Aktum nr 4 - Umeå universitet

AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET MAJ 4/2001aktumDålig och braarbetsmiljövid universitetet

Aktum i ny kostymDet nya numret av Aktum du håller i din hand är ovanligt nytt. Sen jag tillträdderedaktörstjänsten i januari har jag tillsammans med redaktionen ochredaktionsrådet kläckt några nya idéer, idéer som alla syftar till att göra personaltidningenAktum mer till personalens tidning. Tiden är inne att sjösätta några avidéerna.Omslagsbild Erika LidénDe första förändringarna märkte du nog innan du ens vände det första bladet,nämligen formatet och layouten. Aktum har fått en ny kostym. Och kostymenska vi fylla med bra reportage om dig och din arbetsplats. Här finns givetvisutrymme för dialog; jag tror att resultatet blir bäst om du talar om för oss vadsom verkligen är intressant och viktigt för dig, till exempel genom att e-postaeller ringa in tips till oss på redaktionen.aktumAKTUELLT VIDUMEÅ UNIVERSITETMAJ 4/2001Ansvarig utgivare Ulla NordlinderRedaktör Jonas Ericsontel 090-786 99 45Aktum@adm.umu.sejonas.ericson@adm.umu.seAdressInformationsenhetenUmeå universitet901 87 Umeåwww.umu.seTel 090-786 50 00 (vx)Fax 090-786 99 95RedaktionJonas EricsonStefan LybeckCarina DahlbergRedaktionsrådKristina SjögrenCamilla NorrbinBarbro RenkelGunnel GrelssonTommy EricssonDan FrostKjell GrankvistJan MannbergEtt annat bra sätt att vara med och forma tidningen är att skriva på den nyadebattsidan. Tyck till i korta ordalag om vad som helst som rör vår gemensammaarbetsplats. Den som vill får vara anonym. Tanken är att sidan ska fungera somen anslagstavla för alla anställda.I det här numret fokuserar vi på vår arbetsmiljö. Det har pratats och skrivits enhel del om den både i media och runt fikaborden på sistone och Aktum villockså göra ett debattinlägg. Undersökningar visar att några av de stora bovarnai dramat är stressen och konkurrensen på jobbet. Men medias bild avuniversitetet som dålig arbetsplats nyanseras av faktumet att här ocksåfinns arbetsplatser där personalen mår bra och inte drabbaslika hårt av stress och konkurrens.Det är också Aktumpremiär för vår reportageserie Runt Fikabordetoch för vår enkät Apropå. Vi har vässat näst sista sidanmed en serie och ett korsord, vi lyfter blicken och tar en tittpå vår universitetsomvärld och vi frågar oss vad som händesen. En annan nyhet är ju att Aktum har fått en ny ledarskribent.Jonas Ericson, redaktörjonas.ericson@adm.umu.seTipsa gärna redaktionen!Layout Ateljé 293, Umeå universitetRepro Umerepro Bild & MediaTryck Tryckeri CityUpplaga 7 5002 AKTUM • MAJ 4/2001

Kraftigt minskat söktryckAntalet sökande till fristående kurser har minskat med25 procent jämfört med i fjol. Översatt i antal sökandeinnebär det en minskning med 4 300 personer jämförtmed förra året och med 5 300 sökande jämfört med 1999.1999 sökte 15 800 personer fristående kurser, -00 vardet 14 500 sökande och i år är det 10 500.Antalet gymnasister som väljer att läsa friståendekurser direkt efter gymnasiet har också minskat kraftigt.-99 sökte 1 400 nyexaminerade gymnasister, förra året700 och i år endast 400.Det finns ännu inga siffror över söktrycket till programmen.Man vet att för landet i stort har antalet ansökningarminskat med sex procent.Det minskade söktrycket kan bland annat förklarasmed att den förbättrade konjunkturen gett ungdomar fleralternativ till utbildning, den demografiska bilden,19-åringarna tillhör en liten barnkull, och att allt färre går utgymnasieskolan med behörighet till högskolan. Enligten SCB-undersökning är intresset för fortsatta studierefter gymnasiet minst i Norrland.Vid universitetsstyrelsens nästa sammanträde, den 7juni, kommer konsekvenserna av det minskade söktrycketatt belysas.Fyra miljoner tillhjärnforskningUniversitetsstyrelsen beslutade efter en anhållan frånprofessorerna Roland S Johansson och Lars Nyberg attanslå max 4 miljoner kronor till att bygga upp forskningsstödjandekompetens inom området fMRI. fMRI, functionalMagnetic Resonance Imaging, funktionell magnetiskresonansavbildning är ett expansivt område inomhjärnforskningen. Stiftelsen för strategisk forskning kommeratt avsätta 100 miljoner för en satsning på en centrumbildninginom området neurovetenskap, datavetenskapoch robotik.Enhet för externa relationerFrån och med den första juni hittas följande verksamheterunder en och samma enhet; EU:s strukturfonder ochramprogram, kampanjen Kunskap för Framtiden ochAlumniverksamheten. Namnet blir Enheten för ExternaRelationer.Bakgrunden är viljan att öka det finansiella stödet tillhögprioriterade områden inom universitetet, något somförutsätter kontinuerlig utveckling av relationerna mednäringsliv, organisationer och privatpersoner.från ledningencarina.dahlberg@adm.umu.seJa till ny JämställdhetspolicyFörslaget till jämställdhetspolicy bordlades vid förrastyrelsemötet. Orsaken var att en del styrelseledamötertolkade vissa av policyns att-satser som en överideologisom skulle inverka på den akademiska friheten och styrautbildningen och forskningen.Styrelsens ordförande, Lars Anell, fick i uppdrag attfinna en formulering som hela styrelsen skulle ställa sigbakom, vilket den också gjorde vid senaste mötet. I detnya policyförslaget har bland annat formuleringen omgenusvetenskapens betydelse för universitetetsjämställdhetspolicy stärkts.Fortbildningsprogramför forskarutbildareUniversitetspedagogiskt centrum, UPC, får 700 000 kronortill utveckling av ett program för utbildning av forskarutbildarevid Umeå universitet. Medlen tas ur ramen förkompetenshöjning och rekrytering. Därmed har de avsatta80 miljonerna fördelats.Nya rutiner för lärares semesterAvtal har träffats mellan universitetet och personalorganisationernaSACO/S, Sveriges Läkarförbund, OFR/S ochSEKO civil om förändrade rutiner för lärares semester.Avtalet gäller redan från i år och avtalet med rutinbeskrivningarfinns tillgänglig på löneadministrativaenhetens hemsida: www.umu.se/loneadm/umu_internt/index.htmlSamverkans husUnder påsken kom besked från beslutsdelegationen förmål 1 att de inte kommer att bevilja pengar till Samverkanshuset.Universitetet har sedan tidigare fått 10 miljoner avKempestiftelserna till huset. Rektor förklarade att hankommer att fortsätta arbetet med att hitta andra externafinansieringskällor eftersom huset är en viktig komponentinom den tredje uppgiften. Styrelsen uttalade sittstöd för rektors fortsatta arbete i frågan.AKTUM • MAJ 4/2001 3

V A V Å R ARBETSMILJÖArbetsmiljön på Umeå universitet har varit i rampljuset den senaste tiden,ett resultat av att både vi själva och media har placerat den där.Undersökningar visar att den helt enkelt är dålig på vissa håll och attalltför mycket stress har lett till många och långa sjukskrivningar.Det handlar om vår ArbetsmiljöTEXT JONAS ERICSON FOTO ERIKA LIDÉNMarianne Åsell och Mats Molinvid Universitetshälsan märker attalltfler sjukskriver sig på grundav stress. Ofta är det konkurrensoch tidsbrist som får oss att mådåligt, många lärare och forskareupplever att alltmer ska presteraspå allt kortare tid.Men det finns också exempelinom universitetets väggar därarbetet kommit långt för att förebyggastressrelaterade sjukdomar.Det finns institutioner medinternationellt framgångsrikaforskare som har normala arbetstider,där personalen hämtar sinabarn på dagis och där ledningenuppmuntrar sina doktoranderatt odla sina fritidsintressen ochgöra annat än att arbeta.Billy Ehn har väckt en del uppmärksamhetmed sin senaste bokUniversitetet som arbetsplats –Reflektioner kring ledarskap ochkollegial professionalism. Hanskriver att universiteten traditionelltgår i bräschen för kunskap,förnuft och utvecklingstänkande,men inte alltid applicerarden nyvunna kunskapen på deanställdas arbetsförhållanden.Kritiskt tänkande är ett honnörsord,men när det gäller den egnabakgården, universitetet som arbetsplats,är inte alltid viljan attifrågasätta lika stark.– Jag tror att lärare och forskareibland har svårigheter medatt se universitetet som en arbetsplats,med allt vad det innebär.Institutionen blir i stället mersom ett kompisgäng med gemensammaintellektuella intressen –eller som en otrevlig plats för fiendskapoch utstötning. Vi borde blibättre på att analysera och rätta tillvåra egna arbetsförhållanden, tillexempel när det gäller samarbete,jämställdhet och demokrati. Dethär är ju något som man jobbarambitiöst med på många andrahåll och vi har mycket att lära. Omarbetsglädjen hotas drabbar det allagoda planer för vetenskaplig ochpedagogisk framgång, säger BillyEhn.Det nya diskussionsforumet påwebbens anställdasida är ett nyttverktyg för att förbättra vår arbetsmiljö.Här kan alla anställda lämnasynpunkter, tips, förslag och ställafrågor som rör arbetsmiljön.– Någon gång under höstenska materialet sammanställas ochbilda underlag för miljöförbättrandeåtgärder, säger personalkonsulentAnders Sjöström.Forumet startade i slutet av marsmen inledningsvis har det varitskralt med diskuterandet.Anders Sjöström säger attmånga studier pekar på sammaproblem i arbetsmiljöfrågor: Dåligamöjligheter till återkopplingför den anställde, otryggtarbetsklimat, otydliga målsättningarmed det egna arbetet, enför liten frihet att påverka arbetssituationenoch en ledning sominte insett detta; faktorer som enny undersökning här på universitetetbekräftar.Universitetshälsan gjorde påuppdrag av teknisk/naturvetenskapligfakultet en undersökningi mars/april. De intervjuade tioanställda som uppgav att de måddedåligt och tio som uppgav att demådde bra. Resultatet visade att deovan nämnda faktorerna har storbetydelse för den som vill må brapå jobbet.Anders Sjöström berättarockså om ett pågående projektsom handlar om så kallade långtidsfriska.– Med långtidsfriska menasanställda som inte haft några sjukdagarde två senaste åren. Just nupågår arbetet med att sammanställastatistiken kring detta, så änså länge är det för tidigt att dranågra slutsatser utifrån materialet.Anders betonar att det är intressantatt vända på steken, att intebara stirra sig blind på de långtidssjukskrivnaoch orsakernabakom detta, utan också att undersökavilka arbetsmiljöfaktorersom bidrar till att vissa anställdasällan eller aldrig är sjuka.Liknande undersökningar hargjorts på andra håll, till exempelpå Stora Enso kartongbruk utanförAvesta. Och de slutsatser StoraEnsos företagsläkare JohnnyJohnsson drog passar bra in i denbild som Anders Sjöström målar.Den långtidsfriske trivs på jobbeteftersom hon eller han bland annathar klara mål, möjlighet tillåterkoppling och ett fritt ochtryggt arbetsklimat.4 AKTUM • MAJ 4/2001

