Anmälan enligt miljöbalken om uppförande och ... - Sollefteå kommun

2013-01-16Anmälan enligt miljöbalken om uppförandeoch drift av 2 vindkraftverk i LungsjönFotoillustration från Lungsjön cirka 2,5 km nordnordost om den planerade anläggningenmed sammanlagt 6 verk varav 4 verk har giltigt bygglov/anmälanAnmälan avser 2 vindkraftverk medprojektbenämning Nallkullen 2, med en sammanlagdeffekt omkring 6 MW i Sollefteå kommunVäktaren Vind AB (nedan kallat Väktaren Vind) har för avsikt att uppföra två vindkraftverk påfastigheterna Lungsjön 2:20 och Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun i Västernorrlands län.Området där vindkraftanläggningen planeras ligger mellan 2 och 3 kilometer syd-sydvästfrån samhället Lungsjön som är beläget cirka 15 kilometer väst-nordväst om Edsele.Val av vindkraftverk och modell kommer att fastställas när resultatet av upphandlingenföreligger.För teknisk beskrivning med Vestas V112-3 MW som referensvindkraftverk, se bilaga 8,Vindkraftsverken kommer att ha effekt omkring 3 MW vardera.1 (av 52)

Sökande bolagVäktaren Vind AB870 10 ÄlandsbroRö 113Tfn +46 611 640 90Org nr 556628-7578KontaktpersonHans-Erik Flodin0611-64050 64090 070-3002541, hans-erik.flodin@nordanvind.euPlacering av vindkraftverkReferenssystem: RT 90 2,5 gon VVKV X Y Z4 1521589 7035928 4726 1522082 7036400 442BilageförteckningBilaga 1 Anläggningslayout - TerrängkartaBilaga 2 Anläggningslayout - FastighetskartaBilaga 3 Anläggningslayout - HänsynskartaBilaga 4 LjudutredningBilaga 5 LjudringBilaga 6 SkuggutredningBilaga 7 SkuggkalenderBilaga 8 Teknisk beskrivning Vestas V 112Bilaga 9 FotoillustrationBilaga 10 KungsörnsinventeringBilaga 11 Naturvärdesinventering NallkullenBilaga 12 Tjäderinventering NallkullenBilaga 13 Örninventering NallkullenBilaga 14 Karta på alternativ placeringBilaga 15 HäckfågelinventeringBilaga 16 Samrådshandlingar2 (av 52)

Innehåll1 BAKGRUND ...................................................................................................................................... 61.1 INLEDNING ............................................................................................................................... 61.2 MILJÖBALKEN .......................................................................................................................... 92 PRESENTATION AV PROJEKTET ...................................................................................................... 112.1 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING ............................................................... 112.2 FÖRVÄNTAD PRODUKTION ................................................................................................... 122.3 STÖRNING UNDER BYGGSKEDET ........................................................................................... 132.4 LJUDSTÖRNING ...................................................................................................................... 132.5 SKUGGOR ............................................................................................................................... 132.6 VISUELL PÅVERKAN ............................................................................................................... 142.7 MARK OCH VEGETATION ....................................................................................................... 152.8 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ............................................................................................. 162.9 EVENTUELLA MOTSTÅENDE INTRESSEN ............................................................................... 162.9.1 HÄNSYNSOMRÅDEN ...................................................................................................... 162.9.2 RIKSINTRESSEN, INTRESSEOMRÅDEN ELLER ÖVRIGA SKYDDADE OMRÅDEN ............... 172.10 PLANFÖRHÅLLANDEN ............................................................................................................ 192.11 DÄGGDJURSFAUNA ............................................................................................................... 202.12 FÅGELFAUNA ......................................................................................................................... 202.13 SKOGSBRUK OCH LANTBRUK................................................................................................. 202.14 LANDSKAPSBILD..................................................................................................................... 212.15 ALTERNATIV UTFORMNING ................................................................................................... 212.16 ALTERNATIV PLATS ................................................................................................................ 212.17 SÄKERHET .............................................................................................................................. 212.18 KONTROLL AV VERKSAMHETEN ............................................................................................ 222.19 ÅTERSTÄLLNING .................................................................................................................... 223 SAMRÅD ........................................................................................................................................ 223.1 HISTORIK ................................................................................................................................ 223.2 SAMMANFATTNING .............................................................................................................. 233.2.1 LFV OCH NÄRLIGGANDE FLYGPLATSER ......................................................................... 233.2.2 FÖRSVARSMAKTEN ........................................................................................................ 233.2.3 TERACOM ...................................................................................................................... 233.2.4 SAMERNA ...................................................................................................................... 234 VERKSAMHETSBESKRIVNING ......................................................................................................... 243 (av 52)

4.1 VÄKTAREN VIND AB ............................................................................................................... 244.2 TORN, BYGGNATION OCH TRANSPORT ................................................................................. 244.2.1 RÖRFORMAT TORN ....................................................................................................... 244.2.2 FUNDAMENT ................................................................................................................. 244.2.3 BERGSFUNDAMENT ....................................................................................................... 254.2.4 MASSHANTERING .......................................................................................................... 254.2.5 ALLMÄNT OM VÄGAR OCH TRANSPORTSTRÄCKOR ...................................................... 264.2.6 MONTAGE ...................................................................................................................... 274.3 ELINKOPPLING OCH ELANSLUTNING ..................................................................................... 284.4 AVVECKLING/ÅTERSTÄLLNING .............................................................................................. 295 KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER .................................................................................................. 305.1 VÄXTLIV ................................................................................................................................. 305.2 DJUR- OCH FÅGELLIV ............................................................................................................. 305.2.1 LANDLEVANDE DÄGGDJUR ............................................................................................ 305.2.2 FLADDERMÖSS .............................................................................................................. 315.2.3 FÅGELLIV ........................................................................................................................ 315.3 FRILUFTSLIV ........................................................................................................................... 335.4 FUNDAMENT MED TILLHÖRANDE PLAN ............................................................................... 335.4.1 ÅTGÄRDER ..................................................................................................................... 335.5 VÄGAR ................................................................................................................................... 345.6 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT .................................................................................................. 345.6.1 ÅTGÄRDER ..................................................................................................................... 345.7 LJUD ....................................................................................................................................... 345.7.1 AERODYNAMISKT LJUD.................................................................................................. 345.7.2 MEKANISKT LJUD ........................................................................................................... 345.7.3 TEKNISK BESKRIVNING AV LJUD .................................................................................... 355.7.4 LJUDUTBREDNING ......................................................................................................... 365.7.5 ANALYS .......................................................................................................................... 365.7.6 RIKTVÄRDEN .................................................................................................................. 375.7.7 ÅTGÄRDER ..................................................................................................................... 375.7.8 SLUTSATSER ................................................................................................................... 385.8 SKUGGOR ............................................................................................................................... 395.8.1 UPPKOMST .................................................................................................................... 395.8.2 ANALYS .......................................................................................................................... 394 (av 52)

5.8.3 ÅTGÄRDER ..................................................................................................................... 395.8.4 SLUTSATSER ................................................................................................................... 405.9 VISUELLA STÖRNINGSUPPLEVELSER ...................................................................................... 405.9.1 PSYKOSOCIALA VÄRDERINGAR ...................................................................................... 415.9.2 PÅVERKANDE FAKTORER ............................................................................................... 415.9.3 ÅTGÄRDER ..................................................................................................................... 425.9.4 SLUTSATSER ................................................................................................................... 425.10 OMRÅDEN ENLIGT 7 KAPITLET MILJÖBALKEN ...................................................................... 435.11 NATURA 2000-OMRÅDEN ..................................................................................................... 435.12 OMRÅDE FÖR RENNÄRING .................................................................................................... 436 SKYDDSOMRÅDEN OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT ............................................................................. 446.1 SÄKERHET .............................................................................................................................. 446.1.1 FAKTA OCH ERFARENHETER .......................................................................................... 446.1.2 ÅTGÄRDER ..................................................................................................................... 446.1.3 SLUTSATSER ................................................................................................................... 456.2 LOKAL TILLSYNSMAN ............................................................................................................. 456.3 ÅSKA, BRAND OCH UTSLÄPP TILL NATUREN ......................................................................... 456.4 EGENKONTROLL ..................................................................................................................... 456.5 MILJÖRAPPORT ...................................................................................................................... 467 VILLKORSDISKUSSION .................................................................................................................... 467.1 SKUGGOR OCH REFLEXER ...................................................................................................... 467.2 LJUD ....................................................................................................................................... 467.3 LANDSKAPSBILDEN ................................................................................................................ 467.4 SÄKERHET .............................................................................................................................. 467.5 RENNÄRINGEN ....................................................................................................................... 478 NOLLALTERNATIVET ...................................................................................................................... 478.1 EXTERNA KOSTNADER ........................................................................................................... 488.2 REGIONALA EFFEKTER ........................................................................................................... 499 GENERELLA SLUTSATSER ............................................................................................................... 4910 REFERENSER .............................................................................................................................. 505 (av 52)

Anmälan enligt Miljöbalken om uppförande av2 vindkraftverkVäktaren Vind AB (nedan kallad Väktaren Vind) har för avsikt att uppföra två vindkraftverkpå fastigheten Lungsjön 2:20 och Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun, Västernorrlandslän. Området där vindkraftsanläggningen planeras ligger mellan 2 och 3 kilometer sydsydvästfrån samhället Lungsjön, beläget cirka 15 kilometer västnordväst om Edsele.För teknisk beskrivning, se Bilaga 8 med Vestas V112-3 som referensverk.Vindkraftverkens tornhöjd kommer att vara omkring 100 meter. Rotorns diameter kommerbli omkring 100 meter. Vindkraftverkens totalhöjd kommer inte att överstiga 150 meter.Vindkraftverken kommer att ges en enhetlig utformning och färgsättning.Platsen för etableringen består idag av skogsmark och ska även fortsättningsvis kunna förbliså. Inga befintliga vindkraftverk finns i dag i närheten av den tänkta lokaliseringen menbygglov finns för 4 verk i direkt anslutning inom Projekt Nallkullen. Närmast övriga belägnatillståndsgivna anläggning är SSVAB:s Björkhöjden där närmsta vindkraftverken är belägna ca2,5 km väster om Projekt Nallkullen.Området är väl lämpat för en vindkraftsetablering då vindförhållandena konstaterats varamycket goda och att området är relativt glest befolkat. Närmast liggande fritids/bostadshusligger omkring 1,18 km från vindkraftsanläggningen (vindkraftverk nummer 4). Se bilaga 1-3för anläggningslayout.De 2 planerade vindkraftverken förväntas årligen producera omkring 18 miljoner kWh renförnyelsebar energi till kraftnätet. Detta motsvarar enligt Energimyndigheten omkring 900normalvillors totalförbrukning, inkluderat hushållsel, varmvatten och eluppvärmning.Sökanden har ingen erinran mot att godkännandet av anmälan tidsbegränsas till 35 år.1 BAKGRUND1.1 INLEDNINGVinden är den ständigt förnybara energikällan som vindkraften utnyttjar. Vinden är i grundenlagrad solenergi.Huvudorsaken till att ny kraft ständigt matas in i lufthavets vindar är en temperaturskillnadsom solstrålningen ger upphov till. Ett vindkraftverk omvandlar denna kraft/rörelseenergi tillelektrisk energi. Detta sker genom att vinden driver runt vingarna, som via navet ärsammankopplade med en elektrisk generator. Generatorn skickar elströmmen till etthögspänningsnät.Klimatförändringar och miljöförstöringar kräver en ny energipolitik. FN:s klimatpanel, IPCC,6 (av 52)

visar att det krävs omedelbara åtgärder för att möta klimatförändringarna. De globalaklimatpåverkande utsläppen måste enligt IPCC minska före år 2015 för att undvika risken fören galopperande klimatförändring bortom vår kontroll. Vår nuvarande energimodell måstegenomgå en fundamental omstrukturering för att kunna bevara vårt sätt att leva.Klimatförändringarna och miljöförstöringarna kan bara hejdas på ett effektivt sätt, genom enökad användning av förnybara energikällor.Förnybara energikällor kan på ett hållbart sätt, tillgodose den ökade efterfrågan på energi ivärlden, samtidigt som den omfattar de tre dimensionerna – ekonomisk, ekologisk och ensocialt hållbar utveckling –, vilka är hörnstenarna i vår framtida energimodell.I mars 2006 presenterade regeringen Sveriges första vindkraftsproposition ”Miljövänlig elmed vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk” (Prop. 2005/06:143), som antogs avriksdagen i juni samma år. Den inleds på följande sätt:”Regeringen vill med propositionen betona vikten av att kommuner, länsstyrelser och andramyndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad,förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind, i propositionen också benämntvindbruk.”Under det femte kapitlet av propositionen ”Vindbruk för ett hållbart samhälle” står detskrivet att: ”Utnyttjande av vind för elproduktion bör jämställas med andra näringar somfiske, rennäring samt jord- och skogsbruk vilka också bygger på nyttjande av förnybaranaturresurser. Ordet vindbruk bör användas som en sammanfattning av en lokalt förankrad,förnybar och långsiktigt hållbar näring som baseras på produktion av el från vind. En ökadanvändning av vindkraft bör bidra till ett minskat beroende av icke förnybara energikällor.”Vidare står att:”Nyttjandet av vinden var fram till en bit in på nittonhundratalet ett vanligt förekommandeinslag i landskapsbilden. År 1850 fanns det i Europa omkring en halv miljon väderkvarnar.Motsvarande mängd stora moderna vindkraftverk skulle i dag kunna generera elmotsvarande Europas årliga behov. Vindkraftens potential är mycket stor. Bruket avvindmöllor eller väderkvarnar har varit en utbredd företeelse där vindförutsättningarna varitgoda och behovet av att förädla jordbruksprodukter funnits. I Sverige ges flera av deväderkvarnar som i dag finns kvar i landskapet ett samhälleligt skydd genom att de ärbyggnadsminnesförklarade på grund av sitt kulturhistoriska värde.”Vår framtida energiförsörjning möter en rad utmaningar. Elproduktionen är en av de främstaorsakerna till världens klimat- och miljöproblem. På uppdrag av regeringen togEnergimyndigheten fram ett förslag till planeringsmål för vindkraften, vilket nu har antagits.Det tidigare planeringsmålet, som antogs 2002 var 10 terawattimmar (TWh) el frånvindkraften till 2015. Det nya planeringsmålet är 30 TWh el från vindkraften till år 2020. Idagsläget kommer cirka 7 TWh elenergi från vindkraften.I regeringsproposition står det även att:”Regeringen vill betona att de myndigheter som lyder under regeringen till fullo bör utnyttjade möjligheter som finns i dagens regelverk för att bidra till en expansion av vindkraften.”7 (av 52)

