Lantgårdens Bästa - Snellman

Lantgårdens Bästa infoSnellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2006 • 5

Förändringarnas årAnsvarig utgivare ochredaktörTomas Gäddnäs, Oy Snellman AbRedaktionMartti HassilaVesa HihnalaJohanna PeltolaHeidi Jylhä (Solid Media)Grafisk planering/ombrytningSolid MediaOmslagsbildStig Hägglund, kuvaus.fiTryckeriFORSBERG ©KontaktuppgifterOy Snellman AbPB 11368601 Jakobstadtel. 06 786 6111www.snellman.fi■ Det gångna året har varit ett tillväxtårför Snellman. Men det har också varit ettförändringarnas år.Organisationsförändringen vid senasteårsskifte har satt sin prägel på hela år2006. Vi kan konstatera att företaget underdet gångna året kommit in i nya spåroch samtidigt tagit ett rejält kliv framåt.Omsättningen har ökat betydligt, med ca15 %. Den organiska tillväxten inom anskaffning,köttproduktion och förädling ärca 10 %. Övrig tillväxt kommer från Snellmansfärdigmatsavdelning som under åretfunnit nya tillväxtmöjligheter.Året har fört med sig en hel del systemutvecklingoch satsning på nya IT-system.Den största systemförändringen varibruktagandet av en ny styckningslinje medhelt ny uppföljningsteknik. Denna investeringhar satt en tydlig prägel på företagetshela verksamhet under året som gått. Primärproduktionensförnyade Anelma ochslaktlinjens nya PIMS-program tas i brukunder början av nästa år.Inom svinbranschen var inkörningen avden nya centralteststationen i Längelmäkien av de största förändringarna underåret. Försökssvinen slaktas sedan i somrasvid Snellman i Jakobstad och uppföljsindividuellt. Inkommande år kommersvinaveln att få tillgång till information omutvinningen från den förnyade styckningslinjen.Att kontinuerligt för varje svinkroppha tillgång till verklig data från styckningenblir en ny unik framgångsfaktor för denfi nländska svinaveln. Man behöver intelängre ty sig till kostsamma provstyckningar,utan svinförsöksverksamheten blir alltmer självbärande och baserad på informationfrån verkliga produktionsförhållanden.Tack vare dessa förändringar tror viatt våra producenter fortsättningsvis skallha tillgång till högklassigt svinmaterial ochsemindoser till konkurrenskraftigt prisäven när konkurrensen från importeradsvinavel ökar.Många producenter har under året fåttstifta bekantskap med våra nya kontaktpersoneroch chaufförer. För ett år sedanhamnade vi under tragiska omständigheteratt förnya anskaffningsorganisationennär två av våra medarbetare omkom ien olycka. Vi har nu även för dessa uppgifteren förnyad och inkörd organisationoch de nya medarbetarna har redan fåtten hel del rutin i sitt arbete. Vi är myckettacksamma till våra producenter för visadförståelse och även gott tålamod när verksamheteninte längre fungerat på sammasätt som tidigare.Under detta år har det varit mer problematisktän tidigare att upprätthålla balansenför slaktkroppar och förmedlingsdjur.Säsongvariationen i svinutbudet har varitkraftigare än tidigare år. Detta i kombinationmed inkörningsperioden för styckningslinjenhar lett till tider med överskott,men även perioder när vi haft bristpå svin. Smågrismarknaden har nästan helaåret kännetecknats av för svag efterfrågani relation till utbudet. Den första hälftenav året rådde brist på slaktnöt, men underhösten har vi i hela landet haft ett överskottsläge.Efterfrågan på förmedlingskalvarhar också under hösten varit betydligtsvagare än kalvutbudet. Det fi nns rum förfl er och större kalvuppfödare och vi villgärna sporra producenter till investeringari kalvuppfödningenFörnyelsen av Anelma strävar till att geoss bättre redskap att prognostisera ochhantera förändringar i marknadsläget. Viåterkommer till nya förslag och möjligheterunder nästa år.Vi vill tillönska alla våra producenter ochsamarbetsparter en riktigt Fridfull Julhelgoch ett Gott Nytt År. Vi hoppas på ettnytt år med välsignelse och positiva förändringar.Tomas GäddnäsDirektör för primärproduktionen, Oy Snellman Ab

