Ã¥rsredo mkd 1.indd - Munkedals kommun

1 Gemensam förvaltningsberättelseÅrsredovisning20056www.munkedal.se

EKONOMI8Sammanfattning av året 2005 86ResultatÅrets resultat blev 11,1 Mkr vilket innebär att resultatenför de senaste 6 åren har varit positiva. Resultatetberor på att samtliga verksamheter visat god budgetföljsamhetoch alla verksamheter visar plusresultat för2005. Låg ränta och lägre investerings-volym än planeratmedverkar också till resultatet för året.SoliditetÅrets positiva resultat har förstärkt det egna kapitaletoch medfört en bättre soliditet 27%. Soliditeten är docknegativ om man räknar med pensionsskulden som redovisassom en ansvarsförbindelse i redovisningen.Detta betyder att kommunens ekonomiska ställningstadigt förbättrats de senaste åren men att det är en bitkvar till ekonomisk balans.LåneskuldResultaten för de senaste 6 åren har varit positiva ochmedfört att kommunen har kunnat amortera ner denlångfristiga låneskulden under hela perioden. Dettainnebär minskade kostnader för räntor vilket frigjort resursertill verksamheterna.Årets resultat 2001-2005 (mkr) 11101614 412 210 08166144122100300201030520010506Årets resultat 2001-2005 (mkr) 112001 2002 2003 2004 2005614Årets resultat 2001-2005 (mkr)86423020108112001 2002 2003 2004 20058614Soliditet 2001-2005 (%)2001 2002 2003 2004 20052727252320Soliditet 2001-2005 (%) (%)27272523Soliditet 20 2001-2005 (%)2001 2002 2003 2004 20052023272001 2002 2003 2004 20055552527Långfristig låneskuld 2001-2005 (mkr)5Långfristig låneskuld 2001-2005 (mkr)02502001 2002 2003 2004 2005200Långfristig låneskuld 2001-2005 (mkr)150100250502000150100250502000150100232232225225188 182174Långfristig låneskuld 2001-2005 (mkr)2001 2002 2003 188 2004 182 20051742322252001 2002 2003 188 2004 182 2005174500www.munkedal.se 72001 2002 2003 2004 2005Årsredovisning2005

InledningVerksamhet2005 har varit ett år med relativt små förändringar iverksamheterna. Flera av de förändringar som genomfördesunder 2004 har fått genomslag i år när de kunnatslå igenom fullt ut. Den målstyrningsmodell somkommunen arbetar efter har använts fullt ut under åreti alla verksamheter förutom bolagen.Kommunens organisationVerksamheterna i kommunen har under året varit indelati fyra nämnder inklusive kommunstyrelsen (se kap1.2.1, Kommunens organisation). Nämnderna är:Nämnder 2005Resultat (Tkr)Kommunstyrelsen 4 170Omsorgsnämnden 1 108Undoms- och Kulturnämnden 616Miljö- och Byggnämnden 813Summa 6 152Kommunens utvecklingKommunen har en vikande befolkningskurva och enstruktur på invånarna som påminner om många andramindre kommuner. Antalet äldre ökar och många ungdomarlämnar kommunen för bland annat studier i andrastörre kommuner. Ekonomiskt innebär detta bådeminskande intäkter och ökande kostnader på sammagång.Samtidigt finns det fler planer på expansion i Munkedalskommun än på mycket länge. Det talas bland annatom bostadsområden och köpcentra med mera. Enorsak till att dessa planer utvecklas just nu är att kommunikationernatill och från Munkedal förbättras i sambandmed att E6:an står klar under 2008. Kommunenplanerar 14 för att möta expansionen och behovet av villatomter,industrimark och detaljplaner så att en önskad11tillväxt kan bli verklig.Årets resultat 2001-2005 (mkr)16141210864208KOMMUNALA BOLAG65Koncernen Munkedals kommunKoncernen Munkedals kommun omfattar förutom kommunen2002 tre bolag 2003som 2004 bedrivs 2005 i aktiebolagsform (se kap20011.3.1, Koncernen Munkedals kommun). Bolagen är:Bolagen 2005Munkedals Bostäder ABResultat: 0,2 MkrÄgarandel: 100%Dingle Industrilokaler ABResultat: -0,2 MkrÄgarandel: 51%RAMBO ABResultat: 3,2 MkrÄgarandel: 20,6%Koncernens utvecklingMunkedals Bostäder AB köpte in Hedekasbyggen ABunder 2004. En effekt som detta har fått är en enhetlighantering av det allmännyttiga bostadsbeståndet menockså möjligheter till rationalisering av verksamheten.Vid en jämförelse av utfallet för Munkedals BostäderAB bör detta finnas i åtanke. Munkedals Bostäder ABredovisar ett antal outhyrda lägenheter i vissa områdenmen har samtidigt bostadsbrist i andra områdenav kommunen. Det är idag svårt att ordna lägenhetertill alla som vill flytta in i kommunen.Under 2004 så gick kommunen in i Rambo AB och renhållningssamarbetetmed Lysekil, Sotenäs och Tanum.Detta har inneburit lägre kostnader för renhållningskollektivetunder 2005.Årets resultat koncernen 2001-2005 (mkr)1614121086420Årets resultat koncernen2001-2005 (mkr)61387112001 2002 2003 2004 200530Soliditet 2001-2005 (%)Årsredovisning20058www.munkedal.se27 27

OmvärldsanalysOMVÄRLDSANALYSOmvärldsanalysen försöker spegla hur externa faktorerkan komma att påverka Munkedals kommun. Detär viktigt att följa hur omständigheter som vi påverkasav i vår omvärld utvecklas. Viktigast i ett kortsiktigt perspektivär dock konjunkturutvecklingen, den allmännapris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslutsom berör det kommunala verksamhetsområdet.InternationelltInternationellt är den amerikanska marknaden fortsattmycket avgörande för hur världens ekonomiska utvecklingter sig. Den globala BNP-tillväxten blir fortsatt starkoch BNP ökar med 4,4 procent 2006 och 4,3 procent2007. I USA är återhämtningsfasen i det närmaste avslutad.På kort sikt tror marknaden på en stabil USA-tillväxtutan inflationsproblem. Oljepriset har fallit tillbakaunder senare delen av 2005 men oron i Irak kan dockfortsätta att hålla uppe oljepriset även om marknadentalar om fortsatt sänkta oljepriser. Konjunkturåterhämtningeni euroområdet har under hösten fått förnyadkraft och BNP ökar med 2,0 procent 2006 och med 2,2procent 2007.SverigeTillväxten i den svenska ekonomin har stärkts på bredfront. Det kraftigaste omslaget har skett i exporten somåterigen tagit fart och ökade under 2005. Hushållenskonsumtionstillväxt har också stärkts betydligt. Investeringarnaär sedan 2004 i en snabb återhämtningsfas.Export, investeringar och hushållens konsumtion fortsätteratt utvecklas starkt eftersom förutsättningarna ärgoda. Den globala tillväxten blir relativt hög, penningpolitikenär starkt expansiv och kronan är förhållandevissvag. Resursutnyttjandet är lågt på arbetsmarknadenoch både hushållen och företagen har i utgångslägetett högt sparande. BNP växer därför med 2,7 procent iår, med 3,6 procent 2006 och med 3,1 procent 2007.gått ned förhållandevis mycket, med 7 respektive 26procent. En orsak till detta skulle kunna vara en ökandeutlokalisering av produktion till dessa länder. Ävenexporten till Japan har sjunkit i ganska stor omfattning,med 15 procent.VästsverigeDen västsvenska ekonomin är stark. Västsvenska Industri-och Handelskammarens konjunkturindikator fördecember innebär en ytterligare förstärkning av denpositiva utvecklingen. Exporten, konsumtionen ochnäringslivets investeringar är fortsatt starka, medanarbetsmarknaden drar ner konjunkturindikatorn. Mätningarvisar att Västsveriges arbetsmarknad sedan ingångenav 2004 ligger på en stabilt låg nivå.KommunsektornKommunernas ekonomiska utfall för 2005 förefallersammantaget att bli mycket bättre än förväntat. Myckettalar för att möjligheterna att uppnå balans i ekonominblir än större de närmaste åren. Dessa förutsättningargäller även för Munkedals kommun som får ta del avtillväxten. Munkedals negativa befolkningsutvecklinginnebär dock att kommunen också har ett inkomstbortfallsom måste kompenseras först.Exportvärdet till Asien, dit ungefär 10 procent av densvenska exporten går, har däremot stagnerat och förårets tre första kvartalen är det oförändrat jämfört med2004. Länderna i Mellanöstern har ökat 19 procent,medan övriga Asien har minskat 5 procent. Värdet förexporten till expansiva länder som Kina och Indien harwww.munkedal.se 9Årsredovisning2005

Kommunens mål och visionKOMMUNENS MÅL OCH VISIONMunkedals kommun har en vision, ”Munkedal– mer av livet. En kommun där du vill verka, levaoch bo i en miljö präglad av mångfald”, som antogsi Kommunfullmäktige för året 2005. Visionen skallfungera som en vägledning för arbetet ute i kommunensolika verksamheter. Den är en del i det målstyrda arbetesom kommunen arbetat med under 2005. Detta arbetekallas ”Verksamhetsutveckling i Munkedals kommun”(VUM) och utgår från modellen balanserad styrning ochomfattar förutom visionen även mål och strategier inomfem fokusområde. Dessa fokusområde är Ekonomi,Kund, Medarbetare, Arbetssätt och Miljö vars mål följsupp vid delårs- och årsbokslut.Alla kommunens verksamheter förutom bolagen harunder 2005 arbetat i modellen och haft styrkort somvägledning i arbetet. Uppföljningarna under årethar utgått från styrkorten och analyser av målen harkontinuerligt genomförts.De ekonomiska nyckeltal som presenteras under deekonomiska delarna i årsredovisningen visar att;• balansmåtten förbättrats under 2005.• resultatmål: årets resultat skall uppgå till 2%av skatteintäkter och generella statsbidraghar uppfyllts.• verksamhetens kostnader: verksamhetensnettokostnader ska inte öka procentuellt mer änskatteintäkter och generellt statsbidrag har ocksåuppfyllts.• Investeringsmålet;nettoinvesteringar ska inteöverstiga de årliga avskrivningarna, detta harej uppnåtts.• Soliditetsmålet; som anger att soliditeten senast år2015 skall uppgå till 35% är fortfarande osäkertäven om soliditeten ökat under året.Mål: En bra fungerande organisation som gertrygghet och delaktighet samt god service förkommuninvånarna.MåluppfyllelseKommunens olika mål har indelats i fem olikafokusområden. Ekonomi, Kund, Medarbetare,Arbetssätt och Miljö.MåluppfyllelseEn medborgarundersökning genomfördes av SCBunder 2005 i Munkedals kommun och visar på attkommunens ”betyg” ligger lite under snittet av deundersökta kommunerna.Mål: Ekonomi i balans som möjliggör utveckling.MåluppfyllelseKommunen visar ett plus på 11,1 mkr för år 2005 vilketär 11 mkr bättre än budget. För att uppfylla balanskravetmåste resultatet efter justering av årets reavinstöverstiga noll. Kommunens justerade resultat enligtbalanskravet är 10,5 mkr (årets reavinst på 0,6 mkr)vilket innebär att kommunen uppfyller balanskravet.Mål: Munkedals kommun skall ha ett arbetssättsom kännetecknas av helhetssyn, effektivitet ochsamverkan.MåluppfyllelseSamverkan inom kommunen upplevs ha utvecklatsytterligare under året. Mycket fokus har också lagtspå utbyggnaden av E6 till motorväg. Ett annatinfrastruktursprojekt är att bredbandsutbyggnadenfärdigställdes under 2005 så att alla kommuninvånarehar idag bredbandstäckning.Årsredovisning200510www.munkedal.se

forts. Kommunens mål och visionMål: Stolta och delaktiga medarbetare med godkompetens och stort engagemang.MåluppfyllelseDet finns en väl utvecklad struktur för kommunikationeninom organisationen mellan medarbetare och chefer.Detta bedrivs idag i form av bland annat arbetsplatsträffaroch utvecklingssamtal. Kommunens enhetschefer harunder året genomgått en ledarskapsutbildning som enkompetenshöjande åtgärd.Mål: Ekologisk hållbar utvecklingMåluppfyllelseUnder 2005 har planerna för ett fjärrvärmesamarbetemed Uddevalla energi förankrats ytterligare ochkommer att verkställas under 2006. Kommunen följerden antagna miljöpolicyn och skrotar all elektroniskutrustning enligt miljöpolicyns krav.www.munkedal.se 11Årsredovisning2005

BenchmarkingBENCHMARKING, EN JÄMFÖRELSE MELLANKOMMUNER I NORRA BOHUSLÄNUtdebitering (kr) 23Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil,22,5 Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedankrnågra år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med 22arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara2321,5likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta22,5arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande 21mellan kommunerna.Benchmarking, en jämförelse mellan kommuner i Norra 20,522Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs StrömstadBohuslän Befolkning21,5Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora Resultatoch därmed i många avseende lätta att jämföra med Tanum, StrömstadKommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, 21 och Munkedal har haft positiva resultat de senaste tre åren. Åredovisar alla fem kommunerna positiva resultat. Munkedal redovisar en stabilbedrivervarandra. sedan någraLysekil år ett aktivt är benchmarkingarbete. störst av kommunerna Syftet med arbetet sina är att genomresultatutveckling och har ett positivt resultat de senaste 6 åren.systematiska dryga jämförelser 14 000 förklara invånare likheter medan och olikheter Sotenäs mellan är minst kommunerna med och att Resultat 20,5detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna.drygt 9 000 invånare. Strömstad och i viss mån Tanum Tanum, Strömstad Tanum och Munkedal Lysekil har Munkedal haft positiva Sotenäs resultatde senaste 5 tre 815åren. 15År 711200523 redovisar 804 alla femStrömstBefolkning har haft en positiv befolkningutveckling de senaste TanumKommunerna åren norra medan Bohuslän övriga är ungefär kommuner lika stora har ochhaft därmed en ivikande.många avseende Lysekilkommunerna Resultatlätta positiva-8 406resultat.-11 831Munkedal31 313redovisar enatt jämföra med varandra. Lysekil är störst av kommunerna med sina dryga 14 000 Munkedal 7 923 4 909 11 135invånareSammantaget medan Sotenäs är är minst minskningen med drygt 9 000i invånare. Norra Strömstad bohuslän och i vissstabil Tanum,mån resultatutveckling Strömstad och Munkedal och har ett har positivt haft positiva resultat resultat de de seSotenäs 1 333 8 526 5 873Tanum har begränsad haft en positiv till knappt befolkningutveckling 200 invånare. de senaste åren medan övriga senaste redovisar 6 alla åren. fem kommunerna positiva resultat. Munkedal redoStrömstad 14 389 14 664 17 793kommuner har haft en vikande. Sammantaget är minskningen i Norra bohuslän resultatutveckling och har ett positivt resultat de senaste 6 åren.begränsad till knappt 200 invånare.Befolkningsutveckling 2000-2005 KostnadsutvecklingTanum 5 815 15 711 23 804För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroinvånarekostnadsutvecklingen Lysekil och att inte -8 kostnaderna 406 -11ökar 831snabbare 31än 313 intäkterna. Mun58 300har en Munkedal stabil utveckling av verksamheternas 7 923 nettokostnader 4 909 11 och135utnyttjar en konsandel av tillgängliga skatteintäkter och statsbidrag. Munkedal måste dock alltjämt58 200Sotenäs 1 333 8 526 5 873försiktig med verksamheternas kostnader och försöka skapa en positiv utveckling58 100förhållande Strömstad till utvecklingen av14 skatteintäkter 389 14 och664 statsbidrag. 17Detta 793är nödvändigatt skapa utrymme att finansiera Munkedals höga kostnader för avskrivningar och58 000räntor.57 9002000 2001 2002 2003 2004 2005 KostnadsutvecklingKostnadsutvecklingFör att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs aNorra bohuslänkostnadsutvecklingen och att inte kostnaderna ökar snabbare änFör att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balanshar en stabil utveckling av verksamheternas nettokostnader ochkrävsandelattav tillgängligaman har kontrollskatteintäkteröver kostnadsutvecklingenoch statsbidrag. Munkedal mFINANSIELLA JÄMFÖRELSERoch försiktig att inte medkostnaderna verksamheternas ökar snabbare kostnader än och intäkterna. försöka skapa enMunkedal har en stabil utveckling av verksamheternasatt skapa nettokostnader utrymme att och finansiera utnyttjar Munkedals en konstant höga andel kostnader av förFINANSIELLA JÄMFÖRELSERförhållande till utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag. DeUtdebiteringAlla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering om man jämför medgenomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet somUtdebiteringtillgängliga räntor. skatteintäkter och statsbidrag. Munkedalhar högst utdebitering. Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebitering densenaste Alla treårsperioden. kommunerna i norra Bohuslän har en hög måste dock alltjämt vara försiktig med verksamheternaskostnader och försöka skapa en positiv utveckling iutdebitering om man jämför med genomsnittet i länetoch riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuneri landet som har högst utdebitering. Tanum, Sotenäsoch Strömstad har höjt utdebitering den senastetreårsperioden.förhållande till utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag.Detta är nödvändigt för att skapa utrymme attfinansiera Munkedals höga kostnader för avskrivningaroch räntor.krÅrsredovisning200512www.munkedal.se

forts. BenchmarkingNettokostnader/skatteintäkter och statsbidragNettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag2003-2005 (%)procent2003-2005102,0%100,0%98,0%96,0%94,0%92,0%90,0%88,0%Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidragprocent 86,0%2003-2005Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad102,0%100,0%2003 2004 200598,0%96,0%SoliditetKommunernas 94,0% långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellankommunerna. 92,0%Soliditet Munkedal och Lysekil har negativ soliditet (när man räknar inpensionsskulden), 90,0% och har därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäshar en mycket 88,0% Kommunernas hög soliditet. långsiktiga Munkedal harfinansiella igenom godastyrka, resultat soliditeten,sin skiljer soliditet sig men väsentligt har fortfarande åt mellan behovkommunerna. av att förbättra soliditeten Mun-framöver.de tre senaste årenkunnat86,0%ökaTanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstadkedal och Lysekil har negativ soliditet (när man räknarin pensionsskulden),procent 2003och 2004 har 2005 därmed ett negativt egetkapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket högoliditet 50,0%ommunernas soliditet. långsiktiga Munkedal finansiella har styrka, igenom soliditeten, goda skiljer resultat sig de väsentligt tre senasteMunkedalåt mellan40,0%ommunerna.30,0% åren och kunnat Lysekil öka harsin negativ soliditet soliditet men (när har man fortfarande räknar inensionsskulden), och har därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäsar en mycket behov hög20,0%soliditet. av att förbättra Munkedalsoliditeten har igenom goda framöver. resultat de tre senaste årenunnat öka sin soliditet 10,0% men har fortfarande behov av att förbättra soliditeten framöver.0,0%-10,0%procent-20,0%-30,0%50,0% -40,0%40,0% -50,0%30,0%Soliditet 2003-2005 (%) Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad20,0%2003 2004 200510,0%0,0%-10,0%OMSORGSVERKSAMHET-20,0%Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad-30,0%Äldreomsorg-40,0%Munkedals kommun nettokostnadsminskning inom äldreomsorgen mellan 2003-2005-50,0%beror till största delen på antalet platser på särskilt boende har minskat med 26,omstrukturering samt budgetåterhållsamhet.2003 2004 2005(70 334 kr per elev). Kommunens struktur gör att blandannat kostnader för skolskjutsar är höga. Organisationenmed flera mindre skolor varav en enparallelligårskurs 4-9 skola medför förhållandevis höga kostnaderper elev. Undervisningsresursen ligger över genomsnittskostnadenför kommungruppen under dejämförda åren och kostnaden för lokaler ligger undergenomsnittskostnaden.Bruttokostnad per elev igrundskolan 2003-2005 (kr)GymnasiebehörighetFör att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkändi ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellennedan visar hur stor del av eleverna som hargymnasiebehörighet. Munkedals resultat ligger överriksgenomsnitt och genomsnittet för kommunerna inorra Bohuslän för verksamhetsåret 2005.Gymnasiebehörighet 2003-2005 (%)MSORGSVERKSAMHETGRUNDSKOLAldreomsorgunkedals kommun nettokostnadsminskning inom äldreomsorgen mellan 2003-2005eror till största Kostnad delen på per antalet elev platser i grundskolan på särskilt boende har minskat med 26,mstrukturering Jämfört samt budgetåterhållsamhet.med kommungruppen redovisar Munkedalskommun högre kostnader (70 577 kr per elev) underverksamhetsåret 2005 än genomsnittskostnadenwww.munkedal.se 13Årsredovisning2005

OMSORGSVERKSAMHETforts. BenchmarkingÄldreomsorgMunkedals kommun nettokostnadsminskning inom äldreomsorgenmellan 2003-2005 beror till största delenpå antalet platser på särskilt boende har minskat med26, omstrukturering samt budgetåterhållsamhet. 80,0%70,0% 60,0% 50,0%40,0%30,0%VA-VERKSAMHET20,0%10,0%VA-taxa0,0%Munkedal har sjunde högsta va-taxan i landet. Den höga taxan beror bland annat påVA-taxa (kr) Tanum 153 926 160 463 153 2272003 2004 2005Lysekil 136 711 127 921 138 781Munkedal 169 348 156 176 154 478Sotenäs 154 228 146 964 147 332Strömstad 124 880 124 922 131 295ProduktionIndivid- och familjeomsorgAndelen tillskottsvatten visar hur mycket den renadeMunkedals Individ- och familjeomsorgs nettokostnadsminskning mellan 2003-2004beror volymen överstiger den sålda volymen. En låg andel indikerarett ochIndivid- Tanumtill största delen på få placeringaroch familjeomsorg153 av926barn,160ungdomar463och153vuxna.227Kostnadsökningen under 2005 beror främst på ökat försörjningsstöd åt ungdomarLysekil 136 711 127 921 138 781bra avloppsledningsnät med lite inläckage avMunkedals invandrare. Individ- och familjeomsorgs nettokostnadsminskning mellan 2003-2004 beror till största delen skottsvatten Andelen tillskottsvatten även om visar andelen hur mycket har sänkts den renade något volymen under överstiger denMunkedal 169 348 156 176 154 478 regnvatten. Produktion Munkedals kommun har en hög andel till- Sotenäs 154 228 146 964 147 332på få Strömstad placeringar av barn, ungdomar 124 880och 124 vuxna. 922 Kostnadsökningenunder 2005 beror främst på ökat försörj-på sänkts ledningsnätet något underoch 2005, variation vilket framförallt av årsnederbörden.beror på utfört saneringsarbete p131 295volymen. En låg andel indikerar ett bra avloppsledningsnät med lite inläckag2005, regnvatten. vilket Munkedals framförallt kommun beror har på en utfört högsaneringsarbeteandel tillskottsvatten även om aIndivid- och familjeomsorgningsstöd åt ungdomar och invandrare.ledningsnätet och variation av årsnederbörden.Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstadhöga fasta driftskostnader per abonnent. Alla kommunerna i kommungruppen har sommål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten2003 2004 2005 krFASTIGHETSFÖRVALTNINGVA-VERKSAMHETFASTIGHETSFÖRVALTNINGMerparten av de kommunala lokalerna är skolor och omsorgsfastigheter. MVA-VERKSAMHET8 000VA-taxalokalkostnad är bland de lägsta i kommungruppen, när det gäller skollokalerMunkedal har sjunde högsta va-taxan i landet. Den höga taxan beror blandMerparten Omsorgslokalerna annat påav de ligger kommunala på ett genomsnitt lokalerna i dagsläget är skolor menochkommer trolige6 000höga fasta driftskostnader per abonnent. Alla kommunerna i kommungruppen högre påhar grund somav påbörjad ombyggnad. Lokalkostnaderna har ökat i samtlVA-taxa4 000mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten omsorgsfastigheter. Munkedals lokalkostnad är blandkommuner främst beroende på höjda energipriser.Munkedal har sjunde högsta va-taxan i landet. Den de lägsta i kommungruppen, när det gäller skollokaler.2 000höga taxan beror bland annat på höga fasta driftskostnaderOmsorgslokalerna ligger på ett genomsnitt i dagsläget0 krper Tanum abonnent. Lysekil Alla Munkedal kommunerna Sotenäs Strömstad i kommungruppenhar som mål att taxan ska täcka alla kostnader för jad 1 000 ombyggnad. Lokalkostnaderna har ökat i samtligamen kr/m2 kommer troligen att bli högre på grund av påbör-10 0008 000 2003 2004 2005verksamheten.kommuner främst beroende på höjda energipriser.10 000VA-VERKSAMHETVA-taxaMunkedal har sjunde högsta va-taxan i landet. Den höga taxan beror blandhöga fasta driftskostnader per abonnent. Alla kommunerna i kommungrupmål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamhetenkr10 0008 0006 0004 0002 00080060040020000TanumLysekilTanum Lysekil Munkedal Sotenäs StrömstadMunkedals Individ- och familjeomsorgs nettokostnadsminskning mellan 2003-2004beror till största delen på få placeringar av barn, ungdomar och vuxna.Kostnadsökningen under 2005 beror främst på ökat försörjningsstöd åt Andel tillskottsvatten (%)procent ungdomar och invandrare. Individ- och familjeomsorgnettokostn. /inv 0-W (%)6 0004 0002 0000Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad2003 2004 2005MunkedalSotenäs2003 2004 2005StrömstadÅrsredovisning200514www.munkedal.se