UNIVERSITETSHÄ LSAN:Stress och utmattningallt större problemUniversitetsvärlden präglas av tävling och konkurrens på många plan;lokalt, nationellt och internationellt. Detta skapar en speciell kultur påmånga arbetsplatser där många anställda, oftast kvinnor, drabbas avstressrelaterade sjukdomar och i värsta fall utmattningsdepression.– Behandling av stressrelateradesjukdomar, somexempelvis belastningsskadoroch utmattning,tar lång tid. Det handlarnästan alltid om att brytaett livslångt mönster, sägerMats Molin, socionom vidUniversitetshälsan.– De söker sig sedan till oss föratt få hjälp, inleder Mats Molinvid Universitetshälsan. Av den anledningenvill jag omedelbart sägaatt våra besökare/patienter inte ärrepresentativa för hela universitetet.Vi möter etturval från olikayrkeskategoriersom mår dåligtoch har problem,nästan alltid pågrund av stress.Problemen finnsför övrigt i helasamhället och därmedhos alla våra kunder.Mats Molin och hans kollegaMarianne Åsell berättar att novemberoch maj är de tyngstamånaderna.– I maj skall allt slutföras, alltskall bli klart; avhandlingar, ansökningar,uppsatser och rapporter.Samtidigt är ofta krafterna påväg att ebba ut och man orkarinte, till sin stora besvikelse, ökatempot på upploppet, förklararMarianne Åsell.Både Åsell och Molin betonaratt det under en treårsperiod variten klar ökning av de stressrelateradeproblemen bland lärareoch forskare.Svårigheten äratt den drabbadeär den siste somvill inse faran.Svårigheten är att den drabbadeär den siste som vill inse faran.Därför kommer reaktionen alltförsent och medför ibland djupadepressioner. Här har omgivningen,arbetskamrater och chefer,en viktig uppgift.Dialog ochåterkoppling kanmedföra att faranupptäcks i tid,fortsätter MarianneÅsell.– Att bli frisktar tid. Ofta handlardet om år föratt komma tillbaka i god form,menar Mats Molin. Det är fråganom att bryta livslånga mönster –och det görs naturligtvis inte underen två veckors sjukskrivning,för att sedan återgå till sin arbetsplatsdär allt är som tidigare.Marianne Åsell och Mats Molinpoängterar universitets- och högskolevärldensspeciella kultur ochklimat. Här råder, som vi alla vet,en atmosfär, en stämning, av tävlanoch konkurrens. En upptäckti ett laboratorium i Kalifornienkan skapa stress vid ett labb iUmeå. Kamperna om tjänster ochfinansiella anslag kan vara hårdaoch skoningslösa. På många institutionerarbetar personalen oftakvällar, nätter och ordet ledighetbär här en negativ klang.– Att då som ung ambitiösdoktorand våga bryta detta mönsterär definitivt inte lätt. Man villvara duktig och lojal genom attarbeta dygnet runt. Detta hardock i långa loppet ett myckethögt pris, betonar Marianne Åsell.Universitetshälsan har naturligtviskonstaterat att universitetetslärare mår allt sämre.Studentgrupperna blir större, resursernablir mindre. Ekvationengår helt enkelt inte ihop.– Främst är det de kvinnligalärarna som far illa. De berättaratt de känner ansvar, empati ochomsorg – och vill hjälpa sina studenterså mycket som möjligt.Men tiden räcker inte till. Köernaav hjälpsökande och frågande studenterutanför deras arbetsrumblir alltför långa, situationen alltförkrävande. Pressen kan ledafram till utmattning, säger Marianne, som också tillägger att dessakvinnliga lärare alltför sällan fårchans till återkoppling och erkännandeför sina insatser.– Många av universitetetskvinnliga lärare mårdåligt. De har alltförhöga krav på sig självaoch svårt att sättagränser, detta samtidigtsom resurserna blirmindre. Följden blir ialltför många fall negativstress och utmattning,konstaterar MarianneÅsell, företagssköterskavid Universitetshälsan.TEXT STEFAN LYBECKFOTO ROLF EKLUNDAKTUM • MAJ 4/2001 5

VV Å R ARBETSMILJÖATEXT CARINA DAHLBERG FOTO ROLF EKLUNDNågra resultatur enkäten• 92 procent vill fortsätta arbetavid universitetsservice• 92 procent trivs med sina arbetsuppgifter,lika många trivs medarbetskamraterna• 91 procent är nöjda med sinnärmaste arbetsledare• 90 procent tycker att stämningenär glad på arbetsplatsen• 87 procent känner till målen förenheten• 87 procent tycker att arbetet ärmeningsfullt• 85 procent är stolta över sitt arbete• 75 procent tycker att arbetet ärintressant• 76 procent tycker att arbetsledarnaär klara och tydliga• 47 procent vill bestämma mer hurarbetet ska planeras och utföras• 40 procent anser att de inte kanpåverka sitt arbete• 39 procent tycker att de inte har tillräckligtmed tid att göra ett bra jobb• 34 procent känner oro för framtidenDelaktighet skapar trivselNästan alla som jobbar vid universitetsservice trivs medsin arbetsmiljö. Resultatet från den enkätundersökning somnyligen presenterats visar på en mycket positiv upplevelseav arbetssituationen.– Jag tror att mycket handlar om ledarskap. Man måste tropå sina medarbetare och att de vill göra ett bra jobb, sägerSiv Olofsson, chef för universitetsservice.Enkätundersökningen är ett led iden målmedvetna satsningen påatt förbättra arbetsmiljön sompågått under en längre tid.– Vi har jobbat i många år medatt sätta upp mål för verksamhetenoch tydliggöra syftet med attvi finns vid universitetet, förklararSiv Olofsson.Som en röd tråd i arbetet harmöjligheten för den enskilde anställdeatt påverka sin arbetssituationlöpt. Delaktighet och vi-andaär andra nyckelord.Vid universitetsservice jobbarmånga olika yrkesgrupper: tryckeripersonal,formgivare, fotografer,IT-personal, serviceassistenter– som har kombinationstjänstersom lokalvårdare/skrivvakter/kontorister, lokalvårdare, säljare,– Jag tror att det betydermycket att det man görsom chef är ärligt menat.Att man kan skapaförtroende och bygga uppen vi-känsla, säger SivOlofsson.tekniker och ingenjörer samtrestaurangpersonal. De 25 enheternasom tillhör service drivs allasom någon form av resultatenheter.Arbetsmiljöenkäten utformadesi samarbete med Nils Erikssonsom forskar i arbetsmiljöfrågorvid sociologiska institutionen. Av240 utskickade enkäter besvarades206.– Vid presentationen av resultatetinför personalen sa NilsEriksson att han kände sig ovanatt redogöra för så positiva resultat,säger Siv Olofsson.På väldigt många frågor har 80procent eller fler av de svarandeuppgett sig vara nöjda.– Det tycker jag är kanonbra.Men det är klart att det finns frågorsom inte upplevs lika positivt.Många uppger till exempel att deär missnöjda med sin lön. 40 pro-cent anser att de inte kan påverkasitt arbete men 75 procent tyckeratt deras arbete är intressant.Enkäten avslöjar också att mångaanställda känner en oro för framtiden.– Var tredje oroar sig för framtidenoch lika många är oroligaför den egna resultatenhetens ekonomi.Det hänger förmodligenihop. På vissa enheter är det över50 procent av personalen somoroar sig, berättar Siv.Samtidigt är solidariteten mellande olika enheterna hög, 72procent säger att det är rätt attekonomiskt stötta andra enhetersom har negativa resultat.– Det skapar en trygghet somnog är ett uttryck för den vi-andavi jobbat med.Ett av svaren som glädjer Sivextra mycket är att 84 procentuppger att de inte är rädda för attföra fram sina åsikter.– Det är positivt med tanke påatt det sägs att personalen på universitetetblir allt tystare. Det ärockså roligt att 88 procent sägeratt de respekterar sina arbetskamrateroch arbetsledare.Enkätresultatet visar att detfinns skillnader mellan olika enheteri hur man upplever sin situationmen också skillnader mellankvinnor och män. Kvinnorna äröverlag mer nöjda.Trots det goda resultatet uppleverde anställda vid universitetsserviceinte att de är mindre tröttaeller har en bättre hälsa än andra.– Där ligger vi lika med resultatfrån övriga Sverige.Trots det är sjukskrivningsstatistikenväldigt låg. De anställdahar bara 8,1 sjukdagar igenomsnitt jämfört med Umeåkommun som har 28,1 dagar.Men Siv Olofsson tänker inteslå sig till ro med den goda statistiken.– Även om resultatet är brafinns det mycket som vi kan görabättre, konstaterar hon.6 AKTUM • MAJ 4/2001