InnehållFörändringarnas år ........................................................................ 2Lantgårdens Bästa garanterar tilläggsförmåner ...................... 3Tillväxtföretaget fortsätter sin starka utveckling ................... 4Herr Snellman har vänner över hela landet! ........................... 5Livligt byggnadsår på kommande ............................................... 6Aktiva diskussioner under tjurplus-tillfällena .......................... 7Generationsväxling i grishuset ................................................... 8Stimulans förebygger beteendestörningar hos svinen .......... 9Anelma-tjänsten förnyas ............................................................10Slaktlinjens nya IT-system försnabbar uppföljningen ...........11Herr Snellman presenterar nya produkter i januari ............11Lantgårdens Bästa infoBilder:» Under de närmaste åren kommer man att investera ivrigareän tidigare inom nötproduktionen. Nästa vår startar etttjugotal relativt stora byggnadsprojekt på Snellman-besättningar.» Köttbranschen behöver unga, målmedvetna producenter.För att utveckla besättningens verksamhet tänker Veli-MattiPenttilä i Jurva bygga fler gödsvinsplatser.Lantgårdens Bästa garanterartilläggsförmånerÄnda till 110 kgi december■ De fl esta av Snellmans producenter hartecknat ett skriftligt Lantgårdens Bästa(LB) avtal med företaget. LB ger producentenen hel del tilläggsförmåner. Snellmansfi nansieringstjänster, rättigheten atthandla i producentbutiken och Anelmaservicenär förmåner som i fortsättningenautomatiskt tillhör endast avtalsproducenter.Övriga producenter kan separatanhålla om rätt till dessa tjänster, om manav olika orsaker inte vill eller har möjlighetatt teckna LB-avtal.Några av LB-avtalets förmåneri ett nötskal:• LB-producenter erhåller ett lite högreavräkningspris. För slakt- och förmedlingsdjursom uppfyller bestämda kriterier utbetalasett högre Lantgårdens Bästa –pris.• LB-producenter är utan extra kostnaddelaktiga av Snellmans djurgruppförsäkringarsom ersätter skador orsakade avsalmonella, grishosta, skabb, nyssjuka, dysenterioch PRRS.• LB-producenter har möjlighet att utnyttjaSnellmans fi nansieringstjänster. Producentenkan fi nansiera kalvar, grisar och suggorvia Snellmans livdjurskredit och han kanäven vid behov erhålla förskottsbetalningpå leveranserna.• LB-producenten har rätta att göra uppköpi Snellmans producentbutik. AktivaLB-producenter får årligen ett producentkortsom berättigar till uppköp i butiken.Övriga producenter kan anhålla om kortet.• LB-producenter har tillgång till informationom Snellmans verksamhet och prissättningsamt egna produktionsresultat viaden elektroniska servicekanalen Anelma.Anelma förnyas och blir allt mer mångsidigvintern 2007.• LB-producenter har möjlighet till produktionsrådgivninggenom att delta i Snellmansutvecklingsprogram för primärproduktionenLB mjölkgård, LB-tjurplus ochLB-svinplus.■ Svinutbudet är rikligt inför jul- och nyårshelgen.Enligt preliminära uppgifter harsvinens tillväxt förbättrats under hösten.Detta gör att slaktsvinen kommer till slakti lite snabbare takt än beräknat.Snellman har ökat svinslaktmängderna underhösten till som bäst över 3700 svinper vecka. För att underlätta marknadslägetinför julen och samtidigt ge möjlighetatt dra nytta av den förbättrade tillväxten,höjde vi svinens övre viktgräns till 110 kgi december. Bästa pris utbetalas därför tillfälligti slaktviktintervallet 80-110 kg.Den bättre tillväxten torde ha sambandmed kvaliteten på höstens spannmålsskörd.Svinens genomsnittliga köttighethar också hållits på hög nivå bland Snellmansproducenter under hösten, även omköttprocenten generellt i landet sjunkit.Den 24 januari 2007 håller vi på Juthbackai Nykarleby ett informations- och diskussionstillfällemed temat svinens prissättningoch marknadssituation.3