FASTIGHETSFÖRVALTNINGPERSONALSjukfrånvaron i hela riket under år 2004 var 8,81 % av avtalad arbetstid. Strömstad ochMerparten av de kommunala lokalerna är skolor och omsorgsfastigheter. Munkedal Munkedalslåg under genomsnittet 2004, övriga kommuner strax över.lokalkostnad är bland de lägsta i kommungruppen, när det gäller skollokaler.Omsorgslokalerna ligger på ett genomsnitt i dagsläget men forts. kommer BenchmarkingUnder troligen 2005 har attStrömstad bli fortsatt att minska sin sjukfrånvaro, Munkedal ligger kvar påsamma nivå medan Tanum har lyckats minska sin sjukfrånvaro till under 2004 årshögre på grund av påbörjad ombyggnad. Lokalkostnaderna har ökat i samtligagenomsnittsnivå. I Lysekil och Sotenäs är sjukfrånvaron högst och båda kommunernakommuner främst beroende på höjda energipriser.ökar frånvaron under 2005.kr/m21 0008006004002000TanumKostnad skollokaler (kr/m 2 )LysekilMunkedalSotenäsStrömstad200320042005Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstadandellångtidsfrånvaro 5,9% 7,8% 6,6% 7,2% 5,2%andelkortidsfrånvaro 2,9% 2,1% 2,2% 2,6% 2,6%andellångtidsfrånvaro 6,4% 7,8% 6,0% 7,1% 5,8%andelkortidsfrånvaro 2,6% 1,9% 2,1% 2,3% 2,4%andellångtidsfrånvaro 6,2% 8,1% 6,7% 7,0% 5,4%andelkortidsfrånvaro 2,4% 2,1% 1,4% 2,5% 1,9%2003 2004 2005kr/m21 0008006004002000Kostnad omsorgslokaler (kr/m 2 )TanumLysekilMunkedalSotenäsStrömstad2003 2004 2005PERSONALSjukfrånvaron i hela riket under år 2004 var 8,81 % av avtalad arbetstid. Strömstad ochMunkedal PERSONAL låg under genomsnittet 2004, övriga kommuner strax över.Under 2005 har Strömstad fortsatt att minska sin sjukfrånvaro, Munkedal ligger kvar påsamma Sjukfrånvaron nivå medan i hela Tanum riket under har lyckats år 2004 minska var sin 8,81 sjukfrånvaro % av till under 2004 årsgenomsnittsnivå. avtalad arbetstid. I Lysekil Strömstad och Sotenäs och Munkedal är sjukfrånvaron låg under högst och båda kommunernaökar frånvaron under 2005.genomsnittet 2004, övriga kommuner strax över.Under 2005 har Strömstad Tanum fortsatt Lysekil att minska Munkedal sin sjukfrånvaro,Sotenäs Strömstadandel Munkedal ligger kvar på samma nivå medan2003 långtidsfrånvaro 5,9% 7,8% 6,6% 7,2% 5,2%Tanum har andel lyckats minska sin sjukfrånvaro till under2004 års kortidsfrånvaro genomsnittsnivå. 2,9% I Lysekil 2,1% och Sotenäs 2,2% är 2,6% 2,6%sjukfrånvaron andel högst och båda kommunerna ökar frånvaronunder andel 2005.2004 långtidsfrånvaro 6,4% 7,8% 6,0% 7,1% 5,8%kortidsfrånvaro 2,6% 1,9% 2,1% 2,3% 2,4%andel2005 långtidsfrånvaro 6,2% 8,1% 6,7% 7,0% 5,4%andelkortidsfrånvaro 2,4% 2,1% 1,4% 2,5% 1,9%www.munkedal.se 15Årsredovisning2005

Befolkning, arbetsmarknad och näringslivBEFOLKNING, ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIVBefolkningMed undantag från 1994 har Munkedals befolkningminskat varje år fr.o.m 1991. För 2005 var minskningen34 personer och befolkningen uppgår vid årsskiftet till10.284 personer.Under de senaste 10 åren har befolkningen minskatmed 569 invånare.Flyttningsnettot i fjol var, för andra året av de tre senaste,positivt (+12). Däremot var födelseöverskottetnegativt (-44) vilket det varit alltsedan 1994, med variationmellan -8 och -63. Födelsetalet var under året 91stycken vilket är en relativt låg nivå jämfört med 1990-talets barnkullar. Under den senaste femårsperiodenuppgår antalet födda till 452 personer att jämföra med503 personer under föregående femårsperiod (1996-2000). Antalet döda har under den senaste femårsperiodenvarit 625 personer, att jämföra med 656 personerunder föregående femårsperiod (1996-2000). Jämförman Munkedals kommuns åldersstruktur med rikets såframgår att kommunen har fler invånare än riket i åldersgrupperna13-21 år samt 57-85 år. Inom de flestaövriga åldersgrupperna har Munkedal färre invånareän riket.Utflyttning från kommunen sker främst av personer iåldrarna 18 till 26 år. De främsta orsakerna till utflyttningär studier och arbete på orter utanför kommunen.ArbetsmarknadArbetsmarknadsutvecklingen i Västra Götalands länhar varit negativ sedan hösten 2002, trots att de storanäringsgrenarna, industri, handel och byggverksamhethaft en bra efterfrågan på sina varor och tjänster. Genomen stark produktivitetsökning har företagen skapattillväxt utan att behöva öka antalet arbetade timmar(Jobless Growth).I Munkedals kommun var den totala arbetslösheten vidårets utgång 7,1 % varav öppet arbetslösa 3,8 %. I riketvar motsvarande siffror 8,0 % varav öppet arbetslösa4,9 %.Genom att ungdomsgruppen prioriteras i arbetsförmedlingensarbete samt en kraftig uppgång i programvolymernakommer ungdomsarbetslösheten att minska.Arbetslösheten bland funktionshindrade samt utomnordiskamedborgare bedöms komma att ligga kvar påhöga nivåer trots att dessa grupper prioriteras vid anvisningtill arbetsmarknadspolitiska program.Någon generell arbetskraftsbrist finns inte, tillgångenpå arbetskraft är god.NäringslivI Munkedals kommun finns ca 900 företag, varav deflesta enmans- eller fåmansföretag med upp till fem anställda.Största privata företaget i kommunen är pappersbruketArctic Paper Munkedal AB. New Wave koncerneni Dingle och sysselsätter idag 125 personer.Exempel på företag med mellan 20 - 50 anställda är:Håby Motell & Restaurang AB, Blomqvist bageri AB,Bröd. Brandt Bil AB, Avbytarservice Väst AB, Ljungbergssnickerier AB samt Bohus Bergsprängning AB.I kommunen finns ett antal småföretag med stor utvecklingspotentialinom skiftande branscher.Antalet sysselsatta inom skog och jord minskar i taktmed den minskade lönsamheten i jordbruksföretagenmen antalet sysselsatta inom näringen ligger fortfarandeöver genomsnittet i Sverige.Inom tillverkningsindustrin återfinns över hälften av arbetstillfällenainom Arctic Paper Munkedals AB. Industriproduktionenhar historiskt kännetecknats av enklaoch standardiserade produkter som är kopplat till lågakrav på utbildning hos företagens anställda. Denna bildhåller på att förändras och behov av kompetent personalblir allt starkare.Utbyggnaden av E6 till motorvägsstandard genomkommunen kommer att medföra en ökad inomregionaltillgänglighet. Gränserna för de lokala marknadernakommer att förskjutas med regionförstoring som följd.För Munkedals del innebär det framförallt en tidsmässignärhet till Uddevalla som nås inom 12 - 13 minuter.Pendlingsvillkoren, tillgång till kompetent arbetskraftoch transportvägarna blir betydligt förbättrade. Kommunenhar redan idag känt av ett ökat etableringstryck avbostadssatsningar och framförallt av långt framskridnaplaner på ett större köpcentra i Håby. Kommunen harockså sålt ca 18 000 kvm på det iordningsställda industriområdetpå Smedberg.Jobs and society som sammanställer Nyföretagarbarometernvisar också på ett ökat nyföretagande med15,8 %.Årsredovisning200516www.munkedal.se

VälfärdsbokslutVÄLFÄRDSBOKSLUTEtt välfärdsbokslut är en beskrivning av hur kommunenutvecklas ut ett välfärdsperspektiv, där fokus ligger påhälsan. Det är andra året som vi tar fram ett välfärdsboksluti Munkedals kommun. Första året beskrevs litefrån områdena barn och ungdom, vuxna och äldre. I århar folkhälsopolitiska rådet beslutat sig för att i bokslutetspeciellt belysa barn och ungdomars hälsa.I grunden utgår välfärdsbokslutet från de nationellaövergripande folkhälsomålet ”att skapa samhälleligaförutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen”.Till detta är också elva nationella mål kopplade. Utvecklingenav välfärdsbokslutet har även skett i samverkanmed kommunerna i norra Bohuslän och medStatens folkhälsoinstitut. De nationella uppgifterna idetta bokslut är hämtade från folkhälsopolitisk rapport,2005. Välfärdsbokslutet finns i sin helhet på kommunenshemsida.Hälsoutvecklingen ur ett barn- och ungdomsperspektivUnder de senaste 20 åren har hälsoutvecklingen underspädbarnstiden varit gynnsam medan utvecklingen iåldrarna 15-24 år övervägande varit negativ.Enligt folkhälsopolitiska rapporten har förekomsten avövervikt och fetma fördubblats i åldern 10-24 år. Ca:23 % av eleverna i skolår fyra i Munkedals kommun harett BMI 1 som innebär att de är överviktiga. Enligt StaffanMorild, på Runda barnteamet i Göteborg, riskerarca: 70 % av barn som har övervikt i 10-årsåldern attförbli överviktiga även som vuxna. Kan vi arbeta påett mer målmedvetet sätt för att påverka denna utveckling?Hälsoproblem är generellt sett vanligare i socialt utsattagrupper. Att växa upp i en familj som är ekonomisktmissgynnad kan bland annat öka risken att drabbasav kroniska sjukdomar och ge sämre möjligheter till ettliv med god hälsa. Ekonomisk stress påverkar ocksåklimatet och handlingsutrymmet i en familj. 144 barn iMunkedals kommun levde 2005 i familjer med försörjningsstöd.Av ungdomar i åldern 16-24 år som inte bor kvar i föräldrahemmethar andelen fattiga, definierat som individersom disponerar mindre resurser än normen försocialbidrag, fördubblats under de senaste 20 åren.Förändringen hänger troligtvis ihop med att en allt mindredel i åldersgruppen förvärvsarbetar. Detta berori sin tur på att allt fler ungdomar studerar och att destuderar under en längre tid men också på att de harsvårare att komma in på arbetsmarknaden.När allt fler ungdomar går i gymnasium och högskolaställs ökade krav på att grundskolan förbereder ungdomarnaför en fortsatt skolgång. Trenderna nationellt ärdock oroande med en minskad andel elever som slutargrundskolan med godkända betyg. Undersökningar visaratt svenska ungdomars kompetens i basämnen harförsämrats under perioden vilket tyder på en försämradanpassning mellan skola och elever. Detta kan vara enbidragande förklaring till det ökande bruket av alkoholoch droger och andra försämringar av hälsorelateradebeteenden. 2002 var andelen ungdomar som gick uthögstadiet i Munkedals kommun med godkänt i grundämnena96 % jämfört med riket som låg på 90 %. 2005var motsvarande siffra 90 % för såväl Munkedal somriket.Rökningen är en av de största hälsoriskerna som intebara skadar den enskilda individen. Enligt drogvaneundersökningen2005 ligger elever som svarat ja på fråganom du röker i år 9 på, i stort sett, samma nivå som iundersökningen som genomfördes 2003. Andelen pojkarsom rökte dagligen har minskat sedan 2003 medanflickorna som röker dagligen har ökat.2004 uppgav 18 % av de kvinnor som skrevs in hosbarnmorskan att de rökte jämfört med 9 % i riket. Snusetlaseras nu hårt av tobaksbolagen för att möta detnya rökförbudet på våra krogar. Det ser vi också tydligtbland såväl pojkar som flickor. 2005 uppgav ca 27 %av ungdomarna att de köpte sin tobak själva jämförtmed 35 % 2003. Hur kan vi fortsätta arbeta för attminska tobaksbruket bland barn och unga? Har visamma förhållningssätt mot snusning som rökningi skolan? Hur gör du själv när du ser att en personsom är klart under 18 år får köpa tobak?1 BMI = vikten i kg/längd i m x 2www.munkedal.se 17Årsredovisning2005

forts. VälfärdsbokslutUnder de senaste 15-20 åren har en fördubbling skettav konsumtionen av alkohol och illegala droger i åldern15-24 år. Konsumtionen av alkohol har ökat betydligtsnabbare bland unga än bland vuxna. Den genomsnittligakonsumtionen är fortfarande lägre bland ungdomarän bland vuxna, vid 15 år tre liter, 16-19 år fyra liter och20-24 år sex liter. För vuxna ligger den självrapporteradekonsumtionen på tio liter per år (2000).Enligt den lokala drogvaneundersökningen ligger andelenalkoholkonsumenter 2 kvar på ungefär sammanivå som 2003. Vad som är speciellt oroande är attpojkar i skolår 9 har ökat sin konsumtion (80 %) vilketär en motsatt trend jämfört med övriga riket (69 %).Alkoholkonsumtionen påverkas framför allt av tillgångtill alkohol, sociala normer samt kompetenser. Låg konsumtionav alkohol är vanligare bland ungdomar medgod anpassning till skolan. Ca: 23 % av eleverna i 9:anuppger att de får alkohol av sina föräldrar med lov. Vilkametoder är egentligen verkningsfulla i det alkoholförebyggandearbetet? Tillgängligheten är en avde viktigaste faktorerna. Hur kan vi motverka langningenfrån t. ex. äldre kompisar och föräldrar?en ökad risk för utanförskap. Arbetsmarknaden ställerallt högre krav på utbildning. Skolanpassning ochutbildning verkar enligt forskningen vara en klarskyddsfaktor mot riskfaktorer och ohälsa. Vad påverkari övrigt barns möjligheter att uppnå målen iskolan?Framtida hot mot folkhälsanEnligt den folkhälsopolitiska rapporten finns det ett antalhot mot folkhälsan i Sverige. Dit hör nedsatt psykiskhälsa, höga ohälsotal i arbetslivet, luftföroreningar, allvarligasmittsamma sjukdomar, fetma, låg fysisk aktivitet,stigande alkoholkonsumtion och könsrelaterat våldeller hot om våld mot kvinnor. Skillnader i hälsa mellanolika sociala grupper är fortfarande stora.Andelen ungdomar som använder kondom har i stortsett varit oförändrad under de senaste 15 åren. Oskyddadsex kan leda till sexuellt överförda infektioner ochoönskade graviditeter. I Munkedals kommun gjorde2004, 28,6/1000 kvinnor, 19 år och yngre, abort jämförtmed 24,4 i riket. Även här ser man en koppling mellanbristande anpassning till skolan och förekomst avoskyddat sex.En försämrad tandhälsa är ofta en tidig signal på en generellogynnsam hälsoutveckling och har en kopplingtill de socioekonomiska förhållandena i ett samhälle. IMunkedals kommun var 73 % av 6-åringarna kariesfriajämfört med 65 % i riket. En tänkbar förklaring äratt kommunens vatten innehåller mycket fluor (främstprivata jordborrade brunnar) samt att man haft kontinuiteti personal och strategi vad gäller information ochprofylax.Bristande baskunskaper (t.ex. godkända betyg i kärnämnena)kan begränsa möjligheterna till yrkesutbildningoch delaktighet i samhället i övrigt. Detta medför2 Andel ungdomar i åk 9 som en gång om året eller mera sällandricker antingen ett glas öl (ej lättöl) , 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 clstarkcider, CAN definitionÅrsredovisning200518www.munkedal.se

forts. VälfärdsbokslutDet lokala folkhälsoarbetetI Munkedals kommun finns en på heltid anställd folkhälsosamordnare,ett folkhälsopolitiskt råd samt olikanätverk och arbetsgrupper. En folkhälsoplan antogs avkommunfullmäktige2004-09-29, § 56 Dnr. 04/170-090 som pekar ut deprioriterade områdena. Ansvaret för det praktiska folkhälsoarbetetligger på kommunens nämnder och förvaltningarsom kan få stöd från folkhälsosamordnarenoch folkhälsopolitiska rådet.Exempel på viktiga arbeten som folkhälsopolitiska rådetvarit inblandade i under 2005 och som varit riktadetill barn och ungdom är att en kursplan för ämnet Livskunskaptagits fram för högstadiet. Ett stort antal personalhar fått fortbildning inom värdegrund och hälsa.Eleverna i skolår nio har också inom livskunskapen genombabysimulatorer fått prova på att vara förälder, tvåoch två i fyra dygn. Detta kommer att utvärderas undervåren 2006. En temadag om runda barn arrangeradesoch i år tar vi för första gången in uppgifter om BMI påelever i skolår fyra.Foldern ”Föräldrar Emellan” tas fram gemensamt avskol- och ungdomsgruppen samt respektive skola. Deninnehåller information om vart man som förälder i Munkedalskommun kan vända sig för att få olika formerav hjälp och stöd. 2005 erbjöds samtliga föräldrar föreläsningarsom: I huvet på en tonåring, Mia Börjesson,Curlingföräldrar, Björn Lidell samt Internetresan medAnders Carlsson – samtliga var välbesökta.Ett rådslag för barn och ungdomars uppväxtvillkor arrangeradestvärsektoriellt för att hitta former för attfortsätta att utveckla samverkan mellan olika aktörer iMunkedals kommun.Insatser som riktar sig till andra grupper är t.ex. en utbildningi lokalt folkhälsoarbete 5 poäng, Fysioteket,som ger läkare möjlighet att förskriva fysisk aktivitet pårecept invigdes i januari. Ett spännande arbete inleddesockså i slutet av året som handlar om att stöttaoch utveckla det frivilliga sociala arbetet (volontärsarbete).Det kanske vi har anledning att komma tillbakatill i nästa bokslut då vi ev. kommer att ha fokus påäldres hälsa.Välfärdsbokslutet finns i sin helhet på kommunens hemsida,www.munkedal.sewww.munkedal.se 19Årsredovisning2005

forts. Välfärdsbokslut2003 89,8 912004 85,7 93Källa: SmittskyddsinstitutetAntal föddaÅr Antal födda Munkedal i MunkedalMäns andel av uttagna föräldrapenningdagarÅr Flickor Pojkar Flickor PojkarÅr Munkedal Riket2002 40 36 40 36Aborter2003 15,2 17,22003 45 49 45 492004 13,7 18,72004 49 46 49 46Källa: FörsäkringskassanKälla: http://www.ssd.scb.seÅr Munkedal RiketBarnvaccinationer bland 3 åringar2002 41,7 25,1Antal och andel barn mellan 0-6 år och 7-18 år Mässling, Påssjuka, Röda hundAntal År och 0-6 andel år barn som 7-18 är år mellan 0-6 år 2003 och 7-18 År 24,1 år Munkedal 22,1 RiketÅr BarnAntal 0-6 år Barn % 7-18 Antal år %2003 89,8 912003 710 6,8 1713 16,42004200428,685,724,4Antal % Antal %932004 659 6,4 1684 16,3 Källa: FolkhälsoinstitutetKälla: Smittskyddsinstitutet2003 710 6,8 1713 16,42004 659 6,4 1684 16,3AborterAndel kariesfria behandlade 6-åringarAntal aborter per 1000 kvinnor 19 år och yngreAndel kariesfria behandlade 6-åringarKlamydiaförekomstÅr Munkedal Riket2002 41,7 25,1 Per 1000 2003 invånare24,1 22,1 2004 28,6 24,4 Källa: Västra GötalandsregionenGymnasiebehörighetGymnasiebehörighetAndel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasietAndel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasietÅr Munkedal RiketÅr 2002 Munkedal Riket 96 902002 2003 96 9091 902003 2004 91 90 90 902004 2005 90 9089 892005 Källa: Skolverket 89 89Källa: SkolverketAndel nybörjaresom somfullföljde fullföljde utb. utb. inom inom 4 år, 4exkl. år, IV exkl. IV(elever folkbokfördai kommunen) i kommunen)År År Munkedal Munkedal Riket Riket2002 72 7972 792003 78 7978 792004 82 8182 81Källa: SkolverketAntal aborter per 1000 kvinnor 19 år och yngÅr Munkedal RiketKälla: Folkhälsoinstitutet2005 2,4 (25 fall) 3,7Källa: Smittskyddsenheten, NU sjukvårdenKlamydiaförekomstPer 1000 invånareÅr Munkedal Riket2005 2,4 (25 fall) 3,7Källa: Smittskyddsenheten, NU sjukvårdenAndel elever med normal kroppsviktBeräknat på längd/vikt index i skolår 4 (ca 1Motsvarar ett BMI (vikten i kg/längd i m x 2)Andel elever med normal kroppsviktBeräknat på längd/vikt index i skolår 4 (ca 10 år)Motsvarar ett BMI (vikten i kg/längd i m x 2) övervikt förbarn

TobakTobakTobakAndel rökare Andel rökare i årskurs i årskurs 9, 9, svar svar på påfrågan; Rökerdu?Andel rökare i årskursdu?9, svar på frågan Rökerdu? Källa: Lokal drogvaneundersökningforts. VälfärdsbokslutAlkohol Alkoholkonsumenter = andel ungdomar i åk 9 som enKälla: Lokal drogvaneundersökninggång om året eller mera sällan dricker antingen ett glasöl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider (CANAlkoholdefinition)Alkoholkonsumenter = andel ungdomar i åk 9 som en gång om åreglas öl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider (CAN definitiAlkoholkonsumenter Andel som röker dagligen eller nästan dagligen iAndel som röker eller nästan dagligenårskurs 9i årskurs Andel 9 som röker dagligen eller nästan dagligen iårskurs 9 Källa: Lokal drogvaneundersökning Källa: Lokal drogvaneundersökningAlkoholAlkoholAlkoholkonsumenter = andel ungdomar i åk 9 som en gång om året eller mera sällan dricker antingen ettglas Alkoholkonsumenter öl (ej lättöl), 2 cl = vin, andel 2 cl ungdomar sprit eller 5i cl åkstarkcider 9 som en (CAN gång om definition) året eller mera sällan dricker antingen ettglas öl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider (CAN definition) Källa: Lokal drogvaneundersökningKälla: Lokal drogvaneundersökning www.munkedal.se 21Årsredovisning2005

2 Redovisning från kommunens verksamheterÅrsredovisning200522www.munkedal.se

Kommunens organisationKOMMUNENS ORGANISATIONKommunfullmäktigeKommunfullmäktige är kommunens högsta beslutandeinstans. I fullmäktige finns 35 ledamöter och 22 ersättare.Kommunfullmäktiges sammansättning bestämsav medborgarna i Munkedal genom allmänna val. Fullmäktigeleds av ett presidium som består av en ordförandeoch en vice ordförande.Kommunala nämnderFör alla nämnderna i Munkedals kommun finns delsregler som talar om vilket ansvarsområde varje nämndhar samt regler som är gemensamma för alla.Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sin verksamhetsom fullmäktige beslutat om. Nämnderna ärockså skyldiga att se till att verksamheterna bedrivs påett ändamålsenligt och effektivt sätt. De är ansvarigagentemot fullmäktige och skall regelbundet rapporteraom sin verksamhet till fullmäktige.Kommunstyrelsens rollKommunstyrelsen är kommunens ledande politiskaförvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordnaplaneringen av kommunens ekonomi och verksamhet.Politisk ställning1 november 2002 - 31 oktober 2006Mandat i kommunfullmäktigeModerata Samlingspartiet 4Centerpartiet 8Kristdemokraterna 4Folkpartiet 2Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12Miljöpartiet de Gröna 1Vänsterpartiet 2Kommunal Samverkan med Folket i Focus 2KommunfullmäktigeOrdförande: Uno R Johansson (s)Omslutning: 0,4 mkrÖverförmyndarValnämndRevisorerKommunstyrelsenOrdförande: Gunvor Andersson (s)Kommunchef: Lars-Erik KnutssonOmslutning: 124 mkrAntal anställda: 78*Ungdoms- och kulturnämnd Omsorgsnämnd Miljö- och byggnämndOrdförande: Olle Olsson (kd)Förvaltningschef: Lars-Göran BergOmslutning: 218 mkrAntal anställda: 416*Ordförande: Donald Tjäder (s)Förvaltningschef: Lennart HagbergOmslutning: 177 mkrAntal anställda: 420*Ordförande: Per-Arne Brink (s)Förvaltningschef: Lars-Inge EinarssonOmslutning: 17 mkrAntal anställda: 14** Antalet anställda gäller tillsvidare- och visstidsanställda.www.munkedal.se23Årsredovisning2005

mmunstyrelsenKOMMUNSTYRELSENOrdförande: Gunvor Andersson (s)Förvaltningschef: Lars-Erik KnutssonNämndens fördelning av kostnaderEkonomisk sammanställning (tkr)Kommunstyrelsenförande: Gunvor Anderssonvaltningschef: Lars-Erik Knutssonndens fördelning av kostnaderMaterial, bidrag,tjänster51%Kapitalkostnader23%Personalkostnader26%onomisk sammanställning (tkr)ultaträkningVerksamhetsområden Netto Budget AvvikelseUtvecklingsavd -14 041 16 140 2 099Administrativa avd -1 155 1 333 177Personalavd -6 413 6 432 20Ekonomiavd -4 299 4 367 68IT-avd -5 236 5 760 524Teknisk avd -13 561 13 261 -300VA-kollektivet -333 0 -333Renhållningskollektivet 1 915 0 1 915Summa -43 122 47 292 4 170VerksamhetsbeskrivningKommunstyrelsen skall leda och samordna förvaltningenav kommunens angelägenheter och ha uppsiktöver övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsenansvarar för stor del av det framtidsinriktade arbetet ikommunen som t.ex. planfrågor, mark- och bostadsförsörjningoch näringslivsfrågor.OrganisationUnder kommunstyrelsen sorterar sex avdelningar: Administrativaavdelningen, ekonomiavdelning, personalavdelningen,utvecklingsavdelningen (detaljplaner,näringslivs- och EU-frågor, trafik och turism, folkhälsa,arbetsmarknadsfrågor, landsbygdsfrågor), tekniska avdelningen(gator och vägar, vatten och avlopp, renhållning,fastigheter och byggande) samt en informationstekniskavdelning (inkl information och reception).Resultaträkning 2005 2004kter Intäkter 80 993 81 11380 993 81 113tnader Kostnader -95 527 -94 220 Viktiga händelser och -95 förändringar 527 under året -94 220Kapitalkostnader -28 588 -28 564 Flera olika planaktiviteter har pågått (fördjupad över--28 588 -28 564Verksamhetens resultat -43 122 -41 671 siktsplan, planprogram, detaljplan) som kan leda till positivutveckling av Munkedal. -43 Som 122exempel kan nämnas -41 671ksamhetens resultatKommunbidrag 47 292 46 730 handelsområdet i Håby, bostäder i centrala MunkedalÅrets resultat 4 170 5 059 och Munkedals hamn, bostäder och golfanläggning påmunbidrag Hensbacka/Saltkällan. 47 292 46 730ts resultat Nettoinvesteringar (tkr) 21 142 16 5024 170 5 059Balansräkning 2005 2004Utgående eget kapital kommunstyrelsenexkl VA- och renhållningskollektivet0 194Utgående eget kapital VA-kollektivet 365 698Utgående eget kapital Renhållningskollektivet620 - 12952005 2004Bredbandsutbyggnaden blev klar hösten 2005 ochsamtliga telestationer i kommunen har uppgraderats tillADSL-noder. Munkedals kommuns alla invånare ochföretag har nu tillgång till bredband. Ett nytt förvaltningsnät,med mycket högre kapacitet, har anskaffatstill alla enheter utanför Munkedals tätort och även tillmånga i tätorten.toinvesteringar (tkr) 21 142 16 502ansräkning 2005 2004ående eget kapital kommunstyrelsen exkl VArenhållningskollektivetUtvecklingsavdelningen har gjort 0 en uppföljning av 194ående eget kapital VA-kollektivet 365 698ående eget kapital Renhållningskollektivet 620 - 1295ksamhetsområden Netto Budget Avvikelseecklingsavd -14 041 16 140 2 099inistrativa Årsredovisning avd 24 www.munkedal.se -1 155 1 333 1772005sonalavd -6 413 6 432 20

