Otraditionella insatser för arbetslösa. En katalog ... - Lunds universitet

1997:19Otraditionella insatser för arbetslösaEn katalog över nya projekt och föreningar för arbetslösa under 1990 -taletUlf EricssonarbetslivsrapportISSN 1401-2928Enheten för ergonomi och psykologiEnhetschef: Christer Hogstedta

FörordI takt med den ökande arbetslösheten har nya initiativ vuxit fram för attminska arbetslösheten och mildra dess negativa konsekvenser. Nya lokala ochkommunala projekt har skapats, kooperativ har startats och ideella organisationerliksom fackföreningar har engagerat sig i det praktiska arbetet medarbetslösningar. Men inte minst de arbetslösa själva har under senare år bildatnätverk och föreningar för att skapa opinion kring arbetslösas rättigheter ochför att stödja medlemmarnas värdighet och självförtroende i ett föränderligtarbetsliv. Några av föreningarna söker skapa utbildning och arbete för sinamedlemmar, ibland i samarbete med lokala myndigheter och andra folkrörelser.För att komplettera kunskapsläget om nya initiativ för och av arbetslösa harUlf Ericsson på Arbetslivsinstitutets uppdrag utarbetat en katalog och exempelsamlingöver ett antal aktuella nätverk, föreningar samt lokala, kommunalaoch kooperativa projekt. Arbetet har fortlöpande diskuterats med Tom Hagström,Lennart Hallsten och Eva Vingård, Arbetslivsinstitutet.Solna september 1997Christer Hogstedtenhetschef

InnehållBakgrund och syfte 1Ett nytt kunskapsfält 1Metod för kartläggningen 3Något om arbetskraften och arbetslösheten 4Arbetslösas föreningar och nya initiativ för arbetslösa 6Aktiva Arbetslösa, Sundsvall – från opinionsbildningtill förnyelsearbete 6Alla Behövs! Nätverk i Örebro – från opinionsbildningtill kunskapsprojekt 8ALF-Projektet Arbetsledigas förening Solberga– en pionjärförening i Stockholm 9ALF i Västervik, Arbetslösas förening – ett lokalt stödnätverk 11AMASON – Aktionsgrupp mot arbetslöshet och social nedrustning,Hudiksvall – ett nätverk för arbetslösa kvinnor 11Arbetsskadades, långtidssjukskrivnas och arbetslösas förening,ALAF – bred aktivitet 12Avstampet, förening för arbetslösa, Göteborg – opinionsbildning,kamp och samverkan 13Bruk för alla, ett samverkansprojekt i Södra Skaraborgs län– en process som ger kraft 15Enhetsalternativet – ett nätverk för arbetslösas föreningaroch rättighetskrav 17Humlorna, en förening för arbetssökande i Stockholm– en rörelse som växer 17Forum 50 +, förening för utveckling och livskvalitetför människor över 50 år 19Kvinnor Kan AB – ett organiserat nätverk för kvinnor 20Ljusåret 1997 – ett initiativ av IVA, näringsdepartementet,företagare och kommuner 21Organisationen ”Uppror” i Borås – lokal protest som växertill omfattande nätverk 23Riksorganisationen för Arbetslösas Föreningar– ett försök att samla nätverk 24Samling för sysselsättning – ett idéforum för debatt och kunskap 25Seniornet – ett nätverk för äldre arbetssökande och entreprenörer 26Skyddsnätet, Blekingenätet för arbetslösa– nätverk med utvecklingsintresse 26Sveriges arbetslösa kvinnor, SAK – underifrån växandenätverk och ”pressure group” 27

Upprop för rättvisa, UFR – landsomfattanderättviseaktion på marsch 28Vi arbetslösas kontaktnät, VAK – ett kontaktnät för arbetslösai Södermanland 28Nya lokala och kommunala initiativ för arbetslösa 29ARUF – Arbetsmarknads- och Utbildningsförvaltningeni Stockholm – Projektenheten 29Egen arbetsförmedling för kommunalarbetare– nytt försök i Göteborg 32Egen facklig sektion för arbetslösa inom SEKO– ny sektion för arbetslösa i Örebro 32En nybildad förening Alu-are i Hässleholm– protest mot missbruk av Alu 33EU-K-projektet – ett lokalt arbetsmarknadsprojektför äldre administratörer i Lidingö 34Humlorna i Kungälv – omstridda pionjärer i hushållstjänster 35Jobbtåget i Uddevalla – kampanj för att skapa jobb i samarbete 36Momoprojektet i Helsingborg – ett ”momohus”som startplatta för arbetslösa 36Omstartsenheten – Trygghetsstiftelsen ger avskedadepoliser en ny chans att få jobb 37Solgläntan – ett projekt för unga invandrare i Södertälje 38Statstjänstemannaförbundet – facklig information,träffpunkt och utbildning för arbetslösa 38Södermalms Arbetsmarknadskontor – ett lokaltarbetsmarknadskontor i Stockholm 39Tillväxt 2000 – Södertälje kommun i samarbetemed arbetsförmedling och företagare 41Trendbrytarna i Halmstad – ett projekt inom EUsemployment-youth start 42Öppet Forum – Sverige 2000-institutet inbjudertill ett mångkulturellt forum 43Kooperativa arbetsprojekt och dess förutsättningar 44Avslutande frågor, kommentarer och tendenser 50Från projekt till process 50Sammanfattning 52Summary 52Litteratur 53

Bakgrund och syfteUnder 1990-talet har en rad olika projekt prövats och åtgärder genomförts för attunderlätta de arbetslösas situation och möjligheter till att få arbete. Förutom offentligaorgan som arbetsförmedling, landsting, socialtjänst och andra kommunala instanserhar ett flertal andra organisationer och aktörer engagerat sig i arbetet för att minskaarbetslösheten och dess verkningar. Ideella organisationer, facken, kyrkan och kooperativaorganisationer har samarbetat med varandra och med myndigheter för attunderlätta återinträdet till arbetslivet och samhället för de arbetslösa. Dessa otraditionellaarbetslöshetsprojekt har haft skiftande målsättningar, målgrupper, verksamheteroch finansieringsformer.Mycket talar för att projekten utgör värdefulla komplement till de sedvanligaarbetsmarknadspolitiska insatserna i samhället, och att dessa nya försök och initiativär intressanta för såväl arbetsmarknads- som socialpolitik liksom för arbetslöshetsforskningen.I ett under 1990-talet starkt förändrat arbetsliv och hårdnad arbetsmarknad sökteEricsson, Esping och Pramborg 1994 i en skrift ("Arbetslöshet, lärande och kompetensutveckling")redovisa vilka projekt som fanns vid tillfället. Projekten representeradeolika lokala insatser beroende på de arbetslösas bakgrund, yrken, bransch,utbildning, kön, ålder, bostadsort och region. I skriften presenterades idéer ochverksamheter som vuxit fram bland såväl fristående grupper som hos de lokalamyndigheterna. En stark förändringsprocess kunde skönjas beträffande metoder ocharbetssätt inom de statliga och kommunala organisationerna. Frågan var redan dåaktuell om vad som behöver göras för att sprida de goda exemplen och därmedminska antalet misslyckade projekt? Ökad kunskap efterlystes.I föreliggande rapport beskrivs ett antal otraditionella initiativ som tagits för och avarbetslösa under de allra senaste åren, för att ge en aktuell överblick över insatser somgenomförs vid sidan av de etablerade aktörernas verksamheter.Ett nytt kunskapsfältKunskaperna om de otraditionella insatserna och dess förutsättningar, metoder ocheffekter är fortfarande starkt begränsade. Flera förhållanden bidrar till det: Bristfälligskriftlig dokumentation och information, projektens lokala förankring, aktörernasskiftande bakgrund, idéer och intressen samt den varierande varaktigheten hosprojekten. De höga arbetslöshetsnivåerna har vidare bidragit till att många nya projekthar initierats under senare år. Kommunerna och lokalsamhället har på olika sätt söktskydda dels sin bygd och dels sina invånares sociala och ekonomiska situation. Härfinns exempel på både offensiv och defensiv hållning gentemot förändringarna iarbetsliv och näringsliv.Förhoppningsvis kan denna aktuella överblick bidra med ett ytterligare underlag förhur en bredare kartläggning av området kan utformas, där de otraditionella projektensinriktning, omfattning, förutsättningar och utfall beskrivs. Projekteringsstudieninnebär dels att ett antal goda exempel för arbetslösa lyfts fram, och dels att ett antalintressanta tendenser i projekten anges. Kännetecken, incitament och målsättningarredovisas. Översikten innebär inte någon totalredovisning utan snarare en provkartapå nya lösningar mot arbetslösheten.

Ett visst perspektivskifte kunde redan 1994 skönjas bland alla projekt i metodfrågandär steget tas från informations- och utbildningsprojekt med tonvikt på jobbsökandetill kompetensutveckling och lärande i en aktiv och jobbskapande mening.De framgångsrika projekten visade sig ha en tydlig målsättning, t. ex. för att geverktyg så att människor lättare hittar ett jobb eller kan skapa sig ett nytt. Nästan alltidingick individuella samtal samt ett utvecklat samarbete och nätverksbygge med bl adet lokala näringslivet för att "aktivera" och att "skapa jobb" i stället för att vänta pånästa högkonjunktur. Stora resurser lades dock fortfarande på att ”få jobb” och att”utbilda/informera”. Samverkan mellan olika lokala aktörer var och är en förutsättningför att kunna genomföra långsiktiga projekt.En framtidsfråga som ställdes var vilka projekt som är meningsfulla för individenmot bakgrund av att arbetslivet hela tiden förändras - och att det skulle komma attskäras ner på både arbetslöshetsersättning och andra stödåtgärder. Projekten kundeurskiljas i två stora grupper: De som vill aktivera och skapa jobb, och de somförsvarar och önskar bevara gamla strukturer.Hur ser det då ut nu under 1997? Arbetslösheten är fortfarande kvar på en hög nivå.Starka förändringar sker i arbetslivet med åtföljande effekter för arbetsmarknaden.Arbetslöshetsförsäkringen har varit föremål för både begränsningar, nedskärningaroch "återställare". En oro finns bland såväl anställda som arbetslösa om jobb ochtrygghetssystem.Även om många lokala arbetsmarknadsprojekt påminner om dem vid tiden för dentidigare kartläggningen har en märkbar ökning skett av en obunden självaktivering avarbetslösa i lokala föreningar av typen ”Alla behövs”(Örebro), ”Avstampet” (Göteborg),”Bruk för alla” (Skaraborgs län) och ”Arbetslösas föreningar” (Stockholm mfl), m fl. Dessa har vuxit fram vid sidan av de etablerade fackliga och politiskaorganisationerna, delvis p g a ett missnöje med ohörsamheten om deras behov ochsituation från de etablerade fackliga organisationerna och myndigheterna. De fackligaorganisationerna har inte hunnit utveckla de egna insatserna för de arbetslösamedlemmarna, som tagit saken i egna händer och skapat nya rörelser ochkamporganisationer inom och utanför de traditionella organisationerna.Det allt ökade antalet föreningar för arbetslösa har varit tydligt under 1996 och1997, då frågan om A-kassans utformning och framtidens arbetsliv och villkor stått påden samhällspolitiska dagordningen.Dessa nya föreningar och nätverk av arbetslösa har dels sin förklaring när det gälleratt bevaka grundläggande sociala och ekonomiska rättigheter och dels för attgemensamt kunna ge varandra mer mod och stolthet som människor i en arbetslössituation. De arbetslösa har genom ett ökat antal kunnat se och varsebli varandra ochgemensamma problem. Genom att vara i samma båt önskar de arbetslösa i egnaorganisationer skapa opinion och åtgärder i egen regi. Då har de inte nöjt sig medsedvanliga fackliga organisationer utan velat profilera sina intressen ytterligare.Föreningarna har synts i media, t. ex. egna tidningar eller reportage i dagspress ochradio/TV. När tidningen Arbetsmarknaden (AMS) hade en artikel i början av 1997som skildrade hur ”De arbetslösa går samman över hela Sverige” namngavs 12 avföreningarna för arbetslösa.Påfallande många hade startat under 1996 enligt artikeln. Orsakerna till bildandetav de nya föreningarna som nämns är ”besvikelse på facket som bara ser till demedlemmar som har arbete. Och ilska över försämringar som drabbar de arbetslösa.Men kanske mest av allt ett behov av att gå samman med andra i samma situation ochbåde stötta varandra och påverka”.2

Om det vid årsskiftet 1996-97 kunde röra sig om ett 20-30-tal föreningar förarbetslösa har det senare (april 1997) förekommit uppgifter om 50 - 100 olikaarbetslösas föreningar och nätverk. Många arbetar ihop genom riksnätverk,rättvisemarscher och senast genom bildande av ett ”enhetsinitiativ” för att utövagemensam påverkan. Enligt TV-Aktuellt (970413) och radions ”Studio Ett”(970414)manifesterade sig ett 50-tal grupper av arbetslösa i ett enhetsalternativ för att skapa engemensam pressure-group. De framhåller att det står 700.000 arbetslösa utanförarbetslivet i Sverige och att dessa inte har några egentliga ”kanaler” som når frammed budskap om rättvisa och andra meningsyttringar. Inte heller fångar de etableradekanalerna upp tillräckligt om de arbetslösas villkor. Därför går man nu samman. Enrepresentant för föreningen Uppror i Borås säger att det inte enbart rör sig omresultatpolitik i denna strävan utan även om att ”självkänslan måste hållas vid liv”.Ett hinder för denna utåtriktade aktion är att många arbetslösa inte vågar sig ut ochdemonstrera eller agera på annat sätt. Att vara arbetslös är inte en identitet som mangenast vill ta med sig ut i offentlig debatt.I den kommande presentationen av lokala exempel på initiativ och föreningar sökerjag skildra hur föreningarna bildats och av vilka. Särskilt att se på vilket incitamenteller tändande gnistor som varit upphov till föreningen eller projektet. Likaså vilkenmålsättning som föreningen har, och vilken verksamhet som bedrivs. Det går inte utanvidare att särskilja de opinionsbildande föreningarna från de som bedriver ”projekt”och andra verksamheter. Ofta omfattar en förening såväl opinionsbildning som enegenaktivitet. Arbetet i föreningarna ändrar successivt form från ett projekt till enprocess. Jag söker ändå återge exemplen efter en viss struktur.Metod för kartläggningenMina källor för de olika namngivna projekten, föreningarna och andra otraditionellainsatser för arbetslösa är till viss del en aktualisering av kontakter med tidigare förekommandeprojekt. Vidare har jag genom fackpress, dagstidningar och radio/TV söktfånga upp nyheter kring bildande av nya föreningar och andra otraditionella initiativför och av arbetslösa. Genom riksdagens bibliotek har jag sökt hålla mig à jour genomde statliga offentliga utredningar som gjorts på området. Likaså förekommandedepartementsrapporter och riksdagsdebatt.I övrigt har jag sökt upp aktörer inom området arbetsmarknadspolitiska insatser pålokal nivå och intervjuat dessa. Likaså vad gäller representanter för de arbetslösasföreningar. Ett flertal telefonintervjuer har gjorts. Jag har i dessa sammanhang ävenbett om bakgrundsmaterial och skriftlig presentation av föreningar och verksamheterså långt det förekommer.Vid mina kontakter med föreningar och nätverk m fl för arbetslösa har jag uppgivitmitt syfte med undersökningen dvs att vinna mer klarhet om vilka förutsättningar somfinns i bildandet av otraditionella arbetsmarknadsprojekt och för arbetslösa att gåsamman i lokala och andra stödorganisationer. Ofta har jag genom en kontakt med ettprojekt eller föreningsinitiativ fått veta om ytterligare ett annat exempel på lokalorganisation eller initiativ. Förhållandevis ofta har man kontakt med andra parallellanätverk och projekt i grannkommuner och andra regioner i landet.Jag har sökt vara lyhörd för de nya föreningarnas och försökens möjligheter attskapa lösningar för arbetslösa medlemmar. Förståelse måste finnas för att de intealltid vill deklarera någon slutgiltig målsättning med sitt arbete. Alla har inte känt sigmogna att framträda offentligt med någon definitiv paroll eller organisationsmodell.3

De har med fog undrat om mitt och Arbetslivsinstitutets syfte att kartlägga de nya ochotraditionella försöken att hjälpa arbetslösa vid sidan av de etablerades arbetsmarknadsåtgärder.Jag har sökt förklara att det kan finnas ett ömsesidigt intresse att vinnamer kunskap om varför dessa mindre nätverk har en stor betydelse för arbetslösa.Kartläggningen vill söka beskriva de drivkrafter och personliga incitament somfinns i de lokala försöken och projekten. Att se vilka målsättningar, målgrupper ochnyckelaktörer som inryms i föreningarna och deras verksamheter. Studien ska jukunna fungera som ett underlag för en bredare kartläggning och forskningsinsatser påområdet. Så långt möjligt har sammanfattande kännetecken angivits.I denna rapport presenteras ett urval av aktuella föreningar och nätverk blandarbetslösa. Den grundar sig på de intervjuer och undersökningar som jag genomförtenligt ovan. Ambitionen är att dels spegla de nya otraditionella insatserna ochstödorganisationerna som finns för de arbetslösa. Och dels att ge exempel på hur äventraditionella aktörer som t. ex. arbetsförmedlingar, kommuner och fackföreningarsamverkar och stödjer nya initiativ samt självhjälpsgrupper.Kartläggningen har genomförts i huvudsak under tiden mars - juni 1997. Jag hardock av eget intresse och på grund av liknande uppdrag följt dessa frågor fortlöpandeallt sedan rapporten för Arbetsmiljöfonden skrevs (1994). Studien är av explorativkaraktär och skildrar snarare en mångfald av olika slags lösningar än att den bidrarmed en systematisk eller teoretiskt grundad indelning av nya lokala initiativ ochåtgärder. För den intresserade och villige kan projekten och organisationsprocessernaerbjuda ett lockande forsknings- och kunskapsfält.Något om arbetskraften och arbetslöshetenÄven om arbetslösheten och utslagningen från arbetsmarknaden ökat under 1990-talettillhör dock den stora majoriteten av den vuxna befolkningen de som har ett förvärvsarbete.Många känner sig samtidigt hotade och känner inte att arbetet är tryggt ochvaraktigt. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) försvann 620.000 fastajobb i Sverige mellan åren 1990 och 1995. Det var en dramatisk minskning. Av denvuxna befolkningen i Sverige mellan 16 och 64 år på 5,5 miljoner så befann sig år1995 hela 1,2 miljoner utanför den s k arbetskraften.Av arbetskraftens 4,3 miljoner människor räknades drygt 3,9 miljoner somsysselsatta. I strikt mening var drygt 3, 3 miljoner ”i arbete”. Personer som har ettskyddat arbete, beredskapsarbete eller arbetar på utbildningsvikariat och personer somarbetar i Samhall eller är anställda med lönebidrag eller rekryteringsstöd klassificerassom ”sysselsatta”. Denna grupp omfattar runt 300.000 personer.I gruppen ”ej i arbetskraften” ingår runt 450.000 förtidspensionärer plus många iutbildning som inte skulle befinna sig där om de i stället hade haft möjligheter tillarbete. En annan grupp som inte definieras tillhöra arbetskraften är flyktinginvandrarna.De i befolkningen som har fast anställning är endast ca 3 miljoner.Övriga är tidsbegränsat anställda (0,5 miljoner ) eller företagare och medhjälpare(0,45 miljoner).Enligt Riksdag&Departement (nr 6/97) är ca 90 procent av arbetskraften anslutentill någon av dagens fackliga arbetslöshetskassor. Endast ca 10 procent av arbetskraftensaknar alltså en facklig arbetslöshetsförsäkring. För dessa återstår endastekonomiskt skydd genom försäkringskassans arbetslöshetsersättning (Kas) ellersocialtjänstens biståndsprövning.4

I slutet av 1996 (december) fanns totalt 3.796.000 fackliga kassamedlemmar (Eak) iSverige. Av dessa saknade 379.000 ett arbete varav 180.000 kvinnor och 199.000män.Enligt uppgift ska nästa år a-kasseersättningen och Kas slås samman. Den nyaarbetslöshetsförsäkringen ska administreras av de fackliga a-kassorna. Samtidigt skaen ny och kompletterande a-kassa inrättas för dem som inte är med i facket. Förslagettill lag om arbetslöshetskassor (lagrådsremiss den 12 februari 1997) föreslås träda ikraft den 1 januari 1998.Det kan ha ett intresse att trots det höga antalet fackligt anslutna och försäkrade iarbetskraften så finns det ett klart behov av att profilera de arbetslösas behov ochvillkor genom lokala initiativ och nya föreningar för arbetslösa.Under början av detta år har i genomsnitt 700.000 människor gått utan arbete. Ca350.000 har varit öppet arbetslösa, drygt 200.000 har deltagit i en AMS-åtgärd ochfler än 100.000 är under utredning men anses inte kunna stå till arbetsmarknadensförfogande. Vidare är ca 130.000 deltidsarbetslösa (AMS, mars 1997). Deltagarna ikonjunkturberoende AMS-åtgärder fördelade sig enligt följande:ÅtgärderAntal- Arbetslivsutveckling 58.500- Arbetsmarknadsutbildning 43.000- Arbetsplatsintroduktion 38.800- Kommunavtal 17.500- Datortek 16.900- Ami-praktik 7.500- Beredskapsarbete 6.700- Utbildningsvikariat 4.900- Rekryteringsstöd 4.700- Offentligt tillfälligt arbete, OTA 3.900Sammanlagt deltog 213.900 personer i konjunkturberoende åtgärder ( AMS) i mars1997. Till detta befann sig 45.000 personer i anställning med lönebidrag(funktionshindrade) och 5.300 i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, OSA.Vidare hade 27.000 anställning inom Samhall.Såväl under 1995 som under 1996 var sammanlagt över 1 miljon människor årligeninskrivna som arbetssökande genom arbetsförmedlingen (AMS). Ingen avgörandeförändring är märkbar enligt AMS långtidsprognos för att Sverige ska kunna halveraarbetslösheten till år 2000. Det mest optimistiska scenariot är att kunna minskaarbetslösheten ner till 4 procent, vilket skulle kräva dels att 4 procent deltar iarbetsmarknadspolitiska åtgärder och att det årligen skapas 75.000 nya jobb per år.För närvarande skapas ca 20.000 nya arbeten per år. Det är nödvändigt att näringslivetska blomstra, konjunkturerna vänder uppåt, exporten ökar och den ekonomiskapolitiken utvecklas ytterligare för att kunna bidra med 200.000 nya arbetstillfällenfram till sekelskiftet. Detta enligt AMS prognos presenterad i Sveriges Radio,programmet Jobbet (april 1997).Även om arbetslösheten sjönk i april 1997 och ungdomsarbetslösheten för 18-24-åringar tenderar att minska så ökar antalet personer i konjunkturberoende åtgärder.Vidare ökar antalet äldre personer utan arbete. Likaså syns försämringar för gruppenhandikappade, för de lågutbildade kvinnorna samt för de utomnordiska medborgarna iarbetskraften.5