Regeringen har uttryckt viljan att bidra till ett ökande antal vindkraftverk i Sverige blandannat genom att ge stöd till driften av dessa genom gröna elcertifikat. Dessa ges som enersättning per levererad kWh. Vindkraftutbyggnaden går i linje med miljöbalkens intentionerdär hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 § miljöbalken ska nyelproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Intentionerna meddenna anmälan överensstämmer med de regionala och lokala miljömålen förVästernorrlands län och Sollefteå kommun.Området där vindkraftverken planeras är inte detaljplanerat för något annat ändamål ochetableringen strider inte mot gällande översiktsplan. Vindkraft producerar elenergi utanutsläpp och innebär därmed en mycket liten belastning på naturen. Detta innebär attvindkraften möjliggör en minskning av de utsläpp av bland annat växthusgaser som sker vidkonventionell elproduktion. Våra utsläpp av växthusgaser påverkar hela vår jord ochutsläppen som görs idag påverkar klimatet hundratals år framåt i tiden.Vindkraftverk kan medföra olägenheter som skuggor, ljudpåverkan iskast och reflexer. Dessabegränsas vid etableringen vid Nallkullen genom att:• Vindkraftverken byggs på behörigt avstånd från bebyggelse och verksamhet.• Vindkraftverken kan stängas av under de perioder då skuggor kan verka störande medhjälp av en solventil.• Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade och uppvärmda vintertid.• Ljudmätning kommer att ske när anläggningen tagits i bruk.Vindkraftverken påverkar även landskapsbilden i området, främst vad gäller utblickarna frånhögre belägna och öppnare platser i närområdet. Människor med en positiv syn på vindkraftsom energikälla kan ofta uppfatta vindkraftverk som vackra inslag i landskapsbilden, medanandra kan uppfatta dem som störande inslag i miljön. Människan har dock i alla tiderpåverkat sin omgivning. Det vi vanligtvis ser som orörd natur är resultatet av århundraden avmänsklig påverkan och utnyttjande av naturresurserna. En genomtänkt och välplaneradplacering av vindkraft kan på sikt upplevas som ett positivt inslag i kulturlandskapet ochspegla den tidsepok som vi lever i idag. Det som gör att vindkraften avviker från andra storaobjekt i landskapet är främst rörelsen från vingarna. Även om de upptar en liten del avsynfältet så kan de roterande vingarna dra till sig uppmärksamhet.Vindkraftverken ger Sollefteå kommun lokalt producerad elenergi. Med lokalt ägande, vilketeftersträvas, blir nyttan av vindkraftsetableringen också mer påtaglig för markägarna.Närboende kommer att erhålla pengar från en fond årligen, även kallade ”bygdepeng” likamed 0,5 % av produktionen.Under byggtiden kan transporter i samband med resningen av vindkraftverken ge en vissstörning för närboende. Efter vindkraftsanläggningens livstid nedmonteras vindkraftverkenoch marken återställs.8 (av 52)

Sammantaget ger vindkraftetableringen följande effekter:• Positiva miljöeffekter genom att miljöskadlig elproduktion kan ersättas.• Förändrad markanvändning av maximalt 0,5 ha skogsmark per verk.• Påverkan på landskapsbilden, främst från högre belägna eller öppna platser i närområdet.• Markvegetation, skogsbestånd, flora och fauna påverkas endast i liten omfattning.Nollalternativet, det vill säga det fall att ingen etablering sker, innebär att landskapsbildeninte förändras och att ljudnivåerna i området är oförändrade. Nollalternativet innebär ävenatt elenergi motsvarande produktionen i den planerade anläggningen måste ske med andrametoder, troligen med mer miljöskadlig elproduktion. Vindkraftanläggningen bidrar till attuppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Efter cirka fyra månaders drift i ett bravindläge har ett modernt vindkraftverk producerat lika mycket energi som gått åt för atttillverka det (SNF/Miljöfakta från vindkraftutredningen, SOU 1999:75).Sammantaget bedöms de negativa miljökonsekvenserna av den föreslagna anläggningensom ringa. Den förnyelsebara elproduktionen bedöms uppväga de negativamiljökonsekvenserna.1.2 MILJÖBALKENNedan redogörs för hur vindkraftetableringen vid Nallkullen kan utvärderas i förhållande tillmiljöbalkens syfte och miljöbalkens hänsynsregler.Miljöbalkens syfteEnligt miljöbalken 1 kap 1 § ska miljöbalken tillämpas så att:1. Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessaorsakas av föroreningar eller annan påverkan. Vindkraften är en förnybar energiform,som inte medför några utsläpp av för miljön skadliga ämnen. Vindkraftverken placeraspå behörigt avstånd från bebyggelse och förorsakar därför inte heller annan påverkan istörre omfattning.2. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vindkraftanläggningenslokalisering är vald för att inte ge betydande effekter på värdefulla natur- ochkulturmiljöer. Inga riksintressen för natur eller kulturmiljö kommer att påverkas.3. Den biologiska mångfalden bevaras. Vindkraft bidrar till en friskare naturmiljö ochbevarande av den biologiska mångfalden genom att luftförorenande elproduktionersätts.4. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturelloch samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Det nuvarandeenergiproduktionssystemet är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv.Vinden är en miljövänlig energikälla, som rätt använd främjar en långsiktigt godhushållning.9 (av 52)

5. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror ochenergi främjas så att ett kretslopp uppnås. Efter sin ekonomiska livslängd; cirka 35 år,kan ett vindkraftverk monteras ned och återvinnas. Energiförbrukningen för tillverkning,transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka 1 % av dessenergiproduktion under livslängden.Miljöbalkens hänsynsreglerI 2 kap. Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver enverksamhet som kan medföra påverkan på miljön. Nedan exemplifieras hur dessa beaktasvid planeringen av en etablering av vindkraft vid Nallkullen:Bevisbörderegeln (MB 2 kap 1 §)Väktaren Vind avser att genom den pågående utredningsprocessen redovisa behovet av denföreslagna vindkraftanläggningen och de miljökonsekvenser som bedöms uppstå. I de fallVäktaren Vind inom sin organisation saknar nödvändiga kunskaper har företaget ett brettkontaktnät av olika experter för konsultation.Kunskapskravet (MB 2 kap 2 §)Bolaget förfogar genom egen personal och ägare över betydande kompetens inom aktuelltverksamhetsområde och har över 20 års erfarenhet med specialkompetenser avvindkraftsprojektering. Bolaget har också nära kontakt med olika leverantörer avvindkraftverk och därmed god tillgång till den kunskap och erfarenhet som dessa besitter.Detta i förening med avsikten att vid behov anlita ytterligare konsulter innebär attkunskapskravet är väl uppfyllt.Försiktighetsprincipen (MB 2 kap 3 §)Stor omsorg har lagts på att minimera risken för att anläggningen medför skada ellerolägenhet för miljön eller människors hälsa. Den senaste beprövade tekniken inom vindkraftkommer att användas för etableringen. Endast kvalitetscertifierade underleverantörerkommer att anlitas.Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap 4 §)Vid valet av plats har hänsyn tagits till miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna.Platsen har valts bland annat utifrån målsättningen att minimera verksamhetens intrång påmänniskors hälsa och miljö. Vidare omfattas inte området av något riksintresse ochvindenergin vid Nallkullen har konstaterats vara hög.Hushållnings- och kretsloppsprinciperna (MB 2 kap 5 §)Vindkraften är en förnybar energikälla vilken inte ger några försurande och övergödandeeffekter och inte heller bidrar till klimatförändringarna. Efter cirka fyra månaders drift i ettbra vindläge har det moderna vindkraftverket producerat så mycket energi, som det gått åtför att tillverka det. Efter cirka 35 år kan vindkraftverket demonteras för att återvinnas.Produktvalsprincipen (MB 2 kap 5 §)Hela anläggningen byggs av material som är återvinningsbara. Bästa tillgängliga teknikkommer att användas. Vindkraften är en förnyelsebar energikälla som under drifttiden inte10 (av 52)

genererar emissioner till luft eller vatten. Elproduktion i vindkraftverk ersätter i detnordeuropeiska elsystemet alltid el från anläggningar eldade med fossila bränslen(Livscykelanalys för Vattenfalls elproduktion, 1996).Skälighetsprincipen (MB 2 kap 7 §)Verksamheten kommer i viss mån att medföra negativ miljö påverkan på lokal nivå. Medtanke på den vinst som vindkraften medför i miljöhänseende på både lokal och global nivå(se föregående stycke) bedöms dock att hänsynsreglerna uppfylls i skälig utsträckning.Ansvar för att avhjälpa skada (MB 2 kap 8 §)Vindkraftverken kan ses som ”tillfälliga i landskapet”, då vindkraft är en reversibelexploatering. Ett vindkraftverk kan demonteras lika fort som det rests på plats, utan attlämna några betydande spår i landskapet.Stoppregeln (MB 2 kap 9 §)Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sinalevnadsförhållanden väsentligt försämrade, eller för att miljön försämras avsevärt, bedömssom mycket ringa. Skulle detta ändå inträffa är det möjligt att ompröva verksamheten.2 PRESENTATION AV PROJEKTET2.1 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNINGVindkraftverken är tänkta att placeras i ett område mellan 2 och 3 kilometer syd-sydvästLungsjön, beläget cirka 15 kilometer västnordväst om Edsele. Se översiktskarta samt kartamed vindkraftverkens planerade placering nedan.Figur 1. Se även bilaga 1 och 2. Översiktskarta med det planerade vindkraftområdet markerat.Områdeskarta med de planerade 2 nya vindkraftverken, de 4 bygglovsgivna och tillhörandevägar utmärkta.11 (av 52)

Som referensverk används i projektet Vestas V 112 med tornhöjd 94 m och rotordiameter112 m Bilaga 8.Vindkraftverkens effekt planeras bli omkring 3 MW vardera. Tornen förväntas bli omkring100 meter höga och rotordiametern blir omkring 100 meter. Totalhöjden blir maximalt 150meter. Vindkraftverkens placering har bestämts bland annat utifrån parametrar för rådandevindförhållanden, befintligt vägnät, befintligt elnät, befintlig flora och fauna, avskildhet frånbebyggelse, pågående markanvändning, godkänd ljudnivå, samt godkänt antal skuggtimmartill närliggande bostäder/fritidshus. Avståndet till närmast belägna bostad eller fritidshus äromkring 1,18 km. Inget vindkraftverk finns placerat närmare allmän väg. Inga verk finnsplacerade närmare kraftledning förutom eventuella ledningar inom anläggningen än 200meter.Den planerade verksamheten anses gå i linje med lokaliseringsprincipen i 2 kap, 4 §miljöbalken. Placeringen har bland annat valts med hänsyn till 1 kap 1 §, 3 kap och 4 kapmiljöbalken.2.2 FÖRVÄNTAD PRODUKTIONUnder 2006 gjorde Meteorologiska Institutionen vidUppsala Universitet på uppdrag avEnergimyndigheten en rikstäckande vindkartering(reviderad 2007). Karteringen är inte baserad påmätningar i fält utan på en av institutionenutarbetad beräkningsmodell. Karteringen visar attstora områden i Sverige, vilka hittills inte har ansettssom lämpliga för vindkraft, nu kan vara aktuella.Detta tillsammans med att det i dagsläget byggsbetydligt högre torn än vad som gjorts tidigare, vilketgör att många inlandsområden nu har blivitintressanta för vindkraftsutbyggnad.Karteringen visar på en teoretisk årsmedelvind påen kvadratkilometers yta för höjderna 49, 71respektive 103 meter över den så kalladenollplansförskjutningen. Med nollplansförskjutningmenas att vindarna inte är uträknade för höjdenovan mark utan för höjden ovan den höjd somupplevs som marknivån för vindens gränsskikt.Nollplansförskjutningen är ett begrepp somframtagits för just denna modell för att ta hänsyntill växtlighetens höjd över markytan. Ett riktvärdeär att nollplanet ligger på cirka 3/4 av växtlighetensverkliga höjd. Vid en 20 meter hög växtlighet liggernollplanet cirka 15 meter över mark.12 (av 52)Figur 2. Vindkartering från Vindbrukskollen med de 4redan bygglovsgivna verken samt med de två nu söktaplaceringarna markerade med stjärnor.

Det krävs normalt en årsmedelvind på minst 7 meter per sekund för att i dagsläget finna ettprojekt lönsamt. När vindens hastighet fördubblas ökar effekten åtta gånger.Vindförhållandena vid projektområdet förväntas vara mycket goda, med förväntademedelvindhastigheter på omkring 7,1-8 meter per sekund 103 meter överNollplansförskjutningen.En uppdatering av denna vindkartering med högre upplösning (0,25 km 2) presenterades sentpå hösten 2011 och presenteras på Vindlovs hemsida i Vindbrukskollen. Denna nyavindkartering bekräftar den första upplagans uppgifter om mycket goda vindar vidNallkullen.Enligt den riksomfattande vindkarteringen framgår att aktuellt område sett urvindförhållanden är mycket lämpligt för en vindkraftsetablering. En praktisk vindmätninggenomförs för närvarande med hjälp av en 100 meter hög mätmast sedan april 2009. Denpraktiska vindmätningen genomförs för att bland annat verifiera teoretiska vinddata.De genomförda mätningarna fram till slutet av december 2012 visar att de verkligauppmätta medelvärdena rejält överstiger de teoretiska uträknade värdena för detta område.Med teoretiska metoder beräknas de planerade vindkraftverken under ett normalt vindårproducera omkring 18 miljoner kWh elenergi och anses gå i linje med lokaliseringsprincipen(MB 2 kap 4 §) samt hushållnings- och kretsloppsprinciperna (MB 2 kap 5 §) samtmiljöbalkens intentioner 1 kap 1 § 4p då området valts utifrån bästa energiinnehåll, ökarproduktionen av förnybar energi och ger en relativt låg negativ inverkan på människors hälsaoch miljö.2.3 STÖRNING UNDER BYGGSKEDETDen allvarligaste störningen som kan förutses uppstå för kringboende till följd avetableringen härstammar från trafik med betongbilar och frakt av vägmaterial till och frånvindkraftsområdet. Trafiken pågår endast under den period då gjutningen avbetongfundamenten pågår, samt då eventuell sprängning av berg för väg och fundamentsker.2.4 LJUDSTÖRNINGLjud från vindkraftverken kan komma att höras till de närmastliggande bostads- ellerfritidshusen. Enligt svensk praxis och enligt Naturvårdsverkets och Boverkets riktlinjer börljudnivån aldrig överstiga 40 dB(A) vid bostäder eller fritidshus. Enligt beräkningar gjorda iEnergi- och Miljödatas (EMD:s) beräkningsprogram WindPRO kommer dessa riktlinjer ej attöverskridas vid denna anläggning, se bilaga 4-5 för ljudutredning. Enligt de teoretiskaberäkningarna kommer den högsta möjliga ljudnivån till ett bostads- eller fritidshus varalägre än 40 dB(A).2.5 SKUGGOREnligt de nuvarande rekommendationerna i Boverkets handbok (Boverket 2009) bör dettotala antalet skuggtimmar i det värsta förutsebara fallet, beräknat med den geometriska13 (av 52)

