Dec 06.indd - Svenska Missionskyrkan

I MissionskyrkanF Ö R D I G S O M V I L L V E TA VA D S O M H Ä N D E R I S V E N S K A M I S S I O N S K Y R K A N O C H S M U • D E C E M B E R 2006Svenska Missionskyrkan s 2-4 Kyrkogemenskap; Mellansvenska distriktet s 5 Att vara 65+;Mälardalsdistriktet s 6 Liz – en frisk fläkt; Södra Götaland s 7 Bibeläventyret; Västra Götaland s 8Gemenskapsträffar; ÖrebroVärmlandDal s 9 Ugnar i Uganda; Östra Götaland s 10 Eftersmak;Övre Norrlands distrikt s 11 125 år i Harads; SMU s 12 RättvisemärktI M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6 1

SVENSKA MISSIONSKYRKANRedaktör: Anders Alzén, tel 08-674 07 37, e-post: anders.alzen@missionskyrkan.seExpedition: Tegnérgatan 8, 113 81 Stockholm. www.missionskyrkan.seAtt komma överensDagligen kommer vi överens mednågon annan om något mer eller mindreväsentligt. Det kan handla om överenskommelserav vitt skilda karaktärer. Ofta är detvardagliga saker. Andra gånger kan det varalånga processer av förhandlande innan mankommer fram till en överenskommelse.Vår kyrka har under lång tid samtalat medSvenska kyrkan om hur vi kan förhålla oss tillvarandra som trossamfund. Det har handlat omatt dela, lära känna och förstå. Samtalen har varitmånga och spännande.Nu är vi framme. Överenskommelsen är klar.Detta manifesteras i gemensamma gudstjänsterutöver vårt land. Nu öppnas det för nya möjligheteri våra olika lokala sammanhang. Överenskommelsenär på det sättet inte ett avslut utan enbörjan till något nytt.Låt mig dela ett par andra överenskommelser:• Vår kyrka har kommit överens med våra systerkyrkorvärlden över att en vecka i mars arrangeraen bön- och fastevecka samtidigt.• Katolska kyrkan och Missionskyrkan har levt iregelbundna samtal under många år. Där är vi nuframme vid att erkänna varandras dop. Även dettamanifesteras i en gudstjänst.Vi skulle kunna ta många exempel på godasamtal i svensk kristenhet idag. Varför är dessa såviktiga? Varför är det angeläget att komma överensom sådant som förenar? Det djupaste svaretfår bli att det är viktigt på grund av att vi därmedförsöker leva i Jesu Kristi vilja och efterföljd.En bok i min bokhylla har en spännande titel.Den heter: På spaning efter framtidenskyrka. En lärare på THS, Jonny Jonsson, tar ossmed i ett studium av Efesierbrevet. Där får viperspektiv på vad det är att vara kyrka.Jonny Jonsson skriver: ”Kyrkan är inte primärten social gemenskap som erbjuder ett religiöstalternativ i ett mångreligiöst samhälle. Denär en Guds skapelse, planerad före världensskapelse, gestaltad och placerad i Gudsskapelse som Kristi kropp.”I den förvissningen får vi dela tro och livi det som är våra sammanhang i vår vardag.I KristusGöran ZettergrenSektion 2 av Sändaren nr 23/2006 med information frånSvenska Missionskyrkan, SMU och dess distrikt.Ansvarig utgivare: Magnus Stenberg.Redaktör: Jan Hultman.Omslagsfoto: Boppe PerhamnAdress: Box 151 69, 104 65 Stockholm.Tel: 08-545 78 450. Fax: 08-673 65 57.E-post: sandaren@sandaren.comNästa nummer: Januari 2007.Tryck: V-TAB, Norrtälje 2006Miljöcertifierat enligt ISO 14001.Överenskommelsen mellan Svenska Missionskyrkanoch Svenska kyrkan inbjudertill lokal samverkan. Den nationella överenskommelsenundertecknas vid en ekumeniskhögtidsmässa i Uppsala domkyrkapå adventslördagen 2 december. Redan påsöndagen och in på det nya kyrkoåret följsfirandet upp både i stift/distrikt och i lokalaförsamlingars gudstjänster.Missionskyrkans kyrkokonferens och Svenska kyrkanskyrkomöte beslöt alltså med stor majoritetatt anta förslaget om ekumenisk överenskommelse.Beslut måste fattas i demokratiskt ordning, mentyngdpunkten ligger i gudstjänsten – förlåtelse, befrielsensord, gemenskap i nattvarden och kallelse tillvittnesbörd och tjänst i världen.Nu har församlingarna bollen. Först ut är desom sedan länge haft växande gemenskap. Exempelpå nära samarbete är församlingarna i Enebybergoch Vänga. Vanligare är att helt nya samtal börjar.Rapporter kommer om lokalt firande under adventstideneller i januari. Men den nationella överenskommelseninnebär att den också ska öppna för lokalaavtal. Kyrkokonferensen och kyrkomötet uppmanarförsamlingarna att samtala om och teckna avtal därförutsättningar finns. Bakgrundsdokumentet gerlokala exempel.På många håll finns det naturliga relationer medmöten mellan präster, pastorer och diakoner, ibland ien vidare gemenskap i ekumeniska råd. På andra hållär just denna gemenskap inte den naturligaste för detvå kyrkornas församlingar. Varje ort har sin historiaoch tradition av närhet och avstånd.Förhoppning om mötenDen nationella överenskommelsen innebär enförhoppning om möten mellan församlingar överhela landet. Redan remissarbetet de senaste sexåren har skapat nya och oväntade relationer. Iblandhar tidigare samtal fått nytt liv. På några orter harman inte tidigare suttit tillsammans för att ta upp detgemensamma ansvaret för evangelium på orten.Grundläggande i gemenskapen är ömsesidigtMissionskyrkansöverenskommelse med Svenskakyrkan öppnar för ett ökatsamarbete mellan lokalaförsamlingar, som i Velanda tillexempel. Per-Magnus Selinderfrån Missionskyrkan och biskopErik Aurelius från Svenskakyrkan fanns på plats närVelandas lokala samarbetsavtalmanifesterades i en gudstjänst.Öppning för lokalt samarbeteförtroende, tillit till varandra och viljan att gemensamtmöta människor med evangelium, oavsett hurdet uttrycks i gudstjänst och vardagsarbete. Godarelationer mellan präster och pastorer skapar enbra utgångspunkt. Men om samarbetet bara byggerpå detta inträffar det ibland att tidigare samarbeteupphör när någon eller några byter tjänst. Goda relationerutan avtal lever farligt. Men avtal utan godarelationer torkar ut.Ett viktigare skäl är att enheten och uppdraget ären del av församlingarnas liv, inte bara pastorns. Närförsamlingsstyrelse och kyrkoråd sätter sig ned ochfunderar över vad man kan göra tillsammans utmanardet den egna församlingens syn på uppgiftenbland människor som sällan eller aldrig har kontaktmed kyrkorna. Ett samarbetsavtal ska förankras imissionsförsamlingens verksamhetsplan vid årsmötetrespektive Svenska kyrkans församlingsinstruktion– då dras hela Guds folk in i ansvaret.Utgå från det enklasteExemplet från Enebyberg beskriver den högstanivån av samarbete, att dela kyrka och gudstjänstliv. IVänga berättar man om regelbunden gudstjänstsamverkanutifrån förslag 2 i överenskommelsen. Bådaexemplen bygger på mångåriga samtal och växandegemensamt ansvar. På de flesta håll bör man utgåfrån det enklaste. Exempel på enkelt avtal finns imaterialet – ömsesidigt erkännande och vilja att delagemensamt liv i gudstjänst och bön, i uppdrag ochtjänst. Sedan är vägen öppen att pröva olika vägarför samarbete.Detta kan byggas på med delad verksamhet ellerfördelning av ansvar. Man kan förbinda sig till samtalett par gånger om året för att utvärdera och utvecklasamarbetet. Ett enkelt avtal bör vara givet för deflesta församlingar.En viktig erfarenhet i all ekumenik är att intebörja med den högsta nivån. Det man siktar på skavara realistiskt och överkomligt. Därifrån kan mansedan vinna erfarenheter, växa i tillit till varandra ochsteg för steg utveckla gemenskapen.Per-Magnus SelinderSekreterare för teologi och ekumenik2 I M i s s i o n s k y r k a n -- d e c e m b e r 2 0 0 6

