à rsredovisning 2006 - Umeå universitet

InnehållFörord/inledning ............................................................................... 3Resultatredovisning.......................................................................... 5Samlad översikt................................................................................. 5Verksamheten ........................................................................................... 5Personal ..................................................................................................... 5Indelning av verksamheten..................................................................... 6Ekonomisk sammanfattning.................................................................... 6Gemensamt för verksamhetsgrenarna ......................................... 9Studentinflytande.............................................................................. 9Kvaliteten i utbildning och forskning.............................................. 9Pedagogisk utbildning.............................................................................. 9Kvalitetsarbete........................................................................................ 10Internationalisering................................................................................ 11Jämställdhet mellan kvinnor och män......................................... 13Kompetensförsörjning.................................................................... 17Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner ...... 24Inledning........................................................................................... 24Ekonomisk översikt ................................................................................ 26Utbildningsuppdraget..................................................................... 27Takbeloppet.............................................................................................. 27Mål helårsstudenter............................................................................... 27Examensmål............................................................................................. 27Läkar- och tandläkarutbildningen........................................................ 30Särskilda åtaganden ...................................................................... 32Decentraliserad utbildning ................................................................... 33Utbildning i rymd- och miljövetenskap i Kiruna................................. 33Magisterutbildning i industriell design................................................ 34Specialpedagogiskt innehåll inom lärar- och specialpedagogutbildningen..............................................................................35Breddad rekrytering........................................................................ 35IT-stödd distansutbildning.............................................................. 36Övrig återrapportering.................................................................... 37Utbildningsutbud, efterfrågan, avvägning mellan kurseroch program............................................................................................. 37Dimensionering av lärarutbildning m.m. ............................................ 39Uppdragsutbildning ............................................................................... 40Särskild lärarutbildning (SÄL) .............................................................. 41Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen........................................ 41Särskild lärarutbildning för arbetslösa akademiker (SAK)............... 42Reell kompetens samt alternativt urval .............................................. 42Ny utbildnings- och examensstruktur................................................. 43Matematiksatsning................................................................................. 44Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner.............. 45Inledning........................................................................................... 45Ekonomisk översikt................................................................................. 45Uppdragsforskning................................................................................. 46Externt finansierad verksamhet..................................................... 47Avgiftsfinansierad verksamhet............................................................. 48Forskarutbildning ............................................................................ 49Antalet personer som påbörjat forskarutbildning............................. 50Avlagda forskarexamina, examinationsmål för forskarutbildningen.............................................................................................51Främjad och breddad rekrytering......................................................... 52Övrig återrapportering.................................................................... 52Rekryteringsmål för professorer.......................................................... 52Forskning och forskarutbildning med inriktning motlärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet............................ 53Mål för forskarskolor ..................................................................... 53Genusforskarskolan................................................................................ 53Forskarskolan i pedagogiskt arbete..................................................... 54Övrig forskning och forskarutbildning.......................................... 55Centrum för marin forskning ................................................................ 55Donationer och stiftelseförvaltning.............................................. 56Finansiell redovisning.................................................................... 58Resultaträkning (tkr)........................................................................ 58Resultaträkning per verksamhetsgren......................................... 59Balansräkning (tkr).......................................................................... 60Balansräkning (tkr).......................................................................... 61Anslagsredovisning......................................................................... 62Myndighetskapital........................................................................... 63Tilläggsupplysningar och noter.................................................... 66Redovisningsprinciper och värderingsgrunder.......................... 66Noter.................................................................................................. 67Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- ellerrådsledamot i andra statliga myndigheter samt aktiebolag..... 72Styrelseledamöternas ersättningar..................................................... 72Sammanställning av väsentliga uppgifter.................................. 73Styrelsens beslut om årsredovisning för 2006........................... 74Bilaga................................................................................................ 75

Förord/inledning2006 var på många sätt ett händelserikt år kryddatmed stora framgångar för Umeå som forskningsuniversitet.Prioritering och fokusering var två ledord som underåret genomsyrade universitetets arbete med att organiseraforskningsverksamheten.Under året ägnade ledare på alla nivåer mycket tidoch kraft åt att identifiera universitetets allra starkasteforskningsområden. Arbetet resulterade i att tolvforskningsområden utkristalliserades efter omfattandevetenskapliga bedömningar. De tolv områden somuniversitetet tänker satsa särskilt på de kommande treåren är:• Befolkningen, åldrande och livsvillkor• Biologisk kemi• Cancerforskning• Ekosystem i förändring• Genusforskning• Infektioner• Matematikinlärande• Nervsystemet• Nordliga rummet• Välfärdsforskning• Växt- och skogsbioteknik• ÄmnesomsättningssjukdomarTill dessa tillkommer utvecklingsområdena TillämpadIT och Hållbar utveckling.Forskning i världsklassUmeå universitet fick snabbt bekräftelse på att universitetettänkte rätt i sina prioriteringar. Ett av Vetenskapsrådetsså kallade Linnéstöd gick till Umeå universitetoch projektet ”Den åldrande befolkningen och förändradelevnadsvillkor”.Ytterligare en bekräftelse kom när universitetetsvärldsledande forskare inom växt- och skogsbioteknikfick bilda ett av Sveriges första Berzeli Centra. När sedanockså genusforskningen vid Umeå universitet utsågstill ett av landets Centres of Excellence så kändesdet verkligen att universitetet valt rätt väg.Under året konstaterade också en internationell utvärderingatt universitetet har klimat- och miljöforskningi världsklass. Professor Ingemar Renberg fickkvitto på att han tillhör världstoppen inom sitt forskningsområde.Humlab, där modern informationsteknik integrerasmed humanistisk forskning och utbildning, var ytterligareen miljö som uppmärksammades internationelltmed mycket goda betyg. Med starkt stöd av Wallenberg-och Kempestiftelserna initierades en omfattandeexpansion av denna verksamhet under året.Extra roligt var det också att två av universitetetshedersdoktorer visade upp magnifik klass. ChristerFuglesang, hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapligfakultet, blev förste svensk i rymden, och Roger D.Kornberg, hedersdoktor vid medicinska fakulteten,2006 års Nobelpristagare i kemi.Molekylärt samspel – en satsningpå kemiområdetMånga naturvetenskapliga ämnen har svårt att rekryterastudenter och står därför på en bräcklig grund. Föratt vända den negativa trenden satsar universitetet 50miljoner kronor på kemiområdet.Satsningen som går under namnet Molekylärt samspelinnebär bland annat att samarbetet med kemiindustrini Örnsköldsvik intensifieras och att forskningsområdenabiomolekylär kemi, molekylär miljökemioch teknisk kemi förstärks. En mycket namnkunnigextern utredningsgrupp, ledd av Bertil Andersson, chefför European Science Foundation, stod bakom förändringsförslagen.Erfarenheterna av arbetet med Molekylärtsamspel är så goda att arbetssättet kommer att ståmodell för framtida utvärderingar och satsningar.Humanistisk offensivDe humanistiska ämnena står inför likartade problemsom de naturvetenskapliga. För att vändaden negativa ekonomiska trenden och den minskadestudenttillströmningen påbörjade fakultetenen kraftsamling för starkare forskning och utbildning.En annan viktig del i offensiven är att synliggörahumanistisk kompetens och anställningsbarhet.StudenttillströmningUmeå universitet hade omkring 29 000 studenter underåret. Även om studentantalet i stort är konstantställer studenternas studieval och expansionen av denwebbaserade utbildningen universitetet inför signifikantaomställningsproblem. Det har blivit allt tydligareoch snabbare svängningar i studenternas utbildningsvalvilket gör att vissa utbildningar inte får tillräckligtmånga studenter medan andra har ett högt söktryck.Detta medför stora planeringsproblem och att universitetetmåste säga upp lärare och forskare vid vissa institutionerför att anpassa organisationen efter den ekonomiskasituationen.Handlingsplan för konkurrenskraftig framtidFör att ytterligare förstärka Umeå universitets konkurrenskraftsåväl inom forskning som inom utbildningtogs Handlingsplan 2007–2009 fram under året. Pla-

nen innehåller kraftfulla satsningar inom forskning, utbildningoch samverkan på 246 miljoner kronor. Treav målen är att Umeå universitet ska:• Vara ett av Sveriges fyra starkaste forskningsuniversitet.• Vara ett av landets fem starkaste undervisningsuniversitet.• Ha ett innovationssystem som genererar många nyaarbetstillfällen inom universitetets geografiska aktivitetsområde.Handlingsplanen består totalt av ett 50-tal delprojektmed grundpelare som:• Fortsatt förstärkning av forskningen – kvalitetsbaseradresursfördelning.• Grund- och forskarutbildning med studentfokus –förbättra studenternas anställningsbarhet.• Samverkan för ömsesidig nytta – utveckla inkubatorverksamheten.• En tydlig organisationsstruktur.Designhögskolan bland de bästa i världenÄven på utbildningsområdet har universitetet haftframgångar under året. Designhögskolans utbildningarrankades bland de bästa i världen. Designhögskolansstudenter tog också ”grandslam” i flera internationellastudenttävlingar.Handelshögskolan vid Umeå universitet, USBE,tilldelades kvalitetsstämpeln EQUIS efter en mycketomfattande utvärdering. USBE är en av tio ekonomutbildningari Skandinavien som fått utnämningenoch placerar sig därmed i toppklassen bland Europashandelshögskolor.I Kiruna inleddes en mångmiljonsatsning på miljöfrågorför att öka kunskaperna om hur vi kan användavåra ekosystem på ett hållbart sätt. Hösten 2007 startarUmeå universitet ett flertal utbildningar i Kirunaom bl.a. klimatförändringarnas effekter, ekoturismensmöjligheter och stadsomvandlingen i Kiruna. Bakgrundenär att Umeå universitet och Luleå tekniska universitetunder året delade upp ansvaret för regeringsuppdragetinom rymd- och miljöområdet.Under året pågick ett intensivt arbete med Bolognaprocessenoch som en följd av detta inrättades 62 masterprogramvid Umeå universitet.Att Umeå var Studentstad 2006, utsedd av SverigesFörenade Studentkårer, tar universitetet som ett bevisför att studenterna trivs här. En uppmärksammad modellför samarbete mellan universiteten, kommunen,studentkårerna och näringslivet var det viktigaste skälettill att Umeå fick utmärkelsen.Universitetets utbildningar håller hög kvalitet, vilketHögskoleverkets utvärderingar visar. Men det görsinte enbart satsningar på att ständigt förbättra undervisningen,universitetet vill också att studenterna skatrivas på fritiden. Därför var det väldigt roligt att Umeånaturvetar- och teknologkår, NTK, kunde starta byggetav sitt efterlängtade kårhus på campusområdet.Umeå universitet betraktas som ett ungt lärosätemen börjar trots det närma sig en aktningsvärd åldervilket manifesterades i att tandläkarutbildningenfirade 50 år.Göran SandbergRektorSnabbfakta om Umeå universitet 200628 722 studentervarav 27 422 grundutbildningsstudenter, 62 procent kvinnoroch 1 300 forskarstuderande, 53% kvinnor29,9 år, medelåldern på grundutbildningsstudenter4 143 anställda, 52 procent kvinnor1 804 lärare/forskare, 41 procent kvinnor262 professorer, 20 procent kvinnor5 fakulteter50 institutioner21 centrumbildningar3 miljarder kronor i årsomslutning

ResultatredovisningResultatredovisningSamlad översiktVerksamhetenUnder år 2006 har Umeå universitet bedrivit grundutbildning,forskarutbildning och forskning inom ramenför fem fakulteter; humanistisk fakultet, fakultetenför lärarutbildning, medicinsk fakultet, samhällsvetenskapligfakultet och teknisk-naturvetenskaplig fakultet.Universitetet har ett mycket stort utbildningsutbudoch utbildningarna bedrivs inom utbildningsområdenahumaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap,teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning,design, konst, musik, idrott samt övrig. Universitetethar ett rikt utbud av yrkesexamina och generella examinapå kandidat- och magisternivå inom grundutbildningensamt licentiat- och doktorsexamen inomforskarutbildningen. Universitetet förväntas i huvudsakuppfylla de examensmål som regeringen har fastställt.De utvärderingar som Högskoleverket redovisatunder 2006 visar att universitetets utbildningar hållergod kvalitet. Universitetet har en lång tradition att bedrivadistansutbildning och har under 2006 fortsatt attutveckla distansutbildningen. Antalet helårsstudenterinom Nätuniversitet har ökat år 2006.Universitetet har ett rikt samarbete med det omgivandesamhället som bl.a. kommer till uttryck inomgrundutbildning genom ett stort utbud av decentraliseradutbildning i hela landet, men med tyngdpunkti Norrland, och då främst i Kiruna, Skellefteå, Örnsköldsvikoch Lycksele, och inom forskningen genomett antal projekt i samarbete med näringslivet. Universitetetbedriver vidare uppdragsutbildning, varav polisutbildningenpå uppdrag av Rikspolisstyrelsen är denmest omfattande.Universitetets utbildningsutbud har utvecklats under2006 med nya kurser och program. Antalet studerandeinom grundutbildningen har minskat något(-1 procent) jämfört med 2005, men är högre än 2004.Studenternas prestationsgrad har ökat med 2 procentår 2006 jämfört med år 2005 vilket är positivt. Enstudie från 2006 visar att studenter från Umeå universiteti högre grad är förvärvsarbetande (88,6 procenti förvärvsarbete) än genomsnittet av sex undersöktauniversitet.Forskningsverksamheten inom fakulteterna är omfattandeoch håller inom vissa områden mycket högnationell kvalitet, i en del fall hög internationell kvalitet.Både den totala externfinansierade forskningenoch uppdragsfinansierade forskningen har ökat under2006 jämfört med 2005. Umeå universitet ligger bratill när det gäller citeringar i vetenskapliga tidskrifter.Umeå har under 2006 haft framgångar inom forskning.Bland annat har ett av totalt fyra Berzeli Centraförlagts till Umeå och ett av Vetenskapsrådets så kallladeLinnéstöd gick till Umeå universitet.Universitetets ekonomi är god och resultatet för2006 är positivt.PersonalDet totala antalet årsarbetare vid Umeå universitet var3 568 i oktober 2006, jämfört med 3 622 år 2005 respektive3 908 år 2004. I dessa beräkningar har reduktionför sjukskrivningar och tjänstledigheter gjorts.Totala antalet anställda personer under 2006 uppgicktill 4 143 personer. Antalet professorer, adjunkteroch forskarassistenter har minskat under 2006, däremotredovisas en ökning av antalet lektorer. Medianåldernbland all personal var 45,4 år. Andelen lärare/forskare (professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter)utgör ca 39 procent (1 381) av det totalaantalet årsarbetare och andelen har ökat år 2006 (38procent år 2005).Diagrammen nedan visar hur antalet årsarbetareförändrats totalt och inom vissa lärarkategorier underde senaste tre åren.Antal årsarbetare 2004–20064500400035003000250020001500100050002004 2005 2006Årsarbetare 3908 3622 3568Diagram: Antal årsarbetskrafter totalt 2004–2006.Antal årsarbetare inom vissa lärarkategorier 2004–20066005004003002001000Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter2004 267 557 540 1022005 269 546 499 892006 256 558 486 81Diagram: Antal årsarbetskrafter inom vissa lärarkategorier 2004–2006.

ResultatredovisningDet totala antalet redovisade sjukdagar bland de anställdafortsätter att minska och uppgår under 2006 till45 499, vilket är en minskning med 8 301 dagar (15procent) jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron harminskat från 3,0 procent till 2,5 procent. Omräknattill heltidssjukdagar blir det ca 23 020. Fördelningenmellan kvinnor och män inom olika kategorier av läraranställningarframgår på annan plats i årsredovisningen(jämställdhet).Indelning av verksamhetenRedovisningen av universitetets verksamhet delas in igrundutbildning med stödfunktioner respektive forskningoch forskarutbildning med stödfunktioner. Förutomdessa två delar redovisas vissa uppgifter inledningsvisunder rubriken ”Gemensamt för verksamheten”.De återrapporteringskrav som angivits i olika dokumentfrån riksdag och regering har i resultatredovisningenciterats och markerats med fet stil i börjanav varje avsnitt.Redovisning av jämförelsetal har i de flesta fall gjortsför fyra tidigare år förutom redovisningsåret 2006, trotsatt endast två jämförelseår formellt behöver redovisas.Ekonomisk sammanfattningUmeå universitets intäkter har under perioden 2003–2006 ökat med 12 procent medan kostnaderna undersamma period ökat med 10 procent. År 2006 ökadeintäkterna med 81 mnkr (+2,7 procent) medan kostnadernaökade med 118 mnkr (+4,0 procent). Åretsresultat, inklusive andelar i dotterbolag som avser 2005års resultat (0,5 mnkr), uppgår till ett överskott på 5,6mnkr, vilket motsvarar 0,2 procent av de totala intäkternaår 2006. För andra året i rad redovisar Umeå universitetett positivt ekonomiskt resultat.Grundutbildningen redovisar ett negativt resultatmed 5,1 mnkr, vilket motsvarar -0,4 procent avintäkterna för grundutbildning. Underskottet inomgrundutbildningen återfinns inom teknisk-naturvetenskaplig-,humanistisk- och medicinsk fakultet medanövriga fakulteter redovisar överskott. Underskottet berorfrämst på att antalet helårsstudenter är lägre än år2005. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet och humanistiskfakultet har till en relativt stor del hunnit anpassakostnaderna till lägre intäkter, men har inte klaratdetta fullt ut under år 2006. Uppdragsutbildningenredovisar ett överskott år 2006 vilket bidrar till att reduceraunderskottet. Inom forskning/forskarutbildningredovisas ett överskott med 10,7 mnkr, vilket är+0,7 procent i relation till intäkterna för forskning ochforskarutbildning. Överskott finns inom medicinskfakultet, humanistisk fakultet och teknisk-naturvetenskapligfakultet medan övriga fakulteter redovisarunderskott. Överskottet inom forskning beror blandannat på att det funnits vakanser och frånvaro blandforskare. I sammanhanget bör nämnas att fördelningenmellan grundutbildning och forskning/forskarutbildningtill viss del bygger på schablonfördelning avgemensamma kostnader.Jämfört med delårsrapporten är årets kapitalförändring4,7 mnkr lägre än prognostiserat. Differensen förklarasfrämst av att intäkterna för grundutbildning ärlägre än vad som prognostiserades vid delårsrapporten.Bidragsintäkterna är högre än prognostiserat i delårsrapportenvilket också gäller för lönekostnaderna.Intäkterna för anslag ökade år 2006, främst beroendepå indexreglering och ytterligare höjning av vissaprislappar år 2006. Avgifterna fortsätter att öka år2006 och orsaken är framförallt ökade intäkter inomLadokenheten och Ladokkonsortiet. Bidrag fortsätteratt öka år 2006 men ökningen är lägre än tidigare åroch även de finansiella intäkterna ökar.De totala lönekostnaderna är 88 mnkr (+5,1 procent)högre än föregående år. 42 mnkr av denna ökningberor på att pensionskostnad för kliniska läkaretillkommit år 2006. Övriga faktorer som bidrar tillökningen är löneökningar, ökade kostnader för lärareoch forskare som gått över från tidsbegränsade anställningartill tillsvidareanställningar samt ökning avsemesterlöneskuld. Lokalkostnaderna är oförändradeår 2006 beroende på att den indexhöjning av hyrornasom skett år 2006 motverkats av att lokalytorna minskats.Driftkostnaderna har ökat med 4 procent, vilketär en lägre ökning än år 2005. De ökade driftkostnadernaberor bl.a. på att de ökade avgiftsintäkterna använtstill ökade driftskostnader, bl. a. konsultkostnaderför systemutveckling. Det administrativa projektethar medfört att effektiviseringar har kunnat genomförasi verksamheten.

ResultatredovisningResultaträkning 2002–2006, mnkr2002 2003 2004 2005 2006IntäkterAnslag 1 753 1 854 1 905 1 985 2 034Avgifter, ersättningar 303 359 384 420 443Bidrag 460 479 507 537 539Finansiella intäkter 35 30 20 16 22Intäkter totalt 2 551 2 721 2 816 2 958 3039KostnaderPersonal 1 535 1 622 1 717 1 710 1798Lokaler 270 286 282 287 287Övrig drift 679 715 741 787 818Finansiella kostnader 13 9 7 5 6Avskrivningar 104 116 128 127 125Kostnader totalt 2 601 2 749 2 874 2 916 3034Verksamhetsutfall -51 -28 -58 42 5Resultat från andelar i dotterföretag 2 -5 0 5 0Årets kapitalförändring -48 -32 -58 47 6Årets kapitalförändringUniversitetets intäkter uppgick under verksamhetsåret2006 till 3 039 mnkr (2005: 2 958 mnkr), vilket är enökning med 81 mnkr eller 2,7 procent, medan kostnadernauppgick till 3 034 mnkr, en ökning med 118mnkr eller 4 procent. Årets kapitalförändring var +5,6mnkr (2005: +47 mnkr).5004003002001000Kapitalförändring 2002–2006, mnkr-1002002 2003 2004 2005 2006Balanserat kapital 414 382 324 371 377Kapitalförändring -48 -32 -58 47 6Diagram: Kapitalförändring under perioden 2002-2006, mnkr.Kapitalförändring per verksamhetsgrenKapitalförändringen per verksamhetsgren var för anslags-och bidragsfinansierad grundutbildning -12,7mnkr (51,5 år 2005), avgiftsfinansierad grundutbildning+7,7 mnkr (-8,8 mnkr år 2005), anslags- ochbidragsfinansierad forskning och forskarutbildning+12,0 mnkr (4,2 mnkr år 2005), och för avgiftsfinansieradforskning och forskarutbildning -1,4 mnkr(-4,6 mnkr år 2005).151050-5-10Kapitalförändring per verksamhetsgren, mnkr-15Grundutbildning Grundutbildning Fo/FouFo/Fou(anslag+bidrag) (avgiftsfinansierad) (anslag+bidrag) (avgiftsfinansierad)Kapitalförändring -12,7 7,7 12 -1,4Diagram: Kapitalförändring per verksamhetsgren 2006, mnkr.FinansieringUniversitetets intäkter ökade totalt sett under 2006med 81 mnkr jämfört med år 2005. Anslagen svaradeför den största ökningen, 49 mnkr (2,5 procent).Intäkterna från bidrag ökade med 2,7 mnkr (0,5 procent)medan avgifter och andra ersättningar ökade med24 mnkr (5,7 procent). De finansiella intäkterna ökademed 5,7 mnkr (35,7 procent).Finansiering 2002–2006 (%)%10090807060504030201002002 2003 2004 2005 2006Finansiella intäkter 1% 1% 1% 1% 1%Bidrag 18% 18% 18% 18% 18%Avgifter, ersättningar 12% 13% 14% 14% 14%Anslag 69% 68% 68% 67% 67%Diagram: Finansiering uppdelat på olika intäktsgrupper perioden 2002-2006.

ResultatredovisningResursförbrukningDe totala kostnaderna ökade under 2006 med 118mnkr jämfört med 2005. Personalkostnaderna som utgör59 procent av universitetets kostnader, ökade underåret med 5,1 procent, lokalkostnaderna var oförändradeoch övriga driftkostnader ökade med 4 procent.%10080604020Resursförbrukning 2002–2006 (%)02002 2003 2004 2005 2006Avskrivningar 4% 4% 4% 4% 4%Finansiella kostnader 1% 0% 0% 0% 0%Övrig drift 26% 26% 26% 27% 27%Lokaler 10% 10% 10% 10% 10%Personal 59% 59% 60% 59% 59%Diagram: Resursförbrukningen uppdelat på olika kostnadsgrupper perioden2002-2006

ResultatredovisningGemensamt för verksamhetsgrenarnaStudentinflytandeHögskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärdersom har vidtagits för att utveckla studentinflytandet ochhur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv.Universitetet försöker på olika sätt att utveckla studentinflytandeti alla de organ och processer där frågorbereds och avgörs som kan påverka studenternassituation. Universitetsledningen har på samma sättsom tidigare haft regelbundna möten med studentkårernasledningar under året, där bl.a. frågor om studentinflytandediskuteras. Studentkårerna får kopiorav de ärenden som kommer in till universitetet ochsom är av intresse för dem med information om vemsom handlägger ärendet. Kårerna är representerade vidrektors beslutsmöten som äger rum varje vecka och fårterminsvis en förteckning över universitetets beredandeoch beslutande organ och grupper.Universitetets policy för studentinflytande har revideratsunder året och bygger på den gemensamma uppfattningenmellan universitetet och studenterna, att allverksamhet som rör utbildning ska baseras på samarbetemellan universitetets personal och studenter, ochatt detta samarbete i sin tur ska bygga på en strävantill ömsesidigt förtroende och ansvarstagande. I policynbetonas bl.a. att ”Studenternas aktiva medverkani att utveckla utbildningen ses som en avgörande faktorför att verksamheten vid Umeå universitet ska hållahög kvalitet. Studenterna ska ingå och medverka ikvalitetsarbetet inom de olika utbildningarna, i kommittéeroch arbetsgrupper samt i beslutande organ påalla nivåer”. Under 2006 har ett projekt i handlingsplanengenomförts i syfte att bl.a. sprida policyn förstudentinflytande. Fakulteterna har också ett verksamhetsuppdragför år 2006 att utveckla metoder för attmäta studentnöjdhet och detta uppdrag har genomförtspå ett bra sätt av samtliga fakulteter.Studentrepresentation i centrala organ av permanentnatur har fördelat sig enligt följande under de tre senasteåren: 2004: 40 procent kvinnor; 2005: 51 procentkvinnor; 2006: 48 procent kvinnor.Kvaliteten i utbildning och forskningPedagogisk förnyelseI syfte att förbättra kvaliteten skall universitet och högskolorsärskilt arbeta med pedagogisk utveckling samt högskolepedagogiskutbildning av lärare inom såväl grund- somforskarutbildning. Av universitetens och högskolornas årsredovisningskall framgå antalet lärare som har genomgått pedagogiskutbildning under 2006 samt antalet lärare som deltagiti utbildning för handledare inom forskarutbildningen.Under år 2006 har två universitetsövergripande projektinom handlingsplanen startat, Våra lärare ska hahög pedagogisk kompetens och Kompetensutveckling kringpedagogiska möjligheter med IKT i utbildningen. Totaltsatsar universitetet 8,7 mnkr på dessa båda projekt.Pedagogisk utbildningAntalet lärare som genomgått pedagogisk utbildning.Vetenskapsområde/lärarkategori2004 2005 2006KvinnorKvin­Kvin­Män nor Män norMänHumanistisk-samhällsvetenskapligtProfessorerLektorerAdjunkterForskarassistenterÖvrigaMedicinsktProfessorerLektorerAdjunkterForskarassistenterÖvrigaNaturvetenskapligt(inkl. teknik)ProfessorerLektorerAdjunkterForskarassistenterÖvrigaAnnatProfessorerLektorerAdjunkterForskarassistenterÖvriga02834321119133430330170204712114145119170170054160002201313132018632401861202010324863507702702381500033126113390817134113013Totalt 201 165 140 151 160 144Pedagogisk utbildning av lärareDen pedagogiska utbildningen kan, när det gäller kurser,grovt delas upp i tre delar. En rör forskarhandledningoch behandlas under egen rubrik nedan. En annandel är av mer grundläggande karaktär och omfattandekurserna ”Lärandemiljön – Introduktion”, ”Lärarroller”och ”Att stödja lärande”. I dessa kurser ges påolika sätt kunskap om jämställdhets- och genusfrågor.Till sist har vi en del som kompletterar den grundläggandeutbildningen med diverse kurser om mer spe-00002084137055124202371800000

Resultatredovisningcifika universitetspedagogiska frågor som till exempel”Case/PBL” och ”Handledning av examensarbeten pålärarutbildningarna”. Under 2006 har femton universitetspedagogiskakurser med sammanlagt 304 deltagaregenomförts (detta inkluderar även forskarhandledningskursennedan). 224 av dessa har genomgåttnågon av kurserna i universitetets grundläggande universitetspedagogiskautbildning. Jämfört med 2005 harantalet deltagare ökat med 13 (4,5 procent).Utbildning av handledare inomforskarutbildningenKurserna ”Forskarhandledning i praktiken” och ”Projektoch projektledning”, som ingår i universitetets programför utbildning av forskarhandledare, HandUm,syftar till att ge ökade kunskaper om forskarhandledningsamt att uppmuntra till reflektion kring den egnahandledarrollen. Kurserna bedrivs huvudsakligen i seminarieformoch bygger i hög grad på deltagarnas personligaerfarenheter och idéer. Totalt 80 personer hardeltagit i kurserna under 2006. 41 av dessa kom fråndet medicinska vetenskapsområdet, 29 personer komfrån humanistisk-samhällsvetenskapligt och 10 personerfrån naturvetenskapligt vetenskapsområde.KvalitetsarbeteMål 1: Universitetet skall bedriva ett aktivt och kontinuerligtkvalitetsarbete i syfte att säkra och utveckla kvaliteten ochden internationella konkurrenskraften i utbildning, forskningoch konstnärligt utvecklingsarbete. Studenters och anställdasdelaktighet i kvalitetsarbetet skall stärkas.Kvalitetsarbetet skall i största möjliga utsträckning byggapå uppföljningsbara och lokalt uppsatta mål. De tillgängligaresurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en högkvalitet i verksamheten.Övrigt kvalitetsarbeteUniversitetet skall vartannat år och första gången i årsredovisningenför 2006 redovisa vilka mer omfattande egeninitieradeutvärderingar som genomförts inom grund- och forskarutbildning,forskning och konstnärligt utvecklingsarbeteunder åren 2005 och 2006.För att förverkliga universitetets utvecklingsprogram,Vision 2010, och säkerställa lärosätets konkurrensförmågahar visionen konkretiserats i Handlingsplan2007–2009. Handlingsplanen innehåller direkta ochkraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden,forskning, utbildning och samverkan om totalt246 miljoner kronor för den kommande treårsperioden.Planen konkretiseras i ca 50 delprojekt med definieradfinansiering och ansvarsfördelning samt ett antalverksamhetsuppdrag.Exempel på projekt är Kvalitetsbaserat resursfördelningssysteminom alla fakulteter, Konkurrensutsattstöd till kvinnliga forskarassistenter, Undersökning avvarför kvinnor avbryter sin forskarkarriär efter doktorsexamen,Våra lärare ska ha en hög pedagogisk kompetens,Inrättande av studentombudsman, Öka studentersanställningsbarhet.Omkring en procent av universitetets ersättning förutbildning avsätts för att höja vår kvalitet som utbildningsuniversitet.Fyra procent av universitetets internaforskningsresurs nyttjas för nysatsningar och strategiskainitiativ inom forskning, forskarutbildning ochsamverkan.Under 2006 har ett omfattande arbete pågått medatt förbereda universitetet inför de förändringar somblir följden av Bolognaprocessen och ny högskoleförordning.En av rektor tillsatt grupp har under 2005och 2006 arbetat fram riktlinjer och tidsplan för inrättandetav masterprogram, huvudområden, lokala examensbeskrivningarsamt fastställandet av utbildningsplanerm.m. Mallar har tagits fram och en hemsida förBolognaprocessen har haft en central funktion när detgäller information till alla berörda.Kommittén för kvalitetsfrågor har arbetat fram ettförslag till nytt lokalt kvalitetssäkringssystem som kompletterarHögskoleverkets nya nationella kvalitetssäkringssystem.En forskarutbildningsbarometer har utvecklatssom återkommande ska mäta doktoranders ochhandledares syn på forskarutbildningen. En första undersökningkommer att genomföras våren 2007.Inom universitetet har både egna utvärderingar genomförtsoch även Högskoleverket har genomfört utvärderingar,se nedan. Inom området konstnärligt utvecklingsarbetehar inga mer omfattande egeninitieradeutvärderingar genomförts under åren 2005–2006.Kvalitetsarbetet vid humanistisk fakultet organiseras påinstitutionsnivå genom verksamhetsplaner och uppföljningarav dessa. Inom utbildningen äger dessutom ettkvalitetsarbete rum genom kontinuerliga utvärderingarav såväl studenter som lärare, samt uppföljning avdessa värderingar. Alla ämnen genomför regelbundetsjälvvärderingar av utbildning, forskarutbildning ochforskning inom ramen för Högskoleverkets utvärderingar.Under 2006 har fakulteten genomfört en meromfattande utvärdering av de forskningsmiljöer somfinns vid fakulteten med utgångspunkt från framförallt parametrarna publicering och externa forskningsbidrag.Denna utvärdering har lagt grunden för identi-10

