Vetenskap och konst – två sätt att utforska verkligheten

DEN SINNLIGA KUNSKAPENlDet finns minga olika ord for attbeteckna de hjalpmedel som manniskoranvander for att utfora nigot: verktyg,redskap, instrument, maskiner, kraftkallor.Hantverkare som Thomas Tempte villgarna anvanda ett exakt begrepp forverktyg. Det ar nigot som anvands direktoch styrs av anvandaren for att bearbetaeller forma ett amne.Andra anvander nog begreppet verktygi en betydligt mera allman betydelsesom i stort sett aven inliefattar det somThomas skulle kalla redskap och instrument.Vi kan lara oss mycket avhantverkarna nar det galler att forstirelationen mellan iskidlig och abstraktkunskap. Just darfor ar det angelaget attfinna en definition av verktyg som inte aralltfor exklusiv. Jag nojer mig darforrned att avgransa verktyg frin maskineroch kraftkallor enligt foljande:- Verktygen skall styras eller utnyttjasdirekt och kroppsligen av anvandarenunder hela arbetets ghng. Detta geren avgransning gentemot maskiner somdels kan anvandas si att de styr anvandaren,dels kan fungera pi egen hand narde val satts iging.- Verktygen skall producera ett resultati materiell form eller som informationtill anvandaren, inte bara levererakraft i generella termer. Detta ger enavgransning mot kraftkallor t ex motorer,dragdjur och vissa typer av slavar.De flesta kraftkallor ar numera samtidigtmaskiner. De kan ibland anvandasfor att driva verktyg. Men vi betraktar-. dem inte sjalva som verktyg.Verktyg iirI intellektuellaMed dessa avgransningar kommdr be-. greppet verktyg att tacka mycket meraan vad som en hantverkare kanske fin-Sner naturligt. Men det blir darfor intevasensskilt frin hantverkarens verktygoch instrument (t ex vinkelhake ochtumstock ar inte verktyg utan instrumentenligt Thomas definition).For att tydligare se kopplingen till rentintellektuella verktyg skall vi gora enuppdelning i fyra delmangder av verktygallt efter deras funktion.1. Verktyg som bearbetar materia:S&, hyvel, stamjarn, spade, yxa, mortel,skalpell, sax, kniv. I denna grupp ingirhantverkarens verktyg i strikt mening.Andra bearbetande verktyg anvands tillett ostrukturerat flyttande eller sonderdelandeav materia (spade, mortel, kan-ske yxa for vissa arbeten). Thomas skulleformodligen kalla dessa for redskap,mojligen rned en tanke att de representeraren simplare, mera grovarbetarbetonadhantering an hantverket.Vidare ingir en stor mangdhjalpmedel (harovan exemplifieraderned skalpell) som anvands i sjukvhdeneller naturvetenskapen. Ofta betecknasde di som instrument, ett ord som oftaforknippas rned den kliniska och vetenskapligaauktoriteten.2. Verktyg som mater eller registrerar:tumstock, linjal, vinkelhake,glasogon, mikroskop, stetoskop. Dennaform av verktyg forekommer i allamanniskors vardagsliv och i de flesta yrken.Nastan all naturvetenskap innehilleralltjamt ett hogst pitagligt momentav hantverk. Man kan ganska latt se enkontinuerlig 6vergin.g frin enkla hjalpmedelsom glasogon och forstoringsglas, .via mikroskop och teleskop till avanceradapparatur som elektronmikroskopspektrofotometrar, cyklotroner ochbubbelkammare. Den respekt och detstora intresse Thomas mott i forskarvarldenkan siledes delvis forklaras av gemensammaerfarenheter och problem.3. Verktyg som frambringar ljud ellerljus: flojt, violin, mistlur, ringklocka,ficklampa. Andamilet rned dessa verktygar nastan alltid kommunikation mellanlevande varelser, som kan up~fattaljud och ljus, aven djur och vaxter vilkaslevnadslopp i hog grad regleras av ljusochvarmesignaler. Det finns nigra undantagdar dessa tekniker anvants for attistadkomma direkt materiell Averkan:Jerikos murar 1ar ha bringats pi fall genomtrumpetmusik; lakare behandlartumorer rned strilning; tandlakareavlagsnar tandsten rned ultraljud.4. Intellektuella verktyg: (bilder, ritningar,texter, kulramar, koordinatsystem,siffror.) Vissa sidana hjalpmedel(t ex ritningar) kommer in aven i hantverkarenspraktik. De kan anvandas foratt avbilda verkligheten eller for att inriktaoch hilla fast uppmarksamheten pivissa aspekter av verkligheten.Tankandet kan pi si vis drivas 1anpl.eutan krav pi direkt sinnlig kontakt mverkligheten. Risken ar att man samtidigttappar kontakten rned verklighetenpi grund av att man bortsett frin viktigaaspekter .En kiinsla formbskligaEn viktig insikt som finns i en hantverkstraditionar just att allt inte kanuttryckas i abstrakta modeller. Men andikan man ni kunskap och samla erfarenhetom mycket mer. Nar det gallerhantverksyrken ar detta relativt latt attforsti och styrka rned konkreta exempel.Det yrkesmassiga ttinkandet ochtraderingen innefattar dar uppenbarligenmycket mer an som kan t exdokumenteras i ord och bild.Vad vi kan lara oss av Thomas studiear att det han kallar "den praktiskaintellektualismen" existerar och snarastar mera kvalificerad an "den teoretiskaintellektualismen". Ytterligare en poangjag vill gora ar att en motsvarighettill den praktiska intellektualismen avenfinns utanfor hantverksyrkena. I mHngayrken k den av social natur. Men hen itekniska och vetenskapliga yrken finnsdetta moment. En snickare fasthilleroch bearbetar ett stycke tra rned sinaverktyg. En teoretiker kanske fasthiller,omformulerar och bearbetar ettproblem rned hjalp av sina syrnboler ochformalismer. I bida fallen kravs, intebara abstrakt kunskap, utan ocksi fortrogenhetmed verktygen, vilket innefattaren kansla for manskliga mitt ochmanskliga begransningar, nyanser imaterialets (eller problemets) egenskaperetc.Ett histoiiskt perspektivVad kan di vi andra som inte ar hantverkarelara oss av en sidan historiskstudie som Thomas gjort inom sitt omride?En sak har redan framghtt av detovanstiende. Dessa reflektioner omverktygens natur ar i huvudsak mina egnamen hade knappast gitt att formulerautan stimulans frin Thomas delstudieoch samtal under demonstrationer ocharbetsmoten. Yrkesetik innebar enligtThomas ett medvetet forhulningssatt tilldet man gor. En ddan finns och har