modellen, inte överskrida 30 timmar per år till något bostads- eller fritidshus. Detta på grundav att den faktiska skuggtiden bedöms bli cirka 1/3 av dessa 30 timmar, alltså omkring 10timmar per år. Boverket rekommenderar att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8timmar per år vid ett bostads- eller fritidshus. Hänsyn är vid beräkningarna idatorprogrammet ej tagen till eventuella träd och andra hinder i området, vilka ofta ipraktiken mildrar skuggorna avsevärt.Enligt utredningar är den verkliga skuggan märkbar endast upp till cirka 1200 meter frånvindkraftverken. Vid längre avstånd blir skuggorna för diffusa på grund av diffraktion.Enligt beräkningar gjorda i programmet WindPro så kommer inget fritids- eller bostadshusatt utsättas för mer än 8 timmars skuggpåverkan per år från något vindkraftverk. Se bilaga 6-7 för skuggutredning. Om skuggpåverkan skulle upplevas som störande kan en solventilinstalleras på vindkraftverken som stänger av vindkraftverken när störande skuggpåverkaninträffar.2.6 VISUELL PÅVERKANUr produktionssynpunkt strävar man efter att placera vindkraftverk högt och fritt, vilket dockkan öka den visuella aspekten av dem. Till övervägande del kommer den aktuellavindkraftsanläggningen att synas från de direkt öppnare närområdena. Verken kommer attsynas från samhället Hocksjön och från fastigheterna mellan Stor- och Lill-Hocksjön i ostligriktning. Verken står på ett avstånd av cirka 2,3 km mätt från vägen i Hocksjön. Delar avvingarna från vindkraftverken kommer även att synas från byn Lungsjön i sydsydvästligriktning. Närmsta verk står cirka 2,3 km från fastigheten på norra stranden av Lungsjön och2,6 km från fyrvägskorsningen i byn. Från västra delen av byn Lungsjön norr om Fullsjövägenblir verken synliga med som mest ett maskinhus och vingar eller delar av vingar.Vindkraftverken kommer även att framstå tydligare från mer avlägsna högt belägna platser.Terrängen i området är kuperat och utgörs av skogsmark. Dessa omständigheter mildrarvindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Närmsta vindkraftsanläggning som berörNallkullen är SSVAB Björkhöjden som sträcker sig i nordväst till sydväst om Hocksjön. Dessaverk kommer att medföra liknande eller en mer påtaglig påverkan för byn Hocksjön jämförtmed Nallkullen. På grund av avståndet mellan parkerna kommer kumulativ visuell effekt attupplevas endast i mindre omfattning. Fotoillustrationer finns i Bilaga 9.Fotoillustrationerna i Bilaga 9 har uppdaterats 2013-02-20 med foto taget från badplatsen iLungsjön (Fotoplats O). Avståndet från badplatsen till närmsta verk (Ny6) är nu ca 2200meter jämfört med tidigare placering på norra delen av Storberget där avståndet var 1850meter.För att öka tydligheten i fotoillustrationerna har de vindkraftsverk som denna anmälan ochbygglovsansökan gäller, verk 4 och verk 6 markerats i samtliga illustrationer med (Ny4) och(Ny6). De vindkraftverk som tidigare erhållit bygglov är omarkerade.De nya placeringarna av verk 4 och 6 som båda flyttats från Storbergets topp, har jämförtmed ursprungsansökan inneburit att de blivit betydligt mindre synliga från byn Lungsjön ochfrån badet i Lungsjön. Från Lungsjöns norra strand kan möjligen någon vingspets ses. Från14 (av 52)

yn Hocksjön med närområde är förändringen mindre med ungefär bibehållet avstånd mensamtidigt en något mer sammanhållen grupp.2.7 MARK OCH VEGETATIONOmrådet utgörs till största delen av skogsmark. Här och var förekommer mindre öppnapartier i landskapet. Lokalt kan breddning av befintliga vägar och etableringsytor innebäraatt vissa träd måste tas ner och marken avjämnas.En inventering och naturvårdsbedömning har utförts av anläggningsområdet undersensommaren 2010. Inventeringen visade på förekomst av ett stort antal kärlväxter inomhela området. Ingen rödlistad eller annan art med ”högt värde” har konstaterats inomområdet. Två fridlysta arter, revlummer och jungfru marie nycklar växer på några ställeninom området. Dessa är fridlysta av två skäl. Kommersiell insamling av revlummer får inteförekomma och jungfru marie nycklar tillhör familjen orkidéer, vilka alla är fridlysta i Sverigeför enkelhetens skull. Hela rapporten finns i Bilaga 11.De i denna anmälanoch bygglovsansökanaktuella placeringarnaav verk Ny4 och Ny6ligger liksom i markerdär aktivt skogsbrukbedrivits under densenaste 40-årsperioden.Områdena därvindkraftverken Ny4och Ny6 placerats haravverkats ochplanterats för mellan10-25 år sedan.Detsamma gäller förde marker som måstetas i åtnjutande förvägbyggnationer framtill respektive verk. Pågrund av skogsbruketstidigare påverkanfinns inga högrenaturvärden i dessaungskogar.Figur 3. Från Riksantikvarieämbetes hemsida har denna ortokarta från 2011hämtats och visar planerad vägdragning till verket Ny6. Större delen av vägen följeren befintlig basväg som omges av yngre ungskog.Verket Ny4 har även placerats så att påverkan på den äldre skogen i västbranten skallundvikas. Mellan verksplaceringen och den äldre skogen i branten finns en smal remsa somavverkats under de senaste fem åren.15 (av 52)

Figur 4. Från Riksantikvarieämbetes hemsida har denna ortokarta från 2011 hämtats och visar planerad vägdragning tillverket Ny4 som ligger i en 20-25-årig ungskog. Större delen av vägen följer delvis en befintlig basväg. De planeradevägarna omges av olikåldriga äldre ungskogar.2.8 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDENBergarten i området består främst av gråvacka, skiffer, kvartsit och arkos, delvis omvandladetill gnejs och migmatit. Åldersindelningen på berggrunden är så kallad Svekofenniskberggrund. Den dominerande jordarten i området utgörs av morän. Vindkraftverkenplaneras på moränmark, där grundläggningsförutsättningarna är goda. Uppgifterna ärhämtade från SGU:s berggrunds- och jordartskarta.2.9 EVENTUELLA MOTSTÅENDE INTRESSENVid etablering av vindkraftanläggningar bör hänsyn tas till skyddsvärda områden, som tillexempel riksintressen, Natura-2000 områden, naturreservat, nationalparker,naturvårdsavtal, naturvärden, fornåkrar, fornlämningar och andra hänsynsområden. Runtetableringsområdet finns ett antal skyddsvärda områden som redovisas nedan.2.9.1 HÄNSYNSOMRÅDENI närområdet finns fem sumpskogsområden och fyra nyckelbiotopsområden. Inga andrahänsynsområden har identifierats. Ingen av dessa områden bedöms bli negativt påverkadeav den planerade etableringen. Se Bilaga 3 hänsynskarta.16 (av 52)

2.9.2 RIKSINTRESSEN, INTRESSEOMRÅDEN ELLER ÖVRIGA SKYDDADE OMRÅDENOmkring en km sydväst och åtta km nordost om den planerade anläggningen finns ett stortoch ett mindre riksintresseområden för vindbruk. Se bild nedan.Figur 5. Riksintresse Vindbruk.Riksintresse rennäring i form av vandringsled för renarna finns som närmast omkring elva kmsydväst om närmaste vindkraftverk i planerade anläggningen. Se bild nedan.Vid de planerade vindkraftverken eller i dess närhet finns inget Natura-2000 områden,naturreservat, kulturreservat eller djur- och växtskyddsområde.17 (av 52)

Figur 6. Riksintresse Rennäring.Kulturmiljöer och kulturminnenVindkraftens påverkan på kulturmiljöer och kulturminnen beror på hur tålig miljön är förvindkraft. Till stor del handlar det om den visuella påverkan vindkraftverken får på sinomgivning och hur dominerande de är i landskapet. Se avsnitt 5.8.En etablering av vindkraft kan även påverka kulturminnen så som fornlämningar ochfornfynd vid anläggandet av vägar, elkablar och fundament. Genom kulturminneslagen angersamhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Ingetingrepp får ske i fast fornlämning utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen.Enligt Riksantikvarieämbetets karttjänst ”Fornsök” finns inget registrerat fornminne iområdet där vindkraftverken med tillhörande infrastruktur planeras. Det närmast belägnaregistrerade fornminnena finns cirka en kilometer öster om den planerade anläggningen ochbestår av fem områden med ett antal fångstgropar.Området inventerades efter fornlämningar senast 1994 men inga nya lämningar hittadesinom projektområdet.Om fornlämningar ändå skulle påträffas under anläggningsarbetet medvindkraftsanläggningen, kommer riksantikvarieämbetets anvisningar att följas.18 (av 52)

2.10 PLANFÖRHÅLLANDENI kommunens fördjupade översiktsplan ” VINDBRUK I SOLLEFTEÅ KOMMUN” antagen avKommunfullmäktige 2008-12-15 framgår, att kommunen ser mycket positivt på vindbrukinom kommunens gränser.I den fördjupade översiktsplanen redovisas en rad generella riktlinjer för storskaligvindkraftetablering.RiktlinjerVindkraftverk ska enligtlämplighetsprincipen placeras där detblåser mest. Det är mest ekonomiskt attutnyttja de platser som ger mest vindenergioch utnyttjandet av mark blir merlångsiktigt och hållbart. Hushållningen medmarken underlättas omvindkraftetableringar sker där de ger mestnytta.I Sollefteå kommun får inga storskaligavindkraftverk uppföras närmare än 1000meter till såväl permanent somfritidsbebyggelse.Allmänna intressen enligt Miljöbalken ochPlan- och bygglagen ska så långt sommöjligt skyddas från påverkan. Även lokalaintressen ska skyddas från påverkan.Anslutning till el- och vägnät ska göras påett sådant sätt att det i så hög grad sommöjligt utnyttjar befintlig infrastruktur ochundantar skyddsvärda områden.Vindkraftverk ska byggas i sammanhållnaoch ordnade grupper. Även ur ettlandskapsbildsperspektiv förordassammanhållna grupper placerade på ettordnat sätt. Detta kan innebära att de följerlandskapets kontur, att de understryker enriktning i landskapet eller bildar ettlandmärke.Vindkraftverken ska se estetiskt tilltalandeut vid olika ljusförhållanden. Därför är enljus nyans att föredra.Exploatörens åtagandenDen teoretiska vindenergin i området visarpå goda vindtillgångar. Denvindmätningsmast som rests på platsen harvisat på mycket goda förutsättningar medhög vindenergi vilket talar för en etableringav en vindkraftanläggning på platsen.Närmaste avstånd mellan planeratvindkraftverk och permanent- ellerfritidsbebyggelse överstiger 1180 meter.Exploatören har som målsättning attåverkan på skyddsvärda områden ska bli såliten som möjligt. Befintligt vägnät iområdet kommer att nyttjas så långt sommöjligt. Exploatören förordar att allaelkablar inom området läggs i anslutning tillvägdragningarna för att minimerakostnader och onödigt intrång i naturen.Vindkraftverken kommer att placeras påNallkullen och på Storbergets sydsluttning, ien sammanhållen grupp med tidigarebygglovsgivna verk. Vindkraftverken ärplacerade på de utpräglade höjdpartierna iområdet. Vindkraftverken kommer attplaceras i någorlunda sammanhållen linjeen nordsydlig riktning.Vindkraftverken kommer att vara målade ien ljusgrå nyans vilken är framtagen just föratt smälta in mot bakgrunden.19 (av 52)

Ingen reklam, utöver tillverkarens ellerägarens namn eller logotyp, får förekommapå vindkraftverken, på turbinhus, torn ellerandra anslutande byggnader.Vindkraftverk får inte byggas i vatten. Föreventuell placering inomstrandskyddsområde skastrandskyddsdispens sökas hossamhällsbyggnadsnämnden.Om blinkande hinderbelysning krävs skavindkraftverken placeras så att boende intestörs av ljuset.Ingen reklam kommer att förekomma påvindkraftverken, förutom tillverkaren ellerägarens namn eller logotyp.Inget vindkraftverk kommer att placerasinom strandskyddsområde.Vindkraftverken kommer att förses medhinderbelysning på tornhusen i enhet medLuftfartsstyrelsens krav. Bolaget kan integarantera att närboende inte kommer attuppfatta hinderbelysningen som störande.Samverkan med närliggande vindkraftsanläggningarkommer att ske för attminimera störningarna från belysningen.Ett system som aktiveras av passerandeflyg, typ OCAS, skall samordnas mednärliggande vindkraftsanläggningar vilketskall minimera besvären för närboende.2.11 DÄGGDJURSFAUNADäggdjursfaunan på platsen överensstämmer med den fauna som normalt förekommer iVästernorrland. Baserat på erfarenheter från tidigare uppförda vindkraftanläggningarbedöms ingen större ändring av däggdjursfaunan kunna befaras till följd av anläggningensdrift. Vilda däggdjur kan tillfälligt störas under byggnationsskedet då mänsklig aktivitet ochtransporter ökar i området.2.12 FÅGELFAUNABland flyttande fåglar är det främst termikflyttare som kan komma att påverkas avvindkraftverken men området är inte känd som någon viktig sträckled varför sannolikheteninte är särskilt stor att fågelsträcket kan påverkas negativt av en vindkraftsetablering. Ifrånerfarenheter från andra platser vet man att fåglar som orre och tjäder kan störas under detvå första åren, men att häckningen sedan återgår till det normala igen.Redovisning av på anläggningsområdet utförda studier finns under punkt 5.2.3 Fågelliv.2.13 SKOGSBRUK OCH LANTBRUKOmrådet består mestadels av skogsmark. Den skog som finns i området har under lång tidbrukats i större eller mindre omfattning. Etableringen av vindkraft förhindrar inte fortsattskogsbruk i området.20 (av 52)

En naturkonsult har anlitats för att utföra en naturvärdesinventering. Resultatet visar på attingen rödlistad art eller annan art med högt naturvärde förekommer inom området.Området konstaterades i stor omfattning vara fysiskt påverkat av avverkningar och har i sinhelhet inget högt naturvärde. Se bilaga 11.2.14 LANDSKAPSBILDVisuellt kommer vindkraftverken att framträda mest påtagligt om betraktaren befinner sig iöppet landskap på högre höjder omkring 3 till 7 kilometer från vindkraftsanläggningen.Topografin i området är generellt mycket kuperad med höjdvariationer, vilket mildrarvindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Från ett närområdesperspektiv dominerasområdet till stor del av den visuellt homogena skogskaraktären. Den homogenaskogskaraktären medför att vindkraftverkets synlighet minskar från många platser, vilketinnebär att vindkraftverken till största del syns från de öppna delarna av landskapet.Traktens huvudsakliga landskapskaraktär bedöms vara kuperat, visuellt homogentskogslandskap med mindre sjöar och vattendrag. De landskapsbildsmässiga värdena ärgenerellt små, liksom kulturmiljövärdena. Däremot kan karaktären ha rekreativa värden.2.15 ALTERNATIV UTFORMNINGEn alternativ utformning av anläggningen kan vara att uppföra fler men mindrevindkraftverk. Vindkraftsanläggningen skulle dock med en sådan utformning bidra med enstörre miljöpåverkan. När antalet vindkraftverk ökar måste fler vägar byggas och flerledningar dras. Vidare ökar ljudnivån med fler vindkraftverk.Mindre vindkraftverk ökar också hastigheten på rotorbladen, vilket kan upplevas som mervisuellt störande för betraktaren.2.16 ALTERNATIV PLATSAlternativ plats som skulle kunna vara lämplig i stället för Nallkullen är en plats i Kindakommun med namn Gölingstorp. Området kan inhysa 8 vindkraftverk och är placerat i ettskogsområde på en högre höjd vilket därmed ger en snarlik bild av Nallkullen. Väktaren Vindinnehar marklov för denna plats och ger därmed laglig rätt till att utnämna området somalternativ plats för etablering av vindkraft. Nackdelen med denna plats jämfört medNallkullen är att vindenergin är betydligt lägre och att vi där måste bygga längre elledning c:a24 km jämfört med Nallkullens cirka 3 km. Därmed blir påverkan på naturen större samt attde ekonomiska förutsättningarna blir sämre som eventuellt skulle kunna göra projektet ejlönsamt att bygga. Karta på området finns i Bilaga 14.2.17 SÄKERHETSkyltar som varnar för iskast från vingarna vintertid kan sätts upp på lämpliga platser inärområdet. Vindkraftverken kommer att förses med åskledare och vingvärme.Tillsynsman kommer att finnas i närområdet för regelbunden tillsyn av vindkraftverken, samtha jourverksamhet om vindkraftverken skulle larma för servicebehov eller liknande.21 (av 52)

