest20–30 år runt 5500 f.Kr. Vitrosmossen bedöms hahög potential.Instängslet (RAÄ 241)Instängslet (RAÄ 241) är en liten specialiserad plats(35 kvadratmeter). Fynden påträffades ned till ettdjup 0,15 meter. Under denna nivå bör dock materiali nedgrävningar etc. kunna påträffas. Platsenspotential ligger huvudsakligen i att det är ett störrekvartsbrott som av allt att döma besökts intermittentsom ett led i råmaterialinsamling. Detta innebär attlokalen kan ha använts av flera olika grupper ochdärmed också kan ha haft en funktion som en infrekventanvänd samlingslokal. Med denna hypotessom utgångspunkt är platsens potential stor, sett tillatt den kan innehålla spår av social interaktion mellangrupper. Möjligheten att koppla kvartsmaterialet frånlokalen till omkringliggande lokaler innebär också enchans att studera ett stenhantverk från brytning tillfärdig produkt och vilka moment som utförs var.Platsens lokalisering på en ö i en stor vik, med störreuddar i norr och söder samt med närhet till Rudsjöönoch grundområden med skär utanför, tyder påatt det funnits en miljö med goda förutsättningarför boplatser i närområdet. Platsens bevarandegradbedöms vara mycket god, utan några identifierbarasentida störningar. Sammantaget tolkas platsen varaett mindre kvartsbrott beläget på en mindre ö i enstörre flack vik. Förmodligen har lokalen använtsunder som mest ett århundrade runt 6000 f.Kr. innanden hamnat för långt från kusten för att vara ettfullgott alternativ.Hällby (RAÄ 412)Hällby (RAÄ 412) är stor till ytan (4085 kvadratmeter).Platsen bedöms vara ett mer varaktigt brukatboplatsområde. En indikation på att detta är en platssom brukats mer varaktigt är att förundersökningenindikerar att det finns åtminstone tre delytor inomplatsen. Delytorna kan tolkas som en funktionell och/eller kronologisk uppdelning, vilket innebär att manpå platsen kan studera exempelvis rumslig fördelningav olika aktiviteter och/eller olika aktivitetersvariation/utförande över tid. Inom området finns ytormed spår som kan tolkas som lämningar kopplade tillvanliga boplatsaktiviteter, härdar, råmaterialtäkt ochytor med aktiviteter som enbart speglas i förhöjdafosfatvärden. Att fynd respektive förhöjda fosfatvärdenverkar finnas inom skilda ytor är en iakttagelsesom gjorts på flera av lokalerna längs väg 56 (RAÄ221, 222, 467). Vid Hällby framkom de anträffadehärdarna i de områden där det förekom mer rikligtmed bearbetad sten och vid båda härdarna fannsen större flat sten som bör ha använts som avställningsyta.I ytan mellan dessa där fosfatvärdena varförhöjda fanns istället en svacka som kan ha med demesolitiska aktiviteterna att göra, möjligen kan detvara en bostadslämning. På flera platser förekommerockså skärvsten som visar att fler anläggningar än desom påträffades bör finnas. En annan indikation är attstenmaterialet på Hällby är varierat när det gäller valav material. Det finns också artefakter av olika slag imaterialet, slipstenar, malstenar, knackstenar och tillexempel råämnen. Både bipolär och plattformsmetodhar kunnat beläggas på platsen. Fynden påträffadesned till 0,3 meters djup. Under denna nivå kan fyndknutna till anläggningar förväntas. Ett kolprov sominsamlades från en av härdarna löstes tyvärr helt uppvid förbehandlingen.116 Stenålder längs nya riksväg 56

Hällby bedöms vara välbevarad. Både fynd och anläggningarindikerar att den stora boplatsytan verkarha utnyttjats intensivt och på ett varierat sätt. Lokalenspotential ligger i dels dess storlek och dels i attdenna stora yta verkar ha utnyttjats på ett varierandesätt. En annan viktig potential är att de stora sandigastenfria ytorna vid Hällby ger goda förutsättningaratt finna och förstå konstruktioner av olika slag. Härfinns goda möjligheter att fördjupa vår förståelse förtidens utnyttjande av rum och landskap. Detta gör attden kan bidra till förståelsen av kulturförändring ochlandskapsutnyttjande i ett långtidsperspektiv. Det ärvår bedömning att människor utnyttjat Hällby underen kortare tidsperiod kring 5400 f.Kr.Honkärret (RAÄ 403)Det finns inga mesolitiska boplatslämningar i vägområdetför nya väg 56 vid Honkärret (RAÄ 403).Läget där vägen går är inte det optimala läget i närområdet,den bästa ytan ligger istället precis utanförvägområdet i väster. Även om inga provgropar upptogsi detta område är det på rent topografisk grundsannolikt att lokalen ligger på denna terrasseringväster om vägområdet. Det var också i ett schakt idetta område som fynd framkom vid utredningen.Detta betyder att platsen i sin helhet ligger utanförvägområdet. Omfattningen på lämningen utanförvägkorridoren har inte kunnat avgränsas men bedömtutifrån topografin bör det vara en liten lokal.Området har hyggesplöjts och är även i övrigt störtav till exempel skogsbilvägar, kolning etc. vilket göratt lokalens potential bedöms vara låg. Vår bedömningär att den aktuella fornlämningen ligger västerom befintlig vägkorridor. Rekommendation: Ingafortsatta antikvariska insatser nödvändiga.Brännsten (RAÄ 420)Brännsten (RAÄ 420) är en mellanstor lokal (630kvadratmeter). Platsen bedöms ha brukats som boplatsområde.Bruket av platsen ter sig tämligen varieratmed platser för råmaterialtäkt och indikationerpå andra aktiviteter (artefakter, skärvsten). Skärvstenförekom på flera ytor vilket visar att anläggningarbör finnas. Urvalet av stenmaterial på Brännsten ärockså i viss mån varierat. Det finns också artefakter avolika slag i materialet, en slipsten och en knacksten. Iteknologiskt hänseende har plattformsmetod kunnatbeläggas. Fynden påträffades ned till 0,3 meters djup.Under denna nivå kan fynd knutna till anläggningarförväntas. Två kolprov daterades från platsen mendessa gav i ena fallet yngre romersk järnålder och idet andra fallet medeltid. Det fanns inget i fyndmaterialeti övrigt som indikerar aktiviteter under dessaperioder. Det kan dock inte uteslutas att någon typav utmarksaktiviteter kan ha skett på platsen undernämnda perioder. Det finns dock andra möjligheter,till exempel att dateringarna härrör från skogsbrändersom dragit fram över platsen.Brännsten bedöms vara välbevarad. Både fyndoch anläggningar indikerar att den stora boplatsytanverkar ha utnyttjats på ett varierat sätt. Lokalenspotential ligger i i att den verkar ha utnyttjats på ettvarierande sätt. Detta ger goda förutsättningar attfinna och förstå konstruktioner av olika slag. Härfinns goda möjligheter att fördjupa vår förståelse förtidens utnyttjande av rum och landskap inte minsti relation till övriga lokaler i Dunsjö gruppen. Sammantagetkan lokalerna bidra till förståelsen av kulturförändringoch landskapsutnyttjande i ett långtidsperspektiv.Det är vår bedömning att människorutnyttjat Brännsten under en kortare tidsperiod kring5500 f.Kr.Tallmossen (RAÄ 421)Tallmossen (RAÄ 421) en liten lokal (375 kvadratmeter).Platsen bedöms ha brukats som rastplats/täktplats. Bruket av platsen ter sig tämligen varieratmed råmaterialtäkt och indikationer på andra aktiviteter(artefakter, skärvsten). Fynden påträffadesned till 0,3 meters djup. Under denna nivå kan fyndknutna till anläggningar förväntas. Ett kolprov dateradesfrån platsen men detta gav en datering till efterreformatorisktid. Det fanns inget i fyndmaterialeti övrigt som indikerar aktiviteter under denna period.Det är sannolikt att provet daterar till exempel enskogsbrand dragit fram över platsen.Lämningarna vid Tallmossen bedöms vara välbevarade.Det rör sig både när det gäller boplatsytan ochkvartsbrottet om mindre ytor som bara delvis berörsav vägen. När det gäller boplatsytan berörs bara västrautkanten av ett större boplatsområde. Kvartsbrottetligger i östra utkanten av vägområdet och även i dettafall ligger stora delar av aktivitets ytan utanför vägkorridoren.Lokalens potential ligger i att den verkarha utnyttjats på ett varierande sätt. Detta ger godaförutsättningar att fördjupa vår förståelse för tidensutnyttjande av rum och landskap inte minst i relationtill övriga lokaler i Dunsjö gruppen. Lokalens värdeminskar dock genom att endast mindre delar av aktivitetsytornaberörs av exploateringen. SammantagetUtvärdering och potential 117

kan lokalerna dock Tallmossen bidra till förståelsenav kulturförändring och landskapsutnyttjande i ettlångtidsperspektiv. Det är vår bedömning att människorutnyttjat Tallmossen under en kortare tidsperiodkring 5500 f.Kr.Hönsbäcksrännan (RAÄ 430)Hönsbäcksrännan (RAÄ 430) är en stor lokal (1500kvadratmeter). Platsen har hög potential för att studerahur människan utnyttjat skärgårdslandskapetomkring 5400 f.Kr. Det strategiska läget gör sannoliktatt platsen kan ha fungerat tillsammans mednärbelägna och av allt att döma samtida lokaler. Frånutsiktsberget vid Hönsbäcksrännan har Gullsmyra(RAÄ 428) och RAÄ 427 varit väl synliga, då de lågpå en liten ö på andra sidan ett cirka 0,5 kilometerbrett sund. Utsiktspunkten har sannolikt varit enplats där man spanat på till exempel bytesdjur. Hönsbäcksrännanslokalisering till ett relativt skyddat lägei ytterskärgård och med ett inslag av grundområdenoch skär i närområdet, tyder på att platsen är noggrantvald med möjligheter till fiske och jakt på sälsamt en god tillgång till stenmaterial. Fyndmaterialetfrån Hönsbäcksrännan är varierat i avseende på materialoch det finns också artefakter såsom till exempelkärnor, en städsten och en knacksten från platsen.I fyndmaterialet finns variationer som gör sannoliktatt olika aktiviteter har skett på olika delar av lokalen.Sådana indikationer finns också topografiskt inomden utnyttjade ytan. Hönsbäcksrännan har såledesen komplex uppbyggnad där olika topografiska lägenverkar ha utnyttjats på ett varierande sätt. Inomområdet finns kvartsbrott, bergartsbrott, mer stenbundnarespektive mer stenfria ytor, utsiktspunkter,skyddade svackor och till exempel färsk vattenhålet(A10140) öster om vägkorridoren. Tillsammans antydermiljön och fyndbilden att platsen utnyttjatsintensivt och på ett varierat sätt under mesolitikum.Lokalen har därigenom stora möjligheter att tillsammansmed övriga lokaler i Dunsjögruppen belysa hurmänniskan utnyttjat landskapet under mesolitikum.Hönsbäckrännan bedöms vara en välbevarad boplatsoch bör kunna bidra till förståelsen av kulturförändringoch landskapsutnyttjande i området. Den välavgränsade och skyddade svackan med en anslutandemindre vik eller lagun innebär att Hönsbäcksrännanlegat lättillgängligt men ändå relativt skyddat. Detrika relativt varierade fyndmaterialet som finns bådeinom den stenfria terrassen men också inom andradelar av lokalen, vid brott, längs höjdryggen upp motutsiktsberget och i området mellan nämnda ytorindikerar ett varierat bruk av platsen. Platsens bevarandegradbedöms dessutom vara mycket god utansentida påverkan. En mycket stor potential ligger iatt skapa en bild av hur detta varierande rum, skyddadterrass, utsiktsberg, strandzon eller till exempelytorna kring brotten har utnyttjats. Dess komplexauppbyggnad gör att det torde finnas goda möjlighetertill att genom att studera intrasite mönster ökavår förståelse av den mesolitiska människan. Detär vår bedömning att människor utnyttjat lokalenunder minst en period kring 5400 f.Kr. Två kolprovfrån platsen gav dateringar till yngre brons–äldreförromersk järnålder respektive vendel–vikingatid.Det fanns dock inget i fyndmaterialet i övrigt somindikerar aktiviteter under denna period. Det är sannoliktatt provet daterar till exempel en skogsbranddragit fram över platsen.Gullsmyra (RAÄ 428)Gullsmyra (RAÄ 428) är en tämligen stor lokal(1100 kvadratmeter). Utbredningen fastställdes medutångspunkt i resultaten från undersökta provgropar(fyndmaterial, fosfater) i kombination med platsenstopografi. Av denna yta bedöms emellertid bara delarha utnyttjats intensivt. Inom området fanns två merstenfria svackor, en i öster och en i väster, åtskildaav ett storblockigt område. Fynd framkom främst ide stenfria svackorna och i mindre grad i mellanliggandestorblockiga område. Den bearbetade stenenpå Gullsmyra är relativt varierad, kvarts, porfyr ochhälleflinta påträffades. De väl avgränsade svackornabedöms utgöra centrala boplatsytor medans det mellanliggandeområdet har utnyttjats mer extensivt.Närvaron av, relativt sett, höga fosfater på fyndtommaområden kan möjligen tolkas som slaktaktiviteterutanför de huvudsakliga boplatsytorna. Platsens bevarandegradbedöms vara god även om viss sentidapåverkan inom främst den östra svackan skett genomkörvägen. Påverkan bedöms dock vara ringa genomatt det varit körbart i svackan utan att några omfattandeingrepp behövts. Sammantaget kan platsentolkas vara en mindre boplats belägen i ett skyddatytterskärgårdsläge med god tillgång till fiske och säljakti närområdet. Förmodligen har lokalen använtsunder ungefär en generation kring 5500 f.Kr. Ett kolprovfrån platsen gav en datering till senneolitikum.Det fanns dock inget i fyndmaterialet i övrigt somindikerar aktiviteter under denna period. Det är san-118 Stenålder längs nya riksväg 56

nolikt att provet daterar till exempel en skogsbrandsom dragit fram över platsen vid nämnda tid.Platsen har en komplex uppbyggnad där olikatopografiska lägen utnyttjats på ett varierande sätt.Det finns kvartsbrott, ytor med förhöjda fosfatvärden,mer stenbundna respektive mer stenfria ytor och tillexempel mortelstenen (A10061). Här torde såledesfinnas ytor som har haft en varierande funktion ochlokalen har potential att belysa frågor kring rumsligorganisation. Det strategiska läget på en liten ö i enbukt på en större ö gör sannolikt att platsen kan hafungerat tillsammans andra lokaler i området, tillexempel med den närbelägna större lokalen Hönsbäcksrännan(RAÄ 430). Denna lokal ligger på enstörre ö vid buktens södra ände. Från utsiktsberget påRAÄ 430 har RAÄ 428 och 427 varit synliga, då delåg på andra sidan ett cirka 0,5 kilometer brett sund.Att undersöka samtida men inbördes olika platserger goda möjligheter till att genom jämförelser avtopografiskt läge, anläggningar och fyndmaterialskapa förståelse för människans bruk av platsernaoch därigenom landskapet.Fredrikslund (RAÄ 426)Fornlämning inom vägområdet kunde inte beläggasgenom förundersökningen för Fredrikslund (RAÄ426). Vår bedömning är att den aktuella fornlämningenligger väster om befintlig vägkorridor.Utvärdering och potential 119

ReferenserAgrell, H. & Mikko, H. 2003. Beskrivning till jordartskartan12H Söderfors SV. Sveriges geologiskaundersökning. Uppsala.Asklund, B. 1935. Gästriklands fornstrandlinjer ochnivåförändringsproblemen. Sveriges GeologiskaUndersökning. Årsbok 29 No 6. Stockholm.Bellander, E. 1933. Inventering av fasta fornlämningari Nora socken, Västmanlandslän, Uppland.Riksantikvarieämbetet. Stockholm.Biwall, A.; Larsson, F. & Lindberg, K-F. 2007. Arkeologiskmetodik. En översikt. I: Stenbäck, N.(red). Stenåldern i Uppland. Uppdragsarkeologi ocheftertanke. Riksantikvarieämbetet UV GAL, SocietasArchaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet.Volym 1. Arkeologi E4 Uppland – studier.Uppsala.Björck, M. 2008. Stenålder och skogsbruk – En inventeringav stenåldersboplatser. Torsåker socken,Gästrikland. Länsmuseet Gävleborg Rapport2009:3. Gävle.Björck, M.; Björck, N. & Martinell, K. 2000. Vittersjö– En mesolitisk boplats. RAÄ 65, Ockelbo socken,Gästrikland. Rapport länsmuseet Gävleborg1999:09. Gävle.Björck, M., Björck, N., Vogel, P. & Olson, C. 2001.Gårdsjön – En av de äldsta bosättningarna i Norrland.RAÄ 170, Skog socken, Hälsingland. Rapportlänsmuseet Gävleborg 2001:03. Gävle.Björck, M. 2001. Åsen ett mesolitiskt boplatsområde.Arkeologisk förundersökning och slutundersökning,RAÄ 46, Skog socken, Hälsingland, 1997.Rapport – Länsmuseet Gävleborg 2001:13.Björck, M. & Ulfhielm, U. 2008. Hästboberget ochFlyttblocket, Hästboberget – en mesolitisk boplatsoch Flyttblocket – en fiske- och jaktstation.RAÄ 1589 och 1590, Torsåker socken, Gästrikland.Rapport Länsmuseet Gävleborg 2008:07.Gävle.Björck, N. 1997. New perspectives on the PittedWare Culture in Northern Sweden. I: Burström,M., Carlsson, A. (Red.). Current Swedish Archaeology.Vol. 5. 1997. Stockholm.– 1999. Gropkeramiska boplatser i norra Uppland –En inventering av neolitiska kustboplatser 1997.Länsstyrelsen meddelandeserie nr 1999:11 Uppsala.– 2000. Projektet yngre stenålderns kustboplatser –Inventering av neolitiska kustboplatser 1995–1998.Rapport – Länsmuseet Gävleborg 2000:15. Gävle.– 2007a. Stenhus och djurandar – neolitiska diskurseri ideologiska argumentation. I: Notelid,M. (Red.). Att nå andra sidan. Om begravning ochritual i Uppland. E4-volym 2 – studier. RiksantikvarieämbetetUV GAL, Societas ArchaeologicaUpsaliensis, Upplandsmuseet. Uppsala.– 2007b. Bostäder och boplatsorganistion understenåldern. I: Göthberg, H. (Red.). Hus och bebyggelsei Uppland. Delar av förhistoriska sammanhang.E4-volym 3 – studier. Riksantikvarieämbetet UVGAL, Societas Archaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet.Uppsala– 2007c. Uppland under stenåldern – aspekter påkulturhistoria, kosthållning och stenålderns samhällen.I: Hjärtner Holdar, E.; Seiler, A.; Ranheden,H. (Red.). Land och samhälle i förändring.Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. E4-volym4 – studier. Riksantikvarieämbetet UV GAL,Societas Archaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet.Uppsala.– 2008a. Topografi, landskap och miljö. I: Björck,N. Hjärtne Holdar, E. (Red.) Mellan hav och skog.Högmossen, en stenåldersmiljö vid en skimrandestrand i norra Uppland. E4-volym 6 – studier.Riksantikvarieämbetet UV GAL, Societas ArchaeologicaUpsaliensis, Upplandsmuseet. Uppsala.– 2008b. I skogens djup – Högmossen under historisktid. I: Björck, N.; Hjärtner Holdar, E. (Red.)Mellan hav och skog. Högmossen, en stenåldersmiljö120 Stenålder längs nya riksväg 56

vid en skimrande strand i norra Uppland. E4-volym6 – studier. Riksantikvarieämbetet, UV GAL.Uppsala.Björck, N. & Guinard, M. 2003. Stenåldersboplatserlängs den nya sträckningen för väg E4 – sträckanUppsala–Mehedeby. Riksantikvarieämbetet isamarbete med SAU. UV GAL, rapport 2003:1.Stockholm.Björck, N. & Lindberg, K.F. 2005. Fembäcke – enneolitisk kustboplats i Vendel. Riksantikvarieämbetet.UV GAL, rapport 2005:13. Uppsala.– 2008. Det neolitiska landskapet och bosättningenvid Högmossen. I: Björck, N.; Hjärtner Holdar, E.(Red.). Mellan hav och skog. Högmossen, en stenåldersmiljövid en skimrande strand i norra Uppland.E4-volym 6 – studier. Riksantikvarieämbetet UVGAL. Uppsala.Björck, N. & Larsson, F. 2007a. Snåret – aspekter påsten brons och järnålder i Vendel. Väg E4 Uppsala–Mehedeby.Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet.UV GAL, rapport 2006:2.Stockholm.– 2007b. Det neolitiska samhället i östra Sverige– en problematisering av tolkningsgrunden. I:Stenbäck, N. (Red.). Stenåldern i Uppland – Uppdragsarkeologioch eftertanke. E4-volym 1– studier.Riksantikvarieämbetet UV GAL, Societas ArchaeologicaUpsaliensis, Upplandsmuseet. Uppsala.Björck, N.; Hjärtner Holdar, E. 2008. Mellan hav ochskog. Högmossen, en stenåldersmiljö vid en skimrandestrand i norra Uppland. E4-volym 6 – studier.Riksantikvarieämbetet, UV GAL. Uppsala.Carlsson, T. 2005. Home, sweet home. The spatialstory of the Mesolithic settlement organisationi Österötland. I: Gruber, G. (Red.). Identitiesin transition. Mesolithic strategies in the Swedishprovince of Östergötland. RiksantikvarieämbetetArkeologiska undersökningar Skrifter no 64. Linköping.– 2007. Mesolitiska möten – Strandvägen, en senmesolitiskboplats vid Motala ström. Acta ArchaeologicaLundensia. Series Altera 8°, No 54.Uppsala.Darmark, K. & Sundström, L. 2006. Postboda 3 – ensemesolitisk lägerplats i Uppland. SAU skrifter9. Uppsala.Edenmo, R. 2008. Prestigeekonomi under yngre stenåldern– Gåvoutbyten och regionala identiteter i densvenska båtyxekulturen. Opia 43. Uppsala Universitet.Uppsala.Ekholm, G. 1909. Upplands stenåldersboplatser.I: Upplandsfornminnesförenings tidskrift XXVI.Uppsala.– 1915. Studier i Upplands bebyggelsehistoria 1. Stenåldern.Uppsala Universitets årsskrift 1916, Filosofi,språkvetenskap och historiska vetenskaper 1.Uppsala.Frödin, J. 1950. Upplands gamla fäbodar. I: Uppland.Årsbok för medlemmarna i Upplands Fornminnesförening.Uppsala.Grau, O. 1904 (1754). Beskrivning öfver Västmanland.Utgiven av Västmanlands Allehandas redaktion.Västerås.Guinard, M. & Vogel, P. 2006a. Stormossen – ett senmesolitisktboplatskomplex i den yttre uppländskaskärgården. SAU skrifter 20. Uppsala.– 2006b. Skallmyran – ett senmesolitisk skärgårdslokali Uppland. SAU skrifter 14. Uppsala.Hennius, A.; Svensson, J.; Ölund, A. & Göthberg, G.2005.Kol och tjära i norra Upplands skogsmarker.Undersökningar för E4. Vendel, Tierp ochTolfta socknar, Uppland. Uppsala. Upplandsmuseet.Uppsala.Knutsson K.; Björck N.; Hallgren F. & LindgrenC. 1999. The Mesolithic of Central Scandinavia.I: Boaz J. (Red.). Universitetets OldsaksamlingsSkrifter. Nr 22. Oslo.Larsson, F. & Lindberg, K-F. 2007. Sökandet efterett hem i den östsvenska neolitiska kultursfären.I: Stenbäck, N. (Red.). Stenåldern i Uppland– Uppdragsarkeologi och eftertanke. E4-volym 1–studier. Riksantikvarieämbetet UV GAL, SocietasArchaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet.Uppsala.Larsson, M. 1994. Stenåldersjägare vid Siljan. Enatlantisk boplats vid Leksand. I: Fornvännen 89.Liases, K.; Persson, M. & Ulfhielm, B. 2008. Arkeologiskforskningshistorik over Gävleborgslän. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2008:05.Gävle.Lindberg, K-F. 2007. Mesolitiska och neolitiska verktyg.I: Stenbäck, N. (Red.). Stenåldern i Uppland– Uppdragsarkeologi och eftertanke. E4-volym 1–studier. SAU, Upplandsmuseet, RAÄ UV Uppsala.Uppsala.– 2008. Spår från hantverk på en tidigneolitisk boplatsi östra Mellansverige. I: Björck, N.; HjärtnerReferenser 121