– Vi får dagligen besök av medlemmar som vill prata omarbetsmiljöproblem, säger Eva Norling, SACO/SULF. De övrigafackliga representanterna håller med, under de senaste åren hardetta varit på agendan allt oftare. Arbetsmiljöproblem är ingennyhet för personalorganisationerna på Umeå universitet.Arbetsorganisationenmåste bli tydligareTEXT JONAS ERICSONFOTO ROLF EKLUNDSex representanter från tre personalorganisationersitter samlade, där finnsST-ATF, SEKO och SACO/SULF representerade.När medlemmar besöker dem för attprata om problem är orsaken ofta en ellerflera av följande tre:kommunikationsproblem,tidsbristoch otydlig organisationdär det intealltid är enkelt att sevilka arbetsuppgiftersom hör till vem.– En otydlig organisationskaparfrustration och leder i värsta fall tillmobbning, säger Inger Ehn Knobblock(SULF). När det råder oklarheter kringvem som egentligen ska göra vad på eninstitution, kan följden bli att någon anställdblir särskilt drabbad.– Eftersom personalorganisationer harrelativt få verktyg att arbeta med är det viktigtatt vi utnyttjar de resurser vi har,menar Ing-Marie Nilsson (ST-ATF). Vipåverkar på olika vis; personalorganisationernafinns ju representeradepå alla nivåer vid universitetet. Vi haräven regelbundna kontakter meduniversitetsledningen. Men Umeå ärkanske lite bättre rustat än andrauniversitetsorter eftersom flera av defackliga företrädarna även har centralauppdrag där inte minst kontakterna medLärare sätter oftalojalitet motstudenterna förelojalitet motsig självadepartement, politiker och Högskoleverkär betydelsefulla. Vi kan också drivaarbetsmiljöarbetet framåt genom atthävda arbetsmiljölagen. Vi hjälper naturligtvisockså enskilda medlemmar somvänder sig till oss.Men sorgligt noggår det ofta lång tidinnan medlemmen tarkontakt, något somberor på flera saker.– När det gäller lärarnatror jag att det hängerihop med att det är enstolt yrkeskår som sätterlojalitet mot studenterna före lojalitetmot sig själva, säger Inger EhnKnobblock. Därför tar det tid innan desöker hjälp, något som i förlängningenleder till en känsla av otillräcklighet ochi allra värsta fall till utbrändhet och sjukskrivning.Sarah Ljungquist (SULF) håller medoch säger att medlemmarna inte alltidtänker på att det faktiskt går att göranågot åt problemet.Flera undersökningar har visat påarbetsmiljöproblem, och Ing-Marie Nilsson(ST-ATF) säger att det nu är dags attgöra något åt det. Opinionsbildning ärett sätt att påverka politiker. Det kan ibästa fall ge ökade resurser till högskoleområdetoch på sikt förbättra de anställdassituation.Inger Ehn Knobblock, Anneli Jonsson, Sarah Ljungquist,Ing-Marie Nilsson, EvaLena Engberg och Eva Norling.– Utbildning är också viktigt, menarEvaLena Engberg (ST-ATF) och AnneliJonsson (SEKO). Arbetsmiljöombudenhar under en längre tid utbildats av personalorganisationerna.Nu kan vi med tillfredsställelsenotera att även prefekternasutbildning blivit obligatorisk. En diger listamed akademiska meriter ger inte, som bekant,med automatik en bra prefekt.Ing-Marie Nilsson, EvaLena Engbergoch Anneli Jonsson får stöd från de övriga,men Inger Ehn Knobblock påminnerom att en genomlysning av hela organisationenborde prioriteras.– Vi måste belysa hur universitetetsom arbetsplats är organiserad, helt enkeltför att tydliggöra arbetsuppgifter ochansvar. Jag tycker att det bör bli arbetsgivarensnästa steg för att komma vidarei arbetsmiljöarbetet.AKTUM • MAJ 4/2001 7

N UNYTT FRÅ N UNIVERSITETSVÄ RLDENKTH är bästKungliga tekniska högskolan är landetsbästa tekniska högskola. Det visar dengranskning som tidningen Ny Teknik gjortav samtliga högskolor som ger tekniskutbildning i Sverige. I totalgranskningenhamnar Umeå universitet föga smickrandei den fjärde gruppen. Totalgranskningengäller såväl studiemiljö som kvalitet påutbildningen och vad som händer efterexamen. Exempel på granskningar är jämställdhet,lärarnas pedagogiska utbildning,bostadssituationen på orten ochmedianlön några år efter examen.Ny rektor i GävleRegeringen har utsett docent Leif Svenssontill rektor för Högskolan i Gävle frånoch med den 1 juli 2001 till och med den30 juni 2007. Han är idag vicerektor medansvar för grundutbildningen vid Lundstekniska högskola (LTH) samt ordförandei styrelsen för LTH Ingenjörshögskola.Ny chef föröverklagandenRegeringen har utsett departementsrådeti Utbildningsdepartementet Hans Strandelltill direktör och chef för Överklagandenämndenför studiestöd, som lokaliseratstill Härnösand.Studiebidrag till 50+Regeringen har beslutat att studiebidragska kunna lämnas till studerande mellan51 år och 55 år för ett antal yrkesinriktadeutbildningar. De aktuella utbildningarnaleder till yrken där det idag råder brist påeller kommer att råda brist på utbildadarbetskraft. Yrkena finns bland annat inomvård, omsorg, skola och byggsektorn. CSNåterkommer med mer information.Ny VD för IVALena Torell har utsetts till verkställandedirektör för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.Hon är idag professor i fysikvid Chalmers och arbetar som forskningsdirektörvid EU-kommissionens Joint ResearchCentre i Bryssel sedan 1998.Ojämn könsfördelningpå tre av fyra kurserDet är mycket vanligare att högskolestudentergår på kurser med ojämn könsfördelningän på kurser med jämn könsfördelning.Det visar en analys som Högskoleverketgjort. Bara på en fjärdedel av allakurser är könsfördelningen jämn. Idrottshögskolani Stockholm har den jämnastekönsfördelningen. Fördelningen är extrasned inom exempel vård-, teknik- ochlärarutbildningarna.Två av tre högskolornår inte målenTvå tredjedelar av landets lärosäten klararinte att utbilda så många studentersom riksdagen har gett dem i uppdrag attgöra. Det påverkar högskolornas ekonomi,eftersom ersättningen från staten baseraspå antalet studenter och deras prestationer.Endast en tredjedal av lärosätena nåddeupp till det så kallade takbeloppet – detmaximala ersättningsbeloppet. Det visarHögskoleverkets analys av lärosätenasårsredovisningar.De lärosäten som hade svårast att nåutbildningsmålen förra året var Växjö universitet,Högskolan på Gotland, Högskolani Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,Lärarhögskolan i Stockholm ochMitthögskolan. De låg tio procent eller merunder takbeloppet. Bäst klarade sig högskolornai Borås och Halmstad som hamnadefem respektive sex procent över takbeloppet.Umeå universitet låg 4,2 procentunder takbeloppet.Högre pedagogiskakrav på nya professorerstefan.lybeck@adm.umu.se universtitetsvärldenAntalet professorer har ökat kraftigt ochmycket tyder på att de nytillsatta professorernahar bättre pedagogiska meriter änsina kollegor. Andelen kvinnliga professoreri landet har ökat med 22 procent. Dettaär några av de effekter som den så kalladebefordringsreformen hittills har haft, konstaterarHögskoleverket. När en lektor befordrastill professor ska pedagogiska meritervärderas lika högt som vetenskapligameriter. Större vikt läggs alltså på pedagogiskskicklighet än tidigare.160 miljoner till miljöoch ekologisk utvecklingForskningen om miljö och ekologiskt hållbarutveckling, som är ett av regeringensåtta prioriterade forskningsområden, fårnu totalt 160 miljoner kronor i höjda anslagunder perioden 2002 till 2004. Sedan tidigarehar riksdagen ställt sig bakom attgrundforskning och forskarutbildning skaförstärkas med cirka 1, 3 miljarder underperioden 2000 till 2003, meddelar Utbildningsdepartementet.200 miljoner till höjdkvalitetResurserna till grundutbildning på universitetoch högskolor inom ämnesområdenahumaniora, samhällsvetenskap, juridikoch teologi förstärks med totalt 200 miljonerkronor under 2002 och 2003. Resursernaper student, den så kallade prislappen,förstärks med 100 miljoner år 2002och ytterligare 100 miljoner 2003. Höjningenmotsvarar en förstärkning med ungefärsju procent. Ersättningen per studentinom humaniora, samhällsvetenskap,juridik och teologi för år 2001 är 28 258kronor.STEFAN LYBECK8 AKTUM • MAJ 4/2001

Unik demografi på InternetTEXT & FOTO JONAS ERICSONSjutton års demografiskt arbetefinns nu tillgängligt på Internet.I början av maj publiceradeDemografiska databasen sittunika material från Tabellverket,den svenska befolkningsstatistiken,som senare övertogs avStatiska centralbyrån.– Det finns ingen motsvarighettill detta i hela världen,säger docent Peter Sköld,en av männen bakom projektet.Sverige är det enda landet i världen somhar årlig och heltäckande befolkningsstatistikfrån 1700-talet. Mellan 1749 och1858 samlades enorma mängder informationom befolkningen, ett material somfick namnet Tabellverket. Andra länder,som till exempel Frankrike och England,kom igång först omkring 100 år senareoch inte ens då kunde de visa på sammaambitionsnivå och detaljrikedom.– Orsaken till att detta jätteprojekt startadesvar att det fanns en strävan att återskapaden Gudomliga ordningen i landet,säger Peter Sköld.För att uppnå denna ordning krävdeskunskap om hur många innevånare detfanns, var de bodde, vad de jobbade medoch så vidare. Med den informationen tillhands trodde de sig sen kunna styra befolkningentill glest befolkade områdenoch till bristyrken.Ambitionen var också att se till att folkgifte sig vid lämplig ålder och fick ett tillräckligtantal barn. Först då skulle det bästamöjliga sättet att styra ett land på bli möj-ligt. Den Gudomliga ordningen skulle infinnasig i Sverige och landet skulle medlätthet kunna hysa 20-30 miljoner invånareinom ganska kort tid.Men så blev det inte. Istället visade detsig att riket var betydligt mer åderlåtet änväntat efter långvariga krig, svåra epidemieroch missväxt. Det visade sig att Sverige endasthade ungefär två miljoner innevånare,vilket var en bråkdel jämfört med Frankrikeoch England. Stormaktstiden var definitivtförbi.– Det är detta material som nu läggs utpå Internet och tillgängliggörs för forskning.Tabellverkets statistik användes aldrig till attskapa någon Gudomlig ordning, menistället kan vi använda den nu, säger Peter.Peter berättar att en långvarig fas iDemografiska databasens arbete i och meddetta är avslutad. Men det hägrar nya storamål runt hörnet. Nu ska en befolkningsdatabasmed lappmarkens samtliga församlingarförhoppningsvis upprättas.– Jag tror att den samiska befolkningsdatabasenkommer att bli juvelen i Demo-grafiska databasens krona. Jämför baramed Nordamerika; det här är samma saksom om det hade funnits kontinuerligaindividdata över indianernas liv och livsödennär den nordamerikanska kontinentenkoloniserades. ISverige finns sådaninformation i kyrkböckerna,som berättarmycket om etniskamöten, någotsom är ovärderligtför forskare i helavärlden i dag.Planer finns också på att Demografiskadatabasens material ska kunna användas igrundskolan.– Det skulle kunna kombineras medtraditionell skollitteratur för att skapa enmer levande undervisning. Vi hoppas attarbetet med detta kan komma igång underhösten, under förutsättning att Vetenskapsrådetär med och finansierar.Besök Demografiska databasens hemsidapå www.ddb.umu.seUtan tvivel är materialeten guldgruva för forskarevärlden över och bör ävenkunna intressera svenskahembygdsforskare.AKTUM • MAJ 4/2001 9