Vindkraftverken kan bromsas och stoppas automatiskt med mekaniska bromsar inne imaskinhuset när vindhastigheten överstiger 25 meter per sekund under en tid av 10 min.När vinden mojnar startar vindkraftverken automatiskt igen. Ett stillastående vindkraftverkär vanligen dimensionerat för att klara vindhastigheter på cirka 60 meter per sekund.Moderna vindkraftverk är konstruerade för att kunna producera elektricitet på ett säkertsätt till 35 år.2.18 KONTROLL AV VERKSAMHETENVäktaren Vind, eller den som senare kan komma att äga vindkraftverken, kommer attkontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll.Årlig miljörapport kommer att inlämnas till tillsynsmyndigheten.2.19 ÅTERSTÄLLNINGVindkraftverken kommer att monteras ned när verksamheten upphört. Vindkraftverkensolika delar återvinns vid nedmonteringen. Tornfoten ovan betongfundamentet skärs loss.Blottlagd del av betongfundamentet täcks med ursprungligt material, så att omgivandevegetation kan återta området. Ledningar, transformatorstation och mätstation tas bort.Vägen fram till vindkraftverken läggs igen om markägaren så önskar.3 SAMRÅD3.1 HISTORIKProjektet Nallkullen startade hösten 2008 med markägarkontakt och utvärdering av platserför vindkraftverk med beaktande av hänsynsområden.Väktaren Vind har i inledningsskedet hållit samråd med, Länsstyrelsen i Jämtlands län,Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Ragunda kommun och Sollefteå kommun. ProjektNallkullen förevisades överskådligt under samråd för projekt Storbrännkullen och Lill-Villflon.Samråd har hållits med Jinjevaerie sameby.Inför denna nya anmälan med bygglovsansökan gällande Projekt Nallkullen 2 för de två nyaplaceringarna av vindkraftverken (Ny4 och Ny6) hölls samrådsmöte med Sollefteå Kommun2012-12-18 och med markägare, rågrannar, närboende och andra intresserade på gamlaskolan i Lungsjön 2012-12-19. På samrådsmötet i Lungsjön 19 december visades två olikaalternativ för placeringen av det nordligaste verket (Ny6) där mötet förordade en östligareplacering (den här ansökta) eftersom den skulle minska påverkan till byn Lungsjön.Bygganmälan är inlämnad för de fyra redan bygglovsgivna verken och byggstart kommer attske för dessa verk i mars detta år.Ett samarbete med EON har påbörjats och arbetet med Förtida Delarbeten avseendeelinkoppling har påbörjats hösten 2012.22 (av 52)

3.2 SAMMANFATTNING3.2.1 LFV OCH NÄRLIGGANDE FLYGPLATSERLFV har inget att erinra mot etableringen med tillägg att hindermarkering skall ske enligttransportstyrelsens föreskrifter. Transportstyrelsen har anvisat hur markering avvindkraftverken skall ske. Bilaga 16 G.Ingen flygplats är påverkad av etableringen.3.2.2 FÖRSVARSMAKTENFörsvarsmakten har ingen erinran mot uppförande av vindkraftverk i det sökta området.Bilaga 16 F.3.2.3 TERACOMTeracom har ingen erinran mot placering av anläggningen. Bilaga 16 H.3.2.4 SAMERNAVäktaren Vind har haft ett samrådsmöte med Jiingevaerie sameby den 25 augusti 2009.Marianne Persson förklarade där att om det bland flera projekt i samebyns område baravore Nallkullen som skulle byggas, skulle det inte vara något större problem för Jiingevaeriesameby. Om SSVAB och övriga projektörer får bygga i det aktuella området kommer andrasamebyar bli tvingade att flytta på sig. Detta skulle innebära att Nallkullen kan komma attutgöra en störning för rennäringen.Bolaget tror dock inte att området är så attraktivt i dagsläget eftersom hela det tänktavindkraftsområdet har avverkats de senast 25 åren med flertal stora kalytor med dåligtrenbete som följd. Skulle samebyn tycka annorlunda kommer bolaget att ekonomiskt ersättadem om de skulle vilja nyttja området. Bolaget har redan klart med ersättningsfrågan för detillståndsgivna Projekten Lill-Villflon med 13 verk och Storbrännkullen med 12 verk samtIsbillen-Kullmyran med 4 verk som är under prövning. Dessa projekt ligger i närområdet tillbyn Fullsjön.Uppgifterna om Nallkullens perifera belägenhet i förhållande till område för samebynsverksamhet har bekräftades vid samtal med kontaktperson för Jiingevaerie sameby.Kontaktperson för Jiingevaerie sameby är Marianne Persson, Valsjöbyn, 076-844 88 58,info@jinje.se23 (av 52)

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING4.1 VÄKTAREN VIND ABVäktaren Vind AB grundades 2002 och är en projektör av vindkraftsanläggningar med sammaägare som NordanVind vindkraft AB, grundat 1996. Tillsammans har de båda bolagen skapatförutsättningar för vindkraft i Sverige, Lettland, Litauen och Frankrike.Väktaren Vind fokuserar på att hitta och utveckla de bästa platserna för vindkraft, främst iSverige. Väktaren Vinds och NordanVind vindkrafts projektportföljer samt andra bolag medsamma ägare arbetar med sammanlagt över 3500 MW vindkraft, vilket möjliggör enframtida ren och förnyelsebar energi till hundratusentals hushåll i Sverige. De båda bolagenhar tillsammans skapat förutsättningarna för byggnation av 48 vindkraftverk, samt erhållitbygglov och tillstånd för ett större antal verk, både havs- och landbaserade .4.2 TORN, BYGGNATION OCH TRANSPORTVindkraftverkens tornhöjd kommer att vara omkring100 meter. Rotorns diameter kommer bli omkring 100meter. Vindkraftverkens totalhöjd kommer inte attöverstiga 150 meter. Exakta dimensioner kommer attfastställas våren 2013. Vindkraftverken kommer att gesen enhetlig utformning och färgsättning. Färgkoden förVestas vindkraftverk förväntas vara RAL 7035, vilken ärljusgrå.4.2.1 RÖRFORMAT TORNFör att bygga vindkraftverk med tornhöjd upp till 100meter används rörformat ståltorn. Utefter deteoretiska vinddata som finns att tillgå planerasrörformade ståltorn med en höjd på omkring 95 meteroch rotordiameter på omkring 100 meter.4.2.2 FUNDAMENTFundamentet är av typen gravitationsfundament,och det som håller strukturen på plats ärfundamentets tyngd. Hela fundamentet kommeratt läggas under marknivån, vilket i praktikenmedför att det inte kommer vara synligt närbyggnation slutförts. Nedan visas generella måttför gravitationsfundamentet.Fundamentet består av en armeradbetongkonstruktion med en storlek på omkring20 gånger 20 meter och ett djup på drygt 3meter.24 (av 52)

Byggnationsskedet inleds med geologiska undersökningar, varpå projektering för fundamentpåbörjas. Grundläggningsarbetena kommer att föregås av vägbrytning samt eventuelltsprängning av fundamentsgropar.En korgbur armeras fast i bottenplattan, varefter armering av hela fundamentskroppen sker.Fundamentet fylls därefter med betong. Kring vindkraftverkets fot anläggs en hårdgjordplan, på vilken fordon och mobilkranar kan stå under byggnationen. Nedan visas generellfundamentsberedning.4.2.3 BERGSFUNDAMENTOm berget befinnes vara av god kvalitet och utan sprickor kan hål borras i berget och storadragstänger släppas ner i hålen och spännas fast i berget. Därefter bultas tornets nedre delfast i dragstängerna. Fastsättning på detta sätt föregås av att planspränga platsen förtornplattan. Fördelarna med att använda dragstänger är att det blir billigare samt att detbehövs mindre betong och inget armeringsjärn.4.2.4 MASSHANTERINGMassbalans kommer att nås med tillförandet av förädlade massor i form av förstärkningsochbärlagergrus. Exploatören har inte för avsikt att upprätta egen grustäkt. För behov avtillfört krossmaterial finns lokala leverantörer. Avsikten är att upphandla väg- ochanläggningsarbeten inom regionen. För terrassering av vägar, montageplaner ochetableringsytor kommer befintliga jordmaterial inom arbetsområdet i största möjligautsträckning brukas. Detta för att minimera annars uppkomna transportbehov, vilketdessutom ur miljösynpunkt är av godo.25 (av 52)

Bolaget har inte för avsikt att kvarlämna något material eller massa på platsen efter attbyggnationen slutförts. I exploatörens policy ingår dessutom att inhämta markägarnasnöjdförklaringar när byggfasen slutförts.4.2.5 ALLMÄNT OM VÄGAR OCH TRANSPORTSTRÄCKORVindkraftverken kommer troligen att transporteras på det allmänna vägnätet, frånnärmastliggande djuphamn, till området. Samråd kommer att ske med vägverket omlämpligaste sträcka. Vägarna i och till området kan komma att behöva förstärkas efter behovför att klara bärighetsklass 1. Byggnationsskedet inleds med geologiska undersökningar,varpå projektering för vägar påbörjas. Så långt det är möjligt kommer befintliga vägar attnyttjas. Vissa befintliga vägar kan komma att rätas ut och breddas till 4.5- 5 meter. Vidplanering av nya stickvägarkommer största möjligahänsyn att tas till topografioch natur. De nya stickvägarsom kommer dras fram tillvindkraftverken, kommer attbyggas enligt svenskskogsvägsstandard. Omdikning blir nödvändigtkommer de att göras sågrunda som möjligt för attinte störa hydrologin iområdet.Vägar kommer under byggnationstiden att användas av bland annat betongbilar,transportfordon och lyftkranar. De tyngre transportfordonen består av långtradare somfraktar torn samt vingar. Under den efterföljande drifttiden används vägen av lättareservicefordon. Service sker normalt ett fåtal gånger per år. Tillfartsvägarna kommer dock attunderhållas och snöröjas så att servicefordon, brand o bärgningsfordon snabbt ska kunna nåplatsen.Vid dragning av vägar kommer största möjliga hänsyn tas till topografi och natur. Samråd harägt rum med vägverket angående transporter, eventuell breddning och förstärkningar på detallmänna vägnätet. Nya stickvägar kommer att behöva dras fram till vindkraftverken. Dessavägar kommer att anläggas från de befintliga skogsbilvägarna i området fram till de enskildavindkraftverken. Bakgrunden till vägarnas placering härstammar från hänsyn tagen tilltopografi och våtmarksområden samt eftersträvan till kortast möjliga ny vägsträckning.Skyddsvärd mark kommer att undvikas vid vägdragning. Inga vindkraftverk kommer attfinnas nära allmän väg. Se kartbild nedan för planerad vägdragning. Bolaget förbehåller sigrätten till justeringar av vägen med ± 25 meter i sidled.26 (av 52)

Samråd med markägare införvägdragning och andra frågorinom anläggningen harpåbörjats. Samråd medkommunen kommer att hållasför beslut om slutligvägsträckning.Befintligt vägnät kommer attnyttjas så långt som möjligt föratt undvika onödigt ingrepp inaturen. Tillfartsvägen är tänktatt anläggas från den befintligavägen som går in i området.I så stor grad som möjligtkommer anslutande orörd naturatt lämnas utan påverkan. Förbevarande av de befintligahydrologiska förhållandena,kommer vägar och planer varaen av de viktigaste styrandefaktorerna för den slutligautformningen. En annan faktor ärFigur 7. Befintlig väg inom området med de planerade nydragningarna(blå och röda). Befintliga vägar måste förstärkas och breddas samt vissajusteringar göras avseende kurvor och backkrön.våt- och myrmarkers hydrologi. Dessa marker, vilka man här undviker att beröra, kan vidförändring av rådande grundvattennivåer lätt ta skada. Särskild passagen öster om Bergflonvid vattendelaren till verk 6 kommer att planeras noggrant. I dagsläget finns en vägbank övervattendelaren längs en befintlig basväg. Denna kan eventuellt utnyttjas alternativt ersättasav en valvbro om det bedöms nödvändigt.4.2.6 MONTAGESedan tornfoten gjutits fast i fundamentet lyfts tornsegmenten upp ett i taget. Tornet bestårav ett stålrör i upp till fem delar, som lyfts på plats med hjälp av en mobil kran. Vanligenanvänds en större kran, med en lyftkapacitet på cirka 3-400 ton, samt en mindre hjälpkran,för uppresning av vindkraftverken. Maskinhuset lyfts sedan på plats och bultas fast i tornetsövre del. Rotorn med navcentrum och de tre vingarna lyfts slutligen på plats och bultas fast imaskinhuset. Monteringen av själva vindkraftverket tar cirka fem dagar.27 (av 52)

Figur 8. Montering av vindkraftverk i Tyskland.Den röda markering som syns på tornet i bilderna ovan är till följd av tyskaflygbestämmelser, och kommer inte finnas på de planerade vindkraftverken.4.3 ELINKOPPLING OCH ELANSLUTNINGEn förutsättning för etablering av vindkraftverk är att inkopplingskostnaden inte blir för högsamt att ingreppen i naturen inte blir för stora. För att bygga och använda en elektriskstarkströmsledning krävs, enligt 2 kap. 1 § ellagen, tillstånd av regeringen (nätkoncession).Enligt bemyndigande av regeringen prövar Energimarknadsinspektionen de flesta ärendenom nätkoncession. I detta fall har E.ON områdeskoncession.Pågående samråd om den elektriska inkopplingen sker med E.ON. Ett flertal projektörer äraktiva i närområdet intill Nallkullen. För att kunna koppla in ett större antal vindkraftverkplanerar E.ON för en ny 130 kV elledning från Storfinnforsen (CT90), se bild nedan.Elledningen kommer att anpassas för att kunna ta emot effekten frånvindkraftsanläggningen. Den nya ledningen har ett antal anslutningspunkter till vilkaprojektörer kommer att kunna koppla in sina respektive vindkraftanläggningar.Inkopplingspunkten för vindkraftanläggning Nallkullen kommer att ligga i anslutning tillProjekt Björkhöjden. Avståndet mellan Nallkullen och den planerade transformatorstationenfågelvägen är 3,5 km. Mellan inkopplingspunkten och Nallkullen kommer en 40 kV ledningatt förläggas. Ledningen kommer att anslutas till transformatorstationen vidvindkraftsanläggningen. Se bild nästa sida.Det är även E.ON som kommer att leda den tillståndsprocess som är hänförlig till att dra enstarkströmsledning till vindkraftsområdet. Till nätverksamhet hör också schaktning,skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen. Närmareföreskrifter finns i elförordningen (1994:1250). Anläggningar för produktion av el fallerutanför koncessionskravet. Det är endast anläggningar för överföring av el som omfattas avkravet på nätkoncession.28 (av 52)

Figur 9. Röd rektangel= beslutad transformatorstation, Blå linje= beslutad 130 kV, Blåstreckad linje= anslutning av 40 kVfrån Nallkullen som E.ON söker tillstånd för. Inom vindkraftsanläggningen kommer eldragning att ske med kabel somförläggs i vägkroppen eller grävs ner längs vägarna till respektive vindkraftverk enligt ovanstående karta.4.4 AVVECKLING/ÅTERSTÄLLNINGArrendeavtal med fastighetsägarna har tecknats för 35 år vilket även är vindkraftverkensförväntade tekniska livslängd, Den tekniska livslängden kan dock förlängas genom att vissakomponenter, såsom vingblad, växellåda och generator, byts ut. Fundamenten har betydligtlängre livslängd och kan eventuellt återanvändas om ett nytt vindkraftverk skulle installeraspå platsen i framtiden.Bygglovssgivande myndighet kan inom ett år efter driftens upphörande ålägga ägaren avvindkraftverken att nedmontera och bortforsla dessa. Om sådant beslut om nedmonteringfattas, eller när vindkraftverkets tekniska och ekonomiska livslängd löper ut, monterasanläggningen ned.Vindkraft är en reversibel exploatering, det vill säga en arkitektur som kan avlägsnas likasnabbt som den installerats, och som efter borttagande lämnar mycket begränsade spår.Vindkraftverkets olika delar återvinns vid nedmontering. Samråd skall ske med kommun ochmed auktoriserad skrotfirma för säkerhetsställande av verkens olika delar transporteras ochinlämnas till återvinningsställe.Tornfoten ovan betongfundamentet skärs loss vid nedmontering. Blottlagd del avbetongfundamentet täcks med ursprungligt material så att omgivande vegetation kan återtaområdet. Ledningar, transformatorstation och mätstation tas bort. Vägar fram till respektivevindkraftverk läggs igen där markägaren så önskar. Under avvecklingsskedet sker, liksom vidbyggnationsskedet, viss störning orsakad av transporter till och från området.29 (av 52)