Resultatredovisningfiering av tre starka forskningsområden och tre potentielltstarka forskningsområden vid fakulteten.Vid samhällsvetenskaplig fakultet har ett antal utvärderingsprojektinitierats under 2006 utöver de ämnes- ochprogramspecifika utvärderingar som sker kontinuerligt.Ett omfattande och långsiktigt utvärderingsarbeteligger bakom den EQUIS-ackreditering som Handelshögskolanvid Umeå universitet fick under hösten2006. Det är den fjärde högskolan som fått denna statusi Sverige.Den s.k. samhällsvetarenkäten till samtliga studerandepå Campus avslutades i februari 2006. Den harsammanställts och kommer att diskuteras i olika sammanhangunder vårterminen 2007. Resultatet från enkätensammanställs ämnes- och programvis och kan användasi jämförelse mellan olika verksamhetsområdeninom fakulteten. Materialet ligger också till grund fördialoger med institutioner och ledningsgrupper i denmån markanta avvikelser föreligger.Vid medicinska fakulteten har samtliga utbildningsprogram(förutom tandläkarprogrammet som utvärderadesår 2005) utvärderats av Högskoleverket underåret. Resultatet av utvärderingarna kommer undervåren 2007. Några egeninitierade utvärderingar hardärför inte genomförts inom grundutbildningen underåret.Någon utvärdering av forskarutbildning har integjorts under året, eftersom Högskoleverket kommeratt genomföra en utvärdering av forskarutbildningenunder år 2007.Ett omfattande arbete, bl.a. genom bibliometriskanalys, har lagts ned på att kartlägga forskningens kvaliteti samband med framtagandet av universitetets ”starkaforskningsmiljöer” och Linnéansökningar.Inga egeninitierade utvärderingar har under 2006genomförts inom grundutbildningen inom den teknisknaturvetenskapligafakulteten, eftersom flera institutionerhar varit involverade i de program- och ämnesutvärderingarsom genomförts av Högskoleverket. Blandannat har civilingenjörsutbildningen granskats ochUmeå universitet får bra betyg. Dessutom har en storöversyn genomförts av kemiområdet under 2006.Utredningen Molekylärt samspel presenterades i juni2006 och redan nu håller utredningsgruppens förslagpå att genomföras, bl.a. kommer en kraftig satsninginom forskning och grundutbildning samt en genomgripandeorganisationsförändring att genomföras inomkemiområdet under 2007.Inom fakulteten för lärarutbildning har ett antalegeninitierade utvärderingar och utredningar genomförtsunder 2005 och 2006. Några av dessa utvärderingarrör det reguljära lärarprogrammet och det gällerför det första utvärdering av 140p-utbildningen, för detandra en kollegial granskning av examensarbeten samtför det tredje en granskning av den verksamhetsförlagdautbildningen (VFU). Ytterligare två utvärderingarriktar in sig på SÄL, särskild lärarutbildning, samtslutligen har en utvärdering av ett valideringsprojektgenomförts inom en förkortad utbildning för blivandeförskollärare med yrkeslivserfarenhet.På uppdrag av grundutbildningskommittén vid fakultetenför lärarutbildning gjordes under 2005 enutvärdering av 140-poängsutbildningen mot tidigareåldrar. Studiens resultat har legat till grund för denomstrukturering av utbildningen som gjordes under2006 med nya fasta ingångar mot förskola, fritidshemoch grundskola samt en utvidgning av det obligatoriskakursinnehållet inom såväl matematikinlärning somläs-, tal- och skrivinlärning.InternationaliseringMål 3: Universitet och högskolor skall bedriva ett aktivt internationaliseringsarbetei syfte att främja utbildningens kvalitetsamt förståelsen för andra länder och för internationellaförhållanden. Lärosätena skall utveckla sin uppföljning avinternationaliseringsarbetet.I målet ingår att– stärka den internationella dimensionen i lärosätets utbildningar,– öka den internationella rörligheten bland studenter, doktorander,lärare och annan personal vid lärosätet och atti detta arbete särskilt beakta utbildningsprogram inomden Europeiska unionen,– spegla och dra nytta av mångfalden i det svenska samhället.Universitet och högskolor skall i årsredovisningen för 2006redovisa hur internationaliseringsarbetet inom grundläggandehögskoleutbildning och forskarutbildning bedrivs och följsupp. Redovisningen skall kommenteras.Redovisningen skall särskilt visa hur internationaliseringsarbetetingår i det reguljära kvalitets- och utvecklingsarbetetsamt vilka uppföljningsmodeller som används. Eventuellamål för internationaliseringsarbetet, såväl kvantitativasom kvalitativa, skall också redovisas.Under 2004 utvärderade Högskoleverket hur universitetoch högskolor arbetar med internationaliseringav grund- och forskarutbildningen. Umeå universitettillhörde de lärosäten som inte fick något särskilt omnämnandei utvärderingen. Högskoleverket planeraratt under 2007 genomföra en ny utvärdering av områdetinternationalisering. Umeå universitet har mot den11

Resultatredovisningbakgrunden flyttat fram positionerna genom tydligasatsningar på ökad internationalisering inom ramen föruniversitetets handlingsplan 2007–2009, bland annatvia projekten ”Utökning av vår internationella utbildningskapacitet”samt ”Internationell profilering ochmarknadsföring av Umeå universitet och Umeå”.Umeå universitet ska ha en stark position på deninternationella utbildningsarenan genom att erbjudaen internationellt konkurrenskraftig utbildning. Därförska hela universitetet anpassas för internationaliseringgenom tydliga strategier för internationellt utbytenär det gäller profil, service och kontaktytor samtatt det finns en ändamålsenlig och dimensionerad antagnings-och utbildningsverksamhet. Internationaliseringpå hemmaplan är också av stor betydelse för attkunna ge studenter som inte reser ut en utbildning iett internationellt sammanhang.Umeå universitet ska även öka antalet utresande studenter,bland annat genom att på alla nivåer utvecklainternationella nätverk bland forskare, lärare och universitetmed syfte att erbjuda våra studenter en attraktivutbildning utomlands. Dessa nätverk ska utgörabasen för att utveckla det internationella utbildningsutbytetför studenter, doktorander och lärare. Möjlighetertill internationell praktik ska utvecklas och uppmuntras.StuderandemobilitetUmeå universitet attraherar fler och fler studenter frånutlandet. Från 1998 till 2006 har antalet inresandestudenter nästan fördubblats från 287 till 557. Däremotminskar intresset från svenska studenter att läsautomlands, sedan 1998 har antalet nästan halverats,från 457 utresande studenter till 244. Det är mot denbakgrunden glädjande att denna nedåtgående trendnu brutits. Under 2005 och 2006 ökade antalet utresandeinom Europa (Erasmusprogrammet). Sedan2004 är ökningen 38 procent. Ökningar har ocksåskett inom programmen North2North, Nordplus ochLinnaeus-Palme.Umeå universitets mobilitetsindex för läsåret2004/05 var 7,0 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet7,7 procent. Mobilitetsindex räknas framav Högskoleverket och utgår från registrerade studenterpå lärosätet ett visst läsår och hur många av dem somsamma läsår är utresande eller inresande.Vid Umeå universitet är målet att 10 procent av demsom avlägger en examen skall ha erfarenhet av utlandsstudier.För närvarande är det omkring 5 procent.9008007006005004003002001000Utbytesstudenter 2002–20062002 2003 2004 2005 2006Diagram: Utbytesstudenter vid Umeå universitet 2002-2006, antal individerAntalet kurser som ges på engelska fortsätter att ökamycket snabbt vid Umeå universitet och kan till stordel förklaras av universitetets Bolognaanpassning. Frånår 2002 till 2006 har utbudet av engelskspråkiga kurserökat med 126 procent, från 190 till 430 kurser. Dessutomfinns 36 engelskspråkiga program på magisternivå.Kurser 2002 2003 2004 2005 2006Enstaka kurser 190 249 274 338 430Magisterprogram 5 12 22 25 36Totalt 195 261 296 363 466Tabell: Antal engelskspråkiga kurser och magisterprogram 2002-2006.HitresandeUtresandeS:a utbytesstudentUmeå universitet deltar på olika sätt i utbildningsprograminom ramen för Europeiska unionen, bland annatErasmus Mundus, Tempus och Grundtvig.LärarmobilitetAntalet in- och utresande lärare/forskare har legat påungefär samma nivå under flera år. Totalt uppgick antaletutresande lärare/forskare under 2004 till 43 ochantalet inresande till 87. Under 2005/2006 åkte 30 lärarepå lärarutbyte inom ramen för Erasmusprogrammet.Vidare har 15 lärare från Umeå universitet åktut via Linnaeus-Palme, ett utbyte riktat till utvecklingsländer,9 lärare via North2North samt 11 lärarevia Nordplus.Bostadsgaranti till utbytesstudenterI likhet med många andra lärosäten har Umeå universiteterbjudit en bostadsgaranti till alla utbytesstudenter.Riksrevisionen har anmärkt mot detta och rekommenderatUmeå universitet att i en skrivelse tillregeringen begära dispens för att bedriva uthyrningsverksamhet.En sådan skrivelse har av rektor lämnatstill Utbildningsdepartementet.I dagsläget blockförhyr International Office drygt250 rum av Bostaden AB och hade 420 hyresgäster un-12

Resultatredovisningder 2006, många bor kortare tid än en termin. Verksamhetenär kostnadsneutral och belastar inte universitetsanslaget.FreemoversAntalet studenter som på egen hand söker sig till Umeåuniversitet, utan hjälp av utbytesprogram, fortsätter attöka och då särskilt från länder utanför EU/EES-området.Gruppen benämns oftast som freemovers. För någraår sedan var antalet ansökningar från denna gruppomkring 150 per läsår. Antalet ansökningar från freemovershar ökat snabbt under de senaste åren. År 2003var antalet ansökningar omkring 600, för att år 2006ha ökat till drygt 3 000. Numera besvaras årligen över12 000 e-brev av universitetets International AdmissionsOffice. Den snabba ökningen av antalet ansökningartill Umeå universitet har skapat många praktiskaproblem av typ behörighetskontroller av utländskaexamina, rättsäkerhet i samband med antagning, hjälpmed bostäder etc.ForskarutbildningenUmeå universitet anordnar en årligt återkommandeintroduktionsdag för internationella doktorander.Dessutom har universitetet ett särskilt informationsmaterialoch en engelskspråkig webbplats som vändersig till internationella doktorander. De satsningar somunder året gjorts på fler engelskspråkiga magisterprogramkan på sikt komma att leda till fler internationelladoktorander.Universitetsstyrelsens målUniversitetsstyrelsen har satt upp målet att det ska finnasen internationell kontaktfunktion vid varje institutionoch detta mål klaras år 2006, d.v.s. alla institutionerhar en kontaktperson. Styrelsen har också angettatt fakulteterna ska arbeta med att finna nya partneruniversitetunder år 2006 och detta har resulterat i attfakulteterna har lyckats ingå avtal med 9 nya partneruniversitetår 2006.Jämställdhet mellankvinnor och mänMål 4: Universitet och högskolor skall i sin verksamhet främjajämställdhet mellan kvinnor och män.I årsredovisningen skall universitet och högskolor redovisavilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning– i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar-och vårdutbildningar och tekniska utbildningar,– inom områden i forskarutbildningen med ojämn könsfördelning,– vid rekrytering och befordran av lärare, och– vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer ellermotsvarande.Vidare skall lärosätena för perioden 2005-2008 fastställa målför andelen personer av underrepresenterat kön bland nyrekryteradelärare inom samtliga lärarkategorier samt i årsredovisningenredovisa målen och utfall för 2005 och 2006.Andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekteroch dekaner skall redovisas.Universitet och högskolor skall i årsredovisningen även redogöraför hur lärosätet stimulerar jämställdhetsarbetet ochhur åtgärder för att främja jämställdhet följs upp.Universitet och högskolor skall även rapportera hur genusperspektivbeaktas i utbildningen.I universitetsstyrelsens beslutade handlingsplan finnstvå projekt som handlar om att stärka genusperspektiveti utbildningen för att främja jämställdhet vid universitetet,Kartläggning av genusperspektiv i utbildningensamt Seminarieserie för genusperspektiv i utbildningen.I handlingsplanen finns också två projekt i syfte attstödja kvinnliga forskare, Mentorprogram för kvinnligaforskare och Undersökning varför kvinnor avbrytersin forskarkarriär.Universitetsstyrelsen har för år 2006 gett Jämställdhetsrådetett uppdrag att analysera jämställdheten vidUmeå universitet kvalitativt och kvantitativt, blandannat har rådet under året gjort analyser av jämställdhetsplaneroch analyser av statistiska data.GrundutbildningI grundutbildningen har fakulteterna generellt en klarmajoritet av kvinnliga studenter. Totalt vid Umeå universitetetär nu 62 procent av grundutbildningsstudenternakvinnor, vilket är oförändrad fördelning i jämförelsemed 2005.Beträffande utbildningar är polisutbildningen särprägladdå det här finns en klar övervikt av manligastudenter. Dock har andelen kvinnliga studenter härökat med 2 procent under 2006. Om en analys görsav kurser, utbildningsprogram och kurser finns dockstora skillnader också inom fakulteterna. Fördelningav studenter i grundutbildningen visas i diagrammetpå nästa sida.13

Resultatredovisning%Könsfördelning per fakultet 200680706050403020100Hum Sam Med Teknat Lär Polis UmU totaltKvinnorMänDiagram: Fördelning kvinnor och män totalt och per fakultet, (inkl. polisutbildningen)i procent.Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har andelenkvinnliga studerande på naturvetenskapliga och tekniskautbildningar från 1991/92 stadigt ökat från 34procent, för att nå en topp 1998 då andelen var 38 procent.Därefter har andelen kvinnor inom programutbildningaravtagit något. Under 2006 var andelen 36procent en ökning med 1 procent från 2005. Uppdelatpå olika kategorier så återfinns den största andelenkvinnor på naturvetarprogrammen (46 procent), därefterkommer civilingenjörs- och Industridesignprogrammensom har i genomsnitt 22 respektive 39 procentkvinnor medan den lägsta andelen kvinnor (9procent) återfinns på högskoleingenjörsprogrammen.Inom receptarieprogrammet är andelen kvinnor myckethög, nämligen 94 procent. Glädjande nog är andelenkvinnliga studerande på basårsutbildningarna relativthög (43 procent). Då många av de studerandepå basåret går vidare till våra högskoleingenjörsutbildningarkan man hoppas på att den manliga dominansenpå vissa högskoleingenjörsprogram i en nära framtidtill viss del skall minska.Vid en noggrannare analys finner man att några avde traditionella naturvetarprogrammen har en hög andelkvinnor, exempelvis miljö- och hälsoskydd, biologi,molekylärbiologi, geoekologi/geovetenskap och kemi(där andelen kvinnor är högre än 50 procent), medande tekniska utbildningsprogrammen är mer populärabland manliga studenter. Dock bör här framhållasbioteknik och genomik, (tidigare teknisk biologi)där man till övervägande del har kvinnliga studerande,och teknisk naturvetenskaplig kemi som utgör undantagbland civilingenjörsprogrammen med vanligenmanlig dominans. Det nyligen startade civilingenjörsprogrammeti interaktionsteknik och design har ävenvisat sig attrahera en stor andel kvinnor. Bland högskoleingenjörsprogrammenfinns många kvinnliga studerandeinom medie- och rymdprogrammen.Ett omfattande arbete läggs ner på att rätta till skevheternär det gäller könsfördelningen inom programmen.Goda exempel är de ”tjejhelger” som teknisk fysik,teknisk datavetenskap och energiteknik anordnarvarje år för att rekrytera kvinnliga sökande till dessa utbildningsprogram.Detta är en av anledningarna till attett ökat antal kvinnliga studerande nu går på civilingenjörsprogrammeti teknisk fysik. Vidare stödjer fakultetenkvinnliga datavetare genom att ge bidrag till olikaseminarier samt resor till nationella kvinnliga datavetenskapligakonferenser som årligen anordnas på olikahåll i landet. Ett mycket uppskattat inslag under senareår har varit det årligen återkommande mentorprojektetbland kvinnliga teknologer. Sedan fem år tillbakadrivs även ett mentorprojekt riktat mot gymnasisteri sista årskursen på det naturvetenskapliga gymnasiet.Projektet har rönt stor uppskattning och lockar gymnasisterfrån skolor i Umeå, Örnsköldsvik och Lyckselemed omnejd.Utöver dessa återkommande aktiviteter har fakultetenunder 2006 analyserat kursmaterial och labb m.m.utifrån genusperspektiv, bjudit in kvinnliga föreläsaretill olika kurser och seminarier.Vid fakulteten för lärarutbildning ingår jämställdhetoch genusvetenskap, liksom andra värdegrundsfrågor,i lärarutbildningens uppdrag. Frågorna kan inte väljasbort utan utgör en naturlig och självklar del i utbildningenav dem som ska arbeta med barn och ungdomarinom förskolan och skolan. Jämställdhetsfrågornaoch genusperspektivet beaktas och integreras i samtligakurser i förhållande till den enskilda kursens mål,innehåll och syfte. Fakultetsnämnden för lärarutbildninghar i övrigt en plan för jämställdhetsarbetet inomnämndens ansvarsområde och de institutioner sommedverkar i lärarutbildningen har jämställdhetsplaner.I dessa planer finns avsnitt som behandlar mål för undervisningen.Exempel på sådana mål är:– Av varje kursplan ska tydligt framgå hur det könsteoretiskaperspektivet skall tas upp i kursen.– I varje kurslitteraturlista skall författare av båda könenvara representerade. Författarnas förnamn skallskrivas ut.– I varje kursutvärdering ska det finnas minst en frågasom berör hur de studerande uppfattat att det könsteoretiskaperspektivet har belysts i kursen. I sammanställningenskall eventuella könsrelaterade skillnaderi värderingen av kursen redovisas.– Att utveckla valbara kurser om jämställdhet inomlärarutbildningen där syftet är att dels beskriva ochförklara fenomen som kan hänföras till jämställdhetsbegreppet,dels i samverkan med de studerandeutveckla arbetsmetoder inom områdena förskola,skola och undervisning som kan bidra till att öka14

Resultatredovisningsamt redovisa vilka åtgärder som planeras för 2007. Lärosätetskall vidare redovisa det totala antalet forskarassistenteroch biträdande lektorer (antalet individer) samt antaletnyanställda forskarassistenter och biträdande lektorer förbudgetåren 2006, 2005, 2004 och 2003. Större förändringarmellan åren eller skillnader mellan vetenskapsområdenskall kommenteras.Åtgärder under 2006 med syfte att nå målenmed den strategiska kompetensförsörjningen vidUmeå universitet.I oktober 2006 var 4 143 personer anställda vid Umeåuniversitet, 2 605 av dessa var tillsvidareanställda.Medianåldern bland all personal var 45,4 år och blandtillsvidareanställd personal 51,5 år. Åldersfördelningenför de anställda på Umeå universitet är snedfördelad.Bland de tillsvidareanställda är 43 procent 55 åreller äldre. Antalet helårsarbetare över hela året medavdrag för sjukledigheter och tjänstledigheter uppgårtill 3 568.Inom den närmaste tioårsperioden kommer en betydandedel av de anställda att gå i pension vid universitetoch högskolor i Sverige. De kommande 9 årenberäknas 984 personer uppnå 65 års ålder vid Umeåuniversitet, det motsvarar nästan en fjärdedel av personalen.Pensionsavgångarna ger möjligheter i den strukturomvandlingsom universitetet befinner sig men skaparockså problem då värdefull kompetens försvinneroch måste ersättas.400350300250200150100500Åldersfördelning tillsvidareanställda18–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–Diagram: Åldersfördelning tillsvidareanställda Umeå universitet 2006.Pensionsavgångar vid Umeå universitet 2007-2015Redovisningen i tabellen utgår ifrån den tidigare gällandeålderspensionsgränsen 65 år. Idag finns en flexibelpensionsålder mellan 61 och 67 år. De flesta väljerdock att gå i ålderspension vid 65 år, men tendensenär att fler väljer att arbeta åtminstone deltid efter 65 år.Dessutom finns möjlighet att gå i delpension från 61år och ungefär 10 procent i åldrarna 61–65 år har valtdenna möjlighet. För vissa yrkeskategorier gäller fort-MKvfarande PA 91 bl.a. laboratorieassistenter, lokalvårdaremed flera, vilket innebär att de har möjlighet att gåi ålderspension från 63 år.140120100806040200Personal som uppnår 65 års ålder2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015TA-personalLärareDiagram: Personal som uppnår nedre pensionsgräns 65 år vid Umeå universitet2007–2015.Kärnkompetenser och åldersfördelning inom olikapersonalkategorierStuderar man åldersfördelningen bland universitetetsprofessorer finner man att 65 procent av dessa är 55 åreller äldre. Dessutom är könsfördelningen bland gruppenprofessorer ojämn, 20 procent är kvinnor. Antaletanställda professorer uttryckt i heltidsekvivalenter harminskat med 3 procent (296 professorer 2005, 287professorer 2006). När det gäller universitetslektorerär 37 procent av dessa 55 år eller äldre, 40 procent avuniversitetslektorerna är kvinnor. Den jämnaste könsfördelningenuppvisar gruppen universitetsadjunkter,54 procent av dessa är kvinnor. Inom den gruppen är35 procent 55 år eller äldre.De stora pensionsavgångarna och de därmed ökadebefordringsmöjligheterna för lärare innebär minskadflyttbenägenhet och eftersom situationen är densammapå många andra universitet är det troligt att Umeåuniversitetet i framtiden i högre grad måste vara självförsörjandepå lärare. Det är viktigt att analys avseendepensionsavgångar sker inom olika nivåer i organisationen,då valet av strategier sannolikt behöver anpassastill de olika situationer som råder inom olika fakulteteroch institutioner.Åldersstrukturen för den teknisk-administrativapersonalen liknar den för kärnkompetenserna. Förnärvarande finns inga rekryteringsproblem bland denteknisk-administrativa personalen och det råder ingasvårigheter att få kvalificerade sökande till de befattningarsom utannonseras. Inom en del befattningskategorierråder viss övertalighet och för några kategorierfinns rekryteringsbehov. En klar tendens är att kompetensväxlingsker inom den teknisk-administrativa personalenallt eftersom verksamhetsbehoven förändras.18

ResultatredovisningRedovisning av sjukfrånvaron 2006Vid Umeå universitet har sjukfrånvaron minskat från3,0 till 2,5 procent jämfört med 2005. Det är främstlångtidssjukfrånvaron som minskat och den utgör 68procent av den totala sjukskrivningen. Sjukfrånvaronhos kvinnor har minskat med 0,8 procentenheter jämförtmed 0,2 procentenheter hos männen. Bland åldersgruppernaär minskningen störst bland personal över50 år (0,7 procentenheter) medan en ökning kan noterasi åldersgruppen 0–29 år (0,4 procentenheter).Under året har arbetet fokuserats på rehabiliteringsåtgärderför mycket långa sjukskrivningar samt ytterligaresatsningar på friskvård och förebyggande rehabiliteringsåtgärder.En bidragande faktor till dessaytterligare satsningar är de projektmedel som Umeåuniversitet erhållit från område Satsa friskt hos Utvecklingsrådet.Sjukstatistik 2004 2005 2006Total sjukfrånvaro 3,4 % 3,0 % 2,5 %Långtidssjukfrånvaro 2,7 % 2,2 % 1,7 %Sjukfrånvaro kvinnor 4,8 % 4,2 % 3,4 %Sjukfrånvaro män 1,9 % 1,8 % 1,6 %Sjukfrånvaro ålder –29 1,6 % 1,2 % 1,6 %Sjukfrånvaro ålder 30–49 2,9 % 2,8 % 2,3 %Sjukfrånvaro ålder 50– 4,8 % 3,8 % 3,1 %Tabell: Sjukfrånvaro vid Umeå universitet 2004-2006, i procent.År 2000 påbörjades systematiska mätningar av arbetsklimatet,vilka under den följande fyraårsperioden komatt genomföras successivt i hela verksamheten. Dessamätningar visade på klara skillnader mellan olika institutioneroch enheter, mellan män och kvinnor liksommellan olika yrkesgrupper, när det gäller arbetsvillkor,trivsel och hälsa. Resultaten redovisades på enhets-/institutionsnivåoch var tänkta att användas som ett stödi verksamhetsutvecklingen.Under hösten 2006 genomfördes en ny klimatmätninginom ramarna för utvecklingsprojektet Satsafriskt. Denna gång anlitades SCB och data-insamlingengenomfördes med hjälp av en webbaserad enkätsom arbetats fram i samarbete med SCB. I SCB’s analysmodellsammanställs data i en modell där olika områdensbetydelse för hur man trivs med sitt arbete ochsin arbetsplats redovisas, ett s.k. Nöjd-Medarbetar-Index(NMI). I december månad återrapporterade SCBoch resultaten har dels redovisats övergripande, dels tillde enskilda enheterna/institutionerna. Resultaten sammanställsi en åtgärdsmatris vilken är tänkt att fungerasom ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Enuppföljning är inplanerad till hösten 2008.ÅtgärderÅtgärder 2006 – Jämställdhet(Se under rubrik jämställdhet sid. 13)Åtgärder 2006 för att främja mångfald och likabehandlingEnligt Umeå universitets vision ska universitetet varaett universitet där respektfulla och öppna samtal mellanmänniskor med olika bakgrund, perspektiv och kompetenslägger grunden för lärande, skaparkraft och utveckling.För att verka för denna vision har bland annatett åtgärdsprogram mot kränkande särbehandling,trakasserier och diskriminering tagits fram och implementeratsunder året. Åtgärdsprogrammet utgör ettviktigt led i arbetet med att uppfylla ett av målen för2006 som innebar att höja kunskapen om den lagstiftningsom skyddar från diskriminering i arbetslivet ochi högskolevärlden. Ett annat av de uppsatta målen för2006 var att höja kunskapen inom organisationen förfrågor som rör individer med funktionsnedsättning.Universitetet har under året påbörjat ett deltagande idet regionalt EU-finansierade projektet Västerbottenutan hinder. Projektet är en behovsstyrd utbildningsinsatssom leds av Handikappföreningarnas samarbetsorgan,HSO Västerbotten. Genom detta projekt haruniversitetet fått möjlighet till ökad kunskap via ettantal tillgänglighetsseminarier. Utöver denna utbildningsinsatshar utbildnings- och informationsinsatsergenomförts till chefer och ledare, till nyanställda i sambandmed introduktionsutbildning och till arbetsmiljö-samt studerandearbetsmiljöombud. Under året haräven specifika utbildningsinsatser genomförts med fokuspå rekryteringsprocessen.Åtgärder 2006 – Verksamhetsplanering (VP) ochverksamhetsberättelse (VB)Fakulteter och institutioner har redovisat mål och planeradeåtgärder inom området kompetensförsörjningi verksamhetsplanen för 2006. Varje vår genomförs enrektorsdialog med fakultetsledningarna, och vid det tillfälletges utrymme att reflektera bl.a. kring Umeå universitetskompetensförsörjning och återkoppla kringdenna viktiga återrapportering från verksamheten. Varjefakultet har unika utvecklingsmål och utmaningar,och rektor ges en fördjupad bild av läget för området.Efter dialogen är målet att fakultetsledningarna i sintur ger respons till institutionernas ledningar om derasarbete med VP och VB.19

