12.07.2015 Views

Kognitiv semantik - Uppsala universitet

Kognitiv semantik - Uppsala universitet

Kognitiv semantik - Uppsala universitet

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Kognitiv</strong> <strong>semantik</strong>Föreläsning 3Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 1


<strong>Kognitiv</strong> <strong>semantik</strong>• det finns ingen skillnad mellan språkligkunskap och allmän n tänkandet• alla språkliga nivåerär r sammankoppladeHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 2


Dagens teman• Om betydelse inom kognitiv <strong>semantik</strong>• Polysemi, monosemi och hymonymi• Metafori• Metonymi• Image SchemasHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 3


Betydelsepotential• Allwood (2003) menar att dengrundläggande ggande betydelsen hos ett ord ärordets betydelsepotential.• Denna potential omfattar all informationom hur ordet har använts nts tidigare både baven individ och socialt av ett samhälle.• Vilken betydelsepotential som aktiveras ien viss situation beror påpkontexten.Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 4


Verbet gå i olika kontexter• Pelle går till skolan.• Pelle går i skolan.• Bilen går bra.• Motorn går inte.• Motorn går att laga.Enligt Allwood kan man säga satt ordet gå har enbetydelsepotential dit alla variationer ibetydelsen är r lagrade. Ur potentialen hämtar hman den tolkningen som passar i kontexten.Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 5


Kärna(eng. purport)• Croft och Cruse (2004)• betydelsen är r konstruerad ”on-line” isituationer där d r man använder nder ordet• kärnar ordets relativt beståendeendekonceptuella innehåll• kärnaninnehåller information om hurordet tidigare har fungerat i kontexter där ddet använtsntsHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 6


Kontextualiserad tolkning• ord i sig egentligen inte har någon nfärdig fbetydelse• koppling mellan ord och betydelse skermed hjälp av ordets egenskaper och både bden språkliga och icke-sprspråkliga kontexten= kontextualiserad tolkningHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 7


Omanalys av termerTraditionellt• Polysemi: : två eller flera relaterade betydelser ien och samma form• Monosemi: : en betydelse per form• Homonymi: samma form men orelateradebetydelserVad menar man med en betydelse eller flerabetydelser?Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 8


Polysemi inom kognitiv <strong>semantik</strong>• Jackendoff (2002): polysemi syftar tillordets olika betydelser som man intebehöver lära lvar för f r sig, utan kan ledasfrån n varandra eller från n en gemensamabstrakt nämnare n• Croft och Cruse (2004): polysemi syftar tillvariationen i ordets tolkning i olikakontexterHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 9


Poly- och monosemi ärtvå sidor av samma sak?• Janssen (2003)• Inom monosemisk analys betonar man ordetsregelbundenhet i betydelsen, medan inompolysemisk analys betonar man den storavariationen av användningsomrndningsområden den ordet har.• Polysemiska och monosemiska tolkningar avordets betydelse inte behöver exkluderavarandra, utan kan ses som effektivtkompletterande tolkningar.Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 10


Ja!• betydelsen hos ett ord kan vara samtidigtbådepolysemisk och monosemiskHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 11


Polysemi eller homonymi?• relaterade eller orelaterade betydelser?(synkroniska kriterier)• samma eller olika ursprung? (diakroniskakriterier)Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 12


Diakroniska och synkroniskakriterier för f polysemi• synkroniska kriterier: det ska finnas (enkänsla om) en relation mellan de olikatolkningarna av ett ord• diakroniska kriterier: betydelser ska kunnahärledas ur samma källakHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 13


Metaforer i kognitiv <strong>semantik</strong>:betydelser utvidgas• Inom kognitiv <strong>semantik</strong> ser man metaforersom en alltid närvarande n rvarande del avspråkanvkanvändning ndningHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 14


Metafor• Lakoff och Johnson (1980)• ett sätt satt uttrycka en abstrakt och medsinnena svårfrfångad erfarenhet med merbekanta och konkreta termerHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 15


Metaforers egenskaper• Metaforer innehåller en källdomklldomän, enmåldomän och relationer (mapping(relations), som länkar lihop de två• Systematiska• AsymmetriskaHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 16


”Livetär r en resa.”• Lakoff och Turner (1989 i Saeed 2003)• Denna metafor baserar sig påprelationermellan måldomänenLIV och källdomklldomänenRESA påpföljande sätt: s• En människa mär r en person som reser• Hennes mål m l i livet är r resmål• Olika sätt satt nånmåletär r vägarv• Svårigheter i livet är r hinder påpresanHanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 17


Polysemi och metafori• Sweetser (1990) MIND AS BODY –metafor(fysisk> mental)• Historisk semantisk förändring fär r inteslumpmässig.ssig.• Metafori är r nyckeln för f r att förstfrstå polysemi.Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 18


Metonymi• metonymi identifierar en referent genomnågonting som inom samma domän ärassocierad till den• ’Jag dricker inte mer än n en flaska.’(behållare för f r innehållet)• ’Roligt att se såsmånga nya ansikten här hidag.’ (del för f r helhet)Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 19


Image Schemas• genom vår v r upplevelse om att konkret varaoch göra gsaker i världen, vformar vistrukturer som vi använder nder för f r attorganisera mer abstrakta domäner• Mark Johnsson (1987)Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 20


Image schema: behållare• kommer från n upplevelsen att vi kan varaplacerade i ett ställe eller inne i någontingn• används nds som struktur för f r att uttrycka tillexempel perception eller mental aktivitet(eng. comes into mind)Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 21


Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 22


Ram<strong>semantik</strong>• Ram<strong>semantik</strong> är r ett försfrsök k att kombinerakontexten i beskrivning av betydelsen hosord• Betydelsen hos ett ord kan bara förstfrståsmot en bakgrund eller ram (frame(frame)Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 23


Nästa förelfreläsning• Semantiska relationer• fre 18/11• kl. 10-1212• i sal: 7-001570015Hanna Seppälä<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong> 24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!