Holdar, E. (Red.).Mellan hav och skog. Högmossen,en stenåldersmiljö vid en skimrande strand i norraUppland. E4-volym 6 – studier. RiksantikvarieämbetetUV GAL. Uppsala.Lindgren, C. 2004. Människor och kvarts. Sociala ochteknologiska strategier under mesolitikum i östraMellansverige. Coast to coast-books 11. Uppsala.Lindgren, C. & Lindholm, P. 1998. En mesolitisk boplatsvid Jordbro Industriområde.Haningeleden 4.Arkeologisk förundersökning och undersökning.Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport1998:73. Stockholm.Löthman, L. 1993. Talrika stenåldersboplatser, järnframställningsplatseroch gruvor i Västmanlandsläns norra delar. 1989–1990 års inventeringsresultat.Arkeologi i Sverige. Ny följd 2. Riksantikvarieämbetet.Stockholm.Miettinen, M. 1982. Stenåldersboplatsen I Hundbacka,Pedersöre, Österbotten. Bottnisk kontakt1. Maritimhistorisk konferens i Örnsköldsviksmuseum. Österbotten.Nyman, A. 1963. Den svenska fäboden – ålder uppkomst,utbredning. I: Lidman, H. (Red.). Fäbodar.Stockholm.Olsson, E. 1996. Neolitikum i Stockholms län –källmaterial och forskningsläge. I: Bratt, P. (Red.).Stenålder i Stockholm län. Två seminarier vid Stockholmslänsmuseum. Stockholm.Pettersson, O. 2009. Ny sträckning för Riksväg 56mellan Stingtorpet och Tärnsjö. Riksantikvarieämbetet.UV Bergslagen, rapport 2008:3. Stockholm.Risberg, J.; Alm, G. & Karlsson, S. 2006. Shore displacementin eastern Svealand. Department ofPhysical Geography and Quaternary Geology.Stockholm University.Risberg, J.; Alm, G.; Björck, N. & Guinard, M. 2007.Synkrona paleokustlinjer 7000–4000 kal. BP. I:Stenbäck, N. (Red.). Stenåldern i Uppland – Uppdragsarkeologioch eftertanke. s.99–137. E4-volym1– studier. Riksantikvarieämbetet UV GAL, SocietasArchaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet.Uppsala.Runeson, H. 1994. Söderbytorp. Arkeologisk undersökning.Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport1994:76. Stockholm.Segerberg, A. 1999. Bälinge mossar – Kustbor i Upplandunder yngre stenåldern. AUN 26. Uppsala.Stenbäck, N. 1998. Gropkeramiken på Åland. Förändringari materiell kultur i början av mellanneolitikum.I: Fredengren, C.; Tarsala, I. (Red.)Aktuell Arkeologi VI. Stockholm ArchaeologicalReports Nr 35. Stockholm.– 2003. Människorna vid havet – Platser och keramikpå ålandsöarna perioden 3500–2000 f.Kr.Stockholm studies in archaeology 28. Stockholm.Welinder, S. 1977. The Mesolithic Stone Age ofEastern Middle Sweden. Antikvariskt Arkiv 65.Stockholm.– 1974. Den norrländska stenålderns sydgräns.Fornvännen 69. s. 185–193.Åkerlund, A. 1996. Human Responses to Shore Displacement– Living by the Sea in Eastern MiddleSweden during the Stone Age. RiksantikvarieämbetetArkeologiska undersökningar Skrifter nr16. Stockholm.– 2001. Stenålder i Östra Mellansverige – Undersökningarutförda under de senaste decennierna.Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningarSkrifter nr 39. Malmö.Österholm, I. 1989. Bosättningsmönstret på Gotlandunder stenåldern. En analys av fysisk miljö,ekonomi och social struktur. Theses and papers inArchaeology 3. Visby.122 Stenålder längs nya riksväg 56

Administrativa uppgifterRiksantikvarieämbetets dnr: 422-3446-2009.Länsstyrelsens dnr: 431-5545-09.Riksantikvarieämbetets projektnr: 11451 (förundersökningar).Intrasisprojekt: U2009:006.Undersökningstid: 28 september–5 november 2009.Projektgrupp: Projektledare: Niclas Björck.Biträdande projektledare: Fredrik Larsson.Arkeologer: Torbjörn Jakobsson-Holback,Pehr Lindholm, Henrik Runeson, Jenny Holm,Mia Englund och Hanna Larsson. Mät- ochsystemansvarig: Anders Biwall. Referensgrupp:Tom Carlsson (UV Öst). Grävmaskinist:Leif Ekström.Underkonsulter: Grävmaskiner: U-Schakt Ekonomiskförening, Västerås. Hyrbilar: Avis, Uppsala.GPS: Trimtec, Kista. AMS-dateringar:The Svedberg Laboratoriet, Uppsala.Exploateringsyta: cirka 19 000 kvadratmeter.Undersökt yta: 211,1 kvadratmeter/804 löpmeterschakt (bredd 1,3 meter).Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V.Koordinater för sydligaste undersökningsytanssydvästra hörn: x 6653420 y 1558470.Höjdsystem: RH70.Dokumentationshandlingar som förvarasi Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA),RAÄ, Stockholm: 3 profilritningar i skala 1:20,45 digitala foton med Unr 4467:1–45.Fynd: Fnr 1–348 förvaras på UV Mitt, Uppsalai väntan på fyndfördelningsbeslut.Administrativa uppgifter 123

BilagorBilaga 1. Tabell över schakt och grävenheter i lokalnummerföljdGrävenheterNamn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 211 100008 Grävenhet Spade Såll Brun Grusig silt 1558411,63 6655069,36RAÄ 211 100348 Grävenhet Skärslev Såll Brun Grusig silt 1558428,77 6655072,86RAÄ 211 100349 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558425,34 6655050,98RAÄ 211 100350 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558428,71 6655049,87RAÄ 211 100351 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558431,87 6655049,20RAÄ 211 100352 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558421,91 6655047,42RAÄ 211 100353 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558420,25 6655049,16RAÄ 211 100354 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558418,52 6655046,35RAÄ 211 100355 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558413,59 6655046,08RAÄ 211 100356 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558411,26 6655066,23RAÄ 211 100357 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558415,32 6655070,31RAÄ 211 100358 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558416,23 6655066,13RAÄ 211 100359 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558414,28 6655066,03RAÄ 211 100360 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558413,24 6655063,51RAÄ 211 100361 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558409,38 6655064,09RAÄ 211 100362 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558409,51 6655060,31RAÄ 211 100363 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558411,95 6655058,12RAÄ 211 100364 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558415,09 6655059,33RAÄ 211 100365 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558418,90 6655060,87RAÄ 211 100366 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558419,58 6655064,83RAÄ 211 100367 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558418,83 6655068,56RAÄ 211 100368 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558419,58 6655071,54RAÄ 211 100369 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558421,42 6655069,32RAÄ 211 100370 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558421,47 6655065,98RAÄ 211 100371 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558421,06 6655061,96RAÄ 211 100372 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558423,08 6655057,22RAÄ 211 100373 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558425,60 6655058,19RAÄ 211 100374 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558426,53 6655062,58RAÄ 211 100375 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558428,99 6655065,43RAÄ 211 100376 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558429,38 6655069,03RAÄ 211 100377 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558432,27 6655068,08RAÄ 211 100378 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558432,63 6655071,59124 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 211 100379 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558435,76 6655069,67RAÄ 211 100380 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558435,01 6655067,42RAÄ 211 100381 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558431,15 6655064,01RAÄ 211 100382 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558427,81 6655056,57RAÄ 211 100383 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558430,20 6655056,83RAÄ 211 100384 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558430,99 6655061,26RAÄ 211 100385 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558436,25 6655053,10RAÄ 211 100386 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558442,15 6655056,95RAÄ 211 100387 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558444,41 6655059,19RAÄ 211 100388 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558443,01 6655063,40RAÄ 211 100389 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558447,74 6655063,13RAÄ 211 100390 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558443,90 6655067,95RAÄ 211 100391 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558440,77 6655069,09RAÄ 211 100392 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558434,24 6655063,29RAÄ 211 100393 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558434,04 6655059,49RAÄ 215 100794 Grävenhet Spade Såll Brun Stenig sand 0,30 0,20 1558686,46 6655914,61RAÄ 215 100795 Grävenhet Spade Såll Brun Stenigt grus 0,30 1558685,59 6655908,80RAÄ 215 100796 Grävenhet Spade Såll Brun Stenig sand 0,30 1558684,55 6655905,72RAÄ 215 100797 Grävenhet Spade Såll 1558682,37 6655906,79RAÄ 215 100798 Grävenhet Skärslev Såll Häll 1558683,04 6655903,20RAÄ 215 100799 Grävenhet Skärslev Såll 1558697,38 6655900,63RAÄ 215 100800 Grävenhet Spade Såll Brun Stenig sand 0,50 0,20 1558695,67 6655902,19RAÄ 215 100801 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig sand 0,25 0,15 1558694,73 6655907,36RAÄ 215 100802 Grävenhet Skärslev Såll Brun Grusig sand 0,20 0,15 1558691,36 6655903,88RAÄ 215 100803 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig sand 0,20 1558692,09 6655900,91RAÄ 215 100804 Grävenhet Spade Såll 1558688,09 6655902,12RAÄ 215 100805 Grävenhet Spade Såll Brun Stenig sand 0,10 1558690,79 6655910,01RAÄ 215 100806 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig sand 0,15 1558692,31 6655909,46RAÄ 215 100807 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Stenig sand 0,50 0,25 1558689,31 6655908,43RAÄ 215 100808 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig sand 0,40 0,20 1558688,49 6655909,33RAÄ 215 100809 Grävenhet Skärslev Såll Häll 0,10 1558699,46 6655910,77RAÄ 215 100810 Grävenhet Skärslev Såll Brun Grusig sand 0,40 1558692,96 6655913,42RAÄ 215 100811 Grävenhet Skärslev Såll 1558688,76 6655916,08RAÄ 215 100812 Grävenhet Skärslev Såll 1558684,44 6655917,98RAÄ 215 100813 Grävenhet Skärslev Såll Gul Stenigt grus 0,30 1558680,01 6655911,35RAÄ 215 100814 Grävenhet Spade Såll Rödbrun Stenigt grus 0,20 1558675,15 6655915,93RAÄ 215 100815 Grävenhet Spade Såll 1558679,68 6655919,19RAÄ 215 100816 Grävenhet Spade Såll Rödbrun Stenig sand 0,10 1558685,11 6655920,42RAÄ 215 100817 Grävenhet Spade Såll 1558690,00 6655919,56RAÄ 215 100818 Grävenhet Spade Såll Rödbrun Stenig sand 1558693,51 6655918,30RAÄ 215 100819 Grävenhet Spade Såll 1558704,54 6655917,50RAÄ 215 100820 Grävenhet Spade Såll Brun Grusig sand 0,30 1558702,74 6655905,36RAÄ 215 100821 Grävenhet Spade Såll Gul Stenigt grus 0,08 1558713,67 6655901,30Bilagor 125

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 215 100822 Grävenhet Spade Såll 1558717,58 6655891,02RAÄ 215 100823 Grävenhet Spade Såll Häll 1558700,45 6655889,68RAÄ 215 100824 Grävenhet Spade Såll 1558702,10 6655899,11RAÄ 215 100825 Grävenhet Spade Såll 1558691,78 6655897,46RAÄ 220 100758 Grävenhet Spade Såll 1558651,75 6655717,77RAÄ 220 100759 Grävenhet Spade Såll 1558654,16 6655714,10RAÄ 220 100760 Grävenhet Spade Såll 1558638,87 6655708,27RAÄ 220 100761 Grävenhet Spade Såll 1558647,85 6655707,22RAÄ 220 100762 Grävenhet Spade Såll Brun Stenig sand 0,10 0,20 1558644,84 6655706,26RAÄ 220 100763 Grävenhet Spade Såll Brun Grusig sand 0,10 1558641,97 6655704,90RAÄ 220 100764 Grävenhet Spade Såll Rödbrun Grusig sand 0,15 1558645,28 6655702,18RAÄ 220 100765 Grävenhet Spade Såll 1558638,69 6655701,46RAÄ 220 100766 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Grusig silt 1558636,10 6655702,58RAÄ 220 100767 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig sand 0,10 0,15 1558634,18 6655708,01RAÄ 220 100768 Grävenhet Spade Såll 1558630,58 6655706,32RAÄ 220 100769 Grävenhet Skärslev Såll Grå Grusig sand 0,30 0,20 1558632,05 6655710,06RAÄ 220 100770 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig sand 0,40 1558629,67 6655709,80RAÄ 220 100771 Grävenhet Spade Såll 1558627,30 6655710,43RAÄ 220 100772 Grävenhet Spade Såll 1558652,77 6655711,83RAÄ 220 100773 Grävenhet Skärslev Såll 1558649,79 6655709,76RAÄ 220 100774 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Siltigt grus 0,20 0,08 1558645,23 6655710,32RAÄ 220 100775 Grävenhet Skärslev Såll Rödbrun Stenig silt 0,30 0,10 1558642,19 6655712,61RAÄ 220 100776 Grävenhet Skärslev Såll Rödgul Stenigt grus 0,20 1558645,94 6655714,79RAÄ 220 100777 Grävenhet Skärslev Såll GulorangeStenig sand 0,20 0,10 1558642,57 6655719,55RAÄ 220 100778 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558631,21 6655726,65RAÄ 220 100779 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Silt 1558636,15 6655720,46RAÄ 220 100780 Grävenhet Skärslev Såll 1558640,31 6655716,4RAÄ 220 100781 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Stenigt grus 0,30 1558637,77 6655713,03RAÄ 220 100782 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Stenig sand 0,10 1558635,18 6655711,77RAÄ 220 100783 Grävenhet Skärslev Såll GulorangeStenig sand 0,30 0,12 1558633,72 6655714,78RAÄ 220 100784 Grävenhet Spade Såll Rödgul Stenig sand 0,40 0,10 1558632,05 6655713,85RAÄ 220 100785 Grävenhet Skärslev Såll Rödgul Stenig sand 0,30 1558630,81 6655715,82RAÄ 220 100786 Grävenhet Skärslev Såll 1558630,38 6655718,84RAÄ 220 100787 Grävenhet Skärslev Såll 1558624,62 6655719,35RAÄ 220 100788 Grävenhet Spade Såll 1558624,87 6655716,02RAÄ 220 100789 Grävenhet Skärslev Såll 1558626,53 6655707,82RAÄ 220 100790 Grävenhet Spade Såll 1558626,61 6655702,45RAÄ 220 100791 Grävenhet Skärslev Såll 1558620,28 6655681,85RAÄ 220 100792 Grävenhet Spade Såll Orange Silt 1558613,34 6655687,63RAÄ 220 100793 Grävenhet Skärslev Såll Orange Grusig silt 1558606,33 6655682,52RAÄ 221 100050 Grävenhet Skärslev Såll 1558569,12 6655611,62RAÄ 221 100051 Grävenhet Spade Såll 1558587,21 6655596,04126 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 221 100052 Grävenhet Skärslev Såll 1558577,20 6655605,27RAÄ 221 100053 Grävenhet Skärslev Såll 1558586,06 6655601,89RAÄ 221 100054 Grävenhet Skärslev Såll 1558587,84 6655596,07RAÄ 221 100055 Grävenhet Skärslev Såll 1558586,45 6655607,88RAÄ 221 100056 Grävenhet Skärslev Såll 1558581,75 6655593,88RAÄ 221 100057 Grävenhet Skärslev Såll 1558582,23 6655585,4RAÄ 221 100058 Grävenhet Skärslev Såll 1558582,68 6655576,65RAÄ 221 100120 Grävenhet Spade Såll 1558590,56 6655579,34RAÄ 221 100121 Grävenhet Spade Såll 1558585,49 6655563,83RAÄ 221 100122 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand0,15 1558581,92 6655555,06RAÄ 221 100123 Grävenhet Spade Såll 1558586,54 6655552,76RAÄ 221 100124 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 0,15 1558582,01 6655553,46RAÄ 221 100125 Grävenhet Skärslev Såll 1558580,59 6655552,58RAÄ 221 100126 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558581,20 6655552,02RAÄ 221 100127 Grävenhet Spade Såll Brun Sand 0,15 1558577,33 6655553,39RAÄ 221 100128 Grävenhet Spade Såll Brun Sandig silt 0,20 0,10 1558576,92 6655559,37RAÄ 221 100129 Grävenhet Spade Såll 1558579,96 6655560,76RAÄ 221 100130 Grävenhet Spade Såll Brun Sandig silt 0,10 1558571,12 6655565,54RAÄ 221 100131 Grävenhet Spade Såll 1558566,41 6655569,26RAÄ 221 100132 Grävenhet Skärslev Såll 1558571,03 6655577,21RAÄ 221 100133 Grävenhet Skärslev Såll 1558573,69 6655576,49RAÄ 221 100134 Grävenhet Skärslev Såll 1558572,75 6655579,37RAÄ 221 100135 Grävenhet Skärslev Såll 1558564,19 6655569,14RAÄ 221 100136 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand0,20 1558578,57 6655565,20RAÄ 221 100137 Grävenhet Skärslev Såll 1558567,25 6655559,45RAÄ 221 100138 Grävenhet Skärslev Såll Röd Sand 2,00 0,05 1558568,59 6655556,33RAÄ 221 100139 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand0,10 0,15 1558564,01 6655556,54RAÄ 221 100140 Grävenhet Skärslev Såll 1558561,12 6655557,97RAÄ 221 100141 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Silt 0,50 0,10 1558561,32 6655561,56RAÄ 221 100142 Grävenhet Skärslev Såll 1558560,93 6655553,42RAÄ 221 100143 Grävenhet Skärslev Såll 1558562,71 6655557,58RAÄ 221 100144 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 0,25 1558568,38 6655552,51RAÄ 221 100145 Grävenhet Skärslev Såll 1558570,34 6655549,89RAÄ 221 100146 Grävenhet Skärslev Såll Brun Grusig sand 0,15 1558562,47 6655551,01RAÄ 221 100147 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand0,20 1558560,39 6655548,07RAÄ 221 100148 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Stenig silt 0,20 0,10 1558556,45 6655543,02RAÄ 221 100149 Grävenhet Skärslev Såll GulorangeSiltigt grus 1558556,92 6655543,52RAÄ 221 100150 Grävenhet Skärslev Såll 1558558,73 6655543,00RAÄ 221 100151 Grävenhet Skärslev Såll 1558572,64 6655546,08RAÄ 221 100152 Grävenhet Skärslev Såll 1558573,46 6655545,60Bilagor 127