M Å NADENS PROFILM P”För att syssla med kritiskttänkande kan vi varaväldigt konservativa”TEXT SUSANNE WIKLUNDFOTO ROLF EKLUNDDöttrarna tycker hans arbeteverkar tråkigt. Mycket papper,fundersamt stirrande, skrivandeoch sena kvällar. Han försökerkoppla av med garagerockbandetpå fritiden, men drog på sigmagsår när han stressade framsin avhandling. Kaffe i termosistället för kopp, bidrog.Så han lever inte alltid som han lär. Nils Eriksson,lektor i sociologi, tillika ett av fyrahuvudarbetsmiljöombud vid Umeå universitet.Nu är han aktuell som en av dem bakomden uppmärksammade kartläggningen avlärares och forskares arbetssituation. Han undervisaroch forskar också kring arbetsmiljöfrågor.Avhandlingen som skrevs för femår sedan behandlade psykosocial arbetsmiljöför kontorsarbetare, men att det blev forskarbananvar en slump.Eftersom Nils gick ut gymnasiet på den tidendet bara var att välja och vraka mellan jobben,blev det under ett par år massaindustri, vårdhemoch lärarvikariat. Olikartade verksamheter,men de hade alla en sak gemensamt: dåligachefer.– Innan hade jag aldrig funderat på att läsavidare, eftersom jag inte hade något akademisktarv att bära på mina axlar. Men tack vare dedåliga cheferna kom jag att intressera mig förarbetslivets villkor och sökte därför in på programmetför personal- och arbetslivsfrågor.Jobb som personalare fick han också, påen statlig myndighet, men samtidigt blev hanerbjuden att delta i ett forskningsprojekt omrehabilitering i arbetslivet.Som förtroendevalt huvudarbetsmiljöombudhar han ingått i projektgruppen som har tilluppgift att kartlägga medarbetarnas arbetssituationvid Umeå universitet. Först att undersökasvar teknisk-naturvetenskaplig fakultetoch medicinsk-odontologisk fakultet, stårnu på tur.Parallellt gjorde SCB på uppdrag av blandandra Sveriges universitetslärares förbund, enkartläggning rörande samtliga lärare och forskarevid universitetet. Det är också den senaresom rönt stor uppmärksamhet i media.– Tyvärr har en del frågor ryckts ur sittsammanhang som exempelvis att 50 procentfunderar på att byta jobb. I alla verksamheterär det många som någon gång funderat på attbyta arbete, vilket jag också gjort. Det är därintressant att veta hur de som svarade mådde,men helheten är dessvärre alltid lite gråare ochmer komplex än de saker vi får läsa om i tidningarna,konstaterar Nils.Han vill dock på inget sätt förringa undersökningensom stämmer väl överens med den bildsom finns inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet.Det är tydligt att fler kvinnor än mäninte mår bra i verksamheten.– Men det finns inget fog för att de över50 år skulle må sämre än andra, vilket vi ficksignaler om för ett par år sedan.De som forskar mycket och undervisar lite,är mer nöjda än de som undervisar mycket ochforskar lite. De som undervisar mycket är blandannat mer besvärade av arbetsbelastningen.– Poängen är att det här inte bara handlarom Umeå universitet, utan om hela högskolevärlden.Vi måste utveckla tydliga incitamentför undervisningen. I dag får en väldigt duktiglärare en gyllene pekpinne av studenterna,medan en väldigt duktig forskare befordras tilldocent och får högre lön. Vi får inte glömmaatt det är från grundutbildningen vi rekryterarforskarna, säger Nils.10 AKTUM • MAJ 4/2001

NamnÅlderYrkeAktuellNils Eriksson42 årLektor i sociologiUndersöker Umeå universitets arbetsmiljöAKTUM • MAJ 4/2001 11

Projektgruppens kartläggning som görs påuppdrag av rektor, kommer att genomföras vidsamtliga institutioner på universitetet och skaäven omfatta teknisk ochadministrativ personal. Närundersökningen är klarrapporteras resultatet påfakultetsnivå, men också tillinstitutionerna som ansvararför att ett åtgärdsprogramupprättas.Han tycker också det är trist att en yrkeskårsom ska syssla med kritiskt tänkande och nytänkande,ändå är så konservativ.– Många slår ifrån sig och säger på en gångatt ”det är ingenting för oss”. Men det finnsfaktiskt alltid något att lära. Här tycker Nilsatt han som huvudarbetsmiljöombud har stödhos nuvarande universitetsledningen. Både rektoroch universitetsdirektörmarkerar väldigttydligt i olika sammanhangatt det finns lagaroch förordningarsom universitetet ärskyldigt att följa. Vadman än anser om dem.– Samtidigt är viliksom många andra offentliga arbetsplatser långsammaoch dåliga på förebyggande åtgärder.Hade vi arbetat på ett annat sätt är det en delpunkter vi hade kunnat undvika att få kritik frånArbetsmiljöinspektionen, konstaterar Nils.Jag tycker att det alltidär lika trist att mötauppfattningen attuniversitetet är enskyddad verkstad.Men livet är inte arbete allena, ens om man såär en arbetsmiljöforskare. Eftersom Nils tyckerom frisk luft springer han ofta och gärna.– En tidseffektiv motionsform som gör migpsykiskt nollställd.Annars är musik ett stort intresse. Han lyssnarväldigt mycket på musik, främst jazz. Menspelar också trummor.– Vi har ett medelålders garagerockbandsom heter ”Roc Rouge” efter Guillos hjälte.Och på tisdagar sjunger jag i kör. Det är vällite mer akademiskt.Linnaeus-Palme visar vägen till samarbete– Kulturutbyte är viktigt och inom estetiska ämnenär det naturligt att vi intresserar oss för kulturellalikheter och skillnader. Det säger Anita Midbjer,institutionen för estetiska ämnen vid lärarutbildningen,som kom tillbaka från sin planeringsresa i Namibiai slutet av mars.Anita Midbjer vid lärarutbildningen har besök avErina Junius från Windhoek College of Educationi Namibia. Erina tycker att den svenska våren ärganska kall med sina 2 plusgrader just denna dag,hemma i Namibia är det 28 grader. Den medhavdaduken målad av namibiska elever värmer en smula.Nu kan lärare och studenter i Sverige åkatill länder i tredje världen för att utvecklakunskap och förståelse för länder utanförEuropa – och vice versa. Linnaeus-Palmeprogrammetvill fördjupa samarbetet meduniversitet och högskolor i utvecklingsländerna.Anita Midbjer valde att åka till Namibiaoch Windhoek College of Education. I slutetav april återgäldades besöket när honoch estetiska institutionen gästades av lärarutbildareni musik, Erina Junius från Collegeof Education i Windhoek. Syftet varatt planera kommande lärar- och studentutbytenoch att diskutera och kvalitetssäkrautbildningsprogrammen.– Det här programmet är oerhört nyttigtför oss också, säger Erina Junius, detblir annars lätt så att lärare och studenterlever och verkar i mindre isolerade grupperpå hemorten, men i och med dettages vi möjligheten att se oss omkring ivärlden.Linnaeus-Palme är ett utbytesprogramfinansierat av SIDA som riktar sig främstmot länder i Asien, Afrika och Latinamerika.Karl-Erik Renhorn vid internationelltsamarbete tycker att det är bra.– Ja, lärare som åker till andra länderfår erfarenhet av helt andra utbildningssystemoch blir därmed bättre pedagoger.En annan viktig fördel är att vi pådet här sättet kommer i kontakt meduniversitet utanför EU:s gränser, vilketär ovanligt. Umeå universitet har ocksåvisat stort intresse för programmet ochligger långt framme vad gäller antalet ansökningar.Själva namnet Linnaeus-Palme syftarpå Carl von Linné och Olof Palme, vilkabåda satte tankar om globalisering i verket.Alla lärare och studenter välkomnasatt söka; sista ansökningsdag är den13 augusti.TEXT & FOTO JONAS ERICSON12 AKTUM • MAJ 4/2001

J Ä M-IFRÅ NJ IDisputation i Dar es Salaamefter studier i UmeåEfter tre års studier vid Handelshögskolanhar Donath R. Olomi disputerat i ekonomivid University of Dar es Salaam.Vid universitetsstyrelsens sammanträdeden 24 april bestämdesatt jämställdhetskommitténskulle döpas om till Jämställdhetsrådetmed en förändring,nämligen att studentkårernaäven får suppleantplatser.Mandattiden för ledamöterna irådet kommer att vara tre år.Fakultetsnämnderna och övrigamed platser i jämställdhetsrådethar uppmanats sända in sinanomineringar senast den 30maj. Universitetsstyrelsen antogockså, vid sitt aprilmöte, Policyoch handlingsprogram för jämställdhet2001-2005. Dokumenteträcker fram till år 2005.– Finansiering från SAREC, SIDA:sforskningsorganisation, har gjort dettamöjligt, förklarar Jan-Erik Jaensson,universitetslektor vid institutionen förföretagsekonomi vid Umeå universitetoch en av Donath R. Olomis trehandledare. Projektet, vars huvudsakligasyfte är att utbilda doktorer i företagsekonomisamt att få dem attstanna kvar i sina hemländer, innebäratt sex afrikaner studerar vid Handelshögskolani Umeå tre månader per årunder tre år. Övrig tid arbetar de vidsina respektive moderuniversitet.Samarbetet mellan Faculty ofCommerce and Management vidUniversity of Dar es Salaam ochHandelshögskolan erhöll under förstatreårsperioden, som nyligen avslutadesoch alltså inkluderade sexafrikanska doktorander, 2,5 miljonerkronor från SIDA.– Inför treårsperiod nummer två,som just har inletts, har vi fått 5,6miljoner från SIDA. Detta skall ävenfinansiera utbildning av afrikanskahandledare här i Umeå, förklarar Jan-Erik Jaensson. Vår långsiktiga målsättningär dock att mer och mer avarbetet skall övertas av våra kollegeri Dar es Salaam.Handelshögskolans samarbetemed sydöstra Afrika omfattar flerländer än Tanzania. Institutionen förföretagsekonomi har även kontaktermed Zimbabwe (där den politiska situationenär mycket instabil), Botswana,Swaziland, Zambia och Uganda.– Vi försöker bland annat uppmuntraländernas forskare till dialogsinsemellan – och detta innan de riktarblicken norrut och västerut. Tyvärrär samarbetet mellan dessa afrikanskauniversitet inte speciellt utvecklat,avslutar Jan-Erik Jaensson.TEXT STEFAN LYBECK FOTO DAN FROSTDonath R. Olomi, till höger, disputeradei Tanzania efter samarbete med Handelshögskolan.Till vänster om honom, en avhandledarna Jan-Erik Jaensson, institutionenför företagsekonomi och Mariamu Nchimbi,doktorand från Tanzania som disputerar i höst.Det känns också bra att kunnameddela att Rektor har utsett enny ordförande i Jämställdhetsrådet,Åsa Gunnarsson. Hon ärdocent på den juridiska institutionenoch jag tror att hon kommeratt bli en pådrivande ordförande.Många glada hälsningari sommarvärmen!gunilla.alm@adm.umu.seJämställdhetssamordnareAngående referatet av medicinsk-odontologiskafakultetens seminarium ”Vem äger forskningsresultaten?”infört i Aktum nr 2, år 2001.I Hans Fällmans i övrigt utmärkta reportage citerasjag avslutningsvis i ett antal frågor som tyvärr fåttolyckliga formuleringar och därför kan feltolkas.Framförallt formuleringen ”En än värre risk än ohederligheti forskning måste väl vara att få girighetensom drivkraft?” är fel. Vad jag menade i diskussionenvar att girighet, liksom andra mänskliga svagheter,kan få forskare att förvränga forskningsresultateller undvika att publicera, det vill säga här kangrundläggande forskningsetiska principer hotas.Bakgrunden till detta var framförallt inlägget avprofessor Björn Beermann från Läkemedelsverketsom har gått igenom ett stort antal läkemedelsprövningarsom startats (och därvid godkänts avAKTUM RÄ TTARALäkemedelsverket) och följt upp vilka prövningarsom sedan publicerats respektive aldrig publicerats.Här framgick med all önskvärd tydlighet attdet fanns en skevhet i publiceringen så att undersökningarsom gav för industrin icke önskat resultataldrig blev publicerade.Seminariets huvuduppdrag var alltså att peka pårisker som kan finnas när den fria forskningen bliralltmer beroende av vinstdrivande företag. Målsättningenvar givetvis att försöka hitta den rätta balansenoch bra riktlinjer för ett sådant samarbete.GISELA DAHLQUIST, PROFESSORMEDICINSK-ODONTOLOGISKA FAKULTETENSKOMMITTÉ FÖR ETIKFRÅGORRAKTUM • MAJ 4/2001 13