SVENSKA MISSIONSKYRKANUngdomspastor Eva Kolterjahn och prästen Fredrik Hesselgren arbetar båda i Kyrkan i Enebyberg.Bilden till höger: procession vid invigningen av den renoverade kyrksalen.(Foton: Christina Högberg)Kyrkan i Enebyberg– en träffpunkti samhället– Vi har inte haft några problem hittills.Stämningen är god och generös. Mendet är ju först när ”spaden sätts i jorden”som det hela blir mer tydligt och påtagligt.Det sätt vi löser de olika frågorna påkommer att visa hur det här håller. Det ärprecis som i ett äktenskap.Den 1 september gick det officiella startskottetför Kyrkan i Enebyberg – en förening som bildatsav Enebykyrkans församling och Svenska kyrkani Danderyd efter drygt tre års planeringsarbete.– Vi har inte bildat en gemensam församling,det vore som att bilda ett nytt samfund, utan enförening med bara två medlemmar. Vi har ettgemensamt grunddokument och stadgar ochmålet på sikt är en helt gemensam verksamhet,berättar Kalle Säther, pastor i Enebykyrkans församlingsom är en ekumenisk församling anslutentill Svenska Missionskyrkan.Föreningen Kyrkan i Enebyberg leds av ettrepresentantskap med 15 personer från varje församlingoch en styrelse som också har lika mångaledamöter från vardera församlingen.Gemensam verksamhet åpå sikt– Ambitionen på sikt är att all församlingarnasverksamhet ska ske inom ramen för Kyrkani Enebyberg, där gränserna mellan samfundeninte är synliga, men så är det ju inte riktigt ännu.Det vi gjort hittills är att utforma en ny form avgudstjänst, men förrrättningar av olika slag skerfortfarande efter respektive samfunds ordningMissionsföreståndare Göran Zettergren, biskop CarolineKrook och kyrkoherde Staffan Hellgren medverkade när dennyrenoverade kyrksalen i Enebykyrkan invigdes i oktober.och handbok, säger Kalle Säther. Vi har en prästknuten hit. Han kallar sig ”drällpräst” och vill gåomkring här och knyta kontakter och relationer.Samverkan med kommunenSamarbetet med Svenska kyrkan är inte detenda spännande samarbete som Enebykyrkan ärinblandad i. Sedan 30 år tillbaka äger och delarman fastighet med Danderyds kommun. Förutomkyrka och öppen förskola finns bibliotek,fritidsgård och seniorverksamhet i huset. Ochungefär samtidigt som samarbetet med Svenskakyrkan inleddes så blev församlingen kontaktadav kommunen som ville utveckla verksamheten.Resultatet har blivit Träffpunkt Enebyberg – enmötesplats för invånarna i området. Kommunenhar satsat tolv miljoner kronor och fastighetenrenoveras och byggs om just nu och kommer attvara helt klar i december.Kalle tycker inte att Kyrkan i Enebyberg harblivit ett begrepp för folk i området ännu. Samarbetetär för nytt än så länge.Skynda långsamt– Men jag märker att folk ramlar in och tar enfika i kafét som har blivit husets centralpunkt.– Vi som arbetar här är pragmatiker, och detinnebär att vi ser och tar vara på de möjlighetersom dyker upp. Vi är totalt ca 20 personer frånkyrkan och kommunen som arbetar i huset. Detinnebär en stor kontaktyta och det har redangett resultat i form av förfrågningar om olikaarrangemang. På FN-dagen hade vi till exempelen samling här.Kalle Säther vill egentligen inte säga såmycket om visioner och framtida arbete på dethär stadiet. Allting ligger bara i startgroparna.Men han betonar den goda stämningen, dengenerösa atmosfären och menar att det är förståndigtatt skynda lite långsamt.Jan HultmanI M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6 3

SVENSKA MISSIONSKYRKANAvtalet omkyrkogemenskapett lyft för”Kyrkan i Vänga”Missionsförsamlingenoch Svenska kyrkan iVänga har samarbetatunder en längre tid. Underlandsbygdsriksdagen iÅhaga, Borås i april 2006firade man mässa medbröd bakat av mjöl frånVänga kvarn och ekologisktvin. Nattvardskärlen komfrån missionskyrkan ochliturgiska kläder frånSvenska kyrkan.Officiant varPerarne Lindberg.– Jag tror att det här är väldigt välkommetför de flesta som jobbar i små sammanhangpå landsbygden. Det ger oss möjligheter ochskapar en kreativ situation Nu kan vi sättaen gemensam rubrik på allting vi gör.Det säger Perarne Lindberg, pastor i Vängdalamissionsförsamling utanför Borås. Första Adventmanifesterar missionsförsamlingen och Svenskakyrkan sitt samarbete som ”Kyrkan i Vänga” med engemensam gudstjänst som börjar i missionskyrkanoch fortsätter i Svenska kyrkan.I det lilla samhället Vänga, med 350 invånare,ungefär två mil utanför Borås, ligger Missionskyrkanoch Svenska kyrkan på var sin sida om landsvägen.Under en ganska lång tid har de två församlingarna,som är de enda på orten, samordnat verksamheten.Båda församlingarna har gudstjänst varannan söndag,och man har sett till så att dessa gudstjänsterinte har hamnat på samma söndag. Svenska kyrkanhar också gett missionsförsamlingen ett ekonomisktbidrag för att SMU bedrivit ungdomsverksamhet.Avtal om gudstjänstgemenskapMen i och med att Svenska Missionskyrkan ochSvenska kyrkan nu, efter 40 års samtal och diskussioner,har träffat en överenskommelse om kyrkogemenskapså har samarbetet i Vänga blivit merkonkret. Man har skrivit ett avtal mellan församlingarnautifrån förslag 2 i överenskommelsen mellansamfunden, det förslag som handlar om gudstjänstgemenskap.– Nu räknar vi varandras gudstjänster som våraegna, berättar Perarne Lindberg, som sedan attknappt år tillbaka har en fyrtioprocentig pastorstjänsti missionsförsamlingen. När överenskommelsen mellansamfunden var klar satte sig kyrkorådet och missionsförsamlingensstyrelse ner och funderade överhur man skulle gå till väga, och man fann varandraomgående.När ett förslag till samarbetsavtal var klart bjödförsamlingarna in bygdens folk till ett möte på neutralplats där man berättade om sina planer och omavtalet.– Det var ingen som hade några invändningar –tvärtom. Det verkade som om det kändes självklart.Det var snarare så att man tyckte det var obegripligtatt vi inte samverkat mer tidigare.Manifesteras Första AdventSamarbetsavtalet kommer att manifesteras FörstaAdvent med en gudstjänst som inleds i missionskyrkandär pastor och präst, som en liturgisk markeringatt man erkänner varandras ämbeten, sätter på varandrastola. Därefter går man över vägen till Svenskakyrkan och fortsätter gudstjänsten där innan manavslutar med kyrkkaffe i Församlingsgården.