Tillväxtföretagets kraftigautveckling fortsätter2006 var ett kraftigt tillväxtårför Snellman. Omsättningenförutspås växa från fjolårets109 miljoner euro till 126 miljonereuro.Färdigmaten ny stödpelareSnellmans ställning på färdigmatsmarknadenförstärktes när den högklassiga färdigmatstillverkarenKokkikartano Oy anslötstill Snellman-koncernen. Från början av2007 kommer koncernens färdigmatsenheteratt koncentreras till ett dotterbolag,Snellmanin Kokkikartano Oy. Enheternasom ingår i det nya dotterbolaget är LHMProducts, Snellmans färdigmat, KokkikartanoOy och svenska Ångköket Ab.– Produktionssamarbetet mellan enheternautvecklas stegvis, berättar Snellmansvd Martti Vähäkangas. Med den nya verksamhetenbygger vi upp varumärket “HerrSnellmans Kokkikartano” på den fi nskafärdigmatsmarknaden.Bolaget har som målsättning att uppnå enomsättning på 50 miljoner euro vid utgångenav 2010. För närvarande har färdigmatsenheternaen omsättning på ca 20miljoner euro.Tillväxten fortsätter nästa årSnellmans verksamhet fortsätter att växaäven nästa år.– Vi behöver fortsättningsvis mer köttråvara.Nästa år kommer vi att satsa mer påutveckling av färskkött och lyfta färskköttetsförädlingsgrad, berättar Martti Vähäkangas.Inom chark växer vi genom att viutökar våra marknadsandelar, dvs förstärkervår position på marknaden.Variationer i marknadspriserna syns inteså snabbt inom chark. Lönsamheten inomcharken har i år också varit klart bättre äninom färskkött.– Vi tror att lönsamheten inom charkkommer att bestå även nästa år. På färdigmatssidanutökar vi vår marknadsandelgenom att effektivera vår verksamhet ochlansera nya produkter.Snellmans verkställande direktör Martti Vähäkangas konstaterar att 2006 varit ett kraftfullttillväxtår, trots att färskköttets svaga lönsamhet tynger företagets helhetsresultat.Snellmans utveckling fortsätter i stigande riktning. Omsättningsökningen har i år åter tilltagit.På bilden omsättningsutvecklingen 1997–2006 samt budget för år 2007.Välkänt varumärkeEnligt en nyligen publicerad konsumentundersökningkänner 96 av 100 fi nländare tillHerr Snellman. Snellmans igenkännighetsgradhar vuxit med tio procentenheter påbara några år, vilket är en strålande prestation.Snellman är nu lika välkända somAtria, HK och Saarioinen. Undersökningenvisar också att konsumenterna ger Snellmanhögst vitsord för kvalitet och sympatibland alla köttföretag.Utmärkt producentsamarbeteSamarbetet med prodcenterna har enligtMartti Vähäkangas fungerat utmärkt. Detmärktes bl.a. förra sommaren, när maninstallerade nya styckningslinjer vid Snellman,vilket orsakade tillfälliga slaktköer.– Producenterna visade stor förståelse,berömmer Martti Vähäkangas. Nu är linjeninkörd och i full användning.HJ4

Herr Snellman har vänneröver hela landet!96 av hundra finländare är bekantamed Herr Snellman. Densenaste konsumentundersökningenbekräftar att Herr Snellmanär ett av köttbranschensstarkaste varumärken.Konsumentundersökningen är sammanställdav Suomen Gallup ElintarviketietoOy och utförs varje år. Ett av de viktigasteresultaten från undersökningen är attSnellmans igenkännighetsgrad ökat kraftigtfrån 86 till 96 procent på bara någraår, vilket är verkligen ovanligt i branschenshårda konkurrens. Trots att företaget iomsättning inte når upp till samma nivåsom köttbranschens storföretag, uppleverkonsumenterna Snellman som ett lika viktigtoch välkänt varumärke som de störstakonkurrenterna.Snellman är branschenskvalitetsmärkeUndersökningen bekräftar att Snellmanhar den position hos konsumenterna somman strävat efter de senaste åren. Konsumenternaupplever att Snellmans produkterhar branschens bästa kvalitet ochmed det stora förtroendet kommer ocksåhöga förväntningar.Peter Fagerholm ansvarar för varumärketoch strategifrågor på Snellman. Enligthonom väntar sig konsumenterna attSnellman ska vara innovativa i produtkutvecklingenoch fortsätta den höga kvalitativastandarden, så man får inte vila pålagrarna.– Det fi nns en klar konsumentgrupp somvill ha premiumprodukter och är bereddaatt betala ett lite högre pris för dessa,säger Peter Fagerholm. Intresset för destörsta varumärkena, toppbranden, ökarbland både konsumenter och butikerna.Profilhöjning inom färskköttInom färsk- och grillkött fi nns en storpotential att profi lera sig. Ingen aktör hartagit en ledande position och det fi nnsstort utrymme för Snellman att hjälpade fi nländska konsumenterna välja goda,kvalitativa varor. Snellmans målsättning äratt inom de närmaste åren inneha den ledandekvalitativa positionen och det innovativaledarskapet inom färskkött.Herr Snellman-världen uppskattasFrån undersökningen kan man läsa attantalet konsumenter som prefererarSnellmans produkter har ökat väsentligt.Marknadsföringen med fokus på HerrSnellman-världen är mycket uppskattadbland konsumenterna.