KonsumentMakt - Sveriges Konsumenter

KonsumentMakte n t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t r å d n u m m e r f e m d e c e m b e r 2 0 0 6”Utveckladen friakonsumentrörelsen”sidan 4Ny tele- ochinternetbyråsidan 12Designför allasidan 14nummer fem december 2006 KonsumentMakt

innehåll3 LedareVi förutsätter en aktivkonsumentpolitik.4 Nya konsumentministernSveriges Konsumentråd kanutveckla opinionsbildningen.5 EU-notiserNy kommissionär förkonsumentfrågor.6 EuropaskonsumentorganisationerHolland och Polen – skillnader,men också likheter.9 BEUCKonsumenternasröst i EU.10 Notiser:Skräpmat i franskbarnTV-reklam.KRAV-märkt glögg till jul.Ingen läsk i handbagaget.Dålig service på stationerna.12 Tele- och internetbyrånRivstart för nyakonsumentbyrån.13 StandardiseringStandardiserade produktergår att lita på.14 Design för allaGenomsnittsmänniskan– en felaktig mall.15 KonsumentlagstiftningenEU:s konsumenträttska förenklas.16 DebattSläpp in ungdomarna!Polens konsumentförbund.sidan 7Tele- och internetbyrån.sidan 8KRAV-märkt sill till jul.Ásidan 10Internationell standard.sidan 13Design för alla.sidan 14Sveriges Konsumentråd är en partipolitisktobunden samarbetsorganisation som slår vaktom konsumenternas intressen. Vårt mål är ökadkonsumentmakt och att beslutsfattare inompolitik, näringsliv och myndigheter, i Sverige ochinternationellt, alltid ska ha konsumenternasbästa för ögonen. Sveriges Konsumentråd bestårav 30 medlemsorganisationer.Vill du medlem i Sveriges Konsumentråd?Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in påhemsidan eller skriv till kansliet på adressennedan.ordförandeInger PerssongeneralsekreterareJan Bertoft (tf)jan.bertoft@sverigeskonsumentrad.sekansliChristine Blomgren, assistentchristine.blomgren@sverigeskonsumentrad.seLouise Ekström, kommunikationsansvariglouise.ekstrom@sverigeskonsumentrad.seJens Henriksson, internationell sekreterarejens.henriksson@sverigeskonsumentrad.seJonas Adolfsson, juridisk handläggarejonas.adolfsson@sverigeskonsumentrad.seYlva Stråhle, assistentylva.strahle@sverigeskonsumentrad.seEmma Johnson, projektledareemma.johnson@sverigeskonsumentrad.seLennart Ekström, kanslichef (vik)lennart.ekstrom@sverigeskonsumentrad.seMedlemsorganisationerABF • Biodynamiska föreningen • Centerkvinnorna• Djurskyddet Sverige • Goodgame • HalmstadsKonsumentråd • Handikappförbundenssamarbetsorgan • Hushållningssällskapens förbund• KF • Kilen – Konsumentinstitutet Läkemedel ochHälsa • Konsumentföreningen Väst • Konsumentgillesförbundet• KonsumentGruppen i Nyköping• Konsumentrådet i Väst • Konsumentrådet iÖstersunds kommun • LO • Resenärsforum • PRO• Reumatikerförbundet • Riksförbundet Hem ochSamhälle • Svenska Kommunalpensionärernasförbund • SIOS–Samarbetsorgan för etniskaorganisationer i Sverige • SKTF:s senior- ochpensionärsverksamhet • StudieförbundetVuxenskolan • Sveriges Pensionärers Riksförbund• Sveriges Pensionärsförbund • SynskadadesRiksförbund • TCO • Unga Örnar • Vi KonsumenterKonsumentMakt ges ut avSveriges KonsumentrådBox 6086, 102 32 Stockholmtelefon: 08-674 43 00fax: 08-674 43 29e-post: info@sverigeskonsumentrad.sewww.sverigeskonsumentrad.sePrenumerationskostnad 100 kronor per år.Beställ från adress ovan.Ansvarig utgivareJan BertoftRedaktionIngrid JacobssonLayoutMia DrakenbergtypsnittFrutiger och MinionpapperAgrippina offset. Miljömärkt.repro&TryckGlobalt Företagstryck ABomslagsbildTomas Oneborg/Scanpix onlineDistributionPosten AB, B-post.©Sveriges KonsumentrådInnehållet i tidningen får citerasmed angivande av källa.Upp till bevis!ÅRET ÄR 2011. Konsumenterna är representerade istyrelser, råd, kommittéer, dialoger och överallt annarsdär deras öde avgörs. Vare sig det är i Borås eller Bryssel.Alla talar konsumentfrågor – vid frukost-, fika- ochsammanträdesbord. I centrum står en aktiv, frispråkigkonsumentrörelse med rejäla muskler, 100 000-talsenskilda medlemmar, en kader experter och som allalyssnar på – vare sig det är handeln, industrin, jordbruketeller politikerna.UNGDOMAR driver på, ifrågasätter, protesterar. Deaccepterar inte dåliga prylar, miljöbovar eller företagsom är oschyssta mot sina anställda. Internet hjälperkonsumenter att mötas och engagera sig. Frasen ”Somkonsument accepterar jag inte det här” hörs ständigtav unga och äldre, män och kvinnor. Kunskap i konsumentfrågorär inte längre en bristvara. Till det bidrarinte minst Råd & Rön. I andra tidningar, i radio ochTV har abstrakta ekonominyheter fått ge vika för mervardagsnära ämnen som alla kan ta till sig.NÄR KOM GENOMBROTTET? Ja, när vi står där om femår och blickar tillbaka så ser vi att det var ungefär – nu.Sveriges Konsumentråd hade 2006 blivit utgivare av Råd& Rön, fått allt fler medlemsorganisationer och därtillindividuella medlemmar och var på det hela taget rejältpå G. Så kom en ny regering. Den förstod att det krävdesen stark representant för konsumenterna för att en frioch allt öppnare marknad ska fungera. Det räckte intemed att tycka att vi är ”viktiga”, det krävdes faktiskt resurser.SCENARIOT 2011 – det är väl ändå bara fria fantasier?Inte alls. Vi är på väg dit. Delar av ovanstående är lånatfrån de intensiva diskussioner vi för just nu inomSveriges Konsumentråd om vår egen framtid. Annat harjag lagt till själv. Av idéerna ska det bli en vision och enhandlingsplan, vi återkommer till den här i Konsument-Makt. Klart är i alla fall att vi känner entusiasm ochframåtanda.Jan Bertoft, generalsekreterareår 2011Och håll med – visst borde ovanstående vara en självklarhet.I Danmark är det redan så. Trots att de har hälftenav Sveriges befolkning har deras stora konsumentorganisationForbrugerrådet 56 anställda och 45 miljoneri omsättning, varav 14 via statsanslagDE SENASTE veckorna har inneburit väntan påbesked om hur konsumentvänlig den nya regeringen är.I skrivande stund väntar vi fortfarande. Men de förstasignalerna till oss i konsumentrörelsen är ändå goda.Du kan läsa mer i vår i intervju med konsumentministerNyamko Sabuni på sid 4. Folkpartiet, som hon tillhör,har profilerat sig med ett ambitiöst, långtgående ochförpliktigande konsumentpolitiskt program.Statsministern har talat om ”sund och säker mat”,”hållbar utveckling” och ”ökad konkurrens”, inte minstmellan elbolagen. Regeringens motton är att ”ökamakten för människor i deras vardag” och ”överbryggaklyftor för att minska utanförskapet”. Vilket faktiskt ärprecis vad konsumentfrågorna handlar om. Så det finnsanledning till optimism.NU ÄR DET UPP TILL BEVIS. Vi förutsätter en aktiv konsumentpolitik,att regeringen tar parti för medborgarnai deras roll som konsumenter och att deras politik gerkonkreta resultat i hushållens vardag. Vi räknar med attspela en aktiv roll som en del av det ”civila samhälle”regeringen vill stärka. nledare KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt

