Geoenergi på IKEA Svågertorp - Energihushållning - Lunds ...

Geoenergi på Ikea Svågertorp5.3 Kylbehov och frikylaVaruhusets kylbehov varierar över året, störst är behovet på sommaren och det är undersommaren som geoenergianläggningen levererar frikyla. Frikyla består av den kyla somhar lagrats under vintern och den kyla som finns naturligt i marken. Nere i marken ärtemperaturen konstant och under de varmare sommarmånaderna är det betydligt kallare imarken är i utomhustemperaturen. Varuhusets totala effektbehov för kyla är projekterattill 1600 kW och kylenergibehovet 1424 MWh/år. Under 2010 var kylbehovet 1110 MWhoch under 2011 var motsvarande siffra 970 MWh. Den högst uppmätta momentanaeffekten över 2010 och 2011 var 654 kW den 2a augusti 2011. Se Bilaga 5 och 6. Härfinns ett behov av pulsmätning där exempelvis högsta effekt per timme samt medeleffektper timme, lagras och redovisas då det är svårt att göra en optimering när man inte vet omanläggningen i dagsläget använder 100 % av sin kapacitet eller kanske 50 %. Detmomentana värdet kan enkelt förväxlas med ett medelvärde vid uppföljningar avanläggningen, men visar egentligen ingen trend för anläggningen mer än för just dettillfället som värdet blir avläst.Under vintermånaderna producerar anläggningen värme och även kyla, kylan lagras ochanvänds under sommaren som frikyla, se Figur 16 och 17. Under 2010 och 2011levererades cirka 200 MWh mer kyla än vad som lagrades under året. Här är det intressantatt fortsätta mätningarna och redovisa förhållandet över lagrad och använd frikyla överåret. Om uttaget av frikyla blir större än anläggningen är dimensionerad för kanlivslängden för energisystemet minskas. Det optimala förfarandet är att akviferen laddaroch tar ut ungefär lika mycket energi över ett år, alternativt så att den varma och kallasidan i akviferen inte möts. Geoenergianläggningen behöver inte vara i balans, så längesom den kalla sidan inte möter den varma, då skulle en urladdning ske och akviferenskulle kunna mista sin lagringsförmåga. Läs mer i Kapitel 7.3 om hur ett lägre COP värdepå kyl- och värmepumparna kan leda till lägre elanvändning och högre produktion av kylaför lagring. När man subtraherar levererad kyla från frikyla över år 2010 och 2011 visasett resultat där cirka 200 MWh per år mer frikyla används av varuhuset än vad som lagrasunder vintermånaderna, se Bilaga 5 och 6. I Figur 15 och 16, visas hur mycket kyla somhar levererats per månad och hur stor del av denna som kommer från frikyla. Frikyla kanendast levereras under sommardrift då kallt vatten pumpas ner i de kalla brunnarna undervintermånaderna. I juni, juli, augusti och september 2010 och 2011 har nästan alllevererad kyla bestått av frikyla. Under de kallare månaderna har kylan lagrats i akviferen.Under de kalla månaderna har kylan istället lagrats i akviferen. I Figurerna symboliseraralla ljusblå staplar under nollstrecket, lagrad kyla i akviferen som tas till vara frånvärmepumpens produktion av värme. Alla ljusblå staplar över nollstrecket är levereradfrikyla till varuhuset. De blå staplarna visar total levererad kyla per månad till varuhuset.De orangea staplarna visar antal MWh värme som kyl- och värmepumparna levererar permånad.36