ResultatredovisningUnder hösten 2005 genomfördes ett introduktionsprogramför nya dekaner och prodekaner med syftet att effektiviserachefsbyten, tydliggöra chefsrollen samt attbehandla strategiskt viktiga utvecklingsområden. Under2006 har ett chefs- och ledarutvecklingsprogram, UCLför dekaner och prodekaner genomförts. Programmetär en fördjupning av introduktionsprogrammet. Fokushar lagts på rollen som chef över prefekterna.En rad aktiviteter i syfte att säkra ledarförsörjningoch öka andelen kvinnor som ledare har genomförts.”Nyfiken på ledarskap”, ett tvåårigt program inom teknisk-naturvetenskapligfakultet avslutades våren 2006men fortsätter i nätverksform. Hälften av deltagarnahar fått chefs- eller fakultetsuppdrag. LUPA, ledarutvecklingför pedagogiskt ansvariga ledare, (studierektorermfl.) är ett pilotprojekt inom IDAS-UmU somhar genomförts under året. Utvärderingen visar att programmetgett relevanta kunskaper och bidragit till atttydliggöra och stärka ledarrollen. Deltagarna uttryckerönskemål om att programmet ska utökas och geskontinuerligt.Åtgärd 2006 – ForskarhandledarutbildningarUmeå universitet har satsat på att utveckla forskarhandledarrollengenom handledarprogrammet i Umeå,HandUm, som ges av Universitetspedagogiskt centrum.Programmet omfattar kursen Forskarhandledningi praktiken (totalt har ca 450 handledare gåttdenna utbildning) samt olika fördjupningar i form avkurser, mentorsprogram, seminarier och konferenser.Åtgärder 2006 – Högskolepedagogisk utbildningUniversitetspedagogiskt centrum har erbjudit 15 kursermed olika inriktningar under 2006. 304 universitetslärarehar genomgått någon eller några av dessa kurser.Målen för 2006 har uppfyllts då så gott som samtligasökanden till kurserna har beretts plats senast vid ettandra ansökningstillfälle.Mål kompetensförsörjning 2005, 2006 och 2007De mål som redovisades i fjolårets årsredovisning gällertill 2007 varför endast få uppdateringar finns i textennedan.Ett flertal av de strategier som ligger till grund för attnå vision 2010 stödjer den för myndigheten angelägnaoch strategiska kompetensförsörjningen för att kunnaattrahera, behålla och utveckla våra medarbetare:Respekterat och engagerat– Doktorander ska ges en strukturerad och välkomnandeintroduktion och vi ska verka för att de skafå en likvärdig social trygghet oberoende av fakultetstillhörighet.– Lärare ska få möjlighet att stärka sin kompetens somhandledare och fortbilda sig utanför den egna disciplinen.– Vi ska stimulera det internationella utbytet och samarbetet.– Vi ska underhålla och skapa nya informella och formellanätverk med andra universitet, företag och organisationeri världen.– Doktorander ska i ökad utsträckning kunna förläggadelar av sin forskarutbildning utanför Sverige.– Vi ska skapa en rationell arbetsfördelning som germaximala resurser till utbildning och forskning viaett administrativt reformarbete.– Positiv särbehandling, belöning och stöd i olika formerär instrument för att skyndsamt åstadkommaen jämlik rekrytering av kvinnor och män till vårautbildningar samt till ledarbefattningar på alla nivåer.– Vi ska mer aktivt inrikta rekryteringen till att ökamångfalden i syfte att stärka vår konkurrenskraft– Kunskapen om likabehandlingsfrågor ska öka hosalla anställda.Lust till utveckling– Vi ska skapa en kreativ och utmanande arbetsmiljö.– Vi ska analysera vilka kompetenser som behövs föratt våra strategier ska kunna genomföras och utvecklatid till kompetensutveckling för alla anställda.– Rörligheten mellan akademiska och administrativatjänster och uppdrag ska stimuleras.– Vi ska söka upp och bedriva målmedveten rekryteringav nya medarbetare med hög kompetens.– Alla ledare ska aktivt verka för kvinnors och mänslika möjligheter och för en arbetsmiljö som främjaranställda och studenters arbetsglädje och lust till utveckling.– Gott ledarskap ska belönas.Framgång tillsammansFör att öka kunskapen om och stärka de positiva attitydernatill vår verksamhet ska vi utveckla en genomtänktkommunikationsstrategi.Mål – Mångfald och likabehandling 2007Under hösten 2006 har universitetet genomfört enmedarbetarundersökning med bland annat frågor somberör mångfald och likabehandling. Under 2007 skadetta material och underlag sammanställas och bear-21

Resultatredovisningbetas med syfte att skapa ett underlag för fortsatt arbetemed frågorna som berör mångfald och likabehandling.Utöver detta ska de kontinuerliga inslagenav utbildningsinsatser för chefer/ledare, studenter, anställdafortsätta som tidigare år. Arbetet med uppföljningsamt framtagande av nya planer inom områdetska vara klart i juni 2007.Mål – Fakulteternas verksamhetsuppdrag 2007Rekryteringen till forskarutbildningen ska stärkas genomatt fakulteterna ska utveckla sina strategier ochkriterier för rekrytering till forskarutbildningen. Senast2007-10-01 ska resultatet av detta utvecklingsarbeteredovisas för rektor. Den strategiska kompetensförsörjningenska säkras genom att fakulteternahar givits i uppdrag att under 2007 analysera framtidapensionsavgångar och ta fram en strategi för konkurrenskraftigrekrytering av professorer och lektorermed hänsyn till verksamhetens utveckling. Den könsmässigasnedfördelningen ska åtgärdas genom att fakulteternaunder hösten 2007 ska redovisa till rektorhur man arbetar för att andelen av såväl kvinnor sommän ska vara minst 40 procent av nyrekryterade professorer,minst 40 procent av nyrekryterade lektorer,minst 40 procent av nyrekryterade forskarassistenteroch minst 40 procent av nyrekryterade forskarstuderande2007–2008. Fakulteterna ska redovisa vilka åtgärdersom vidtagits för att få jämnare könsfördelningi utbildningar med ojämn könsfördelning, i forskarutbildningarmed ojämn könsfördelning, vid rekryteringoch befordran av lärare samt vid rekrytering av dekaner,prefekter, studierektorer eller motsvarande.Fakulteterna har dessutom i uppdrag att implementeraden effektivisering av administrationen som detadministrativa projektet möjliggjort samt även i övrigtgenomföra effektiviseringar. Fakulteterna ska särskiltbeakta möjligheterna att skapa större underlag föradministrativa funktioner genom samordning över institutionsgränser.Fakulteterna ska rapportera vad somgenomförts i en delrapport per 2007-04-30 och i enslutrapport per 2007-10-01.Mål – Rörlighet 2007Yrkesverksamma utanför universitetet ska kunna medverkasom lärare och forskare. Det kan vara i form avföretagsforskarskolor och adjungerade professurer, menockså andra typer av deltidsanställning vid universitetet.Personalstrukturen inom myndigheten och på vissabefattningar erbjuder en särskild form av rörlighet närt.ex. gästforskare och postdoktoranställningar är vanligtförekommande. Prefektskapet som idag är tidsbegränsatmedför en rörlighet inom denna ledarkategori.Via karriärcenter ges möjlighet att erbjuda karriärvägledningsstödför att stimulera en rörlighet.Mål – Administrativ personal 2007Inom den närmaste tioårsperioden förväntas mångaadministratörer vid institutioner och förvaltningsenhetergå i pension. Emellertid är tillgången på kvalificeradesökande till administrativa befattningar god.Det administrativa utvecklingsprojekt som initieradesunder 2004 med målet att effektivisera de administrativaprocesserna, detta i syfte att verksamhetenssamlade resurser i högre grad ska tillfalla kärnverksamheten,avslutas i början av 2007. Arbetet med att effektiviserade administrativa stödfunktionerna kommeratt fortsätta.Mål – Personalprocesser 2007Ett projekt för kartläggning av och förbättring av rekryteringsprocesseninitierades under hösten 2006.Målen med projektet är att åstadkomma en effektivarerekryteringsprocess avseende arbetsinsats, kostnaderoch kvalitet och att upprätta rutinbeskrivningarför rekryteringsprocessen. Projektet kommer att pågåunder våren 2007. Universitetet kommer även att genomföraprojekt som syftar till att effektivisera omställningsprocessenoch användning av annonser i rekryteringunder 2007.Mål – Verksamhets- och kompetensanalys 2007Projektet fortsätter under 2007. Detta sker mot bakgrundav en ansträngd ekonomi för flertalet institutionervilket kan leda till övertalighet, fortsatt stora pensionsavgångaroch behov av kompetensväxling. Enutvärdering av metodiken verksamhets- och kompetensanalyskommer att göras under våren 2007.Mål – Lokal utvecklingsfond 2007 (lokala omställningsmedel)Mål under 2007 är att fortsatt stödja redan beviljadeinstitutionsprojekt, vissa delpensioner och parternasgemensamma satsning på den nya arbetsmodellenVägval 2010. Ett av dess mål är att utveckla verktyg iomställningsarbetet för att möta en större individ- ochsituationsanpassning.Mål – Ett ännu friskare universitet 2007Utvecklingsrådet har beviljat en projektansökan (6,4mnkr under en treårsperiod) från Umeå universitet.Delar av projektet genomförs tillsammans med Luleåtekniska universitet. Syftet med projektet ”Ett ännu22

Resultatredovisningfriskare universitet” är att öka medvetenheten hos cheferoch medarbetare om vikten av kunskap kring vadsom påverkar sjukbilden i den akademiska miljön ochvilka åtgärder som gagnar en positiv utveckling. Fokusblir dels att initiera proaktiva insatser som sannoliktska leda till minskade behov av akuta stödinsatseroch dels ett utvecklat ledarskap för att nå målet nöjdaoch friska medarbetare. När det gäller delområdetaktiv rehabilitering kommer under 2007 det påbörjadefördjupnings- och utvecklingsarbetet att fortsätta.Nyckeltal som är av intresse är sjuktalens utveckling,andel sjukskrivna genom företagshälsovården, genomfördarehabiliteringsutredningar samt antalet anställdamed sjukersättning. Resultaten på en medarbetarenkätkommer att tolkas och delges medarbetarna påUmeå universitet. Aktiviteter inom delområdet ”Utvecklingoch förnyelse av ledningsfunktionen” kommeratt genomföras.Mål – Ledarutveckling 2007Ett viktigt mål är att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningenav ledare. Akademin präglas inom kärnverksamhetenav ett semiprofessionellt ledarskap vilketinnebär att det kan krävas speciella insatser för attkunna attrahera, behålla och utveckla dessa ledare. Förnya ledare är det av stor vikt att de snabbt kommer ini chefs- och ledarrollen och på kort tid når en tillfredställandekompetens för att fullgöra sitt chefsansvar påett sätt som säkrar att lagar och regler följs. Insatser föratt säkra detta ska ske genom att;– Chefsförsörjningsinsatser gentemot blivande ledare,speciella satsningar på kvinnor som är intresseradeav att utöva ledarskap. Andelen kvinnliga ledare påalla nivåer ska vara minst 40 procent.– Alla nya dekaner och prefekter bör ha påbörjat UCLprogrammetsenast 6 månader efter tillträde.– introduktionsprogram ska finnas för både dekaneroch prefekter på olika nivåer inom organisationen.– Administrativa enhetschefer är även fortsättningsvisen av målgrupperna för UCL-programmet. Detinnebär även att de ingår i nätverk samt deltar i seminariertillsammans med akademiska ledare.– En ledarskapspolicy ska utarbetas för att stärka kompetensförsörjningoch rekrytering.Andelen kvinnliga forskare på högre befattningar skaöka. Med anledning av detta ska ett ettårigt mentorprogramför unga kvinnliga forskare och för potentiellakvinnliga forskningsledare starta 2007. Omfattningpå programmet är 20 deltagare per år under tre år.Mål – Högskolepedagogisk kompetens och IKTkunskap2007Umeå universitets lärare ska ha en hög pedagogisk kompetensinkluderande IKT-kunskap. För att uppnå dettakommer Universitetspedagogiskt centrum att under2007 inleda två projekt, projekt 10: Våra lärare ska haen hög pedagogisk kompetens samt projekt 17: Kompetensutvecklingkring pedagogiska möjligheter medIKT i utbildningen. Målet med projekt 10 är att utökaden pedagogiska utbildningen för lärare till 10 veckor,ge fler pedagogiska kurser på engelska, implementeradet pedagogiska handlingsprogrammet och undersökaom det pedagogiska meritvärdet kan ökas genompremiering av pedagogisk excellens. Målet med projekt17 är att utveckla den pedagogiska användningenav IKT i universitetets utbildningar.Forskarassistenter och biträdande lektorerBåde totala antalet forskarassistenter och antalet nyanställdaforskarassistenter har minskat sedan 2003, vilketillustreras av nedanstående tabell. Universitetsstyrelsenhar tidigare avsatt särskilda medel för att säkrakompetensförsörjningen, bl.a. genom en satsning påanställningar som forskarassistent. Dessa medel har fasatsav under de senaste åren, vilket är en av orsakernatill att antalet forskarassistenter minskat.ÅrTotalt antalforskarassistenterAntalkvinnorAntalmän2003 125 47 782004 131 47 842005 116 43 732006 82 23 59Tabell: Redovisning av totala antalet forskarassistenter 2003-2006.ÅrNyanställdaforskarassistenterAntalkvinnorAntalmän2003 12 4 82004 9 2 72005 9 4 52006 8 1 7Tabell: Redovisning av totala antalet forskarassistenter 2003-2006.Umeå universitet har inte anställt några biträdandelektorer.23

ResultatredovisningGrundläggande högskoleutbildning med stödfunktionerInledningUmeå universitet bedriver grundutbildning inomområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap,teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning,design, konst, musik, idrott samt övrig.Umeå universitet ger många program och kurser medtvärvetenskaplig inriktning, t.ex. återfinns beteendevetenskapoch ekonomi i service-management programmet.Teknik och kommunikation förenas i medieingenjörsprogrammet.Dessutom ger universitetet ettmagisterprogram i kognitionsvetenskap som innehållerinslag av humaniora, beteendevetenskap och teknik.Universitetet tilldelar varje fakultetsnämnd ett utbildningsuppdragoch en ekonomisk ram baserad påberäknat antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer(hpr) omräknad utifrån de ersättningsbeloppsom fastställs i regleringsbrevet. En avräkningsker i efterhand av faktiska utfallet av antalet helårs-studenter och helårsprestationer. Uppdragen till nämndernainnehåller även vissa andra specifika mål ochuppdrag avseende jämställdhet, internationalisering,examina m.m.Inledningsvis ges en sammanställning över utvecklingenav det totala antalet individer i grundutbildningen,antalet helårsstudenter, antalet helårsprestationeroch prestationsgraden under perioden 1997-2006.Tabellen nedan avser grundutbildning inklusive uppdragsutbildning.Sedan 1997 har antalet grundutbildningsstudenterökat med 21 procent (4 838 studenter).Under det senaste året har dock en mindreminskning skett (371 studenter). Både antalet studenterpå program och fristående kurser har minskaten aning jämfört med 2005. Antalet distansstudenterhar ökat. Prestationsgraden har varit relativt konstantunder de senaste åren, men en liten ökning harskett från 2005.År Antal registrerade individer Helårsstudenter HelårsprestationerVaravfristående kurserTotalt Program Totalt Normal Distans Totalt Distans Sommar Totalt Distans Sommar1997 22 584 11 383 14 376 9 415 6 387 14 710 1 779 296 12 160 83% 1 397 79% 166 56%1998 22 849 13 129 14 348 9 929 5 513 15 495 1 632 255 12 780 82% 1 192 73% 137 54%1999 22 784 13 566 12 650 8 389 5 164 15 743 1 701 268 13 317 85% 1 330 78% 135 50%2000 23 712 13 637 13 549 8 583 5 907 15 837 1 746 301 13 292 84% 1 261 72% 135 45%2001 24 009 14 241 14 162 9 070 6 211 16 089 1 807 311 13 480 84% 1 378 76% 150 48%2002 24 701 14 852 14 206 9 041 6 661 16 345 1 906 341 13 687 84% 1 357 71% 180 53%2003 25 622 15 648 14 605 9 204 6 729 16 868 2 221 358 14 160 84% 1 523 69% 174 49%2004 26 650 16 121 14 977 8 951 7 305 17 296 2 461 335 14 369 83% 1 753 71% 179 53%2005 27 795 16 203 15 607 8 675 8 167 17 475 2 624 315 14 639 84% 1 904 73% 184 58%2006 27 424 15 735 15 572 7 963 8 775 16 707 2 647 294 14 247 85% 1 796 68% 169 57%Tabell: Totala antalet registrerade studenter i grundutbildning (motsv.) 1997-2006 (alla kurstyper dvs. inkl. uppdragsutbildning m.fl.). Antalet registrerade individer ärräknade på verksamhetsår (vt + ht), medan hst och är räknade på kalenderår.VaravVaravTabellförklaringNormal normal studieformDistans distansutbildningSommar sommaruniversitetSummering kan ej göras av antalet individer då en student kan delta i olika typer av utbildningar/distributionsformerPrestationsgraden uttryckt i procent = hpr/hst x 10024

ResultatredovisningNedanstående diagram redovisar utvecklingen av antaletstudenter vid Umeå universitet under de senaste tioåren. Antalet studenter har ökat med 21 procent sedan1997. Antalet studenter registrerade på program harökat med 38 procent under samma tidsperiod, medanantalet studenter på fristående kurser endast har ökatmed 8 procent.30 00025 00020 00015 00010 0005 0000Antal registrerade studenter i grundutbildning 1997–20061997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006TotaltProgramKurserDiagram: Antal registrerade studenter i grundutbildningen perioden 1997–2006(alla kurstyper dvs. inkl. uppdragsutbildning m.fl.).Prestationsgraden totalt för universitetet har under desenaste tio åren legat konstant på omkring 83-84 procent.2006 ökade prestationsgraden till 85 procent.%Prestationsgrad 2002–2006 (%)1009080706050402002 2003 2004 2005 2006Totalt 84% 84% 83% 84% 85%Program 90% 90% 90% 90% 92%Frist-kurs 71% 70% 69% 70% 69%Distans 71% 69% 71% 73% 68%Sommar 53% 49% 53% 58% 57%120100806040200Könsfördelning 2002–2006 (%)38,3 38,7 40,9 38,1 37,661,7 61,3 59,1 61,9 62,42002 2003 2004 2005 2006MänKvinnorDiagram: Könsfördelningen i grundutbildningen perioden 2002–2006 (alla kurstyper,dvs. inkl. uppdragsutbildning m.fl.)Andelen yngre studerande (under 25 år) ligger på 39procent. Från år 2002 har andelen yngre studerandeminskat, från 40,7 till 39 procent procent. Universitetetssatsningar på decentraliserad utbildning är sannolikten anledning till att medelåldern ökat. Medelåldernför grundutbildningsstudenterna 2006 var 29,9 år.Åldersfördelning 2002–2006%45,040,035,030,025,020,015,010,05,00,0< 25 år 25–34 år > 34 år2002 40,7% 34,8% 24,6%2003 40,2% 35,2% 24,6%2004 40,0% 35,4% 24,6%2005 39,9% 36,1% 24,0%2006 39,0% 36,0% 25,0%20022003200420052006Diagram: Åldersfördelning i grundutbildningen perioden 2002–2006 (alla kurstyperdvs. inkl. uppdragsutbildning m.fl.)Diagram: Prestationsgrad vid Umeå universitet 2002–2006, procent.Den totala andelen kvinnor i grundutbildningen, räknati helårsstudenter, är ca 62 procent och varierar endastmarginellt från år till år. Andelen kvinnor är störstinom områdena vård, lärarutbildning och humaniora,medan andelen män fortfarande är störst inom utbildningsområdetteknik. I diagrammet nedan åskådliggörskönsfördelningen under åren 2002-2006.25

ResultatredovisningEkonomisk översiktNedan ges en sammanställning över intäkter och kostnader inom grundutbildningen (tkr).Grundläggande högskoleutbildningGrundutbildningUppdragsverksamhetenligt uppdrag Beställd Uppdrags- Övrigi regleringsbrev utbildning utbildning verksamhet TotaltVerksamhetens intäkterAnslag 1 146 948 0 0 0 1 146 948Avgifter 40 115 0 179 859 3 219 977Bidrag 0 0 0 43 147 43 147Finansiella intäkter 9 021 0 41 336 9 396Summa intäkter 1 196 084 0 179 900 43 486 1 419 468Verksamhetens kostnaderPersonal 736 704 0 66 545 18 939 822 188Lokaler 156 580 0 8 125 865 165 570Övriga drift 277 297 0 88 824 22 465 388 586Finansiella kostnader 2 640 0 3 2 2 645Avskrivningar 35 793 0 8 728 1 010 45 531Summa kostnader 1 209 014 0 172 225 43 281 1 424 520TransfereringarErhållna 0 0 0 3 556 0Lämnade 0 0 0 -3 556 0Summa 0 0 0 0 0Kapitalförändring -12 929 0 7 675 205 -5 052Tabell: Kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning 2006, tkr.Intäkterna för den totala grundutbildningsverksamhetenvid Umeå universitet har sedan år 2003 ökat med28 procent till 1 419 mnkr 2006. Av dessa intäkter utgörsstörre delen av statliga anslag (81 procent).Anslagsintäkterna (1 147 mnkr) är 14 mnkr eller1,3 procent högre 2006 jämfört med år 2005. Orsakentill att ökningen är marginell är att antalet helårsstudenterminskat år 2006.Den avgiftsfinansierade verksamheten har ökat med13,7 mnkr (+7 procent) jämfört med föregående år.Samhällsvetenskaplig fakultet står för 85 procent av intäkternaför uppdragsutbildning och polisutbildningenstår för huvuddelen av dessa intäkter. Även bidragsintäkternahar ökat år 2006.På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med38 mnkr (+4,8 procent) vilket är lägre än genomsnittligtför universitetet. Ungefär hälften av ökningen berorpå pensionskostnad för kliniska läkare som tillkommit2006. Lokalkostnaderna är något lägre än 2005 medandriftkostnaderna ökat markant 2006.Resultatet för grundutbildningen är ett underskottmed 5,1 mkr. Orsaken är ett minskat antal helårsstudenter2006 och där fakulteterna till relativt stor delhunnit anpassa kostnaderna till lägre intäkter men inteklarat detta fullt ut under året.Intäkts- och kostnadsutveckling för dessa verksamheterredovisas i nedanstående diagram.1 400,01 200,01 000,0800,0600,0400,0200,0Intäkts- och kostnadsutveckling 2002–2006– Anslags- och bidragsfinansierad grundutbildning, mnkr0,02002 2003 2004 2005 2006Intäkter 990,3 1 107,7 1 153,9 1218,1 1 239,6Kostnader 1 021,9 1 120,4 1 178,3 1186,6 1 252,3Diagram: Intäkts- och kostnadsutveckling för den anslags- och bidragsfinansieradegrundutbildningsverksamheten, mnkr.26

Resultatredovisning200,0180,0160,0140,0120,0100,080,060,040,020,00,0Intäkts- och kostnadsutveckling 2002–2006– Avgiftsfinansierad grundutbildning, mnkr2002 2003 2004 2005 2006Intäkter 110,7 129,6 140,2 165,9 179,9Kostnader 121,8 124,4 138,7 174,6 172,2Diagram: Intäkts- och kostnadsutveckling för den avgiftsfinansierade grundutbildningsverksamheten,mnkr.UtbildningsuppdragetTakbeloppetInom universitetets takbelopp har totalt registrerats16 013 HST (år 2005: 16 640 HST). Minskningen år2006 ligger främst inom utbild-ningsområdena samhällsvetenskap(395 HST), humaniora (158 HST) ochnaturvetenskap (141 HST). Därtill kommer 694 HSTfinansierade genom särskilda statliga medel eller uppdragsmedel.Studenterna och deras prestationer inomtakbeloppet fördelar sig på utbildningsområden enligtnedan. Ersättningen understiger takbeloppet med 13,8mnkr. Jämfört med den prognos som skickades i oktobermånad är avvikelsen –2,0 mnkr eller 0,18 procent.Totalt har universitetet ett anslagssparande med76,9 mnkr vid utgången av år 2006.Utbildningsområde Antal Antal ErsättningHST HPR (tkr)Humaniora 2014 1 401 60 319Juridik 292 258 9 696Samhällsvetenskap 4 170 3 373 133 182Naturvetenskap 2 164 1 823 167 436Teknik 1 502 1 286 117 014Vård 2 218 2 003 194 701Odontologi 266 263 23 305Medicin 1 258 1 223 151 132Undervisning 1 229 1 095 80 986Övrigt 488 428 31 071Design 220 216 46 137Konst 74 74 19 714Musik 10 10 1 849Idrott 111 102 15 082Summa 16 013 13 553 1 051 621Ersättning för helårsprestationer från dec 2005 2 057Summa 1 053 678Takbelopp 2006 1 067 428Utnyttjande av anslagssparande -13 750(Ingående anslagssparande = 63 123)Utgående anslagssparande som får överförastill 2007 76 873Nedanstående diagram redovisar utfallet i mnkr underåren 2002–2006 i förhållande till det av regeringentilldelade takbeloppet.Utfall inom ramen för takbeloppet 2002–2006, mnkr1 2001 00080060040020002002 2003 2004 2005 2006Takbelopp 911 995 986 1 003 1 067Utfall 838 940 996 1 028 1 054Diagram: Utfall inom ramen för takbeloppet 2002–2006, mnkr.Mål helårsstudenterAntalet helårstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniskautbildningsområdena bör uppgå till minst 4 020.Inom de konstnärliga utbildningsområdena kan universitetethögst avräkna följande antal helårsstudenter (respektivehelårsprestationer) inom angivet utbildningsområde:– högst 220 helårsstudenter inom design,– högst 74 helårsstudenter inom konst, och– högst 10 helårsstudenter inom musik.Helårsstudenter och helårsprestationer skall redovisasenligt särskilda anvisningar som regeringen avser attsenare besluta om.Inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdenauppgick antalet helårsstudenter till3 665 att jämföras med regeringens mål på 4 020. Antalethelårsstudenter inom utbildningsområdet designuppgick till 224 och inom utbildningsområdet konsttill 84 samt 19 helårsstudenter inom området musik.Begränsningen av antalet helårsstudenter inom design,konst och musik har inneburit att 4 design, 10 konstoch 9 musik har klassificerats som teknik.ExamensmålFör fyraårsperioderna 2005–2008 och 2009–2012 gäller tillsvidare som mål respektive planeringsförutsättning följandelägsta antal avlagda examina.Som planeringsförutsättning för perioden 2009–2012skall gälla– att antalet examinerade med civilingenjörsexamen ellermagisterexamen med teknisk inriktning bör ligga på minstsamma nivå som under perioden 2005–2008,– att antalet examinerade med högskoleingenjörsexameneller kandidatexamen med teknisk inriktning bör ligga påminst samma nivå som under perioden 2005–2008,– att antalet examinerade med sjuksköterskeexamen eller27

Resultatredovisningröntgensjuksköterskeexamen bör ligga på minst sammanivå som under perioden 2005–2008, och– att antalet examinerade med lärarexamen med inriktningmot senare år bör ligga på minst samma nivå som underperioden 2005–2008.Minst en tredjedel av antalet lärarexamina (inklusive tidigaregrundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna4–9 och gymnasielärarexamen) bör ha en inriktning medmatematik, teknik eller naturvetenskap.För att universitetet skall nå målet för antalet examinamed inriktning mot förskola och förskoleklass skall det varamöjligt att antingen välja inriktning mot förskola och förskoleklasssom ett tydligt alternativ inför eller under lärarutbildningeneller att lärosätet vidtar andra åtgärder som så långtdet är möjligt säkerställer att ett tillräckligt antal lärarstudenterväljer inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass.För lärarexamina med inriktning mot senare år skall särskiltbehovet av yrkeslärare beaktas.I årsredovisningen skall utfall redovisas avseende 2005och 2006 i förhållande till ovanstående mål. Olika examinasom räknas in i utfallet skall särredovisas.För lärarexamina och motsvarande äldre examina skalldessutom antalet examina härav med matematisk, tekniskeller naturvetenskaplig inriktning särredovisas. Vidare skallantalet examinerade yrkeslärare redovisas. Universitetet skalläven redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställaatt ett tillräckligt antal lärarstudenter väljer inriktning motarbete i förskola och förskoleklass.Mål Resultat2005- 2005–Examen 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2006Magisterexamen med ämnesdjup 748 760 734 852 750 1 602Civilingenjörsexamen 147 134 144 179 164 500 343Högskoleingenjörsexamen 133 145 112 122 89 211Sjuksköterskeexamen 136 140 170 226 172 680 398Lärarexamen med inriktning mot tidigare år 215 240 193 389 383 715 772– varav inriktning mot förskola/förskoleklass 49 70 250 119Lärarexamen med inriktning mot senare år 404 366 379 297 344 1 430 641– varav inriktning mot matematik/naturvetenskap/teknik 106 106 132 110 73 183Tabell: Antal avlagda examina åren 2002–2006.Anm: I lärarexamen med inriktning mot tidigare år inräknas grundskollärarexamen åk 1–7, barn- och ungdomspedagogexamen och två tredjedelar av utfärdade specialpedagogexamina(83 examina). En tredjedel av utfärdade specialpedagogexamina (42 examina) har inräknats i lärarexamen med inriktning mot senare år. Av antaletexaminerade specialpedagoger har 100 studerande en grundutbildning som förskollärare.Umeå universitet räknar med att nå samtliga uppsattaexamensmål för perioden 2005–2008, med undantagför lärarexamen med inriktning mot senare år. Dets.k. strävansmålet att minst en tredjedel av det sammanlagdaantalet lärarexamina bör ha en inriktningmed matematik, teknik eller naturvetenskap kommerinte att nås. Detta mål är orealistiskt satt och mycketsvårt att uppfylla.Genom ett omfattande översynsarbete har lärarprogrammeten ny struktur fr.o.m. ht 2007 där en separatingång för studerande som avser att bli lärare motförskolan/förskoleklassen arbetats fram med 60 utbildningsplatser.Därutöver har under 2006 erbjuditskompletterande fristående kurser mot förskola/förskoleklasssom rönt stort intresse (våren 2006 47 studerande)och under hösten 2006 har via uppdragsutbildning39 studenter (grundskollärare med risk för övertalighet)kunnat komplettera sin gamla utbildning för arbetei förskola/förskoleklass. Det bör även påpekas attallt fler studenter inom sitt ”reguljära” program väljerinriktning mot förskola/förskoleklass och att nämndenavser att starta decentraliserat ”förskoleprogram”ht 2007 vid sidan av andra tre pågående decentraliseradeutbildningar mot förskola/förskoleklass.Av lärarexamina med inriktning mot senare år innehåller19 examina i yrkesämne (yrkeslärare).Antalet sjuksköterskeexamina under 2006 uppgicktill 397. Antalet röntgensjuksköterskeexamina under2006 uppgick till 9.Regeringens examensmål beträffande civilingenjörsexaminaför perioden 2005–2008 är som framgår avtabellen ovan 500 examina. Under 2006 avlades 164civilingenjörsexamina vilket innebär en minskningjämfört med antalet avlagda examina under 2005.Glädjande är att notera att andelen kvinnor som avlagtcivilingenjörsexamen ökat stadigt under åren 1999–2006 (från 27 till 33 procent). Orsaken till detta äratt allt fler studenter inom civilingenjörsprogrammeti teknisk biologi (benämningen på programmet är numeraändrad till bioteknik och genomik) avlägger examen.Största andelen kvinnor som tagit examen återfinnsinom teknisk biologi/bioteknik och genomik ochteknisk naturvetenskaplig kemi.28