REKTORNS RUTAR RDISPUTATIONERAPRIL 2001Lars-Gunnar LarssonEn lördagsmorgon tidigt i maj går jagensam i skogen och lyssnar. Nyanländaentusiaster möter med smittande glädjeredan några meter in på stigen. De ännunakna lövträden lämnar rum åt morgonljuset,och fri sikt för flanören. Just såhär års är det lätt att både höra och se.Carina Kärrman MårdhInst. för medicinsk biovetenskapGenetic studies of amelogenesis imperfecta(AI): mapping and molecularcharacterizationof candidate genes for the local hypoplasticformInst. för folkhälsa och klinisk medicinSnarkning och obstruktiv sömnapné:förekomst, riskfaktorer och förhållande tilllungfunktion och luftvägssjukdomarMats DynesiusInst. för ekologi och geovetenskapSpatial and evolutionary aspects of speciesFOTO ERIKA LIDÉNDe presenterar sig i rask takt: röd-haken,sångtrasten, svart-vita flug-snapparen,talgoxen med sina många olika läten,domherren med allom bekant utseendemen desto mindre känd timbre, den fördagen stumma men exotiskt bemålade nötskrikan, trädpiplärkanpå en liten mosse, kungsfågeln vars hjässband glimtartill vid en dunkel gran – ett sekundsnabbt förbiglidandevarsel om gula asplöv.Snöiga rester av skidspår ligger kvar och marken blänker.Det mesta är intensivt ljus, allvarlig glädje och förväntan.Som alltid i denna tid saknar jag min gamla lärare, för hanskunskaper men mest för hans vänskap. På någon av våramånga promenader förmedlade Wille en gång det gåtfulltinspirerande dictum som han själv hade lärt av en äldrekvinna i nybyggarland: ”skogen skrattar åt ingen”.En bit in på stigen kommer tankarna på jobbet tillbaka. Hurolika är inte perspektiven som måste hållas ihop! Också påuniversitetet våras och knoppas det, med hägrande utvecklinginom räckhåll. Också där är glädjen dopad med allvar.Kent LöfgrenPedagogiska inst.Studenters fritids- och motionsvanor i Umeåoch Madison. Ett bidrag till förståelsen avPierre Bourdieus vetenskapliga metodologiRichard BindlerInst. för ekologi och geovetenskapQuantifying pollution inputs of Pb and Hg inthe environment: a paleoecological approachErik BergqvistInst. för nationalekonomiFreight transportation. Valuation of time andforecasting of flowsGideon KwesigaboInst. för folkhälsa och klinisk medicinTrends in the magnitude of Hiv infection in theKagera region of Tanzania 1987–2001Camilla ViklundKemiska inst.diversity, species traits, and human impactwith examples from boreal riparian and forestplant communitiesRichard PetterssonInst. för historiska studierFädernesland och framtidsland: SigurdCurman och kulturminnesvårdens etableringMAJ 2001Doris GrellmanInst. för ekologi och geovetenskapTop-down and bottom-up effects in afennoscandian tundra plant communityLena KarlssonInst. för moderna språkMultiple affiliations: Memory and place inautobiographical narratives of displacementby (im)migrant U womenCamilla Hällgrens doktorandprojekt exemplifierar svenskskolforskning inför EU:s ministrar i Uppsala. Enheten för rehabiliteringladdar om med dixielandstomp, dipsås ochforskningsinfo så att gamla korridorer åter vibrerar av framtid.Med-odont fak släpper ut doktorandkalvarna på vårbeteen forskningens lördag och de yngsta minglar muntert medgrånade gubbar framför löftesrika postrar. En av våra megastars,professor Helena Edlund, lägger Göran Gustafssonprisettill sin samling av utmärkelser och skärper ytterligareprofilen som inspirerande vetenskaplig ledargestalt...Och samtidigt sjunker efterfrågan på högskoleutbildning!Att vi lever i en brytningstid är en kliché, för det har människoralltid gjort. Men det är sant på samma banala sätt somatt årstider växlar. I den krävande insikten behöver vi allahjälpas åt.Monolithic columns for analytical flowapplication. Strategies for controlling porestructure and chromatographic surfaceinteractionsAnna KarlssonInst. för strålningsvetenskaperEstramustine-binding proteins in braintumours and normal brainLinda FahlénUmeå centrum för molekylär patogenesRegulation and funktion of LY49 receptors onNK cells and TcellsLu LiKemiska inst.Functional regulation of the glucolipidsynthesis in membranesBert JonssonInst. för psykologiThe development of prospective control andobject representation in young infants: Fromperceiving to prehensionAnn ÖhmanInst. för folkhälsa och klinisk medicinGendered professional development in ahealth profession – the case of physiotherapyThomas HellströmInst. för datavetenskapTechniques and software for developmentand testing of trading strategiesYlva SternerInst. för samhällsmedicin och rehabiliteringWhiplash associated disorders – Accute andMichael BlomquistInst. för strålningsvetenskaperchronic consequences and someimplications for rehabilitationINGE-BERT TÄLJEDALREKTOR VID UMEÅ UNIVERSITETHigh energy beam applications, beammodulations and motion uncertainties inradiotherapyElmars RancansInst. för klinisk vetenskapSuicidal behaviours in Latvia 1980 - 2000:Self-destructive tendencies in a society intransition14 AKTUM • MAJ 4/2001

APROPÅUlf HöckerfeltHåkan AppelbladKerstin SödermanARBETSMILJÖInst. för integrativ medicinsk biologiEffects of abdominal irradiation on neuronalVIP and substance P in the intestinal wallStefan LehtipaloInst. för kirurgisk och perioperativ vetenskapKulturgeografiska inst.The spawning salmon as a resource byrecreational use. The case of the wild Balticsalmon and conditions for angling in northSwedish riversInst. för kirurgisk och perioperativ vetenskapAdolescent female soccer: Injury pattern, riskfactors and preventionAnneli IvarssonInst. för klinisk vetenskapVilken är den viktigastefaktorn för dig för att duskall trivas i ditt jobb?Regional circulatory adaptations toNiklas ArnbergOn the multifactorial etiology of celliacperioperative stress-related events. AnInst. för klinisk mikrobiologidisease: The Swedish epidemic exploredexperimental and clinical studySubgenus D adenovirus use sialic acidby an epidemiological approachas cellular receptorNils GranbergMajen EspwallInst. för litteraturvetenskap och nordiska språkInst. för socialt arbeteThe dynamics of second-language learningJUNI 2001Liksom vinden under fågelns vingar.Om kvinnors sociaal nätverksrelationerRickard SjögrenInst. för strålningsvetenskaperElectron contamination of proton beamsTomas LindhInst. för odontologiThe tooth-implant prosthesisWitold PatokaStatsvetenskapliga inst.Crisis management in state-society conflicts.Marie MarklundInst. för odontologiTreatment of obstructive sleep apnea witha mandibular advancement deviceMichael BroméInst. för kirurgisk och perioperativ vetenskapExogenous angiotensin II – an experimentalstudy on integrated circulatory control in thesplanchnic organs, the kidney and the hearti utsatta livssituationerSabine HarmsInst. för ekologi och geovetenskapPredator – prey interactions betweencarnivorous plants (Ultricularia) and litoralmicrocrustaceausRickard DanellSociologiska inst.Internationalization and homogenization:Tone Höstman, studievägledarevid Studentcentrum och Handelshögskolan:– Lusten och arbetsglädjen – kortoch gott. Lusten och glädjen måstefinnas på arbetsplatsen och i arbetetför att jag skall må bra.Solidarity, the state and the superpowers inthe Polish Crisis 1980 – 81Tong LiInst. för odontologiA bibliometric study of internationalmanagement researchHans PetterssonStatistiska inst.Bacterial adhesion and innate immunity inoral biofilm formationBengt WallnerInst. för kirurgisk och perioperativ vetenskapOptimum in average and minimax designs forestimation of generalized linear modelsJayne M. WaterworthInst. för filosofi och lingvistikLiving in the light of hope: An investigation intoagency and meaningErling PetersenInst. för kirurgisk och perioperativ vetenskapAbdominal aortic aneurysms. Aspects onetiology and ruptureKarina NilssonKulturgeografiska inst.Migration among young men and women inSwedenJohan OlofssonInst. för ekologi och geovetenskapLong-term effect of herbivory on tundraecosystemsSofia LundbergInst. för nationalekonomiGoing once, going twice, SOLD! Theeconomics of past and present publicprocurement in SwedentStefan BergKemiska inst.The glucolipid pathway in Acholeplasmalaidlawii. Functional and structural propertiesof three consecutive enzymes and similaritiesto ortologs in prokaryotesEndoscopic and morphologiccharacterisation of the gastroesophagealjunction – with special emphasis on Barrett’sesophagusAnna LarssonInst. för historiska studierDet moderna samhällets vetenskap. Ometableringen av sociologi i Sverige 1930–1955Stefan SandströmInst. för fysiologisk botanikIron deficiency responses of photosynthesisin the cyanobacterium Synechococcus sp.PCC 7942Peter G. KlingInst. för zoofysiologiVera Lidén, institutionen förmoderna språk, studierektor ochämnesansvarig för ryska:– Duktiga och intresserade studentersom vill lära sig något, samt trevligaarbetskollegor. Eftersom mitt jobbgår ut på att lära ut, är det alltid kulmed respons från studenterna.Per Göran FahlströmPedagogiska inst.Ishockeycoacher. En studie om rekrytering,arbete och ledarstilMikael ErikssonUmeå centrum för molekylär patogenesCellular and molecular analysis of naturalkiller cell interactions with target cellsMetallothionein regulation and functionin teleosts during metal- and free radicalexposureVenke SörlieInst. för omvårdnadBeing in ethically diffcult care situations.Narrative interviews with registered nursesand physicians within medicine, oncology andpaediatricsDavid HaageInst. för integrativ medicinsk biologiGABA-mediated transmission onto rat medialpreoptic neurons and its modulation by theneurosteroid allopregnanoloneYngve Appelblad, hustekniker iBeteendevetarhuset:– Att vid vissa tillfällen få varaostörd, att inte alltid behöva stå tilltjänst. För att undvika stress och föratt skapa arbetslust behövs ostördaPär NordquistInst. för arkeologi och samiska studierHierkiseringsprocesser – om konstruktion avsocial ojämlikhet i Skåne, 5500–1100 f.Kr.Anders BjörkmanInst. för konstvetenskapForm Rörelse Ljus – en studie över JohannesOlivegrens kyrkoarkitekturFör datum och lokalse vår hemsida:www.umu.se/umu/aktuellt/kalendarium.htmlandningspauser i arbetet, somexempelvis raster och luncher.TEXT STEFAN LYBECKFOTO JONAS ERICSONAKTUM • MAJ 4/2001 15