forts. Kommunstyrelsenlandsbygdsprogrammet hos samtliga lokala utvecklingsgrupper.Vid dessa träffar har områdena boende,värdskap och attraktionskraft varit huvudteman.De största händelserna är att utvecklings- och administrativaavdelningarna dels genomfört en medborgarenkätsamt att kommunen infört rutiner för klagomålshantering.Under året har avdelningen lett omorganisationenav kommunens överförmynderiverksamhet.Ledarskapsprogram för enhetschefer och grundutbildningi arbetsmiljö till chefer, skyddsombud, arbetsplatsombudoch representanter i den lokala samverkansgruppenhar genomförts.En kommunal villatomt och en industritomt har sålts.På Smedbergs industriområde har ca 55000 m2 industrimarkfärdigställts. Arbetet med 20 nya villatomter påVästergård och 10 tomter på Myrbotten har påbörjats.Rivningen av flerfamiljshuset Brudås 2-12 har inletts.Samtliga kommunala broar har besiktigats och det ärnödvändigt med omfattande insatser, i vissa fall nyabroar, under de närmaste åren.I den under 2005 genomförda medborgarundersökningenhar VA-verksamheten fått bra betyg, 62 (max100) och för renhållningsverksamheten 66 (av max100).Under sommaren anlades en ny betongplatta i ishallen.Syftet är att det ska bli en lägre energiförbrukning ochbättre is.Vad gäller arbetet med underhållsprogrammet är samtligakommunens byggnader dokumenterade och inmättaavseende fasader, tak och utvändiga ytskikt ochinlagda i underhållsprogrammet SUMMARUM. Periodiseringav utvändigt underhåll pågår. Inventering avinvändigt underhåll har påbörjats.Bland de större investeringsprojekten under året kannämnas tillbyggnaden av Foss 10:1, brandstationenoch flytt av särskoleverksamheten från Hällevadsholmsskola till Munkedalsskolan. Under året har upphandlingav ombyggnad av Foss 10;95, Allégården genomförts.Arbetet med förstärkningsarbetena på Munkedalsvårdcentral har slutförts. Detaljplan för Foss 12.12(Vårdcentral) har vunnit laga kraft och upphandling avom- och tillbyggnadsarbeten har påbörjats.Arbetsmiljö, uppföljning av riskbedömningSamtliga arbetsplatser har under året gjort en riskbedömningmed åtgärder och handlingsplaner inom ramenför det systematiska arbetsmiljöarbetet. De allvarligasteriskerna i kommunstyrelsens ansvarsområde ärhög arbetsbelastning, stillasittande arbete, splittring,brist på kompetensutveckling (brist på både pengaroch tid), samt den fysiska arbetsmiljöns utformning.Utifrån detta har man under året arbetat med kompetensutvecklingsplaner,tydlig arbetsfördelning, genomgångav belysning, möbler mm, samt olika friskvårdsaktiviteter.JämställdhetFöljande målsättningar har arbetats med under 2005:• Beakta kvinnors och mäns behov av utvecklingoch delaktighet i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.• Åtgärder för att anställda ska kunna förena förvärvsarbete med hemansvar genom att medgedistansarbete och öka möjligheterna till merflexibla arbetstider.StyrkortKommunstyrelsen som helhet redovisar ett överskottom 4 170 tkr. Utvecklingsavdelningen uppvisar ettöverskott om ca 2 mkr, vilket främst är hänförligt till lägrekostnader för utredningar, fysisk planering, projektinom tillväxtprogram samt kollektivtrafik. Administrativaavdelningen uppvisar ett överskott om 0,2 mkr vilketfrämst beror på att uppgradering av ärende blivit förskjutittill 2006. Personal- och ekonomiavdelningarnahar i stort sett ingen budgetavvikelse. IT-avdelningensöverskott om 0,5 mkr beror främst på lägre kostnaderför licenser, datakommunikation samt kapitalkostnader.www.munkedal.se25Årsredovisning2005

forts. KommunstyrelsenTekniska avdelningen exklusive VA- och Renhållningskollektivenvisar på ett litet underskott. VA- och Renhållningskollektivenuppvisar ett överskott tillsammanspå ca 1,6 mkr, vilket bland annat beror på lägre kostnaderför förbränning och entreprenörsersättning samtökade slamintäkter.Serviceanda/bemötandeUtvecklingsavdelningen har internutbildats i gott värdskapoch även tillämpat detta i kontakt med bygdegrupperna.Nitton personer har genomfört utbildningen”Den företagsamma förvaltningen” – en utbildning somsyftar till att bättre förstå företagandets villkorPolicyn för att inhämta kundernas/medlemmarnas synpunkterpå den kommunala servicen har antagits avfullmäktige och ska införas på de olika förvaltningarnaunder 2006. Deltagarna i arbetsmarknadsenhetens åtgärderutvärderar fortlöpande verksamheten.På näringslivssidan har ett frukostmöte och sjuttio företagsbesökgenomförts.Konceptet ”säker arbetsplats” har införts på personalavdelningenoch inom räddningstjänsten.Lättillgänglig informationFlertalet avdelningar har uppdaterat sin information påhemsidan. I förekommande fall har broschyrmaterialförnyats (arbetsmarknadsåtgärder, byggklara tomter,VA-information Saltkällan).KommunikationUtvecklingsavdelningen träffar kontinuerligt bygdegruppernaför utbyte av information. Inom ramen förFyrbodal pågår utveckling av elektronisk service till invånarna,s.k. 24-timmarsmyndighet.Ge stöd och hjälpInom tekniska avdelningen har arbetet för bättre rutineravseende bostadsanpassning påbörjats.Beträffande IT-avdelningen kan noteras att inga storadriftstörningar, inga kända angrepp av skadlig kod ochinga upptäckta lyckade dataintrång skett. Konceptet”säker arbetsplats” har införts på personal- resp ekonomiavdelningarna.Lärande organisationEn arbetsgrupp ser över hur rutinerna för ärendehanteringfungerar i syfte att effektivisera dessa.Utredning pågår med målet att införa flexiblare arbetstidför anställda i kommunhuset Forum.Inom ekonomiavdelningen har arbetet med intern kontrollåterupptagits liksom arbetet med att effektiviserainköps- och fakturaprocessen.Flertalet avdelningar ingår i någon form av samverkanmed andra inom kommunstyrelsen i arbetsgrupper etc.Under perioden har samarbetet mellan löneadministrationoch ekonomiavdelning fördjupats. Park- och markenheteningår numera i tekniska avdelningen och harsamlokaliseras med gatu- och va-personal.Modern teknikEkonomiavdelningen har inlett ett samarbete med fleraandra kommuner om ett gemensamt e-handelssystem(elektronisk handel). Inom administrativa avdelningenpågår arbete med att modernisera hanteringen av allmännahandlingar (Ärende). Däremot har inte översynenav blankettmallarna kommit igång som planerat.Social samvaroSamtliga avdelningar har under perioden genomförttrivselbefrämjande aktiviteter. Särskilt kan nämnas atttrevlig social samvaro och friskvård i många fall kopplatsihop.MedarbetarsamtalMedarbetarsamtal och lönesamtal är en viktig del ikommunens arbetsplanering. Alla avdelningar ochenheter har genomfört endera.Delaktighet/öppenhetSamtliga avdelningar/enheter har regelbundet arbetsplatsträffarinom ramen för samverkansavtalet. Flertalethar dessutom återkommande planeringsmöten.Årsredovisning200526www.munkedal.se

forts. KommunstyrelsenGott ledarskapNågra insatser av arbetsmiljökaraktär är klara vilket fårses som en del av ett gott ledarskap: Personalen i receptionenhar fått sitt arbetsrum ombyggt och omklädningsrum,personalmatsal är genomförda projekt.FriskvårdAlla avdelningar/enheter har under perioden haft någonform av planerad friskvårdande aktivitet. Nämnas kanvandringar på arbetstid, mental träning, vattengymnastikoch trivselaktiviteter.Arbetsmarknadsenheten har av naturliga skäl den svårasteohälsobilden inom kommunstyrelsen. Samtalsterapioch specialbehandlingar har därför satts in.KompetensutvecklingUnder året har utbildningsinsatser gjorts, internt ochexternt. Bland annat har personal på tekniska avdelningengenomgått arbetsmiljöutbildning. IT-avdelningenhar individuella utvecklingsplaner klara för sin personal.I övriga fall genomförs utbildningsinsatser efterbehovsbedömning från fall till fall.Uppföljning ohälsotalTotalt har sjukfrånvaron på KS minskat under 2005 ochuppgick till 4,2 % av arbetad tid (4,3 % 2004). Omräknatär detta 11,3 sjukdagar/år och anställd (14,5 dagar2004). Kvinnor och män har ungefär samma sjukfrånvaro(4,2 respektive 4,1 %), medan anställda över 50år har den högsta sjukfrånvaron på KS, 4,7 %. Andelensjukfrånvaro längre än 60 dagar är 81,7 % och har ökatnågot. 5 personer har varit långtidssjukskrivna varav 2på heltid. Av dessa 2 är en åter i arbete på deltid. Påförvaltningen har det funnits få rehabiliteringsfall. Under2005 har en arbetsskada (klämskada) anmälts ochtvå tillbud (också klämskador). 88,6 %, av de månadsanställdapå KS har ingen sjukfrånvaro alls.nisk utrustning enligt policyns krav. För att hålla nerepapperskonsumtionen nyttjas skanning i allt störreutsträckning likväl som att kopiering numera ska skedubbelsidigt. VA-saneringen inom Krokklev har färdigställtsunder perioden. Investeringen har lett till att uppställdamiljökrav numera kan efterlevas.Kommunen har intensifierat samarbetet med UddevallaEnergi om fjärrvärme, vilket leder till effektivare energianvändning.Även den nya betongplattan i ishalleninnebär energibesparing. I avloppsreningsverket harutrustning bytts ut mot mindre energikrävande.Utbildning för all personalUtbildningen har ännu inte genomförts fullt ut.Kommunen har intensifierat samarbetet med Uddevalla Energi om fjärrvärme, vilketleder till effektivare energianvändning. Även den nya betongplattan i ishallen innebärenergibesparing. I avloppsreningsverket har utrustning bytts ut mot mindreenergikrävande.Kommunen har intensifierat samarbetet med Uddevalla Energi om fjärrvärme, vilketleder till effektivare energianvändning. Även den nya betongplattan i ishallen innebärenergibesparing. utbildning för all I avloppsreningsverket personalhar utrustning bytts ut mot mindreUtbildningenenergikrävande.har ännu inte genomförts fullt ut.Nyckeltal utbildning för all personalSjukfrånvaro KS 2003-2005, kalenderdagarNyckeltal Utbildningen har ännu inte genomförts fullt ut.9008007006005004003002001000Sjukfrånvaro KS 2003-2005, kalenderdagar2003 2004 2005Sjukdagar per person (kalenderdagar) 2003-2005KarensdagDag 2-90Dag 91-Sjukdagar/person(kalenderdagar) 2003-2005Nyckeltal900800700600500400300200100018,49Sjukfrånvaro KS 2003-2005, kalenderdagar2003 2004 2005Sjukdagar per person (kalenderdagar) 2003-200518,4914,49KarensdagDag 2-90Dag 91-Tydliggöra beslutens miljökonsekvenserBeslutens miljökonsekvenser beskrivs i bokslutssammanhangoch i samband med upphandlingar av olikaslag.Till följd av kommunens miljöpolicy skrotas all elektro-Dagar per anställdDagar per anställdDagar per anställd11,1314,4911,132003 2004 2005ÅR2003 2004 2005ÅRwww.munkedal.se 27Årsredovisning2005

forts. Kommunstyrelsenav bruttokostnader Fördelning av på bruttokostnader fastighetsenheten. på fastighetsenheten.Fördelning av kostnader 2005Fördelning av kostnader 2005INTERNRÄNTA22%AVSKRIVN.21%UNDERHÅLLS -KOSTN.9%FAST. SKÖTSEL9%ÖVRIGT8%ELDNINGSOLJAVA2%EL14%ADM.3%10%RENHÅLLNING2%t för ett köpcentrum i Håby fortsätter och kommer förhoppningsvis att bli klartn av 2006. Arbete inriktas också på att ta fram planer, iordningsställa samtöra nya industri- och bostadsområden som genom sin närhet till E6:anm attraktiva.FramtidPlanarbetet för ett köpcentrum i Håby fortsätter ochkommer förhoppningsvis att bli klart första halvan av2006. Arbete inriktas också på att ta fram planer, iordningsställasamt marknadsföra nya industri- och bostadsområdensom genom sin närhet till E6:an upplevssom attraktiva.FINSAM (samarbete i kommunalförbund mellan kommuner,försäkringskassa arbetsförmedling och primärvård)startar upp under 2006. Det ska bli intressant attse en utveckling kring dessa frågor och en förhoppningär att arbetsförmedling, försäkringskassa, omsorgskontoroch arbetsmarknadsenheter kan samverka änmera.Tillsammans med övriga nordbohuslänska kommunerkommer arbetet med strategi för besöksnäringeni Norra Bohuslän att fortsätta under 2006. Ett fortsattaktivt landsbygdsarbete kommer att ske tillsammansmed de lokala utvecklingsgrupperna. Inriktningen ärbl.a. att ta fram och marknadsföra det som är bygdensattraktionskraft.VA Nyckeltal VA 2005 2005 2004 2004nenter Antal abonnenter 2 260 2 260 2 247 2 247mängd mSåld 3 vattenmängd m3 417 467 417 467 415 913 415Vid 913årsskiftet 2005/2006 överfördes fritids- och kulturhushåll inkl. Fast moms avgift hushåll inkl. moms 3 738 3 738 3 713 3från 713ungdoms- och kulturnämnden till kommunstyrelsen.ft/m 3 hushåll Rörlig inkl. avgift/m3 momshushåll inkl. moms 19:00 19:00 19:00 Ansvaret för fritidsfrågor, inklusive bl.a. fören-19:00(tkr) Intäkter VA (tkr) 16 257 16 257 16 017 16ingsbidrag, 017 har tillförts enheten. Under året kommerVA (tkr) Kostnader VA (tkr) 16 628 16 628 15 256 15genomgång 256 och strukturering att göras för de delar avidrag utan Täckningsbidr. kommunbidrag utan kommunbidr. 98 % 98 % 105 % 105 kommunens % hantering av fritidsfrågor som behöver sesöver. Den stora förändringen kommer när det nya ÄrendehanteringssystemetRenhållning Nyckeltal Renhållningnemang Antal abonnemangt med 190 Varav liters tätort kärlmed 36 tömn/år 190 liters2005 20054 470 4 47087220044 633införts. Förhoppningsvis kan20044detta 633 ske i början av 2007. Systemet innebär förändratarbetssätt 867 för såväl personal som förtroendevalda.sbygd med kärl 130 36 tömn/år liters kälr 26/tömn/år 569 872 867 548stering Varav landsbygd med 130 liters 783 Fortsatt 892 koncentration på områdena arbetsmiljö, mednnemangkärl 26/tömn/år 2 246 569 548 2tonvikt 326 på tidig rehabilitering och förebyggande hälsoarbete,uppgift rekrytering, lönepolitik, arbetstid och samver-ngsabonnemang Hemkompostering 2 287 783 892 Ingenkommunanställda Övriga abonnemang 1,5 2 246 2 326 kan. 1,5Målsättningen är att både behålla och kunna rekrytera.2,0Rambo SlamsugningsabonnemangAB Hästesked 2,0 2 287 Ingen uppgiftrenhållningsentreprenör Personal - kommunanställda avfall 3,0 1,5 1,5 3,0hållningPersonal - RAMBO AB Hästesked11 4572,0 2,011 160renhållning 9 504 9 277Personal - renhållningsentrepr. avfall 3,0 3,0idrag utan kommunbidrag 120 % 120 %Intäkter renhållning 11 457 11 160Kostnader renhållning 9 504 9 277Täckningsbidr. utan kommunbidr. 120 % 120 %Årsredovisning200528www.munkedal.se

Ungdoms- och kulturnämndenUNGDOMS- OCH KULTURNÄMNDENOrdförande: Olle Olsson (kd)Förvaltningschef: Lars-Göran BergEkonomisk sammanställning (belopp i tkr)Resultaträkning 2005 2004Intäkter (+) 26 156 26 843UNGDOMS- Kostnader (-) OCH KULTURNÄMNDEN -216 686 -211 607Kapitalkostnader -925 -1 012Ordförande: Verksamhetens Olle Olsson resultat -191 455 -185 775Förvaltningschef: Kommunbidrag Lars-Göran Berg 192 071 188 422Årets resultat 616 2 647EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING (belopp i tkr)Nettoinvestering 660 777VerksamhetUngdoms- och kulturnämnden ansvarar för barnomsorg,utbildning, biblioteks-, fritids-, kultur- och föreningsverksamhet.Verksamheten har bedrivits inom 7resultatenheter samt förvaltningsledning.Viktiga händelser och förändringar under åretUnder året har två nya förskoleavdelningar startat, iStale resp. Hedekas. Detta har medfört att barnomsorgskönminskat och under hösten bedömts vara underkontroll. Genom denna förändring har också kommunensMontessori-verksamhet förskola till och medårskurs 5 samlats på en enhet, Stale. Skollokalernautnyttjas på detta sätt så effektivt som möjligt.Resultaträkning 2005 Särskolan finns 2004 sedan höstterminen 2005 samlad iIntäkter (+) 26 156 Munkedal, de 26lägre 843 årskurserna på MunkedalsskolanKostnader (-) -216 686Balansräkning 2005 2004 – i ombyggda -211och 607delvis nya lokaler - och de högreKapitalkostnader -925Utgående eget kapital 2 167 2 126 årskurserna på-1 012Kungsmarksskolan. Även träningsskoleeleverfinns till viss del på Munkedalsskolan och enVerksamhetens resultat -191 455 -185 775Kommunbidrag 192 071 188 422Verksamhetsområde Netto Budget Avvikelse elev i gymnasiesärskolan får undervisning i Munkedal.Årets resultat 616 2 647Utbildning -145 557 145 939 382Nettoinvestering Barnomsorg -36 896 37 019 123 660 Musikskolan har 777 haft en livlig och uppskattad verksamhet.Fritid -2 330 2 477 147En av årets höjdpunkter var Blåsorkesterns 13:eBalansräkning Kultur -6 672 6 636 2005 -36 utlandsresa, denna 2004gång till IrlandUtgående Summa eget kapital -191 455 192 071 2616167 2 126Verksamhetsområde NettoSkolverketBudget Avvikelsehar slutfört sin utbildningsinspektion under*) OBS! Integrationen mellan verksamheterna gör att fördelningen avUtbildning -145 557 hösten. 145 939Syftet är 382 att bedöma hur väl våra verksamheterkostnader ej kan garanteras överensstämma med verkligheten.Barnomsorg -36 896 arbetar 37 019i riktning 123 mot de nationella målen. RapportenFritid -2 330 offentliggörs 2 477 i månadsskiftet 147 februari/mars 2006.Kultur -6 672 6 636 -36Summa -191 455 192 071 616*) OBS! Integrationen mellan verksamheterna gör att fördelningen av kostnader ej kan garanteras Under överensstämma 2005 startades med projekt Kongeveien som syftarverkligheten. Nämndens fördelning av kostnader 2005till att ta tillvara kulturhistoriska attraktioner och besöksmål.Nämndens fördelning av kostnader 2005Personal59%Skolskjutsar5%Material ochtjänster8%Hyror9%Interkom ers19%Arbetet med att forma en samverkan för gymnasieskolornai Fyrbodal har fortsatt. Ett samverkansavtal harundertecknats av 13 kommuner, dvs. alla kommunerutom Åmål.Den nya gymnasieorganisationen förväntas fungerafrån och med höstterminen 2007.Vänortsutbytet med Karup i Danmark har under åretfortsatt genom ett återbesök hos oss i Munkedal.www.munkedal.se 29Årsredovisning2005

forts. Ungdoms- och kulturnämndenStyrkortVision: Genom att ta vara på människans inneboenderesurser där vi satsar på trygghet och delaktighet ska vige innevånarna så goda utvecklingsmöjligheter att dekan förverkliga sina drömmar och vara stolta över attbo och verka i Munkedals kommun.På Kunskapens hus genomförs det sedan länge utvärderingsenkäterefter varje avslutad kurs – med övervägandepositiva synpunkter. Drygt hälften av våra IVeleverkom in på ett gymnasieprogram ht 2005 vilketär högt över riksgenomsnittet. Biblioteksservicen harförsämrats pga minskade öppettider.Mål: Inom tilldelad ram göra rätt saker och görasaker rätt i verksamheterna.Ungdoms- och kulturnämnden som helhet redovisar ettöverskott om 616 tkr. Under året har två nya förskoleavdelningarstartat ofinansierade. Familjedaghemmenger ett överskott liksom grundskolan som har mångavikarier. Överskott på gymnasiet bl a pga många eleverpå IV. Skolskjutstrafiken har också givit ett mindre överskott.Ledningsorganisationen har varit något utökadbland annat pga byte av förvaltningschef.Mål: Effektivitet genom samverkanVåra olika enheter samverkar på ett mycket positivtsätt för att stärka helheten. Denna samverkan fungerarockså med partners i och utanför kommunen. Vi försökerutveckla vårt samarbete med ON liksom samverkanssystemetpå alla nivåer. I november genomfördesett så kallat rådslag under folkhälsosamordnarens ledning.Utgångspunkten för denna dag var Västbus-avtaletsom innehåller riktlinjer för kommunerna och regioneni Västra Götaland för samverkan gällande barn ibehov av särskilt stöd.I medarbetarsamtal diskuteras personalens behov avkompetensutveckling och handlingsplaner görs uppsom stödjer verksamhetens behov av utveckling.Mål: Nöjda kunderDe reaktioner vi får på vår verksamhet är övervägandepositiva men föräldrar som inte får barnomsorg där devill eller i värsta fall inte alls är inte belåtna även omde allra flesta kunnat beredas plats sedan de nya förskoleavdelningarnaöppnade. Under hösten har barnomsorgskönvarit under kontroll. Sommaröppen barnomsorghar funnits i alla kommundelar i sommar pgaföräldrasynpunkter.Under våren genomfördes en enkätundersökning därföräldrar fick ta ställning till ett antal påståenden omverksamheternas kvalitet. Resultat blev övervägandemycket positivt. I en preliminär rapport efter Skolverketsinspektion framkommer också generellt positivaomdömen från elever och föräldrar. Som exempel kannämnas väl fungerande rutiner för barn i behov av särskiltstöd. (Se även under Kunskapsmål nedan)Mål: Medarbetare skall känna trivsel och arbetsglädjeAlla enheter arbetar mycket aktivt med arbetsmiljö-,trivsel- och hälsofrågor. Vissa grupper av medarbetarehar svårt att få en bra fortbildning beroende på att vikarierskulle behöva sättas in (höga kostnader). En omorganisationav ledningsgruppen är genomförd vilket vitror ska ge en ökad tydlighet. Utbildning angående lönesamtaloch stresshantering (känsla av otillräcklighet)är genomförd med alla chefer. De har under året nått allpersonal med motsvarande information.Under året har sjukfrånvaron uppgått till 7,9 % av arbetattid (8,3 % år 2004) vilket ger en genomsnittligfrånvaro med 15,7 sjukdagar per anställd (14,9 sjukdagarår2004). Antal sjukdagar totalt har minskat från8 963 till 8 316. Eftersom antal anställda (avser allaanställda under året, tillsvidare- och tidsbegränsat anställda,tim- och månadsanställda) minskat från 596 tillÅrsredovisning200530www.munkedal.se

forts. Ungdoms- och kulturnämnden528, blir resultatet ändå en ökning per anställd med 0,8sjukdagar.På samtliga enheter dominerar de långa sjukskrivningarna,ett flertal av dessa är tidsbegränsade sjukersättningar(tidigare sjukpension). I de långa sjukskrivningarnaser man relativt ofta tillstånd av utbrändhetskaraktäreller stressrelaterade sjukdomar.Det görs stora ansträngningar för att få tillbaka såmånga som möjligt i arbete igen genom arbetsträningoch anpassning av arbetet så långt det är möjligt. Ettförsök pågår med ”tidig rehab” på Munkedals rektorsområde,det handlar om att fånga upp personer i etttidigt skede med rehabåtgärder och detta har gett positivtresultat.Samtliga enheter arbetar med friskvård med olika aktiviteter.Utbildningar i stresshantering och självskattningpågår, liksom handledning och teamutveckling iförebyggande syfte.Endast en arbetsskada har förekommit under året ochdet var en halkolycka. Tillbuden har dock ökat väsentligtfrån ett tillbud 2004 till fjorton 2005. Den vanligasteorsaken är hot och våldsituationer och det är dessasom ökat dramatiskt.Mål: All verksamhet inom UKN skall bedrivasmed största möjliga hänsyn till natur och miljö.Arbetet börjar komma igång bättre. Vissa enheter planerarför lokala miljöplaner. Alla elever får informationkring dessa frågor. Goda miljöval görs vid inköp.Undervisning kring hållbar utveckling sker på alla områdeni alla klasser. Källsortering och komposteringsker på de förskolor där det är möjligt. En minimeringav inköp av färdiglagat och halvfabrikat görs.Övriga målKunskapsmålUnder hösten genomförde Skolverket en inspektioni samtliga skolor. I en preliminär rapport bedömer inspektörernaatt eleverna når goda resultat när det gällerkunskaper och utveckling i övrigt enligt läroplanensmål. Munkedals elever når behörighet till gymnasiet isamma utsträckning som landet i övrigt. Som förbättringsområdennämns exempelvis att skolornas systematiskaanalyser av kunskapsresultaten har skiftandekvalitet. Man har särskilt betonat att skillnaden i kunskapsresultatflickor – pojkar är stora och att detta inteanalyseras och åtgärdas.Det finns heller ingen analys av kunskapsresultatenöver tid.Kränkande behandlingPå alla skolor finns utarbetade handlingsplaner motkränkande behandling. Det finns kamratgrupper ellerliknande som har till uppgift att stödja kamrater som deser har svårigheter i umgänget. Vid misstänkt mobbninggörs utredning av rektor tillsammans med elevhälsopersonal.Vid konstaterad mobbning upprättasåtgärdsplaner i samverkan med berörda elever och föräldrar.I Skolverkets preliminära rapport framkommeratt arbetet mot kränkande behandling fungerar väl förvår kommun, men i ett fall anser man att rutinerna fördet förebyggande arbetet bör utvecklas ytterligare.Arbetsmiljö (samverkanssystemet)Samverkanssystemet fungerar väl och präglas av ettöppet och tillåtande samtalsklimat. Trivseln är glädjandenog hög både bland barn, elever och personal.Ett problem är dock att ledare inte har den tid till sittförfogande som de önskar. Enheterna är ibland förstora och antalet medarbetare är förhållandevis stort.Arbetsplatsträffarna är ett viktigt instrument för att kunnadiskutera förhållandet på arbetsplatserna. På storaenheter känns det inte alltid så meningsfullt eftersomdet är svårt att föra en meningsfull dialog i en grupp på50 – 60 personer.Den psykosociala arbetsmiljön upplever många blandpersonal, barn och elever som ansträngd. Handledningfrån resursteamet behöver förstärkas. Elevhälsansfunktioner bör ses över och förstärkas.För att öka trivseln, svetsa samman klasser/personaloch för att pröva ett annat sätt för inlärning har lägerskolai form av en fjällvecka för eleverna i åk 7 anordnatsi Jotunheimen. Andra resor har gjorts i åk 5.Musikskolan arbetar med stora gemensamma projekt”Hela skolan sjunger”, allsångskonserter m.m. riktadetill både skolan och allmänheten.www.munkedal.se 31Årsredovisning2005