ResultatredovisningAntalet avlagda högskoleingenjörsexamina har minskatmed 27 procent sedan 2005. En trolig orsak tilldenna minskning är att universitetet nu ser följden avminskande rekrytering till högskoleingenjörsutbildningarna,inom framförallt områdena elektronik ochdatateknik. Andelen kvinnor som avlägger examinabland högskoleingenjörerna har varit ganska konstant(cirka 20 procent) under den senaste femårsperioden,en återspegling av andelen kvinnor som finns inomdenna kategori av programutbildningar. 89 högskoleingenjörsexaminaavlades under 2006.Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningenuppgår tillsammans med antalet avlagdahögskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktningmot teknik till 143 för år 2006, vilket är en minskningmed 17 procent i jämförelse med 2005.Antalet totalt avlagda examina har ökat med 7 procent(255 stycken) i jämförelse med föregående år, antaletkandidatexamina har ökat med 21 procent till1 044 stycken. Antalet yrkesexamina har ökat med 8procent till 2 221.I tabellen nedan redovisas antalet utfärdade examinaför var och en av de examina som universitetet harfått tillstånd att utfärda.Examenstyp 2002 2003 2004 2005 2006Högskoleexamina (motsv.) 49 115 100 46 53Kandidatexamina 614 758 861 863 1044Magisterexamina med djup 748 760 734 852 750Magisterexamina med bredd 1 48 58Yrkesexamina (motsv.) 1730 1825 1719 2062 2221Summa 3141 3458 3415 3871 4126Tabell: Antal examina 2002–2006 fördelade på olika examenstyper.Examina 2002 2003 2004 2005 2006Högskoleexamina 49 115 100 46 53Kandidatexamina 614 758 861 863 1044Magisterexamina med djup 748 760 734 852 750Magisterexamina med bredd 0 0 1 48 58Dietistexamen 23 22 20 24 29Juris kandidatexamen 45 49 40 61 57Psykologexamen 38 33 31 34 61Socionomexamen 210 206 209 223 263Social omsorgsexamen 1 2 2 1 0Högskoleingenjörsexamina 133 145 112 122 89Civilingenjörsexamina 147 134 144 179 164Bildlärarexamen 29 20 11 6 6Barn- och ungdomsped.ex. 72 91 14 57 87Grundskollärarexamen 1-7 76 95 112 253 213Grundskollärarexamen 4-9 189 149 136 116 126Idrottslärarexamen 1 1 1 1 3Gymnasielärarexamen 135 152 193 132 166Specialpedagogexamen 101 81 100 119 125SYO-examen 61 62 62 46 41Textillärarexamen 16 17 5 2 1Läkarexamen 107 129 120 118 139Psykoterapeutexamen 17 3 16 15 2Logopedexamen 2 15 3 23 0Tandläkarexamen 5 63 7 38 33Tandhygienistexamen 19 26 21 29 33Tandteknikerexamen 15 8 11 14 21Receptarieexamen 0 0 0 0 79Yrkeshögskoleexamen 0 0 0 0 49Arbetsterapeutexamen 47 47 54 42 55Biomedicinsk analytikerex. 12 34 29 19 24Barnmorskeexamen 0 0 20 13 13Sjukgymnastexamen 44 43 39 54 65Sjuksköterskeexamen 136 140 170 226 172Röntgensjuksköterskeex. 13 0 0 14 9Specialistsjuksköterskeex. 20 53 30 69 83Sjukhusfysikerexamen 2 2 2 6 5Teologie kandidatexamen 14 3 5 6 8Summa 3141 3458 3415 3871 4126Tabell: Antal utfärdade examina 2002–2006.29

ResultatredovisningLäkar- och tandläkarutbildningen1. Universitetet ersätts för kostnader avseende landstingetsmedverkan i grundutbildning av läkare (ALF-ersättning)i enlighet med det avtal som i juni 2003 slutits mellan statenoch vissa landsting om samarbete om grundutbildningav läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- ochsjukvården kompletterat med regionala avtal mellan respektivelandsting och universitet.Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetetinom läkarutbildningen ersättas för högst 759 helårsstudenteravseende kompensation för landstingets medverkani grundutbildningen av läkare.Av årsredovisningen skall avseende läkarutbildningenframgå antalet helårsstudenter vid utbildningen under vår-och hösttermin. Vidare skall av redovisningen framgå hurstort belopp som omfördelats till grundutbildning av läkarefrån de medel som enligt avtalet mellan staten och vissalandsting avsatts för landstingets medverkan i den klinisktinriktade medicinska forskningen samt hur mycket av ALFersättningensom överförts från ett kalenderår till ett annatenligt 6 § avtalet mellan staten och vissa landsting. En kortbeskrivning skall ges av vilka gemensamma prioriteringar ochvilken fördelning av ALF-ersättningen för grundutbildning avläkare och kliniskt inriktad medicinsk forskning som genomförtsmed utgångspunkt i de regionala avtalen.Vidare skall en beskrivning ges av hur den gemensammaorganisationen för samarbete mellan landsting och universitetutformats samt vilka uppgifter som förts till organisationen.ALF-ersättningen för 2006 uppgick till 211 433 tkrvarav minst 50 751 tkr skall användas för landstingetsmedverkan i grundutbildningen av läkare.Fördelning av ALF-medel på ändamålLokaler 42 366 tkrLöner 101 530 tkrÖvriga kostnader 53 139 tkrAntalet helårsstudenter vid läkarprogrammetunder vår- och hösttermin 2006Läkarprogrammet Vt 2006 Ht 2006Nybörjare 79 79Helårsstudenter 401 412Tabell: Antal nybörjare och helårsstudenter på läkarprogrammet.Belopp som har omfördelats till grundutbildning avläkare: 5 917 tkr.Från 2006–2007 har överförts 14 397 tkr vilket,tillsammans med tidigare överförda 7 689 tkr, ger ensammanlagd överföring av 22 086 tkr. Medlen utgörstill största delen av ännu ej förbrukade anslag till forskningsprojekt.Gemensamma prioriteringar med utgångspunkt idet regionala avtaletUniversitetet och Sjukvårdshuvudmannen har prioriteratfrågan om budgetering och utvärdering av dengrundutbildningsinsats som bekostas inom ALF-resursen.Grundförutsättningen har varit att ALF- ersättningenför de insatser landstinget gör för grundutbildningav läkare i sin helhet skall täckas av den del avALF-medlen som i det centrala avtalet är specificeradeför detta ändamål. Under verksamhetsåret 2005 träffadesöverenskommelse om formerna för budgeteringav den kliniska undervisningen på de enskilda klinikernaoch detta system har tillämpats vid fördelningenav resurserna för 2006. Fördelningsmodellen har ävenkompletterats med ett redovisningssystem som gör detmöjligt för samrådsorganet att utvärdera grundutbildningsinsatserna.Därmed är den otydlighet om vilkaresurser som egentligen ianspråktas inom sjukvårdsorganisationenpå väg att försvinna.När det regionala avtalet träffades enades parternaom att de ALF-medel som avsätts för forskning ska iförsta hand användas för en långsiktig kunskapsuppbyggandekliniskt inriktad medicinsk forskning medsärskild betoning på den patientnära forskningen.Prioriteringen av den kliniska forskning som finansierasinom ALF-resursen har förtydligats. En del av resursen57 840 tkr prioriteras utifrån omfattningen avutförd forskning under de senaste tre åren per verksamhetsområde,därefter prioriteras medlen utifrån kvalitetskriterier(enligt VR) och relevanskriterium (kliniskpatientnära forskning) inom varje verksamhetsområde.Därtill har avsatts 7 000 tkr som fördelas på enskildaforskningsprojekt som prioriteras gemensamtav parterna, enligt samma kriterier som nämnts ovan,och där samtliga landsting inom Norrlandstingens regionförbundgår in med en motfinansiering (50 procent)av de enskilda forskningsprojekten.Utformning av den gemensamma organisationenför samarbete mellan Västerbottens läns landstingoch Umeå universitetI enlighet med Avtal mellan svenska staten och vissalandsting om samarbete om grundutbildning av läkare,medicinsk forskning och utveckling av hälso- ochsjukvården, gällande från 1 januari 2004, har regionaltsamarbetsavtal träffats mellan Västerbottens länslandsting och Umeå universitet. I det regionala samarbetsavtalethar parterna enats om representation i30

Resultatredovisningoch uppdrag för det gemensamma ledningsorganet,Samrådskommittén. Där ingår för landstinget: landstingsdirektören,chefen för specialiserad sjukhusvård iVästerbotten, chefen för landstingets FoUU-stab samtchefen för tandvården i Västerbotten.Universitetet representeras av rektor, universitetsdirektören,dekanus för medicinska fakulteten samt ordförandeni programkommittén för läkarutbildningenvid Umeå universitet.Samrådskommittén har till uppgift att• Utveckla strategier för att förverkliga de visioner ochmål som framgår av den gemensamma avsiktsförklaringeni det regionala avtalet.• Samarbeta och synliggöra tillgängliga resurser för deangivna verksamheterna. I tillgängliga resurser ingår,utöver ALF-ersättningen, statliga anslag till universitetenför medicinsk forskning, läkarutbildningoch övriga vårdutbildningar, landstingets medel förforskning och utveckling, samt externa forskningsmedel.• Fastställa grunder för fördelning av vissa direktakostnader och påslag för indirekta kostnader videxternfinansierad forskning enligt 4 §.• Avgöra meningsskiljaktigheter som hänskjutits tillsamrådskommittén av ALF-kommittén.Förutom samrådskommittén har en s.k. ALF-kommittéinrättats med följande representation för Västerbottensläns landsting: chefen för specialiseradsjukhusvård i Västerbotten, förbundsdirektören förNorrlandstingens regionförbund, chefen för landstingetsFoUU-stab samt ytterligare två representanterför den kliniska verksamheten inom Västerbottensläns landsting.Universitetet representeras av dekanus för medicinskafakulteten, ordföranden för programkommitténför läkarprogrammet, kanslichefen för medicinska fakultetensamt ytterligare två lärare/forskare utsedda avmedicinska fakulteten. I kommittén ingår även en representantför de studentrepresentant.ALF-kommittén har till uppdrag att• Utarbeta former för förvaltning, fördelning och budgeteringav tillgängliga resurser utifrån samrådskommitténsvisioner, mål, strategier och prioriteringar.• Utarbeta former för en ekonomisk och verksamhetsinriktadredovisning av ALF-ersättningens användningfördelat på grundutbildning och forskning enligt13 § punkt 4 ALF-avtalet den 13 juni 2003.• Redovisa vilka resurser, utöver ALF-ersättningen, somparterna kommit överens om att samarbeta kring.• Fastställa former och göra en konsekvensanalysoch vidta åtgärder till följd av omräkning av ALFersättningeni enlighet med 7 § ALF-avtalet 13 juni2003.ALF-kommittén skall också bevaka att fattade beslutverkställs hos respektive huvudman.Till ALF-kommittén har dessutom knutits ett särskiltberedningsorgan, gemensamt med TUA-kommittén,för lokalfrågor med representation för landstingetoch universitetet samt för de studerande.2. Universitetet skall ersättas för kostnader avseende landstingetsmedverkan i grundutbildning av tandläkare (TUA-ersättning)i enlighet med det avtal som i augusti 2004 slutitsmellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildningav tandläkare, odontologisk forskning och utvecklingav tandvården kompletterat med regionala avtal mellanrespektive landsting och universitet.Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetetinom tandläkarutbildningen ersättas för högst 225helårsstudenter avseende kompensation för landstingetsmedverkan i grundutbildningen av tandläkare.Av årsredovisningen skall avseende tandläkarutbildningenframgå antalet nybörjare, antalet helårsstudenter vid utbildningenvåren och hösten 2006 samt planeringen inför 2007. Vidareskall en beskrivning ges av hur den gemensamma organisationenför samarbete mellan landsting och universitet utformatssamt vilka uppgifter som förts till organisationen.TUA-ersättningen för 2006 uppgick till 52 106 tkr,varav minst 14 932 tkr ska avsättas för ersättning förlandstingets medverkan i grundutbildningen av tandläkare.Vidare ska 30 001 tkr användas till ersättningav basorganisation i form av bl.a. infrastruktur.Fördelning av TUA-medel på ändamålLokaler 5 924 tkrLöner 21 988 tkrÖvriga kostnader 21 988 tkrTandläkarprogrammet Vt 2006 Ht 2006 Planerat 2007Nybörjare 56 - 56Helårsstudenter 109 106 225Tabell: Antal nybörjare och helårsstudenter på tandläkarprogrammet.Inga medel har omförts till grundutbildning av tandläkare.Från 2006-2007 har överförts 2 037 tkr vilket, tillsammansmed tidigare överförda 6 850 tkr, ger en sammanlagdöverföring på 8 887 tkr. Medlen utgörs tillstörsta delen av ännu ej förbrukade anslag till forskningsprojekt.31

ResultatredovisningUtformning av den gemensamma organisationenför samarbete mellan Västerbottens läns landstingoch Umeå universitetI enlighet med Avtal mellan svenska staten och vissalandsting om samarbete om grundutbildning tandläkare,odontologisk forskning och utveckling av tandvårdenhar regionalt samarbetsavtal träffats mellan Västerbottensläns landsting och Umeå universitet. I detregionala samarbetsavtalet har parterna enats om representationi och uppdrag för det gemensamma ledningsorganet,Samrådskommittén. Där ingår för landstinget:landstingsdirektören, chefen för specialiserad sjukhusvårdi Västerbotten, chefen för landstingets FoUU-stabsamt chefen för tandvården i Västerbotten.Universitetet representeras av rektor, universitetsdirektören,dekanus för medicinska fakulteten samt ordförandeni programkommittén för tandläkarutbildningenvid Umeå universitet.Samrådskommittén har till uppgift att– Utveckla strategier för att förverkliga de visioner ochmål som framgår av den gemensamma avsiktsförklaringeni det regionala avtalet.– Samarbeta och synliggöra tillgängliga resurser förde angivna verksamheterna. I tillgängliga resurseringår, utöver TUA-ersättningen, statliga anslag tilluniversiteten för odontologisk forskning och forskarutbildning,tandläkarutbildning och övriga universitetsanknutnatandvårdsutbildningar, landstingetsmedel för forskning och utveckling, samt externaforskningsmedel.– Fastställa grunder för fördelning av vissa direktakostnader och påslag för indirekta kostnader vid externfinansieradforskning enligt 4 §.– Avgöra meningsskiljaktigheter som hänskjutits tillsamrådskommittén av TUA-kommittén.Förutom samrådskommittén har en s.k. TUA-kommittéinrättats med följande representation för Västerbottensläns landsting: chefen för tandvården i Västerbotten,förbundsdirektören för Norrlandstingensregionförbund, samt ytterligare två representanter förden kliniskt odontologiska verksamheten inom Västerbottensläns landsting.Universitetet representeras av dekanus för medicinskafakulteten eller den dekanus utser, prefekten förodontologiska institutionen samt ytterligare två representanterutsedda av medicinska fakulteten I kommitténingår även en representant för de studerande.TUA-kommittén har till uppdrag att– Utarbeta former för förvaltning, fördelning och budgeteringav tillgängliga resurser utifrån samrådskommitténsvisioner, mål, strategier och prioriteringar.– Utarbeta former för en ekonomisk och verksamhetsinriktadredovisning av ALF-ersättningens användningfördelat på grundutbildning och forskning enligt12 § punkt 4 TUA-avtalet.– Redovisa vilka resurser, utöver TUA-ersättningen,som parterna kommit överens om att samarbetakring.– Fastställa former och göra en konsekvensanalys ochvidta åtgärder till följd av omräkning av TUA-ersättningeni enlighet med 7 § andra stycket, TUAavtalet.TUA-kommittén skall också bevaka att fattade beslutverkställs hos respektive huvudman.Till TUA-kommittén har dessutom knutits ett särskiltberedningsorgan, gemensamt med ALF-kommittén,för lokalfrågor med representation för landstingetoch universitetet samt för de studerande.Särskilda åtagandenUtbildning i samiska, tornedalsfinska och finska1. Universitetet skall varje läsår erbjuda utbildning i samiska,tornedalsfinska och finska.Av årsredovisningen skall framgå antalet erbjudna platser,antalet sökande samt antalet helårsstudenter och helårsprestationerinom respektive utbildning.Samiska2006 var ett trendbrytande år för samiska studier. Efteratt ha brottats med fallande studentunderlag undernågra års tid har antalet studenter ökat. I enlighet medrekommendationer från fakultetshåll påbörjades underåret distanskurser i Östersund (sydsamiska A och D),Jokkmokk (lulesamiska A) samt Kiruna (nordsamiskaA). Omkring 25 studenter läser sydsamiska A, 17 lulesamiskaA, 9 nordsamiska A och sydsamiska D har9 studenter. En distanskurs i samiska studier A är förlagdtill campus och denna kurs har cirka 10 studenter.Under första hälften av 2006 slutfördes den under2005 påbörjade distanskursen i sydsamiska C. Dennakurs visade vägen för distansundervisning.FinskaTill kurser i finska A- till D-nivå visar söktrycket ennågot ny trend. Söktrycket till finska A 20 poäng och32

ResultatredovisningA1 10 poäng har minskat något jämfört med rekordåretinnan medan söktrycket till B- och C-nivå harökat. De s.k. läskurserna (kurser utan undervisning)intresserar fortfarande flera studenter per läsår såsom10-poängskursen inom sommaruniversitetet.Under höstterminen påbörjades planeringen av tvånätbaserade kurser. Två läskurser på 5 poäng ska bearbetasoch anpassas att under ht 2007 ges som nätkurser.Under läsåret har ämnet deltagit i forskningsprojektetFinNet. Network for teachers of Finnish as a secondor foreign language (finansierat av EU, Socrates Minerva-programmet).Under ht 2006 inleddes ett projektsamarbetemed finska vid Uleåborgs universitet.I projektet med arbetsnamnet International Corpusof Learner Finnish deltar utöver Uleåborg och Umeåforskare från Ryssland och Estland. Finansiering söksunder 2007.Tornedalsfinska, meänkieliUnder året gavs en kurs i meänkieli, meänkieli A1 5poäng vid sommaruniversitetet med Pajala som studieort.Söktrycket för kursen var lågt, endast fyra studenterläste kursen. Fortsättningskursen meänkieli A2 5poäng som skulle ha getts på höstterminen fick ställasin på grund av få sökande.Under vårterminen rekryterades några nya timlärarevilket gör att den mest akuta lärarsituationen för närvarandeär över. Utvecklingsarbete med kurser i meänkielipågår kontinuerligt.Samiska2002 2003 2004 2005 2006– erbjudna platser 262 149 95 171 160– sökande 262 149 95 171 160– helårsstudenter 70 47 25 28 32– helårsprestationer 40 31 12 18 22Finska– erbjudna platser 205 148 125 133 100– sökande 205 148 125 133 100– helårsstudenter 39 37 33 34 34– helårsprestationer 21 22 21 21 20Meänkieli– erbjudna platser 0 27 50 21 4– sökande 0 27 50 21 4– helårsstudenter 0 2 3 4 1– helårsprestationer 0 1 0 5 1Tabell: Antal studerande i samiska, finska och meänkieli åren 2002-2006.Decentraliserad utbildning2. Universitetet skall anordna decentraliserad utbildningmotsvarande minst 100 helårsstudenter. Av årsredovisningenskall framgå omfattning, inriktning och total kostnad fördenna verksamhet.Decentraliserade utbildningar är ett viktigt led i arbetetför regional utveckling och tillväxt. De decentraliseradeutbildningsprojekten kräver oftast insatser utövervad som ryms inom de reguljära ersättningsbeloppen.Därför krävs en samverkan med berörda kommuneroch myndigheter för att hitta lösningar. De särskildamedlen för decentraliserad utbildning gör det möjligtför universitetet att finansiera delar av de merkostnadersom uppstår för dessa utbildningsprojekt. Planeringenär tidskrävande och det tar ofta lång tid att hittatotal finansiering. Under 2006 har 102 helårsstudenterfinansierats av de särskilda medlen för decentraliseradutbildning.Utbildningsprojekten har under 2006 bedrivits påbl. a. följande orter: Kiruna, Pajala, Jokkmokk, Gällivare,Skellefteå, Lycksele, Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteåoch Strömsund. Exempel på inriktningar är turismutbildning120 p, (Pajala, Jokkmokk, Gällivare ochKiruna), kris- och konfliktprogrammet, 140 p, (Sollefteå/Kramfors),sjuksköterskeutbildning, 120 p (Lycksele)och lärarutbildning 140 p, (Strömsund). Den totalakostnaden för 2006 uppgick till 10 414 tkr.Utbildning i rymd- och miljövetenskap iKiruna3. Universitetet skall tillsammans med Luleå tekniska universitetoch Institutet för rymdfysik inom ramen för Kirunarymd- och miljöcampus erbjuda utbildning i rymd- och miljövetenskapi Kiruna.I årsredovisningen skall en redovisning göras av vilkenverksamhet som genomförts under 2006, antalet helårsstudentersom deltagit i undervisningen från universitetetssida. Av redovisningen skall även framgå vilka kostnaderdetta medfört.Umeå universitet har regeringens uppdrag att medverkatill att bygga upp en hållbar verksamhet i Kirunamed fokus på rymd och miljö. Det sker i samarbetemed Luleå tekniska universitet och institutet förrymdfysik, IRF. En viktig part i detta uppbyggnadsarbeteär Kiruna kommun.Arbetet har letts av en med Luleå tekniska universitetgemensam beredningsgrupp. Verksamheten harkoncentrerats till rymdområdet genom en gemensaminstitution i Kiruna, institutionen för rymdve-33

Resultatredovisningtenskap, IRV. Miljödelen inom uppdraget har fått ståtillbaka för att få struktur på rymddelen som krävt demesta resurserna för rekonstruering och anpassningtill en ny vision.Universiteten har under 2006 kommit fram till atten profilering inom regeringsuppdraget är nödvändig.Det har visat sig att det finns stora svårigheter att hatvå universitet med helt olika rutiner som gemensamtansvariga för en institution. Därför har universitetenfattat beslut om att Luleå tekniska universitet ansvararför rymddelen i uppdraget och Umeå universitet ansvararför miljödelen från och med januari 2007. Samverkaninom uppdraget i Kiruna kommer dock att fortsättasom tidigare. Umeå universitet har därför under2006 beslutat om en större satsning inom miljöområdeti bred bemärkelse med start under 2007. Satsningenhar redovisats vid en presskonferens i Kiruna och harmottagits mycket positivt av kommunen och övriga intressenteri Kirunaregionen. Avsikten är att ha 150 helårsstudenterredan 2008 för att sedan successivt byggaut det som visar sig hållbart och motiverat i Kirunaregionen.Medlen för detta särskilda åtagande kommernu att användas för att bygga upp en ny verksamhet iKiruna. En viktig nod i denna planering är den redanetablerade klimatforskningsgruppen, CIRC, i Abisko.Den finansieras också genom särskilda forskningsmedelenligt ett tidigare regionalpolitiskt beslut.Resurserna kommer nu att kunna användas för detutvecklingsarbete inom miljödelen som är planerat.En del av Umeå universitets medel för detta särskildaåtagande är dock bundna till tidigare åtaganden inomrymdverksamheten. Det innebär dock att de medel somtidigare tilldelats för uppdraget i stor utsträckning förbrukatsför rymddelen och att det nu påbörjade uppbyggnadsarbetetinom miljödelen kommer att kräva attde extra medel som finns i uppdraget förlängs ytterligareen treårsperiod för att sedan kunna fasas av.Förutsättningarna för att bygga upp en hållbar verksamhetmed den status som kommer att krävas är nugoda. Umeå universitet samverkar med Institutet förrymdfysik, IRF, för att utveckla hela området rymdoch miljö i Kiruna. Universitetet har byggt upp forskningsprojektetCIRC i Abisko med de särskilda medelsom regeringen avsatt för den verksamheten. Detfinns också ett doktorandnätverk med ca 20 doktoranderi Kiruna.Umeå universitet hade 61 registrerade helårsstudenteri Kiruna (58 hst år 2005) fördelade på rymdingenjörsutbildningen120 poäng, magisterutbildninginom rymd 40 poäng, sommarkurser 5+5 poäng ochdelar av ett rymdtekniskt basår. Utöver det som gesvid IRV ges kurser kopplade till CIRC-projektet, turismprogrammet120 poäng, samt ytterligare kursersom kan inrymmas under området rymd och miljö.Den del av uppdraget som är kopplat till miljö kommeratt ge effekter de närmaste åren efter en ingåendebehovsdialog med kommunen och andra intressenter.Det planeras för närvarande ett tiotal nya utbildningsprojektmed start under 2007.Av de särskilda medel som anvisats har 4 327 tkr använtsinnevarande år för insatser inom rymd och miljöi Kiruna. De medel som kvarstår, totalt 1 864 tkr,kommer att användas för kostnader som faller ut 2007.Dessa kostnader avser bland annat kostnader för intjänadövertid och kostnader i samband med att ovannämnd profilering, bl a finns viss övertalighet.Magisterutbildning i industriell design4. Universitetet skall i samarbete med Chalmers tekniskahögskola AB genomföra magisterutbildning i industriell designmed inriktning mot fordonsindustrin.I årsredovisningen skall en redovisning göras av vilkenverksamhet som genomförts under 2006 och av antalet helårsstudentersom deltagit i undervisningen från universitetetssida. Av redovisningen skall även framgå vilka kostnaderdetta medfört.Sason School of Design är ett utbildningssamarbetemellan Designhögskolan vid Umeå universitet ochChalmers tekniska högskola som startade 2004. De tvåutbildningarna stöds av Volvo Cars och AB Volvo medkunskapsbidrag motsvarande ca 1 mnkr.Samarbetet inom ramen för Sason School of Designomfattar på Designhögskolan programmet TransportationDesign. Höstterminen 2006 fanns det 25 studerandepå det programmet – 12 i årskurs ett och 13i årskurs två.Vt 2006 Ht 2006Antal studenter 25 25Helårsstudenter 19 17Tabell: Antal studenter och helårsstudenter vid Sason School of Design.För Designhögskolans studenter har studierna bedrivitspå institutionen med undantag av ett gemensamtprojekt som årligen genomförs tillsammans med studenterfrån Chalmers.Den uppskjutna ettåriga kursen i Advanced DesignVisualisation startade under höstterminen 2006 med9 studerande.Kursen Design Introduction genomfördes läsåret2005/06 med 14 studerande som påbörjade och 13 som34

Resultatredovisninggenomförde studierna. Efter omplanering kommer kursenatt återigen starta under höstterminen 2007.En avancerad fräsmaskin för att kunna fräsa ut lermodellerav t.ex. en personbil i full skala har installerasunder våren 2006. Förberedelser för olika utbildningsmomentför lerfräsning pågår.Planering och organisation av utbildningen inom ramenför Sason School of Design under 2006 har bekostatsvia Designhögskolans ordinarie budget för grundutbildning(motsvarande designprislappar för 36 hstoch 35 hpr). Genom donationer från Kempestiftelsernahar lerfräsen samt datorutrustning för kursen AdvancedDesign Visualisation kunnat köpas in.En utvärdering av verksamheten inom samarbetetSason School of Design har genomförts i samarbetemellan Designhögskolan, Chalmers, Volvo Carsoch AB Volvo.Kostnaderna för utbildningen är totalt 710 tkr år2006.Specialpedagogiskt innehåll inom lärarochspecialpedagogutbildningen5. Universitetet skall vad gäller specialpedagogiskt innehållinom lärarutbildningen alternativt specialpedagogutbildningen– ansvara för utveckling av inriktningar och specialiseringartillsammans med Göteborgs universitet, Örebro universitet,Malmö högskola och Lärarhögskolan i Stockholm,samt– ansvara för utveckling av inriktning mot komplicerad inlärningssituationoch utvecklingsstörning tillsammans medGöteborgs universitet, Malmö högskola och Lärarhögskolani Stockholm.Av årsredovisningen skall framgå antalet studenter på respektiveutbildning och inriktning. Vidare skall kostnaden förrespektive utvecklingsinsats framgå.Umeå universitet har tillsammans med de övriga lärosätenamed samma uppdrag genomfört en kartläggningav det specialpedagogiska innehållet i alla lärarutbildningari landet.Kartläggningen genomfördes för att få ett underlagför fortsatt utveckling av inriktningar och specialiseringarinom det specialpedagogiska området. Avinsamlat material gjordes en analys av nedanståendeområden:– En övergripande bild av förekomsten av specialpedagogikinom allmänt utbildningsområde.– Förekomsten av inriktningar med huvudsakligt specialpedagogisktinnehåll.– Specialiseringar som rubriceras med specialpedagogisktinnehåll.– Förekomsten av fristående kurser med specialpedagogisktfokus, särskilt intressant är förekomsten av magisterprogrammed specialpedagogisk inriktning.– I vilken mån funktionshindret utvecklingsstörningoch undervisning i särskolan beaktas i det allmännautbildningsområdet.Den rapport som kartläggningen resulterade i ärdelgiven Utbildningsdepartementet hösten 2006. Enfortsatt fördjupad studie kan bli aktuell efter analysav material från kartläggningen. Kostnaden för Umeåuniversitets del i utvecklingsarbetet under 2006 blevca 70 tkr. Arbetet fortsätter 2007.Därutöver bör nämnas att Högskoleverkets utvärderingav Specialpedagogprogrammet, som presenteradesi mars 2006, gav anledning till ytterligare utvecklingsinsatseroch åtgärder (presenteras för Högskoleverketsenast 30 mars 2007). Förutom fortsatt samverkan inätverk med ovanstående lärosäten har Umeå universitetetablerat en konkret utvecklings- och utbildningssamverkanmed universiteten i Karlstad och Linköpingkring utbildningar mot särskola.På Specialpedagogprogrammet, 60 poäng (distans,helfart) antogs ht 2006 72 studerande. I Lärarprogrammet140–220 poäng finns möjlighet till två specialiseringskurser,nämligen1) Specialpedagogiskt arbete, kommunikation, språkoch matematik, 10 p. Denna kurs samlade under2006 (gavs både vt och ht) ca 26 studerande.2) Att möta barn/elever i sociala och emotionella svårigheter,10 p. I denna kurs deltog 2006 (gavs bådevt och ht) 72 studerande.Därtill kommer kurser i läs-, skriv- och matematikinlärningi olika omfattning beroende på inriktning ilärarexamen. I allmänna utbildningsområdet, 60 p, ingårca åtta poäng med specialpedagogiskt innehåll.Breddad rekryteringMål 2: Universitet och högskolor skall aktivt främja och breddarekryteringen till högskolan.Universitet och högskolor skall i årsredovisningen för 2006redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att främja och breddarekryteringen till högre utbildning.Aktiviteter i syfte att rekrytera nya målgrupper har genomförtsunder året och arbetet med breddad rekryteringhar fokus på åtgärder för att minska den socialaoch etniska snedrekryteringen.35

