innehåll #2· 2006 - Vinnova
innehåll #2· 2006 - Vinnova
innehåll #2· 2006 - Vinnova
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Svettigt test<br />
hittar narkotika<br />
Vill köra på<br />
svensk skog<br />
Sätter press på<br />
verktygstillverkare<br />
<strong>#2·</strong> APRIL <strong>2006</strong><br />
Bruksorten och<br />
den optiska fi bern<br />
nytt
”Sverige har alla förutsättningarna för att bli<br />
en vinnare. Vi har råvaran, vi har industrin och<br />
vi har kunskapen.” PORTRÄTT SID 15<br />
NYHETER 3<br />
TEMA 6<br />
Fiber gör alla glada i Hudik<br />
FOKUS 10<br />
VINNOVA en attraktiv samarbetspartner i världen<br />
INNOVATION 12<br />
Svettdroppe avslöjar knarkare<br />
FOKUS 13<br />
Projektet som ska ge plåtindustrin bättre verktyg<br />
KRÖNIKA 14<br />
Gunnar Lund skriver om en unik möjlighet<br />
VINNOVA LEDNING 18<br />
<strong>innehåll</strong><br />
<strong>#2·</strong> <strong>2006</strong><br />
”Fiber Optic Valley<br />
har skapat framtidstro<br />
i regionen. Vi har en<br />
ström av studiebesök<br />
från hela världen”<br />
TEMA SID 6<br />
Det räcker med en svettdroppe<br />
för att detektera narkotika i<br />
blodet. Det är svenska Biosensor<br />
Applications som tagit fram<br />
metoden. INNOVATION SID 12<br />
R E D A K T I O N<br />
ANSVARIG UTGIVARE: PER ERIKSSON<br />
REDAKTÖR: KRYSTYNA NILSSON<br />
SKRIBENTER: TOMAS ERIKSSON, KRYSTYNA NILSSON<br />
ADRESS: www.VINNOVA.se<br />
UTKOMMER: SEX NUMMER PER ÅR<br />
PRENUMERATION: VINNOVANYTT@VINNOVA.SE<br />
GRAFISK FORM: ETC<br />
LAYOUT & REPRO: ETC<br />
TRYCK: ELANDERS BERLINGS AB, <strong>2006</strong><br />
ISSN: 1653-2759<br />
OMSLAGET: INGMAR HÖGLUND VID FIBER OPTIC VALLEY I<br />
HUDIKSVALL. FOTO: MELKER DAHLSTRAND
De små ljudfilerna<br />
gav Stora Teknikpriset<br />
Stora Teknikpriset, instiftat<br />
av tidningen Ny Teknik och<br />
VINNOVA, gick i år till det<br />
lilla stockholmsföretaget<br />
Coding Technologies. De får<br />
ett stipendium på 300 000<br />
kronor för utvecklingen av<br />
SBR-tekniken.<br />
TEXT: HENRIK BRÅNSTAD<br />
FOTO: PETER NORDAHL<br />
SBR, Spectral Band Replication,<br />
minskar storleken på<br />
ljudfiler till hälften utan att ljudkvaliteten<br />
försämras. Med SBR<br />
går det till exempel att distribuera<br />
MP3-filer till mobiltelefoner<br />
som har begränsad bandbredd.<br />
Tekniken används redan idag<br />
i många mobilmodeller från<br />
Nokia, Sony Ericsson, Motorola<br />
och Samsung samt i digitalradio.<br />
Juryn motiverade sitt val<br />
bland annat med att Coding<br />
Technologies teknikutveckling<br />
präglats av ”envishet och stor<br />
innovationskraft”.<br />
Per Ekstrand, Fredrik Henn,<br />
Kristofer Kjörling och Lars<br />
Liljeryd på Coding Technologies<br />
mottog priset under ett<br />
seminarium i Stockholm den 28<br />
mars. Övriga nominerade var<br />
ABB Power Technologies och<br />
friformstillverkaren Arcam.<br />
Per Eriksson, generaldirektör<br />
på VINNOVA, och Lars Nilsson,<br />
Descartes-priset är EU:s stora forskningspris.<br />
Fram till 4 maj finns chansen<br />
att lämna förslag på pristagare för <strong>2006</strong>.<br />
Priset består av två delar, bästa europeiska<br />
forskningsprojekt och framstående<br />
insatser inom forskningskommunika-<br />
Fredrik Henn, Lars Liljeryd, Kristofer Kjörling och Per Ekstrand, Coding<br />
Technologies. Vinnare Stora teknikpriset <strong>2006</strong>.<br />
chefredaktör på Ny Teknik,<br />
överlämnade, tillsammans<br />
med förra årets pristagare Lars<br />
Tegnelius, prischecken. Lars<br />
Tegnelius skickade också med<br />
några reflektioner till de nya,<br />
och även framtidens, vinnare.<br />
– Sverige har ett fantastiskt<br />
klimat för innovationer. Det<br />
utvecklingsarbete som bedrivs,<br />
med så många duktiga<br />
medarbetare inblandade, är en<br />
svensk konkurrensfördel.<br />
Lars Tegnelius framhöll också<br />
särskilt en viktig svensk ”innovation”:<br />
kafferasten.<br />
– Den är faktiskt unik för<br />
Sverige och är ett oslagbart<br />
forum för att utbyta idéer och<br />
erfarenheter.<br />
Så lämnar du förslag till Descartes-priset<br />
Coding Technologies, med<br />
grundaren Lars Liljeryd i spetsen,<br />
blev överväldigade av priset.<br />
– Det är en stor utmärkelse<br />
för oss. Vår idé är enkel men<br />
med hög abstraktionsnivå, så det<br />
har varit en lång kamp för att få<br />
den att fungera, sa Lars Liljeryd<br />
i sitt tacktal.<br />
Per Eriksson, VINNOVA,<br />
tycker att Stora Teknikpriset är<br />
en viktig manifestation:<br />
– Eftersom så stor del av Sveriges<br />
forskning och utveckling<br />
bedrivs ute på företagen, så är<br />
det också viktigt att vi, till exempel<br />
genom Stora Teknikpriset,<br />
lyfter fram de här hjältarna<br />
och förebilderna.<br />
tion. Till skillnad från Nobelpriset, som<br />
går till enskilda forskare, belönar alltså<br />
Descartes-priset samarbetsprojekt.<br />
Prissumman för forskningsdelen är<br />
1 miljon euro som högst fem projekt<br />
delar på och för kommunikationsdelen<br />
Stora<br />
Teknikpriset<br />
NYHETER<br />
Stora Teknikpriset är instiftat<br />
av Ny Teknik och VINNOVA,<br />
och delades i år ut för andra<br />
gången. Priset belönar tekniska<br />
genombrott som lett till färdiga<br />
produkter i industrin och som<br />
bidragit till företagets lönsamhet.<br />
Den första pristagaren var<br />
Lars Tegnelius, Scania, som<br />
belönades för utvecklingen<br />
av en dieselmotor för tunga<br />
lastbilar som klarar stränga<br />
miljökrav utan efterbehandling<br />
av kväveoxid och partiklar.<br />
Juryn består av Ingela<br />
Agrell, Stiftelsen för Strategisk<br />
forskning, Gunilla Jönson,<br />
rektor Lunds tekniska högskola,<br />
Margareta Norell Bergendahl,<br />
prorektor KTH, Staffan<br />
Helgesson, riskkapitalbolaget<br />
Creandum, Claes Wilhelmsson,<br />
fd forskningsdirektör Astra,<br />
Roland Andersson, professor i<br />
innovationsteknik, samt Lars<br />
Nilsson, chefredaktör Ny Teknik.<br />
250 000 euro, som även där delas av<br />
högst fem.<br />
Mer information om Descartes-priset:<br />
http://europa.eu.int/comm/research/descartes<br />
3<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong>
4<br />
VINNOVANYTT<br />
2· <strong>2006</strong><br />
NYHETER<br />
Småföretag får 40 miljoner<br />
i FoU-finansiering<br />
I det nya VINNOVA-programmet<br />
Forska&Väx har nu de<br />
första 52 företagen fått sammanlagt<br />
nästan 40 miljoner<br />
kronor i finansiering till sina<br />
FoU-satsningar.<br />
Genom Forska&Väx finansieras<br />
forsknings- och utvecklingsprojekt<br />
i små och medelstora<br />
företag. Satsningen under<br />
<strong>2006</strong> är på totalt 100 miljoner<br />
kronor, som regeringen ställt<br />
till VINNOVAs förfogande.<br />
– Konkurrensen har varit<br />
hård, så vi var tvungna att lägga<br />
ribban högt. De företag som nu<br />
finansieras håller väldigt hög<br />
kvalitet, säger Helen Andréasson,<br />
VINNOVA.<br />
Forska&Väx är en öppen utlysning<br />
med fyra bedömningstillfällen<br />
under <strong>2006</strong>. Företag<br />
kan söka finansiering för tre<br />
typer av erbjudande:<br />
• genomförande av FoU-projekt<br />
• förstudie inför FoU-projekt<br />
• behovsidentifiering inför<br />
FoU-projekt.<br />
Till det första bedömningstillfället<br />
den 1 februari, sökte 320<br />
företag sammanlagt över 450<br />
miljoner kronor.<br />
Drygt 18 av de 40 miljonerna<br />
har gått till företag inom IT<br />
och telekom Nästan 9 miljoner<br />
Konferensen ”The Innovation Imperative - Globalization<br />
and National Competitiveness” anordnas<br />
av VINNOVA och George Washington University i<br />
Stockholm den 27 april.<br />
Den görs i samarbete med The National Academies<br />
och ITPS och handlar om hur strategiska<br />
policyverktyg kan användas för att ge önskat<br />
utfall av globalisering och konkurrenskraft. De<br />