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 221 100153 Grävenhet Skärslev Såll 1558577,34 6655546,95RAÄ 221 100154 Grävenhet Skärslev Såll 1558577,30 6655544,64RAÄ 221 100155 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenigt grus 0,10 1558576,13 6655539,56RAÄ 221 100156 Grävenhet Skärslev Såll 1558570,42 6655543,63RAÄ 221 100157 Grävenhet Skärslev Såll GulorangeStenigt grus 1558567,94 6655541,39RAÄ 221 100158 Grävenhet Skärslev Såll 1558563,21 6655534,11RAÄ 221 100159 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Stenig silt 0,10 1558554,57 6655535,06RAÄ 221 100160 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand0,10 0,20 1558552,70 6655527,78RAÄ 221 100161 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sand 0,15 1558548,29 6655527,22RAÄ 221 100162 Grävenhet Skärslev Såll 1558555,40 6655523,16RAÄ 221 100163 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig sand 0,10 1558561,37 6655525,67RAÄ 221 100164 Grävenhet Skärslev Såll 1558565,84 6655527,86RAÄ 221 100165 Grävenhet Skärslev Såll 1558567,92 6655520,46RAÄ 221 100167 Grävenhet Skärslev Såll 1558560,24 6655506,83RAÄ 221 100168 Grävenhet Skärslev Såll 1558567,67 6655504,94RAÄ 221 100169 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand0,15 1558576,34 6655510,08RAÄ 221 100170 Grävenhet Skärslev Såll 1558574,40 6655517,17RAÄ 221 100171 Grävenhet Skärslev Såll Orange Stenigt grus 1558580,71 6655530,09RAÄ 221 100172 Grävenhet Skärslev Såll RödorangeStenigt grus 1558582,17 6655536,65RAÄ 221 100173 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand0,20 1558585,81 6655548,00RAÄ 221 100174 Grävenhet Spade Såll 1558582,89 6655552,06RAÄ 221 100175 Grävenhet Skärslev Såll Gul Stenig grusigsand0,10 1558589,23 6655554,57RAÄ 221 100176 Grävenhet Skärslev Såll 1558581,02 6655599,10RAÄ 221 100177 Grävenhet Skärslev Såll 1558592,21 6655603,89RAÄ 221 100178 Grävenhet Skärslev Såll 1558577,82 6655611,27RAÄ 221 100179 Grävenhet Skärslev Såll 1558576,76 6655617,66RAÄ 221 100180 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenigt grus 0,10 1558570,52 6655530,54RAÄ 221 100181 Grävenhet Skärslev Såll Orange Stenigt grus 1558583,97 6655532,90RAÄ 221 100182 Grävenhet Skärslev Såll 1558554,27 6655553,19RAÄ 221 100183 Grävenhet Skärslev Såll 1558575,20 6655556,25RAÄ 221 100184 Grävenhet Skärslev Såll 1558573,16 6655567,88RAÄ 221 100598 Grävenhet Spade Såll 1558583,90 6655554,13RAÄ 222 100166 Grävenhet Skärslev Såll 1558558,58 6655500,35RAÄ 222 100506 Grävenhet Spade Såll 1558545,24 6655502,78RAÄ 222 100507 Grävenhet Spade Såll 1558535,85 6655499,43RAÄ 222 100508 Grävenhet Spade Såll 1558541,43 6655501,08RAÄ 222 100509 Grävenhet Spade Såll 1558540,48 6655506,62RAÄ 222 100510 Grävenhet Spade Såll 1558543,92 6655504,53RAÄ 222 100511 Grävenhet Skärslev Såll 1558547,37 6655507,03128 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 222 100512 Grävenhet Skärslev Såll 1558544,97 6655510,81RAÄ 222 100513 Grävenhet Spade Såll 1558544,24 6655499,34RAÄ 222 100514 Grävenhet Skärslev Såll 1558554,22 6655481,13RAÄ 222 100515 Grävenhet Skärslev Såll 1558549,61 6655470,2RAÄ 222 100516 Grävenhet Skärslev Såll 1558554,17 6655476,99RAÄ 222 100517 Grävenhet Skärslev Såll 1558557,72 6655478,66RAÄ 222 100518 Grävenhet Skärslev Såll 1558560,66 6655482,43RAÄ 222 100519 Grävenhet Skärslev Såll 1558559,13 6655484,85RAÄ 222 100520 Grävenhet Skärslev Såll 1558557,66 6655485,43RAÄ 222 100521 Grävenhet Skärslev Såll 1558554,26 6655489,09RAÄ 222 100522 Grävenhet Skärslev Såll Brun Grusig sand 0,15 1558554,80 6655486,12RAÄ 222 100523 Grävenhet Skärslev Såll 1558555,74 6655492,44RAÄ 222 100524 Grävenhet Spade Såll 1558553,03 6655497,65RAÄ 222 100525 Grävenhet Skärslev Såll 1558550,64 6655494,16RAÄ 222 100526 Grävenhet Skärslev Såll 1558547,50 6655492,34RAÄ 222 100527 Grävenhet Spade Såll 1558554,57 6655494,20RAÄ 222 100528 Grävenhet Spade Såll 1558553,64 6655495,24RAÄ 222 100529 Grävenhet Skärslev Såll Brun Grusig sand 0,10 1558551,27 6655491,09RAÄ 222 100530 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sand 0,10 1558555,59 6655492,67RAÄ 222 100531 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand0,15 1558554,43 6655487,42RAÄ 222 100532 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Stenig sand 0,15 1558554,57 6655489,39RAÄ 222 100533 Grävenhet Skärslev Såll Brun Grusig sand 0,10 1558551,34 6655482,49RAÄ 222 100534 Grävenhet Skärslev Såll 1558550,30 6655489,09RAÄ 222 100535 Grävenhet Skärslev Såll 1558548,05 6655490,95RAÄ 222 100536 Grävenhet Skärslev Såll 1558546,28 6655496,26RAÄ 222 100537 Grävenhet Spade Såll 1558547,11 6655495,78RAÄ 222 100538 Grävenhet Skärslev Såll 1558545,52 6655498,55RAÄ 228 100634 Grävenhet Spade Såll GulorangeStenig silt 0,20 0,15 1560243,16 6659498,27RAÄ 228 100635 Grävenhet Skärslev Såll 1560238,77 6659512,27RAÄ 228 100636 Grävenhet Skärslev Såll 1560241,04 6659502,86RAÄ 228 100637 Grävenhet Spade Såll Brun Sand 0,50 0,15 1560244,88 6659508,7RAÄ 228 100638 Grävenhet Skärslev Såll 1560242,92 6659505,21RAÄ 228 100639 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Stenig sand 0,10 1560237,44 6659504,68RAÄ 228 100640 Grävenhet Spade Såll 1560240,35 6659507,31RAÄ 228 100641 Grävenhet Spade Såll Brun Sand 0,25 0,12 1560241,63 6659509,70RAÄ 228 100642 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sand 0,50 0,15 1560244,32 6659510,97RAÄ 228 100643 Grävenhet Spade Såll 1560243,01 6659513,93RAÄ 228 100644 Grävenhet Spade Såll Rödbrun Grusig silt 0,20 1560246,46 6659511,83RAÄ 228 100645 Grävenhet Spade Såll Brun Siltig sand 0,15 1560247,47 6659518,84RAÄ 228 100646 Grävenhet Spade Såll 1560245,17 6659514,00RAÄ 228 100647 Grävenhet Spade Såll 1560244,69 6659517,95Bilagor 129

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 228 100648 Grävenhet Spade Såll 1560245,30 6659522,17RAÄ 228 100649 Grävenhet Skärslev Såll 1560249,95 6659518,27RAÄ 228 100650 Grävenhet Skärslev Såll Orange Silt 0,20 1560251,32 6659519,94RAÄ 228 100651 Grävenhet Skärslev Såll 1560246,89 6659523,30RAÄ 228 100652 Grävenhet Skärslev Såll 1560249,56 6659534,52RAÄ 228 100653 Grävenhet Spade Såll Rödbrun Stenig silt 0,10 1560242,58 6659530,04RAÄ 228 100654 Grävenhet Skärslev Såll 1560260,25 6659522,14RAÄ 228 100655 Grävenhet Skärslev Såll Orange Siltig sand 0,20 1560253,95 6659516,17RAÄ 228 100656 Grävenhet Spade Såll Rödbrun Stenig silt 0,20 1560252,02 6659514,70RAÄ 228 100657 Grävenhet Skärslev Såll OrangerödSiltig sand 1,00 0,10 1560248,89 6659512,89RAÄ 228 100658 Grävenhet Skärslev Såll Orange Grusig sand 0,10 1560248,58 6659507,73RAÄ 228 100659 Grävenhet Skärslev Såll Rödbrun Siltig sand 0,30 0,10 1560255,45 6659509,16RAÄ 228 100660 Grävenhet Skärslev Såll OrangerödStenig sand 0,20 0,10 1560250,78 6659505,52RAÄ 228 100661 Grävenhet Skärslev Såll Rödbrun Stenig silt 0,20 0,10 1560253,61 6659497,19RAÄ 228 100662 Grävenhet Spade Såll 1560249,56 6659500,91RAÄ 228 100663 Grävenhet Spade Såll Grå Silt 0,30 0,10 1560249,52 6659497,01RAÄ 228 100664 Grävenhet Skärslev Såll Rödgul Stenig silt 0,20 0,08 1560240,11 6659494,32RAÄ 228 100665 Grävenhet Skärslev Såll RödorangeRAÄ 228 100666 Grävenhet Skärslev Såll RödorangeRAÄ 228 100667 Grävenhet Spade Såll GulorangeStenig silt 0,10 1560245,04 6659493,61Silt 0,10 1560246,16 6659491,27Stenig silt 0,10 1560236,99 6659494,41RAÄ 228 100668 Grävenhet Spade Såll 1560237,88 6659500,09RAÄ 228 100669 Grävenhet Spade Såll 1560232,96 6659499,65RAÄ 228 100670 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 0,30 0,10 1560235,33 6659504,65RAÄ 228 100671 Grävenhet Skärslev Såll Rödbrun Sandig silt 0,20 1560234,24 6659504,23RAÄ 228 100672 Grävenhet Skärslev Såll 1560228,52 6659503,14RAÄ 229 100624 Grävenhet Skärslev Såll 1560108,23 6659286,09RAÄ 229 100673 Grävenhet Spade Såll 1560111,73 6659292,51RAÄ 229 100674 Grävenhet Spade Såll 1560110,70 6659301,87RAÄ 229 100675 Grävenhet Skärslev Såll 1560109,15 6659304,20RAÄ 229 100676 Grävenhet Skärslev Såll 1560102,61 6659302,66RAÄ 229 100677 Grävenhet Spade Såll 1560112,07 6659306,13RAÄ 229 100678 Grävenhet Skärslev Såll 1560106,49 6659305,71RAÄ 229 100679 Grävenhet Spade Såll Brungrå Sand 0,15 1560103,35 6659278,45RAÄ 229 100680 Grävenhet Spade Såll 1560103,71 6659283,79RAÄ 229 100681 Grävenhet Spade Såll 1560106,90 6659293,21RAÄ 229 100682 Grävenhet Spade Såll 1560100,97 6659288,08RAÄ 229 100683 Grävenhet Skärslev Såll 1560102,81 6659296,85RAÄ 229 100684 Grävenhet Skärslev Såll 1560104,01 6659310,73RAÄ 229 100685 Grävenhet Spade Såll 1560096,79 6659316,84RAÄ 229 100686 Grävenhet Skärslev Såll 1560094,77 6659306,41130 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 229 100687 Grävenhet Spade Såll 1560096,80 6659300,12RAÄ 229 100688 Grävenhet Skärslev Såll 1560097,51 6659295,19RAÄ 229 100689 Grävenhet Skärslev Såll 1560096,27 6659286,27RAÄ 229 100690 Grävenhet Skärslev Såll 1560097,61 6659280,55RAÄ 229 100691 Grävenhet Spade Såll 1560095,44 6659279,16RAÄ 229 100885 Grävenhet Skärslev Såll Grå Sand 0,20 0,10 1560103,01 6659274,54RAÄ 229 100887 Grävenhet Skärslev Såll Grå Sand 0,10 1560107,84 6659278,62RAÄ 229 100889 Grävenhet Skärslev Såll Grå Sand 3,00 0,10 1560101,89 6659279,92RAÄ 229 100893 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sand 0,10 1560107,46 6659285,87RAÄ 229 100896 Grävenhet Skärslev Såll Grå Sand 0,40 0,10 1560099,51 6659270,16RAÄ 229 100898 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sand 0,10 1560109,72 6659283,07RAÄ 229 100902 Grävenhet Skärslev Såll Grå Sand 0,10 1560096,21 6659273,75RAÄ 229 100904 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sand 0,10 1560101,38 6659282,95RAÄ 229 100907 Grävenhet Skärslev Såll Grå Sand 0,30 1560094,12 6659274,67RAÄ 229 100908 Grävenhet Skärslev Såll Grå Sand 0,50 1560094,23 6659269,93RAÄ 229 100909 Grävenhet Skärslev Såll 1560103,34 6659287,38RAÄ 229 100910 Grävenhet Skärslev Såll 1560107,18 6659291,21RAÄ 229 100911 Grävenhet Skärslev Såll 1560100,40 6659287,39RAÄ 229 100912 Grävenhet Skärslev Såll 1560099,24 6659282,46RAÄ 230 100571 Grävenhet Spade Såll 1559987,78 6659178,78RAÄ 230 100572 Grävenhet Spade Såll Orange Sand 0,20 0,08 1559996,80 6659178,29RAÄ 230 100573 Grävenhet Spade Såll 1559987,27 6659165,78RAÄ 230 100574 Grävenhet Spade Såll 1559995,25 6659168,30RAÄ 230 100575 Grävenhet Spade Såll Gulröd Sand 0,10 1559991,00 6659168,29RAÄ 230 100576 Grävenhet Spade Såll Gulröd Sand 0,10 0,10 1559993,41 6659174,66RAÄ 230 100577 Grävenhet Skärslev Såll Rödbrun Grus 1559992,33 6659189,94RAÄ 230 100578 Grävenhet Skärslev Såll Orange Grusig sand 1559994,46 6659184,53RAÄ 230 100579 Grävenhet Skärslev Såll 1559993,41 6659178,75RAÄ 230 100580 Grävenhet Skärslev Såll 1559990,71 6659173,67RAÄ 230 100581 Grävenhet Spade Såll 1559985,67 6659169,71RAÄ 230 100582 Grävenhet Spade Såll Orange Sand 0,50 0,10 1559995,73 6659172,38RAÄ 230 100583 Grävenhet Spade Såll 1559998,22 6659176,11RAÄ 230 100584 Grävenhet Skärslev Såll 1560005,03 6659167,04RAÄ 230 100585 Grävenhet Spade Såll Orange Sandig silt 0,10 1560006,36 6659170,96RAÄ 230 100586 Grävenhet Spade Såll Stenigt 1560003,36 6659176,18RAÄ 230 100587 Grävenhet Skärslev Såll Orange Siltig sand 0,20 1560002,42 6659172,68RAÄ 230 100588 Grävenhet Spade Såll Orange Sand 1560000,80 6659169,79RAÄ 230 100589 Grävenhet Skärslev Såll 1559999,75 6659165,36RAÄ 230 100590 Grävenhet Spade Såll 1559995,31 6659160,69RAÄ 230 100591 Grävenhet Spade Såll 1559992,64 6659162,99RAÄ 230 100592 Grävenhet Skärslev Såll 1559988,57 6659161,36RAÄ 230 100593 Grävenhet Spade Såll 1559984,18 6659161,49RAÄ 230 100594 Grävenhet Spade Såll 1559975,32 6659166,34Bilagor 131

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 230 100595 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 0,10 0,15 1559978,79 6659173,09RAÄ 230 100596 Grävenhet Spade Såll 1559982,87 6659180,92RAÄ 230 100597 Grävenhet Spade Såll Gul Silt 0,20 0,10 1559990,37 6659187,34RAÄ 241 100625 Grävenhet Skärslev Såll 1560513,52 6659873,12RAÄ 241 100626 Grävenhet Spade Såll 1560514,23 6659870,35RAÄ 241 100627 Grävenhet Spade Såll 1560517,36 6659891,91RAÄ 241 100628 Grävenhet Spade Såll 1560513,62 6659886,19RAÄ 241 100629 Grävenhet Spade Såll 1560510,17 6659889,94RAÄ 241 100630 Grävenhet Skärslev Såll 1560512,66 6659893,45RAÄ 241 100631 Grävenhet Skärslev Såll 1560508,20 6659896,11RAÄ 241 100632 Grävenhet Spade Såll 1560506,09 6659896,10RAÄ 241 100633 Grävenhet Skärslev Såll 1560514,29 6659888,73RAÄ 403 100599 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Grusig sand 1561756,06 6662901,39RAÄ 403 100600 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Grusig sand 1561772,11 6662923,28RAÄ 403 100601 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Grusig sand 1561767,90 6662918,13RAÄ 403 100602 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561765,20 6662919,17RAÄ 403 100603 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Grusig sand 1561765,34 6662926,25RAÄ 403 100604 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561765,48 6662922,44RAÄ 403 100605 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561769,38 6662923,49RAÄ 403 100606 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561766,03 6662929,99RAÄ 403 100607 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561763,60 6662925,59RAÄ 403 100608 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561761,48 6662922,51RAÄ 403 100609 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561763,36 6662919,49RAÄ 403 100610 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561760,09 6662918,33RAÄ 403 100611 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561760,13 6662925,13RAÄ 403 100612 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561763,28 6662918,22RAÄ 403 100613 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561765,18 6662916,93RAÄ 403 100614 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun 1561759,67 6662915,76RAÄ 403 100615 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561758,94 6662920,60RAÄ 403 100616 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561757,60 6662919,40RAÄ 403 100617 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561754,82 6662919,36RAÄ 403 100618 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561757,50 6662925,58RAÄ 403 100619 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Grusig sand 1561756,74 6662921,77RAÄ 403 100620 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Grusig sand 1561757,19 6662920,92RAÄ 403 100621 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Grus 1561756,30 6662928,35RAÄ 403 100622 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Grusig sand 1561754,68 6662924,67RAÄ 403 100623 Grävenhet Spade Såll 1561754,79 6662927,09RAÄ 412 100049 Grävenhet Spade Såll 1561668,34 6662585,44RAÄ 412 100394 Grävenhet Spade Såll 1561658,19 6662572,15RAÄ 412 100395 Grävenhet Spade Såll 1561702,62 6662672,90RAÄ 412 100396 Grävenhet Spade Såll 1561703,34 6662675,50RAÄ 412 100397 Grävenhet Spade Såll 1561705,46 6662677,88RAÄ 412 100398 Grävenhet Spade Såll 1561707,74 6662681,54132 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 412 100399 Grävenhet Spade Såll 1561709,82 6662684,50RAÄ 412 100400 Grävenhet Spade Såll 1561711,26 6662688,94RAÄ 412 100401 Grävenhet Spade Såll 1561712,73 6662691,51RAÄ 412 100402 Grävenhet Spade Såll 1561714,74 6662695,07RAÄ 412 100403 Grävenhet Spade Såll 1561686,25 6662565,25RAÄ 412 100404 Grävenhet Spade Såll 1561661,19 6662569,67RAÄ 412 100405 Grävenhet Spade Såll 1561703,28 6662650,25RAÄ 412 100406 Grävenhet Spade Såll 1561706,75 6662669,75RAÄ 412 100407 Grävenhet Spade Såll 1561705,88 6662697,88RAÄ 412 100408 Grävenhet Spade Såll 1561702,66 6662701,85RAÄ 412 100409 Grävenhet Spade Såll 1561689,25 6662668,12RAÄ 412 100410 Grävenhet Spade Såll 1561667,09 6662592,95RAÄ 412 100411 Grävenhet Spade Såll 1561679,50 6662584,10RAÄ 412 100412 Grävenhet Skärslev Såll 1561678,54 6662589,46RAÄ 412 100413 Grävenhet Skärslev Såll 1561673,10 6662601,80RAÄ 412 100414 Grävenhet Skärslev Såll 1561673,13 6662611,89RAÄ 412 100415 Grävenhet Skärslev Såll 1561685,26 6662640,36RAÄ 412 100416 Grävenhet Skärslev Såll 1561709,95 6662616,64RAÄ 412 100417 Grävenhet Spade Såll 1561714,06 6662632,64RAÄ 412 100418 Grävenhet Skärslev Såll 1561694,16 6662647,95RAÄ 412 100419 Grävenhet Spade Såll 1561684,11 6662646,63RAÄ 412 100420 Grävenhet Skärslev Såll 1561683,96 6662651,34RAÄ 412 100421 Grävenhet Skärslev Såll 1561698,09 6662668,47RAÄ 412 100422 Grävenhet Skärslev Såll 1561706,68 6662675,77RAÄ 412 100423 Grävenhet Spade Såll 1561703,47 6662671,07RAÄ 412 100424 Grävenhet Skärslev Såll 1561700,04 6662661,53RAÄ 412 100425 Grävenhet Spade Såll 1561707,20 6662669,88RAÄ 412 100426 Grävenhet Spade Såll 1561709,26 6662639,89RAÄ 412 100427 Grävenhet Spade Såll 1561699,66 6662634,24RAÄ 412 100428 Grävenhet Skärslev Såll 1561711,49 6662677,39RAÄ 412 100429 Grävenhet Skärslev Såll 1561714,09 6662686,77RAÄ 412 100430 Grävenhet Spade Såll 1561729,14 6662686,78RAÄ 412 100431 Grävenhet Skärslev Såll 1561716,91 6662687,12RAÄ 412 100432 Grävenhet Skärslev Såll OrangerödSand 0,10 0,20 1561720,62 6662688,41RAÄ 412 100433 Grävenhet Spade Såll 1561719,65 6662696,35RAÄ 412 100434 Grävenhet Skärslev Såll 1561712,89 6662683,57RAÄ 412 100435 Grävenhet Spade Såll 1561726,39 6662703,82RAÄ 412 100436 Grävenhet Skärslev Såll 1561731,82 6662700,62RAÄ 412 100437 Grävenhet Skärslev Såll 1561656,73 6662571,87RAÄ 412 100438 Grävenhet Skärslev Såll 1561662,50 6662568,55RAÄ 412 100439 Grävenhet Skärslev Såll 1561663,78 6662572,99RAÄ 412 100440 Grävenhet Skärslev Såll 1561665,37 6662575,13Bilagor 133

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 412 100441 Grävenhet Spade Såll 1561671,70 6662566,77RAÄ 412 100442 Grävenhet Spade Såll 1561666,99 6662567,21RAÄ 412 100443 Grävenhet Spade Såll 1561669,44 6662569,19RAÄ 412 100444 Grävenhet Spade Såll 1561671,50 6662570,75RAÄ 412 100445 Grävenhet Spade Såll 1561673,76 6662575,70RAÄ 412 100446 Grävenhet Spade Såll 0,10 1561675,13 6662576,24RAÄ 412 100447 Grävenhet Spade Såll 1561676,33 6662579,79RAÄ 412 100448 Grävenhet Spade Såll 1561682,30 6662577,53RAÄ 412 100449 Grävenhet Spade Såll 1561682,44 6662568,97RAÄ 412 100450 Grävenhet Skärslev Såll 1561683,95 6662574,75RAÄ 412 100451 Grävenhet Spade Såll 1561690,72 6662568,33RAÄ 412 100452 Grävenhet Skärslev Såll 1561692,90 6662568,91RAÄ 412 100453 Grävenhet Spade Såll 1561672,24 6662604,12RAÄ 412 100454 Grävenhet Spade Såll 1561671,08 6662597,25RAÄ 412 100455 Grävenhet Skärslev Såll 1561674,17 6662594,78RAÄ 412 100456 Grävenhet Skärslev Såll 1561673,63 6662592,62RAÄ 412 100457 Grävenhet Spade Såll 1561676,18 6662586,47RAÄ 412 100458 Grävenhet Skärslev Såll 1561672,26 6662584,04RAÄ 412 100459 Grävenhet Spade Såll 1561670,71 6662580,57RAÄ 412 100460 Grävenhet Spade Såll 1561665,22 6662581,68RAÄ 412 100461 Grävenhet Spade Såll 1561659,50 6662584,76RAÄ 412 100462 Grävenhet Spade Såll 0,50 1561662,48 6662585,76RAÄ 412 100463 Grävenhet Spade Såll 1561659,55 6662593,49RAÄ 412 100464 Grävenhet Skärslev Såll 1561689,14 6662654,64RAÄ 412 100465 Grävenhet Spade Såll 1561693,71 6662658,66RAÄ 412 100466 Grävenhet Spade Såll 1561670,62 6662607,05RAÄ 412 100467 Grävenhet Spade Såll 1561663,34 6662602,09RAÄ 412 100468 Grävenhet Spade Såll 1561662,73 6662601,70RAÄ 412 100469 Grävenhet Spade Såll 1561660,96 6662600,23RAÄ 412 100470 Grävenhet Spade Såll 1561661,62 6662604,75RAÄ 412 100471 Grävenhet Spade Såll 1561664,48 6662606,80RAÄ 412 100472 Grävenhet Spade Såll 1561667,49 6662609,78RAÄ 412 100473 Grävenhet Spade Såll 1561669,37 6662628,01RAÄ 412 100474 Grävenhet Spade Såll 1561673,90 6662629,18RAÄ 412 100475 Grävenhet Skärslev Såll 1561672,47 6662624,08RAÄ 412 100476 Grävenhet Skärslev Såll 1561668,82 6662620,80RAÄ 412 100477 Grävenhet Skärslev Såll 1561670,89 6662614,07RAÄ 412 100478 Grävenhet Spade Såll 1561674,04 6662617,91RAÄ 412 100479 Grävenhet Spade Såll 1561684,14 6662620,48RAÄ 412 100480 Grävenhet Skärslev Såll 1561677,57 6662621,49RAÄ 412 100481 Grävenhet Skärslev Såll 1561679,25 6662630,22RAÄ 412 100482 Grävenhet Spade Såll 1561685,33 6662624,25RAÄ 412 100483 Grävenhet Skärslev Såll 1561687,69 6662629,49134 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 412 100484 Grävenhet Spade Såll 1561702,25 6662669,40RAÄ 412 100485 Grävenhet Spade Såll 1561682,90 6662632,42RAÄ 412 100486 Grävenhet Spade Såll 1561677,41 6662635,33RAÄ 412 100487 Grävenhet Spade Såll 1561672,61 6662635,97RAÄ 412 100488 Grävenhet Spade Såll 1561674,27 6662641,58RAÄ 412 100489 Grävenhet Spade Såll 1561695,90 6662626,47RAÄ 412 100490 Grävenhet Spade Såll 1561693,53 6662632,22RAÄ 412 100491 Grävenhet Spade Såll 1561688,98 6662635,43RAÄ 412 100492 Grävenhet Spade Såll 1561679,41 6662645,90RAÄ 412 100493 Grävenhet Spade Såll 1561681,05 6662641,18RAÄ 412 100494 Grävenhet Spade Såll 1561677,10 6662563,34RAÄ 412 100495 Grävenhet Spade Såll 1561674,53 6662560,21RAÄ 412 100496 Grävenhet Spade Såll 1561672,66 6662563,68RAÄ 412 100497 Grävenhet Spade Såll 1561689,68 6662564,58RAÄ 412 100498 Grävenhet Spade Såll 1561690,61 6662562,84RAÄ 412 100499 Grävenhet Spade Såll 1561677,41 6662632,05RAÄ 412 100500 Grävenhet Spade Såll 1561679,97 6662636,88RAÄ 412 100501 Grävenhet Spade Såll 1561684,25 6662638,54RAÄ 412 100502 Grävenhet Spade Såll 1561686,99 6662642,92RAÄ 412 100503 Grävenhet Spade Såll 1561684,35 6662646,83RAÄ 412 100504 Grävenhet Spade Såll 1561688,35 6662649,40RAÄ 412 100505 Grävenhet Spade Såll 1561692,48 6662653,61RAÄ 412 100827 Grävenhet Skärslev Såll 1561702,90 6662681,99RAÄ 412 100830 Grävenhet Skärslev Såll 1561696,72 6662675,89RAÄ 420 100030 Grävenhet Spade Såll Gulröd Siltig sand 0,10 1562048,88 6665527,02RAÄ 420 100739 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562029,83 6665506,84RAÄ 420 100740 Grävenhet Spade Såll Rödgul Sand 0,20 1562039,96 6665529,25RAÄ 420 100741 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562040,19 6665507,83RAÄ 420 100742 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562035,61 6665519,39RAÄ 420 100743 Grävenhet Spade Såll Grå Häll 1562042,95 6665520,53RAÄ 420 100744 Grävenhet Spade Såll Brungrå Grus 1562045,86 6665528,37RAÄ 420 100745 Grävenhet Spade Såll Brungrå Grus 1562055,54 6665525,79RAÄ 420 100746 Grävenhet Spade Såll Brungrå Grus 1562055,67 6665520,29RAÄ 420 100747 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,10 1562053,67 6665509,51RAÄ 420 100748 Grävenhet Spade Såll Röd Stenig sand 0,20 1562053,69 6665513,50RAÄ 420 100749 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,15 1562052,43 6665515,39RAÄ 420 100750 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,10 1562050,22 6665520,71RAÄ 420 100751 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,10 1562046,57 6665520,77RAÄ 420 100752 Grävenhet Spade Såll Brungul Siltig sand 0,10 1562051,57 6665527,30RAÄ 420 100753 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562058,15 6665516,84RAÄ 420 100754 Grävenhet Spade Såll Brungrå Blockigt 1562059,69 6665521,93RAÄ 420 100755 Grävenhet Spade Såll Brun Häll 1562057,41 6665531,57RAÄ 421 100018 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562095,53 6665881,41Bilagor 135