konsumentpolitikeu-notiserNyamko Sabuni, ny konsumentminister:Fria konsumentrörelsenkan utvecklas och stärkasNyamko Sabuni,ny konsumentminister.Konsumentverkets uppgifter ska renodlas, det är prioritetett på konsumentminister Nyamko Sabunis dagordning.Men hon vill också stärka den fria konsumentrörelsen.Livsmedels- och hälsofrågorna ligger på andra departement,där vill Nyamko Sabuni vara pådrivande på de ansvarigaministrarna.KonsumentMakt:Du har många ansvarsområden– integrations-, jämställdhets-,konsument- ochungdomsfrågor bland annat.Hur kommer du att prioriterabland konsumentfrågorna?Vad vill du börja med?Nyamko Sabuni:– Just nu vill jag fokusera påvad Konsumentverket ska göra.Det har ett viktigt arbete attutföra, men tyvärr har diskussionenunder senare tid mesthandlat om var det ska ligga.KM: Hur ser du på förhållande mellan Konsumentverketoch den fria konsumentrörelsen, somSveriges Konsumentråd? Vilka frågor anser du ärviktigast för myndigheten respektive konsumentrörelsen?NS: – Konsumentverkets uppgifter ska renodlas.Vilket innebär att fokusera på konsumentpolitiskakärnfrågor. Konsumentverkets centrala uppgift ärbl a att vara tillsynsmyndighet över efterlevnaden avlagstiftningen på konsumentområdet, exempelvismarknadsföringslagen och prisinformationslagen.På Konsumentverket finns ju också Konsumentombudsmannensom har en viktig roll i tillsynsarbetet.Konsumentverket ska inte bedriva opinionsbildandeverksamhet, det är en uppgift för den fria konsumentrörelsen.Det är en uppgift som t ex SverigesKonsumentråd har möjlighet att utveckla. En annanroll som organisationerna skulle kunna ha är att ge rådoch vägledning till konsumenter. Här skulle exempelvisinvandrarorganisationernas roll kunna stärkas.Regeringen kommer att studera denna fråga.KM: Hur kommer konsumentenheten på justitiedepartementetatt samarbeta med jordbruksdepartementetkring livsmedelsfrågorna?NS: – Livsmedelsfrågorna är viktiga ur konsumentsynpunkt.De är också viktiga utifrån ett hälsoperspektiv.De, liksom flera andra konsumentfrågor,kommer att ligga på andra departement och med andraministrar som huvudansvariga. Frågorna kommeräven i fortsättningen att bevakas av konsumentenheten.Min roll kommer att vara att lyfta frågor påkonsumentområdet som behöver lösas och vara pådrivandegentemot ansvarig minister.KM: EU:s lagstiftning på konsumentområdet, TheConsumer Acquis, håller nu på att revideras. Hurvill du arbeta för att svenska konsumenter inte skafå ett lägre konsumentskydd om revideringen avThe Consumer Acquis innebär sämre villkor?NS: – Både konsumenter och företag gynnas av att reglernaär så gemensamma som möjligt. Det är viktigtatt vi arbetar aktivt inom EU för att redan i ett tidigtskede försöka påverka reglernas utformning. Att påett tidigt stadium stämma av frågorna nationellt medbl a berörda myndigheter, konsumentorganisationeroch näringslivsorganisationer är av stor betydelse.KM: Folkpartiet, ditt parti, är det enda av allianspartiernasom har ett konsumentpolitiskt program.Räknar du med att dina allianskollegor iregeringen ställer upp på det folkpartistiska programmet?NS: – Hittills har arbetet inom Alliansen präglats avlyhördhet och öppenhet inför varandras idéer. Jag ärsäker på att arbetet inom regeringen kommer att fungerapå samma sätt. nText:Ingrid Jacobsson Foto: Tomas Oneborg/Scanpix onlineAllaska få ettkonsumentverkI Sverige har vi haftett Konsumentverk itrettio år. Men flera EUländer:Tyskland, Luxemburg,Holland ochÖsterrike saknar fortfarandekonsumentmyndighet.I ställer är detolika konsument- ochbranschorganisationersom tar hand om rådgivning,reklamationerm m.Men nu ska det bliändring på detta. Förraåret antog EU en förordningsom slår fastatt medlemsländernamåste ha en offentligmyndighet som kan genomdrivaoch övervakakonsumentlagstiftningeni landet, särskilt närdet gäller handel övergränserna och andraEU-relaterade konsumentfrågor.Holland har därförbeslutat att inrätta ettKonsumentverk, somstartar sin verksamhet1 januari 2007. Konsumentmyndighetenhardock redan en webbsida:http://www.consumentenautoriteit.nl/.I Tyskland, Luxemburgoch Österrike har manvalt en annan väg. Därfortsätter man att låtade flesta konsumentärendenskötas av olikaorganisationer. Menman har givit nya mandatåt flera existerandemyndigheter som får tahand om konsumentfrågorockså. nEU-tull på skor från AsienEU införde i oktober särskilda tullavgifter på skor som importeras från Kina och Vietnam.Konsumentorganisationen BEUC beklagar i ett uttalande att dessa tullar infördes. De ärtill nackdel för konsumenterna, menar BEUC, eftersom priserna nu kommer att höjas pådessa importskor.Tullarna infördes för att skydda skohandeln inom EU. Men BEUC menar att de får motsatteffekt, de gör att konsumenterna får betala högre priser, och att skohandlare inom EUriskerar att drabbas av minskad försäljning.BEUC menar att EU:s antidumpinglagar är förlegade och borde ses över. I stället för attinföra importtullar och behålla ett protektionistiskt system borde man öka importen avprisvärda produkter. Dessutom, påpekar BEUC, kan tullarna skada förhållandet mellanEU och Kina. nNy kommissionär för konsumentfrågorMeglena Kuneva från Bulgarien blir EU :s nya kommissionärför konsumentfrågor fr o m januari 2007. Dådelas hälso- och konsumentfrågorna åter upp på två generaldirektorat,som det var tidigare. Markos Kyprianoufrån Cypern, som nu har båda arbetsområdena, fortsättersom kommissionär för hälsofrågor.Meglena Kuneva är jurist, och eftersin utbildning i Bulgarien har honstuderat vid universitet i USA, Finlandoch Storbritannien. Hon hararbetat som bidträdande professor ijurdik vid flera bulgariska universitetoch varit rådgivare till Bulgariens regering. 2001 valdeshon in i Bulgariens parlament och blev samma år landetschefsförhandlare vid förhandlingarna med EU. Förnärvarande är hon EU-minister i Bulgarien, en post somhon alltså lämnar nästa år för att ta plats som kommissionäri Bryssel. nMeglena Kuneva– konsumentfrågor.Markos Kyprianou– hälsofrågor.Foto: Fredrik Eriksson KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt

Europas konsumentorganisationerArbetar på bred frontInformation på Internet och särskilt webb-medlemskap.Det satsar holländska Consumentenbond, en av Europasäldsta och största konsumentorganisationer, på.”Nu är vår tid kommen”Polen genomgick för tjugofem år sedan en turbulent period.Stora politiska omvälvningar och nya medborgerliga rättigheterledde till att tusentals organisationer bildades under ett år. En avdessa var Konsumentförbundet – Federacja Konsumentów.Consumentenbond (eller Bond)bildades redan 1953, och var med ochbildade den europeiska samarbetsorganisationenBEUC 1962. Man är fortfarandeen aktiv och tongivande medlemi BEUC, och ses ofta som en spjutspetsblandkonsumentorganisationerna.Men Consumentenbondsdirektör Klaske de Jongetycker inte att man alltidär i främsta ledet:– Visst, vi är fortfarandeen stor organisationsom kan arbeta på bred front – ävenom vi tappat ca 50 000 medlemmar på2000–talet, säger Klaske de Jonge. Bondi dag har ca 570 000 medlemmar, 205anställda och en årlig omsättning på 36miljoner euro (ca 332 miljoner SEK), såvi har stora resurser. Men mindre organisationerkan tvingas vara mer kreativaoch komma med innovativa förslag ochnya arbetsmetoder, då ligger de i täten!Klaske de Jonge tycker att Consumentenbondexempelvis har lärt sigmycket av Sveriges Konsumentråds sättatt jobba med barn och reklam, och belgiskaTest Achats sätt att marknadsförasin organisation. Men Bond har ocksålärt sig mycket av andra stora organisationer– som USA:s Consumers Union.–Av amerikanerna har vi lärt ossmycket om hur man jobbar med Internetoch information på hemsidan, sägerKlaske de Jonge. Den satsningen har varitvår stora utmaning under de senasteåren.För tre år sedan lanserade Bondett speciellt webbmedlemskap. Somwebbmedlem får man tillgång till storamängder information direkt online,kan ställa frågor till Bonds personal,läsa artiklar ur organisationens tidningosv. ”Vanliga medlemmar” får fortfarandepapperstidningen, men har intetillgång till all information som finnspå hemsidan.– Det var spännande för oss att se hurdet här skulle tas emot, berättar Klaskede Jonge. Holländarna var inte vana attbetala för information på Internet, ochvi var rädda för att intresset inte skullebli så stort. Men på de här tre åren harvi fått drygt 100 000 webbmedlemmar,och det är vi nöjda med.– Det har också visat sig att de nyamedlemmarna är yngre, i 35–40–årsåldern,till skillnad från våra övriga varsmedelålder är 51 år.Consumentenbond kommer nu attutöka sin webbsatsning och införa olikaavgifter för olika typer av information.I dag kostar första årets medlemskap29 euro (ca 265 SEK). Vill man ha tillgångtill alla Bonds tester på nätet kostardet ytterligare 17 euro. Det vanliga medlemskapetkostar 45 euro.Bond har ca 9 miljoner besökare årligenpå sin sajt. Men har också sett tillatt lägga in sig på många ord på sökmotornGoogle i Holland. Söker man t expå ”tvättmaskin” visar Google länkartill Consumentenbonds sidor.Bond publicerar dessutom ett tjugotalböcker per år, som säljs både till medlemmarna(dit går största delen av upplagan)och i bokhandeln. Storsäljarnaär böcker om hemdatorer, finansiellatjänster och hälsovård.ningsavdelning, testresultaten publicerasbåde i den egna tidningen och påwebben.Att man satsade på hälsofrågor beroddepå att Holland fick ett nytt sjukvårdssystemmed olika typer av sjukförsäkringar,ändrad organisation av sjukvårdenm m. Då började Bond jämföraolika försäkringar, man listade ocksåsjukhus, läkare m m, berättar Klaske:– I början publicerade vi bara uppgifterom sjukhusens storlek, antal patienterosv. Men våra medlemmar villeveta mer, exempelvis få mer detaljeradinformation om läkare. Det är ju interiktigt vår uppgift, så vi inledde ett samarbetemed regeringen och läkarförbundetdär de i stället går ut med sådan information.Men det var vi som börjademed den typen av information och drogigång diskussionen.Bond prioriterar i stället allmännahälsofrågor som näringsinnehåll i livsmedel,märkning, fetma/övervikt, braråvaror och färdigmat. Man har tittat pådet svenska nyckelhålssystemet och villgärna införa något liknande i Holland.”Det digitala hemmet” är en satsningpå IT–frågor, upphovsrätt, nerladdningfrån nätet, datorsäkerhet, virus osv.– Vi har haft en stor debatt om datorsäkerhet,säger Klaske de Jonge. Egentligenär det vansinne att det är konsumentensansvar att skaffa program som görden egna datorn ”säker”. Det borde varatillverkarnas ansvar. Ingen säljer ju en nybil som kan skadas på det sättet som viruskan skada en dator! Men där kan vi integöra något bara i Holland, där måste viha med oss alla länder i Europa, ja, helavärlden.Att finansiella tjänster finns medsom ett tredje arbetsområde beror på attutbudet av olika tjänster har ökat, ochHollands Consumentenbond, en av destörsta konsumentorganisationerna.Kontorsbyggnaden visar tydligt på detta.Consumentenbond beslutade förett par år sedan att satsa på två kärnområden:Hälsofrågor och ”Det digitalahemmet”.I realiteten har man fått lägga tillett tredje område – Finansiella tjänster.Man har en stor egen test– och forskdethar blivit allt svårare för konsumenternaatt överblicka. Consumentenbondger till och med ut en specialtidning omfinansiella tjänster.De holländska konsumenternakommer att få en ny myndighet i höst– för första gången ska Holland få ettKonsumentverk! Läs mer på sidan 5.–Det är med blandade känslor vi serkonsumentmyndighetens tillkomst, sägerKlaske. Men det positiva övervägerändå. De holländska konsumenterna fårett bättre skydd, och vi kan ägna oss åtdet vi är bäst på: jämförande tester ochlobbying. Vi har redan lagt ner vår juridiskatelefonrådgivning, den får konsumentmyndighetenta hand om nu. Dehar redan anställt tre medarbetare somkommer från Bond. Vår kundtjänst ochvår informationstelefon där vi ger upplysningarom t ex våra tester kommer vidock att behålla.Det ser alltså inte ut som om det kommeratt bli någon rivalitet mellan det nyakonsumentverket och Bond. Klaske deJonge kommer givetvis att vara en avgästerna på den festliga invigningensom planeras när myndigheten startarsin verksamhet! nText: Ingrid Jacobsson1981 arbetade honpå universitetet i Gdansk.Ekonomen MalgorzataNiepokulczycka var kritisktill den statsstyrdaekonomin, ville ”se bakomsummorna”, som hon själv uttryckersaken. I sina föreläsningar uppmuntradehon studenterna att tänka kritiskt, att sesakerna ur den enskilde konsumentensperspektiv, trots att det då inte fannsnågon konsumentlag i Polen. Det fannsbara några paragrafer i den civilrättsligalagstiftningen som kunde utnyttjas föratt hävda konsumenternas rättigheter.Men Malgorzata saknade en organisationsom arbetade enbart med konsumentfrågor,som kunde trycka på för attfå nya lagar.När fackföreningsrörelsen Solidaritetbildades blev det startskottet för ettdemokratiskt polskt föreningsliv. Dåföddes också Polens konsumentrörelse.Malgorzata var en av grundarna tillFederacja Konsumentów (FK) och haralltsedan dess suttit i ledningen, nu somgeneralsekreterare på huvudkontoret iWarsawa. Med sina tjugofem år är FKden äldsta konsumentorganisationen iöstra Europa.