inbjudna talarna är framstående svenska och<br />
kronor har gått till företag<br />
inom produktion/material och<br />
drygt 5,5 miljoner kronor har<br />
gått till bioteknikföretag. Se<br />
även sidan 18.<br />
Vid VINNOVAs första bedömningstillfälle<br />
har följande<br />
nio företag fått finansiering av<br />
FoU-projekt:<br />
Appeartex, Göteborg, 1 000 000<br />
kr, antibakteriell ytbehandling<br />
Impact Coating, Linköping,<br />
5 000 000 kr, plätering av<br />
elektriska kontakter<br />
Pax Diagnostics, Stockholm,<br />
3 990 000 kr, mätsystem för<br />
analys av krafttransformatorer<br />
Perimed, Järfälla, 1 766 500 kr,<br />
mätmetoder för effektiv sårbehandling<br />
och kärlkirurgi<br />
Piezomotor, Uppsala, 4 000 000<br />
kr, liten motor för bärbar<br />
elektronik<br />
Replisaurus Technologies, Kista,<br />
4 000 000 kr, nanostrukturer<br />
för mikrochip<br />
SenseAir, Delsbo, 5 000 000<br />
kr, kostnadseffektiv koldioxidsensor<br />
Silex Microsystems, Järfälla,<br />
4 200 000 kr, mikroelektromekaniska<br />
system<br />
Trion Tensid, Uppsala, 1 000 000<br />
kr, sanering av och skydd mot<br />
graffiti<br />
22 företag har fått finansiering<br />
av förstudier inför<br />
FoU-projekt:<br />
Aditus Medical, Lund, 310 000 kr<br />
Anders Westerlind, Mölndal,<br />
259 600 kr<br />
Artema Medical, Sundbyberg,<br />
408 100 kr<br />
Avure Technologies, Västerås,<br />
500 000 kr<br />
Bioett, Lund, 230 000 kr<br />
Bohus Biotech, Strömstad,<br />
500 000 kr<br />
Chemel, Lund, 265 000 kr<br />
Chris-Marine, Malmö, 325 400 kr<br />
Medicago, Uppsala, 180 550 kr<br />
Målerås Glasbruk, Målerås,<br />
485 000 kr<br />
National Gummi, Halmstad,<br />
496 000 kr<br />
ObsteCare, Kista, 219 000 kr<br />
internationella forskare och policymakare.<br />
Ämnen som tas upp är bland annat riskkapital<br />
och innovationsfinansiering i tidiga skeden, effekter<br />
av EU:s ramprogram, radikal förnyelse via<br />
satsningar på forskning i företag, såddfinansiering<br />
samt internationell handel med högteknologi.<br />
Talare är bland andra: Thomas R. Howell, Dewey<br />
Ballantine, Washington, Michael Borrus, University<br />
of California, Nick Vonortas, George Washington<br />
Forskning kring ett nytt graffitiskydd finansieras av Forska&Väx.<br />
Konferens ska ge verktyg för framgångsrik globalisering<br />
Proximion Fiber Systems, Kista,<br />
500 000 kr<br />
QPC, Nässjö, 330 000 kr<br />
Rutgerson Marine, Marstrand,<br />
500 000 kr<br />
SensET, Linköping, 484 000 kr<br />
Silvandersson Sweden, Knäred,<br />
282 000 kr<br />
Simfotech, Partille, 400 000 kr<br />
Snowclean, Alingsås, 500 000 kr<br />
StormLED, Göteborg, 500 000 kr<br />
StratoSphere Pharma, Malmö,<br />
187 800 kr<br />
Swedish Oat Fiber, Väröbacka,<br />
494 000 kr<br />
Därtill finansieras 21 företag<br />
med 75 000 kronor vardera för<br />
behovsidentifiering inför FoUprojekt.<br />
Ett bedömningtillfälle hölls<br />
den 3 april. Ytterligare två hålls<br />
den 1 augusti och 2 oktober.<br />
University, David B. Audretsch, Indiana University,<br />
Marc G. Stanley, National Institute of Standards<br />
and Technology, Moshe Y. Vardi, Rice University,<br />
Charles W. Wessner, U.S. National Academies,<br />
Åsa Lindholm-Dahlstrand, Högskolan i Halmstad,<br />
Charles Edquist, Lunds universitet, Erik Arnold,<br />
Technopolis, Göran Marklund, VINNOVA/ITPS/George<br />
Washington University, och Per Eriksson.<br />
VINNOVA. www.VINNOVA.se<br />
FOTO: LARS FORSSTEDT/ETC BILD
Med Europaprogrammen<br />
mot ramprogrammet<br />
Nytt namn, nya muskler och<br />
nya satsningar. EU/FoUrådet<br />
har bytt skepnad och<br />
blivit Europaprogrammen<br />
på VINNOVA. Det är ett led<br />
i en svensk nysatsning<br />
inför starten av EU:s sjunde<br />
ramprogram.<br />
Under 13 år var EU/FoU-rådet<br />
en fristående myndighet som<br />
arbetade med information och<br />
rådgivning till svenska företag<br />
och forskare om EU:s ramprogram.<br />
Sedan januari i år är<br />
Rådet ombildat till Europaprogrammen<br />
på VINNOVAs internationella<br />
avdelning. Fortfarande<br />
med ett nationellt ansvar<br />
för ramprogrammet i Sverige<br />
– men nu med betydligt större<br />
samordning med VINNOVAs<br />
program och aktiviteter.<br />
– En annan fördel är det stora<br />
kontaktnät som VINNOVA har<br />
gentemot småföretagsvärlden.<br />
Det ska vi använda för att göra<br />
Europas forskningsprogram<br />
mer kända inom andra grupper,<br />
säger Karin Hjorth Rybbe, chef<br />
för Europaprogrammen.<br />
Intensivt arbete<br />
Det arbete som EU/FoU-rådet<br />
bedrev med informationsdagar,<br />
konferenser, utbildningar,<br />
rådgivning, webbplats med<br />
mera kommer givetvis att<br />
fortsätta. Under hösten <strong>2006</strong><br />
och hela 2007 blir det ett<br />
intensivt arbete i starten av det<br />
nya sjunde ramprogrammet.<br />
En stor startkonferens kommer<br />
att arrangeras preliminärt<br />
under november/december<br />
<strong>2006</strong>. Då ska varje område i det<br />
nya ramprogrammet belysas<br />
grundligt, inklusive de nya EUsatsningar<br />
som planeras, som<br />
det Europeiska forskningsrådet,<br />
”Joint Technology Initiatives”<br />
och småföretagssatsningar.<br />
Dessutom ska informationsdagar<br />
hållas i hela landet.<br />
En nysatsning som planeras<br />
framöver är ”småföretagshelger”<br />
Var med i Forskarnas kväll <strong>2006</strong><br />
En kväll i september förra året var det ”Forskarnas kväll” runt om i Europa.<br />
Forskare visade upp sig själva, sin verksamhet och sina resultat. Tanken var<br />
att allmänheten skulle få träffa forskare och se vad de håller på med.<br />
I Sverige var det aktiviteter på flera håll, bland annat ordnade Vetenskap och<br />
Allmänhet ett vetenskapligt ”utbrott” på Kulturhuset i Stockholm. Lunds<br />
universitet höll en Vetenskapskarneval och många andra öppnade sina lokaler,<br />
ordnade föreläsningar eller lät sina forskare flytta ut till gator och torg för en<br />
kväll.<br />
Nu vill EU-kommissionen upprepa initiativet och kanske göra det till ett<br />
återkommande evenemang. I år inträffar det på kvällen den 22 september.<br />
Forskare och företag som vill delta denna kväll - ta kontakt med Cissi Askwall<br />
på Vetenskap och Allmänhet som samordnar de svenska aktiviteterna, e-post<br />
cissi@v-a.se<br />
runt om i Sverige tillsammans<br />
med regionala aktörer. Under<br />
en fredagskväll och en lördag<br />
ska inte bara ramprogrammet<br />
presenteras utan även andra<br />
europeiska program riktade<br />
mot mindre företag, liksom<br />
VINNOVAs egna nationella<br />
småföretagsprogram.<br />
Samlad bild<br />
– Vi ska försöka ge en heltäckande<br />
och samlad bild av vilka<br />
stöd som mindre företag kan<br />
söka, nationellt, inom EU och<br />
kanske även utanför EU, säger<br />
Karin Hjorth Rybbe. Det<br />
tror vi är en bra service för<br />
mindre företag som inte kan<br />
lägga mycket tid på att söka<br />
information. Om vi dessutom<br />
kombinerar informationen med<br />
konkret rådgivning om projektidéer<br />
så tror vi att detta kan bli<br />
ett lyckat koncept.<br />
Andra nya initiativ som<br />
planeras är ett nytt elektroniskt<br />
nyhetsbrev, utökad utbildningsverksamhet<br />
med bland annat en<br />
NYHETER<br />
ny kurs om hur EU gör utvärderingar,<br />
en ny webbplats om<br />
sjunde ramprogrammet och en<br />
”roadshow” med seminarer till<br />
lärosäten, institut och företag<br />
runt om i landet.<br />
Mer information kommer på<br />
www.europaprogrammen.se<br />
Detta gör Europaprogrammen<br />
på VINNOVA<br />
• Arbetar för att hjälpa<br />
svenska företag och forskare<br />
att ansöka och delta i EU:s<br />
ramprogram<br />
• Har kontaktpersoner för rådgivning<br />
inom samtliga områden<br />
av ramprogrammet<br />
• Ger juridisk rådgivning om<br />
kontrakt och avtal<br />
• Arrangerar utbildningar<br />
kring ramprogrammet<br />
• Har kontaktpersoner på plats<br />