– Vi har hittat plattformen för de kommandeårens marknadsföring, berättarPeter Fagerholm. De senaste 2,5 årenhar varit en testperiod för Herr Snellman-världen,där vi gjort en mängd olikaundersökningar för att mäta resultatet avmarknadsföringen.Det senaste resultatet bekräftar HerrSnellman som ett starkt varumärke.– Vi ska fortsätta utveckla Herr Snellmani alla riktningar och dimensioner, från produktförpackningartill marknadsföring, sägerPeter Fagerholm. Här fi nns stor potential,som man måste handskas ödmjuktoch varsamt med.Kvalitetskedja från början till slut– En viktig faktor i konsumenternas förtroendeför Herr Snellmans produkterär att de känner till hur Snellman arbetar,att vi styr kvaliteten ända från primärproduktionentill slutprodukt, tillägger PeterFagerholm. Köttkvaliteten börjar från välskötta,välmående djur och det är en viktigdel i helhetsbilden.HJLantgårdens Bästa infoKänner varumärketHerr SnellmanKvalitet Sympati Allmänt vitsordHar provat Herr SnellmansprodukterGodkänner Herr Snellmansprodukter på sin köplistaAndel av finländare, som känner HerrSnellman och har testat Snellmans produkter.Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto.0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3 4 5 6Konsumenterna ger Snellman köttbranschens högsta vitsord (skala 1–7) inom kvalitet och sympati. I gengäld upplevs Snellman som detdyraste varumärket, eftersom det hör till kvalitetledarens profil att ha en högre prisbild. Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto.5

Livligt byggnadsår på kommandeUnder de närmaste åren kommerman att investera ivrigareän tidigare inom nötproduktionen.Enligt undersökningen somSuomen Gallup Elintarviketietopublicerade i somras (producenternasplaner fram till år2012) ökar åter villigheten tillslaktuppfödning i hela landet.Undersökningen visar, att 14 % av köttnötbesättningarnaplanerar att investeraKälla: Suomen Gallup Elintarviketieto.inom de närmaste åren. Det är färre antalbesättningar som tänker investera, men investeringsprojektenär större än tidigare.Största delen av de planerade investeringarnaförväntas inledas under nästa ochdärpå följande år.Mängden kor ökar på SnellmansområdeDikoproduktionen ser ut att öka fortsättningsvis.Under de kommande fem årenämnar 28 % av dikobesättningarna investerai fl er dikoplatser. Enligt undersökningenförutspår man att mängden kor på Snellmansprimärproduktionsområde kommeratt öka med tre procent före utgången avår 2012, medan antalet kor i hela landetuppskattas minska i motsvarande gradmed samma tre procent.Snellmans nötproducenterinvesterar livligtNästa vår startar ett tjugotal relativt storabyggnadsprojekt bland Snellmans avtalsbesättningar.Största delen av projektengäller nötköttsproduktion baserad påförmedlingskalvar med utgångspunktenatt besättningen skall ha möjlighet att taemot ca 2 veckor gamla mjölkkalvar. Denya ladugårdarnas djurantal varierar vanligtvismellan 200 och 300 djur. En del besättningarsatsar också på dikor och därigenompå biffköttproduktion. Nästa höstkommer Snellmans förmedling av biffraskalvartill specialiserade uppfödare att nårekordmängder.Kalvutrymmen enligt kalvarnasbehovInkommande år kommer många producenteratt bygga eller grundrenovera sinamottagningsutrymmen för kalvar. Kalvutrymmenaär vanligen varma, dvs. byggnadernaär värmeisolerade och i dem fi nnsmöjlighet till tilläggsuppvärmning. På dettavis kan man se till att ventilationen är tillräckligäven under kalla och fuktiga perioder.Kalvutrymmena planeras för uppfödningav kalvar från två veckors ålder ändatill 3–5 månaders ålder. En del av boxens6