–1981 fanns det nästan inga varor ibutikerna, minns Malgorzata Niepokulczycka.Och vi hade för resten intekunnat handla som vi ville även om detfunnits varor, det var ransonering påallt.Den politiska och ekonomiska turbulensenfortsatte under hela 1980–talet.I valet som hölls i juni 1989 vannSolidaritet en avgörande seger, och togledningen i landet. Då började ocksåutvecklingen mot ett demokratiskt landmed marknadsekonomi. Sedan 2004är Polen medlemmar i EU, och har nusamma konsumentlagstiftning som övrigaEU–länder. Men vägen dit har varitknagglig och full av hinder för FederacjaKonsumentów.–Vi startade egentligen i en fullkomligöken, säger Malgorzata Niepokulczycka.Efter fyrtio år av totalitärtstyre uppförde sig människorna på ettspeciellt sätt. De trodde inte att de hadenågra som helst möjlighet att hävda sinrätt. Vi fick börja med att förklara förmänniskorna att deras rättigheter somkonsumenter var en del av deras medborgerligarättigheter.FK inledde tidigt ett samarbete medandra länder. Redan 1987 organiserademan en stor konferens i Polen med representanterför olika intressegrupperför konsumentfrågor i övriga Östeuropa(några riktiga organisationer hade ännuinte bildats där), samt för konsumentorganisationerfrån EU–länderna ochConsumers International.–Vi inspirerades av konsumentorganisationeri Västeuropa, Japan, USA ochKanada, fortsätter Malgorzata. Vi togdet bästa från alla organisationer ochförsökte omsätta det i Polen. FederacjaKonsumentów blev i sin tur en inspirationskällaför flera organisationer i Östeuropa,och en del av dem är ju nu verksammainom EU, precis som vi. FK harvarit medlem av BEUC sedan 1999, alltsåfem år innan Polen blev ett EU–land.FK växte snabbt. Polackerna var nyfiknapå konsumentfrågor, och mångaengagerade sig för att starta lokalavdelningar.1989 hade Federajca Konsumentów138 lokalföreningar.–Då tänkte vi att ”nu är vår tid kommen”,säger Malgorzata. Vi fick bidragfrån statsbudgeten och trodde att viLäs mer på nästa sida+ KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt

Europas konsumentorganisationerbeucBEUCMedlemsorganisationer:+”Nu är vår tid kommen”skulle kunna fortsätta att växa. Men såkom en ny ekonomisk kris, gruvindustrinoch våra andra tunga industrierfick stora problem och konsumentfrågornasattes på undantag.I dag har antalet lokalavdelningarminskat till 50. Malgorzata Niepokulczyckablir ofta uppringd av människorsom vill starta FK–avdelningar, menhon måste tyvärr säga nej eftersom maninte har några ekonomiska resurser tilldetta. Statsbidraget är fortfarande lågtoch medlemsavgifterna ger endast ettlitet tillskott till förbundets ekonomi.Men läget för de polska konsumenternahar ändå förbättrats. I dag finnsalltså en konsumentlagstiftning ochlandets ekonomiska situation är tämligenstabil. Marknadsekonomin har införtsoch internationella företag, bankeroch affärskedjor har etablerat sig i Polen.Polackerna kan köpa kläder på H&M,Zara eller C&A och äta på McDonalds,Pizza Hut eller Kentucky Fried Chicken.TV-reklam förekommer både i de polskakanalerna och de utländska kabelkanalerna.En konsumentmyndighet finnsockså numera. ”Den är vår baby”, sägerMalgorzata, ”FK fanns före myndigheten”.Det började med att ett ”antimonopolverk”inrättades 1990. Men det blevinte långlivat.Det var svårt för en myndighet att bekämpamonopol i ett land där allt tidigarevar organiserat i statliga monopol,påpekar Malgorzata. Det blev en någotschizofren situation! Så efter några årändrades myndighetens namn och inriktning,den blev i stället ett Konsument-och konkurrensverk. Verket finnsidag i samma hus som FK, nära Warsawasstörsta shoppinggata.FK kämpade också länge för att någonform av lokal konsumentrådgivningskulle införas. Och 1999 började ettantal ”lokala konsumentombudsmän”sin verksamhet. Det finns i dag 360 ombudsmänspridda över hela Polen. Tillsammansmed FK:s 100 anställda (enmajoritet av dessa är jurister på hel– ellerdeltid) handlägger man varje år ett stortantal ärenden. Förutom att företrädakonsumenterna vid reklamationsärendeni så kallade konsumentdomstolarger FK direktrådgivning via telefon, breveller e-post. FK:s personal behandlar ca500 000 förfrågningar per år.Eftersom Polen har genomgått såstora ekonomiska och politiska förändringarpå kort tid är skillnaden mellanolika generationers synsätt och kunskaperstor. Malgorzata Niepokulczyckaberättar att FK ofta blir kontaktade aväldre människor som vill klaga på priserna:–De berättar att de köpt tomater för5 zloty och såg sedan samma typ av tomateri en annan affär som kostade 6zloty. De är väldigt upprörda och tyckeratt vi borde göra något åt saken – ”allatomater ska kosta lika mycket”. När vi dåförklarar att nu är prissättningen fri ochbutiksinnehavarna får sätta vilket prisde vill blir konsumenterna ännu argare.Mycket av de föråldrade tänkesättenfinns fortfarande kvar, många äldre litarinte alls på butiker eller företag. De troratt alla lurar dem!Federcja Konsumentów prioriterardärför de unga människorna. ”Vi vill nåde äldre genom de yngre”, säger Malgorzata.Via konsumentföreläsningar i skolorna,broschyrer, böcker, TV–reklamm m vänder man sig till ungdomar medinformation.Några egna tester gör FK inte,man har varken de personella ellerekonomiska resurserna att arbeta meddetta. I stället publicerar man testersom görs av BEUC eller någon annankonsumentorganisation. FK har undersina tjugofem år arbetat framföralltmed juridiska och finansiella frågor,produktsäkerheten har kommit på undantag.Tills nu. I år har FK startat ettprojekt kring produktsäkerhet, somman hoppas ska kunna leda till att bådekonsumenter och tillverkare inser dessbetydelse.Ett annat projekt som ska starta nui höst är ett samarbete mellan FK ochpolska näringsidkare.