Med en kraftledning som granne - Fingrid

Med en kraftledning som granne - Fingrid Med en kraftledning som granne - Fingrid

12.07.2015 Views

12Mångsidig användningav ledningsgatanFörutom odling och betesmark kan ledningsgatornaanvändas på många olika sätt.REKREATIONLedningsgatan lämpar sig utmärkt för olika formerav rekreation. På området kan man obekymratgöra utflykter, plocka bär och svamp. Ledningsgatornaär också livsmiljöer där fjärilar och mångaväxtarter trivs.JAKTLedningsgatorna används också för jakt tack vareden goda sikten. Av säkerhetsskäl bör passenplaceras så, att ledningens konstruktioner inte befinnersig i skottlinjen. Det är skäl att på förhandkomma överens med Fingrid om uppförandet avjakttorn. Gamla åkrar på ledningsgatorna kanutnyttjas som viltåkrar. Vid röjning av nya åkrar ärdet skäl att begära tillstånd av Fingrid.ANLÄGGANDE AV VÄG ELLER FRILUFTSLEDMan kan motionera och åka skidor på ledningsgatan.För att anlägga väg, friluftsled, motionsbana ellerunderlag för skidspår på ett ledningsområde krävstillstånd av markägaren samt utlåtande av Fingrid.SNÖSKOTERÅKNINGLedningsgatan kan med markägarens och Fingridstillstånd användas för snöskoteråkning. På stolparealernaär det dock absolut förbjudet att åkamed snöskoter. Skoterleder skall dras så långt frånstolparna att ingen fara för kollision med stolpbeneller stag föreligger.BYGGNADER OCH KONSTRUKTIONERLedningsgatorna är byggförbudsområde. Påledningsområdets byggförbudsområde får ingabyggnader uppföras. För placering eller uppförandeav andra konstruktioner såsom biltak, vägar,flaggstänger, el- och telefonledningar, vatten- ochavloppsledningar, fiskbassänger m.m. krävs tillståndav Fingrid.Långa belysnings- eller för annat ändamål avseddaoch utdragna ledningar under kraftledningen kanorsaka fara.Tillstånd krävs även om man har för avsikt attgöra ändringar på ett redan befintligt objekt påledningsområdet.MARKTÄKT, UPPLAGRING OCH DIKNINGFingrids tillstånd krävs för grus-, sand-, ler-,jord- och torvtäkt i närheten av stolpar. Sammasak gäller också för upplagring av jordsubstans påledningsområdet.Inga diken får grävas på stolparealerna. Dikeskanternafår under inga omständigheter ligga närmareän tre meter från stolpkonstruktionerna. Om ettdike med större djup än en halv meter skall grävas,måste man ge akt på jordledarna under jord. Fingridskall underrättas ifall jordledare slitits av.

Bra att vetaI vetenskapliga undersökningar har maninte kunnat konstatera att kraftledningar skulleskada betande djurs hälsa eller fertilitet. Djursom slickat på kreosotbehandlade trästolpar harenligt undersökningar inte lidit skada av det. Bl.a.Veterinärmedicinska högskolan / Avdelningen förlivsmedels-och miljöhygien har gett ett utlåtandeom detta (25.10.1994).På flyttfågelstråk eller i närheten av fåglarnasboplatser kan speciella ställen förses medvarningsklot på ledarna. Upplys gärna Fingrid omplatser där fåglar brukar kollidera med ledarna, såkan bolaget vid behov besluta om att sätta uppfågelvarningsklot på ledningarna.Eventuell inverkan på hälsan av elektriska ochmagnetiska fält omkring kraftledningar har undersöktsmycket. På basis av forskningsresultatenhar man kunnat konstatera att de inte utgör faraför människor eller djur. Publikationer i ämnet kanladdas ner från Fingrids webbsidor.Enligt Meteorologiska institutet ökar inte antaletblixtar vid kraftledningarna, och kraftledningarnahar ingen styrande inverkan på åskmolnen. Isjälva verket ökar kraftledningarna blixtsäkerheten.Eftersom kraftledningsstolparna ofta är de högstapunkterna i sin näromgivning och dessutom ärjordade, ”drar de till sig” de blixtar som i alla falluppträder inom närområdet.Ledningarna är konstruerade på ett sådant sätt attblixturladdningar via topplinorna ofarligt leds tilljord. Det är alltså skäl att inte vistas i omedelbarnärhet av kraftledningar under åskväder.Kraftledningarna kan inte heller påverka antaletblixtar, utan det beror helt på åskmolnets egenskaper,inte på stolparna under molnet.Surrande ljud i närheten av en ledning beror påkoronaurladdningar på ytan av ledare eller isolatorelement.Koronafenomenet är helt ofarligt för människan.Fenomenet orsakas av att luften i närhetenav ledare, isolatorelement eller andra sådana ytorjoniseras. Ljudet från koronaurladdningar är somstarkast vid fuktig väderlek och vintertid, när detbildas rimfrost på ledningarna. I praktiken är detnästan omöjligt att helt undvika koronaurladdningar,men eftersom ljudet alltid är ett teckenenergiförlust, försöker man redan av den orsakenhålla urladdningen på så låg nivå som möjligt.Koronaurladdningar uppträder främst på 400kilovolts spänningsnivå.Det kan också uppkomma ljud i närheten avhögspänningsledningar till följd av vind, som fårledningarnas olika delar såsom stålstolpar, ledare,reglar eller isolatorelement att vibrera. Ljudetuppträder oberoende av om ledningarna är spänningsförandeeller spänningslösa.Vissa medicinska apparater i kroppen (tillexempel pacemakers) kan fungera felaktigt underen kraftledning. Pacemakerns känslighet för störningarkan minskas genom justeringsåtgärder ochspeciellt genom val av lämplig pacemaker.13

