PLANPROGRAM FÖR IRSTA - Västerås stad

PLANPROGRAM FÖR IRSTAGODKÄND HANDLINGBNKSDaterad 2009-02-10Dnr. 07:10140-BN540

Planprogram för IrstaINNEHÅLLSammanfattningInledningSyfteBakgrundUppdragetSamrådÅterremissSamråd 2MålFörslagBebyggelseService och verksamheterTrafikGrönska och rekreationTeknisk försörjningNy bebyggelse i Irstas omlandGenomförandefrågorPlanprogrammets konsekvenserHållbar utveckling av stadenMiljökonsekvensbeskrivningÖvriga hållbarhetsaspekterFörutsättningarBebyggelseService och verksamheterTrafikLandskapMarkJordbrukKulturmiljöNaturmiljöRekreationMarkägoförhållandenTeknisk försörjningRisker och störningarBostadsefterfrågan i IrstaBostadsefterfrågan i omlandetBehov av förskolor och skolorMål och strategier för stadens bostadsplanering34444444566889101011121212121414141515151515161718181819192020Arbetsformer och referensgrupperBilagor:PlankartaMiljökonsekvensbeskrivning av planprogram för Irsta(dat 2008-06-10) inklusive Bullerutredning Västeråsflygplats, skolflyg i trafikvarvPM med kommentarer till Miljökonsekvensbeskrivningav planprogram för Irsta (dat 2008-10-13)212

Planprogram för IrstaSAMMANFATTNINGPlanprogrammet visar hur Irsta kan växa ochfortfarande vara en ort med sammanhållen bebyggelsekring befintligt vägnät. Tillkommande bebyggelse,sammanlagt 250-300 bostäder, lokaliserasi första hand söder om Irsta Stockholmsväg.Mindre kompletteringar föreslås vid Sveaborgsvägen-Ullvigatansamt öster om församlingshemmet.De nya områdena lokaliseras med rimligagångavstånd till busslinje för att möjligheten attnyttja kollektivtrafik ska finnas.På längre sikt, under förutsättning att busslinjenätetkompletteras, kan ny bebyggelse lokaliseras inorra Irsta i anslutning till bebyggelsen vid Lokesväg. Här kan sammanlagt ett hundratal nya bostäderrymmas, beroende på innehåll och utformning.Området närmast Asarnas väg och Tyrgatanföreslås kunna rymma både bostäder och ickestörande verksamheter.En utbyggnad av Irsta ska i första hand tillgodoseden stora efterfrågan på småhus som finns i Västerås.Då Irsta redan idag domineras av småhusbebyggelseär det viktigt att i planeringen ävenmöta behovet av andra typer av bostäder.En ny skola lokaliseras söder om Irsta Stockholmsväg.Ett mindre område vid Norra Ymergatanföreslås även fortsättningsvis avsättas somarbetsområde. Markområdet mellan Irsta Stockholmsvägoch Egilsvägen föreslås som framtidahandels- och verksamhetsområde.Skogsområdet öster om bebyggelsen vid Lokesväg bevaras som grönområde liksom Kisslingebacke i anslutning till den nya bebyggelsen söderom Irsta Stockholmsväg.Åkermarken söder och öster om Ullvi gård ingår iriksintresseområdet för kulturmiljövård och bevarassom öppet landskap.Irsta Stockholmsväg utformas för högre trafiksäkerhetgenom att en separat gång- och cykelvägförslås norr och bitvis även söder om vägen ochatt säkra gång- och cykelpassager tillskapas. Helasträckan genom samhället förses med gatubelysningoch hastigheten sänks till 50 km/timme.Även hastigheten på Tyrgatan kan med fördelsänkas. Korsningen mellan Irsta Stockholmsvägoch Tyrgatan utformas med en cirkulationsplats.Utbyggnaden av Irsta kommer att ske etappvis.De första bostäderna byggs i anslutning till dennya skolan som tidigast kan stå färdig till vårterminen2011. Kompletteringen vid Ullvigatan-Sveaborgsvägenrespektive öster om församlingshemmetkan genomföras oberoende avutbyggnaden i väster.Plankarta3

Planprogram för IrstaINLEDNINGSyftePlanprogrammet ska ge underlag för fortsatt utbyggnadav Irsta. Målet är att tillgodose behovetav i första hand småhus. Programmet ska angeriktlinjer för kommande detaljplanering.BakgrundFlera intressenter har ansökt om planläggning förbostäder i Irsta. Fastighetsnämnden har begärtdetaljplan för styckebyggartomter i området norrom Asarnas väg. JM AB ansöker om planläggningav fastigheterna Ullvi 3:1 och Irsta Kyrkby3:9 söder om Irsta Stockholmsväg. Avsikten är attbygga ett grupphusområde samt tillskapa styckebyggartomter.En första skiss redovisar ca 300bostäder.Ansökan om planläggning för drygt 20 småhustomterpå fastigheten Irsta-Lista 5:6, belägen vidnorra infarten till Irsta finns också. I en ansökanom planändring för fastigheten Irsta Kyrkby 10:2,vid Ullvigatan, vill man bygga fler lägenheter ianslutning till befintligt flerbostadshus.UppdragetByggnadsnämnden beslutade 20 september 2007att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att tillsammansmed berörda förvaltningar och bolag upprättaett planprogram för Irsta. Planprogrammetska klarlägga inriktningen för fortsatt utbyggnadav Irsta:• Möjliga utbyggnadsriktningar• Bostadsbebyggelsens inriktning avseendestyckebyggda småhus, gruppbyggda småhus,flerfamiljshus, äldreboenden, gruppboendenetc samt upplåtelseformer• Behov och lokalisering av ny service somskola och förskolaViktiga frågor att ta ställning till i programarbetetär också:•••••Utformningen av Irsta StockholmsvägSäkra gång- och cykelstråkCentrumKollektivtrafik – tillgänglighetBefintliga verksamheters behov av expansionsmöjligheterOrienteringskarta över IrstaSamrådEtt preliminärt förslag till planprogram dateratfebruari 2008 var utsänt för samråd undertiden 25 februari till och med 28 mars 2008.Efter samrådet bearbetades planprogrammetmed utgångspunkt från inkomna synpunkter ochkompletterande utredningar. En sammanfattningav inkomna synpunkter med kommentarer ochställningstaganden finns i en särskild samrådsredogörelsedaterad 10 juni 2008. Det bearbetadeplanprogrammet daterades 10 juni 2008.ÅterremissByggnadsnämnden beslutade den 17 juni 2008§185 att återremittera planprogrammet till stadsbyggnadskontoretför ytterligare bearbetningutifrån nämndens direktiv. En kompletterandeutredning i form av en naturinventering gjordesför att bedöma de natur- och rekreationsvärdensom skogen norr om Asarnas väg har.Samråd 2Då den senare bearbetningen av planprogrammet,daterad oktober 2008, innebar en väsentlig förändringför Irstaborna jämfört med det ursprungligaförslaget genomfördes ett nytt samråd, samråd2. Samrådet pågick under tiden 13 oktober tilloch med 15 december 2008. En sammanfattningav inkomna synpunkter med kommentarer ochställningstaganden finns i samrådsredogörelse 2daterad 2009-02-10.4

