Kulturen i Värmland 2011 - Kil

ovanstående verksamhetsområden.I dag ges de statsbidrag som ingår i samverkansmodellentill Wermland Opera, Västanå Teater,Värmlands Museum, Folkrörelsernas arkiv förVärmland, Föreningen Värmlandsarkiv, RiksteaternVärmland och Region Värmlands verksamheterDans i Värmland, Länsbiblioteket i Värmland,Film i Värmland samt Slöjd i Värmland.2011 är det samlade statsbidraget för dessa verksamhetercirka 46 miljoner kronor. Medfinansieringenfrån Region Värmland är cirka 44 miljonerkronor medan kommunerna (främst Karlstad)bidrar med cirka 21 miljoner kronor. Totalt handlardet alltså om ungefär 111 miljoner kronor.Nationell kulturpolitikEnligt ett riksdagsbeslut gäller från 2010 nya nationellamål för kulturpolitiken:”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanandeoch obunden kraft med yttrandefriheten somgrund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet skaprägla samhällets utveckling.För att uppnå målen ska kulturpolitiken:• främja allas möjlighet till kulturupplevelser,bildning och till att utveckla sina skapandeförmågor,• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,• främja ett levande kulturarv som bevaras,används och utvecklas,• främja internationellt och interkulturelltutbyte och samverkan inom kulturområdet,• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätttill kultur.”De nationella målen utgör en samlad nationellreferensram. De gäller alla samhällsområden inomstat, kommuner och landsting/regioner och är alltsåinte enbart statliga mål.Regeringens kulturpolitiska prioriteringarunder den pågående mandatperioden är barns ochungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samtförbättrade villkor för den nyskapande kulturen.I Kulturdepartementets regleringsbrev tillKulturrådet anges att målet för bidragsgivningentill regionala institutioner ska vara att uppnå ettomfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitetför alla i hela landet.KulturpolitIK – ett gemensamt ansVArDet offentliga stödet till kulturen har sedan 70-talet(”1974 års kulturpolitik”) setts som ett gemensamtansvar för stat, region och kommuner. Statens kulturrådhar under senare år blivit allt tydligare medatt det är regionerna som ska vara pådrivande – detär de som ska tala om vad de vill med de regionalainstitutionerna och vilka prioriteringar de vill göra.Detta är också en av grundtankarna bakom den nyakultursamverkansmodellen.Bidragen från de tre nivåerna samspelar. Vanligtvisinnebär ökade regionala anslag en möjlighettill ökade statsbidrag – liksom sänkta regionalaanslag till kulturinstitutionerna mer eller mindreper automatik innebär sänkta statsbidrag.De regionala kultursatsningarna ska vara ettkomplement till kommunernas insatser – framföralltinom områden där det är naturligt att se regionensom bas. Det regionala kulturansvaret ansesligga i att komplettera och samverka med den lokalakulturpolitiken och samspela med den nationella.7

Region Värmlands rollRegion Värmland är ett kommunalförbund somlänets 16 kommuner och landstinget tillsammanshar bildat för att ansvara för regional utveckling,tillväxtfrågor, kultur och folkbildning. Organisationenär politiskt styrd. Det högsta beslutande organetär regionfullmäktige med 49 ledamöter. Denpolitiska sammansättningen i regionfullmäktigespeglar sammansättningen i Värmlands kommuneroch landsting.Regionstyrelsen består av 13 ledamöter. I styrelsenfattas de flesta beslut som rör Region Värmlandsverksamhet.Verksamheten styrs av förbundsordningen ochverksamhetsplanen. Den övergripande, strategiskainriktningen utgår från det regionala utvecklingsprogrammetVärmland växer – och känner ingagränser 2009–2013. Kulturens roll lyfts framföralltfram i strategin Kreativ kultur:”Målet är ett utveckla ett blomstrande ochdynamiskt kulturliv som bidrar till utveckling avinnovationsförmåga och tillväxt, lockar kreativagrupper, profilerar regionen, utvecklar besöksnäringenoch berikar människor.Vi åstadkommer det genom att:• bygga vidare på det vi är bra på och vara öppnaför att kreativiteten ständigt tar sig nya uttryck• aktivt hämta impulser och intryck utifrån ochstärka samarbeten utanför regionen• utveckla kulturlivet mot mer aktivt deltagandeför publik och genom en breddning avbasen av utövare• stärka och utveckla mötesplatser och arenorför olika former av kreativ verksamhet, länkakulturen till kreativa näringar och utvecklaarbetet med kultur i skolan• använda kulturen i profileringen av regionen,satsa på några spetsområden som ger avtryckinternationellt• använda kulturen för att stärka den regionalaidentiteten och som ett medel för sammanhållningi samhället.”Region Värmland är huvudman för MediecenterVärmland, fem folkhögskolor och fem egna resurscentruminom kulturområdet: Dans i Värmland,Film i Värmland, Slöjd i Värmland, Länsbiblioteketi Värmland och Värmlandsarkiv.Dessa resurscentrum har olikartade arbetsformeroch arbetsuppgifter. Det gemensamma är ensträvan efter att stå för kunskap, kompetens, kontinuitetoch samverkan i breda nätverk och inomett brett politikområde. Samtliga resurscentrumförutsätts så långt det är möjligt vara verksamma ioch samarbeta med aktörer i länets alla kommuner.De ska utgå från lokala behov och önskemål, menaldrig ersätta eller överta kommunalt ansvar, annatän i form av direkta, kommunfinansierade uppdrag.Region Värmland har haft ambitionen attformulera regionala uppdrag för en del externaorganisationer och institutioner. Principen medregionala uppdrag tillämpas inom ett flertal andraregionförbund. En första överenskommelse – medVästanå Teater – träffades hösten 2008. Senare tillkomRiksteatern Värmland och Värmlandsoperan.Processen har tills vidare avbrutits, för att kunnasamordnas med arbetet med kultursamverkansmodellen.8

Foto: Øyvind LundKommunernaDe stora kultursatsningarna i kommunerna ärnormalt bibliotek, kultur- eller musikskola, egenprogramverksamhet, stödet till folkbildning, föreningslivoch kulturevenemang samt arbete inomkulturarv och kulturmiljö. Ibland driver ocksåkommunerna biografer, museer och utställningslokaler.Kultur och skola samspelar i arbetet medkultur i skolan. Av de 16 kommunerna får 14 statsbidragfrån regeringens Skapande skola-satsning.Kommunernas kulturverksamhet utgår ivarierande grad från olika styrdokument. Ett fåtalkommuner i Värmland har särskilda kulturpolitiskaprogram eller visioner. Tolv av de värmländskakommunerna har en biblioteksplan.Flera kommuner har under senare år sett överhela eller delar av sitt arbete med kultur. Till exempelgjorde Arvika kommun 2009 en kulturpolitiskutredning och en översyn av stödet till kultur- ochfritidsaktiviteter för barn och unga. Sunne gjorde2008 en översyn av de kulturella verksamheternai kommunen. Karlstads kommun ska göraen översyn av stödet till studieförbunden under2011.Hur viktig är kulturen? Hur villiga är medborgarnaatt stödja kultur med offentliga medel? En majoritettycker att olika former av kultur ska stödjas,men kulturen prioriteras oftast lågt i förhållandetill andra politikområden. Bibliotek samt barn- ochungdomskultur hör till det som anses viktigast,därefter följer museer ochstudiecirkelverksamhet och lite längre ner på skalanteater, opera/musikal/dans och klassisk musik. 1Värmlänningarna sätter stort värde på denkommunala servicen inom kulturområdet, men serdet också som ett av de områden som i första handkan minskas om nedskärningar ska göras. 21 Västsvenska kulturvanor. (Rudolf Antoni i Regionen ochflernivådemokratin, SOM-institutet, Göteborgs universitet2008)2 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011)9

BefolkningenBefolkningens storlek och sammansättning, utbildningsnivån,geografiska avstånd och kommunernaskaraktär är några faktorer som inverkar på kulturlivetsinriktning och dess utveckling på regional ochlokal nivå.Värmland är ett av de fem län i Sverige som haftden mest negativa befolkningsutvecklingen underperioden 1968–2010. Sedan mitten av 1990-talet harVärmlands befolkning minskat med mer än10 000 personer, men minskningstakten har planatut under 2000-talet. Under perioden 1998–2008ökade Karlstad och Årjäng sin befolkning, menövriga kommuner tappade invånare. Mest minskadekommunerna i norr och öster: Torsby, Hagfors,Munkfors, Filipstad och Storfors. 3Enligt prognoserna kommer kommunerna som tapparinvånare att fortsätta tappa och kommunernasom ökat fortsätta att öka. Värmland kan kommaatt öka sin totala befolkning i framtiden, men det ärlångtifrån säkert. Andelen äldre ökar – och det innebäratt försörjningsbördan för dem i yrkesverksamålder stiger. Samtidigt minskar antalet ungdomar.Till exempel fanns det 2008 mer än 3 800 16-åringari Värmland. År 2020 beräknas de vara 2 800. 4Slutsatsen är att Värmland måste kunna lockafler i arbetsför ålder att välja att bo kvar eller flyttahit. Annars riskerar länet att få brist på arbetskraft.Folkmängd 2010-12-31 3Kommun Antal Kommun AntalArvika 26 034 Kil 11 706Eda 8 524 Kristinehamn 23 808Filipstad 10 562 Munkfors 3 771Forshaga 11 266 Storfors 4 273Grums 9 091 Sunne 13 255Hagfors 12 480 Säffle 15 547Hammarö 14 926 Torsby 12 414Karlstad 85 753 Årjäng 9 855Totalt 273 2653 regionfakta.com4 Befolkningsprognos för Värmlands län 2008–2030 (RegionVärmland 2009)10

DalarnaNORGETorsbyHagforsSunneFilipstadEdaArvikaMunkforsKilForshagaStorforsÅrjängGrumsKarlstadHammaröKristinehamnÖrebrolänVästra GötalandSäffleVänernVästra Götaland11

Utbildningsnivån i Värmland är relativt låg. FörutomKarlstad och Hammarö har Värmland en lägreandel invånare med utbildning på högskolenivå änriksgenomsnittet.Sveriges Kommuner och Landsting har valtatt dela in Sveriges kommuner i tio olika grupper.Till gruppen större städer räknas Karlstad, medanHammarö, Forshaga och Kil klassas som förortskommuner.Arvika, Hagfors, Filipstad, Grumsoch Munkfors räknas till de varuproducerandekommunerna, medan Årjäng och Torsby klassassom glesbygdskommuner och Storfors som en pendlingskommun.Säffle och Kristinehamn ses somkommuner i tätbefolkad region och Eda och Sunnesom kommuner i glesbefolkad region.Det finns 66 tätorter i Värmland, det villsäga områden med sammanhängande bebyggelsemed högst 200 meter mellan husen och minst 200invånare. Av dem har Karlstad, Kristinehamn,Arvika och Skoghall mer än 10 000 invånare medanytterligare 24 tätorter har mellan 1 000 och 10 000invånare. Tillsammans täcker de värmländskatätorterna bara drygt en procent av landarealen.Tätortsbefolkningens andel ökar stadigt. Nästan75 procent av Värmlands befolkning bor i entätort, men i Torsby, Årjäng och Sunne kommunbor mindre än 50 procent av befolkningen i tätort.Genomsnittet för riket är 85 procent. 5KulturVAnorUndersökningar av svenska folkets kulturvanorvisar att kulturkonsumtionen långsamt ökat ochbreddats, inte minst bland de äldre befolknings-grupperna. Stigande utbildningsnivå, bättre hälsabland de äldre, ett ökat kulturutbud och ökatresande är några av förklaringarna. De kulturaktivaäldre kommer att bli fler i framtiden.Det finns dock fortfarande betydande skillnadermellan unga och gamla, kvinnor och män, arbetareoch tjänstemän samt storstadsbor och glesbygdsbor.Några exempel:• Kvinnor – inte minst medelålders kvinnor – ärmer kulturaktiva än män.• Teater-, konsert-, bio- och museibesök är inteoväntat vanligare i storstäder än på landsbygden.• Intresset för viss kultur, till exempel teater,dans och opera, ökar med utbildningsnivån. 6Vid sidan av medierna – tv, radio, dvd, internet,tidningar, tidskrifter, veckotidningar – är de vanligasteregelbundna kulturaktiviteterna musiklyssningoch bokläsning, följt av att fotografera ochfilma, besöka någon historisk sevärdhet eller gåpå bio.En del undersökningar tyder på att eget skapandeoch utövande minskar, men det är viktigt attkomma ihåg att undersökningarna sällan förmåratt fånga upp den senaste teknik- och medieutvecklingeneller det gränsöverskridande och nyskapande.Man frågar till exempel hur många som skrivitdagbok, men inte hur många som bloggat. Gapetmellan kulturvaneundersökningarna och verklighetentenderar att bli allt större.5 Tätorter 2010 (Statistiska Centralbyrån)6 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) samtKulturvanor i Sverige 1987–2010 (Kulturrådet, SOM-institutet)12