–Deras organisationer måste förståatt vi egentligen arbetar för samma mål:Polackerna kan köpa kläder på H&M,Zara eller C&A och äta på McDonalds,Pizza Hut eller Kentucky Fried Chicken.nöjda konsumenter, säger MalgorzataNiepokulczycka. Industrin och handelnmåste förstå att konsumenten är viktig.Trots att hon nu suttit i ledningenför konsumentförbundet i ett kvarts sekelhar Malgorzata Niepokulczycka intetröttnat. Hon älskar livet – och konsumentär man ju hela livet, betonar hon:– Jag är en entusiastisk person, och jagtror att det är bra för entusiaster att varaengagerade i konsumentorganisationer.Vi kan se konkreta resultat av vårt arbete,vi kan hjälpa människor med derasproblem. Det är fantastiskt! nText: Ingrid JacobssonBureau Européenne desUnions de Consommateurs– Europeiska konsumentorganisationenär konsumenternasröst i EU. BEUC bildadesredan 1962 av åtta organisationerfrån EU:s dåvarande sex medlemsstater.Nu har man fyrtio medlemsorganisationer,dels från EU:smedlemsländer, men också frånblivande medlemmar och EESländer.BEUC arbetar med att föra framkonsumentfrågorna bland annatgenom täta kontakter medEuropaparlamentet och EU-kommissionen.Man gör egna testeroch undersökningar, driver olikakampanjer m m. Inför varje nyttordförandeskap skriver BEUC enPM om vilka konsumentfrågorman önskar att ordförandelandetska driva. Finland är ordförandelandunder andra halvåret 2006,och BEUC vill bl a att man arbetarmed upphovsrättsfrågor på Internet,konsumentkrediter, folkhälsofrågor(speciellt övervikts- ochfetmaproblem), livsmedelsmärkningoch – framför allt – det nyakonsumentpolitiska programmetför 2007 – 2013 som EU väntasanta i slutet av 2006.nBelgienAssociation Belge desConsommateurs - Test Achatstel: 0032-25423338www.test-achats.beCypernCyprus Consumers’Associationtel: 00357-22516112www.cyprusconsumers.org.cyDanmarkForbrugerrådet – FR,tel: 0045-77417741www.fbr.dkEnglandWhich?tel: 0044-2077707000www.which.netEnglandNational ConsumerCouncil – NCCtel: 0044-2078813010www.ncc.org.ukEstlandEesti TarbijakaitseLiit – ETLtel: 0037-26411697www.tarbijakaitse.eeFinlandSuomen Kuluttajaliitto – SKtel: 0035-94542210www.kuluttajaliitto.fiFinlandKuluttajavirastotel: 0035-8977267834wwww.kuluttajavirasto.fiFinland: Kuluttajat-Konsumenterna ry – KK,tel: 0035-8987750120www.kuluttajatkonsumenterna.fiFrankrikeUFC - Que Choisirtel: 0033-143485548www.quechoisir.orgFrankrikeConsommation, Logementet Cadre de Vie – CLCVtel: 0033-156543210www.clcv.orgFrankrikeOrganisation Générale desConsommateurs - OR.GE.COtel: 0033-146086060www.orgeco.netGreklandAssociation for theQuality of Life - E.K.PI.ZOtel: 0030-2103304444www.ekpizo.grGreklandConsumers’ ProtectionCenter – KEPKAtel: 0030-2310269449www.kepka.orgGreklandGeneral Consumers’Federation of Greece – INKAtel: 0030-2103632443www.inka.grIslandNeytendasamtökin – NStel: 00354-5451200www.ns.isIrlandConsumers’ Associationof Ireland – CAItel: 00353-14978600www.consumerassociation.ieItalienAltroconsumo,tel: 0039-0266890209www.altroconsumo.itLettlandLatvia ConsumerAssociation – PIAA,tel: 0037-129414010www.consumer-guide.lvLuxemburgUnion Luxembourgeoise desConsommateurs – ULCtel: 00352-4960221www.ulc.luMakedonien(Före detta jugoslaviska republikenMakedonien – FYROM):Consumers’ Organisation ofMacedonia – OPMtel: 0038-9091212440www.opm.org.mkMaltaCGhaqda tal-Konsumaturi– CA Maltatel: 00356-21239091www.camalta.orgHollandConsumentenbond – CBtel: 0031-704454201www.consumentenbond.nlNorgeForbrukerrådet – FRtel: 0047-23400533www.forbrukerportalen.noPortugalAssociação Portuguesa para aDefesa do Consumidor – DECOtel: 00351-213710200www.deco.proteste.ptPolenFederacja Konsumentów – FKtel: 0048-228271173www.federacjakonsumentow.org.plPolenStowarzyszenie KonsumentówPolskich – SKPtel: 0048-226340668www.skp.plRumänienAsociatia pentru ProtecyiaConsumatorilor din România– APCtel: 0040-213110243www.apc-romania.roSchweizFédération Romande desConsommateurs – FRCtel: 0041-21312800www.frc.chSlovakienZdrutenia slovenskychspotrebitetov- ZSStel: 0042-1254411148www.isnet.skSlovenienZveza PotrotnikovSlovenije – ZPStel: 0038-614740600www.zps.siSpanienConfederación de Consumidoresy Usuarios – CECUtel: 0034-913640276www.cecu.esSpanienOrganización de Consumidoresy Usuarios – OCUtel: 0034-913000045www.ocu.orgSverigeSveriges Konsumentrådtel: 08-53480870www.sverigeskonsumentrad.seTjeckienSdruzeni obrany spotrebiteluCeske republiky – SOStel: 0042-0224239940www.consumers.czTysklandVerbraucherzentraleBundesverband – VZBVtel: 0049-302580040www.vzbv.deTysklandStiftung Warentesttel: 0049-3026312398www.stiftung-warentest.deUngernOrszágos FogyasztóvédelmiEgyesület – OFEtel: 0036-13117030www.ofe.huÖsterrikeVerein für Konsumenteninformation– VKItel: 0043-15887722www.konsument.atÖsterrikeArbeitskammer – AKtel: 0043-1501652304www.akwien.at(Organisationernas originalnamn har angivits utom för de länder,Grekland och Makedonien, som inte använder latinska bokstäver.) KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt

notistorgillustration: Annie BobergFet reklam i FrankrikeDen franska konsumentorganisationenUFC-Que choisir har gjort enundersökning av 217 reklaminslagi fransk TV som riktade sig till barn.Det visade sig att 89% av inslagengällde ohälsosamma livsmedel medhögt socker- och fettinnehåll!UFC-Que Choisir har också gjortintervjuer i 352 familjer för att mätavilket inflytande reklamen har påbarnens matvanor. Påverkan frånreklamen var stor. 60% av barneni familjerna åt godis, kakor m m tillmellanmål. 64% åt flingor med högsockerhalt till frukost, och flera åtdessutom feta och söta bullar m m.Antalet feta eller överviktigapersoner har ökat i Frankrike med5,7 % per år under de senaste åren.UFC-Que choisir kräver nu att reklamriktad till barn för ohälsosamma livsmedelska förbjudas. Man hoppasatt detta förbud ska införas i det nyaTV-direktivet som nu diskuteras i EU.Flera stora konsumentorganisationeri Europa vill ha ett sådant förbud.Sveriges Konsumentråd instämmeri detta krav. Konsumentrådet har juockså fått liknande resultat för TVreklameni Sverige i sin undersökningav marknadsföring av ohälsosammalivsmedel riktad till barn.