Planprogram för IrstaInkomna ansökningar förplanläggningMÅLEn utveckling i riktning mot ett hållbart Västeråsomfattar ekologiska, ekonomiska, sociala ochkulturella aspekter på planering och byggande.Stadens helhetssyn på hållbarhet ska vara vägledandeför planeringen av Irsta. Det innebär att deriktlinjer för planeringen som finns i översiktsplanenför Västerås tätort ska tillämpas även vidplaneringen av Irsta.Stadens folkhälsoprogram och miljöprogram skaockså ge vägledning. Rörelse och motion löpersom en röd tråd genom folkhälsoprogrammetsolika delar. Inriktningsmålen i miljöprogrammet,särskilt de som rör klimatpåverkan och byggdmiljö, har bäring på planeringen av Irsta.Mål och strategier för stadens bostadsbyggnadsplaneringhar beslutats i Västerås bostadsstrategiskaprogram 2009-2011. Av detta framgårbland annat att planeringen ska inriktas på ettvarierat bostadsutbud och att områden som är välförsörjda med kollektivtrafik ska prioriteras.Mål för planeringen av Irsta• Sammanhållen bebyggelsestruktur• Varierat bostadsutbud med olika upplåtelseformeroch med inslag av verksamheter• God tillgänglighet till kollektivtrafik• Trygga och säkra gång- och cykelvägar tilloch inom Irsta• Trygga, säkra och trivsamma närmiljöer• Tillgängliga park- och naturområden av godkvalitet och med olika funktioner• Resurssnåla och miljöanpassade byggnadermed låg energiförbrukning5

Planprogram för IrstaFÖRSLAGBebyggelseFörslaget innebär att tillkommande bebyggelse,sammanlagt ca 250-300 lgh, i första hand lokaliserassöder om Irsta Stockholmsväg med rimligagångavstånd till busslinje.Mindre kompletteringar föreslås i ”centrum”vid Sveaborgsvägen - Ullvigatan samt öster omförsamlingshemmet. Nya gång- och cykelvägarbinder samman de nya och äldre delarna av orten.Kyrkan och kyrkbyn ligger avskilt från villasamhälletmen ger orten identitet. Kyrkan ger Irstadess siluett och ska även i fortsättningen vara denhögsta punkten, Irstas ”landmärke”.I befintliga områden är de olika tidsåldrar dåbebyggelsen kommit till tydligt avläsbara. Dennya bebyggelsen får gärna visa sin samtid ochbyggnadsstil.Plankarta6

Planprogram för IrstaSöder om Irsta StockholmsvägI detta område föreslås marknära bostäder i 1-2våningar och med en blandning av olika hustyperoch upplåtelseformer. Här kan finnas småhus iform av radhus, parhus, grupphus och friliggandevillor samt mindre flerbostadshus. För att möjliggörabostäder med hiss kan bebyggelse i högst 3våningar medges i lägen där stöd i terrängen kanges. Det stora dike som genomkorsar området ären resurs som bör tas tillvara. Möjligheterna attge diket en intressantare utformning med t ex ettmer slingrande förlopp och med uppdämningar/vattenytor liksom skoltomtens exakta läge ochlokalisering studeras vidare i kommande detaljplanearbete.Ett mindre skyddsavstånd mellanbostadsbebyggelse och beteshagar samt brukadåkermark ska hållas.Inspiratonionsbilder påbyggnader i tre våningarÖster om församlingshemmetEn mindre komplettering med små flerbostadshusi 1-2 våningar föreslås öster om församlingshemmet.Läget är attraktivt med hänsyn till närhetentill kyrka, församlingshem och bygdegård ochdet är också ganska nära till Irstas ”centrum”. Dekulturhistoriska värdena i kyrkbyn med omnejdska utgöra grund för lokalisering och gestaltningav den nya bebyggelsen.Inspirationsbilder på flerfamiljshus i två våningarSveaborgsvägen – UllvigatanHär är Irstas ”centrum” med bensinstation, en pizzeriaoch de få flerbostadshus som finns. Områdetär en naturlig mötesplats. Här kan högre hus ochen tätare bebyggelse ytterligare förstärka områdetskaraktär. Närheten till service gör områdetlämpat för t ex lägenheter för äldre. Bebyggelse ihögst 4 våningar ger möjlighet att bygga lägenhetermed hiss och ger därmed ökad tillgänglighet.En upprustning av utemiljön i området är ocksåangelägen. Många människor besöker bensinstationendagligen för olika ärenden. Det finns behovav mötesplatser där man kan sitta ner och synas.Återvinningsstationen är också en mötesplats,men har idag ett dominerande läge vid infarten.Utformningen av området runt bensinstationen,Sveaborgsvägen och Ullvigatan studeras vidare isamband med kommande detaljplanearbete.Framtida bebyggelseområdenUnder förutsättning att busslinjenätet kompletteras,kan ny bebyggelse lokaliseras i nordväst ianslutning till Tyrgatan och Lokes väg. Här kansammanlagt ett hundratal nya bostäder rymmas,beroende på innehåll och utformning. Områdetnärmast Asarnas väg och Tyrgatan föreslås kunnainnehålla både bostäder och icke störande verksamheter.Idag bedöms läget inte lämpligt medhänsyn till att gångavståndet till kollektivtrafikblir över en kilometer.7