– Det här är väldigt välkommet för oss somjobbar i mindre sammanhang på landsbygden,säger Perarne Lindberg som också arbetar halvtid iImmanuelskyrkan i Halmstad. Vi stärker upp arbetetgemensamt. Svenska kyrkan här har varit församlingpå dispens inom Fristad pastorat eftersom man inteuppfyllt kyrkoordningens krav på gudstjänstfrekvens.Genom vårt samarbete kan man nu uppfylla det kravet.Präst och pastor kan också vikariera för varandraom så skulle behövas. Från och med nästa år blirkonfirmandarbetet gemensamt. Vi stöttar varandraoch båda parter vinner på det, och det blir en väldigtkreativ situation, säger Perarne Lindberg.Jan HultmanI FÖRBÖN3 decemberVallakyrkan, HandenUnder flera år har man i församlingenarbetat för kontakter med boende i området.Församlingen ber idag om Guds vägledninginför framtiden i ett av Storstockholms storabostadsområden. Vi ber om vishet och djärvhetför församlingen att fatta riktiga beslut.KinaGe Baijuan och Zhang Shuilian är två pastorersom deltog i evangelistkonferensen i Fiskebäcki våras. Vi ber för dessa två kvinnor och arbetetmed pastorsutbildning och församlingsarbete.10 decemberAlpha-kurserI många församlingar runt om i landet samlasmänniskor för undervisning och samtal omkristen tro. Vi ber för detta arbete och för demsom kommer till personlig tro.Covenant Church, USASysterkyrkan i USA har under senare år vuxitgenom ett förböns- och evangelisationsarbete.Det arbetet leds av Ed Delgado, som deltog ievangelistkonferensen i Fiskebäck i våras. Vi berför honom och för kyrkans arbete med månganya församlingar.17 decemberAndligt ledarskapDet är viktigt med andliga ledare som harförmåga och vishet att leda rätt. Vi ber idagför det andliga ledarskapet i er församling, attde lyssnar in och kan höra vad Anden säger tillförsamlingen.TjeckienUnder evangelistkonferensen i Fiskebäck i vårasdeltog Daniel Fajfr från Brödrakyrkan. Vi ber förhonom och kyrkans arbete i Tjeckien.24 decemberFred i världenAlla längtar efter att få leva i fred och trygghet,men tyvärr är det många i vår värld som leverunder helt andra omständigheter. Inför ett nyttår ropar vi till Gud om fred på vår jord och attvåld och terror inte ska få fortsätta att bredaut sig!Mission i andra länderAnnandag jul är sedan många år en viktig dagför vårt missionsarbete. Insamling till mission iandra länder har pågått under några veckor ochslutförs fram till trettondagen. Vi ber om glädjeoch offervillighet i stödet till våra systerkyrkorute i världen och att Evangeliet ska få bli tillvälsignelse för allt fler människor.31 decemberTacka Gud!Det gångna året har inneburit många viktigasatsningar i vår kyrka. Vi tackar Gud för storvälsignelse, glädje och inspiration att gå vidarein i ett nytt år.7 januari 2007Kyrka i VilshäradVisionen av en församling med Strandgårdskyrkansom bas växer sig starkare. En lokalarbetsgrupp arbetar med visionen och redanhar aktiviteter startats för att skapa kontaktermed människor i närområdet. Vi ber för dettaarbete och för dem som står i ledningen fördet.EcuadorSedan några månader arbetar pastor DavidLomas i församlingen i Montecristi, en platsdär många svenska missionsarbetare arbetat.Vi ber för församlingen och David och hanshustru Eva, med barnen Benjamin ochRebecka, och deras gemensamma missionsarbete.4 I M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6

Redaktör: Kaj Revahl, tel 026-18 46 54, e-post: mellansvenska.distriktet@missionskyrkan.seExpedition: Waldenströmsplan 1, Box 6092, 800 06 Gävle. www.msv.missionskyrkan.seMELLANSVENSKA DISTRIKTETHur är det att vara 65+?En novemberdag samlades en grupp pensioneradepastorer, diakoner och missionsarbetarei Gävle för att fundera över hurdet är att vara 65+. Inbjudare till samlingenvar medarbetarförbundet och distriktet.Tors-ten Orehag, själv pensionerad pastor,delade tankar om de utmaningar och möjlighetersom livet som pensionär innebär.Många av våra 65+ medarbetare gör fina insatsersom vakanspastorer, som tillfälliga predikanter ochi sina hemförsamlingar. Flera kunde vittna om välsignelseni att får vara med i detta. Samtalet handladeom att vara efterfrågad eller bortglömd, om attfå bidra med sina gåvor samt att hitta en god balansmellan engagemang och vila som tidigare anställdi församling.Det finns anledning att fundera över utmaningaroch möjligheter även för lekmännen iLedarguiden avslutadDen 10-11 november var det den sista kurshelgeni den första omgången av Ledarguideni Mellansvenska distriktet. Under trehelger har 11 ledare genomfört utbildningensom vänder sig till tonårs- och tonårsscoutledare.En av deltagarna på kursen var Mattias Björkeholmfrån Tierp. Vad har Ledarguiden gett dig somledare?– Jag har fått flera verktyg som jag kan användai ledarrollen. Vi har också fått en inblick i olikametoder. Det har inte varit så djupgående men vihar fått känna på många olika ämnen, sen har viju möjlighet att på egen hand fördjupa oss mer idet vi är särskilt intresserade av. Jag skulle gärnavilja lära mig ännu mer om olika ledarstilar ochgrupprocesser.– Något annat viktigt som jag fått genom kursenär att jag fått en större förståelse för hur tonåringartänker och vilket liv de lever. Det har verkligen ändratsig mycket sen jag själv var tonåring.Mattias berättar också att han har fått mångaaha-upplevelser genom att han fått möjlighet attWilme Eriksson, OlleAndersson, MatsDavidson och StureClaar deltog isamlingen för 65+.församlingen. Att som nybliven pensionär gådistriktets lekmannautbildning Kairos kan bli tillnya möjligheter i lärjungaskap och församlingsengagemangnu när det blir större möjlighet att styraöver sin tid? Kan vi utmana varandra att ta vara påden möjlighet som en ny livssituation ger? Vågar visom kyrka och församling ge djärvare utmaningaråt våra 65+ medlemmar?Vi har en lång tradition av ”ettåringar” i vårtungdomsarbete, alltså ungdomar som under ett årarbetar i församlingens barn och ungdomsarbete.Bör vi ha ett liknande 65+ arbete! Med personersom går in i frivilliguppgifter under någon/någramånader eller under en längre period. Vi harmånga nyblivna och personer som inom några årblir pensionärer i våra församlingar. Bland dessafinnas det säkert många som skulle kunna bli ”65+ettåringar”.MattiasBjörkeholmreflektera över mycket som han inte tänkt så mycketpå förut, t ex hur vi uppmuntrar tonåringarna tillvissa beteenden.– Det har varit mycket intressant att träffa andratonårsledare och dela varandras erfarenheter, det ärnog det som egentligen givit mest. Kursen kännsväldigt genomtänkt med ett väldigt bra uppläggoch arbetssätt.Nästa omgång av Ledarguiden i Mellansvenskadistriktet genomförs hösten 2007 och våren 2008.Alla som på något sätt är ledare för tonåringarrekommenderas att genomföra kursen. Mer informationkommer i vår.Jakob SandinMöten i dialogVi har sett betydelsen av de små gruppernaoch det livsnära goda samtalet. Idistriktet vill vi därför inspirera till attutveckla livsnära smågrupper i församlingoch SMU. Detta gäller såväl grupperi dialog med människor som inte ärså kyrkvana liksom grupper som ger enstruktur till församlingsgemenskapenDärför inbjuder vi till tre regionaladagar med följande innehåll:Drama – framfört av dramagrupp ivärdförsamlingen.Gästande talare – egen erfarenhet avförsamling i livsnära smågrupper ochförankring i kyrkans historia.Trubadur – gitarr, sång, tankar omlivet tillsammans.Berättelser – erfarenheter från församlingarsom är på gång.Modeller – vi klargör innehållet i:Alpha – Vuxendialog – Steg in i livet– Livsnära samtal – Frälsarkranscirklar– Den tvåvingade församlingen – Bibelstudiemodellerför gruppen – m m.Pröva på – att mötas utan att ha alltklart.Bönen – samtal med Gud, att bemed och för varandra.Tre platserHille lördag 10/2 i Björke missionskyrka.Gästande talare: GunnelNoreliusson, pastor i Mariefred ochriksevangelist i Missionskyrkan. Trubadur:Mats Johansson, musikhandledareoch pastor Sundsvall,Sundsvall lördag 24/2 i Betlehemskyrkan,Sundsvall. Gästande talare: LeifHolm, EFS-präst i Carlskyrkan, Umeå.Trubadur: Jarmo Nykeri, diakon i Härnösandsmissionsförsamling.Leksand lördag 17/3 i Leksands missionskyrka.Gästande talare: SörenJohansson, Bildakonsulent Mälardalen,Trubadur: Pär Abrahamsson, pastor iHille Missionsförsamling.Ta kyrkoherden i handNätverket för retreat och Pilgrimsvandringarhar förberett ett initiativsom nu kan verkställas i varje region iMellansvenska distriktet – att fira överenskommelsenom kyrkogemenskapmellan Missionskyrkan och Svenskakyrkan genom att gemensamt inbjudatill endagsretreat under våren.Brev är på väg ut till församlingarna.Men varför vänta? Ta kontakt medSvenska kyrkan på orten och resoneraom gemensamt initiativ, det behöver jukomma med i långtidsplaneringen.För att göra detta möjligt inbjudsledare för endagsretreaten från bådakyrkorna till ett retreat- och förberedelsedygnpå S:t Davidsgården i Rättvikmåndag 15-16 januari.Välkommen med frågor och anmälantill distriktsexpeditionen.I M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6 5