Lantgårdens Bästa infounderlag måste alltid vara fast med myckettorrströ. Ju mer strö, desto bättre klararkalven övriga förändringar i miljön, somt.ex. variationer i temperatur och fuktighet.Den rekommenderade ytan är i dettaskede 2–3 m 2 /kalv.Uppbyggande diskussionerunder LB-tjurplus-tillfällenaSlutuppfödning i kalla ellervarma utrymmenVid planering av slutuppfödningen får oftaden tillgängliga gödselspridningsarealenoch tillgången på strö en avgörande betydelse.När djurmängden ökar framstår systemmed uppvärmda utrymmen och svämgödselsom mer lockande, eftersom det ärlättare att avsätta gödseln vid vallodling.Om man har tillgång till stora åkerarealeroch dessutom förmånligt strö kan ävenkalla uppfödningsutrymmen vara ett beaktansvärtalternativ. Ofta är kalla utrymmenett bättre alternativ även för djuren, förutsattatt man använder tillräckligt strö ochatt gödseln avlägsnas regelbundet. Manbör ändå beakta att djuren behöver merutrymme i ouppvärmd miljö. När djuretbehöver ca 3 m 2 utrymme vid uppfödningi varm miljö är utrymmesbehovet nästandubbelt så stort i oisolerad byggnad.I dikoproduktionen används i huvudsakouppvärmda utrymmen.Vesa HihnalaLB fältchef, Oy Snellman Ab■ Under tre LB-tjurplus utvecklingstillfälleni november behandlades aktuellafrågor inom nötköttsuppfödningen.Producenterna visade intresse för Snellmansnötanskaffningsutveckling ochdjurförmedling, samt naturligtvis för företagetsoch primärproduktionens målsättningarför de kommande åren.Nötproduktionens lönsamhet och nötköttetsprisutveckling i Finland och Europaär alltid aktuella ämnen. SuomenGallup Elintarviketietos produktionsprognosväckte också diskussion.Uppföljning via Naseva frånbörjan av nästa årJohanna Peltola presenterade förnyelsenav Anelma-producenttjänsten, samtde tjänster och arbetsredskap som nötproducenternakommer att kunna tadel av. Avsikten är att nya Anelma skatas i bruk under nästa år. Nötbesättningarnashälsouppföljningssystem (Naseva)togs även upp som ett diskussionsämne.Snellmans LB-tjurplus besättningar skallansluta sig till Naseva senast i början avnästa år.Vid tillfället i Nivala presenterade fältrepresentantMatti Kastarinen lösningarför lastningsförhållandena. Matti illustrerademed bilder olika lösningar, som gördet lättare för djuren att röra sig ochdärmed underlättar lastningen. Ofta kanman få till stånd stora förändringar medsmå medel. Transportgångarnas bredd,höjdskillnader i ytorna samt belysningenpåverkar djurens villighet att röra sigframåt och fl ytta sig från en plats till enannan. Vi kommer att återkomma till utlastningstemati nästa infotidning.LB-tjurplustillfällena får enfortsättningHöstens skolningstillfällen i Nykarleby,Seinäjoki och Nivala var en del av LBtjurplus-uppfödningsprogrammet,vilketstartade under början av året. En mångsidigdiskussion och utbyte av åsikterlyfter fram frågor som är viktiga förhela kedjans lönsamhet. Specialtillfällensom dessa utgör en del av samarbetetmellan producenterna och Snellman. Vifortsätter med dylika utvecklingstillfällenunder nästa år.Vesa HihnalaLB fältchef, Oy Snellman AbNötköttsproduktionen i Finland förutspåssjunka en aning från nuvarande nivå medca 2 miljoner kg fram till år 2012. På Snellmansområde är trenden den motsatta;nötproduktionen förutspås stiga med 2 miljonerkg, dvs till ca 42 miljoner kg.Matti Kastarinens föreläsning om lastningssystem intresserade åhörarna. Bilden är fråntillfället i Nivala.7

Den färska husbonden är redan god bekant med sina suggor, vilket verkligen är en förutsättningför ett gott samarbete. Till höger den gamla och nya husbonden.Generationsväxling i grishuset■ “Pojasta polvi paranee”, med sonen blirgenerationen bättre, lyder ett gammaltfi nskt ordspråk. Är det så? Veli-Matti Penttiläi Jurva har nu en utomordentlig chansatt visa om det ligger något i det gamla talesättet.I månadsskiftet juli-augusti gjordeman generationsskifte på Penttiläs gårdnär föräldrarna Anja och Seppo överlätansvaret för företaget i yngre händer.Produktion och utvidgningsbehovBesättningen har ca 150 suggor i produktion,gyltorna medräknade. Så många sommöjligt av grisarna föds upp till full slaktviktpå 750 gödsvinsplatser. Ännu måsteman tillsvidare sälja en del av grisarna tillförmedling. För