5 KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER5.1 VÄXTLIVVäxtlivet kommer att påverkas lokalt vid etableringsplatserna och där nya vägar anläggs. Detområde som tas i anspråk av fundamenten med planer uppgår till cirka 0,15 hektar. Efterbyggnation av vindkraftverket återställs marken. Det enda som kvarstår är en hårdgjord ytapå cirka 50 x 50 meter.Särskild hänsyn kommer under byggnationsskedet att tas till naturen i området.En naturkonsult har anlitats för att utföra en naturvärdesinventering. Resultatet visar på attingen rödlistad art eller annan art med högt naturvärde förekommer inom området.Området har inget högt naturvärde och är redan fysiskt påverkat genom kalavverkningar för10-15 år sedan. Se Bilaga 11.5.2 DJUR- OCH FÅGELLIVForskningen tyder hittills på att djurlivet påverkas i begränsad omfattning av vindkraftverk.5.2.1 LANDLEVANDE DÄGGDJURMan har i dagsläget inte kunnat påvisa att vare sig fåglar eller däggdjur påverkas negativt avdet ljud som alstras från vindkraftsanläggningar. Det finns relativt få svenska publikationerom hur landlevande däggdjur påverkas av vindkraftsanläggningar. I en statlig utredning från1999 (SOU 1999:75) konstateras att erfarenheter från andra länder visar att varken vildaeller tama däggdjur störs av vindkraftverk, utan både får och kor betar alldeles intilltornfoten. I Sverige har även älg och ren observerats alldeles intill vindkraftverk. Ävenerfarenheter från tidigare bygge av vindkraftverk i Piteå hamn av NordanVind vindkraft harvisat att renar lägger sig på planen vid vindkraftverken.Med syntesrapporten NV 6499* från juni 2012 som grund kan förekomsten av däggdjur kringNallkullens vindkraftsprojekt bedömas påverkas i mindre utsträckning. Eftersom större delenav området är kraftigt påverkat av skogsbruket sedan tidigare så är det främst älgen som kankomma att påverkas. De större rovdjuren har rimligen inte haft möjlighet till föryngring inomområdet sedan tidigare. Småvilt och mindre rovdjur kan däremot utnyttja området somtidigare oavsett om vindkraftverken byggs eller inte.Större påverkan blir det under byggnationsskedet medan påverkan efter byggnationernafrämst kommer att ske genom det utökade vägnätet som innebär större tillgänglighet ochmöjliggör större mänsklig aktivitet i området. Jakt efter främst älg pågår sedan tidigarefrekvent i området.Däggdjur och då särskilt de större rovdjuren kan komma att påverkas negativt av allakringliggande vindkraftsparker genom att de kumulativa effekterna kan innebära att dekommer att försvinna från ett större område. Nallkullen är omgiven av flera redan30 (av 52)

tillståndsgivna parker och redan dessa etableringar kommer att medföra att t.ex. björnknappast kommer att kunna utnyttja området till annat än jakt under minst en tioårsperiodfrån det att anläggningsarbetena påbörjas i området.Älgen påverkas främst under byggnationstiden för att senare säkerligen återkomma blandannat till det bete som finns i ungskogarna och längs de nytillkommandeanläggningsvägarna.* Naturvårdsverket Rapport 6499; Jan Olof Helldin, Jens Jung, Wiebke Neumann,Mattias Olsson, Anna Skarin, Fredrik Widemo: Vindkraftens effekter på landlevandedäggdjur.5.2.2 FLADDERMÖSSAngående fladdermusförekomsten så har Väktaren Vind inte genomfört någon egenfladdermusinventering av området. Kunskap har inhämtats från Naturvårdsverkets rapport6467* och från Fladdermusinventeringar i Länsstyrelsen i Västernorrlands regi.Enligt Sollefteå kommuns vindbruksplan är nordisk fladdermus den vanligaste arten följt avmustasch/Brandts fladdermus samt långörad fladdermus och vattenfladdermus. Vid eninventering 2006 besökte Länsstyrelsen* 35 lokaler varav fladdermöss återfanns på 27, med4 kolonier av mustasch/Brandts fladdermus och vattenfladdermus. Ingen av de 12 lokalersom inventerarna anser bör skyddas finns inom områden lämpliga för storskalig vindkraft.Vidare från Sollefteå vindbruksplan om fladdermöss: Observationer och kunskap omfladdermöss är vanligen koncentrerade till miljöer med skogsbryn, löv- och hålträd, gamlabyggnader och vatten. Eftersom lämpliga miljöer för fladdermöss sällan finns högre än 300möh är konfliktrisken med vindkraft låg, då områden lämpliga för vindkraft ofta är belägnapå höga höjder. Dessutom flyger fladdermöss sällan högre än trädtoppsnivå. Med befintligakunskaper antas därför de föreslagna områdena enbart hysa fladdermöss i mycket lågatätheter.Om området visar sig ha ett rikt bestånd av fladdermöss, så kan vindkraftverken stängas avdå riskerna för eventuella kollisioner bedöms vara som störst. Exempelvis tenderarfladdermöss främst att jaga vid vindstyrkor under fyra meter per sekund. Startvind förvindkraftverken ligger på 4-5 m/s.* Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2007; Svensson, Sven- Arne och Kristoffersson, Linda:Inventering av fladdermöss i Västernorrlands län 2007.* Naturvårdsverket Rapport 6467, 2011; Jens Rydell, Henri Engström, Anders Hedenström,Jesper Kyed Larsen, Jan Pettersson & Martin Green: Vindkraftens effekter på fåglar ochfladdermöss.5.2.3 FÅGELLIVVindkraftens inverkan på fåglar är tämligen väl studerad. En undersökning från Vindval(Naturvårdsverket 2008) visar att fåglar ser vindkraftverk bra t.o.m. bättre än människor,31 (av 52)

särskilt på korta avstånd. De flesta studier pekar på att risken för kollisioner och övriginverkan på fåglar från vindkraftverken är liten. En effekt kan vara att fåglar trängs undanfrån boplatser och flygstråk. (Energimyndigheten 2007).Flyttande sjöfåglar flyger mestadels utefter kusten och kommer med stor sannolikhet ej attpåverkas av dessa vindkraftverk. Undersökningar har visat att vindkraftverk placerade i enrad vinkelrätt mot ett flyttfågelstråk kan upplevas av fåglarna som en hindrande barriär, menatt ett avstånd mellan vindkraftverken på 150 meter är tillräckligt för att fåglar skall flygamellan dem. De här planerade vindkraftverken kommer att stå på minst 400 meters avståndfrån varandra.Utifrån erfarenhet från andra platser kan fåglars häckning störas under de två första åren,men efter denna tid återgår häckningen till det normala igen. Enligt SOU 1999:75 pekar ettflertal studier på att vindkraftverks inverkan på häckningsplatser är liten. Erfarenheter frånandra områden där vindkraftsetableringar och jämförbara fasta installationer förekommitvisar att såväl vilda som tama däggdjur och fåglar anpassar sig relativt snabbt till sådanainstallationer.Av de studier som gjorts framgår att risken är liten att häckande, rastande och sträckandefåglar kolliderar med vindkraftverk på land. Studiernas resultat överensstämmer väl med denför området utförda studien, se Bilaga 15. Sökandens egna erfarenheter av hittills uppförda48 vindkraftverk på olika platser i Norrland. Fåglar ser och hör bra. Under dygnets ljusatimmar undviker de därför normalt vindkraftverket och deras rotorblad och flyger istället vidsidan, över eller runt dem. De kollisionsolyckor som förekommer mellan fåglar ochbyggnadsverk sker ofta vid dis, dimma och nederbörd.Forskning gjord av Jan Pettersson på Ottenby fågelstation vid vindkraftsanläggningenUtgrunden i Kalmarsund visar att fåglar väjer cirka två kilometer före envindkraftsanläggning, och således inte riskerar att krocka med turbinerna.Forskningsresultaten visar att antalet ejdrar som flyger så pass nära dessa vindkraftverk attde överhuvudtaget riskerar kollision ligger på en mycket låg nivå. Antalet sträckande fåglarsom under dag- eller nattetid flyger så nära som omkring 100 meter eller närmare, frånrotorspetsen räknat, är endast ett fåtal.Vindkraftens påverkan på fågellivet är ett område som måste fortsatt att studeras. Man kandock säga redan utifrån dagens erfarenheter att fåglar inte flyger in i vindkraftverk i någonstörre utsträckning än de flyger in i annat som människan byggt, exempelvis broar ochkraftledningar och hus med fönster. Den påverkan som vindkraftverket kan komma att fåindikationer på sträckande fågel är att dessa tvingas till en något avvikande linje i höjd- ellersidled. Sammanfattningsvis bedöms påverkan även på födosökande och sträckande fåglar blimycket begränsad. Av de studier som gjorts framgår att risken är liten att häckande,rastande och sträckande fåglar kolliderar med vindkraftverk på land. Studiernas resultatöverensstämmer väl med sökandens egna erfarenheter av hittills byggda 48 vindkraftverk.För kungsörn har en stor studie gjorts gemensamt för SSVAB:s anläggningar och VäktarenVinds anläggningar Storbrännkullen, Lill-Villflon och Nallkullen. Undersökningen redovisas iBilaga 10.32 (av 52)

På området för vindkraftanläggningen på Nallkullen har inventeringar av tjäder och kungsörnutförts under 2010.För örn har inventering gjorts specifikt för Nallkullen av Tarsiger Natur, Thomas Birkö.Inventeringen är gjord som en fördjupad inventering riktad mot närliggandevindkraftparkerna Storbrännkullen, Lill-Villflon och Nallkullen. I rapporten finns även invägtmaterial från tidigare inventeringar i närområdet för kommunen, SSVAB och Eolus Vind AB.Bilaga 13.Rapporten redovisar en flyktleksstudie, där örnpar på hög höjd och med störtdykningar medmera markerar sina respektive revir. Sammanfattning av studien bygger på totalt åttiotalettimmars observationer i området. Jämförelser har också gjorts med ÅngermanlandsOrnitologiska Förening årliga kungsörnsstudier åren 2000 till 2010. För området runtNallkullen finns två kända revir varifrån observationer kunde göras av örnpar i det enareviret. Bona i bägge reviren är belägna drygt sex km från närmaste vindkraftverk ianläggningen. Därmed är avståndet acceptabelt enligt de kriterier som både Sollefteåkommun, ÅOF och Sveriges Ornitologiska Förening, SOF har angett. Föreningarna anger ettbehövligt avstånd på tre km. Rapport i Bilaga 13.Beträffande tjäder visar inventeringen gjord av Leopold Schill, TjäderkommitténTjäderobservatörerna att det förekommer tjäder i området. På grund av att området ärstarkt fragmenterat av skogsbruk bedöms, att det inte finns någon, tjäderlekplats i närhetenav de planerade vindkraftverken. Rapport över inventeringen i Bilaga 12.5.3 FRILUFTSLIVJakt bedrivs i området. Jakten gäller älg, hare räv och skogsfågel varav jakten på älg är denmest omfattande. Övrigt friluftsliv i området gäller i huvudsak bär och svampplockning ochanvändning som strövområde för ett fåtal personer. Skidåkning sker mycket sällan på grundav att bergen är branta och inte skidvänliga. Någon skoterled finns inte i området och endastsporadisk skoteråkning sker i området.5.4 FUNDAMENT MED TILLHÖRANDE PLANDe störningar som kan tänkas ske vid anläggandet av fundamenten sker främst vid eventuellsprängning av berg, samt vid beredning av markskiktet.Det område man kommer att gräva och eventuellt spränga i är cirka 50 x 50 meter pervindkraftverk. När monteringen av vindkraftverken är färdig kan vegetationen återtaområdet igen. Sedan vindkraftverken färdigställts kommer området endast att användassom parkeringsplats vid service och tillsyn. Eventuellt nedfällda träd omhändertas avfastighetsägaren.5.4.1 ÅTGÄRDERSprängning kommer endast att ske om det bedöms som alldeles nödvändigt. Inför eventuellsprängning kan information om detta kommuniceras till närboende.33 (av 52)

5.5 VÄGARFör vägbyggnation måste marken bearbetas med grävmaskin. Makadam behöver användasför byggnation av både plan och väg. Eventuellt kan dikning behöva göras. När de allmännavägarna används för transporter kan viss störning upplevas för de närboende.Den dikning som är erforderlig längs de nya vägar som behöver anläggas görs de så grundasom möjligt för att inte mer än nödvändigt störa hydrologin i området.5.6 ELEKTROMAGNETISKA FÄLTI vissa delar av landet har det uppstått diskussioner huruvida vindkraften kan ge upphov tillskadliga elektromagnetiska fält. Magnetfält och elektriska fält finns naturligt runt allaelektriska apparater och ledningar. Jorden har ett eget magnetfält som gör att kompassenriktar sig mot norr.Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten utlyser två områden där skadliga hälsoeffekter videxponering av elektromagnetiska fält inte helt kan uteslutas. Det handlar om exponering förmagnetfält från exempelvis kraftledningar och elektriska apparater samt radiovågor från denegna mobiltelefonen. I Laholms kommun har man utfört mätningar av elektromagnetiska fältrunt befintliga vindkraftverk. Mätningarna har inte påvisat höga värden i frekvensområdet30 Hz – 2000 Hz. De värden som påträffats har till största del kommit fråntransformatorstationerna, inte från vindkraftverken. Frekvensen i elnätet i Sverige hållercirka 50 Hz.5.6.1 ÅTGÄRDERMed de föreslagna respektavstånden bedöms dessa elektromagnetiska fält inte vållaproblem. Vid etableringar där transformatorstationer eller ledningar placeras närheten avbebyggelse kan avskärmning vara ett alternativ, eller nedgrävning av avskärmade ledningar.5.7 LJUD5.7.1 AERODYNAMISKT LJUDDen dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung ochalstras vid rotorbladens passage genom luften och vid passagen av tornet. Detta ljud är avbredbandig karaktär och upplevs vanligen på kortare avstånd som ett väsande ellersvischande ljud. Från längre avstånd upplevs ljudet från vindkraftverket dovare. Ljudet kanbeskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är 63 till4000 Hz. Fysikaliskt sett har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden ivegetation av olika slag. Ofta förekommer också amplitudmodulationer.5.7.2 MEKANISKT LJUDDet mekaniska ljudet, som i moderna vindkraftverk är svagare än det aerodynamiska, kaninte annat än i sällsynta undantagsfall uppfattas på något större avstånd frånvindkraftverket. Detta beror på att utvecklingen har gått framåt och man idag har lyckatsdämpa det mekaniska ljudet. Ljudet alstras främst från växellådan i form av ett skorrande34 (av 52)