RUNT FIKABORDET...R F...på Uminova CenterTEXT JONAS ERICSONFOTO ROLF EKLUND– Fikat är en viktig del av dagen, eftersom detegentligen är då vi träffas, säger Annika Wikströmsom jobbar med internationell innovationsutveckling.I dessa dagar kretsar kaffepratet mestkring de egna lokalerna som känns för trånga ochom Samverkanshuset som känns ganska avlägset.– De här lokalerna är egentligen inte anpassade föross, säger koordinator Niclas Forsling.På Uminova Center jobbar omkring 25 personer utspridda påtre våningar i Teknikhuset. Och det faktum att personalen inteär mer samlade på ett och samma ställe innebär ett problem,både för dem själva, men särskilt för besökare.– Det är svårt att hitta hit för besökare som aldrig varit här.Uminova Center fungerar ju som en slags port in till universitetet,och då borde den porten vara enklare att hitta än vad denär i dag, menar Niclas Forsling.Samverkanshuset skulle ha motsvarat precis de kraven, mennu är det osäkert om det blir verklighet eftersom det inte blirnågra Mål 1-pengar från EU. Medel har erbjudits av Kempestiftelsen,men bara under förutsättningen att någon annanfinansiär, universitetet undantaget, skjuter till 20 miljoner.– Men vi har inte gett upp hoppet än, säger Olof Lindahlsom även han jobbar med innovationsutveckling.Bo Hammarström,Linda Nyström ochOlof Lindahl pratar omSamverkanshuset övervarsin kopp kaffe.Vi sitter några våningar upp i Teknikhuset i ett ganska stortfikarum som Uminova delar med TFE, Tillämpad fysik ochelektronik. Trots att fönstren inte vetter ut mot gården, utan istället in mot ljusgården, släpper de in mycket ljus. Vi har ockuperatden röda soffan med därtill hörande fåtöljer längst in irummet.16 AKTUM • MAJ 4/2001

Fikarast på UminovaCenter. Från vänster,Niclas Forsling,Daniel Söderlind,Ullamaria Granåsen,Ann-Katrin Björner,Jonas Ericson(Aktum),Annika Wikström,Barbro Renkeloch Bo Hammarström.– Jag tror att det blir svårare att bedrivavår verksamhet utan Samverkanshuset,säger Niclas Forsling, trea från vänster.Regis Cabral och Mikael Häggström,till vänster, och Daniel Söderlind,till höger, håller med.– De som hinner hit förs tar alltid soffgruppen,säger Barbro Renkel och skrattar.Ibland blir det TFE, men i dag blev det vi. Barbrojobbar tillsammans med Annika med den internationellainnovationsutvecklingen.Fikabrödet går åt och Niclas menar att demindre företagen, främst från inlandet, sviks omdet inte blir något Samverkanshus. Han får medhållav kollegan Regis Cabral.– Huset skulle ju innebära en satsning påinlandskommunerna också, och där är mångaav företagen mindre. Även alla studenter somskriver sina examensjobb åt företag i inlandetbehöver huset.De flesta åldersgrupperna är representerade ifikarummet denna eftermiddag. Daniel Söderlindtillhör de yngre och berättar att han arbetarmed studentkontakter.– Vi visar upp oss för studenterna och pratarföretagsidéer och så vidare. Varje torsdag har viockså något som heter student drop-in mellanklockan 15 och 17. Då får de besöka oss i stället.Ullamaria Granåsen bedriver också uppsökandeverksamhet. Hon jobbar med internkommunikation och marknadsföring.– Vi försöker profilera oss genom att besökauniversitetets olika delar och prata om blandannat incitamentsavtalet, det är ett av verktygenför innovationsutvecklingen. I morgon skavi till exempel till kirurgen.En efter en börjar personalen återgå till sinaarbetsrum på våningsplanen under oss. Ann-Katrin Björner, som bland annat arbetar medutbildningsprogram, säger att samtalen behandlatganska typiska ämnen i dag, men med någraundantag förstås. Undantagen stavas ishockey,Holmsunds manskör och sist men inte minst,trav. Men det blir ju fika i morgon igen, sammatid, samma plats.RUNT FIKABORDETär en ny reportageserie i Aktum.Här ska vi med jämna mellanrumbesöka institutioner, enheter ochliknande för att prata om vad somär på gång just där. Allt sker underavslappnade former runt fikabordetoch fokus ska ligga på vår gemensammaarbetsplats, universitetet.Det blir helt enkelt en ny plattformatt göra sin röst hörd på.Om ni vill ha besök av oss, ringJonas Ericson på 786 99 45,eller skicka e-post tillaktum@adm.umu.seAKTUM • MAJ 4/2001 17

MILJÖ RUTANM REkodemisk granskningSvenska Ekodemiker är ett nationellt nätverkför föreningar som sysslar med olikaaspekter av hållbar utveckling och är knutnatill universitet och högskolor i Sverige. Idagfinns det 45 medlemsföreningar. Ekodemiskgranskning är en kampanj som drivs avSvenska Ekodemiker.Syftet är att kartlägga den svenska högskolevärldensmiljöinsatser med fokus påintegrering av uthållighets- och miljöperspektivi utbildningen. Under våren 2000granskades 26 av Sveriges högskolor ochuniversitet, dessutom rankades deras miljöarbete.Under våren 2001 kommer ett antalrundabordssamtal att hållas för att följa uppgranskningen. I maj månad deltog Umeåuniversitet i ett sådant samtal.Tänk nytt, tänk hållbart, tänk nu!Helt nya grepp behövs i miljöpolitiken. Dialogeroch frivilliga överenskommelsermåste användas mer i miljöarbetet. Detanser Miljövårdsberedningen, regeringensråd i miljöfrågor. Beredningens betänkande,”Tänk nytt, tänk hållbart”, föreslår att regeringeninrättar en nationell motor som skavara sammanhållande i detta arbete.Vätgas på frammarschI USA har en forskargrupp lyckats framställavätgas genom att stressa grönalger. Liksomcyanobakterierna kan grönalger tillverkavätgas med hjälp av fotosyntesen. Storaanläggningar med bassänger där grönalgerodlas planeras, och projektet anses ha storekonomisk potential. Även Island har profileratsig som vätgasnation.Mängden insamlat pappersavfall måsteöka – tillsammans klarar vi det!För att uppnå universitetets miljömål om attöka insamlad mängd pappersavfall med 20procent måste vi alla hjälpas åt. Vi har tillskillnad från föregående år minskat andelen,men tillsammans kan vi vända trenden.marie.adsten@adm.umu.seMiljösamordnareLyckad elektronik- och dataingenjörsutbildningi PajalaDet så kallade Pajala-projektet är nu avslutat.28 studenter i Pajala har slutfört en treårigakademisk ingenjörsutbildning i Umeå universitetsregi.”Pajala-studenterna”, somfrån början var 39 stycken, harbestått av en tredjedel kvinnoroch åldersfördelningen harsträckt sig från 23 till 48 år.Kvinnorna har varit någotäldre männen.Av studenterna var 45 procentarbetslösa när de börjadestudera. Hela 79 procent avstudenterna är positiva till attstudera på distans i Pajala.Dock anser en stor majoritetatt de inte har känt någonsamhörighet med Umeå universitet.Dessutom är deflesta studenterna kritiskt inställdatill det låga intressetfrån de lokala företagen.Helena Edlund fårGöran Gustafsson-prisHelena Edlund, professor i molekylär utvecklingsbiologivid Umeå universitet, är en av årets fyra GöranGustafsson-pristagare.Helena Edlunds insatser harstor betydelse för denutvecklingsbiologiska forskningen,men är också viktigaför diabetesforskningen. Honhar genom uppmärksammadecellbiologiska ochmolekylärgenetiska undersökningaridentifierat en radkontrollfaktorer som har medbukspottkörtelns utvecklingoch funktion att göra.Göran Gustafsson-priset ärdet mest åtråvärda priset förVad gäller framtiden och omstudenterna har tänkt stannai Pajala eller flytta till annanort, är skillnaden mellan könenstor. Hälften av kvinnornastannar kvar i Pajala även omde inte får arbete där, medanbara en man stannar även omhan inte får jobb.Maria Asplund, forskningsassistentvid Centrum förregionalvetenskap (CERUM)noterar att projektet har bidragittill att nya grupper har lockatstill högre utbildning.Samtidigt har den könsmässigasnedrekryteringenvid ingenjörsutbildningarmotverkats.STEFAN LYBECKen ung svensk forskare. Förutomett personligt pris på100 000 kronor får varje forskarenämligen ett mycket generösttilltaget forskningsanslag,i år höjt från 3 miljonertill 4,2 miljoner kronor fördeladepå tre år.Övriga tre pristagare är PärNordlund och Mikael Passare,båda Stockholms universitet,samt Reinhard Fässler, Lundsuniversitet.STEFAN LYBECKIRT höjerdatasäkerhetenIncident Response Team,IRT, är en resurs för helaUmeå universitet, placeradvid Umdac.En av IRT:s uppgifter är att hantera ochutreda misstänkta incidenter rörandedatorer, som till exempel missbruk avdatorresurser, intrång, intrångsförsökoch oetisk förfarande. Teamet ägnar sigockså åt säkerhetshöjande arbete genomatt ge information och råd isäkerhetsfrågor vid installationer avdatorsystem.STEFAN LYBECKDIVERSEUTHYRESRadhus på Mariehem, ett år från ochmed 5 augusti 2001. Trevligt läge medutsikt, 4 sovrum, garage.KNivbrant@aol.com4 rok nära universitetet uthyres läsåret2001/02Vi skall resa utomlands och önskardärför hyra ut vår lägenhet på Östermalmfr.o.m. 1 augusti t.o.m. 1 juni (endasthela perioden). Gångavstånd tilluniversitetet och sjukhuset, nära centrum.Möblerad. Månadskostnad (inkl.bl.a. bredband) 6 560 kr.För mer information, kontakta Per ellerMaria Wisselgren, ank. 5456, 13 73 55eller Per.Wisselgren@histstud.umu.seHus i Kassjö, uthyres i andra hand i ungefärett år. 157 kvadratmeter stort ochcirka 35-40 minuters bilväg från univ.Månadshyra ca: 6 500 kronor.Kontakta Anders Hofer, Tel: 786 97 19,391 12.BOSTAD FÖR GÄSTFORSKAREJapansk gästforskarfamilj önskar hyramöblerad lägenhet eller villa för periodenaugusti 2001 – augusti 2002, eventuelltytterligare ett år. Svar till:ingalill.backstrom@physiol.umu.se18 AKTUM • MAJ 4/2001