Det krävs mycket, kanske alltför mycket för att arbetslösheten ska kunna halverasunder de närmaste åren.Vad görs då lokalt i olika projekt och genom de arbetslösas egna initiativ? I detföljande presenteras en katalog av olika exempel och försök till nya organisationeroch åtgärder för att motarbeta arbetslösheten och att stödja de arbetslösa.Arbetslösas föreningar och nya initiativ för arbetslösaAktiva Arbetslösa, Sundsvall - från opinionsbildning till förnyelsearbeteAktiva Arbetslösa är en förening för arbetslösa i Sundsvall. Föreningen som ärpartipolitiskt obunden bildades i april 1993 av arbetslösa i Sundsvall.Incitament: Skälet till att de arbetslösa gick samman var den ilska och vanmaktmånga känner över sin situation och de försämringar som drabbat arbetslösa,sjukskrivna och föräldrar som uppbär föräldrapenning. Detta framgår av den skriftligapresentation som finns om föreningen FAA i Sundsvall.Det ursprungliga initiativet tog en ung arbetslös kvinna i ett av Sundsvallsbostadsområden som reagerade med att protestera utanför arbetsförmedlingen iSundsvall. Flera slöt sig samman i protesten över de försämrade levnadsvillkoren. Nufinns ett 50-tal medlemmar som utgör föreningen FAA (mars 1997). FöreningenAktiva Arbetslösa har utvecklats från att vara en opinionsbildande förening till att bl adriva Alu-projekt inom ramen för Arbetslösas hus i Sundsvall. FAA ger ut tidningenResursmagasinet och har egna radiosändningar.Kontaktperson: Roland Eriksson, tfn 060-12 86 10. Adress: Föreningen AktivaArbetslösa c/o R Eriksson, Arthur Engbergsväg. 11, 852 40 Sundsvall.Målsättning: Föreningens grundläggande krav är ett återställande av A-kassan,sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Målet med föreningens verksamhet är attfå de ansvariga politikerna att förstå att de mest utsatta grupperna i samhället inte kanta det tyngsta ekonomiska ansvaret. Föreningens ändamål som det beskrivs istadgarna är även att genom projektverksamhet skapa ett forum för arbetslösa där mantar tillvara den kompetens och kraft som finns. Föreningen ska vidare arbeta för atterbjuda en social trygghet och stabilitet för arbetslösa.Som medlem i FAA antas enskilda personer som betalt medlemsavgift tillföreningen och som följer föreningens stadgar samt delar dess målsättning.Ekonomiskt och praktiskt stöd till föreningen är välkommet från enskilda personer,föreningar, politiska partier, företag och andra organisationer, som stödjer föreningensåsikter i förda sakfrågor. Undantaget är organisationer där rasistiska eller fascistiskaåsikter förekommer. Föreningen avvisar bestämt alla sådana tendenser. Däremothälsas alla välkomna som medlemmar om de delar föreningens målsättningar ochavsikter såväl arbetslösa som studerande.Verksamheter: FAA i Sundsvall har utvecklats från att vara en renodladopinionsbildande förening till att även driva Alu-projekt inom ramen för ArbetslösasHus. Bland annat har man utgivit tidningen Resursmagasinet och har egnaradiosändningar genom närradion Radio Aktiv 89,7 Mhz Sundsvall på onsdagar ochtorsdagar.De arbetslösas hus startade som ett projekt i januari 1994. Tillsammans hararbetslösa i föreningen rustat upp gamla och oerhört nedslitna lokaler i Sidsjön,Sundsvall. Nära flyktingförläggningen ligger De arbetslösas hus vid Arthur Engbergsväg. Huset har tagit ny form som ett kreativt centrum, vilket var ursprungstanken. Här6

kan man även få delta i ett Alu-arbete om man är i behov av det. FAA:s befintligaprojekt och aktiviteter inom de arbetslösas hus i Sundsvall är:- miljöprojekt- eget kafé med dagens rätt- studiecirklar- datorverksamhet- egen närradio- hunddagisNya utvecklingsområden är miljöbranschen och turist- och upplevelsesektorn. Härönskar man koppla sig närmare Högskolan och företagen för att t. ex. skapa nya yrkenoch jobb i kooperativ form. Annars är inte "Starta eget" något huvudalternativ vadföreningen hittills erfarit bland sina medlemmar. Detta alternativ lämpar sig endast förnågra få procent av deltagarna som klarar ekonomi och andra förutsättning föregenföretagande, menar en FAA-representant.- Syftet med projektet De arbetslösas hus är främst att bryta ett passivt mönster, attförhindra social utslagning av arbetslösa, att med kreativ sysselsättning få känna sigmänniskovärdig och sist men inte minst att få träffas och ha kul.Ett nytt projekt och utvecklingsarbete håller på att skapas inom FAA kallatOptimum för arbete, samarbete, miljö och teknik. Bland de arbetslösa som tidigaredeltagit i FAA-verksamheten har en idé vuxit fram om att tillsammans skapa nyaarbetstillfällen och ta tillvara sina resurser på ett bättre sätt. Utifrån ett kvalitativtframtidsperspektiv har FAA diskuterat fram ett projekt där miljöperspektivet, dendemokratiska processen och framtidstro är de grundläggande elementen.- Hindren vi stött på i utvecklingsarbetet har varit att som långtidsarbetslös har maninte den ekonomiska uthållighet som ett eget företagande kräver. Samtidigt är detensamt att vara entreprenör. Därför ser vi en styrka i att försöka skapa en kooperativverksamhet som sakta men säkert får växa fram till hållbarhet. Regionen kringSundsvall anses även ha tillgångar i en starkt växande miljöindustri och ett långvarigtdemokratiskt arv att bygga på."Optimum - tingens optimala förutsättningar till överlevnad" avser som projekt attstärka de långtidsarbetslösas och arbetshandikappades ställning på arbetsmarknadengenom att:- skapa forum för ovan nämnda grupper att kunna utbyta tankar om framtidenssamhälle- utifrån den egna kompetensen tillsammans med näringsliv och institutionermedverka till utveckling inom områdena miljö, teknik och miljöteknik- visa på alternativet kooperativ som försörjningsform- vidga begreppet arbete till att innehålla bredare områden och kombinationer- möjliggöra för arbetshandikappade att anpassa arbetet efter förmåga- locka fler kvinnor till området miljöteknik- skapa kooperativ inom upplevelsesektorn.Kännetecken: Start genom personligt engagemang och initiativ. Ilska. Flera steg iutveckling från opinion till att skapa en grund för framtiden. Öppenhet för omvärlden.Solidaritet med arbetshindrade. Breda kontakter med företag och högskola. Alu-stöd.Visionärt perspektiv.7

Alla Behövs! Nätverk i Örebro - från opinionsbildning till kunskapsprojekt.Alla Behövs är ett nätverk i Örebro med omnejd som strävar till Arbete åt alla.Föreningen är partipolitiskt obunden och startades hösten 1996 (oktober) avarbetslösa i Örebro.Incitament: Alla Behövs har som förening och bildande av eget nätverk hämtatinspiration från projektet ”Det finns bruk för alla” i Falköping och södra Skaraborgslän. Den gemensamma ideologin är att alla människor behövs och ska ha en plats isamhället.- Vi vill även som varande tillfälligt arbetslösa ses som en del av arbetsmarknaden,säger en av grundarna Helene Uggla. Arbetslösa i Örebro har därför gått samman i ettlokalt nätverk för att driva opinion men även för att fördjupa sig i de villkor arbetslösaoch arbetslivet står inför.Kontaktperson och ordförande: Helene Uggla, Örebro. Tfn 019-611 54 51. Adress:Alla Behövs, c/o H Uggla, Hjalmar Bergmans v. 52, 703 59 Örebro.Målsättning: Den långsiktiga målsättningen för Alla Behövs är bland annat attskapa en ny slags arbetsmarknad; att omvandla passivt bidrag till lön och betalningför det som idag till stora delar är ideellt arbete. På kort sikt ägnar sig föreningen åtstudieverksamhet i syfte att i förlängningen bilda bl a kooperativ.Verksamhet: Förutom opinionsbildning, framskapande av ett nytt synsätt påarbetslivet och studieverksamhet så ägnar sig föreningen även åt annan utåtriktadverksamhet, bland annat i form av lunchsamtal.Alla Behövs har ca 130 medlemmar (mars 1997). Föreningen har funnits sedanoktober 1996. Föreningens ordförande Helene Uggla berättar vidare att nätverket harintresse för forskning och utvärdering av deras verksamhet. - Vi är medvetna om att viarbetar i en process men vet inte tillräckligt om vilka inslag som detta arbetssättinnebär helt och fullt. Därför tänker vi samla några forskare om nätverk ochdeltagarstyrd forskning i Örebro i maj eller juni 1997. Bl a inbjuds forskare frånhögskolorna i Karlstad, Eskilstuna och Örebro. Det är intressant att veta mer om vadsom sker i en process t. ex. i förhållande till andra organisationer och myndigheter,säger H Uggla. Därför är föreningen även intresserade av att få återkoppling omArbetslivsinstitutet skapar ytterligare kunskap och initiativ på området.En inbjudan till idéutbyte om vägar till dokumentation och forskning avarbetslösheten ur ett underifrånperspektiv har sedan gått ut (maj 1997). Forskare frånnämnda högskolor samt från forskningsstationen i Mösseberg, Falköping (Bruk föralla) har kallats till mötet. I denna inbjudan sägs att utgångspunkten för Alla Behövs”är vår egen process, som nu funnits sedan starten oktober 1996 i Örebro. Och vårtintresse att eventuellt starta en barfotaforskningsgrupp”. Alla inbjudna har uttryckt sittintresse för att delta men det råder vissa svårigheter att finna en gemensam lämpligtidpunkt.Kännetecken: Start utifrån ett grundläggande synsätt att Alla behövs i arbetslivetoch att det finns ”bruk för alla”, som ett Skaraborgsprojekt visat vägen för. Utöveropinionsbildning även ett kunskapssökande om vilken process föreningen befinner sigi och hur det går att förändra arbetslöshetsvillkoren i ett underifrånperspektiv. Intebara projekt och åtgärder utan även process och förändringsarbete. Dialog.8

ALF-Projektet Arbetsledigas förening Solberga - en pionjärförening i StockholmEn av de första ALF-grupperna är Arbetsledigas förening Solberga i Hägersten,Stockholm. Föreningen har funnits i ca 5 år och startade årsskiftet 1992-93. Medanmånga kallar sig arbetslösas förening vill denna förening använda begreppet”arbetsledig” dvs att man ser sig som endast tillfälligt borta från arbetslivet.Kontaktperson: Jouko Lindholm, kassör i Arbetsledigas förening. Tfn 08-645 1307. Ordförande i ALF-föreningen är Lennart Berget, som för närvarande är projektledarei ett par arbetsmarknadsprojekt i Lidingö bl a ”50 plus” för arbetslösa kvinnor.Tfn 08-767 00 30(Af). Kansliadress: ALF-Projektet, Safirgränd 36, 126 79 Hägersten.Tfn 08-645 13 07.Incitament: En av initiativtagarna är föreningens ordförande Lennart Berget, somarbetar med projekt i andra kommuner genom arbetsförmedlingen. Han är något av eneldsjäl och kunnig i projektuppbyggnad. Därför anlitas han även på andra håll. Trotsatt han liksom många ”gått vidare” från arbetslöshet till aktivitet stannar han tillsvidare kvar som ordförande i ALF-projektets egen förening i Hägersten. LennartBerget har själv en bakgrund från Norge där arbetslösa kallas arbetslediga liksom iDanmark. Genom detta kan han bidra med nya perspektiv på den svenska arbetsmarknaden.Målsättning: ALF-Projektet i Solberga har som målsättning att genom Alu-arbetenoch praktik stärka arbetsförmågan, kompetensen och språkfärdigheterna hos arbetslösamed svårigheter att komma in i arbetslivet. Föreningen har inställningen attmedlemmarna inte skall vara ”arbetslösa” utan hellre i färd med att skapa en nyframtid genom studier, praktik och arbetsträning.- ALF bygger på egna initiativ, projektidéer, utbildning, starta eget, samarbete ochentusiasm. I föreningens skriftliga presentation välkomnas intresserade med nya idéerpå ALF:s egen telefon 08-645 13 07. - Kontakta gärna vårt kansli, säger man. Vihjälper Dig att starta en lokalavdelning till ALF i Din kommun. Du kan även hjälpaoss!Verksamheter: ALF i Solberga, Stockholm bedriver olika verksamheter. ALF haregen datasal och undervisningssalar för annan utbildningsverksamhet. Förutom egnadatakurser sker även ett samarbete med studieförbund. Den som är medlem i ALF fårgå på kurserna till reducerade priser.Matlagningskurser och kaféverksamhet bedrivs inom ALF. Lunch och kaffe serverastill ett självkostnadspris. En Rigagrupp arbetar med insamlingar för utsatta barn iLettland. ALF har också en hantverksgård med snickeri och keramik, Hantverksgårdeni Västertorp.I verksamheterna sker även en betydande svenskspråkträning genom att deltagarnamånga gånger är utomnordiska invandrare. Dessa har ofta otillräcklig arbetserfarenhetoch därtill bristande språkförmåga i svenska språket. Projektet söker därför blandaarbetslösa svenskar och invandrare för att de ska kunna lära av varandra och få dennaspråkövning. Därför måste ALF-projektet göra en god avvägning av deltagare närarbetsförmedlingen helst vill anvisa alltför många svårplacerade deltagare. Dettaligger också i linje med att en ”arbetsledig” deltagare inte önskar förbli arbetslös utanstår i begrepp med att åter komma in i arbetslivet. Under tiden är man inte endastarbetslös utan i färd med att öka kompetensen och att ha meningsfulla uppgifter.ALF-Projektet har vidare kontakt med en annan lokal intresseförening påHökmossens gård i Stockholm. I övrigt har man inte direkt nätverkskontakter medandra för opinionsbildning o d. Utan man ser sig främst som en förening för att kunna9

ge deltagarna ett gott stöd att skapa egna initiativ, lösningar och en framtid medarbete.Inom ALF:s verksamheter deltar ca 150 - 200 s k arbetslediga per år. LennartBerget, som är en av initiativtagarna berättar att när föreningen bildades hösten 1992som en ideell förening var intresset så pass stort och antalet medlemmar blev 300 -400 under det första året. Sedan har föreningen funnit en rimligare nivå för sinverksamhet. Lennart B ser inte projektet som enbart ett Alu-projekt utan ett initiativav engagerade arbetssökande där Alu-jobb och beredskapsarbeten blev ett hjälpmedeloch ingång till att skapa verksamheten. Han har med sig denna grundsyn från Norgehans tidigare hemland.- Projektdeltagarna skall vara engagerade i självaktivitet för att kunna klaradagens arbetsliv. Det viktigt att ha en personlig färdplan och aktuellverklighetsbild i det egna arbetssökandet, menar han.- Alla Alu:are och praktikanter bland deltagarna ska vara så pass intresserade avatt delta att man vill gå vidare genom att ta ett arbete eller starta eget. ALFprojektetär öppet dagligen mellan kl 8 - 16.När vi startade, berättar Lennart B, var vi folk från olika projekt med erfarenhet avoch engagemang i egenaktivitet. Vi önskade få fart på en samlad lokal verksamhetoch diskuterade med arbetsförmedling samt LO:s och TCO:s träffpunkter förarbetslösa. Dessa var i våra ögon för passiva och satte upp Kaféverksamhet ochträffpunkt som ett huvudmål medan vi själva ansåg kaféet vara en måltidsplats menansåg det nödvändigt att komplettera med en inriktning för arbete och verksamheter ividare mening. Vi önskade vara igång som på vanlig arbetstid, att ta vara på dagensamt gärna utveckla och utvidga verksamheten mer. Ett samarbete med försäkringskassa,socialtjänst och arbetsförmedling ser vi som viktigt liksom med de lokalaarbetsgivarna och företagen.Lennart Berget som varit med om att starta Arbetsledigas förening är nu projektledaregenom länsarbetsnämnden för ett omprioriteringsprojekt gällande arbetsledigahögre administratörer. - Det har blivit överskott på administrativ personal i Stockholmsområdet,varför vi bl a startat ett EU-K-projekt i Lidingö (se annan plats).Många av oss som var engagerade i ALF Solberga från början har fått jobb men vi ärändå kvar i föreningen. Vi har stor nytta av dessa erfarenheter när vi nu är inne i enintensiv förändring av arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska lösningarnabehöver finna nya vägar så att vi arbetar med en process av stödåtgärder och inte barakorta projekt för arbetslösa individer, menar Lennart B. Han understryker hur viktigtdet är att ge unga och äldre arbetssökande en god verklighetsbeskrivning omrespektives arbetsmöjligheter, särskilt nu när det börjar ges så många olika politiskavallöften inför valet 1998.Kännetecken: Genom att se sig som arbetsledig vill man inte förbli i arbetslösttillstånd utan gå vidare genom att skaffa ny kompetens och att ta egna initiativ, somkan ge arbete. Långsiktighet. En positiv identitet. Pröva på och lära.Förändringsmöjligheter. Mer arbetsskapande insatser än opinionsbildning. Renodlingav insatser för arbete och utbildning. Samarbete i närområdet. Positiv till kontaktermed andra ALF-initiativ.10

Verksamheter: Opinionsbildning och lokal stödgrupp för arbetslösa. På riksnivåingår Amason i ett större nätverk SAK för opinionsbildning. Genom SAK, Sverigesarbetslösa kvinnor, agerar man mer formellt gentemot regering, riksdag och andrainstitutioner. - Det är typiskt, enligt Lillebeth N, att myndigheter vill veta vem som ärordförande m m när vi agerar i arbetsmarknadspolitiska frågor o d. De önskar ett merofficiellt uppträdande av oss medan vi egentligen arbetar mer på en gräsrotsnivå,förklarar hon. Det finns uppenbart olika intressen och perspektiv från lokalt ochcentralt håll.Kännetecken: Lokalt engagemang för arbetslösa kvinnor. Stödnätverk. Har intefunnit någon slutgiltig organisationsform utan vill vara oförutsägbar och kunnapåverka och överraska. Demonstrationer för arbetslösas rättigheter och villkor.Anknuten till centralt nätverk för arbetslösa kvinnor.Arbetsskadades, långtidssjukskrivnas och arbetslösas förening, ALAF - bredaktivitetALAF är en ideell organisation, partipolitiskt obunden och startad av arbetslösa ochlångtidssjukskrivna. ALAF i Stockholm startades redan 1990. Förutom i Stockholmfinns lokala ALAF-föreningar i Göteborg, Växjö, Arboga, Boda, Luleå, Kiruna,Stenungsund och Åkers Styckebruk.Kontaktperson och initiativtagare: Tamara Kosky, Stockholm. Tfn 08-31 51 44alternativt fax 08-31 51 44. Postadress: ALAF c/o RIFFI, Norrtullsgatan 45, 113 45Stockholm.ALAF organiserar och hjälper arbetsskadade, långtidssjuka och arbetslösa. I år(mars 1997) beräknas det finnas ca 3.500 medlemmar. 14 personer arbetar förnärvarande ideellt på ALAF:s kansli på Norrtullsgatan, Stockholm och delar med sigav egna erfarenheter. Föreningen presenterar sig som en ideell organisation somvänder sig till alla människor. Det går att vara medlem eller stödmedlem. Vidarevälkomnas alla bidrag på ALAF:s postgirokonto 88 03 57-9.Incitament: En av ALAF:s initiativtagare Tamara Kosky berättar att orsaken till attALAF bildades var den dåliga behandling och bemötande hon själv och andra utsattafått uppleva från t. ex. försäkringskassor, andra myndigheter och egna fackligaorganisationer.Målsättning: ALAF:s målsättning är att vara en stödjande och självhjälpsorganisation.ALAF ser det som sin huvudsakliga uppgift att stötta de personer som har blivitförbisedda när det gäller: A-kassefrågor, arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkringsfrågor,försäkrings- sjukbidrags- samt sjukpenningfrågor.Verksamheter: Verksamheterna i ALAF är bl a att hjälpa till med rådgivning,juridiskt stöd, att fylla i blanketter, att följa med till socialkontoret, att hjälpa till attordna s k Alu-platser, och att skriva för att överklaga felaktiga och negativa beslut fören mindre administrationskostnad. ALAF presenterar sina insatser på följande sätt:- Vi erbjuder via kommunens hemservice insatser för behövande tillsjälvkostnadspris- Vi hjälper dig att hitta bland lagar och förordningar, och att överklaga avslagså att du kan tillvarata dina rättigheter- Känner du att myndigheter och andra organisationer inte medverkar till detsom är bäst för dig? Då skall du komma till oss, vi lyssnar, ger råd ochhjälper dig, säger ALAF. Det går att ringa ALAF:s telefonnummer dagligenmellan kl 11 och 15.12

ALAF arbetar även utåtriktat, bland annat genom att uppvakta och skriva brev tillmakthavare samt att demonstrera. ALAF kan vara till för dem som hamnat i en knipaekonomiskt, juridiskt och arbetsrättsligt. - Vi vill ge möjlighet till att ta egna initiativoch att få ta vara på den egna arbetsförmågan, säger Tamara Kosky på ALAF, attstarta verksamheter, att söka och finna jobb, att söka Alu-platser m m.ALAF verkar för att kunna förmedla juridisk hjälp genom advokat och ge psykologiskrådgivning och stöd. - De flesta av våra medlemmar har inte själva råd ellermöjlighet att söka rättshjälp o d. Vi har därför hjälp av frivilliga advokater, juristeroch andra arbetslösa yrkespersoner, berättar Tamara K. Föreningen har inte fått någrastatliga bidrag. Lokalen har ALAF fått låna av RIFFI, riksförbundet för invandrarkvinnor.De båda organisationerna delar även möteslokaler.- Det finns knappast en organisation som ALAF, säger Tamara K. Vi gör ävenhembesök på landet där människor bor utan tillräcklig hjälp från socialtjänsten. Vi sertill att det blir värme i stugorna, eldar med ved, ordnar med förnödenheter som en”räddningskår”. Vi gör en ”social runda” med friska medarbetare för att t. ex. hälsa påhandikappade personer som inte fått hemtjänst. Målet är att skapa rätt till arbete ochsocialt grundskydd som mat och kläder. Därför hjälper vi även till i kontakterna medarbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa.- ALAF har löpande mottagning. Vi syns på demonstrationer. Vi syns i tidningar, t.ex. i Allers, Dagens Nyheter, GöteborgsPosten, och även i TV och Radio Freja. Allasorters utsatta grupper kvinnor och män hör av sig. T o m uteliggare har vänt sig tilloss efter att ha sparat ett gammalt tidningsklipp om ALAF. Vi har en idé att starta ettrehabiliteringscentrum ”från långtidssjuk till rehabilitering”. Där skall finnassjukgymnastik, beteendevetare, konsulenter och juridisk hjälp m fl. Vi samverkaräven med andra organisationer, t. ex. Röda Korset, Elöverkänsligas förening,Greenpeace m fl. Nya lokala ALAF-föreningar bildas i ett utbyggt kontaktnät, t. ex.Växjö-ALAF och Åkers Styckebruk-ALAF, Sörmland. Trots att medlemmar har fåttjobb har man ändå stannat kvar som medlem i ALAF och inte bara tillfälligt efterbehov, vilket visar en varaktighet hos organisationen.Kännetecken: En frivillig och stark hjälporganisation för rådgivning, stöd ochuppsökande hjälp. Starkt inslag av ideellt arbete parat med professionella insatser tillutsatta grupper. Resursknapphet men starkt personligt engagemang hos de verksammai ALAF. Samverkan.Avstampet, förening för arbetslösa, Göteborg - opinionsbildning, kamp ochsamverkanAvstampet är en ideell, partipolitiskt obunden och öppen förening, som bildades avarbetslösa i Göteborg under 1994 (januari) som ett ”avstamp mot arbetslivet”.Föreningen har ca 30 organiserade medlemmar (mars 1997).Kontaktperson och initiativtagare: Janne Erkhagen, tfn 031-774 09 71. Föreningsadress:Föreningen Avstampet, Stora Badhusgat. 14, 411 21 Göteborg.Incitament:: Några arbetslösa med gemensamt intresse gick samman för att startaen tidning Umbra, som senaste året 1996 utkom med 7 nummer. Den fortsätter att gesut 1997 och har en professionell layout. Idag har föreningen hunnit bli etablerad. Denhar satt upp mål och har startat Alu-projekt för arbetslösa journalister och fotografer,bl a på föreningens tidning. De gör även föreningsbroschyrer och kataloger som Aluanställda.13