ljud. Moderna vindkraftverk alstrar mindre ljud än äldre, då man genomförtkonstruktionsförbättringar genom exempelvis dämpade infästningar och ljudisolering. Enannan anledning till det minskade mekaniska ljudet från moderna vindkraftverk är den lägrerotationshastigheten. Nyare vindkraftverk är oftast stora maskiner, där vingarna roterar fleragånger långsammare än på de äldre och betydligt mindre vindkraftverken.5.7.3 TEKNISK BESKRIVNING AV LJUDLjud är tryckförändringar i luften som sprids som vågrörelser och uppfattas som ljud av örat.Ljud karaktäriseras av sin styrka (ljudtryck) och antalet svängningar per sekund (frekvens).Ljudets styrka mäts i decibel (dB(A)) och antalet svängningar i Hertz (Hz).Det svagaste ljud en människa med god hörsel uppfattar har ljudtrycksnivån 0 dB. Enviskning ligger på omkring 30 dB(A) och en storstadsgata omkring 75–85 dB(A).Smärtgränsen för örat nås vid cirka 125 dB(A). En människas hörsel har ett stort omfång, därsmärtgränsen är cirka 100 000 000 000 (etthundra miljarder) gånger starkare än hörtröskeln.Decibelskalan är logaritmisk, vilket dels medför att det matematiskt är lättare att hanterastora tal, och dels att enheten motsvarar upplevelsen. Ett fördubblat ljudtryck innebär alltid3 dB(A) ökning av ljudtrycksnivån oavsett vilken nivå som är utgångsläge. 3 dB(A) är denminsta höjningen eller sänkningen som har praktisk betydelse. En höjning eller minskning avljudnivån med 10 dB(A) motsvarar ungefärligt en fördubbling eller halvering av hörintrycket.Ljudets svängningstal, frekvens och tonhöjd har väsentlig betydelse för hur vi uppfattar ljud.Människans hörsel kan i bästa fall uppfatta ljud mellan låga bastoner på 20 Hz till hög diskantpå 20 000 Hz.Det finns inga dolda eller direkta hälsoeffekter av ljudet från vindkraftverk. Eventuellaeffekter beror på lyssnarnas reaktioner på det de hör. Infraljudnivån från modernavindkraftverk med rotorn placerad uppströms är så låga att de ligger under känseltröskeln,även för människor som är extra känsliga och även i området nära vindkraftverken. (Ljudfrån vindkraft - Utredning inför Naturvårdverkets allmänna råd).Ljudet från ett vindkraftverk uppstår då vingen passerar genom luften. Ju snabbare vingenroterar desto högre ljud alstras från vingspetsarna där hastigheten är som störst. Typen avtorn påverkar ljudspridningen, vid de vanligt förekommande kornformiga rörtornen blirljudspridningen högre än om fackverkstorn används. Detta på grund av att ljudet ”studsar”på ett rörtorn i större utsträckning än vad som sker med fackverkstorn. För att beräkna denminskade ljudspridningen för fackverkstorn ska källjudet minskas med 0,49 dB(A) för 90meter rotor och 0,5 dB(A) för 100 meters rotor. I och med att de flesta vindkraftverk arbetarinom samma varvtal är källjudet omkring det samma för olika maskiner med sammarotordiameter. Ett 2,5 MW vindkraftverk med 90 till 100 meters rotor, oavsett fabrikat ochmodell generar källjud mellan 100 till 110 dB(A).Väktaren Vind har bifogat ljudutredning där vindkraftverket Vestas V-112 på 3 MW haranvänds med 94 meters tornhöjd och 112 meters rotordiameter. Denna modell har ettkälljud på 105 dB(A). Om en modell med lägre källjud användas minskar ljudpåverkan runtvindkraftverken. Om en modell med högre källjud används ökar ljudpåverkan runtvindkraftverken och risk finns att gällande riktlinjer avseende ljudpåverkan till närliggande35 (av 52)

permanent- eller fritidsboende överskrids.Väktaren Vind vidhåller att gällande riktlinjer inte kommer att överskridas vid någotnärliggande permanent- eller fritidsboende. Se Villkorsdiskussion, Ljud 7.2Ljudmätning kommer att ske efter att verken är driftsatta.5.7.4 LJUDUTBREDNINGLjud skapas, sprids och dämpas upp på komplicerade sätt. Ljud varierar generellt kraftigtöver tid och olika ljudkällor skapar tillsammans det vi kan uppfatta som buller. Definitionenav buller är ljud som upplevs som oönskat eller irriterande, något som förutsätter en kognitivbearbetning av ljudperceptionen. Hur ljudvågor sprids avgörs bland annat av markensbeskaffenhet, topografi, väder och vind. Hårda ytor som asfalt och betong sprider ljudetvidare, medan en skogsridå dämpar. Ljud sprids i vindriktningen och stiger uppåt.Temperatur och luftfuktighet har stor betydelse för ljudutbredningen. En kall och klarvintermorgon kan ljud färdas flera gånger längre bort än en varm sommareftermiddag.Vinden är en annan faktor som påverkar hur långt ljudet hörs. I Sverige är vindriktningengenerellt till 80 procent sydvästlig. Detta innebär att bebyggelse om ligger sydväst om envindkraftsanläggning sällan kommer att utsättas för det teoretiskt uträknade maximalaljudtrycket. I det här området kommer den huvudsakliga vindriktningen från västsektornvilket innebär att områden öster om vindkraftsanläggningen kommer att påverkas mest.I övrigt relativt tysta miljöer kan en enstaka ljudkälla upplevas som ytterst störande. Somexempel kan nämnas en slamrande broskarv på en lågt trafikerad väg, eller en långt bortplacerad pålkran som dunkar kvällstid under vindstilla förhållanden. Ljudet från envindkraftsanläggning uppkommer däremot endast då det blåser, det vill säga när inte hellerden övriga miljön är tyst, eftersom vinden lever om i vegetationen. I alla miljöer förekommeräven bakgrundsljud som kan vara naturliga (vindsus, porlande bäckar, vågskvalp, rasslandelöv etc.) eller så kallat samhällsbuller (trafik, fläktar, industri etc.). Nivån på bakgrundsljudetvarierar i olika miljöer och förhållanden som väderlek och årstid.5.7.5 ANALYSDet är många faktorer som måste beaktas när en ljudbild ska analyseras. Valet av tidpunktför mätningar och mätperiodens längd måste ske med stor omsorg. Vid ljudmätningutomhus påverkas resultatet i mycket hög grad av väder och vind, samt av ljud från andrakällor, såsom trafik eller brus från sjö eller hav. I och med detta rekommenderas att manberäknar ljudtrycket i stället för att mäta det. Med bra beräkningsmodeller kan mandessutom i förväg skaffa sig en uppfattning om hur en viss åtgärd kan förändra ljudmiljön.Väktaren Vind utför ljudberäkningar i datorprogrammet WindPro. Dessa beräkningar ärbaserade på de beräkningsmodeller som Naturvårdsverket redovisar i sin rapport ”Ljud frånlandbaserade vindkraftverk, 2001". Utgångspunkten vid beräkningarna har varit envindhastighet av 8 meter per sekund på 10 meters höjd, samt att vinden blåser rakt motfastigheten genom hela vindkraftsanläggningen. Anledningen till att vindhastigheten sättsjust till 8 meter per sekund är att det är då som vindkraftsanläggningen hörs som mest. Vidhögre vindstyrkor börjar vegetationen att ”leva om” så pass mycket att det ljud somgenereras från vindkraftsanläggningen drunknar i bakgrundsbruset. Genom att välja36 (av 52)

vindhastigheten 8 meter per sekund får man den maximala ljudupplevelsen till en fastighet.Det framräknade värdet får ej överstiga ljudnivån 40 dB(A).När mätningar görs vägs ljudets frekvenser för att man ska få ett mått som avspeglar hur detmänskliga örat uppfattar ljuden. Generellt mäts ljud med dB(A) vilket är en vägning anpassadför det mänskliga örat. A- vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. Detfinns även dB(B), dB(C) och dB(D).5.7.6 RIKTVÄRDENRiksdagen har beslutat att riktvärdet för buller vid planering av nya bostäder och trafiklederska vara max 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus. Ekvivalentnivån är dygnsmedelvärdet förljudtrycket. Långvarig exponering av en ekvivalentnivå på över 55 dB(A) kan leda tillhälsoproblem för känsliga personer. I dagsläget lever över 2 miljoner människor i Sverige imiljöer med ekvivalentnivå på över 55 dB(A).Naturvårdsverket har upprättat förslag till allmänna bullerråd, innehållande riktvärden förbullernivåer med utgångspunkt från människors obehag. Där fastslås att bullernivån inte fåröverstiga 70 dB(A). Banverket använder sig av riktvärdet 75 dB(A) ekvivalentnivå utomhusoch 60 dB(A) maxnivå inomhus med motiveringen att buller från tåg inte uppfattas likanegativt som annat buller. Vägverket använder riktvärdet 65 dB(A) med motiveringen attstarkare ljud kan medföra besvärande störning. I beräkningarna av den kortfristigamiljöskulden för buller används här riktvärdet 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus och 35 dB(A)inomhus. Mer information finns i Miljödepartementets förordning (2004:675) omomgivningsbuller.30 dB(A) är högsta tillåtna ljudnivå från ventilation och radiatorer med mera i sovrum,medan 40 dB(A) är högsta tillåtna ljudnivå från ventilation och utrustning i kontorsrum.Ljud från vindkraftverk behandlas idag enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för externtindustribuller RR 1978:5 tillsammans med praxis att sätta riktvärdet till 40 dB(A) dygnet runt.Vindkraftverk är den utomhusljudkälla som det i Sverige ställs strängast krav på i praxis. (Ljudfrån vindkraft - Utredning inför Naturvårdverkets allmänna råd).5.7.7 ÅTGÄRDERVindkraftverken byggs på behörigt avstånd från bebyggelse och verksamhet.Vindkraftverken är placerade så att gällande praxis om maximal ljudpåverkan inte överskridsvid något permanent- eller fritidsboende. Jämför bilaga 4 för ljudutredning samt bilaga 5 förljudring. En praktisk ljudmätning kan göras efter vindkraftverken byggts. Detta sker då vidintilliggande permanent- eller fritidsbostad och utföras av licensierat företag. Dennaljudmätning ska då utföras vid de permanent- eller fritidsbostäder som ligger nära dentillåtna gränsen och har ett, utifrån en ljudaspekt, ofördelaktigt läge. Överskrids gällandepraxis på 40 dB(A) kan vindkraftverkets effekt ställas ned, varpå ljudpåverkan minskas. Sewww.emd.dk.Det vindkraftverk som valts som referensverk, Vestas 112 (se bilaga 8), har ett variabeltvarvtal som ger en lägre ljudnivå vid lägre vindhastigheter.37 (av 52)

Ett modernt vindkraftverk kan regleras i väldigt stor utsträckning. Rotorn vrider automatisktin sig mot vinden men även de enskilda bladen ställs kontinuerligt om i olika vinklar. Iinfästningen av varje vingblad sitter en elektrisk eller hydraulisk motor. Genom att optimerabladvinkeln kan antingen maximal energiproduktion eller lägre ljudnivå erhållas.Optimeringen kan dessutom delas upp i sektorer och anpassas efter förhållandena i olikavindriktningar. Det mest extrema fallet av reglering vore att ett enstaka vindkraftverkstannas när en kritisk vindriktning inträder.Väktaren Vind är som verksamhetsutövare skyldig att säkerställa att gällande svensk praxisoch enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, gällande ljud- och skuggstörning, upprätthålls.Ljudnivån ska enligt gällande praxis aldrig överstiga 40 dB(A) vid permanent- ellerfritidsbostäder. Inför det slutgiltiga valet av vindkraftverk kommer nya ljudberäkningar attutföras för att säkerställa att gällande praxis inte överskrids.5.7.8 SLUTSATSERVindkraftverken kommer att avge ljud. Det mesta ljudet, det så kallade aerodynamiskaljudet, alstras när vingarna passerar tornet. Det uppkommer även mekaniskt ljud frånväxellåda och generator. Detta ljud har som regel en lokal påverkan intill 200 till 300 meterfrån verket.Vindkraftverken är placerade så att den av Statens Naturvårdsverks rekommenderadeljudnivån på 40 dB(A) inte överskrids. Se bilaga 4 för ljudutredning samt bilaga 5 för ljudring.Andra ljudstörningar som kan uppstå, och som kanske är mer störande men ej hälsovådliga,är störningarna från transporter av material, buller från sprängningar för väg- ochfundamentbyggnation, samt, när vindkraftverken tjänat ut, vid avvecklingen avanläggningen.Utifrån ovan beskrivna utredningar kring ljud bedöms denna etablering av vindkraftverk intekunna befaras påverka människors hälsa i någon negativ form.Allt eftersom utvecklingen går framåt har man lyckats minska ljudet från vindkraftverketsväxellådor. Det som idag kvarstår är ett aerodynamiskt svischande från vingarna. Det finnsregler om vilka ljudnivåer som är tillåtna vid bebyggelse. Enligt praxis tillåts maximalt 40dB(A) vid permanent- eller fritidsbostad, vilket ungefär motsvarar ljudet från ett nyttmodernt kylskåp. Övriga Europa har 45 dB(A) som högsta tillåtna ljudnivå till närboende.Decibelkurvan anges normalt i en logaritmisk skala. En ökning med 3 dB(A) motsvarar enfördubbling av ljudtrycket. De svenska rekommendationerna är strängare än i övriga Europa,där det tillåtna ljudtrycket från ett vindkraftverk är mer än det dubbla.Beträffande hörselintryck kommer dessa att vara avhängiga rådande vindförhållanden.Vidare bör beaktas att ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk. Det mekaniskaljudet, som normalt är svagare än det aerodynamiska, kan inte annat än i sällsyntaundantagsfall uppfattas på ett större avstånd från ett vindkraftverk än 200 meter. Detaerodynamiska ljudet har ungefär samma karaktär som naturligt vindbrus från vegetation.Det är därför inte ovanligt att ljudet från vindkraftverk vid kraftig vind maskeras helt av det38 (av 52)

naturliga vindbruset från sjö, träd och buskar och därigenom blir svårt att uppfatta.I ljudutredningen har ett verk Vestas 112 används som referensverk. Beräkningarna är gjordamed 94 meters tornhöjd och rotordiameter 112. Ljudberäkningarna är utförda för ett källjud105 dB(A), icke nedställt läge. Se bilaga 4, Ljudutredning.5.8 SKUGGORVid soligt väder och lågt stående sol uppstår rörliga skuggor från vindkraftverk. Risken förstörande skuggor är som störst nära ett vindkraftverk. Upplevelsen av störningen ärberoende av antal soltimmar, vindriktning, antal vindkraftverk, vindkraftverkets höjd,platsens topografi, vindkraftverkets rotordiametrar, vindkraftverkets placering i förhållandetill bostäder och arbetsplatser samt tid på året. Se Bilaga 6-7 för skuggberäkningar.5.8.1 UPPKOMSTVissa perioder under året kan vindkraftverken ge upphov till roterande skuggor som kanstöra närboende om vindkraftverken är olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse.Skuggor uppstår när solen står lågt på himlen och lyser mot betraktaren genomvindkraftverket. Skuggan från ett vindkraftverk rör sig från väster strax efter soluppgången,via norr, till öster när solen går ner. Eftersom solen står lägre och går upp betydligt senare påvintern än på sommaren rör sig skuggan på olika sätt under olika tider på året.5.8.2 ANALYSEftersom solhöjden vid olika tider på dygnet och året för olika breddgrader är känd, kan manberäkna exakt var skuggan faller och hur den rör sig. Ett hus som står rakt väster om ettvindkraftverk kan till exempel få skugga klockan 6 på morgonen, ett hus norr om verketklockan 12 och ett hus öster om verket klockan 18 på kvällen. Solen, och därmed ävenskuggan, rör sig dock relativt snabbt; 15 grader per timme. Skuggan rör sig snabbare julängre avståndet till verket är. Ett hus som står 500 meter från ett vindkraftverk kommer inteatt få skugga mer än några kortare perioder under året. Vilka tider skuggan från ettvindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sigdär kan beräknas. Skuggtiden beräknas som den sammanlagda tid som skuggmottagaren blirutsatt för skugga under ett år. Skuggtiden kan maximeras genom att man använder ettsämsta tänkbara scenario, beräknat utifrån förutsättningarna att solen lyser från klarblåhimmel utan skymmande moln, samt att vindkraftverket hela tiden är igång och är ställdvinkelrätt mot betraktaren. Det sämsta tänkbara scenariot ställs sedan mot en verkligsituation, där förväntad soltid och driftstid används för att ge en realistisk bild av hur mycketskugga vindkraftverket i verkligheten kan orsaka.Beträffande skugga från vindkraftverkets rotorer medges enligt Boverkets ochNaturvårdsverkets beräkningsnorm maximalt 8 timmar reell skuggpåverkan per år.5.8.3 ÅTGÄRDERUtförda skuggberäkningar har gjorts i datorprogrammet WindPRO. Vid beräkningarna harman utgått från sämsta tänkbara förutsättningar, det vill säga att solen skiner från39 (av 52)