MALARDALSDISTRIKTET ÄRedaktör: Hans Murman, tel 016-14 20 91, e-post: hans.murman@missionskyrkan.seExp: Högbergsgatan 31A, 116 20 Stockholm, tel 08-641 65 98. www.md.missionskyrkan.seFira kyrkogemenskapen!Samtalen mellan Svenska Missionskyrkanoch Svenska kyrkan om ett ömsesidigterkännande har pågått i 40 år. Nuhar båda dessa kyrkor i sina respektivehögsta beslutande församlingar fattatbeslut om kyrkogemenskap. Det viktigai den närmaste framtiden när det gällerdenna kyrkogemenskap är givetvis vadsom händer lokalt. Men nu vill vi börjamed att fira!Lördagskvällen före första adventhålls stor högtidsgudstjänst i Uppsaladomkyrka kl 19.00. Sörmlandsregionen(Strängnäs stift) Örebro, söndagen den 7jan. Västmandsregionen (Västerås stift),meddelas senare, Gotlandsregionen(Visby Stift), 3 december och Stockholmsregionerna(Stockholms stift),Immanuelskyrkan den 21 januari.Visst blir det lite fel i språketibland, säger Anna Bohman(t v) om ungdomsledaren LizHultby i Västerledskyrkan,Enköping. Men det är någotvi inte tänker på längre.Sista chansen 1:Församlingsskolan 2007Nu börjar anmälningarna droppa in tillFörsamlingsskola 2007 som är en rejälsatsning på ”fortbildning i församlingsliv”.Åtta kurstillfällen på åtta platserinom distriktet med start i januari.Folder finns i din församling eller pådistriktets hemsida.Sista chansen 2:LedarguidenÅrets upplaga av Ledarguiden, utbildningenför ledare bland tonåringar,genomförs i sin helhet under vårterminen2007. Sista anmälningsdag tillkursen är 15 december. Den förening/församling som vill ha inspireradeledare i tonår, tonårsscout, konfirmationoch andra tonårsaktiviteter – tachansen att skicka några av ledarna.Berätta för dem att kursen finns, sättden bifogade foldern i deras händer.Anmäl dem!LuciasymposiumTemat för årets Luciasymposium den12 dec kl 9.30-15 vid UtbildningscentrumLidingö är Reagera och agera– vuxnas ansvar! Vi fokuserar särskiltpå vårt ansvar som vuxna och vadvi kan göra för att förebygga ochmotverka sexuella övergrepp motoch mellan barn och ungdomar.I år har vi har två särskilt inbjudna föreläsaremed stor kompetens på området:Anders Carlberg, vd för Fryshuset,Carl-Gustaf Wrangel, närpolischef påLidingö. Det blir även en miniteater.Arrangörer är SMU och SBUF,Studieförbundet Bilda, OperationKvinnofrid, Scouterna – uppdrag motövergrepp och UtbildningscentrumLidingö.Liz – en frisk fläkt frånEngland till EnköpingKommer du från ett annat land och vill läradig svenska och svensk ungdomskultur– bli ungdomsledare… Det är vad ”invandraren”Elizabeth Burrows gjort och lyckatsmed att på kort tid och bli mycket omtycktbland ungdomar och medlemmar i Tomasförsamlingeni Enköping. Hon kommer frånCheshire mellan Liverpool och Manchesteri England och har sedan en tid tjänsten somungdomsledare. Idag är hon så svensk atthon har namnet Liz Hultby, sedan hon giftesig med Simon för en tid sedan.Det började för några år sedan då Liz syster Steffykom till Sverige och Västerledskyrkan i Enköping.Systern Steffy är nämligen gift med tidigare församlingspastornMattias Neve.– I min församling finns det en ungdomsledare,Simon, honom skulle du gilla, berättade hon. Sårätt hon hade. Idag är de gifta och Liz har Simonsförra tjänst i församlingen.Hur är det då att möta en annan kultur och dessutomvara ledare för 30-40 tonåringar? Är det någonskillnad? Vi har tagit hjälp av Anna Bohman som ären församlingens ungdomar.– Vi tänker inte på att Liz har en annan bakgrund.Visst säger hon fel ibland – men vi är inte såangelägna att rätta till. De flesta idag är så hemmai engelska att vi förstår ju ändå vad hon menar. Detkan vara lite svårt ibland vid bibelstudier och liknande.Men jag tror mer att Liz känner att hon ärangelägen att göra rätt saker och anstränger sig attpassa in i det svenska, säger Anna.– Hon har visat oss svenskar mer öppenhet ochfrimodighet. Det är inte så farligt att gå fram ochtala med okända människor. Hon är en frisk fläkt.Vi behöver heller inte göra allt så perfekt, utan detgår att vara spontan och framträda i gudstjänstenäven om man är lite orepeterad.Fylld av ”fördomar” lyckas inte reportern fåfram något speciellt som markerar kulturskillnaderhos Anna och Liz.– Nej, jag har ju precis som många som flyttattill Sverige fått lära mig att ta av mig skorna närman är hemma hos någon, berättar Liz. Jag harockså lärt mig ord som ”lagom” och ”faktiskt”.Dessa används inte på samma sätt i engelskan.Annars har saker som allemansrätten och svenskarsbättre organisation och ordning fascinerat mig.– När jag kommer till England märker jag att jagförändrats. Mina vänner säger till och med att jagtalar annorlunda. En annan frågade om mitt uttalsom blivit konstigt – var det någon dialekt kanske?Liz kommer från en kristen familj och en församlingliknande Missionskyrkan. Hon hjälpte sinmamma med barn- och ungdomsarbete undernågra år. Hennes erfarenheter av arbetet bland ungdomarär ungefär som i Sverige.Tjänsten i Enköping går snart mot sitt slut. Lizplanerar att utbilda sig till logoped. Hon vill gärnaarbeta vidare inom en församling eller skola. Enkombination av teater, drama och logoped är någothon hoppas på.– Jag tror att om vi lär oss tala och uttrycka osskan vi också presentera Guds budskap så det nårfler. Jag kan även tänka mig att använda dockor,berättelser och musik som uttryckssätt, säger hon.Liz är också duktig att måla och har nyligen hjälpsin svärfar med ett skivomslag.Är det något av det svenska du skulle vilja införai England?– Jo, det är fikat. Detta med kaffe och bullar. Vihar inte denna umgängesform – även om mångasvenskar tror att Afternoon Tea är utbrett. Det ärmera en fördom om England, berättar hon.Hans Murman6 I M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6