Planprogram för IrstaSkogsbrynet mot söder är ett värdefullt kulturlandskapmed buskiga och blockiga backar, ochsparas som en grön entré som utgör en länk i ettsammanhängande grönt område.Området norr om Lokes väg är beläget i skogsmark.En grön länk sparas mellan befintlig ochny bebyggelse. Ett område med värdefull naturmiljöi väster undantas från bebyggelse.Delar av föreslagna områden öster om Tyrgatankan påverkas av buller från skolflyget. Flygningarpå lägre höjd, vilka är tillåtna under vinterhalvåret,beräknas ge maximala ljudnvåer kring70 dBA. Risken för störningar hanteras vidare ikommande detaljplanearbete.Service och verksamheterEn utbyggnad med fler bostäder i Irsta förutsätteratt en ny skola byggs, då den befintliga F-9skolan på sikt inte har kapacitet för ytterligarebebyggelse. Intresset för att bygga och bo i Irstasomland är också stort. Framtida befolkningsökningi Gäddeholm, i Harkie-Kärrbo och pålandsbygden i övrigt i den östra kommundelenger tillsammans med föreslagen utbyggnad i Irstabehov av en ny tvåparallellig F-6-skola. Till enbörjan kommer större delen av eleverna från omlandet,men på sikt motsvarar skolan det ökadebehovet av skolkapacitet i Irsta. Med hänsyn tillatt många elever kommer med skolskjuts föreslåsskolan få ett trafikorienterat läge. En placeringi anslutning till ett sammanhängande grönstråkförordas.En lokalisering i den södra delen av samhällethar bedömts lämplig med hänsyn till att den nyabebyggelsen lokaliserats hit liksom att det geren bra balans i orten då befintlig skola ligger iden östra delen. I anslutning till den nya skolanföreslås även en gymnastiksal/idrottshall samtfotbollsplan.Bostadsanknuten verksamhet såsom förskolor,föreningslokaler etc inryms i bostadskvarteren.Förskolor byggs så att de kan omvandlas tillbostäder eller lokaler för annan verksamhet närbehovet minskar. Utrymme för äldreboenden,gruppbostäder för funktionshindrade etc finnsinom bostadskvarteren. Behovet av bostäder föräldre tillgodoses i första hand genom att lägenheteri flerbostadshus planeras in i områdena. Förnärvarande finns inga planer på ålderdomshemeller andra särskilda bostäder för äldre i Irsta.Närheten till Hälla gör att förutsättningarna företablering av ytterligare service i Irsta är små.Markområdet mellan Irsta Stockholmsväg ochEgilsvägen föreslås som framtida handels- ochverksamhetsområde. Det trafikorienterade lägetgör området lämpat för detta ändamål. Angöringoch trafiklösning inom området studeras vidare ikommande detaljplanearbete.Befintligt verksamhetsområde har möjlighet tillutveckling och expansion inom ramen för gällandedetaljplan, vilken även innefattar ett områdevid Norra Ymergatan som idag är obebyggt. Områdetnärmast Asarnas väg och Tyrgatan föreslåskunna innehålla både bostäder och icke störandeverksamheter. Verksamheter av olika slag kanockså, under förutsättning att de inte är störande,inrymmas till viss del i övriga bostadskvarter.TrafikHuvudvägnätEn utbyggnad med bostäder söder om IrstaStockholmsväg innebär att vägen från att ha varitsamhällets gräns mot söder blir en del av gatunätetinom Irsta. En ombyggnad som minskarkaraktären av landsväg är angelägen. Säkra passagerför gång- och cykeltrafikanter, bland annaten gång- och cykeltunnel, komplettering av gångochcykelvägen längs Irsta Stockholmsväg samtgatubelysning är förslag på åtgärder. Hastighetenbegränsas till 50 km/tim genom hela samhället.Infarterna i öster respektive väster utformas somtydliga entréer.Illustration av ny gc-väg utefter Irsta Stockholmsväg8

Planprogram för IrstaTyrgatan är en landsväg som kommer att avslutautbredningen av samhället i väster under lång tid.Hastigheten på Tyrgatan kan med fördel sänkastill 50 km/tim för att bland annat underlätta passager.Infarten från norr utformas som en tydligentré. Korsningen mellan Irsta Stockholmsvägoch Tyrgatan utformas med en cirkulationsplats.En ny väg till Gäddeholm med anknytning frånStockholmsvägen vid Lista planeras. I sambandmed att den byggs föreslås en ny infart till Listaför att förbättra trafiksäkerheten. Gång- ochcykelbanan på vägens södra sida förlängs förbiGäddeholmsvägen och fram till det nya bostadsområdet.Förlängningen av gc-vägen ökartrafiksäkerheten för cyklister till/från Klinta IPoch Hälla samt vid passage av Stockholmsvägen.Eftersom ungdomarna i Irsta använder fotbollsplanenvid Klinta för träning och matcher är ökadsäkerhet för cyklisterna mycket angelägen. Vägverketplanerar belysning på sträckan Hälla-Irstaefter 2010.Den framtida trafikmängden på Irsta Stockholmsvägär svår att förutsäga då det är flera faktorersom påverkar. Gjorda beräkningar har utgått ifrånatt Gäddeholm byggs ut enligt gällande översiktsplan,att fritidshusbebyggelsen i Harkie-Kärrboomvandlas till helårsbostäder samt att ytterligarespridd bebyggelse tillkommer i den östra kommundelen.Utifrån dessa förutsättningar bedömsantalet fordonsrörelser på Irsta Stockholmsvägpå lång sikt kunna bli ca 8500 fordon/dygn österom korsningen med Tyrgatan jämfört med drygt6000 idag. Trots ökningen av trafiken på sikt påIrsta Stockholmsväg så kommer bullernivåernavid befintlig bebyggelse, med något undantag, attunderskrida 65 dB(A), vilket är gränsen för näråtgärder i befintlig bebyggelse krävs.Vägverket har tagit fram en förstudie av utbyggnadav E18 till motorvägsstandard. I förstudieningår en av/påfart i Tyrgatans förlängning. Denandel av trafiken från Gäddeholm som väljer attåka mot Stockholm bedöms vara relativt liten (ca5%), drygt 2000 fordon/dygn. En ny anslutningmellan den framtida Gäddeholmsvägen och E18bedöms därför inte realistisk. Trafik från Gäddeholmmot Stockholm förutsättes köra Irsta Stockholmsvägoch Tyrgatan.Lokalt gatunätGatunätet inom de nya bebyggelseområdenakaraktäriseras av genomgående gator som gör atttrafiken kan sila genom bebyggelsegrupperna ochatt möjlighet ges till en successiv utbyggnad.Någon ny trafiklänk mellan Asarnas väg ochGrävlingevägen föreslås inte för närvarande.Trafikmängden på en sådan länk beräknas blibegränsad och då Irsta inte föreslås expanderaösterut och endast i begränsad utsträckning norrutbedöms inte nyttan av trafiklänken uppväga kostnaderna.Gång- och cykelvägarNy bebyggelse söder om Irsta Stockholmsväginnebär behov av säkra passager för fotgängareoch cyklister, och då särskilt med tanke på barnensom på egen hand ska kunna ta sig till skolan. Försäker passage krävs antingen en förhöjd passage(övergångsställe) eller en tunnel. Då Irsta Stockholmsvägutgör omledningsväg för trafik på E18i händelse av olyckor eller andra hinder bedömstunnel vara det bästa alternativet. Lokaliseringenav en sådan studeras vidare i det fortsatta detaljplanearbetet.Gång- och cykelvägnätet inom Irsta är väl utbyggt.Det är inte alltid lätt att orientera sig dåcykelvägarna delvis går i de gröna stråken mellanbebyggelseområdena. Förbättrad skyltning är därförönskvärt. Vägverket planerar att göra passagenvid Irsta kyrka säkrare för gångtrafikanter. Enny anknytning mellan det nya bebyggelseområdetvid Lokes väg och bebyggelsen söder om Asarnasväg har nyligen byggts.Grönska och rekreationSkogsområdet i den östra delen av Irsta är ettviktigt grönområde för vardagsmotion, lek ochutflykter från skola och förskola. Den nås direkteller via gröna stråk från flera bostadsgrupper.Skogen har på kartan betecknats ”stadsdelsskog”.Skogsområdet norr om Asarnas väg är, i synnerheti den sydöstra delen med strövvänlig skog ochfina promenadstigar, en stor tillgång för Irstaborna.Skogsområdet öster om Lokes väg sparas somgrönområde. Tillgängligheten till strövområdetförbättras genom att stigarna rustas, skyltning avstigsystemet och att tydliga ”entréer” in i skogen9

