Rapport RJ 2009:07 - Statens Haverikommission

17passet. Tågklarerarinstruktören försökte styra uppföljningen till arbetspass därdet hände något under arbetspasset. Tågklarerarinstruktören ansåg att detskulle behövas en simulator för att kunna förbättra uppföljningen ytterligaregenom att simulera situationer som inte sker under den ordinarie uppföljningeneller inträffar ofta.2.1.3 Övriga intervjuadeLäkare på Banverkets företagshälsovårdLäkaren berättade att han blev legitimerad läkare 1984 och var specialiseradinom allmänmedicin och företagshälsovård. Läkaren hade arbetat medsäkerhetsbedömningar för spårbunden personal i 15 år. Enligt läkaren kommerde flesta i Norrbotten som arbetar i säkerhetstjänst till honom för bedömningar.Läkaren gör bedömningar utifrån BV-FS 2000:4 och det är mestadelsmedicinska problem såsom alkohol, hjärtsjukdomar och diabetes somuppmärksammas vid de periodiska hälsoundersökningarna. Förutom deperiodiska undersökningarna är det även personer som har varit inblandade iolyckor, exempelvis personpåkörningar, som kommer till läkaren förbedömning. I de fallen kan det röra sig om en person som är i en ordentlig kris.Enligt läkaren är det oftast vid olyckor som personer tas ur säkerhetstjänst,men efter årsskiftet 2009 har det blivit vanligare att personer tas ur säkerhetstjänstäven vid tillbud. När en person tas ur säkerhetstjänst gör alltid läkarenen medicinsk och klinisk kontroll av personen och har mycket samråd medpersonens arbetsledning. Som hjälp vid bedömningen använder sig läkaren aven självskattningsblankett som personen får fylla i vid besöket. Sedan görläkaren en bedömning tillsammans med arbetsledningen om personens statusoch ett eventuellt återinträde i säkerhetstjänst. Läkaren menar att det är viktigtatt ha en bra dialog med arbetsledningen som känner personen bäst och att haen samsyn om hur återinträde sker till säkerhetstjänst. Det skrivs ett dokumenteratbeslut om tagande ur säkerhetstjänst vid olyckor men det är inte likavanligt vid tillbud.Läkaren berättade att i de flesta fall är personen som tagits ur säkerhetstjänsttillbaka i säkerhetstjänst igen efter två veckor eller en månad och att de ofta fårarbeta parallellt med en annan person ett antal dagar innan de arbetar själva.Läkaren menade att han hade god kännedom om förutsättningarna för deaktuella arbetsuppgifter som han skulle göra bedömningar av. Han hade åktmed i förarhytter och besökt arbetsplatser för personal som arbetar med elochbandriftledning, men också besökt fjärrtågklarerarens arbetsplats. Dockhade läkaren inte suttit med en fjärrtågklarerare under ett arbetspass. Läkarenvet hur arbetsmiljön ser ut men vet kanske inte tillräckligt mycket om vadarbetsuppgifterna innebär. Fjärrtågklareraren arbetar aldrig i spårmiljö utan idatormiljö vilket är skilt från övrigt säkerhetsarbete.Läkaren berättade att han fick kännedom om den aktuella händelsen genomett telefonsamtal från arbetsledaren på driftledningscentralen. Läkaren fickinformation om att det var en fjärrtågklarerare som hade gjort ett misstag. Närfjärrtågklareraren kom till läkaren hade hon med sig en kamratstödjare.Läkaren berättade att fjärrtågklareraren var väldigt öppen under samtalet medhonom och berättade om sina personliga förhållanden.Allmänt gäller att inför en läkarbedömning får läkaren ingen kännedom ompersonen tar medicin utan läkaren bygger sin bedömning på den undersökningsom läkaren utför. Läkaren bedömde att fjärrtågklareraren hade haft enkortvarig koncentrationssvårighet och pratade med fjärrtågklareraren omdetta. Enligt läkaren hade de en bra dialog om detta och läkaren hade reagerat