Målsättning: Att genom projekt förebygga ohälsa och social utslagning blandarbetslösa. Att i Avstampets projekt ge dess deltagare chans att utveckla självförtroendeoch möjligheter som främjar ett inträde på arbetsmarknaden. Att genomprojekten främja drogfrihet och antirasism. Att utåtriktat verka för att förbättra dearbetslösas situation. Att främja demokrati, solidaritet och rättvisa genom yttrandeochtryckfrihet, samt folkbildning. Att främja utveckling inom den ideella sektorn.Verksamheter: Pågående verksamheter i Avstampet är bl a: Informationsprojektetinnehållande Idémedia, dvs produktion av informationsmaterial på uppdrag av ideellaorganisationer. Tidningen Umbra. Anpassade studier och Projekt Avstampet medbedrivande av verksamhetsutveckling, vägledning och projektadministration. Ensamarbetspartner är deras paraplyorganisation Göteborgs FrivilligCenter, somfungerar som paraplyorganisation för frivilligrörelsen på orten.Andra projektplaner har planerats tillsammans med Folkuniversitetet, Kooperativkonsult och andra tänkta partners för samverkan. Avstampet hoppas få stöd genomEU:s sociala fond, Mål 3. Svårigheter har funnits att som ideell, social föreningkomma med i länsarbetsnämndens prioriteringsordning. Kontakter med kommunenoch Civildepartementet har ändå resulterat i anslagsstöd för missbruksförebyggandeverksamhet och tillgång till social handledning genom FrivilligCentrum.Tidningen Umbra har gjorts i tabloidformat och upplagan har gått upp från 3.500 extill 4.500 ex under senaste utgivningsåret. Kostnaden för tryckningen har till störstadelen täckts genom sponsorsbidrag från avdelningar inom fackföreningsrörelsen iGöteborg. Reklam har givit vissa intäkter. Tidningens distribution har i första handinriktats på att nå ut till arbetslösa i Göteborg. Tidningen har lagts ut påarbetsförmedlingar, a-kassor, socialkontor, bibliotek och på olika slags träffpunkterför arbetslösa. Den har även skickats till politiker på lokal- och riksplanet.Avstampet anser att regeringens ensidiga ekonomiska politik lägger sordin påmångas utveckling och framtidstro. - En av de verkliga ljuspunkterna blev kontaktenmed Bruk för alla i södra Skaraborg. Intresset väcktes genom ett inslag i radion tidigtvåren 1996. I maj 1996 reste Avstampet på studiebesök till Bruk för allas aktivitetscentrumi Falköping. Företrädarna för Bruk för alla gav där uttryck för ett synsättsom väl stämde in på Avstampets egna mål. Enligt detta synsätt innebär varjemedborgare en resurs för samhället. Lön för aktiva insatser i stället för passivaunderstöd - är mottot. Att låta var och en bli delaktig och känna ett värde främjarockså folkhälsan i grunden.De flesta i Avstampets styrelse följde med på resan och även Umbras fotograf. - Vifick guidening och klargörande information om verksamheten, som benämndesprocess i stället för projekt. Processen är i motsats till det kortsiktiga projektet inteavgränsad till en bestämd tidsram. Processen tar hänsyn till individuella intressen ochförutsättningar i valet av sysselsättning, vilket främjar utveckling för både individ ochgrupp.Avstampet har hållit en fortlöpande kontakt med Falköping (Bruk för alla). Ioktober 1996 deltog Avstampet vid ett möte i Falköping. Då gällde det bildandet avett nätverk för organisationer med ett utvidgat intresse för Bruk för alla på sinahemorter. Ca 50 personer från landets olika hörn var med och lade första grunden tillett nätverk, berättar Avstampet i sin verksamhetsberättelse. - Tyvärr infann sig ingenpolitiker eller tjänsteman från Göteborg, men tre andra ideellt arbetande göteborgarefanns på plats.Senare reste tre personer från Avstampet till Örebro. - Där fick de äran att närvarapå ett öppet informationsmöte som ordnades av ”Alla Behövs”, örebroarnas nya14

motsvarighet till Bruk för alla. - Vi kände oss som delar i en framväxande folkrörelse,som tar vid där den gamla rörelsen har upphört.En manifestation: Tidigare under 1996 hade styrelsen för Avstampet associerat tillBruk för allas grundläggande värderingar. Följande sattes på pränt i en egenmanifestation:- Aktiva insatser bör berättiga till samhällslön, det finns bruk för alla.- Hälsa är ett mått på hur stort inflytande människor har över sina liv.- Alla människor är lika värda. Därför ska alla ha samma rättigheter, vilketinnebär rätten till lönearbete.Dessa värderingar kom också till öppet uttryck under en manifestation för rättvisaunder sommaren 1996. Platsen var Brunnsparken i centrala Göteborg. Ett tiotal ideellaorganisationer bidrog med appeller och underhållning under huvudparollen”Göteborgare för ett solidariskt samhälle”. Initiativtagare var solidaritetsföreningenEmmaus Björkå. En skara handikappade fanns även på plats, företrädda av DHR.Avstampet framförde sin egen appell inför en församlad och genomströmmandepublik. Den riktades till regeringen med krav på arbetsdelning, samhällslön ochåterställda bidragsnivåer.Organisationernas samlade appeller överlämnades till kommunstyrelsen,tillsammans med protestlistor. Ca 2.500 göteborgare bidrog med sina namn för ettsolidariskt samhälle. Appeller och namnlistor skickades även till regeringen.Styrelsen för Avstampet höll tio styrelsemöten under 1996. Alla ledamöter somvaldes in på årsmötet har varit kvar på sina poster hela året. Styrelsen hade femordinarie ledamöter och en suppleant. Genom att bilda ett arbetsutskott med ett parrepresentanter från styrelsen skapades en smidig arbetsprocedur i frågor som liggerstyrelsen nära. Utskottet höll 14 möten under året. Det handlade styrelsens löpandeärenden, protokoll fördes och AU fick en fast punkt för rapportering på styrelsensdagordning.Föreningen Avstampet är ansluten till Föreningsrådet i Centrum (centralaGöteborg). Avsikten är att skapa öppningar för framtida kontakter med stadsdelsförvaltningenCentrum, samt ideella organisationer av skilda slag inom stadsdelen. -Inom föreningsrådet finns säkert föreningar med behov av de informationstjänster,som kan erbjudas genom vårt projekt IdéMedia, säger Avstampet.Vid årsskiftet 1996/97 hade föreningen Avstampet 30 medlemmar. Åtta av dessavar stödmedlemmar, och bland dessa förekom fem organisationer.Kännetecken: Några arbetslösa mediakunniga slöt sig samman för att starta entidning. Opinionsbildning. Värderingar i enlighet med Bruk för alla-tanken.Samverkan med andra ideella föreningar och organisationer. En ny folkrörelse påframväxt. Lokalt arbete men även nätverkskontakter utanför den egna orten.Bruk för alla, ett samverkansprojekt i Södra Skaraborgs län - en process somger kraftDet kan vara på sin plats att här presentera projektet Bruk för alla, även omtillkomsten är annorlunda än för de övriga arbetslösas föreningar och nätverk. Dels ärinitiativtagarna f d landstingsanställda och dels bygger projektet på samverkan med delokala myndigheterna. Tanken är att bygga på de lokala förutsättningarna när detgäller att finna lösningar på samhällets framtida problem. Samtidigt har projektet en15

mycket positiv människouppfattning. Denna sida hos projektet har inspirerat mångaandra lokala ALF och projekt.Kontaktpersoner och initiativtagare: Sture Höglund Tfn 0515-10 973 och StigKarlsson Tfn 0500-41 40 83.Det finns Bruk för alla är en ideell förening som är skapad av de båda landstingstjänstemännenSture Höglund och Stig Karlsson utifrån ett hälsoperspektiv. Genomprojektet vill man skapa en process i samhället som i sin tur ger en ny jordmån försvagare grupper att kunna klara sig själva och där arbetet är ett väsentligt inslag.Föreningen omfattar kommunerna Falköping, Tidaholm, Habo och Mullsjö samtarbetsförmedlingarna, länsarbetsnämnden, försäkringskassorna, hälso- och sjukvårdenoch de fackliga organisationerna i Södra Skaraborgs län. Projektet har bl a presenteratsav storstadskommittén i rapporten ”Att röja hinder för samverkan. Egen makt.Arbetslinjen” (SOU 1995:142).Målsättning: Projektet har satt upp ett hälsomål och att det ska kunna skapa nyajobb. 1.000 nya jobb bör tillkomma under en tvåårsperiod. Projektet ser sig snararesom en process än ett projekt. Processen skapas underifrån. A. En demokratiskprocess med människors aktiva medverkan. Hälsa ses som ett mått på i vilken gradmänniskor är kapabla att klara sitt eget liv. B. Arbete ska innehålla en kvalitet attkunna hjälpa någon annan människa. C. Arbetslöshet innebär för människor att intetagas i bruk och de förlorar därför delaktighet. Detta behöver därför motverkas genomBruk för alla.Verksamhet: Bruk för alla innebär enligt de projektansvariga också en vision föratt orka gå framåt. Projektet vill genom sin verksamhet skapa ett nytt synsätt påmänniska, samhälle och arbetsliv. - Vi vill inbjuda till möjligheternas sektor. Vi harförhoppningar om ”möjligheternas samhälle”. Omsorgssidan har t. ex. enorma behovför att betrakta vad samhället kan göra. Ett arbetslöst vårdbiträde med knapp ekonomikan få en ny chans genom att få göra en arbetsinsats för de mest utsatta bland devårdbehövande. Deltagarna i Bruk för alla får på detta sätt en arbetsgemenskap och ettlyft - ett sätt att växa. Det blir ett bidrag för den enskilde att kunna se andramöjligheter för framtiden.Bruk för alla samarbetar i sitt utvecklingsarbete även med forskare från t. ex.Bergslagsgruppen och Statens institut för Psykosocial Miljömedicin i Stockholm. Enforskningsstation i Falköping medverkar i en lokal utvärdering. Viss del av utvärderingenär på uppdrag av Arbetslivsinstitutet i Solna. Denna utvärdering, somgenomförs av Hugo Westerlund och Anna Bergström, kommer att rapporteras underkommande höst (1997).Dessa projekt och försök att skapa en möjlighet för arbetslösa i det egna lokalsamhälletfår positivt erkännande av t. ex. forskaren Bo Jonsson, Centrum förvälfärdsforskning i Eskilstuna (1997) Han framhåller speciellt värdet för dem somidag står utanför arbetsmarknaden och t. ex. enbart lever på socialbidrag och inteheller är ersättningsberättigad från A-kassan o d. Det kan vara en väg vidare motytterligare arbete och försörjning. Att få ingå i denna lokala process blir till nödvändigasteg för att ö h t kunna komma vidare. (Radioprogrammet Jobbet, februari 1997om Livskvalitet och sysselsättning).Kännetecken: Skapa nytt synsätt på att alla människor behövs och har rätt tillarbete utifrån personliga förutsättningar. En lokal förvandlingsprocess som innebärdelaktighet och samverkan. Konkret lokalt samarbetskontrakt mellan myndigheter påorten. Positiv vision om möjligheternas samhälle.16

Enhetsalternativet - ett nätverk för arbetslösas föreningar och rättighetskravEtt riksövergripande alternativnätverk har under 1997 skapats av flera ALF,arbetslösas föreningar. Enligt pressuppgifter skall det finnas ett 50-tal organisationerbakom den nybildade Enhetsalternativet. Detta för att kunna sätta tyngd bakom ordeni deras gemensamma opinionsbildning. Se ytterligare uppgifter under ALF i Västervikoch organisationen Uppror i Borås.Humlorna, en förening för arbetssökande i Stockholm - en rörelse som växerHumlorna är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening för arbetssökande iStockholmsområdet. Vidare har man genom nätverk internationella kontakter och ettengagemang inom EU och Europa.Kontaktperson och vice ordförande: Philip Lönegren, Humlorna Tfn 08-34 4017.Nyvald ordförande för Humlorna fr o m 1997 är Maud Bergh. Adress: Humlorna,Birkagården, Karlbergsvägen 86, 113 35 Stockholm. Tfn 08-34 40 17.Incitament:: Humlorna, som är en ideell förening för arbetslösa i Stockholmstartades av en kvinna som kände sig illa behandlad av arbetsförmedlingen. Hongjorde ett upprop i Radio Stockholm år 1993 om en demonstration i Humlegårdenmot arbetslösheten. Därav namnet ”Humlorna”. Till att börja med sorterade Humlornaunder organisationen ROFA, Riksförbundet för arbetslösa, som fungerade som enparaplyorganisation där endast de föreningar kunde bli medlemmar som har bildatsför att försvara de arbetslösas sociala och ekonomiska rättigheter.Målsättning: Humlorna verkar som en ideell, partipolitiskt och fackligt obundenförening för arbetssökande med syfte att stärka medlemmarnas självkänsla, och attaktivt arbeta för att främja deras egna resurser. Föreningen vill verka opinionsbildandeför en mer aktiv arbetsmarknadspolitik, som minskar arbetslösheten och ser dearbetslösa som en resurs att tillvarata i samhället.Verksamheter: Humlorna bedriver ett flertal projekt. Föreningen utger tidningen”Humlesurret”, vilket är ett av flera Alu-projekt i föreningens egen regi. Tidningenutges månadsvis till medlemmarna i Humlorna, samt sänds även till AMS, arbetsförmedlingar,berörda myndigheter och andra organisationer.Humlorna är numera medlem i ett internationellt nätverk: ENU - EuropeanNetwork of Unemployed. Vidare har Humlorna samarbete med Upprop för rättvisa mfl nätverk.- Humlorna behövs, säger ordförande Maud Bergh, liksom andra liknandeföreningar där de arbetslösa själva engagerar sig. Vår förening gör vidare ett bra jobbsom Alu-anordnare och som ett stöd för de arbetslösa. Den sociala isoleringen är enfarlig fiende till de arbetslösa. Det gäller att bryta den. Här kan Humlorna och andraföreningar för arbetslösa göra en stor insats, menar Maud B.För att få inblick i Humlornas alla verksamheter kan följande projekt presenterassom föreningen driver:- EU-gruppen. En projektgrupp som ägnar sig åt dagsaktuella EU-frågor.Huvudrubrikerna för detta projekt är Miljön/Agenda 21 och den Socialadimensionen. Arbetslöshet, dess orsak och verkan. I projektet ingår ocksåbyggandet av nätverk. Samordnare finns.- Friskvårdsgrupp. Är ett projekt som månar om och ser till Humlornasmedlemmars hälsa.17

- Föräldrakraft. Är ett projekt som ska fungera som inspirationskälla för ochmed ensamstående föräldrar, med avsikt att förbättra livskvaliteten förföräldrar och barn.- Informatörerna. Är föreningens marknadsförare av Humlorna. Spriderinformation och gör besök hos företag, arbetsförmedlingar, hos politikeroch sociala institutioner i hela Stockholms län m m.- Kulturskaparna. Ett projekt för konst-, musik- och teatergrupper.- Medlemskontakten. En projektgrupp som stödjer medlemmarna på ettkonstruktivt sätt. Kontakten finns till för personer i kris som behöverpraktisk hjälp, rådgivning eller någon att prata med.- Miljögruppen Bumerang. Humlornas miljöprojekt, som ser över miljön,återvinning m m, och drivs i Agenda 21-anda.- Nyskaparna/data/idé. En projektgrupp som förser föreningens medlemmarmed utbildning i data och håller sig à jour med vad som händer inom IT.Tidningen Humlesurret har numera en hemsida på Internet och där kan duhitta utdrag ur tidningen varje månad och information om Humlorna.Hemsidans adress: http:// www.users.wineasy.se/humlorna- Sygruppen. Syr, lappar, lagar eller byter blixtlås om det behövs. Gruppenhjälper även invandrarkvinnor med svenska språket i tal och skrift.- Vitabergsprojektet. Gruppen har som målsättning att återuppbygga CedersKafé och driva det som ett kulturkafé i Vita Bergen.Humlorna har över huvud taget stora kontakter i omvärlden t. ex. med andranätverk. Dessa delar kunskaper och erfarenheter med varandra. Exempelvis kommerandra föreningar och nätverk på besök hos Humlorna bl a LRF i Piteå dvs lantbrukarnasriksförbunds lokala avdelning. Ett flertal nätverk för arbete åt alla delarvarandras erfarenhet och kamparbete.Så upplyser Humlorna i ett aktuellt nummer av Humlesurret om den gemensamma”marschen mot arbetslösheten”. Under våren och sommaren 1997 planeras olikamarscher i landet för rättvisa, mot arbetslöshet och nedskärningar. Tanken är attmobilisera på bred front. Många är missnöjda men har hittills varit passiva. Störst ärden s k Rättvisemarschen i maj, som ska gå från norr till söder i landet med start iKiruna och mål i Stockholm. Arrangör är en särskild arbetsgrupp. I den ingår olikaföreningar, lokala fack och nätverket Upprop för rättvisa (se särskild plats).Lokalt i Stockholm är en Järvamarsch planerad den 15 maj. Marschen kommer attspänna över de västra förorterna. Eventuellt kompletteras den med en motsvarandeuppslutning i de södra förorterna. En mellansvensk marsch är också planerad. Denkommer att gå från Örebro till Stockholm via hårt prövade städer som Arboga,Köping, Eskilstuna och Södertälje. Sedan går marschen vidare mot Europa. I juni ärdet dags för den stora Europamarschen, som avslutas i Amsterdam den 14 juni.I Humlesurret (nr 4/97) skriver Arne Johansson, Nätverket Upprop för Rättvisa i engästledare: - För oss här nere bland drabbade arbetslösa och lågavlönade står detsedan länge klart att firma Perssons och Åsbrinks ”VM i budgetsanering” aldrig varförenlig med löftet om halverad arbetslöshet. Trots alla prognoser har sysselsättningenhela våren sjunkit och den öppna arbetslösheten åter ökat. Regeringens desperataförsök kommer troligen att heta Kalmarmodellen i Kubik. Efter API, Alu, OTA, 55 +och allt vad det heter kommer nu ett systemskifte till tvångsjobb för bidrag. SomKalmarmodellens ”kvalitetshöjare” för a-kassa plus tio procent eller så. En ”utmärktaffär” för landsting och kommuner att ersätta ordinarie personal med kvalitetshöjare.Låt oss blåsa i mistlurarna för en ny stor rättvisekampanj, som handlar om enkla18

överlevnadskrav, uppmanar Arne Johansson. - Vi har inte råd att inte arbeta. Pengarfinns. Enligt en pålitlig borgerlig ekonom har 1.000 miljarder omfördelats mellanoffentlig och privat sektor. Fördelningen är mer än någonsin en kampfråga. Franskaoch tyska arbetare har visat att det lönar sig att kämpa för välfärden. Kan de så kan vi,säger Nätverket Upprop för Rättvisa.Kännetecken : En spontant bildad proteströrelse som har utvecklats till en bredverksamhet med studier och opinionsbildning. Start med demonstration i Humlegården.Fortsatt verksamhet med bl a tidningen Humlesurret, studiegrupper på Birkagårdenoch nätverk även med internationell räckvidd.Forum 50 +, förening för utveckling och livskvalitet för människor över 50 årEn förening för främjande av utveckling och livskvalitet ”efter 50” (50 plus) harunder 90-talet bildats bland engagerade i den äldre arbetskraften.Incitament: Föreningen har bildats för att vara ett forum och en samlingspunkt förenskilda intresserade, organisationer, företag med flera, som vill stödja och arbeta föråtgärder som befrämjar människors självförtroende och personliga utveckling underden senare delen av arbetslivet och genom pensionsåren. Föreningen är rikstäckande.Den kan sägas vara ett forum för att förebygga arbetslöshet och möjliggöra en framtidäven för dem som förlorat ett arbete eller lämnat förvärvslivet genom pension.Kontaktperson : generalsekreterare Lillemor Wiklund, Forum 50 +. Tfn 08-772 4100. Adress: Forum 50 +, Svenska Kommunförbundet, Hornsgatan 15, 118 82Stockholm. Ordförande är Björn Rosengren, landshövding i Norrbottens län.Redaktör för 50+Magasinet är Lillemor Wiklund. Tfn 08-772 41 00.Målsättning: Som yttersta mål sätter föreningen Forum 50 + att bidra till en ökadlivskvalitet hos människor över 50 år, och att främja en långsiktig förändring avsamhällets attityder till medelålders och äldre människor. Det innebär bl a attföreningen verkar för att- i företags- och organisationskulturen stärka den nya synen på värdet averfarenhet och omdöme hos de medelålders medarbetarna- genom utbildningsinsatser bevara och höja kunskapsnivån ochyrkeskompetensen samt stärka självförtroendet hos medelåldersarbetstagare- medverka till att människor ges möjlighet att i god tid förbereda sig införpensioneringen- genom information och utbildning stimulera och utveckla frivilligtsamhällsarbete- genom seminarier och konferenser stimulera samhällsdebatten och ökakunskaperna kring det nya åldrandet och den ökande vitalitetens betydelseför livskvaliteten hos medelålders och äldre människor- fånga upp, pröva och sprida nya idéer som tar tillvara de äldres resurser.Verksamheter: Forum 50 + arbetar för att skapa en ny syn på äldre personer iarbetsliv och samhällsliv. - Vi har erfarit att många arbetslösa tror att Forum 50 + ären organisation just för dem, säger föreningens generalsekreterare Lillemor Wiklund imedlemstidningen. Så är det inte. - Vi arbetar främst för att förändra attityderna tillmedelålders och äldre - såväl arbetslösa som i arbete. Det är därför vi just nu satsarstort på att utveckla metoder för kompetensutveckling av medelålders arbetstagare.19

