Nationella minoriteter Rättigheter och möjligheter - Länsstyrelserna

m i n o r i t e t s r e f o r m e nNationella minoriteterRättigheter och möjligheterN at i o n e l l a M i n o r i t e t e r | 1

d e n n ya l ag e nDansundervisning påRomskt kulturcentrum iGubbängen i Stockholm.Foto: Johan Jeppsson2 | N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r

m i n o r i t e t s r e f o r m e nNationella minoriteter– inte invandrareD e t f i n n s g ot t o m missuppfattningar om de nationella minoriteterna.En av de vanligaste är att man kallar dem för invandrare.– När man pratar om invandrare handlar det om integrationoch att komma in i det svenska samhället. Minoritetsgruppenär raka motsatsen, de har alltid funnits i Sverige och är väl integrerade.För dem handlar det om att upprätthålla och bevarakulturen och språket, säger Lennart Rohdin, chef för enhetenför minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm.De nationella minoriteterna är folkgrupper som skiljer sigfrån majoritetsbefolkningen och som har funnits av hävd påsvenskt territorium. Det betyder att de funnits här i principlika länge som vi har haft statsbildningen Sverige, alltså sedanGustav Vasas tid 1523.– Samerna som är ett urfolk har förstås varit här ännu längre,kanske flera tusen år. Och finska har talats på Nordkalotteni upp emot tusen år, säger Lennart Rohdin.Stockholm har haft en finsk befolkning sedan 1200-taletoch finktalande har funnits i Bergslagen sedan medeltiden.Romer har funnits i Sverige sedan Gustav Vasas tid och judarsedan 1600-talet.I b l a n d h ö r m a n f o l k säga saker som: Vi bor ju i Sverige ochdå ska vi väl tala svenska? Lennart Rohdin påpekar att tankenpå en nation med ett språk är en ganska sentida konstruktionsom växte fram på 1800-talet. Dessförinnan när kungarna styrdeländerna i Europa brydde man sig mindre om vilka språkfolk talade, så länge man betalade skatt.År 1809 delades Sverige och traumat efter freden ledde tillatt man började fundera på vad som egentligen är svenskt.– Minoriteter som alltid funnits trängdes undan och osynliggjordes.Egentligen kanske inte alltid så illasinnat menatmen det fick stora konsekvenser och lämnade stora sår.Skolpolitiken som genomfördes i slutet av 1880-talet ochsom levde kvar till mitten av 1900-talet fick ödesdigra konsekvenserför samer och tornedalingar. Barnen, som ofta barakunde samiska eller finska, fick endast prata svenska i skolanoch bestraffades fysiskt. Och de fick lära sig att deras språkoch kultur inte var värt något.– Det har satt sina spår och påverkat deras vilja och förmågaatt upprätthålla språket och kulturen.At t S v e r i g e ö v e r h u v u dtag e t h a r en minoritetspolitik i dagvar inte självklart men 1999 klubbades lagen om de nationellaminoriteterna. De första tio åren blev något av en prövoperiod.Erkännandet var viktigt men i praktiken hände intemycket. När regeringskansliet 2006 skickade ut en enkät omminoritetsarbetet till Sveriges kommuner fick de svar som: vibehandlar alla invandrare lika. En del svarade inte alls.Samerna har varit härännu längre, kanske fleratusen år. Och finska hartalats på nordkalotteni tusen år.Lennart Rohdin, enhetschef Länsstyrelsen Stockholm– Många har inte förstått att lagen gäller i hela Sverige,även om man inte är förvaltningsområde har man ett ansvaratt informera om rättigheter och skyldigheter och se till attdet finns samråd.Kommunerna kan själva ansöka om att få bli förvaltningsområdeoch ansökningarna har strömmat in snabbare än någonvågat hoppas.– Det beror framförallt på minoriteterna själva som påverkatkommunerna. Vi upplever att de kommuner som ansöktsjälva om att få ingå också är de som har störst engagemang,säger Lennart Rohdin.■N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r | 3