i Bryssel<br />
För att locka besökare<br />
till förra årets<br />
Forskarnas kväll hade<br />
geologer vid Stockholms<br />
universitet byggt<br />
upp en vulkan utanför<br />
Kulturhuset i Stockholm<br />
som fick utbrott<br />
en gång i timmen.<br />
FOTO: VETENSKAP<br />
& ALLMÄNHET<br />
5<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong>
6<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong><br />
TEMA: FIBER OPTIC VALLEY<br />
Det hänger på en fiber<br />
Det började med tomma lägenheter i ett<br />
av sta´ns miljonprogramområden. I dag<br />
är Hudiksvall svensk huvudstad inom<br />
optisk fiber och fiber till hemmen.<br />
Fiber Optic Valley heter organisationen<br />
som banat vägen. Den var en av<br />
vinnarna i VINNVÄXT 2004.<br />
TEXT: TOMAS ERIKSSON<br />
FOTO: MELKER DAHLSTRAND<br />
Beskrivningen här intill är förstås förenklad.<br />
Men Hudiksvalls Bostäder tomma<br />
lägenheter var ett startskott för arbetet.<br />
När ingen ville hyra fick Ericsson Network<br />
Technologies i Hudiksvall i uppdrag att<br />
dra in fiber för 100 mbit/sek i lägenheterna.<br />
Ingen vet om det var fibern som<br />
avgjorde, men snart var de uthyrda.<br />
När politiker och näringsliv såg detta i<br />
en stad med tung industri, plågad av arbetslöshet,<br />
insåg de att det fanns nya vägar<br />
att göra kommunen till en vinnare.<br />
1999 lockades Ingmar Höglund, uppväxt<br />
i Iggesund söder om Hudiksvall, hem för<br />
att leda arbetet vidare.<br />
– Det första jag såg var att vi behövde<br />
ett labb. Jag visste att forskningsinstitutet<br />
Acreo var på väg att få lämna sitt fiberlabb<br />
i Sundbyberg som de hyrt av Ericsson. Jag<br />
övertalade Acreo att flytta hit, bland annat<br />
kunde jag locka med att vi hade Ericsson<br />
här. Det var också viktigt att kommunen<br />
och länsstyrelsen visade att de vågade satsa,<br />
berättar han.<br />
Den 13 oktober 2000 sattes spaden<br />
i marken för att bygga fiberlabbet på<br />
Håstaholmen intill Hudiksvallsfjärden.<br />
Det labbet är fortfarande motor i hela<br />
verksamheten.<br />
– Det var en väldig tur att vi kom igång<br />
så snabbt. För snart var IT-krisen här,<br />
liksom Ericssons kris. Hade vi inte hunnit<br />
börja då, hade det troligen inte blivit något<br />
av det här, menar Ingmar Höglund.<br />
Ett knappt år senare var bygget klart. I<br />
dag används verksamheten i EU-propagandan.<br />
– När EU visar på lyckades satsningar<br />
används vi som ett svenskt exempel, säger<br />
Ingmar Höglund som beskriver Fiber<br />
Optic Valley som en process, ett varumärke<br />
och en region som sträcker sig från Gävle<br />
till Sundsvall med Hudiksvall som naturligt<br />
centrum.<br />
Verksamheten vid Fiber Optic Valley<br />
har tre fokusområden:<br />
Fokusområde 1: Fiber till användaren<br />
– I dag är 263 hushåll i Hudiksvall anslutna<br />
med 100 mbit/sek där de bland annat har<br />
triple play – telefon, tv och bredband i<br />
samma anslutning. De används som en<br />
testbädd i ett öppet nät där stora och små<br />
leverantörer måste samsas och lära sig hur<br />
de ska kunna samarbeta utan att skapa tekniska<br />
problem, berättar Ingmar Höglund.<br />
– Våra största uppdragsgivare i testbädden<br />
är UPC, Canal Digital, Packetfront<br />
och Ericsson. Vi samarbetar också med<br />
forskningsinstitutet World Internet Institute<br />
som säljer sina kunskaper om användarna<br />
av internet och bredbandstjänster till<br />
partners som Disney och Microsoft.<br />
– Men vi måste börja använda större<br />
nät för att hitta nya testare. Vi har nu 850<br />
hushåll anslutna i nätet ”Norrsken” som<br />
sträcker sig från Östersund/Sollefteå i norr<br />
till Stockholm/Örebro i söder. Där finns<br />
potential att nå en miljon människor.<br />
Fokusområde 2: E-tjänster till hemmen<br />
– Här är vi inne i en andra fas där vi börjat<br />
hitta kommersiella produkter. Ett exempel<br />
är old@home där vi tittar på vilka kommunikationer<br />
som krävs för att en äldre<br />
människa ska klara sig själv hemma. Det<br />
handlar också om larm så att man på ett<br />
äldreboende kan se om någon varit på toaletten<br />
i flera timmar eller glömt spisen på.<br />
I framtiden kan man också ”gå till doktorn”<br />
hemma. Men det kräver HDTV-kvalitet på<br />
sändningarna. I vanlig TV kan man inte se
Kajsa Linnarsson arbetar<br />
vid preformsvarven vid<br />
fibertillverkningen i Acreos<br />
labb i Hudiksvall.<br />
7<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong>
8<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong><br />
TEMA: FIBER OPTIC VALLEY<br />
skillnad på blod och ketchup.<br />
– Vi har också lyckats skapa reella<br />
virtuella miljöer, med hjälp av dataspel<br />
som Counterstrike. Vi planerar att skanna<br />
in brandkåren i Hudiksvall och sedan<br />
en känd miljö som sjukhuset. Sedan kan<br />
brandkåren träna räddningsinsatser virtuellt<br />
med sig själv i huvudrollerna.<br />
” Rekordet idag ligger på 10<br />
terabit/sekund i en enda<br />
fiber. Det motsvarar att alla<br />
Kinas hushåll samtidigt talar<br />
i telefon.”<br />
Fokusområde 3:<br />
Fiberoptiska industriapplikationer<br />
– Här samarbetar vi med Mittuniversitetet<br />
i Sundsvall och Högskolan i Gävle<br />
kring sensorsystem. Fiberson i Hudiksvall<br />
tillverkar brandlarm där en optisk kabel<br />
känner av värme och detekterar var.<br />
– Men det handlar också om att byta ut<br />
tjocka elkablar mot tunn fiber i exempelvis<br />
elsvetsar. En optisk fiber på en millimeter<br />
kan transportera 10 kilowatt.<br />
Vinsten i VINNVÄXT 2004 ger Fiber<br />
Optic Valley sex miljoner kronor om året<br />
i tio år. Tillsammans med regionala EUmedel<br />
har det gett möjlighet att bygga upp<br />
en processledning på 5‒6 personer och att<br />
satsa på ett antal forsknings- och utveck-<br />
Vinnare på bred ansats<br />
Fiber Optic Valley imponerade genom<br />
sin breda kompetens och sin ansats att<br />
skapa nya tjänster och tillämpningar<br />
runt optisk fiber. Det gjorde dem till en<br />
vinnare i VINNVÄXT 2004, berättar<br />
programledaren Lars-Gunnar Larsson,<br />
vid VINNOVA.<br />
– De hade redan fokuserat på att bygga<br />
upp kompetens inom fiberteknik. Och<br />
inte bara inom forskning, utan också med<br />
tillämpningar mot företag. Dessutom<br />
lingsprojekt. Men inom Fiber Optic Valley<br />
finns en del egna intäktskällor.<br />
– Acreo har en mindre produktion av<br />
optisk fiber i sitt fiberlabb. I år räknar<br />
vi med att den ska stå för 40 procent av<br />
labbets kostnader. Det är bra att inte vara<br />
så beroende av bidragsgivare.<br />
Utbildning är en annan intäktskälla.<br />
– CUL, centrum för utveckling och lärande,<br />
har en ett- och tvåårig eftergymnasial<br />
utbildning där eleverna, ofta utbildade<br />
elinstallatörer, lär sig bygga och sköta ett<br />
fiberoptiskt nät. CUL har också uppdragsutbildning<br />
åt företag, säger Ingmar<br />
Höglund.<br />
Behovet av tekniker som kan hantera<br />
optiskt fiber är enormt.<br />
– Man räknar med att det inom några<br />
år behövs 600 000 nya tekniker i Europa,<br />
varav 4 000 i Sverige.<br />
Fort men illa<br />
Fiber Optic Valley arbetar tillsammans<br />
med stora spelare som Banverket och Telia<br />
för att skapa ett system för hur utbildning<br />
ska läggas upp.<br />
– Många av dagens fibernät är byggda<br />
fort men illa av entusiaster som byggt efter<br />
eget huvud. När el- och telenäten byggdes<br />
fanns det statliga myndigheter som var<br />
kompetenta beställare. Vi önskar en större<br />
samordning. De fiberoptiska näten kommer<br />
att bli lika viktiga som motorvägarna och<br />
järnvägarna, framhåller Ingmar Höglund.<br />
Optisk fiber har fantastiska överföringshastigheter.<br />
Rekordet idag ligger på 10<br />
terabit/sekund i en enda fiber.<br />
– Det motsvarar att alla Kinas hushåll<br />
samtidigt talar i telefon, berättar Ingmar<br />
