Skanörs cementfabrik - Kulturföreningen Calluna

Baltiska Cement fortsättning från sidan 1.KrisTrots att bolaget startade i uppförsbacke,så gick det snabbt utför! Redanefter något år behövdes nytt kapital. Iförsta omgången 1915 fick man bönderpå danska sidan och företagare iGöteborg och Stockholm att satsa200.000 kronor. Redan 1916 behövdesett nytt tillskott på 100.000 kronoroch dessa kom nu från Köpenhamns-och Göteborgsdirektörer.Totalt kom man upp i ett aktiekapitalpå 600.000 kr före avvecklingen1919. Då hade Hans Hultgren halveratsitt innehav till 97 aktier, men PerBayard hade nu 238. Några andra storägarevar Patent AB Jungner Kalicement(120), E.G. Ågren (82), C.H.Ågren (82), F. Evers (97), Nils Hallin(53) och Fru Willy Bayard (75). Redovisningentas med enbart för att visaspridningen av aktierna.Likvidering tog sin rundliga tid.Först såldes maskinerna, därefter försökteman bli av med lokalerna, vilketinte visade sig vara så lätt då de tilltänktaköparna velat ha en komplettfabrik. Det tog sju år innan man kundeavsluta äventyret. Då köpte byggmästareAnders Hansson i Höllviken fabrikenför rivning. Det innebär att tegeloch plank med mera från fabrikeningår i många byggen på Falsterbonäset.StyrelsenDen första aktieförteckningen frånmaj 1914 upptar 11 namn. Det ärfrämst bruksägare och direktörer i trävarubranschenfrån Härnösandstrakten.Flest aktier, 50%, har ingenjörenHans Hultgren, som ju fått dessa sombetalning för ett patent. Därefter kommerdirektör Per Bayard med 45%.Övriga delar alltså på 5%.Per Bayard utnämns till direktör ibolaget och som sådan står han kvartill 1916. Per Bayard föddes 1860 iVästernorrland. Han var i grundenekonom, men blev sedan direktör förbland annat Björkenäs sågverk i Ådalenoch Härnösands verkstads- ochvarvs AB.Förmannen och snickaren Alfred Hansson medingenjör Yngve Fagerberg och mästerlotsen AndersMartin Tegnér utanför fabriksportarna.Flygfoto är från 1927 då fabriken sedan länge varnedlagd.Hur hamnar då en sågverksdirektörfrån Norrland i Skanör. Jo, det är merlogiskt än man först anar. Skanörsskepparnahade täta kontakter medsågverken längs norrlandskusten. Defraktade sågade trävaror från Sverigetill England och Kontinenten. Här kanfinnas en koppling där sågverksdirektörernahör talas om en hamnmed billig mark och bra läge för exportav cement till Östersjöhamnarna.Att hamnen ständigt grundades uppav sandflyttning kanske ingen taladeom.Några andra personer som syns ibolagets korrespondens med kommunenoch i diverse protokoll är den tidigarenämnde ingenjör Hans Hultgren,ingenjör Yngve Fagerberg som syns påbilden till vänster. Han startade senare»Yngve Fagerbergs Elektriska Installationsbyrå«i Vellinge. Ingenjör SvenHallin som tillsammans med arkitektNils Hallin ägde över hundra aktier ibolaget. Bergsingenjör Paul Palén (hanfick för övrigt silver i pistolskytte vidOlympiaden i Stockholm 1914). Allaetablerade yrkesmän som säkertgjorde sitt bästa för att fabriken skullekunna överleva.Andra etableringarÅren kring första världskriget byggdesflera cementfabriker både i Sverigeoch utomlands. På Gotland bildadesSlite Cement och Kalk 1917. Fabrikenvar klar 1919 och man hamnade isamma svåra läge som fabriken i Skanör.För att klara den mördande konkurrensenhade fabrikerna i Limhamn,Degerhamn och Visby gått samman iSvenska Cementförsäljnings AB Cementaredan 1893. På nära håll fannsfabriker i Klagshamn, Limhamn ochLomma. Från Lomma fraktades leratill Limhamn där kalken fanns.Skanörsfabriken tvingades frakta bådelera och kalk från Möön.Baltiska Cement gick aldrig med iCementa som de flesta andra fabrikerna.Kanske var man för dåligtkörandes redan från början för att detskulle gå att rädda dem.HamnenI Skanörs hamn hade staden, ändasedan hamnen byggdes 1882, haftständiga bekymmer med igensandning.Dock tycks den ha fungerat ochfått ett uppsving under cementfabrikensår. 