d e n n ya l ag e nLagen som ska skyddaspråken och kulturenF i n n s d e t n at i o n e l l a m i n o r i t e t e r i er kommun? Känner detill sina rättigheter och är er personal medveten om den nyalagen som kom i januari 2010?Lagen gäller i alla kommuner i hela Sverige oavsett omman ingår i så kallade förvaltningsområden eller inte.För tio år sedan erkändes romer, judar, samer, tornedalingaroch sverigefinnar som nationella minoriteter i Sverige ochromani chib, jiddisch, samiska, meänkieli och finska erkändessom minoritetsspråk. I januari 2010 förstärktes deras rättighetergenom den nya lagen om nationella minoriteter ochminoritetsspråk. Lagen säger att språken ska skyddas ochfrämjas och de nationella minoriteterna ska kunna bevaraoch utveckla sin kultur.I d ag i n g å r 42 kommuner i förvaltningsområden som gerstärkt skydd för använd ning av samiska, meänkieli och/ellerfinska i kontakt med myndigheter och i äldre- och barnomsorgen.Men antalet växer hela tiden efter som flera kommunerhar ansökt hos regeringen om att få ingå. Kommuner somingår får statsbidrag och har då större möjligheter att leva upptill lagens krav.Med eller utan pengar så ska alla kommuner se till att informerade nationella minoriteterna om deras rättigheter, utbildapersonalen om lagen, se till att det finns samråd med minoriteternaoch ta reda på om det finns personal inom de kommunalaförvaltningarna som kan finska, samiska och/eller meänkieli.Tidigare hade inte kommunerna någonstans att vända sigför råd och stöd men numera finns Sametinget och Länsstyrelseni Stockholm. Myndigheterna ska se till att lagen efterlevsoch hjälpa till med informationsinsatser.■4 | N at i o n e l l a M i n o r i t e t e rTips för att komma igångHur en kommun vill jobba med att stärka de nationellaminoriterna är upp till var och en. Men det finns en hel delgoda råd att få från kommunerna som ingår i förvaltningsområdena:1O r d n a i n f o r m at i o n s t r ä f fa r för de nationella minoriteterna och ta fram enhandlingsplan.2 K a r t l äg g s p r å k k u n s k a p e roch behoven i er kommun.3 b i l d a s a m r å dDe nationella minoriteterna vet oftast själva bästvad de behöver och vill ha. Lagen ställer krav påminoriteternas inflytande i egna frågor.4i n f o r m e r a e r a a n s tä l l d aom ramkonventionen, minoritetsspråkskonventionenoch den nationella lag stiftningen.S at s a på k u lt u r !56ko n ta k ta a n d r a ko m m u n e roch fråga hur de jobbar.F OTO : Lot ta L a n d s t r ö mJudisk tefillin, bönekapslar samt tillhörande påse. Foto: Arkivbild från Judiska Musee t i Stockholm