Höglund.<br />
Utöver den stora överföringskapaciteten<br />
hade de flera ben än att bara jobba mot<br />
telekombranschen. Exempelvis framtida<br />
bredbandstjänster som dessutom testas i<br />
egen testbädd, säger han.<br />
Fiber Optic Valley hade året innan fått<br />
ett utvecklingsbidrag av VINNOVA.<br />
– Redan då tog de flera steg framåt på<br />
vägen mot att bli ett europeiskt fiberoptiskt<br />
centrum. I dag är Fiber Optic Valley<br />
ett svenskt och nordiskt centrum för<br />
fiberoptik, säger Lars-Gunnar Larsson.<br />
så är det ett mycket energisnålt sätt att<br />
sända information.<br />
– Om samtliga svenska hushåll skulle<br />
ha adsl baserat på kopparnät och bytte ut<br />
det mot optisk fiber så skulle det innebära<br />
en energibesparing motsvarande ett halvt<br />
kärnkraftverk.<br />
Ingmar Höglund berättar att ett 15-tal<br />
nya företag startats kring verksamheterna<br />
i Fiber Optic Valley. Det har gett ett<br />
hundratal nya jobb. I Hudiksvalls kommun,<br />
med 38 000 invånare, är Iggesund<br />
Paperboard det dominerande företaget<br />
med runt 1 000 anställda. Ericsson har i<br />
dag runt 500 medarbetare. Här finns också<br />
ett hydraulikkluster som har sin vagga i<br />
Sundins skidfabrik.<br />
– Men framförallt har vi skapat framtidstro.<br />
Vi har en ström av studiebesök från<br />
hela världen som kommer hit. Hudiksvall<br />
har i dag också Europas modernaste<br />
röntgenlabb och utbildar röntgenpersonal<br />
från hela Europa. Det har förstås hjälpt att<br />
labbet kan skicka detaljerade bilder utan<br />
att det tar en evighet.<br />
– Vi har också Sverige modernaste gymnasieskola,<br />
Bromangymnasiet, med fiber<br />
till alla klassrum, lärarrum och grupprum.<br />
E-tjänster mot hemmet<br />
Historien om Packetfront visar att verksamheten<br />
kan skapa jobb i hela Sverige.<br />
– Packetfront tillverkar access-switchar
som de testar i vår testbädd. 2002 hade<br />
företaget 14 anställda. Då kom en förfrågan<br />
från Columbia Mountain Open Network<br />
i Kanda som ville se hur switcharna<br />
fungerade i testbädden. De blev nöjda med<br />
vad de såg och lade en order på runt tio<br />
miljoner dollar, berättar Ingmar Höglund.<br />
– Jag tror att det bidrog att kunderna<br />
kunde se hur de fungerade i verkligheten<br />
och att de kunde få ett utlåtande från oss<br />
som en oberoende part. I dag har Packetfront<br />
kunder över hela världen och flera<br />
hundra anställda.<br />
På lång sikt ser Ingmar Höglund den<br />
riktigt stora potentialen inom e-tjänster.<br />
– Vi blir äldre och äldre. Och eftersom<br />
sjukvården har knappa resurser så krävs det<br />
en massa tekniska hjälpmedel i hemmen.<br />
Sedan hoppas han att minst en av de<br />
globala jättarna hittar vägen till Hälsingland.<br />
– Det vore ett stort lyft om ett företag<br />
som Cisco eller Microsoft öppnade ett<br />
kontor här för att använda vår testbädd,<br />
säger Ingmar Högberg.<br />
Om tio år ser han regionen som Europas<br />
fiberoptiska centrum.<br />
– Då kommer vi att vara berömda för<br />
vår kunskap och våra möjligheter att ta<br />
fram nya användningsområden för fiber.<br />
Då kommer människor att tänka på Fiber<br />
Optic Valley när de tänker på fiberoptisk<br />
struktur. ■<br />
ETT LYFT FÖR KOMMUNEN<br />
1997 drog Hudiksvalls kommun tillsammans med näringslivet upp en plan<br />
för hur kommunen skulle lyckas i framtiden. Det skulle ske inom fiberoptiken.<br />
– Vi ligger längre fram i dag än vad vi trodde då, säger kommunalrådet<br />
Uno Jonsson.<br />
Han kallar samarbetet inom Fiber Optic Valley för ett lyft för kommunen.<br />
– Vi lyckades dels se inom vilket område vi hade unika förutsättningar<br />
här i Hudiksvall. Och vi lyckades samla den kritiska massan som krävde för<br />
att komma dit, säger han.<br />
– Dessutom har vi fått alla aktörer på samma arena. Inte minst har<br />
näringslivet satsat tid och pengar. I framtiden räknar vi med att kunna<br />
skapa tusentals jobb.<br />
Fiberson AB bygger brandlarm baserad<br />
på optisk fiber.<br />
– Fiber Optic Valley drar uppmärksamhet<br />
till bygden, det har vi nytta<br />
av, säger Anders Larsson, vd vid<br />
Fiberson.<br />
Genom att skicka ut en ljussignal i en<br />
optisk kabel kan man med en sensor<br />
snabbt detektera om och var det är varmare<br />
i en kabelslinga. Fiberson började<br />
som leverantör av kabel till larmsystem. I<br />
dag bygger företaget hela larmsystem.<br />
– Optisk kabel används oftast i larmsystem<br />
i tunnlar och tak. Våra kunder<br />
är installatörer av brandlarm, berättar<br />
Anders Larsson.<br />
Fem personer arbetar på Fiberson som<br />
också tagit fram punktsensorer som detekterar<br />
vibrationer och dessutom tar på<br />
sig legojobb med att plasta in den tjocka<br />
fibern som kan leda 10 kilowatt optisk<br />
effekt till exempelvis svetsar.<br />
– Men det är sensornischen som är<br />
vår stora möjlighet. Men vi är inne i ett<br />
känsligt läge, vi måste få in riskkapital så<br />
att vi kan växa, säger Anders Larsson.<br />
Fiber Optic Valley ska med Hudiksvall<br />
som huvudort bli ledande inom<br />
arbetet med optisk fiber.<br />
Bygger intresse och skapar kontakter<br />
Han ser en lysande framtid för fiberoptiska<br />
lösningar.<br />
– Snart kommer de att börja användas<br />
på allvar inom bilindustri och säkerhetssektorn.<br />
Det är också på gång att<br />
elbolagen ska installera fiberoptik i sina<br />
kraftnät, säger Anders Larsson. ■<br />
Anders Larsson vid Fiberson bygger larm där<br />
optisk fiber detekterar värme.<br />
9<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong>
FOKUS: INTERNATIONELLA SAMARBETEN<br />
10<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong><br />
VINNOVA arbetar i hela världen<br />
Världens internationaliseras. Och med<br />
det internationaliseras också forskningen.<br />
VINNOVA har en mängd bilaterala<br />
arbeten med världens ledande<br />
forskningsnationer.<br />
TEXT: TOMAS ERIKSSON<br />
BILD: CARL-JOHAN ERIKSSON/ETC BILD<br />
Som representant för ett medlemsland i EU<br />
deltar VINNOVA i flera europeiska samarbetsprojekt.<br />
Men VINNOVA är en attraktiv<br />
partner i hela världen, säger Staffan Håkansson,<br />
direktör för VINNOVAs internationella<br />
avdelning.<br />
– Vi ligger i en intressant skärning för de<br />
motparter som är ute efter ett forskningssamarbete<br />
som är industriinriktat, säger han.<br />
– Vi har ett sätt att tänka och arbeta<br />
som gör det lätt att tala om gemensamma<br />
angelägenheter. Vi har dessutom en tydlig<br />
strategi om hur vi vill satsa och har lätt att<br />
komma till skott, inte minst därför att vi<br />
inte är låsta av fasta ansökningsomgångar<br />
som kan hindra ett flexibelt arbetssätt.<br />
– Egentligen är det bara brist på resurser<br />
som gör att VINNOVA inte deltar i flera<br />
samarbeten. Vi har inte tillräckligt med<br />
personal för att genomföra alla resor och<br />
allt arbete och det gör att vi hamnar i<br />
tidsbrist och får svårt att hinna med att ta<br />
tag i saker som bara är en idé, säger Staffan<br />
Håkansson.<br />
Just nu finns ett stort antal projekt, allt<br />
från nordiskt samarbete till bilaterala samarbeten<br />
med länder som Kina och Indien.<br />
Ett par av dessa projekt beskriver Staffan<br />
Håkansson som extra spännande.<br />
– Vi har ett mycket intressant mångvetenskapligt<br />
biotekniksamarbete med<br />
Japan. Men också ett israelskt samarbetsprojekt<br />
med inriktning på morgondagens<br />
telekom-system är mycket lovande.<br />
Här är några av de viktigaste samarbetsprojekten<br />
beskrivna:<br />
NORDEN<br />
Ett antal nordiska samarbetsprogram<br />
med Norges Forskningsråd och finska<br />
Tekes, med en del gemensamma utlysningar.<br />
Dessutom har VINNOVA, Tekes<br />
och Norges Forskningsråd benchmarking-seminarier<br />
med jämna mellanrum<br />
för att lära av varandra.