ResultatredovisningVid universitetsförvaltningen tillsattes under 2006en projektledare för arbete med breddad rekrytering.Arbetet med breddad rekrytering är en del i universitetsstyrelsensbeslutade handlingsplan. Uppdragethandlar dels om att verka för att den information somgår ut från universitetet inte ska exkludera vissa grupperav studenter. Dels handlar det om att bevaka attuniversitetet är anpassat för en bredd av studenter.I samarbete med Folkuniversitetet bedriver Umeåuniversitetet collegeutbildningen sedan 1998, den vändersig främst till personer som har en kortare eller inteavslutad gymnasieutbildning. Här kombineras studierpå gymnasienivå med universitetsförberedande kurser.Collegeutbildningen genomförs under former som visatsig fungera mycket väl som förberedelse och motivationför högre studier. Genomgången collegeutbildningger förtur till ett stort antal utbildningsprogramvid universitetet.I samarbete med Folkuniversitetet har en poänggivandeintroduktionskurs för nybörjare vid universitetetgenomförts under hösten, syftet har varit att ge nyaoch studieovana studenter de verktyg som behövs föratt förstå den akademiska världen och effektivt tillgodogörasig sin utbildning.Humanistiska fakulteten har en basutbildning i svenskaoch samhällskunskap. Utbildningen bedrivs för målgruppenutomnordiska gäststudenter i första hand ochmålgruppen invandrar- och flyktingstudenter i andrahand. Utbildningen är på tre terminer och ger behörigheti svenska och samhällskunskap för högskolestudier.Avslutad kurs ger platsgaranti till fortsatta studiervid universitetet.Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten har genomfört”tjejhelg” under två dagar, kvinnliga studenter har tagithand om kvinnor från hela Norrland. Syftet var att informeraoch inspirera kvinnor med olika bakgrund attbörja studera teknik och naturvetenskap. Under helgenfick deltagarna medverka vid populärvetenskapligaföreläsningar. De fick även information om utbildningarnaoch prova på laborationer.För sjätte året i rad genomförs även ett mentorskapsprojektvid fakulteten. Målet med projektet är att eleversom går tredje året på gymnasieskolans naturvetenskapligaoch tekniska program ska få vägledning i valetav studier och en inblick i studentlivet. En viktig delhandlar om att överbrygga gapen mellan universitet ochgymnasieskolor, att ge gymnasieelever möjlighet att bekantasig med en för dem ännu okänd miljö.Lärare vid humanistiska fakulteten och den teknisknaturvetenskapligafakulteten har genomfört populärvetenskapligalektioner för grund- och gymnasieeleveri syfte att engagera elever i för dem intresseväckandeoch lärorika aktiviteter och på så vis väcka intresse förhögre studier. Beroende på önskemål så har lektionernagenomförts på egna skolan eller vid universitetet.Särskilda insatser till yrkesförberedande program igymnasieskolan har också gjorts av samhällsvetenskapligafakulteten, då främst för hotell- och restaurangprogrammet.Andra exempel på utbildningar inomden samhällsvetenskapliga fakulteten som är avseddaatt främja och bredda rekryteringen är socionomprogrammetpå distans som ges i samarbete med LapplandsKommunalförbund och det nätbaserade programmetledarskap och coaching, samt SPA-programmet i Örnsköldsvik.Informationsinsatser för studerande vid SFI, svenskaför invandrare, har genomförts, innehållet har fokuseratpå studier i den svenska högskolan i allmänhetoch vid Umeå universitet i synnerhet. StudentCentrumhar också arbetat med informationsinsatser och vägledningför studenter på universitetets basutbildning isvenska och samhällskunskap.Universitetet har tagit emot studiebesök från arbetslösaungdomar i olika arbetsmarknadspolitiska projekti syfte att visa upp vår studiemiljö och inspirera till högrestudier. Universitetet har erbjudit intresserade ochdistansstudenter möjlighet till vägledning och information/mötemed studievägledare via webbkamera, hemifråneller från närliggande lärcentra. En mängd utbildningargenomförs på distans bland annat för att någrupper som normalt är geografiskt bundna.IT-stödd distansutbildningMål 3: Universitet och högskolor skall öka tillgänglighetentill och omfattningen av antalet kurser i form av IT-stödd distansutbildninginom högre utbildning.Universitet och högskolor skall i årsredovisningen för 2006redovisa och kommentera hur de upprätthåller ett omfattandeoch brett utbud av kurser och program inom ramen för Sverigesnätuniversitet. Redovisningen skall avse endast kurseroch program som under året registrerats hos Myndighetenför Sveriges nätuniversitet.Av redovisningen skall framgå antalet helårsstudentersom genomgått sådan utbildning.Humanistiska fakulteten gav 32 nätkurser under 2006.Det kan jämföras med 23 nätkurser under 2005.Som en följd av detta har antal HST ökat från 240till 308.Samhällsvetenskapliga fakulteten har inom ramen förnätuniversitet erbjudit ett 40-tal fristående kurser un-36

Resultatredovisningder 2006. Antalet registrerade helårsstudenter ökademed ca 20 procent till ca 325. Noterbart är den lågagenomströmningen på dessa kurser.Medicinska fakulteten har under 2006 gett 25 kurserinom ramen för Sveriges nätuniversitet, motsvarande63,6 HST.Inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten harunder årens lopp alltfler kurser utvecklats som är helteller delvis nätbaserade. Här kan nämnas det helt nätbaseradetreåriga receptarieprogrammet, som startadehösten 2003 med 110 registrerade studenter. Dettaprogram har skapats p.g.a. det stora behov av receptariersom Apoteksbolaget förutser kommer att behövasinom den närmaste 10-årsperioden som en följd avpensionsavgångar i Sveriges nordliga regioner.Vidare deltar fakulteten i ett nätbaserat ingenjörsprogram”Ing-on-line” tillsammans med sju andrautbildningsanordnare i landet. Förutom dessa nätbaseradeprogramutbildningar anordnar fakultetentillsammans med teknisk-naturvetenskapliga fakulteteni Uppsala och Lunds tekniska högskola ett nätbaseratbasår som årligen lockar ca 30 ungdomar. Vidareförekommer flera nätbaserade enskilda kurser inomdata, biologi, teknik, kemi och fysik som anordnas avfakultetens institutioner. Antalet HST inom Nätuniversitetetsram uppgår under 2006 till ca 257 för denteknisk-naturvetenskapliga fakulteten.Fakulteten för lärarutbildning har under 2006 gettett väsentligt stöd för fortsatt utveckling av kursutbudpå distans. Detta arbete har även medfört aktivt deltagandei ett av Nätuniversitetet stött nationellt utvecklingsprojekt(”Lärarutbildning på distans”), som efterslutrapportering fått en efterföljare, ”Lärarutbildningpå webben” (pågående projekt).Distansutbudet generellt har stadigt ökat. För 2006noterades dock en nedgång – 140 kurstillfällen (721HST) registrerades. Av dessa utgjordes 46 kurstillfällenav registrerade ”Nätkurser”, vilket resulterade i 284HST. Det bör också nämnas att Umeås deltagande iSÄL-projekten resulterat i överspridningseffekter tillbåde programutbildning och fristående kurser vad gällerdistansdistribuerade utbildningsmöjligheter.Under 2006 uppgick det totala antalet helårsstudentertill 1 239 vilket är en ökning med 52 (4 procentjämfört med föregående år). Prestationsgraden harminskat, från 61 till 59 procent. Studenterna finns registreradepå 262 kurser och är fördelade på samtligafakultetsområden. Antalet kurser har ökat med 38 (eller17 procent jämfört med 2005).Utöver ovanstående redovisning finns det kurser ochprogram som ej marknadsförs av Nätverksmyndigheten,där undervisningen till stora delar sker genom internetmen även har sammankomster på olika studieorter. Orsakentill detta beror bl.a. på att det fortfarande inte finnsen heltäckande och välfungerande definition av distansundervisningoch att det finns brister i samordning ochrapportering till ”nätuniversitetsdatabasen”.2004 2005 2006Utbildningsområde HST HPR HST HPR HST HPRHumaniora 176 80 234 120 290 143Samhällsvetenskap 300 165 263 175 313 130Naturvetenskap 313 174 467 280 437 299Teknik 21 8 20 12 28 15Vård 91 54 99 70 64 59Undervisning 16 4 47 27 32 25Övrigt 12 0 54 32 75 55Idrott 0 0 3 3 0 0Totalt 929 485 1 187 719 1239 726Tabell: Helårstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) totalt inom nätuniversitetet2004, 2005 och 2006.Övrig återrapporteringUtbildningsutbud, efterfrågan, avvägningmellan kurser och program2. I årsredovisningen för 2006 skall en redovisning göras avoch kommentarer ges till– strategiska förändringar i utbildningsutbudet,– efterfrågan på lärosätets utbildningar,– avvägningen mellan kurser och program.En redovisning av detta skall därefter göras vart fjärde år.År 2006 uppgår andelen programstudenter av registreradeindivider till 50,2% vilket är en liten minskningjämfört med år 2005. Universitetet arbetar decentraliseratmed utbudet av program och kurser. Ibörjan på 2007 startar arbetet med att ta fram en meruniversitetsgemensam strategi. Det sker kontinuerligten anpassning av utbudet utifrån studenternas och arbetsmarknadensefterfrågan. Bland annat har Teknisknaturvetenskapligfakultet initierat en större översynav utbildningsutbudet i syfte att bättre svara mot studentersefterfrågan och att klara ekonomin för samtligadelar i utbildningsutbudet. Under 2006 uppgickantalet helårsstudenter till 16 707, vilket är en minskningmed 768 HST i jämförelse med 2005.Antalet nybörjare vid Umeå universitet har minskatmed 384 (4,5 procent) jämfört med 2005. Utvecklingensedan år 1997 av antalet högskolenybörjare framgårav diagrammet på nästa sida.37

Resultatredovisning1000090008000700060005000400030002000100001997Antal nybörjare vid Umeå universitet 1997–2006199819992000200120022003200420052006TotaltKvinnorMänDiagram: Antal högskolenybörjare perioden 1997-2006 vid Umeå universitet.Förändringarna inom de olika fakultetsområdena sammanfattasenligt följande.Det totala antalet helårsstudenter inom den humanistiskafakulteten har minskat jämfört med 2005. Dethar skett en förskjutning av helårsstudenter från vanligadistanskurser till nätuniversitetskurser. Fakultetensatsar på att utveckla nya program på grund- och avanceradnivå eftersom det ger mer stabilitet och förutsägbarhetnär det gäller studenter och intäkter. Bådetotala antalet sökande och antalet förstahandssökandehar minskat något från 2005.Antalet utbildningsprogram inom den samhällsvetenskapligafakulteten har ökat de senaste åren. Underhösten 2006 startade två nya program: psykologprogrammetmed idrottsinriktning och civilekonomprogrammetmed inriktning mot handel och logistik (Retailand Supply Chain Management) Programmet harinitierats av branschorganisationen för detalj- och partihandelSvensk Handel och utvecklats i samarbete meddem och deras medlemsorganisationer. Dessutom startadetvå nya s.k. masterprogram på 80 p hösten 2006,dels Sustainable Management i Örnsköldsvik och samhällsanalysoch utredningsarbete.Antalet förstahandsansökningar minskade med 5procent i jämförelse med 2005, trots detta är söktryckettill fakultetens program fortfarande stort. Psykologprogrammetmed idrottsinriktning är det mest populäraprogrammet med 12,5 förstahandssökande perplats, därefter kommer dietistprogrammet med 9,0,psykologprogrammet med 7,7, och spa-programmet iÖrnsköldsvik med 5,9 förstahandssökande per plats.De program som redovisar betydligt färre förstahandsansökningarjämfört med förra året är civilekonomprogrammet,pol mag-programmet, personal- och arbetslivsprogrammetsamt juris kandidatprogrammet.Antalet sökande och antalet registrerade på fakultetensfristående kurser har minskat kraftigt de senaste åren.Antal förstahandssökande har mer än halverats i jämförelsemed hösten 2000. Kraftigaste nedgången kannoteras för informatik.Beslut har fattats om att vid medicinska fakulteten under2007 inrätta masterprogram inom arbetsterapi ochsjukgymnastik/fysioterapi.Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin harhos rektor begärt att ett internationellt masterprogram ifolkhälsovetenskap skall inrättas. Programmet är en vidareutvecklingav och ersätter ett magisterprogram somges vid Umeå International School of Public Health.En masterutbildning planeras även i biomedicin.Efterfrågan på medicinska fakultetens utbildningarär fortsatt hög. Det totala antalet helårsstudenter inomfakulteten ligger i stort sett på samma nivå som 2005,en liten ökning har dock skett (1,8 procent). Ökningenav antalet hst ligger inom programmen. Ett förbättratrekryteringsläge har lett till en ökning av hst förvissa specialistsjuksköterskeprogram. Antalet hst förfristående kurser ligger på 496, vilket är ungefär sammanivå som 2005.Det teknisk-naturvetenskapliga fakultetsområdet harökat antalet utbildningsplatser med tydlig förskjutningav tyngdpunkten från generella naturvetarprogramtill yrkesinriktade civil- och högskoleingenjörsprogram.Sedan hösten 2004 finns inom fakultetentre yrkeshögskoleprogram, nämligen i fastighetsmäkleri(Skellefteå), medieproducent samt nät och kommunikationsutveckling.Under våren 2006 märkte man allmänt en drastisknedgång i söktryck till teknisk-naturvetenskapliga utbildningari landet. Hösten 2006 noterade vi att antaletnyregistrerade studenter minskade drastiskt på våraprogramutbildningar. Även nyregistreringar på enstakakurser minskade under 2006 i jämförelse med år2005. Trenden är nationell. Den största procentuellanedgången finner man på naturvetarutbildningar(minskning i snitt ca 30 procent jämfört med registreringssiffror2005).Glädjande nog är söktrycket till de designutbildningarsom genomförs vid Designhögskolan (gällerbåde kandidat- och masterprogram) fortfarande myckethögt (mer än 10 förstahandssökande per plats) liksomtill miljö- och hälsoskyddsprogrammet. Beträffande detsenare programmet har man år 2006 för femte året irad haft mer än en förstahandssökande per plats. Enbidragande orsak till att söktrycket ökat så pass mycketpå detta program är dels den behörighetsförändringsom införts, vilket inneburit att man kan rekrytera även38

Resultatredovisningde studenter som genomgått det samhällsvetenskapligaprogrammet på gymnasiet.Receptarieprogrammet, där man nu haft intag fyraår i rad, visar återigen till skillnad från övriga naturvetarprogramett mycket högt söktryck, framföralltinom distansgruppen. Bland de korta tvååriga yrkeshögskoleutbildningarnaär det framförallt fastighetsmäklarprogrammetsom har ett högt söktryck (drygt6 förstahandssökande per plats 2006), vilket ligger iparitet med de mest attraktiva utbildningarna inomUmeå universitet.Under året har vi noterat att krisen inom telekombranschenfår följdverkningar inom våra data- ochelektronikutbildningar, där söktrycket till dessa utbildningarfortfarande är svagt. Som en följd av dettavar flera av nybörjarplatserna inom dessa programobesatta vid höstterminens start. Denna trend är nationellsåväl som internationell. Som en följd av rekryteringsproblemminskar även antalet studenter på friståendekurser.Under hösten 2006 har en diskussion initierats inomfakulteten om hur man ska vända den negativa trendenbeträffande rekryteringar till våra tekniska såvälsom naturvetenskapliga programutbildningar. En utredningsgrupphar fått i uppdrag att senast april 2007presentera ett förslag till förändring av fakultetens utbildningsutbudfrån och med hösten 2008.Vid fakulteten för lärarutbildning har efterfrågan på lärarutbildningarminskat något från föregående år mentillströmningen till lärarutbildningen vid Umeå universitetär trots nedgången förhållandevis god. Mångastudenter anmäler sig sent till utbildningen. Den verksamhetsförlagdadelen (VFU) av utbildningen har under2006 utvärderats och av utvärderingen framgår attuniversitetets och kommunernas gemensamma arbetemed VFU fungerar bra men att samverkansformerkan förbättras.Förstahandsökande till vårens antagningsomgångtill öppen ingång fortsätter att öka. Specialpedagogprogrammetgavs inför ht 2006 ett minskat planeringstal(från 90 till 70), med anledning av utvecklingsarbeteknutet till Högskoleverkets utvärdering.Söktrycket ökade därmed. Beträffande studie- och yrkesvägledningsprogrammetökade söktrycket, dockfrämst för den distansdistribuerade utbildningen. Utbudetav fristående kurser har under verksamhetsåretfortsatt att öka, varav många erbjuds på distans.Inom det estetiska ämnesområdet har distansutbildningmed delvis ny teknik provats, s.k. podsändningar.Det stora söktrycket på dessa kurser har resulterati en unik utbildningssamverkan med Malmö högskola,vilket innebär att Umeå universitet f.n. har ca 90slöjdstudenter inom intervallet 20–60 poäng förlagdatill Malmö högskolas lokaler och där Malmös vfuorganisationutnyttjas.Under 2006 var fördelningen mellan program- ochfristående kursplatser 76 respektive 24 procent. Av detfristående kursutbudet har 45 procent gått som nätkurser.Dimensionering av lärarutbildning m.m.4. Lärosäten som bedriver lärarutbildning skall efter hörandeav Högskoleverket och Statens skolverk besluta om dimensioneringav olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar.Vidare skall lärosätena ta hänsyn till studenternasval av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringarinom de lärarutbildningar som erbjuds. Åtgärder föratt vägleda studenterna i detta val skall redovisas i årsredovisningenför 2006.De lärosäten som bedriver lärarutbildning skall medverkai regionala centra. Dessa centra skall främja bl.a. utvecklingav lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Avårsredovisningen för 2006 skall i förekommande fall framgåantalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktivitetervid de regionala centra.Umeå universitet arbetar aktivt med informationsinsatseroch vägledning av studenter och väger in studenternasval av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringarinom de lärarutbildningar som erbjuds.Lärarutbildningen har över tid haft ett gott samarbetemed skolorna i regionen. Detta goda samarbetehar resulterat i att det sedan 2003 finns ett Regionaltutvecklingscentrum, RUC. Parterna, regionens kommuner/skoloroch lärarutbildningen som äger RUC,strävar efter att utveckla ett samarbete som båda vinnerpå och som leder till kompetens- och verksamhetsutveckling.Skolorna har ett stort inflytande i RUC:sverksamhet som baseras på förskolors, skolors och lärarutbildningensgemensamma behov av verksamhetsutvecklingoch av personalens behov av kompetensutveckling.RUC arbetar även med att stimuleraforskning inom skolområdet, informationsspridningoch ledarskapsutveckling.Lärarutbildningen i Umeå och det närliggande skolsamhällethar utvecklat ett genuint samarbete som harresulterat i en rad utvecklingsarbeten. Gemensammautvecklingsarbeten inom kunskapsområden är som följer,fördjupad ämnesdidaktik, specialpedagogik, verksamhetsförlagdutbildning (VFU), teknik, IT, estetiskalärprocesser, individuell utvecklingsplan (IUP), läran-39

Resultatredovisningde i glesbygd, hållbar samhällsutveckling, SFI och undervisningav analfabeter. Vidare så pågår utvecklingsarbeteninom kulturarv, kvalitetsarbete i förskola ochfritidshem, nationell utbildning för lärare och rektoreri landets IV-program, kvalitetsnätverk för skolledare,vuxenpedagogik, särskolan, gymnasieskolans yrkesprogramoch dess samarbete med branscher som inkluderaren handledarpedagogutbildning. Utöver nämndaområden så arrangerar RUC även nationella och regionalaskolutvecklingskonferenser.RUC har under det senaste året ett fördjupat samarbetemed Myndigheten för skolutveckling, (MSU).Detta gäller för olika utvecklingsarbeten men även iform av personella resurser. Sedan hösten 2005 så harMyndigheten för skolutveckling ett extra projektanställtundervisningsråd med placering jämte RUC.Samarbetet syftar till att RUC och MSU skall stärkade regionala strukturerna för skolutveckling. Samtligafemton kommuner i Västerbottens län samt Örnsköldsvikkommun ingår i flera av nämnda utvecklingsarbeten.Ett tiotal institutioner är också involverade.Nämnda utvecklingsarbeten organiseras på olika sättoch nämnas kan akademiska kurser, nätverk, seminarieserieroch uppdragsutbildning. Några av utvecklingsarbetenahar också lett till att det idag finns en begynnandeforskning i området. Sammantaget så ingår flerahundra lärare, universitetslärare och forskare, samt skolledarei RUC:s verksamhet, något som gynnar och stärkerkvaliteten i skolan och i lärarutbildningen.UppdragsutbildningAv årsredovisningen skall framgå dels de totala intäkternaav all uppdragsutbildning, såväl den poänggivande som denicke poänggivande utbildningen, dels antalet helårsstudenteri den poänggivande uppdragsutbildningen.Umeå universitet samarbetar med sin omgivning blandannat genom att anordna utbildning på uppdrag avandra än regeringen, så kallad uppdragsutbildning.Uppdragsutbildning är utbildning som universitetetanordnar mot avgift för personer som uppdragsgivarenutser. Det kan t.ex. handla om poänggivande kursermen också om konferenser. Nedanstående tabellredovisar erhållna medel i uppdragsutbildningen underåren 2002–2006.Finansiering 2002 2003 2004 2005 2006Statliga myndigheter inkl. affärsdrivande verk 42,2 53,0 61,5 54,0 59,4Universitet och högskolor 3,9 3,1 3,4 3,5 1,5Kommuner och landsting 13,9 11,9 6,9 6,2 9,6Svenska företag 2,3 2,1 2,8 2,2 2,2Svenska organisationer utan vinstsyfte 2,8 2,4 3,2 2,7 2,3Utländska företag 0,2 0,8 0,7 1,0 0,2Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,0 0,2 0,1 0,1 0,0Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0EU-medel 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0Summa 65,5 73,5 78,7 69,9 75,2Tabell: Erhållna medel i uppdragsutbildning 2002–2006 (mnkr).Nedanstående diagram visar antal helårsstudenter viduppdragsutbildningar. Polisutbildningen särredovisas.Antal helårsstudenter i poänggivandeuppdragsutbildning 2002–20065004504003503002502001501005002002 2003 2004 2005 2006Övrig uppdragsutbildning 127 123 90 67 95Polisutbildning 208 330 374 378 378Diagram: Antal helårstudenter i poänggivande uppdragsutbildning perioden2002–2006.Umeå universitet är en viktig aktör i regionen när detgäller utbildningsinsatser för regional utveckling. Inomdet pågående SPETS-projektet i Västerbotten har utbildningsprojektsom bygger på spets-kunskaper inomett antal viktiga ämnesområden utvecklats, främst inomnäringslivsutveckling. Inom den samhällsvetenskapligafakulteten finns den tvååriga polisutbildningen somstartade hösten 2000. Med ett intag på 96 studerandeper termin uppgick antalet studerande till totalt 378helårsstuderande år 2006. Polisutbildningen omsluterca 40 mnkr och engagerar totalt ca 80 personer somlärare med längre eller kortare undervisningspass. Deämnesområden inom universitetet som är tydligast företräddai utbildningen är pedagogik, idrottspedagogik,juridik och socialt arbete.40

ResultatredovisningDen statliga rektorsutbildningen är en annan uppdragsutbildningav permanent karaktär. Utbildningenriktas i första hand mot rektorerna i de fyra nordligastelänen. Den administreras av Centrum för skolledarutvecklinginom ramen för statsvetenskapliga institutionen.De totala intäkterna för uppdragsverksamhet inomgrundutbildningen uppgår till 179,9 mnkr (se resultaträkningsidan 58). I detta belopp ingår även delar avLadokkonsortiet och Ladokenhetens verksamhet samtförsäljning från universitetets datacentral.Särskild lärarutbildning (SÄL)Under anslagsposten disponerar ett antal lärosäten, däriblandUmeå universitet, medel för särskilda lärarutbildningari samverkan med kommuner enligt förordning (2001:740)om särskilda lärarutbildningar. Ansvaret för dessa utbildningarskall främst ligga på Göteborgs universitet, Umeå universitet,Karlstads universitet, Malmö högskola, Lärarhögskolani Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.Utbildningen skall bedrivas under perioden 2002-2006 ochomfatta minst 4 000 studenter som studerar på halvfart ochär anställda i en kommun på minst halvtid.De medverkande universiteten och högskolorna skall isina respektive årsredovisningar redovisa sin medverkan iprojektet.Vid Umeå universitet har sedan vårterminen 2002 bedrivitssärskild lärarutbildning (SÄL II) på distans 50procent inom ramen för regeringens satsning på att utbildaobehöriga lärare fram till examen eller ny kompetens(SFS 2001:740). Utbildningarna har skett inomföljande områden.1) Praktisk-pedagogisk utbildning, 40 poäng2) Allmänt utbildningsområde, 60 poäng3) Vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagogertill lärare i grundskolans tidigare år, 60 poäng4) Påbyggnadsutbildning i specialpedagogik, 60 poäng5) Slöjd, 40 poäng6) Svenska, 60 poäng7) Breddningskurser och ämneskomplettering, t exspanska, webbdesign och nätbaserat lärande, matematiksamt ytterligare några kurser med varierandepoängantal8) Mentorsutbildning, 5 poängProjektet avslutades 2006, slutredovisning redovisas tilldepartementet via Högskoleverket den 1 juni 2007.SÄL II-projektet leds av en gemensam ledningsgruppmed representanter från deltagande utbildningsanordnare(Umeå, LHS, Karlstad, Jönköping, Malmö, Göteborg)och Svenska Kommunförbundet. I gruppensmöten deltar vid skilda tillfällen även företrädare förHögskoleverket och de lärarfackliga organisationerna.Ansvaret för den nationella samordningen har Göteborgsuniversitet (som också till departementet redovisatrespektive högskolas HST). Högskoleverket påbörjadeunder 2005 sin utvärdering i form av enkätertill kommuner och studerande. I det arbetsmaterialsom hittills redovisats är utfallet av enkäterna mycketpositivt. Därutöver har nationella ledningsgruppenpå eget initiativ genomfört en uppföljning, vilket hösten2006 resulterade i en rapport. Lokalt har vid Umeåuniversitet gjort en separat delstudie, även den rapporteradhösten 2006.Särskild utbildning för lärarei yrkesämnenUnder anslaget disponerar ett antal lärosäten, däriblandUmeå universitet, medel för särskild lärarutbildning enligtförordningen (2005:568) om särskild utbildning för lärare iyrkesämnen. Utbildningarna skall enligt nämnda förordninganordnas av Göteborgs universitet, Umeå universitet, Luleåtekniska universitet, Karlstads universitet, Malmö högskola,Högskolan Dalarna, Lärarhögskolan i Stockholm och StiftelsenHögskolan i Jönköping. Samordning av utbildningarnasgenomförande skall ske av Malmö högskola.Utbildningarna skall bedrivas under perioden fr.o.m. den1 augusti 2005 t.o.m. den 31 december 2009 och omfattaminst 1 000 studenter.De medverkande universiteten och högskolorna skall isina respektive årsredovisningar redovisa sin medverkan iprojektet.Vid Umeå universitet har sedan höstterminen 2005bedrivits särskild lärarutbildning (SÄL III) på distans50 procent inom ramen för regeringens satsning påatt utbilda obehöriga lärare, specifikt lärare i yrkesämnenför gymnasieskolan, fram till examen/ny kompetens(SFS 2005:568).Utbildningarna sker inom följande områden.1) Allmänt utbildningsområde, 60 poäng (20 p medyrkesdidaktiska inslag)2) Matematik för yrkeslärare, 60 poäng (ämnesbreddningför redan examinerade yrkeslärare)Den senare kursen är specifikt utvecklad inom ramenför Umeås utbud.Antagning har skett i fyra omgångar, den fjärdeoch sista inför vt 2007. Viss samverkan i utbildningsgenomförandehar skett mellan Luleå och Umeå. Förnärvarande (utgången av ht 2006) deltar 53 studenteri SÄL III.41

ResultatredovisningSÄL III-projektet leds av en gemensam ledningsgruppmed representanter från deltagande högskolor(Umeå, LHS, Karlstad, Luleå, Jönköping, Dalarna,Malmö, Göteborg) samt från Sveriges Kommuneroch Landsting. Malmö har samordnings- och rapporteringsuppdrag.I gruppens möten deltar vid skilda tillfällenäven företrädare för Högskoleverket och de lärarfackligaorganisationerna.Särskild lärarutbildning för arbetslösaakademiker (SAK)7. Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet,Linköpings universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet,Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola,Högskolan i Kalmar och Lärarhögskolan i Stockholm skallunder 2006 och 2007 anordna särskild lärarutbildning för arbetslösaakademiker enligt förordningen (2005:1235) om särskildutbildning för arbetslösa akademiker.Av årsredovisningen för 2006 skall framgå antalet nybörjarevåren 2006 och hösten 2006 samt antalet helårsstudenterpå utbildningen.Umeå universitet tilldelades 30 platser. Av planeringsskäl(sent beslut om uppdraget) och behov av samverkans-och kartläggningsarbete med Länsarbetsnämndeni Västerbotten startade utbildningen i mitten påaugusti 2006. Det bör framhållas att samarbetet medLänsarbetsnämnden fungerat mycket bra – intressetvar stort (ca 120 anmälde intresse). Efter behörighetsprövning(ämnesområde inom matematik, teknik ellernaturvetenskap samt övriga behörighetskriterier förlärarexamen) återstod drygt 50 varav 37 antogs (övreribba för Länsarbetsnämndens ram för studiestöd).Efter studiestart har ett antal avbrutit, bl.a. på grundav erbjudna anställningar utanför skolan, innebärande28 nybörjare, omräknat till 19 helårsstudenter (utbildningengår på snabbare studietakt än 100 procent).Detta har resulterat i 8,37 helårsprestationerReell kompetens samt alternativt urval1. Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisahur bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100)om s.k. reell kompetens och alternativt urval tillämpats. Föralternativt urval skall det dessutom framgå för vilka utbildningardetta tillämpats, vilka urvalsgrunder som fastställtsoch vilka kategorier av sökande som antagits. Lärosätenaskall kommentera redovisningen.utbildning vid Umeå universitet under 2006. Eftersomen stor andel av dem som åberopat reell kompetensvid anmälan till kurser och program egentligenrör annat än reell kompetens, och då åberopandet avserhela ansökan i den samordnade antagningen (gårinte att avgöra om det faktiskt är Umeås alternativprövningen gäller) redovisas inte antal sökande utanendast nya beviljade.Inför vårterminen 2006 beviljades 11 ansökningarom reell kompetens i den lokala antagningen och 9 iden samordnade antagningen via VHS. Inför höstterminen2006 beviljades 20 ansökningar om reell kompetensi den lokala antagningen och 19 i den samordnadeantagningen via VHS. Förutom tillträde har ävenca 80 ansökningar om tillgodoräknande baserat på annanverksamhet än formell högskoleutbildning beviljatsunder 2006, främst avser detta tillgodoräknandeninom lärarutbildningen.Alternativt urvalLokala urvalsgrunder vid Umeå universitet enligt universitetsstyrelsebeslut 2002-06-03 och 2003-04-07 är:Underrepresenterat kön, funktionshinder, annat modersmålän svenska, Norrlandskommuner med låg utbildningsnivå,vissa program i gymnasieskolan, idrottsledare,folkhögskoleutbildning och collegeutbildning.Av dessa har dock endast Norrlandskommuner medlåg utbildningsnivå samt collegeutbildning tillämpatsunder 2006. GMAT (General Management AdmissionTest) används som behörighetsmarkör samt för attgenomföra en mer effektiv och likvärdig bedömningav sökande till vissa internationella program.Enligt tidigare beslut tillämpas även alternativt urvalbaserat på intervjuer, arbetsprover, skriftliga provm.m. till följande utbildningar vid Umeå universitet:Programmet för fri konst, Industridesignprogrammet,Gastronomiprogrammet, Läkarprogrammet, Påbyggnadsprogrammeti kulturjournalistik, Påbyggnadsprogrammeti vetenskapsjournalistik.Det är fortfarande ett mycket begränsat antal studentersom antas på basis av reell kompetens ochalternativt urval.Reell kompetensAntalet faktiska prövningar har legat på ungefär sammanivå som 2005 vid ansökningar om tillträde till42