m i n o r i t e t s r e f o r m e nN at i o n e l l a M i n o r i t e t e r | 5

g o d a e x e m p e l • s ö d e r tä l j eRätt person på rätt platsSödertälje satsar på barnenF ö r at t lyc k a s m e d det nationella minoritetsarbetet krävs engagemangoch intresse. Och inte minst rätt person på rätt plats.Nykomlingen i det finska förvaltningsområdet, Södertälje,har på kort tid lyckats dra igång ett omfattande arbete medkartläggning, service och finska projekt. Mycket tack varekommunens finsktalande kommunikatör Anneli Clevenrot.– Jag tror att det kan vara bra att inte vara helsvensk, attman anställer någon som kan språket, känner till kulturen ochhar kontakter, säger hon.Anneli Clevenrot har sina rötter i Finland och har bott iSverige i 40 år. När hon fick tjänsten fräschade hon snabbtupp sina språkkunskaper. Steg ett i minoritetsarbetet blev attkartlägga finsktalande personal i kommunen via en enkät ochdet visade sig att det fanns någon på nästan varje förvaltning.Till exempel är det bara två av kommunens omkring 61 förskolorsom inte har finsktalande personal.Det kan vara bra att inte vara helsvensk,att man anställer någon som kan språket,känner till kulturen och har kontakter.Anneli Clevenrot, kommunikatör Södertälje kommun– Jag satte mig också på en stol i Medborgarcenter varjetisdag och hade en finsk flagga bredvid mig och frågade allasom gick förbi och som jobbade i huset om de kunde finska.Dagligen hittade jag någon som jag antecknade med namn,titel och telefonnummer, berättar Anneli Clevenrot.Alla sa ja till att vara uppskrivna på en lista som nu användsnär finsktalande besöker kommunens Medborgarcenter ochvill ha information eller hjälp inom något område.– Det är väldigt positivt att lyfta fram språket bland personalenoch det dyker upp personer som man inte visste hadefinsk bakgrund. Det här förändrar attityden till finskan sominte alltid varit så bra, säger Anneli Clevenrot.södertäl jeAntal invånare: 85 000(2009, SCB)Statsbidrag: 1 500 000 kr.Antal finsktalande:Cirka 13 000 (SCB)N ä s ta v i k t i g a s t e g va r att knyta kontakt med de finska föreningarnaoch Anneli Clevenrot besökte alla. Samrådsgruppenbestår av nio ledamöter och mötena hålls på finska. Gruppensuppgift är att föra fram behov och önskemål medan beslutetom fördelningen av pengar fattas av kommunikatören tillsammansmed andra tjänstemän. De bedömer vilka insatser somär viktigast för att utveckla finska språket och kulturen. Insatsernakan handla om allt från dialogmöten och översättningartill kulturella aktiviteter och produktion av trycksaker.– Behovet att få använda sitt språk är störst bland de äldre.De som kom till Södertälje på sextiotalet lärde sig inte alltidsvenska och för dem har det varit svårt att vara i kontakt medmyndigheter, säger Anneli Clevenrot.Situationen på äldreboendena kartläggs just nu och i dagslägetfinns ett demensboende med finsktalande personal. EnligtAnneli Clevenrot skulle det behövas minst 33 platser förfinsktalande äldre i kommunens övriga äldreboenden.En svår uppgift i minoritetsarbetet är att nå finsktalandesom inte är föreningsaktiva men via kontakter lyckades det.– Jag ringer helt enkelt hem till dem och de blir så glada ochsäger: Ringer du hem till mig? Sedan kommer de till mötena.Södertälje satsar mycket på kulturarrangemang, för alla åldersgrupper.Allt från stora evenemang som Finska veckantill smalare projekt som filmvisning för synskadade via bildtolkning.– Det gäller att hitta pärlorna. Jag tror på att träffas kringkulturella aktiviteter, att höra finskan och lyfta statusen förspråket. Jag vill ta bort den fördomsfullabilden av finländare.– Vi har skapat en modell somvi kommer att kunna användaäven för andra språkgrupper iframtiden. Vi har skapat en positivatmosfär. Att vara finskspråkighar blivit en merit. ■Foto: Johan Jeppsson6 | N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r

m i n o r i t e t s r e f o r m e nAnneli Clevenrot besökerden finska förskolan iSödertälje.N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r | 7

d e n n ya l ag e n”Se till att engageraeldsjälarna” är ett av LenaHelins råd till kommuner.8 | N at i o n e l l a M i n o r i t e t e rFoto: krister larsson