Kulturvanor i Värmland 2010(procent) 7AktivitetMinst någongång per årMinst någongång per kvartalMinst någongång per månadLäst någon bok 72 63 52Gått på bio 34 19 6Gått på museum 24 13 5Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet 19 16 13Gått på teater 15 7 2Sjungit i kör eller spelat musikinstrument 14 12 11Kulturvanor i Värmland 2010 (procent) 7Tecknat, målat, skrivit poesi 13 10 8Gått på pop/rockkonsert 12 5 1Gått på opera/musikal/balett 11 4 1Gått på konsert med klassisk musik 6 3 1Många värmlänningar går på bio, konserter, teater,utställningar och museer – men sällan mer än någraenstaka gånger per år och inte alls i samma utsträckningsom storstadsbor.I undersökningen ställdes inga frågor omhandarbete, hemslöjd och hantverk, men tidigarestudier visade att det är vanligare förekommandeatt man ägnar sig åt det i Värmland än i landet somhelhet. Eget utövande av kultur, körsång och studiecirkelverksamhetär i allmänhet högre i gles- ochlandsbygd än i städer. Även andelen biblioteksbesökär högre där. 8I undersökningen frågade man också vilkavärmlänningar som de tillfrågade beundrade. Påtio-i-topp-listan fanns fyra kulturpersonligheter:Selma Lagerlöf, Lars Lerin, Monica Zetterlund ochGustaf Fröding.En del kommuner genomför egna kultur- ochfritidsvaneundersökningar. Karlstads kommun hargjort sådana vart fjärde år sedan 2002.Sett i ett internationellt perspektiv är Sverigedet starkaste fästet för kultur i Europa, enligt enrapport från EU-kommissionen 2007. Hela 93procent av svenskarna uppgav att de sysslar mednågon form av konstnärlig aktivitet, som musik,skrivande eller måleri. EU-snittet var 62 procent.Dessutom toppade Sverige listan när det gällde attanvända internet för att läsa tidningar, köpa böckeroch lyssna på radio. 97 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011)8 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009)9 European Cultural Values (European Commission 2007)13

Kulturområden och verksamheterFoton: Mats Bäckerscenkonst, dans och musIKteaterWermland Opera grundades 1975. Operan skaproducera opera, musikal, konserter och annanprogramverksamhet med hög konstnärlig kvalitet.Teatern har två scener – Karlstads teater och Spinneriet– men turnerar också i länet, då främst medmindre produktioner.Det regionala uppdraget har formulerats påolika sätt under åren men kan sammanfattas medatt Wermland Opera ska producera opera, musikal,konserter och övrig programverksamhet med högkonstnärlig kvalitet inom konstmusikens områdeoch med en mångsidigt sammansatt repertoar. Iuppdraget ingår också att utveckla tillgänglighetengeografiskt – att bedriva uppsökande verksamhet.Arbetet med ett rikt utbud till barn och ungdomär prioriterat, liksom samarbeten med teater- ochmusiklivet, både i och utanför länet.Under senare år har Wermland Opera bland annatsatt upp La Bohème, Spring Awakening, SunsetBoulevard, Rigoletto, Evigt ung, Ringen – alla fyraoperorna i Nibelungens ring – och Crazy for you,men också turnerat med mindre program, blandannat i projektet Kultur på landsbygd.Orkestern hos Wermland Opera består av 34musiker. Från 2011 har den Karlstad CCC som sinfasta konsertscen. Totalt har operan ett 70-tal fastanställda, men medeltalet anställda brukar vararunt 100 personer och under ett normalt år kantotalt omkring 300 personer vara avlönade underkortare eller längre perioder.Wermland Opera drivs i stiftelseform och skaenligt föreskrifterna ”i första hand inom Värmlandslän med fast ensemble och på annat sättdriva konstnärlig teaterverksamhet”. Operan skaockså medverka till att förverkliga den nationellakulturpolitiken. Styrelsen för Wermland Operaväljs av regionfullmäktige för fyra år. Den uppställerde ekonomiska ramarna för verksamheten, utseroperachef och handlägger övriga anställningsfrågor.Offentlig basfinansiering 2011: Kulturrådet33 395 000 kr, regionalt anslag 29 988 000 kr. Densamlade regionala finansieringen av WermlandOpera fördelas 2011 med 63 procent från RegionVärmland och 37 procent från Karlstads kommun.Statsbidrag utgår formellt dels till operan somregional musikteater, dels till Region Värmland förlänsmusikuppdraget.Enligt en beräkning av Karlstads kommun avturismeffekterna genererade Wermland Opera 2007en total omsättning hos företagen i Karlstad på6,8 miljoner kronor och skatteintäkter på cirka enmiljon kronor. De anställda vid Wermland Operaberäknades betala cirka 8 miljoner kronor i kommunalskatt,främst i Karlstads kommun.www.wermlandopera.com14

Wermland Opera, antal besökareOpera och musikal Orkester Barn- och ungdomsprogram Vuxenturné Övrigt Besökare totaltVarav barn och unga20081489219861885636133212259749171200915884649247731841563023657611392010176350665506123512376b)26899a)543310 17500 35000 52500 70000torsdag den 1 september 2011Wermland Opera nyckeltal 2008 2009 2010Antal framträdandenKarlstad 156 185 127Övriga länet 125 c) 85 d) 116 e)Nationellt/internationellt 6 20 34Framträdanden totalt 287 290 277Varav skolföreställningar 78 127 95a) Varav Jubileumsfirande Gustaf Fröding 4 500 och turné i Kina 10 500b) Inklusive 4 200 under turné i Kinac) Tre-i-topp: Kristinehamn, Forshaga, Sunned) Tre-i-topp: Kristinehamn, Säffle, Torsbye) Tre-i-topp: Forshaga, Sunne, Kristineham15

16Foto: Øyvind Lund

Västanå Teater är en ideell förening som fick sittstora publika genombrott när teatern flyttade tillBerättarladan i Rottneros 1999. Sedan 2009 räknasVästanå Teater som en regionteater, vilket gav möjlighettill ett större, sammanhållet statligt stöd ochen mer långsiktig finansiering.Västanå Teater har en unik profil, med denfolkliga kulturen som grund: berättarkonsten,musiken och dansen. Det värmländska kulturarvetbevaras, förnyas och når en bred publik genom uppsättningarna.Teatern har inte minst hämtat kraftoch inspiration ur Selma Lagerlöfs verk. De senasteåren har Västanå teater satt upp Bannlyst, Kalevala,En midsommarnattsdröm och Gösta Berlings Sagai Berättarladan. I Berättarladans södra del finnssedan sommaren 2010 en utställning med kostymer,masker och rekvisita från tidigare uppsättningar.En publikenkät sommaren 2007 visade att 60–70procent av publiken i Berättarladan är tillresandefrån andra län eller länder. Teaterns turnéer undervinterhalvåret riktar sig i stor utsträckning till enung publik. Vid sidan av teateruppsättningarnasvarar Västanå Teater också för teaterutbildningarpå gymnasie- och högskolenivå.Publikintäkterna står för 40–50 procent avteaterns omsättning, vilket är en hög siffra för enregionteater. Det normala är 10–15 procent. Offentligbasfinansiering 2011: Kulturrådet 3 134 000kronor, Region Värmland 3 366 000 kronor, Sunnekommun 500 000 kronor.www.vastanateater.seVästanå Teater, nyckeltal 2008 2009 2010PublikBerättarladan 18 000 20 300 22 500Turné 3 775 5 880 5 110Turnésamarbete Riksteatern 8 906 0 0Totalt 30 681 26 180 27 610Antal framträdandenVärmland 71 88 100Övriga landet 47 a) 37 25Internationellt 11 10 1Totalt 129 131 126Varav skolföreställningar 29 41 (uppgift saknas)a) Varav 28 i samarbete med Riksteatern17

Riksteatern Värmland är en obunden ideellförening av folkrörelsekaraktär. Den är en samordnandeintresseorganisation för de lokala teater- ocharrangörsföreningarna i länet.Föreningen har till uppgift att stärka scenkonstenför vuxna, barn och unga genom att stödja,stimulera och utveckla de lokala teaterföreningarnaoch andra arrangörer. I Värmland finns totalt elvalokala teaterföreningar, inklusive Unga arrangörsnätet.Riksteatern Värmland fungerar också som enmötesplats för de fria regionala scenkonstproducenternaoch har ett särskilt ansvar för att förmedlaprofessionell scenkonst för barn och unga tillkommunerna inom ramen för deras Skapande skolasatsningar.Offentlig basfinansiering 2011: Riksteatern300 000 kronor, Region Värmland 804 000 kronor.Projektet Kultur på landsbygd var ett treårigtsamverkansprojekt 2008–2010. Det drevs avRiksteatern Värmland tillsammans med ABF,NBV, Vuxenskolan, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna,Våra Gårdar, Wermland Opera ochFilm i Värmland. Syftet med projektet var blandannat att skapa kontinuerliga kulturaktiviteter ibefintliga samlingslokaler, engagera och utbildalokala arrangörer i professionellt arrangörskap samtturnélägga och samordna kulturprogram så attman uppnår maximal kostnadseffektivitet. Totaltsågs scenföreställningarna av 10 272 personer. Dengenomsnittliga platsbeläggningen var 64 procent.www.riksteaternvarmland.seFria teatergrupper: Värmland har sedan 70-talethaft en mångfald av små, fria teatergrupper.Grupperna är viktiga, inte minst för att skapa ettbrett utbud av barnteater. Bland de nu verksammafinner man till exempel Figurteaterkompaniet,Totalteatern, Jäders Teater, Teater Duo Danzeros,Teatergruppen DOS och Lustens Dans & Teater.Riksteatern Värmland gjorde 2009 en genomlysningav gruppernas situation. 110 Rapporten pekadebland annat på behovet av ökad samverkan ochutbildning. Ett förslag var att inrätta en främjandedel– ett ”Teater i Värmland” – och att skapa enfunktion för att lägga upp skolturnéer med ett delvissubventionerat utbud. Ingen av de värmländskafrigrupperna får statsbidrag, däremot har gruppernafått stöd till sina produktioner av Region Värmlandoch ibland också av enskilda kommuner.Amatörteater: I Värmland finns en rik amatörteatertradition,med bland annat teater av ochmed unga samt revyverksamhet, inte minst i formav nyårsrevyer. De två största verksamheterna ärVärmlandsteatern i Karlstad och SäffleOperan. Enannan viktig aktör är Lekaresällskapet i Kristinehamn.Värmlandsteatern är en ideell förening somstartades 1987 och nu har cirka 300 ideella medlemmar.Föreningen definierar sig som en ”proffsigamatörteater”. Föreningen bedriver olika formerav utbildning inom teaterområdet och gör såvälstörre som mindre uppsättningar på olika scener.Värmlandsteatern har sin bas i teaterhuset Tempelriddareni Karlstad. Två personer är heltidsanställda,som verksamhetsledare och producent. Karlstadskommun är huvudfinansiär av verksamheten.10 Vår Tur Nu! (Riksteatern Värmland 2009)18