(Se KonsumentMakt nr 4 /06.) nKonsumentverketfår inspekteraKonsumentverket får ökade befogenheterenligt ett tillägg till Marknadsföringslagen,som träder i kraft vid årsskiftet. Nyheter ilagen är att Konsumentverket nu får rättatt utföra nödvändiga inspektioner påplats, t ex på ett företag som man anmälttill Marknadsdomstolen.Konsumentverket får också rätt att begärain uppgifter inte bara från företagets ledning,utan även från anställda och privatpersoner.nDålig service på stationernaResenärsforum, en av Sveriges Konsumentråd medlemsorganisationer,har efter samråd med pendlargruppernaruntom i Sverige skickat en skrivelse tillNäringsdepartementet angående järnvägsstationernasbemanning. Det är uppenbart att det system sområder för närvarande, där ingen gemensam och neutralservice finns på stationerna, är alldeles otillräckligt,skriver Resenärsforum till departementet. Bemanningenhar helt försvunnit på många platser, och dettadrabbar inte minst ovana resenärer och personer medfunktionshinder. Konkurrensen på järnvägsområdethar många fördelar i övrigt, tycker Resenärsforum,men dessa starka negativa effekter för kollektivresenärernamåste rättas till, framhåller man. nFramtidens konsumentpolitik diskuteradespå ett seminarium som hölls i Europaparlamenteti Bryssel i slutet av oktober. Svenskaparlamentarikern Anna Hedh (s), som ärledamot i utskottet för inre marknaden ochkonsumentskydd, var ordförande på seminariet.Seminariet hölls bland annat med anledningav att det nu görs en översyn av EU:sKRAV-silltill julLagom till jul kommer nuden första KRAV-märktasillen. Det är Abba Seafoodsom lanserar KRAV-märktsenapssill. Att senapssillblev först beror på att detär en av de populärastesillsorterna. Varje år säljssammanlagt 2,8 miljonerburkar senapssill i Sverige.KRAV-märkningen innebäratt sillen fiskas i beståndsom KRAV har bedömt klararsig på lång sikt utan attbli utfiskade. Man ställerockså miljökrav på båtar,fiskemetoder och redskap,övriga ingredienser ochtillverkningsmetoder. nKonsumentfrågor i EuropaparlamentetnIngen läsk ihandbagagetNu gäller nya EU-regler förflygpassagerare som tar med sigvätska i handbagaget. Vill manta med sig en flaska som innehållermer än 1 dl vätska måsteden förpackas i en genomskinlig156,8påse så att den kan granskasvid bagagekontrollen. Reglernakommer att gälla på alla flygplatseri EU samt i Norge, IslandNu är EU:s konsumentprogram för 2007 – 2013fastställt. Budgeten ligger på 156. 8 miljoner euro.och i Schweiz.Det är en rejäl reducering från KommissionensPassagerare kommer fortfarandeatt kunna ta med sig min-ursprungliga förslag där en fördubbling av budgetenefterfrågats. Neddragningarna i konsumentbudgetenberor på nedskärningar i den totaladre mängder vätska på planetsom t ex schampo och parfym.EU-budgeten. För att förslaget ska vara juridisktbindande krävs att parlamentet röstar ytterligare en Medicin och särskilda livsmedel,gång men programmet är redan godkänt informellt exempelvis barnmat, som kanoch några fler förändringar är inte att vänta. nbehövas på flyget är undantagnafrån reglerna.Det går också att ta med sigvätskor som man handlat på taxfreeefter det att man passeratVälj KRAV-glöggVill man dricka miljövänlig glögg till julgår det bra. Grangärde musteri i Dalarnasäkerhetskontrollen.tillverkar kravmärkt julglögg – i år gör manDe nya reglerna har införts som50 000 flaskor. Årets storsäljare tippar manen reaktion på den senasteatt hjortronglöggen blir.tidens hot mot flyg där hemmagjordasprängämnen i flytandeFamiljen Tillman i Grangärde odlar sinaegna bär och frukter till glögg, saft m m.Både odlingarna och tillverkningsprocessernaär KRAV-godkända.form har förekommit. nnkonsumentpolitik (läs mer på sid 12). AnnaHedh betonade att seminariedeltagarnavarit överens om att konsumentskyddetegentligen har med alla politiska beslut attgöra. All lagstiftning och alla förordningarinom EU påverkar medlemsländernasinvånare – och alla är ju konsumenter!På seminariet diskuterades bland annat:Konsumenternas valmöjligheter, konsumentskyddeti olika medlemsstater, de nyamedlemsstaternas behov av stöd, de svagakonsumenternas särskilda intressen.Jens Henriksson, internationell sekreterare,Sveriges Konsumentråd, deltog iseminariet.– Jag tycker att frågorna om hållbarkonsumtion och de etiska frågorna ärviktiga utmaningar för EU:s konsumentpolitikunder de kommande åren, säger JensHenriksson. Bättre information bland annatvia enhetlig miljömärkning och etisk märkningkan underlätta för konsumenterna attta sitt ansvar och bli påtryckare i den politiskaprocessen genom sin konsumtion.– Som individ gör man alltid ett val närman konsumerar. Vi konsumenter kan, omvi ges förutsättningar, bli bättre på att utövavår konsumentmakt i butiken och visavårt sociala ansvarstagande! nKVeckansVäckarklockorTransfettsyror bortNya forskarrön visar på farorna medindustriella transfetter. Sveriges Konsumentrådhar länge krävt att dessa fetterska bort eller åtminstone deklarerastydligt på förpackningarna. Nu gårbland andra Göteborgs Kex i täten ochtar bort alla transfetter från sina bageriprodukter.Lantmännen (med bageriernaAXA, Schulstad och Skogaholms)har också tagit bort transfetterna frånmånga av sina produkter. Sveriges Konsumentråduppmanar alla andra tillverkareatt följa deras exempel men villsamtidigt varna för att ersättningarnablir andra fetter och summan för folkhälsani värsta fall blir lika med noll.Transfett är omättade fettsyror somhöjer ”det dåliga” kolesterolvärdet ochsänker ”det goda” och ökar därmedrisken för hjärt- och kärlsjukdom. Transfettfinns naturligt i mjölk och köttfrån idisslare, men kan också bildas vidindustriell härdning av fetter. I svenskmat finns transfetter huvudsakligen ifeta bageriprodukter, viss snabbmatoch godis.Sänk priset på refill-påsar!En Nescafé mellanrost i glasförpackningkostar i butik 56,90 kronor för200 gram. Det innebär en kostnad på284,50 kronor kilot. En refill-påse på100 gram kostar 49,90 kronor, det villsäga 499 kronor kilot. Idag är det alltsådubbelt så dyrt att vara miljövän. Sänkpriset på refill-påsar så att det lönar sigatt handla miljövänligt.Bristande personlig servicepå IkeaFinns varan på lager? På Ikeas hemsidafungerar inte söksystemet och att pratamed någon på kundservice är omöjligt.Datarösten i telefonen säger: ”föratt komma i kontakt med rätt personmåste du göra några val”. Efter sjuminuters knappande med tonvalstelefonenbehövs ett artikelnummer. Aldrigett val där man kan få personlig service.Skärpning Ikea! Inrätta en personlig telefonservicedär kunden får svar på sinafrågor. Särskilt då denna funktion intefungerar på hemsidan.10 KonsumentMakt december 2006 nummer femnummer fem december 2006 KonsumentMakt 11