KINA<br />
Här samarbetar VINNOVA med Ministry of Science &<br />
Technology inom IT/telekom, nya material och bioteknik.<br />
Tillsammans med Strategiska Forskningsstiftelsen<br />
och IVA arrangerade VINNOVA en workshop i mars med<br />
forskare och företag från Kina och Sverige.<br />
– Kineserna kommer att kräva FoU-insatser av den allt<br />
mer närvarande industrin, säger Staffan Håkanson.<br />
De svenska forskningskontakterna med Kina har<br />
stärkts, bland annat genom att KTH startat en forskningsverksamhet<br />
vid Zhejiang-universitetet i Hangzhou<br />
utanför Shanghai.<br />
ISRAEL<br />
VINNOVA samarbetar i Sweden Israel Testbed-programmet<br />
med företag, högskolor och institut för att i testbäddmiljö<br />
utveckla nästa generations trådlösa telekommunikationstjänster.<br />
Projektet har varit framgångsrikt<br />
och budgeten har successivt ökat till nivån tio miljoner<br />
kronor per år.<br />
USA<br />
VINNOVA samarbetar sedan lång tid med National<br />
Science Foundation och använder deras kontaktnät för nå<br />
utvärderare. Ett samarbete mellan bilindustrin i Detroit<br />
och det svenska ”Trollhättepaketet” är också i sin linda.<br />
Den amerikanska bilindustrin är mycket intresserad av<br />
det svenska säkerhetsarbetet. Wallenbergsstiftelsernas<br />
satsning på Stanford har också öppnat nya vägar för samarbete,<br />
bland annat genom svenska doktorander.<br />
JAPAN<br />
VINNOVA har en viktig samarbetspartner i Japan Science<br />
& Technology Agency inom området Multidiciplinär<br />
Bio. På den svenska sidan är också Strategiska Forskningstiftelsen<br />
en samarbetspartner.<br />
– Den första utlysningen gav ett fyrtiotal mycket kvalificerade<br />
ansökningar. Trots den höga kvaliteten på projekten<br />
var vi vid vårt möte med samarbetsparterna eniga<br />
om att stödja fem projekt. En andra utlysning har nyligen<br />
gjorts. Japanerna har också ett program där de betalar<br />
utländska forskare som kommer dit. Det ger utrymme för<br />
VINNOVA att nominera 4-5 svenska forskare per år som<br />
får möjlighet att forska i Japan. En överenskommelse<br />
finns också mellan den svenska och japanska regeringen<br />
om att öka samarbetet inom IT med fordonsinriktning<br />
och ”care at home”.<br />
INDIEN<br />
Ett avtal om att skapa samverkan inom främst bioteknik<br />
och programteknik tecknades i slutet av 2005. Just nu<br />
arbetar båda sidor med att ta fram förslag. I slutet av året<br />
beräknas det första samarbetsprojektet starta.<br />
Mönsterbok för<br />
bättre IT-tjänster<br />
Det finns många smarta IT-system. Men ofta har de<br />
svårt att fungera tillsammans. Ett svensk projekt har<br />
skapat en mönsterbok för hur man kan bygga effektiva<br />
IT-tjänster.<br />
TEXT: TOMAS ERIKSSON<br />
Tolv svenska företag har tillsamman med Stockholms universitet<br />
och Högskolan i Skövde i SERVIAM-projektet arbetat<br />
för att visa och dokumentera hur man kan utveckla optimala<br />
IT-baserade tjänster.<br />
– Problemet med många IT-system är att de är låsta eller<br />
stela. Ett exempel kan vara banken som vill lägga till kapitalförvaltning<br />
och pensionsförsäkringar. Då får de byggas på det<br />
befintliga banksystemet, och då optimeras inte nyttan. Dessutom<br />
kan det finnas juridiska komplikationer när information<br />
skyfflas runt i systemen, säger Ulf Eklund vid VINNOVA.<br />
Resultatet blev en Mönsterbok som ska fungera som en<br />
manual för hur framförallt tjänsteföretag och förvaltningar<br />
ska få sina IT-system att fungera tillsammans med kunders,<br />
uppdragsgivares och partners IT-system.<br />
– Jag kallar det för en kokbok, en receptsamling för att<br />
göra en bra helhet. I Mönsterboken finns juridisk, ekonomisk<br />
och teknisk information, säger Ulf Eklund som ser två stora<br />
användningsområden.<br />
– Det första är att koppla samman stora system som exempelvis<br />
systemen inom sjukvården . Men det som VINNOVA<br />
tycker är mest innovativt är möjligheter att skapa helt nya<br />
tjänster, som att till exempel hitta former för att koppla samman<br />
olika typer av transporter, som bil, tåg och båt för att nå<br />
minsta miljöpåverkan. Då måste ett antal system kunna prata<br />
med varandra.<br />
Peter Söderström vid företaget IT-Plan har varit projektledare.<br />
Han berättar att man tittat på hur man arbetar utomlands,<br />
men också på hur företagen i gruppen arbetar. Han<br />
nämner Sandvik som ett företag som byggt en bra IT-lösning<br />
i samarbete med sina kunder. Projektet har uppmärksammats<br />
internationellt.<br />
– Vi har varit inbjudna på ett antal konferenser och seminarier<br />
i exempelvis New York och Australien för att prata om<br />
hur vi vill arbeta inom förvaltningsområdet, berättar Peter<br />
Söderström.<br />
SERVIAM-projektet beskrivs på www.serviam.se och en<br />
enklare presentation av resultaten finns på www.dsv.su.se/soa<br />
FOTNOT: De företag och organisationersom deltagit i arbetet är Volvo,<br />
SEB, Dataföreningen, AMF pension, Banverket, KTH/DSV, Högskolan i<br />
Skövde, IT-plan, RSV, Sandvik, SAS, SLL, Tieto Enator Management samt<br />
VINNOVA.<br />
11<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong>
12<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong><br />
INNOVATION<br />
Svett-test hittar knark<br />
Svenska Biosensor Applications har<br />
tagit fram en metod för att snabbt och<br />
billigt hitta narkotika i en människas<br />
svett. Arbetet följs med stort intresse<br />
av polis och tull i hela världen.<br />
TEXT: TOMAS ERIKSSON<br />
BILD: BO REINERDAHL<br />
sundbybergsföretagets framgångar<br />
bottnar i att vapentillverkaren Bofors<br />
uppmuntrades att starta civil produktion.<br />
Ett projekt var en min- och explosivämnesdetektor.<br />
Detta projekt avknoppades<br />
till företaget Biosensor Applications. Att<br />
detektorer som kan hitta sprängämnen<br />
också kan hitta narkotika var ett känt<br />
faktum. Så utvecklingschefen Per Månsson<br />
bestämde sig för att arbeta fram en enkel<br />
och portabel utrustning som kunde mäta på<br />
små svettdroppar på huden om en människa<br />
har narkotika i kroppen.<br />
– Många var skeptiska till idén från början.<br />
Men jag sökte pengar från VINNOVA som<br />
stöttade mitt arbete, berättar Per Månsson.<br />
Utrustningen testades fram på Maria<br />
Beroendecentrum där den jämfördes med<br />
resultat från patientens urinprov.<br />
– Vi kunde plocka ut 85 procent av dem<br />
som visade narkotikaförekomst i urinprovet,<br />
berättar Per Månsson.<br />
Det väckte polis, tull och fängelser. I dag<br />
har företaget levererat eller fått beställningar<br />
av ett 40-tal instrument.<br />
– Testen är lika pålitlig som urintester för<br />
att hitta narkotika, säger Per Månsson.<br />
Det är också ett hjälpmedel i jakten på<br />
drogpåverkade bilförare.<br />
– Vi har ett samarbete med den tyska<br />
polisen, stockholmspolisen och polismyndigheter<br />
i England, förklarar Per Månsson.<br />
Många behandlingshem har visat mycket<br />
stort intresse. Metoden är inte bara enklare<br />
än urinprov, det är också mindre integritetskränkande.<br />
– Det är en enorm skillnad på att gå in på<br />
en toalett under övervakning jämfört med<br />
att ta ett svettprov på huden och få svar på<br />
en minut, säger Per Månsson.<br />
Det finns en enorm potential för ett<br />
snabbt och enkelt drogtest.<br />
– Eftersom det inte finns någon direkt<br />
konkurrent på marknaden i dag för en<br />
snabb hudtest är det bäst att vara försiktig.<br />
Men bara urinanalysmarknaden har ett<br />
värde på 10 miljarder kronor. ■<br />
FOKUS: Drogtest<br />
Hos en narkotikapåverkad person utsön-<br />
drar kroppen mikroskopiska drogpartiklar<br />
genom svettkörtlarna så länge<br />
drogen finns kvar i blodomloppet.<br />
1 Ett filter stryks över patientens<br />
hud. I en analysenhet värms<br />
filtret och eventuella droger<br />
förångas. På en kall yta ovanför<br />
filtret kondenseras drogerna ...<br />
2 ... som sedan sköljs av med en<br />
droppe vattenlösning. Vätskan<br />
passerar ett antal plattor som är<br />
preparerade med olika antikroppar.<br />
En platta per drog: Heroin<br />
(opiater), kokain, amfetamin,<br />
ecstasy, cannabis. Plattorna<br />
vibrerar med en frekvens som är<br />
beroende av dess vikt (massa).<br />
3 Om det finns en substans i vätskan<br />
som matchar en antikropp<br />
så binder dessa antikroppar<br />
starkt till substansen i fråga<br />
och lossnar permanent från sin<br />
platta. Då minskar plattans vikt<br />
varvid frekvensen ändras ...<br />
4 ... vilket registreras av instrumentet<br />
som en träff på just den<br />
drogen. Hela analysen tar cirka<br />
en minut.