Region Värmland ger ett årligt stöd till föreningensteaterskola, 2011 är det 250 000 kronor.www.varmlandsteatern.seSäffleOperan har sedan 1974 gjort ett 30-tal storaföreställningar på Medborgarhuset i Säffle, desenaste åren musikaler som Guys and Dolls, Zorbaoch Cabaret. Till varje uppsättning engageras bådeprofessionella skådespelare/sångare och en storgrupp amatörer. Operans Scenverkstad är ett samarbetsprojektmellan SäffleOperan, kulturnämndeni Säffle och studieförbundet NBV. Inriktningenär mot barn från grundskolans lågstadium tilltonåringar och består i första hand av teatercirklarmen även av verksamhet innefattande smink ochbildverkstad. SäffleOperan är en ideell föreningmed kommunalt stöd. Region Värmland har de senasteåren gett stöd till framförallt marknadsföringav musikalerna med cirka 100 000 kronor per år.www.saffleoperan.seDans i Värmland är ett resurscentrum inomRegion Värmland som utvecklar och stärker dansensom konst- och uttrycksform. I uppdraget ingår attinitiera, driva och samordna utvecklingsprojekt ochdärmed öka möjligheterna att uppleva och utövadans inom såväl skola, utbildningar och institutionersom på fritiden. Tyngdpunkten ligger påverksamhet för barn och unga.Mobila dansverkstaden är en regional resurs,inte minst för kommunernas dansverksamhet iskola och på fritid. Verksamheten har efterhandskapat underlag för fasta tjänster i kommunerna.Under 2010 var det drygt 2 500 barn och unga somfick möjlighet att i eget utövande möta danskonstengenom Mobila dansverkstaden.Möjligheterna att se professionell dans iVärmland har tidigare varit relativt få, men har ökatgenom det arbete Dans i Värmland bedrivit för attknyta samman arrangörer, producenter, dansareoch publik. Under 2010 arrangerade eller medverkadeDans i Värmland i arrangemang med entotal publik på mer än 10 000 personer, varav cirkahälften under den internationella dansfestivalenAbundance. Dans i Värmland planerar för en nyAbundance-festival 2013.Dans i Värmland genomför också internationellasamarbetsprojekt. 2010 avslutades det tvåårigaEU-projektet Dansregion, tillsammans med TeaterInnlandet i Norge.Offentlig basfinansiering 2011: Kulturrådet200 000 kronor, Region Värmland 2 130 000kronor. Genom projektfinansiering är dock omsättningenbetydligt högre, år 2010 cirka 6 miljonerkronor.www.dansivarmland.seMusIKlivetDet värmländska musiklivet har en stor bredd, inteminst på amatörnivån. Här finns utbildningar,utövande musiker inom de flesta genrer, liksomfestivaler och musikstämmor som Forshaga Kammarmusikdagar,Smöga Kammarmusikfestival, SaxåKammarmusikfestival, Jössejazzen, Spelmansstämmanoch Dragspelsstämman i Ransäter, Utmarksmusikenoch Fryksdalsdansen.Viktigt är också det lokala föreningslivet, studieförbundoch andra lokala arrangörer, musik- ochkulturskolor, inspelningsstudior, skivbolag etcetera.En betydande del av musiklivet och musik-19

konsumtionen är kommersiellt finansierad. Det offentligastödet till musiken är till stor del en uppgiftför kommunerna och staten. Region Värmlandsåterkommande engagemang inom musikområdetär i stort sett begränsat till Wermland Opera och distriktsorganisationerinom folkmusik och körsång.Orkestern hos Wermland Opera har ett länsmusikansvarmed stöd av Statens kulturråd.Rikskonserter – som avvecklats och delvisersatts av Statens musikverk – svarade för cirka6 200 konserter runtom i Sverige 1997–2010, varav166 i Värmland. 211Studiefrämjandet i Värmland/Bergslagenhar under 2000-talet bedrivit flera stora musikprojektmed stöd av EU: Skandinavisk Musikunion,Innovation Music Network och Rookie to Whiz, sominleddes 2011.En kartläggning av musiklivet i Värmland genomfördes2002 på uppdrag av Region Värmland.Den kommer att följas upp inom ramen för arbetetmed den regionala kulturplanen.Bild och formKonstlivet rymmer många organisationer ochverksamheter som på olika sätt främjar och utvecklarkonsten, dess aktörer och publik. Genom sinaolika inriktningar kompletterar de varandra inomområden som utställnings- och programverksamhet,projekt, pedagogiska insatser, konstinköp ochutbildning.Konstmuseer: Möjligheterna att ta del av konst iVärmland har blivit allt fler under de senaste 10–15åren. Rackstadmuseet, Kristinehamns Konstmuseum,Värmlands Museum, Laxholmen Lars Lerin,Skulpturhuset i Munkfors, numera nedlagda AlmaLöv Museum, privata gallerier, konstgårdar, kommunalautställningslokaler och länets konstrundoroch skulpturutställningar har erbjudit ett bretturval, både av tillfälliga och mer permanentautställningar. Flera kommuner har också satsat påtillfälliga utomhusutställningar sommartid.Värmlands Museum har ett särskilt ansvar inomkonstområdet. Konstverksamhetens övergripandemål är att göra Värmlands konstliv till ett av demest omtalade i Sverige. Museet ställer framföralltut konst i den äldre museibyggnaden (Cyrillushuset),men också på von Echstedtska gården och ien ny konsthall i Långban. Med stöd av Statenskulturråd har museet en anställd konstkonsulentpå halvtid.Kristinehamns konstmuseum är ett museum förmodern och samtida konst. Uppdraget är att på ettpedagogiskt sätt presentera internationell, nordisk,svensk och värmländsk konst för så många sommöjligt. Museet presenterar minst fem utställningarper år och har i snitt cirka 10 000 besökare årligen,varav ungefär 1 500 skolelever. Museet drivs i kommunalregi. 2010 var kommunens kostnad cirka 4,9miljoner kronor. Region Värmland har under årenlämnat projektbidrag, framförallt till marknadsföring.Museet har framgångsrikt sökt svenska ochnordiska projektmedel till olika utställningar.www.kristinehamnskonstmuseum.com11 Kulturen i siffror 2009:3 – Statliga kulturinsatser regionalt(Kulturrådet)20

Rackstadmuseet är skapat kring Rackstadkolonin,den grupp konstnärer som kring år 1900 slog sig nedvid sjön Racken utanför Arvika. Vid sidan av sinasamlingar arrangerar museet tillfälliga utställningar,även med inriktning mot konsthantverk ochhemslöjd. De senaste åren har museet satsat på att taen nationell position inom ”outsider art”-området.2010 hade museet 24 328 besökare. Museet drivsav en ideell förening med lokala sponsorinsatseroch volontärarbete. Förhandlingar om ett ökatkommunalt åtagande pågår. Region Värmland harunder åren lämnat projektbidrag, framförallt tillmarknadsföring.rackstadmuseet.seLaxholmen Lars Lerin är en utställningslokal iMunkfors för Lars Lerins konst. Den besöks årligenav omkring 15 000 personer.www.laxholmen.orgÖvriga utställningsarrangörer/lokaler för huvudsakligenprofessionell konst:Arvika KonsthallGalleri 39, ArvikaEnggården, Arvika kommunHamnmagasinet, ArvikaBlå Lagården, Arvika kommunArvika Konsthantverk, ArvikaÄrlandhallen, Glava Glasbruk, Arvika kommunMuseet Kvarnen, FilipstadKulturhuset, Deje, Forshaga kommunSliperiet i Borgvik, Grums kommunJärnvågen i Borgvik, Grums kommunMimmis design, Grums kommunGrums konstförening, Slottsbron, Grums kommunStadshuset, HagforsNorra Skolan (ABF), HagforsStjärnsfors Kvarn, Hagfors kommunKonsthantverkarna KarlstadGalleri Konst, KarlstadKonstfrämjandet, KarlstadCafé Gjuteriet, KarlstadGalleri Runnevålen, KilGalleri Vågen, KristinehamnGalleri Kvadraten, KristinehamnKulturhuset, StorforsSundsbergs gård, SunneSilvénska galleriet, SäffleHeidruns bok- & bildcafé, Torsby kommunProstgårdslagår’n, TorsbyHuset på Strand, ÅrjängDessutom har många kommunbibliotek särskildautställningshallar för konst. 312Konstrundor:Övre Frykens konstrundaKonstrundan Värmlands hjärtaOpen Art – Kultur i EdaKonstrundan i ÅrjängKonstrundan Karlstad med omnejdHammarös Ö-konstrundaKonstfrämjandet Värmland är del av en folkrörelseoch har ett 30-tal medlemsorganisationer i Värmlandsamt 220 enskilda konstklubbsmedlemmar.Konstfrämjandet samverkar med kommuner, konstnäreroch en rad organisationer, ofta i projektform.12 Enligt uppgifter från respektive kommun sommaren 201121

Organisationen får årliga anslag av drygt hälftenav kommunerna i Värmland, framförallt Karlstadskommun där Konstfrämjandets galleri finns.Region Värmland ger ett årsanslag som 2011 var330 000 kronor.www.konstframjandet-varmland.seKonstföreningar: I Värmland finns omkring 35olika konstföreningar med mer än 7 000 medlemmar.Drygt hälften av dem är arbetsplatsanknutna.Konstföreningarna har som mål att öka kunskapernaom konstlivet, bland annat genom spridningoch visning av konst.www.sverigeskonstforeningar.nuVärmlands konstförening har omkring 1 450medlemmar. Föreningen har till uppgift att stödjakonstlivet i Värmland, bland annat som arrangör avden årliga höstsalongen. Föreningen delar också utårliga konststipendier.www.varmlandskonstforening.seKonstnärernas kollektivverkstad (KKV)Värmland är en ideell förening med ett 80-talmedlemmar. Den är en av landets drygt tjugokollektivverkstäder. Syftet med verkstäderna är attfrämja konstnärlig utveckling och förnyelse, minskakonstnärernas omkostnader för framställning avverk i kostnads- och utrymmeskrävande teknikeroch skapa mötesplatser för yrkeskåren. KKV driververkstäder för grafik och skulptur, till exempelbronsgjutning. Karlstads kommun bidrar 2011 medett hyresbidrag på 341 000 kr medan Region Värmlandstödjer verksamheten med 208 000 kr.www.kkvvarmland.seKommunerna har ofta egna konstsamlingaroch avsätter i varierande grad medel till inköp avkonst och offentlig utsmyckning, mest i Karlstad(2 800 000 kronor), Arvika (100 000 kronor) ochKristinehamn (75 000 kronor). Övriga kommunersinköpsanslag ligger på 0–30 000 kronor. Någrakommuner tillämpar enprocentsregeln, vilket innebäratt en procent av bygg- och exploateringsbudgetenavsätts för konstnärlig gestaltning.Landstinget i Värmland har genom åren förvärvatåtskillig konst och samlingen uppgår till närmare19 000 verk. Samlingen är representativ både vadgäller olika konstformer och som en tidsspegel.Under 2010 avsattes 830 000 kronor för konstinköp.Inköp av löskonst görs från utställningar på galleriereller liknande, både inom och utom länet, medanuppdrag för byggnadsintegrerad konst sker efter särskildariktlinjer. Landstingets offentliga miljöer utformasmed omsorg om helheten där konstutsmyckningenär en väsentlig del. Fram till 1995 avsattesmedel för utsmyckning utifrån enprocentsregeln vidnybyggnation och 0,5 procentsregeln vid ombyggnation.Numera avsätts pengar vid nybyggnation, mennivån varierar.Kulturarv och museerGruvorna och skogen, bruken och sågverken, herrgårdarnaoch kyrkorna, städernas och landsbygdensutveckling, militärhistoria och finnkultur är baranågra aspekter av Värmlands rika och mångskiftandekulturarv. Kulturarvsarbetet engagerar mångaolika institutioner, myndigheter och organisationer,bland andra Värmlands Museum, Värmlandsarkiv,Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Sverige Ame-22

Foto: Per Eriksson23

ika Centret, Slöjd i Värmland, Länshemslöjdsföreningeni Värmland, folkbiblioteken, länets mångahembygdsföreningar, länsstyrelsen och de mångamuseer med olika specialinriktningar som vuxitfram under årens lopp.Värmlands Museum invigdes 1929, och utvidgades1998 med en tillbyggnad som möjliggjordeen breddning av verksamheten och ledde till enfemdubbling av antalet besökare. 2004 återinvigdesden äldre delen, Cyrillushuset, som konstavdelning.Värmlands Museum är ett av de mest besöktaregionala museerna i landet. Museet har fyrafilialer som drivs med finansiellt stöd av respektivevärdkommun: Dyvelstens flottningsmuseumi Forshaga kommun, Långbans gruvby i Filipstadskommun, Torsby Finnkulturcentrum och vonEchstedtska gården i Säffle kommun.Från 2011 arbetar museet utifrån en ny vision:”Dynamiskt och angeläget med hög professionalitetsom förmår att ge perspektiv på samtida frågeställningar.En plats där alla känner sig välkomnaoch delaktiga.”På Värmlands Museum genomförs årligen 20–30utställningar samt cirka 250 offentliga arrangemang.Museet har omfattande egna samlingar, både avkonst och föremål. Andra viktiga delar av verksamhetenär byggnadsvård och arkeologi.Barn och unga är en viktig målgrupp. 2010 hademuseet över 30 000 besökare under 20 år, varavdrygt 13 000 i skolgrupper.Museistyrelsen består av nio ledamöter mednio suppleanter. Dessa utses av Karlstads kommun,Värmlands Museiförening och Landstinget iVärmland (efter nominering av Region Värmland).Styrelsen ska handha stiftelsens angelägenheter,utse museichef och fastställa instruktion för denna.Offentlig basfinansiering 2011: Kulturrådet6 044 000 kronor, Region Värmland 11 450 000kronor, Karlstads kommun 7 633 000 kronor, övrigakommuner cirka 1 100 000 kronor. Det samladeregionala anslaget till Värmlands Museumfördelas med 60 procent från Region VärmlandBesök 2008 2009 2010Värmlands Museum 244 344 246 492 235 323- varav till utställningarna 88 126 89 345 86 626Dyvelstens flottningsmuseum 2 100 2 250 2 825Långbans gruvby 6 000 6 000 5 650- varav till utställningarna 3 200 4 200 4 750Von Echstedtska gården 4 500 5 900 4 800Torsby Finnkulturcentrum 7 638 8 212 7 05424