1916 hade Rederi AB Skanörsin ångare »Falsterbohus« registreradi Skanör liksom Baltiska Cement medmotorskutan »Willy« och SeverinPehrsson med sandsugarångaren»Sally«.Tyska Mark på svensk mark?Det har viskats om tyska intressen icementbolaget. Den, visserligen stora,men enkelt byggda fabriken stod istark kontrast till det enorma fundamentetsom byggnaderna vilade påmenade man. Misstankarna gick ut påatt tyskarna kanske byggt fabriken somkamouflage för ett kanonbatteri somskulle kunna kontrollera passagenrunt Falsterbonäset. Några bevis fördetta har vi dock inte funnit. Aktiernavar fördelade på en mängd småposterdär ingen pengar kunnat härledas tillnågra tyska intressen. Dessutom kämpadeledningen febrilt under krigsårenför att rädda produktionen, viket manju inte hade behövt bry sig om om fabrikenbara var en kuliss.Ryktesspridningen kring fabrikenkan nog sökas i flera faktorer. Delskom det arbetare utombys ifrån. De inkvarteradesför sig själv i Skanör nerevid dåvarande stationen i de hus somnu rymmer Rosetten. På den tiden låghär ett pensionat med café. Dels komdet stora maskiner till fabriken frånTyskland, som ju på den tiden var ledandei maskin- och ingenjörsteknik.Att fabrikationen aldrig kom igång ochKvar av cementfabriken blev bara en cementplattanunder delar av hamnplanen. Fick BaltiskaCement då någon betydelse för bygden? Nja, detskulle möjligen vara att Skanör fick elbelysta gatorlite tidigare än annars skulle varit fallet. Bildfrån slutet av 20-talet.Denna teckning på aktiebrevet förblev en önskedröm,här går fabriken för fullt och cementen lastaspå båtar för att fraktas ut till Östersjöns allastäder.på Ljungen 25 • 2005 [ 4 ][ 5 ]på Ljungen 25 • 2005

Baltiska Cement fortsättning från sidan 5.Annika-Barenatt fabriken startat så nära in på krigsutbrottethar nog också spelat in.Svar från läsarnaNorskt flatbrödRyktet gick hos Skanörborna, mendet var först på 1950-talet när HugoMattsson skrev ett kåseri i en minnesskriftför Skanör-Falsterbo Hantverksföreningsom det för första gångenkom i skrift. Han raljerade där med attfabriken var byggd med kantställt tegel,»att de ej voro tjockare än en skivanorskt flatbröd, på vilka limmats ettvykort från Trelleborg«. Han menar attelaka tungor viskade att det hela varett kamouflage som kunde omvandlastill ett fort och att den cement som tillverkadesvar eldfarlig, medan kolbriketternavar eldfasta!Detta var i Hugo Mattssons klassiskastill. Han skrev annars kåserier iSydsvenskan under signaturen »VildeHugo«, bland annat om den gumpfotadejättegrodan Ibrahim i Alabuskakärren.Det var historier i Piratensanda, men han vred gärna poängenytterligare ett varv.Flera skribenter har sedan tagit upptemat, för visst är det spännande atttänka sig tyska militärer smyga istrandkanten eller utklädda till ingenjörergå omkring på Skanörs gator somalldeles vanliga män. Summan av dethela blir ändå att ryktet är större änverkligheten, som bara visar en misslyckadindustrisatsning i fel tid ochkanska även på fel plats.ChKSkanörs stad bidrog med ett stickspår till hamnen– en investering på 25.000 kronor. Det är nuvarandecykelstigen från Axelsons Torg till