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 421 100037 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Stenig sand 1562098,37 6665881,89RAÄ 421 100038 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562096,36 6665882,72RAÄ 421 100039 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562094,83 6665879,54RAÄ 421 100040 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,15 1562092,14 6665882,21RAÄ 421 100041 Grävenhet Spade Såll Gulröd Sandigt grus 1562082,38 6665902,48RAÄ 421 100042 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562082,17 6665896,26RAÄ 421 100043 Grävenhet Spade Såll GulorangeRAÄ 421 100044 Grävenhet Spade Såll GulorangeGrusig sand 0,15 1562084,24 6665892,52Sandigt grus 1562079,99 6665891,06RAÄ 421 100045 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562087,61 6665883,37RAÄ 421 100721 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562089,45 6665886,75RAÄ 421 100722 Grävenhet Spade Såll RödorangeRAÄ 421 100723 Grävenhet Skärslev Såll RödorangeGrusig sand 0,15 1562092,96 6665872,70Stenig sand 0,15 1562104,05 6665882,08RAÄ 421 100724 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Stenig sand 0,15 1562102,56 6665869,97RAÄ 421 100725 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562092,36 6665859,74RAÄ 421 100726 Grävenhet Spade Såll Brunröd Stenig sand 1562070,60 6665853,65RAÄ 421 100727 Grävenhet Skärslev Såll Grå Stenig sand 1562067,88 6665862,62RAÄ 421 100728 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562053,23 6665874,26RAÄ 421 100729 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562048,75 6665877,75RAÄ 421 100730 Grävenhet Spade Såll Grå Sandigt grus 0,20 1562049,25 6665875,28RAÄ 421 100731 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562050,55 6665877,74RAÄ 421 100732 Grävenhet Spade Såll Brun Siltig sand 1562067,21 6665911,89RAÄ 421 100733 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562079,72 6665896,78RAÄ 421 100734 Grävenhet Spade Såll OrangerödStenig sand 0,20 1562085,09 6665881,82RAÄ 421 100735 Grävenhet Spade Såll Gråbrun Sandigt grus 1562049,09 6665876,20RAÄ 421 100736 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Sandigt grus 0,20 1562049,63 6665878,18RAÄ 421 100737 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Sandigt grus 1562049,75 6665876,75RAÄ 421 100738 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562089,31 6665895,35RAÄ 426 100716 Grävenhet Spade Såll Gulröd Sand 1561688,14 6668808,45RAÄ 426 100717 Grävenhet Spade Såll Gulröd Sand 1561687,84 6668818,46RAÄ 426 100718 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Sand 1561695,90 6668813,26RAÄ 426 100719 Grävenhet Spade Såll Gulröd Sand 1561692,89 6668818,93RAÄ 426 100720 Grävenhet Spade Såll Gulröd Sand 1561693,28 6668814,67RAÄ 428 100016 Grävenhet Spade Såll Gulröd Sand 1562152,44 6666676,83RAÄ 428 100023 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562146,04 6666690,59RAÄ 428 100064 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Sand 1562155,01 6666674,79RAÄ 428 100065 Grävenhet Skärslev Såll OrangerödRAÄ 428 100066 Grävenhet Skärslev Såll GulorangeStenig sand 1562155,02 6666690,38Stenig sand 0,20 1562152,05 6666688,43RAÄ 428 100067 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562152,78 6666684,23RAÄ 428 100068 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562148,72 6666684,83136 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 428 100069 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562153,61 6666680,70RAÄ 428 100070 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562150,99 6666680,27RAÄ 428 100071 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562153,97 6666678,13RAÄ 428 100072 Grävenhet Spade Såll Gul Stenig sand 1562151,09 6666679,69RAÄ 428 100073 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562150,12 6666677,40RAÄ 428 100074 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,30 1562151,57 6666676,48RAÄ 428 100075 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 0,20 1562150,43 6666675,39RAÄ 428 100076 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,10 0,20 1562152,38 6666674,41RAÄ 428 100077 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562149,71 6666675,14RAÄ 428 100078 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562147,55 6666673,54RAÄ 428 100079 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562148,92 6666674,36RAÄ 428 100080 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 1562146,79 6666672,97RAÄ 428 100081 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562145,02 6666670,92RAÄ 428 100082 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Stenig sand 0,25 1562148,60 6666670,07RAÄ 428 100083 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562146,64 6666661,79RAÄ 428 100084 Grävenhet Skärslev Såll Grå mjäla 1562132,80 6666660,92RAÄ 428 100085 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Stenig sand 1562131,95 6666669,56RAÄ 428 100086 Grävenhet Skärslev Såll Grå Stenig sand 1562142,07 6666667,82RAÄ 428 100087 Grävenhet Skärslev Såll Grå Stenig sand 1562140,75 6666670,94RAÄ 428 100088 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562161,82 6666671,51RAÄ 428 100089 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562159,69 6666657,75RAÄ 428 100090 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562141,96 6666690,12RAÄ 428 100091 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562138,58 6666690,47RAÄ 428 100092 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562137,71 6666684,95RAÄ 428 100093 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562135,10 6666687,00RAÄ 428 100094 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,15 1562136,86 6666680,02RAÄ 428 100095 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,10 1562133,52 6666681,89RAÄ 428 100096 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562129,46 6666682,26RAÄ 428 100097 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562129,23 6666686,30RAÄ 428 100098 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562119,78 6666682,70RAÄ 428 100099 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562118,22 6666681,48RAÄ 428 100100 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562113,38 6666682,21RAÄ 428 100101 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562098,90 6666689,17RAÄ 428 100102 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Stenig sand 1562096,95 6666687,79RAÄ 428 100103 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Sand 1562094,52 6666687,48RAÄ 428 100104 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Sand 1562088,44 6666686,23RAÄ 428 100105 Grävenhet Skärslev Såll OrangerödGrusig sand 0,10 1562097,00 6666683,17RAÄ 428 100106 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562110,48 6666690,88RAÄ 428 100107 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562115,44 6666693,09RAÄ 428 100108 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562123,27 6666691,10RAÄ 428 100109 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562108,28 6666703,92RAÄ 428 100110 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562105,76 6666694,32Bilagor 137

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 428 100111 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562121,63 6666698,64RAÄ 428 100112 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562135,06 6666696,74RAÄ 428 100113 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562141,14 6666697,13RAÄ 428 100114 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562144,44 6666694,33RAÄ 428 100115 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562111,64 6666717,82RAÄ 428 100116 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,15 1562109,81 6666683,73RAÄ 428 100117 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562110,38 6666680,63RAÄ 428 100118 Grävenhet Spade Såll Rödgul Sand 1562147,81 6666675,22RAÄ 428 100119 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562131,63 6666694,81RAÄ 428 100756 Grävenhet Spade Såll GulorangeSand 1562162,25 6666661,25RAÄ 428 100757 Grävenhet Skärslev Såll 1562167,75 6666683,75RAÄ 430 100009 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562112,31 6666135,46RAÄ 430 100010 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,15 1562114,18 6666147,26RAÄ 430 100011 Grävenhet Skärslev Såll Orange Stenig sand 0,15 1562091,27 6666215,43RAÄ 430 100012 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562110,89 6666157,99RAÄ 430 100013 Grävenhet Skärslev Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562109,67 6666150,63RAÄ 430 100015 Grävenhet Skärslev Såll Rödgul Stenig sand 0,15 1562110,55 6666204,31RAÄ 430 100017 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562118,03 6666178,42RAÄ 430 100019 Grävenhet Spade Såll Brunröd Stenig sand 0,20 1562111,96 6666160,30RAÄ 430 100020 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,15 1562123,73 6666186,52RAÄ 430 100021 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,15 1562121,96 6666179,13RAÄ 430 100022 Grävenhet Skärslev Såll Brunröd Stenig sand 1562118,57 6666151,25RAÄ 430 100024 Grävenhet Spade Såll Rödgul Stenig sand 0,20 1562117,11 6666150,76RAÄ 430 100025 Grävenhet Spade Såll GulorangeStenig sand 0,15 1562106,47 6666203,60RAÄ 430 100026 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562115,94 6666165,72RAÄ 430 100027 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562110,18 6666152,09RAÄ 430 100028 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562106,35 6666141,85RAÄ 430 100029 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562120,35 6666157,50RAÄ 430 100031 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562111,67 6666195,41RAÄ 430 100032 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562107,83 6666162,27RAÄ 430 100033 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,20 1562109,55 6666183,31RAÄ 430 100034 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562120,24 6666206,40RAÄ 430 100035 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562109,83 6666202,82RAÄ 430 100036 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,15 1562110,97 6666177,58RAÄ 430 100539 Grävenhet Spade Såll OrangerödRAÄ 430 100540 Grävenhet Skärslev Såll OrangerödStenig sand 1562107,97 6666155,89Stenig sand 0,20 1562105,69 6666149,56RAÄ 430 100541 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig sand 1562103,20 6666151,36RAÄ 430 100542 Grävenhet Spade Såll Brunröd Stenig sand 1562098,15 6666154,95RAÄ 430 100543 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sandigt grus 1562089,97 6666162,96RAÄ 430 100544 Grävenhet Skärslev Såll Brun Grusig sand 1562098,42 6666170,62138 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 430 100545 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562096,41 6666218,19RAÄ 430 100546 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562104,60 6666220,90RAÄ 430 100547 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,10 1562099,86 6666205,52RAÄ 430 100548 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562102,03 6666203,71RAÄ 430 100549 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562099,52 6666209,60RAÄ 430 100550 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562116,04 6666214,05RAÄ 430 100551 Grävenhet Spade Såll Grå Grus 1562087,78 6666212,89RAÄ 430 100552 Grävenhet Skärslev Såll Brungul Mjälig morän0,10 1562094,65 6666199,38RAÄ 430 100553 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,10 1562100,25 6666197,25RAÄ 430 100554 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 0,10 1562100,16 6666195,75RAÄ 430 100555 Grävenhet Spade Såll Brunröd Stenig sand 1562098,54 6666187,82RAÄ 430 100556 Grävenhet Spade Såll Grå Stenig sand 1562099,08 6666179,15RAÄ 430 100557 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Stenig sand 1562121,36 6666162,15RAÄ 430 100558 Grävenhet Skärslev Såll OrangerödStenig sand 1,00 0,10 1562124,00 6666165,91RAÄ 430 100559 Grävenhet Spade Såll Gulröd Grus 0,10 1562115,17 6666161,48RAÄ 430 100560 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Sandigt grus 0,20 1562115,59 6666156,65RAÄ 430 100561 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,10 1562112,71 6666142,84RAÄ 430 100562 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562106,62 6666139,69RAÄ 430 100563 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562111,75 6666138,25RAÄ 430 100564 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 0,25 1562112,49 6666136,29RAÄ 430 100565 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562098,00 6666138,36RAÄ 430 100566 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Stenig sand 1562099,34 6666132,97RAÄ 430 100567 Grävenhet Skärslev Såll Svart Häll 1562104,49 6666133,01RAÄ 430 100568 Grävenhet Spade Såll Svart Häll 1562111,52 6666130,51RAÄ 430 100569 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562118,85 6666171,39RAÄ 430 100570 Grävenhet Spade Såll Gulröd Stenig sand 0,20 1562106,31 6666181,01RAÄ 463 100300 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558484,75 6653551,56RAÄ 463 100301 Grävenhet Spade Såll Gul Silt 1558495,94 6653588,65RAÄ 463 100302 Grävenhet Spade Såll Gul Silt 1558491,70 6653598,95RAÄ 463 100303 Grävenhet Skärslev Såll Gul Silt 1558494,28 6653602,83RAÄ 463 100304 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Silt 1558501,20 6653595,46RAÄ 463 100305 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Silt 1558496,89 6653591,79RAÄ 463 100306 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Silt 1558494,69 6653592,31RAÄ 463 100307 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Silt 1558494,40 6653590,23RAÄ 463 100308 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Silt 1558492,28 6653592,03RAÄ 463 100309 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Silt 1558490,03 6653593,28RAÄ 463 100310 Grävenhet Skärslev Såll Gulgrå Silt 1558488,44 6653593,96RAÄ 463 100311 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Sand 1558489,11 6653590,45RAÄ 463 100312 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Sand 1558489,79 6653586,30RAÄ 463 100313 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Sandigt grus 1558491,41 6653584,91RAÄ 463 100314 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Sand 1558496,68 6653585,70Bilagor 139

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 463 100315 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Sand 1558495,76 6653583,62RAÄ 463 100316 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Sandigt grus 1558491,83 6653583,33RAÄ 463 100317 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Sand 1558491,46 6653581,94RAÄ 463 100318 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Sand 1558492,75 6653580,11RAÄ 463 100319 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Sandigt grus 1558491,63 6653579,15RAÄ 463 100320 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558495,47 6653580,29RAÄ 463 100321 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558497,68 6653578,04RAÄ 463 100322 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558499,53 6653575,59RAÄ 463 100323 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sandigt grus 1558498,48 6653574,93RAÄ 463 100324 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558496,31 6653576,05RAÄ 463 100325 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558494,13 6653577,10RAÄ 463 100326 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sandigt grus 1558492,70 6653577,15RAÄ 463 100327 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sandigt grus 1558492,37 6653575,81RAÄ 463 100328 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558489,75 6653574,53RAÄ 463 100329 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558493,19 6653573,87RAÄ 463 100330 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558495,34 6653572,66RAÄ 463 100331 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558493,82 6653571,84RAÄ 463 100332 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558491,21 6653572,88RAÄ 463 100333 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sandigt grus 1558489,78 6653572,09RAÄ 463 100334 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sandigt grus 1558488,12 6653570,70RAÄ 463 100335 Grävenhet Spade Såll Brungrå Sandigt grus 1558490,74 6653570,44RAÄ 463 100336 Grävenhet Spade Såll Brungrå Sandigt grus 1558489,89 6653567,65RAÄ 463 100337 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Sandigt grus 1558488,22 6653565,76RAÄ 463 100338 Grävenhet Skärslev Såll Stenigt grus 1558484,04 6653563,54RAÄ 463 100339 Grävenhet Skärslev Såll Sandigt grus 1558482,60 6653558,75RAÄ 463 100340 Grävenhet Spade Såll Sand 1558490,34 6653554,20RAÄ 463 100341 Grävenhet Spade Såll Sand 1558488,80 6653553,27RAÄ 463 100342 Grävenhet Skärslev Såll Sand 1558487,30 6653550,51RAÄ 463 100343 Grävenhet Skärslev Såll Sand 1558487,67 6653552,19RAÄ 463 100344 Grävenhet Spade Såll Sand 1558486,08 6653553,43RAÄ 463 100345 Grävenhet Spade Såll Brungrå Siltigt grus 1558482,93 6653554,66RAÄ 463 100346 Grävenhet Spade Såll Siltigt grus 1558480,92 6653554,63RAÄ 463 100347 Grävenhet Spade Såll 1558481,24 6653552,57RAÄ 466 100692 Grävenhet Spade Såll Grå Sandigt grus 1558481,51 6653438,95RAÄ 466 100693 Grävenhet Skärslev Såll Grå Sandigt grus 1558481,06 6653436,81RAÄ 466 100694 Grävenhet Spade Såll Grå Sandigt grus 0,10 1558483,66 6653437,52RAÄ 466 100695 Grävenhet Spade Såll Grå Sandigt grus 0,10 1558482,44 6653435,89RAÄ 466 100696 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558479,46 6653431,12RAÄ 466 100697 Grävenhet Skärslev Såll Rödbrun Sand 0,10 1558507,97 6653439,22RAÄ 466 100698 Grävenhet Spade Såll Brunröd Sand 0,10 1558511,10 6653433,12RAÄ 466 100699 Grävenhet Skärslev Såll Brunröd Sandigt grus 0,10 1558511,45 6653436,73RAÄ 466 100700 Grävenhet Skärslev Såll Brunröd Sand 1558492,41 6653427,83RAÄ 466 100701 Grävenhet Skärslev Såll Brunröd Sand 0,10 1558513,34 6653432,81140 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 466 100702 Grävenhet Spade Såll Brunröd Sand 1558511,20 6653432,40RAÄ 466 100703 Grävenhet Spade Såll Brunröd Sand 1558508,43 6653434,87RAÄ 466 100704 Grävenhet Spade Såll Grå Silt 1558505,98 6653435,12RAÄ 466 100705 Grävenhet Skärslev Såll Brunröd Sand 1558505,79 6653430,65RAÄ 466 100706 Grävenhet Spade Såll Brundr Sand 1558504,92 6653439,37RAÄ 466 100707 Grävenhet Spade Såll Brunröd Sand 1558503,23 6653435,99RAÄ 466 100708 Grävenhet Skärslev Såll Grå Silt 1558502,91 6653434,11RAÄ 466 100709 Grävenhet Skärslev Såll Grå Silt 1558503,00 6653431,25RAÄ 466 100710 Grävenhet Skärslev Såll Brunröd Sand 1558501,02 6653433,39RAÄ 466 100711 Grävenhet Spade Såll Brunröd Sand 1558499,25 6653434,88RAÄ 466 100712 Grävenhet Skärslev Såll Grå Silt 0,18 1558495,43 6653431,26RAÄ 466 100713 Grävenhet Skärslev Såll Grå Silt 1558498,79 6653427,40RAÄ 466 100714 Grävenhet Spade Såll Brunröd Sand 1558497,72 6653422,12RAÄ 466 100715 Grävenhet Skärslev Såll Brunröd Sand 1558493,82 6653424,39RAÄ 467 100185 Grävenhet Spade Såll Brungrå Grusig silt 1558479,17 6653765,17RAÄ 467 100186 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Grusig silt 1558473,64 6653763,61RAÄ 467 100187 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Grusig silt 1558474,92 6653758,74RAÄ 467 100188 Grävenhet Spade Såll Brungrå Grusig silt 1558460,38 6653752,78RAÄ 467 100189 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Grusig silt 0,10 1558452,96 6653741,78RAÄ 467 100190 Grävenhet Spade Såll Brungrå Grusig silt 0,10 1558453,11 6653746,70RAÄ 467 100191 Grävenhet Skärslev Såll Brungul Grusig sand 0,10 1558454,41 6653751,47RAÄ 467 100192 Grävenhet Spade Såll Brungul Sandigt grus 0,10 1558454,89 6653757,54RAÄ 467 100193 Grävenhet Spade Såll Brungul Sandigt grus 0,10 1558455,77 6653763,76RAÄ 467 100194 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558425,65 6653739,42RAÄ 467 100195 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 0,10 1558425,18 6653735,09RAÄ 467 100196 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 0,10 1558430,62 6653733,51RAÄ 467 100197 Grävenhet Spade Såll Brungul Silt 1558430,63 6653738,40RAÄ 467 100198 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558433,41 6653741,92RAÄ 467 100199 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558436,67 6653741,65RAÄ 467 100200 Grävenhet Skärslev Såll 1558436,13 6653745,52RAÄ 467 100201 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558438,70 6653746,09RAÄ 467 100202 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 0,10 1558441,16 6653752,34RAÄ 467 100203 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558439,64 6653757,50RAÄ 467 100204 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558424,80 6653756,20RAÄ 467 100205 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 1558433,55 6653758,99RAÄ 467 100206 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558450,20 6653757,08RAÄ 467 100207 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558452,32 6653774,52RAÄ 467 100208 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558439,18 6653834,28RAÄ 467 100209 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558445,56 6653834,07RAÄ 467 100210 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558455,43 6653808,73RAÄ 467 100211 Grävenhet Spade Såll Gul Silt 1558449,08 6653811,22RAÄ 467 100212 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558447,88 6653820,82RAÄ 467 100213 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558441,60 6653817,45Bilagor 141