och 40 procent från Karlstads kommun. De fyrakommuner som har filialer bidrar till finansieringenav dessa.www.varmlandsmuseum.seMuseer: Det värmländska museilandskapetrymmer ett 40-tal regelbundet öppna museer.Här finns till exempel Arvika fordonsmuseum,Bruksmuseet i Glava Glasbruk, Eda Glasmuseum,Lesjöfors Museum, Hammarö skärgårdsmuseum,Nordiska travmuseet i Årjäng, Sillegården, Torsbyfordonsmuseum, Utmarksmuseet, Knäckebrödsmuseeti Filipstad och ett antal konstmuseer.Värmlands Museum organiserar nätverk förmuseerna.Minnesgårdar och personmuseer: Vid sidan avMårbacka – Selma Lagerlöfs hem – finns ett antalminnesgårdar och personmuseer i Värmland, tillexempel Alsters herrgård med sin Gustaf Frödingutställning,Erlandergården, konstnären ChristianErikssons Oppstuhage, Sahlströmsgården, NilsFerlin-utställningen på Museet Kvarnen i Filipstad,Bovilgården i Utterbyn och Fridolf Rhudin-museeti Munkfors.Länsstyrelsen Värmland ansvarar för frågor somrör kulturmiljön, det vill säga bland annat fornlämningar,värdefull historisk bebyggelse och helakulturlandskap. Länsstyrelsen företräder kulturmiljöintressenai samhällsplaneringen, fördelar bidragför vård av länets kulturmiljöer och ser till att lagaroch andra regler till skydd för kulturarvet följs.Under 2011 har länsstyrelsen tagit fram ett förslagtill en ny kulturmiljöstrategi för Värmland.Kulturmiljövård: Riksantikvarieämbetet fördeladetotalt 3 280 miljoner kronor i bidrag till kulturmiljövård1998–2010. Cirka 108 miljoner kronorgick till Värmland, som var ett av de län i Sverigesom fick minst. 413 En viktig förklaring till det är attVärmland har relativt få fornlämningar, omkring9 700 av landets totalt 651 000. Cirka 250 av demvårdas med hjälp av bidrag från länsstyrelsen. 514Av Sveriges cirka 2 000 byggnadsminnen finnsett 70-tal i Värmland. 615 Sedan år 2000 har statenockså bidragit med mer än 110 miljoner kronor tillKarlstads stift för vård och underhåll av kyrkligakulturminnen. 716I Värmland finns två kulturreservat, områdensom på skilda sätt präglats av äldre tiders markanvändningoch resursutnyttjande. De två är Juholafinngård och Brattforshedens krigsflygfält.Av Sveriges 1 700 riksintressanta kulturmiljöerfinns ett 40-tal i Värmland. Några av de mer välkändaär Eda Skansar, Långban, Persberg, Borgvik,Alsterdalen, Ransäter, Mårbacka och Rottneros.Det kyrkliga kulturarvet utgör en viktig del avkulturmiljöerna. I Värmland finns 100 lagskyddadekyrkomiljöer, varav nio modernare.Regeringen tillsatte 2011 en särskild utredaresom ska se över lagstiftningen och de nationella målenpå kulturmiljöområdet. Uppdraget ska redovisassenast 31 mars 2012.www.lansstyrelsen.se/varmland13 Kulturen i siffror 2009:3 – Statliga kulturinsatser regionalt(Kulturrådet) samt Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatserregionalt (Kulturrådet)14 Kultursverige 2009 – Problemanalys och statistik (Swecult)15 Kulturmiljöstrategi Värmland 2011 (Länsstyrelsen Värmland,remissupplaga, augusti 2011)16 Kulturmiljöstrategi Värmland 2011 (Länsstyrelsen Värmland,remissupplaga, augusti 2011)25

Hembygdsrörelsen: Värmland har ett 90-talhembygdsföreningar med drygt 17 000 medlemmar.Totalt förvaltar föreningarna nästan 600 byggnader,över 100 000 föremål och cirka 700 000 foton.Hembygdsgårdarna i Värmland har tillsammansmer än 315 000 besökare per år. 817 Region Värmlandger ett årsanslag till Värmlands Hembygdsförbundpå 80 000 kronor för dess regionala verksamhet.Hembygdsförbundets ändamål är att vårda och synliggörahembygdens kultur och miljö så att dennablir en naturlig grund för ett gott liv.www.hembygdvarmland.seHemslöjdSlöjd i Värmland och dess länshemslöjdskonsulentska initiera, stödja, samordna och leda regionalautvecklingsprocesser inom slöjdområdet, för attdärigenom bidra till en ekonomiskt, socialt ochmiljömässigt hållbar utveckling i Värmland.I uppdraget ingår att arbeta med hemslöjdenutifrån ett näringsinriktat, kulturarvsinriktat ochkunskapsförmedlande perspektiv.Inom verksamheten ryms bland annat arbetemed rådgivning, utställningar, marknader, utvecklingsprojekt,temadagar, föredrag och utbildningar.Under 2010 tog hemslöjdskonsulenten bland annatfram broschyren Slöjd, mat- & konsthantverksom trycktes i 20 000 exemplar, samarbetade medSkansen för att genomföra ett bondbröllop frånVärmland och var redaktör för Värmländsk Kulturssommarnummer med textil som tema.Offentlig basfinansiering 2011: Nämnden förhemslöjdsfrågor 297 000 kronor, Region Värmland769 000 kronor.17 Enkät verksamhetsåret 2008 (Sveriges Hembygdsförbund)Nyckeltal 2010Besök/hembesök: 316 slöjdareFöredrag: 22 föredrag för 595 personerUtställningar: 36 396 besökareArrangemang för barn och unga: nio arrangemangmed 165 deltagande barn och unga samt 74 pedagogerKurser, workshops etcetera: 1 226 deltagareslojd-i-varmland.regionvarmland.seLänshemslöjdsföreningen i Värmland är enmångkulturell och opolitisk organisation somarbetar för att bevara och utveckla det kulturella arvpå hemslöjdens område som finns representerat iVärmland, ta tillvara det tekniska kunnandet inomskilda slöjdarter och främja nyskapande insatser.www.hemslojden.org/varmlandArKIVVerksamhetArkiven är nödvändiga för att bevara, vårda ochtillgängliggöra vår historia. I Värmland finns arkivi kommunerna, hos myndigheter och institutioner,hos företag och i föreningar.Värmlandsarkiv var ursprungligen ett bruks- ochindustrihistoriskt arkiv. Ansvaret för detta arkivvilar numera formellt på Föreningen Värmlandsarkiv(se nedan). Institutionen Värmlandsarkiv ären del av Region Värmland och har med tiden fåttallt fler uppdrag som innefattar den kommunalaoch statliga sektorns arkiv i länet. Sedan 1998 finnsVärmlandsarkiv i Arkivcentrum, det gamla seminarieti Karlstad, tillsammans med Folkrörelsernasarkiv för Värmland, Karlstads kommunarkiv ochLandstingsarkivet. Forskarsalen på Arkivcentrumbesöks årligen av cirka 4 500 personer.26

Foto: stock.xchngVärmlandsarkiv ska med ett historiskt perspektivarbeta för regional utveckling i Värmland genomgod arkivstruktur hos arkivbildarna inom statlig,kommunal och enskild sektor och god tillgång tillregionalt arkivmaterial för brukarna. Värmlandsarkivhar i stor utsträckning olika myndighetsuppgifter.Arkivet tar emot, bevarar, vårdar, tillgängliggöroch tillhandahåller arkivhandlingar, bland annatför den kommunala och statliga sektorn i länet.Värmlandsarkiv har en tämligen kompliceradorganisations- och finansieringsbild, som till storadelar regleras i olika avtal och statliga förordningar.Region Värmland och Kulturdepartementet har ingåttett avtal om utförande av statligt arkivuppdragför Värmlands län, vilket innebär att Värmlandsarkivhar så kallad landsarkivfunktion.Värmlandsarkiv har cirka 24 000 hyllmeterarkivmaterial. En arkivdepå finns i Zakrisdal. Denhar sedan invigningen 2006 byggts ut två gånger,senast under 2010. Depån delas med Folkrörelsernasarkiv för Värmland, Karlstads kommunarkivoch Polismyndigheten Värmland.Region Värmlands anslag motsvarar en dryg tredjedelav omsättningen. Basanslaget inkluderar ocksåhyresbidrag till Folkrörelsernas arkiv i Värmlandför lokaler i Arkivcentrum och Zakrisdalsdepån.Karlstads kommun bidrar med 27 procent avhyreskostnaden i Arkivcentrum i enlighet med ettavtal som slöts mellan Landstinget i Värmland ochkommunen 1999.Värmlandsarkivs övriga intäkter är statligamedel, lönebidrag, ersättning från FöreningenVärmlandsarkiv och intäkter från försäljning avtjänster, leveransintäkter, konsultuppdrag etcetera.Offentlig basfinansiering 2011: Riksarkivet cirka4,3 miljoner kronor, Region Värmland 6 311 000kronor, hyresbidrag från Karlstads kommun cirka850 000 kronor. Värmlandsarkiv omsatte år 2010cirka 15,7 miljoner kronor.varmlandsarkiv.regionvarmland.seFöreningen Värmlandsarkiv är ett näringslivsarkivmed ett 50-tal medlemsföretag och en egenstyrelse. Föreningen har inga anställda, utan köperNyckeltal 2008 2009 2010Antal förfrågningar 4 442 4 826 4 639Arkivleveranser 580 572 1 15327

Foto: Stefan Barkmantjänster från institutionen Värmlandsarkiv. FöreningenVärmlandsarkiv får statligt stöd som regionaltnäringslivsarkiv. År 2011 uppgår statsbidragettill 140 000 kronor. Medlemmarna bidrar årligenmed omkring 1 miljon kronor. Föreningen omsatte2010 totalt cirka 1,2 miljoner kronor.Folkrörelsernas arkiv för Värmland är en ideellförening med drygt 170 medlemsorganisationer.Arkivet samlar in, bevarar, registrerar ochgör arkivmaterial från föreningslivet tillgängligtför forskning och studier. Folkrörelsernas arkivför Värmland samverkar med övriga intressenteri Arkivcentrum. Under 2010 tog arkivet emot 97leveranser och hanterade 344 forskarförfrågningaroch andra ärenden.Offentlig basfinansiering 2011: Riksarkivet291 180 kronor, Region Värmland 327 000 kronor,kommunerna cirka 333 000 kronor. Arkivet fårårliga anslag från drygt hälften av de värmländskakommunerna, bland annat Karlstad.www.arkivcentrumvarmland.se/fa.htmlFilmkulturell verksamhetBiografer: Vid årsskiftet 2011 fanns det 20 biografer(totalt 30 dukar) i Värmland. Det har längefunnits minst en bio i varje kommun, men i dagär framtiden oviss för flera av biograferna. Hittillshar de flesta värmlänningar haft högst 30 minutersresa till närmaste biograf, men det kan förändras,beroende på hur många biografer som lyckas ställaom till biobranschens digitalisering. Alla biograferutom Filmstaden i Karlstad och Palladium i Arvikaär förenings- eller kommunägda. 918Filmstudior som visar kvalitetsfilm finns i Karlstad,Kristinehamn och Säffle, medan Arvika haren Bio Kontrast-verksamhet. Under 2011 arrangeradesfilmfestivaler i Arvika och Sunne.Biobesök: Karlstad, Torsby, Arvika och Kristinehamnär kommunerna med flest biobesök per invånare.Karlstad är en av de tio kommuner i Sverigesom noterar flest besök per invånare.18 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) samt Öga förbio (Lars Gillegård och Våra Gårdar 2011)28

Biobesök i VärmlandÅr20012002200320042005200620072008200920103108053123103050803283103096113566913706664052203931704047470 125000 250000 375000 500000Värmlänningar ser fler svenska filmer än riksgenomsnittet– och färre amerikanska. De störstapublikfilmerna på bio i Värmland åren 2001–2010var Sagan om ringen-trilogin, följd av Mamma Mia!och Såsom i Himmelen. Bland de 20 mest seddafilmerna i Värmland fanns också Ulf MalmrosfilmernaBröllopsfotografen och Smala Sussie samtVärmlandsinspelade Rallybrudar. 1029Skolbio: Det är allt färre barn och unga som går påbio på skoltid. I Värmland bedrevs skolbioverksamhetunder läsåret 2009/2010 av sex kommuner: Arvika,Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Storforsoch Sunne. 1120Film i Värmland ska initiera, stödja, utveckla,stärka och samordna filmkulturell verksamhet,filmproduktion och filmpedagogisk verksamhet,i nära samverkan med bland andra filmarbetare,produktionsbolag, biografer, föreningsliv och skolor.Film i Värmland fördelar också samproduktionsmedeloch andra filmstöd – bland annat teknikstöd– utifrån särskilda regelverk som fastställs av RegionVärmlands styrelse.Film i Värmland arbetar i bred samverkan.Bland annat arrangeras den årliga regionala filmfestivalenFilmörnen i samarbete med VärmlandsFilmförbund.Offentlig basfinansiering 2011: Statsbidrag1 174 000 kronor, Region Värmland 3 133 000kronor. Statsbidraget fördelas av Svenska Filminstitutetoch syftar till att främja regional och lokalfilmverksamhet, framförallt med och för barn ochungdom.Svenska Filminstitutet fördelade 1998–2008totalt 284 miljoner kronor i stöd till regional ochlokal filmverksamhet, varav drygt 18 miljonerkronor till Värmland. Bara Västra Götaland, Skåne,Stockholms län och Norrbotten fick mer. 1221www.filmivarmland.seNyckeltal 2008 2009 2010Samproduktioner 6 8 4Teknikstöd 30 33 2019 www.sfi.se/statistik20 Skolbio i Sverige 2010 (Filminstitutet 2011)21 Kulturen i siffror 2009:3 – Statliga kulturinsatser regionalt(Kulturrådet)29