tele- och internetstandardiseringsprojekt11 oktober startade en ny byrå:Konsumenternas Tele- ochInternetbyrå (KTIB).Det var en efterlängtad start.Många konsumenter harproblem med svårtolkade avtal,försäljare som lovat mer ände håller, bredband ochmobiler som inte fungerar.Rivstart för teleochInternetbyrån–Vi har fått enrivstart, säger vdMattias Grafström.Under våra tre förstaveckor har vi haft10 500 besökare påvår webbplats!KTIB ägs av organisationen IT-Företagen och finansieras av flera bredbands-och telefonioperatörer, för närvarandefemton stycken. Bland finansiärernafinns Telenor, TeliaSonera, Tele2,Comhem, Glocalnet och Bredbandsbolaget.Om du som konsument har problemmed tele- eller Internettjänster skadu först kontakta din operatör. Får duingen lösning på problemet kan du sökahjälp hos KTIB. (KTIB kan dock inte taupp ärenden som gäller fel på produktersom t ex datorer eller mobiltelefoner.)Först kan du gå in på webbplatsen www.ktib.se, där det finns mycket information;lagtexter och branschregler, beslutfrån Allmänna reklamationsnämndenoch Marknadsdomstolen, goda råd vidköp mm. Hittar du fortfarande inte svarpå dina frågor kan du kontakta KTIB direktper telefon. Du kan också skriva indin fråga i ett formulär på webbplatseneller skriva brev till Konsumenternastele- och Internetbyrå.KTIB har sex medarbetare som fåttjobba hårt de första veckorna för attklara av alla ärenden.–Fram till 1 november hade vi 580 registreradeärenden – men vi har hunnit gealla personliga svar, säger Mattias Grafströmbelåtet. Jag har duktig personal!De flesta ärendena har gällt oklaraavtalsvillkor och säljare som lovat förmycket.–När säljarna inte följer reglerna blirdet problem, säger Mattias Grafström.Vi ska också jobba för att ta fram uppförandereglerför branschen, och vi harredan börjat titta just på hur man träffaravtal. Ofta finns säljarna ute på gatoroch torg, och skriver man under ett avtaldär har man ingen ångerrätt. Om maningår avtal via telefon har man ångerrätt,men flera som hört av sig till oss harinte fått korrekt information om dettafrån säljarna. Felaktig muntlig informationger upphov till många missuppfattningar,och det är bland det första vi skata itu med. nText: Ingrid JacobssonKonsumenternastele- och InternetbyråBox 24157, 104 51 Stockholmwww.ktib.setelefon 08-522 767 00vardagar klockan 9–12fax 08-522 767 01Foto: Mia DrakenbergLita på standardenAtt utarbeta standarder för varor och tjänster är etttålamodsprövande arbete, som tar flera år. Men när enstandard väl är färdig innebär den stora fördelar förkonsumenterna.Visst vinner vi konsumenter på världsekonominsglobalisering. Men hur vet vi om de billiga varornafrån andra sidan jordklotet fungerar och är säkraeller om de tjänster som erbjuds i lågkostnadsländerhåller måttet?Ett svar är standardisering. Det som uppfyller internationellstandard går att lita på, är tanken. Men detförutsätter konsumentinflytande över hur standardenutformats. Därför skriver den internationella standardiseringsorganisationenISO i sina etiska riktlinjer attalla medlemmar i ISO ska underlätta för bland annatkonsumentföreträdare att delta i standardiseringsarbete.Standardiseringen i Sverige följer de riktlinjernabland annat genom att dess organ SSR Konsumentrådfinansierar det projekt som Sveriges Konsumentrådsedan ett drygt år driver för att rekrytera och utbildakonsumentföreträdare i standardisering.Projektet är fortfarande i en uppbyggnadsfas, menbörjar få fast form.Hittills har vi rekryterat konsumentrepresentantertill de viktiga områdena Textil, Möbler, Leksaker, Förpackningar,Socialt ansvarstagande, Brottsförebyggandegenom stadsplanering och byggnadsutformning,Standarder som skyddar vid katastrofer, Tandvård,Teckenrepresentation och användargränssnitt (IT),Next Generation Networks (IT), Fastighetsmäklartjänsteroch Turism.Just nu arbetar vi med att rekrytera till projekt somhandlar om standardisering av kundkontaktcenter,livsmedelsdatabaser och posttjänster.En konsumentrepresentant arbetar i den svenskatekniska kommittén på sitt område, men uppmuntrasockså att delta i möten med internationella arbetsgrupperoch tekniska kommittéer. Förutom reseersättningutgår ett arvode till den som deltar i internationellamöten. I övrigt sker arbetet på ideell basis.Det har gått ganska lätt att rekrytera konsumentföreträdaretill detta i stort sett ideella uppdrag, trotsatt vi ställer krav på förhandlingsvana, goda kunskaperi engelska och förmåga att anlägga brukarperspektiv.För att lära sig själva standardiseringsarbetet finns enÁlita på.särskild utbildning. Konsumentrådet bjuder också regelbundetin till nätverksträffar för standardiserarna.De allra flesta har funnit uppdraget stimulerande,även om någon blivit förvånad över det mångåriga perspektivsom krävs, när företrädare för många länder ochintressen ska förenas till en gemensam uppfattning. nVill du veta mer om vad det innebär att varakonsumentföreträdare i standardisering?Maila till janerik.nyberg@sverigeskonsumentrad.seeller ring 070-384 28 39.Text: Jan-Erik NybergProjektledare för Sveriges KonsumentrådsstandardiseringsprojektProdukter somuppfyllerinternationellstandard går att12 KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt 13