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 467 100214 Grävenhet Spade Såll Gul Silt 1558431,30 6653804,65RAÄ 467 100215 Grävenhet Skärslev Såll Brungul Silt 1558434,51 6653790,21RAÄ 467 100216 Grävenhet Skärslev Såll Gul Silt 1558439,60 6653800,46RAÄ 467 100217 Grävenhet Spade Såll Gul Silt 1558446,00 6653802,29RAÄ 467 100218 Grävenhet Spade Såll Gulgrå Silt 1558455,89 6653789,69RAÄ 467 100219 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558452,07 6653794,61RAÄ 467 100220 Grävenhet Spade Såll Gul Silt 1558445,95 6653790,29RAÄ 467 100221 Grävenhet Spade Såll Gul Silt 1558435,38 6653794,39RAÄ 467 100222 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Silt 1558426,42 6653790,67RAÄ 467 100223 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Silt 1558428,73 6653783,99RAÄ 467 100224 Grävenhet Skärslev Såll Brun Silt 0,10 1558434,48 6653782,29RAÄ 467 100225 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558433,95 6653774,86RAÄ 467 100226 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558428,08 6653777,61RAÄ 467 100227 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sandigt grus 1558453,81 6653849,77RAÄ 467 100228 Grävenhet Spade Såll Brun Sandigt grus 1558435,87 6653826,76RAÄ 467 100229 Grävenhet Skärslev Såll Brun Siltigt grus 1558424,77 6653822,36RAÄ 467 100230 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sandigt grus 1558432,89 6653815,87RAÄ 467 100231 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sandigt grus 1558449,08 6653849,85RAÄ 467 100232 Grävenhet Spade Såll Brun Sandigt grus 1558449,46 6653839,22RAÄ 467 100233 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsandRAÄ 467 100234 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand1558430,26 6653824,281558448,78 6653771,23RAÄ 467 100235 Grävenhet Skärslev Såll Gulbrun Siltigt grus 1558441,08 6653781,16RAÄ 467 100236 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sandigt grus 1558484,17 6653764,36RAÄ 467 100237 Grävenhet Skärslev Såll Brun Sandigt grus 1558485,27 6653769,97RAÄ 467 100238 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558438,73 6653764,93RAÄ 467 100239 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558435,36 6653768,39RAÄ 467 100240 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558440,65 6653792,21RAÄ 467 100241 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558438,70 6653792,17RAÄ 467 100242 Grävenhet Spade Såll Brun Sandig silt 1558451,36 6653856,50RAÄ 467 100243 Grävenhet Spade Såll Brun Siltigt grus 1558445,12 6653855,10RAÄ 467 100244 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558442,23 6653853,92RAÄ 467 100245 Grävenhet Skärslev Såll 1558458,23 6653796,91RAÄ 467 100246 Grävenhet Skärslev Såll Brun Siltigt grus 1558454,23 6653818,09RAÄ 467 100247 Grävenhet Spade Såll Brun Siltigt grus 1558451,21 6653823,71RAÄ 467 100248 Grävenhet Skärslev Såll Brun Siltigt grus 1558452,67 6653832,81RAÄ 467 100249 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558453,21 6653836,27RAÄ 467 100250 Grävenhet Spade Såll Brun Stenig grusigsandRAÄ 467 100251 Grävenhet Skärslev Såll Brun Stenig grusigsand1558442,88 6653828,421558439,50 6653812,53RAÄ 467 100252 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558424,51 6653835,14RAÄ 467 100253 Grävenhet Spade Såll Brun Silt 1558424,54 6653842,81RAÄ 467 100254 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558447,00 6653772,45142 Stenålder längs nya riksväg 56

Namn Id Klass Und.metod Fyndins.metodFärgFyllning,huvudsakl.Skärvsten(liter)Fyndf. nivå(m)Ö-koordinatN-koordinatRAÄ 467 100255 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558443,97 6653775,95RAÄ 467 100256 Grävenhet Spade Såll Gulbrun Sandig silt 1558425,56 6653812,91RAÄ 467 100257 Grävenhet Spade Såll Brungrå Sandig silt 1558428,06 6653813,21RAÄ 467 100258 Grävenhet Spade Såll Brungrå Sandig silt 1558429,81 6653799,96RAÄ 467 100259 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558430,21 6653791,89RAÄ 467 100260 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Grusig silt 1558429,06 6653767,87RAÄ 467 100261 Grävenhet Spade Såll Brungrå Stenigt grus 1558427,01 6653763,74RAÄ 467 100262 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558446,85 6653782,26RAÄ 467 100263 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558476,78 6653753,85RAÄ 467 100264 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Stenigt grus 1558471,57 6653752,17RAÄ 467 100265 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558464,36 6653744,94RAÄ 467 100266 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Silt 1558458,85 6653743,36RAÄ 467 100267 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Silt 1558467,69 6653785,71RAÄ 467 100268 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558461,22 6653784,84RAÄ 467 100269 Grävenhet Spade Såll Burng Silt 0,05 1558455,62 6653784,09RAÄ 467 100270 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558451,71 6653782,41RAÄ 467 100271 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Silt 1558446,36 6653776,12RAÄ 467 100272 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Silt 1558444,45 6653764,76RAÄ 467 100273 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Silt 1558456,82 6653770,75RAÄ 467 100274 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558459,86 6653765,08RAÄ 467 100275 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Silt 1558463,20 6653775,98RAÄ 467 100276 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558469,04 6653779,84RAÄ 467 100277 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558474,91 6653780,22RAÄ 467 100278 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558471,20 6653773,96RAÄ 467 100279 Grävenhet Skärslev Såll Brungrå Silt 1558471,10 6653768,30RAÄ 467 100280 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558466,92 6653766,38RAÄ 467 100281 Grävenhet Spade Såll Brungrå Silt 1558476,88 6653775,21SchaktNamn Id Klass Subklass Metod Djup (m) Jordkaraktär botten Ö-koordinat N-koordinatRAÄ 211 656 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558435,56 6655058,66RAÄ 211 673 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558442,41 6655061,88RAÄ 211 693 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558442,81 6655071,28RAÄ 211 719 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558434,16 6655073,18RAÄ 211 733 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558425,84 6655069,49RAÄ 211 745 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558420,48 6655065,92RAÄ 211 759 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558415,40 6655068,91RAÄ 211 763 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558413,10 6655054,39RAÄ 211 767 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558409,16 6655046,98RAÄ 211 771 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558421,13 6655047,59RAÄ 211 775 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558417,67 6655060,19RAÄ 211 779 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558427,58 6655055,82Bilagor 143

Namn Id Klass Subklass Metod Djup (m) Jordkaraktär botten Ö-koordinat N-koordinatRAÄ 221 1398 Område Schakt Maskin 0,20 Brun sand 1558577,27 6655606,99RAÄ 221 1406 Område Schakt Maskin 0,20 Gulbrun grusig sand 1558581,60 6655601,17RAÄ 221 1414 Område Schakt Maskin 0,20 Brun grusig sand 1558591,44 6655597,51RAÄ 221 1425 Område Schakt Maskin 0,20 Brun grusig sand 1558582,30 6655579,98RAÄ 221 1441 Område Schakt Maskin 0,20 Brun sand 1558579,74 6655554,25RAÄ 221 1461 Område Schakt Maskin 0,20 Brun stenig sand 1558570,27 6655560,17RAÄ 221 1724 Område Schakt Maskin 0,20 Brun silt 1558555,64 6655557,77RAÄ 221 1728 Område Schakt Maskin 0,20 Gul sand 1558568,20 6655536,43RAÄ 221 1734 Område Schakt Maskin 0,15 Gult stenigt grus 1558580,40 6655535,44RAÄ 221 1738 Område Schakt Maskin 0,15 Gult stenigt grus 1558562,41 6655517,80RAÄ 221 1742 Område Schakt Maskin 0,15 Gult stenigt grus 1558562,96 6655504,03RAÄ 412 1272 Område Schakt Maskin 0,20 Sand 1561706,45 6662679,83RAÄ 412 1300 Område Schakt Maskin 0,25 Sand 1561687,90 6662649,98RAÄ 412 1318 Område Schakt Maskin 0,20 Sand 1561676,95 6662631,50RAÄ 412 1351 Område Schakt Maskin 0,30 sand 1561662,95 6662604,72RAÄ 412 1360 Område Schakt Maskin 0,35 Sand 1561687,66 6662564,63RAÄ 412 1373 Område Schakt Maskin 0,30 Sand 1561675,75 6662563,23RAÄ 412 1383 Område Schakt Maskin 0,30 Sand 1561672,10 6662572,57RAÄ 412 100046 Område Schakt Maskin 0,30 Sand 1561664,72 6662574,51RAÄ 412 100047 Område Schakt Maskin 0,25 Sand 1561658,97 6662585,81RAÄ 467 823 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558457,37 6653797,91RAÄ 467 833 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558439,05 6653791,70RAÄ 467 845 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558440,47 6653812,56RAÄ 467 863 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558427,65 6653813,07RAÄ 467 888 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558424,53 6653839,16RAÄ 467 909 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558443,09 6653829,12RAÄ 467 919 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558444,89 6653774,52RAÄ 467 946 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558453,43 6653819,73RAÄ 467 964 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558452,83 6653834,68RAÄ 467 975 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558428,19 6653766,18RAÄ 467 1002 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558485,54 6653767,86RAÄ 467 1073 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558444,10 6653854,71RAÄ 467 1081 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558451,82 6653856,58RAÄ 467 1087 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558458,19 6653852,00RAÄ 467 1094 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558465,42 6653846,14RAÄ 467 1116 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558429,95 6653794,90RAÄ 467 1151 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558492,16 6653748,16RAÄ 467 1172 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558424,63 6653711,26RAÄ 467 1210 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558457,86 6653724,59RAÄ 467 60750 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558422,92 6653744,19RAÄ 467 60757 Område Schakt Maskin 0,25 Sandig morän 1558450,38 6653764,35144 Stenålder längs nya riksväg 56

Bilaga 2. Tabell över anläggningar i lokalnummerföljdLokal Id Subklass Und.metod Undersöktandel (%)Fyndins.metodFärg Fylln. Sot Kol Ö-koordinat N-koordinatRAÄ 221 1615 Kokgrop Extensiv 5 Såll Orange Sand x x 1558568,65 6655556,48RAÄ 230 335 Kokgrop Skärslev 80 Såll Sand Sand 1560000,79 6659169,81RAÄ 412 1577 Härd Skärslev 50 Såll Brun Sand x x 1561674,58 6662574,82RAÄ 412 1803 Härd Skärslev 50 Såll Brun Sand x x 1561703,18 6662672,96RAÄ 412 1809 Kastrullsten Okulärt 100 Handplock 1561703,69 6662672,59RAÄ 412 1895 Kvartsbrott Extensiv 10 Handplock 1561680,97 6662580,43RAÄ 420 101032 Kvartsbrott Extensiv 10 Handplock 1562029,39 6665507,55RAÄ 420 101033 BergartsbrottSkärslev 10 Handplock 1562029,23 6665523,84RAÄ 421 101059 Kvartsbrott Skärslev 10 Såll 1562049,54 6665877,42RAÄ 428 10061 Mortelsten Skärslev 50 Såll 1562132,80 6666695,34RAÄ 428 101081 Kvartsbrott Skärslev 10 Såll 1562096,15 6666685,65RAÄ 430 101046 GångbergartsbrottSkärslev 10 Såll 1562100,44 6666196,64RAÄ 467 1182 Härd Skärslev 50 Handplock Brun Lera x x 1558458,93 6653725,85RAÄ 467 1198 Härd Hacka 0 Handplock Brun Lera x x 1558459,41 6653723,36RAÄ 467 101744 BergartsbrottSkärslev 5 Såll 1558428,17 6653814,12Bilagor 145

Lokal Fyndnr Material Sakord Vikt (g) Antal Fragmenteringsgrad Grävenhet Anl. FyndenhetRAÄ 221 276 Kvartsit Kärna 2,9 1 Fragment 100169RAÄ 221 277 Kvarts Bearbetat 1,6 1 Intakt 100169RAÄ 221 278 Kvarts Bearbetat 10,1 1 Intakt 100180RAÄ 221 279 Hälleflinta Avslag 0,7 1 Fragment 100139RAÄ 221 280 Kvartsit Bearbetad 0,9 1 Intakt 100161RAÄ 221 281 Hälleflinta Kärna 2,4 1 Fragment 100128RAÄ 221 282 Bergart Bearbetad 1,4 1 Fragment 100128RAÄ 221 284 Kvarts Bearbetat 0,8 1 Intakt 100160RAÄ 221 285 Bergart Avslag/avfall 0,5 1 Fragment 100136RAÄ 221 286 Kvartsit Avslag 1,3 1 Defekt 100141RAÄ 221 287 Kvartsit Avslag 1,4 1 Intakt 100159RAÄ 221 244 Kvartsit Bearbetad 47,9 1 Intakt 1615 101116RAÄ 221 245 Grönsten Kärna 162,2 1 Intakt 1615 101116RAÄ 221 246 Kvartsit Splitter 5,2 12 Fragment 1615 101116RAÄ 221 247 Kvartsit Bearbetad 37 9 Intakt 1615 101116RAÄ 221 248 Kvartsit Avslag 36,8 6 Intakt 1615 101116RAÄ 221 345 Ben Avfall 0,34 2 Fragment 1615RAÄ 221 346 Ben Avfall 2,15 45 Fragment 1615RAÄ 221 347 Ben Avfall 1,71 10 Fragment 1615RAÄ 221 348 Ben Avfall 0,99 43 Fragment 1615RAÄ 222 70 Bergart Bearbetad 34,9 1 Fragment 100520RAÄ 222 72 Bergart Avslag/avfall 2,5 1 Intakt 100524RAÄ 222 264 Kvarts Avslag/avfall 7,3 3 Defekt 100531RAÄ 222 266 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100532RAÄ 222 267 Kvarts Avslag/avfall 1,5 1 Defekt 100529RAÄ 222 269 Grönsten Bearbetad 32,1 3 Intakt 100522RAÄ 222 270 Kvartsit Avslag 5,4 1 Intakt 100530RAÄ 222 271 Kvartsit Splitter 0,5 1 Fragment 100530RAÄ 222 272 Hälleflinta Avslag 0,2 1 Defekt 100530RAÄ 222 273 Kvarts Bearbetat 1,5 1 Intakt 100530RAÄ 222 283 Bergart Avslag/avfall 8,1 3 Intakt 100533RAÄ 228 1 Bergart Slipsten 76,3 1 Fragment 100657RAÄ 228 2 Sandsten Slipsten 88,2 1 Defekt 100658RAÄ 228 3 Kvarts Avslag/avfall 32,9 4 Fragment 100642RAÄ 228 4 Kvarts Skrapa 3,6 1 Intakt 100642RAÄ 228 5 Kvarts Avslag/avfall 3,2 4 Fragment 100660RAÄ 228 6 Kvarts Avslag/avfall 0,9 2 Fragment 100664RAÄ 228 7 Bergart Avslag/avfall 5,2 1 Intakt 100666RAÄ 228 8 Kvarts Bearbetat 3,2 1 Fragment 100634RAÄ 228 9 Kvarts Skrapa 4,8 1 Intakt 100641RAÄ 228 10 Kvarts Bearbetat 1,6 1 Fragment 100653RAÄ 228 11 Kvartsit Kärna 8,7 1 Fragment 100667RAÄ 228 12 Kvarts Bearbetat 2,2 2 Fragment 100665RAÄ 228 13 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100637Bilagor 147

Lokal Fyndnr Material Sakord Vikt (g) Antal Fragmenteringsgrad Grävenhet Anl. FyndenhetRAÄ 228 14 Kvarts Bearbetat 2,2 1 Fragment 100661RAÄ 228 15 Kvarts Splitter 0,3 1 Fragment 100645RAÄ 228 16 Kvarts Splitter 0,4 1 Fragment 100659RAÄ 228 17 Kvarts Bearbetat 1,2 2 Fragment 100658RAÄ 228 18 Kvarts Avslag/avfall 3,8 1 Intakt 100670RAÄ 228 209 Bergart Knacksten 654,6 1 Intakt 100657RAÄ 228 211 Kvarts Bearbetat 7,1 1 Fragment 100663RAÄ 228 212 Sandsten Slipsten 276,5 1 Intakt 100663RAÄ 229 50 Kvarts Avslag/avfall 1,2 2 Fragment 100885RAÄ 229 51 Kvarts Splitter 0,3 1 Fragment 100887RAÄ 229 52 Kvarts Avslag/avfall 4,6 7 Fragment 100889RAÄ 229 53 Flinta Avslag/avfall 0,2 1 Fragment 100889RAÄ 229 54 Kvarts Bearbetat 7,2 3 Fragment 100893RAÄ 229 55 Kvarts 0,1 1 Intakt 100893RAÄ 229 56 Kvarts Bearbetat 2 3 Fragment 100896RAÄ 229 57 Kvarts Splitter 0,5 1 Fragment 100898RAÄ 229 58 Kvarts Avslag/avfall 4,3 7 Fragment 100679RAÄ 229 59 Kvarts Avslag/avfall 1,5 1 Fragment 100679RAÄ 229 60 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100902RAÄ 229 61 Kvarts Avslag/avfall 20,3 1 Intakt 100904RAÄ 229 62 Kvarts Bearbetat 2,1 1 Fragment 100904RAÄ 230 19 Kvarts Avslag/avfall 3,9 6 Fragment 100595RAÄ 230 20 Kvarts Avslag/avfall 0,2 2 Fragment 100575RAÄ 230 21 Kvarts Bearbetat 0,4 1 Fragment 100576RAÄ 230 22 Kvarts Bearbetat 17,1 1 Defekt 100572RAÄ 230 23 Kvarts Kniv 4,6 1 Intakt 100582RAÄ 230 24 Kvarts Avslag/avfall 2,6 1 Fragment 100597RAÄ 230 25 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100585RAÄ 241 208 Kvarts Bearbetat 65,1 36 Fragment 100633RAÄ 241 215 Kvarts Bearbetat 100,5 3 Fragment 100628RAÄ 412 63 Kvarts Bearbetat 3,1 4 Fragment 100398RAÄ 412 64 Kvarts Bearbetat 0,9 1 Fragment 100402RAÄ 412 65 Kvarts Avslag/avfall 1 1 Fragment 100401RAÄ 412 66 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100400RAÄ 412 67 Kvarts Splitter 0,4 1 Fragment 100397RAÄ 412 145 Kvarts Avslag/avfall 0,3 1 Intakt 100396RAÄ 412 146 Kvarts Splitter 0,5 1 Fragment 100448RAÄ 412 147 Kvarts Splitter 0,5 1 Fragment 100428RAÄ 412 148 Bergart Avslag/avfall 0,3 1 Intakt 100479RAÄ 412 149 Kvarts Splitter 0,05 1 Fragment 100479RAÄ 412 150 Bergart Glättsten 22,6 1 Intakt 100479RAÄ 412 151 Kvarts Splitter 0,4 2 Fragment 100395RAÄ 412 152 Porfyr Bearbetat 0,5 1 Fragment 100414RAÄ 412 153 Kvartsit Splitter 0,1 1 Fragment 100486148 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal Fyndnr Material Sakord Vikt (g) Antal Fragmenteringsgrad Grävenhet Anl. FyndenhetRAÄ 412 154 Kvarts Avslag/avfall 0,3 1 Fragment 100505RAÄ 412 155 Kvarts Splitter 0,7 1 Fragment 100415RAÄ 412 156 Kvartsit Bearbetad 0,2 1 Fragment 100472RAÄ 412 158 Kvarts Splitter 0,05 1 Fragment 100442RAÄ 412 159 Kvarts Avslag/avfall 2,9 1 Intakt 100498RAÄ 412 160 Kvarts Splitter 0,2 2 Fragment 100461RAÄ 412 161 Kvarts Splitter 0,7 1 Fragment 100463RAÄ 412 162 Bergart Bearbetad 7,7 1 Fragment 100447RAÄ 412 163 Kvarts Bearbetat 8,3 2 Fragment 100490RAÄ 412 164 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100452RAÄ 412 165 Kvarts Splitter 0,4 1 Fragment 100443RAÄ 412 166 Kvarts Bearbetat 4,1 4 Fragment 100451RAÄ 412 168 Kvarts Avslag/avfall 0,3 1 Intakt 100446RAÄ 412 169 Bergart Bearbetad 0,4 1 Intakt 100462RAÄ 412 170 Bergart Avslag/avfall 138,3 1 Intakt 100399RAÄ 412 171 Kvarts Splitter 0,2 2 Fragment 100477RAÄ 412 172 Kvarts Splitter 0,7 2 Fragment 100450RAÄ 412 173 Kvarts Bearbetat 0,4 1 Fragment 100449RAÄ 412 174 Kvarts Splitter 1,4 1 Fragment 100454RAÄ 412 175 Bergart Avslag/avfall 31,8 1 Intakt 100463RAÄ 412 222 Sandsten Slipsten 571,6 1 Intakt 100448RAÄ 412 249 Grönsten Splitter 0,2 1 Fragment 100424RAÄ 412 250 Hälleflinta Avslag 2,1 1 Intakt 100432RAÄ 412 258 Kvarts Bearbetat 2,3 1 Intakt 100425RAÄ 412 259 Kvartsit Avslag 34,7 1 Intakt 100410RAÄ 412 275 Grönsten Avslag 3,5 2 Defekt 100416RAÄ 412 157 Kvarts Bearbetat 1,2 1 Fragment 1894RAÄ 412 167 Kvarts Avslag/avfall 3,5 1 Intakt 1577RAÄ 412 238 Bergart Malsten 2905,4 1 Intakt 1888RAÄ 412 239 Bergart Knacksten 324,8 1 Intakt 1888RAÄ 412 240 Bergart Knacksten 7313,9 1 Defekt 1888RAÄ 412 241 Bergart Malsten 609,8 1 Defekt 1888RAÄ 412 242 Bergart Malsten 8500 1 Intakt 1888RAÄ 412 343 Kvarts Splitter 0,5 2 Fragment 1803RAÄ 412 344 Kvarts Splitter 0,2 2 Fragment 1577RAÄ 420 106 Kvarts Splitter 2 3 Fragment 100741RAÄ 420 178 Kvarts Bearbetat 8 2 Fragment 100750RAÄ 420 179 Kvarts Splitter 0,7 2 Fragment 100751RAÄ 420 180 Kvarts Splitter 0,8 2 Fragment 100749RAÄ 420 181 Bergart Avslag/avfall 10,3 1 Intakt 100752RAÄ 420 182 Kvarts Bearbetat 4 3 Fragment 100748RAÄ 420 183 Bergart Avslag/avfall 5,3 1 Intakt 100748RAÄ 420 184 Bergart Kärna 21,2 1 Intakt 100030RAÄ 420 185 Bergart Avslag/avfall 35,2 3 Intakt 100744Bilagor 149