Ett äldreboende – tre språkGällivare tog hjälp av eldsjälarnaG ä l l i va r e ko m m u n h a r va r i t förvaltningsområde för samiska,finska och meänkieli sedan 2000 men det dröjde innaneffekterna av det började synas. I lagen saknades riktlinjerför hur man skulle gå till väga och då fanns inte heller Länsstyrelseni Stockholm och Same tinget att rådfråga.Nu är arbetet i full gång med samrådsgrupp, beviljade projektoch planerade förändringar inom äldreomsorg och skola.– Vi började med att skylta bättre på de tre språken, ikommun huset, i badhuset, på biblioteket och i turistbyrån. Vigjorde en informationstavla i foajen och där finns ständigtuppdaterade informationsblad, säger Lena Helin, minoritetsspråkshandläggare.När den nya reviderade lagen kom blev det ett genombrottför en större förståelse.– Till exempel så har man ju sagt att det ska vara en merit atttala något av de nationella minoritetsspråken när man söker jobboch då tyckte vissa att det var diskriminerande. Men så är det juinte alls. Så ja, det har varit en tankevändning för många.g o d a e x e m p e l • g ä l l i va r eSärskilt inom äldreomsorgen finns behovet av att få tala sitteget språk. På politikernivå diskuterades tidigare möjlighetenatt öppna ett samiskt äldreboende men frågan lades ner. Nuhar den fått nytt liv tack vare samrådsgruppen för minoritetsspråkensom lagt fram en kompromisslösning.– Det går inte att göra tre äldreboenden, ett för varje språkså vårt förslag är ett boende där alla tre språken finns.Minoritetsspråkarbetet kom igång ordentligt för fem år sedannär de sju förvaltningskommunerna i Norrbotten gick sammanoch anställde en projektledare i samarbete med Kommunförbundetför att få igång utbyten. Enligt Lena Helin blevsärskilt en resa till Tysfjord i Norge där samer berättade om entraumatiserande språkförlust en ögonöppnare.Nu söker kommunen efter en samiskalärare på heltid somska undervisa samiska eleverfrån alla skolor. Läraren skaockså hjälpa till med översättningar,exempelvis på webben.– Och det ska inte bara vara 40minuters undervisning i veckanutan tre timmar och på skoltid.Hushållen i Gällivare har fåtten enkät där föräldrar får svaraGällivareAntal invånare: 18 553 (2009)Statsbidrag: 1 250 000 kr.Antal meänkielitalande:Cirka 35-40 procent avinvånarna.på frågor om behovet av undervisning på samiska, finska ellermeänkieli. Enkäten tar också reda på antalet invånare somförstår och/eller pratar något av språken.– Vi vill veta var vi ska sätta in servicen och hur de vill attkulturen ska bli synlig, säger Lena Helin.Det har varit en väldig enighet i gruppenoch jag tänker att det här borde vi ha startatlångt tidigare.Lena Helin, minoritetsspråkshandläggare Gällivare kommunS a m r å d s g r u p p e n b i l d a d e s i januari med de finska och samiskaföreningarna. De meänkieli-talande saknade en föreningmen efter att Medborgarskolan och Studiefrämjandet fåttminoritetsspråksmedel till kurser i meänkieli lyckade lärarnafå igång en lokalförening till STR-T, Svenska TornedalingarsRiksförbund – Tornionlaaksolaiset.Samrådsgruppen har tagit fram kriterier och bestämmervilka projekt som kan få medel. Handlar det om mer än ettbasbelopp måste Lena Helin få politikernas godkännande.– Det har varit en väldig enighet i gruppen och jag tänkeratt det här borde vi ha startat långt tidigare, säger hon.Projekten som beviljats stöd handlar om allt från språkföreläsningaroch ordböcker på meänkieli till kurser och kultur i allaformer. Lena Helins råd till nya kommuner är att starta ensamrådsgrupp, att tänka på att kultur är väldigt viktigt och attse till att engagera eldsjälarna. ■N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r | 9