Bra att vetaI vet<strong>en</strong>skapliga undersökningar har maninte kunnat konstatera att <strong>kraftledning</strong>ar skulleskada betande djurs hälsa eller fertilitet. Djur<strong>som</strong> slickat på kreosotbehandlade trästolpar har<strong>en</strong>ligt undersökningar inte lidit skada av det. Bl.a.Veterinärmedicinska högskolan / Avdelning<strong>en</strong> förlivsmedels-och miljöhygi<strong>en</strong> har gett ett utlåtandeom detta (25.10.1994).På flyttfågelstråk eller i närhet<strong>en</strong> av fåglarnasboplatser kan speciella ställ<strong>en</strong> förses medvarningsklot på ledarna. Upplys gärna <strong>Fingrid</strong> omplatser där fåglar brukar kollidera med ledarna, såkan bolaget vid behov besluta om att sätta uppfågelvarningsklot på ledningarna.Ev<strong>en</strong>tuell inverkan på hälsan av elektriska ochmagnetiska fält omkring <strong>kraftledning</strong>ar har undersöktsmycket. På basis av forskningsresultat<strong>en</strong>har man kunnat konstatera att de inte utgör faraför människor eller djur. Publikationer i ämnet kanladdas ner från <strong>Fingrid</strong>s webbsidor.Enligt Meteorologiska institutet ökar inte antaletblixtar vid <strong>kraftledning</strong>arna, och <strong>kraftledning</strong>arnahar ing<strong>en</strong> styrande inverkan på åskmoln<strong>en</strong>. Isjälva verket ökar <strong>kraftledning</strong>arna blixtsäkerhet<strong>en</strong>.Efter<strong>som</strong> <strong>kraftledning</strong>sstolparna ofta är de högstapunkterna i sin näromgivning och dessutom ärjordade, ”drar de till sig” de blixtar <strong>som</strong> i alla falluppträder inom närområdet.Ledningarna är konstruerade på ett sådant sätt attblixturladdningar via topplinorna ofarligt leds tilljord. Det är alltså skäl att inte vistas i omedelbarnärhet av <strong>kraftledning</strong>ar under åskväder.Kraftledningarna kan inte heller påverka antaletblixtar, utan det beror helt på åskmolnets eg<strong>en</strong>skaper,inte på stolparna under molnet.Surrande ljud i närhet<strong>en</strong> av <strong>en</strong> ledning beror påkoronaurladdningar på ytan av ledare eller isolatorelem<strong>en</strong>t.Koronaf<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et är helt ofarligt för människan.F<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et orsakas av att luft<strong>en</strong> i närhet<strong>en</strong>av ledare, isolatorelem<strong>en</strong>t eller andra sådana ytorjoniseras. Ljudet från koronaurladdningar är <strong>som</strong>starkast vid fuktig väderlek och vintertid, när detbildas rimfrost på ledningarna. I praktik<strong>en</strong> är detnästan omöjligt att helt undvika koronaurladdningar,m<strong>en</strong> efter<strong>som</strong> ljudet alltid är ett teck<strong>en</strong> på<strong>en</strong>ergiförlust, försöker man redan av d<strong>en</strong> orsak<strong>en</strong>hålla urladdning<strong>en</strong> på så låg nivå <strong>som</strong> möjligt.Koronaurladdningar uppträder främst på 400kilovolts spänningsnivå.Det kan också uppkomma ljud i närhet<strong>en</strong> avhögspänningsledningar till följd av vind, <strong>som</strong> fårledningarnas olika delar så<strong>som</strong> stålstolpar, ledare,reglar eller isolatorelem<strong>en</strong>t att vibrera. Ljudetuppträder obero<strong>en</strong>de av om ledningarna är spänningsförandeeller spänningslösa.Vissa medicinska apparater i kropp<strong>en</strong> (tillexempel pacemakers) kan fungera felaktigt under<strong>en</strong> <strong>kraftledning</strong>. Pacemakerns känslighet för störningarkan minskas g<strong>en</strong>om justeringsåtgärder ochspeciellt g<strong>en</strong>om val av lämplig pacemaker.13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!