Alexandra Skarp: Antonia och Alexandra, 1999Dick Bengtsson: Landskap med kyrka, 1969U PUNIVERSITETS-PEDAGOGISKTCENTRUMCA k t u e l l t i B i l d M u s e e t10.6 – 2.9Alexandra SkarpMålningarNytt pedagogisktprogramSnart går de välkända utbildningsklassikernaMuntlig kommunikation (Muk) ochLärarkunskap (Lärk) i graven. De ges sistagången till hösten och ett nytt pedagogisktprogram sjösätts våren 2002. Översynenav programmet harmoniseras med detpedagogiska handlingsprogrammet. Ävenden franssonska utredningen, SOU2001:13, om nya villkor för lärande ochuniversitetspedagogisk förnyelse, har fåttpåverka.Niki de Saint Phalle: Modellen till HON, 1966NittonhundratalKonst från bl a Moderna Museetoch Stiftelsen Helge Lindens MinnePROGRAMVERKSAMHET MAJ/JUNISöndag 27 maj kl 14.00”Dick Bengtsson – en konstens 1970-talsikon”.Professor Roland Spolander föreläser iutställningenLördag 9 juni kl 14.00Arkitekt Johan Celsing föreläser omsina aktuella projekt – Konsthall, Högskola,Bostäder.Lokal: Hörsal G, Humanisthuset, Umeåuniversitet. Arr: Inst för konstvetenskap.t o m 2.9Dick Bengtsson1936 – 198910.6 – 26.8Boris MikhailovFotografier10.6 – 2.9Annie Ahl – Wall of LoversJohan Celsing – ArkitekturSe separat program för symposiet”Arkitektur och människor”Söndag 10 juni kl 14.00Sommarens utställningar öppnar:Annie Ahl – Wall of LoversJohan Celsing – ArkitekturBoris Mikhailov (fotografier)Alexandra Skarp (målningar)För aktuellt program se: www.umu.se/bildmuseetTankarna kring programmet i korthet: Denuniversitetspedagogiska grundutbildningenplaneras för tio veckor mot nuvarandesex. Programmet utvecklar denövnings- och erfarenhetsbaserade pedagogiksom kännetecknat tidigare kurser.Kommunikation och lärarkunskap integrerasi en ny struktur som speglar detmoderna universitetets mångfacetteradepedagogiska uppdrag.Programmet byggs med moduler (motsvarande1,5 veckor heltid) som är valbaraefter individuella behov och intressen. Ettbaspaket med grundläggande universitetspedagogik”steg 1” och en teoretisktmer fördjupad ”steg 2” rekommenderasför den pedagogiskt oerfarne läraren. Andravalbara moduler som vi idag ser är:Lärande och IT, Casemetodik och Forskarhandledning.En modul med Individuelltprojekt tänker vi skall ingå för alla.Mycket lite om en stor sak, men nu vet dui alla fall att något är på gång...Slutligen – är du pedagogiskt diskussionslysten?Som ett led i att skapa nya forumför gränsöverskridande pedagogiska diskussionervid Umeå universitet kommerUPC varje månad under läsåret att gemöjlighet att diskutera pedagogiska frågori ett webbforum.Se www.upc.umu.se/verksamhetmanadens_diskussion.htmlÖppet: tis 12–20, ons–lör 12–16, sön 12-17, mån stängt. Kaféet öppet lördagar och söndagarSommaröppettider (18.6 - 19.8): alla dagar 12–17Tel 090-786 52 27, info@bildmuseet.umu.se, www.umu.se/bildmuseetKerstin Asplundupc@adm.umu.seUniversitetspedagogiskt Centrum, UPCAKTUM • MAJ 4/2001 19

Ny inredare inreder nya lokalerDagmar Jonsson är universitetets nya inredare.Ett av hennes första uppdrag blir att leda upphandlingenav inredningen i polisutbildningens lokaler.Dagmar Jonsson har tidigare arbetat påJ&W Arkitekter (före detta VAB Arkitekter)i 28 år och Temaform Interiör i ett och etthalvt år. Hon har således gedigen erfarenhetav inredningsfrågor och har arbetatbåde som konsult och i försäljningsledet.Dagmar kommer både att arbeta medinredandet av universitetets olika lokalprojektsamt ha ett övergripande ansvarför inredningsstandarden i våra gemensammalokaler.– Naturligtvis känns det som en stor ochstimulerade utmaning att arbeta inomUmeå universitet. Glädjande nog har redanflera institutioner hört av sig. Jag kommerockså att ansvara för upphandlingenav inredning till polisutbildningens nya lokaleri Beteendevetarhuset, säger DagmarJonsson.Institutionerna välkomnas att kontaktahenne, till exempel om de vill ha ettinredningsförslag eller hjälp med upphandling.TEXT STEFAN LYBECKFOTO JONAS ERICSONTillsammans gör viverklighet av din idéSöker du ett smart sätt att utveckla en idé, samtidigt som du vill fortsätta meddin forskning? Incitamentsavtal kan förvandla din idé till en kommersiellframgång. Våra olika avtalsmodeller innebär bl a att du slipper den ekonomiskarisken samtidigt som du och din institution får möjlighet att ta del avden framtida vinsten.Vi vill att nästa stora uppfinning ska bli din.Hör av dig till oss på Uminova Center så berättar vi mer.Uminova CenterUmeå universitet, 901 87 UmeåTel: 090-786 71 00. Fax: 090-786 66 85E-post: contact@uc.umu.seInternet: www.uminova.seBLIR NÄSTASTORAUPPFINNINGDIN?20 AKTUM • MAJ 4/2001

NAMN Eva ErsonÅLDER 59 årKOMMER FRÅN EskilstunaI UMEÅ Exakt 20 år, mellan 1978 och 1998,först student, sedan anställd vidInstitutionen för nordiska språk,disputerade 1992, engageradi Kvinnovetenskapligt forum...EvaNU Södertörns högskolaVVAD HÄ NDE SEN...?Erson?Hur hamnade du på Umeå universitet?– Trots att jag var duktig i geografi närjag var skolelev så var mina föreställningarom avståndet mellan Umeå och fjällvärldenhelt felaktiga; jag trodde fjället låginpå knuten. Jag valde Umeå dels för attjag ville ha nära till detta fjäll och för attjag redan hade en del vänner där – justfrån mina fjällvandringar.Väl i Umeå öppnades många nya spännandedörrar (idéhistoria, filosofi,feministiska studier). Mina nya vänner”tvingade” mig in i en inre och yttre utvecklingsom jag hade hungrat efter ochvälkomnade. Jag bestämde mig för attstanna. Efter de första fyra åren anställdesjag på Institutionen för nordiska språk.1992 disputerade jag på en avhandlingmed en fullkomligt obegriplig – menvacker – huvudtitel ”Det är månen attnå...”. Den är ett citat ur avhandlingen.Överhuvudtaget har mina 20 år iUmeå gett mig väldigt mycket. Jag är tacksamför dem – och har alltid varit det.Varför lämnade du Umeå universitet?– Min utgångspunkt var ju från förstabörjan att bara stanna ett år. Det är välett gott betyg för Umeå att jag faktisktstannade 20 år! Men jag har alltid längtatefter min barndoms sörmländskaeklundar och vitsipps- och blåsippsbackarpå vårarna, efter längre somraroch ett annat odlingsklimat.Dessutom har jag min familj ochmånga vänner i Mälardalen som jag villeha större närhet till. Sedan lockades jagav att börja med något nytt och sökte tillSödertörns högskola. Alla institutionertycks ju stelna i strukturerna med åren ochdet kändes helt enkelt roligt att få ny stimulansoch utveckla nya idéer.Vad gör du nu?– Nu finns jag inom ämnet Svenska/Retorikvid Södertörns högskola. Jag undervisarframförallt inom vetenskapligtoch kreativt skrivande, inom språksociologi,främst med inriktning på kön/genus.Sedan 1999 upptas dock en stor delav min tid av att jag är ansvarig för ämnetSvenska/Retorik.Jag är också ledamot i högskolansUtbildnings- och Forskningsnämnd,som har det övergripande ansvaret förgrundutbildningen och forskningeninom humaniora, samhällsvetenskap ochteknik. Det är slitsamt, men jag måstesäga att det också känns väldigt meningsfullt.Vad minns du som mest positivtfrån din tid här?– Det var den gemenskap jag kände vidInstitutionen för nordiska språk. Jagkunde bli frustrerad av trögheten ibland,men gillade människorna. Vid universitetetvar det också länge så att man lättkom i kontakt med människor från andrainstitutioner. Härligt! En mycketbetydelsefull länk i min hemkänsla viduniversitetet var mitt engagemang iKvinnovetenskapligt forum, där (framförallt)kvinnor från olika ämnensammanstrålade och där kritiska diskussioneroch intressanta uppdrag hopade sig.Inte heller där var vi alltid överens,där fanns både motstånd och stimulans,men det gav luft under vingarna. Det varkrävande och utvecklande för mig. Därutvecklades också för mig flera betydelsefullavänskapsband.Negativt då?– Det jag upplevde som mest negativthade med en tilltagande snålhet att göra,det kändes stelt, låst och förkrympande.Jag såg att många människors kompetensinte användes och att utvecklingsidéerinte uppmuntrades. Detta är väl inte specifiktför Umeå universitet utan har kanskemer med traditionella, stelnandestrukturer att göra.Kommer du tillbaka till Umeå?– Nej, det gör jag inte. Men jag har fleravärdefulla vänner där som jag gärna besöker,när tid och tillfälle ges – fast dekommer oftare till Stockholm. Och såblir det ju en och annan disputation iUmeå som jag vill vara med på!TEXT STEFAN LYBECKFOTO ROLF EKLUNDAKTUM • MAJ 4/2001 21