att utveckla besättningensverksamhet tänker Veli-Matti bygga fl ergödsvinsplatser, så att besättningens allagrisar kan födas upp ända till slakt i detegna svinhuset. Dessutom vill man via deextra platserna få lite fl exibilitet till dennuvarande situationen, där avvikelser somexempelvis små skador är svåra att skötasmidigt.Kunskap är bra vägkostVeli-Matti blev färdig agrolog från Ilmajoen8maatalousoppilaitos förra våren. Nyttanmed utbildningen är främst insikten omatt man kan se saker från fl era olika håll.Under studietiden lär man sig hämta informationoch överväga dess användbarhet.Yrkesskicklighet är att man kan anpassainformationen till behoven i den egna besättningeni den mån det är möjligt, förnuftigtoch nödvändigt. Yrkesskicklighetuppnår man ändå bara genom att utförasaker praktiskt. Veli-Mattis föräldrar är ettgott exempel på detta. Anja säger att manpå gården alltid utnyttjat den rådgivningsom funnits tillgänglig och man har ävendeltagit i Snellmans producentutbildningstillfällen.Också den yngre husbonden, somhösten 2006 deltog i LB-svinplus-tillfällena,tycker att tillfällena är viktiga och tankeväckande.Besättningen deltar också i produktionskontroll,vilket betyder att man fortgåendefår utomståendes synpunkter på svinhusetsproduktivitet.ArbetsfördelningAtt sköta hela besättningens djurmängd påegen hand med befi ntlig teknik är i praktikensvårt. För tillfället fi nns hjälp att få frånden äldre generationen, men Veli-Matti harredan planer på att effektivera verksamheten,bl.a. genom att utöka mekaniseringen,i synnerhet på fodersidan. Med andra ordsträvar han efter att överföra den egnaarbetsinsatsen mer än tidigare på sådanauppgifter som inte kan automatiseras,men som ändå är av avgörande betydelseför produktiviteten, såsom betäckning ochskötsel av smågrisarnas välmående. I åkerochskogsarbetet har man på gården underen del av året hjälp av utomståendearbetskraft.Arbetet ger resultatSvinens köttighet och dagstillväxt är på godnivå. Andelen helt friska slaktsvin är underdet senaste kvartalet t.o.m. 10 procentenheterhögre än slakteriets medelvärde.Besättningens grisproduktion ligger överlandets medelvärde, men för att kunnautnyttja hela potentialen krävs en del tillläggsinvesteringar.Det tidigare producentparetssatsningar har burit god frukt ochman kan nu, redan några månader efter attgården fått en ny husbonde, konstatera attframtiden ser lovande ut.Martti HassilaLB fältchef, Oy Snellman Ab

Stimulans förebyggerbeteendestörningar hos svinenStimulans förbättrar dagstillväxtenoch förebygger beteendestörningarhos svinen. Dettakonstaterade MTT:s forskareHilkka Siljander-Rasi på höstensLB-svinplus-tillfällen i Ilmajokioch Vörå.Lantgårdens Bästa infoMan vet att svinen har ett naturligt behovav att använda sitt tryne. Vanligtvis möterman detta behov genom att använda strö iboxarna. Strö / stimulansmaterial har visatsig inverka på svinens beteende, fysiologioch tillväxt på fl era olika sätt. För att undersökasaken gjordes ett försök vid MTT:sförsöksgård i Hyvinge. Finansiärer varJord- och skogsbruksministeriet, Foderraisiooch Snellman.När och vadI undersökningen försökte man ta reda påi vilket tillväxtskede det lönar sig att erbjudasvinen stimulans, om en liten mängdspån och halm fungerar i en vanlig delspaltboxsamt om stimulansnivån i den tidigauppväxtmiljön påverkar utvecklingen avsvinens senare beteende. Man undersöktehuruvida de beteendeförändringar en stimulanslösmiljö förorsakar är beståendetrots att uppväxtmiljön ändrar samt omen miljö utan stimulans i början av uppfödningenutsätter svinen för beteendestörningarsåsom svansbitning eller om det ärså att stimulans i början av uppfödningenhar en skyddande effekt mot störningsbeteendei senare uppfödningsskeden.Som mätare fungerade tillväxt och foderutnyttjandegrad,förekomst av avvänjningsdiarré,beteende, salivkortisol när detgäller stressfysiologi samt djurens rörelse,köttets kvalitet, hud-, svans- och öronskador.till några betydande skillnader i köttkvalitetenoch inte heller foderutnyttjandegradenpåverkades.StressfysiologiKronisk