Planprogram för Irstaiordningställs. Sambandet med skogsområdetsöder om Asarnas väg liksom med naturområdet iväster förstärks.Skogsområdet Kisslinge backe sparas som grönområdeför promenader och strövtåg för boendei det planerade bostadsområdet söder om IrstaStockholmsväg.Ny bebyggelse i Irstas omlandBebyggelsetrycket i Irstas omland är stort. Inomdet område som omfattas av planprogrammet skabyggande föregås av detaljplan. Även i närområdetkring Irsta, inom den s k randzonen, skabyggande normalt föregås av detaljplan. Enstakany byggnad kan tillåtas inom gångavstånd till kollektivtrafik.Skogen norr om Asarnas vägTeknisk försörjningKapaciteten i befintligt ledningsnät för såvälvatten och avlopp som el, förbättring pågår, ochbredband är tillräcklig för föreslagen utbyggnad.Resurssnåla och miljöanpassade byggnader medlåg energiförbrukning ska eftersträvas. Värmeförsörjningenlöses individuellt eller i grupp. Någonutbyggnad av fjärrvärmenätet från centralortentill Irsta planeras inte. Om den nya bebyggelsenska anslutas till fjärrvärme blir det från en lokalanläggning lämpligen placerad i anslutning tillden nya skolan.Randzon kring Irsta10

Planprogram för IrstaGENOMFÖRANDEFRÅGORUtbyggnaden av Irsta kommer att ske etappvisoch detaljplaner upprättas för lämpliga delområden.De första bostäderna byggs i anslutning tillden nya skolan. En sådan lokalisering möjliggören eventuell anslutning till en lokal fjärrvärmepannaplacerad i anslutning till den nya skolan.Omgestaltning av Irsta Stockholmsväg inklusivesäkra passager och komplettering av gång- ochcykelvägnätet görs i samband med den förstautbyggnadsetappen. Gång- och cykelvägen påsödra sidan av Irsta Stockholmsväg byggs ut isamband med att Gäddeholmsvägen byggs. Planeringoch byggnation bör ske i samverkan mellanstaden, vägverket och exploatören. Medel förgång- och cykeltunnel under Irsta Stockholmsväghar tagits med i tekniska nämndens investeringsbudgetför 2008-2011 (delfinansiering).Detaljplanearbetet för den första etappen inklusiveskolan kan påbörjas under våren 2009, vilketinnebär att första inflyttning och öppnande avskolan är tänkbar tidigast våren 2011.Föreslagen komplettering av bebyggelsen vid Ullvigatanrespektive öster om församlingshemmetär möjlig att genomföra oberoende av utbyggnadeni söder.Föreslagen bebyggelse i norr kan bli aktuell förstnär kollektivtrafikförsörjning av denna del avIrsta kan ordnas. Risken för bullerstörningar frånskolflyget ska också beaktas i den fortsatta planeringen.Utbyggnaden förutsätter att ett samarbetsavtal,som reglerar frågor som rör skola, gång- ochcykelväg, tunnel, inriktning på bebyggelsen ochupplåtelseformer, tecknas mellan staden ochmarkägaren innan detaljplanearbetet påbörjas.11

Planprogram för IrstaPLANPROGRAMMETSKONSEKVENSERHållbar utveckling av stadenEn hållbar utveckling av staden bygger på ettsamspel mellan ekonomiska, ekologiska, socialaoch kulturella aspekter. God fysisk planering ärett verktyg för att skapa ett hållbart samhälle.De riktlinjer för planeringen som finns i översiktsplanenför Västerås tätort ska tillämpas ävenvid planeringen av Irsta. Riktlinjerna har ofta”bäring” på flera hållbarhetsaspekter.Planprogrammets genomförande har bedömtskunna ge en sådan betydande miljöpåverkansom avses i 6 kap 11§ miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning(MKB) enligt miljöbalkenhar därför upprättats (Miljökonsekvensbeskrivnigför planprogram för Irsta, 2008-06-10, GrontmijAB). Den bearbetning av planprogrammetsom gjorts efter byggnadsnämndens beslut i junibedöms inte innebära så stora förändringar attslutsatserna i MKB:n förändras. Detta beskrivs ien särskild PM, daterad 2008-10-13, som bifogasMKB:n.MKB:n beskriver de viktigaste miljöaspekternavid genomförandet av planprogrammet och berördärvid främst ekologiska och kulturella aspekterpå hållbarhet. En sammanfattning finns underrubriken ”Miljökonsekvensbeskrivning” nedan.Planens konsekvenser med hänsyn till ekonomiskoch social hållbarhet beskrivs under rubriken”Övriga hållbarhetsaspekter”.MiljökonsekvensbeskrivningDe viktigaste miljöaspekterna vid genomförandeav planprogrammet bedöms vara:•••••••12resurshushållningpåverkan på fornlämningaromvandling av öppet jordbrukslandskap tilltätortsbebyggelsebuller från flygplan och vägtrafikbuller och damm från torksilopåverkan på klimat genom ökat trafikarbetegeotekniska förutsättningar för grundläggningav byggnader mmbyggskedet•Genomförande av planprogrammet bedöms intemedföra betydande miljöpåverkan under förutsättningatt föreslagna åtgärder genomförs.Miljöaspekter som bör utredas vidare i kommandedetaljplanearbete, men som inte bedömsmedföra betydande miljöpåverkan:• kompletteringar till gjord översiktlig geotekniskundersökning• påverkan från spannmålstorken på Ullvi gårdpå omgivningen med avseende på buller ochdammning belyses ytterligare. Om det därefterbehövs bör en fortsatt utredning i syfte attvisa på lämpliga skyddsåtgärder göras• fortsatta utredningar med avseende på fornlämningargenomföras och åtgärder fastställasSammantaget bedöms föreslagen bebyggelse iIrsta stämma väl överens med Västerås stads målatt samhällsplaneringen skall ske med respekt fördet kulturella arvet och att det som redan finns avsamhälls- och bebyggelseresurser ska tas tillvara.Den sammanvägda bedömningen är att målen omsammanhållen bebyggelse, tillgänglighet till kollektivtrafikoch tillgång till strövområden motiveraratt jordbruksmark i begränsad omfattning tas ianspråk för bebyggelse.Övriga hållbarhetsaspekterEkonomisk hållbarhetEkonomisk hållbarhet handlar om hushållningmed resurser - naturresurser och de samhällsochbebyggelseresurser som finns i den redanbyggda miljön - och också om konkurrenskraft.Planen tillgodoser en del av den stora efterfråganpå småhus som finns i Västerås, vilket är positivtför stadens attraktivitet. Planen innebär ingastora investeringar för utbyggnad av vägar ochteknisk försörjning, eftersom befintligt vägnätoch befintlig ledningskapacitet kan nyttjas. Deinvesteringar i huvudvägnätet som erfordras röromgestaltning av Irsta Stockholmsväg med blandannat cirkulationsplats, belysning, säkra passager(bland annat en gång- och cykeltunnel) samtkomplettering av gång- och cykelvägnätet.Nybyggnad av skola och förskola/skolor är enförutsättning för planens genomförande och innebäratt investeringar krävs.