forts. Ungdoms- och kulturnämndenFritid/föreningarBidragen, som de senaste åren legat på samma nivå,är utdelade men många föreningar har ändå ekonomiskaproblem. För att motverka detta har ett föreningsrådbildats med uppgift att skapa en bättre samverkanoch därigenom ett effektivare resursutnyttjande. En delav kommunens föreningar samverkar med skolor ochidrottsförbund kring s k föreningsfritids och Handslaget.Medverkan sker också på friluftsdagar och vid elevensval.PersonalutvecklingDe flesta enhetschefer har genomgått en längre ledarskapsutbildningtillsammans med övriga chefer i kommunen.Förutom teoretiska kunskaper har också bättresamverkan och ökad sammanhållning skapats inomkommunen. Två rektorer har påbörjat den statliga rektorsutbildningen.Från 2006 är skolan skyldig att utforma individuella utvecklingsplanerför alla elever. Kompetensutveckling idenna fråga startades hösten 2005.Utbytet med gymnasiets lärare i Uddevalla har förbättratsbl.a genom gemensamma diskussioner om kursernasinnehåll och betygssättning.Behörighetsgraden bland lärare är mycket hög och hardessutom ökat under året. Problem kvarstår dock påförskolan där det saknas förskollärare.JämställdhetTotalt inom enheten finns ett stort kvinnoöverskott. Vidnyanställning kommer underrepresenterat kön att erbjudasföreträde om kompetensen är likvärdig. Eleverarbetar ibland i pojk- och flickgrupper där frågan diskuteras.En enhet fortsätter sitt deltagande i ”projektGenväg” vilket på lång sikt skall påverka ungdomarsyrkesval ”gränsöverskridande”.Det uppmärksammade projektet med en ” datababy ”löper också vidare.Huvudbiblioteket skall vara ett nav för folk- och skolbiblioteketsamt vara en resurs till förskolan. Den servicesom finns på huvudbiblioteket såsom släktforskning viaGenline och internetsökning borde finnas på filialerna.Det borde ingå i planerna för landskapsutveckling,samma möjlighet till service och information vare sigman bor i tätort eller på landsbygden.Uppsökande verksamhet är en punkt som står högt påönskelisten. Personal måste finnas för att kunna arbetamed kunder som av en eller annan anledning inte självakan ta sig till biblioteket. Låntagare skall inte bli utestängdafrån sina intressen bara för att de blir gamla,synskadade eller får något fysiskt handikapp.Inom de närmaste fyra åren kommer elevantalet igrundskolan att minska från cirka 1260 till 1040 elever.Samtidigt ökar antalet gymnasieelever och minskarförst om cirka 3 år. Eftersom kostnaden per elev är betydligthögre på gymnasiet än i grundskolan ökar ocksåde sammanlagda elevrelaterade kostnaderna de närmasteåren. Nyttjandegraden inom förskolan har underde senaste åren också ökat från cirka 60 % till över80 %. Detta innebär alltså att våra verksamheter påolika sätt måste förändras för att möta de nya behoven.Antalet förskollärare måste öka samtidigt som en reduceringav antalet lärare i grundskolan blir nödvändig.Mer resurser bör också tillföras verksamheterna förgymnasieeleverna. Lokalförändringar kommer ocksåatt bli aktuella.FramtidMusikskolan deltar under ett par år i ett stort EU-projekt,UNITON, tillsammans med 4 norska och 13 svenskakommuner från Uddevalla i söder till Sarpsborg i norr.Årsredovisning200532www.munkedal.se

forts. Ungdoms- och kulturnämndenNyckeltalFaktaruta Skolanx) x) x)Grundskoleelever 05/06 05/06 04/05 04/05 03/04 03/04Antal elever 1192 1301 1228 1342 1248 1372Antal lärare/förskollärare 102 110 106 115 110 118Antal heltidstj/100 elever 8,6 8,5 8,6 8,5 8,8 8,6x) inkl 6-åringar = förskoleklass ** ** ** ** ** ****) inkl Wärnersson-pengarGymnasieelever 05/06 04/05 03/04Folkbokförda i kommunen 454 451 446varav i kommunens verksamhet 40 41 44Faktaruta Barnomsorg2005 2004 2003Antal barn förskola 332 318 305Antal barn fritidshem 315 296 336Antal barn familjedaghem 90 109 116Antal förskoleavdelningar 20 18 18Antal fritidsavd 7 7 7varav dagbarnvårdare 13,5 16 17Schematimmar Schematimmar SchematimmarFörskola 1-5 år 377883 362917 364226Fritidshem 6-12 år 234335 192800 188815Familjedaghem 1-12 år 105812 122393 123239Nationella prov åk 5Elever som ej Totalt antal elever/åk Totalt antal elevernått målen i SV MA ENG som ej nått målenÅr 2005 158 7 5 7 11År 2004 154 11 3 7 11Simkunnighet åk 5Antal simkunniga/totalt antal elever åk 5 151 / 158www.munkedal.se 33Årsredovisning2005

forts. Ungdoms- och kulturnämndenBetygsfördelning åk 8 och 9 (elever/totalt)År 2004 o 2005Årskurs Totalt Totaltantal Betygsfördelning i procent Antal elever med IG i: antal eleverelever IG G VG MVG SV MA ENG med IGÅr 2005 åk 8 148 4,0 65,7 27,9 2,4 10 10 22 25År 2004 åk 8 146 3,77 62,3 30,2 3,76 9 10 8 21År 2005 åk 9 146 6,13 46,1 38,1 9,69 9 12 9 19År 2004 åk 9 159 3,67 50,21 37,11 8,99 6 10 11 15Betygsstatistiken är tagen från höstterminen resp. år. Vårterminens betyg är som regel något högre. Gråmarkerade årskurser visar sammaelever i år 8 och år 9.Bibliotek/KulturFaktaruta Kultur2005 2004 2003Total utlåning 39509 68013 69034Inköpta böcker, talböcker m m 1197 2061 2173Sökningar Internet 1175 2762 2638Släktforskningstillfällen 146 83 150Utställningar 23 30 30Musikskolan 2005 2004 2003Antal elever 220 230 220Antal musiklärare 4,0 3,75 3,75Sjukfrånvaro2005 2004 2003Antal karensdagar 360 397 403Sjukdag 2-90 2184 2566 3240Sjukdag 91- 5772 5748 5677Antal sjukdagar per anställd2005 2004 2003Antal dagar 15,7 14,9 16,4Årsredovisning200534www.munkedal.se

OmsorgsnämndenOMSORGSNÄMNDENOrdförande: Donald Tjäder (s)Förvaltningschef: Lennart HagbergEkonomisk sammanställning (belopp i tkr)Resultaträkning 2005 2004Intäkter 33 975 35267Kostnader -176 514 -178 133Verksamhetens resultat -142 539 -142 866Kommunbidrag 144 401 141 324Res. efter kommunbidrag 1 862 -1542Kapitalkostnader -754 -912Årets resultat 1 108 -2454Nettoinvestering 1981 300Balansräkning 2005 2004Utgående eget kapital 457 -661Verksamhetsområden Netto Budget AvvikelseGemensam administration 3 599 6 191 2 592IFO 15 236 15 364 128LSS/Psykiatri 25 283 24 576 -707Äldre- och handikappoms. 99 175 98 270 -905VerksamhetOmsorgsnämndens verksamhetsområde omfattarbland annat uppgifter inom socialtjänsten (exkl. barnomsorg)enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen medsärskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagenom vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen omsärskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS),Lagen om assistansersättning (LASS) samt det kommunalaansvaret inom sjukvård och rehabilitering enligtHälso- och sjukvårdslagen (HSL).Viktiga händelser och förändringar under åretRegeringen har under 2005 satsat på kompetensutvecklinginom äldreomsorgen. Denna satsning harresulterat i de så kallade Kompetensstegen 1 och 2.Omsorgsförvaltningen har ansökt om medel inom bådaområdena. Inom Kompetensstegen 1 är inriktningenpå kompetensutveckling gemensam värdegrund ochett rehabiliterande synsätt. Inom Kompetensstegen 2är inriktningen demens. Själva utbildningsinsatsernakommer att starta upp under 2006 och pågå under en2 års period.Länsstyrelsen genomförde under året en tillsyn på helaäldreomsorgen. Till största del anser länsstyrelsen attomsorgsnämnden uppfyller ställda krav och har enförväntad kvalitet. Det finns dock några områden somlänsstyrelsen anser brister. De mest allvarliga bristernaär ej tillräckligt med enhetschefer för att tillgodose behovetav vägledning, dokumentation för vårdtagarnasamt kompetensutvecklingsplaner och fortbildning förpersonal.Under senare delen av 2004 påbörjades Närsjukvårdsuppdraget.Närsjukvårdsuppdraget syftar till attföra över delar av hälso- och sjukvårdens insatser frånlänssjukvård till primärvården. Denna strukturförändringinnebär ett allt större ansvar för vissa patientgrupperpå lokal nivå och skall genom detta skapa en närmaresjukvård mellan vårdgivare och vårdtagare, denså kallade nära sjukvården. För kommunerna och denkommunala hälso- och sjukvården kommer en sådanförändring att ställa högre krav på olika samverkansområdengentemot regionen. Det kommer även medall säkerhet påverka kommunernas sociala insatseroch resurser för vissa grupper av vårdtagare då andelenakuta besök med inläggning som följd troligtviskommer minska. Detta gäller till stor del de äldre. Nyalagkrav inom LSS har trätt i kraft under året. Nu ställssamma krav på kvalitet/dokumentation och verkställighetinom LSS som inom socialtjänsten.Under året har arbetet med samordning av frivillig socialtarbete startats upp. Detta har skett i samarbete medFolkhälsorådet som även finansierat delar av dennaverksamhet. Denna satsning är ett led i uppfyllelse avÄldreomsorgsplanen och skall ledan till möjligheten förden enskilda att klara sin dagliga livsföring och kunnabo kvar i sitt eget boende så länge som det är möjligt.Omsorgsförvaltningen har ansökt och fått del av deså kallade Miltonpengarna. Dessa medel skall stärkasamverkan mellan psykiatrin och kommunen.Underlag till upphandling av IT Verktyg för tidsplane-www.munkedal.se 35Årsredovisning2005

forts. Omsorgsnämndenring inom hemvården har varit ett samverkansprojektmed de övriga Bohuskommunerna. I projektets olikaarbetsgrupp har både personal och fackliga företrädaredeltagit. Under 2006 planeras upphandling med syftetatt detta IT-verktyg skall effektivisera planeringen inomhemvården.StyrkortOmsorgsnämndens vision: Att erbjuda förebyggandeinsatser, god vård och omsorg samt goda socialaförutsättningar för den enskilde i samverkan med andraaktörer.Omsorgsnämnden totalt redovisar för året ett överskottpå 1 108 tkr. Gemensam administration redovisar ettöverskott på 2 592 tkr, som beror på ej nyttjade projektmedel,ett avslutat ärende gentemot annan kommunsamt restriktiv materialhållning.Äldreomsorgen redovisar ett underskott totalt på 903tkr. Äldreomsorgsintäkterna redovisar ett underskott på1 500 tkr. Totalt ger resultatenheterna inom Äldre- ochhandikappomsorgen ett överskott pga budgetåterhållsamhet.Vissa enheter har belastas med speciellt kostsammaärenden samt avvecklingskostnader av sparåtgärderför budget 2005.LSS/Psykiatri: LSS/Psykiatrin redovisar ett underskotttotalt på 707 tkr. LSS redovisar ett underskott på 876tkr. Inom personlig assistans överskrids budgeten med1,4 miljoner kr. Även korttidsverksamheten redovisarett underskott.Individ- och familjeomsorgen (IFO) ger ett överskottpå 128 tkr. IFO har under året haft kostnader på förpersonalavveckling samt ökade kostnader för flyktingverksamhet.Dessa underskott har vägs upp av att socialbidragskostnadernahar minskat och ger ett stortöverskott.Inom fokusområdet har IFO framför allt arbetat medstrategier vad som rör ungdomar, familjer och invandrare.På grund av rådande chefssituation och budgetåterhållsamhethar mycket av mål och strategier ej kunnatgenomföras under året. Samma situation har rått inomLSS med likvärdigt resultat till följd. Delar av strateginvad gäller utveckling av daglig verksamhet inom Psykiatrinhar startats upp. Inom äldreomsorgen har blandannat arbetet med social dokumentation, vårdplaner,utveckling av sociala aktiviteter, informationsmaterialtill anhöriga och vårdtagare samt samverkan med frivilligorganisationeroch andra aktörer startats upp. Enfrivilligsamordnare har anställts under slutet av året,detta har finansierats av Folkhälsorådet. Inom Gemensamadministration har en informationsfolder för hemtjänstoch korttidsboende färdigställds. Informationsfolderangående avgifter är också färdigställd.Inom fokusområdet har IFO framför allt arbetat medmålsättningar vad som rör ungdomar, familjer och invandrarebland annat genom olika projekt som ALFA,Romerprojekt och projekt rörande hedersrelaterat våld.Inom Psykiatrin har boende och boendestödet påbörjatarbetet med att utveckla riktade aktiviteter för vårdtagarna,även arbete med kontaktmannaskap och socialdokumentation pågår. Inom äldreomsorgen har arbetetmed kontaktmannaskap och social dokumentationstartats upp, individuellt utformade aktiviteter för vårdtagarehar påbörjats samt samverkan med frivilligorganisationerpågår när det gäller aktiviteter för vårdtagare.På grund av hög arbetsbelastning på chefer ochden ekonomiska situationen inom äldreomsorgen hartyvärr en del mål och strategier fått lägre prioritet ochej fullt ut genomförts. Gemensam administration harhaft nätverksträffar med öppen- och slutenvården inompsykiatrin samt påbörjad dialog med handikapprådetKHR för att stärka samverkan. Det har även pågått ettsamverkansarbete mellan Länssjukvård, primärvårdoch kommunerna i Fyrbodal om utvecklingen av när-Årsredovisning200536www.munkedal.se

forts. Omsorgsnämndensjukvård. Mat och matdistribution till vårdtagare i detegna boendet samt förpackning av matinköp till vårdtagarei eget boende har konkurrensutsatts och övergåtttill entreprenad.Då chefssituationen varit påfrestande när det gällersjukfrånvaro, arbetsbelastning och ekonomiska förutsättningarhar mål och strateger inom fokusområdetMedarbetare inte kunnat uppfyllas fullt ut. Det har inneburitatt mesta delen av utbildningsinsatser och annatpersonalbefrämjande arbete har prioriterats bort föratt hålla budgetramen. Även omstruktureringsarbeteav kök, dagverksamhet och boende, enligt budgetbeslutför 2005, har inneburit att annat arbete fått enlägre prioritet. Psykiatrin har arbetat med att försökahöja sysselsättningsgraden vid vakanser och för diskussionerom vilka möjligheter som finns med flexibelarbetstid. Detta arbete har också varit prioriterat inomPR-planen. Inom Äldreomsorgen arbetas det med flexiblarearbetstid, höja syssel¬sättnings¬graden vid vakanser.Det kan dock konstateras att det inte kommernås någon större framgång i ökad sysselsättning utanresurstillskott då antalet medarbetare inte kan minskastill fördel för ökad sysselsättningsgrad. En störregemensam utbildningsinsats i social dokumentationhar genomförts under året. Den utbildningsinsatsen ärstarten till införande av dokumentation för vårdtagarna ialla verksamheter. Under året har regeringen satsat påde så kallade kompetensstegen 1 och 2. Strategin förkulturell mångfald har genom Equalprojektet ”Romerfrån syd till nord” gjort personalen medvetna och har tillviss del nått framgång inom nämndens verksamheter.Projektet kommer att avslutas 2007.Miljö är ett fokusområde som fått stå tillbaka och därdet är målsättningar och strategier som inte uppnåttsfull ut. Miljömedvetenheten vid inköp och källsortering.Vid upphandling av sängar och liftsystem har miljöaspektenvägts in och beaktats i antagande av anbud.Inom Psykiatrin har arbetet med att ta fram rutiner föratt införa miljömedveten städning startats upp. Underåret har det investerats och installerats bergvärme iäldreboendet Hedekas.Uppföljning OhälsotalFörvaltningens sjukfrånvaro har minskat från 15,9 dagar/anställd2004, till 15,1 dagar/anställd 2005. I ohälsotaletingår även personer som har tjänsten helt ellerdelvis nedsatt med så kallad tidsbegränsad sjukersättning.Hemvården centrala Munkedal och Ekebacken ärde enheter där ohälsotalet är högst. Antalet tillbud: 18och antalet arbetsskador: 7De flesta enheterna redovisar ett aktivt rehabiliteringsarbete.Den budgetåterhållsamhet som har krävtspå grund av den ekonomiska situationen under 2005har även påverkat friskvårdssatsningarna. Enheternarapporterar också om stora svårigheter att erbjudafriskvård på arbetstid. Medarbetarna har i princip intemöjlighet att lämna arbetsplatsen under arbetsdagen.Friskvårdsinspiratörerna har erbjudits utbildning underåret och man har diskuterat friskvård på arbetsplatsträffar.Exempel på friskvårdsatsningar är tillgång tillträningsutrymme, inköp av stavar till stavgång, inköpav stegmätare, massagestol, laxfiske, biobiljetter, julbord,julklapp, trivselkväll, föreläsning om friskvård ochegenvård och föreläsning om positivt tänkande.Arbetsmiljö, uppföljning av arbetsmiljöarbetet/arbetsmiljöstrategin9 verksamheter redovisar att de gjort den årliga kartläggningenav arbetsmiljön. Utifrån kartläggningenväljs sedan åtgärder för det kommande året.Under året har arbetsplatsombud, representanter i lokalasamverkansgrupper samt chefer fått utbildning i 11⁄2 dag om arbetsmiljö, samverkan och rehabilitering.Cheferna har gått en ledarskapsutbildning under åretsom kommer avslutas i början av 2006.Rehabärendena har minskat från 32 till 20 rehabärendeni år, av dem återfinns de flesta rehabärenden på dearbetsplatser som redovisar högst ohälsotal för 2005.Alla verksamheter förutom IFO redovisar en mycket lågpersonalomsättning. Däremot tar många enheter uppatt stora pensionsavgångar närmar sig så situationenwww.munkedal.se 37Årsredovisning2005

forts. Omsorgsnämndenkommer inom en snar framtid att förändras. LSS-verksamhetensbehov av medarbetare varierar starkt ochman jobbar hela tiden med omorganisation, avvecklingoch rekrytering när det gäller personalstyrkan.JämställdhetUnder 2005 har en del mål och strategier enligt styrkortetinneburit prioriteringar som främjar jämställdhet:– Jämnare könsfördelning bland personalIFO har anställt en manlig kurator och gemensam administrationen manlig chef, vilket har jämnat till könsfördelningeninom dessa yrkesgrupper. Dingle/Hällevadsholmoch Hemvården centrala Munkedal rapporterarockså att man anställt män under året.– Erbjuda högre sysselsättningsgrader och heltider, -Olika arbetstidsmodeller, - Ge fler tillsvidareanställning:Ett flexavtal för Kommunals medlemmar har arbetatsfram och tecknats under året. Det är ett viktigt steg ijämställdhetsarbetet eftersom det underlättar att kombineraarbetsliv med familjeliv och fritidssysselsättningar.På Dinglegården höjdes sysselsättningsgradernapermanent vid en organisations- och schemaöversyn.I övrigt har förvaltningens ekonomiska situation ochchefernas arbetssituation under året gjort att man intekunnat prioritera att arbeta strategiskt med arbetstidsfrågorna.Däremot arbetar alla verksamheter mycketaktivt med att höja tjänstgöringsgrader när det uppstårvakanser, men ofta blir dessa höjningar avtalade för entidsbegränsad period.FramtidAntalet äldre kommer inte att öka märkbart fram till2007, där efter ökar andelen äldre successivt. Denstora ökningen sker framförallt i gruppen 65-79 år, därökningen tar fart redan 2007-2008. gruppen 80 ochäldre börjar öka mer markant efter 2015. Man bör dockpåpeka att det inte behöver vara en markant ökning avandelen äldre-äldre för att det skall ha genomslagskraftpå resursbehov då denna grupp är storkonsumenterinom vård och omsorg. Det är viktigt att arbetet medomstruktureringen av äldreomsorgen påbörjas innanden framtida demografiska utvecklingen slår igenom.Hälsofrämjande insatser med ett gott utbyggt stöd tillatt kunna bo kvar i det egna boendet bör vara en inriktningför att klara av de framtida behoven. En sådaninriktning har Äldreomsorgsplanen slagit fast. Utifrånde senaste årens ekonomiska förutsättningar har enkraftig neddragning av boendeplatser skett, från 197platser år 2000 till 165 platser år 2005. Det bör tilläggasatt 17 av dessa boenden inte kan räknas som särskildaboende då de ej är bemannade därefter (10 i Hedekas,7 i Dingle). Den faktiska siffran är 148 fullvärdiga särskildaboende platser. En kraftig neddragning av boendeplatserutan utbyggnad av andra insatser kan ochkommer med största sannolikhet innebära en mycketstor belastning för äldreomsorgen. Konsekvensernamed en snabb omställning utan förebyggande och hälsofrämjandeinsatser kan bli kostnadsdrivande genomökad personalbelastning, kostnader för medicinskt färdigbehandlade,vitesföreläggande o s v. Under senaredelen av 2004 påbörjades Närsjukvårdsuppdraget.Närsjukvårdsuppdraget syftar till att föra över delar avhälso- och sjukvårdens insatser från länssjukvård tillprimärvården.Den nationella arbetsmarknadspolitiken är till stor delavgörande för utvecklingen av försörjningsstödet. Möjlighetenför vissa grupper att klara sin egen försörjningär avhängig på de resurser som avsätts i den nationellaarbetsmarknadspolitiken. Det som IFO kan påverka ärsamverkan med Arbetsförmedlingen och hur det förberedande/förebyggandearbetet utvecklas för att förberedaförsörjningstagare för arbetslivet. Invandrare,funktionshindrade och ungdomar är de grupper somhar svårast att ta sig in på den öppna arbetsmarknadenoch behöver därför extra insatser som exempelvisEqual projektet för Romer om dessa gruppers positionskall stärkas. Munkedals kommun har under en långperiod haft mycket låga kostnader vad det gäller placeringar.Grund för detta är högst troligt samspelet mellanerfarna socialsekreterare och de förebyggande insatserna.Om denna trend skall fortsätta framöver gällerdet att fortsätta utveckla de förebyggande insatsernasamt vidareutveckla samarbetet med skola och andramyndigheter.Lagen om Särskild Stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS) har i ett nationellt utjämningssystemfördelat kostnaderna mellan kommunerna. Utjämningssystemetär helt finansierat av kommunerna. OmLSS-reformen ökar i kostnader får kommunerna skjutatill mer pengar till utjämningssystemet. Nationellt be-Årsredovisning200538www.munkedal.se

forts. Omsorgsnämndenräknas LSS-reformen öka med en miljard per år denärmsta åren. Det innebär en kostnadsökning med 1miljon kronor per år för Munkedals kommun. Behovenav insatser av LSS inom Munkedals kommun ökar denärmaste åren. Boende, dagverksamhet och korttidsboendeär de verksamheter som kommer att bli hårdastbelastade i form av ökade insatser. Under 2005ökade antalet timmar i insatser dramatiskt trots att antaletärenden inte ökade märkbart.Pensionsavgångarna inom vården och den låga andelenyngre som söker vårdutbildningar är ett välbekantproblem som omsorgsnämnden står inför. Inom perioden2006-2011 kommer 61 medarbetare att gå i pension.Största pensionsavgångarna sker 2008 och 2009.Inom den budget period som nu skall börja beredas2007-2009 så är antalet 41 medarbetare. Utöver dettafinns ett ytterligare hot i form av eventuell handelsetableringinom kommunen. Etableringen ses självklartsom en positiv utveckling för kommunen i stort meninnebär troligtvis en konkurrens om vårdpersonal dådenna yrkeskategori oftast lämnar vården till förmån förhandeln vid byte av yrkesinriktning. För att klara framtidarekrytering måste strategier, åtgärder och prioriteringarutarbetas och genomföras. Viktigaste områdenaär kompetensutveckling, sysselsättningsgrad och påverkan/inflytande.Nyckeltal IFOIndivid- och familjeomsorg 2003 2004 2005Antal bidragshushåll 259 239 216Därav utländska hushåll 25 21 26Antal familjehemsplaceringar 9 11 7Antal personer som haftkontaktperson 32 16 30Antal barn som fåttinstitutionsvård 1 2 0 2Antal vuxna som fåttinstitutionsvård 2 4 2 2varav familjehem barnöver 18 år 1 2 0Antal vårddagar påinstitution - barn 204 0 315Antal vårddagar påinstitution - vuxna 196 161 123varav familjehem barnöver 18 år 300 531 01 Gäller endast barn under 18 år. 2 Gäller även alla plac över 18 år.LSS -insatser 2003 2004 2005*Antal köpta gruppbostadsplatser 4 4 0Antal köpta dagcenterplatser 4 4 0Antal sålda gruppbostadsplatser 3 3 0Antal sålda dagcenterplatser 1 1 0Antal sålda dagcenterplatser/fritid 2 2 0Personlig assistent § 9:2 + LASS 24 26 26Ledsagare § 9:3 17 20 20Kontaktperson § 9:4 4 4 4Avlösare i hemmet § 9:5 4 4 5Korttidsvistelse utanför hemmet § 9:6 11 13 20 4Korttidstillsyn för barn över 12 år § 9:7 3 5 5 5Familjehem, bostad med särskildservice för barn och ungdom § 9:8 2 1 2 4Bostad med särskild service för vuxnadärav antal gruppbostadsplatser § 9:9 11 2 11 2 11 3Antal personer med dagcenterplats § 9:10 12 14 14*Köpta och sålda platser utifrån mellankommunala avtal har upphört2005-01-01 i samband med införandet av det mellankommunala utjämningssystemet.1 Inkl en gruppbostadsplats för barn på Frejvägen.2 Inom Resultatenhet Centrum finns även en belagd plats.3 Inom Resultatenhet Centrum finns två belagda platser från ochmed december 2005.4 Därav 13 st köpta platser av annan kommun, stiftelse eller företag.5 Där en plats köps av annan kommun samt resterande platser avUKN, Munkedal.Äldreomsorg 2003 2004 2005Totalt antal platser i särskildaboende 191 165 165Varav antal platser igruppboende för dementa 44 50 50Antal personer medfärdtjänsttillstånd 463 465Antal trygghetslarm 162 190 227Antal personer som beviljatsmatdistribution 145 125 86 1Antal anhöriganställda 2 2 11 Matdistributionen har minskat i samband med införandet av entreprenadenfrån Samhall från 125 till 60.www.munkedal.se 39Årsredovisning2005