Redaktör: Staffan Andersson, tel 0451-38 19 30, e-post: info@sg.missionskyrkan.seExpedition: Kristianstadsv. 2B, 281 33 Hässleholm. www.sg.missionskyrkan.seSODRA Ö GOTALAND ÖBibeläventyret ger stora möjligheter i skolanMia Berggren är vikarierande pastor i Växjömissionsförsamling, Bibeläventyrare ochtonårsmamma till tre döttrar. Hon bor iLammhult och har genomfört ca tio Bibeläventyri skolklasser, samt två Bibeläventyrsgudstjänster.Vad är din största glädje med Bibeläventyret?– Att på ett roligt och pedagogiskt sätt levandegörabibelns berättelser i skolans miljö där mångainte vet någonting om detta.Vad ser du för möjligheter i detta arbete?Bibeläventyret på medarbetardagHundraårsjubel i LundFör hundra år sedan upplöstes Jungfruföreningenoch en Ungdomsförening bildades– det vi idag känner som SMU i Lund.Detta firades ordentligt under helgen 21-22oktober.– I samhällsdebatten ifrågasätts möjligheten attta emot exempelvis ideella organisationer och i såfall kommer även kyrkorna att drabbas. Därför ärdet viktigt att göra detta nu, medan tid är.– Detta ger stora möjligheter just nu! En positivsida av detta är också att materialet är anpassat tillläroplanen och att både kristna, muslimer och judarkan ta till sig detta och tycker att det är intressant.Ser du någon fara i att jobba med bibeläventyret?– Ja, jag ser ibland församlingars tveksamhetinför bibeläventyret. Man ser inte möjligheternamed denna arbetsform. I församlingarna frågarDen 15 november varett tjugotal medarbetaresamlade i Centrumkyrkan,Bjuv för introduktion iBibeläventyret. Vi fickutbyta erfarenheter hur detkan användas av församlingaratt öka kunskapenom Bibeln i skolan, klass.4-5. Mia Bergström, Växjöföreläste och delade erfarenheterpå ett utmärkt sätt.Pastorn i Bjuv, ChristinaAndrén, stod för ett fintvärdskap. På bilden synsmedarbetare i aktion undervandringen genom Gamlatestamentet.Mia Berggren har genomfört ca tio Bibeläventyr i skolklasser,samt två bibeläventyrsgudstjänster.man ofta varför inte människor kommer till kyrkan.Genom detta arbete kan vi komma ut till skolmiljönoch träffa nya grupper av människor.För övrigt vikarierar du för en barnledig pastor. Vadär det roligaste med detta arbete?– Att få arbeta med och möta alla åldrar, frånde minsta till de äldsta. Det är roligt att vara pastor!Just nu jobbar vi flera stycken i ett team där vi kandela livets alla skeden och komplettera varandra.Jag har valt rätt!Text & foto: Staffan AnderssonLördagskvällen inleddes med Västerkyrkans konsertversionav rockmusikalen Godspell. Ömsomuppsluppna, ömsom gripande sånger varvadesmed dramatiseringar ur bland annat Bergspredikan.Åskådarna i den fullsatta kyrkan ville aldrig slutaapplådera.Drygt 150 gäster samlades sedan till en delikatfestmiddag, signerad Gösta-John Bredberg. Ätandetavbröts av allsång av forna tiders klämkäcka låtar,som ”Pojkar behövas med muskler av stål…” UnderÅrsmöteStyrelsen för Svenska Missionskyrkan/SMU i Södra Götalands distrikt kallaralla församlingar och SMU-föreningartill distriktets årsmöte.Lördagen den 14 april 2007 möts vipå Örestrand till årsmötesfest.Detaljerat program kommer senaremen i församlingars och föreningarsårsmöte är det viktigt att välja ombud.Välkomna till en vårdag, i fest ochglädje, vid norra inloppet till Öresund.David Rydell gestaltade Jesus i musikalen Godspell som framfördes under jubiléet i Västerkyrkan i Lund.hela måltiden rullade ett bildspel med drygt 200 bilderur föreningens historia. Det blev kära igenkännandenoch många skratt.En timme av vild dans och handklappningföljde. Tiomannabandet Hojfen Balagan, med deltagarefrån SMU i Lund, spelade svängig dansmusikfrån Balkan. Surrealistiskt, tyckte en flicka som sågsin far hoppa runt i centrum av de två stora dansringarsom bildades av SMUare i alla åldrar. De somännu orkade, fortsatte att dansa till sent på natten.Annonsera här!Kontaktadistriktsexpeditionen!Vill ni uppleva glädjen med en bekväm bussresa?Då är vi alternativet för er!042-833 53 www.alternativtrafik.seEn poäng i sammanhanget är att vi samtidigtkunde fira att det är 50 år sedan SMU bildades somriksorganisation. (Ett jubileum som tyvärr inte uppmärksammatstillräckligt. En effekt av samgåendetmed SBUF och MKU?)Söndag förmiddag hölls en högtidsgudstjänstmed invigning av nyingar och scouter. Så läggs enny generation SMUare till de tidigare.Text & foto:Rolf CasserlövResor för grupper och enskildaBegär prospekt!www.exodusresor.comTel 046-14 05 90I M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6 7

VÄSTRA VASTRA GÖTALAND GOTALANDRedaktör: Ulla Brattö. e-post: info@vg.missionskyrkan.se, tel 0322-67 22 90,Expedition: Kungsgatan 19, 441 30 Alingsås. www.vg.missionskyrkan.seGemenskapsträffar mitt i samhälletEtt gult spännande program för Gemenskapsträffarnai Vänersborg missionskyrkaunder hösten 2006 kom i min hand. Dettaär värt att undersökas, tänkte jag och fickett givande samtal med Lennart Jansson iVänersborg.Visst är det så i många församlingar att äldre-träffarnapå dagtid är en verksamhet som når långtutanför församlingens medlemmar. Ibland kan detvara församlingens mest utåtriktade arbete. Så ärdet i Vänersborg. Av deltagarna i Gemenskapsträffarnaär bara cirka 10% församlingsmedlemmar.Resten av besökarna är ”ännu inte församlingsmedlemmar”.En utmaning!Lennart Jansson är ordförande i styrelsen förmissionsförsamlingens äldreverksamhet och hanhar varit med många år. Först som församlingenspastor och nu som pensionär. Lennart berättar attnär han kom till församlingen som pastor 1987fanns en programverksamhet en gång i månaden.Senare startade ett Öppet Hus på förmiddagarockså en gång per månad . Men den gruppen önskadesig efter ett tag också program och nu finnsdet programverksamhet varannan gång kl.11 ochÄldresamlingarpå vårdcentrumViola Djerf är ordförande och primus motori den lilla missionsförsamlingen i Grästorp.För femton år sedan fick hon visionen attanordna samlingar för ortens äldre vidvårdcentrum. Församlingen hade bjudit intill samlingar i missionskyrkan men deltagarantaletblev inte som man hoppats.Gunnar Johansson hälsar välkommen till dagens samling medrubriken Faror i hemmet.varannan gång kl 15. Under hösten 2006 är det sjusamlingar inalles.Rubrikerna för höstens samlingar berättar omprogram med tydlig anknytning till stan där manbor och till äldre människors situation. Man harbesök av en audionom, en bilinspektör, en sjuksköterskasom talar om ”Faror i hemmet” och såen grötfest på slutet av terminen. Det finns en klarmedveten i styrelsen för verksamheten, den skarikta sig till alla äldre som bor i Vänersborg.Och det har man verkligen lyckats med. Lennartberättar att genomsnittet av antalet besökare under2005 var 114 personer och det verkar som om siffranblir högre för 2006.Sjuksköterskan Tommy Karlgren ger råd och tips om hur manförebygger olyckor och ger allmänna hälsoråd.En vanlig samlings upplägg är först en kortinledning, sedan kaffe och dagens program, till sisten andakt där seniorsångarna sjunger. Samlingarnasker i samarbete med RPG och StudieförbundetBilda.På våren gör man ofta en dagsutfärd med buss,man har besökt Kinnekulle och Dalslands kanal. Ivåras blev det ett besök i Göteborg med guidad turpå Operan. ”Jätteintressant”, säger Lennart.– Ensamheten i vår tid är stor, säger Lennarttill sist. Många kommer till våra träffar, trivs ochfår vänner. Det är ett viktigt mål för oss. Självklartinbjuder vi också till gudstjänsterna i församlingen.Ulla BrattöFörst förlades samlingar till fritiden vid vårdcentrummen efter en tid kom samlingarna att arrangerasi en stor samlingssal. Viola Djerf berättar attverksamheten drivs tillsammans med pingstförsamlingeni Grästorp. Visionen som Viola fick visade sigsnart slå rot och utvecklas. Idag är man ett åttiotalpensionärer på sammankomsterna och det somdrar mest är sång och musik. När de äldre får varamed och sjunga i gamla sånger fungerar det sombäst.Samlingarna i Grästorps vårdcentrum hålls tregånger per termin och Viola Djerf med team haringa tankar på att trappa ner. Verksamheten kännsmycket meningsfull, menar Viola ochglädjen är stor hos de arrangerande när deltagarantaletär så högt. Visst är det mycket att ordnamed inför varje samling men det är så roligt, sägerViola.Exemplet från Grästorp visar på att kyrkanmåste finnas där människorna är. Då händer något.Lars Widéll100-årsfirande i GöteneGötene missionsförsamling firade 100-årsjubileum den 22 oktober. Drygt 200 besökare fick församlingen denna högtidsdag. Per-Magnus Selinder predikade, Ola Bojestig ledde förbönen, Carin Åkesson ansvarade för det musikaliska. Firandet avlutades med mati Centrumhuset, Götene. (Foto: Leslie Ron)www.sker.seVi vill sköta dina lönerfrån 100 kr/lönebeskedäven bokföringsuppdragDIN BOK- Västsveriges missionsbokhandelV. Hamng. 21, Gbg, 031-13 63 50Parkg. 1, Gbg, 031-711 62 28Färgareg. 11 A, Alingsås, 0322-63 78 30www.fristadbygg.se8 I M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6