Planprogram för IrstaFör de som flyttar in i den nya bebyggelsen kommertransporter mellan staden och bostaden attbli en ekonomisk faktor med avseende på resorsåväl till arbetsplatser som service. Positivt ärdock att skola finns i orten, att avståndet till Hällahandelsområde är endast drygt 4 km, att separatcykelbana in till staden samt möjligheter att resakollektivt finns.Social hållbarhetSocial hållbarhet handlar bland annat om attskapa förutsättningar för att människors vardagslivska fungera och att främja och stimulera tillaktiviteter och social samvaro.Med inslag av flerbostadshus/seniorboende i Irstages förutsättningar för en åldermässigt blandadbefolkning.En utbyggnad med etapper av måttlig omfattningi en sammanhållen bebyggelsestruktur gerförutsättningar för social samvaro och att ortensidentitet bibehålls.Nya bostäder med hiss i ett utpräglat villaområdeökar möjligheterna för äldre att bo kvar i sin närmiljö.Tillkapandet av lägenheter ger också ungamöjlighet att bo kvar på orten.Huvuddelen av den nya bebyggelsen ligger inom500 m från gata som trafikeras av buss. Tillgänglighetentill kollektivtrafik bedöms därför varagod.Planen innebär att möjligheterna till rekreationoch friluftsliv är fortsatt goda.Ombyggnad av Irsta Stockholmsväg och tillskapandeav trafiksäkra passager är en förutsättningför trygghet och säkerhet för alla trafikantgrupper.Ekologisk och kulturell hållbarhet behandlasunder rubriken ”Miljökonsekvensbeskrivning”ovan.13

Planprogram för IrstaFÖRUTSÄTTNINGARIrsta är ett villasamhälle med ca 2500 invånare.Orten är belägen ca 9 km öster om Västerås centrum.Tätorten, som från början hette Ullvi, är ett resultatav 1952 års kommunindelningsreform dåIrsta tillsammans med Kärrbo, Ängsö, Kungsåraoch Björksta sammanfördes till en kommun. Ide nybildade kommuner där det inte fanns någonegentlig tätort som kunde tjäna som kommunensserviceort satsade man på att bygga sådana.Så etablerades orten Ullvi i anslutning till Irstakyrkby med ny villabebyggelse, ett par hyreshusoch en ny skola. Folkmängden växte kraftigt ochunder 1960-talet fördubblades antalet invånare.I mitten av 1960-talet köpte ASEA mark för atttillgodose behovet av bostäder för sin personal.”Asea-områdena” byggdes ut på 1970-talet. Dåfanns här livsmedelsaffär, post, bank, distriktssköterskaoch bibliotek. Ett område i väster byggdesut på 1980-talet och det senaste tillskotten ärnågra mindre flerbostadshus längst i öster samtvillabebyggelse norr om Asarnas väg. Orten ficknamnet Irsta 1987.BebyggelseIrsta domineras av småhusbebyggelse, huvudsakligenmed äganderätt. I sydost i närheten avIrstaskolan finns ett par grupper med mindreflerbostadshus med sammanlagt ett hundratallägenheter i bostads- respektive hyresrätt. I dennordvästra delen finns ett mindre industriområde.Service och verksamheterDe mötesplatser som finns i samhället är koncentreradetill den sydöstra delen av orten. Därfinns skolan, som inrymmer bibliotek samtidrottshall, fotbollsplan, motionsspår, kyrka medförsamlingshem, bygdegård, distriktssköterskaoch barnavårdscentral, en bensinstation med enmindre butik för dagligvaror samt pizzeria. Härfinns också en återvinningsstation.Irstaskolan har elever från förskoleklass till åk 9.Skolans upptagningsområde är såväl Irsta tätortsom omland. Skolan har på sikt ingen kapacitetför fler elever. Framtida befolkningsökning iGäddeholm, i Harkie-Kärrbo och på landsbygdeni övrigt i den östra kommundelen ger tillsammansmed föreslagen utbyggnad i Irsta behov av en nytvåparallellig F-6-skola.Det finns relativt få arbetstillfällen i Irsta. I nordvästfinns ett mindre industriområde med ett femtontalsmå industriföretag. I övrigt finns arbetstillfällenhuvudsakligen i skola och förskolor.TrafikHuvudvägnätIdag ligger bebyggelsen samlad norr om IrstaStockholmsväg och öster om Tyrgatan. I sambandmed att E18 byggdes ut minskade trafiken på IrstaStockholmsväg kraftigt, men vägen har fortfarandeen funktion som omledningsväg i sambandmed olyckor eller andra hinder på E18. Omledningsker ca 1-2 gånger per månad enligt Vägverketsstatistik.Trafikflödet på Irsta Stockholmsväg väster omTyrgatan är 6500 fordon/dygn, varav 6% tungtrafik (2007). Vid Irsta kyrka är trafikflödet 4400fordon/dygn (2007). Hastigheten är idag begränsadtill 50 km/tim förbi korsningen med Sveaborgsvägen,i övrigt gäller 70 km/tim. Separatcykelbana finns från Hälla till Tyrgatan och frånSveaborgsgatan till kyrkan. Däremellan är cykeltrafikenhänvisad till det lokala gatunätet.Trafikflödet på Tyrgatan är 2900 fordon/dygn,varav 4% tung trafik (2007).KollektivtrafikStadsbusslinje 16 trafikerar Irsta Stockholmsvägvardagar fram till kl 19. Hållplatser finns vid Irstakyrka, Irstaskolan, Irstamacken och Ymergatan.Kvällar och helger upprätthålls trafiken av UpplandsLokaltrafik, linje 804.Tidigare gick bussen på Sveaborgsvägen. Fördelenmed denna sträckning är något kortare gångavståndfrån de norra områdena och en tryggarehållplatsmiljö. Nackdelen är bullerstörningar förde boende vid Sveaborgsvägen samt att buss 804kvällar och helger inte kör den vägen, vilket kaninnebära oklarheter för de resande.14