ResultatredovisningNy utbildnings- och examensstrukturRedovisning av särskilda medel som tilldelatsLadokkonsortietUmeå universitet (Ladokkonsortiet) har erhållit särskildamedel för att utveckla en bilaga till examensbevis för utbildningpå forskarnivå, samt för att förbereda en övergång tillett nytt poängsystem i högskolan.Umeå universitet (Ladokkonsortiet) skall i årsredovisningenför 2006 redovisa hur medlen har använts. Vidare skall avredovisningen framgå de insatser som gjorts och de resultatsom uppnåtts.I regleringsbrevet för 2006 tilldelades Ladokkonsortiet3 800 tkr för förberedelser för en övergång till nyttpoängsystem i högskolan samt 250 tkr för utvecklingav Diploma Supplement för forskarexamina.Förberedelser och förändringar i Ladok har genomförtsenligt plan under 2006 och kommer att fortgåförsta halvåret 2007. 2006 har arbetet bedrivits i fyraprojekt, ett utrednings- och tre utvecklingsprojekt. Eftersomutvecklingsprojekten skall lånefinansieras enligtreglerna om immateriella anläggningstillgångar, kommerhela den upparbetade kostnaden inte att kostnadsförassamma år utan skrivas av på fem år enligt Umeåuniversitets redovisningsprinciper. Det betyder att deaktuella systemanpassningarna inte är fullt ut avskrivnaförrän 2011. Anslagna medel beräknas räcka till sådanavräkning fram till 2010.Utredningsprojektet 2006 har legat till grund för det vidarearbetet med systemanpassningar och resulterat itvå utredningsrapporter. Rapporterna beskriver vilkaanpassningar som krävs för att införa beslutade förändringaroch presenterar en lösning för generell hanteringav olika typer av utbildningar i den nya nivåstrukturen.I utredningsprojektet har 2006 upparbetats 104,1tkr, som har kostnadsförts direkt. Kostnaden belastarposten för förberedelser för en övergång till nytt poängsystemi högskolan.Konsekvenser av Bolognaprocessen i form av förändradutbildningsnivå- och examensstruktur, främstmed övergången till nytt poängsystem, medför omfattandeändringar på många ställen i Ladoksystemet.Utvecklingsarbetet under 2006 har framför allt gälltstrukturförändringar och förberedelser för att kunnafå nödvändiga delar på plats i tid för att klara vårensantagningsarbete inför ht 2007.Arbetet har i huvudsak gått enligt plan i dessa delar,dock har arbetet med förberedelserna främst påexamenssidan på grund av sena förutsättningar fåttskjuta en större del till genomförande under förstakvartalet 2007. Belastningen på anslaget uppgår till1 420,6 tkr under 2006.Projektet att utveckla Diploma Supplement för forskarexaminapåbörjades under 2006 och kommer attslutföras under första halvåret 2007. Projektet komigång mycket senare under året än beräknat, till följdav förseningar av beslut från regeringen och Högskoleverket,vars medverkan i projektet man varit beroendeav. Belastningen på anslaget uppgår till 57 tkrunder 2006.Samtliga projekt kommer att vara slutförda förehalvårsskiftet 2007. Total konvertering från gamla poängi högskoleregistren till högskolepoäng kommer attske vid halvårsskiftet.Genomförda insatser inför den nya utbildningsochexamensstrukturenLärosätena har erhållit särskilda medel som stöd i det förändringsarbetesom införandet av en ny utbildnings- och examensstrukturmed anledning av propositionen Ny värld – nyhögskola innebär. I arbetet bör lärosätena och utbildningsanordnarnasärskilt beakta behovet av samarbete. Utgångspunktenför ett sådant samarbete är det uppdrag som regeringendenna dag lämnat till Myndigheten för nätverk ochsamarbete inom högre utbildning (U2006/2477/UH).Umeå universitet skall i årsredovisningen för 2006 redovisavilka insatser som genomförts inför införandet av en ny utbildnings-och examensstruktur för den högre utbildningen.Umeå universitet har under 2006 har bedrivit ett intensivtarbete med att förbereda införandet av den nyautbildnings- och examensstrukturen. Universitetet togredan i oktober 2005 fram universitetsgemensammaanvisningar för arbetet under 2006 samt vissa strategiskainriktningsbeslut som fastställdes av universitetsstyrelsen.Därefter togs en Bolognaanpassad kursplanemallrespektive utbildningsplanemall fram, liksomen mall för universitetets examensbeskrivningar. En nyantagningsordning samt en universitetsgemensam examensordninghar även tagits fram. På institutionsnivåhar ett omfattande arbete bedrivits med att nivåplaceraalla kurser och arbeta fram nya målformuleringarför dessa (s.k. lärandemål). För närvarande förberedsinförandet av Diploma supplement för forskarutbildningfrån och med juli 2007.Utöver detta har en omfattande seminarieverksamhetbedrivits både internt och externt, och en mängdinformation har tagits fram både på svenska och på engelska.Frågan om en sjugradig betygsskala har diskuterats,men universitetet har ännu inte (januari 2007)tagit slutlig ställning i frågan.43

ResultatredovisningDe 1,4 mnkr som regeringen tilldelade Umeå universitetför införandet av den nya utbildnings- och examensstrukturenfördelades ograverat till institutionernaför arbetet med att nivåplacera kurserna och formuleralärandemål.MatematiksatsningUmeå universitet har erhållit särskilda medel i syfte att stödjanybörjare i matematik i högskolan för att minska klyftanmellan de reella kunskaperna i matematik och ingångsnivånför undervisning i matematik på högskolan.Universitetet skall i sin årsredovisning redovisa de insatsersom gjorts och de resultat som uppnåtts.2006 erhöll Umeå universitet 340 tkr för nämnda satsning.De blivande matematikstudenterna inbjuds tillen repetitionsvecka som ligger veckan före terminsstart.Under repetitionsveckans första dag genomförs ett diagnostisktprov. Provresultaten används sedan till attlägga upp en plan för resten av veckan då litteraturensom studenterna uppmanades köpa under sommarenanvänds. Institutionens lärare ansvarar för undervisningen,handledning sköts tillsammans med äldre studenter.Inför ht 2006 har repetitionsveckan setts över.De diagnostiska proven har modifierats och antalet lärarleddalektioner under veckan har ökats. Tonviktenligger än mer på basfärdigheter i algebra. Medel fördenna översyn kommer från regeringens matematiksatsning.En mindre resurs är avsatt för att hjälpa nybörjarstudentersom har svårigheter att klara av förstaterminens matematikstudier. Exempelvis ges stödundervisninginför omtentamen om genomströmningenvisar sig vara mycket låg. Medel till detta kommer frånregeringens satsning.Institutionen för matematik har under 2006 sammankallatett nätverk bestående av företrädare för skoloroch universitetet. Diskussionen har bl.a. kretsatkring den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.Delar av de medel Umeå universitet fått via regeringenssatsning har användas till detta ändamål.44

ResultatredovisningForskning och forskarutbildning med stödfunktionerInledningUmeå universitet bedriver forskning och forskarutbildninginom tre vetenskapsområden: humanistisksamhällsvetenskapligt,medicinskt samt naturvetenskapligt.Organisatoriskt indelas verksamheten i femfakultetsområden; humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapligafakulteten, medicinska fakulteten, teknisk-naturvetenskapligafakulteten samt fakulteten förlärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Erhållnaexterna bidrag ökade under 2006. Ökningenåterfinns inom alla fakulteter utom den teknisk-naturvetenskapligafakulteten och fakulteten för lärarutbildning.Även medel till den uppdragsfinansieradeforskningen ökar, främst när det gäller uppdrag frånkommuner och landsting.Erhållna externa bidrag till forskning och forskarutbildningunder 2006 visar på en ökning med 42,6Ekonomisk översiktForskning och forskarutbildning, exklusive uppdragsforskningmnkr (+ 8 procent) jämfört med föregående år. Samtligavetenskapsområden utom det naturvetenskapligavisar på en ökning av de externa forskningsbidragen.Den uppdragsfinansierade forskningen ökar med drygt2 procent jämfört med 2005. Den företagsfinansieradeuppdragsforskningen uppgår till 17 procent, en nivåsom varit i stort sett oförändrad under senare år.Antalet forskarstuderande vid Umeå universitet harminskat något jämfört med föregående år. Antalet avlagdaexamina i forskarutbildningen har ökat. Andelenkvinnor som avlagt doktorsexamina har minskatfrån 51 procent till 42 procent. De båda forskarskolorför vilka Umeå universitet är värduniversitet, genusforskarskolanoch forskarskolan i pedagogiskt arbete,har nu 45 respektive 23 forskarstuderande.Resultaträkning för 2006 redovisas nedan uppdelat på vetenskapsområdenVerksamhetens intäkterMedicinsktHumanistisksamhällsvetenskapligtNaturvetenskapligtSummaIntäkter av anslag 239 940 420 172 227 341 887 454Intäkter av avgifter och andra ersättningar 15 864 28 362 18 751 62 977Intäkter av bidrag 132 873 222 954 140 512 496 339Finansiella intäkter 4 611 3 633 3 701 11 946Summa intäkter 393 289 675 122 390 305 1 458 716Verksamhetens kostnaderPersonalkostnader 288 885 352 086 236 856 877 827Lokalkostnader 32 572 27 954 55 292 115 817Övriga driftkostnader 58 214 250 174 68 204 376 592Finansiella kostnader 1 252 1 009 990 3 251Avskrivningar och nedskrivningar 16 005 30 364 27 128 73 497Summa kostnader 396 928 661 586 388 470 1 446 984Kapitalförändring -3 638 13 535 1 835 11 732TransfereringarErhållna 7 861 12 077 16 507 36 445Lämnade bidrag -7 861 -12 077 -16 507 -36 445Summa 0 0 0 0Tabell: Resultaträkning 2006 för forskning och forskarutbildning, exkl. uppdragsforskning, uppdelad på vetenskapsområden, tkr.45

ResultatredovisningUppdragsforskningResultaträkning för 2006 redovisas nedan uppdelat på vetenskapsområdenVerksamhetens intäkterMedicinsktHumanistisksamhällsvetenskapligtNaturvetenskapligtSummaIntäkter av anslag 0 0 0 0Intäkter av avgifter och andra ersättningar 60 078 49 108 51 344 160 530Intäkter av bidrag 0 0 0 0Finansiella intäkter 125 305 38 468Summa intäkter 60 203 49 414 51 382 160 998Verksamhetens kostnaderPersonalkostnader 37 813 32 214 27 936 97 963Lokalkostnader 3 149 915 1 591 5 655Övriga driftkostnader 20 695 13 683 18 191 52 569Finansiella kostnader 2 14 17 32Avskrivningar och nedskrivningar 1 467 1 361 3 327 6 155Summa kostnader 63 126 48 186 51 062 162 374Kapitalförändring -2 923 1 228 319 -1 376TransfereringarErhållna 0 -12 0 -12Lämnade bidrag 0 12 0 12Summa 0 0 0 0Tabell: Resultaträkning 2006 för uppdragsforskning, uppdelad på vetenskapsområden, tkr.Intäkts- och kostnadsutveckling 2002–2006– Anslags- och bidragsfinansierad forskning och forskarutbildning1 480,01 460,01 440,01 420,01 400,01 380,01 360,01 340,01 320,01 300,01 280,01 260,02002 2003 2004 2005 2006Intäkter 1 337,4 1 363,7 1 382,4 1427,5 1 458,7Kostnader 1 339,7 1 384,6 1 418,8 1423,3 1 447,0Diagram: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende anslags- och bidragsfinansieradforskning.Intäkts- och kostnadsutveckling 2002–2006– Avgiftsfinansierad forskning och forskarutbildning180,0160,0140,0120,0100,080,060,040,020,00,02002 2003 2004 2005 2006Intäkter 112,3 120,0 139,8 146,6 161,0Kostnader 118,0 119,4 138,1 151,3 162,4Diagram: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende avgiftsfinansierad forskning.46

ResultatredovisningExternt finansierad verksamhetBidrag till forskning och forskarutbildningDen medicinska fakulteten och den teknisk-naturvetenskapligafakulteten svarar för de största erhållnaforskningsbidragen, 43 respektive 30 procent. Underåret erhållna forskningsbidrag har ökat med nära 43mnkr. Det är främst bidrag från övriga statliga myn-digheter som ökat. En del av dessa medel kommer frånandra lärosäten, men har sitt ursprung i forskningsråd,forskningsstiftelser och EU. Beloppen i nedanståendetabeller visar utvecklingen av erhållna bidragi miljoner kronor.Finansiär 2002 2003 2004 2005 2006Vetenskapsrådet 98,5 125,3 124,9 132,4 134,9FAS 22,2 19,6 20,0 18,4 21,7FORMAS 24,5 25,1 19,9 34,3 35,9Forskningsstiftelser 30,8 13,0 12,3 31,5 34,4Svenska organisationer utan vinstsyfte 141,0 142,8 134,2 126,1 113,8Övriga statliga myndigheter 54,1 60,4 63,2 28,7 77,5Kommuner och landsting 24,7 23,6 21,2 17,0 11,4Svenska företag 13,2 11,5 8,0 4,9 5,3EU 18,9 17,8 15,0 55,6 53,7Utländska organisationer utan vinstsyfte 7,2 7,1 7,2 9,0 14.9AMV 8,3 9,7 9,0 8,2 9.3SIDA/SAREC 7,3 7,0 7,5 15,3 14.4VINNOVA, NUTEK, ITPS 8,3 6,5 6,0 10,8 12,9Utländska företag 2,1 3,4 3,8 5,1 4.1Försvarsmyndigheter 2,4 2,8 1,2 0,06 0Länsstyrelser 43,7 37,5 36,7 14,9 10,9Totalt 507,3 513,4 489,9 512,6 555,2Tabell: Erhållna bidrag till forskning 2002–2006, mnkr.Anm. FAS: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.FORMAS: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.VINNOVA, NUTEK, ITPS: Verket för innovationssystem, Närings- och teknikutvecklingsverket samt Institutet för tillväxtpolitiska studier.Av de 53,7 mnkr från EU avser 24,2 mnkr EU-medel som länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten betalt ut.Fakultetsvis fördelar sig forskningsbidragen under år 2006 enligt tabellen och diagrammet nedan.Finansiär Hum fak Sam fak Med fak Tek-nat Lärarutb TotaltVetenskapsrådet 8,2 25,4 47,8 49,2 4,3 134,9FAS 1,6 14,3 5,8 0,0 0,0 21,7FORMAS 0,0 6,6 8,1 21,2 0,0 35,9Forskningsstiftelser 0,3 11,2 8,2 14,4 0,4 34,4Svenska organisationer utan vinstsyfte 8,8 16,2 63,2 25,3 0,4 113,8Övriga statliga myndigheter 1,7 10,5 46,2 17,0 2,1 77,5Kommuner och landsting 0,1 1,5 8,2 1,4 0,2 11,4Svenska företag 0,8 0,7 2,1 1,8 0,0 5,3EU 3,7 8,5 19,0 21,9 0,6 53,7Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,6 2,6 10,6 0,9 0,1 14.9AMV 0,3 4,8 2,4 1,6 0,1 9.3SIDA/SAREC 0,2 4,3 7,4 2,6 0,0 14.4VINNOVA, NUTEK, ITPS 0,3 8,4 0,7 3,2 0,4 12,9Utländska företag 0,0 0,0 3,7 0,4 0,1 4.1Försvarsmyndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0Länsstyrelser 0,1 3,2 3,1 3,4 1,0 10,9Totalt 26,7 118,1 236,4 164,1 9,9 555,2jämförelse med 2005, mnkr 17,3 102,2 205,3 175,2 12,7 512,6% 54% 16% 15% -6% -22% 8%Tabell: Erhållna bidrag till forskning, uppdelade på fakultetsområden 2006, mnkr. Anm. Se tabellen ovan.47

ResultatredovisningErhållna forskningsbidrag per fakultet, 2002–2006, mnkr25020015010020022003200420052006500Hum fak Sam fak Med fak Tekn-nat fak Lärarutb fakDiagram: Erhållna forskningsbidrag per fakultet 2002-2006, mnkr.Avgiftsfinansierad verksamhetUppdragsforskningUmeå universitet är uppdragstagare från omgivningennär det gäller forskning och vetenskapligt arbete.Utöver rena forskningsuppdrag kan uppdragsforskningvara arbete som kräver vetenskaplig kompetensmen som inte är att betrakta som forskning. Det kandå exempelvis handla om tekniskt utvecklingsarbete,konsultuppgifter, datainsamling eller kliniska observationer.Erhållna medel 2006 uppgick till knappt 120 mnkr,en ökning med ca 3 mnkr jämfört med 2005.Den största omfattningen av uppdragsforskningåterfinns inom den samhällsvetenskapliga fakulteten. Erhållnamedel för uppdragsforskning uppgår totalt tillca 40 mnkr. Institutionen för beteendevetenskapligamätningar svarar för den största omfattningen av uppdragsforskninginom fakulteten. Institutionen bedriverett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt inom olikaproblemområden som gäller utvärdering, bedömningoch mätning av kunskaper och färdigheter. Förnärvarande är de två största projekten Högskoleprovetoch Nationella prov.Inom den medicinska fakulteten uppgår erhållnamedel till ca 35 mnkr. Störst omfattning ligger inomepidemiologi och yrkesmedicin.Erhållna medel inom teknisk-naturvetenskaplig fakultetuppgår till ca 36 mnkr.Vid den humanistiska fakulteten uppgick erhållnamedel till 3 mnkr.Fakulteten för lärarutbildning redovisar 2 mnkr i erhållnamedel för uppdragsforskning.Tabellen nedan redovisar utvecklingen av erhållnamedel i uppdragsforskning inklusive förskott.Finansiär 2002 2003 2004 2005 2006Statliga myndigheter 57,5 70,9 76,3 68,1 61,1Kommuner och landsting 13,1 6,9 12,9 24,7 31,3Svenska företag 14,3 15,5 18,4 15,3 17,0Svenska organisationer utan vinstsyfte 1,1 1,6 0,6 1,6 3,6Utländska företag 2,3 1,8 2,0 4,7 3,1Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,8 0,6 0,2 0,5 1,8Övrigt 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0EU-medel 2,1 1,8Totalt 89,2 97,3 110,4 117,0 119,8Tabell: Erhållna medel i uppdragsforskning 2002–2006, mnkr.48

ResultatredovisningForskarutbildningMål 1: Forskarutbildning av hög kvalitet skall erbjudas. Utbildningenskall förbereda för en karriär såväl inom som utanförhögskolan. Effektiviteten skall öka i forskarutbildningen.Universitet och högskolor skall i årsredovisningen för 2006redovisa hur deras verksamhet bidragit till måluppfyllelsen,vilka särskilda åtgärder som vidtagits för att med bibehållenkvalitet öka effektiviteten och genomströmningen i forskarutbildningeni de fall den genomsnittliga studietiden överstigernormalstudietiden enligt högskoleförordningen samtbedöma behovet av ytterligare åtgärder.För att beskriva genomströmningen skall en redovisninggöras av den genomsnittliga studietiden för licentiat- respektivedoktorsexamen 2005.Vidare skall en redovisning göras och större förändringarkommenteras vad avser antalet personer som under 2006har påbörjat forskarutbildning, och av dessa antalet personersom har antagits till studier för licentiatexamen.Universitet och högskolor skall redovisa samtliga uppgifterfördelade på vetenskapsområden och kön.De lärosäten som har fått särskilda mål för antalet examinainom forskarutbildningen skall lämna följande redovisningi årsredovisningen för 2006. Av redovisningen skall framgådels antal examina för 2006, dels inom parantes en prognosav antalet examina som beräknas för hela fyraårsperioden.Under år 2006 har ett flertal insatser genomförts i syfteatt höja måluppfyllelse för forskarutbildning och ökaeffektiviteten. En insats är att ha en bra forskarhandledningsutbildningoch en annan insats är gemensammaforskarutbildningskurser. Universitetet har också stramatupp antagningsordningen. Under 2006 har planeringinför enkätstudien ”Forskarbarometer” gjorts, somsyftar till att undersöka hur forskarstudenter bl.a. uppleversin arbetsmiljö. En avhoppsstudie har också startatoch kommer att slutföras under våren 2007. Fleraprojekt i handlingsplanen avser forskarutbildning ochhar startat under 2006, bl.a. projekten Företagsforskarskola,Ökad anställningsbarhet utanför universitetet förnydisputerade doktorer samt Riktlinjer och ersättning förforskarhandledning. Under år 2007 är det viktigt att genomföraoch slutföra ovanstående projekt och undersökningarinnan ytterligare åtgärder vidtas. I tabellernanedan framgår genomströmning vilket är ett måttpå effektiviteten inom forskarutbildningen. I övrigtfinns det svårigheter att mäta måluppfyllelse inom forskarutbildningmen med de åtgärder som vidtagits ochsom kommer att slutföras enligt ovan, bör måluppfyllelsenförbättras ytterligare.Inledningsvis presenteras i nedanstående tabell antaletforskarstuderande, med aktivitetsgrad om minst10 procent, per vetenskapsområde vid Umeå universitet2002–2006.Vetenskapsområde 2002 2003 2004 2005 2006Humanistisk- Kv 284 304 308 282 282samhällsvetenskapligt Män 256 262 247 235 224Totalt 540 566 555 517 506Medicinskt Kv 224 259 282 280 288Män 192 204 217 208 195Totalt 416 463 499 488 438Naturvetenskapligt Kv 141 139 143 130 125Män 201 204 204 200 187Totalt 342 343 347 330 312Totalt universitetet Kv 648 699 732 688 694Män 649 667 668 642 606Totalt 1 297 1 366 1 400 1 330 1300Tabell: Antal forskarstuderande fördelade på vetenskapsområden samt på kvinnoroch män 2002-2006.Av tabellen ovan framgår att det totala antalet aktivaforskarstuderande minskat med 30 i antal, eller ca2 procent. Andel kvinnor uppgår till 53 procent, vilketär en ökning med 3 procentenheter i jämförelsemed år 2002.Genomsnittlig studietid, antal terminerAv tabellen nedan framgår den genomsnittliga studietidenför doktorsexamina åren 2003 och 2005. Nettostudietidenhar minskat från 9,0 terminer till 8,7terminer.Vetenskapsområde 2003 2005Humanistisk- Kv 10,1 9,5samhällsvetenskapligt Män 11,0 11,6Totalt 11,0 10,5Medicinskt Kv 7,0 7,7Män 5,5 7,2Totalt 5,5 7,5Naturvetenskapligt Kv 9,3 8,9Män 9,2 8,5Totalt 9,2 8,6Totalt universitetet Kv 9,0 8,5Män 9,1 8,8Totalt 9,0 8,7Tabell: Genomsnittlig nettostudietid (antal terminer) för doktorsexamina 2003 och2005, kvinnor, män och totalt.49

ResultatredovisningAv tabellen nedan framgår den genomsnittliga studietidenför licentiatexamina åren 2003 och 2005. Nettostudietidenhar minskat från 5,7 terminer till 5,3terminer.Vetenskapsområde 2003 2005Humanistisk- Kv 5,3 5,8samhällsvetenskapligt Män 4,0 5,3Totalt 5,3 5,8Medicinskt Kv 3,0 3,8Män 4,5 4,5Totalt 4,5 4,2Naturvetenskapligt Kv 6,5 5,6Män 6,4 5,0Totalt 6,4 5,6Totalt universitetet Kv 6,1 5,3Män 5,2 5,0Totalt 5,7 5,3Tabell: Genomsnittlig nettostudietid (antal terminer) för licentiatexamina 2003och 2005., kvinnor, män och totalt.Antalet personer som påbörjat forskarutbildningAv tabellen nedan framgår antalet personer totalt(inkl. lic.) som påbörjat forskarutbildning åren 2002–2006.Vetenskapsområde 2002 2003 2004 2005 2006Humanistisk- Kv 47 50 31 28 32samhällsvetenskapligt Män 32 38 27 25 31Totalt 79 88 58 53 63Medicinskt Kv 48 61 58 47 62Män 40 50 36 40 30Totalt 88 111 94 87 92Naturvetenskapligt Kv 25 25 30 21 18Män 55 34 43 33 29Totalt 80 59 73 54 47Totalt universitetet Kv 120 136 119 96 112Män 127 121 106 98 90Totalt 247 257 225 194 202Nedan redovisas antalet personer som under 2002 –2006 påbörjat sin forskarutbildning som avses avslutasmed en licentiatexamen.Vetenskapsområde 2002 2003 2004 2005 2006Humanistisk- Kv 0 1 2 3 7samhällsvetenskapligtMän 1 2 4 3 10Totalt 1 3 6 6 17Medicinskt Kv 0 4 2 4 5Män 0 2 2 4 6Totalt 0 6 4 8 11Naturvetenskapligt Kv 0 1 0 1 0Män 0 2 2 1 0Totalt 0 3 2 2 0Totalt universitetet Kv 0 6 4 8 12Män 1 6 8 6 16Totalt 1 12 12 16 28Tabell: Antal personer som påbörjat forskarutbildning 2002-2006 som avses avslutasmed licentiatexamina.Inom den humanistiska fakulteten påbörjade 12 personerforskarutbildning. Andel kvinnor uppgick till 67procent. Antal nyantagna studerande i forskarutbildningenhar minskat jämfört med 2005.Antalet forskarstuderande som påbörjat forskarutbildningeninom den samhällsvetenskapliga fakultetenuppgick 2006 till 44 personer, vilket är en ökningjämfört med 2005. Andelen kvinnor uppgick till41 procent.Under år 2006 har totalt 92 personer antagits tillforskarutbildning vid medicinska fakulteten (67 procentkvinnor), vilket är en ökning med 5 personer jämförtmed 2005.Under 2006 har 47 personer varav 38 procent kvinnorpåbörjat forskarutbildning inom teknisk-naturvetenskapligfakultet.Under året har 7 personer påbörjat forskarstudiervid fakulteten för lärarutbildning, varav 6 (86 procent)är kvinnor.Tabell: Antal personer som påbörjat forskarutbildning 2002–2006.50

ResultatredovisningAvlagda forskarexamina, examinationsmålför forskarutbildningenUnder den senaste femårsperioden har det totala antaletdoktorsexamina ökat med 18 procent. Andelenkvinnor som avlagt doktorsexamina har minskat med9 procentenheter i jämförelse med föregående år ochuppgår till 43 procent år 2006.Av årsredovisningen skall framgå dels antalet avlagdaexamina 2006, dels beräknat antal examina för perioden2005–2008.VetenskapsområdeÅrAntal doktorsexaminasom inte föregåtts avlicentiatexamina 1)Antal doktorsexaminasom föregåtts avlicentiatexamina 1)Antallicentiatexamina 1)Antal examinai forskarutbildningen,omräknadeenligt fotnot 2)Humanistisk-samhällsvetenskapligt 2002 50 7 5 562003 49 1 6 52,52004 41 7 9 492005 48 9 13 592006 50 (28 kvinnor) 4 (0 kvinnor) 19 (6 kvinnor) 61,5Medicinskt 2002 52 2 8 572003 46 3 8 51,52004 60 9 8 68,52005 62 7 11 712006 70 (33 kvinnor) 3 (1 kvinnor) 15 (10 kvinnor) 79Naturvetenskapligt 2002 29 7 11 381) Antal examina utan omräkning2003 46 5 8 52,52004 40 5 10 47,52005 27 3 21 392006 44 (13 kvinnor) 3 (0 kvinnor) 14 (6 kvinnor) 52,52) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som en halv examen.Vetenskapsområde Mål 2005–2008 Utfall 2006 Prognos 2005–2008Humanistisk-samhällsvetenskapligt 210 61,5 233Medicinskt 225 79 230Naturvetenskapligt 180 52,5 180Tabell: Mål för antal forskarexamina perioden 2005–2008, utfall för 2006 samt prognos för 2005–2008, per vetenskapsområde.180160140120100806040200Antal licentiat- och doktorsexamina 2002–20062002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006LicentiatexaminaDoktorsexaminaMän 12 13 11 29 26 74 89 82 75 99Kv 12 9 19 18 22 74 61 84 81 75Diagram: Antal doktorsexamina och licentiatexamina perioden 2002-2006 totaltUmeå universitet uppdelat på kön.80706050403020100Antal doktorsexamina per fakultet 2002–2006-02 -03 -04 -05 -06 -02 -03 -04 -05 -06 -02 -03 -04 -05 -06 -02 -03 -04 -05 -06 -02 -03 -04 -05 -06Hum fak Sam fak Med fak Tekn-nat fak Lärarutb fakMän 4 15 4 5 5 21 13 18 20 17 26 27 33 33 39 23 34 27 17 34 0 0 0 0 4Kv 13 9 15 12 5 18 13 14 17 18 29 22 37 36 34 13 17 18 13 13 1 0 0 3 5Diagram: Antal doktorsexamina perioden 2002-2006 per fakultet uppdelat på kön.252015105Antal licentiatexamina per fakultet 2002–20060-02 -03 -04 -05 -06 -02 -03 -04 -05 -06 -02 -03 -04 -05 -06 -02 -03 -04 -05 -06 -02 -03 -04 -05 -06Hum fak Sam fak Med fak Tekn-nat fak Lärarutb fakMän 0 0 0 1 1 2 4 5 6 11 3 4 4 5 5 7 5 2 17 8 0 0 0 0 1Kv 1 1 0 1 2 2 1 6 5 3 5 4 5 8 10 4 3 8 4 6 0 0 0 0 1Diagram: Antal licentiatexamina perioden 2002-2006 per fakultet uppdelat påkön.Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområdeInom den humanistiska fakulteten har 10 doktorsexamina(5 av kvinnor) och 3 licentiatexamina (2 av kvinnor)utfärdats under år 2006.Antalet avlagda doktorsexamina inom den samhällsvetenskapligafakulteten uppgår till 35 (18 av kvinnor).Antalet licentiatexamina uppgår till 14 (varav 3av kvinnor).51