Bibliotek och böckerVärmland har en lång tradition inom litteratur ochberättande. Arvet från Selma Lagerlöf och GustafFröding lever kvar, men i länet finns också nyaberättare inom skilda genrer.Nyckeltal 2009 Värmland RiketTotal utlåning perinvånareBarnböckers andel avtotal utlåning7,0 lån 7,6 lån46,1% 49,1%Folkbiblioteken: Biblioteken är en av de mestuppskattade samhällsinstitutionerna. 1322 2009 fannsdet totalt 54 utlåningsställen i Värmland, varav åttavar bokbussar. Sedan år 2000 har nästan hälften avfilialbiblioteken i Värmland lagts ned, ändå har deflesta värmlänningar inte mer än 30 minuters resatill ett bibliotek. 1423Bokutlåningen minskar, framförallt skön- ochfacklitteratur för vuxna, medan efterfrågan påmusik och filmer ökat. Samtidigt har bibliotekenfått en allt tydligare roll som kunskaps- och informationscentrum,social mötesplats och en resurs förstuderande i alla åldrar.Alla län i Sverige redovisar fler biblioteksbesökper invånare än Värmland. Bara Stockholms länredovisar lägre utlåning per invånare än Värmland.1524 Nationella kulturvaneundersökningar visaratt biblioteksbesöken vänt nedåt, främst beroendepå en minskning bland ungdomarna.Det som lånas mest på de värmländska bibliotekenär svenska deckare och barnböcker – blandannat Alfons Åberg och Lasse Maja-serien. I någrakommuner hör också den norska författaren LailaBrendens Hannah-serie till det mest utlånade. 162522 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011)23 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009)24 Kulturen i siffror 2009:2 Folkbibliotek 2008 (Kulturrådet)25 ”Värmlänningarnas boktrender år 2010”, Nya Wermlands-Tidningen 2010-12-29Skolbiblioteken ska främja språkutveckling ochstimulera till läsintresse. Omkring en tredjedel avlandets skolenheter – främst mindre skolor – saknarskolbibliotek. Vid en inventering 2008 var Värmlandett av de fyra län som hade störst andel skolorsom saknade skolbibliotek. 1726Övriga bibliotek: Sjukhusbiblioteken spelar enviktig roll, både för personal och patienter. Bibliotekfinns vid sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby.Karlstads universitetsbibliotek har som centraluppgift att effektivt betjäna och främja högre studieroch vetenskaplig forskning. I biblioteket finnsdet 1 300 sittplatser, 230 datorarbetsplatser samt28 grupprum och studieceller. MusikhögskolanIngesund är en del av universitetsbiblioteket.Länsbiblioteket i Värmland ska initiera, stödjaoch samordna biblioteksutveckling, bidra till attutbudet av och tillgången till information förbättrasi hela länet, exempelvis genom nya digitalamedier och systemlösningar för samordning ochtillgänglighet, öka intresset för Värmlandslitteratur,förmedla fjärrlån och ansvara för inläsningstjänstMålgruppen är i första hand länets 16 kommunbibliotek.Länsbiblioteket är en del av RegionVärmland.26 Kulturen i siffror 2009:1 – Skolbibliotek 2008 (Kulturrådet)30

Länsbiblioteket samordnar bland annat arbetetinom Bibliotek Värmland, genomför projekt ochfortbildning inom barn- och ungdomsområdetliksom äldreverksamhet, samordnar frågor kringregional upphandling och samverkan kring medier,och utvecklar en gemensam bibliotekswebb.2010 genomfördes totalt 72 arrangemang (kurser,arbetsmöten etcetera) för 660 deltagare.Offentlig basfinansiering 2011: Statsbidrag1 426 000 kronor, Region Värmland 3 206 000kronor. Statsbidraget till länsbiblioteket syftar tillatt ge varje medborgare en god tillgång till böckeroch information samt att öka intresset för läsninggenom att länsbiblioteken bistår folkbibliotekenmed kompletterande medieförsörjning, rådgivning,information, fortbildning samt specialtjänster.lansbiblioteket-i-varmland.regionvarmland.seBibliotek Värmland är ett begrepp som skapades2003 genom ett samverkansprojekt mellanbiblioteken i Värmland. Målet är att finnapraktiska lösningar som främjar samarbete ochundanröjer både formella och informella hinderför biblioteksanvändarna. Samverkan sker i en radfrågor, bland annat kring ett kostnadseffektivtgemensamt biblioteksdatasystem för tolv kommunbibliotek.För närvarande pågår arbetet medatt bygga upp en gemensam bibliotekswebb för detolv biblioteken.www.bibliotekvarmland.seBibliotekslagen stadgar att det bör finnas ettlänsbibliotek i varje län. Länsbiblioteket ska biståfolkbiblioteken med kompletterande medieförsörjningoch andra regionala biblioteksuppgifter.Landsting och kommuner ska enligt lagen antaplaner för biblioteksverksamheterna.Länsbiblioteket i Värmland ansvarar under2012 för upprättandet av en ny regional biblioteksplanför länet, med strategier för framtidabiblioteksutveckling.Tolv av de 16 kommunerna har tagit framen egen biblioteksplan: Arvika, Eda, Forshaga,Grums, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn,Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Torsby.Bokmässor: För att lyfta fram värmländsk litteraturbidrar Region Värmland ekonomiskt tillVärmlandsmontern på Bok & Bibliotek i Göteborgoch den värmländska bokmässan på VärmlandsMuseum. I Värmlandsmontern genomfördes 2010ett 70-tal scenprogram. Värmländsk Bokmässaerbjöd ett 80-tal scenprogram och 100 utställare.Den lockade omkring 2 000 besökare. Införbokmässorna ger Region Värmland ut den årligapublikationen Bok i Värmland – aktuellt om litteraturfrån berättarnas landskap.Bokutgivningen i Sverige har ökat kraftigt under2000-talet. Över 20 000 titlar ges ut varje år,varav mer än 2 500 skönlitterära titlar. Allt flerger ut på eget förlag. Normalt har åtminstone ett100-tal av de nyutgivna böckerna Värmlandsanknytning,antingen genom sitt tema eller därföratt författaren bor i länet.Bokförsäljningen har stadigt ökat sedan 80-talet,men började vika nedåt 2008. Det säljs cirka80 miljoner böcker i Sverige per år. Totalt säljs31

öcker för 7 miljarder kronor. Försäljningenvia internet ökar, medan bokhandlare, varuhusoch bokklubbar minskar sin försäljning. Fackböckerökar, medan skönlitteratur samt barn- ochungdomsböcker tappat. Ljudboksmarknaden harstagnerat. 1827 Antalet bokhandlare och antikvariathar stadigt minskat. 1928Författare och sällskap• Av de 200 mest utlånade författarna i folk- ochskolbibliotek 2009 var fem värmlänningar:Inger och Lasse Sandberg, May Bylock, HeleneTursten och Selma Lagerlöf. 2029• Litterära sällskap med Värmlandsanknytning:Tage Aurell Sällskapet, Erik Beckman-sällskapet,Nils Ferlin-Sällskapet, Gustaf Frödingsällskapet.Geijersamfundet, Selma Lagerlöfsällskapetoch Gunnar Turesson-sällskapet. 2130Föreningen Värmlandslitteratur är en ideellförening som vill stimulera till läsning och inköpav värmlandslitteratur, bland annat genom sittmedlemsblad Wermlandiana. Föreningen hanterargenom ett särskilt avtal Region Värmlands litteraturstipendiumpå 50 000 kronor.www.varmlandslitteratur.seLitteraturutredning: Regeringen tillsatte 2011 enkommitté som ska analysera litteraturens ställning idag och identifiera utvecklingstendenser. Kommitténska bland annat analysera litteraturens ställning27 Svenska Förläggareföreningens Branschstatistik 201028 http://www.svb.se/nyheter/vad-har-hänt-med-det-svenskabokhandelsnätet-sedan-197029 De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2009(Sveriges Författarfond)30 http://www.dels.nu/medlem/medlem2.htmli skolan, läsfrämjande insatser och bokmarknaden.Uppdraget ska redovisas senast 1 september 2012.FolKBIldningStudieförbunden bidrar med sin lokala närvarotill ett rikt och varierat kulturliv i kommunerna,med främst studiecirklar och olika kulturprogram.En annan viktig aktör inom det samhällsstöddafolkbildningsarbetet är folkhögskolorna, med bådelånga och korta kurser och kulturaktiviteter. En stordel av folkbildningsarbetet sker i nära samarbetemed folkrörelser och andra organisationer.Folkbildningen finansieras till stor del genomstöd från stat, landsting och kommuner. Det statligastödet fördelas av Folkbildningsrådet. Syftet medstatens stöd är att stödja verksamhet som bidrar tillatt stärka och utveckla demokratin och göra detmöjligt för människor att påverka sin livssituationoch delta i samhällsutvecklingen. Syftet är också attutjämna utbildningsklyftor och bredda intresset föroch öka delaktigheten i kulturlivet.Studieförbunden: Det finns tio studieförbund pånationell nivå. Störst nationellt är ABF, Sensus ochStudieförbundet Vuxenskolan. 2231En växande verksamhetsgren inom studieförbundenär kulturprogram av olika slag, främst sång/musik och föreläsningar.Cirka 12 800 program ordnades i Värmlandunder 2009, med omkring 648 000 deltagare.Vanligast är program inom sång och musik samtföreläsningar. 233231 Kulturen i siffror 2010/3 – Studieförbunden 2008 och 2009(Kulturrådet)32 Kulturen i siffror 2010/3 – Studieförbunden 2008 och 2009(Kulturrådet)32

I Värmland arrangerade studieförbunden under2009 cirka 7 400 studiecirklar med totalt 55 700deltagare. Kvinnor dominerar bland deltagarna,ingen annanstans är andelen så hög som i Värmland:64 procent. Ämnesområdet Humaniora ochkonst dominerar cirkelverksamheten med drygt 60procent av cirkeldeltagarna. Musik, sång, dans ochteater dominerar. Andra stora ämnen är husdjursskötsel,historia och friskvård. Antalet studiecirklarminskar sakta men säkert. Relativt få värmländskaungdomar deltar i studiecirkelsverksamhet jämförtmed övriga landet. 2433Inom verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhetgenomförde studieförbunden 2007 omkring2 800 arrangemang med 32 000 deltagare. 2534Denna verksamhet har friare och flexiblare formerän studiecirklarna och deltagarna kan här vara bådefler och yngre.Deltagandet i studieförbundsverksamhet ärgenerellt högre i sydöstra Sverige och i norra Sverige(räknat från Värmland och Örebro län) än i övrigalandet. 2635Staten har under tio år ökat sin andel av finansieringenav studieförbunden från 61 till 71 procent.Kommunerna bidrar med 17 procent (att jämföramed 24 procent för tio år sedan), landsting/regionermed 12 procent.Statsbidraget till studieförbunden uppgår totalttill drygt 1,6 miljarder kronor.Inom kommuner och landsting/regioner är detfolkbildningen som drabbats hårdast av besparingarinom kulturområdet de senaste åren. 2736Region Värmland ger studieförbunden anslagutifrån särskilda regler som fastställdes av regionstyrelsen2007. Målet med anslagsgivningen är attstödja en verksamhet som syftar till att ge människormöjlighet att påverka sin livssituation, öka sinlivskvalitet och skapa engagemang i samhällsutvecklingen.2011 är anslaget totalt 7 899 000 kronor.Kommunernas stöd till studieorganisationervarierar kraftigt. Eda, Kristinehamn och Arvikager ett stöd på mer än 50 kronor/invånare, medanHagfors, Kil och Storfors ligger på mindre än 20kronor/invånare. 2837Stöd till studieförbunden 2011Arvika 1 370 000Eda 210 000Filipstad 300 000Forshaga 300 000Grums 200 000Hagfors 250 000Hammarö 340 000Sunne 360 000Karlstad 2 654 000Kil 205 000Kristinehamn 600 000Munkfors 50 000Storfors 70 000Säffle 500 000Torsby 400 000Årjäng 033 Kulturen i siffror 2010/3 – Studieförbunden 2008 och 2009(Kulturrådet)34 Kulturen i siffror 2008/2 – Studieförbunden 2007 (Kulturrådet)35 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009)36 Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider (Kulturrådet,SKL 2010)37 Kulturen i siffror 2010:7 – Kulturens finansiering 2008–2009(Kulturrådet)33