Miljö- och byggnämndenMILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN BOKSLUT 2005Ordförande: Per-Arne Brink (s)Förvaltningschef: Lars-Inge EinarssonEkonomisk sammanställning (belopp i tkr)ResultaträkningMBN exkl Bilvårdsenheten 2005 2004Intäkter 2 643 2 083Kostnader -14 001 -13 260Verksamhetens resultat -11 358 -11 177Kommunbidrag 12 610 12 043Resultat efter kommunbidrag 1 252 866Kapitalkostnader -554 -500Årets resultat 698 366Bilvårdsenheten 2005 2004Intäkter 2 190 2 522Kostnader -2 090 -2 518Verksamhetens resultat 101 4Kommunbidrag 14 0Resultat efter kommunbidrag 115 4Kapitalkostnader 0 0Årets resultat 115 4Nettoinvestering 0 300Balansräkning 2005 2004Utgående eget kapitalMBN exkl Bilvårdsenheten 146 138Utgående eget kapital Bilvårdsenh. 460 359Eget kapital max 1% av nämndens bruttoomslutningVerksamhetsområde Netto Årsbudget AvvikelseAdm. och nämnd -2335 2365 31Miljö & hälsa -1127 1268 141Räddning -8181 8211 30Plan & bygg -269 765 496Bilvårdsenheten 101 14 115Summa -11811 12624 813VerksamhetMiljö- och byggnämndens verksamhetsområden omfattarRäddningstjänst, Plan- och bygg, Miljö- ochhälsa samt Bilvårdsenheten. Verksamheterna reglerasenligt lagen om skydd mot olyckor, plan- och bygglagen,miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen,tobakslagen mm. Miljö- och byggnämnden är mycketviktig i kommunens arbete med samhällsplanering ochsamhällsutveckling. Det är därför viktigt att nämndenär representerad i den allra första kontakten med kommunensolika parter, både vad gäller byggnation ochplanering samt vid företagsetableringar. Den viktigasteförändringen för miljö- och byggnämnden under året ärden nya räddningstjänstorganisationen. Där har ett nyttsamverkansavtal trätt i kraft tillsammans med Lysekiloch Sotenäs, det innebär i korthet att dessa tre kommunerhar gemensam ledningsorganisation och en gemensaminsatsledare i beredskap.Verksamhetsutveckling i Munkedals kommunMiljö- och byggnämndenVISION: Miljö- och byggnämnden skall se till att alla ikommunen får en god miljö och säkerhet.• Gemensam administration redovisar ett överskottpå 30 tkr, vilket förklaras med att antalet nämndsmöten varit färre än budgeterat.• Räddningstjänstenheten Resultatet för periodenvisar på ett överskott på 30 tkr. Överskottet berorpå högre intäkter för utbildning och teknisk service.• Miljö- och hälsa redovisar ett överskott på 141 tkrpga. att intäkterna för miljöavgifter och djurskyddsavgifter varit mycket högre än budgeterat.• Plan- och bygg redovisar ett överskott på 496 tkrvilket beror på att intäkterna för bygglov varit högreän budgeterat, samt lägre kostnader för arkitektarvode.• Bilvårdsenheten redovisar ett resultat på 115 tkr.Årsredovisning200540www.munkedal.se

forts. Miljö- och byggnämndenUnder året har hela förvaltningen haft utbildning i teamutvecklingoch systematisk arbetsmiljö. Tjänstemännenhar även förkovrat sig inom sina specialområdengenom kurser och informationsdagar. Nämndens ledamöterhar haft en utbildningsdag i samband med verksamhetsutveckling(VUM).Personalstyrkan på Miljö- och hälsa var 4 tjänster under2005, enligt behovsutredningen bör den vara 7 tjänsterför att klara tillsynskraven. Denna underbemanning ledertill att arbetsbelastningen blir mycket hög. För attråda bot på detta har det periodvis anställts arbetspraktikanterför att avlasta ordinarie personal. Arbetsbelastningenär periodvis hög även på Plan- och bygg då personalstyrkanendast består av två personer.På räddningstjänsten har arbetet med om - och tillbyggnadenav brandstation påbörjats under året. Renoveringav tvätthall och verkstad är utfört.Miljö- och byggnämndens mål är: Nöjda ochtrygga kunder.Miljö- och byggnämnden har under året gjort en delinformation och utbildningsinsatser bla; ”Sota själv”-utbildning, information till alla hushåll angående räddningstjänst,informationskväll till allmänheten om radon,information när det gäller hygienlokaler, kemiskaprodukter - barnsäker förslutning, miljöpris, lokala hälsoskyddsföreskrifteroch radon, utbildning av industribrandkårenpå Arctic Paper. Dessutom har arbetet medhemsidan pågått under året.Några säkerhetshöjande insatser som utförts underåret är, förstärkningsarbete för Örekilsälven och Vårdcentralendär fullgod stabilitet har uppnåtts, brandsläckarservice,provningar av sprinkleranläggningenpå New Wave. När det gäller bilvårdsenheten har målsättningenuppfyllts för tvätt och städ.Miljö- och byggnämndens mål är: Tillåtande arbetsklimat,God social kompetens och Välutbildadpersonal.Miljö- och byggnämndens mål är: Arbeta förebyggandeoch Hög servicenivå.Kommunfullmäktige antog handlingsprogrammet ochverksamhetsplan för det förebyggande arbetet i börjanpå året. Under året har de arbetats med att få in skriftligredogörelse, skapa rutiner för tillsyn och utbildning isystematisk brandskyddskontroll. Mycket tid har ocksålagts på säkerhetshöjande arbete både på fastigheteroch på den yttre miljön. Bilvårdsenheten uppfyller kundernasbehov, då det inte inkommit några klagomål.Tvätt/städ görs enligt schema var 4: e vecka.Utförd tillsyn enligt Miljö- och hälsas tillsynsplan ligger ifas, i stort sett inom alla områden, till största delen beroendepå den projektanställning avdelningen hade underjanuari - mars. Det område som halkar efter är livsmedelstillsynen,pga. att tillsynen har koncentrerats pånågra få problemverksamheter samt att personal inomförvaltningen varit deltidsjukskriven under hösten.Hela förvaltningen har varit engagerad i kommunensplanarbete med de nya handels, industri- och bostadsområdena.Miljö- och byggnämndens mål är: Hög miljömedvetenhet.Förvaltningen försöker välja miljövänligt och tänka pådet vid upphandlingar. Arbetet med miljöpolicyn har intepåbörjats och ingen miljöutbildning har genomförts.NyckeltalNämnden har angett ett nyckeltal under fokusområdemedarbetare och det är ohälsotal.Förvaltningen har en mycket låg sjukfrånvaro, 8,3 sjukdagar/åroch anställd. Under året har sjukfrånvaronuppgått till 2,7 % (1,3 % år 2004) av avtalad arbetstid.De få sjukdagarna är jämnt fördelad mellan könen ocholika åldersgrupper.www.munkedal.se 41Årsredovisning2005

forts. Miljö- och byggnämndenFörvaltningen har en ”platt” organisation som byggerpå att varje medarbetare har sitt eget ansvarsområde,vilket ger goda förutsättningar och tänkbara förklaringartill förvaltningens låga sjukfrånvaro. Andra positivafaktorer som finns är en god arbetsmiljö, förtroendefrån/för nämnden, stor möjlighet att själv påverka sinaarbetsuppgifter samt ett gott samarbete/lagarbete. Förvaltningenhar även gemensamma aktiviteter som byggerpå att lära känna varandra bättre, lösa uppgifter tillsammansoch att ha trevligt ihop. Friskvårdsinspiratörhar utbildats och för ut kunskaper till de övriga. Det finnsmöjlighet till fysisk aktivitet för alla, 1 timme/vecka.Trots att ohälsotalet är lågt, måste ett varningens fingerlyftas. Förvaltningen är mycket underbemannad, framföralltinom miljö- och hälsoskydd men även på byggenheten.Denna underbemanning kan leda till stressrelateradeproblem. Det finns redan idag vissa teckensom pekar på ”sjuknärvaro”.FramtidenEn utredning om förändringar i organisationen kommerunder 2006 och 2007. Vad det kommer att innebära förMiljö- och byggnämnden är oklart. Förändringar i lagstiftningen(djurskyddslag, livsmedelslag och plan- ochbygglag) kan innebära ökade behov av resurser ochförändringar i arbetssätt.Samverkansavtalet med Lysekil och Sotenäs när detgäller räddningstjänst har trätt i kraft. Det innebär attvi får en gemensam ledningsorganisation för tre kommuneroch har tillskapat en gemensam beredskap påledningsnivå. Det pågår olika processer för att hitta formerför ökad samverkan inom andra områden. För attkunna stå upp till dagens och framtidens krav kan detvara en lösning att i framtiden samverka med andranärliggande kommuner när det gäller Miljö- och hälsa.Årsredovisning200542www.munkedal.se

Kommunfullmäktige, valnämnd, överförmyndarnämndKOMMUNFULLMÄKTIGEOrdförande: Uno R Johansson (s)Resultaträkning (tkr) 2005 2004Intäkter 0 0Kostnader -391 -327Verksamhetens resultat -391 -327Kommunbidrag 446 446Resultat efter kommunbidrag 55 119Kapitalkostnader 0 0Årets resultat 55 119Balansräkning 2005 2004Utgående eget kapital 0 0NyckeltalAntal sammanträden 2005 2004 20036 5 5ValnämndenOrdförande: Donald Tjäder (s)Resultaträkning (tkr) 2005 2004Intäkter 0 0Kostnader -7 -91Verksamhetens resultat -7 -91Kommunbidrag 11 150Resultat efter kommunbidrag 4 59Kapitalkostnader 0 0Årets resultat 4 59Balansräkning 2005 2004Utgående eget kapital 0 0VerksamhetUnder 2005 har inget val genomförts. De tre minstavaldistrikten (fyra, sju och nio) har slagits samman medangränsande distrikt, så att alla distrikt har över 1 000röstberättigade (Ny vallag från 1/1 2006).FramtidenValnämnden styrs av när olika val infaller. För de närmasteåren gäller: 2006: Allmänt val, 2007: Idag ingakända val, 2008: Idag inga kända val.ÖverförmyndareResultaträkning (tkr) 2005 2004Intäkter (+) 0 0Kostnader (-) -513 -430Verksamhetens resultat -513 -430Kommunbidrag 387 387Resultat efter kommunbidrag -126 -43Kapitalkostnader 0 0Årets resultat -126 -43Balansräkning 2005 2004Utgående eget kapital 0 0VerksamhetNämnden bedriver lagstadgad överförmyndarverksamhet,antalet ärenden och kostnader kan inte påverkas.Fr.o.m. 2005-07-01 har överförmyndaren delegeratstörre delen av det löpande arbetet till överförmyndareni Uddevalla Kommun, i enlighet med upprättatavtal. Ärendemängden och svårighetsgraden har ökatunder 2005, liksom i andra kommuner.EkonomiErsättningar till gode män 2005, som utbetalades undertidigare överförmyndarnämnd, har varit högre änbudgeterat vilket resulterar i ett underskott. De som efterfrågaröverförmyndarens tjänster har blivit allt fler,allt fattigare och allt mer komplicerade.FramtidenVerksamheten kommer, som tidigare, att arbeta enligtlag och gällande regler för verksamheten. Avtalet medUddevalla kommun gäller även under 2006. De somefterfrågar överförmyndarens tjänster har blivit allt fler,allt fattigare och mer komplicerade. Tendensen i övrigalandet är att överförmynderikostnaderna ökar och dettagäller även i Munkedal.www.munkedal.se 43Årsredovisning2005

RevisionenREVISIONENOrdförande: Frits Lundström (s)Resultaträkning (tkr) 2005 2004Intäkter (+) - -Kostnader (-) 439 482Verksamhetens resultat 439 482Kommunbidrag 525 525Resultat efter kommunbidrag +86 +43KapitalkostnaderÅrets resultat +86 +43Balansräkning 2005 2004Utgående eget kapital 232 146VerksamhetKommunens revisorer skall enligt kommunallagen,reglementet och med iakttagande av god revisionssed,granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna.De skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligtoch från ekonomisk synpunkt tillfredsställandesätt samt granska om räkenskaperna är rättvisandeoch nämndernas kontroll tillräcklig. Från 2005 ingår detäven i revisorernas uppdrag att, i enlighet med lagenom god ekonomisk hushållning, uttala sig om resultatetär förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningensom fastställts av kommunfullmäktige.Det 3-åriga avtal som, efter upphandling, har tecknatsmed Komrev ger, förutom ekonomisk kontroll, tryggheti relationen med revisionskonsulten och säkerställeratt kommunens revisorer ges tillgång till uppdateradkunskap om utvecklingen inom revisions- och redovisningsområdet.Revisionskonsultens kompetens inomolika områden ger också, med beaktande av branschensregler om oberoende, förvaltningar och nämndertillgång till rådgivning.Samrev, som är den samverkansorganisation inomrevisionsområdet där Munkedal ingår, har under 2005blivit medlem i STAREV. STAREV är ett nätverk förkommuner med egna revisionskontor och kommunersom genom avtal samverkar kring en sakkunnigfunktionpå det sätt som sker i Samrev. Organisationen verkarför kvalitetsutveckling och dokumentation av godrevisionssed samt för erfarenhetsutbyte och utbildningav förtroendevalda revisorer och yrkesrevisorer i kommunerna.De revisionella målen är formulerade i lagstiftningen,reglementet och god revisionssed i kommunal verksamhet.Utifrån dessa principer har de kommunala revisorernaformulerat sin revisionsstrategi och den planför verksamheten som fastställts för 2005 har genomförts.Följande delprojekt avseende intern kontroll har genomförts:• vissa lönerutiner• verifikationer och utbetalningsrutiner• koncernkonto• systemdokumentation• delårsrapporten per 2005-08-31• årsredovisningen för 2005Granskning av delårsrapport och årsredovisning har,genom ny lagstiftning om god ekono¬misk hushållning,givits ytterligare en dimension vilken ställer ökade kravpå formulering av nämndernas mål och uppdrag.Förvaltningsrevisionen har under året fokuserat delspå kommunens upphandling av hant¬verkartjänsterdels på bygglovshantering och demensvård. Rapporterför de senare projekten kommer att redovisas underförsta kvartalet 2006.Resultat av revisionens granskningar redovisas i revisionsberättelsenmed tillhörande dokumentation.EkonomiÖverskottet mot budget fördelar sig ungefär lika mellanrevisorernas egen verksamhet och kostnadernaför sakkunnigt biträde. En något förändrad mötes- ochaktivitetsplan och en annan disposition av sakkunnigresursenhar tillsammans med en allmän ekonomiskåterhållsamhet, medfört betydligt lägre nettokostnaderän för 2004. Strategin som syftar till att utnyttja den effektiviseringsmöjlighetsom ligger i samverkan med andrakommuner har varit framgångsrik.Årsredovisning200544www.munkedal.se

forts. RevisionenFramtidenFör att säkerställa kvalitén i revisionsprocessen harett utvecklingsarbete startat inom Samrev med avsiktatt ytterligare utveckla arbetet med risk- och väsentlighetsanalysen.Avsikten är att under planeringsprocessenge ökade förutsättningar för strategiska ochmedvetna val av revisionsinsatser och då fokusera påområden där väsentliga problem kan medföra allvarligakonsekvenser för verksamheten eller brukarna.De ökade krav på revisionsarbetet som lagstiftningenom god ekonomisk hushållning medfört och det undervåren 2006 förväntade riksdagsbeslutet om reformeringenav ansvarsprövnings-processen kommer attförändra villkoren för revisionsarbetet. Kommunensrevisorer måste anpassa sig till de nya kraven och förändraoch utveckla sina strategier och arbetssätt t exvad gäller kommunikationen med nämnderna och kommunfullmäktige.Genom ny lag om genomförandet av transparensdirektivethar kommunens revisorer från2006 ålagts att granska hur lagen efterlevs och utfärdaett särskilt intyg. Vad detta medför för effekter på revisorernasresursanvändning är ännu svårt att bedömamen uppgiften är ny och måste, i likhet med vad somgäller för kommunstyrelsen, efterlevas.Behandlad och godkänd av kommunens revisorer2006-02-09Frits LundströmOrdförandeHelge KarlssonVice ordförandewww.munkedal.se 45Årsredovisning2005

Personalekonomisk redovisningPERSONALEKONOMISK REDOVISNING1. Anställda/per nämnd 1Typ av anställn. /kön KS UKN ON MBN Totalt SkillnadAntal tillsvidare kvinnor 33 275 326 6 640 2Antal tillsvidare män 29 71 17 8 125 12Antal visstid kvinnor 8 59 73 0 139 3Antal visstid män 8 11 4 0 24 -9Totalt 78 416 420 14 928 81 KS=Kommunstyrelsen, UKN=Ungdoms- och kulturnämnden,ON=Omsorgsnämnden, MBN=Miljö och ByggnämndenAntal tillsvidareanställda i Munkedals kommun 2005var 765 vilket är en ökning med 14, varav 12 män. Allaförvaltningar har ökat sin tillsvidareanställda personal,men ökningen är störst på ungdoms- och kulturförvaltningenmed 9 personer. Ökningen här gäller främsttillsvidareanställda lärare (åk 4-9) Orsaken kan varadels de höga födelsetalen 89-92, (återfinns nu på högstadiet),dels att det blivit lättare att rekrytera behörigalärare. Det betyder att behöriga tillsvidareanställda lärarehar ersatt visstidsanställda. Omsorgsförvaltningenhar ökat antalet tillsvidareanställda män med 3 personer.Antalet tillsvidareanställda personliga assistenterinom LSS-verksamheten har ökat med 20 personeroch samtidigt har de tillsvidareanställda på Dinglegårdenminskat efter omstrukturering. Totalt har all personali ökat från 920 till 928.2. Anställda heltid/deltidHeltid Deltid Deltid % perAnställningsform 100% 75-99% -74% anställn.formTillsvidare kvinnor 46,3 29,1 24,7 83,7Tillsvidare män 83,2 7,2 9,6 16,3Visstid kvinnor 26,2 41,7 31,7 85,3Visstid män 87,5 8,3 4,2 14,7Det är flest kvinnor som arbetar deltid, för männen ärförhållandet det omvända, dvs. flertalet arbetar heltid.Andelen kvinnor som arbetar heltid minskar för detvisstidsanställda (27,2 % 2004) medan det ökat någotför de tillsvidareanställda (45,6 % 2004).Omsorgsförvaltningen har det största antalet deltidsanställda.Inom omsorgsförvaltningen är det i år 23,2 %av de tillsvidareanställda kvinnorna som arbetar heltid.Det är en minskning sedan föregående år (25,3 %). Detberor framförallt på att heltidsanställda sjukskrivna underåret har fått beslut om varaktig sjukersättning vilketgjort att tjänsterna omreglerats till lägre tjänstgöringsgrader.Det omfattande arbete som resultatenhetschefernalägger ner på att låta tillsvidareanställda vikarierapå tjänster med högre sysselsättningsgrad syns inte istatistiken ovan eftersom anställda med flera anställningarbara mäts i statistiken en gång och då på sin ordinarietjänst. Inom Ungdoms- och kulturförvaltningenär 69,6 % av tillsvidareanställda kvinnor heltidsanställda,vilket är en ökning från föregående år med 3,2 %.3. ÅldersstrukturÅldersindelning % Kvinnor % Män % AllaTillsvidare-29 år 6,6 6,4 6,630-39 år 16,9 14,5 16,540-49 år 27,7 21,8 26,850-59 år 33,1 42,7 34,660- år 15,7 14,5 15,5Visstid-29 år 21,0 50,0 23,530-39 år 21,0 25,0 21,340-49 år 34,7 16,7 33,150-59 år 16,9 8,3 16,260- år 6,5 0,0 5,9När det gäller åldersstrukturen i kommunen framgår atthälften av de tillsvidareanställda befinner sig i intervallen50 år och äldre. Konsekvenserna av denna åldersstrukturär att vi kommer att få ett mycket stort rekryteringsbehovframöver, inom loppet av 15 år kommerhalva personalstyrkan att gå i pension. Bland de visstidsanställdaär åldersstrukturen den omvända, vilketinnebär att 78 % av de visstidsanställda återfinns inomåldersintervallen upp till 49 år. En blygsam nedgångav medelåldern har skett från 47,9 år 2004 till 47,8år 2005. Lite djupare analys av kommande pensionsavgångarvisar att är det 75 personer som blir 65 årfram till år 2008. Det gäller många yrkeskategorier menÅrsredovisning200546www.munkedal.se

forts. Personalekonomisk redovisningfrämst undersköterska, vårdbiträde, kokerska/ekonomibiträdeeller lärare. Under de närmaste 10 åren blir113 i omsorgsförvaltningen och 137 i ungdoms- ochkulturförvaltningen 65 år.Omsorgsnämnden står för drygt 72 % av det totala antaletöver- och mertidstimmar, vilket är en ökning frånförra året. Under 2004 motsvarade omsorgsnämndensmertidstimmar 11,3 årsarbetare, 2005 motsvarar det12,3 årsarbetare.5. Redovisning av sjukfrånvaro, andel sjukfrånvaro60 dgr eller merMätperioden avser 1 jan till 31 dec. och gäller samtlig personal.Totalt KS UKN ON MBNSjukdagarunder året 144 666 6 841 65 459 71 410 955-varav 60dagar ellermer 110 798 4 463 52 852 53 299 184Långtidssjuki % 76,6 % 65,2 % 80,7 % 74,6 % 19,3 %Andelen långtidssjukskrivningar, 60 dagar eller mer,har ökat i samtliga förvaltningar, från 74,4 % (2004) till76,6 % 2005. Det betyder att allt färre är sjuka men deär sjuka desto längre.4. Arbetad tid och frånvaroMätperioden avser 1 jan till 31 dec. och gäller samtlig personal.Totalt KS UKN ON MBNArbetstidenligt avtal 1 554 668 122 832 774 145 628 134 29 499Övertid/mertid 28 832 1 856 5 705 20 878 392Semester/Ferie 161 279 12 809 94 285 51 302 2 883Sjukfrånvaro137 420 2 911 64 418 69 143 948Övrigledighet 128 020 7 629 64 193 54 580 1 618Av den totala överenskomna arbetstiden så är andelenarbetad tid 72,6 % och andel frånvaro (semester, sjukfrånvaro,övrig ledighet) 27,4 % vilket är en marginellskillnad mot 2004 (72,6 % arbetad tid).74,6 % av sjukfrånvaron inom omsorgsförvaltningen är60 dagar eller längre och det är en minskning sedan2004 (75,1 %). Förra året hade omsorgsförvaltningenoch ungdoms- och kulturförvaltningen i princip sammaandel långtidssjukskrivningar, men i år ökar andelenlängre sjukfrånvaro på ungdoms- och kulturförvaltningen(från 75,5 % 2004 till 80,7 % 2005). 11 längrerehabiliteringsärenden har under året avslutats inomomsorgsförvaltningen och det kan vara en förklaring tillskillnaderna mellan förvaltningarna i år.Ungdoms- och kulturförvaltningen är den förvaltningendär sjukfrånvaron minskat mest från 8,3 % 2004 till 7,9% 2005. Även på kommunstyrelsen minskar sjukfrånvaronunder 2005, men andelen långtidssjukskrivningarökar. På miljö- och byggförvaltningen ökar andelenlångtidssjukskrivningar från 0 % till 19,3 %. Både kommunstyrelsenoch miljö- och byggförvaltningen är småförvaltningar, vilket innebär att ett enda sjukfall påverkarsjukstatistiken betydligt.www.munkedal.se 47Årsredovisning2005