ResultatredovisningVid fakulteten för lärarutbildning har 9 doktorsexaminaavlagts (5 av kvinnor) och 2 licentiatexamina(1 av en kvinna).Medicinskt vetenskapsområdeUnder 2006 har 73 personer avlagt doktorsexamen(34 kvinnor) och 15 personer licentiatexamen, varav10 kvinnor.Naturvetenskapligt vetenskapsområde47 personer har avlagt doktorsexamen (13 kvinnor) och14 personer har avlagt licentiatexamen (6 kvinnor).Främjad och breddad rekryteringMål 2: Universitet och högskolor skall främja och bredda rekryteringentill forskarutbildningen.Av årsredovisningen skall framgå vilka åtgärder, somt.ex. informations- och rekryteringsinsatser, som lärosätetvidtagit för att motverka social snedrekrytering till forskarutbildningen.Fakulteterna utannonserar alla utlysningar av forskarutbildningsplatser.Information om utlysningar harspridits till studenterna vid respektive institution. Förhoppningenär att denna åtgärd kommer att leda tillatt universitetet får en breddning av rekryteringen tillforskarutbildningen.Ett gott exempel är fakulteten för lärarutbildning,som genom sitt aktiva samarbete med kommuner i regionensprider information om forskarutbildning tillaktiva lärare i skolan.Vid fakulteten för lärarutbildning har ingen förändringskett under året. En professur har utannonseratsunder 2006 och sakkunnigutlåtanden beräknas föreliggaunder första kvartalet 2007.Rekryteringsmål för professorerUnder fyraårsperioden 2005-2008 skall minst 15 procent avde professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderasbefordrade professorer, men inte adjungerade.Av årsredovisningen skall framgå antalet nyanställda professorer(inklusive befordrade professorer men exklusive adjungeradeprofessorer) och antalet kvinnor bland dessa.Under 2006 har totalt 15 professorer rekryterats ochbefordrats. Av dessa 15 professorer var endast två kvinnor(13 procent).Totalt antal professorer var vid årsskiftet 262, varav52 var kvinnor (20 procent). Från 2002 till 2006 harandelen kvinnliga professorer ökat med 2 procentenheterfrån 18 procent till 20 procent. Utvecklingen av antaletnyrekryterade professorer de senaste 5 åren framgårav tabellen och diagrammet nedan.År Antal nyanställda Varav kvinnor Andel kvinnor2002 27 10 37%2003 22 5 23%2004 20 7 35%2005 17 4 24%2006 13 2 15%Tabell: Antal nyrekryterade och befordrade professorer och andelen kvinnorbland dessa 2002–2006.Övrig återrapporteringFörändring av antalet anställda professorer.1. Större förändringar av antalet anställda professorer (heltidsekvivalenter)skall re-dovisas i årsredovisningen.2016128418 18Andel kvinnliga professorer19 1920Totalt har 13 professorer anställts under 2006. Av dessaär två (15 procent) kvinnor.Vid humanistiska fakulteten har tre professorer (män)anställts och tre professorer (en kvinna och två män)slutat.Vid samhällsvetenskapliga fakulteten har två professorer(män) anställts.Vid medicinska fakulteten har fem professorer (enkvinna och fyra män) anställts och fyra slutat.Vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har tre professoreranställts (en kvinna och två män).02002 2003 2004 2005 2006Diagram: Andel kvinnor av det totala antalet professorer vid Umeå universitet2002–2006, i procent.52

ResultatredovisningForskning och forskarutbildning med inriktningmot lärarutbildning och pedagogiskyrkesverksamhet3. Universitet och högskolor som anordnar lärarutbildningskall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagitsför att stärka utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.De lärosäten som erbjuder forskning och forskarutbildningmed denna inriktning skall i årsredovisningenredovisa omfattningen och genomförda insatser.Under år 2006 satsade universitetet stora medel för attstärka den forskning och forskarutbildning som bedrivsi nära anslutning till lärarutbildningen och pedagogiskayrkesverksamheten. Framförallt fattades beslut om totaltnio sexåriga forskarassistenttjänstanställningar, därtvå år förläggs till ett utländskt universitet. Denna satsninginnebär drygt 10 mnkr under de första tre årenoch totalt en satsning på drygt 30 mnkr. Vidare medfinansieraruniversitetet projekt från Utbildningsvetenskapligakommittén, vilket innebär en förstärkning förfakultetsnämnden på drygt 700 tkr under 2007.Under året har fakultetsnämnden annonserat ut tiodoktorandanställningar, fem av dessa i syfte att kompetensutvecklaadjunkter anställda vid lärarutbildningen.En tvåårig forskarassistentanställning har utlysts, femkorta postdoktorsarrangemang samt ett forskningsutrymmeom ett år. Fyra gästprofessorer har anställts föratt ytterligare stärka forskningen och forskarutbildningeninom fakultetsnämndens verksamhetsområde.Satsningar görs även på att öka andelen externamedel. Flera workshops har hållits, två gästprofessorerhar som särskilt uppdrag att delta i arbetet medansökningar och en professorsgrupp gör en slutliggranskning av ansökningar till Utbildningsvetenskapligakommittén.Under året bedrev ett femtiotal doktorander forskarstudiermed inriktning mot lärarutbildning ochpedagogisk yrkesverksamhet. Dessa finansierades ihuvudsak av universitetet självt, men även av externafinansiärer.Till den här redovisade forsknings- och forskarutbildningsverksamhetentillkommer den ämnesdidaktiskaforskning och forskarutbildning som bedrivs vidämnesinstitutioner som lyder under andra fakultetsnämnderän fakultetsnämnden för lärarutbildning.Under 2006 fanns vid fakultetsnämnden för lärarutbildning49 forskarstuderande som bedriver forskarstudiermed inriktning mot lärarutbildning och pedagogiskyrkesverksamhet. Dessa finansieras huvudsakligenav medel som genererats via den nationella forskarskolani pedagogiskt arbete, externa forskningsbidrag samtkommuner. Flera doktorander är knutna till någon avforskarskolorna Nationella forskarskolan i pedagogisktarbete (6 st), Genusforskarskolan (4 st), Naturvetenskapernasoch teknikens didaktik (3 st), Nationella forskarskolani matematik med inriktning mot ämnesdidaktik(3 st) eller Nationell forskarskolan i svenska meddidaktisk inriktning (1 st). Fakultetsnämnden för lärarutbildninghar även antagit ytterligare 15 doktorandervilka är finansierade via annat lärosäte. Dessa 15 tillhörsamtliga någon av forskarskolorna NaPA (14 st)eller Genusforskarskolan (1 st).I handlingsplanen finns två projekt som startat under2006 och som syftar till att stärka forskning inomutbildningsvetenskap, Kombinerat postdoc/forskarassistentprogramför att utveckla forskningen vid fakultetenför lärarutbildning samt Motfinansiering av medel frånVR:s utbildningsvetenskapliga kommitté för att utvecklaforskningen vid fakulteten för lärarutbildning.Mål för forskarskolorUmeå universitet är värduniversitet för två forskarskolor, eni pedagogiskt arbete samt en i genusvetenskap. Som en planeringsförutsättningskall gälla att respektive forskarskolavid utgången av 2007 har utexaminerat minst 25 doktorer.Denna tidsgräns kan förlängas med upp till ett år beroendepå den genomsnittliga tid som doktoranderna inom forskarskolanbedriver institutionstjänstgöring.Av årsredovisningen skall framgå hur många doktorandersom antagits till respektive forskarskola och till vilket vetenskapsområdede knutits. Vidare skall samarbetet mellan värduniversitetoch partnerhögskolorna beskrivas.GenusforskarskolanVid 2005 års utgång har Genusforskarskolan antagitoch anställt 39 doktorander. Inför anställningarna2005 utlystes ytterligare en anställning inom det teknisk-naturvetenskapligavetenskapsområdet med placeringi Kalmar, men denna fick ingen sökande. Inomdet medicinska vetenskapsområdet avbröts en anställningefter 6 månader år 2005. Kvarstår således 38doktorander vid utgången av 2005. Av dessa tillhör26 humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde(inkluderande lärarutbildningsfakulteten), 9 detmedicinska vetenskapsområdet och 3 det teknisk-naturvetenskapligavetenskapsområdet. 27 doktoranderär placerade vid Umeå universitet. Vid Mittuniversitetetär 5 doktorander placerade, vid Högskolan i Gävle4 doktorander och vid Högskolan i Kalmar är 2 placerade(2 doktorander vid partnerhögskolorna tillhör detteknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet och öv-53

Resultatredovisningriga 9 humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde).I december 2005 beslutades om antagning avytterligare 7 doktorander för anställning fr.o.m. 2006.Av dessa är 5 vid Umeå universitet (4 humanistisk-samhällsvetenskapligtvetenskapsområde och 1 vid medicinsktvetenskapsområde), en vid Högskolan i Kalmar(teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet)och en vid Mittuniversitetet (humanistisk-samhällsvetetenskapligtvetenskapsområde). Sammantaget finnsfr.o.m. år 2006 totalt 45 doktorander, varav 40 kvinnoroch 5 män.Varav vidÅr / Antagna Totalt Umeå universitet Partnerhögskola2002 30 24 62003 3 2 12004 2 1 12005 3 - 32006 7 5 2Totalt 45 32 13Tabell: Antal doktorander antagna till Genusforskarskolan.Samarbetet med partnerhögskolornaSom partnerhögskolor ingår Högskolan i Kalmar, Högskolani Gävle samt Mittuniversitetet. I Genusforskarskolansstyrelse representeras partnerhögskolorna meden ledamot vardera. Partnerhögskolornas representanteri styrelsen utgör kontaktlänkar till högskolorna ochär också integrerade i strategiarbetet för Genusforskarskolansframtid. Partnerhögskolorna har aktivt deltagitmed samfinansiering för en del av sina anställningar, genomutveckling och ledning av vissa forskarkurser samtgenom att anordna konferenser, internat och hearingspå respektive ort. Förutom detta pågår även samarbeterörande handledarskap för doktoranderna.Samarbetet mellan Umeå universitet och partnerhögskolornahar under de år som forskarskolan funnitshela tiden utvecklats. Inte minst det väl fungerandehandledarkollegiet, som huvudsakligen består av handledarefrån de i forskarskolan medverkande universitetenoch högskolorna, har bidragit till detta. Handledarkollegietträffas i princip två gånger per år i sambandmed de två internat forskarskolan arrangerar.Doktorandernas placering vid högskola/universitetframgår nedan:Högskolan Dalarna 4Karlstads universitet 2Högskolan Kristianstad 4Linköpings universitet 2Malmö Högskola 2Lärarhögskolan i Stockholm 1Umeå universitet 7Örebro universitet 1Under 2006 har fyra doktorander, varav två vid Karlstadsuniversitet och två vid Umeå universitet, disputerat.Forskarskolan i pedagogiskt arbeteDen Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete(NaPA), som tillkom på initiativ från Umeå universitet,sorterar direkt under fakultetsnämnden för lärarutbildning.En ledningsgrupp, med representanter fördoktorander, yrkesliv och de sju medverkande partnerhögskolorna,styr forskarskolan.De medel som tilldelats forskarskolan samt denmedfinansiering varje partnerhögskola bidrar med administrerasav fakultetsnämnden för lärarutbildning,Umeå universitet.NaPA har antagit 23 doktorander, varav 22 kan hänförastill humanistisk-samhällsvetenskapligt och 1 tillnaturvetenskapligt vetenskapsområde. Av de 23 doktorandernaär 15 kvinnor och 8 män.54

ResultatredovisningÖvrig forskning och forskarutbildningCentrum för marin forskningInom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet skall universitetetavsätta medel för Centrum för marin forskning, bl.a.för utnyttjande av fartyg för marin forskning. Av årsredovisningenskall framgå omfattning av, inriktning och total kostnadför denna verksamhet.Regeringen gav under året Göran Enander, generaldirektörför Skogsstyrelsen och ordförande för Formas,i uppdrag att utreda hur forskning och miljöövervakningbättre kan användas för att återskapa en god havsmiljöi Östersjön och i Västerhavet. I uppdraget ingickatt utreda och ge förslag på de marina centras framtidaorganisationsform. Uppdraget ska redovisas senasti december 2007. Frågorna om marina centra utreddesmed förtur och redovisades redan i december 2006.I utredningen föreslår Göran Enander att det vidUmeå universitet, Stockholms universitet, Högskolani Kalmar och Göteborgs universitet ska finnas ett fördessa universitet gemensamt vetenskapligt institut förhavsmiljön. Institutet ska ledas av ett råd, vars kansliföreslås förläggas till Göteborgs universitet. Till Göteborgsuniversitet föreslås även tyngdpunkten i analysochsyntesverksamheten att förläggas. Verksamhetenvid Umeå universitet ska, enligt förslaget, stödja förvaltningenav havsmiljön inom Bottenvikens och Bottenhavetsvattendistrikt. Om förslaget accepteras kommerde marina centra i sin nuvarande form att läggas ner.I väntan på eventuellt förändrad organisation pågårverksamheten vid Umeå marina forskningscentrum(UMF) som vanligt. Flera delar av verksamheten harutökats i omfattning under år 2006.UMF är nu ett ackrediterat provningslaboratoriumenligt den internationella standarden ISO/IEC17025:2005. Ackrediteringen gäller provtagning av vattenmassanoch bottenfauna, alltså de delar där UMFhar kontrakt med Naturvårdsverket att driva den nationellamiljöövervakningen. Beslutet om ackrediteringtogs av SWEDAC.Forskartjänster vid UMFEn professur, två lektorstjänster, en forskarassistentoch fem doktorander. Professuren, forskarassistentenoch 1,5 doktorander är finansierade av teknisk-naturvetenskapligfakultet. Till professuren är knutet föreståndarskapför UMF. Vid UMF finns även en tjänstsom förste kemist. Tjänsterna som finansieras av UMFär på olika sätt knutna till institutioner vid Umeå universitet(ekologi, miljö och geovetenskap, molekylärbiologioch kemi).UMF ägnar sig åt brackvattenekologisk/marin forskningoch undervisning samt utför marinkemiska analyseroch tar emot uppdrag från forskare och statligamyndigheter. UMF administrerar en fältstation inklusiveakvariesystem, ett forskningsfartyg samt kustprovtagningsbåtari varierande storlekar, med kapacitetäven för dykuppgifter.UMF har under året även haft en omfattande miljöanalysverksamheti Bottniska viken. Denna är i huvudsakexternt finansierad (Naturvårdsverket ochlänsstyrelser i regionen). Uppdrag från länsstyrelsernalängs Bottniska vikens kust har ökat i omfattningunder 2006.UMF har under 2006 producerat rapporten ”Bottniskaviken 2005”, som är en sammanställning av resultatfrån det nationella miljöövervakningsprogrammet.I samband med produktionen av ”Bottniska viken2005” ordnade UMF ett seminarium för alla utförareav nationell miljöövervakning i Bottniska viken. Bottniskaviken 2005 var den sista rapporten i denna serie.Under 2007 kommer istället en nationell havsmiljörapportatt produceras, som ett samarbetsprojekt mellande tre marina centra och Naturvårdsverket.UMF har också, tillsammans med de andra två marinacentra, producerat tre nummer av den populärvetenskapligatidsskriften ”HavsUtsikt”. Tidningen haren upplaga på 7 500.UmF har under år 2005 haft en omsättning på14 363 tkr. Av detta har 8 283 tkr täckts av ramanslagfrån den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Resterandedel har varit externfinansierad verksamhet, därNaturvårdsverket varit den största finansiären.55

ResultatredovisningDonationer och stiftelseförvaltningDonationerEnligt donationsförordningen (1998:140) ska en samladredovisning lämnas av myndighetens donationer,med avseende på storlek, valda placeringsformer ochavkastning. Med donationer avses gåvor och bidrag frånandra än statliga finansiärer, strategiska forskningsstiftelseroch mellanstatliga organisationer till vilka Sverigeär anslutet.2006-12-31 2006-12-31 2006-01-01 — 12-31Placering (tkr) Bokfört värde Marknadsvärde AvkastningBank ECU konto 1 929 1 929 70Räntekonto hos RGK 195 658 195 658 4Obligationer och andra värdepapper 500 500 0Anledningen till att några donationer har placerats påandra sätt än på räntekonto hos Riksgäldskontoret ärvillkor från givaren på en viss typ av placering. Bankkontoär ECU-konto som töms löpande.Mottagna gåvor och bidrag 2006Under året har donationer på totalt 177 338 tkr mottagits.Nedan förtecknas de största. (Högskoleavgiftpå 8 procent av har dragits av från ursprungligt gåvobelopp.)DonatorBelopp(tkr)ÄndamålRiksbankens Jubileumsfond 7 823 Flera forskningsprojekt vid Sociologiska institutionenNational Institute of Health 7 319 Inst för klinisk bakteriologi, utveckling av vaccinKnut o Alice Wallenbergs stiftelse 3 450 Forskningsprojekt vid inst för fysikKnut o Alice Wallenbergs stiftelse 3 197 Forskningsprojekt vid inst för fysikRiksbankens Jubileumsfond 2 912 Forskningsprojekt vid inst för litteraturvetenskap o nordiska språkStiftelsen J C Kempes minne 2 355 Forskningsprojekt vid inst för tillämpad fysik och elektronikRiksbankens Jubileumsfond 2 300 Forskningsprojekt vid inst för statistikRiksbankens Jubileumsfond 2 027 Forskningsprojekt vid inst för filosofi och lingvistikRiksbankens Jubileumsfond 1 932 Forskningsprojekt vid inst för kultur och medierStiftelsen J C Kempes minne 1 654 Forskningsprojekt vid inst för organisk kemiStiftelsen J C Kempes minne 1 564 Forskningsutrustning medicinsk kemi och biofysikHjärnfonden 1 380 Forskningsprojekt vid klinisk kemiGustafssons stiftelse 1 380 Forskningsprojekt vid UCMPKnut o Alice Wallenbergs stiftelse 1 293 Forskningsutrustning medicinsk kemi och biofysikNew York School 1 234 Bröstcancerforskning vid patologenStiftelsen J C Kempes minne 1 180 Uppbyggnad av forskning mot brottsofferStiftelsen J C Kempes minne 1 178 Forskningsutrustning UCMPNational Institute of Health 1 141 Åldersforskning vid histologenSumma 45 319StiftelseförvaltningTotalt förvaltar universitetet 36 stiftelser. Universitetetskostnader och förvaltningsarvode för 2006 uppgicktill 235 (215) tkr. Under året har universiteteterhållit bidrag från universitetsanknutna stiftelser på12 534 tkr.56

Finansiell redovisningFinansiell redovisningResultaträkning (tkr)UtfallUtfall2006-01-01 – 2005-01-01 –Not 2006-12-31 2005-12-31Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 1 2 034 402 1 985 565Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 443 484 419 685Intäkter av bidrag 3 539 486 536 761Finansiella intäkter 4 21 810 16 073Summa 3 039 182 2 958 084Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 5 1 797 976 1 710 228Kostnader för lokaler 6 287 042 287 078Övriga driftkostnader 7 817 748 786 499Finansiella kostnader 8 5 929 5 039Avskrivningar och nedskrivningar 9 125 183 126 907Summa 3 033 878 2 915 751Verksamhetsutfall 5 304 42 333Resultat från andelar i dotterföretag 10 305 4 643TransfereringarMedel som erh. fr. statsbudgeten f. finans av bidrag 4 053 2 974Medel som erh. fr. myndigheter f. finans av bidrag 18 607 19 925Övr. erhållna medel f. finansiering av bidrag 17 340 26 576Lämnade bidrag -40 000 -49 475Saldo 0 0Årets kapitalförändring 11 5 609 46 97658

Finansiell redovisningResultaträkning per verksamhetsgren2006-01-01 –2006-12-31(tkr) Grundläggande högskoleutbildning Forskning/forskarutbildningTotalGrundutbildningForskning ochforskarutbildningUppdragsutbildningUppdragsforskningVerksamhetens intäkterIntäkter av anslag 2 034 402 1 146 948 0 887 454 0Intäkter av avgifter och andra ersättningar 443 484 40 118 179 859 62 977 160 530Intäkter av bidrag 539 486 43 147 0 496 339 0Finansiella intäkter 21 810 9 355 41 11 946 468Summa 3 039 182 1 239 568 179 900 1 458 716 160 998Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 1 797 978 755 643 66 545 877 827 97 963Kostnader för lokaler 287 042 157 445 8 125 115 817 5 655Övriga driftkostnader 817 747 299 762 88 824 376 592 52 569Finansiella kostnader 5 929 2 641 4 3 251 32Avskrivningar och nedskrivningar 125 183 36 804 8 727 73 497 6 155Summa 3 033 878 1 252 295 172 225 1 446 984 162 374Verksamhetsutfall 5 304 -12 727 7 675 11 732 -1 376Resultat från andelar i dotterföretag 305 305TransfereringarMedel erh fr statsbudgeten f finans av bidr 4 053 4 053Medel erh fr myndigheter f finans av bidr 18 607 2 562 32 16 014Övr erhållna medel f finansiering av bidrag 17 340 962 0 16 366 12Lämnade bidrag -40 000 -3 524 -32 -36 433 -12Saldo 0 0 0 0 0Årets kapitalförändring 5 609 -12 727 7 675 12 037 -1 37659

Finansiell redovisningBalansräkning (tkr)TILLGÅNGAR Not 2006-12-31 2005-12-31Immateriella anläggningstillgångarBalanserade utgifter för utveckling 12 28 837 24 543Rättigheter och andra immateriella anläggningstillg. 13 936 1 521Summa immateriella anläggningstillgångar 29 773 26 064Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter på annans fastighet 14 60 665 59 711Maskiner, inventarier, installationer m.m. 15 212 880 237 408Summa materiella anläggningstillgångar 273 545 297 119Finansiella anläggningstillgångarAndelar i dotterföretag 16 8 320 8 015Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 500 500Summa finansiella anläggningstillgångar 8 820 8 515Varulager m.m.Varulager 18 3 558 3 909FordringarKundfordringar 34 352 29 572Fordringar hos andra myndigheter 57 884 72 169Övriga fordringar 2 174 1 903Summa fordringar 94 410 103 644Periodavgränsningsposter 19Förutbetalda kostnader 74 519 74 927Upplupna bidragsintäkter 69 084 80 595Övriga upplupna intäkter 3 509 3 578Summa periodavgränsningsposter 147 112 159 100Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 20 -76 894 -67 264Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 21 1 013 932 884 517Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 0 0Kassa, postgiro och bank 22 1 929 5 306Summa kassa, postgiro och bank 1 015 861 889 823SUMMA TILLGÅNGAR 1 496 185 1 420 91060

Finansiell redovisningBalansräkning (tkr)KAPITAL OCH SKULDER Not 2006-12-31 2005-12-31Myndighetskapital 23Statskapital 5 436 5 436Resultatandelar i dotterföretag 3 015 -1 628Balanserad kapitalförändring 362 580 320 246Kapitalförändring enl. resultaträkningen 5 609 46 976Summa myndighetskapital 376 640 371 030AvsättningarAvsättningar för pensioner 24 28 810 22 617Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 25 237 799 254 613Skulder till andra myndigheter 66 382 56 409Leverantörsskulder 69 952 73 300Övriga skulder 26 48 249 47 345Depositioner 451 427Summa skulder m.m. 422 833 432 094Periodavgränsningsposter 27Upplupna kostnader 160 786 108 425Oförbrukade bidrag 417 087 394 521Övriga förutbetalda intäkter 90 029 92 223Summa periodavgränsningsposter 667 902 595 169SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 496 185 1 420 910ANSVARSFÖRBINDELSERStatliga garantier för lån och krediter Inga IngaÖvriga ansvarsförbindelser Inga Inga61

Finansiell redovisningAnslagsredovisningRedovisning mot anslagAnslagÅrets tilldelningenligtregleringsbrevIngåendeöverföringsbeloppIndragningTotalt disponibeltbeloppUtgifterUtgåendeöverföringsbelopp16 25:29 Umeå universitet: GrundutbildningRamanslag 63 123 1 085 988 0 1 149 111 1 072 238 76 873Not16 25:29:1 Takbelopp (ram) 63 123 1 067 428 1 130 551 1 053 678 76 87316 25:29:3 Decentraliserad utbildning (ram) 10 210 10 210 10 210 016 25:29:4 Utbildning i rymd- och miljövetenskapförlagd till Kiruna (ram) 6 191 6 191 6 191 016 25:29:5 Bidrag till lektorat i samiska ochBildmuseet (ram) 2 159 2 159 2 159 016 25:30 Umeå universitet: Forskning ochforskarutbildning Ramanslag 4 124 701 427 -4 124 701 427 701 427 0 116 25:30:1 Humanistisk-samhällsvetenskapligt (ram) 1 253 213 398 -1 253 213 398 213 398 016 25:30:2 Medicinskt (ram) 1 154 196 544 -1 154 196 544 196 544 016 25:30:3 Naturvetenskapligt (ram) 1 074 182 793 -1 074 182 793 182 793 016 25:30:4 Konstnärligt utvecklingsarbete (ram) 6 992 -6 992 992 016 25:30:5 Ersättning för lokalhyror m.m. (ram) 637 107 700 -637 107 700 107 700 016 25:76 Ersättningar för klinisk utbildning ochforskning Ramanslag0 264 790 0 264 790 264 790 016 25:76:4 Medicinsk forskning och utbildning (ram) 0 212 684 212 684 212 684 016 25:76:8 Odontologisk utbildning och forskning(ram)0 52 106 52 106 52 106 0Summa totalt för myndigheten 67 247 2 052 205 -4 124 2 115 328 2 038 455 76 873Redovisning mot inkomsttitelInkomsttitelInkomster2394:1 Övriga ränteinkomster 21Inkomsttitel 2394, övriga ränteinkomsterInkomsttiteln avser ränteintäkter på universitetets ECU-konto.Finansiella villkorFinansiella villkor för anslag se not 1.62

Finansiell redovisningMyndighetskapitalTabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.BeloppA. Ackumulerat överskott (årets och balanserad kapitalförändring) 376 640- del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten -38 859- del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag -8 320- del som avser donationsmedel -420Summa A efter justeringar 329 041B. Årets totala kostnader 3 033 877- del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten -335 118- del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 0- del som avser donationsmedel 9Summa B efter justeringar 2 698 768A i procent av B 12,2%Tabell 2 Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgrenVerksamhetsgrenGrundläggande högskoleutbildningBalanseradkapitalförändring (A)Årets kapitalförändring(B)Summa (A+B)Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 189 866 -12 727 177 139Uppdragsverksamhet 15 383 7 675 23 058Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbeteForskning och forskarutbildning 140 590 11 732 152 322Uppdragsforskning 17 177 -1 376 15 801ÖvrigtHoldingbolaget 8 015 305 8 320Universitetet totalt 371 031 5 609 376 640Tabell: Avgiftsfinansierad verksamhet (enligt 23§ kapitalförsörjningsförordningen)Balanserat kapital 32 560Årets kapitalförändring 6 299Ackumulerat kapital 38 859Omsättning under året 335 118Ack. kapital i procent av omsättningen 11,6%2.3 Avgiftsbelagd verksamhetVerksamhetUppdragsverksamhetÖver-/underskottt.o.m. 2004Över-/underskott2005Intäkter2006Kostnader2006Över-/underskott2006Ackumuleratöver-/underskottutgående 2006Uppdragsutbildning 17 954 -6 412 179 900 172 225 7 675 19 217Uppdragsforskning 20 091 -3 862 160 998 162 374 -1 376 14 853Summa 38 045 -10 274 340 898 334 599 6 299 34 070Offentligrättslig verksamhetHögskoleprovet 210 -233 514 519 -5 -28Summa 210 -233 514 519 -5 -2863

Finansiell redovisningKommentarDet ackumulerade myndighetskapitalet exklusive avgiftsfinansieradverksamhet är vid utgången av 2006329 mnkr vilket motsvarar 12,2 procent av omsättningen.Under 2006 har myndighetskapitalet minskat med1 mnkr och den procentuella andelen har också minskat(12,8 procent år 2005). Myndighetskapitalet haruppstått under en lång rad av år. Redan år 1995 varmyndighetskapitalet 200 mnkr och år 1999 var myndighetskapitaletnästan 337 mnkr, d.v.s. något högre änår 2006. En orsak till myndighetskapitalets uppkomstär att institutioner och enheter behöver ett kapital föratt kunna hantera de intäktsminskningar och kostnadsökningarsom uppstår inom verksamheten.Förutom medel som bl.a. reserverats för avskrivningarav anläggningstillgångar kan nämnas följandestörre dispositioner:• Universitetsstyrelsen beslutade i juni 2006 att godkännaHandlingsplan 2007-2009 med ett 50-talprojekt. Planen innehåller kraftfulla satsningar inomforskning, utbildning och samverkan på 246 miljonerkronor, varav 53 mnkr av finansieringen underperioden är myndighetskapital (varav 30 mnkrår 2007). De satsningar som finansieras av myndighetskapitalär uppbyggnad av styrelsens strategiskaresurs (18 mnkr), vetenskaplig kompetenshöjning avadjunkter (12 mnkr) företagsforskarskola (9 mnkr)kombinerat postdoktors/forskarassistentprogramvid fakulteten för lärarutbildning (4 mnkr), webbpubliceringssystemoch ny grafisk profil (5 mnkr),uppdrag till Umeå Biotech Incubator (2 mnkr), inrättandeav ett projektkontor (2 mnkr) samt utvecklingav professionell EU-funktion (1 mnkr).Universitetsstyrelsen har beslutat att använda sinstrategiska resurs bl.a. till medfinansiering av Linnéstödoch Berzelius centra samt en större satsninginom kemiområdet. Samtliga satsningar är startadeoch pågår för närvarande. De medel som inte finansierasav myndighetskapital (193 mnkr) innebär atten del av universitetets totala resurser är reserveradeför att genomföra planen under 2007–2009. Blandde satsningar som genomförs finns nytt tjänstesystemför yngre forskare, utökning av internationellutbildningskapacitet samt ökad pedagogisk kompetensbland lärare.• Universitetet har anvisats särskilda medel inomgrundutbildningsanslaget, dels för uppbyggnad avutbildning i rymd- och miljövetenskap i Kiruna, delsför decentraliserad utbildning. Till följd av att verksamheteninte kommit igång i den omfattning somplanerats finns 21 mnkr reserverat varav 6,2 mnkrutgör Kirunasatsningen. Medlen skall användas förutökad decentraliserad utbildning i regionen ochför fortsatt uppbyggnad av Kiruna rymd- och miljöcampus.Under år 2007 kommer medlen framföralltatt användas till uppbyggnad av den satsningsom Umeå universitet gör inom miljö i Kiruna inklusivemerkostnader för den förändring som nugenomförs samt ökade kostnader i samband medövertagandet av sjuksköterskeutbildningen i Örnsköldsvik.• Umeå universitet blir värd för molekylärmedicinsktlaboratorium vilket ställer krav på en motfinansieringom 4 mnkr per år. Detta är ett exempel av fleradär Umeå universitet ska motfinansiera externaforskningsanslag.• Fakultetsnämnden för lärarutbildning har reserveradeanslagsmedel för den nationella forskarskolani pedagogiskt arbete. Medlen skall täcka framtidakostnader för 23 doktorander t.o.m. 2007. Nämndenhar vidare intecknat kapitalet för förstärkningav forskning och forskarutbildning (ca 6 mnkr förperioden 2007–2009).• På motsvarande sätt har genusforskarskolan 10 mnkrreserverade för framtida doktorand- och post-doktorstjänster.• Inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet finns medelreserverade för forskarassistenttjänster främst avseendeCIRC. Under åren 2007–2008 kommer 8mnkr av myndighetskapitalet att förbrukas för riktadeforskningssatsningar. Dessutom beräknar mångainstitutioner inom fakulteten att befintligt myndighetskapitalkommer att förbrukas under 2007 p.g.a.svårigheter att hantera minskat studentantal.• Inom medicinska fakulteten har 8 mnkr reserveratsför implementering av ny utbildningsplan inomsjuksköterskeutbildningen. Förändringen medfören ökad kostnad av engångskaraktär för de verksamhetsförlagdautbildningsplatserna.• Vid universitetet finns ca 200 redovisningsenheter(organisationsenheter) där balanserat kapital av varierandeomfattning finns. Vid ett par forskningscentrum,Umeå centrum för molekylär medicin ochUmeå centrum för molekylär patogenes (UCMMoch UCMP), har byggts upp reservationer som germöjlighet till en mer långsiktig strategi, bl.a. arbetarman med femåriga forskningskontrakt och harreserverat medel för rekrytering av nya forskargrupper.Myndighetskapitalet för dessa enheter uppgårtill ca 35 mnkr.64