Foto: Øyvind Lund35

Aspektpolitik och horisontella målAspektpolitikDen nationella kulturpolitiken betraktas somett eget politikområde. Det innebär att den kansamspela med andra samhällssektorer och politikområden,men inte underställas dessa. I regeringenskulturproposition 2009 uttrycktes det så här:”Kulturpolitikens legitimitet behöver inte sökasi de eventuella effekter den får i förhållande tillandra politiska målsättningar.””(Det är) inte kulturpolitikens uppgift att läggaett nyttoperspektiv på kulturen, utan att erbjudakulturen bästa möjliga förutsättningar att utvecklaspå egna villkor. När kulturens egenvärde stärksblir också kulturen mer intressant inom andrasamhällsområden.”I kulturpropositionen kallades detta föraspektpolitik: kulturen ska vara en aspekt av – ochen resurs för – bland annat forskningspolitik,näringspolitik, arbetsmarknadspolitik, regionaltillväxtpolitik, folkhälsopolitik, miljöpolitikoch utbildningspolitik (dit också folkbildningenräknas).Regioner/landsting lyfter ofta själva fram kulturensbetydelse för tillväxt, attraktionskraft ochmarknadsföring. Redan 1987 skrev Landstingeti Värmland ett kulturpolitiskt program där manvid sidan av de traditionella kulturpolitiska målensåg kulturen som en kraft och motor i regionensutveckling.I den nationella strategin för regional konkurrenskraft,entreprenörskap och sysselsättning2007–2013 lyfts kulturens roll fram. I strategin betonasatt naturmiljöer, kultur och kulturarv fått enökad betydelse för regioners innovativa utveckling,konkurrenskraft, sysselsättning och attraktivitet.Kopplingen mellan närings- och kulturpolitikunderströks av att kultur- och näringsdepartementen2010 presenterade en gemensam handlingsplanför kulturella och kreativa näringar med en raddeluppdrag till bland annat Tillväxtverket ochVinnova.Horisontella målDe horisontella målen för statsbidragen till regionalkulturverksamhet finns beskrivna i Kulturrådetsinstruktion. Enligt den ska Kulturrådet i sinverksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds-och barnperspektiv samt ett internationelltoch interkulturellt utbyte och samarbete. RegionVärmland arbetar i sin bidragsgivning med tre horisontellamål: jämställdhet, miljö och integration.Jämställdhetsfrågorna i kulturlivet har uppmärksammatsalltmer. Regeringen har de senasteåren anslagit medel till jämställdhetsarbetet inombland annat scenkonsten, filmområdet, musikenoch museisektorn. Bland dem som tagit del avstödet finns Film i Värmland.Barn och unga är en kulturpolitiskt prioriteradgrupp. Barn- och ungdomsperspektivet grundasbland annat i FN:s barnkonvention, som Sverigehar bundit sig till att förverkliga. Riksdagen antog1999 en nationell strategi för detta arbete som regeringenutvecklade i en skrivelse till riksdagen 2005.Bland annat ville man ännu tydligare integrera ettbarnperspektiv i det offentliga beslutsfattandet.Mångfalds- eller integrationsmålet återspeglaratt Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land.Cirka 10 procent av dem som bor i Värmland ärutrikes födda. Största andelen finns i Eda, Årjäng36

och Storfors. Ytterligare knappt 10 procent avbefolkningen har en eller två utrikesfödda föräldrar.2938 EU antog 2007 Meddelande om en europeiskagenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld.Agendan vilar på tre sammankopplade mål, varavett är att främja kulturell mångfald och interkulturelldialog.Barn och ungaDet är i gruppen barn och unga man hittar de flitigastekulturkonsumenterna och kulturutövarna.Barn och unga är sedan 70-talet en prioriteradgrupp i kulturpolitiken. Totalt är drygt en femtedelav befolkningen under 18 år.Ungas kulturvanor är svåra att kartlägga,särskilt med tanke på informations- och medieteknikenssnabba utveckling och integration medkulturvanorna. Frågorna i undersökningar omkulturvanor fångar sällan in hela bredden i ungaskulturutövande. Generellt är dock tjejer mer aktivaän killar, och unga i storstäder mer aktiva än desom bor i övriga kommuner. Det gäller både besök(teater, konserter, bio) och eget kulturutövande. 3039Svenska ungdomar är flitigare kulturutövare änandra unga inom EU. 3140Det offentliga stödet till kultur för barn ochunga har sin tyngdpunkt i biblioteksverksamhetoch musik-/kulturskola, det vill säga verksamhetsom huvudsakligen finansieras av kommunerna.Betydande belopp går också till museer, teateroch dans samt film och bio.Statistiken visar att barn och unga är flitiga låntagarepå biblioteken jämfört med andra åldersgrupperoch att en relativt stor del av scenkonstutbudetavser barn och unga.Region Värmland arbetar strategiskt för attstimulera barns och ungdomars kreativa förmågaoch egna skapande, underlätta för dem att visafram sitt skapande på offentliga arenor, öka derasmöjlighet att få uppleva ett rikt professionelltkulturutbud och stärka kulturens roll som en deli lärandet. Ansvaret inkluderar det strategiska,regionalt samlande, stödjande och inspirerandearbetet med Kultur i skolan och samordning avUng Kultur Möts (UKM) på länsnivå, detta i närasamverkan med kommunerna och i samspel medden nationella Skapande skola-satsningen.Ung Kultur Möts (UKM) är ett sätt att skapa mötesplatserför unga kulturutövare genom att arrangerakulturfestivaler lokalt, regionalt och nationellt.I Värmland startades UKM 1998. Festivalerna harblivit en viktig arena för ungt skapande inom åldersgruppen13–20 år. Varje år deltar 800–1 200 unga.2011 genomfördes lokala festivaler av 15 kommuneri Värmland, ibland i samverkan. Länsfestivalenarrangerades i Säffle.Värmland ligger långt framme i UKM-arbetet,bland annat har UKM:s riksfestival förlagts tilllänet två gånger. Diskussioner pågår om att genomföraden i Värmland ännu en gång 2012.www.ungkultur.nu38 På tal om kvinnor och män; Värmlands län 2010 (LänsstyrelsenVärmland)39 Ung idag 2010 (Ungdomsstyrelsen)40 När – var – hur om ungas kultur (Ungdomsstyrelsen 2011)Kultur i skolan är en verksamhet inom RegionVärmland med uppgift att samordna och utveckla37

det regionala arbetet med kultur i skolan genom attge råd, leda processer, identifiera utvecklingsbehovoch projektidéer, initiera och bedriva projektverksamhet,initiera forskning, samla och sprida informationoch erfarenheter samt utveckla formerna församspel med Skapande skola-satsningen i kommunerna.Arbetet sker i samverkan med Karlstadsuniversitet, Dans i Värmland, Film i Värmland,Länsbiblioteket i Värmland, Mediecenter Värmland,Riksteatern Värmland, Slöjd i Värmland, VärmlandsMuseum, Värmlandsarkiv, Wermland Operaoch Västanå Teater.Skolorna erbjuds konferenser och fortbildningar,inspirationsdagar, utbudsdagar, en årlig resurs- ochutbudskatalog och kontinuerlig information via dengemensamma webbplatsen och ett e-postat nyhetsbrev.Kultur i skolan var medarrangör till NordiskBarnkulturfestival, som genomfördes i Sunne inovember 2010 och planeras återkomma 2012. Hösten2011 arrangerar Kultur i skolan den nationellakonferensen Av egen kraft tillsammans med blandannat Sveriges Kommuner och Landsting, Kulturrådet,Skolverket och Ungdomsstyrelsen.www.kulturiskolan.nuSkapande skola är regeringens stöd till att stärkaskolornas samarbete med professionella kultur-Statsbidrag till Skapande skola 2008 2009 2010 2011Arvika 139 000 0 400 000 650 000Eda 70 000 0 135 000 170 000Filipstad 0 0 170 000 230 000Forshaga 58 000 150 000 175 000 110 000Grums 75 000 0 60 000 0Hagfors 0 0 208 000 225 000Hammarö 125 000 220 000 340 000 550 000Karlstad 600 000 520 000 1 250 000 1 845 000Kil 0 150 000 260 000 260 000Kristinehamn 120 000 120 000 300 000 500 000Munkfors 70 000 75 000 80 000 90 000Storfors 70 000 0 0 115 000Sunne 125 000 200 000 280 000 400 000Säffle 140 000 180 000 250 000 400 000Torsby 90 000 111 000 177 000 278 000Årjäng 0 0 85 000 0Transtrands friskola 0 0 0 20 000Totalt 1 682 000 1 726 000 4 170 000 5 843 00038

skapare. Syftet är att ge barn och unga möjligheteratt möta konst och kultur, liksom att skapa själva.Sedan 2011 omfattar Skapande skola hela grundskolan.Samtliga kommuner i Värmland har utnyttjatmöjligheten att söka Skapande skola-medel.Organisationerna samarbetar bland annat inomAmatörkulturens samrådsgrupp (sjutton rikstäckandekulturorganisationer med cirka 300 000 medlemmar)och Ideell kulturallians (ett nätverk av ideellaföreningar med mer än en miljon medlemmar).Mediecenter Värmland tillhandahåller ett medieutbudav pedagogiska läromedel och webbaserademedier i form av strömmande utbud. Mediecenter ären del av Region Värmland.Musik- och kulturskolor är frivilliga åtaganden.Det utgår inget statbidrag till verksamheten. Trotsdetta har de flesta kommuner satsat på kulturskolor.En del musikskolor har breddat sin verksamhet tillatt också omfatta bland annat dans och drama. I deflesta fall är kommunen huvudman, men det förekommeräven andra lösningar. I Grums drivs kulturskolanav en ideell förening, i Munkfors ansvararfolkhögskolan Geijerskolan för musikskolan.I landet som helhet är cirka 60 procent av deltagarnai musik- och kulturskolorna tjejer.Det cIVIla samhälletDet civila samhället kan definieras som en arenaskild från staten, marknaden och det enskildahushållet, skapad av enskilda människor, grupperoch organisationer som agerar tillsammans förgemensamma intressen. Regeringens politik för detcivila samhället har ersatt den tidigare folkrörelsepolitiken.Inom kultursektorn handlar det till exempel omfolkbildningen, hembygdsrörelsen, körföreningar,musikverksamhet inom trossamfunden, teaterföreningaroch ungdomsorganisationer.Samlingslokaler: Till politikområdet kopplasockså frågorna om allmänna samlingslokaler.Värmland har många allmänna samlingslokaler iförhållande till invånarantalet: omkring 35 FolketsHus-föreningar, mer än ett hundratal bygdegårdaroch cirka 25 lokaler organiserade inom Våra Gårdar.Dessutom finns kommunägda lokaler som Medborgarhuseti Säffle. De lokalhållande organisationernahar ett gemensamt forum, SAMSAM.Folketshusrörelsen har noterat en kraftig nedgångde senaste 30 åren. Många föreningar på bruksorterhar försvunnit, men också på andra orter harföreningar lagts ned, gått i konkurs, sålt lokalernaeller överlåtit dem på andra verksamheter. 3241Utöver de organisationsägda husen finns mångaandra samlingslokaler som spelar en viktig roll inomkulturlivet. Lokalt erbjuder biblioteken ofta föreläsnings-och programverksamhet, men här finns ocksågamla kulturmiljöer och hembygdsgårdar, kyrkorna,verksamheter som Heidruns Bok & Bildcafé i Fensbol,nöjesarenor som Löfbergs Lila Arena, KarlstadCCC och Nöjesfabriken, liksom teaterlokalersom Scalateatern i Karlstad och Christinateatern iKristinehamn.41 ”Folkets hus-föreningarna på väg att försvinna”, VärmlandsFolkblad 2009-03-3039