Svensk plåtindustri är framgångsrik.<br />
Däremot tappar den svenska<br />
verktygstillverkningen i storlek och<br />
kompetens. Nu ska den svenska<br />
plåtindustrin i samarbete med svensk<br />
forskning och VINNOVA utveckla<br />
framgångsrika svenska tillverkare av<br />
plåtformningsverktyg.<br />
TEXT: TOMAS ERIKSSON<br />
BILD: GÖRAN FAHLSTRÖM<br />
Att snabbt få fram bra och tillförlitliga<br />
verktyg är en stor konkurrensfördel i<br />
plåtbranschen.<br />
Svenska företag var en gång framgångsrika<br />
verktygsmakare för plåtpressning,<br />
och är det fortfarande inom bilindustrin.<br />
Men i dag har flera av de stora<br />
verktygsmakarna försvunnit och många<br />
kompetenta medarbetare går i pension.<br />
De tillverkare som är kvar är ofta små och<br />
pressas mellan tillverkare i låglöneländer<br />
som Kina och stora internationella tillverkare<br />
i länder som Tyskland och Japan.<br />
Nu har 14 svenska företag och fem<br />
forskningsinstitut/högskolor gått samman<br />
för att stärka konkurrenskraften hos de<br />
svenska verktygstillverkarna i ett projekt<br />
kallat ToolComp.<br />
– Projektet ska hitta metoder att<br />
korta ledtiderna, bland annat genom att<br />
skapa möjligheter för de små svenska<br />
tillverkarna att utveckla sin kompetens,<br />
berättar Boel Wadman, projektledare för<br />
ToolComp.<br />
Höjd medvetenhet<br />
En väg dit är bättre kommunikation mellan<br />
parterna i det samspel som leder fram<br />
till ett verktyg.<br />
– Därför har vi arbetat med metoder<br />
från lean produktutveckling, och analyserat<br />
hela flödet från en CAD-modell till att<br />
man ska tillverka produkten med färdigt<br />
verktyg.<br />
Det handlar också om att höja medvetenheten<br />
hos inköparna.<br />
– En del av de långa ledtiderna beror<br />
på att det tar lång tid att lägga en order,<br />
köparna letar för länge efter låga priser. Ett<br />
annat problem är att man lägger snävare<br />
toleranser än vad man behöver, det kostar<br />
tid och pengar, säger Boel Wadman.<br />
– Ett tredje problem är att beställarna<br />
kommer med sena ändringar, det kostar<br />
också tid och pengar. Här gäller det att<br />
hitta metoder att definiera vad som inte<br />
kommer att ändras. Då kan tillverkarna<br />
börja tillverka de delarna för att vinna tid.<br />
I projektet ingår också ett försök att<br />
FOKUS: VERKTYGSTILLVERKNING<br />
Nytt verktyg för svensk plåtindustri<br />
bygga en komplexitetsmodell för att ge<br />
både beställare och tillverkare en möjlighet<br />
att räkna fram ett ungefärligt pris<br />
baserat på komplexitet – redan innan en<br />
sista upphandling är gjord. Ytterligare ett<br />
område som projektet arbetar med är att<br />
minska tiden för gjutning av stora verktyg<br />
samt att simulera återfjädring.<br />
Arbetet kommer att utmynna i en<br />
kompetensplattform på internet.<br />
– Där kommer vi att lägga in allt vi<br />
lärt oss i projektet. Vi kommer också att<br />
lägga ut en checklista så att olika parter i<br />
branschen kan kommunicera på rätt sätt,<br />
berättar Boel Wadman.<br />
VINNOVA stöttar projektet med 4,3<br />
miljoner kronor. Företagen i projektet går<br />
in med 4,8 miljoner, mestadels i egen tid.<br />
– Vi har gått in i projektet eftersom<br />
verktyg är en så viktig del i svenska<br />
företags investeringar. Bättre verktyg<br />
tillverkade under snabbare tid är en<br />
konkurrensfördel, säger Margareta Groth<br />
vid VINNOVA.<br />
ToolComp stöds också av ESF-rådet i<br />
Göteborg, som vill öka jämställdheten i<br />
branschen. Projektet presenteras på Tekniska<br />
Mässan i Stockholm i oktober. Du<br />
hittar kompetensplattformen på internet<br />
på: extra.ivf.se/verktygsframtagning ■<br />
13<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong>
14<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong><br />
K R Ö N I K A · G U N N A R L U N D<br />
Unika möjligheter<br />
för Sverige<br />
globaliseringen medför ökad konkurrens<br />
för varor och tjänster, men även för kompetens<br />
och kunskapsinvesteringar. Det innebär stora<br />
utmaningar för små och starkt internationali-<br />
serade länder som Sverige. Den medför också<br />
stora möjligheter, eftersom efterfrågan på svenska<br />
varor och tjänster kan öka när tillväxten i tidigare<br />
underutvecklade delar av världen tar fart. För att<br />
möta konkurrensen och ta vara på möjligheterna<br />
måste Europa och Sverige kontinuerligt utveckla<br />
sin konkurrenskraft i en snabbare takt än tidigare.<br />
Förutsättningarna är goda. Sveriges historia<br />
som forsknings-, innovations- och industrination<br />
är imponerande. Därför har Sverige också varit<br />
ett attraktivt investeringsland för investeringar<br />
” Den största förändringen<br />
var att vi nu kunde påverka<br />
planeringen och delta i<br />
beslutsfattandet.”<br />
i såväl forskning och utveckling som produk-<br />
tion. Den ekonomiska tillväxten har också varit<br />
stark under senare år. Men det är nödvändigt att<br />
fortsätta att investera för framtiden. Den positiva<br />
ekonomiska utvecklingen gör också detta möjligt.<br />
För en långsiktigt stark konkurrenskraft och<br />
fortsatt ekonomisk tillväxt behöver globalise-<br />
ringens fortsatta utveckling mötas med offensiva<br />
strategier. Siktet måste ställas in på internationell<br />
konkurrenskraft och internationellt samspel.<br />
Det gäller att vara duktig och att vara med. Det<br />
förutsätter att man har avancerad kompetens att<br />
bidra med. Framtidens tillväxt kommer inte att baseras på samma strukturer<br />
och värdeskapande som dagens och gårdagens. De tillväxtmotorer som driver<br />
Sveriges ekonomiska utveckling behöver kontinuerligt förnyas.<br />
På liknande sätt resonerar de flesta andra länder. Detta är också grunden<br />
för många nationella strategier som syftar till långsiktig ekonomisk och sys-<br />
selsättningsmässig tillväxt med bas i en konkurrenskraftig kunskapsekonomi.<br />
Den svenska innovationsstrategin är en del av denna internationella trend.<br />
Denna strategi innebär en god grund för prioriteringar och ett effektivare<br />
samspel i Sverige och är därför ett stort steg framåt för att stärka svensk kon-<br />
kurrenskraft. Strategin är dessutom en process under utveckling och kommer<br />
därför att kontinuerligt preciseras.<br />
Från mitt USA-perspektiv och även från mitt tidigare EU-perspektiv no-<br />
terar jag att innovationsstrategin ännu så länge <strong>innehåll</strong>er få internationella<br />
utblickar och få utvecklade strategiska grepp för att stärka samspelet med<br />
utländska satsningar och miljöer. Detta borde därför vara ett viktigt nästa<br />
steg i utvecklingen av strategin och skulle öka nyttan av det övergripande<br />
forskningsavtal som håller på att tas fram mellan Sverige och USA. Efter-<br />
som USA är en mycket viktig marknad för svenska varor och tjänster och det<br />
land som har de flesta av de ledande forsknings- och innovationsmiljöerna i<br />
världen är det naturligt att särskild uppmärksamhet ägnas den amerikanska<br />
utvecklingen. Till detta kan nu läggas att president Bush helt nyligen aviserat<br />
mycket kraftfulla satsningar på forskning och innovation i syfte att ytterli-<br />
gare stärka den amerikanska konkurrenskraften.<br />
Jag och ambassaden i Washington DC vill gärna medverka till en bättre<br />
insikt i och starkare samspel med de satsningar som görs i USA. Möjlighe-<br />
terna är många och avkastningen skulle kunna bli mycket god. Det faktum<br />
att vi just nu bygger en helt ny och vacker ambassad, House of Sweden,<br />
på Washingtons bästa tomt, alldeles invid Potomacfloden, ger oss en unik<br />
möjlighet.<br />
Gunnar Lund är Sveriges ambassadör i USA.
Drivs av jakten<br />
på svenskt bränsle<br />
Han har svaret på hur Sverige ska bli<br />
en ledande industrination. Han har<br />
också svaret på hur vi ska klara oss<br />
utan olja.<br />
Per Carstedts svar stavas:<br />
H-Y-B-R-I-D-B-I-L-A-R drivna av<br />
E-T-A-N-O-L. En förnyelsebar energikälla<br />
utvunnen ur cellulosa från den<br />
svenska skogen.<br />
TEXT: TOMAS ERIKSSON<br />
FOTO: MELKER DAHLSTRAND<br />
Vägen mot det samhället måste kantas av<br />
motivation. ”Hotivation” duger inte, säger<br />
Per Carstedt.<br />
– Om vi vill bli en ledande industrination,<br />
och dessutom göra den processen<br />
snabb, är det viktigt att vi inte ser det som<br />
en uppoffring att fasa ut oljan och ersätta<br />
den med etanol. Vi ska se det som en<br />
fantastisk möjlighet.<br />
– Danskarna beslutade sig till skillnad<br />
från oss att satsa på vindkraften. I dag är<br />
de världsledande. 25 000 människor arbetar<br />
inom vindkraftsindustrin som omsätter<br />
30 miljarder kronor. Där kan vi vara 2020.<br />
Men besluten måste tas i dag.<br />
På 1980-talet bodde Per Carstedt några<br />
år i Brasilien, just när etanoldriften slog<br />
igenom där. Efter en tid i USA flyttade<br />
PORTRÄTT<br />
NAMN: PER CARSTEDT.<br />
POSITION: ORDFÖRANDE I BAFF. PROCESS-<br />
LEDARE I BIOFUEL REGION.<br />
INTRESSEN: ATT VARA I SKÄRGÅRDEN OCH ATT<br />
ÅKA SKIDOR MED FAMILJEN. TIDIGARE VAR<br />
DET ATT RESA, MEN DET GÖR JAG SÅ MYCKET<br />
I JOBBET I DAG.<br />
FAMILJ: HUSTRUN INGRID, SJUKGYMNAST.<br />
TRE BARN, 14, 17 OCH 20 ÅR.<br />
han 1986 hem för att, tillfälligt var det sagt,<br />
ta över sin fars bilfirma i Örnsköldsvik.<br />