Lokal Fyndnr Material Sakord Vikt (g) Antal Fragmenteringsgrad Grävenhet Anl. FyndenhetRAÄ 420 220 Sandsten Slipsten 64,6 1 Intakt 100741RAÄ 420 226 Bergart Bearbetad 881,3 1 Intakt 100752RAÄ 420 229 Kvartsit Splitter 0,3 1 Intakt 100740RAÄ 420 230 Bergart Knacksten 587 1 Intakt 100740RAÄ 420 313 Kvarts Avslag/avfall 3,1 1 Defekt 100030RAÄ 420 176 Bergart Avslag/avfall 267 5 Intakt 101033RAÄ 420 177 Kvarts Splitter 0,5 2 Fragment 101032RAÄ 421 192 Kvarts Splitter 0,6 1 Fragment 100722RAÄ 421 193 Kvarts Avslag/avfall 3,7 1 Intakt 100724RAÄ 421 194 Bergart Avslag/avfall 5,7 1 Intakt 100724RAÄ 421 195 Bergart Avslag/avfall 19 1 Intakt 100734RAÄ 421 196 Kvarts Bearbetat 2,4 1 Fragment 100734RAÄ 421 197 Kvarts Splitter 0,4 1 Fragment 100730RAÄ 421 198 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100723RAÄ 421 199 Porfyr Avslag 5,7 1 Intakt 100730RAÄ 421 200 Kvarts Bearbetat 105,5 36 Fragment 100736RAÄ 421 201 Kvarts Splitter 22 12 Fragment 100736RAÄ 421 202 Kvarts Bearbetat 8,7 3 Fragment 100018RAÄ 421 203 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100018RAÄ 421 204 Bergart Avslag/avfall 84,2 2 Intakt 100018RAÄ 421 205 Bergart Kärna 65,6 1 Intakt 100018RAÄ 421 206 Bergart Bearbetad 33,1 2 Fragment 100018RAÄ 421 288 Kvarts Splitter 0,3 1 Fragment 100040RAÄ 421 289 Granit Bearbetad 12,3 1 Fragment 100038RAÄ 421 290 Kvarts Bearbetat 3,1 1 Intakt 100043RAÄ 421 291 Kvarts Splitter 0,3 1 Fragment 100045RAÄ 428 221 Bergart Malsten 2734,6 1 Intakt 100116RAÄ 428 232 Kvarts Splitter 0,2 2 Fragment 100094RAÄ 428 233 Kvarts Bearbetat 4,3 1 Intakt 100094RAÄ 428 292 Kvartsit Avslag 28,8 1 Intakt 100076RAÄ 428 293 Kvarts Avslag/avfall 19,6 2 Intakt 100076RAÄ 428 294 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100076RAÄ 428 295 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100117RAÄ 428 296 Kvarts Avslag/avfall 13,5 2 Intakt 100105RAÄ 428 297 Kvarts Bearbetat 358,7 38 Fragment 100105RAÄ 428 298 Bergart Avslag/avfall 31,7 1 Intakt 100089RAÄ 428 299 Kvarts Bearbetat 9,9 2 Intakt 100101RAÄ 428 300 Kvarts Avslag/avfall 0,8 1 Defekt 100074RAÄ 428 301 Hälleflinta Avslag 2,2 1 Defekt 100074RAÄ 428 302 Kvarts Avslag/avfall 0,7 1 Defekt 100079RAÄ 428 303 Kvarts Splitter 0,5 2 Fragment 100082RAÄ 428 304 Kvarts Bearbetat 1,6 2 Fragment 100075RAÄ 428 305 BergskristallBearbetat 0,2 1 Fragment 100100150 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal Fyndnr Material Sakord Vikt (g) Antal Fragmenteringsgrad Grävenhet Anl. FyndenhetRAÄ 428 306 Kvarts Avslag/avfall 9,6 3 Intakt 100116RAÄ 428 307 Kvarts Bearbetat 6,4 1 Intakt 100066RAÄ 430 186 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100552RAÄ 430 187 Kvarts Splitter 0,6 1 Fragment 100561RAÄ 430 188 Bergart Avslag/avfall 148,9 9 Fragment 100554RAÄ 430 189 Kvarts Splitter 0,2 2 Fragment 100560RAÄ 430 190 Kvarts Bearbetat 2,9 2 Fragment 100560RAÄ 430 191 Kvarts Avslag/avfall 0,5 1 Intakt 100560RAÄ 430 224 Granit Bearbetad 4948,5 1 Intakt 100032RAÄ 430 227 Bergart Knacksten 5060,5 1 Komplett 100013RAÄ 430 228 Bergart Knacksten 8500 1 Intakt 100027RAÄ 430 231 Bergart Knacksten 931,7 1 Intakt 100026RAÄ 430 234 Kvarts Splitter 3,5 8 Fragment 100564RAÄ 430 235 Kvarts Bearbetat 12,8 1 Intakt 100564RAÄ 430 236 Bergart Avslag/avfall 1 1 Intakt 100564RAÄ 430 237 Bergart Knacksten 1444,6 1 Intakt 100564RAÄ 430 308 Bergart Bearbetad 2,9 1 Fragment 100558RAÄ 430 309 Kvarts Bearbetat 4,2 2 Fragment 100558RAÄ 430 310 Kvarts Splitter 0,6 1 Fragment 100036RAÄ 430 311 Kvarts Splitter 0,8 3 Fragment 100033RAÄ 430 312 Bergart Avslag/avfall 12,2 1 Intakt 100032RAÄ 430 314 Kvarts Avslag/avfall 12,1 1 Intakt 100029RAÄ 430 315 Kvarts Splitter 0,4 1 Fragment 100028RAÄ 430 316 Kvarts Avslag/avfall 3,2 7 Fragment 100027RAÄ 430 317 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100027RAÄ 430 318 Kvartsit Bearbetad 5,3 1 Intakt 100027RAÄ 430 319 Bergart Avslag/avfall 2,1 1 Intakt 100027RAÄ 430 320 Kvarts Bearbetat 0,7 1 Fragment 100552RAÄ 430 321 Kvarts Bearbetat 1,5 1 Fragment 100017RAÄ 430 322 Porfyr Bearbetat 12,6 1 Fragment 100017RAÄ 430 323 Kvarts Splitter 0,3 2 Fragment 100019RAÄ 430 324 Bergart Avslag/avfall 2,4 1 Intakt 100019RAÄ 430 325 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100020RAÄ 430 326 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100021RAÄ 430 327 Grönsten Avslag 2,2 1 Intakt 100021RAÄ 430 328 Kvartsit Avslag 1 1 Fragment 100021RAÄ 430 329 Kvarts Avslag/avfall 1,4 1 Intakt 100547RAÄ 430 330 Kvarts Kärna 10,3 1 Fragment 100024RAÄ 430 331 Kvarts Bearbetat 7,5 2 Fragment 100025RAÄ 430 332 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100025RAÄ 430 333 Bergart Avslag/avfall 4,8 1 Intakt 100025RAÄ 430 334 Kvarts Bearbetat 4,9 1 Intakt 100015RAÄ 430 335 Kvarts Avslag/avfall 1,1 1 Fragment 100013Bilagor 151

Lokal Fyndnr Material Sakord Vikt (g) Antal Fragmenteringsgrad Grävenhet Anl. FyndenhetRAÄ 430 336 Kvarts Avslag/avfall 2,7 1 Defekt 100012RAÄ 430 337 Kvarts Bearbetat 1 1 Fragment 100011RAÄ 430 338 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100010RAÄ 430 339 Kvarts Bearbetat 0,9 1 Fragment 100009RAÄ 430 340 Kvarts Avslag/avfall 1,1 1 Intakt 100569RAÄ 430 341 Bergart Avslag/avfall 8,8 1 Fragment 100569RAÄ 463 73 Kvarts Avslag/avfall 7,1 3 Fragment 100343RAÄ 463 74 Kvarts Avslag/avfall 1,1 1 Fragment 100315RAÄ 463 75 Kvarts Splitter 0,1 1 Fragment 100330RAÄ 463 76 Kvarts Avslag/avfall 1,6 3 Fragment 100329RAÄ 463 77 Kvarts Bearbetat 8,3 1 Fragment 100340RAÄ 463 78 Kvarts Kärna 92,7 1 Intakt 100302RAÄ 463 79 Bergart Avslag/avfall 7,9 1 Intakt 100312RAÄ 463 80 Kvarts Bearbetat 1,2 1 Fragment 100334RAÄ 463 81 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100313RAÄ 463 210 Sandsten Slipsten 135,1 3 Komplett 100313RAÄ 463 214 Sandsten Slipsten 871,1 1 Intakt 100343RAÄ 463 219 Sandsten Slipsten 1996,9 1 Intakt 100313RAÄ 466 82 Kvarts Avslag/avfall 0,4 1 Fragment 100699RAÄ 466 83 Kvarts Kärna 146,9 1 Intakt 100694RAÄ 466 84 Kvarts Kärna 37,2 1 Fragment 100697RAÄ 466 85 Kvarts Avslag/avfall 35 1 Intakt 100698RAÄ 466 86 Kvarts Splitter 0,5 1 Fragment 100698RAÄ 466 87 Kvarts Bearbetat 10,5 1 Fragment 100695RAÄ 466 88 Kvarts Avslag/avfall 0,6 1 Fragment 100701RAÄ 466 207 Bergart Knacksten 256,1 1 Intakt 100712RAÄ 466 213 Bergart Knacksten 121,2 1 Intakt 100697RAÄ 467 89 Kvarts Splitter 1,3 2 Fragment 100277RAÄ 467 90 Kvarts Splitter 0,7 1 Fragment 100271RAÄ 467 91 Kvarts Kärna 15,3 1 Intakt 100271RAÄ 467 92 Kvarts Splitter 1,5 2 Fragment 100234RAÄ 467 93 Kvarts Avslag/avfall 34,9 3 Fragment 100234RAÄ 467 94 Kvarts Bearbetat 14,7 2 Fragment 100276RAÄ 467 95 Kvarts Bearbetat 5,5 2 Fragment 100192RAÄ 467 96 Kvarts Bearbetat 5,6 2 Fragment 100278RAÄ 467 97 Kvarts Bearbetat 3,7 2 Fragment 100269RAÄ 467 98 Kvarts Bearbetat 1,6 1 Fragment 100232RAÄ 467 99 Kvarts Bearbetat 9,3 1 Fragment 100251RAÄ 467 100 Kvarts Splitter 4,5 7 Fragment 100267RAÄ 467 101 Bergart Kärna 208,1 1 Intakt 100258RAÄ 467 102 Kvarts Splitter 1 1 Fragment 100258RAÄ 467 103 Kvarts Splitter 1,6 7 Fragment 100234RAÄ 467 104 Kvarts Avslag/avfall 1,6 1 Fragment 100234RAÄ 467 105 Bergart Bearbetad 154,1 1 Fragment 100196152 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal Fyndnr Material Sakord Vikt (g) Antal Fragmenteringsgrad Grävenhet Anl. FyndenhetRAÄ 467 107 Bergart Avslag/avfall 19,3 1 Intakt 100191RAÄ 467 108 Kvarts Splitter 0,2 1 Fragment 100191RAÄ 467 109 Kvarts Bearbetat 12,9 3 Fragment 100190RAÄ 467 110 Bergart Bearbetad 32,3 1 Fragment 100261RAÄ 467 111 Bergart Avslag/avfall 2,5 1 Intakt 100261RAÄ 467 112 Kvarts Bearbetat 11,2 1 100261RAÄ 467 113 Kvarts Splitter 0,3 1 Fragment 100261RAÄ 467 114 Kvarts Splitter 3 7 Fragment 100266RAÄ 467 115 Kvarts Bearbetat 2,6 1 Fragment 100266RAÄ 467 116 Bergart Avslag/avfall 2,8 1 Intakt 100266RAÄ 467 117 Kvarts Splitter 1,4 3 Fragment 100189RAÄ 467 118 Kvarts Splitter 0,8 1 Fragment 100195RAÄ 467 119 Bergart Avslag/avfall 2,4 1 Fragment 100230RAÄ 467 120 Kvarts Splitter 0,7 3 Fragment 100260RAÄ 467 121 Kvarts Splitter 2,3 2 Fragment 100193RAÄ 467 122 Kvarts Splitter 0,3 2 Fragment 100188RAÄ 467 123 Kvarts Bearbetat 3,8 1 Fragment 100224RAÄ 467 124 Kvarts Splitter 0,5 1 Fragment 100228RAÄ 467 125 Kvarts Bearbetat 8,5 4 Fragment 100262RAÄ 467 126 Kvarts Splitter 0,3 1 Fragment 100270RAÄ 467 127 Kvarts Splitter 0,6 1 Fragment 100255RAÄ 467 128 Kvarts Avslag/avfall 0,6 1 Fragment 100231RAÄ 467 129 Kvarts Splitter 0,4 1 Fragment 100231RAÄ 467 130 Kvarts Kärna 23,3 1 Intakt 100231RAÄ 467 131 Kvarts Bearbetat 5,8 1 Fragment 100231RAÄ 467 132 Bergart Avslag/avfall 10,4 1 Intakt 100231RAÄ 467 133 Bergart Avslag/avfall 24,8 1 Fragment 100187RAÄ 467 134 Kvarts Splitter 3,1 3 Fragment 100187RAÄ 467 135 Kvarts Kärna 218,5 1 Intakt 100274RAÄ 467 136 Bergart Avslag/avfall 9,1 1 Fragment 100274RAÄ 467 137 Kvarts Bearbetat 5,7 1 Fragment 100274RAÄ 467 138 Kvarts Splitter 1,4 1 Fragment 100274RAÄ 467 139 Kvarts Bearbetat 23,1 3 Fragment 100273RAÄ 467 140 Kvarts Avslag/avfall 6,2 1 Intakt 100273RAÄ 467 141 Kvarts Splitter 1,3 3 Fragment 100273RAÄ 467 142 Kvarts Bearbetat 10,9 2 Fragment 100273RAÄ 467 143 Kvarts Splitter 0,4 3 Fragment 100239RAÄ 467 144 Kvarts Bearbetat 2,3 1 Fragment 100238RAÄ 467 216 Bergart Bearbetad 535 39 Fragment 100257RAÄ 467 217 Bergart Avslag/avfall 5,3 1 Intakt 100257RAÄ 467 218 Bergart Splitter 0,3 1 Fragment 100257RAÄ 467 223 Porfyr Bearbetat 85,8 1 Intakt 100202RAÄ 467 225 Kvarts Råämne 2695,5 1 Intakt 100212RAÄ 467 342 Slagg Avfall 66,7 4 Fragment 1032Bilagor 153

Bilaga 4. Fosfatanalys av Ove Cederlund,Fosfatlaboratoriet, VisbyLokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 211 63090 130 Fosfatprov 42 100392RAÄ 211 63091 131 Fosfatprov 47 100391RAÄ 211 63092 132 Fosfatprov 18 100390RAÄ 211 63093 133 Fosfatprov 20 100389RAÄ 211 63095 135 Fosfatprov 19 100387RAÄ 211 63096 136 Fosfatprov 18 100386RAÄ 211 63097 137 Fosfatprov 19 100385RAÄ 211 63098 138 Fosfatprov 41 100384RAÄ 211 63099 139 Fosfatprov 54 100383RAÄ 211 63100 140 Fosfatprov 52 100382RAÄ 211 63101 141 Fosfatprov 35 100381RAÄ 211 63102 142 Fosfatprov 41 100380RAÄ 211 63103 143 Fosfatprov 44 100379RAÄ 211 63104 144 Fosfatprov 34 100378RAÄ 211 63105 145 Fosfatprov 32 100377RAÄ 211 63106 146 Fosfatprov 26 100376RAÄ 211 63107 147 Fosfatprov 25 100375RAÄ 211 63108 148 Fosfatprov 30 100374RAÄ 211 63109 149 Fosfatprov 44 100373RAÄ 211 63110 150 Fosfatprov 42 100372RAÄ 211 63111 151 Fosfatprov 50 100371RAÄ 211 63112 152 Fosfatprov 28 100370RAÄ 211 63113 153 Fosfatprov 42 100369RAÄ 211 63114 154 Fosfatprov 73 100368RAÄ 211 63115 155 Fosfatprov 64 100367RAÄ 211 63116 156 Fosfatprov 30 100366RAÄ 211 63117 157 Fosfatprov 52 100365RAÄ 211 63118 158 Fosfatprov 63 100364RAÄ 211 63119 159 Fosfatprov 38 100363RAÄ 211 63120 160 Fosfatprov 32 100362RAÄ 211 63121 161 Fosfatprov 30 100361RAÄ 211 63122 162 Fosfatprov 13 100360RAÄ 211 63123 163 Fosfatprov 22 100359RAÄ 211 63124 164 Fosfatprov 14 100358RAÄ 211 63125 165 Fosfatprov 7 100357RAÄ 211 63126 166 Fosfatprov 24 100356RAÄ 211 63127 167 Fosfatprov 12 100008RAÄ 211 63128 168 Fosfatprov 29 100355RAÄ 211 63129 169 Fosfatprov 17 100354RAÄ 211 63130 170 Fosfatprov 19 100353RAÄ 211 63131 171 Fosfatprov 40 100352154 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 211 63132 172 Fosfatprov 34 100351RAÄ 211 63133 173 Fosfatprov 27 100350RAÄ 211 63134 174 Fosfatprov 43 100349RAÄ 211 63135 175 Fosfatprov 15 100348RAÄ 221 63052 92 Fosfatprov 10 100056RAÄ 221 63274 314 Fosfatprov 7 100182RAÄ 221 63275 315 Fosfatprov 25 100183RAÄ 221 63276 316 Fosfatprov 7 100184RAÄ 221 63324 364 Fosfatprov 8 100050RAÄ 221 63325 365 Fosfatprov 16 100052RAÄ 221 63326 366 Fosfatprov 36 100053RAÄ 221 63327 367 Fosfatprov 14 100054RAÄ 221 63328 368 Fosfatprov 11 100051RAÄ 221 63329 369 Fosfatprov 20 100057RAÄ 221 63330 370 Fosfatprov 51 100058RAÄ 221 63331 371 Fosfatprov 24 100120RAÄ 221 63332 372 Fosfatprov 10 100121RAÄ 221 63333 373 Fosfatprov 9 100122RAÄ 221 63334 374 Fosfatprov 42 100123RAÄ 221 63335 375 Fosfatprov 7 100124RAÄ 221 63336 376 Fosfatprov 2 100125RAÄ 221 63337 377 Fosfatprov 2 100126RAÄ 221 63338 378 Fosfatprov 11 100127RAÄ 221 63339 379 Fosfatprov 5 100128RAÄ 221 63340 380 Fosfatprov 11 100129RAÄ 221 63341 381 Fosfatprov 7 100130RAÄ 221 63342 382 Fosfatprov 3 100131RAÄ 221 63343 383 Fosfatprov 8 100132RAÄ 221 63344 384 Fosfatprov 5 100133RAÄ 221 63345 385 Fosfatprov 7 100134RAÄ 221 63346 386 Fosfatprov 5 100135RAÄ 221 63347 387 Fosfatprov 5 100136RAÄ 221 63401 441 Fosfatprov 5 100137RAÄ 221 63402 442 Fosfatprov 9 100138RAÄ 221 63403 443 Fosfatprov 5 100139RAÄ 221 63404 444 Fosfatprov 8 100140RAÄ 221 63405 445 Fosfatprov 10 100141RAÄ 221 63406 446 Fosfatprov 15 100142RAÄ 221 63407 447 Fosfatprov 10 100143RAÄ 221 63408 448 Fosfatprov 13 100144RAÄ 221 63409 449 Fosfatprov 0 100145RAÄ 221 63410 450 Fosfatprov 11 100146RAÄ 221 63411 451 Fosfatprov 4 100147RAÄ 221 63412 452 Fosfatprov 3 100148Bilagor 155

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 221 63413 453 Fosfatprov 7 100149RAÄ 221 63414 454 Fosfatprov 7 100150RAÄ 221 63415 455 Fosfatprov 13 100151RAÄ 221 63416 456 Fosfatprov 15 100152RAÄ 221 63417 457 Fosfatprov 2 100153RAÄ 221 63418 458 Fosfatprov 11 100154RAÄ 221 63419 459 Fosfatprov 72 100155RAÄ 221 63420 460 Fosfatprov 29 100156RAÄ 221 63421 461 Fosfatprov 5 100157RAÄ 221 63422 462 Fosfatprov 7 100158RAÄ 221 63423 463 Fosfatprov 14 100159RAÄ 221 63424 464 Fosfatprov 8 100160RAÄ 221 63425 465 Fosfatprov 3 100161RAÄ 221 63426 466 Fosfatprov 25 100162RAÄ 221 63427 467 Fosfatprov 39 100163RAÄ 221 63428 468 Fosfatprov 163 100164RAÄ 221 63429 469 Fosfatprov 158 100165RAÄ 221 63431 471 Fosfatprov 65 100167RAÄ 221 63432 472 Fosfatprov 34 100168RAÄ 221 63433 473 Fosfatprov 147 100169RAÄ 221 63434 474 Fosfatprov 64 100170RAÄ 221 63435 475 Fosfatprov 39 100171RAÄ 221 63436 476 Fosfatprov 30 100181RAÄ 221 63437 477 Fosfatprov 53 100172RAÄ 221 63438 478 Fosfatprov 26 100173RAÄ 221 63439 479 Fosfatprov 4 100174RAÄ 221 63440 480 Fosfatprov 71 100175RAÄ 221 63441 481 Fosfatprov 4 100176RAÄ 221 63442 482 Fosfatprov 11 100177RAÄ 221 63443 483 Fosfatprov 4 100178RAÄ 221 63444 484 Fosfatprov 7 100179RAÄ 221 63445 485 Fosfatprov 114 100180RAÄ 222 63241 281 Fosfatprov 10 100512RAÄ 222 63242 282 Fosfatprov 11 100511RAÄ 222 63243 283 Fosfatprov 15 100510RAÄ 222 63244 284 Fosfatprov 13 100509RAÄ 222 63245 285 Fosfatprov 11 100508RAÄ 222 63246 286 Fosfatprov 18 100507RAÄ 222 63247 287 Fosfatprov 36 100506RAÄ 222 63248 288 Fosfatprov 23 100538RAÄ 222 63249 289 Fosfatprov 11 100537RAÄ 222 63250 290 Fosfatprov 8 100536RAÄ 222 63251 291 Fosfatprov 4 100535RAÄ 222 63252 292 Fosfatprov 12 100534156 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 222 63253 293 Fosfatprov 8 100533RAÄ 222 63254 294 Fosfatprov 35 100532RAÄ 222 63255 295 Fosfatprov 10 100531RAÄ 222 63256 296 Fosfatprov 16 100530RAÄ 222 63257 297 Fosfatprov 9 100529RAÄ 222 63258 298 Fosfatprov 13 100528RAÄ 222 63259 299 Fosfatprov 25 100527RAÄ 222 63260 300 Fosfatprov 16 100526RAÄ 222 63261 301 Fosfatprov 4 100525RAÄ 222 63262 302 Fosfatprov 8 100524RAÄ 222 63263 303 Fosfatprov 29 100523RAÄ 222 63264 304 Fosfatprov 13 100522RAÄ 222 63265 305 Fosfatprov 13 100521RAÄ 222 63266 306 Fosfatprov 32 100520RAÄ 222 63267 307 Fosfatprov 26 100519RAÄ 222 63268 308 Fosfatprov 23 100518RAÄ 222 63269 309 Fosfatprov 14 100517RAÄ 222 63270 310 Fosfatprov 14 100516RAÄ 222 63271 311 Fosfatprov 57 100515RAÄ 222 63272 312 Fosfatprov 16 100514RAÄ 222 63273 313 Fosfatprov 8 100513RAÄ 222 63430 470 Fosfatprov 20 100166RAÄ 412 63053 93 Fosfatprov 14 100402RAÄ 412 63054 94 Fosfatprov 13 100401RAÄ 412 63055 95 Fosfatprov 9 100400RAÄ 412 63056 96 Fosfatprov 19 100399RAÄ 412 63057 97 Fosfatprov 13 100398RAÄ 412 63058 98 Fosfatprov 13 100397RAÄ 412 63059 99 Fosfatprov 13 100396RAÄ 412 63060 100 Fosfatprov 18 100395RAÄ 412 63061 101 Fosfatprov 0 100436RAÄ 412 63062 102 Fosfatprov 3 100435RAÄ 412 63063 103 Fosfatprov 7 100434RAÄ 412 63064 104 Fosfatprov 1 100433RAÄ 412 63065 105 Fosfatprov 36 100432RAÄ 412 63066 106 Fosfatprov 2 100431RAÄ 412 63067 107 Fosfatprov 19 100429RAÄ 412 63068 108 Fosfatprov 22 100428RAÄ 412 63069 109 Fosfatprov 3 100425RAÄ 412 63070 110 Fosfatprov 12 100424RAÄ 412 63071 111 Fosfatprov 8 100423RAÄ 412 63072 112 Fosfatprov 5 100422RAÄ 412 63073 113 Fosfatprov 36 100421Bilagor 157