hamnen.Inte värt pappret det är skrivit på! Den totala utdelningeni Baltiska Cements likvidation med ettaktiekapital på 600.000 kronor blev 1.260 kronor.För en aktie på 500 kronor fick innehavarenalltså 1 krona!I förra numret av »På Ljungen«ställde Nils Erik Balcke några frågori sin artikel om kanalen.Först gällde det båten som påbilden just passerar under bronmed ett märkligt skrov vars sidorvar indragna och med ett slags underredesom sköt ut strax ovanvattenlinjen. Båten hette Vindöoch var hemmahörande i Stockholm.Svaret fick vi av pensionerademästerlotsen Allan Vettlevik.Det var ett sätt att komma undanavgifter vid genomfart av kanalernai Kiel, Suez och Panama.Lastutrymmet under vattenytanhamnade helt enkelt utanför beräkningarna.Detta ändrades efternågra år och fartygen återtog dåsin normala form.Sedan gällde det brovakten Anderssonsöknamn »Pang på Land«.Här svarade Jan Lerning att Anderssoni själva verket kallades»Pang på Ladden«.Ladden är fallrepet på ett fartyg,men skulle också kunna vara ladten,den laddstång man förr användeför att ladda kanoner. Detblev vi kanske inte klokare av, mennamnet blev i alla fall rätt.ChKDen 30 april 1957 öppnade Annika-Baren sina glasdörrar för Höllvikensinnevånare. Det var främst ungdomarnaman inriktade sig på. Menynstod varm korv, potatispuré, nattparisare,mjukglass, wienerbröd, kaffe, saftoch lemonad.Vad var nu nattparisaren för någotspännande? Jo, det var en helt vanligparisare, ungefär en pannbiff på bröd.Namnet kom av att SAS just startatnattflyg till Paris och den linjen kalladesNattpariaren!Inredningen i baren var mycket tidstypisk,enligt en tidning »hypermodern«,möbler i teak, barstolar i svartmed grön galonsits, bar med madrasseradfront i svart och gult och bordmed röda Perstorpsplattor. Till dettakom inbyggda lampor med olikfärgadelysrör. Annika-Baren borde ha K-märkts från början!Familjen är samlad bakom baren, redo att ta emotgästerna. Gunnar, Annie och Jane Ringdahl ochtroligen Lisbeth LundbladI huset kom sedan restaurangernaMalles och Norells att etablera sig, nufinns Sporty Fashion i lokalerna.ChKHär poserar dottern Jane Ringdahl vid caféets jukebox,en Wurlitzer från jubileumsåret 1956. Detvar stereo och gästerna hade 200 EP-skivor att väljamellan.på Ljungen 25 • 2005 [ 6 ][ 7 ]på Ljungen 25 • 2005

På Ljungen ges ut avKulturföreningenCallunaFru Kungenav Marie Sjögren70 kr.Skanör ochFalsterbos historiafrån A till Öav Christer Melin95 kr.Tåget har gått!av Christian Kindblad50 kr.StyrelseIngemar H. JohanssonChristian KindbladChrister HolgerssonBertil LundahlPeter NilssonRoy LarssonRedaktörChristian Kindblad, chkchristian.kindblad@telia.comAnsvarig utgivareIngemar H. Johansson, ihjcalluna@tele2.seGrafisk formChristian KindbladTryckHolmbergs, MalmöPosten i Skanöroch Falsterboav Lars Dufberg80 kr.Från Sillabörtill Snabbköpav Ingemar H. Johanssonoch Christian Kindblad160 kr.Stora Hammarskyrka 100 årav Ingemar H. Johansson50 kr.AdressKulturföreningen CallunaV. Mölledalsvägen 18236 34 Höllviken040-45 11 48Callunas hemsidawww.calluna.nuMedlemsskapSätt in 100 kr påplusgiro 250862-0Tidningen utkommermed 4 nummer per år.Historier frånSkanörav Anders Carlsten130 kr.Sista danseni Höllvikenav Anders Carlsten105 kr.Stinsen iFalsterboav Stig Mårtensson125 kr.Återge gärna våra artiklarmen ange alltid källan.Ljung, Calluna vulgarisResande överLjungenav Christian Kindblad90 kr.Ett styckekanalhistoriaav Sven Lundström m.fl.45 kr.Höllviken– bilder och minnenfrån förr125 kr.på Ljungen 25 • 2005[ 8 ]