Redaktör: Roland Brage, tel 054-19 61 73, e-post: info@ovd.missionskyrkan.seExpedition: Bryggaregatan 11, 653 40 Karlstad. Tel. 054-19 61 70. www.ovd.missionskyrkan.seÖOREBROVARMLANDDALÄAtt vara på rätt plats vid rätt tillfälleAtt vara scoutledare kan få oanade konsekvenserför oss. Jag arbetade en period iMalmö. Under en av fikapauserna kom jagatt sitta tillsammans med en läkarstuderandevid Malmö nya högskola, personeni fråga var från Uganda. Samtalet kom attröra sig omkring skillnaderna i att leva,studera och arbeta i Uganda respektiveSverige.Den samlade bilden som jag fick från Data (studentenheter Data i förnamn) var att vi inte behövdeanstränga oss, det var ju bara att trycka på en knappså fixade det sig. I Datas hemby fanns det ingenting,där bar man vatten, ved m m. Radio och tv bara närnågon varit in till staden och och skaffat batterier.Jag replikerade med att det inte behövdes såmycket arbete och bärande för att laga mat ochhämta vatten m m. Vi gör det ute i skogen medscouterna utan tillgång till el eller andra kraftkällorän de naturen ger oss. Vi pumpar vatten medendast vinden eller det strömmande vattnet i en åsom drivkraft. Om man inte har rinnande vattenkan man nyttja kapillärkraften för att pumpa uppvatten, men det tar längre tid. Mat kan vi tillredamed solkraft, solugnar ger ca 120 grader C, ellermed spegelparaboler. Varmvatten får vi med solfångare,för att tvätta sig och diska. Kylning skaparvi med avdunstning ock kondensation, Kyleffektenhär är ca 8 grader under omgivningen. Elkraft kanvi producera med vindturbiner.Vid det här laget trodde Data att jag drev medhonom, och jag blev ombedd att ”bevisa” att detfungerade. Med hjälp av en kaffeservett ritade jagupp principen för en solugn och en solfångare samtidigtsom jag förklarade de ingående detaljernasfunktion för Data. När rasten var slut bad Data ommin e-postadress och mitt mobilnumer.Där trodde jag att det hela slutade och att jagaldrig mera skulle höra av Data. När det gått ca enmånad kom ett mail med frågor om konstruktionLedarguideni FellingsbroNu genomförs den första lokala Ledarguidskurseni distriktets regi. Platsen ärFellingsbro och är ett samarbete mellanförsamlingarna Fellingsbro och Frövi.Syftet är att arbeta samman ledargruppen, att få engemensam förhållningssätt till tonåringen, gruppenoch ledaren, att bygga vidare på. Att fundera mer påhur vi förmedlar vår tro och få mer inspiration tillde andakter vi ansvarar för i grupperna.I Fellingsbro finns en unik situation där mångaav de barn och ungdomar i verksamheten är av denkategorin som många kallar för ”Barn med speciellabehov.” Till denna lokala kurs av Ledarguiden hardet skräddarsytts ett ämne som heter: ”Att leva medbokstavsdiagnos”. Genom att bearbeta det ämnethoppas Fellingsbro på att framöver kunna mötadessa barn och ungdomar på bästa sätt.Varför en lokal kurs?Anledningen till att Ledarguidenkom att bli en lokal kurs i Fellingsbro är attden just här fyllde ett grundläggande behov samtatt det är enklare att flytta 1-2 personer som håller iProduktion av energispisar i Uganda.och materialval rörande solugnen. Data ringde uppmig i nästan samma stund med flera frågor. Somsvensk kan det lätt bli fel materialval vid konstruktioneri Uganda. Jag föreslog cellplast eller mineralullsom isolering, men i Uganda behöver man inteisolera sina bostäder, så vad i hela värden är mineralull?Nåväl, det blev någon form av palmfiber ochfårull som isolering.Solugnen blev ett statligt projekt. Det har tagitsfram modeller för olika maträtter och olika temperaturervid olika molntäthet. Jag har fått rapporterom framgångar och motgångar samt bilder. Ugnensprestanda har vid mätningar visat sig vara ca 270%bättre i Uganda än i Sverige. Nu har ugnen gått iproduktion och kommer att säljas till förmån förskogen, som då kan sparas från skövling. Nu arbetarman på solfångaren och slingpumpen.Vid datorn scoutledarenLasse DFikapaus under ledarkursen. (Foto: Lasse Dammström)kursen än att flytta alla deltagare som är från ett ochsamma geografiskt område.Efter att nu ha haft första kurshelgen medLedarguiden i Fellingsbro känns det otroligt positivtoch det ska bli mycket spännande att få följadeltagarna fortsättningsvis.Vad händer med Ledarguiden i distriktet framöver?– Jo, i januari -07 börjar distriktskursen Ledarguiden.(Det går bra att anmäla sig fram till den 15dec -06)Distriktskonsulent ochkursansvarig för LedarguidenAnja WändalEn turvecka i HövringenVälkommen med till en avkopplandevecka i de norska fjällen.Anpassade skidturer.Fantastiskt mat!Andakter.GemenskapResa i bil eller buss.18 –24 mars 2007Kostnad: 3.700:-. Tillägg för toalett ochdusch på rummet.Ledare: Eddy Alexanderssonoch Roland Brage.De glömda barnenoch alkoholpolicyDistriktet har på 20% av heltid projektanställtMarie Björklind, Hela Människan.Anställningen pågår fram till 30juni 2007. Föreningar och församlingarkan boka in Marie för ledarsamlingar,församlingsaftnar, frukostmöten ochkursdagar.För vår del kommer hon att medverkamed information om de glömdabarnen och hjälpa till i samtal omkringalkoholpolicy i förening och församling.Boka Marie direkt på marie.bjorklind@helamanniskan.se telefon 070-249 9668 eller via distriktsexpeditionen 054-1961 70.Ungdomens kvällM U L T I K U L T I3 februari 2007 kl.16.00 och framåt.Betlehemskyrkan, Karlstad.Inträde: 80:-Förköp biljett@kyrkanicentrum.seLäs mer på >>> www.karlstad.smu.seNy omgång Ledarguiden!Nu bjuder vi in till en ny omgång avLedarguiden. Är du en av dem vi sökertill utbildningen? Eller kanske kännerdu någon som är intresserad av/bordegå kursen? Ta denna möjlighet ochanmäl dig till Ledarguiden 2007.Inbjudningsfolder beräknas komma uttill ungdoms- resp. scoutansvarig i slutetav oktober-början av november. Datumför kursen är: 12-14 jan, 9-11 mars och23-25 mars. Om du har frågor om kurseneller vill veta mer: Ta kontakt medAnja Wändal på telefon 054-19 61 74eller via e-post:anja.wandal@missionskyrkan.seI M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6 9