Lokalt skapas olika utvecklingsprojekt i samarbete företag, arbetsmarknads- ochutbildningsansvariga instanser samt föreningen Forum 50 +.En större manifestation var konferensen i november 1996 ”Arbete åt alla år 2000 -hur få utanförställda 50+are åter i arbete?” Många anmälde sig från hela landet, vilketenligt föreningen tyder på att frågan är högaktuell och att man söker lösningar på denkomplicerade situationen för de utanförställda 50 + arna. - Det är på tiden att arbetsgivarnauppmärksammas på vilken potential som finns hos de äldre medarbetarna,menar Forum 50 +.Margó Ingvardsson är ledamot i av Forum 50 + styrelsen och även ordförande iRFSU. Hon förklarade hur Forum 50 + arbetar vid ett föreningsseminarium iGöteborg 1996:- Vi lägger fram fakta, visar på nuvarande och framtida samhällssituation och viförsöker slå hål på myterna om 50 + genom information och utbildning. Enligt MargóI ökar antalet människor över 50 år enormt och andelen yngre människor minskar ibefolkningen. År 2000 finns det 200.000 fler 55-64-åringar än idag och år 2005 finnsdet 350.000 fler. Samtidigt tillskrivs ungdomen i sig det högsta värdet påarbetsmarknaden.- Det kommer att bli oerhört dyrt att ha en stor grupp människor över 50 år utanförarbetsmarknaden. De ska försörjas genom andra människors arbete. Därför måste vifå beslutsfattare att lyssna på oss och förändra den attityd som finns till de som är 50+, sade Margó Ingvardsson.Nära 900 seminariedeltagare, varav 450 från privata och offentliga företag-organisationermötte upp vid konferensen i Göteborg 1996. Länsarbetsnämndsdirektör RolfNord förklarade syftet med seminariedagen: - Tanken är inte att ställa olika åldersgruppermot varandra utan att försöka belysa problemen för 50 + are till förmån för engod fördelning av olika åldersgrupper på arbetsmarknaden. Han tackade alla medverkandeorganisationer som gjort seminariet möjligt: Företagarna i Göteborgs ochBohus län, Forum 50 + i Stockholm, Trygghetsstiftelsen, Trygghetsrådet, Utbildningsförvaltningeni Göteborg, Högsbo- Sisjö Industriförening, SIF och Metall.Rolf Nord, länsarbetsnämnden Göteborg såg också seminariedagen som ett avstampför fortsatt arbete inom 50 + i det egna länet (kommande län Väst). - En ansökan harlämnats till den Europeiska Socialfonden, Mål 3. Projektets mål är att konkret arbetamed 50 + pooler för arbetssökande över 50 år. Ett projekt som på sikt kan göra nyttainte bara på arbetsmarknaden utan för hela samhället, menade han.För att bli medlem i Forum 50 + kostar det för enskilda 100 kr, för mindre företagoch organisationer 500 kr, och för större företag/organisationer med mer än 500anställda eller medlemmar 1.000 kr. Information lämnas genom Forum 50+sekretariatet.Tfn 08 - 772 41 00.Kännetecken: En brett förankrad organisation för att främja den äldrearbetskraftens möjligheter på arbetsmarknaden. En stark medlemskår och styrelsesom verkar för upplysning och lokala utvecklingsprojekt i samarbete med arbetslivet.En förening såväl för arbetslösa som för förvärvsaktiva. Har att arbeta i ett kärvtarbetsmarknadsklimat med en splittrad syn på de äldres värde och ställning iarbetslivet.Kvinnor Kan AB - ett organiserat nätverk för kvinnorEtt nätverk bland kvinnor i arbetslivet som utvecklats till kunskapsprojekt ochbedrivande av större mässor är Kvinnor Kan AB. Organisationen är inget egentligtarbetslöshetsprojekt utan söker snarare befrämja kvinnans möjligheter och ställning20

som företagare och att visa på exempel hur kvinnor kan inta en central position inäringsliv och samhälle. Senaste Kvinnor Kan-mässan i Karlskrona 1996 drog till sig60.000 besökare.Incitament: Nätverket vill ställa upp positiva förebilder för kvinnor och även skapaen plats för kvinnan i näringslivet. Detta som en motvikt till allt större hot för mångakvinnor att slås ut från arbetsmarknaden. Ett forum som skapats under 1990-talet.Kontaktperson: ordförande Bonnie Bernström, Kvinnor Kan. VD i stiftelsenKvinnor Kan är Britt Eckerbom.Målsättning: Kvinnor Kan söker genom uppbyggnad av nätverk stärka kvinnornasinflytande och position i såväl arbetsliv som samhällsliv. Särskilt vill organisationenmanifestera sitt budskap genom mässor och praktiska exempel samt goda förebilder.Detta kan uppmuntra fler kvinnor till att ta nya initiativ och få bättre självförtroende.Verksamheter: Kvinnor Kan arrangerade en stor mässa i Karlskrona 1996. Nästastora Kvinnor Kan-mässor blir i Linköping och Norrköping 1998. Temat för mässornablir ”Samarbete över alla gränser”. Merparten av idéseminarierna kommer att äga rumi tjänstestaden Linköping, medan handelsdelen kommer att vara i industristadenNorrköping.Kvinnor Kan ska nu avveckla aktiebolaget och i stället driva mässorna direkt frånstiftelsen. Det blir en tydligare organisation med bättre ansvarstagande, sägerordförande Bonnie Bergström.- Nätverksbyggandet är det viktigaste redskapet för att kvinnor ska kunna öka sittinflytande och ta plats på viktiga positioner i samhällslivet, fortsätter Bonnie B i ettuttalande i Dagens Industri (april 1997).- Den stora utmaningen för Kvinnor Kan-rörelsen är näringslivet, där kvinnornaligger långt efter jämfört med exempelvis den politiska världen.- Kvinnor i stora företag har det kämpigare för det är så litet som bekräftar deraskvinnlighet där, säger Bonnie B. Även om kvinnor tycker att de har klarat sig bra ikarriären på egen hand håller inte det i längden. Därför behöver alla nätverken, menarhon, för att kunna klara sig i, säg, ett tioårsperspektiv.Kännetecken: Nätverk och mötesplatser för kvinnor i arbetsliv och näringsliv.Möjliggöra nya och starkare positioner i arbetslivet för kvinnor. Mässor ochidéseminarier. Opinionsbildning i massmedia.Ljusåret 1997 - ett initiativ av IVA, näringsdepartementet, företagare ochkommunerEtt brett initiativ för att utveckla kontakterna mellan företag och högskola samtmellan företag och kommuner och landsting har tagits av näringsdepartementet ochingenjörsvetenskapsakademien IVA.Incitament: Projektet som består av ett antal ”utmaningar” har tillkommit medanledning av en upplevelse att det saknas tillräcklig framtidstro och kreativitet inomsvenska näringslivet.Därför togs ett samlat initiativ för att söka öka företagsamheten och kreativitetengenom samverkan och utmaningar. Detta skall i sin tur leda till ett ökat intresse föroch kunskaper om nyföretagande t. ex. bland ungdomar. En ökad produktivitet och ettstimulerat näringsliv kan då erbjuda allt fler en framtid i arbetsliv och företagsamhet.Kontaktpersoner: projektledare Anders Ferntoft, IVA tfn 08-791 29 36 ochprojektledare Erik Grenmark, IVA tfn 08-791 29 86. Dessa båda arbetar under enprojektledning inom Ljusårets kansli som har adress: Ljusåret c/o21

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Box 5073, 102 42 Stockholm. Tfn 08-791 2900. Fax 08-791 30 18. E-post: Ljus 97 @ iva. se. Internet: http://www.iva.se/ljus 97.Målsättning: Ljusåret är ett initiativ för att stärka förnyelsekraften och ökatillväxten i det svenska näringslivet. Ljusåret ska verka för innovationer ochentreprenörskap. Det riktar sig till näringsliv, offentlig sektor och vanligamedborgare. Målet är ökad ekonomisk och mänsklig tillväxt. Samverkan är ett sätt attnå dit. Kraftsamling är ett annat sätt. En del av Ljusårets aktiviteter samlas idelprojekt som kallas utmaningar. De flesta utmaningar är riktade till grupper medstor betydelse för näringslivets utveckling.Verksamheter och organisation: Ljusåret ska fungera som en katalysator ochtändande gnista för utvecklingsprocesser som sedan kan löpa vidare av egen kraft.Ljusåret är ingen ny organisation utan ska i stället förstärka de processer och nätverksom redan finns. Ett stort antal representanter från samhällets alla delar samarbetar iLjusåret. Bakom Ljusåret 1997 står ett trettiotal svenska organisationer, som tagitdetta initiativ för att tillvarata människors idéer, innovationer, entreprenörskap,företagande och samverkan.Ljusårets aktiviteter är koncentrerade till år 1997, ett hundra år efter den AllmännaKonst- och Industriutställningen i Stockholm 1897, och öppnandet av Alfred Nobelstestamente. Det som händer under 1997 är som Ljusåret beskriver det att:- Näringslivet utmanas av Framtiden.- Högskolorna utmanas av Framtiden.- Departementen och myndigheterna utmanas likaså.- Inte minst utmanas arbetsmarknadens parter.Projektet uttrycker det så: Alla människor i vårt land utmanas av Framtiden därföratt alla människor har möjlighet att påverka sin omgivning. Även du. Inom utmaningentill kommuner, landsting och lokalt näringsliv har (juni 1997) hittills 30kommuner, landsting och lokala företagarföreningar skriftligen antagit utmaningen.Enligt uppgift är många fler på gång. Projektets delmålsättning med 25 antagnautmaningar i slutet av augusti klaras med marginal. Projektledningen har t. ex. mött ca150 kommunala näringslivssekreterare i Halmstad och deltagit i Landstingsförbundetsstyrelseberedning i Stockholm och Kommunförbundets extra kongress i Västerås.Ljusårets egna projekt förutom de utmanade organisationernas är t ex:- Svenska Ljus- Ung -97, Ljusårets ungdomssatsning- Entreprenörståget- Veckans Ljus.Det som är planerat är ett flertal lokala småföretagarseminarier under temat”Pengar, Patent och Partnerskap” i exempelvis Skåne, Värmland och Stockholm m flplatser i landet. Dessa seminarier arrangeras tillsammans med ALMI, NUTEK ochPatent- och Registreringsverket.Kännetecken: Ljusåret 97 kännetecknas av en bred samling för att i ett antalutmaningar stimulera till företagande, kreativitet och samverkan till förmån för ettbättre svenskt näringsliv. Ett stort antal samverkansparter. Särskilt riktas utmaningentill kommunerna och den lokala företagsamheten. En inspirationskampanj tillbefintliga verksamheter.22

Organisationen ”Uppror” i Borås - lokal protest som växer till omfattandenätverkUppror är en partipolitiskt obunden förening, som bildats av arbetslösa i Borås.Organisationen startades genom ett första initiativ i mars 1996 och i juli samma årskapades en riktig förening. Det finns för närvarande ca 200 medlemmar i Boråstrakten.Samtidigt finns ett nätverk med riksintresse: En nationell samordningskommittéför Uppror.Kontaktperson: Ordförande Erika Pettersson, Borås. Tfn 033-15 03 50.Incitament: Fyra arbetslösa kvinnor och en man i ett lokalt arbetslöshetsprojektTjänstemannapoolen diskuterade mycket om och reagerade mot de nedskärningar somgjorts i arbetslivet och inom vården, samtidigt som många gick arbetslösa ochpolitikerna skulle höja sina löner. De gick därför samman för att utåt reagera motorättvisorna i samhället. De var visserligen fackligt anslutna och engagerade menkände ett vidare behov att väcka upp facket till att engagera sig mer för de arbetslösa.Erika Pettersson m fl i Borås reagerade mot att många 50-åringar rationaliseratsbort från administrativa yrken, t. ex. på kontor i företag och i kommuner. Uppror är bla en aktionsgrupp för dessa utsatta grupper på arbetsmarknaden men vill även skapaarbetstillfällen för yngre genom t. ex. att motverka övertid i arbetslivet. Jobben skullepå så sätt räcka till flera.Målsättning: Föreningen Uppror i Borås vill bland annat införa sex timmarsarbetsdag, strama åt övertidsuttaget, höja A-kasseersättningen till 90 procent, införaflexibel pensionsålder, och på så sätt även ge de arbetslösa ungdomarna störremöjligheter på arbetsmarknaden. Uppror i Borås försöker ta kontakt med politiker ochfackförbund, och lämna förslag på hur man ska kunna komma till rätta medarbetslösheten innan beslut är tagna.- Jag känner det som en demokratisk rättighet och medborgerlig skyldighet attreagera mot att vi berövas arbetet och dessutom vår trygghet och ekonomi, sägerErika P en av dem som skapade Uppror. Hon är född i Österrike och har ungerskaföräldrar vilket har bidragit till att hon kan språk och gärna uttalar sig om vad som ärrätt och orätt. - Jag är öppen, talar fritt och har lätt att få kontakt med andra. I dennanedrustningstid går det bara inte att tiga, menar hon.Själv har Erika arbetat inom textil och kontor. Det har bl a handlat mycket omservice och kundservice. Personalens villkor har hamnat i skymundan förkundperspektivet. Därför har jag och många inte fått tillräcklig vidareutbildning ochkompetensutveckling. Det har jag fått sköta på fritid, t. ex. utbildning i data ochekonomi, berättar Erika P.Verksamheter: - Genom att vara fler har det givit mig och flera styrka att engageraoss i dessa frågor. Som ensam får man inte gehör och genomslag i debatten, menarErika. Det har inneburit att jag fått träffa många andra i liknande situation vilket givitmig ytterligare kunskaper. Vi har valt att inte bara ”demonstrera och kasta sten” utansöka föra en dialog med politiker och ansvariga. Särskilt har vi riktat oss tillregeringen när det gäller nedskärningarna i samhället. Jag medverkade själv förutom iradioprogram även i TV-programmet Speciellt februari 1997 medarbetsmarknadsminister Margareta Winberg.Förra året när föreningen Uppror bildades var det aktuellt med att försämra A-kassereglerna, vilket medförde protester. Samtidigt skulle politikerna höja sina löner,vilket fick oss att reagera. Mycket maktmissbruk och s k affärer hade avslöjats. LOfacketi Borås ordnade ett möte om omoralen i samhällslivet. Vår förening somsträcker sig över flera fackliga grupper har haft ett bra samarbete med och stöd av23

LO:s träffpunkt för arbetslösa och medlemmar i Borås. Men det kan ibland gnisslamed tjänstemännen på myndigheter i mötet med vår förening då vi ju inte är specielltutbildade för att driva dessa frågor, säger Erika P.- Så reagerade vi bl a skarpt mot ett nedsättande brev om kontroll av A-kasseersättningenfrån en av våra A-kassor i maj 1996. Vi har även reagerat mot att arbetslösatenderar att bli behandlade som en reavara på arbetsmarknaden. När jag själv sökt nyajobb genom tjänstemannapoolen (Trygghetsrådet) i ett matchat förfarande motlämplig arbetsgivare så har arbetsgivaren frågat ”Hur mycket får jag dra av på lönenför att de har varit arbetslösa?” Underförstått att jag skulle blivit mindre värd ellerkompetent under min arbetslösa tid. Tvärtom har jag gått kurser under arbetslöshetenför att hålla mig kompetent, hävdar Erika.Ett sådant förnedrande förhållningssätt har jag och andra reagerat emot. - Vi är intenågon extrem politisk rörelse utan är arbetslösa människor som har efterlysthumanitet och värdighet. Vi vill återställa en trygghet som har funnits i Sverige. Vi äratt likna vid en folkrörelse och vill inte utan vidare stoppas in och styras bara avfacket. Vi har även haft ett mycket bra samarbete med kyrkan och prästerna i stán,berättar Erika P. Själv har hon nyligen varit på en anställningsintervju som en av femutvalda. För att hålla sig à jour har hon gått AMU-kurs och lärt vidare inom data ochekonomi.Kännetecken: Föreningen Uppror kännetecknas av en protest mot att äldre orättvistslås ut från arbetslivet samtidigt som de unga har svårt att få tillträde. Uppror skaparopinion för att dela på jobben och reformera arbetslivet. Rättvisa och människovärdestår i centrum. Med i växande nätverk.Riksorganisationen för Arbetslösas Föreningar - ett försök att samla nätverkRiksorganisationen har funnits i cirka ett år men är fortfarande vilande. Ettföreningsmöte skall hållas i juni 1997 då styrelsen ska ta ställning till den fortsattaverksamheten. Endast styrelse finns för närvarande. Ledamöterna är själva intearbetslösa. Organisationen har förhoppningar om att arbetslöshetsföreningar skaansluta sig. Styrelsen har skickat ut en landsomfattande inbjudan via allaarbetsförmedlingar. Riksorganisationen vill däremot inte ha enskilda medlemmar.Kontaktperson: Ordförande och initiativtagare Klas Leandersson, Karlsudd 26,185 93 Vaxholm. Tfn 08-541 75 225.Målsättning: Syftet är att vara en intresseförening för nätverk och arbetslösasföreningar runt om i landet. Man önskar vara en samlande kraft för de lokalaföreningarna. Som en gemensam nämnare skulle ”RALF”-kortet (medlemskap iRiksorganisationen) vara som en slags ID-handling och legitimation till vissaförhandlade rättigheter för arbetslösa, t. ex. rabatter, specialpriser, entréavgifter ochandra rättigheter.- Man skulle kunna jämföra med PRO, pensionärernas organisation, säger KlasLeandersson, när det gäller förmåner och rättsvillkor. Vi vill skapa vissa rättigheteroch tryggheter för arbetslösa utan att för den skull vara en facklig organisation. Detkan även vara i kontakter med bostadsföreningar, fastighetsvärdar och banker m fl,menar Klas L, RALF.Incitament: - Jag var med och startade RALF utifrån mina erfarenheter som lärareför långtidsarbetslösa elever i Åkersberga, berättar Klas L. Vi reagerade bl a mot attbemötandet av arbetslösa på arbetsförmedlingarna inte var bra. Som stöd förarbetslösa behövs en intresseorganisation ansåg vi. Problemet är kortsiktigheten i24

dessa organisationer. De drivs av eldsjälar, är möjligen projektanknutna och hållsuppe på rätt lösa boliner, hävdar Klas L.- I regel är nätverken löst sammanhållna grupper. De har inga riktiga medlemmar.Vi vill därför konstituera oss tillsammans med eldsjälar och nätverk. De som klarardetta bäst är ju fackliga organisationer rent administrativt, men däremot anser Klas Latt de fackliga också kan vara stockkonservativa när det gäller samarbete ochutveckling av nya försök. De konkurrerar med fria grupper om bidrag till initiativ förarbetslösa. De fackliga kan vidare ha vattentäta skott mellan arbetande och arbetslösamedlemmar. RALF söker bidrag för sin kampanj. Enskilda styrelsemedlemmar harhaft stora utlägg för telefon och porto i sitt nätverksbyggande.Verksamhet: RALF är en ansats till att söka samla olika lokala arbetslösasföreningar och nätverk. Riksorganisationen vill driva en rättighetskamp för dearbetslösa och vara en front för de arbetslösas trygghetsfrågor. Drivkraften för Klas Loch övriga initiativtagare var att själva upplevt arbetslöshet själv eller på nära håll,dvs att ha mött de svårigheter som arbetslösa kan råka ut för i samhället. RALF villgemensamt söka driva opinion och få fram idéer från de arbetslösas nätverk. Klas Lser hur dessa idéer mer och mer kommer fram i den allmänna debatten och fårgenomslag. Det tycks dock finnas fler paraplyorganisationer och en mångfald avsjälvständiga initiativ lokalt, medger han.Kännetecken: RALF erbjuder sig vara en samlande organisation för lokala nätverk.Vill verka för rättighets- och trygghetsfrågor för arbetslösa som grupp.Samling för sysselsättning - ett idéforum för debatt och kunskapEtt annorlunda nätverk som önskar belysa arbetslösheten genom debatt och föredragm m är Samling för Sysselsättning. Enligt ett reportage i Sveriges Radio höll organisationenett möte i februari 1997 på ABF-huset i Stockholm. Där medverkade bl aAgneta Stark, ekonom och talade om myter kring arbetslösheten under rubrikenArbetsrätt ger jobb. Hon presenterade verkligheten bakom arbetslöshetsstatistiken.Kontaktperson: Erik Mjöberg, Stockholm som är initiativtagare till organisationen.Målsättning: Samling för sysselsättning vill genom debatt och kunskapsspridningbelysa arbetslösheten och skapa en saklig grund för en starkare samhällssatsning påsysselsättningspolitiken. Erik Mjöberg efterlyser att aktivt samhälle för arbetslinjenoch att staten engagerar sig starkt i frågan.Enligt en reporter på plats vid organisationens möte visade man stor empati med deutsatta i arbetslöshetens verkningar. Däremot saknade han nytänkande när det gälldeatt skapa sysselsättning. Medverkande förutom Agneta Stark var en ekonom frånRoskilde Sven Robert Larsson och journalisten Per Axel Jansson. De hade refererattill Gunnar Myrdal, Bertil Ohlin och J M Keynes teorier om att sätta fart på ekonomini ”dåliga tider”.Trots att det för närvarande råder en ”bra ekonomi” så är det något annat det är felpå eftersom så många står utan arbete. Även om det görs statliga investeringar ochstödoffensiv så har det inte förbättrat sysselsättningen avsevärt. Det råder dock enmycket hög förvärvsvilja i Sverige, kunde rapporteras från mötet. Den nuvarandearbetsmarknadspolitiken riskerar att föra ut de öppet arbetslösa i en permanentarbetslöshet genom t. ex. förtida avgång, och genom speciellaarbetsmarknadslösningar för äldre etc.Kännetecken: En debattorganisation. Önskar starkare statligt ansvar och engagemangför sysselsättningen.25

Seniornet - ett nätverk för äldre arbetssökande och entreprenörerEtt modernt nätverk i mindre skala har skapats av några äldre intresserade för attskapa kontakter och erbjuda sina tjänster utifrån tidigare profession och yrkesbakgrund.Kan nås via Internet. Vill använda sig av modern datateknik och kommunikation.Kontaktpersoner: Ove Rydell och Sten Axelsson, i Stockholmsområdet. Internetadress:http://www.”senior net”.se Intressefrågor: Unga och äldre i arbetslivet. ITkommissionen.De ungas IT-kommission.Skyddsnätet, Blekingenätet för arbetslösa - nätverk med utvecklingsintresseDet första skyddsnätet som bildades inom det regionala nätverket var i Karlshamn,Blekinge i december 1996 av Tommy Alm m fl. Föreningen befinner sig i startgroparnamen fanns under våren 1997 representerad i Blekinge, Kristianstad,Kronoberg och Oskarshamn. Det beräknas finnas över 750 medlemmar. - Vi har blivitkontaktade av mängder med intresserade, berättar Tommy A.Kontaktperson: Initiativtagare Tommy Alm, Karlshamn. Tfn 0454-84 941. Adress:Skyddsnätet c/o T Alm, Ekbacken 7, 374 50 Asarum.Incitament: Skyddsnätet startade utifrån en personlig ilska bland oss arbetslösa attinte bli tagna i bruk, säger Tommy A. Själv har jag arbetat med personalutvecklingoch nu har t. ex. kommunerna en skrämmande låg budget för sin personal att satsa påkompetens- och personalutveckling. Då undergrävs en av många arbetsmarknader.När det gäller nätverket har vi inte funnit de slutgiltiga arbetsformerna än. Just nufunderar vi på hur gå vidare. Erfarenheterna visar att det är viktigt att bemöda sig omorganisationsuppbyggnaden så det inte faller ihop som en tillfällig yttring. Det lönarsig. Därför har nätet även kontakt med nätverksforskning, Johnny Alm, Handelshögskolani Göteborg. Tfn 031- 748 06 40. Adress: Sisjövägen 207, 436 38 Askim.Målsättning: Skyddsnätet har som målsättning att driva opinion lokalt ochregionalt för arbetslösas villkor men även att på sikt bl a bygga upp Alu-drivnaarbetscentra i varje kommun, dit arbetslösa ska kunna vända sig för att få olika slagshjälp. - Att vi har protesterat i massmedia mot regler i A-kassan ocharbetsmarknadspolitiska åtgärder, mot arbetsförmedlingen m fl är ingethuvudändamål, menar Tommy Alm. Vi söker ta vara på människors möjligheter atttillsammans bygga upp bättre förutsättningar mitt i frustration och känsla av glädje.Enligt A-kassereglerna kan vi egentligen inte jobba ideellt utan ska söka arbete,berättar Tommy A. Det gör jag dock men får ändå utrymme för ideellt engagemang”om jag är arbetslös på natten men arbetar ideellt på dagen”. Om vi driver det ideellaarbetet genom Alu så är det godkänt dock. Mycket energi går åt till att få förståelseför vårt nätverksarbete av myndigheterna och deras regelverk.Nätverkstips: Ytterligare nätverkstips och rådgivning om uppbyggnad av nätverkkan fås via internetadressen http://www.nkja.se. Under denna adress går det att fåfram nyhetsbrev, nätverkstips och en gästbok där det går att läsa kommentarer ochuppgifter om intresserade föreningar, bl a Sveriges arbetslösa kvinnor SAK varsrepresentant i Kronobergs län Ingrid Kellman i Skruv berättar att SAK i Kronoberghade 10 medlemmar i oktober 1996 men nu är uppe i 65 st (februari 1997). SAK hartotalt i landet minst 325 medlemmar. De håller sig särskilt à jour om nätverkstips.Nätverkskonsulten Johnny Alm i Askim (se adress ovan) har utvecklat IT-nätverketoch är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.26