Firman var återförsäljare för Ford och från<br />
den positionen startade han den svenska<br />
etanolrevolutionen genom att få biljätten<br />
att tillverka en Ford Focus som kunde<br />
köras på etanol. Fords motkrav var en<br />
försäljning av 3 000 bilar på två år på den<br />
svenska marknaden. Det var 2001, tre år<br />
senare hade 15 000 Ford Focus med etanoldrift<br />
sålts i Sverige. Det satte etanolbollen<br />
i rullning. Allt fler tankställen, gynnsamma<br />
skatteregler och en del andra fördelar gör<br />
att man i dag får köa för en etanoldriven<br />
bil.<br />
Per Carstedt är ordförande i BAFF,<br />
en stiftelse som arbetar för utveckling av<br />
biobaserade drivmedel och processledare<br />
15<br />
VINNOVANYTT<br />
2· <strong>2006</strong>
16<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong><br />
i BioFuel Region, en regional samverkansorganisation<br />
i Västernorrland och Västerbotten.<br />
Det var insikten om att oljan höll<br />
på att ta slut och den galopperande växthuseffekten<br />
som fick honom att ägna sitt liv åt<br />
att försöka ställa om energiförsörjningen.<br />
– De senaste 20 åren har vi gjort av<br />
med lika mycket olja som gjorts tidigare i<br />
historien. Nu förbrukar vi tre gånger mer<br />
olja än vi hittar. Då undrar man förstås<br />
varför vi inte fattar att oljan snart tar slut.<br />
Jo, vi vågar inte se sanningen i vitögat och<br />
vissa vill inte…<br />
”Oil age”<br />
Miljöskälen talar också sitt eget språk,<br />
enligt Per Carstedt. I dag tar visserligen<br />
bilarnas katalysatorer hand om många av<br />
föroreningarna. Men utsläppen av koldioxid<br />
bara ökar.<br />
– Vi har 37 procent mer koldioxid i<br />
luften än vi hade innan vi började elda olja.<br />
Det är enligt vissa beräkningar den högsta<br />
koldioxidhalten på 20 miljoner år.<br />
Kanske kommer också historien om vår<br />
PER CARSTEDT VISION ÄR ATT GÖRA SVERIGE SJÄLVFÖRSÖR-<br />
JANDE PÅ FORDONSBRÄNSLE ÅR 2030.<br />
Per Carstedts vision är att göra Sverige självförsörjande på fordonsbränsle år 2030.<br />
tid att skrivas om.<br />
– Fler och fler anser att det vi i dag kallar<br />
industrialismen i framtiden kommer att<br />
kallas ”oil age”, säger Per Carstedt.<br />
Det är ett utvecklingsland som visat<br />
vägen ut ur oljeåldern.<br />
– Brasilien började göra etanol av sockerrör<br />
i industriell skala för 30 år sedan. Det<br />
motarbetades av Världsbanken och i början<br />
var etanolen 6-7 gånger dyrare än bensin.<br />
Men med tiden blev de allt duktigare och<br />
oljan blev allt dyrare. I dag är deras etanol<br />
billigare än olja från Mellanöstern och tre<br />
av fyra bilar som säljs i Brasilien är byggda<br />
för etanoldrift, säger Per Carstedt.<br />
Det är den vägen som Sverige ska<br />
vandra, enligt Carstedt. Men den svenska<br />
etanolen ska huvudsakligen komma från<br />
skogen.<br />
– Vi har alla förutsättningarna för att bli<br />
en vinnare. Vi har råvaran, vi har industrin<br />
och vi har kunskapen. Gör vi rätt så kan<br />
vi skapa 40 000 nya jobb bara i teknik- ,<br />
skogs- och bränsleindustrin, säger han.<br />
– Men vi kan också bli bäst i världen<br />
på miljöfordon vilket skulle bidra till att<br />
trygga våra 140 000 jobb inom fordonsindustrin.<br />
Staten borde driva på och stödja<br />
biltillverkarna för att de ska ta fram energieffektiva<br />
fordon anpassade för förnyelsebara<br />
drivmedel. Det kan bli en avgörande<br />
framgångsfaktor för den framtida fordonsindustrin.<br />
Men det måste ske snabbt, för<br />
de fordon som säljs i dag kommer att låsa<br />
oss i fossilberoendet i 15 år.<br />
Kommersiell anläggning<br />
Att ta fram svensk etanol i kommersiella<br />
gångbara mängder tar också tid. Per<br />
Carstedt berättar att konsortiet BioFuel<br />
Industries inlett en process mot kommersiella<br />
anläggningar. Den går i fyra steg.<br />
• Steg 1 är en pilotanläggning som är i<br />
drift sedan maj 2004.<br />
• Steg 2 är en industriell demonstrationsanläggning<br />
som arbetar med svagsyrahydrolys.<br />
Den kan vara klar 2009.<br />
• Steg 3 är en industriell anläggning som<br />
bygger på enzymatisk hydrolys. Den kan<br />
vara klar 2011.
• Steg 4 är kommersiell demonstrationsanläggning<br />
som tar det bästa ur de båda<br />
metoderna. Den ska vara klar 2013-2014.<br />
Konsortiet består tre lokala kraftbolag<br />
– Umeå Energi, Övik Energi och<br />
Skellefteå Kraft – samt investerare som<br />
Länsförsäkringar och OK. Utmaningen är<br />
att hitta ”rätt kapital” till den här typen av<br />
satsningar, enligt Per Carstedt,<br />
– Jag tror på marknaden. Men inte vid<br />
systemskiften, då är marknaden för nervös<br />
och kortsiktig.<br />
Ledtid på 8–9 år<br />
En del har blivit besvikna över att det tar<br />
sådan tid, berättar han. Andra anser att<br />
de är för tidigt ute, att man borde invänta<br />
signaler från marknaden istället för att<br />
driva utvecklingen själv.<br />
– Vi kan inte invänta den signalen,<br />
eftersom vi vet att det är en ledtid på 8-9<br />
år. Skulle vi enbart invänta marknadens<br />
signaler så hamnar vi i en helt annan<br />
situation. För då börjar man fundera på<br />
var man snabbast kan få etanol. Och det<br />
är i tropiska områden. Då är vi snart lika<br />
beroende av tropisk etanol som vi i dag är<br />
av olja från Mellanöstern.<br />
Den snabbväxande skogen i tropikerna<br />
är bara delvis en konkurrent till den svenska<br />
skogen, hävdar Per Carstedt. All biomassa<br />
kommer att behövas. Den svenska<br />
produktionen av skog kan fördubblas, men<br />
här är ledtiden riktigt lång.<br />
– Och det går inte att bara säga till<br />
skogsägarna att vi måste ha mer skog om<br />
20-30 år. Därför är de industriella produktionsanläggningarna<br />
mycket viktiga, de<br />
signalerar just efterfrågan.<br />
Omvandlingen från oljeberoende till<br />
en värld vars bränsle alltmer kommer från<br />
biomassa skapar också en kraftig utvecklingspotential<br />
i en fattig del av världen.<br />
– Jag har varit i flera afrikanska länder<br />
med riktigt stora arealer för snabbväxande<br />
biomassa. Detta erbjuder enorma möjligheter<br />
för dessa länders utveckling, säger<br />
Per Carstedt.<br />
År 2030 kan Sverige, enligt Per Carstedts<br />
beräkningar, vara självförsörjande på<br />
bilbränsle genom bränsle från svensk skog.<br />
Men det blir bättre än så.<br />
– Då kan vi utvinna 4,8 miljoner kubikmeter<br />
etanol, 10 procent mer än vad svenska<br />
bilar och bussar kommer att förbruka.<br />
Men dessutom blir det kvar lignin efter<br />
tillverkningen som kan ge 40 TWh värme<br />
och el eller pellets. Det motsvarar närmare<br />
hälften av energin från kärnkraften.<br />
Fiskade forskare<br />
Per Carstedt säger sig se ett Sverige som<br />
håller på att vakna upp och inse sitt totala<br />
oljeberoende. Men han är besviken på att<br />
forskningen kring biobränsle inte prioriterats<br />
högre.<br />
– Den får nästan inga pengar eftersom<br />
det inte ses som ett strategiskt område.<br />
Förra året minskade anslagen. Jag vet att<br />
PORTRÄTT<br />
” I förra veckan var Der Spiegel och fransk tv här<br />
i Örnsköldsvik. De kom inte för att rapportera om<br />
hockeyn utan om att vi är världsledande.”<br />
tyskar och amerikaner fiskade efter de<br />
svenska forskarna eftersom de är ledande<br />
i världen.<br />
– BAFF och en grupp svenska forskare<br />
har lagt ett förslag på ett 7-8 år långt forskningsprogram<br />
med industriell inriktning<br />
som skulle se till att vi fortsätter att vara<br />
världsledande. Det skulle kosta en miljard<br />
kronor. Vad är det? En miljard tjänar ju<br />
Vattenfall på tre veckor.<br />
– Det viktiga är att vi har industriellt<br />
fokus på forskningen. Många pratar gärna<br />
om ett hållbart samhälle, men tycker att<br />
industriell utveckling är fult.<br />
Per Carstedt säger att vi tycks sakna<br />
insikt i Sverige om att vi är världsledande<br />
i kunskapen om hur vi kan omvandla cellulosa<br />
till bränsle och drivmedel.<br />
– I förra veckan var Der Spiegel och<br />
fransk tv här i Örnsköldsvik. De kom inte<br />
för att rapportera om hockeyn utan om<br />
att vi är världsledande i det arbete som ska<br />
tas oss ur beroendet av fossilt bränsle. Till<br />
och med i länder som Moçambique och<br />
Tanzania pratar man om att Sverige är på<br />
väg bort från oljeberoendet.<br />
Detta trots att vi, enligt Per Carstedt,<br />
har väntat tio år för länge med att komma<br />
till skott. Men tiden finns fortfarande.<br />
– Men omvärlden kan snart komma ifatt<br />
oss. USA har tredubblat sin produktion<br />
av etanol från jordbruket. Och nu är det<br />
inte jordbruksorganisationerna som driver<br />
utvecklingen där utan National Security.<br />
Blev närmast häcklad<br />
Per Carstedt kunde ha varit en välbärgad<br />
bilhandlare i Örnsköldsvik. Istället valde<br />
han en svårare väg som krävt stor energi<br />
och övertygelse. Allt för att han ska, som<br />
han säger, ”kunna se sina barn i ögonen”.<br />
Och det har inte alltid stått TV-bolag eller<br />
tidningar i kö för att få intervjua honom.<br />
– De första 7-8 åren var den största<br />
utmaningen att få folk att fatta faran i<br />
klimatfrågan. Så är det fortfarande i stora<br />
delar av världen. Jag var i Ungern för en tid<br />
sedan, där ser man biobränsle enbart som<br />
sätt att få jobb, miljö är något lyxigt som<br />