kampanjkonsumentlagstiftningenDesign för alla:”Befriaolikheten”Genomsnittsmänniskan – finns den? Nej, inte i verkligheten, barai statistiken. Men arkitektur, transportmedel, förpackningar m mär designade efter en genomsnittlig person. Detta vill projektetDesign för alla ändra på, under mottot ”Befria olikheten”.Sista veckan i oktober drog manigång en stor utåtriktad kampanj (läsmer på www.designforalla.se)Design för alla är att treårigt projektsom inleddes hösten 2005. Projektet finansierasav Allmänna arvsfonden ochgenomförs av EIDD-Sverige (Designfor all Europe) tillsammans med SVID,(Stiftelsen Svensk Industridesign), Handisam(Myndigheten för handikappolitisksamordning) och Handikappförbundenssamarbetsorgan.Målet för projektet är att man ska ökaefterfrågan på Design för alla-kompetenshos planerare, arkitekter, designers ochförstås hos brukarna själva. Samhälletska vara tillgängligt för alla, oavsett omman är lång eller kort, gammal eller ung,har funktionshinder eller inte. Design föralla tar ett exempel: om en tvillingvagnkommer in i en hiss eller en buss – ja, dåkommer alla in!Tillgängligheten ska öka överallt isamhället om Design för alla får som devill. Och det blir lönsamt för samhället.Att designa för alla från början är billigareän att ändra i efterhand. År 2020kommer var fjärde svensk att vara över65 år. Många av dem vill bo kvar hemma,men då krävs att bostäderna är anpassade.Om bostäder som byggs i dagdesignas för alla skulle samhället kunnaspara in 70 miljarder per år i minskadeäldreomsorgskostnader, enligt Designför allas uträkningar.Redan i dag har var femte svensk någonform av funktionshinder, som ocksåkräver anpassning av bostäder, transportmedelm m. Många av de produktervi använder varje dag togs ursprungligenfram för att underlätta livet förfunktionshindrade: ettgreppsblandaren,fjärrkontrollen och telefonen. n”Befria olikheten”-kampanjen gick bl a iT-banan:Efterlyses: Genomsnittsmänniskan.Det mesta som byggs och designas i vårtsamhälle är anpassat till gemonsnittsmänniskan.En varelse som är 1,73,3 cm lång,har en muskelstyrka på 4,1 watt/kg och1,7 barn? Se dig omkring. Ser du någonmed 1,7 barn? Nej, just det. Genomsnittsmänniskanfinns inte. Annat än i statistiktabellerna.Tänk om design och arkitekturkunde vara lika varierad och spännandesom människorna som ska använda den.Vi utmanar Sveriges alla beställare, planerare,arkitekter och designer. Gå med i befrielserörelsenmot genomsnittets diktatur.Befria olikheten!Fotograf: Elisabeth Ohlson WallinEU:s konsumenträttska förenklasText: Jonas Adolfsson§Som en del av den övergripande Lissabon-strateginlanserade EU-Kommissionen under 2004 en översynav den europeiska konsumentlagstiftningen. Översynenav konsumenträtten faller under det större arbetetmed att skapa en gemensam europeisk lagstiftning påavtalsrättens område. I enlighet med Lissabon-strateginsövergripande målsättning är syftet med översynenfrämst att rationalisera och förenkla. Exempel på detman vill förenkla är reglerna för distansavtal och jämförelsepriser.Sveriges Konsumentråd deltar aktivt i översynen avden europeiska konsumentlagstiftningen.Även om det är genom förordningar och direktivsom detaljföreskrifterna på konsumenträttens områdeskapas, är frågornas roll inom den så kallade primäralagstiftningen, främst EG-fördraget, – åtminstone vadgäller de grundläggande begreppen –lika viktiga.– Det handlar om att Kommissionenklargör att man faktiskt tar de här frågornapå allvar, säger Jens Henriksson,internationell sekreterare på Sveriges Konsumentråd.Ett av Lissabon-strategins paraduttryck vad gällerdess motiv och mål, är att den skall leda till en ’bättrereglering’. Ur konsumenternas synvinkel är det absolutnödvändigt att översynen inte bara syftar till att anpassaolika delar av lagstiftningen till rådande förhållanden.– Översynen får inte innebära att reglerna anpassasefter näringslivets krav på avreglering. För att stärkakonsumentskyddet måste ’bättre regler’ innebära effektivareregler, säger Jens Henriksson.Även om Kommissionens beslut att behandla översynenav konsumenträtten som en del av arbetet medden europeiska avtalslagen var bra ur resurssynpunkt,får inte konsumentfrågorna bli marginaliserade ochmissuppfattade.– Konsumentskyddet är en alldeles särskild typ avfrågor, med egna överväganden och sammanhang.Detta måste genomsyra arbetet med översynen, sägerJens Henriksson.Även om det inom flera områden kan vara riktigt attöversynen i förlängningen leder till en ökad fullharmonisering,får detta inte vara det huvudsakliga målet.– Varje område måste behandlas separat för att seom full harmonisering är lämpligt. Ett sämre konsumentskyddtill priset av full harmonisering aldrig detbästa för konsumenterna, säger Jens Henriksson. n14 KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt 15

Posttidning BAvsändare:Sveriges KonsumentrådBox 855101 37 StockholmdebattUnga behövsi konsumentpolitiken– men vem vågar egentligen göra något åt saken?Att unga behövs i konsumentpolitiken trorjag de flesta vill skriva under på. Men – handenpå hjärtat: Hur många konsumentorganisationersläpper idag in unga i sina styrelser? Och hurmånga vågar satsa på ”oprövade kort”?Tittar man på medlemsorganisationerna i SverigesKonsumentråd och dess styrelse så kan jagbara konstatera det uppenbara: Var finns allaungdomar? Hur ska konsumentpolitiken attraheraunga medlemmar, då majoriteten av företrädarnaär allt annat än unga?Jag tror att det finns ett intresse bland unga iungdomsorganisationer att engagera sig i olikakonsumentfrågor. Men vad skulle få dem att viljafortsätta vidare från sin egen organisation? Finnsverkligen vilja och mod att erbjuda dem platsoch utrymme hos oss?Jag tror problemet sitter i att vi gärna vill ha inunga personer, men att vi behöver titta överarbetssätt och sökvägar för att både få in ungamänniskor och behålla deras intresse för verksamheten.Frågan är om man är villig att göraden extra ansträngningen eller nöjer sig med attdiskutera problemet?Ett annat problem är oron inför det oprövade.Därför väljer man ofta säkra kort och väntar påatt det ska dyka upp någon känd, som någon annanredan vågat satsa på. Vi tenderar att glömmaatt alla har varit oprövade kort någon gång– även jag.Vi ska i första hand inte rikta blicken mot deunga, vi ska rikta den mot oss själva som medlemsorganisationeroch mot den styrelse ochvalberedning vi valt. Om vi ska lyckas att attraheranya målgrupper måste vi förändras till enspännande organisation med högt i tak för diskussionoch engagemang.Medlemsorganisationerna måste engagera sigi organisationen, och styrelsen måste både föryngrasoch arbeta för ökad delaktighet och insyni styrelsearbetet. Det egna föryngringsarbetet iorganisationen är ett måste om vi ska locka ungdomar.Vi måste förändras i grunden och intebara på ytan.Jag påstår inte att alla äldre kvinnor och män skabytas bort mot yngre förmågor. De ska stötta ochanvända sina nätverk för att hjälpa fram de ungasom ska ta över. De bidrar med mycket kompetensoch kunskap men några måste lämna plats– annars blir Konsument-Sverige bara en fasadför en föryngringsdiskussion som lät bra ochseriös på ett medlemsmöte, men som i praktikenutmynnade i ingenting. nMartin Bergvall, OrdförandeRiksförbundet Goodgame16 KonsumentMakt december 2006 nummer fem