forts. Personalekonomisk redovisning6. Sjukredovisning per åldersgruppAntalet sjuktimmar är satt i relation till antalet arbetstidstimmarenligt avtal, för respektive åldersgrupp i %.Sjuk antaltim av avtalad Totalt KS UKN ON MBNarbetstid, %< 29 år 3,2 2,6 4,3 2,5 2,730-49 år 8,2 3,4 7,7 10,0 2,650 år > 9,2 4,7 9,0 11,1 2,9Alla åldersgrupper 8,1 4,2 7,9 9,4 2,7Sjukfrånvaron ökar med åldern. Tabellen visar att i åldersintervallet50 år > finns den största sjukfrånvaron,men skillnaderna är inte så stora mellan åldersgrupperna.Omsorgsförvaltningen har, liksom under 2005 denhögsta andelen sjukfrånvaro av den avtalade arbetstiden(9,4 %), ökningen är i åldersgruppen 30-49 år.7. Sjukredovisning per könAntalet sjuktimmar i relation till överenskommen arbetstid,för kvinnor respektive män i %.Sjuk antal timav överens- Totalt KS UKN ON MBNkommen arbetstidKvinnor 8,7 4,2 8,5 9,6 3,9Män 5,0 4,1 5,7 5,9 1,9Totalt 8,1 4,2 7,9 9,4 2,7Sjukfrånvaron är betydligt högre för kvinnor än för män.En orsak kan vara att många kvinnor är deltidssjukskrivna,vilket inte är lika vanligt för männen. Sjukfrånvaroninom omsorgsförvaltningen har minskat för männeni förvaltningen samtidigt som den ökat för kvinnorna.Sammantaget med redovisningen av sjukfrånvaron peråldersgrupp så kan man konstatera att det tycks varai gruppen kvinnor yngre än 49 år inom omsorgsförvaltningensom sjukfrånvaron fortfarande ökar.8. Målsättning och strategierDen kommunövergripande målsättningen för medarbetare2005 är stolta och delaktiga medarbetare med godkompetens och stort engagemang. Den kommunövergripandestrategin säger att detta uppnås genom ettgott ledarskap i en miljö där man lyssnar och tar tillvaramedarbetarnas idéer och synpunkter. Detta skapar dengoda och trivsamma arbetsplatsen. Kommunen har under2 år satsat på friskvård och är övertygade att på siktfå positiva effekter. Andra viktiga prioriterade områdenunder 2005 har varit sambandet mellan å ena sidanmedarbetarens hälsa och å andra sidan ett tydligt ledarskap,möjlighet att påverka arbetstidsförläggning,samverkan, delaktighet i arbetsmiljöarbetet samt ansvarigachefers kunskap/förmåga att fånga ohälsosignaleri ett tidigt skede.LedarskapKommunen som organisation måste ständigt hanteraförändringar för att fullgöra sitt uppdrag. Det ställerhöga krav på kommunala chefer i positionen som chef,relationen som ledare, i samarbete med politiker och imöte med medborgare. Ett bra och tydligt ledarskap ärviktigt för att medarbetare ska kunna känna stolthet ochdelaktighet. Under 2004/2005 har samtliga chefer deltagiti ett chef- och ledarskapsprogram, under ledningav Kommunförbundet Fyrbodal. Syfte och mål medutbildningen har varit att stärka och tydliggöra ledarrollenkopplat till verksamhetens mål. Utbildningen skaockså bidra till ökad kännedom om personliga styrkoroch utvecklingsbehov, samt ge färdigheter i situationsanpassatledarskap. Ett förslag till ledarskapspolicy ärframtaget och ska nu behandlas och diskuteras i samverkanssystemet.Arbetsmiljö och hälsaUnder 2005 har alla chefer, arbetsplatsombud samtrepresentanter i samverkansgrupperna erbjudits arbetsmiljöutbildningsom innehöll grundläggande arbetsmiljölagstiftning,samverkan i arbetsmiljöfrågor,systematiskt arbetsmiljöarbete samt rehabilitering ocharbetsanpassning.Årsredovisning200548www.munkedal.se

forts. Personalekonomisk redovisningAlla förvaltningar har fler sjuktimmar 2005 än under2004. Om man ser på antalet sjuktimmar i relation tillavtalad arbetstid är sjukfrånvaron 8,10 % och det ärförsumbart lägre än 2004 (8,12 %). Under 2004 varmotsvarande mätning 8,81 % för kommunerna i NorraBohuslän och i hela riket 9,06 %. En orsak till att viligger under genomsnittet kan vara den satsning påfriskvård som skett under de två senaste åren. Alla arbetsplatserhar friskvårdsinspiratörer, som tillsammansmed cheferna genomgått utbildning och tagit del avarbetsmiljöarbete samt rehabilitering och arbetsanpassning.olika föreläsningar under året. Friskvårdsinspiratörernasuppgift är att initiera och samordna friskvårdssatsningarinom enheten. En rad friskvårdsaktiviteter hargenomförts under året, och på sikt kan detta leda tillarbetsmiljölagstiftning, samverkan i arbetsmiljöfrågor, systematisktAlla förvaltningar har fler sjuktimmar 2005 än under 2004. Om man ser på antaletsjuktimmar i relation till avtalad arbetstid är sjukfrånvaron 8,10 % och det ärförsumbart lägre än 2004 (8,12 %). Under 2004 var motsvarande mätning 8,81 %för kommunerna i Norra Bohuslän och i hela riket 9,06 %. En orsak till att vi liggerunder genomsnittet kan vara den satsning på friskvård som skett under de tvåsenaste åren. Alla arbetsplatser har friskvårdsinspiratörer, som tillsammans medcheferna genomgått utbildning och tagit del av olika föreläsningar under året.Friskvårdsinspiratörernas uppgift är att initiera och samordna friskvårdssatsningarinom enheten. En rad friskvårdsaktiviteter har genomförts under året, och på siktkan detta leda till fortsatt minskande sjuktal.fortsatt minskande sjuktal. Inom omsorgsförvaltningen och ungdoms- och kulturförvaltningen har man underåret haft många långtidssjukskrivna och det är en förklaring till att antaletsjuktimmar ökar. Några långtidssjukskrivna har under 2005 fått varaktig ellertidsbegränsad sjukersättning, omplacering till ny tjänst, uppnått pensionsålder ellerbörjat studera. En rad åtgärder för att minska ohälsan har genomförts under året Påomsorgsförvaltningen har utbildningar, anpassning av arbetsplatser, inköp avInom omsorgsförvaltningen och ungdoms- och kulturförvaltningenhar man under året haft många långtidssjukskrivnaoch det är en förklaring till att antaletpersoner tillbaka till arbete.sjuktimmar ökar. Några långtidssjukskrivna har under2005 fått varaktig eller tidsbegränsad sjukersättning,omplacering till ny tjänst, uppnått pensionsålder ellerbörjat studera. En rad åtgärder för att minska ohälsanhar genomförts under året På omsorgsförvaltningenhar utbildningar, anpassning av arbetsplatser, inköpav tekniska hjälpmedel för tunga lyft, schema och organisationsåtgärderskett. När det gäller ungdoms- ochkulturförvaltningen har man arbetat med arbetsträningoch anpassning av arbetet så långt som det är möjligtför de långtidssjukskrivna. Även här har omplaceringarskett (nya arbetsuppgifter eller ny arbetsplats) för att fåpersoner tillbaka till arbete.tekniska hjälpmedel för tunga lyft, schema och organisationsåtgärder skett. När detgäller ungdoms- och kulturförvaltningen har man arbetat med arbetsträning ochanpassning av arbetet så långt som det är möjligt för de långtidssjukskrivna. Ävenhär har omplaceringar skett (nya arbetsuppgifter eller ny arbetsplats) för att fåUnder 2005 har alla förvaltningar arbetat med regler och rutiner kringarbetsmiljöfrågor. Ett viktigt instrument är föreskriften ”Systematisktarbetsmiljöarbete” som är en metod att göra riskanalys, åtgärda och upprättahandlingsplan. De allvarligaste riskerna i arbetet på kommunstyrelsen anses varaarbetsbelastning, stillasittande arbete, splittring, brist på kompetensutveckling (bristpå både pengar och tid), samt den fysiska arbetsmiljöns ergonomiska utformning.På omsorgsförvaltningen uppger man bl a arbetsbelastningen som en risk förohälsa. Arbetsbelastning, inflytande, arbetsorganisation och trivsel på arbetsplatsenvar prioriterade områden i ungdoms- och kulturförvaltningens riskbedömningar,Under 2005 har alla förvaltningar arbetat med regleroch rutiner kring arbetsmiljöfrågor. Ett viktigt instrumentär föreskriften ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”som är en metod att göra riskanalys, åtgärda och upprättahandlingsplan. De allvarligaste riskerna i arbetetpå kommunstyrelsen anses vara arbetsbelastning, stillasittandearbete, splittring, brist på kompetensutveckling(brist på både pengar och tid), samt den fysiskaarbetsmiljöns ergonomiska utformning. På omsorgsförvaltningenuppger man bl a arbetsbelastningen som enrisk för ohälsa. Arbetsbelastning, inflytande, arbetsorganisationoch trivsel på arbetsplatsen var prioriteradeområden i ungdoms- och kulturförvaltningens riskbedömningar,åtgärder och handlingsplaner. Utifrån dettahar man under året arbetat med kompetensutvecklingsplaner,tydlig arbetsfördelning, genomgång av belysning,möbler mm, samt olika friskvårdsaktiviteter.Genom att fånga upp tidiga signaler på ohälsa skapasmöjlighet att förhindra att sjukskrivningar blir långa. Under2005 har ett försök pågått på en skola där chefernatillsammans med Previa och personalutvecklare kartlagttidiga signaler på ohälsa. På så sätt har riktadeinsatser och förebyggande åtgärder kunnat sättas ini tidigare skede. Åtgärder kan vara friskvård, bedömningssamtalhos Previa eller studiecirkel ”Balans i livet”mm. Detta har gett positivt resultat och gynnar såvälpersonalen som arbetsgivaren. Under 2006 kommerfler enheter att arbeta med enligt samma modell.JämställdhetPå alla förvaltningar har man arbetat med jämnarekönsfördelning bland personalen. Vid de få rekryteringarsom gjorts under året har man strävat efter enutjämning.En annan fråga som man arbetat med är att beaktakvinnors och mäns behov av utveckling och delaktigheti det förebyggande arbetsmiljöarbetet. På kommunstyrelsenhar man arbetat med individuella kompetensplanerdär arbetsgivaren väger in verksamhetsmässigakrav på utveckling kopplat med individens egna önskemål.Samtliga arbetsplatser på kommunstyrelsen harunder året gjort en riskbedömning med åtgärder ochhandlingsplaner. Alla enheter på ungdoms- och kulturförvaltningenhar på sina APT arbetat med riskernawww.munkedal.se 49Årsredovisning2005

forts. Personalekonomisk redovisningkring arbetsbelastning, organisation och hur medarbetarnakan öka sitt inflytande och trivas bättre på sittarbete.Arbetstidsfrågor, såsom högre sysselsättningsgraderoch flexibla arbetstidsmodeller, är viktigt i jämställdhetsarbetetdå det underlättar att kombinera arbetslivmed familj och fritidssysselsättningar. Kommunstyrelsenhar prioriterat åtgärder för att anställda skallkunna förena förvärvsarbete med hemansvar genomatt medge distansarbete och ökat möjligheten till merflexibla arbetstider. Under 2005 har man tillsammansmed fackliga organisationer arbetat fram ett förslag påårsarbetstid som kommer att löpa som projekt under2006. Omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett flextidsavtalför Kommunals medlemmar. På en enhet harförvaltningen dessutom höjt sysselsättningsgradernapermanent vid en organisations- och schemaöversyn.I övrigt påtalar förvaltningen att den ekonomiska situationenoch chefernas arbetssituation gjort att man intekunnat prioritera att arbeta strategiskt med arbetstidsfrågorna.Ungdoms- och kulturförvaltningen har underåret ökat sina sysselsättningsgrader.Länsstyrelsen har tagit del av vår jämställdhetsplan ochanser att den kan sägas vara en bra början men interiktigt motsvarar vad man menar med en godkänd planenligt jämställdhetslagen. Under 2006 kommer kommunenatt ta fram en ny jämställdhetsplan i samverkanmed de fackliga organisationerna.9. Personalkostnader (tkr)2005 2004 2003Arvode till förtroendevalda 1 943 1 965 2 210Personalkostnad: varav 284 060 275 903 278 315Månadslön 158 384 152 489 146 369Timanställda 13 957 13 339 12 239Mertid/övertid 4 118 3 788 4 402Deltidsanställda brandmän 2 132 2 169 2 394Sjuklön 2 541 2 884 2 865Särskild sjukförsäkringsavgift(15%) 642 0 0Ob-tillägg 7 783 8 509 8 007Sociala avgifter enl. lag 72 805 71 099 82 139övrigt 21 698 21 626 19 900Kurs och konferens 2 653 1 847 3 05210. NyckeltalDen statistik och de bearbetningar som redovisas avser,om inget annat anges, det förhållande som gälldeper den 1 november 2005, enligt Kommunförbundetsrekommendationer. Materialet omfattar, om inte annatanges, tillsvidareanställda (fast anställda). I de fall jämförelsergörs mellan tillsvidare och visstidsanställda,avses alla visstidsanställda med månadslön (anställningpå minst tre månader och en tjänstgöringsgradom minst 40 %). Gruppen deltidsbrandmän är inte medi statistiken.A. Antal anställda tillsvidare2005 2004 2003 2002 2001Kvinnor 640 638 652 641 647Män* 125 113 124 118 174Summa 765 751 776 759 821* From 2002 redovisas ej deltidsbrandmännenB. Anställda per verksamhetsområde% % % % % %Anställn. kön för- äldre skol fritid teknik admform skola och pers ochoch funk kulturbarn hindK 13,2 39,1 15,2 0,8 9,3 6,0Tillsvidare M 0,7 1,7 6,4 0,8 4,6 2,1Visstidsanst. K 14,4 43,7 13,2 1,8 4,8 6,6Visstidsanst. M 0,6 1,8 6,6 0,0 3,6 2,4C. MedellönMedellön(samtl. anställda) Kvinnor Män Totalt2003 17 449 21 169 17 9442004 18 006 21 272 18 4662005 18 536 21 869 18 998Total personalkostnad 288 656 279 716 283 577Årsredovisning200550www.munkedal.se

forts. Personalekonomisk redovisningD. Arbetad tid och frånvaroTotalt KS UKN ON MBNArbetstidenl. avtal 1 554 668 122 832 774 145 628 134 29 499Övertid/mertid 28 832 1 856 5 705 20 878 392Semester/Ferie 161 279 12 809 94 285 51 302 2 883Sjukfrånvaro137 420 2 911 64 418 69 143 948Övrigledighet 128 020 7 629 64 193 54 580 1 618E. Hälsotal per åldersgruppFörvaltning Ålder Arbetstid Sjuk antal timenl. avtal av avtalad arb. tidKommun- < 29 år 7 311 192styrelsen 30-49 år 58 535 2 01050 år > 97 931 4 599Ungdoms- och < 29 år 78 636 3 382kulturnämnd 30-49 år 375 015 28 96450 år > 367 603 32 939Omsorgs- < 29 år 112 299 2 851nämnden 30-49 år 335 425 33 58050 år > 312 567 34 790Miljö- och < 29 år 2 648 72byggnämnd 30-49 år 20 928 55450 år > 11 587 338F. Hälsotal per könFörvaltning Kön Arb. tid Sjuk antal timenl. avtal av avtalad tidKommunstyrelsen Kvinnor 75 729 3 184Män 88 048 3 617Ungdoms- och Kvinnor 669 236 56 571kulturnämnd Män 152 017 8 714Omsorgsnämnd Kvinnor 716 955 68 667Män 43 336 2 554Miljö- och bygg- Kvinnor 14 715 569nämnd Män 20 448 395www.munkedal.se 51Årsredovisning2005

IT-bokslutIT-BOKSLUT 2005DatakommunikationSamtliga verksamheter har datakommunikation motForums dataservrar och mot omvärlden via Internet!IT-säkerhetInga alvarliga säkerhetsincidenter inträffade underåretKostnad i kr (2005)JämförtSammanställning IT Kommunen Totalt med 20041,1 Inventarier 1 209 834 175 104 1 384 938 -7%1,2 IT-relaterade förbrukningsmtrl 334 848 297 833 632 681 10%2 Program och verksamhetssystem 952 144 2 956 658 3 908 802 11%3 Support 1 318 559 300 017 1 618 576 14%4 Utveckling 1 054 820 461 273 1 516 093 17%5 Infrastruktur 989 451 0 989 451 9%6 Övrigt 405 948 0 405 948 14%Summa 6 265 604 4 190 885 10 456 489 10%Nyckeltal 2005 2004 FörändringAntal datorer i det administrativa nätverket 274 270 + 4 stAntal datorer i elevnätverket 238 218 + 20 stAntal elever med inloggningsrättighet 1551Antal anställda som når Intranätet och har e-postad. 97 % 98 % oförändratAntal användare/PC i det administrativa nätverket 3,3 3,3 oförändratAntal PC/IT-tekniker (administration och skola) 118 145 -27 stAntal elever/PC i årskurs 1 – 9 8,1 8,3 - 0,2 stAntal elev/PC i gymnasiet och på komvux 4,0 nytt talIT-kostnad/Total omslutning (bruttokostnader) 2,1 % 2,0 % + 0,1 %Kommunikationskostnad/Totala IT-kostnad 10 % 13 % - 3 %IT-kostnad/Antal nätansluten PC 20,5 tkr 18,2 tkr + 2,3 tkrIT-kostnad/Kommuninvånare 1,0 tkr 0,9 tkr + 0,1 tkrKommentarerAntal datorer till personal och elev ökade något underåret. Samtliga elever har eget konto i skoldatanätetdär de kan spara arbeten, använda utbildningsprogram,surfa på Internet och e-posta. Nästan samligaanställda har samma möjlighet, att så många har egeninloggning beror delvis på att tidrapportering och schemaläggningnumera görs direkt in i PA-systemet ochdelvis på att våra verksamhetssystem för vård- ochomsorg samt skola används av fler. Antalet personalsom delar på varje dator är dock högt, inom vård ochskola så kan det antal personal som delar en dator varaupp till 30 stycken!IT-kostnaderna totalt steg med 1 miljon kr (10%) jämförtmed 2004, denna ökning beror på en ny tjänst påIT-avdelningen, fler IT-konsulttimmar, ökade kostnaderför licenser och ett ökat deltagande på IT-relateradeÅrsredovisning200552www.munkedal.se

kostnaderna bokförs separat tas i bruk, detta har medfört att tidigare dolda IT-kostnader nublivit synliga.Trenden att hårda värden såsom teknik och infrastruktur blir billigare fortsätter!kurser och konferenser. Möjligheten att identifiera ITrelateradekostnader blir också allt bättre i och medatt nya redovisningsslag där IT-kostnaderna bokförsseparat tas i bruk, detta har medfört att tidigare doldaIT-kostnader nu blivit synliga.Trenden att hårda värden såsom teknik och infrastrukturblir billigareså kallad ip-telefoni.fortsätter!Viktiga händelser1. En PC-tekniker anställdes vid årets början.2. Totalt införande av konceptet Säker Arbetsplats,dvs. standardiserad datorarbetsplats som gör detmöjligt att installera, uppdatera och styra datorerpå distans.3. Bredband till kommuninvånare och företagare.Munkedals kommun deltog f ör fjärde året4. Nytt datanätverket till många av kommunensi den riksomfattande enk äten IT Kvalitet,fastigheter utanför totalt Forum, deltog som ca 70 nu kommuner. har mycketstörre kapacitet och Vårt är betyg säkrar. blevNätverket ganska likt 2004. kannumera också hantera Frågan telefoni, l öd: så kallad ip-telefoni.IT-kvalitet i v år organisationsammanfattas b äst med omd ömet...forts. IT-bokslutViktiga händelser1. En PC-tekniker anställdes vid årets början2. Totalt införande av konceptet Säker Arbetsplats, dvs. standardiserad datorarbetsplatssom gör det möjligt att installera, uppdatera och styra datorer på distans3. Bredband till kommuninvånare och företagare4. Nytt datanätverket till många av kommunens fastigheter utanför Forum, som nu harmycket större kapacitet och är säkrar. Nätverket kan numera också hantera telefoni,• Mycket d ålig kvalitet• Ganska d ålig kvalitetSammanfattande omdömenMunkedals kommun deltog för fjärde året i den riksomfattandeenkäten IT Kvalitet där totalt ca: 70 kommunerdeltog.Frågan löd: IT-kvalitet i vår organisation sammanfattasbäst med omdömet...• Mycket dålig kvalitet• Ganska dålig kvalitet• Godtagbar/acceptabel kvalitet• Ganska god kvalitet• Mycket god kvalitetSammanfattande omd öme• Godtagbar/acceptabel kvalitet• Ganska god kvalitet• Mycket god kvalitet100%90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%Munkedal 2005 Gruppen RiketMunkedal 2003 Munkedal 2004MycketdåligGanskadåligGod-tagbarGruppen i tabellen ovan är kommuner med upp till 20 000 inv.Riket är samtliga kommuner som deltog i enkäten.Gruppen i tabellen ovan är kommuner med upp till 20 000 inv.Riket är samtliga kommuner som deltog i enkäten.GanskagodMycketgod www.munkedal.se 53Årsredovisning2005

3 Redovisning från kommunens bolagÅrsredovisning200554www.munkedal.se

Koncernen Munkedals kommunKONCERNEN MUNKEDALS KOMMUNKommunala bolagFörutom kommunen omfatts koncernen av följande bolag:Munkedals Bostäder ABBolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun.Bolaget skall äga, förvalta och hyra ut bostäder ochfastigheter i Munkedals kommun.Dingle Industrilokaler ABBolaget ägs till 51 % av Munkedals kommun. Syftetmed bolagets verksamhet är att äga, förvalta och byggaindustrilokaler.RAMBO ABBolaget ägs till 20,6 % av Munkedals Kommun. Syftetmed bolagets verksamhet är att, omhänderta, transporteraoch/eller behandla avfall och driva annan därmedsammanhängande verksamhet.Munkedals kommunMunkedals bostäder AB(100%)Ordförande: Per-Arne Brink (s)VD: Lars JohanssonOmslutning: 28 mkrAntal anställda: 13Dingle Industrilokaler AB(51%)Ordförande: Per-Arne Brink (s)Omslutning: 2 mkrAntal anställda: 1RAMBO AB(20.6%)Ordförande: Stig NilssonOmslutning: 60 mkrAntal anställda: 16www.munkedal.se 55Årsredovisning2005

Munkedals bostäder ABMUNKEDALS BOSTÄDER ABOrdförande: Per-Arne BrinkVerkställande direktör: Lars JohanssonResultaträkning 2005 2004(belopp i mkr)Intäkter 27,5 27,6Kostnader -20,7 -20,0Avskrivningar -2,3 -2,3Jämförelsestörande poster 0,0 -2,8Rörelseresultat 4,5 2,4Finansiella poster -3,8 -4,4Uppskjuten skatt -0,5 -0,4Årets resultat 0,2 -1,6Balansräkning 2005 2004Anläggningstillgångar 125,3 121,0Omsättningstillgångar 5,6 9,8Summa tillgångar 130,9 130,8Eget kapital 14,1 14,0Långfristiga skulder 110,7 111,7Kortfristiga skulder 6,0 5,1Summa eget kapital och skulder 130,9 130,8SammanträdenStyrelsen har under året haft 12 protokollförda sammanträden.OrganisationsanslutningMunkedals Bostäder AB har under året varit ansluten till:• Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO• Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation,FASTIGO• Husbyggnadsvaror HBV Förening u.p.a.Allmänt om verksamhetenMunkedals bostäder AB, som äger bostadslägenheteroch lokaler till en sammanlagd debiterbar yta om 32658 m2, ägs till 100% av Munkedals kommun. Bolagethar enligt bolagsordningen som främsta uppgift attfrämja bostadsförsörjningen i kommunen.Förutom de egna fastigheterna i utför bolaget tillsynoch skötsel av ca 58.000 m2 lokaler och bostäder påuppdrag av Munkedals kommun. Bolaget säljer ocksåvärme till de kommunala fastigheterna som är anslutnatill bolagets panncentral på BrudåsområdetFastighetsförvaltningen bedrivs i huvudsak med egenpersonal.FastighetsförvaltningFörvärv & avyttringarUnder 2005 har inga förvärv eller avyttringar av fastigheterskett. Investeringar i energibesparande åtgärderhar gjorts med 6,5 mkr. På jonsängsområdet har 7värmepumpar för frånluftsåtervinning installerats vilketberäknas ge en årlig energibesparing på 1000 MWh.Förvaltade fastigheterAntal m 2Egna fastigheter:Bostäder 485 30 018Lokaler 35 2 640Garage 84 1 467Kommunala fastigheter:Skolfastigheter 15 24 742Vårdfastigheter 8 16 235Industrifastigheter 3 1 204Förvaltningsfastigheter 5 6 812Idrottsfastigheter 3 6 191Bostadsfastigheter 1 840Övr. fastigheter 4 2 011Bolaget och Munkedals kommun har den 1 juli 2005tecknat ett nytt förvaltningsavtal som löper till den 30september 2008.Årsredovisning200556www.munkedal.se

forts. Munkedals bostäder ABUnderhållUnder året har bolaget genomfört fastighetsunderhållför 2,6 mkr (2,5) vilket motsvarar 79,86 kr/m2 bostadsochlokalyta. Lägenhetsunderhållet ligger på en fortsattgod nivå och svarar för 57% av det totala underhållet.Underhållskostnaderna har fördelats enligt följande:TkrBostäder 1 482Lokaler 30Gemensamma utrymmen 239Markanläggningar 231Värmeanläggningar 51Ventilationsanläggningar 150El- och teleinstallationer 12Hissar 111Fasader och yttertak 205Vatten- och sanitetsanläggningar 8Övrigt 89MarknadTrots att bostadssökandet har varit relativt konstant underde senaste åren har den genomsnittliga vakansgradenför år 2005 ökat för andra året i rad till 4,2 % (3,3).Det är fortsatt svag efterfrågan på bostäder i Hedekassamt att ett ökande antal som tackar nej till lägenhetserbjudandesom påverkar vakansgraden.Årets hyresbortfall uppgår för bostadslägenheter till1,1 mkr (0,9) vilket motsvarar 4,9 % (4,2) av grundhyran.Det totala hyresbortfallet inklusive lokaler ochgarage uppgår till 1,2 mkr (1,0) vilket utgör 4,8 % (4,1)av grundhyran.Bolaget gör bedömningen att efterfrågan på bostadslägenheterkommer att ligga på nuvarande nivå ävenunder det kommande året.Förhandlingar avseende 2006 års hyror avslutades ijanuari 2006 och resultatet blev en höjning av bostadshyrornamed i genomsnitt 0,94 %. Under 2006 kommerdärmed nivån på den genomsnittliga hyran för bolagetsbostäder att vara 749,33 kr/m2.EkonomiFinansieringTack vare årets vinst ökar soliditeten marginellt till10,83 % (10,68).Bolagets låneskuld till kreditinstitut uppgår den 31 december2005 till 111,5 mkr. Under året har amorteringargjorts med 1,0 mkr. Av den totala låneskulden har106,8 mkr kommunal borgen som säkerhet. Planeradeinvesteringar innebär att bolaget kommer att öka sinupplåning under 2006.Efter omläggning av lån har de finansiella kostnadernahar fortsatt att sjunka och bolagets genomsnittligalåneränta uppgick den 31 december 2005 till 3,08 %(3,74).LikviditetLikviditeten har sjunkit på grund av bolagets egenfinansieradeinvesteringar och balanslikviditeten uppgickden 31 december 2005 till 94% (191). Avtalade outnyttjadekrediter uppgår till 5,0 mkr.ResultatÅrets vinst uppgår till 200 tkr (-1 562).Direktavkastningen, räknat som driftnettot i förhållandetill fastigheternas bokförda värde, är något lägre än föregåendeår och uppgår för 2005 till 5,8 % (6,7).HyresförhandlingarHyresförhandlingarna för Munkedals Bostäder AB avseendeår 2005 resulterade i en höjning av hyran påbostadslägenheter med i genomsnitt 2,0 % (2,98). Underår 2005 har därmed den genomsnittliga hyresnivåni bolaget uppgått till 742,63 kr/m2 (729,31).www.munkedal.se 57Årsredovisning2005

forts. Munkedals bostäder ABFemårsöversikt2001 2002 2003 2004 2005Fastighetsbestånd den 31/12Bostäder, antal 405 406 406 485 485Bostäder, m2 24 287 24 390 24 390 30 018 30 018Lokaler, antal 34 33 34 37 37Lokaler, m2 2 625 2 535 2 535 2 637 2 637Garageplatser, antal 85 85 84 83 83Bokfört värde fastigheter, kr/m2 3 709 3 759 3 701 3466 3 602FörvaltningGenomsnittshyra bostäder, kr/m2 696 715 737 729 743Genomsnitt vakanser, % av antal lgh 4,4 4,0 2,0 2,5 4,2Anställda, antal årsarbetare 8,22 8,22 8,32 12,77 12,6Driftnetto, kr/m2 281 243 269 231 208Underhållskostnader, kr/m2 40 105 60 78 80EkonomiSoliditet, % 4,82 10,32 11,00 10,68 10,8Balanslikviditet, % 212 134 162 191 94Direktavkastning, % 7,6 6,5 7,3 6,7 5,8Avkastning på tot. kapital, % 5,2 4,3 4,9 2,1 3,5Avkastning på eget kapital, % 2,4 -3,6 4,3 -11,8 1,4Låneskuld, kr/m2 3 734 3 661 3 600 3 424 3 410Genomsnittsränta, % 5,31 4,88 4,53 4,13 3,4Skuldränta brutto, kr/m2 211 191 174 139 122Räntebidrag, kr/m2 4 3 2 2 2Driftnetto: Bruttoresultat exklusive avskrivningar.Soliditet: Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.Balanslikviditet: Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder.Direktavkastning: Driftnetto i förhållande till fastigheternas bokförda värde.Avkastning på tot. kapital: Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutningen.Avkastning på eget kapital: Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.Genomsnittsränta: Räntekostnaden i förhållande till genomsnittlig lång- och kortfristig skuld.Årsredovisning200558www.munkedal.se