Finansiell redovisning• Universitetet ser också ett problem med generationsväxlingeneftersom 43 procent av universitetets tillsvidareanställdaär över 55 år och tänker eventuelltanvända myndighetskapital för att bättre kunna hanteradenna generationsväxling.• I den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår kapitalförändringentill +6,3 mnkr år 2006 och det ackumuleradeöverskottet motsvarar 11,6 procent av åretskostnader. Ökningen av överskottet beror främst påatt Ladokenheten redovisar ett överskott år 2006 efteratt ha redovisat ett underskott år 2005. Enhetenhar haft en intäktsökning under 2006 främstberoende på ökad beställning av Ladok-uppdragetoch Nya-systemet. I och med intäktsökningen harkostnaderna inte utvecklats i samma takt under åreteftersom befintlig personal istället fått öka sin debiterbaratid och exempelvis inte fått kompetensutvecklingi samma utsträckning som ett annat år.Under år 2007 beräknas ökade kostnader för en satsningpå kvalitetssäkring samt kompetensutvecklingoch personalens semesteruttag. Umeå universitetsIT-driftenhet Umdac står för en del av det ackumuleradeöverskottet och under år 2006 har överskottetminskat. Umdac:s styrelse beslutade i december2006 att uppdra till Umdac att till styrelsens sammanträdei mars 2007 ge förslag på tänkbara angelägnautvecklingsprojekt/projekt för Umeå universitetsom skulle kunna finansieras med medel ur dettaöverskott, vilket kommer att presenteras för styrelseninom kort. Mot bakgrund av ovanstående begäruniversitetet att överskott inom avgiftsfinansieradverksamhet överförs i sin helhet till år 2007.Mot bakgrund av ovanstående redovisning anhållesom att den balanserade kapitalbehållningen per2006-12-31 i sin helhet får balanseras till räkenskapsåret2007.65

Tilläggsupplysningar och noterTilläggsupplysningar och noterRedovisningsprinciper och värderingsgrunderAllmäntÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningenom årsredovisning och budgetunderlag(2000:605). Universitetets redovisning följer förordning(2000:606) om myndigheters bokföring samtgod redovisningssed. Ett ramavtal om finansiell leasingtecknades under 2000 och beskrivs i not.Regeringen har beslutat att universitet och högskolorinte behöver lämna en finansieringsanalys för 2006och 2007 samt att en annan mall för redovisning avde väsentliga uppgifterna ska användas (regeringsbeslut1:54 U2006/9555/UH).Uminova Holding AB, Holdingbolaget vid UmeåuniversitetÄgandet av Uminova Holding AB, Holdingbolaget vidUmeå universitet övergick per 1998-01-01 från Närings-och handelsdepartementet till Umeå universitet.Detta innehav redovisas i balansräkningen under posternaandelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelari dotterföretag. Påverkan på universitetets kapitalförändringframgår av resultaträkningsposten resultat frånandelar i dotterföretag. Värdering har skett enligt kapitalandelsmetoden.Immateriella anläggningstillgångarEgentillverkade immateriella anläggningstillgångar harbokförts enligt ändringar i kap 5, 2§ FÅB (2000:605).Dessa består av utvecklingskostnader av det studieadministrativasystemet Ladok. Som immateriella anläggningstillgångarhar programvaror över 100 tkr bokförts,med avskrivningstid 3 och 5 år.Materiella anläggningstillgångarSamtliga inventarier/anläggningar med en ekonomisklivslängd som överstiger tre år, och med ett anskaffningsvärdepå minst 10 tkr klassificeras som anläggningstillgångar.För inredning gäller beloppet 10 tkr för samladeinköp till en institution. Konstföremål som erhållitsfrån Statens konstråd bokförs som anläggningstillgångom givaren bokfört dem på detta sätt. Konstföremål avskrivsinte.Avskrivningstiderna är 3 år för datorer och vissamaskiner, 5 år för transportmedel, vissa maskiner, larmanläggningaroch televäxel samt 10 år för inredningsinventarier.Avskrivningar sker varje månad med beräkningfrån anskaffningsdag.Reparationer, underhåll, ombyggnader och markanläggningarmed ett anskaffningsvärde på minst 100tkr redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet.Avskrivningstiderna för dessa är 3, 5, 10 eller,för markanläggningar, 30 år.Avsteg från dessa principer har gjorts vid inköp av datorutrustningtill datorlabb och elevsalar, eftersom slitagetdär bedöms vara större. Dessa har kostnadsförtsdirekt. Dessutom kostnadsförs datorer som inköps förbiståndsprojekt i utvecklingsländer. Det totala beloppetför nämnda utrustningar beräknas uppgå till 830 tkr.Finansiella anläggningstillgångarReavinster och -förluster vid försäljning av finansiellaanläggningstillgångar redovisas som verksamhetsutfall.Beloppen är obetydliga.Finansiell leasingEnligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtalendast träffas under förutsättning att det ledertill lägre kostnad för staten än köp. Beträffande kopieringsmaskinerhar utifrån denna förutsättning underåret tecknats ett ramtal om leasing av kopieringsmaskiner,vilket innebär att leasing har tecknats för ett antalkopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts somtillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiftenhar bokförts som kostnad. Se not 15 och 26.VarulagerVarulager redovisas av enheter med extern försäljning.Värdering har gjorts utifrån anskaffningsvärde. Vissa enheterhar gjort avdrag för utgångna varor samt 5 procentinkurans. Först in först ut-metoden tillämpas som huvudregel.Fordringar och skulderFordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknasinflyta. Fordringar och skulder i utländsk valutahar värderats till balansdagskurs. Skuld till lärare förövertid har inte bokförts, eftersom en utredning pågåroch den beräknas vara klar under 2007.Lån hos RiksgäldskontoretHos RGK finns ett s.k. avistalån för att finansiera anläggningstillgångarfinansierade med statliga medel.Redovisning av projekt finansierade medexterna medelInför bokslutet klassificeras externt bidrags- och uppdragsfinansieradeprojekt som pågående eller avslutade.För avslutade projekt redovisas över- eller under-66

Tilläggsupplysningar och noterskott som årets kapitalförändring. Pågående projektperiodiseras som en skuld eller fordran i balansräkningen(periodavgränsningsposter), i de fall ett giltigt kontraktmed finansiär finns. Intäkterna har avräknats i taktmed förbrukningen enligt ESV:s föreskrifter till 4 kap.1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning ochbudgetunderlag.BrytdagLöpande redovisning för räkenskapsåret har gjortst.o.m. den 2007-01-10.NoterSamtliga belopp anges i det följande i tkr, om inte annatanges.Not 1. Intäkter av anslag16 25:30 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildningEfter utgången av 2005 finns på universitetet ettanslagssparande på anslaget. Detta anslagssparande,4 124 tkr, har förts bort från anslaget som en indragningav anslag.Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter enligt 4 § avgiftsförordningen uppgår till 218896 tkr (198 182 tkr år 2005), vilket motsvarar ca 8procent av de totala kostnaderna. Uttag av omkostnadsavgifterberäknas på använda uppdragsmedel.Not 3. Intäkter av bidragBidragsintäkterna har ökat med 3 mnkr jämfört med2006. Uttag av omkostnadsavgifter beräknas på användabidragsmedel. Ökningen består av bidrag tillgrundutbildningen som tidigare var anslagsmedel med9 mnkr samt att övriga bidrag har minskat år 2006(-6 mnkr).Not 4. Finansiella intäkterRänteintäkter på tillgodohavande hos Riksgäldskontoretuppgår till 21 129 tkr (15 907 tkr år 2005). Resterande681 tkr utgörs bl.a. av valutakursvinster ochränteintäkt för kundfordringar.Not 5. Kostnader för personalLönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremieroch andra avgifter enligt lag och avtal uppgår till1 151 127 tkr, vilket är en ökning med 28 091 tkr (3procent) sedan i fjol. Eventuell övertidsskuld för lärarehar inte bokförts eftersom denna tas ut som kompensationsledighetunder kommande år.Not 6. Kostnader för lokalerLokalkostnaderna är oförändrade i år.Not 7. Övriga driftkostnaderDe ökade kostnaderna i denna post med 31 249 tkr(45 937 tkr år 2005) består bl.a. av ökade inköp avköpta tjänster (22 mnkr) där 5 mnkr avser Västerbottensläns landsting och 18 mnkr Lakokkonsortiet somuniversitetet administrerar. I övriga driftkostnader ingåröverföring till Västerbottens läns landsting av 264tkr (258 121 år 2005) som ersättning för klinisk utbildningoch forskning.Not 8. Finansiella kostnaderRäntekostnader för lån till anläggningstillgångar hosRiksgäldskontoret uppgår till 5 553 tkr (4 518 tkr år2005).Not 9. Avskrivningar och nedskrivningarÄndrade avskrivningstider från och med 1997 påverkarårets avskrivningskostnader med 2 940 tkr, jämförtmed 3 807 tkr 2005.Not 10. Resultat från andelar i dotterföretagHoldingbolaget har ännu ej upprättat ett koncernbokslutför 2006 vilket bokförs under 2007. Fastställandeav bokslutet sker tidigast i april månad. Däremot harresultatet för 2005 bokförts i år (305 tkr).Not 11. Årets kapitalförändringSe tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.samt tabell 2 Redovisning av kapitalförändring perverksamhetsgren.67

Tilläggsupplysningar och noterNot 12. Balanserade utgifter för utveckling2006-12-31 2005-12-31IB anskaffningsvärde 35 812 25 889Årets anskaffning 12 586 9 923UtrangeringUB anskaffningsvärde 48 398 35 812IB ackumulerade avskrivningar -11 268 -5 133Årets avskrivningar - 8 294 -6 135UtrangeringUB avskrivningar - 19 562 -11 268Bokfört värde 28 836 24 544Under året har immateriella anläggningstillgångar för egen utveckling av datorprogramgjorts enligt de nya anvisningar som gäller fr.om. 2002. Avser utvecklingskostnaderhos Ladokenheten för det studieadministrativa dataprogrammet.Not 13. Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångarPosten består av dataprogram.2006-12-31 2005-12-31IB anskaffningsvärde 5 301 4 527Årets anskaffning 197 896Utrangering -122UB anskaffningsvärde 5 498 5 301IB ackumulerade avskrivningar -3 780 -3 011Årets avskrivningar -782 -891Utrangering 122UB avskrivningar -4 562 -3 780Bokfört värde 936 1 521Not 14. Förbättringsutgifter på annans fastighetPågående nyanläggningar redovisas numera som förbättringsutgifter på annans fastighet.2006-12-31 2005-12-31IB anskaffningsvärde 123 819 110 513Korr anskaffningsvärde avseende tidigare år -2 456 -10 448Årets anskaffningar 15 283 24 246Avgår anskaffningsvärde för överflyttade tillgångar -492UB anskaffningsvärde 136 646 123 819IB ack avskrivningar -64 108 -61 540Årets avskrivningar -14 183 -13 444Korr ack avskrivning 2 310 10 876UB ack avskrivningar -75 981 -64 108Bokfört värde 60 665 59 71168

Tilläggsupplysningar och noterNot 15. Maskiner, inventarier, installationer m.m.2006-12-31 2005-12-31IB anskaffningsvärde 825 365 805 982Årets anskaffningar 68 428 78 797Avgår anskaffningsvärde för utrangerade tillgångar -51 447 -42 211Avgår anskaffningsvärde för sålda tillgångar - 1 198 -17 203Avgår anskaffningsvärde för överflyttade tillgångar 20 0Korr av tidigare års anskaffningsvärdeUB anskaffningsvärde 841 168 825 365IB ack avskrivningar -595 094 -551 613Avgår ack avskrivningar utrangerade tillgångar 49 997 41 302Avgår ack avskrivningar sålda tillgångar 980 16 377Avgår ack avskrivningar överflyttade tillgångar -1 -22Korr av tidigare års ack avskrivningar -1Årets avskrivningar -95 681 -101 137UB ack avskrivningar -639 799 -595 094Bokfört värde exklusive finansiella leasingavtal 201 369 230 271Finansiell leasing 2006-12-31 2005-12-31IB värde av leasingavtal 7 136 7 965Korr amortering tidigare års UB -296 0Årets nya leasingavtal 10 179 3 708Avslutade leasingavtal -720 -100Årets amorteringar leasingavtal -4 789 -4 437Bokfört värde 11 511 7 136Not 16. Andelar i dotterföretagUniversitetet övertog Uminova Holding AB, Holdingbolaget vid Umeå universitetvederlagsfritt från Närings- och handelsdepartementet per den 1998-01-01, och detägs till 100 procent av universitetet.Antal 2006-12-31 2005-12-31Antal andelar 3 000Anskaffningsvärde (gäller Näringsdep. 1997) 5 000 5 000Nominellt värde, 3000 x 100 kr 300 300Bokfört värde 8 320 8 015Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehavPosten avser donationsmedel.2006-12-31Bokfört värde2006-12-31Marknadsvärde2005-12-31Bokfört värde2005-12-31MarknadsvärdeObligationer och andra värdepapper 500 500 500 500500 500 500 500Not 18. Varulager2006-12-31 2005-12-31IB värde av varulager 3 909 3 552Årets förändring av varulager - 351 357Bokfört värde 3 558 3 90969

Tilläggsupplysningar och noterNot 19. Periodavgränsningsposter2006-12-31 2005-12-31Förutbetalda lokalkostnader 67 016 65 850Övriga förutbetalda kostnader 7 503 9 07774 519 74 927Upplupna bidrag från statliga myndigheter 32 659 47 976Upplupna bidrag från icke statliga finansiärer 36 425 32 61969 084 80 595Upplupna intäkter uppdragutbildning/-forskning 3 509 3 578Övriga upplupna intäkter 0 03 509 3 578Not 20. Avräkning med statsverket2006-12-31 2005-12-31Ingående balans -67 264 -89 350Avräknat mot statsbudgeten:- Anslag 2 038 455 1 988 539- Inkomsttitlar -21 -17Avräknat mot statsverkets checkräkning:- Anslagsmedel som tillförts räntekonto -2048 081 -1 966 441- Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 17 5- Uppbördsmedel m.m. 0 0- Transfereringar m.m. 0 0Utgående balans -76 894 -67 264Not 21. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret2006-12-31 2005-12-31Anslagsmedel 628 403 605 285Avgifter 24 365 27 771Bidrag från annan statlig myndighet 163 029 51 510Donationer 195 658 199 799Övriga icke statliga bidrag 2 477 152Summa behållning på räntekonto 1 013 932 884 517Varav kortsiktigt likviditetsbehov 79 113 64 406Kortsiktigt likviditetsbehov har beräknats som skillnaden mellan kortfristiga fordringaroch skulder.Viktiga faktorer för utvecklingen av tillgodohavandet är omfattningen av erhållnabidrag samt investeringar i kombination med kravet på lånefinansiering av anläggningstillgångar.Universitetet hade 2006 tillgång till en kredit på räntekonto i RGK på 174 192tkr (170 825 tkr år 2005). Denna har inte utnyttjats.Not 22. Kassa, postgiro och bank2006-12-31 2005-12-31Donationsmedel placerade på bank 1 929 5 289Ränta donationsmedel 4 17På bank finns medel som ska vidareförmedlas till andra projekt som startar under2006. Dessutom ränta på ECU-kontot som ska betalas in till RGK.70

Tilläggsupplysningar och noterNot 23. MyndighetskapitalIngåendebalansDisp.föreg årskapitalförändr.Årets kapitalförändringUtgående balansSumma(A) (C) (D) (A-D)Balanserad kapitalförändring 320 247 42 333 362 580Kapitalförändring 42 333 -42 333 5 304 5 304Statskapital konst 436 0 0 436Resultatandelar i dotterföretag 8 015 305 8 320Statskapital utan avkastningskrav 5 000 5 000Resultatandelar i dotterföretag -1 628 4 643Kapitalförändring dotterföretag 4 643 -4 643 305 305Totalt 371 031 0 5 609 376 640Av balanserad kapitalförändring 2006-12-31 har 2 592 tkr reserverats för avskrivningarav anläggningstillgångar inköpta före 1998.Not 24. Avsättningar till pensionerPensionsförmåner som bekostas av universitetet.2006-12-31 2005-12-31Ingående avsättning 22 617 16 949Årets pensionskostnad 19 928 17 723Årets pensionsbetalningar -13 735 -12 055Utgående avsättning 28 810 22 617Not 25. Lån i Riksgäldskontoret2006-12-31 2005-12-31Ingående skuld 254 613 259 187Under året upptagna lån 116 069 89 744Årets amorteringar -132 883 - 94 318Utgående skuld (Utnyttjad låneram) 237 799 254 613Beviljad låneram 350 000 360 000Samtliga lån hos RGK är s.k. Avistalån.Not 26. Övriga skulderEnligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det leder tilllägre kostnad för staten än köp. Beträffande kopieringsmaskiner har utifrån denna förutsättning under år 2000tecknats ett ramavtal om leasing av kopieringsmaskiner, vilket innebär att leasing sedan dess har tecknats för ettantal kopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts som tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiftenhar bokförts som kostnad. Se även not 15. Av övriga skulder avser 35 mnkr preliminär skatt avseende löneroch 2 mnkr skuld till samarbetspartner i EU-projekt.Not 27. Periodavgränsningsposter2006-12-31 2005-12-31Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 108 190 97 045Övriga upplupna kostnader 52 596 11 379160 786 108 424Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter 189 704 176 932Oförbrukade donationer 207 662 202 018Oförbrukade övriga bidrag från icke statliga finansiärer 19 722 15 571480 138 394 521Förutbetalda intäkter uppdragsutbildning/uppdragsforskning 90 029 92 224Med donationer avses bidrag frånicke statliga finansiärer, med undantagför de strategiska forskningsstiftelsernaoch mellanstatliga organisationertill vilka Sverige äranslutet (donationsförordningen1998:140, 3§). Orsaken till ökningeni övriga upplupna kostnaderär att uppbokning av pensionsskuldtill kliniska lärare avseende 2003 till2005 har gjorts i år . Beloppet uppgårtill 42,6 mnkr.71

Tilläggsupplysningar och noterStyrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamoti andra statliga myndigheter samt aktiebolagBirgitta Johansson-Hedberg Direktör, FK/Psykologexamen,59 år. Styrelseordförande VINNOVA, styrelseledamoti Finansinspektionen, MISTRA, Sveaskog ABoch Fortum Oy.Göran Sandberg Professor, FD, 51 år.Anders Bergh Professor, MD, 55 år.Åsa Gunnarsson Professor, JD, 49 år. Ledamot i Vetenskapsrådetsämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.Hans Wolf-Watz Professor, FD, 61 år.Levi Bergström Landstingsråd, FM, 59 år.Björn Kumlin Direktör, Maskiningenjör, 65 år. Styrelseordförandei Intervect AB och Plastunion AB.Lars Lilja Riksdagsledamot, FK, 52 år. Styrelseledamoti Riksbankens Jubileumsfond.Jan Lindstedt VD, Civilingenjör, 58 år. Styrelseordförandei Svensk Etanolkemi AB, Styrelseledamot iEcoDevelompment AB, EcoIndustries AB, BioFuel IndustriesAB, SEKAB Industrial Development AB.Styrelseledamöternas ersättningarStyrelseledamöterna har för sina uppdrag i styrelsenför Umeå universitet uppburit följande ersättningarför 2006:Birgitta Johansson-Hedberg, ordf. 66.000 kronorGöran Sandberg, rektor1.038.000 kronor Avser erhållen lönAnders Bergh -Åsa Gunnarsson -Hans Wolf-Watz -Levi Bergström28.000 kronorBjörn Kumlin28.000 kronorLars Lilja28.000 kronorJan Lindstedt28.000 kronorGunnel Stenqvist28.000 kronorElisabeth Zachrisson28.000 kronorYvonne Ångström28.000 kronorJohanna Fjellander 14.000 kronor Våren 2006Anna Stecksén 14.000 kronor Våren 2006Erik Ahlsten 14.000 kronor Våren 2006Niklas Sandström 7.000 kronor Våren 2006Joakim Berglund 14.000 kronor Hösten 2006John Dahlström 14.000 kronor Hösten 2006Pernilla Lindén 14.000 kronor Hösten 2006Mattias Sehlstedt 7.000 kronor Hösten 2006Gunnel Stenqvist F. departementsråd, FK, 67 år.Elisabeth Zachrisson Skoldirektör, Lärarexamen, 54 år.Styrelseledamot i SkolverketYvonne Ångström Riksdagsledamot, FK, 66 år.Joakim Berglund Kårordförande Umeå studentkår, 23år. (hösten 2006)John Dahlström Kårordförande Medicinska studentkåren,25 år. (hösten 2006)Pernilla Lindén Kårordförande Umeå naturvetar- ochteknologkår, 26 år. (hösten 2006)Erik Ahlsten Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår,24 år. (våren 2006)Johanna Fjellander Kårordförande Umeå studentkår,26 år. (våren 2006)Anna Stecksén Kårordförande Medicinska studentkåren,Sjukgymnastexamen, 25 år. (våren 2006)72

Sammanställning av väsentliga uppgifterSammanställning av väsentliga uppgifterBelopp anges i tkr2006 2005 2004 2003 2002GrundutbildningAntal HST inkl. uppdragsutbildning 16 707 17 475 17 296 16 868 16 345– andel kvinnor 60% 60% 59% 59% 59%– andel män 40% 40% 41% 41% 41%Antal HPR inkl. uppdragsutbildning 14 247 14 639 14 369 14 160 13 687ForskarutbildningAntal nyantagna doktorander 202 194 225 257 247– andel kvinnor 55% 49% 53% 53% 49%– andel män 45% 51% 47% 47% 51%Antal doktorander totalt >10% aktivitet 1300 1330 1400 1366 1297– andel kvinnor 53% 52% 52% 51% 50%– andel män 47% 48% 48% 49% 50%Antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 697 718 706 717 705Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 165 155 167 170 157Antal doktorsexamina 174 156 166 150 148Antal licentiatexamina 48 47 30 22 24Personal; lärare 1Antal lärare totalt (årsarb.) 3568 3622 3908 3903 3846– andel kvinnor 51% 51% 51% 51% 51%– andel män 49% 49% 49% 49% 49%Antal disputerade lärare (årsarb.) 922 941 947 940 898– andel kvinnor 33% 33% 31% 31% 29%– andel män 67% 67% 69% 69% 71%Antal professorer (årsarb.) 256 269 267 256 253– andel kvinnor 20% 19% 18% 18% 18%– andel män 80% 81% 82% 82% 82%EkonomiIntäkter totalt (mnkr), varav 3 039 2 958 2 816 2 721 2 551Grundutbildning (mnkr) 1 419 1 384 1 294 1 237 1 101– andel anslag 81% 85% 86% 87% 84%– andel externa intäkter 19% 15% 14% 13% 16%Forskning och forskarutbildning (mnkr) 1 620 1 574 1 522 1 484 1 450– andel anslag 55% 54% 55% 56% 57%– andel externa intäkter 45% 46% 45% 44% 43%Kostnader totalt (mnkr) 3 034 2 916 2 874 2 749 2 601– andel personal 60% 59% 60% 59% 59%– andel lokaler 9% 10% 10% 10% 10%Lokalkostnader 2 per kvm (kr) 1272 1253 1238 1273 1204Balansomslutning (mnkr), varav 1 496 1 421 1 428 1 409 1377– oförbrukade bidrag 417 395 405 407 377– årets kapitalförändring 6 47 -58 -32 -48– myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 377 371 324 381 4141Definition enligt högskoleförordningen2Enligt resultaträkningen73

Styrelsens beslut om årsredovisning för 2006Styrelsens beslut om årsredovisning för 2006Styrelsen har 2007-02-19 fattat beslut om årsredovisning för 2006.Umeå 2007-02-19Birgitta Johansson-Hedberg, Göran Sandberg, Anders BerghordföranderektorLevi Bergström Åsa Gunnarsson Björn KumlinLars Lilja Jan Lindstedt Gunnel StenqvistHans Wolf-Watz Elisabeth Zachrisson Yvonne ÅngströmJoakim Berglund John Dahlström Pernilla Lindén74

Bilaga till år 2006Bilaga 1 till regeringsbeslut 2005-11-10, nr I:5Belastning på anslaget för grundutbildningDelsummor SummeringUtnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning1a. Under 2006 genomförda hst och hpr inom 2006 års takbelopp enligt bilaga 2 1 051 6211b. Eventuella decemberprestationer från 2004 som ryms inom tilldelade anslagsmedel 2 0572a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 02b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer. 01 053 678Årets anslagsbelastning avseende eventuella särskilda åtaganden 18 560Summa anslagsbelastning grundutbildning 1 072 238Bilaga 2 till regeringsbeslut 2006-11-23, nr 1:12Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget.Utfall avseende perioden 2006-01-01 – 2006-12-31UtbildningsområdenUtfallHST 1och 2A B C D E F G H I JUtfallHPR 1HSTErsättn.(tkr)HPRErsättn.(tkr)Nätuniv.UtfallHSTNätuniv.UtfallHPRNätuniv.HSTErsättn.3(tkr)Nätuniv.HPRErsättn.3(tkr)SummaC+D+G+HHumaniora 1 724 1 257 30 642 22 016 290 143 5 153 2 507 60 319Juridik 292 258 5 185 4 510 0 0 0 0 9 696Samhällsvetenskap 3 857 3 242 68 560 56 766 313 131 5 566 2 290 133 182Naturvetenskap 1 727 1 523 77 433 58 848 437 299 19 587 11 568 167 436Teknik 1 473 1 271 66 057 49 108 29 15 1 278 572 117 014Vård 2 154 1 945 106 105 82 954 64 59 3 133 2 508 194 701Odontologi 266 263 10 831 12 474 0 0 0 0 23 305Medicin 1 258 1 223 69 225 81 873 0 0,5 0 33 151 132Undervisning 1 197 1 070 38 483 40 501 32 26 1 032 969 80 986Övrigt 412 373 15 333 11 258 75 55 2 805 1 674 31 071Design 220 216 28 883 17 254 0 0 0 0 46 137Konst 74 74 13 792 5 921 0 0 0 0 19 714Musik 10 10 1 133 716 0 0 0 0 1 849Idrott 111 102 10 580 4 502 0 0 0 0 15 082Takbeloppetenl RB(tkr)Summa 14 774 12 825 542 242 448 702 1 239 729 38 554 22 123 1 051 621 1 067 428Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande som uppgår till 63 123 000 kronor.Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande 63 123 000 kronor.Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med 16 805 000 kronor.Kommentarer till tabellen1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning,särskild utbildning för lärare i yrkesexamen,övriga särskilda lärarutbildningar, projekt för invandradeakademiker och kurser inom nätuniversitetet.2. Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrevetför 2006:Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdenanaturvetenskap och teknik 4 020. Utfallet2006 är 3 665.Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden:Totalt antal utbildade helårsstudenter 224 inom design.Högst får 220 HST avräknas inom det aktuellautbildningsområdet.Övriga helårsstudenter inom design har avräknatsmot utbildningsområde teknik.Totalt antal utbildade helårsstudenter 84 inomkonst. Högst får 74 HST avräknas inom det aktuellautbildningsområdet.Övriga helårsstudenter inom konst har avräknatsmot utbildningsområde teknik.Totalt antal utbildade helårsstudenter 19 inom musik.Högst får 10 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.3. Ersättning för kurser inom nätuniversitetet somavräknas inom takbeloppet med normala ersättningsnivåerför respektive utbildningsområde. För att helårsstudenteroch helårsprestationer ska kunna redovisasinom nätuniversitetet ska kursen vara registrerad av lärosätethos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.75

Bilaga till år 2006Bilaga 3 till regeringsbeslut 2006-11-23, nr I:12Redovisning av årets anslagsbelastningRedovisning av förändringar avseende sparade helårsprestationerA. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)Årets takbelopp (tkr) 1 067 428Ev. ingående anslagssparande (tkr) 63 123Summa (A) 1 130 551B. Utfall totalt för grundutbildningenErsättning för HPR från december 2005 2 057Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) 1 051 621Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr)Summa (B) 1 1 053 678Summa (A-B) 2 76 8731Summan ska avse den totala ersättning lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om det ryms inom tilldelade medel (A).2Om summan blir positiv, ska det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ, ska beloppet föras tilltabell över sparade helårsprestationer nedan.AnslagssparandeTotalt utgående anslagssparande (A-B) 76 873Minskat med anslagssparande över 10 % av takbeloppet 3Summa 76 8733Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.Sparade helårsprestationerIngående vårde av sparade HPR (tkr) 4 63 123-Ev. nyttjande av tidigare sparade HPR under 2006 (tkr)+Ev. sparande av HPR under 2006 (tkr) 13 750Utgående värde av sparade HPR (tkr) 5 76 8734Kan uppgå till högst 10 procent av takbeloppet 20055Kan uppgå till högst 10 procent av takbeloppet 200676

Umeå universitet, 901 87 Umeå.Telefon 090-786 50 00. Telefax 090-786 99 95. Texttelefon 090-786 59 00.www.umu.sePrint & Media, Umeå universitet, 2007/2002830