g o d a e x e m p e l • B e r gBerg lyfter fram det samiskaoch bjuder in till samtalTac k va r e m i n o r i t e t s p e n g a r n a k u n d e ett föräldrakooperativstarta en samisk förskola i Glen i Bergs kommun.När Skålans skola, som hade en samisk integrering även förförskolebarn, skulle läggas ner insåg föräldrarna att de måsteagera och nu finns kooperativet ”Fjällets barn” med sydsamisktalandepersonal på två halvtidstjänster. Flera av föräldrarnatillhör generationen som inte kan samiska och för demär det en mycket stor sak att barnen nu får chansen som desjälva inte fick. Om inte Berg varit förvaltningsområde hadeförskolan troligen aldrig startats.– Nej, framför allt hade nog inte ens idén kommit upp om viinte haft Samiska rådet, säger Brittinger Stein Öhrnell, kommunchefi Berg.Idéer har minoriteternasjälva, man behöverinte veta facit.Brittinger Stein Öhrnell,kommunchef Bergs kommunBerg är en av de nya kommunerna som ingår i det samiskaförvaltningsområdet sedan januari 2010. I kommunen bor7 500 invånare och man får 750 000 kronor för att kunna uppfylladen nya lagen. Pengarna har kommunen valt att dela uppi tre poster: barnomsorg, äldreomsorg och förvaltning. Minoritetspengarnahar också fördelats till projekt inom förskolan,till sömnadskurser och språkbad.D e t s a m i s k a r å d e t b e s tå r av fem samiska representanterfrån samebyarna och fem kommunala tjänstemän. Efter detlyckade projektet med förskolan blir nästa steg att starta endagligverksamhet för äldre samisktalande i Glen.Kommunen har också projektanställt en same som kartläggerspråksituationen och behoven bland äldre och barn. Viaen enkät som gick ut innan lagen trädde i kraft ska man blandannat ta reda på hur många och inom vilka arbetsgrupper ikommunen som det finns samisktalande.– Inom äldreomsorgen fanns inte samisktalande personal ochnu är tanken att äldre samer ska få stimulans och kultur i denplanerade dagligverksamheten, säger Brittinger Stein Öhrnell.– Och dessutom har vi i samerådet sagt att när det ska rekryteraspersonal till äldreomsorgen ska det vara en merit omman kan samiska, säger Marie Frantz, kommunsekreterare.Personalen i kommunen har utbildats och fått informationom lagen. Samiska rådet har också varit på utbildning påSpråkcentret i Östersund.B r i t t i n g e r S t e i n Ö h r n e l l t yc k e r att det är en stor fördelmed tvåspråkigheten och samebyarnas engagemang.Man är på god väg att skapa en annan attityd i samhället, ettstörre intresse och självmedvetande.– Samerna i vår kommun har inte synts på det här sättettidigare och nu har vi till exempel påbörjat en diskussion omsamiska skyltningar på offentliga byggnader och vägskyltar,säger Marie Frantz.Hur stor roll spelar pengarna från staten?– En jättestor roll. Språket är hotat och ska vi få igång enutveckling är det nödvändigt med pengarna, säger kommunchefen.Pengarna är också avgörande för hur det ska gå i framtiden.Brittinger Stein Öhrnell säger att fler ungdomar kanske väljeratt stanna kvar om det erbjuds jobb och distansutbildningar.– Jag tycker inte att det finnsargument för någon kommun attBerginte ingå i förvaltningsområden.Man får kasta sig ut och bjudaAntal invånare: 7 500in till samtal. Idéer har minoriteternasjälva, man behöver inte Under kartläggning.Antal samiska invånare:veta facit. ■ Statsbidrag: 750 000 kr.Foto: Leif milling10 | N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r

m i n o r i t e t s r e f o r m e nFörskolan Vaerien Maanah(Fjällets barn) i Bergskommun.N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r | 11