Dingle Industrilokaler ABRAMBO ABDINGLE INDUSTRILOKALER ABOrdförande: Per-Arne BrinkResultaträkning 2005 2004(belopp i tkr)Intäkter 2 334 2 673Kostnader - 202 -331Avskrivningar -1 336 -1 230Rörelseresultat 796 1 112Finansiella poster -995 -1 268Resultat före skatt -199 -156Skatt på årets resultat 0 0Årets resultat -199 -156Balansräkning 2005 2004(Belopp i mkr)Anläggningstillgångar 58,1 59,0Omsättningstillgångar 1,7 1,9Summa tillgångar 59,9 60,9Eget kapital 16,2 16,4Långfristiga skulder 36,1 37,0Kortfristiga skulder 7,6 7,5Summa eget kapital och skulder 59,9 60,9VerksamhetsberättelseDingle Industrilokaler AB bildades i september år 2000och har som uppgift att äga, förvalta och bygga industrilokaler.Bolaget ägs till 51 % av kommunen och till49 % av New Wave Group AB.RAMBO ABOrdförande: Stig NilssonVerkställande direktör: Roland FornumResultaträkning 2005 2004(belopp i tkr)Intäkter 60 164 55 363Kostnader -52 189 -48 422Avskrivningar -4 173 - 3 246Rörelseresultat 3 802 3 695Finansiella poster 322 296Bokslutsdispositioner 0 -959Resultat före skatt 4 124 3 032Skatt på årets resultat -924 -896Årets resultat 3 200 2 136Balansräkning 2005 2004(Belopp i mkr)Anläggningstillgångar 22,1 20,5Omsättningstillgångar 32,5 30,8Summa tillgångar 54,6 51,3Eget kapital 34,5 31,9Obeskattade reserver 4,8 4,5Långfristiga skulder 0 0Kortfristiga skulder 15,3 14,9Summa eget kapital och skulder 54,6 51,3VerksamhetsberättelseRAMBO AB bildades hösten 1981 som en följd av attLysekils och Sotenäs kommuner beslutat om samverkanrörande omhändertagande av avfall. Sedan januari2001 ingår också Tanums kommun i denna samverkanoch från 2004-01-13 även Munkedals kommun. Munkedalskommuns ägarandel uppgår till 20,6%.www.munkedal.se 59Årsredovisning2005

4 Ekonomisk redovisningÅrsredovisning200560www.munkedal.se

Finansiell analysFINANSIELL ANALYSDen finansiella analysen är en sammanfattning avkoncernen och kommunens finansiella ställning ochutveckling under perioden 2003-2005. Den bygger påen finansiell analysmodell som utgår ifrån perspektivenresultat – kapacitet och risk – kontroll.KommunenResultat - kapacitetKommunens resultat om 11,1 mkr innebär en resultatförbättringmed 6,2 mkr jämfört med 2004. Årets resultatmotsvarar 2,8 procent av skatter och statsbidrag.Resultatet har i genomsnitt varit 8,0 mkr och 2,0 procentav skatter och statsbidrag under perioden 2003-2005.Jämfört med budget redovisar kommunen ett överskottom 11,0 mkr då årets budget uppgick till 0,1 mkr.Överskottet jämfört med budget är främst hänförligt tillnämndernas verksamhet (6,7 mkr) och finansnettot(6,5 mkr). Finansnettots överskott beror på lägre investeringsnivåän planerat samt på lägre marknadsräntajämfört med budget.Under 2005 tog Munkedal kommuns löpande driftsverksamhetexklusive avskrivningar och finansnettoi anspråk 92 procent av skatteintäkter och generellastatsbidrag. Avskrivningarnas andel var 4,2 procentoch finansnettot tog i anspråk 1,3 procent. Tillsammanstog de löpande nettokostnaderna i anspråk 97 procentav skatteintäkter och statsbidrag. Det innebär att kommunenhar haft 3 procent lägre kostnader än intäkter.Nettoinvesteringarna uppgick under 2005 till 23,8 mkr.När den löpande verksamheten och räntekostnadernavar finansierade hade kommunen 28 mkr kvar av skatteintäkterna.Det innebar att samtliga årets nettoinvesteringarkunde finansieras med egna medel och att endel av de återstående skatteintäkterna kunde användasför att amortera den långfristiga låneskulden med9,3 mkr.Soliditeten uppgår år 2005 till 26,8 procent, vilket är enförbättring från föregående år med 2 procentenheter.Kommunens långfristiga skulder minskade med 6 mkrfrån 182 mkr till 174 mkr. Förklaringen till minskningenav låneskulden är att investeringstakten varit lägre änplanerat och att bytet av redovisningsprincip avseendeleasing i kommunen ökat de långfristiga skulderna med1,3 mkr.Kommunen i siffror 2003-2005mkr2003 2004 2005Bruttoomsättning 485 486 473Balansomslutning 360 375 379Investeringsvolym 15 15 24Primärkommunalskattesats (kr) 22:76 22:76 22:76Finansiella nyckeltal 2003-2005, kommunenResultat och kapacitet 2003 2004 2005Nettokostnadsandelinkl finansnetto, % 98 98 97Årets resultat (mkr) 8 5 11Årets resultat/skatt ochgen. statsbidrag, % 2,0 1,3 2,8Självfinansieringsgradav investeringarna, % 167 153 118Soliditet, % 27 25 27Risk och kontroll 2003 2004 2005Kassalikviditet, % 74 69 61Finansiella nettotillg. (mkr) -196 -181 177Borgensåtagande (mkr) 166 160 159Budgetavvikelse,resultat 2 (mkr) 7,4 4,8 11Balanskravet uppfyllt Ja Ja JaRisk - kontrollKommunens likviditet i form av kassalikviditet minskadeunder året från 69 procent till 61 procent. Minskningenberor på att kassa och bank har minskat då amorteringarav den långsiktiga skulden genomförts under året.Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms varatillfredsställande.Kommunens totala borgensåtagande uppgår till 159 mkr.www.munkedal.se61Årsredovisning2005

forts. Finansiell analysAv dessa är 107 mkr beviljade till de majoritetsägdakommunala bolagen. Risken för infriande av borgensåtagandebedöms som liten i Munkedals Bostäder ABoch i Dingle Industrilokaler AB. Den finansiella målsättningenhar fr.o.m. år 2000 överträffats varje enskilt år.Nämndernas budgetföljsamhet har överlag varit mycketgod den senaste treårsperioden.Sammanställd redovisning (Koncernen)Under 2004 förvärvade kommunen aktier i Rambo AB(ägarandel 20,6%) varför värden från Rambos resultatochbalansräkning samt finansieringsanalys numeraingår i 2004 och i 2005 års sammanställda redovisning(koncern). Detta bör beaktas när jämförelser bakåt i tidengörs.Sammanställd redovisning/Finansiella nyckeltal2003-2005Resultat och kapacitet 2003 2004 2005Årets resultat, mkr 8 7 10,6Soliditet, % 21 19 21Risk och kontroll 2003 2004 2005Balanslikviditet, % 78 78 67Koncernen Munkedals kommun omsatte under 2005ca 528 mkr. Årets resultat uppgick till 10,6 mkr varavMunkedals kommun stod för 9,9 mkr (11,1 mkr minusavskrivningen av goodwill 1,2 mkr i Rambo AB), MunkedalsBostäder AB 0,2 mkr, Dingle Industrilokaler AB–0,2 mkr och Rambo AB 0,6 mkr. Årets resultat motsvarar2 procent av koncernens bruttoomsättning.Koncernens resultat har förbättras från 7,3 mkr 2004 till10,6 mkr 2005. Koncernens genomsnittliga resultat detre senaste åren är 8,5 mkr.Soliditeten har ökat med 2 procentenheter från 19 procenttill 21 procent. Förklaringen till soliditetsökningenär positivt resultat.Sammanställd redovisning i siffror 2003-2005mkr2003 2004 2005Bruttoomsättning 508 515 528Balansomslutning 513 523 530Årets resultat för bolagen i koncernen 2002-2004mkr2003 2004 2005Munkedals kommun 8 5 11Munkedals Bostäder AB 1 -2 0Hedekasbyggen AB 0 * *Dingle Industrilokaler AB 0 0 0Rambo AB 0 0 3* Hedekasbyggen AB ingår från och med 2004 i Munkedals Bostäder ABÅrsredovisning200562www.munkedal.se

ResultaträkningRESULTATRÄKNING(Belopp i mkr) Koncernen Kommunen2005 2004 2005 2004Verksamhetens intäkter not [1] 136,8 132,8 104,0 101,7Verksamhetens kostnader not [2] -496,9 -480,2 -472,8 -458,9Avskrivningar not [3] -21,9 -25,1 -16,9 -17,5Verksamhetens nettokostnader -382,0 -372,5 -385,7 -374,7Skatteintäkter not [4] 307,6 292,6 307,6 292,6Generella statsbidrag ochutjämningsbidrag not [5] 102,4 96,4 102,4 96,4Avgifter utjämningssystemet not [5] -8,0 -8,0Finansiella intäkter not [6] 1,1 0,9 0,8 0,7Finansiella kostnader not [7] -10,5 -11,6 -6,0 -6,4Resultat före extraordinära poster 10,6 5,8 11,1 8,5Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0Extraordinära kostnader not [8] 0,0 0,0 0,0 -3,6Årets resultat not [9] 10,6 5,8 11,1 4,9www.munkedal.se63Årsredovisning2005

forts. ResultaträkningNOTFÖRTECKNING(Belopp i mkr)Resultaträkning Koncernen KommunenNot [1] Verksamhetens intäkter 2005 2004 2005 2004Försäljningsmedel 6,1 6,0 2,0 1,7Taxor och avgifter 42,8 42,8 42,8 42,8Hyror och arrenden 25,3 24,6 8,9 9,0Bidrag 37,2 33,5 37,2 33,5Försäljning verksamhetsentreprenader 23,4 24,4 11,0 13,0Försäljning anläggningstillgångar 0,6 1,3 0,6 1,3Övriga bidrag 1,4 0,4 1,4 0,4Summa verksamhetens intäkter 136,8 133,0 104,0 101,7Not [2] Verksamhetens kostnader 2005 2004 2005 2004Inköp förbrukningsinventarier -3,2 -2,8 -3,2 -2,8Bidrag och transfereringar -19,7 -19,4 -19,8 -19,4Entreprenader och köp av verksamhet -73,9 -74,3 -72,3 -68,7Konsulttjänster -3,2 -4,9 -3,2 -4,9Lön arbetad tid -202,6 -196,8 -194,2 -188,6Lön ej arbetad tid -15,2 -15,0 -15,2 -15,0Traktamenten och övrig löneersättning -1,9 -1,9 -1,9 -1,9Sociala avgifter enligt lag och avtal -80,0 -75,5 -79,6 -75,2Pensionskostnader -16,4 -13,6 -16,3 -13,3Personalsociala kostnader -3,6 -2,9 -3,6 -2,9Lokal- och markhyror -8,4 -8,6 -8,4 -8,6Hyra/Leasing anläggning * -4,0 -5,3 -4,0 -5,3Bränsle, energi och vatten -22,4 -22,6 -13,4 -14,0Förbrukningsmaterial och inventarier -17,9 -17,6 -17,9 -17,6Diverse främmande tjänster -9,0 -8,6 -8,7 -8,3Tele- och datakommunikation -2,6 -3,5 -2,4 -3,3Försäljning anläggningstillgångar -1,2 -1,2 0,0 -1,2Övriga kostnader -10,9 -8,4 -9,0 -7,9Summa verksamhetens kostnader -496,1 -482,9 -472,8 -458,9* varav 383 tkr i leasingkostnad för bilar leasade efter år 2003 i 2004 års redovisning.Framtida leasingkostnader för bilar leasade efter år 2003, 1068 tkr i 2004 års redovisning* Varav -482 tkr pga förändrad redovisningsprincip finansiell leasing i 2005 års redovisning.Årsredovisning200564www.munkedal.se

forts. ResultaträkningNot [3] Avskrivningar 2005 2004 2005 2004Planenliga avskrivningar 21,9 -20,0 -16,9 -16,4Avskrivningar utöver plan 0,0 -1,1 0,0 -1,1Summa avskrivningar 21,9 -21,1 -16,9 -17,5Not [4] Skatteintäkter 2005 2004 2005 2004Preliminär kommunalskatt 311,4 296,0 311,4 296,0Inkomstskatt ”200-kronan” 0,0 1,0 0,0 1,0Prognos slutavräkning 2005 -3,5 0,0 -3,5Slutavräkning 2004 -0,3 -3,1 -0,3 -3,1Slutavräkning 2003 0,0 -1,4 0,0 -1,4Summa skatteintäkter 307,6 292,6 307,6 292,6Not [5] Generella statsbidrag och utjämningsbidr. 2005 2004 2005 2004Generella statsbidrag 0,0 40,4 0,0 40,4Inkomstutjämning 90,1 51,1 90,1 51,1Strukturbidrag 5,8 0,0 5,8Kostnadsutjämning 3,0 5,6 3,0 5,6Utjämning LSS -5,7 -2,6 -5,7 -2,6Nivåjustering -2,3 -2,0 -2,3 -2,0Generellt sysselsättningsstöd 0,0 4,0 0,0 4,0Nyanställningstöd 0,0 -0,4 0,0 -0,4Införande bidrag 3,6 0,0 3,6Statsbidrag befolkningsminskning 0,0 0,2 0,0 0,2Summa generella statsbidrag och utjämningsbidr. 94,4 96,4 94,4 96,4Not [6] Finansiella intäkter 2005 2004 2005 2004Utdelning aktier & andelar 0,1Ränta på likvida medel 1,1 0,7 0,6 0,5Ränta utlånade medel 0,0 0,2 0,0 0,1Dröjsmålsräntor, inkassoavgifter 0,1 0,1Summa finansiella intäkter 1,1 0,9 0,8 0,7Not [7] Finansiella kostnader 2005 2004 2005 2004Räntor på anläggningslån -9,9 -11,0 -5,3 -5,8Ränta pension individuell del -0,3 -0,4 -0,3 -0,4Ränta löneskatt 0,0 0,0 0,0 0,0Övriga finansiella kostnader -0,3 -0,2 -0,3 -0,2Summa finansiella kostnader -10,5 -11,6 -6,0 -6,4Not [8] Extraordinära kostnader 2005 2004 2005 2004Aktieägartillskott Hedekasbyggen 0 0,0 0,0 -3,6Summa extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 -4Not [9] Årets resultat 2005 2004 2005 2004Årets resultat enligt resultaträkning 10,6 5,8 11,1 4,9Realisationsvinster 0,0 0,0 -0,6 -1,3Justerat resultat enligt balanskravet 10,6 5,8 10,5 3,6www.munkedal.se 65Årsredovisning2005

FinansieringsanalysFINANSIERINGSANALYS KOMMUNENIndirekt metod 31 dec 31 decBelopp i mkr 2005 2004Den löpande verksamhetenÅrets resultat 11,1 4,9Justering för av- och nedskrivningar 16,9 17,5Justering gjorda avsättn pensioner o övriga avsättn 4,7 6,4Justering för ianspråktagna avsättn pensioner o övriga 0,0 0,0Justering för uppskjuten skatt 0,0 0,0Justering för minoritetens andel resultat 0,0 0,0Justering för reavinster -0,6 -1,3Justering för reaförluster 0,0 0,0Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,3 -2,0Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 32,4 25,5Ökn(-)/minskn(+) förråd och varulager -0,2 0,0Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar -0,8 -16,1Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder -1,8 17,4Kassaflöde från den löpande verksamheten 29,7 26,8InvesteringsverksamhetenInvestering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0Investering i materiella anläggningstillgångar -25,7 -11,2Försäljning av materiella anläggningstillångar -2,1 -4,7Investering i finansiella anläggningstillgångar -2,3 -12,1Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0Kassaflöde från investeringsverksamheten -30,2 -28,0FinansieringsverksamhetenNyupptagna lån -8,1 -5,9Amortering av skuld 0,0 0,0Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0Kassaflöde från finansieringsverksamheten -8,1 -5,9Årets kassaflöde -8,6 -7,1Likvida medel vid årets början 30,8 37,9Likvida medel vid årets slut 22,2 30,8Årsredovisning200566www.munkedal.se

forts. FinansieringsanalysFINANSIERINGSANALYS KONCERNENIndirekt metod31-decBelopp i mkr 2005Den löpande verksamhetenÅrets resultat 10,6Justering för av- och nedskrivningar 21,9Justering gjorda avsättn pensioner o övriga avsättn 4,8Justering för ianspråktagna avsättn pensioner o övriga 0,0Justering för uppskjuten skatt 0,5Justering för minoritetens andel resultat 0,0Justering för reavinster 0,0Justering för reaförluster 0,0Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster - 0,8Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 37,1Ökn(-)/minskn(+) förråd och varulager 0,5Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar - 0,3Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder - 1,1Kassaflöde från den löpande verksamheten 36,3InvesteringsverksamhetenInvestering i immateriella anläggningstillgångar 1,2Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0Investering i materiella anläggningstillgångar - 35,4Försäljning av materiella anläggningstillångar - 2,1Investering i finansiella anläggningstillgångar - 2,3Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0Kassaflöde från investeringsverksamheten - 38,6FinansieringsverksamhetenNyupptagna lån - 9,5Amortering av skuld 0,0Ökning långfristiga fordringar 0,4Minskning av långfristiga fordringar 0,0Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 9,2Årets kassaflöde - 11,5Likvida medel vid årets början 41,9Likvida medel vid årets slut 30,4www.munkedal.se 67Årsredovisning2005

BalansräkningBALANSRÄKNING(Belopp i mkr)KoncernenKommunenTILLGÅNGAR 2005 2004 2005 2004AnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarGoodwill not [10] 3,6 4,7Materiella anläggningstillgångarMark,byggnader och tekniskaanläggningar not [11] 428,7 418,6 278,8 272,4Ersättningslånepost 0,4 0,4 0,0 0,0Maskiner och inventarier not [12] 23,8 20,8 21,5 19,0Finansiella anläggningstillgångar not [13] 12,0 9,9 28,8 26,5Summa anläggningstillgångar 468,5 454,2 329,1 317,9OmsättningstillgångarFörråd och lager not [14] 1,5 1,3 0,8 0,6Exploateringsfastigheter/mark not [15] 4,4 4,2 4,4 4,2Fordringar not [16] 26,2 21,8 22,3 21,6Kassa och bank not [17] 30,3 46,4 22,2 30,8Summa omsättningstillgångar 62,4 73,7 49,6 57,2SUMMA TILLGÅNGAR 530,9 527,9 378,7 375,1EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapitalEget kapital not [18] 111,6 103,4 101,5 92,9Summa eget kapital 111,6 103,4 101,5 92,9AvsättningarAvsättningar not [19] 22,5 17,7 22,2 17,4Summa avsättningar 22,5 17,7 22,2 17,4SkulderLångfristiga skulder not [20] 303,1 312,6 173,9 181,9Kortfristiga skulder not [21] 93,7 94,2 81,1 82,9Summa Skulder 396,8 406,8 255,0 264,8SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAROCH SKULDER 530,9 527,9 378,7 375,1ANSVARSFÖRBINDELSERPensionsförpliktelser som inte har upptagitsbland skulderna el avsättningarna not [22] 176,8 176,8 178,8 176,8Borgensåtaganden not [23] 159,2 159,7 159,3 159,7Ställda panter och övrigaansvarsförbindelser not [24] 46,4 46,4 0,0 0,0Årsredovisning200568www.munkedal.se

NotförteckningNOTER BALANSRÄKNING(Belopp i mkr) Koncernen KommunenNot [10] Goodwill 2005 2004 2005 2004Ingående värde 4,7 0,0 0,0 0,0Årets förvärv 0,0 5,9 0,0 0,0Årets avskrivning -1,2 -1,2 0,0 0,0Utgående bokfört värde 3,6 4,7 0,0 0,0Not [11] Mark, byggnader ochtekniska anläggningar 2005 2004 2005 2004Allmän MarkreservIngående bokfört värde 34,4 12,2 31,2 9,1Försäljning -0,2 -0,2 -0,2 -0,2Nyanskaffningar 0,3 0,5 0,3 0,5Nedskrivning* 0,0 -0,7 0,0 -0,7Justering Anläggningsreskontra** 0,0 22,5 0,0 22,5Utgående bokfört värde 34,5 34,3 31,4 31,2Mark under exploateringIngående bokfört värde 0,0 27,5 0,0 27,5Försäljning 0,0 -0,8 0,0 -0,8Nyanskaffningar 0,0 0,9 0,0 0,9Nedskrivning * 0,0 -0,3 0,0 -0,3Justering Anläggningsreskontra** 0,0 -22,5 0,0 -22,5Justering Anläggningsreskontra*** 0,0 -4,2 0,0 -4,2Justering Anläggningsreskontra**** 0,0 -0,6 0,0 -0,6Utgående bokfört värde 0,0 0,0 0,0 0,0VerksamhetsfastigheterIngående bokfört värde 170,3 173,2 170,2 173,2Nyanskaffningar 6,0 4,8 6,0 4,8Försäljning -0,7 0,0 -0,7Årets avskrivningar -7,9 -7,8 -7,9 -7,8Utgående bokfört värde 167,7 170,1 167,7 170,2Fastigheter för affärsverksamhetIngående bokfört värde 193,7 193,3 50,5 50,7Nyanskaffningar 10,5 9,5 3,7 6,4Försäljning 0,0 -3,5 0,0 -3,5Årets avskrivningar -6,4 -6,0 -3,2 -3,1Justering Anläggningsreskontra***** -2,4 0,0 -2,4Utgående bokfört värde 195,3 193,3 48,6 50,5* Nedskrivning av tillgångar ej kvar i kommunens ägo. 342 tkr avser expl.mark, 748 tkr markreserv.** Justering mellan exploateringsmark och markreserv.*** Byte av redovisningsprincip, exploateringsmark klassas som omsättningstillgång.**** Byte av redovisningsprincip, pågående exploateringsprojekt klassas som anläggningstillgång.***** Omklassificering av anläggningstillgångar.www.munkedal.se 69Årsredovisning2005

forts. NotförteckningKoncernenKommunen2005 2004 2005 2004Publika fastigheterIngående bokfört värde 16,5 15,8 16,6 15,8Nyanskaffningar 1,5 1,8 1,5 1,8Inv.bidrag 0,0 -0,4 0,0 -0,4Årets avskrivningar -0,6 -0,6 -0,6 -0,6Utgående bokfört värde 17,4 16,7 17,4 16,6Fastigheter för annan verksamhetIngående bokfört värde 3,4 3,6 3,4 3,5Försäljning -0,4 0,0 -0,4Årets avskrivningar -0,1 -0,1 -0,1 -0,1Justering Anläggningsreskontra***** 0,1 0,0 0,1Utgående bokfört värde 3,0 3,4 3,0 3,4Pågående projekt exploateringIngående bokfört värde 0,6 0,2 0,6 0,0Nyanskaffningar 7,9 0,6 7,9 0,6Justering Anläggningsreskontra***** 2,3 0,0 2,3Utgående bokfört värde 10,8 0,8 10,8 0,6Summa mark, byggn. o tekn. anläggningar 428,7 418,6 278,8 272,4Not [12] Maskiner och inventarier 2005 2004 2005 2004MaskinerIngående bokfört värde 2,5 1,3 2,5 1,2Nyanskaffningar 0,5 1,5 0,5 1,6Statsbidrag -0,7 -0,7Försäljningar 0,0 0,0Årets avskrivningar -0,4 -0,2 -0,4 -0,3Utgående bokfört värde 1,8 2,6 1,8 2,5InventarierIngående bokfört värde 16,2 15,7 14,4 14,6Nyanskaffningar 7,4 5,0 5,9 3,9Årets avskrivningar -4,7 -4,4 -3,8 -4,1Utgående bokfört värde 18,8 16,3 16,5 14,4FordonIngående bokfört värde 2,1 2,3 2,1 2,2Nyanskaffningar 0,2 0,3 0,2 0,3Årets avskrivningar egna bilar -0,4 -0,7 -0,4 -0,4Leasingbilar ****** 2,2 0,0 2,2Årets avskrivningar leasingbilar ****** -0,9 0,0 -0,9Utgående bokfört värde 3,2 1,9 3,2 2,1Summa maskiner och inventarier 23,8 20,8 21,5 19,0***** Omklassificering av anläggningstillgångar.****** Byte av redovisningsprincip finansiell leasing.Årsredovisning200570www.munkedal.se