stress eller stimulanslös omgivningförlamar kortisolets (stresshormon)normala dygnsrytm. Kortisolhalten är normaltavsevärt mycket högre under dagen.Grupper som saknat strö under di- ochmellanuppfödningsskedena visade symptompå kronisk stress under gödsvinsskedet.Undersökningsresultaten visar bl.a.att en normal utsöndringsrytm av kortisolär mer sannolik när svinen får stimulansmaterial.Brist på strö orsakar tecken påett depressionsliknande tillstånd och/ellerkronisk stress (utebliven rytm). Denna inverkanbestår även om man ger strö tillsvin som tidigare saknat stimulans. Normalkortisolutsöndring under mellanuppfödningenförutspådde bättre tillväxt igödsvinsskedet.Skadligt socialt beteendeStrö i digivningsskedet (0–4 veckor) minskarfrekvensen av störande beteende igödsvinsskedet (14 veckors ålder). Störningsbeteendeär i detta fall t.ex. slagsmål,attackeringar och underkastelse, snusande,öron- och svansbitning samt magmassage.Användningen av stimulantia minskadeskadorna både i uppföljningsskedet och pålängre sikt.Stimulans eller inteMed undersökningsresultaten som grundkan man konstatera att svinen bör erbjudasströ (stimulansmaterial) i alla uppfödningsskeden.Att använda strö förebyggerdepressionsliknande tillstånd och störandebeteende. En stimulanslös miljö i digivningsskedet(och mellanuppfödningen) orsakarskador, som inte helt kan reparerasgenom att ge strö i senare skede. Stimulansmaterialetsmängd behöver inte varastor, det viktigaste är att det ges dagligen.Under samma rond kan man på ett naturligtsätt sköta även kontrollen av djurenshälsa och välmående.Martti HassilaLB fältchef, Oy Snellman AbTillväxt, köttkvalitet ochfoderutnyttjandegradUnder mellanuppfödningen växte gruppermed stimulans bättre ju tidigare defi ck stimulansmaterial. Orsaken var färrediarrédagar och bättre foderåtgång. Dagstillväxtenfrån födsel till slakt var snabbasti de grupper som också fi ck stimulans igödsvinsskedet, medan de svin som varitutan stimulansmaterial hela tiden hadeden svagaste dagstillväxten. I denna undersökninggav olika behandling inte upphovAv resultaten från stimulansförsöket framkommer, att en normal kortisolrytm är mersannolik när svinen får stimulansmaterial. På vänstra bilden förekomsten av kortisolrytmi mellanuppfödnings- och gödsvinsskedet när svinen getts stimulans under digivningen ochmellanuppfödningen. Bild: Camilla Munsterhjelm.9

Snellmanin infolehti alkutuotannon yhteistyökumppaneille 2006 • 4Lantgårdens BästaAnelma-tjänstenSuomeksiFörsta sidanSnellmanLantgårdens BästaKontaktuppgifterKundtidningarAktuelltLB-programKontaktETUNasevaSikavaVälkommen somLantgårdens Bästaproducent!Oy Snellman AbProducentuppgifterAnvändarnamnLösenordLogga inRegistrera dig här!Glömde du lösenordet?Maatilan Parhaat infoEväitä talvikauteenTapaamisia FarmarissaLantgårdens Bästa-infoDen senaste Lantgårdens Bästainfoutkom den 5.10.2006.Infotidningen innehåller aktuellinformation om bl.a. utfodringsplaneringoch avel.Infotidningen delas ut till allaSnellmans Lantgårdens Bästaavtalsproducenter.Du kan även ladda ner den här!Aktuellt■ Svin- och nötinfon uppdaterad1.8.2006.■ Svin- och nötinfon uppdaterad1.8.2006.■ Svin- och nötinfon uppdaterad1.8.2006.Exempel på nya Anelmas utseende. Nya Anelma ger möjlighet till snabb och effektiv elektronisk informationsöverföring.Genom att använda tjänsten regelbundet får producenterna ta del av all informationAnelma erbjuder. Nya Anelma utvecklas i samarbete med FNS (Finish Net Solutions).Anelma-tjänsten förnyasArbetet med att förnya vårelektroniska producenttjänst påinternet, Anelma, inleddes i oktober.Arbetet har gått snabbtframåt och en del av sidornastår redan färdiga. Vår tidtabellär mycket utmanande: nyaAnelma ska stå färdig att tas ibruk redan i början av nästa år.Nya Anelma-tjänsten kommer naturligtvisatt innehålla alla Anelmas nuvarandefunktioner, dvs möjlighet att göra slaktochförmedlingsanmälningar, uppgifter omavhämtningar, slaktresultat mm. Förutomdessa kommer förnyade Anelma även atterbjuda producenterna mycket annat nyttigtsom stöd för produktionen.I planeringen av