Kännetecken: Skyddsnätet är ett regionalt nätverk i uppbyggnad och utveckling.Söker vid sidan av bevakning av arbetslösas rättigheter även stödja arbetslösasmöjligheter till personlig utveckling och framtid i arbetslivet. Omsorgsfull planering.Kontakter via Internet.Sveriges arbetslösa kvinnor, SAK - underifrån växande nätverk och ”pressuregroup”SAK, Sveriges arbetslösa kvinnor, är ett rikstäckande nätverk som bildades under1996. Syftet är att bygga upp detta nätverk över hela landet med minst en lokalgrupp ivarje län. För närvarande har SAK över 300 medlemmar runt om i landet. Amason iHudiksvall är en av föreningarna som ingår i Sveriges arbetslösa kvinnor (se särskildplats).Kontaktperson: Lillebeth Nordqvist, Hudiksvall Näsviken. Tfn 0650-10 647 eller0740- 48 05 41.Enligt Lillebeth N, som är en av initiativtagarna till SAK, kommer nätverket i april1997 att bli en ”äkta svensk förening” vid ett medlemsmöte i Stockholm. Då väljsordförande och SAK går troligen ut med ett pressmeddelande. Från att ha varitspontant bildade lokala aktioner kommer SAK att organisera sig mer officiellt för attäven kunna gå i dialog med myndigheter och riksdag.Målsättning: SAK kommer att utifrån demokratiska principer skapa och stödjagrupper av arbetslösa kvinnor, som går samman lokalt för att förbättra sina villkor.SAK kommer att driva opinion både lokalt och på riksnivå. Den utsatthet det innebäratt vara arbetslös är att likna vid att vara ”flykting i det egna landet”. - Vi strävar efterett värdigt liv och agerar därför för de arbetslösas rättigheter, framhåller Lillebeth N.Lösningen anser vi kommer underifrån. Det tycks från ansvarigt håll att man harglömt att vi är människor också som arbetslösa. För närvarande betraktas vi som omvi vore olika slags människor: dels de i arbetslivet och dels de som ställs arbetslösa.- Det finns massor av kompetens bland de människor som idag är arbetslösa, sägerLillebeth N. Men de flesta arbetslösa dignar under förtrycket och svårigheterna attvara utan arbete och inkomst.Det är risk för att utsatta grupper bland de arbetslösa går under och inte anser detvärt att leva vidare, varnar Lillebeth från SAK. Arbetslösheten i Sverige idag upplevsäven för övriga grupper som ett hot, menar hon. Ingen känner sig helt säker om sinanställningstrygghet och framtid. Därför mår inte heller alla de som arbetar bra. Detborde finnas ett gemensamt intresse av att råda bot mot arbetslösheten.Verksamheter: SAK arbetar med att bygga upp lokala stödgrupper och nätverk förarbetslösa kvinnor. Ett rikstäckande nätverk stärks genom en central förening. SAKarbetar med solidariska aktioner för de som ställs utan arbete men även för t. ex. deotrygga kvinnorna i offentlig anställning. Arbetstidsfrågan är en viktig punkt pådagordningen liksom möjligheten att kunna dela på jobben.Som organisation önskar SAK att man lokalt ska ha en så fri form som möjligt föratt vara en ”ström av påverkan och en kraft underifrån”. Vi lyssnar lokalt påmeningarna i SAK, säger Lillebeth N. Därför byggs även organisationen upp lokaltnedifrån och upp till ett centralt hållet nätverk.Kännetecken: Från lokala aktionsgrupper till centralt sammanhållande nätverk.Önskar bibehålla den lokala kraften. Profilering för arbetslösa kvinnor men även förhotade grupper i arbetslivet. Även män välkomna i lokalgrupperna. Rättighetsfrågoroch arbetstidsreformer på dagordningen. Samspråk med makten. Tänkbar remissinstans.27

Upprop för rättvisa, UFR - landsomfattande rättviseaktion på marschEn riksövergripande förening som inte är partipolitiskt bunden men har vänstersympatier.Föreningen är att likna vid ett nätverk för arbetslösa fackliga medlemmar i alltfrån LO-sektionen Gruvtolvan i Kiruna till fackliga organisationer i Stockholm ochsöderut. Nätverket är landsövergripande med lokala kampanjer och demonstrationer.Incitament: Upprop för rättvisa bildades i januari 1996 i Stockholm inför demonstrationernautanför den socialdemokratiska partikongressen samma år.Kontaktperson: Arne Johansson, UFR, Stockholm. Tfn 08-605 94 02 eller 08-75173 25.Målsättning: Målsättningen och drivkraften för Upprop för rättvisa är enligt UFR:skontaktperson Arne J att driva opinion mot de omfattande nedskärningarna i A-kassaoch sjukförsäkring. I stället önskar UFR se att riktiga jobb skapas inom t. ex. vård ochskola. Vi vill inte ha s k ”tvångsjobb för bidrag” utan riktiga jobb, menar UFR.Verksamhet: I år planerar och genomför UFR en vårkampanj för arbetslösa. Denska sträcka sig från Pajala i norr där LO-sektionen och Gruvtolvan den 1 maj startaren manifestation över partigränserna för arbete och rättvisa. En rättvisemarsch skallgå i mitten av maj mellan Boden och Luleå. Då tar man även upp en vårdmanifestationunder medverkan av vårdhögskoleelever och handikapporganisationer. Denförsämrade tandvårdsersättningen uppmärksammas m m. Sedan fortsätter lokalademonstrationer för arbete och rättvisa söderut via Stockholmsområdet ned till Skåneoch avslutas i Malmö den 5 juni. Vidare tänker UFR ansluta sig till Europamarschenmot arbetslöshet och försämrad välfärd, vilket ursprungligen är ett franskt initiativ. IFrankrike bildades 1993 ett nätverk för arbetslösa AC (Action Chomage, de arbetslösasaktion ). Europamarschen ska ske eller startar den 14 juni 1997. Liknandenätverk som AC och UFR finns även i Storbritannien och andra europeiska länder.När vi bildade nätverksorganisationen UFR var det omkring 400 deltagare på ettmöte i mars 1996, berättar Arne Johansson. Vi skapade då en samordningskommitté.UFR är inte någon instiftad förening men skulle ha behov av ett eget postgirokonto mfl administrativa resurser, förklarar Arne J. Nu fungerar UFR som ett löst hålletnätverk. Vi ordnar och stöder bland annat demonstrationer och marscher. Vi fungerarsom en ny typ av folkrörelse för de mest drabbade av arbetslöshet och nedskärningar isamhället. UFR känner till en hel del andra föreningar och nätverk för arbetslösa.Dessa gör stor nytta lokalt och enskilt för arbetslösa som t. ex. ALAF i Stockholm ochAlla behövs i Örebro, säger Arne J. Det bildas idel nya grupper och nätverk lokalt, t.ex. i Skellefteå (LARF), Västervik(ALF), Landskrona(ALF) och Skurup (ALF) m fl.Se övriga föreningar.Kännetecken: UFR är ett landsomfattande nätverk för demonstrationer ochmarscher. Föreningen är förankrad i den fackliga rörelsen som protesterar motnedskärningar i A-kassan och sjukförsäkringen. Kontakter med och inspiration avmotsvarande europeiska initiativ. Folkrörelseliknande.Vi arbetslösas kontaktnät, VAK - ett kontaktnät för arbetslösa i SödermanlandEn partipolitiskt obunden organisation startad av arbetslösa i Södermanland. Denutgör ett kontaktnät inom ”KFV-regionen”, dvs Katrineholm, Flen och Vingåker iSödermanlands län.Incitament: VAK bildades i samband med arbetslöshetsdemonstrationerna iStockholm. Nätverket som startats av arbetslösa för arbetslösa har funnits sedan 2628

november 1996. Som förening är VAK i ett uppbyggnadsskede och består av enmindre kärngrupp.Kontaktperson: Initiativtagare Bosse Pontén, VAK, Vingåker. Tfn 0151-201 89.Målsättning: Genom att skapa ett eget kontaktnät vill VAK öka kännedomen omoch uppslutningen bakom protestaktioner mot arbetslösheten och dess konsekvenser, iförsta hand i syfte att få bort tidsbegränsningen, den ”bortre parentesen” iarbetslöshetsförsäkringen. VAK vill även påverka opinionen genom insändare ochdebattartiklar i media.Kännetecken: Ett nätverk i uppbyggnad. Vill lokalt verka för opinion och protestmot försämringar i arbetslöshetsförsäkringen o d.Nya lokala och kommunala initiativ för arbetslösaHär beskrivs några lokala och kommunala arbetsmarknadsinsatser och organisationerför arbetslösa med fackliga inslag och under medverkan av t. ex. föreningsliv ochfolkrörelser samt EU-projekt. Längre fram presenteras även försök med kooperativalösningar och social ekonomi. De gängse statliga arbetsmarknadspolitiska insatsernagenom arbetsförmedlingarna lämnas i stort sett helt utanför denna redovisning.ARUF - Arbetsmarknads- och Utbildningsförvaltningen i Stockholm -ProjektenhetenStockholm stad som vid sidan av de lokala arbetsförmedlingarna sedan lång tidtillbaka har gjort insatser för de arbetslösa genom t. ex. kommunalaberedskapsarbeten (f d Beredskapsarbetsbyrån) har tillskapat en helt ny organisationunder mitten av 1990-talet: ARUF - Stockholm stads arbetsmarknads- ochutbildningsförvaltning.Kontaktperson: Kenneth Bertnäs, ARUF, projektenheten påarbetsmarknadsavdelningen. Tfn 08- 508 27 936 (direkt) eller 08- 508 27 600 (växel).Under ARUF finns arbetsmarknadsavdelningen, flyktingmottagningen ochutbildningsavdelningen. Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för SFI, grundläggandekomvux, all yrkesutbildning för vuxna samt arbetsmarknadsfrågor ochinvandrarfrågor.Kunskapslyftet - den stora nationella satsningen på vuxenutbildning med början den1 juli 1997 - samordnas av Arbetsmarknadsavdelningen. De offentligt skyddadeanställningarna inom Stockholm tillhör också avdelningen, dvs platser förarbetsrehabilitering.Projektenhetens uppgift är att initiera, föreslå och följa upp inkomna projektidéerfrån allmänheten, organisationer och företag som kan bidra till att minskaarbetslösheten i Stockholm. Enheten arbetar även med arbetsmarknadsfrågor avövergripande karaktär dvs sådana som inte är direkt stadsdelsanknutna.Stockholm stad har anslagit medel för otraditionella insatser inom arbetsmarknadsområdet.Dessa medel skall enligt anvisningarna användas så effektivt som möjligt såatt tydliga resultat redovisas. Projekt som har en klar koppling till arbetsmarknadoch/eller utbildning, gärna i samarbete med näringsliv och organisationer prioriteras.Projekt riktade till ungdomar, invandrare, långtidsarbetslösa, lågutbildade eller handikappadeär särskilt viktiga.Målsättning: Målet med samtliga projekt är att personerna som deltar skallförberedas till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Viktigt är att projekten29

idrar till att förbättra övergångar från arbetslöshet till utbildning och från utbildningtill arbete.Bedömningen av lämpliga projekt sker framför allt utifrån följande kriterier:- Projekt där socialbidragsberoende bryts.- Projekten skall vara utbildningsinriktade eller förväntas leda till utbildning.- Projekt där ny metodik används.- Projekt där utveckling av nya arbetsområden sker.- Projekt initierade av arbetslösa med gemensam målsättning.- Projekt skall vara till nytta för stadens invånare i ett vidare perspektiv.Verksamhet: ARUF annonserade senast i mars 1997 t. ex. i tidningen Metro om”Har ni en projektidé som kan minska arbetslösheten?” - Nu söker vi godaprojektidéer som kan bidra till att minska arbetslösheten i Stockholm. Staden hadeanslagit 25 miljoner kr varav 7 milj kr finns kvar att disponera för insatser inomarbetsmarknadsområdet. Vid ett möte på den okonventionella ungdomsförmedlingenTrampolin informerade ARUF:s projektenhet ytterligare om dessa möjligheter.Ansökningsblanketter och villkor förklarades. Enskilda diskussioner var ocksåmöjliga.Omkring 120 förslag hade kommit in när ansökningstiden gick ut i april. Förungefär en tiondel av projektförslagen kommer bidrag att ges från de sju miljonernakronor. Idéer finns bland annat inom områdena miljö, kultur och turism.- Många av projekten handlar om att höja kompetensen, inspirera till kreativitet ochatt få folk att våga starta eget, berättar handläggaren Elisabeth Ryde på projektenheten.Sedan görs en noggrann granskning av alla ansökningar som kommit in och i junibeslutar arbetsmarknads- och utbildningsnämnden i Stockholm vilka projekt som skafå pengar.Alla idéer tas dock tillvara och de som inte passar in hos ARUF kan slussas vidare,till exempel till arbetsförmedlingen och SML, Stockholms mark- och lokaliseringsbolag,som ger råd om bland annat uppfinningar. En del deltagare får också rådet attutveckla idén och får en ny chans vid nästa ansökningsomgång i september 1997.Resultaten från tidigare projekt visar att åtminstone 30 procent av deltagarna gåttvidare till arbete och 20 procent gått vidare till utbildning.Finansieringen av projekten går främst till att bidra till projektledning, skapamötesplatser för nya verksamheter åt arbetslösa, bekosta hjälp från mentorer ochrådgivare, bidrag till lokaler och telefon m m. Avlöning av deltagare sker på sedvanligtsätt genom t. ex. beredskapsjobb, praktikplatser, arbetslivsutveckling ocharbetslöshetsersättning.Vid ett samtal med Kenneth Bertnäs, ARUF:s projektenhet spänner Stockholmsstads arbetsmarknadsverksamhet över en rad åtgärder. Allt mellan föreningar somansvariga för projekt till individuella initiativ. Och likaså matchning av arbetssökandetill lämpliga åtgärder inom kommunens alla möjligheter. Här sker avanceradutbildning inom IT för 380 invandrare med bakgrund som dataingenjörer. En lokalframtidsbedömning i kontakt med Stockholms företag vägleder ARUF vilka insatsersom är viktiga. Samverkan med näringslivsbyrån SML ger vägar in i egenföretagande,t. ex. genom ett privat starta-eget-initiativ ”Robinson Crusoe”.SML stödjer vidare unga uppfinnare genom uppfinnarcheckar. Gemensammaaktiviteter sker bl a på lokalen Trampolin, numera belägen i Centralbadhuset,Stockholm.30

När det gäller styrkan hos olika arbetslösa grupper kan det skifta mellan denmålmedvetna organisationen ”Humlorna” i Stockholm och starka invandrarföreningarsom Grekiska resp Turkiska föreningarna i Tensta/Rinkeby, till mer utsatta och svagagrupper som invandrarkvinnorna i olika stadsdelsprojekt. I Tenstagången bedrivs ettprojekt ”Livstycket” för invandrarkvinnor i textilbranschen. En viss egenförsörjningoch vinst kan redovisas men annars krävs stadens stöd för att projektet ska gå ihopoch löner ska kunna betalas. Här utvecklas närmast små kooperativa försök med hjälpav stadsdelsnämnderna, Ami och Samhall.ARUF och stadsdelsnämnderna i Stockholm stöder ett lokalt fackligt projekt genomLivsmedelsarbetarförbundet. Det går ut på att aktivera Livs A-kassa till att bevaka ivilken mån arbetsgivare utnyttjar anställdas övertid i stället för att nyanställa. På såsätt skall man få fram argument att inrätta fler jobb inom branschen. A-kassan kandärigenom engageras mer konkret i arbetsmarknadspolitiken.Kvinnohuset på Vasagatan i Stockholm bedriver datautbildning för kvinnor genomett datortek kallat ”Virtulina”. Fryshuset i Hammarbyhamnen och tidigare påSödermalm i Stockholm betyder mycket för arbetslös och rotlös ungdom. Södermalmsarbetsmarknadskontor med lokalt samarbete har bildat skola för lokalasamarbetssatsningar kommun-arbetsförmedling-försäkringskassa även i Kista ochTensta.Ytterligare lokala arbetsmarknadsprojekt förbereds, t. ex. ”Hand i hand” som är ettEU-invandrarprojekt för arbetslösa med verksamhet i Hässelby. Miljöprojekt planerast. ex. för att arbetslösa skall driva en lokal återbruksstation ”Tippen” i Skarpnäck.Projektet vill även skapa en butik och verkstad inne i centrala stán.ARUF kan ge stöd till arbetsprojekt så länge det inte är rena företagsstöd. Iblandkan det bli en balansgång som när en grupp arbetslösa vill bedriva biluthyrning frånen lokal motorverkstad ”Navet”, ett arbetslöshetsprojekt under planering på Södermalm.Hinder och svårigheter för dylika nya projekt är konkurrensen på den lokalamarknaden, svårigheten att finansiera en ny verksamhet och brist på uthållighet. Föratt lyckas krävs en förmåga och självförtroende från projektdeltagarna samtledningen. Det behövs kunskap och tilltro. Likaså en förmåga att ”knoppa av” olikadelar till nya projekt om dessa är utvecklingsbara. Hinder kan uppstå t. ex. fackligahinder och intressen som bevakas. Likaså kan branschens intressen vara starka för atthålla emot nya initiativ på angränsande områden.Den goda potential som finns i de nya projekten är nyhetstänkandet. Nya behov ochnya grepp upptäcks och utvecklas. Här finns en ung personal att tillgå. Nya ögon påtraditionell verksamhet kan skapa nya verksamhetsidéer. Kulturområdet öppnar förnya arbetsfält genom artisteri och underhållning. Stockholm stads kulturhuvudstadsår1998 erbjuder nya arbetstillfällen och utmaningar.Stockholm har även att rusta inför andra internationella evenemang i huvudstaden.Exempelvis i juli 1999 hålls en yrkesidrottsolympiad ”Fire and Police Games” iStockholm. Det är i storlek att likna vid ett eventuellt OS 2004, de olympiska spelen, iStockholm. Dessa stora arrangemang kräver utbyggnad av hotell och service i staden,vilket i sin tur skapar flera arbetstillfällen.Kännetecken: En storstads och kommuns ansats att bidra i arbetsmarknads- ochutbildningspolitiken genom aktiva åtgärder och stöd till förnyelseprojekt. Samarbetemed föreningsliv, arbetslösa grupper och företag. En vid skala inom åtgärder ochmålgrupper.31

Egen arbetsförmedling för kommunalarbetare - nytt försök i GöteborgEnligt pressuppgifter i början av 1997 skall arbetslösa kommunalarbetare i Göteborgfå en egen arbetsförmedling, som ska drivas i fackets regi. ”Egen förmedling förKommunal” rubriceras nyheten i Aktuellt i Politiken.Kontaktorganisation: SKAF, svenska Kommunalarbetareförbundet.Bakgrunden är att flertalet av alla vikariat nu verkar gå de arbetslösa förbi. Detpåstås att i stället är det släktingar och barn till olika chefer som har fått vikariaten.Nu skall det bli en ändring på det, anser SKAF Göteborg. Alla vikariat i kommunen -det var 6.000 bara i december 1996 - ska slussas genom en förmedling somKommunalarbetarförbundet avdelning 8, kommunen och arbetsförmedlingen skadriva gemensamt. I april-maj 1997 hoppas man kunna komma igång.Arbetsförmedlingen är inte begränsad till enbart Kommunals medlemmar men ipraktiken blir det så - då 75 procent av alla vikariat i Göteborg ligger inomkommunals avtalsområde.Oroande är också att antalet kommunanställda minskar totalt. Mellan november1995 och november 1996 minskade antalet månadsavlönade inom kommunerna medca 7.000 personer enligt Kommunförbundets personalstatistik.Kännetecken: En ny arbetsförmedling med starkt inslag av fackföreningsengagemang.Egen facklig sektion för arbetslösa inom SEKO - ny sektion för arbetslösa iÖrebroFackförbundet SEKO, facket för service och kommunikation, startar 1997 en sektionför arbetslösa i Örebro. Enligt TT i mars 1997 är det förmodligen den första fackligaorganisationen i landet med egen sektion för arbetslösa. I Örebro är det Seko-Trafiksom tagit initiativ till sektionen som kallas ”Kampen”.Incitament: För fem år sedan blev mer än 200 SEKO-medlemmar arbetslösa närCV, SJ:s gamla centralverkstad, i Örebro drog ner på personalen. Många har gått utanjobb sedan dess och fortfarande finns ca 100 av dem kvar som arbetslösa medlemmar.Men nu har de tröttnat på att inte ha något inflytande.- Det gäller att ta vara på fackets styrka samtidigt som vi gör vår röst som arbetslösahörd, säger sektionens nyvalda ordförande José Torres-Perez till Örebro-Kuriren imars 1997.Kontaktperson: José Torres-Perez, ordförande i sektion Kampen, CV-klubben iSEKO, Örebro.Målsättning: Ett krav Kampen framför är att avskaffa Alu och ge oss riktiga jobb.Det som upprör medlemmarna i Kampen mest är hur arbetsgivarna utnyttjar Alu, APIoch 55plus som arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Det innebär att arbetslösaersätter vanliga jobb men utan att få lön eller samma försäkringsskydd som deanställda.- Vi är trötta på att utnyttjas som gratis arbetskraft. Något som blir allt vanligare,inte minst i kommuner och landsting, säger José Torres-Perez och pekar på enundersökning av riksdagens revisorer som visar att 70 procent av dessa ”jobb” trängtundan nya arbetstillfällen.- Här måste facket vakna och kontrollera att ordinarie tjänster inte ersätts medarbetslösa som går på Alu eller liknande, framhåller José T-P för SEKO-sektionenKampen. Vi arbetslösa betalar medlemsavgift till facket och har rätt att organisera ossoch ställa krav som alla andra.32