forts. NotförteckningKoncernenKommunenNot [13] Finansiella anläggningstillgångar 2005 2004 2005 2004Anslagstäckta lånefordringar 2,5 0,5 2,5 0,5Uppskjuten skattefordran (Munkbo AB)AktierAktier Munkbo AB 0,0 0,0 1,8 1,8Aktier Hedekasbyggen AB 0,0 0,0 0,0 0,0Aktier Dingle Industrilokaler AB 0,0 0,0 8,6 8,6Aktier RAMBO AB 0,0 0,0 13,0 13,0Aktier Västtrafik AB 0,7 0,7 0,7 0,7Summa aktier 0,7 0,7 24,2 24,2AndelarKommuninvest 0,3 0,3 0,3 0,3Hyresrättsföreningen Sörbygården 0,1 0,1 0,1 0,1Summa andelar 0,4 0,4 0,4 0,4Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Munkedals kommuns totalaandelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgår 2005-12-31 till 363.736 kr.ÖvrigtBostadsrätter 0,1 0,1 0,1 0,1Fondinnehav direktpension YS 0,4 0,4 0,4 0,4Uppskjuten skattefordran 6,8 6,8 0,0 0,0Fond, Torsten Jansson 0,9 0,9 1,2 0,9Summa övrigt 8,4 8,2 1,6 1,4Summa finansiella anläggningstillgångar 12,0 10,6 28,79 26,5Not [14] Förråd och lager 2005 2004 2005 2004Förråd 0,7 0,1 0,0 0,0Olja i lager 0,8 1,2 0,8 0,6Summa förråd och lager 1,5 1,3 0,8 0,6Not [15] Exploateringsfastighet/Mark 2005 2004 2005 2004Ingående bokfört värde*** 4,2 4,2 4,2 4,2Nyanskaffning 0,1 0,1Försäljning 0,0Nedskrivning 0,0Summa exploateringsfastighet/mark 4,4 4,2 4,4 4,2*** Byte av redovisningsprincip, exploateringsmark klassas som omsättningstillgång.www.munkedal.se 71Årsredovisning2005

forts. NotförteckningKoncernenKommunenNot [16] Kortfristiga fordringar 2005 2004 2005 2004Kommunalskatt 0,0 0,0 0,0 0,0Statsbidrag 0,2 0,0 0,2Interrimsfordringar 13,2 12,5 8,7 12,5Osäkra kortfristiga fordringar 0,2 0,2 0,2 0,2Fakturafordringar 4,5 3,5 4,5 4,2Genomgångs- och avräkningskonton 0,1 0,1 0,7 -0,8Övrigt 8,0 5,5 8,0 5,3Summa kortfristiga fordringar 26,2 21,8 22,3 21,6Not [17] Kasssa och bank 2005 2004 2005 2004Kassa 0,0Postgiro 4,7 0,0 4,7 0,0Bank 25,6 46,4 17,5 30,8Summa kassa och bank 30,3 46,4 22,2 30,8Not [18] Eget kapital 2005 2004 2005 2004Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 103,4 103,4 92,9 96,0- direktbokning leasing avskrivn år 2003 och 2004 ****** -0,5 0,0 -0,5 0,0- återföring amortering leasing år 2003 och 2004 ****** 0,5 0,0 0,5- direktbokning sem.-, ob-, jourersättning m.m. dec. 2004 0,0 0,0 0,0 -2,4- direktbokning avsättning återställande Polisstationen ******* -2,5 -4,8 -2,5 -5,7Justerat ingående eget kapital 101,0 98,5 90,4 88,0Nyemission 0,0 2,7 0,0 0,0Aktieägartillskott 0,0 -3,6 0,0 0,0Årets resultat 10,6 5,8 11,1 4,9Utgående balans eget kapital 111,6 103,4 101,5 92,9- varav fonderade medel VA-kollektivet******** 0,4 0,7 0,4 0,7- varav fonderade medel renhållningskollektivet********* 0,6 -1,3 0,6 -1,3- varav fonderade medel nämnder 4,4 2,2 4,4 2,2Not [19] Avsättningar 2005 2004 2005 2004Obeskattad reserv 0,3 0,3 0,0 0,0Återställande av tipp Hästeskedsmossen 7,4 6,9 7,4 6,9Återställande av Polisstation 2,7 0,0 2,7Pensioner 9,7 8,5 9,7 8,5Löneskatt pensionsskuld 2,4 2,1 2,4 2,1Summa avsättningar 22,5 17,7 22,2 17,4****** Byte av redovisningsprincip finansiell leasing.******* Byte av redovisningsprincip för framtida åtagande.******** Ingående balans (0,7 mkr) har tillförts årets resultat (-0,3 mkr).********* Ingående balans (-1,3 mkr) har tillförts årets resultat (1,9 mkr).Årsredovisning200572www.munkedal.se

forts. NotförteckningKoncernenKommunenNot [20] Långfristiga skulder 2005 2004 2005 2004Ingående låneskuld 312,6 304,0 181,9 187,8Långfristig leasingskuld ****** 2,2 0,0 2,2Amortering leasingskuld ****** -0,9 -0,9Nyupplåning under året 0,0 14,9 0,0 0,0Årets amortering -10,8 -6,3 -9,3 -5,9Summa långfristiga skulder 303,1 312,6 173,9 181,9KreditgivareSE-Banken 0,0 0,0 0,0 0,0Kommuninvest 157,5 145,0 99,2 99,1Föreningssparbanken 68,2 93,2 27,0 57,3SBAB 8,2 23,8 8,2 15,5SE-bolån 0,6 0,6 0,0 0,0Spintab ********* 64,3 34,8 35,2 0,0Statshypotek 6,1 11,7 5,4 6,5Nordea 0,2 6,2 0,2 6,2Redovisning av finansiell leasing ****** 1,3 0,0 1,3Amorteringar Kortfristiga skulder -3,3 -2,7 -2,6 -2,8Summa kreditgivare 303,1 312,6 173,9 181,9Not [21] Kortfristiga skulder 2005 2004 2005 2004Kortfristiga skulder till kreditinstitut 0,7 0,2 0,0 0,0Leverantörsskuld 15,0 16,0 11,6 13,3Personalens skatter och avgifter 11,5 20,0 11,5 20,0- varav semesterlöneskuld 0,0 20,0 0,0 20,0Interrimsskulder 43,1 10,1 43,1 10,1- varav semesterlöneskuld(redovisades 2004 under personalens skatter och avgifter) 19,3 0,0 19,3Moms och punktskatter 0,1 10,8 0,1 10,8Amortering anläggningslån 2,6 2,8 2,6 2,8Övriga kortfristiga skulder 20,7 34,3 12,2 25,9- varav gåvor 2,6 1,4 2,6 1,4- varav genomgångs- och avräkningskonton 4,2 4,8 0,0 0,0- varav övriga kortfristiga skulder 2,6 17,0 2,6 17,0- varav kommunalskatteskuld 7,0 7,5 7,0 7,5Summa kortfristiga skulder 93,7 94,2 81,1 82,9Not [22] Pensionsförpliktelser 2005 2004 2005 2004Del av pensionsskuld som uppkommit före 1998Pensionsförmåner intjänade före 1998 143,9 142,3 143,9 142,3Löneskatt 34,9 34,5 34,9 34,5Summa pensionsförpliktelser 178,8 176,8 178,8 176,8****** Byte av redovisningsprincip finansiell leasing.********* Tidigare redovisat under Föreningssparbanken.www.munkedal.se 73Årsredovisning2005

forts. NotförteckningKoncernenKommunenNot [23] Borgensåtaganden 2005 2004 2005 2004Kommunägda företagMunkedals Bostäder AB 106,8 107,1 106,8 107,1Hedekasbyggen AB 0,0 0,0 0,0 0,0Dingle Industrilokaler AB 0,0 0,0 0,0 0,0Summa kommunägda företag 106,8 107,1 106,8 107,1Egna hem och småhusSBAB 2,3 2,9 2,3 2,9BKN 0,2 0,2 0,2 0,2Finans AB Marginalen 0,6 0,7 0,6 0,7Summa egna hem och småhus 3,1 3,8 3,1 3,1Äldrebyggnationer 48,5 47,9 48,5 47,9Föreningar i kommunen 0,8 0,9 0,8 0,9Summa Borgensåtaganden 159,2 159,7 159,3 159,1Munkedals kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i SverigesAB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld somkommunen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet uppgick detta belopp till 58 mkr.Not [24] Ställda panter och övriga ansvarsförbindelser 2005 2004 2005 2004Panter som ställts för egna skulder (Munkbo AB) 0,0 27,0 0,0 0,0Panter som ställts för egna skulder (Dingle Industrilokaler AB) 19,4 19,4 0,0 0,0Fastighetsinteckningar (Hedekasbyggen AB) 0,0 0,0 0,0 0,0Summa ställda panter och övriga ansvarsförbindelser 19,4 46,4 0,0 0,0Årsredovisning200574www.munkedal.se

DriftsredovisningDRIFTSREDOVISNING(Belopp i tkr) Redovisning BudgetKostnad Intäkt Netto Budget AvvikelseNämndKommunstyrelsenUtvecklingsavd -21 257 7 217 -14 041 16 140 2 099Administrativa avd -1 548 393 -1 155 1 333 177Personalavd -6 569 156 -6 413 6 433 20Ekonomiavd -4 867 568 -4 299 4 367 68IT-avd -8 533 3 297 -5 236 5 760 524Teknisk avd -55 210 41 650 -13 561 13 261 -300VA-kollektivet -16 567 16 235 -333 0 -333Renhållningskollektivet -9 538 11 453 1 915 0 1 915Summa kommunstyrelsen -124 089 80 967 -43 123 47 292 4 170Ungdoms- och kulturnämndenUtbildning -159 889 14 332 -145 557 145 939 382Barnomsorg -46 746 9 849 -36 896 37 019 123Fritid -3 095 766 -2 330 2 477 147Kultur -7 881 1 209 -6 672 6 636 -36Summa ungdoms- och kulturnämnden -217 611 26 156 -191 455 192 071 616OmsorgsnämndenAdministration -4 087 488 -3 599 6 191 2 592Individ- och familjeomsorg -16 321 1 086 -15 236 15 364 128LSS/Psykiatri -37 226 11 943 -25 283 24 576 -707Äldreomsorg -119 633 20 458 -99 175 98 270 -905Summa Omsorgsnämnden -177 267 33 975 -143 293 144 401 1 108Miljö- och byggnämndenAdm och nämnd -2 401 66 -2 335 2 365 31Miljö & hälsa -2 249 1 122 -1 127 1 268 141Räddning -9 026 845 -8 181 8 211 30Plan & bygg -880 610 -269 765 496Bilvårdsenheten -2 090 2 190 101 14 115Summa miljö- och byggnämnden -16 645 4 834 -11 811 12 624 813Övriga nämnderKommunfullmäktige -391 0 -391 446 55Valnämnd -7 0 -7 11 4Överförmyndarnämnd -513 0 -513 387 -126Revisionen -1 281 843 -439 525 86Summa övriga nämnder -2 192 843 -1 350 1 369 20Summa nämnder -537 805 146 774 -391 031 397 757 6 726www.munkedal.se 75Årsredovisning2005

forts. Driftsredovisning(Belopp i tkr) Redovisning BudgetKostnad Intäkt Netto Budget AvvikelseFinansiering -7 050 12 377 5 327 -6 477 -1 150Summa efter finansiering -544 855 159 151 -385 704 391 280 5 576Skatteintäkter och generella statsbidrag 0 402 038 402 038 -402 400 -362Finansnetto -5 987 788 -5 199 11 020 5 821Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0Summa efter skatter, statsbidragoch finansnetto -550 842 561 976 11 135 -100 11 035Kommentar driftsredovisningDriftredovisningen visar ett överskott om totalt 11,0 mkrjämfört med budget.(Belopp i mkr)Nämndernas verksamhet 6,7Skatter och statsbidrag -0,4Finansnettot 5,8Finansiering -1,1Underskottet beror på ett antal mindre avvikelser jämförtmed budget. Störst effekt har kostnaderna för kapitalkostnadernasom ger ett underskott beroende pålägre investeringsnivå än planerat.Balansering av underskottet sker genom överskott påfinansnettot.Nämndernas verksamhet 6,7Kommunstyrelsen 4,2Ungdoms- och kulturnämnden 0,6Omsorgsnämnden 1,1Miljö- och byggnämnden 0,8Övriga nämnder 0,0Skatter och statsbidrag -0,4Skatteintäkter 3,5Generellt statsbidrag -3,9Finansnettot 5,8Finansiella kostnader 5,5Finansiella intäkter 0,3Orsakerna till överskottet är en lägre investeringsnivåsom resulterat i en lägre långfristig låneskuld jämförtmed budget och lägre genomsnittsränta på de långfristigalånen.Finansiering -1,1Årsredovisning200576www.munkedal.se

InvesteringsredovisningINVESTERINGSREDOVISNING(Belopp i tkr)Resultat- Totalt Inv.-Årsbudget överföring anslag Utgift Förs. pris bidrag Netto AvvikelseKommunstyrelsenMarkreserv 2 500 0 2 500 -294 612 0 318 2 818Strategiska fastighetsförvärv 2 000 0 2 000 -196 -196 1 804Försäljning Suttene 1:1 0 558 558 558Försäljning del av Vässje 3:1 0 45 45 45Foss 10:1 0 9 9 9Detaljplaner 500 0 500 -98 -98 402Exploateringsmark 3 100 2 500 5 600 -6 390 327 0 -6 063 -463Rivning av Brudås 2-12 0 2 500 2 500 -62 -62 2 438Strategiska fastighetsförvärv 0 0 0 -79 -79 -79Försäljning Lycke N 2:11, 2:12, Expl Håbygård 0 0 0 0 46 0 46 46Expl Smedbergs ind Etapp 3 2 100 0 2 100 -6 215 -6 215 -4 115Tomter Myrbotten 0 0 0 -33 -33 -33Örekilsälven-Bruksvägen 1 000 0 1 000 281 281 1 281Pågående arbeten 24 500 25 951 50 451 -5 229 239 0 -4 990 45 461Ombyggnad Munkedals vårdcentral 2 000 16 719 18 719 -1 069 -1 069 17 650Ombyggnad Allégården 18 000 6 880 24 880 -1 955 -1 955 22 925Ombyggnad Brandstation pers utrymmen 0 1 500 1 500 -1 000 -1 000 500Ombyggnad (HM) Foss 12:18 0 0 0 239 239 239VA-ledning Saltkällan 2 000 2 000 -75 -75 1 925Stenpir 0 852 852 0 0 852Exploatering Västergård etapp 5 2 500 0 2 500 -1 130 -1 130 1 370Verksamhetsfastigheter 3 000 4 918 7 918 -3 002 750 0 -2 252 5 665Ombyggnad Forum 0 759 759 -756 -756 3Handikappanpassning skolor 200 1 856 2 056 -2 031 -2 031 25Konv. värme Fisket. & H-kas 0 919 919 -12 -12 907Åtgärder dagcentralen 0 218 218 -403 -403 -184Geot. förstärkning VC 2 500 0 2 500 588 588 3 088Kulturaktivitetshuset 0 365 365 0 0 365Skattemyndigheten 0 300 300 -18 -18 282Ombyggnad kommunala fastigheter 300 300 -300 -300 0Betongplatta ishall 0 0 0 -70 -70 -70Försäljning av gruppboende Bragevägen 0 0 0 -2 750 748 748Gårvik gula villan 500 500 0 0 500Fastigher för affärsverksamhet 2 100 4 061 6 161 -3 650 0 0 -3 650 2 510Va-sanering 1 300 221 1 521 -2 958 -2 958 -1 436Rundmatningsledning Munkedal 0 1 500 1 500 -219 -219 1 281Säkerställande av skyddsområde 300 339 639 -309 -309 331Ombyggnad Dingle ARV 0 1 000 1 000 -30 -30 970Ombyggnad Biosteg Munkedal ARV 0 1 000 1 000 -102 -102 898Upprustning VA byggnader 500 0 500 -33 -33 467www.munkedal.se 77Årsredovisning2005

forts. Investeringsredovisning(Belopp i tkr) Resultat- Totalt Inv.-Årsbudget överföring anslag Utgift Förs. pris bidrag Netto AvvikelsePublika fastigheter 1 000 1 446 2 446 -1 459 0 0 -1 459 987Beläggnings- och broarbeten 0 470 470 0 0 470Byte av armaturer gatubelysning 500 164 664 -730 -730 -66Beläggningsarbete 500 0 500 -500 -500 0Åtgärder Hedekas torg 0 169 169 0 0 169Utökning av skolbusslinje Hedekas 0 300 300 0 0 300Inköp av elskåp 0 71 71 0 0 71Trafiksäkerhetsh. åtgårder 0 272 272 -230 -230 43Fastigheter annan verksamhet 0 0 0 0 193 0 193 193Försäljning Suttene 1:1 0 0 0 0 193 193 193Maskiner 150 132 282 -283 0 523 240 522Byte fordon/redskap P&M 150 132 282 -283 0 0 -283 -1Galler 0 0 0 0 0 523 523 523Inventarier 4 550 1 497 6 047 -3 272 0 0 -3 272 2 776Utbyte PC/skrivare 825 0 825 -808 -808 17GIS 0 278 278 -263 -263 15Lekplatser P&M 0 432 432 -356 -356 77Övervaka mm dataservrar 0 175 175 -50 -50 125Avskrivn 5 år ex UPS 175 0 175 -125 -125 50Uppgradering IT-system ärende 250 0 250 0 250Uppgradering Växeln 150 0 150 0 150Alternativ uppvärmning fastighet 500 0 500 0 500Säkerhetshöjande åtgärder 1 000 495 1 495 -336 -336 1 159Maskinutbyte på Arv 1 500 0 1 500 -1 070 -1 070 430Uppbyggnad av datanät 150 0 150 -175 -175 -25Utökning av datorer 0 117 117 -89 -89 28Fordon 400 0 400 -205 0 0 -205 195Inköp Toyota 400 0 400 -205 0 0 -205 195Summa Kommunstyrelsen 41 300 40 504 81 804 -23 785 2 120 523 -21 141 60 663Årsredovisning200578www.munkedal.se

forts. Investeringsredovisning(Belopp i tkr) Resultat- Totalt Inv.-Årsbudget överföring anslag Utgift Förs. pris bidrag Netto AvvikelseOmsorgsnämndenArbetstekniska hjälpmedel 150,0 368,5 519 -245 -245 273Trygghetstelefoner 0,0 39,2 39 -47 -47 -8Takliftar 500,0 500,0 1 000 -683 0 1 000ÄO-gem data 0,0 80,0 80 0 0 80Möbler 100,0 333,0 433 -381 -69 364Sängar 380,0 212 592 -591 -591 1Övrigt 50,0 87,5 138 -34 -34 104Summa Omsorgsnämnden 1 180 1 620 2 800 -1 981 0 0 -986 1 814Ungdoms- och kulturnämndenInventarier 700 400 1 100 -660 -660 440Summa Ungdoms- och kulturnämnden 700 400 1 100 -660 0 0 -660 440Miljö- och byggnadsnämndenRäddningsutrustning 200 0 200 0 0 200Summa Miljö- och byggnadsnämnden 200 0 200 0 0 0 0 200Summa 43 380 42 524 85 904 -26 426 2 120 523 -22 788 63 116Kommentar investeringsredovisning(Belopp i mkr) Investeringsutg./inkomstFastighet för affärsverksamhet -3,7Verksamhetsfastighet -3,0Markreserv -0,3Exploateringsmark -6,4Pågående arbeten -5,2Publika fastigheter -1,4Maskiner -0,3Inventarier -5,9Fordon -0,2Summa utgifter -26,4InkomsterFörsäljning mark 0,6Försäljning exploateringsmark 0,3Försäljning pågående arbeten 0,2Försäljning verksamhetsfastigheter 0,8Försäljning fastighet annanverksamhet 0,2Investeringsbidrag 0,5Summa inkomster 2,6Summa nettoinvesteringar 22,8Årsbudget investeringar 85,9Summa budgetavvikelse 63,1De totala nettoinvesteringarna uppgick under året 22,8mkr, vilket är en väsentligt lägre nivå jämfört med budget.Av olika orsaker har många investeringsprojektblivit försenade. Om- och tillbyggnad av Munkedalsvårdcentral, som är budgeterad till 18 mkr, samt ombyggnadav Allégården, som är budgeterat till 25 mkrpågår.De större investeringsprojekten under året var:Bruttoutgift i mkr- Va-sanering 3,0- Exploatering 7,3- Ombyggnad 4,3- Handikappanpassning skolor 2,0- Beläggningsarbete 0,5- Byte gatubelysning 0,7- Maskinutbyte 1,1www.munkedal.se 79Årsredovisning2005

10 års översiktResultaträkning(mkr) 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005Verksamhetens intäkter 75 90 85 90 95 94 92 102 102 104Verksamhetens kostnader -347 -360 -370 -392 -396 -412 -425 -460 -459 -473Avskrivningar -9 -11 -12 -14 -15 -15 -15 -16 -18 -17Verksamhetens nettokostnader -281 -281 -297 -316 -317 -334 -348 -374 -375 -386Skatteintäkter 208 213 218 236 252 267 276 284 293 308Generella statsbidrag ochutjämningsbidrag 75 73 79 76 82 84 96 106 96 94Finansiella intäkter 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1Finansiella kostnader -10 -8 -8 -11 -14 -13 -12 -9 -6 -6Resultat före extraordinära poster -7 -2 -7 -14 5 6 14 8 9 11Extraordinära intäkter 0 0 0 29 0 0 0 0 0 0Extraordinära kostnader 0 0 0 -80 0 0 0 0 -4 0Årets resultat -7 -2 -7 -65 5 6 14 8 5 11Balansräkning(mkr)Anläggningstillgångar 269 271 298 322 328 318 314 312 318 329Omsättningstillgångar 45 44 40 40 54 65 83 48 57 50Summa 314 315 338 382 382 383 397 360 375 379Eget kapital 41 39 129 65 70 76 90 96 93 102Skulder 273 276 209 317 312 307 307 264 282 277Summa 214 315 338 382 382 383 397 360 375 379NyckeltalKostnader/intäkterNettokostnadsandel av skatteroch statsbidrag, % 99 99 102 104 98 98 96 98 98 97Långsiktig betalningsstyrkaSoliditet, % 13 12 38 17 18 20 23 27 25 27LåneskuldLångfristig låneskuld, mkr 127 112 138 223 219 232 225 188 182 174InvesteringsnivåNettoinvesteringar, mkr 18 9 39 11 13 7 11 15 15 23Kommunens skattesats 21:96 21:96 21:96 22:76 22:76 22:76 22:76 22:76 22:76 22:76Invånarantal 10 853 10 737 10 633 10 568 10 532 10 504 10 434 10 405 10 318 10 284Årsredovisning200580www.munkedal.se

Revisionsberättelsewww.munkedal.se 81Årsredovisning2005

Redovisningsmodell och redovisningsprinciperRedovisningsmodellDen kommunala redovisningslagen reglerar den externaredovisningen. Årsredovisningen skall enligt lagenredovisa resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys.För kommunens interna redovisningtillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligtlagen skall årsredovisningen även innehålla en s.k.sammanställd redovisning (koncernredovisning). Dennautgör en sammanställning av kommunens resultatochbalansräkningar för övriga juridiska personer i vilkakommunen har ett betydande inflytande.Kommunal redovisningslagKommunen skall enligt den kommunala redovisningslagenredovisa enligt god redovisningssed. Lagenreglerar vilka delar som skall ingå i årsredovisningen.Förvaltningsberättelsen skall ge en översikt över utvecklingen.Den skall även redogöra för de förhållandensom är viktiga för bedömningen av ekonomin. Härskall förhållanden som är kända fram till dess årsredovisningenupprättats redovisas.AB (51 %) samt RAMBO AB (20,6 %). Koncernredovisningenär upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionellkonsolidering. Det innebär att kommunensbokförda värden på aktier i dotterbolagen eliminerasmed dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället.Någon elimineringsdifferens vid elimineringstillfällethar inte uppstått.Vidare innebär proportionell konsolidering att endastden ägda andelen av dotterbolagens tillgångs- ochskuldposter respektive kostnads- och intäktsposter hartagits med i koncernredovisningen.Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats.Dotterbolagens obeskattade reserver betraktas i koncernbalansräkningensom eget kapital. I koncernresultaträkningenhar dotterbolagens bokslutsdispositioneråterförts.Kommunens redovisningsprinciper gäller vid upprättandeav koncernredovisningen.Tillämpning av redovisningsprinciperI 2005 års bokföring och bokslut har den kommunalaredovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tilllämpats.Avvikelser se nedan;• Redovisning av finansiell leasing följs enligt rekommendationenfrån och med år 2005. Justeringav 2004 års jämförelsesiffror i resultat- och balansräkning enligt rekommendation har inte följts vilketframgår av anteckningar i not.• Kommunen tillämpar redovisning av kommunalmarkexploatering undantaget pågående markexploatering.• Avseende anslutningsavgifter intäktförs fakturerade belopp omedelbart vilket innebär att periodiseringej görs.Sammanställd redovisning (koncernredovisning)Koncernen Munkedals kommun omfattar aktiebolag ivilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligtinflytande. I aktiebolag anses kommunen kunna utövaett bestämmande inflytande vid en röstandel av minst20 procent. I koncernredovisningen för 2004 ingårMunkedals Bostäder AB (100 %), Dingle IndustrilokalerÅrsredovisning200582www.munkedal.se

www.munkedal.se 83Årsredovisning2005

Munkedals kommun455 80 Munkedal | tel: 0524-180 00 | fax: 0524-181 10www.munkedal.seArkitektkopia april 2006