Besöksnäringen och kulturenKultur och rekreation är den snabbast växandesektorn inom svensk turistnäring. Många avVärmlands populäraste evenemang och besöksmålhör helt eller delvis hemma inom kultursektorn, tillexempel Värmlands Museum, Mårbacka Minnesgård,Klässbols Linneväveri, Rackstadmuseet ochMariebergsskogen. Sommartid är det ofta kombinationenkonst, mat och natur/trädgård som lockar,till exempel hos Rottneros Park, Sahlströmsgården,Sillegården och Alsters herrgård. Också WermlandOpera och Västanå Teater ger turismen ettbetydande tillskott.Mer eller mindre regelbundet återkommandefestivaler och evenemang har blivit en allt vanligareform av kulturverksamhet, inte minst inom konstochmusikområdet. De är ofta initierade ochgenomförda av ideella organisationer med starktlokalt engagemang.Några exempel:• Ransäterstämman (folkmusik), Munkfors• Saxå Kammarmusikfestival, Filipstad• Smöga kammarmusikfestival, Årjäng• Forshaga kammarmusikdagar, Forshaga• Folk & Rock i Segmon, Grums• Abundance – internationell dansfestival,Karlstad• Sommarkvällar i Heidruns trädgård, Torsby• Gammelvala, Brunskog, Arvika kommunMånga aktörer samverkar för att öka besöksnäringensomfattning i Värmland. Inom det offentligaVärmland märks bland annat Visit Värmland ochRegion Värmland-projekten Export 4 Seasons ochAttraktiva Värmland.I SOM-institutets undersökning Värmland2010 var turismen det område som flest tyckte var40

viktigt att satsa på för den framtida utvecklingeni Värmland, följt av transporter, offentlig service,detaljhandel och fritidsmiljö.Kulturella och kreatIVA näringar (KKN)De senaste 10–15 åren har området kulturellaoch kreativa näringar uppmärksammats alltmer. Samtidigt är det inte självklart vilka företagsom ska inkluderas i begreppet. I nationella ochinternationella rapporter har sektorn avgränsatspå skilda sätt, vilket ger olika utfall när det gällerantalet sysselsatta.Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS,kom i en rapport fram till att cirka 434 000 personervar sysselsatta inom upplevelseindustrin i Sverigeår 2005, varav 8 674 i Värmland. Nästan allaandra län redovisade en större andel sysselsatta iupplevelseindustrin än Värmland. 3342Myndigheten Tillväxtanalys har på uppdragav regeringen tagit fram en definition av begreppetkulturnäringar. Med utgångspunkt fråndefinitionen är det möjligt att utifrån officiellstatistik göra en skattning av den kulturella ochkreativa sektorns omfattning i det lokala näringslivet.3443Nedanstående tabell visar hur stor andel av dettotala antalet sysselsatta i respektive kommun somåterfinns inom KKN-sektorn. Observera att denrenodlade besöksnäringen inte ingår i siffrorna. 3544KommunProcentandelKarlstad 4,7Sunne 3,6Torsby 3,2Hagfors 3,1Arvika 2,7Kristinehamn 2,3Årjäng 2,3Filipstad 2,2Forshaga 2,2Säffle 2,2Hammarö 2,0Kil 2,0Munkfors 2,0Grums 1,6Eda 1,5Storfors 1,5Värmland totalt 3,1Sverige totalt 5,042 Kreativ tillväxt? (ITPS 2007)43 Myndigheten Tillväxtanalys pekar på att statistiken är behäftadmed en del brister och måste uppdateras och kvalitetssäkras.Den ger dock en indikation om de relativa skillnaderna mellankommunerna.I studien Sweden in the creative age (2007) utgickman ifrån Richard Floridas metod för att mätaomfattningen av den ”kreativa klassen”. Floridaarbetar med 3T-modellen: Talent, Technology &Tolerance. Han menar sig kunna påvisa ett tydligtsamband mellan detta ”creativity index” och ekonomiskutveckling och tillväxt.44 Siffrorna avser 2007.41

Nedanstående tabell är hämtad från undersökningen,som omfattade samtliga 290 svenska kommuner.Siffran inom parentes anger vilken placering kommunenhade totalt sett. Det var tre värmländskakommuner som hamnade på övre halvan.KommunProcentandelKarlstad (19) 38,05Hammarö (84) 28,61Torsby (125) 25,96Säffle (167) 24,20Kristinehamn (173) 23,99Arvika (178) 23,81Kil (203) 22,61Forshaga (210) 22,33Sunne (222) 21,86Hagfors (225) 21,66Storfors (244) 21,01Grums (262) 20,40Munkfors (269) 20,01Filipstad (276) 19,68Årjäng (278) 19,59Eda (279) 19,51Region Värmland initierar, stödjer, samordnar ochleder regionala utvecklingsprocesser, bland annatinom området kulturella och kreativa näringar. Desenaste åren har Region Värmland medfinansieraten rad projekt inom området kulturella och kreativanäringar, bland annat:• KKN-projektet (strukturfondsprojekt i samverkanmed Dalarna och Gävleborg),• Innovation Music Network (Interreg-projekti samverkan mellan Värmland, Dalarna ochHedmark) samt Rookie to Whiz (Interreg-projekti samverkan mellan Värmland, Hedmarkoch Örebro kommuner),• Kil Innovation Food Arena,• processen Modell A i Arvika samt Model ANext Level,• forskningsprojekt vid Karlstads universitet(bland annat inom CERUT, Centrum förforskning om regional utveckling).Även Almi Företagspartner Värmland (där RegionVärmland är regional ägare) och Region Värmlandsresurscentrum inom kulturområdet bedriver ettarbete som stödjer de kulturella och kreativa näringarna,liksom näringslivsfrämjandet organisationerav olika slag.Region Värmland och Karlstads universitet har2009–2010 deltagit i projektet Pascal Universities’Regional Engagement, PURE, som följt upp ettOECD-projekt som Värmland deltog i 2004–2007.Den rådgivande gruppen har gett fem rekommendationerför regionens fortsatta utveckling mot enintegrerad kunskapsbaserad region. Ett av dem äratt integrera kulturfrågor och främja entreprenörskapetinom de kulturella och kreativa näringarna.Foto: Per Eriksson42

Foto: Øyvind LundInternationelltInternationaliseringen av kulturlivet är viktig avflera skäl. Ökade samarbeten och kontakter medaktörer från övriga världen stärker den konstnärligautvecklingen och berikar det värmländskakulturlivet. Öppenhet och mobilitet är avgörandeför förnyelse och bidrar till ett varierat kulturutbudav hög kvalitet.Från senare år finns det flera exempel på internationellautbyten och influenser i värmländsktkonst- och kulturliv. Ett urval:• Wermland Opera har ofta en omfattandeinternationell medverkan i sina större produktioner.2010 besökte orkestern hos WermlandOpera Kina.• Västanå Teater har länge haft en livaktig samverkanmed det norska kulturlivet.• Dans i Värmland genomförde 2010 den internationelladansfestivalen Abundance med 120medverkande danskonstnärer från 30 länder.• Film i Värmland har genomfört en radinternationella samarbetsprojekt, till exempelNordic Film Camp sommaren 2011.• Värmlands Konstnärsförbund har sedan 2006deltagit i ett ambulerande internationelltkonstnärssymposium med deltagare frånRumänien, Ungern och de nordiska länderna,med Värmland som svensk representant.• Rackstadmuseet genomförde 2010 den internationellaOutsider Art Biennalen och KristinehamnsKonstmuseum har sedan startenpresenterat en rad internationella konstnärsnamn.Sommaren 2011 visades utställningenNordic Darkness.• Värmländska bild- och glaskonstnärer har medstöd av bland andra Region Värmland deltagiti internationella samarbetsprojekt som Gräns/Grense och Glimmering Gone.• Inom flera kulturområden förekommer ettlivaktigt utbyte med Norge, med bland annatstörre interregprojekt inom dans och musik.• Dans i Värmland har etablerat kontakter meddans-/kulturorganisationer i Colombia omframtida samarbete.• Riksteatern Värmland har initierat en dialogom kulturellt utbyte med en engelsk organisationsom bedriver en verksamhet liknandeprojektet Kultur på landsbygd.• Värmländska ungdomar deltar i augusti 2011 iArt Connexion i Antwerpen efter en uttagningpå UKM Länsfestival.43

Kulturens ekonomiKultursKAparnas situation och villkorHur många professionella kulturskapare finns deti Värmland? Den offentliga statistiken ger ett svar,medlemsförteckningar hos intresseorganisationerett annat. Det är svårt att ge en helt rättvisande bild.Det finns ingen vedertagen definition av begreppetkonstnär eller kulturskapare. Dessutom ärgränsen mellan professionellt verksamma och amatörerinte alltid tydlig. Ett kriterium för att ansessom konstnär kan vara genomgången utbildning,ett annat kan vara medlemskap i konstnärernas organisationer.Beroende på vilka definitioner man väljer finnsdet 25 000–80 000 konstnärer i Sverige inom ord,bild och form, ton samt scen och film. KLYS, Konstnärligaoch litterära yrkesutövares samarbetsnämnd,har medlemsorganisationer med cirka 30 000 medlemmar.SCB räknar med cirka 55 000 anställdainom kulturbranscherna år 2010.I Värmland har Värmlands Konstnärsförbundcirka 200 medlemmar och Värmländska Författar-Sällskapet lika många.Sysselsättningen inom kultur och media minskadekraftigt under 2009 och 2010, men har vänt uppåt2011. Konkurrensen om jobben är dock skarp ochkraven på en bred yrkesprofil ökar. Utvecklingengår mot allt fler kortare och tillfälliga anställningar.På den svenska arbetsmarknaden har totalt cirka 85procent av alla anställda fast anställning, men blandkulturskaparna är motsvarande siffra omkring 50procent. Många har dessutom flera deltidsanställningareller uppdrag. I en undersökning uppgaven tredjedel att de haft minst sex arbets- eller uppdragsgivareunder 2008.Egenföretagandet ökar – det blir allt vanligare attman lägger ut uppdrag på andra företag. 3645Mer än 40 procent av konstnärerna bedriveregen näringsverksamhet. I en näringslivsprognosför Värmland 2005–2030 beräknas kultur och sportväxa i relativt snabb takt. 3746Kulturarbetare är en högutbildad låginkomstgrupppå en osäker arbetsmarknad. Hälften av demhar en månadsinkomst under 17 000 kronor. Å andrasidan är inkomstspridningen extremt stor, bådemellan olika yrken och inom varje kategori. Författareav facklitteratur, scenografer och teaterregissörerhar högst medianinkomst, konsthantverkare ochbildkonstnärer lägst. 3847Kulturskapare arbetar generellt mer än befolkningeni helhet. Verksamma inom film, bild ochform samt ord uppgav att de i genomsnitt arbetatmer än 45 timmar per vecka. Skälet är ofta att detkrävs för att kunna klara försörjningen. Arbetslöshetär ett problem, men bara två procent uppgav attde varit arbetslösa minst 75 procent av tiden. 3948Varför väljer kulturskapare att arbeta med kultur?I en studie 2008 var de vanligaste motiven ”kreativitet”,”personlig utveckling”, ”ha roligt”, ”utmaningar”och ”frihet/oberoende”. 404945 Arbetsmarknadsutsikter Kultur och media 2011(Arbetsförmedlingen)46 Näringslivsprognos för Värmlands län 2005–2030 (RegionVärmland 2009)47 Konstnärernas inkomster – en statistisk undersökning av SCBinom alla konstområden 2004–2005 (Konstnärsnämnden)48 Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad ochförsörjningsmönster (Konstnärsnämnden 2011)49 Leva på kultur (Uppsala universitet 2008)44

Stipendier med mera: Det finns en rad priser ochstipendier till kulturarbetare i Värmland. Någraexempel: Region Värmland utdelar årligen utmärkelsenÅrets Värmlandsförfattare samt RegionVärmlands litteraturstipendium på 50 000 kronor,Landstinget i Värmland utdelar sedan 1960 Frödingstipendietoch Karlstad kommun delar ut sittkulturstipendium, också det till Gustaf Frödingsminne. Värmlands konstförening delar ut ett antalårliga stipendier, liksom flera kommuner. VärmländskaAkademien delar sedan 2003 ut utmärkelsenLagerlövet till välförtjänta personer i detvärmländska kulturlivet. Mest nationellt uppmärksammatär förmodligen Selma Lagerlöfs litteraturpris,som delats ut sedan 1984.Kulturens ekonomiHushållen står för den enskilt största delen av depengar som finansierar kultur och media i Sverige,cirka 70 procent. Utgifterna för fritid och kultur harökat de senaste 30 åren. Sedan mitten av 1990-taletlägger vi mer pengar på fritid och kultur än pålivsmedel. Tidigare var det tvärtom. 4150Offentliga medel: Under 2009 avsattestotalt nästan 23 miljarder kronorfrån stat (45 procent) landsting/regioner(14 procent) och kommuner(41 procent) till kultur. De senaste 20åren är det landstingen/regionerna iSverige som procentuellt sett ökat sinainsatser inom kulturområdet mest. 425141%Statsbidrag till kulturlivet fördelas av en rad olikamyndigheter, bland annat Kulturrådet, SvenskaFilminstitutet, Folkbildningsrådet, Riksantikvarieämbetet,Riksarkivet och Nämnden för hemslöjdsfrågor.Kulturrådets medel går framförallt till teater,dans, musik, konst, museer och utställningar.I relation till sin befolkningsmängd får Värmlandrelativt stora statsbidrag till verksamheter somVärmlands Museum, Film i Värmland och Länsbiblioteketi Värmland.År 2010 fördelade staten cirka 3 066 miljonerkronor till regional kulturverksamhet. Av dem gick81,4 miljoner kronor till Värmlands län. De störstamottagarna var Wermland Opera och VärmlandsMuseum. Värmland fick 298 kronor/invånare, vilketinnebar plats åtta bland 21 län. Kulturrådet svararför 46 procent av den totala offentliga basfinansieringenav kulturinstitutionerna i Värmland,vilket är förhållandevis högt jämfört med riksgenomsnittet.435214%45%Stat Landsting/regioner KommunerRegionen: Landstingen/regionerna anslår i genomsnitt351 kronor/invånare till kultur.Västra Götalandsregionenanslår överlägsetmest, 623 kronor/invånare.50 Välfärd nr 3 2009fredag(SCB)den 2 september 201151 Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatser regionalt(Kulturrådet)52 Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatser regionalt(Kulturrådet)45