Anelma har sidornas användarvänlighetoch tydlighet tagits i beaktande.Nya Anelma ger oss också möjlighetatt ännu bättre förmedla informationoch skicka meddelanden till enskilda producenter/producentgrupper.En av de mer betydande nya funktionernai Anelma är producenternas ”Djurlager”.Djurlagret fungerar på så vis, att alla förmedlingsdjursom anländer genom Snellmanförfl yttas automatiskt till producentenselektroniska djurlager. I djurlagret“växer” djuren och man kan plocka demrakt från djurlagret till slaktanmälningen.Detta underlättar uppföljningen av djurenstillväxt och slaktmognad samt minskar riskenför fel vid slaktanmälningen, eftersomt.ex. nötens öronnummer fi nns färdigti systemet. Dessutom kan producentenmed djurlagrets hjälp uppskatta de kommandemånadernas slaktförsäljning.Vi satsar mycket på den rådgivande deleni nya Anelma. Tillväxt-/försäljningsrapporterna,som är viktiga redskap för producenten,kommer att förnyas och kompletterasmed grafi ska rapporter, där man kan följaproduktionens utveckling under ett längretidsperspektiv. I Anelma fi nns även möjlighetatt spara t.ex. enskilda besättningarsfoderanalysresultat och utfodringsplaner.Därmed fi nns all viktig information, sombehövs för analys av produktionen, behändigtpå ett och samma ställe.Nya Anelma kommer att ha samma adresssom tidigare, http://anelma.snellman.fi , ochman når den även genom Snellmans webbplats.Första sidan innehåller allmän informationriktad till samtliga besökare ochaktuella nyheter. LB-avtalsproducenterkan registrera sig till tjänsten och därefterlogga in med användarnamn och lösenord.Vi återkommer med närmare informationi nästa LB-infotidning och kommande producentbrev.Johanna PeltolaLB produktchef, Oy Snellman Ab10

Lantgårdens Bästa infoJakobstad215Slaktlinjens nya IT-systemförsnabbar uppföljningen34LB Nöt61. Pekka Taipale 0500-265 6352. Mårten Lassfolk 044-7966 5453. Peter Björk 0500-263 9964. Jarmo Niemelä 0500-369 5975. Eero Sallinen 0400-384 180Antti Sallinen 040-5543 6216. Jouni Vanhatalo 044-7966 531Samtidigt som Anelma förnyaspågår arbetet med att förnyaslaktlinjens datasystem.Under början av året tar Snellmans slaktlinjei bruk Senteras förnyade PIMS-produktionsstyrningssystem.Förnyelsen avslakterisystemet innebär för producenternaatt slaktresultaten syns snabbare äntidigare i Anelma. Dessutom ger det möjlighettill uppföljning av enskilda djur ändafram till styckningen. På detta vis får vi ifortsättningen noggrannare informationpå djurnivå, som kan användas som stödför rådgivningen. Det nya slakterisystemetmöjliggör bl.a. slaktresultat för gödsvinuppdelade enligt kön.Vesa HihnalaLB fältchef044-796 6345Matti KastarinenLB fältrepresentant0500-263 995LB SvinMartti HassilaLB fältchef(06) 786 6344, 044-796 6344Reijo LintulahtiLB svinkonsult044-796 6542LB KontoretMona JulinLogistikchef(06) 786 6343, 044-796 6343Brita WiikLikvidansvarig(06) 786 6323Lisa AhlgrenAnmälningssekreterare(06) 786 6375Ronny SnellmanDjurförmedlingsplanerare(06) 786 6331, 044-796 6331Tomas GäddnäsDirektör för primärproduktionen(06) 786 6342, 044-796 6342Johanna PeltolaLB produktchef (moderskapsledig)e-post:fornamn.efternamn@snellman.fiOy Snellman AbGranholmsvägen 1 B68600 Jakobstadtel. * 06 786 6111fax 06 786 6184anelma@snellman.fiHerr Snellman presenterarnya produkter i januariHela familjens favoritsoppa, tillverkadenligt hemmareceptet– Herr Snellmans knackkorvssoppa!I januari utökas serien med familjesoppornär Herr Snellmans Knackkorvssoppa lanseras.Denna hemtrevliga soppa smakarjust så bra som man förväntar sig att denbästa hemmamaten ska smaka.Herr Snellman gjorde en rejälpitakebab av äkta kebabköttoch delikat pitabröd.Herr Snellman lanserar i januari mellanmåletÄkta Pitakebab XL som uppföljare tillden otroligt populära Kebab XL-hamburgaren.Pitakebab XL är ett rejält mellanmål(220 g), som håller hungern stången länge.Dessutom är Pitan packad i en behändigpappersbehållare, är lätt att värma i ochäta ur. Förpackningen innehåller också enpåse kebabsås. Tillsätt bara krispig salladeller avnjut som sådan!11

120865Fridfull Jul!