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 412 63074 114 Fosfatprov 50 100420RAÄ 412 63075 115 Fosfatprov 18 100419RAÄ 412 63076 116 Fosfatprov 82 100418RAÄ 412 63077 117 Fosfatprov 72 100416RAÄ 412 63078 118 Fosfatprov 62 100415RAÄ 412 63079 119 Fosfatprov 72 100414RAÄ 412 63080 120 Fosfatprov 127 100413RAÄ 412 63081 121 Fosfatprov 82 100410RAÄ 412 63082 122 Fosfatprov 43 100409RAÄ 412 63083 123 Fosfatprov 13 100408RAÄ 412 63084 124 Fosfatprov 0 100407RAÄ 412 63085 125 Fosfatprov 4 100406RAÄ 412 63086 126 Fosfatprov 40 100405RAÄ 412 63087 127 Fosfatprov 14 100404RAÄ 412 63088 128 Fosfatprov 46 100403RAÄ 412 63229 269 Fosfatprov 42 100505RAÄ 412 63230 270 Fosfatprov 30 100504RAÄ 412 63231 271 Fosfatprov 22 100503RAÄ 412 63232 272 Fosfatprov 39 100502RAÄ 412 63233 273 Fosfatprov 44 100501RAÄ 412 63234 274 Fosfatprov 36 100500RAÄ 412 63235 275 Fosfatprov 41 100499RAÄ 412 63236 276 Fosfatprov 41 100498RAÄ 412 63237 277 Fosfatprov 41 100497RAÄ 412 63238 278 Fosfatprov 30 100496RAÄ 412 63239 279 Fosfatprov 22 100495RAÄ 412 63240 280 Fosfatprov 25 100494RAÄ 412 63348 388 Fosfatprov 35 100493RAÄ 412 63349 389 Fosfatprov 16 100492RAÄ 412 63350 390 Fosfatprov 45 100491RAÄ 412 63351 391 Fosfatprov 34 100490RAÄ 412 63352 392 Fosfatprov 75 100489RAÄ 412 63353 393 Fosfatprov 18 100488RAÄ 412 63354 394 Fosfatprov 26 100487RAÄ 412 63355 395 Fosfatprov 41 100486RAÄ 412 63356 396 Fosfatprov 75 100485RAÄ 412 63357 397 Fosfatprov 106 100483RAÄ 412 63358 398 Fosfatprov 49 100482RAÄ 412 63359 399 Fosfatprov 61 100481RAÄ 412 63360 400 Fosfatprov 60 100480RAÄ 412 63361 401 Fosfatprov 30 100479RAÄ 412 63362 402 Fosfatprov 34 100478RAÄ 412 63363 403 Fosfatprov 64 100477RAÄ 412 63364 404 Fosfatprov 29 100476158 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 412 63365 405 Fosfatprov 41 100475RAÄ 412 63366 406 Fosfatprov 32 100474RAÄ 412 63367 407 Fosfatprov 84 100473RAÄ 412 63368 408 Fosfatprov 67 100472RAÄ 412 63369 409 Fosfatprov 43 100471RAÄ 412 63370 410 Fosfatprov 36 100470RAÄ 412 63371 411 Fosfatprov 26 100469RAÄ 412 63372 412 Fosfatprov 9 100468RAÄ 412 63373 413 Fosfatprov 86 100467RAÄ 412 63374 414 Fosfatprov 61 100466RAÄ 412 63375 415 Fosfatprov 33 100465RAÄ 412 63376 416 Fosfatprov 12 100464RAÄ 412 63377 417 Fosfatprov 97 100463RAÄ 412 63378 418 Fosfatprov 53 100462RAÄ 412 63379 419 Fosfatprov 82 100461RAÄ 412 63380 420 Fosfatprov 20 100459RAÄ 412 63381 421 Fosfatprov 3 100458RAÄ 412 63382 422 Fosfatprov 26 100454RAÄ 412 63383 423 Fosfatprov 64 100453RAÄ 412 63384 424 Fosfatprov 21 100452RAÄ 412 63385 425 Fosfatprov 32 100451RAÄ 412 63386 426 Fosfatprov 12 100450RAÄ 412 63387 427 Fosfatprov 8 100449RAÄ 412 63388 428 Fosfatprov 9 100448RAÄ 412 63389 429 Fosfatprov 31 100447RAÄ 412 63390 430 Fosfatprov 17 100446RAÄ 412 63391 431 Fosfatprov 16 100445RAÄ 412 63392 432 Fosfatprov 27 100444RAÄ 412 63393 433 Fosfatprov 41 100443RAÄ 412 63394 434 Fosfatprov 41 100442RAÄ 412 63395 435 Fosfatprov 7 100441RAÄ 412 63396 436 Fosfatprov 11 100440RAÄ 412 63397 437 Fosfatprov 16 100439RAÄ 412 63398 438 Fosfatprov 12 100438RAÄ 412 63399 439 Fosfatprov 28 100437RAÄ 412 63400 440 Fosfatprov 26 100394RAÄ 428 63000 40 Fosfatprov 21 100065RAÄ 428 63001 41 Fosfatprov 161 100066RAÄ 428 63002 42 Fosfatprov 49 100067RAÄ 428 63003 43 Fosfatprov 202 100068RAÄ 428 63004 44 Fosfatprov 93 100069RAÄ 428 63005 45 Fosfatprov 103 100070RAÄ 428 63006 46 Fosfatprov 50 100071Bilagor 159

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 428 63007 47 Fosfatprov 81 100072RAÄ 428 63008 48 Fosfatprov 126 100073RAÄ 428 63009 49 Fosfatprov 67 100074RAÄ 428 63010 50 Fosfatprov 114 100016RAÄ 428 63011 51 Fosfatprov 56 100064RAÄ 428 63012 52 Fosfatprov 61 100076RAÄ 428 63013 53 Fosfatprov 122 100075RAÄ 428 63014 54 Fosfatprov 99 100077RAÄ 428 63015 55 Fosfatprov 147 100078RAÄ 428 63016 56 Fosfatprov 130 100079RAÄ 428 63017 57 Fosfatprov 63 100080RAÄ 428 63018 58 Fosfatprov 59 100081RAÄ 428 63019 59 Fosfatprov 56 100082RAÄ 428 63020 60 Fosfatprov 17 100083RAÄ 428 63021 61 Fosfatprov 10 100084RAÄ 428 63022 62 Fosfatprov 42 100087RAÄ 428 63023 63 Fosfatprov 82 100088RAÄ 428 63024 64 Fosfatprov 56 100089RAÄ 428 63025 65 Fosfatprov 110 100023RAÄ 428 63026 66 Fosfatprov 69 100090RAÄ 428 63027 67 Fosfatprov 107 100091RAÄ 428 63028 68 Fosfatprov 69 100092RAÄ 428 63029 69 Fosfatprov 130 100093RAÄ 428 63030 70 Fosfatprov 72 100094RAÄ 428 63031 71 Fosfatprov 60 100095RAÄ 428 63032 72 Fosfatprov 88 100096RAÄ 428 63033 73 Fosfatprov 143 100097RAÄ 428 63034 74 Fosfatprov 104 100098RAÄ 428 63035 75 Fosfatprov 63 100099RAÄ 428 63036 76 Fosfatprov 73 100100RAÄ 428 63037 77 Fosfatprov 66 100101RAÄ 428 63038 78 Fosfatprov 11 100102RAÄ 428 63039 79 Fosfatprov 27 100103RAÄ 428 63040 80 Fosfatprov 27 100104RAÄ 428 63042 82 Fosfatprov 347 100106RAÄ 428 63043 83 Fosfatprov 146 100107RAÄ 428 63044 84 Fosfatprov 66 100108RAÄ 428 63045 85 Fosfatprov 63 100109RAÄ 428 63046 86 Fosfatprov 79 100110RAÄ 428 63047 87 Fosfatprov 111 100111RAÄ 428 63048 88 Fosfatprov 25 100115RAÄ 428 63049 89 Fosfatprov 43 100116RAÄ 428 63050 90 Fosfatprov 142 100118RAÄ 428 63051 91 Fosfatprov 11 100055160 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 463 63277 317 Fosfatprov 11 100347RAÄ 463 63278 318 Fosfatprov 37 100346RAÄ 463 63279 319 Fosfatprov 36 100345RAÄ 463 63280 320 Fosfatprov 30 100344RAÄ 463 63281 321 Fosfatprov 7 100343RAÄ 463 63282 322 Fosfatprov 12 100342RAÄ 463 63283 323 Fosfatprov 15 100341RAÄ 463 63284 324 Fosfatprov 9 100321RAÄ 463 63285 325 Fosfatprov 17 100320RAÄ 463 63286 326 Fosfatprov 55 100319RAÄ 463 63287 327 Fosfatprov 14 100318RAÄ 463 63288 328 Fosfatprov 54 100317RAÄ 463 63289 329 Fosfatprov 49 100316RAÄ 463 63290 330 Fosfatprov 23 100315RAÄ 463 63291 331 Fosfatprov 36 100314RAÄ 463 63292 332 Fosfatprov 23 100313RAÄ 463 63293 333 Fosfatprov 77 100312RAÄ 463 63294 334 Fosfatprov 17 100311RAÄ 463 63295 335 Fosfatprov 53 100310RAÄ 463 63296 336 Fosfatprov 19 100309RAÄ 463 63297 337 Fosfatprov 4 100308RAÄ 463 63298 338 Fosfatprov 9 100307RAÄ 463 63299 339 Fosfatprov 18 100306RAÄ 463 63300 340 Fosfatprov 12 100305RAÄ 463 63301 341 Fosfatprov 16 100304RAÄ 463 63302 342 Fosfatprov 15 100303RAÄ 463 63303 343 Fosfatprov 18 100302RAÄ 463 63304 344 Fosfatprov 7 100301RAÄ 463 63305 345 Fosfatprov 35 100340RAÄ 463 63306 346 Fosfatprov 30 100339RAÄ 463 63307 347 Fosfatprov 19 100338RAÄ 463 63308 348 Fosfatprov 34 100337RAÄ 463 63309 349 Fosfatprov 19 100336RAÄ 463 63310 350 Fosfatprov 4 100335RAÄ 463 63311 351 Fosfatprov 15 100334RAÄ 463 63312 352 Fosfatprov 7 100333RAÄ 463 63313 353 Fosfatprov 12 100332RAÄ 463 63314 354 Fosfatprov 23 100331RAÄ 463 63315 355 Fosfatprov 7 100330RAÄ 463 63316 356 Fosfatprov 15 100329RAÄ 463 63317 357 Fosfatprov 11 100328RAÄ 463 63318 358 Fosfatprov 7 100327RAÄ 463 63319 359 Fosfatprov 10 100326RAÄ 463 63320 360 Fosfatprov 7 100325Bilagor 161

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 463 63321 361 Fosfatprov 6 100324RAÄ 463 63322 362 Fosfatprov 15 100323RAÄ 463 63323 363 Fosfatprov 9 100322RAÄ 467 63136 176 Fosfatprov 9 100185RAÄ 467 63137 177 Fosfatprov 8 100281RAÄ 467 63138 178 Fosfatprov 8 100280RAÄ 467 63139 179 Fosfatprov 0 100279RAÄ 467 63140 180 Fosfatprov 0 100278RAÄ 467 63141 181 Fosfatprov 0 100277RAÄ 467 63142 182 Fosfatprov 8 100276RAÄ 467 63143 183 Fosfatprov 0 100275RAÄ 467 63144 184 Fosfatprov 91 100273RAÄ 467 63145 185 Fosfatprov 4 100272RAÄ 467 63146 186 Fosfatprov 17 100271RAÄ 467 63147 187 Fosfatprov 6 100270RAÄ 467 63148 188 Fosfatprov 6 100269RAÄ 467 63149 189 Fosfatprov 30 100268RAÄ 467 63150 190 Fosfatprov 24 100267RAÄ 467 63151 191 Fosfatprov 0 100266RAÄ 467 63152 192 Fosfatprov 11 100265RAÄ 467 63153 193 Fosfatprov 0 100264RAÄ 467 63154 194 Fosfatprov 1 100263RAÄ 467 63155 195 Fosfatprov 7 100203RAÄ 467 63156 196 Fosfatprov 4 100202RAÄ 467 63157 197 Fosfatprov 15 100201RAÄ 467 63158 198 Fosfatprov 2 100200RAÄ 467 63159 199 Fosfatprov 7 100199RAÄ 467 63160 200 Fosfatprov 1 100198RAÄ 467 63161 201 Fosfatprov 3 100197RAÄ 467 63162 202 Fosfatprov 7 100196RAÄ 467 63163 203 Fosfatprov 0 100195RAÄ 467 63164 204 Fosfatprov 3 100194RAÄ 467 63165 205 Fosfatprov 7 100193RAÄ 467 63166 206 Fosfatprov 2 100192RAÄ 467 63167 207 Fosfatprov 0 100190RAÄ 467 63168 208 Fosfatprov 1 100189RAÄ 467 63169 209 Fosfatprov 5 100188RAÄ 467 63170 210 Fosfatprov 2 100187RAÄ 467 63171 211 Fosfatprov 1 100186RAÄ 467 63172 212 Fosfatprov 5 100262RAÄ 467 63173 213 Fosfatprov 3 100261RAÄ 467 63174 214 Fosfatprov 9 100260RAÄ 467 63175 215 Fosfatprov 14 100259RAÄ 467 63176 216 Fosfatprov 13 100258162 Stenålder längs nya riksväg 56

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 467 63177 217 Fosfatprov 13 100257RAÄ 467 63178 218 Fosfatprov 51 100256RAÄ 467 63179 219 Fosfatprov 3 100255RAÄ 467 63180 220 Fosfatprov 13 100253RAÄ 467 63181 221 Fosfatprov 16 100252RAÄ 467 63182 222 Fosfatprov 15 100251RAÄ 467 63183 223 Fosfatprov 7 100250RAÄ 467 63184 224 Fosfatprov 1 100249RAÄ 467 63185 225 Fosfatprov 26 100248RAÄ 467 63186 226 Fosfatprov 12 100247RAÄ 467 63187 227 Fosfatprov 40 100246RAÄ 467 63188 228 Fosfatprov 11 100245RAÄ 467 63189 229 Fosfatprov 3 100244RAÄ 467 63190 230 Fosfatprov 15 100243RAÄ 467 63191 231 Fosfatprov 33 100241RAÄ 467 63192 232 Fosfatprov 44 100240RAÄ 467 63193 233 Fosfatprov 18 100239RAÄ 467 63194 234 Fosfatprov 41 100238RAÄ 467 63195 235 Fosfatprov 3 100237RAÄ 467 63196 236 Fosfatprov 10 100236RAÄ 467 63197 237 Fosfatprov 6 100235RAÄ 467 63198 238 Fosfatprov 17 100234RAÄ 467 63199 239 Fosfatprov 1 100233RAÄ 467 63200 240 Fosfatprov 0 100232RAÄ 467 63201 241 Fosfatprov 13 100231RAÄ 467 63202 242 Fosfatprov 0 100230RAÄ 467 63203 243 Fosfatprov 0 100229RAÄ 467 63204 244 Fosfatprov 6 100228RAÄ 467 63205 245 Fosfatprov 20 100227RAÄ 467 63206 246 Fosfatprov 2 100226RAÄ 467 63207 247 Fosfatprov 15 100225RAÄ 467 63208 248 Fosfatprov 10 100224RAÄ 467 63209 249 Fosfatprov 3 100223RAÄ 467 63210 250 Fosfatprov 3 100222RAÄ 467 63211 251 Fosfatprov 22 100221RAÄ 467 63212 252 Fosfatprov 45 100220RAÄ 467 63213 253 Fosfatprov 59 100219RAÄ 467 63214 254 Fosfatprov 46 100218RAÄ 467 63215 255 Fosfatprov 65 100217RAÄ 467 63216 256 Fosfatprov 34 100216RAÄ 467 63217 257 Fosfatprov 33 100215RAÄ 467 63218 258 Fosfatprov 38 100214RAÄ 467 63219 259 Fosfatprov 19 100213RAÄ 467 63220 260 Fosfatprov 4 100212Bilagor 163

Lokal Provid Provnummer Subklass Fosfatgrader GrävenhetRAÄ 467 63221 261 Fosfatprov 26 100211RAÄ 467 63222 262 Fosfatprov 14 100210RAÄ 467 63223 263 Fosfatprov 0 100209RAÄ 467 63224 264 Fosfatprov 3 100208RAÄ 467 63225 265 Fosfatprov 10 100207RAÄ 467 63226 266 Fosfatprov 0 100206RAÄ 467 63227 267 Fosfatprov 3 100205RAÄ 467 63228 268 Fosfatprov 3 100204164 Stenålder längs nya riksväg 56

Bilaga 5. Osteologisk rapport av Carina Olson,Arkeologiska forskningslaboratorietOsteologisk analys av ben från förundersökningen av lokal 136,den mesolitiska boplatsen Lövåsen 2 – Uppland, Huddunge socken,Västerbo 1:7, RAÄ 221Den arkeologiska undersökningen av lokalen utfördes under slutet av septembertill början av november 2009. Projektledare var Fredrik Larsson frånRiksantikvarie-ämbetet, UV-Uppsala.Benen från RAÄ 221 är hårt brända och starkt fragmenterade. Snittviktenpå fragmenten är 0,5 gram. Det totala antalet fragment är 99 ochvikten av dessa fragment uppgår till 5,19 gram.Någon artbestämning var tyvärr ej möjlig p g a fragmentens karaktär.De flesta bedömdes dock tillhöra kategorin mellanstort däggdjur. Tio avfragmenten kommer från rörben, och ett fragment, troligen ett fotrotsben(T2+T3?) har med stor sannolikhet tillhört ett mindre hjortdjur (Cervidae),t ex rådjur. Övriga ben har kunnat delas upp i postkraniala fragment tillhörandemellanstort däggdjur (45 st) och obestämbara fragment (43 st).Art Antal Anatomi Vikt (g)Däggdjur (Mammalia), mellanstort 10 Rörben 1,71Hjortdjur (Cervidae), mindre 1 Tarsi? 0,34Däggdjur (Mammalia), oidentifierat 45 Postkranialt 2,15Oidentifierade (Inderterminata) 43 Obestämd 0,99Totalt 99 5,19Analysen har utförts med hjälp av den komparativa samlingen vid Osteoarkeologiskaforskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Materialetsbrända fragmenterade karaktär har tyvärr omöjliggjort art-, ålders-, könsbedömningareller mätningar av ben. Inga slakt- eller gnagspår har hellerkunnat konstateras. Endast landdäggdjur har hittats i materialet, då ingafragment av marina däggdjur, fågel eller fisk hittills har hittats. Vid en slutundersökningav denna kustnära lokal, kan man, om bevaringsförhållandenainom boplatsytan är tillräckligt goda, dock förmoda att enstaka fågel- ellersärskilt fiskben kommer att dyka upp.Bilagor 165

Bilaga 6. Vedartsanalys av Ulf Strucke, UVAnalysprotokollLandskap: Uppland Socken: NoraFastighet: Skofttorp RAÄ nr: 467:1Kategori: GruvområdeAnalysId: 8208Anläggning: R667 Provnr: G100382Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2Fragment: 10 Analyserat antal: 10Art: Gran Antal: 6Material: TräkolKommentar: Ej helt genombänd vedArt: Växtdelar Antal: 4Material: FörkolnadeKommentar: Kottefjäll av gran.AnalysId: 8202Anläggning: A1182 Provnr: PK1195Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1Fragment: 5 Analyserat antal: 5Art: Björk Antal: 1Material: TräkolKommentar: Lämplig för datering.Art: Tall Antal: 4Material: TräkolKommentar:AnalysId: 8201Anläggning: R60781 Provnr: G100190Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1Fragment: 6 Analyserat antal: 6Art: Tall Antal: 6Material: TräkolKommentar: Kvist och knopp under 2 år.AnalysId: 8199Anläggning: R94097 Provnr: G100265Vikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,7Fragment: 19 Analyserat antal: 19Art: Tall Antal: 19Material: TräkolKommentar: Varav kvist under 20 år.Landskap: UpplandSocken: NoraFastighet: Västerbo 1:7 RAÄ nr: 211Kategori: Boplats166 Stenålder längs nya riksväg 56

AnalysId: 8208Anläggning: R667 Provnr: G100382Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2Fragment: 10 Analyserat antal: 10Art: Gran Antal: 6Material: TräkolKommentar: Ej helt genombänd vedArt: Växtdelar Antal: 4Material: FörkolnadeKommentar: Kottefjäll av gran.Landskap: Uppland Socken: NoraFastighet: Tallmossen RAÄ nr: 221Kategori: BoplatsAnalysId: 8210Anläggning: A1615 Provnr:Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1Fragment: 7 Analyserat antal: 7Art: Tall Antal: 7Material: TräkolKommentar:AnalysId: 8210Anläggning: A1615 Provnr:Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 (0,1)Fragment: 7 (3) Analyserat antal: 7Art: Tall Antal: 7Material: TräkolKommentar:AnalysId: 8187Anläggning: R10105 Provnr: G100018Vikt (g): 0,5 Analyserad vikt (g): 0,5Fragment: 6 Analyserat antal: 6Art: Tall Antal: 6Material: TräkolKommentar:Landskap: Uppland Socken: NoraFastighet: Väster Lakbäck RAÄ nr: 229Kategori: FyndplatsBilagor 167