DEBATTArbetsmiljö och magisterväldepå politiskt korrekt universitetDet är dags att följa upp det som VKden 3 april rubricerade som ”Maktensarrogans vid universitetet”, om nedsättandebehandling av vår personal. Däravnya välmenande pålagor som avrapporteringaroch obligatoriska (!) kurser, tillexempel ledarskap för prefekter, handledningför handledare och pedagogik förbland andra blivande docenter (jämförEkstrand i Universitetsläraren 6/2001).Förhoppningsvis klarar man då utbildningarmed mindre lärartäthet- och kompetens,med studenter som har sämreförkunskaper i det nya industriella ochvirtuella universitetet med sina ”nya villkorför lärandet” (SOU 2000:13).Svartlistning och repressalier är svåraatt förhindra eftersom när någon påtalarmissförhållanden så anses det av vissasom ett större brott än att skapa dem.Att till exempel informera rektor ansesockså av dessa klandervärt och leder tillrepressalier som en motreaktion på attdenne på ett uppskattat och rättframt sättingriper i berörda ärenden. Att översättaarbetsmiljö till att gälla att en privilegieradtyst majoritet ”trivs” eller inte klagar,och att inte varenda lärare kan tyckaatt det är ett ”himmelrike”, bortser frånatt demokrati i högsta grad gäller attockså beakta minoriteter och tillförsäkraderas integritet.Det blir allt mindre utrymme för reflektionoch analyser av välmenande reformersom bortser från universitetets särart.Genom att förespegla befordran tilllektor och professor utan de annars överalltbesjungna välsignelserna av ”konkurrens”(om begränsat antal tjänster) såtillförsäkrade man ett brett fackligt ochpolitiskt stöd för en billig reform. Antaletlärare med finare titlar ökar utan attbehöva tillföra motsvarande medel förlöner eller forskning. Man betalar medtitlar och söndrar bland dem som skallsamsas om fördelningen av det oförändradelöneutrymmet med grund i chefersinfantila betygssättning av medarbetare.Därmed avskaffas också genom lågnivelleringde ”odemokratiska” professorsprivilegiernaoch oavsättligheten samtidigtsom nya rättsfall undergräver övrigt anställningsskyddoch öppnar den administrativavägen för avsked av lärare medgrund i anonyma kursvärderingar. Ochlärarna blir fråntagna de medel som erfordrasför det akademiska självstyret(Rothstein i Universitetsläraren, 6/2001).En ogenomskinlig individuell lönesättningundergräver fackföreningarnasstyrka och försvagar ytterligare benägenhetenatt uppbåda civilkurage. Denmärkligt nog sent upptäckta ”tredje uppgiften”om påstådd samhällsrelevans medmarknadsföring och försäljning har lettom inte annat till merarbete för att övertastatens finansiella ansvar för en frikostigutbildningsexpansion. Det finansierarockså valröster som tillfaller de politikersom tros ha breddat rekryteringsunderlagettill de universitet som blirsämre högskolor (och skall uppvägas avnya elituniversitet).Journalister visar större intresse för attförvalta och offentliggöra lärares erfarenheterän prefekter och dekaner visar intresseför sina medarbetares åsikter ochför avgångsintervjuer med utbrända somslutar sina anställningar och uppdrag.Man skall dock rent allmänt inte skyllapå cheferna, då uppdragen kräver svårapersonliga uppoffringar för vilka de intekan räkna med egentligt erkännandeutom stillandet av eventuell makthungereller chans till eget imperiebygge. Därförkan en påpasslig yngre prefekt viljahoppa av det fyraåriga uppdraget efterbara ett år, dock tillräckligt länge för attkunna lista det i sin meritförteckning.Problemen kan ej åtgärdas enbart medhjälp av universitetsinterna statistiskadata utan kräver också en omgivningsanalysoch extern opinionsbildning medhänsyn till universitetets historiska kontinuitet.Folk blir inte utbrända om detror på vad de kämpar för. Det är alltsåen intellektuell uppgift, inte minst föruniversitetsväsendets strateger att inse attarbetsmiljö är ett tvivelaktigt övertagandeav ett begrepp som skapades för industrinföre kunskapsföretagens tidsålder.Vår arbetsmiljö- och ledarskapsutvecklingsammanfaller inte främst medobligatoriska kurser och expansionspengarutan med att hålla liv i universitetetsom idé. Dit hör de kritiska röstersom bland annat vissa dekaner ochprefekter trots honnörsord om demokratioch dialog idag skamligt nog på ett förnedrandesätt lämnar obeaktade ochihjältystade.KRISTO IVANOVPROFESSORVill du debattera i Aktum?Ring redaktionen,786 99 45eller e-posta:Aktum@adm.umu.se22 AKTUM • MAJ 4/2001

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn! Den först öppnaderätta lösningen vinner ett presentkort på Akademibokhandeln.N SN Ä STAN SISTSKOLÄMNESKOLÄMNEVÄRDBULLRADE BREVSLUT SPARKDEL GRÄSKNIV JÄMTSJÖFLODFLODROMBROMBROMBROMBROMBBEKANT RUSETBEKANT RUSETRETADRETADSTADSDELSTADSDELÖVERFÖRDÖVERFÖRDBEKVÄMBEKVÄMLUNCHA!LUNCHA!ÅTERTAXAÅTERTAXASAGOFIGURSAGOFIGURPROPPADPROPPADTYSK OLJATYSK OLJAHJÄLPORGANHJÄLPORGAN180 OOBAKVIRKE BAKVIRKEFÖRVIRRADFÖRVIRRADBADBYBADBYVRIDNINGETERBOLAGETERBOLAGFELSLAGFELSLAGTAND-AKTIG TAND-AKTIGOÄLSKADOÄLSKADINLEDAINLEDASKALDJURSKALDJURVIRKETOMTKORT KLINIKOKÄNDDATA M.M.BJÄLKEVÄRLDSVIDTOMT KORT KLINIK OKÄND DATA M.M. BJÄLKE VÄRLDSVIDREFILLREFILLTV-FORMHINKTUSENLAPPAR"VILLAN""VILLAN"HINKÅLDERSFÄRGDROPPMÅTTDROPPMÅTTLÖFTEUNDERLAGLÖFTE UNDERLAGIT FÖRRPARTYDRAGPARTYDRAGIT FÖRRSOLVARVFÅRLÅTSTILLHETVÅRDJOBBHAR HARBEFÄLBEFÄLSTILLHETLÅNGT NERLÅNGT NERVÅRDJOBB@@PUSH PUSHUPUPSTÄVBULAPULSÅDERVARSEBLI VARSEBLIHFHF -01-01Lösningarnatill huvudbryAktum 2/2001finns på webben.Adressen ärwww.umu.se/infoenheten/umu_internt/aktum.htmlAKTUM • MAJ 4/2001 23

Avsändare:Umeå universitet901 87 UmeåBM Å NADENS KÅ S Ö RM KAlma, Bang och AnnaSkrivande kvinnor har funnits åtminstone sedanSapfos dagar men kvinnliga journalister ärnågot ganska nytt i historien. I vårt land kännervi till någon enstaka från tidigt 1700-tal somblygt döljer sig bakom pseudonym, till exempel”en obekant Fruentimbers Skugga”. MargaretaMomma hette hon antagligen.Till Dagens Nyheter kom Bang 1934 och stannadei 25 år. Då slutade hon i protest mot Tingstenshållning i atombombsfrågan. Tre år innanhade hon suttit i fängelse för civilförsvarsvägran,också en konsekvens av hennes radikalpacifism.1958 blev hon katolik. Hon fortsattesom journalist på Vecko-Journalen och i radion.I slutet av sitt liv var hon sjuklig, drabbades avafasi och kunde de sista åren inte skriva alls.Hon dog 1987.Bang var en av Sveriges främsta journalisterfrån mitten av 1930-talet och flera årtiondenframåt. Genombrottet kom med Berlinolympiaden,då hon rapporterade frispråkigt från HitlersTyskland och blev så gott som portförbjuden.Artiklarna från spanska inbördeskriget,finska vinterkriget och andra krigsfronter befästehennes berömmelse. Bang var en genuinreporter och när hon äntligen 1947 kunde gesig ut på en jordenruntresa kändes det som attkomma upp från botten av en brunn.Mot slutet av 1800-talet blev kvinnorna i pressenlite fler, men benämningarna litteratör, tidningsmanoch de nedsättande murvel och bladneger,alla signalerade de att yrket var männens.Under 1900-talet blev yrkesbeteckningen journalistvanlig och nu satte också Elin Wägner ettnamn på tidningskvinnan: hon började kallaspennskaft. Men ännu långt in på 1900-talet ansågsdet ofta räcka med en kvinna på redaktionen.Att kvinnor själva blev tidningsutgivare varännu mer ovanligt och det kunde sluta med förskräckelse.Ett öde värt att minnas är AlmaÅkermarks. Hon gav ut Framåt i Göteborg mellan1886 och 1889. Alma verkade för kvinnansintellektuella och moraliska utveckling: honskulle ha rätt till utbildning, arbete och lika lönsamt få rösträtt liksom mannen. Framåt öppnadesina spalter för de radikala åttitalsförfattarnai Norden och detta blev tidskriftensöde. Alma publicerade en novell av pseudonymenStella Kleve (Mathilda Malling), där enkvinna tilläts ha erotiska fantasier och sexuellakänslor, vilket väckte stor anstöt. Annonsörernabackade ur och rättänkande medborgare bådei Göteborg och runtom i landet ropade fy ochusch. Alma kämpade dock vidare men måstetill slut ge upp. Paret försökte sig på tidningsutgivningockså i Finland, men då mannen blevsjuk i TBC och dog utvandrade Alma till Amerika.Där arbetade hon bland annat på fabrik,blev nästan blind men kunde med hjälp av vänneråtervända till Sverige.Att skriva är livsviktigtanser den arbetandepensionären Birgit PetterssonHela tiden i Amerika skrev hon, mest brev, menhon hade också ambitionen att publicera sig.”Jag håller på att skrifva en liten bit. Om denblir bra skall jag sända den till din tidning”, hettedet i ett brev till Henrik Hedlund, Handelstidningensredaktör. Alma dog 1933, åttio år gammal.”Ett tappert fruntimmer ... som, trots denederlag hon lidit, dock gett oss ett vackert exempelpå en outtröttlig strävan”, skrev Yrjö Hirni sin dödsruna.Då Bang, Barbro Alving, efter studentexamensommarvikarierade på Stockholms Dagblad1928 blev Ella Taube hennes ”journalistiskamamma”, men den som fick en helt avgörandebetydelse för hennes livsinriktning var ElinWägner, författare, pacifist och kvinnokämpe.Bang mötte henne då hon var redaktionssekreterarepå Idun, precis som Elin tidigare.Men denna lysande skribent och älskade radioröstkämpade hela sitt liv med demonerna.Prestationsdjävulen gav henne skrivkramp ochibland kollapsade hon. Den mycket manligajournalistvärld hon levde i – med stress, drickandeoch nattsudd – var inte lätt att förena medvardagen som ensamstående mamma. Förstnär hon fann sin livskamrat, Viran i Käringkåserierna,fick hon en fast punkt i sitt liv.Anna Christensen, professor i juridik men ocksåkolumnist i DN och därmed en sentida kollegatill Bang, dog nyligen i cancer. In i det sista arbetadeoch skrev hon, med doktorandhandledningoch på artiklar som hon önskade få publiceradeefter sin död. Hon ville visa att det ärmöjligt att dö medvetet och med värdighet –trots svåra plågor och sjukdomens allt hårdaregrepp om kroppen och dess funktioner. Genomatt öppet skriva om de nästan outhärdliga smärtornamen också om de möjligheter till hjälpoch lindring som finns idag, ger hennes artiklaross alla mer tillförsikt och mod inför den dödsom väntar oss alla.Också Anna, liksom Bang, var ett tappert fruntimmer.TEXT BIRGIT PETERSSONFOTO JONAS ERICSONVill du också kåsera i Aktum?Kontakta redaktionen på telefon 786 99 45eller via e-post: aktum@adm.umu.se24 AKTUM • MAJ 4/2001