de rika EU-länderna sysslar med. Oljeförsörjningen<br />
tog inte heller någon på allvar,<br />
jag blev närmast häcklad när jag sa att<br />
oljan snart är en bristvara, säger han.<br />
Men han ångrar sig inte.<br />
– Nej, det kan man inte göra. För även<br />
om det personligt har ett högt pris genom<br />
att man helt slukas av arbetet, så är det<br />
en gåva att få ägna livet åt något som har<br />
sådana dimensioner. ■<br />
17<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong>
18<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong><br />
Därför vill vi satsa på Forska&Väx<br />
PROGRAMMET FORSKA&VÄX, med 100 miljoner kronor under <strong>2006</strong> riktat till<br />
FoU-behov hos små- och medelstora företag, har mött en enastående<br />
efterfrågan. Redan den 1 februari <strong>2006</strong>, det första av fyra bedömningstillfällen,<br />
fanns ansökningar från 320 företag på tillsammans mer än 450 miljoner<br />
kronor och företagens egna insatser är på minst lika mycket!<br />
I budgetpropositionen hösten 2005 satsades 100 miljoner kronor under<br />
<strong>2006</strong> på ett program riktat till småföretag (SMF). Syftet var att öka deras<br />
konkurrenskraft via FoU-projekt. Företagen bestämmer själv hur detta skall<br />
genomföras. De kan använda egen personal, nyanställa, samarbeta med<br />
forskningsgrupper på universitet, högskolor, forskningsinstitut och också<br />
samarbeta med andra företag.<br />
SÄRSKILT INTRESSANT ÄR att en stor del av de som sökt till programmet<br />
inte tidigare sökt medel från VINNOVA. Det innebär att en väsentligt ökad och<br />
ny grupp av SMF kan förväntas få möjlighet att genomföra FoU-projekt och<br />
därmed öka sin konkurrenskraft.<br />
Efter en noggrann granskning av sakkunniga med både teknik- och<br />
affärskompetens valdes ett femtiotal projekt ut. Det gällde såväl större FoUprojekt<br />
som mindre förstudier och behovsidentifieringar. Tillsammans får de<br />
dela på drygt 40 miljoner kronor efter detta första bedömningstillfälle. En ny<br />
bedömning gjordes den 3 april, vars resultat inte är klart vid tidningens<br />
pressläggning.<br />
DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN i Sverige som, i kombination med<br />
regeringens mål att 1 procent av BNP ska satsas av staten på forskning och<br />
utveckling, skapar utrymme för ökade statliga insatser. Programmet<br />
ledning<br />
Per Eriksson,<br />
generaldirektör, och<br />
Karin Markides, vice<br />
generaldirektör för<br />
VINNOVA.<br />
Forska&Väx skapar ett delvis nytt scenario inom FoU-finansieringen i Sverige.<br />
Från att vi nästan uteslutande arbetat med att öka utbudet av kompetent<br />
arbetskraft så riktas här insatserna mot att öka efterfrågan på kvalificerad<br />
arbetskraft. Näringslivet formar nya projekt efter vilka behov på ny kunskap<br />
och kompetens man har, och kan få medfinansiering från VINNOVA. Denna<br />
utveckling syns även i de branschsamtal som förts och som utmynnat i ett<br />
antal forskningsprogram där näringslivet styr projekten via sin efterfrågan<br />
på viss kunskap och kompetens och där bland annat VINNOVA garanterar<br />
kvaliteten i FoU-projekten inte minst via externa granskningsgrupper.<br />
GENOM FORSKA&VÄX hoppas vi kunna bidra till att stimulera efterfrågan på<br />
kvalificerad kompetens och skapa mer av ”market-pull” i det statliga FoUsystemet<br />
som i dag mest kännetecknas av ”market-push”. För att kunna<br />
åstadkomma detta är vi beroende av att Forska&Väx permanentas för<br />
kommande år och helst redan i år tillförs mer pengar. Då skulle en rimlig<br />
andel av de SMF som nu engagerar sig i och har förhoppningar på<br />
programmet kunna få respons på och uppmuntras i sitt engagemang! Vi har<br />
hos regeringen ansökt om ytterligare 100 miljoner kronor för <strong>2006</strong> och 300<br />
miljoner kronor per år från och med 2007. Detta för att Forska&Väx skall<br />
kunna få den effekt på svensk tillväxt och sysselsättning som så väl behövs i<br />
vårt land och här så tydligt efterfrågas av de mindre och medelstora<br />
företagen.
På den här sidan kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på<br />
saker att kolla in. Färskaste informationen fi nns förstås på nätet:<br />
www.VINNOVA.se. Tips tas välkommet emot på vinnovanytt@VINNOVA.se.<br />
E V E N E M A N G<br />
APRIL<br />
26 Internationalisering av företagens forskning och utveckling<br />
– trender, utmaningar och statens roll. Hur påverkas Sveriges<br />
långsiktiga konkurrenskraft av företagens allt mer spriddda<br />
FoU-verksamhet? Konferens i Stockholm. www.itps.se<br />
27 The Innovation Imperative – Globalization and National<br />
Competitiveness. Konferens i Stockholm som görs av<br />
VINNOVA i samarbete med The National Academies och<br />
ITPS och handlar om hur strategiska policyverktyg kan<br />
användas för att ge önskat utfall av globalisering och<br />
konkurrenskraft. Talarna är framstående svenska och<br />
internationella forskare och policymakare. www.VINNOVA.se<br />
27 Patentdagen <strong>2006</strong>. Ett tillfälle i Stockholm att lära mer om<br />
patent, både från juridiskt och marknadsmässigt perspektiv.<br />
www.ibceuroforum.se<br />
MAJ<br />
4 Innovation and Technology. Konferens i Kista entré arrangeras<br />
av bland andra KTH, STING och Ny Teknik.<br />
www.stockholminnovation.com<br />
9 Användarnas dag. Seminarium i Stockholm, där även<br />
Användarnas IT-pris delas ut till den arbetsplats som har<br />
det bästa IT-systemet utifrån användarnas perspektiv.<br />
Bakom arrangemanget står bland andra LO, TCO, VINNOVA<br />
och KTH. www.usersaward.se<br />
8-10 Netlearning. Konferens i Ronneby. Arrangör: Blekinge<br />
tekniska högskola, Nätuniversitetet, Vetenskapsrådet<br />
och Rådet för högre utbildning, i samarbete med Växjö<br />
universitet och högskolan i Kalmar. Konferensen vänder<br />
sig till nordiska forskare, lärare och andra intressenter av<br />
nätbaserat lärande. www.bth.se<br />
aktuellt<br />
11-13 Nordic Conference on Small Business Research i Stockholm<br />
arrangerad av bland andra Forum för småföretagsforskning.<br />
www.ncsb<strong>2006</strong>.se<br />
11-21 Internationella vetenskapsfestivalen. Den årliga Göteborgsfestivalen<br />
som bland andra Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen och<br />
Business Region Göteborg står bakom. www.goteborg.com<br />
18-19 Innovation Society <strong>2006</strong>. Internationell konferens i Stockholm<br />
arrangerad av bland andra Länsstyrelsen i Stockholm,<br />
VINNOVA och Nutek. www.ab.lst.se<br />
30 Offentliga rummet. I år är Sundsvall mötesplats för den<br />
offentliga sektorns modernisering. Programmet har fokus på<br />
fungerande tillämpningar snarare än på visioner. Seminarier,<br />
demonstrationer och föredragningar handlar om praktiska<br />
erfarenheter men också om pågående teknikutveckling,<br />
ändringar i regelsystem och nya samarbetsformer.<br />
www.offentligarummet.se<br />
JUNI<br />
12 Transport Research Arena. Europeisk konferens i Göteborg<br />
där Vägverket och VINNOVA är nationella arrangörer.<br />
www.traconferens.com<br />
L Ä S T I P S<br />
På spaning efter innovationssystem. På ett sammanhållet sätt speglar<br />
VINNOVA hur långt Sverige kommit när det gäller att utveckla vissa<br />
frågor inom innovationspolitiken. På en del områden ligger vi redan<br />
långt framme i internationell jämförelse. På andra områden fi nns det<br />
fortfarande mycket att göra för att stärka systemets roll som drivkraft<br />
för förnyelse och tillväxt i näringsliv och samhälle. Beställ på www.<br />
VINNOVA.se<br />
BiotechSweden – The Swedish Biotech Industry Guide<br />
<strong>2006</strong>. En förteckning över 440 svenska företag med<br />
kontaktinformation. Beställ på www.VINNOVA.se<br />
19<br />
VINNOVANYTT<br />
2 · <strong>2006</strong>
Returadress: VINNOVA, 101 58 STOCKHOLM<br />
TYSTARE OCH BILLIGARE DÄCK<br />
Bildäcken har fått allt mer avancerade mönster.<br />
Men nu arbetar Statens väg- och transportforskningsinstitut,<br />
VTI, och VINNOVA i ett projekt som<br />
ska göra bilarna tystare och sänka driftskostnaderna.<br />
– Mönstren i dagens däck är kanaler som leder<br />
bort vatten. I våra försök har mönstren ersatts<br />
med en slityta av sammanbundet gummigranulat<br />
i storleken 1-4 mm. Den slitytan får luftkanaler<br />
i alla riktningar så vattnet behöver inte pressas<br />
undan så långt, berättar Ulf Sandberg, forskningsledare<br />
vid VTI.<br />
Det är en teknik som utvecklades hos däcktillverkaren<br />
Dunlop på 1970-talet, men som då stoppades<br />
på försöksstadiet. VTI har nu knutit till sig<br />
Roger Williams, som då var med och tog patent på<br />
idén. De tester som nu gjorts har varit lovande.<br />
– Vi har fått lägre ljudalstring men också lägre<br />
rullmotstånd vilket minskar bränsleförbrukningen,<br />
säger Ulf Sandberg.<br />
Den nackdel som kan fi nnas är risken för att<br />
däcken slits snabbare.<br />
– Men samtidigt har vi sett en lägre friktion<br />
mot vägbanan än med ett konventionellt däck. Så<br />
det kan jämna ut sig. Vi har inte heller sett hur<br />
däcket fungerar i djup snö. Däremot tror vi att den<br />
porösa slitbanan kan ge högre friktion på is.<br />
Däcktillverkaren Nokian och regummeringsföretaget<br />
Fighter är leverantörer i utvecklingsprojektet<br />
som fi nansieras av VINNOVA.<br />
FOTO: PRB