soluppgång till solnedgång och att vindriktningen alltid är sådan att rotorbladen, som helatiden rör sig, alltid står vinkelrätt mot betraktaren. Vid beräkningar ska det totala antaletskuggtimmar i det värsta förutsebara fallet, beräknat med den geometriska modellen, ejöverskrida 30 timmar per år vid något permanent- eller fritidsboende. Den förväntade reellaskuggtiden ska ej överstiga 8 timmar per år till permanent- eller fritidsbostäder, allt enligtBoverkets och Naturvårdsverkets rekommendationer. Förväntade skuggtimmar innebär attprogrammet tar hänsyn till att solen ibland går i moln, samt att vinden inte blåser alla dagarpå året, och då inte heller rakt mot betraktaren.Enligt utredningar är den verkliga skuggan märkbar endast upp till cirka 1200 meter frånvindkraftverken. Vid längre avstånd blir skuggorna för diffusa på grund av diffraktion.Hänsyn är ej tagen till träd och berg i området, vilka mildrar skuggorna avsevärt. Skulle detvisa sig att något permanent- eller fritidshus riskerar att utsättas för mer en 8 timmarsfaktisk skuggtid per år, kan vindkraftverket förses med ett ljusrelä som stänger avvindkraftverket när den överträdande skuggtiden innefaller. Rotorbladen på moderna verkär vidare antireflexbehandlade för att minska bildningen av reflexer från solljuset vid klartväder.Skuggstörningar kan undvikas genom att vindkraftverken stängs av de korta perioder som dekan ge störningar. Problem med reflexer från rotorblad förekommer inte med dagensvindkraftverk, eftersom bladen på moderna verk är anti-reflexbehandlade. Detta går i linjemed miljöbalkens krav på ansvar för att avhjälpa eventuell skada (2 kap 8 § miljöbalken).5.8.4 SLUTSATSEREnligt beräkningar gjorda i programmet WindPro kommer Boverkets och Naturvårdsverketsriktlinje om maximalt förväntade skuggtimmar inte att överskridas. Se bilaga 6,Skuggutredning.5.9 VISUELLA STÖRNINGSUPPLEVELSERVid sidan av den otvetydigt positiva miljöeffekten projektet medför i form av reduktion avför miljön skadliga ämnen, står den visuella påverkan de stora vindkraftverken har pålandskapet. Övrig påverkan i form av ljud och skuggor eller påverkan på mark, flora ochfauna kan genom omsorgsfullt projekterings- och planeringsarbete styras så att den inte fårbetydande negativa effekter. Det är dock inte möjligt att bygga vindkraft utan att den syns.Om den förändrade landskapsbilden upplevs som positiv eller negativ påverkas av en mängdfaktorer, såsom betraktarens inställning till vindkraft, topografin i området i övrigt, varifrånde syns tydligt etc. Förändringen av landskapsbilden är temporär och består så längevindkraftverken är i drift. När anläggningen avvecklas och vindkraftsverken monteras neråtergår landskapsbilden till den ursprungliga, såvida den inte under tiden påverkats av andrafaktorer.Begreppet landskapsbild kan sägas vara sammansatt av landskapets utseende ochupplevelsemässiga aspekter. Olika människor upplever landskapet olika eftersom de harolika bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar på sin omgivning, liksom olikapsykosociala värderingar.40 (av 52)

Vindkraftverken kommer att synas från flera platser i omnejden med relativt fri sikt. Vissamänniskor anser att vindkraftverk är oattraktiva och att de förstör landskapsbilden, medanandra tycker att de är vackra och är synonymer till bland annat miljöhänsyn, framtidstro ochen hållbar utveckling. Landskapet runt oss har till stor del påverkats av människan sedan långtid tillbaka, detta är ofrånkomligt, och landskapet i ett hållbart samhälle kommer att seannorlunda ut än det landskap vi lever i idag.5.9.1 PSYKOSOCIALA VÄRDERINGARDet är inte entydigt vad som är att betrakta som en visuell störning från envindkraftsanläggning. Betraktarens personliga inställning till vindkraft, grundad på blandannat etiska, ekonomiska och sociala faktorer utgör ett filter varigenom man bedömer ochvärderar det man ser. Det som av en person upplevs som något fult och onödigt kan för enannan vara vackert och funktionellt. Helt klart är dock att vindkraftverk har en stor visuellkraft som det kan vara svårt att bortse från.Den visuella påverkan på omgivningen och landskapet är svårbedömd och bör ägnas särskildomsorg. Området kring den planerade vindkraftsetableringen är i huvudsak kuperatskogslandskap, med mindre områden av öppen mark insprängda. I skogsområdena kan mananta att den visuella inverkan inte är så stor på en given tidpunkt, men över tid är inverkansvårbedömd eftersom skogen avverkas efterhand. Nationellt finns inte så mycket erfarenhetav vindkraft i skogstrakter eftersom denna typ av etablering har blivit aktuell först efter desenaste vindkarteringarna från 2006 och 2007. Man kan dock anta att den visuellastörningen i skogstrakter blir mindre än i kust- och slättrakter därför att det helt enkelt ärsämre siktförhållanden. Däremot kan effekten av ovarsamt utplacerade vindkraftverk blidesto mer dramatisk när landskapet plötsligt öppnar sig.Man ska också ha i minnet att människan i alla tider har påverkat sin omgivning. Det vi idagligt tal kallar orörd natur är resultatet av århundraden av mänsklig påverkan ochutnyttjande av naturresurserna. En etablering av vindkraft är inte oåterkallelig i sammabemärkelse som till exempel en berg- eller grustäkt är. En genomtänkt och välplaneradplacering av vindkraft kan på sikt upplevas som ett positivt inslag i kulturlandskapet ochspegla den tid som vi lever i. Det som gör att vindkraften avviker från andra stora objekt ilandskapet är dess rörelse. Även om de upptar en liten del av synfältet kan de roterandevingarna dra till sig uppmärksamheten.5.9.2 PÅVERKANDE FAKTORERNärheten till vindkraftverket, höjden, liksom antalet verk är alla faktorer som definierar hurstor del av synfältet som påverkas av vindkraftverk. Utredningar visar att ett stört synfältsom i vertikalled överstiger 8 till 9 grader utgör ett slags tröskelvärde för när det uppstår ensituation där vindkraftverket utövar en dominans. 8 till 9 grader motsvarar för 100 meterstornhöjd ett avstånd på 630 till 710 meter, och för ett 80 meters torn ett avstånd på 500 till570 meter. Det sammanfaller alltså ungefär med ljudutbredningens 40 dB(A)-gräns. Pålängre avstånd syns vindkraftverket utan att dominera för att efter cirka 10 kilometer smältain i landskapet.Utöver dessa någorlunda kvantifierbara faktorer förekommer en rad andra visuella aspekter41 (av 52)

som är mycket svårare att kvantifiera, men som kan påverka störningsgraden i bäggeriktningarna. Sådana aspekter är till exempel:Landskapliga faktorer (landskapstyp, förekomst av förgrund och/eller bakgrund).Kupering och vegetation (förekomst av element som delvis döljer vindkraftverken etc.).Skalförhållanden (vindkraftverkets relativa storlek i förhållande till andralandskapselement).Design (vindkraftverkets enskilda design och inpassning till landskapet).Betraktelsesituation.Väderstreck och ljusförhållanden.5.9.3 ÅTGÄRDERForskning pågår inom området landskapsbildspåverkan, för att utreda hur man skulle kunnaminska en eventuell negativ påverkan för de kringboende. Lantbrukare vill i regel utnyttjanaturens resurser effektivt och betraktar sin omgivning som ett produktionslandskap. De harockså sin försörjning att tänka på. Turister och fritidsboende betraktar oftast landskapet somett vykort som ska ge estetiska, och andra, upplevelser. Vidare kan upplevelser och åsikterförändras över tiden genom att människan vänjer sig och börjar betrakta vindkraftverkensom självklara och värdefulla inslag i landskapet.När ett vindkraftverk är uttjänat plockas det ned, varvid närmiljön återställs.Det är som sagt svårt att åtgärda att vindkraftverk syns. Vad som kan göras är att se till attdet som syns är så estetiskt tilltalande ut som möjligt. Vindkraftsverken kommer att varamålade i en ljus vit/grå nyans och vara av samma modell. De förväntas därmed framstå somen homogen grupp. Avståndet mellan vindkraftverken och de närmast liggande permanentellerfritidsbostäderna har maximerats vid anläggningen. Det minsta avståndet mellanvindkraftverkverk och hus blir cirka 1,18 km.I ett försök att kvantifiera den visuella påverka som den planerade vindkraftanläggningenkommer medföra på sin omgivning, har en rad fotoillustrationer tagits fram från olika platseri närområdet. Se bilaga 9 för Fotoillustrationer och fotoplatser.5.9.4 SLUTSATSERDet är svårt att förutsäga vilka faktorer som definierar störningsupplevelsen från en vissvindkraftsetablering, då detta skiftar från plats till plats, och dessutom är mycket subjektivt. Imycket renodlade situationer, såsom i utpräglat flacka och storskaliga slättlandskap, kan detvara lättare att kvantifiera och förutse den visuella störningen än i ett småbrutet, kuperatoch komplext landskap.Uppfattningen att vindkraftverk är kraftigt störande är en avtagande inställning. Gamlanegativa värderingar, baserade i stor del på den tidigare starkaste störningsfaktorn,nämligen bullret, är på väg att försvinna till följd av att moderna vindkraftverk har kraftigtreducerad ljudbild. Dessutom har Sverige som land blivit betydligt mer medvetet om viktenatt ställa om landets energisystem mot det förnybara. Vindkraft är numera en allmänt kändföreteelse, vars fördelar uppmärksammas av fler och fler människor.42 (av 52)

Tidigare etablerade vindkraftverk har på vissa håll blivit utflyktsmål som drar besökare tillområdet. Förbättrade vägar och nya vägar kommer att medföra ökad tillgänglighet tillområdet. Varken vindkraftverket eller anläggningsområdet som helhet kommer attinhägnas.5.10 OMRÅDEN ENLIGT 7 KAPITLET MILJÖBALKENOmrådet är inte till någon del förlagt på sådant skyddat område som avses i 7 kapitletmiljöbalken.5.11 NATURA 2000-OMRÅDENEtt nytt tillståndskrav har införts i miljöbalken, vilket innebär att det är förbjudet att utantillstånd bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljöni Natura 2000-områden. Med Natura 2000-områden avses sådana områden som förtecknatsav sådana skäl som anges i 7 kapitlet 27 § miljöbalken. Den planerade anläggningen liggerinte i, eller i närheten av, något Natura 2000-område.5.12 OMRÅDE FÖR RENNÄRINGAv bilden nedan framgår att vindkraftanläggningen har mycket begränsad yta i förhållandetill omfattande områden för rennäring med betesmark och vandringsled. anläggningen ärockså belägen på relativt stort avstånd, omkring tolv km från rennäringsområdet.Figur 10. Karta med Nallkullens vindkraftsanläggning markerad (i övre högra delen) tillsammans med Riksintresse Rennäring.43 (av 52)

6 SKYDDSOMRÅDEN OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT6.1 SÄKERHETRisker för olyckor förbundna med vindkraftverk kan förekomma genom att material kastasiväg, eller att eld efter exempelvis blixtnedslag kan spridas. Risken är naturligtvis beroendeav avståndet mellan den plats där vindkraftverket uppförs och bebyggelse och andraområden där människor frekvent rör sig.6.1.1 FAKTA OCH ERFARENHETERDet finns inget hinder för att befinna sig i närheten av vindkraftverken annat än vid kraftigisbildning. Om vingvärmen skulle sluta fungera kan is skapas på vingarna i samband meddimma, underkylt regn eller dylika förhållanden i kombination med temperaturer nära 0 °C.Om vindkraftverkens vingar beläggs med större mängder is stannar verket till följd avvarning för vibrationer från obalans. Detta sker via en vibrationsavkännare, som automatisktstänger av vindkraftverket vid en viss vibrationsnivå. Om vindkraftverket undantagsvis inteskulle stanna vid isbeläggning på vingarna, då endast lite is förekommer och ingen obalansuppstår, har det av erfarenhet visat sig att isen på sin höjd landar 200 meter från verket.Möjlighet finns även att installera isavkännare på maskinhusets tak om problem skulleuppstå dock ser bolaget inga direkt hot om isbildning av is på vingarna eftersom vingvärmekommer att installeras på dessa verk.Det finns rapporter om att vingar och delar från vingar har lossnat, samt om brand imaskinhus, men sådant är sällsynt. Någon anmäld olycka med människa i ett sådant fall harinte registrerats.Olyckor som orsakar utsläpp av oljor i maskinhus och torn kan förekomma. Dock ärvindkraftverket konstruerat så att inga oljor eller vätskor kan rinna ut ur verket till naturen,utan de hamnar i botten av verket eller stannar kvar i maskinhuset. Vindkraftanläggningenkommer att ha ett serviceavtal som kontrollerar att all den olja som byts ut i varjevindkraftverk lämnas på av kommunen anvisad plats för spilloljor och övriga kemiskaprodukter.Den största olycksrisken, vilken ej kan bortses från, föreligger under byggnationen avvindkraftverket. Olyckor med personal som servar eller reparerar vindkraftverk harförekommit. Rigida säkerhetsrutiner ska iakttas vid byggnationsarbetet.6.1.2 ÅTGÄRDERVid varje vindkraftsanläggning finns utrustning för brandsläckning. För att inte olja ska läckaut i naturen finns även spilloljetråg inuti vindkraftverken. Om vindkraftverkens vingarbeläggs med större mängder is stannar verket till följd av varning för vibrationer frånobalans. Möjlighet finns även att installera isavkännare på masthusets tak om problem skulleuppstå. Extra noggrann tillsyn kommer att ske av tillsynsman i närområdet vid väderlek dåeventuell risk för isbildning föreligger. När vägarna till vindkraftverken vintertid blir snötäcktkommer de att snöröjas så att service och tillsyn kan upprätthållas för erforderlig säkerhet.44 (av 52)