Verksamheter: Ett exempel på vad facket kan göra är att säga nej till övertid ochkräva kollektivavtal om övertiden med målet noll timmar. Sektionen föreslår nej tillövertid och ett avskaffande av Alu som ersättning för riktiga jobb.Örebro satsar nu stort på att bli en miljökommun. 3.000 människor ska sysselsättas,framför allt som miljöinformatörer. - Men man satsar inte en enda krona på attanställa någon. Utan allt ska vara som Alu-projekt, säger José T-P till tidningenSEKO-Magasinet i april 1997.Alla i Kampens nybildade styrelse är själva långtidsarbetslösa och har erfarenheterav olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jaako Kotilainen har just börjat jobba ett årpå 55plus. Han är orolig för att ersättningen efter det året ska räknas som 75 procentpå 75 procent när riksdagen kommer att fatta beslut om ny arbetslöshetsersättning.Han anser att pensionsåldern borde sänkas till 60 år för att ge mer jobb åt yngre. RolfAndersson, som är strax över 50, tror inte att han någonsin mer får ett jobb trots atthan vidareutbildat sig i yrket.Lennart Ljunggren har under flera år hjälpt till med intyg och kassakort vid CVklubbenskontor i Örebro, ibland som Alu men mest som frivillig under arbetslöshetsperioderna.Den i styrelsen som har bäst erfarenheter av Alu är Ann-MarieStrömberg. - Jag har valt sådant som jag själv har velat göra och som givit mig nyaintressen och aktiviteter. Det är alldeles för få som känner till att man har möjlighetatt själv påverka sin Alu, säger hon.För att få fram fler erfarenheter, synpunkter och förslag har styrelsen nu skickat uten enkät till alla medlemmar i sektionen. Den ska ligga till grund för de krav som skariktas både inåt i facket och utåt mot politikerna.En nybildad förening Alu-are i Hässleholm - protest mot missbruk av AluI SKFT-tidningen (april 1997) för Sveriges kommunaltjänstemannaförbund refererasatt Alu-are går samman i kritiken av arbetsmarknadspolitiken. En nybildad föreningär Alu-are i Hässleholm som lägger fram en motion till A-kassans föreningsstämma.Föreningen är kritisk mot att A-kassorna tvingas betala kommuner, företag ochenskilda för arbetskraft i arbeten som borde vara ordinarie eller visstidsanställningar.Kontaktperson: Astrid Jeppson, ordförande i Alu-are i Hässleholm. Tfn 0451 -157 21.Alu-are i Hässleholm anser att missbruk av Alu sker. Alu-are ersätter riktiga jobboch företag struntar i att anställa eftersom de får arbetskraft så gott som gratis. Enligtföreningen gör Alu-arna ofta riktiga jobb. De bygger hus, klipper gräs, putsar fönster,sköter kaféer m m.Ordförande i föreningen Astrid Jeppson, f d förvaltningsassistent, säger att honsjälv suttit i ”Alu-fällan” i några år och blivit allt mer upprörd över fusket. - MångaAlu-are jobbar lika mycket som ordinarie personalen men de har en inkomst som deinte kan leva på. En del får knappt ihop till mat för dagen, säger Astrid J.Själv har Astrid J låg A-kassa och bostadsbidrag och det skulle inte gå runt utanvänner och bekanta som hon kan byta tjänster med. Astrid klipper hår och hjälper tillmed deklarationer och annat skrivarbete. I gengäld kan hon få ett mål mat. - Det är såman får ordna det för sig.Incitament: I början av april 1997 träffades Astrid och en handfull andraåtgärdsveteraner för att prata om sin situation. Ur det mötet föddes idén om att bildaen förening för Alu-are, dvs Alu-are i Hässleholm. - Vi tror att vi har större chans attgöra oss hörda tillsammans, säger Astrid J. Vi kan åtminstone uppmuntra varandra attinte klappa ihop.33

Målsättning: Föreningen tänker artigt be att få tala med dem som bestämmer somAstrid uttrycker saken. Vi är inte säkra på att beslutsfattarna vet hur t. ex. Alufungerar i praktiken.- Jag kan bara nämna det här med ”svart komp”. Det fungerar så att den ordinariepersonalen tar ledigt, utan att registrera det, och Alu-are får ta över ansvaret på jobbet.Så var det nog inte meningen att det skulle fungera. Ett annat exempel som nämns iföreningens motion är att Alu-are byggt stugor åt en person som sedan hyr ut dem ochtar hem hyresintäkterna själv. Alu, Arbetslivsutveckling infördes i januari 1993 ochvar tänkt som en sistahandsåtgärd för arbetslösa med A-kassa.Astrid Jeppson tycker att idén med Alu har förfuskats. Å andra sidan tycker hon attdet är viktigt att arbetslösa får komma ut i arbetslivet, träffa arbetskamrater och hållayrkeskunskaper vid liv. - Somliga blir oerhört ledsna när en Alu-period går mot sittslut och de vet att det kanske dröjer ett halvår innan de kommer ut i arbetslivet igen.Som alternativ till sysslolöshet kan föreningen och Astrid J acceptera Alu men somdet nu fungerar ersätter alltför många Alu-projekt riktiga jobb, anser hon.Verksamhet: Förutom motionen till A-kassans föreningsstämma har Alu-are iHässleholm försökt kartlägga omfattningen av felaktiga Alu-jobb i kommunen. Det ärinte lätt enligt Astrid J. Många är rädda och föredrar att hålla tyst i stället för att sägasom det är.Kännetecken: Föreningen samlar Alu-ares protest mot ett missbruk av arbetslivsutveckling.De önskar riktiga jobb och bättre levnadsvillkor. Genom föreningenuppmuntrar medlemmarna varandra i en utsatt arbetslöshetssituation. Dialog medmakthavare och förslag drivs genom A-kasseorganisationen.EU-K-projektet - ett lokalt arbetsmarknadsprojekt för äldre administratörer iLidingöIncitament: Genom Länsarbetsnämnden i Stockholms län har ett lokalt EU-arbetsmarknadsprojektstartats i Lidingö. Det har skapats för att omorientera äldre administratörerbl a kvinnor till andra arbetsmarknadsområden. Projektet ligger nära ”50-plus”-idén.Kontaktperson: Lennart Berget, projektledare, EU-K-projektet, Lidingöarbetsförmedling. Tfn 08-767 00 30. Mobiltfn 0708-29 34 17.Målsättning: EU-K-projektet är ursprungligen riktat till högutbildade kvinnor somhar en administrativ yrkesbakgrund. Det inryms i tanken bakom det s k 50-plusprojektetatt ge äldre arbetskraft ny kompetens för att kunna vinna insteg i arbetslivetigen.Verksamhet: EU-K-projektet och utbildningen går ut på att omorientera sig från ettinvant överetablerat arbetsområde till flera andra alternativ. Från en tidigare fast,långvarig anställning till ett nytt arbetsliv med korta anställningar och projektvisauppdrag. Det var först riktat till kvinnor i 50-årsåldern och yngre men har visat sigäven nå en målgrupp om 30- till 60-åriga kvinnor. Dessutom deltar en mindre gruppmän med administrativ bakgrund.Sammanlagt tas 45 st deltagare in i projektet åt gången varav ca 5 män deltar iaktuell omgång. Projektledaren Lennart Berget berättar att den mentala åldern kanvara mycket olika trots levnadsåldern på deltagarna. Det finns äldre som kan omorienterasig lättare än yngre. Vidare finns det några deltagare som varit arbetslösaupp till 4 år utan att egentligen ha tagit itu med sin arbetssituation och framtid. Det ärlätt att bara låta tiden gå och inte omorientera sig aktivt, menar han. Jag möter mycketolika personligheter bland deltagarna. Ett omorienteringsprojekt måste få ta tid.34

Nu förbereder Lennart B ett mer renodlat mansprojekt bland arbetssökandeutomnordiska invandrare. Det skall starta i juni 1997. Där har deltagarna ocksåmycket hög kompetens och anser sig kunna få vilket jobb som helst. Men de saknarkulturell kompetens om arbetslivet i Sverige, vilket vi skall arbeta med. Deninternationella jämförande delen som EU-arbetsmarknadsprojekten innebär ger ökadkunskap om hur man kan gå till väga på andra håll. Lennart B finner det viktigt att dearbetsmarknadspolitiska åtgärderna utvecklas och finner nya vägar. Det är viktigt i ettföränderligt arbetsliv och samhälle. Invandrarna behöver få veta mer om våra begreppi arbetslagstiftning och socialförsäkring m m så att de inte bara ”anpassar” sig tilltrygghetslagar m m utan även deltar aktivt i utformningen av deras nya samhälle ocharbetsmarknad, säger Lennart B.Nyföretagarcentrum på Lidingö fick för snart ett år sedan en halv miljon kronor iEU-bidrag. Tillsammans med arbetsförmedlingen har Nyföretagarcentrum använtpengarna i ett särskilt projekt för arbetslösa invandrare och ungdomar samt långtidsarbetslösasom fått hjälp att starta eget företag. Arbetslös blir företagare ärarbetsnamnet på projektet.Genom rådgivning, individuell men framför allt i grupp, och genom att få kunskapom hur företag drivs är målet att deltagarna ska kunna starta egna livskraftiga ochföretagsekonomiskt lönsamma företag. - Vi använder montessorifilosofin ”hjälp migatt göra det själv”, berättar Marianne Gattberg, projektledare på Nyföretagarcentrum.Vi har haft minikurser i ekonomi, branschsvenska, företagsförsäkringar ochdessutom gjort olika studiebesök t. ex. på skattemyndigheten. Vi har även haftseminarier som hållits av företrädare för försäkringsbolag, bank och post, sägerMarianne G.Till projektet har knutits Marianne Stenborg, med det egna företaget QUL,Utveckling och ledarskap, som aktivt hjälpt deltagarna i deras arbete att underprojekttiden själva utforma sin affärsplan utifrån sin affärsidé. Deltagare som arbetatfram en affärsplan har ansökt om starta-eget-bidrag hos arbetsförmedlingen. Genomprojektets försorg ordnas sedan en fadder för den nyblivne företagaren.- Det är oerhört viktigt att nyföretagaren har möjlighet att ha någon att bollanyföretagandets alla tusen frågor med, säger Marianne Gattberg. När projektetavslutas i augusti 1997 har cirka 25 personer deltagit i projektet. Genomsnittstiden iprojektet är sex månader. Mer information om de transnationella arbetsmarknadsprojektenkan fås genom det svenska EU-programkontoret, Kungsgatan 8, Box 7785, 10396 Stockholm. Tfn 08-453 72 00.Kännetecken: Omorienteringsprojekt. Stöd till äldre arbetslösa administratörer ochinvandrare med högre utbildning. Flera grupper med behov av nyorientering ochpraktik. Starta eget och rådgivning genom lokalt nyföretagarcentrum.Humlorna i Kungälv - omstridda pionjärer i hushållstjänsterApropå möjligheten för ”pigjobb” att bli framtidens nya jobb har Humlorna i Kungälvöppnat eget i städbranschen. I KommunAktuellt tas detta initiativ upp i samband medatt regeringen låtit göra en utredning om pigjobb i Sverige.Kontaktperson: Initiativtagare Carin Almqvist, Kungälv. Eldsjälen för dettainitiativ är Carin Almqvist, som är egen företagare själv och (m)-politiker i Kungälvsskolstyrelse.Incitament: Enligt en lokal marknadsundersökning har 364 hushåll i Kungälv sagtsig vilja betala 50 kr i timmen för hushållstjänster, främst städning. Omräknat påriksnivå motsvarar det en efterfrågan på 90.000 jobb (uppdrag), enligt Carin A. Det är35

lika mycket som det enligt Riksskatteverket döljs på den svarta arbetsmarknaden.Kalkylen bygger på skattelättnader för småföretag som säljer tjänster till hushållen.Projektet har inte hunnit utvecklas så långt ännu.Regeringens ”pigutredare” facklige ekonomen Dan Andersson, LO, har i mars 1997lagt fram en rapport med förslag om hur pigjobb skulle kunna möjliggöras. Detta harväckt mycket debatt och ifrågasättande om det verkligen är en lämplig väg att lösaarbetslösheten.En förebild har varit försök i Danmark. Knappt 3.000 helårsarbeten har den danskasubventionen av så kallade ”hjemmeservice” givit på 3 år. Staten har bidragit medupp till 85 kr/tim i Danmark. En kalkyl över den danska modellen uppskattar ettresultat med 35.000 nya jobb till år 2001. Enligt KommunAktuellt (nr 8/97) liggerförutom Kungälv fler orter i startgroparna och väntar på regeringens förslag om attkunna förverkliga de s k pigjobben.Kännetecken: Genom skattelättnader möjliggöra flera hushållstjänster på arbetsmarknaden.Jobbtåget i Uddevalla - kampanj för att skapa jobb i samarbeteEnligt radionyheterna i slutet av april 1997 ”rullar” ett nytt initiativ igång för att skapafler jobb till arbetslösa genom projektet ”Jobbtåget” i Uddevalla.Incitament: Genom ett lokalt engagemang från kommun och företagare vill lokalakrafter i Uddevalla ta vara på människor och företagande i stället för att accepteraarbetslösheten.Målsättning: Initiativet har tagits gemensamt av arbetslösa och lokala företagare iUddevalla som vill skapa nya jobb. Meningen är att Jobbtåget skall fortsätta att rullagenom hela landet när det väl startat i Uddevalla. Inställningen är att det går att skapajobb.Kännetecken: Ett nystartat kampanjprojekt. Samarbete mellan lokalsamhälle ochföretagare. Nätverk som önskar sprida idén över hela landet.Momoprojektet i Helsingborg - ett ”momohus” som startplatta för arbetslösaEfter en dansk modell har ett ”Momohus” skapats i Helsingborg för arbetslösa. Därhålls kurser och ges ökade färdigheter för arbetslösa att skaffa egna jobb. I gamlafärjestationens hus i Helsingborg har ”Momoprojektet” funnit en god lokal för attordna ”resor” ut på arbetsmarknaden.Kontaktperson: Anna Eriksson, projektledare för Momo-projektet, Helsingborg.Målsättning: Att resa ut från projekthuset innebär att få möjlighet att kunna taansvar för sitt eget liv efter en utbildning på 6 månader.Verksamhet: I grupper om 20-25 st deltagare ger projektet i Momohuset enkvalifikation i form av lust till att förändra sitt liv och skapa egna nya möjligheter.Intervjuer och samtal sker med de arbetslösa deltagarna. Därefter siktar projektet påatt skapa arbete och hjälpa till med att frigöra deltagarnas talanger. Ett mål medverksamheten är att få fram ett intresse för framtidens samhälle. Att kunna ställa om iyrkesmål om det finns tillräckligt av viss personal. Exempelvis att välja en alternativbana från barnvårdare i barnomsorgen till djursjukvården i länet. Eller att söka vidaretill området samhällsplanering e d genom projekthuset i Helsingborg. Momohusetdriver även en egen firma för journalistik och dokumentation.Ett intresse från de fackliga organisationerna finns som stödjer projektet. Ordförandei LO-distriktet Tomas Nilsson, Helsingborg, förklarar att alla saker som kan36

föra människor framåt mot ett eget arbete är positivt. Dock kan de nya arbetsuppgifternakomma att innebära att det inte längre är självklart att organisera sig fackligtpå sedvanligt sätt. Exempelvis genom egenföretagande. LO tappar medlemmar på såsätt. Samtidigt kommer nya medlemmar genom ungdomar i arbetslivet.Kännetecken: Kommun och arbetslösa skapar gemensamt med fackligt stöd ettstödprogram i ett eget projekthus enligt dansk modell. Mål att lägga grund för ett egetansvarstagande och förmåga att söka nytt jobb.Omstartsenheten - Trygghetsstiftelsen ger avskedade poliser en ny chans att fåjobbGenom statstjänstemännens Trygghetsstiftelse har en Omstartsenhet skapats i Garnisonenslokaler på Karlavägen i Stockholm. Arbetet är koncentrerat till de 477 civilanställdahos polisen som sades upp i början av 1997. De fick lämna sina arbetsplatsermed en dryg veckas varsel.Incitament: Genom snabb planering kunde Omstartsenheten ta emot de avskedadepolisanställda redan påföljande vecka. Alla har närvaroplikt på Omstartsenheten.Samtidigt har alla full lön under uppsägningstiden som varierar mellan två månaderoch ett år beroende på tjänstetid.Den avskedade personalgruppen varierar mellan passkontrollanter, vaktkonstaplar,assistenter, vaktmästare och växeltelefonister m fl. Efter ett par veckor är dessa i fullfärd med att söka jobb genom Omstartsenheten.Kontaktpersoner: Carina Vagnstad och Marita Thylén, Omstartsenheten, Garnisonen,Stockholm. Samarbetspartner: Trygghetsstiftelsen.Omstartsenheten gav de avskedade polisanställda möjlighet att prata av sig sinilska, tala om åren hos polisen och att komma fram till vad som var bra och vad somvar dåligt. De första veckorna hade vi hjälp av 13 psykologer från företagshälsovården,berättar Carina Vagnstad som tidigare varit personalansvarig hos Roslagspolisen.Hon är numera chef för Omstartsenheten.- När livet kommer in i ett nytt skede måste man ta reda på vem man egentligen är,säger Carina V. Många hade behov av att ge utlopp för sin besvikelse. Andra tyckteatt det var början på något nytt. Vi finns till hands och stöttar i försök till olikaomstarter.Målsättning: Omstartsenheten håller regelbunden kontakt med de före dettacivilanställda från polisen. - Vi måste se till att de satsar helhjärtat på att reda ut denegna situationen och inte sätter sig hemma och deppar, säger Marita Thylén. Hon hartillsammans med 11 andra personaltjänstemän ansvar för vardera 35 jobbsökandepersoner. Det är vår uppgift att hålla kontakt med de sökande under uppsägningstiden,medan de skaffar nytt jobb eller startar eget.Deltagarna lägger upp jobbet hur de vill men de ska vara på Omstartsenheten vissatider. Genom att komma regelbundet går det att hålla sig informerad. Marita Tberättar att många var tveksamma till de första 14 dagarnas ”gruppterapi”. Efteråt harmånga tyckt att det var bra. Nu träffas vi enskilt eller i grupp. De är så många så vi fårhelt enkelt inte plats annars.Verksamhet: Var och en av deltagarna gör sin egen plan för framtiden. De 477uppsagda har börjat utarbeta högst personliga handlingsplaner som så småningom skaleda fram till ett nytt jobb. Det gäller att dra nytta av uppsägningstiden, menar depersonalansvariga. Många frågar sig själv vem man är, vad man kan, vilka intressenman har och vad man vill göra framöver. Sedan gäller det att ta reda på vad som krävsför att lyckas. Deltagarna är i alla åldrar men bara ett fåtal har passerat 50. De37

avskedades efter principen sist in först ut. - Jag funderar på att bli nätverksoperatör,säger en 31-årig kvinna som tidigare arbetat i reception på en av polisens basstationer.Hon har fått testas för en sådan kurs.Utbildningarna skräddarsys. Trygghetsstiftelsen, som är omstartenhetensamarbetspartner, står för kostnaden när det gäller Omstartenheten utbildningar.Många administratörer behöver öka sina datakunskaper och kompletterar med ettofficeprogram eller fördjupar sig i ordbehandlingsprogrammet Word. Andra vill blinätverksoperatörer eller IT-samordnare.Omstartsenheten ordnar även s k jobbsökarkurser. Datorer och telefoner står tillförfogande och anslagstavlan annonserar ut alla lediga jobb. Ett rekryteringsprojektgår ut på att se över kompetens och meriter hos deltagarna. - Vi har f n kontakt med150 arbetsgivare som söker personal, säger Carina Vagnstad. Nu försöker vi matchaihop deras önskemål med de civilanställdas meriter.Ett telemarketingprojekt är även igång. En inhyrd konsult ringer runt till arbetsgivareoch raggar jobb. - Vi har bl a fått veta att handeln behöver folk. Det ska visnarast informera våra arbetssökande om. Dessutom annonserar vi i dagspress. Vi harfullt med kompetent personal att erbjuda, framhåller Omstartsenheten.Kännetecken: En omstartenhet för stöd till avskedade från samma arbetsgivare.Hjälp med nyorientering och utbildningar för att kunna skaffa nya jobb. Något av enbranschförmedling med stöd av egna personaltjänstemän och Trygghetsstiftelsen.Ekonomisk och social trygghet under uppsägningstiden.Solgläntan - ett projekt för unga invandrare i SödertäljeUnga invandrare i 19-årsåldern ges i ett projekt möjligheten att få arbetspraktik påSolgläntans sjukhem i Södertälje. Genom ett EU-projekt ”Ungdomsjobb i Stockholmsläns landsting” skapas praktik för unga invandrare.Kontaktperson: Projektledare Karin Frans, Stockholms läns landsting.Målsättning: Projektet vill skapa arbetspraktik för unga invandrare för att lättarevinna insteg på den svenska arbetsmarknaden. - Det var först svårt att hitta ungdomari rätt ålder och med rätt bakgrund samt intresseinriktning, säger projektledaren KarinF i Landstingsvärlden (nr 7/97). Under hösten 1996 var det endast ett tiotal unga medi projektet.Verksamhet: Arbetspraktik inom Stockholms läns landsting. Totalt finns det 36praktikplatser för unga invandrare. De allra flesta på landstingets egna arbetsplatser. 3- 6 månaders praktik. Projektet löper vidare fram till slutet av 1997. Sammanlagtkommer ett hundratal ungdomar att hunnit praktisera genom landstinget inom länet.- Det tar tid att bygga upp ett nätverk, berättar Karin F, som bl a har haft kontaktermed olika invandrarorganisationer, minoritetsspråksredaktionen på Sveriges Radio,tidningen Metro och andra kanaler, som kan nå ungdomarna.Kännetecken: En större lokal myndighet och arbetsgivare som engagerar sig iarbets- och praktikskapande åtgärder för unga invandrare. Nya målgrupper. Stöd avEU-projektmedel.Statstjänstemannaförbundet - facklig information, träffpunkt och utbildning förarbetslösaStatstjänstemannaförbundet har som facklig organisation åtskilliga medlemmar somdrabbats av arbetslöshet och uppsägningar. ST:s regionala enheter i t. ex. Göteborg,Malmö, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Umeå och Örebro arrangerar flera38