i n t e r vj u • l e n a h u s sSamråd är avgörandeför hur bra en kommun lyckasE n ko m m u n h a r a l lt att vinna på att vara flerspråkig. Lyfterman de nationella minoriteterna leder det till mer aktivamedborgare.Professor Leena Huss, själv sverigefinne, som är forskningsledarepå Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet,förklarar att språk är en relevant resurs för ett samhälle.– Det har visat sig att när en kommun ger nationella minoriteteren möjlighet att lyfta sitt språk påverkar det många attbli mer aktiva och intresset för lokal politik blir större. Detleder också till fler kulturarrangemang. De blir helt enkelt aktivaremedborgare som känner att de kan påverka.Man måste förstå de nationella minoriteternas historia,många har upplevt en känsla av attvara stigmatiserade och därför ärkommunens vilja och uppskattningviktig.Samråd mellan kommunen ochde nationella minoritetsgruppernaär avgörande för hur bra en kommunlyckas. Leena Huss råderkommunerna att ta initiativet, visamöjligheterna och sedan lyssna påsvaren som kommer.– Det är omöjligt för en kommunatt veta vad som är vettigt ellernödvändigt ur minoriteternas synvinkel.Därför är det oerhört viktigtmed kontakten, säger Leena Huss.I m å n g a ko m m u n e r f i n n s i dag nationellaminoriteter som kan kännasig isolerade, som inte har någonatt prata med på sitt eget språk.Och de är ovetande om att det finnsandra i precis samma situation.12 | N at i o n e l l a M i n o r i t e t e rLeena Huss råd till kommunersom vill komma igång123456– När de väl får chansen att mötas och berätta vad de villinser man att intresset är stort, säger Leena Huss.Man ska inte döma intresset för språken efter hur mångasom kommer till kommunhuset och vill prata på sitt språk.Önskemålet bland minoriteterna är oftare ett större språkmedvetandei vardagen.– I äldreomsorgen ser man till exempel att det inte barahandlar om tillgång till språket utan också miljön, maten ochkulturen, säger Leena Huss.Hennes råd till kommuner som vill få igång ett meningsfulltarbete är att starta med pedagogiska insatser, att se tillatt personalen förstår de nationella minoriteternas situationoch historia. Och minoriteternasDet behövs pedagogiska insatser, ha enutbildningsdag för personalen och bjud inkommuner som redan ingår i förvaltningsområdenaför att få tips.Tro inte att de nationella minoriteterna ärprivilegierade, snarare är de bortglömdaoch känslan ärvs i generationer.Om kommunen visar att det är önskvärt attlyfta fram kultur och språk får man bort detnegativa medvetandet och det ger aktivaremedborgare.Satsa på kulturarrangemang, av minoriteterför både majoriteten och minoriteten.Samråden med de nationella minoriteternamåste vara kontinuerliga.Svara inte slentrianmässigt att inga nationellaminoriteter bor i er kommun. Ta redapå hur det ligger till.egna kulturarrangemang kan bli enögonöppnare i förlängningen.– Man visar att det är något positivtmed kulturen, både för majoritetenoch minoriteten. Särskiltviktigt är det för unga människoratt se att kulturen hänger ihopmed språket och identiteten, sägerLeena Huss.U n g d o m a r n å s o c k s å g e n o mspråk bad och språkläger. Det finnsen stor tillfredsställelse i att mötaandra i samma situation. Det är likaviktigt för vuxna som kanske intefått lära sig sitt språk eller inte lärtsina barn språket att få träffas.– Egentligen behövs familjelägermed flera generationer. Barnenser att vuxna tycker att språketär viktigt och den äldre generationensom har språket inser att de