Planprogram för IrstaLandskapIrsta socken har det för Mälarområdet karaktärisktiskaherrgårdslandskapet. Här finns stora gårdarsom Hagbyholm, Brunnby och Gäddeholm.Odlingsrösen, kuperade holmar och ängsmarkdelar upp åkerjordarna.Irsta byggdes i skogsmark, och är omgivet av huvudsakligenbrukad åkermark utom i norr där detär skogsmark. Omgivande odlingsmark ingår tillstora delar i länsstyrelsens program för bevarandeav odlingslandskapets natur- och kulturvärden.MarkMarken i områdena söder om Irsta Stockholmsväg och Tyrgatan består av lös lera. En översiktliggeoteknisk undersökning från 1960-taletindikerar att lerdjupen kan vara relativt stora.När området öster om Tyrgatan byggdes krävdespålning och lerdjup upp till 15 meter påträffades.En översiktlig geoteknisk utredning av områdetsöder om Irsta Stockholmsväg genomfördesunder våren 2008. Utredningen visar på lös leramed som mest 9 meters mäktighet.Betande hästJordbrukUllvi gård söder om Irsta Stockholmsväg är ettgårdscentrum. På gården föder man upp köttdjur.Jordbrukaren arrenderar åkermark söder ochväster om Irsta. Åkermarken i Mälardalen ärgenerellt högklassig. Åkermarken söder om IrstaStockholmsväg ingår i klass 9 av 10, enligt denklassning av åkermark som gjordes på 70-talet.Marken bedöms ha mycket goda produktionsföruttningar.Jordbruksmarken väster om Tyrgatan ärockså av god kvalitet.I Lista finns ett inackorderingsstall med ett tjugotalhästar samt ett mindre stall. Brunnby gård,vars ägor når fram till Irsta, ägs av Hushållningssällskapetsom bedriver växtodlingsförsök.KulturmiljöIrstaområdet är ett mycket innehållsrikt kulturlandskapmed en mängd odlingsrösen, kuperademoränholmar samt ängs- och hagmarker somdelar upp åkerjordarna. Här finns flera stora gravfältoch fornlämningstätheten är ovanligt hög,vilket tillsammans med ortnamnen berättar omatt här har människor varit bosatta sedan lång tidtillbaka.Irsta kyrka och kyrkbyn ligger avskiljt från villasamhället.Kyrkans äldsta delar är troligen från1200-talet. Kyrkan omges av en äldre bymiljömed gårdsbebyggelse från 1700-1800-talen,rödfärgade hus med mestadels vita snickerier ochröda tegeltak. Bebyggelsen i kyrkbyn är mycketviktig för miljön kring kyrkan. Vägen mellanVästerås och Stockholm, som alltid har varit enviktig vägsträckning, passerade kyrkbyn.Såväl området kring Lista i väster som områdetöster och sydost om Irsta är utpekade som kulturhistorisktvärdefulla områden i den kommuntäckandeöversiktsplanen. Det senare området är ävenutpekat som riksintresse för kulturmiljövård.Motiveringen är att det är en fornlämningsmiljösom speglar bronsålderns och den tidiga järnåldernslandskapsutnyttjande. Här är fornlämningsförekomstensärskilt stor. Kyrkbyn ingår som endel i den samlade kulturmiljö som är av riksintresse.Under hösten 2007 genomfördes en fornlämningsutredningi de tänkbara bebyggelseområdenasöder och väster om Irsta. Den arkeologiskarapporten visar att framför allt området väster omTyrgatan är rikt på fornlämningar. Indikationerfanns över hela området men utredningen rekommenderaratt två större områden undantas frånexploatering alternativt förundersöks. Områdetsöder om Irsta Stockholmsväg innehöll endast tvåmindre områden med stark fornlämningsindikation.Dessa var lokaliserade huvudsakligen påhöjdpartier med närområden. Någon arkeologiskutredning har inte utförts inom de utpekade framtidabebyggelseområdena i norr.15

Planprogram för IrstaKartor som visar fonlämlningsidikationer norr respektive söder om Irsta Stockholmsväg.Gul= svag indikation, Röd=stark indikationKarta över natur och kulturintressenNaturmiljöDe områden med värdefull miljö som finns utpekadei den kommuntäckande översiktsplanen ärkoncentrerade till ängs- och hagmarkerna kringHagbyholm och vägen mot Gäddeholm. Ett mindreområde finns utpekat norr om Ullvi gård.Skogsområdet norr om Irsta är i den kommuntäckandeöversiktsplanen utpekat som ett områdeav intresse för friluftsliv.16

Planprogram för IrstaUnder sommaren 2008 genomfördes en naturinventeringoch bedömning av friluftsvärdena iIrstaskogen av Calluna AB (Andersson, H. 2008.Naturinventering och bedömning av friluftsvärden.Irstaskogen, Västerås kommun 2008. Stencil.).Inventeringens syfte var att belysa allmännanatur- och rekreationsvärden. I uppdraget ingickockså en fördjupad naturvärdesbedömning förden nordvästra delen av skogsområdet.De högsta naturvärdena påträffades i det undersöktaområdets västra del i en sedan länge igenväxandebetesmark. I åkerkanten finns även ettpar grova rönnar som är värdefulla. Utredningenrekommenderar att området sparas som naturvårdsområde.RekreationIrsta är huvudsakligen byggt i skogen, menomgivet av slättbygd. De skogsområden som ärsparade inom och i anslutning till bebyggelsen ärdärför en stor tillgång för orten. Ett större sammanhängandeskogsområde i den östra delenutgör samhällets stadsdelsskog. Det är ett lätttillgängligtnaturområde som nås direkt eller viagröna stråk från flera bostadsgrupper. Här finnsett välutnyttjat belyst 2,5 km långt motionsspår.Intill skolan finns gräsplaner för fotboll mm. Deäldre barnen nyttjar Klinta IP, som ligger mellanIrsta och Hälla, för fotbollsträning. Lekparker ochmindre planer för bollspel etc finns inom bostadsgruppernaoch i skogsområdena som skiljer bebyggelsenåt. Anlagda parkytor saknas i stort sett.De högsta rekreationsvärdena i skogen norr omAsarnas väg finns enligt Callunas rapporti den östra delen av det inventerade området.Skogen utgörs av besöksvänlig öppen tallskogoch här finns flera stigar. Det är gott om blåbäroch lingon. Hela området är intressant ur pedagogisktperspektiv. Flera olika naturtyper kanstuderas och det är lätt att hitta och studera mångaolika växtarter. Om stigarna förbättras på ettpar ställen, informationsskyltar tas fram liksomförslag på rutter längs stigarna kan området blimycket värdefullt för skolor, förskolor och närboende.Utredningen föreslår att skogen sparas somen grön kil sammanbunden med skogsområdetsöder om Asarnas väg. En grön kil som sammanbindernaturvårdsområdet med rekreationsskogeni öster bör också sparas.”Listarundan” – cykelvägen längs Irsta Stockholmsvägoch den gamla landsvägen förbi Lista– är ett populärt promenadstråk liksom vägenförbi Brunnby gård. ”Brunnbyrundan” nyttjasäven av traktens ryttare liksom skogsområdet norrom Irsta och skogen mellan Lista och Brunnby.Naturinventering,Calluna 200817