aktiviteter för sina arbetslösa medlemmar. Genom tidningen Statstjänstemanneninformeras regelbundet om vad de olika regionerna kan erbjuda.Incitament: Den allt högre angelägenhetsgraden av insatser och aktiviteter förarbetslösa att hålla kompetens och modet uppe medan medlemmarna söker nya jobb.Kontaktperson: Sven Granskog, ST:s kontaktperson i TCO-kraft, Tegnérgatan 12,Stockholm. Tfn 08-612 72 40. ST:s regionala enhet, chef Peter Söderman. Tfn 08-789 04 00.Målsättning: Att genom skilda aktiviteter och utbildningar skapa nya möjligheterför arbetslösa medlemmar inom Statstjänstemannaförbundet(ST). Gemensamt medandra TCO-förbund går ST samman i lokala projekt för arbetslösa, t. ex. TCO-kraft iStockholm.Verksamheter: Kursverksamhet, utbildning, Alu-platser, informationsträffar ochträffpunkter för arbetssökande. Genom övergripande projekt som TCO-kraft iStockholm erbjuds även föredrag, teater, morgongymnastik och andra aktiviteter.Övningar i föreningsarbete, diskussion, samtal och retorik. Lokala projekt förpersonlig utveckling och ökad självkännedom. Även riktade projekt som t. ex. NewDeal-projektet för arbetslösa kvinnor i Malmö. I Sundsvall knyter ST an till det storariksprojektet Kunskapslyftet, som startar den 1 juli 1997 och innebär i korthet attsärskilda medel ska användas till vuxenutbildning. De fackliga organisationerna harett stort inflytande över hur pengarna ska användas.Kännetecken: En större facklig organisation ger via regionala enheter stöd tillarbetslösa medlemmar. Information, personlig utveckling, träffpunkter ochutbildningar.Södermalms Arbetsmarknadskontor - ett lokalt arbetsmarknadskontor iStockholmSAK är det lokala namnet på Södermalms arbetsmarknadskontor och fungerar som ettav Stockholm stads lokala arbetsmarknadskontor. Arbetsmarknadskontoret erbjudertjänster till de tre stadsdelsnämnderna på Söder och Gamla sta´n. Ett nära samarbetesker med arbetsförmedlingen Södermalm och Försäkringskassan. SAK riktar sinaåtgärder främst till de mer svårplacerade på arbetsmarknaden.Kontaktperson: Arbetskonsulent Sven Roander, SAK. Tfn 08-772 21 28. Adress:Södermalms arbetsmarknadskontor, Stadsdelsnämnd Katarina-Sofia, Högbergsgatan59 B, Stockholm Sö. Tfn 08-772 21 25 eller 772 21 28.Incitament: Södermalms arbetsmarknadskontor som är ett lokalt anpassatkommunalt arbetsförmedlingskontor har vuxit fram som organisation genom olikafaser. I grunden ligger ett starkt kommunalt ansvar och engagemang i samarbete medarbetsförmedlingen. Redan i mitten av 1980-talet fanns en arbetssökarverksamhetunder Stockholms beredskapsarbetsbyrå förlagd till hemgården Södergården påGötgatan. Sven Roander var som socialarbetare med och byggde upp detta målgruppsinriktadearbetsprojekt för unga arbetslösa människor på Söder.Därefter utvecklades ett ännu mer omfattande och professionellt arbetsmarknadsprojekt”Steget till kneget” fr o m 1988, vilket höll till i lokaler på Katarina Bangata,Södermalm. Samarbete skedde med såväl arbetsförmedling som särskilda lokalarehabiliteringsorganisationer, t. ex. landstinget. Målgruppen var fortfarande ungaarbetslösa men med svårare sociala problem, missbruk och psykisk ohälsa.Projektet Steget hade främst tillkommit p g a att socialsekreterarna på Söder varitmissnöjda med arbetssättet på vilket man hjälpte de arbetslösa lokalt. Från 1990utökades det lokala samarbetet ytterligare så att Steget, embryot till SAK, gemensamt39

med arbetsförmedlingen och socialdistrikt Maria-Högalid, GrundVux ochFörsäkringskassan började samarbeta. Nu riktades insatserna till alla arbetslösa påSödermalm utan åldersgräns.1993 bildades Södermalms arbetsmarknadskontor SAK och Steget lades ned.Projektet hade dock varit ett viktigt försteg till den nya fastare organisationen. SAKbildades av de ansvariga cheferna på Södermalm. Detta SAK sammanfördearbetsförmedlingen med socialdistrikten i stadsdelarna Katarina-Sofia, Maria-Högalidoch den gamla arbetsbyrån på Söder.Målsättning: Idén med SAK presenteras av dagens organisation i Stockholm mednya stadsdelsnämnder som en organisation med målen:att sammanföra de olika basorganisationernas resurseratt använda sig av de åtgärder som basorganisationerna har på ett samlat sätt ochatt kombinera resurserna till en kedja som leder till hel eller delvissjälvförsörjning.Verksamhet och medel: Södermalms arbetsmarknadskontor har- Samlad yrkeskompetens- Bashandläggare till sökanden- Tid till sökanden för kartläggning, motivering/stöd, bedömning för slussvidare till andra instanser och yrkesvägledning- Korta beslutsvägar- Arbetsgivarkontakter- Arbetsmarknadspolitiska åtgärder- Kommunala åtgärder (praktik)- Öppen Verksamhet med PC med Internet, platsautomat, handledning,information och seminarier- GruppverksamheterVerksamheten kan enligt uppgift visa goda resultat. Främsta målgrupp för SAK ärde långtidsarbetslösa på Södermalm över 25 år. De kan vara välutbildade menbehöver ytterligare arbetsträning med aktuell arbetserfarenhet. Eller behövakomplettering av utbildning om de t. ex. inte fullföljt grundskolan eller gymnasiet.De allmänna kriterier som bör vara uppfyllda för att sökande på ett bra sätt kantillgodogöra sig SAK:s insatser uttrycks vara: Arbetslös mer än 6 månader, boende påSödermalm, de sökande vill och kan ta arbete. Vidare bör de vara färdigrehabiliteradeoch ha haft en längre tids missbruksfrihetFör en s k rundgångare, dvs de som remitteras en andra gång och som har haftåtgärd via SAK krävs en ny bedömning av SAK:s remitteringsgrupp, och att ha enväsentligt förändrad situation samt att utsikten ser bättre ut för att närma sig denöppna arbetsmarknaden.Vanligen remitteras en sökande till SAK från de lokala stadsdelsnämndskontoreneller från arbetsförmedlingen på Söder. SAK kallar därefter inom kort 10-20 stsökanden gemensamt för två introduktionsveckor. Då ges även möjligheter tillenskilda samtal och rådgivning för att finna ut de personliga förutsättningarna att taett arbete. De sökande kan gå igenom en s k matchning för vilket jobb som skullekunna fungera. Se behov av kompletterande utbildningar. SAK undersökerjobbförutsättningar och ger information om den lokala arbetsmarknaden. En personlighandläggare tilldelas den sökande. En individuell handlingsplan görs upp. De kan40

vara högst olika. Södermalms arbetsmarknadskontor har hjälp av resurser när detgäller arbetsanvisningar, t. ex. : arbetsplatsintroduktion, beredskapsarbeten ocharbetslivsutveckling (Alu).Dessa arbetsmarknadsåtgärder kan pågå upp till 6 månader. Hittills har arbetsförmedlingenhållit i Alu-platserna men SAK ska även få tilldela dessa platser. Af hållerlikaså fortfarande i starta-eget-verksamheten och lönebidrag samt OSA.Förutom dagligt öppethållande med mottagning av enskilda sökanden finns även etts k Öppet hus hos SAK dit det går att ”droppa in” och få veta mer om SAK ocharbetsmöjligheter. Den öppna husverksamheten är vidare en länk till olika nätverk ochorganisationer som de sökande kan få komma i kontakt med. Det skapas vidareföreläsningar om framtidens arbetsmarknad, budgetrådgivning, facklig informationoch upplysningar om studiemedelsmöjligheter m m.För de yngre än 25 år på Södermalm finns en verksamhet ”Kullagret”, i Björnsträdgård. Där finns arbetsrådgivning för de yngre. En IT-skola finns även påKullagret.Den i särklass största arbetsmarknadsåtgärden genom SAK är beredskapsarbeten.Ca 100 - 150 är anställda åt gången i ba-platser. Som mest har 200 varit ba-anställdasamtidigt. Ungefär 400 totalt är inskrivna hos SAK. Under ett år räknar man med att850 personer varit inskrivna, med en genomsnittlig inskrivningstid på 7 månader.Resultat: Av 1996 års inskrivna på SAK har enligt en uppföljning30 procent jobb på den öppna arbetsmarknaden15 procent gått till egen finansierad utbildning2 procent startat eget2 procent skyddat arbete7 procent Ami eller specialförmedling22 procent återremitterats till arbetsförmedlingen2 procent till försäkringskassan för utredning7 procent åter till socialtjänsten för ytterligare stöd och träning7 procent flyttat från Söder6 procent ej låtit höra av sig, ”hoppat av” e d.Kännetecken: SAK har som lokalt arbetsmarknadskontor ett utpräglatprofessionellt arbetssätt och samverkar med lokala aktörer för de gemensammaarbetssökande. SAK har kommit att bli en prototyp och förebild för andra lokalaarbetsmarknadskontor i Stockholm, t. ex. Jobbteamet i Kista, ALFA i Tensta,arbetskontoren på Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm. Bred och storverksamhet när det gäller arbetsmarknadsinsatser för arbetslösa.Tillväxt 2000 - Södertälje kommun i samarbete med arbetsförmedling ochföretagareGenom ett bättre samarbete med företagarna i Södertälje hoppas kommunen ocharbetsförmedlingen att kunna skapa flera jobb. Enligt Radio Stockholm kommerunder våren och sommaren 1997 närmare tusen företag att få besök och tips genomprojektet Tillväxt 2000.Kontaktperson: projektledare Doris Jovér-Granberg, Södertälje kommun.Målsättning: Vårt syfte är framför allt att hjälpa företag som villkompetensutveckla sig genom att kommunen förmedlar kontakter till organisationer41

och andra företag, säger projekt-ledaren Doris J-G. Detta ska i sin tur kunna leda tillbättre utveckling och fler jobb.Trendbrytarna i Halmstad - ett projekt inom EU:s employment-youth startTrendbrytarna i Halmstad är ett EU-projekt inom s k Employment Youth start.Projektet är en del av de satsningar som EU gör för att få ner arbetslösheten blandungdomar.Incitament: Förebilden till skapandet av Trendbrytarna i Halmstad och systerprojektetFutuRum i Örebro är det pilotprojekt som fanns i Göteborg, Framtidsbygget,1994-95.Upphovskvinnorna till konceptet som Trendbrytarna följt är Natalie Dian ochChristel Nilsson på Visionscentret Framtidsbygget. De har utbildat projekthandledarnapå uppdrag av NBV, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, som ärprojektsamordnare och den organisation som sökt och fått pengar från EU.Kontaktpersoner: Natalie Dian och Christel Nilsson, VisionscentretFramtidsbygget, Göteborg. Linda Nilsson, Kullagård, Halmstad. Margareta Ivarsson,Lynga, Glommen.Internetadresser: linda.nilsson @ halland.net margareta.ivarsson @ mailbox.calypso.net http:// trenbrytarna.base.org Futurum NBV, Box 280, 701 45 Örebro. Tfn019-13 63 98.Målsättning: Ett mål för projektet är att få ned arbetslösheten bland ungdomar. Ettannat syfte är att genom framtidsinriktad utbildning och aktivt kunskapssökandeutveckla deltagarnas förmåga att kunna påverka och bygga sin egen och andrasframtid. Grundidén med utbildningen är att deltagarna genom delaktighet ochinflytande skall ta eget ansvar för kunskapsinhämtande.Verksamhet: Utbildningen omfattar heltidsstudier under 40 veckor med internationelltutbyte. För Futurum och Trendbrytarna sker samarbete med Italien, Österrike,Belgien, Tyskland och Spanien. Deltagarna i projektet är arbetslösa ungdomarmellan 20-25 år med så mångfacetterad bakgrund som möjligt vad gäller kön,kulturell bakgrund, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet samt språkkunskaper.Projektledarna/kursledarna ska fungera som inspiratörer, samordnare och handledare.Sedan april 1996 har en grupp om 13 ungdomar, Trendbrytarna i Halmstad, arbetatmed framtidsstudier och personlig utveckling. En av de viktigaste delarna har varit attlära sig gruppdynamik, berättar deltagarna. Ungdomarnas egen lust och intressen harutgjort basen för projektet. De valde särskilt att fördjupa sig i och studera byggbranschen,teater, film, skola, alternativ medicin, hjärnforskning, media, organisations-och företagskultur, handel, säkerhetspolitik, det okända, teknik, miljö ochgymnastik. Ämnesfördjupningen följdes av en utökad omvärldsbevakning i augusti1996.I den egna framtidsrapporten ”Trendbrytarnas arv till världen” (1997) förmedlas deuppvunna gemensamma kunskaperna och erfarenheterna. De är sammanfattade i femolika scenarier. Genom de fem scenarierna vill ungdomarna förmedla en syn på hurde tror att samhället kan se ut år 2050. - Vi vill gärna betona ordet kan, eftersom detär vi människor som lever på jorden nu som har möjlighet att påverka framtiden. Vårvision - önskan - om morgondagens samhälle är en kombination av scenarierna”Omstart” och ”Relationssamhället”, dvs en inriktning mot miljöfrågor och socialkompetens. Övriga scenarier är: ”Nätkontroll”(det tekniska), ”Varför bry sig?”(detnegativa) och ”Tid är pengar”(ett crazy scenario).42

Trendbrytarna har även arbetat med en ”Trendvägg”. - Vi har lagt ner mycket tidoch möda på metoden ”Cross Impact" för att spåra nya trender för morgondagenssamhälle, berättar författarna till rapporten. Resultatet presenteras sist i kompendietTrendbrytarnas arv till världen.- När vi lämnar Trendbrytarna går vi ut som framtidsmänniskor, deklarerar ungdomarna.Det som krävs av en människa i ett framtida samhälle är förmågan att ta tagi sitt eget liv och ha insikt om att kraften finns inom den egna individen. Det framtidasamhället kommer att alltmer bestå av nätverk med människor som jobbar tillsammansför att uppnå gemensamma mål och lösningar. För att kunna jobba i dessanätverk kommer det att krävas social kompetens.Genom projektet och resultatet presenterat i rapporten hoppas Trendbrytarna kunnainspirera fler kommuner, organisationer och ungdomsgrupper att våga ta tag i framtidenmed hjälp av okonventionella och kreativa projektformer.Kännetecken: Trendbrytarna arbetar med ungdom och framtidsfrågor på ettokonventionellt. Genom att studera och fördjupa sig i framtidsfrågor och omvärldskapas dels personlig självkännedom, social kunskap och insikt, och dels omvärldskunskapoch förståelse för oliktänkande och andra kulturer. Studieförbund ochfolkrörelse som huvudaktör.Öppet Forum - Sverige 2000-institutet inbjuder till ett mångkulturellt forum"Sverige 2000" är en organisation som verkar för ökad kulturell mångfald i samhälleoch arbetsliv. Sverige 2000 vill bl a genom konferensen Öppet Forum i mars 1997skapa en arena där människor med handlingskraft kan mötas.Incitament: Både företag och samhälle har funnit det värdefullt att gemensamtsträva till hur vi ska kunna skapa ett klimat i näringsliv och samhälle som gör att allakommer till sin rätt oavsett etnisk tillhörighet, religion, kön, ålder etc.Kontaktpersoner: Öppet Forums konferensledare Ingrid Olausson och Lena Holst,Sverige 2000-institutet. Adress: Sverige 2000-institutet, Fabriksgatan 10, 412 50Göteborg. Tfn 031-35 17 20. E-mail: info @ sverige2000-institutet.seMålsättning: Aktivt verka för att stärka insikten om det betydande värde som liggeri att bejaka Sverige som en mångkulturell nation. Att ta vara på de nya svenskarnaskompetens.Verksamhet: I samverkan med arbetstagarnas representanter kommer företag ochmedlemsorganisationer att stödja och uppmuntra till att medlemmarna prövar nyavägar att öka antalet yngre anställda, varav en representativ andel med invandrarbakgrundi sina verksamheter. Att nya vägar prövas som tar tillvara kraften hosyrkeskunniga utan tidigare erfarenheter av arbete i Sverige. Sverige 2000-institutetsövergripande verksamhet skall omfatta opinionsbildning, faktainsamling ochkunskapsförmedling som främjar ökad mångfald i samhälle och arbetsliv. Målet är attskapa en rik, gemensam idébank för ett kvalitetsinriktat mångfaldsarbete.Medlemmar är för närvarande: ABB, AGA, AMS, Atlas Copco, Axel Johnson,Folkhälsoinstitutet, Folkuniversitetet, Försvarsmakten, H & M, HLR&Co/BBDO,Invandrarverket, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Länsstyrelsen iÖstergötlands län, Posten, Pressbyrån, Rikspolisen, SE-banken, Socialstyrelsen,Skandia, Telia, Ungdomsstyrelsen och Volvo.Kännetecken: Ett brett mötesforum för att skapa mångfald i svenskt arbetsliv ochsamhälle.43

Kooperativa arbetsprojekt och dess förutsättningarI samband med att nya försök och initiativ till arbetsmarknadslösningar presenterasgår det inte att utelämna de ofta småskaliga kooperativa lösningar som prövas främsti glesbygd men även i storstadsområden. Vissa av de tidigare redovisade projektenoch lokala initiativen har även kooperativa inslag. Nya initiativ inom den s k socialaekonomin räknas också hit.En konferens i Stockholm november 1996 om den sociala ekonomins roll i detframtida samhället kan ha sitt intresse. Stockholms skolförvaltning (blivande ARUF)arrangerade konferensen som bl a redovisade EU:s erfarenheter av den alternativaarbetsmarknaden. Konferensens medarrangörer var Länsarbetsnämnden i Stockholmslän, Institutet för Social Ekonomi i Östersund, Self-Management Riksorganisationenför Personalägda företag, EU-kommissionen, CECOP (Europeiska Kommittén förArbetskooperativ) i Bryssel, och Föreningen för Kooperativ Utveckling. Konferensenfick även stöd av Forum för Frivilligt Socialt Arbete, LO-distriktet i Stockholm, TCOoch SACO-rådet i Stockholm.I Storstadskommitténs betänkande ”Bidrag genom arbete - en antologi”(SOU1996:151) för vidare bl a forskaren Ronny Svensson, Bergslagsgruppen i Norberg ettresonemang om ”Bottom-up i stället för top-down”. - Att ”bottom-up”-modeller oftaär starka i glesbygden har att göra med att kommunerna ofta koncentrerar sinverksamhet till centralorterna och glömmer de små orterna, att etablerade föreningarär sällsynta eller svaga i glesbygden och att människor i denna typ av miljöer har enstark misstänksamhet mot centralstyrda system.De svenska exemplen tar sin början i 60-talets byalagsrörelser i våra större städer,visar Ronny Svensson i artikeln. Byalagen var ett stillsamt folkligt uppror medanledning av de ökade trafikriskerna för barnen, de allt färre grönytorna, det obetydligafolkliga inflytandet över bostadsförnyelsen samt bristen på lekvänliga ochtrivsamma innergårdar i stadskvarteren. Denna rörelse spred sig efter hand till mångastäder och centralorter i landet.Det finns dock tidigare erfarenheter och lärdomar att dra från de traditionellafolkrörelsernas arbete med start för cirka 100 år sedan och inte minst fram till andravärldskriget, menar R Svensson.- I början av 1900-talet växte de kooperativa rörelserna, vilka sedermera i huvudsakorganiserade sig i ett fåtal nationella riksorganisationer. Denna rörelse fanns bådepå landsbygden och i städerna och visade att människor ”underifrån” kunde skapaomfattande system för att lösa/bygga upp t. ex. livsmedelsförsörjning, bostadsbyggande,sociala försäkringskassor, lokala sparbanker och mycket annat. De primärkommunervi hade fram till 1950-talets början var i princip en gren av denna rörelse,där människor i stor utsträckning arbetade ideellt för att klara en mängd basservicefunktioneri samhället.Att den lokalt orienterade kooperationen inte utvecklades efter 30- och 40-talenberodde enligt Ronny Svensson bl a på att kommuner och idén om den starka statengavs företräde inom fackförenings- och arbetarrörelserna i syfte att effektivt lösamänniskornas vardagsbehov och allmänna välfärd. Däremot har den centralstyrdakooperationen nått sin höjdpunkt efter andra världskriget fram till någon gång under80-talet då den visat allt fler svaghetstecken.Efter Byalagsrörelsen, ”Vi flytt int-rörelsen” och Miljörörelsen har ett flertal lokalaförändrings- och överlevnadsprojekt startats i Sverige. Många arbetslöshetsprojekt varriktade mot ungdomar. Det var ofta kommunalt anställda socialarbetare och44

ungdomsledare som tog initiativen och genomförde dem tillsammans med aktivaungdomar.Ronny Svensson menar att dessa ungdomssatsningar i många fall gav ett braresultat och de mest lyckade i landet fann vi i Skellefteå, Karlskoga, Ludvika,Trollhättan, Örebro och på flera platser i Värmland. Erfarenheterna från dessasatsningar borde tas till vara mycket mer än vad vi gör i dag på motsvarande områden,anser han.Idag har vi enligt Ronny Svensson ungefär 3 500 lokala utvecklings- och förändringsgruppersom är en vidareutveckling av 70- och 80-talens mest lyckade lokalaprojekt/processer men också ett resultat av Europarådets satsning på utvecklingsprojektpå landsbygd och i glesbygd.I Sverige omvandlade den i många stycken befintliga lokala rörelsen denna ”topdown”-satsning till en underifrån styrd ny folkrörelse. Rörelsen omfattar aktiva somtidigare eller parallellt är verksamma i etablerade folkrörelser men främst en mycketstor grupp oorganiserade eller passiva föreningsmänniskor. Denna omfattande rörelsearbetar mycket konkret med överlevnadsfrågor - efter kriser på arbetsmarknaden ellerför att förebygga sådana - på i första hand landsbygden. De frågor som dominerar ärbl a:- bevara en orts kommersiella och sociala service- bygga upp en ny lokal service- behålla befintlig skola- utveckla nya näringar, inte minst via IT-systemlösningar- skapa bättre kommunikationer med omvärlden- utveckla kultursatsningar- främja besöksnäringarnaTill denna expansiva rörelse hör också de nya, mest socialt inriktade kooperativenmed tyngdpunkt på barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg. Denna kooperation finnsäven i storstäderna, förklarar Ronny Svensson, men är mest utvecklad i Jämtland mätti antal kooperativ per invånare. Där finns också landets mest genuina samhällskooperativ,som består av ett flertal sektorinriktade kooperativa verksamheter samladeunder en gemensam paraplyorganisation. Byn Högarna - egentligen tre mindre byar -och Huså hyser dessa unika skapelser, som har motsvarigheter i andra länder somItalien, England och Spanien.Vid den ovan nämnda konferensen om den sociala ekonomins roll i det framtidasamhället som genomfördes i Stockholm var de kooperativa lösningarna på arbetsmarknadsproblemeni mångas ögon den enda framkomliga vägen ur dagens katastrofläge.Talarna kom från Sverige, Italien och Spanien med skilda erfarenheter också urett EU-perspektiv. Deltagarna var efter tre dagar stärkta i tanken att det går att kommaur krisen med samarbete.- Projekt inom den sociala ekonomin kan bli mycket kostnadseffektiva när debygger på kooperativa lösningar med entusiastiska, engagerade människor och ettbrett ansvarstagande, menade även länsarbetsdirektör Lars Sjöström, Stockholms län.Jan Olsson, som är chef för Kooperativa institutets Brysselkontor klargjordebegreppet social ekonomi. - Social ekonomi har alltid funnits. Människor har klaratsina behov och löst sina problem. Skillnaden är att social ekonomi är medlemsnyttamedan kooperativa företag även är demokratiska. Föreningar med ekonomiskverksamhet låter människan gå före kapitalet.45