6.1.3 SLUTSATSERMed tanke på gjorda åtaganden och införskaffade erfarenheter och kunskaper om olyckor isamband med vindkraftverk, bedöms ingen större risk för olyckor. Samma slutsats gälleräven om området sedan vindkraftverken kommit på plats skulle få fler besökare.Genom det planerade avståndet till närmaste bebyggelse och den omständigheten attrelativt få människor rör sig i området, samt i och med de villkor som föreslås nedan (rubrik7.4 ”Säkerhet”) bedöms risken för olyckor till följd av den ansökta verksamheten varaminimerad.6.2 LOKAL TILLSYNSMANVindkraftverken kommer att skötas ochservas lokalt av specialutbildad personalsom arbetar i närområdet. Tillsynsmankommer att utbildas på, och vara i direktkontakt med, vindkraftverkens datorer,vilket gör att denne kan stoppa driftenomedelbart om så skulle behövas.Vindkraftsverken kan även stängas av viaen mobiltelefon. Vindkraftverkets datorstyr vindkraftverket genom att kontrolleracirka 300 punkter en gång per sekund. Omnågot är fel bromsas vindkraftverket och stannar. Inom en minut försöker datorn återstartavindkraftverket för att kontrollera om felet kvarstår. Larm om eventuella driftsstörningarsker även via mobiltelefon eller fax från vindkraftverkets dator, vilket gör att jourhavandetillsynsman alltid kan nås av det larmande vindkraftverket.6.3 ÅSKA, BRAND OCH UTSLÄPP TILL NATURENÅskledare finns i vindkraftverket, från mark ända ut till vingspetsarna. Skador på grund avblixtnedslag är vanligen begränsade till elektroniken i verket. Skulle skada inträffa bromsasverket genast och stannar.Brandfaran i vindkraftverket är ytterst liten. Elkablar och olja är brännbara ämnen. Ävenglasfiber, som finns i maskinhus och vingar, är brännbart. Tornet är byggt i stål. Historisktsett är brand i ett vindkraftverk mycket ovanligt.Kemiska produkter utgörs av olja i växellåda och i hydraulikstationen, båda belägna imaskinhuset. Om något tekniskt missöde skulle leda till att olja läcker ut samlas det upp pågolvet i maskinhuset eller på golvet i tornets botten utan vidare läckage till den yttre miljön.6.4 EGENKONTROLLVäktaren Vind kommer att kontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser omegenkontroll. Väktaren Vind kommer att inlämna ett förslag till kontrollprogram.45 (av 52)

6.5 MILJÖRAPPORTÅrlig miljörapport kommer att inlämnas till Sollefteå kommun.7 VILLKORSDISKUSSION7.1 SKUGGOR OCH REFLEXERI Sverige har det vuxit fram en praxis i skugghänsyn baserad på den statliga utredningen”Rätt plats för vindkraft” (SOU 1999:75). I denna utredning anges att en reell skuggtid påhögst 8 timmar per år bör vara rimlig högsta störningsnivå. Med den reella skuggtidenmenas den summerade tid under vilken periodiska skuggeffekter uppträder.Enligt beräkningar gjorda i programmet WindPro så kommer inget närliggande bostads- ellerfritidshus att utsättas för mer än 8 timmars förväntad skuggtid. Se bilaga 6, Skuggutredning.Skulle skuggeffekt ske från något av vindkraftverken och upplevas som störande kanvindkraftverken utrustas med ett ljusrelä/solventil som automatiskt känner av när solenskiner och skugga an uppstå, och som då stänger av vindkraftverket under denna period.Problemet med reflexer från rotorblad förekommer inte med dagens vindkraftverk, eftersombladen på moderna vindkraftverk är antireflexbehandlade.7.2 LJUDDe riktvärden som tillämpas för bedömning av ljud utomhus från vindkraften är de somanges för industriverksamhet. Vid bedömningen har i de flesta fall nattvärdet 40 dB(A)utomhus vid bostäder angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Stipulerade nivåerkommer inte att överskridas kring anläggningen. En praktisk ljudmätning kan utföras efterdet att vindkraftverken byggts, för att kontrollera att ingen gräns överskrids. Om ettvindkraftverk skulle utsätta något fritids- eller bostadshus för mer än 40 dB(A) så kan detförorsakande vindkraftverkets effekt ställas ned varpå ljudbilden då minskas. Se bilaga 4 förljudutredning.7.3 LANDSKAPSBILDENVindkraftverken kommer, i och med att de är höga byggnadsverk, att synas i mer ellermindre omfattning från olika håll. Rättsregler saknas för hur vindkraftverk respektivegruppstationer av vindkraftverk ska utformas för att begränsa påverkan på landskapsbilden.Ingen reklam kommer att tillåtas på vindkraftverken, förutom leverantörens eller ägarenslogotyp/namn på maskinhuset.7.4 SÄKERHETNågot villkor om skyddsavstånd till närmaste bostad torde ej vara erforderligt. I övrigtföreslår sökanden en rad villkor, vilka alla har till syfte att minimera risken för skada på ocholägenhet för personer som vistas inom området.46 (av 52)

7.5 RENNÄRINGENSkall området användas som vinterbete under de olika vinterbetessäsongerna skall bolagetoch samerna rådgöra om eventuella åtgärder som behövs för att underlätta renbetet.Förslag till villkor och bemyndiganden anges enligt följande:1. Vindkraftverken ska utplaceras i överensstämmelse med vad som anges i ansökan, inom50 meter när.2. Samtliga vindkraftverk ska ges en enhetlig utformning och färgsättning.3. Vindkraftverken ska utrustas med åskledare.4. Vindkraftverken ska utrustas med vibrationsskydd.5. Vindkraftverken skall vara försedda med vingvärme.6. Vindkraftverken skall vara föremål för extra tillsyn, då risk för isbildning föreligger.7. Vindkraftverken skall förses med isavkännare eller motsvarande utrustning och skallstängas av då isbildning på rotorbladen konstateras i sådan omfattning att risk för iskastföreligger, utifall vingvärmen skulle sluta fungera.8. Sökanden skall tillse att varningsskyltar, som varnar för nedfallande is vintertid sätts upppå lämpliga platser kring vindkraftverken i samarbete med tillsynsmyndigheten.8. Vindkraftverken ska utrustas med en stoppfunktion, vilken medför att dessa stannarautomatiskt vid vindstyrkor som överstiger 25 meter per sekund under 10 minuterrespektive vid temperaturer under -30 °C.9. Ljudnivån vid närmaste bostadshus får ej utomhus överstiga 40 dB(A).10. Skuggor för närliggande bostäder får ej överstiga 8 timmar reell skuggtid per år.11. Samråd med samerna skall årligen hållas inför vinterbetessäsongen.8 NOLLALTERNATIVETNollalternativet - scenariot för det fall att vindkraftverken inte byggs - skulle innebära störreutsläpp av kol, koldioxid, svaveldioxid och kvävedioxider från koleldade kraftverk. Ommotsvarande produktion av elenergi skulle ske i ett kärnkraftverk skulle ökad brytning avuran ske och det radioaktiva avfallet skulle öka.Nollalternativet skulle därmed innebära större mängd brytning av kol och uran,bränsletransporter samt spridning av aska och slagg.Även andra sätt att producera ny elektrisk energi ger större miljöpåverkan. Motsvarandemängd el skulle till exempel kunna produceras med någon form av förbränningsanläggning.Oavsett vilket bränsle som väljs skulle emissionerna att bli betydligt mer komplexa ochomfattande. Förnybara energikällor, därtill vindkraft, är inte helt och hållet utsläppsfria ochförorsakar vissa miljökonsekvenser.Ofta ersätter vindkraften fossilbaserad värmekraftproduktion, vilket innebär en reduktion avutsläpp av för klimatet skadliga ämnen. Hela vindkraftsanläggningens 6 verk (4 med befintligtbygglov) förväntas producera omkring 40 GWh förnybar energi per år, varav de två nuansökta vindkraftverken ca 18 GWh. Om all den nettoenergi den planerade47 (av 52)

vindkraftsanläggningen skulle tillföra ersätter fossileldad värmekraft, innebär dettareduktioner av utsläpp enligt figuren nedan.Den nytta som den ansökta verksamheten kommer att bidra med kommer vid ettnollalternativ att gå förlorad. Om vindkraftverken inte byggs kommer troligen den energinsom skulle ha utvunnits produceras genom omvandling av icke förnyelsebar energi. En sådanenergiproduktion är inte förenlig med ett antal av de av riksdagen antagnamiljökvalitetsmålen.8.1 EXTERNA KOSTNADERDen summa som konsumenter betalar på elräkningen innefattar inte alla de externakostnader som energiproduktionen medför. Med externa kostnader menas kostnader somär associerade med försämring av människors hälsa till följd av lokala föroreningar ellerglobal uppvärmning. Inte heller är elpriserna beräknade utifrån vilka risker som associerasmed framtagningen av energin. Om dessa externa kostnader skulle läggas in i det priskonsumenten betalar så skulle elektricitet från sol- och vindkraft klart vara de billigastealternativen.Förnybara energikällor, därtill vindkraft, är inte helt och hållet utsläppsfria och förorsakarvissa miljökonsekvenser. Därtillhör bland annat upptagning avlandområden, visuell påverkan pålandskapet samt produktionen avmaterialet till självavindkraftverket.Nedan visas en jämförelse av deexterna kostnaderna för olikaenergislag. De externakostnaderna kommer att blihögre, vid framtagning av energinpå andra tillvägagångssätt.48 (av 52)Figur 11. Källa: G8 Renewable Energy Task Force.

8.2 REGIONALA EFFEKTERFörutom de tveksamt positiva globala effekter den föreslagna vindkraftsetableringen medförvid en etablering av vindkraftverk tillkommer en rad regionala effekter.Till de regionala effekterna hör lokalt producerad energi med minimala transportförluster,möjlighet till industri med byggnation av torndelar, fundament med mera,utsläppsminskning, jobbtillfällen inom bygg- och serviceverksamhet. Vindkraft är enligtvindkraftspropositionen (Prop. 2005/06:143) en lantbruksnäring, vilket betyder attfastighetsägarna ges en betydande intäkt, varpå även skatteintäkter ökar för kommunen.Detta medför även att decentraliseringen ökar genom de direkta och indirekta ekonomiskaeffekter som kommer till följd av en vindkraftsetablering.Om anläggningen inte byggs kommer bygden gå miste om dessa positiva regionala effekter.Till detta är det viktigt att vikta andra lokala effekter så som landskapsbildspåverkan och enviss ljudpåverkan noggrant vägs in. Nollalternativet innebär att landskapsbilden inteförändras. I det direkta närområdet kommer även ljudnivåerna i området att förblioförändrade.9 GENERELLA SLUTSATSERBedömningen är att alla tänkbara aspekter av en framtida etablering av de aktuellavindkraftverken har utretts när svar erhållits från berörda remissinstanser. Relevanttillgänglig information om området har införskaffats och noga analyserats för optimering av49 (av 52)

projektet. Optimeringen har lett till en projektutformning för maximal förväntadenergiutvinning med minimerade negativa konsekvenser för de närboende.Bolaget vill även framhålla Energimyndighetens yttrande från den 19 dec 2012 på ettremissyttrande på NordanVinds ansökan för Projekt Isbillen i Lungsjön på 4 verk, (LstVästernorrland 551-6256-12).”Sammantaget ställer sig Energimyndigheten positiv till projekt som kommer att ge ettvärdefullt tillskott av förnybar elenergi. Projektet ligger väl i linje med regeringensuttalanden om att utbyggnaden av vindkraft ska främjas och ges högre prioritet än tidigare.Mot bakgrund av detta och den nationella planeringsramen på 30 TWh till år2020 är ökadelproduktion från vindbruk ett nationellt intresse som måste få tillgång till mark- ochvattenområden. Vindbruk måste därmed också få synas i samhället, samtidigt sometableringen ska ske i balans med andra intressen” .Den ansökta verksamheten står i överensstämmelse med miljöbalkens mål om en ekologiskthållbar samhällsutveckling, med regeringens mål om 30 TWh vindkraft till år 2020, och medEU:s mål om 20 procent förnybar energi till år 2020.Väktaren Vind finner att bolaget har tagit det ansvar och den hänsyn som krävs för attskydda människor, hälsa och miljö från störningar med mera. Därmed bedöms att bygglovbör kunna beviljas för verksamheten. Väktaren Vind anhåller om att beslut i ärendetmeddelas senast 2013-03-25 allt enligt Plan o Bygglagen. Om detta ej är möjligt önskarVäktaren Vind underrättelse härom.10 REFERENSERAhlén, I. (2004) Fladdermusfauna i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004.BEWA, The British Wind Energy Association, 2008, www.bewa.com.Boverket, 2009, Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnäravattenområden. ISBN-nummer: 978-91-86045-27-2Danell, Ö., Danielsson, I. E. (2001) Utbyggnaden av Mauken/Blåtind skjut- och övningsfält –Värdering av renskötselmässiga konsekvenser och förslag till åtgärder.Elforsk rapport 04:13. Elforsk (2004) Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning,iskast och avisning.Energi- and Miljødata, (EMD), 2008, www.emd.dkEnergimyndigheten (2007a) Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020. ER 2007:45. ISSN 1403-1892.Energimyndigheten (2007b) Vindkraft - Tillståndsprocessen och kunskapsläget – Handläggare.ET2007:08.Energimyndigheten, 2007, Vindkraft – Bygga och ansluta större vindkraftverk.50 (av 52)

G8 Renewable Energy Task Force, Chairmen’s Report, July 2001.Intergovernal Panel of Climate Change, (IPCC), 2009, www.ipcc.ch.Larsen, M. (2003-2010) Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län – en pilotstudie.Livscykelanalys för Vattenfalls elproduktion, 1996.Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2007, Svensson, Sven- Arne och Kristoffersson, Linda: Inventeringav fladdermöss i Västernorrlands län 2007.Miljödepartementets förordning (2004:675).Naturvårdsverket, 2012, Rapport 6499; Jan Olof Helldin, Jens Jung, Wiebke Neumann,Mattias Olsson, Anna Skarin, Fredrik Widemo: Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur.Naturvårdsverket, 2011, Rapport 6467; Jens Rydell, Henri Engström, Anders Hedenström,Jesper Kyed Larsen, Jan Pettersson & Martin Green: Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss.Naturvårdsverket (2010) Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport 6241.Naturvårdsverket, 2007, Rapport 5748, Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade isödra Skandinavien.Naturvårdsverket, 2007, Rapport 5764, Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv.Naturvårdsverket, 2008, Vindval, Vindkraftens miljöpåverkan, ISBN 978-91-620-8310-6.Naturvårdsverket, 2006, Vindens kraft, ISBN 91-620-8274-4.Naturvårdsverket, 2005 a, Val av plats för vindkraftsetableringar.Naturvårdsverket, 2005 b, Vindkraft på land.Nilsson, M.E. Gösta Bluhm, G. (2011) Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet;Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponeringoch hälsoeffekter.Lahall, J-P. (1999) Svensk rennäring. Svenska Samernas Riksförbund.Näringsdepartementet, 2006, Vindkraftsproposition ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ettlivskraftigt vindbruk” (Prop. 2005/06:143)Planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar i Västernorrlands län. 2006-06-29, Dnr 400-9706-06.Räddningsverket (2007) Nya olycksrisker i ett framtida energisystem - Nya olycksrisker som kanuppstå i ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem. ISBN 978-91-7253-351-6.SNF/Miljöfakta från vindkraftutredningen, SOU 1999:75.51 (av 52)

Skogsstyrelsen, (SVO), 2009, Skogens Pärlor, www.svo.seSollefteå kommun, ” Vindbruk i Sollefteå kommun”, 2008.Strålskyddsmyndigheten, 2009, www.stralsakerhetsmyndigheten.seSveriges geologiska undersökning, (SGU), 2009, berggrunds- och jordartskarta. www.sgu.seTarsiger Natur (2011). Bedömning av kumulativa effekter av vindkraftsutbyggnad i gränsområdetSollefteå, Ragunda och Strömsunds kommuner.Uppsala Universitet, 2006, Vindpotentialen i Sverige, Version 2007.Vindval (2008a) Vindkraftens miljöpåverkan. Resultat från forskning 2005–2007 inomkunskapsprogrammet Vindval. ISBN 978-91-620-8310-6.Vindval (2008b) Erfarenheter av vindkraftsetablering Förankring, acceptans och motstånd. Rapport5866.Väktaren Vind ABHans-Erik Flodin52 (av 52)