OSTRA Ö GOTALAND ÖRedaktör: Boppe Perhamn, tel 0481-172 53, e-post: boppe.perhamn@swipnet.seExpedition: Fjällg. 16, 554 39 Jönköping, 036-16 50 35. www.og.missionskyrkan.seVi gläds med…• våra gårdar Strandgården och Klintagårdensom ser tillbaka på en inspirerandeoch givande sommar. Ävenekonomin är ett tacksägelseämne.• Många rapporter om att församlingarunder hösten haft glädjen att hälsa ettantal nya medlemmar välkomna.• Många nya och gamla anställdaungdomsledare som jobbar i våraförsamlingar/SMU. Omslut dem medstor omsorg och bjud dem gärna påmiddag!• Att det är fler och fler som vill varamed och arbeta och bedja för vårtgemensamma mål. ”Vi vill växa – djärvoch smittande kyrka” Boka böneveckav. 12. Se artikel här intill.• Dig och er församling/SMU. Vi villglädja oss tillsammans med er, så hör aver vilka glädjeämnen ni har!Vi vill glädjas och be tillsammans meder, så hör av er med de glädje- och böneämnenni har.Dags för nyårsläger!Hög tid att anmäla sig till nyårsläger,om du är sugen på gemenskap ochskidåkning. Åre förer som är 17 år ochäldre. Vemdalen förer som går på högstadietoch t o m 16 år.Båda lägren ärmellan 27 dec och 2jan 2007. Kolla hemsidanför mer info.En stor gåva och rik möjlighet är att vi människor fårkomma till Gud i bön – med allt. Bön gör skillnad, imitt eget liv, i andras och i vår värd. Att få anförtro sittliv, församlingens uppdrag och vår värld till Gud är en väldigförmån som för oss närmre Hans vilja och ger gudomlig beröring.Men att formas och vara med att forma genom bön kanibland kännas motigt och bönelivet upplevas torftigt. Orsakernatill att vi känner tillkortakommande kan vara många.Det vore skönt om alltfler av oss kunde få en förnyad glädjeoch vila i vårt böneliv.I Rom 8:26 –27 ges löftet att Anden ber för oss. Det finnsen ständigt pågående bön. Vi erbjuds att koppla på dennapågående bön. Bön är arbete säger vi och det är sant. Bönesättenär många och det är betydelsefullt med konkret ochstrategisk bön. Samtidigt är det angeläget att lämna prestationstänkandetoch det dåliga samvetet och överlåta sig ochbli en del i den flödande bönen som finns då Guds HeligeEftersmaken – en försmak av…Smaka&Se i Vrigstad var nionde gångensedan nystarten. Det 210 fasta deltagarnaoch de upp till 400 kvällsbesökarna fick ettmyller av aktiviteter att välja på mitt blandutmaningar i kallelsen att vara sig självaoch leva annorlunda i gemenskap medJesus Kristus.Här fanns tipsrunda, massage, sällskapsspel, pyssel,biljard, pingis, innebandy och möjlighet att prövaboxersize. Naturligtvis också konserter, dennagång med Mainstreet och vrigstadsbandet LordDominion.Världsberömde David Gunnarsson visade hurhan målar konst på våra hockeymålvaktsidolerBön som förnyarVi uppmanas alla att vara med och bedjaför vårt gemensamma arbete. ”Vi villväxa” Konstnär Bengt Wassby.Ande beder för oss.Många ser att det växer fram en förnyad tilltro till bön.Något av en bönerörelse är stillsamt på väg med förnyadebönesätt som förnyar bedjaren och sammanhangen.I vårt distrikt känner vi en angelägen glädje i att få lyftafram bön på nytt. Under vecka 12 blir det en bön- och fasteveckai Svenska Missionskyrkan. Den veckan vill vi göra tillen tydlig vecka för bön. Vi distriktsanställda kommer att resarunt på olika platser för att ordna bönesamlingar på såvälför- som eftermiddag som kvällstid. Kanske kan vi mötas idet sammanhanget. Ordna också i Er församling särskildbön vecka 12. Vi kommer att hjälpas åt för att forma bönsom förnyar.”Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skalldörren öppnas” Matt 7:7”Vi vill växa – djärv och smittande kyrka”och deras masker. Predikningar och bibelstudierav Karin Hjalmarson, Sävedalen, Jacob Hallström,Hönö och Johan Pernryd, Malmö och ett antalseminarier bidrog till mångfalden och helheten.Mitt i all denna mångfald var det också lovsångenmed Magnus Gustafsson, Jönköping och förbönensom bidrog till denna upplaga av Smaka&Se.Kön fram till andaktsplatsen var lång, där ljusbärarenfylldes med ljus som symbol för tack- ochförbönsämnen.Ett 25-tal förebedjare hade fullt jobb med samtaloch förbön. Eftersmaken från denna mötesplats kanbara vara en försmak på vad som väntar oss alla i enevighet tillsammans med Jesus Kristus.Text & foto: Boppe PerhamnLennart Johansson10 I M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6

Redaktör: Klas Johansson, tel 070-317 43 58, e-post: klas.johansson@missionskyrkan.seExpedition: Nygatan 67, 931 30 Skellefteå, 0910-77 90 68. info@on.missionskyrkan.seOVRE ÖVRE NORRLANDFlera av församlingsmedlemmarnahadeförberett firandetHär ses någramed ThorbjörnEnberg i mittenoch till högerIngemar Sehlbergmed gitarr.(Foto: IngerSvantesson)Harads missionsförsamling 125 årDet internationella och det ekumeniskainslaget var stort vid högtidsgudstjänstennär Harads missionsförsamling firade 125år.Agata från Polen, utbildad organist, skötte medden äran orgeln till psalmsång, preludium ochpostludium. Tekle från Eritrea gav en hälsning närdet var tid för hälsningstal. Han bad och läste förstpå sitt eget språk versar från missionsbefallningenoch därefter på svenska Jesusorden ”Jag är med eralla dagar”. Adelfie från Elfenbenskusten höjde sintydliga och starka stämma när det var tid tackbönoch förbön vid nattvardsfirandet. Även om hon badpå sitt eget språk så ”hörde” många av oss hur honnedbad Guds kraft och välsignelse över församlingenoch dess framtid.Kyrkoherden i Svenska kyrkan och representanterfrån övriga församlingar i Harads och dessnärhet, samt från distrikt och samfund, deltog igudstjänst och nattvardsfirande, tillsammans medförsamlingens medlemmar, och gav hälsningar ochvälgångsönskningar.Fest firades i dagarna två och speciell talare varbygdens son Staffan Andersson, Umeå.I lördagens festkväll deltog församlingen ochinbjudna gäster. Thorbjörn Enberg och Seved Lund-Amerikansk same besökte KirunaI oktober kom en mycket speciell samiskgäst till vårt distrikt, nämligen Eric Seaberg,som är same men bor i USA.Erics släkt härstammar från Malmberget. Runt 1914flyttade de till USA. Idag bor det över 35000 samer iUSA och Canada, och det finns sameföreningar ochtvå samiskspråkiga tidningar i USA. Eric arbetar fören kristen studentorganisation där borta, och hanär mycket engagerad i urbefolkningsfrågor i relationtill kyrkorna.Han hade besökt Kiruna en gång tidigare: i sambandmed urbefolkningskonferensen 2005. Men nupredikade han i en samisk gudstjänst i Kiruna missionsförsamling.Och så fick han också se den platshan kommer ifrån: Malmberget.Tekle från Eritrea gav hälsning genom att läsa missionsbefallningen.ström visade film och bilder från olika tidsepoker iförsamlingens historia och flera av medlemmarnakommenterade och berättade. Intressant var att seen film med en av ledarna och initiativtagarna tillatt församlingen bildades 1891. Filmen var tagennär mannen var 90 år. En musikgrupp underhölloch festmåltid intogs.Inger SvantessonEric Seaberg, same från USA, gästade Kiruna missionsförsamlingi oktober. Här tillsammans med samepastor GerardWillemsen.EkumenisköverenskommelseDen särskilda ekumeniska överenskommelsenmellan Svenska Missionskyrkanoch Svenska kyrkan är nu godkänd avsåväl Kyrkokonferensen som Kyrkomöte. Ijanuari planeras en gemensam ekumeniskgudstjänst i Umeå för att manifestera detta.Vi ser gärna att det sker fler liknande ekumeniskagudstjänster lokalt i distriktet.Heliga mötenHelgen den 27-28 januari inbjuder distriktetoch Hedlundakyrkan tillsammans medUtbildningscentrum Lidingö till en Gudstjänsthelg.Se vidare folder och affisch i dinförsamling.Läs mer på >>> www.on.missionskyrkan.seLavinfaraÅrets