Planprogram för IrstaMarkägoförhållandenStaden äger markområden norr om Asarnas vägoch väster om Tyrgatan. Övrig mark är i privatägo.Teknisk försörjningVatten och avloppIrsta är anslutet till centralortens ledningsnät.Befintliga ledningar mellan centralorten och Irstahar kapacitet för i storleksordningen 300 nyabostäder.I området söder om Egilsvägen, vilket är planlagtför småindustri och hantverk, finns en pumpstation.Skyddsavståndet kring denna är 50 metertill bostäder. En utbyggnad söder om Irsta Stockholmsväginnebär sannolikt att pumpstationenflyttas, vilket kan ge andra förutsättningar för hurområdet kan användas.VärmeFjärrvärmenätet är inte utbyggt till Irsta ochnågon utbyggnad av centralortens ledningsnät tillIrsta är för närvarande inte planerad. Idag värmsskolan och 20 närliggande bostäder med en separatpannanläggning, som finns i skolan.StadsnätStadsnätet är utbyggt till Irsta och finns i anslutningtill nu planerad bebyggelse. Det har kapacitetför att ansluta all ny bebyggelse.ElVattenfall ansvarar för elnätet i Irsta. Nuvarandenät klarar i princip planerat nytillskott. Förstärkningoch kablifiering planeras från transformatorstationenvid Norra Ymergatan, vilket berörföreslaget bebyggelseområde.Risker och störningarOlycksrisker och räddningsingripandenRiskkällor som kräver hänsynstagande vid fortsattdetaljplanering är koncentrerade till industriområdetvid Ödhumlagatan och bensinstationen vidIrsta Stockholmsväg.Skyddsavståndet kring bensinstationen är 50 m.Närmaste räddningsstyrka finns på brandstationeni Brandthovda. Framkörningstiden från Brandthovdaär mindre än 8 minuter men längre än 5minuter. Det innebär att den enda restriktionen äratt byggnader högre än 8 våningar inte får byggasutan kompletterande brandskyddsåtgärder.Den bebyggelsetyp och de verksamhetsslag somär aktuella medför krav på brandvattenförsörjning.Gällande kommunalt handlingsprogram skatillämpas.VerksamheterRisk finns för störningar i form av buller och andraemissoner från industriområdet i nordväst.FlygtrafikKommunfullmäktige godkände den 2 februari2006 en ny bullerzon kring Västerås flygplats förtillämpning i den kommunala planeringen. Irstaområdetbedöms enligt denna inte bli bullerstörtav trafikflyget vid flygplatsen.Västerås flygplats har ansökt om ändring i devillkor som rör fördelning mellan skolflyg ochövrig trafik med mindre plan för att ge tillräckligtutrymme för nuvarande och framtida skolflyg.Skolflygningar genomförs i första hand i det såkallade östra trafikvarvet, en omloppsbana somsträcker sig mellan Brunnby i norr och Trådarängarnai söder. Miljödomstolen har 2008-06-27lämnat tillstånd enligt ansökan. Domen innehållerbegränsningar för när skolflygning i trafikvarvtillåts, krav om att bulleruppföljningssystem skautarbetas, krav om att skolflygplanen inom fem årom möjligt ska ha försetts med bullerdämpandeutrustning/bytts ut mot mindre bulleralstrandemodeller med mera. Domen har överklagats.Hästar och bebyggelseEn översyn av gällande rekommendationer pågår.Skyddsavståndet bedöms vara beroende av såvälhästanläggningens storlek som andra kriteriersåsom gödselhantering, topografi, vindriktningmed mera. Stadsbyggnadskontoret och miljöochhälsoskyddsförvaltningen arbetar med att tafram ett förslag till planeringsunderlag för hästaroch bebyggelse att tillämpa i Västerås. För stallav den storlek som finns i Lista (20 hästar) börskyddsavståndet vara 200 meter från bostäder,skolor o.d. till stall och gödselhantering och minst50 meter till områden där hästar vistas. För detmindre stallet i Lista bör skyddsavståndet frånbostäder vara 100 meter och från skolor och förskolor200 meter.18

Planprogram för IrstaKarta över miljöpåverkande/störandeverksamheterJordbrukPå Ullvi gård söder om Stockholmsvägen finnsspannmålstorkar etc som kan ge upphov tillstörningar i form av buller. Även brukandet avåkermarken kan påverka omgivningen i form avdamm, buller och lukt. Ett mindre skyddsavståndbör hållas mellan bostadstomt och åkermark.Skyddsavståndet från gårdcentrum på Ullvi gårdtill bostäder, skolor o d bör vara minst 200 meter.Bostadsefterfrågan i IrstaBehovet av tomter för småhus i Västerås är stort.Efterfrågan på tomter i området norr om Asarnasväg, som är det senast byggda området i Irsta,var god. Den enkät till tomt- och småhuskön somgjordes 2007 visar också en relativt god efterfrågan.Irsta domineras idag av småhusbebyggelse ochdet är därför viktigt att vid planering av ny bebyggelseäven möta behovet av andra typer av bostäder.Särskilt ska behovet av lägenheter i bostadsellerhyresrätt för äldre, som vill sälja sina villormen fortsätta att bo kvar i Irsta, beaktas.Bostadsefterfrågan i omlandetDet finns ett stort bebyggelsetryck i Irstas omland,vilket bland annat visar sig i flera förhandsförfrågningartill byggnadsnämnden. Intresset föromvandling av fritidshus till helårsbostäder ärockså stort. Befintliga fritidshusområden i Fröholmenoch Harkie-Kärrbo ansluts nu till det kommunalaVA-nätet och ansökningar om utökningav byggrätten har inkommit till byggnadsnämnden.Förutsättningarna för en sådan omvandlinghar beskrivits i utredningen ”Översiktlig utredningför Harkie-Kärrbo med omgivningar”, somgodkändes av byggnadsnämnden i maj 2006.Översiktsplanen för Gäddeholm, antagen av kommunfullmäktigei mars 2006, ger förutsättningarför ett betydande bostadstillskott i den östra kommundelenunder de närmaste åren.Vilken omfattning utbyggnaden av Gäddeholmrespektive omvandlingen av befintliga fritidshusområdenfår och hur snabbt den kommer att skehar betydelse för behov och lokalisering av nyservice som skola och förskola i Irsta.19