Ofta överensstämmer samhällsnytta med egennyttan - i t. ex. Konsum. För 100 årsedan myntades begreppet social ekonomi i Frankrike av en man vid namn Gide.1989 tog EU in skrivningen på franskt initiativ.- Social ekonomi uppstår när inte marknaden fungerar, fortsatte Jan Olsson. 50miljoner människor i Europa lever under fattigdomsstrecket. Solidariteten är ett kitt iden sociala ekonomin. Mellan den offentliga och den privata ekonomin finns densociala med fem procent av sysselsättningen i Europa, sade Jan O. Där finns bl a enmycket stark kooperativ banksektor och bondekooperation.Italien är Europas mest kooperativa land med mängder av arbetskooperativ itraditionell stil. Bl a har en lång rad kooperativ inom den sociala sektorn ochsjukvården bildats. Här i Sverige är det närmast Jämtland som är en motsvarighet tilllyckade satsningar i Sydeuropa. En representant för den jämtländska verksamhetenvar kommunalrådet Jens Nilsson från Östersund. - Vi måste värna gemenskapen ibyarna, värna om hembygden, sade han. För 15 år sedan diskuterades livligt hur nyakooperativ skulle byggas. Det bildades på 80-talet en ekonomisk förening där allaberörda parter blev medlemmar.- Jag är övertygad att verktyget från glesbygden också behövs i stan. När denkollektiva självkänslan växer skapas även en grogrund på andra håll, sade JensNilsson.Kooperativen har gamla anor och återuppstår överallt där människors gemensammabehov och lösningar trycker på underifrån. Som rörelse är kooperationen både lokaloch global, menade Katarina Grut från Institutet för social ekonomi i Östersund. - Denkooperativa idén är en syntes av det sociala ansvaret och omtanken från den gemensammasektorn och entreprenörsandan och idérikedomen från den privata sidan. Inteutan stolthet berättade Katarina Grut att i Jämtlands län har människor tagit både livoch arbete i egna händer.- I länet finns idag cirka 140 nykooperativa företag. Flera hundra arbetstillfällen harskapats, ofta i de glesaste av bygder och 81 procent av de anställda är kvinnor. Vidarehar 67 kvinnliga nätverk bildats och 458 byutvecklingsgrupper har vuxit fram desenaste åren. Tillsammans kan dessa verksamheter beskrivas i termer av socialekonomi.- Kvinnor har i alla tider burit upp en stor del av detta sociala kapital, sade KatarinaGrut. Fortfarande är det kvinnorna som är de starka aktörerna i det socialanyskapandet som pågår runt om i Sverige, en folkrörelse som även växer fram i andraländer, framhöll hon.Att fördjupa kunskaperna och beskriva kvinnornas problem och möjligheter inomden sociala ekonomin är ett prioriterat forskningsområde inom Institutet för socialekonomi. Kooperationens roll kan bli föremål för ingående forskning, inte minst dåden offentliga sektorn sviktar som arbetsgivare, förklarade hon.I artikeln ”Vad kan glesbygden lära storsta´n?” (Bidrag genom arbete - en antologi,1996) skriver Agneta Nilsson om hur kvinnliga nätverk kan frigöra kraft, kreativitetoch stärka gemenskap. Hon ger även några exempel från Jämtlands län där nyautvecklingsmöjligheter skapats av kvinnor. Dessa arbetssätt tror hon även kan varaanvändbara i storstaden.- Idag höjs röster om egenmakt, att människor måste ta liv och arbete i egna händer,men detta ställer inte bara krav på människorna på gräsrotsnivå, hävdar utredareAgneta N. Det ställer också stora krav på tjänstemän, fackliga företrädare ochpolitiker i beslutande positioner.- Vi har egentligen alltid haft lågkonjunktur här uppe, men just nu känns det som viär upp i en högkonjunktur, säger Ulla Persson, som hela sitt liv bott i Härjedalen. Hon46

har tillsammans med andra kvinnor i byn Överhogdal vänt en depressiv arbetslöshetskulturtill en mental högkonjunktur. Och inte bara mental - nu har hontillsammans med byn ett flermiljonprojekt på gång, bl a med medel från EU. Någothon aldrig hade kunnat drömma om för fem år sedan. Då, när hon kom hem från sittförsta nätverksmöte och de hade beslutat att göra en mässa i lilla Överhogdal, kändesdet hissnande, darrigt och hon låg sömnlös flera nätter.Männen sa då ”det går aldrig” - men människorna strömmade till och det har aldrigvarit så mycket folk i Överhogdal någonsin. Männen, de blev sedan kvinnornasverkliga supportrar. Och så gick det vidare och vidare. Ulla fick s k eldsjälslön ochbörjade på halvtid att driva utvecklingsfrågor. Hon inredde ett rum på bygdegården,som innan stått lite öde. Här är nu både data och fax. Här e-mailas friskt mellannätverken. Nu är ett av husen i projektet ”Forntida by” byggda och snart blir det fler,med Ulla som projektledare. Men vägen har varit både lång och snårig och utan sittkvinnliga nätverk och stöttning av Kvinnum hade det säkerligen inte varit möjligt.Ett annat exempel på lokal utvecklare är Lena Håkansson i Svenstavik, Bergskommun, inflyttad från storstad tillsammans med sin man, som är född där. Honbörjade här som en ideell ”utvecklare” i slutet av 80-talet. På ett stort möte för ett parår sedan berömde dåvarande landshövding Sven Heurgren Jämtlands län för sinaeldsjälar - då höjde Lena sin röst och sa: Men hur ska vi eldsjälar överleva? Ge osseldsjälslön! Då blev det så. Kvinnum, som då hade startat som ett regionalt utvecklingsprojektfrån Länsstyrelsen, gick in med särskilda regionala utvecklingsmedel.Enligt Agneta Nilsson är det mycket värt att satsa på dessa personer. De har alldelesunika talanger och kan få ut mycket för satsade pengar. Ett råd till alla i storstaden!Lena Håkansson har fungerat som lokal rådgivare i Bergs kommun, där hon stödjerde nätverk som finns etablerade runt om. Hon har en särskild förmåga att leta upppengar och med entusiasm stödja kvinnorna. De har nyligen fått drygt tre miljoner iEU-medel. Hon har nu tillsammans med ett par andra kvinnor bildat kooperativetAgendum, där man bl a erbjuder hjälp med EU-ansökningar men också driver egnautvecklingsprojekt och gör utbildning tillsammans med internationellasamverkanspartner i IT-frågor.Enligt kommunalrådet Olle Nord i Bergs kommun finns det inga i Härjedalen somkan så mycket om EU-medel som dessa kvinnor. Det är med eftertryck han säger: -Det är kvinnorna som går i bräschen för utvecklingen i kommunen.När Eivor Comén, processrådgivare i resurscentrum Kvinnum, i slutet av 80-taletbörjade arbeta i kampanjen ”Hela Sverige skall leva” möttes hon ofta av en uppgivenstämning.- När jag kom ut i byarna klappade männen mig ofta på huvudet och sa att ”duskall inte tro att det går att göra någonting. Det är i Stockholm de sitter ochbestämmer”. Men då sa jagatt ”jag tror att vi ändå måste ta den här chansen. Nu vill man satsa på den härkampanjen Hela Sverige skall leva, då måste vi också visa att vi vill någonting”. Ochdet var då jag tyckte mig se något glimma till i kvinnornas ögon.Även enligt dåvarande landshövding Sven Heurgren var stämningen mycketdepressiv i början av 80-talet. - När jag kom hit 1984 var det verkligen dystert. Nu ärsjälva grundstämningen klart bättre. Man tror på en framtid och man tror på länet ochpå en utveckling. Att vända en depressiv stämning till en positiv är en av”lärdomarna” man kan dra av glesbygdsarbetet.Agneta Nilsson jämför hur man nu i Rinkeby, Stockholm talar om ”arbetslinjen” -att alla som uppbär bidrag skall ha ”samhällstjänst” så ligger en tanke bakom att detbästa för en invandrare att integreras i det svenska samhället är att komma in i47

arbetslivet, bl a via skräddarsydda praktikplatser. Det ger kontakter med svenskar, detger kunskap och leder till kompetensutveckling.Att ta liv och arbete i egna händer kräver dock att en grundstämning förändras ochatt människorna själva mobiliseras. Den ”mentala” högkonjunkturen kan aldrigkomma enbart från kommunledning, arbetsförmedling eller socialförvaltning. Denmåste komma från människorna själva. Gräset gror alltid underifrån.Kvinnum drevs som ett projekt 1991 - 1994 av Länsstyrelsen i Östersund. Efterprojektåren har det blivit en egen stiftelse, Resurscentrum Kvinnum. Detövergripande målet har varit att stärka kvinnors ställning och skapa bättreutvecklingsmöjligheter för kvinnor i Jämtlands län.Två områden har prioriterats: arbete och utbildning. Projektet byggde dels påsamarbete mellan myndigheter där kvinnors intressen och perspektiv lyfts fram. Delspå lokala initiativ från kvinnor själva, främst via alla de nätverk som bildats i länet.Resurscentrums organisation har som ”hjärtat” i arbetet alla de kvinnliga nätverk(70 st) i länet, sedan också den referensgrupp där 2/3 är nätverkare, medan resten ärkommunrepresentanter och personer anställda inom Resurscentrum Kvinnum. Det är ireferensgruppen kvinnorna hämtar kraft och får idéer. En sådan referensgrupp är ettsätt att fånga upp kvinnorna bland gräsrötterna. Här föds idéer, som man annars inteskulle ha kunnat tänka ut vid ett vanligt tjänstebord.Vidare finns en ledningsgrupp, olika arbetsgrupper och ett samarbete med andramyndigheter och organisationer i Jämtland. Ett axplock av målsättningar för nätverkenär:- Få igång byn, att med gemensamma ansträngningar hitta byns möjligheter.- Göra ett bra samhälle för ungdomar att leva i, erbjuda en rik fritid.- Ge kvinnors röst större tyngd. Kvinnor har varit uppsplittrade i föreningar ellerockså var och en sin lyckas smed.- Stimulera kvinnor att utveckla idéer och tankar.- Få en fungerande barnomsorg.- Starta en öppen förskola.- Öppna ett äldreomsorgskooperativ.- Lansera en gemensam produkt.- Verka för kvinnlig företagsamhet.- Stärka kvinnornas självkänsla.- Skapa mötesplatser.- Ha det trevligt tillsammans.Av en undersökning om nätverk i hela landet som gjorts på initiativ från Glesbygdsverketvisar det sig att 68 procent har som främsta syfte att arbeta med kvinnofrågor,kvinnors företagande, kompetens och självförtroende. Av verksamheter arbetar 20procent i första hand med bygdeutveckling generellt. 22 procent är inriktade på någonsakfråga, t. ex. hantverk, vård och omsorg, eller utbildningar.När det sedan gäller att överföra dessa erfarenheter om lokalt utvecklingsarbetepekar forskaren Ronny Svensson på att man alltid behöver anpassa andras erfarenhetertill förhållanden på varje enskild plats där man vill att en process skall kommaigång. En vägledning när det gäller att i storstadsmiljö bygga upp lokala handlingssystembör man ha särskild uppmärksamhet på de sociala problemen: Ett allt störreutanförskap, en stigande arbetslöshet och en ofta bristfällig kollektiv service. Någrasociala problem som iakttagits är: Ett bristande folkligt inflytande över viktiga lokalaresurser, en bristande vi-anda och lokal identitet, en ofullständig miljö för att48

stimulera progressiva experiment, avsaknaden av arbete och företag-verksamheter iboendemiljön samt få länkar mellan boende och beslutsfattare av olika slag.Erfarenheter från projekt eller processer i bl a Bergslagen är som Ronny Svenssonvisar att långsiktighet och uthållighet ofta är avgörande för att få önskade resultat.Dessa goda processer främjas av kvaliteter som:a) att projekt omvandlas till processer, dvs från kortsiktiga och i förvägplanerade och organiserade förändringsaktiviteter till mer ostyrda ochspontana folkliga arrangemang, där det finns ett mycket stort utrymme förvarje individs successiva kunskapsinlärning och växande engagemang menockså egna intressenb) att processerna (det finns dock även lyckade projekt) har möjlighet att ändraarbetsformer relativt ofta och i takt med att den aktiva gruppen byter helaeller delar av sin medlems- skara men också i relation till att nya problemupptäcks och måste åtgärdasc) att det omgivande och etablerade samhället vinnlägger sig om ett utvecklatsamarbete med de aktiva i den lokala processen och tillsammans fattarbeslut om att förverkliga skilda uppslag från den lokala nivånd) att man indelar ett arbete i så många etapper att det blir möjligt att relativtofta uppnå önskade resultat och påvisa att processen i sig ärhandlingskraftig och trovärdige) att det är en öppen process där alla människor känner sig välkomna och fårmöjlighet att arbeta med frågor och med metoder som passar det egnaengagemangetf) att man kombinerar ett lokalt förändringsarbete med kunskapsfördjupning,omvärldsanalys, diskussioner om alternativa framtidslösningar och andraingredienser som ständigt skapar ny energig) att deltagandet i lokalt förändringsarbete görs till spännande upplevelser därman är med för att det är roligt och intressant och får möjlighet attsamverka med andra på lika villkor. Därför är det bl a viktigt att göraspännande studieresor och ha ett stort kontaktnät eller nätverk tillsammansmed människor på andra håll som håller på med liknande ellerkompletterande arbetsuppgifter.Uthålligheten är mycket avgörande för att man skall lyckas förändra gamla ochrigida strukturer och kulturer, vilket kräver en lång bearbetnings- och aktionstid. Menockså det faktum att det tar lång tid att lösa uppgifter som att minska arbetslöshetenoch t. ex. bygga upp nya småföretag i privat eller kooperativ form nödvändiggör enstrategi för uthålliga lokala förändringsprocesser.Detta är enligt Ronny Svensson givetvis ingen garanti för att man lyckas hållaigång en längre förändringsprocess även om det gäller i miljöer där det finns mångamänniskor. Man måste även ofta ha en god tur med det man företar sig och den är jusvårare att planera.- Jag tror att det finns en allmän föreställning i Sverige att det krävs omfattandeeller icke oväsentliga resurser för att man skall kunna lyckas lösa ett så stort problemsom att skapa nya företag och arbeten i den egna närmiljön, säger Ronny Svensson.Hans erfarenhet är att det inte alltid krävs så stora resurser för att lyckas med lokalaförändringsinsatser. Många bra exempel har utgått från minimala resursramar -åtminstone under ett långt förändrings- och uppbyggnadsskede. De många lokalt49

verksamma och boende människorna är ”huvudmotorn” - det är de som måste varadrivkraften och det är vidare de som måste få det största utbytet av hela satsningen.Avslutande frågor, kommentarer och tendenserEn mångfald av lösningar och initiativ till lokala projekt mot arbetslösheten harredovisats i denna exempelsamling. Enbart genom att under våren 1997 sökakartlägga pågående och nystartade verksamheter bland arbetslösa och derasorganisationer har jag kunnat notera ett stort antal exempel på nya lokala initiativ ochen vid provkarta på nya och lokala arbetsmarknadsåtgärder. Dessa ligger till stor delutanför den traditionella arbetsmarknadspolitiken som bedrivs genom AMS ocharbetsförmedlingarna. Där dessa uppträder i denna rapport är det som en samverkandepart i projekt bland flera aktörer.Nya framträdande aktörer är egna klientorganisationer och nätverk bland arbetslösa.Håller en ny folkrörelse på att skapas? Vad har den för förutsättningar att lyckas?Kommunerna ser en allt större angelägenhet i att engagera sig i de arbetslösasvillkor. Finns kompetens och resurser för kommunerna att klara detta ansvar? Kanregelverk och ekonomistyrning försvåra eller underlätta för ett lokalt ansvarstagande?Bör en mer utvecklad samverkan organiseras för att kunna åstadkomma något bestående?Vilken blir statens roll och uppgift med en ny inriktning mot lokal arbetsmarknadspolitik?Fackliga organisationer har inte alltid beredskap för att möta behoven från dearbetslösa medlemmarna. Här efterlyses en förnyelse inom det fackliga arbetet. Kandenna förväntan infrias eller behövs omorganisering?Denna rapport redovisar de nya arbetsmarknadsinitiativen huvudsakligen indelade itre stora block: 1. De arbetslösas föreningar och nätverk. 2. De nya lokala och kommunalainitiativen. 3. De kooperativa lösningarna och försök med social ekonomi.Någon helt fullständig och uttömmande redovisning av alla förekommande försök ochprojekt motsvarar inte heller denna rapport. Däremot framgår vissa tendenser i vilkenriktning de nya initiativen rör sig inom en föränderlig arbetsmarknadssituation.Skulle en annan indelning av de nya initiativen och projekten kunnat beskriva dessatendenser bättre om vad som händer inom ny organisering? Exempelvis opinionsbildandeprojekt, socialt kamratstödjande projekt, projekt för att skapa nya företag ocharbetsplatser och därmed möjligheter till nya jobb, och vidare samverkansprojekt förarbete respektive de traditionella arbetsmarknadsåtgärderna (anvisning av arbete,praktik och utbildningsplatser).Från projekt till processMin egen reflexion är att många av de lokala initiativen rör sig i en process från attenbart varit opinionsskapande till att bli en mer utvecklad arbetsskapande verksamhet.Därför bli en statisk indelning av de lokala försöken inte helt rättvisande.Är det förklarligt att många nya arbetslösas föreningar går från opinion till verksamhet,dvs ”från ord till handling”? Många låter sig inte nöja med att reagera utanvill möjligen även agera t. ex. att arbeta och studera för ett nytt arbetsliv samt nyaföretag och kooperativ?De arbetslösa önskar respekt och värdighet, rättvisa ekonomiska och sociala levnadsvillkor.Samtidigt vill de ta aktiv del i förändringen av arbetslivet och varamedskapande i ett framtida näringsliv och sammanhängande arbetsmarknad. Hur stort50

är engagemanget? Är det nöden som är uppfinningarnas moder? Finns det alltid enpotential hos de arbetslösa att utvecklas vidare i takt med förändringar och nya krav?Vilka är motivationskrafterna? Hur kan befintliga myndigheter, företag och organisationerunderlätta för att ta vara på ett mänskligt engagemang under en arbetsmarknadskrisoch strukturförändring?Några av de tendenser som kunnat urskiljas i arbetsmarknadsprojekten och de nyagrupper av arbetslösa i denna kartläggning är: En stegvis utveckling och process frånopinionsskapande till nätverk och stödorganisationer. Sedan vidare mot större nätverkoch samverkan. Vidare till jobbskapande initiativ och framtidsstudier och visioner.En underliggande process av förändrade mål genom olika steg som a) bevara jobboch rättigheter till b) skaffa jobb och c) skapa jobb och d) utveckla sig själv, den egnakompetensen och samhällsmiljön. D.v.s. typen av lokala initiativ rör sig i riktning frånde traditionella åtgärderna till nya projekt och därifrån till att övergå i en process, t.ex. fortsatt utvecklingsarbete. Processerna kan beskrivas på följande sätt:Från bidrag till arbete.Från opinion till verksamhet.Från arbetssökande till arbetsskapande.Från information till medskapande och delaktighet.Från centralt till lokalt.Från lokalt till globalt.Från statligt till kommunalt.Från ensamhet till gemenskap.Från ”här och nu” till framtid.Från en person och organisation till nätverk.Från ”traditionella” till otraditionella former och åtgärder.Från självklarhet till engagemang och nya perspektiv.Från trygghet till utsatthet och förändring.Från passivitet och osjälvständighet till aktivitet och självständighet.Från monolog till dialog.Från självtillräcklighet till kommunikation, Internet, kunskap och nyfikenhet.Från splittring till helhet och samverkan.51

11. SammanfattningEricsson, U. Otraditionella insatser för arbetslösa. En katalog över nya projekt ochföreningar för arbetslösa under 1990-talet. Arbetslivsinstitutet, Solna,Arbetslivsrapport, 1997:19, sid. 1-53.Under 1990-talets senare del har en mängd initiativ vuxit fram för att minskaarbetslösheten och för att mildra dess negativa konsekvenser. Arbetslösa harorganiserat sig i nätverk och föreningar samtidigt som nya lokala, kommunala ochkooperativa projekt skapats. Initiativen har riktats mot såväl opinionsbildning som attordna arbete och utbildning för enskilda individer. I rapporten beskrivs i katalogformett antal nätverk, föreningar och projekt med uppgifter om incitament, målsättningar,verksamheter och kontaktpersoner.Nyckelord: Arbetslöshet, föreningar, nätverk, kooperativ, aktivering, interventioner,opinionsbildning, vägledning.12. SummaryEricsson, U. New initiatives for the unemployed. A catalogue of networks, associationsand cooperatives for and among the unemployed in Sweden in the late 1990s.National Institute for Working Life, Solna, Work Life Report, 1997:19, pp. 1-53.Sweden has faced an economic crisis during the 1990s with a markedly, raisedunemployment level. In contrast to earlier decades, unemployed individuals noworganize themselves in networks, associations and self-help groups. The networkshave different aims, some try to mould public opinion, others concentrate upon reemploymentand training for their members. In addition to the traditional actors,various organizations try to reduce unemployment and mitigate the negative,individual consequences from unemployment. A catalogue of newly createdassociations among the unemployed and of organizations assisting the unemployed ispresented, together with information of incentives, objects, activities and addresses.Keywords: Unemployment, re-employment, interventions, associations, network,empowerment, vocational guidance.52

LitteraturAMS, Utredningsenheten: Arbetsmarknadsstatistik . Solna, 1997.AMS, Utredningsenheten: Långtidsprognos om arbetsmarknaden 1997 - 2000. Solna, 1997.AMS: Tidningen Arbetsmarknaden . Solna, 1997.Ericsson, U., Esping, M & Pramborg, A.: Arbetslöshet, Lärande och Kompetensutveckling. Enidékatalog om lokala projekt. Arbetsmiljöfonden, Stockholm, 1994.Ericsson, U. Möjligheter och hinder för socialt arbete med arbetslös ungdom. Socialtjänstens metoder isamarbete med arbetsförmedlingen. Socialhögskolan, lic.uppsats, Sthlms universitet, 1990.Ericsson, U. Projekt för arbete istället för bidrag - en utvärdering. Socialt Perspektiv nr 3, 1994.Ericsson, U. The Cooperation and relations between local authorities and organizations working forsolving unemployment and to meet and help the unemployed people. Possibilities and hindrances.Organizational perspectives. A paper for SCORE, Stockholm Centre for OrganizationalResearch, 1997.Hagquist, C., Rantakeisku, U., Starrin, B., m fl.: Arbetslöshet, folkhälsa och välfärd. Lund:Studentlitteratur, 1995.Jonsson, B. Det finns bruk för alla som ett socialt förebyggande arbetssätt - möjligheter och hinder.Mälardalens Högskola, Centrum för välfärdsforskning, Eskilstuna, 1997.Kommunalarbetarförbundet: Tidningen Kommunalarbetaren , Stockholm, 1997.Kommunförbundet: Tidningen KommunAktuellt, Stockholm, 1997.Olsén, P: Arbetslöshetens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur, 1985.Riksdagen: Tidningen Riksdag och Departement , Stockholm, 1997.SCB: Arbetskraftsundersökningar. Stockholm, 1997.SOU 1996:54: Kooperativa möjligheter i storstadsområden - exempel, erfarenheter och förslag tillåtgärder. Underlagsrapport från Storstadskommittén. SOU (1996)SOU 1996:151: Bidrag genom arbete. En antologi. Storstadskommitténs slutbetänkande. SOU, 1996.Westerlund, H., Bergström, A. Det finns bruk för alla - en metod i utveckling.Stressforskningsrapporter nr 276. Stockholm: Statens institutet för psykosocial miljömedicin(IPM), 1997.53

ArbetslivsinstitutetCentrum för arbetslivsforskningArbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskningoch utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad.Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändninggenom utbildning, information och dokumentation samtinternationellt samarbete är andra viktiga uppgifter förinstitutet.Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finnsinom områden som• arbetsmarknad och arbetsrätt,• arbetsorganisation, produktionsteknikoch psykosocial arbetsmiljö,• ergonomi,• arbetsmiljöteknik och belastningsskador,• arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet,• kemiska riskfaktorer och toxikologi.Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav350 med forskning. Forskning och utbildning sker isamarbete med universitet och högskolor.Arbetslivsrapporterna är utgivna av Arbetslivsinstitutet.Ytterligare exemplar kan beställas från:FörlagstjänstArbetslivsinstitutet171 84 SolnaTel: 08-730 98 00, Fax: 08-730 98 88Arbetarskyddsstyrelsens tryckeri 1997ISSN 1401-2928