AnalysId: 8181Anläggning: Provnr: PK251Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1Fragment: 11 Analyserat antal: 11Art: Tall Antal: 11Material: TräkolKommentar:Landskap: Uppland Socken: NoraFastighet: Sörmossen RAÄ nr: 412:1Kategori: GruvområdeAnalysId: 8189Anläggning: R1314 Provnr: G100504Vikt (g): 1,8 Analyserad vikt (g): 1,8Fragment: 10 Analyserat antal: 10Art: Salix sp Antal: 4Material: TräkolKommentar: Lämplig för dateringArt: Tall Antal: 6Material: TräkolKommentar:AnalysId: 8207Anläggning: R1509 Provnr: G100478Vikt (g): 0,5 Analyserad vikt (g): 0,5Fragment: 5 Analyserat antal: 5Art: Tall Antal: 2Material: TräkolKommentar:Art: Växtdelar Antal: 3Material: FörkolnadeKommentar: Ej helt genombrända kottefjäll av granLandskap: Uppland Socken: NoraFastighet: Brännsten RAÄ nr: 420:1Kategori: GruvområdeAnalysId: 8194Anläggning: R10160 Provnr: G100750Vikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,7Fragment: 7 Analyserat antal: 7Art: Tall Antal: 7Material: TräkolKommentar: Varav kvist under 20 år.168 Stenålder längs nya riksväg 56

AnalysId: 8198Anläggning: R10161 Provnr: G100749Vikt (g): 2,0 Analyserad vikt (g): 2Fragment: 9 Analyserat antal: 9Art: Tall Antal: 7Material: TräkolKommentar: KärnvedArt: Växtdelar Antal: 2Material: Förkolnad.Kommentar: Kottefjäll av tallAnalysId: 8188Anläggning: R10162 Provnr: G100748Vikt (g): 1,2 Analyserad vikt (g): 1,2Fragment: 20 Analyserat antal: 20Art: Tall Antal: 18Material: TräkolKommentar:Art: Växtdelar Antal: 2Material: FörkolnadKommentar: Kottefjäll av tallLandskap: Uppland Socken: NoraFastighet: Tallmossen RAÄ nr: 421:1Kategori: GruvområdeAnalysId: 8192Anläggning: A1615 Provnr:Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1Fragment: 3 Analyserat antal: 3Art: Tall Antal: 3Material: TräkolKommentar: Urskiljes i ytan. Dateras ejLandskap: Uppland Socken: NoraFastighet: Tallmossen RAÄ nr: 430:1Kategori: GruvområdeAnalysId: 8182Anläggning: R10070 Provnr: G100565Vikt (g): 0,9 Analyserad vikt (g): 0,9Fragment: 14 Analyserat antal: 14Art: Tall Antal: 14Material: TräkolKommentar: Hårt bränd kärnvedBilagor 169

AnalysId: 8203Anläggning: R10078 Provnr: G100027Vikt (g): 1,0 Analyserad vikt (g): 1Fragment: 12 Analyserat antal: 12Art: Tall Antal: 12Material: TräkolKommentar:AnalysId: 8196Anläggning: R10081 Provnr: G100026Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1Fragment: 2 Analyserat antal: 2Art: Tall Antal: 2Material: TräkolKommentar: Kvist under 20 år.AnalysId: 8190Anläggning: R10083 Provnr: G100017Vikt (g): 1,0 Analyserad vikt (g): 1Fragment: 5 Analyserat antal: 5Art: Tall Antal: 5Material: TräkolKommentar:AnalysId: 8206Anläggning: R10086 Provnr: G100558Vikt (g): 1,0 Analyserad vikt (g): 1Fragment: 11 Analyserat antal: 11Art: Björk Antal: 1Material: TräkolKommentar: Rotspets.Art: Gran Antal: 5Material: TräkolKommentar: Maskstungen och hårt bränd.Art: Tall Antal: 5Material: TräkolKommentar: Kvist under 10 årAnalysId: 8200Anläggning: R10088 Provnr: G100029Vikt (g): 1,8 Analyserad vikt (g): 1,8Fragment: 13 Analyserat antal: 13Art: Tall Antal: 13Material: TräkolKommentar: Kvist under 20 år.170 Stenålder längs nya riksväg 56

AnalysId: 8195Anläggning: R10091 Provnr: G100012Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2Fragment: 4 Analyserat antal: 4Art: Tall Antal: 4Material: TräkolKommentar:AnalysId: 8209Anläggning: R10093 Provnr: G100036Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2Fragment: 2 Analyserat antal: 2Art: Björk Antal: 1Material: TräKommentar: KvistArt: Tall Antal: 1Material: TräkolKommentar: Maskstungen kärnvedAnalysId: 8204Anläggning: R10094 Provnr: G100570Vikt (g): 7,0 Analyserad vikt (g): 7Fragment: 28 Analyserat antal: 28Art: Tall Antal: 28Material: TräkolKommentar:Landskap: Uppland Socken: NoraFastighet: Torrakskärret RAÄ nr: 428Kategori: GruvområdeAnalysId: 8186Anläggning: R100032 Provnr: G100094Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1Fragment: 4 Analyserat antal: 4Art: Tall Antal: 4Material: TräkolKommentar:AnalysId: 8205Anläggning: R10019 Provnr: G100082Vikt (g): 6,1 Analyserad vikt (g): 6,1Fragment: 39 Analyserat antal: 39Art: Tall Antal: 39Material: TräkolKommentar: Blåsig, hårt bränd kärnvedBilagor 171

AnalysId: 8184Anläggning: R10025 Provnr: G100088Vikt (g): 1,3 Analyserad vikt (g): 1,3Fragment: 16 Analyserat antal: 16Art: Björk Antal: 1Material: TräkolKommentar: Kvist under 10 år. Lämplig för datering.Art: Tall Antal: 14Material: TräkolKommentar: Hårt bränd kärnvedArt: Växtdelar Antal: 1Material: FörkolnadKommentar: Kottefjäll av tallAnalysId: 8185Anläggning: R10039 Provnr: G100101Vikt (g): 1,1 Analyserad vikt (g): 1,1Fragment: 17 Analyserat antal: 17Art: Tall Antal: 17Material: TräkolKommentar: Ej helt genombränd ved172 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur- och tabellförteckningFigurerFigur 1. Förundersökningsområdet markerat på utdrag urVägkartan, blad 115 Västerås och 125 Söderfors.Skala 1:250 000...............................................................................................4Figur 2. Sträckningen för nya väg 56 är markerad och de aktuellaplatserna är rödmarkerade på utdrag ur Vägkartan, blad 125Söderfors. Skala 1:100 000.........................................................................6Figur 3. Översiktsplan med alla aktuella lokaler markerademot bakgrund av en strandlinje som motsvarar situationen cirka 6500 f.Kr. Skala 1:80 000............................................................9Figur 4. En djupare förståelse av till exempel rumsliga mönsteroch samband på en förhistorisk lokal kräver att störresammanhängande ytor upptas. Innan dessa ytor undersöktsligger förståelsen av lokalen på ett annat plan ochrör exempelvis fyndmaterialet, dateringen eller relationenmellan fynd och det omkringliggande landskapet....................... 14Figur 5. Backagruppen under den första tidshorisonten (cir ka71 meter över havet och 5800 f.Kr.). Skala 1:50 000....................... 16Figur 6. Backagruppen under den andra tidshorisonten(cirka 63 och 5300–5100 f.Kr.). Skala 1:50 000.................................. 16Figur 7. Fornlämningsmiljön kring Backagruppen.Skala 1:10 000.............................................................................................. 17Figur 8. Spridningen av fyndmaterialet på Backa.Skala 1:300.................................................................................................... 19Figur 9. Vy över Långsvedsmossen under utredningsfasen.Foto, från sydöst: Jenny Holm (U4467:46)......................................... 21Figur 10. Spridningen av fyndmaterialet på Långsvedsmossen.Skala 1:400................................................................................... 21Figur 11. Spridningen av fosfater på Långsvedsmossen.Skala 1:400.................................................................................................... 23Figur 12. Översiktsfoto över Digerholmen. Foto, från norr:Niclas Björck (U4467:47)........................................................................... 25Figur 13. Spridningen av fyndmaterialet på Digerholmen.Skala 1:600.................................................................................................... 27Figur 14. Spridningen av fosfater på Digerholmen.Skala 1:600.................................................................................................... 28Figur 15. Västerbogruppen under den första tidshorisonten(cirka 7000 f.Kr.). Skala 1:50 000............................................................. 29Figur 16. Västerbogruppen under den andra tidshorisonten(cirka 6500 f.Kr.). Skala 1:50 000............................................................. 30Figur 17. Västerbogruppen under den tredje tidshorisonten(cirka 6000–5900 f.Kr.). Skala 1:50 000................................................ 30Figur 18. Fornlämningsmiljön kring Västerbogruppen.Skala 1:10 000.............................................................................................. 31Figur 19. Spridningen av fosfater och undersökta rutor ochschakt på Sinäs. Skala 1:400.................................................................... 33Figur 20. Foto över platån vid Lövåsen 1 taget från sluttningenvid höjdpartiets nedre del. Foto, från söder: Hanna Larsson(U4467:42)..................................................................................................... 35Figur 21. Spridningen av fyndmaterialet på Lövåsen 1.Skala 1:300.................................................................................................... 35Figur 22. Spridningen av fosfater på Lövåsen 1. Skala 1:300.............. 36Figur 23. Foto över den västra platån vid Lövåsen 2 tagetfrån den stenfria svackan i väster. A1615 ligger underpresseningen i bildens mitt. Foto, från väster: HannaLarsson (U4467:40)..................................................................................... 37Figur 24. A1615 i grävenhet G100138 efter rensning.Foto, från norr: Hanna Larsson (U4467:39)........................................ 39Figur 25. A1615 i grävenhet G100138 på Lövåsen 2 tillsammansmed spridning av fynd. Skala 1:30................................... 39Figur 26. Spridningen av fyndmaterialet på Lövåsen 2.Skala 1:500. Obs. De minsta fyndmarkeringarna kanvara svåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna...................... 41Figur 27. Spridningen av fosfater på Lövåsen 2. Skala 1:500.............. 42Figur 28. Spridningen av fyndmaterialet på Lövåsen 3 tillsammansmed råmaterialförekomst. Skala 1:400........................... 44Figur 29. Vy över stenbrottetboplatsen, den centrala delenav svackan. Foto, från sydöst: Fredrik Larsson (U4467:9)............. 47Figur 30. Spridningen av fyndmaterialet på stenbrottetboplatsentillsammans med skärvstensförekomst.Skala 1:400.................................................................................................... 47Figur 31. Nordmyragruppen under den första tidshorisonten(cirka 6000 f.Kr.). Skala 1:50 000............................................................. 49Figur 32. Nordmyragruppen under den andra tidshorisonten(cirka 5600–5500 f.Kr.). Skala 1:50 000................................................ 49Figur 33. Fornlämningsmiljön kring Nordmyragruppen.Skala 1:10 000.............................................................................................. 50Figur 34. Vy över Rötovmossenboplatsen, den centraladelen av boplatsplatån. Foto, från sydöst: FredrikLarsson (U4467:5)....................................................................................... 51Figur- och tabellförteckning 173

Figur 35. Kokgrop A335, belägen i grävenhet G100558.Anläggningens nedgrävning var ej synlig utan fick följasgenom förekomsten av skärvsten. Kokgropen påträffadespå den centrala delen av boplatsplatån och grävdes ut till80 procent. Foto, från söder: Fredrik Larsson (U4467:4)............... 52Figur 36. Spridningen av fyndmaterialet på Rötovmossenboplatsen,kokgrop A335 är markerad. Skala 1:400. Deminsta fyndmarkeringarna kan vara svåra att se bakomgrävenhetsmarkeringarna...................................................................... 53Figur 37. Vy över Mossbodaboplatsen, den centrala delenav svackan. Foto, från sydöst: Fredrik Larsson (U4467:7)............. 55Figur 38. Skärvstensansamlingen i grävenhet G100889. Förutomskärvsten påträffades också kvarts samt en bit flinta.Lodfoto, från sydväst: Fredrik Larsson (U4467:6)............................ 55Figur 39. Spridningen av fyndmaterialet på Mossbodaboplatsen,i grävenhet G100889 fanns en omfattandeskärvstens ansamling. Skala 1:400........................................................ 56Figur 40. Spridningen av fyndmaterialet på Vitrosmossboplatsentillsammans med skärvstensförekomst.Skala 1:400. De minsta fyndmarkeringarna kan varasvåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna................................ 58Figur 41. Instängslet vid tiden för förundersökningen. Till högersyns kvartsbrottet och till vänster en del av den stenfriaterrassen. Foto, från söder: Niclas Björck (U4467:26)..................... 61Figur 42. Kvartsbrottet vid Instängslet efter avtorvning.Foto, från väster: Niclas Björck (U4467:24)........................................ 61Figur 43. Spridningen av fyndmaterialet på Instängsletboplatsen.Skala 1:300.............................................................................. 62Figur 44. Hällbygruppen (68 meter över havet) cirka5600–5500 f.Kr. Skala 1:50 000............................................................... 63Figur 45. Fornlämningsmiljön kring Hällbygruppen.Skala 1:10 000.............................................................................................. 65Figur 46. Hällbyboplatsen vid tiden för förundersökningen.Översikt från söder, i bilden syns en del av den stenfriaterrassen. Foto: Niclas Björck (U4467:35)........................................... 66Figur 47. Fotografi av härd (A1803) i schakt O1272 på Hällbyboplatsenvid tiden för förundersökningen. Foto: NiclasBjörck (U4467:28)....................................................................................... 67Figur 48. Spridningen av fyndmaterialet på Hällbyboplatsen.Skala 1:600. De minsta fyndmarkeringarna kan vara svåraatt se bakom grävenhetsmarkeringarna........................................... 69Figur 49. Spridningen av fosfater på Hällbyboplatsen.Skala 1:600.................................................................................................... 70Figur 50. Förundersökningsområdet vid Honkärret frånsöder, i bakgrunden syns ändmoränen. Foto: Jenny Holm(U4467:43)..................................................................................................... 71Figur 51. Grävda rutor på Honkärretboplatsen. Skala 1:300.............. 72Figur 52. Dunsjögruppen med en havsnivå cirka 69 meteröver havet, det vill säga cirka 5500 f.Kr. Ungefär i dettaskede bedöms Brännsten och Tallmossen lokalerna havarit i bruk. Skala 1:50 000....................................................................... 74Figur 53. Dunsjögruppen med en havsnivå cirka 66 meteröver havet, det vill säga cirka 5400 f.Kr. Ungefär i dettaskede bedöms Gullsmyra och Hönsbäcksrännan lokalernaha varit i bruk. Skala 1:50 000................................................................. 74Figur 54. Fornlämningsmiljön kring Dunsjögruppen.Skala 1:10 000.............................................................................................. 75Figur 55. Brännstenboplatsen vid tiden för förundersökningen.Översikt från sydöst. Boplatsenterrassen ligger i skogskanten.Foto: Niclas Björck (U4467:23)............................................... 76Figur 56. Spridningen av fyndmaterialet på Brännsten.Skala 1:400. De minsta fyndmarkeringarna kan varasvåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna................................ 77Figur 57. Spridningen av fyndmaterialet vid Tallmossen.Skala 1:300.................................................................................................... 81Figur 58. Spridningen av fyndmaterialet vid Hönsbäcksrännan.Skala 1:500. De minsta fyndmarkeringarna kan vara svåraatt se bakom grävenhetsmarkeringarna........................................... 83Figur 59. Vy över Gullsmyraboplatsen, den östra boplatsterrassen.Foto, från sydöst: Jenny Holm (U4465:2)....................... 86Figur 60. Spridningen av fyndmaterialet på Gullsmyra.Skala 1:500. De minsta fyndmarkeringarna kan varasvåra att se bakom grävenhetsmarkeringarna................................ 88Figur 61. Spridningen av fosfater på Gullsmyra. Skala 1:500............. 89Figur 62. Spridningen av provgropar inom Fredrikslund(RAÄ 426). I bilden finns också de fynd som föranledde atten avgränsning skedde vid Fredrikslund inlagda (röd prick).Insatsen visar att lokalen i sin helhet ligger väster omvägen. Skala 1:300...................................................................................... 91Figur 63. Städsten (F227) där det yttre partiet slagits loss vidbearbetningen och därmed avslutat städets användbarhet.Foto: Fredrik Larsson................................................................................. 95Figur 64. Förekomsten av de olika råmaterialen inomrespektive lokalgrupp............................................................................... 96Figur 65. Den kronologiska förekomsten av de olika råmaterialen.X innebär att det saknas lokaler från denna tid.Intervallen i översta kolumnen är årtal f.Kr....................................... 96Figur 66. Översiktsbild av östra Sverige cirka 6500 f.Kr.På kartan är några av de mesolitiska boplatser somomnämnts i rapporten markerade. De streckade rödacirklarna visar läget i skärgården för de områdeni Mälardalen där de största koncentrationerna avmesolitiska trindyxor har påträffats..................................................... 98Figur 67. Grafisk framställning över strandnivådateringarfrån undersökningslokalerna. De grå fälten visar till vilkenperiod respektive lokal kan antas höra. Intervallen i överstakolumnen är årtal f.Kr................................................................................ 99Figur 68. Översiktsbild med undersökningslokalernas lägei förhållande till ett vattenståndet cirka 85 meter överhavet, det vill säga omkring 7000–6800 f.Kr. Lokalenligger på en liten ö som inte är synlig i denna skala.Skala 1:160 000..........................................................................................100174 Stenålder längs nya riksväg 56

Figur 69. Översiktsbild med undersökningslokalernas lägei förhållande till ett vattenståndet cirka 78 meter överhavet, det vill säga omkring 6600–6200 f.Kr. Skala1:160 000.....................................................................................................101Figur 70. Översiktsbild med undersökningslokalernas lägei förhållande till ett vattenståndet cirka 72–74 meter överhavet, det vill säga omkring 6200–5800 f.Kr. Skala1:160 000.....................................................................................................101Figur 71. Översiktsbild med undersökningslokalernas lägei förhållande till ett vattenståndet cirka 69–71 meter överhavet, det vill säga omkring 5800–5600 f.Kr. Skala1:160 000.....................................................................................................102Figur 72. Översiktsbild med undersökningslokalernas lägei förhållande till ett vattenståndet cirka 68–69 meter överhavet, det vill säga omkring 5600–5400 f.Kr. Honkärret(RAÄ 403), Fredrikslund (RAÄ 426) och Sinäs (RAÄ 211)hör också till denna horisont men då dessa ej berörsav vägen är de ej markerade. Skala 1:160 000...............................102Figur 73. Översiktsbild med undersökningslokalernas lägei förhållande till ett vattenståndet cirka 65–67 meteröver havet, det vill säga omkring 5500–5300 f.Kr. Skala1:160 000.....................................................................................................103Figur 74. Översiktsbild med undersökningslokalernas lägei förhållande till ett vattenståndet cirka 63 meter överhavet, det vill säga omkring 5100–4800 f.Kr. Skala1:160 000.....................................................................................................103Figur 75. Kalibrerade resultat för 14 C-dateringarna längsväg 56...........................................................................................................105Figur 76. I diagrammet redovisas antal lokaler relaterat tillhavsnivå. Den horisontella axeln anger nivå över havetoch den vertikala anger antalet lokaler knutna till respektivenivå. ..............................................................................................109Figur 77. Vi som gjorde det. Det glada fältgänget frånväg 56 förundersökningarna på lut. Stående frånvänster till höger Niclas Björck, Fredrik Larsson,Henrik Runeson, Leif Ekström (grävmaskinist),Pehr Lindholm, Jenny Holm, Torbjörn Holbackoch sittande Hanna Larsson. På bilden saknasMia Englund. Foto: Torbjörn Holback................................................111TabellerTabell 1. Fyndmaterialet på Backa............................................................... 19Tabell 2. Fyndmaterialet på Långsvedsmossen...................................... 21Tabell 3. Fyndmaterialet på Digerholmen. ............................................... 26Tabell 4. Fyndmaterialet på Lövåsen 1....................................................... 34Tabell 5. Fyndmaterialet på Lövåsen 2....................................................... 40Tabell 6. Fyndmaterialet på Lövåsen 3....................................................... 44Tabell 7. Fyndmaterialet på stenbrottetboplatsen................................ 46Tabell 8. Fyndmaterialet på Rötovmossenboplatsen............................ 52Tabell 9. Fyndmaterialet på Mossbodaboplatsen.................................. 56Tabell 10. Fyndmaterialet på Vitrosmossboplatsen............................... 58Tabell 11. Fyndmaterialet på Instängsletboplatsen.............................. 60Tabell 12. Fyndmaterialet på Hällbyboplatsen........................................ 67Tabell 13. Fyndmaterialet på Brännstenslokalen.................................... 77Tabell 14. Fyndmaterialet på Tallmossenboplatsen.............................. 80Tabell 15. Fyndmaterialet på Hönsbäcksrännan..................................... 82Tabell 16. Fyndmaterialet på Gullsmyra..................................................... 88Tabell 17. Kvartsmaterialet längs väg 56................................................... 93Tabell 18. Kvartsitmaterialet längs väg 56................................................ 93Tabell 19. Porfyr, hälleflinta, grönsten och marmorlängs väg 56.................................................................................................. 94Tabell 20. Bergart, sandsten och granit längs väg 56........................... 95Tabell 21. Sammanfattning av resultaten från de i sambandmed förundersökningarna utförda 14 C-dateringarna..................105Tabell 22. Sammanfattning av förundersökningsområden.Här i lokalordning från söder till norr................................................107Tabell 23. Sammanställning av insatser och undersökningsresultatför respektive lokal. ................................................................110Figur- och tabellförteckning 175

Stenålder längs nya riksväg 56Från slutet av september till början av november 2009 genomfördeRiksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten,UV Mitt förundersökningar för en planerad nydragningav väg 56 mellan Stingtorpet–Tärnsjö i Västerlövsta, Huddungeoch Nora socknar i Uppland. Den utredning som utfördes avRiksantikvarieämbetet år 2006 och 2007 visade att fornlämningarnai området domineras av mesolitiska boplatser, bergsochskogslämningar. De fornlämningar som förundersökts idenna fas var alla boplatslämningar från äldre stenåldern. Vägsträckangår längs Dalkarlsåsen som är en del av Enköpingsåsen.Åsen utgjorde under en del av mesolitikum, perioden cirka7000–4900 f.Kr., en stor ö. Området kan därför också sägas hautgjort en välavgränsad bygd vid denna tid.Det planerade vägområdet berörde 19 lokaler med mesolitiskaboplatser. Alla lokaler visade sig vara fornlämning avvarierande omfattning och karaktär. På några lokaler visadesig lämningarna dock finnas huvudsakligen utanför vägområdet.Förundersökningarna visar att det rör sig om platser medlämningar av olika slag från mesolitikum. På flera av platsernafanns konstruktioner, härdar, kokgropar med mera. Sammantagetbör dessa platser ge mycket ny kunskap om människansutnyttjande av den mesolitiska skärgårdsbygden kring Dalälvensmynning.De många boplatserna längs Dalkarlsåsen gerdärigenom en unik möjlighet till en fördjupad förståelse förUpplands äldsta historia.