Planprogram för IrstaBehov av förskolor och skolorPedagogiska nämndernas stab har beräknat behovetav skolor och förskolor i Irsta med omland förperioden 2010-2020.Situationen idagNär det gäller förskolor motsvarar den kapacitetsom finns idag det behov som finns.För grundskolan F-9 (förskoleklass t.o.m år 9) ärdet idag brist på platser i Irsta. När det gäller år7-9 kommer det under de närmaste åren troligenatt finnas kapacitet i Skiljeboskolan för ca 100elever. På öster finns även Viksängsskolan som ären 7-9-skola, men den skolan fylls med stor säkerhetmed elever från andra delar av Västerås dåderas idrottsprofil är mycket populärGymnasiekapacitet beräknas finnas under prognosperioden.Bedömning av framtida behovBefolkningsprognosen som används för att bedömabehovet av förskolor och skolor bygger påföljande förutsättningar:• Utbyggnad med 100 lägenheter per år i Gäddeholmföreträdesvis småhus med byggstart2008 och färdiga lägenheter 2010• Utbyggnad med 55 lägenheter per år i Irstatätort och Irsta landsbygd, 70% småhus och30% flerfamiljshus, med byggstart 2009,färdiga lägenheter 2011• Prognostid 2010-2020I beräkningarna ingår tre områden, Irsta tätort,Irsta landsbygd och Gäddeholm.Under prognosperioden är behovet av förskoloroch skolor följande• Förskolor med 24 avdelningar med plats förca 390 barn till en kostnad av 106,2 Mkr dvs6 förskolor med 4 avdelningar• F-6 skolor för ca 800 elever till en kostnad av205 Mkr dvs 3 st tvåparallelliga skolor• Skola 7-9 för 150 elever till en kostnad avca 42 Mkr dvs en tvåparallellig skola. Dettainkluderar inte någon idrottshall. En fullstoridrottshall på 1300 kvm kostar mellan 25-30Mkr.Lokalisering av skolor och förskolorGäddeholm står för ca två tredjedelar av befolkningsökningenoch därmed av behovet av skoloroch förskolor. Om Gäddeholm skulle ses som etteget område skulle det här behövas en förskola (4avd) 2010 och därefter ytterligare 3-4 förskolorunder prognosperioden. Under 2013-2014 skulledet krävas en tvåparallellig F-6 skola och ytterligareen skola 2019-2020.Utgångspunkten för planeringen av Irsta ärdärför en ny skola och 1-2 förskolor. Det övrigabehovet tillgodoses i Gäddeholm.Mål och strategier för stadens bostadsbyggnadsplaneringMål och strategier för stadens bostadsbyggnadsplaneringhar beslutats i Västerås bostadsstrategiskaprogram 2009-2011, som antogs av kommunfullmäktigei juni 2008.Den grundläggande inriktningen är att samhällsplaneringeni stort ska ge utrymme för att marknadenska kunna tillgodose medborgarnas krav påatt alla ska kunna leva i goda bostäder till rimligakostnader och med god tillgänglighet. Integrationpå områdesnivå ska eftersträvas. Det är angelägetatt bevara värdefulla bebyggelse- och naturmiljöeroch vidareutveckla sådana egenskaper ochförhållanden som är betydelsefulla och karaktäristiskaför Västerås. I det bostadsstrategiska programmethar bl.a följande strategier lagts fast:• Planeringen inriktas på ett varierat bostadsutbudvad gäller hustyp, storlek och upplåtelseform.• Som komplement till nya bostadsområdenbör eftersträvas en varsam förnyelse av vissalämpliga äldre bostadsområden.• Så långt möjligt utnyttjas resurser i såvälgator, ledningar och kommunal service sombefintliga byggnader.• Större exploateringar koncentreras till ett mindreantal områden med god geografisk spridningi närheten av arbetsplatsområden ochutformas för att minska behovet av transportersamt ge möjlighet för kollektivtrafikutbud.• Prioritering sker av mälarnära och centralaobjekt där efterfrågan är god och sk flyttkedjorkan utvecklas, samt av objekt som är välförsörjda med kollektivtrafik och därmed lätttillgängligaför bl a pendlare.• Långsiktigt hållbara lösningar eftersträvas,bland annat i form av fokus på energieffektivitet,i enlighet med energiplanens mål.20

Planprogram för IrstaARBETSFORMER OCHREFERENSGRUPPERArbetet med planprogrammet har bedrivits iprojektform med deltagare från berörda förvaltningaroch bolag:Projektgrupp:Mona Fors, fastighetskontoretHelena Kihlén, tekniska nämndens stabJan Melander, kultur-, idrotts- och fritidsnämndensstabMartin Katzman, miljö- och hälsoskyddsförvaltningenTommy Lindqvist, sociala nämndernas stabThomas Lund, pedagogiska nämndernas stabKarl-Gunnar Andersson, Mälarenergi ABAnders Brunzell, bygglov- och tillsynsavdelningen,stadsbyggnadskontoretMikael Alm, VägverketProjektansvariga:Stadsbyggnadskontoret genom Lennart Gustafsson,Helena Hansson och Ingrid Legrell Crona.Under arbetets gång har kontakter tagits medföreningar och sammanslutningar i Irsta; Irstahembygdsförening, Irsta bygdegårdsförening,PRO Irsta-Kungsåra, Irsta IF, Irsta HF Ungdom,samfällighetsföreningar samt elevrådet Irstaskolan.Styrgrupp:Björn Dahlberg, stadsledningskontoret (ordf)Lotta Lindstam, stadsbyggnadskontoretLennart Gustafsson, stadsbyggnadskontoretThomas Forsberg, miljö- och hälsoskyddsförvaltningenKersin Enaeus, fastighetskontoretAnders Ekstrand, fastighetskontoretHans Näslund, tekniska nämndens stabEva Cederberg, pedagogiska nämndernas stabLennart Fasth, kultur-, idrotts- och fritidsnämndensstabKarl-Gunnar Andersson, Mälarenergi ABSolveig Sandberg, stadsledningskontoretJahn Limdal, stadsledningskontoret.21

PLANPROGRAM FÖR IRSTAFör mer information om planprogrammet kontaktaStadsbyggnadskontoret, PlanavdelningenIngrid Legrell Crona, 021-39 15 58Helena Hansson, 021-39 23 68