Värmland ligger med 412 kronor/invånare överriksgenomsnittet. 4453 Bidragen går framförallt tillmusikverksamhet, museer, teater och dans samtfolkbildning.För att stärka och utveckla det regionalakulturlivet ger Region Värmland årsanslag tillregionala kulturinstitutioner och kulturföreningari Värmland samt till lokalhållande organisationer.Årsanslag ges till organisationer som verkar medregionen som bas och anses bidra till Värmlandsutveckling, attraktionskraft, kulturprofil ochkreativa klimat.Årsanslagen syftar till att stärka arbetet med att37 641skapa förutsättningar för varierade kulturupplevelser,konstnärligt skapande 3 133och bildning, bevara ochbruka kulturarvet, främja konstnärlig förnyelse ochutveckla ett dynamiskt kulturliv, främja delaktig-7 899het och tillgänglighet 22 443 samt bygga upp samverkan,971strukturer och nätverk. Verksamheter inriktade 4 790mot barn och ungdom prioriteras. För studieförbundoch ungdomsorganisationer gäller 25 457särskildariktlinjer för stöden.Region Värmland har avsatt drygt 102 miljonerkronor till årsanslag för kultur, folkbildning ochföreningsliv 2011.måndag den 5 september 201153 Kulturen i siffror 2010:7 – Kulturens finansiering 2008–2009(Kulturrådet)måndag den 5 september 2011Årsanslag 2011, fördelning per område (tkr)3 13322 44337 64125 4577 8999714 790Teater, dans, musikArkiv, bibliotek, museer, hemslöjdFilmFolkhögskolorStudieförbundÖvriga distriktsorganisationer kulturÖvrigt (barn och unga, bokmässor m.m.)Därutöver beviljas projektmedel löpande under året.Region Värmland har särskilda riktlinjer för projektmedeltill evenemang och mindre kulturprojekt.Riktlinjerna avser i första hand projektbidrag tillscenkonstproduktioner (teater, dans, performanceetcetera), konstprojekt, barn- och ungdomsprojektsamt kulturevenemang.Region Värmland prioriterar projekt ochevenemang som:• bidrar till regional tillväxt,• är konstnärligt och kulturellt nyskapande,• ökar tillgängligheten till konst- och kulturyttringar,• har förutsättningar att uppnå en hög konstnär-Teater, dans,Arkiv, bibliotFilmFolkhögskoloStudieförbunÖvriga distrikÖvrigt (barn46

lig kvalitet,• syftar till att långsiktigt bygga upp samverkan,strukturer och nätverk,• överskrider gränser – mellan nationer, regioneroch kommuner, mellan grupper, organisationeroch konstområden.2010 fördelades totalt 2,3 miljoner kronor till evenemangoch mindre kulturprojekt. Bidragen gick tillett 40-tal evenemang och projekt, bland annat deinternationella konstprojekten Glimmering Goneoch Gräns/Grense, uppsättningar med Totalteatern,Jäders teater och Lustens Dans & Teater samt dansfestivalenAbundance.Större kulturprojekt, förstudier etcetera kansöka stöd i enlighet med riktlinjerna för RegionVärmlands regionala utvecklingsmedel (inklusivefredag den 2 september 2011de statliga regionala utvecklingsmedlen), utifrån deövergripande riktlinjerna för bidragsgivning.www.regionvarmland.seKommunerna i Värmland satsade 2009 i genomsnitt942 kr/invånare på kultur. Mest per invånaresatsade Torsby, Säffle, Kristinehamn, Sunne ochArvika, minst Kil, Hammarö och Grums. 455454 Kulturen i siffror 2010:7 – Kulturens finansiering 2008–2009(Kulturrådet) samt Vad kostar verksamheten i Din kommun? –Bokslut 2009 (SKL, SCB)måndag den 5 september 2011Finansiering av kulturen (kr/invånare) 2009 årspriser19982000200220042006200720082009ArvikaEdaFilipstadForshagaGrumsHagforsHammaröKarlstadKilKristinehamnMunkforsStorforsSunneSäffleTorsbyÅrjängVärmland totaltRiket totaltVärmlands län1632432062472142412182542660 125 250 375 500262265627Riket6526636646897180 325 650 975 13003167687273427747447897287143518478308668237988968198258878883999069049398828968699089189424121013102710481060983952100796895398610091009100010461096101910071081105811671186200720082009128447

Nationellt tenderar större städer och glesbygdskommuneratt satsa mer på kultur än andra kommuner.4655Kommunernas stöd till det lokala kulturlivetär utformat på skilda sätt i olika kommuner.Några kommuner har valt att inte ge årsanslag tillkulturföreningar, utan bara stödja arrangemang ochprojekt. Ibland ges stöd också i form av subventioneradelokaler. Detta gör att nedanstående siffror inteär helt jämförbara. Uppgifterna är hämtade frånrespektive kommun.a) Varav 620 000 kronor till Grums kulturskola.b) Varav 2 007 000 kronor till hembygdsgårdar och lokalhållandeorganisationer. Därutöver ges stöd till WermlandOpera och Värmlands Museum, totalt 17 436 400 kronor.Stöd till projekt och evenemang 2011KommunAnslag (kronor)Arvika 1 670 000Eda 70 000Filipstad 880 600 c)Kommunala föreningsstöd 2011KommunAntal föreningarTotalt anslag(kronor)Arvika 60 2 405 000Eda 22 95 000Filipstad 18 395 000Forshaga 0 0Grums 18 653 000 a)Hagfors 16 161 000Hammarö 11 185 500Karlstad 93 6 425 550 b)Kil 0 0Kristinehamn 21 1 094 900Forshaga 245 000Grums 104 000Hagfors 50 000Hammarö 400 000Karlstad 2 380 000Kil 50 000Kristinehamn 242 500Munkfors 15 000Storfors 10 000–15 000Sunne 457 000Säffle 720 000Torsby 200 000Årjänguppgift saknasMunkfors 6 560 000Storfors 6 15 000Sunne 43 360 000Säffle 18 1 490 000c) Varav 800 000 kronor med anledning av kommunens400-årsfirande 2011.Torsby 35 115 000Årjäng 10 62 00055 Vad kostar verksamheten i Din kommun? – Bokslut 2009 (SKL,SCB)48

Samverkansmodellen: Nedanstående tabell visarde offentliga anslag som 2011 utgår till de verksamhetersom närmast omfattas av den nya kultursamverkansmodellen.Beloppi tkr*Preliminärt anslag.StatenRegionVärmlandKommunernaWermland Opera 33 395 18 891 11 097*Värmlands Museum 6 044 11 450 8 733Västanå Teater 3 134 3 366 500RiksteaternVärmlandFolkrörelsernasarkiv för VärmlandFöreningenVärmlandsarkiv300 804 -291 327 333140 - -Dans i Värmland 200 2 130 -Länsbiblioteket iVärmland1 426 3 206 -Film i Värmland 1 174 3 133 -Slöjd i Värmland 297 769 -Totalt 46 401 44 076 20 663Projektbidrag: Det värmländska kulturlivet harerhållit relativt blygsamma projektbidrag från nationellabidragsgivare. Några exempel:• Allmänna Arvsfonden har under perioden2000–2010 fördelat 259 miljoner kronor ibidrag till kulturverksamhet. Av dessa hardrygt 2 miljoner kronor gått till Värmland (0,8procent).• Konstnärsnämnden har fördelat 1 256 miljonerkronor i bidrag och stipendier 1998–2010. Avdessa har cirka 6,5 miljoner gått till Värmland(0,5 procent).• Stiftelsen Framtidens kultur har fördelat 504miljoner kronor i bidrag 2000–2010. Av dessahar knappt 4,5 miljoner kronor gått till Värmland(0,9 procent). 4756EU-medel: EU:s strukturfonder har gett betydandebidrag till museer, kulturarvsprojekt ochandra satsningar med kulturturistisk inriktning,framförallt under 1990-talet och början av2000-talet. Värmländska verksamheter som fåttdel av bidragen är till exempel Rackstadmuseet,Kristinehamns Konstmuseum, Eda Glasmuseum,Laxholmen Lars Lerin, Alma Löv Museum,Ångaren Freja av Fryken, Västanå Teater, Arvikafestivalenoch Film i Värmland.Under den pågående programperioden(2007–2013) har projekten som beviljats EUmedeloftast haft en ”tillväxtanknytning” ochtenderat att bli färre och större. 4857 EU-medel frånstrukturfonderna och Interregprogrammet harbland annat gått till Dans i Värmland, StudiefrämjandetVärmland/Bergslagen (InnovationMusic Network och Rookie to Whiz), KKN – Kulturellaoch kreativa näringar (Värmland, Dalarnaoch Gävleborg i samarbete), Rottneros Park56 Kulturen i siffror 2009:3 – Statliga kulturinsatser regionalt(Kulturrådet) samt Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatserregionalt (Kulturrådet)57 Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt medkulturanknytning 2009 (Kulturrådet)49

Kulturen i siffror 2008/2 – Studieförbunden 2007(Kulturrådet)Kulturen i siffror 2008#6 – Nya kulturvanor: Svenskakulturvanor i ett 30-årsperspektiv 1976–2006 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2008/7 – Kulturens finansiering 2007(Kulturrådet)Kulturen i siffror 2009:1 – Skolbibliotek 2008 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2009:2 – Folkbibliotek 2008 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2009:4 – Museer & konsthallar 2008(Kulturrådet)Kulturen i siffror 2010:1 – Barns och ungas kultur(Kulturrådet)Kulturen i siffror 2010:2 – Scenkonst och musik2007–2008 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2010:3 – Studieförbunden 2008 och2009 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2010:4 – Bibliotek 2009 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2010:5 – Bild och form 2009 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2010:6 – Museer 2009 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2010:7 – Kulturens finansiering2008–2009 (Kulturrådet)Kulturen i siffror 2011:1 – Statliga kulturinsatser regionalt(Kulturrådet)Kulturens värden och effekter (Svensk Scenkonst 2010)Kulturmiljöstrategi Värmland 2011 (LänsstyrelsenVärmland, remissupplaga, augusti 2011)Kulturrådets skriftserie 2010:4 – Kulturens icke offentligafinansieringKulturrådets årsberättelse 2010Kultursverige 2009 – Problemanalys och statistik(Swecult)Kulturvanor i Sverige 1987–2010 (Kulturrådet, SOMinstitutet)Leva på kultur (Uppsala universitet 2008)När – var – hur om ungas kultur (Ungdomsstyrelsen 2011)Näringslivsprognos för Värmlands län 2005–2030(Region Värmland 2009)På tal om kvinnor och män Värmlands län 2010 (LänsstyrelsenVärmland)Skolbio i Sverige 2010 (Svenska Filminstitutet 2011)Snabbguide till Region Värmland (2009)Statistisk årsbok 2011 (SCB)Strategiplan för utveckling av turismen i Värmland(2009)Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt medkulturanknytning 2009 (Kulturrådet m fl)Svenska Förläggareföreningens Branschstatistik 2010Tid för kultur – Regeringens proposition 2009/10:3Tätorter 2010 (Statistiska Centralbyrån)Underlag till Region Värmlands kulturpolitiska programsamt sammanställning av remissvar (2006)Ung idag 2010 – En beskrivning av ungdomars villkor(Ungdomsstyrelsen)Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2009(SKL, SCB)Vår Tur Nu! (Riksteatern Värmland 2009)Välfärd nr 3 2009 (SCB)Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet2011)Värmland i Sverige och Europa (SOM-rapport nr2010:17)”Värmlänningarnas boktrender år 2010”, Nya Wermlands-Tidningen2010-12-29Västsvenska kulturvanor (Rudolf Antoni i Regionenoch flernivådemokratin, SOM-institutet, Göteborguniversitet 2008)Öga för bio (Lars Gillegård och Våra Gårdar 2011)51

Region Värmland är värmlänningarnas organisationför tillväxtfrågor, regional utveckling, kultur ochfolkbildning.Denna rapport är ett led i uppföljningen av detregionala utvecklingsprogrammet Värmland växer –och känner inga gränser 2009–2013.Den utgör också underlag för dialogen om denregionala kulturplan som ska tas fram för perioden2013–2015. Kulturplanen upprättas av Region Värmlandi samverkan med kommunerna och efter samråd medkulturlivet.Rapporten ligger till grund för den nulägesbeskrivningav kulturen i Värmland som ska ingåi kulturplanen. Innan planen lämnas till Statenskulturråd hösten 2012 ska nulägesbeskrivningenrevideras och kompletteras. Där behöver vi din hjälp.Du är välkommen att lämna dina synpunkter påregionvarmland.se/kulturplan52