nyårsläger i Hemavan har namnet”Lavinfara”! Bed för vårt läger att ungdomarnafår möjlighet att möta Jesus till trooch förnyelse.Läs mer på >>> www.on.missionskyrkan.seFjällkonfaÄven sommaren 2007 blir det Fjällkonfalägeri Hemavan. Det finns fortfarande platserkvar så går du i åttan och ännu inte haranmält dig till någon konfirmationsläsningär du välkommen med.Läs mer på >>> smu.fjallgard.nuSamer i Lisu-landI början av november besökte tre ungasamer från Sverige Kunming i Kina, ochäven Nujiangområdet, där Lisufolket bor.Tillsammans med de lisu som ifjol besökteKiruna har de tagit fram en utställning idet kristna kulturcentret TC/G Nordica iKunming, med namnet: ”From the Polarto the Valley” (Från Arktis till dalgången).Där fick kineserna bekanta sig med en av deegna urbefolkningskulturer, Lisu, samt medsamekulturen.Det här besöket avslutar det Lisu-Samiutbytesprojekt som Sändaren tidigare skrivitom, men förhoppningen är att kontakternamed Lisukyrkorna i Kina ska kunna fortsätta.Så vill vi önskaalla en härligadventstid ochGod Jul ochGott Nytt År!I M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6 11

SMU - SVENSKA MISSIONSKYRKANS UNGDOMRedaktör: Karin Ahlgren, tel 08-545 915 39, e-post: karin.ahlgren@smu.seExpedition: Tegnérgatan 8, 113 81 Stockholm. www.smu.seVadhäller dui din kopp?GöranI vår värld lever en stor del av världensbefolkning i fattigdom. De som bor i fattigaländer kan aldrig tävla på samma villkormot oss rika, eftersom det är de rikasom bestämmer reglerna. Ofta missgynnasfattiga producenter, handeln skulle kunnavara ett redskap för utveckling. Att handlaRättvisemärkt är ett sätt att göra världenlite rättvisare.Du är ambassadör för Rättvisemärkt, vad innebär det?– Man blir ambassadör genom att gå en utbildningsom Rättvisemärkt anordnar, sen får mansjälv välja vad man gör med sin nya kunskap. Jagtycker att det är apkul och viktigt med rättvisefrågor!Ibland pratar jag om Rättvisemärkt på skolor,försöker tjata in schyssta bananer i en butik ellerlobbar för Rättvisemärkt kaffe på kyrkfikat. Mankan göra nästan vad som helst och hur mycket ellerlite som helst.Varför ska fler bli ambassadörer?– För att rädda världen! När man blir ambassadörlär man sig mer om hur det ser ut i världenoch vad man genom rättvis handel kan göra åtsituationen. Det är klart världsförbättrande om flerblir ambassadörer för Rättvisemärkt, särskilt viktigtFakta om RättvisemärktVad? En oberoende produktmärkning som bidrartill att odlare och anställd arbetskraft i utvecklingsländerfår bättre betalt för sitt arbete, tryggarearbetsförhållanden och möjlighet till demokratiskutveckling.Produkter? Kaffe, te, drickchoklad,juice, vin, kakao, choklad, apelsiner,bananer, ris, honung, snacks, bomulloch fotbollar.Bondesson dricker Rättvisemärkt kaffe. (Foto: Fredrik Nytomt)Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkningsom försäkrar att arbetare får skäligt betalt, attarbetarna får organisera sig fackligt, att diskrimineringpå grund av kön, hudfärg och tro inte fårförekomma och att barnarbete motarbetas.SMU:s riksmöte 2006 antog en policy angåendeRättvisemärkt. SMU vill inspirera till engagemang isamhället samt att man ska vara med och ta ansvarför människors villkor lokalt och globalt. Policyntar upp så väl SMU-ledarens och SMU-föreningensroll samt hur man ska arbeta kring SMU arrangemang.I policyn står det att SMU-ledaren uppmanasatt noga tänka igenom sin roll som förebildoch ha en genomreflekterad syn på konsumtion ochuppmanas att samtala med ungdomar om globalutveckling och mänskliga rättigheter. Det står ävenatt samtliga arrangemang i SMU:s regi bör användavaror certifierade av Rättvisemärkt, att SMU skaverka för att Missionskyrkan använder Rättvisemärkt-varoroch att SMU är en organisation somvill ta sitt ansvar som Kristi efterföljare och förbättralevnadsvillkoren för några av de fattigaste i världen.Läs hela policyn på www.smu.se/policyVad häller du upp i din kopp? Många SMU-föreningaroch församlingar dricker Rättvisemärkt kaffeoch te, även rikskanslierna gör det. Men det är flerän bara kyrkorna som gör det: hotellkedjan Scandicoch Hilton har blivit de första storföretag som tagitställning och serverar nu bara Rättvisemärkt kaffe.Det serveras 9 miljoner koppar kaffe årligen hosScandic, dessa bidrar nu till bättre livsvillkor förodlare av kaffe. Du kan också bidra!Karin AhlgrenLiv Södahl – ambassadör för RättvisemärktLivSödahl ärSMUare,ordf iID-gruppenochambassadörförRättvisemärkt.att vi i kyrkan går före och visar att vi är beredda attbetala det pris som kaffe, te och andra varor verkligenkostar. Jag rekommenderar det starkt!Frida BådagårdSMU:s internationella utskottID – tro, identitet, rättvisaID är ett projekt som arbetar med frågor om rättvisa,ansvar och om hur detta hänger ihop medatt vara ung och kristen. Projektet drivs av SMUoch dess samarbetsorganisationer i Indien, Kongo-Brazzaville och Nicaragua.Tips om hur du kan arbeta med dessa frågor påwww.smu.se/id och i IDé-häfte, Gu-IDen och folkhögskolekursen ”Kristenidentitet i ett globalt samhälle”.Du kanförändra världen!Varje dag kan vi följa nyhetssändningarnasom rapporterar om krig,fattigdom, svält, människor på flykt,sexuella övergrepp, våld, miljöförstöringoch naturkatastrofer. Ser vi oss omkring ivärlden inser vi att det finns en hel delorättvisor och ondska, vilket kan få oss atttvivla på fred, framtid och en rättvis värld.Men det finns ändå ett hopp och en trosom driver många människor runtom i vårvärld. Människor som tror på en rättvisfördelning av de resurser vi har att förvaltagemensamt. Människor som vill påverka ochförändra världen.Att förändra världen kan låta stort ochhopplöst, men du är inte ensam om att viljaförändra! Att sträva och arbeta för en rättvisarevärld anser jag vara min skyldighet somkristen, som medmänniska och för oss somSMU och kyrka.För sex år sedan kom FN:s alla medlemsländeröverens om att gemensamt arbeta för enbättre värld genom det globala åtgärdspaketetMilleniemålen, åtta avgränsade och mätbaramål för att halvera fattigdomen till år 2015.Men även du som individ kan hjälpa till att taett steg mot förändring i din omgivning och idin SMU-förening. I vardagen gör du mångaolika val och du kan välja att handla Rättvisemärkt,ett aktivt val som har betydelse för demedmänniskor som har producerat det dukonsumerar. Ditt val förändrar!På SMU:s riksmöte i maj antogs en policyangående Rättvisemärkt. Påverka din SMUföreningatt använda policyn, det är någotkonkret du kan göra för att förändra ochskapa en rättvisare värld.19-26 november firades ”Kyrkornas globalavecka”. En vecka då hundratals missionsförsamlingar,SMU-föreningar samt andrakyrkor och samfund tillsammans lyftefram rättvisefrågor i gudstjänst och andraaktiviteter.Jag tror inte att vi kan bekämpa fattigdomenoch svälten i världen bara genomekonomisk rättvisa och teknik,jag tror också att det krävs en inreförändring. Vi själva måste vara denförändring vi vill se i världen. Vi måstebörja med oss själva och visa envilja att avstå från egoism och setill någon annans bästa. Vi är endel av världen, när vi själva förvandlas,så förändras ocksåvärlden.Linda WallbergvikarierandeInternationell sekreterare12 I M i s s i o n s k y r k a n - d e c e m b e r 2 0 0 6