m i n o r i t e t s r e f o r m e n”Jag tror knappast att det finns en endakommun i Sverige där det inte finnsnågon nationell minoritet”, säger LeenaHuss, professor i finsk-ugriska språk vidUppsala universitet.Foto: Johan Jeppssonär viktiga i samhället eftersom de bär på kunskaperna,säger Leena Huss.Hon uppmanar kommunerna att ta reda på fakta. Mångaminoriteter är ”osynliga” vare sig de vill det eller inte.– Säg inte ”Vi har inga romer” eller ”Vi har inga finnar”om ni inte vet det helt säkert. Så har man sagt i mångakommuner och sedan visar det sig att det inte var sant. Defanns visst. Jag tror knappast att det finns en enda kommuni Sverige där det inte finns någon nationell minoritet,säger Leena Huss. ■Det har visat sig att när nationellaminoriteter får en möjlighet att lyftasitt språk påverkar det många attbli mer aktiva och intresset för lokalpolitik blir större. De blir helt enkeltaktivare medborgare.Leena Huss, professor Uppsala universitetN at i o n e l l a M i n o r i t e t e r | 13

s tat s b i d r ag3,53,02,52,01,51,00,50,0mkr750 tkrUpp till50 000invånare1,125 mkrUpp till80 000invånare1,5 mkrUpp till100 000invånare2,25 mkrUpp till200 000invånareKo m m u n e r s o m i n g å r i fler än ett förvaltningsområdefår ett tillägg på 500 000kronor. Landsting får 250 000 kronor.Regeringen föreslår i budgetpropositionenför 2011 att det ska satsas ytterligarefem miljoner kronor i statsbidrag till dekommuner som frivilligt ansluter sig tillförvaltningsområdena. Det skulle innebäraatt den totala budgeten för de nationella3 mkrUpp till600 000invånare3,375 mkrFler än600 000invånareSå mycket får din kommunminoriteterna blir 85,5 miljoner kronor.Just nu väntar fem kommuner på beskedfrån regeringen om de ska få ansluta sig tilldet finska förvaltningsområdet: Göteborg,Skinnskatte berg, Hofors, Sundbyberg ochUmeå (idag samiskt förvaltningsområdesom vill utöka och även ingå i det finskaförvaltningsområdet).Nytt intranätska underlättaarbetetF ö r at t u n d e r l ät ta arbeteti förvaltningskommunernaoch andra myndighetersom berörs så hållerLänsstyrelsen i Stockholmoch Sametinget på att byggaupp ett internetbaseratverktyg, ett intranät.Tanken bakom det nyaintranätet är att handläggareoch andra som arbetarmed frågor som berörde nationella minoriteternapå ett enkelt sätt ska kunnahitta relevanta dokumentoch goda exempel som underlättarderas arbete. Intranätetska också göra detmöjligt att diskutera frågeställningaroch ta del avandras erfarenheter.Målet är att intranätetska bli ett attraktivt nätforumoch ett nyttigt verktygför diskussion och kommunikationi det fortsattareformarbetet. Intranätetska också på ett enkelt ochnatur ligt sätt leda till ökadsam verkan mellan de somjobbar i kommuner ochmyndigheter.14 | N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r

m i n o r i t e t s r e f o r m e nSuomikoti, finsktäldrecentrum i Enskede,Stockholm.Foto: johan jeppssonN at i o n e l l a M i n o r i t e t e r | 15

Utgivningsår: 2010ISBN: 978-91-7281-391-5Produktion: Länsstyrelsen i Stockholms län.Text: Ann-Helén Laestadius.Fotografer: Johan Jeppsson, Lotta Landström, Krister Larsson och Leif Milling.Smycket på framsidan är tillverkat av Torild Labba.L ä n s s t y r e l s e n i s t o c k h o l m s l ä nEnheten för minoritetsfrågorBox 22067, 104 22 STOCKHOLMTelefon: 08-785 40 00Webb: www.lansstyrelsen.se/stockholm/minoriteterE-post: minoriteter.stockholm@lansstyrelsen.seS a m e t i n g e tBox 90981 22 GIRON/KIRUNATelefon: 0980-780 30Webb: www.minoritet.seE-post: info@sametinget.seS v e r i g e s k o m m u n e r & l a n d s t i n gHornsgatan 20118 82 STOCKHOLMTelefon: 08-452 70 00Webb: www.skl.seE-post: info@skl.se