Avfallsplan - Sundsvall

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26utredning kommer tillsammans med de plockanalyser som föreslås genomföras fr.o.m. 2008att ge förutsättningar för ett ökat omhändertagande av matavfall.Något särskilt mål om återvinning från livsmedelsindustrier är ej aktuellt för Sundsvalleftersom omfattningen är begränsad.Det nationella målet om återföring av fosforföreningarna i avloppslammet till jordbruksmarkär mycket svårt att uppfylla eftersom jordbrukarna inte tar emot slammet även om det uppfyllergällande gränsvärden för återföring till jordbruk. T.o.m. 2008 finns ett avtal om tillverkningav anläggningsjord av slammet i Sundsvall och den troliga utvecklingen är att manunder avfallsplanens giltighetstid fortsätter med denna tillverkning. Förslaget är också att denframtida slamhanteringen ska utredas av MittSverige Vatten och Reko.Det nationella målet för förorenade områden kommer ej att uppnås till 2010 i Sundsvall. Enkartläggning av gamla avfallsupplag har skett och ett antal upplag och andra förorenade områdenhar åtgärdats. Riskklassning, miljöundersökningar och åtgärdsbedömning föreslås dockgenomföras före 2010 för ca 25 nedlagda kommunala avfallsupplag och några av dessa kommeratt åtgärdas före 2010.Riksdagen har också beslutat att Sverige ska vara tillgängligt år 2010. Detta innebär atthandikappaspekterna ska beaktas.Regionala målDet regionala målet att mängden deponerat avfall ska halveras till år 2005 har uppnåtts. Förhushållsavfall har målet nåtts med god marginal. Deponering av hushållsavfall har i hela landetminskat från 1,4 miljoner ton 1994 till 0,4 miljoner ton 2004, en minskning med ca 70 %.Vid den revidering av de regionala miljömålen för Västernorrlands län som genomförs under2006 föreslår länsstyrelsen att det tidigare målet att mängden deponerat avfall ska minska medminst 50 % senast 2005 räknat från 1994 års nivå ska ersättas med att mängden deponeratavfall ska minska och högst uppgå till 2003 års nivå. Sundsvalls kommun har i sitt yttrandeöver de nya regionala miljömålen föreslagit att förändringarna ska utgå från 2005 års nivå.Lokala målSundsvalls Agenda 21 har som övergripande mål att år 2020 ska Sundsvall vara ett hållbartsamhälle. För detta arbete finns tio mål rubricerade Kunskap, Makt, Hälsa, Boende, Natur,Konsumtion, Produktion, Energi, Transporter och Avfall. För avfall gäller målet:Inga nya avfallstippar ska anläggas i Sundsvall vilket betyder att vi i första hand ser till attavfall inte uppkommer. I andra hand ska allt som vi idag kallar avfall återanvändas, återvinnaseller återföras till det naturliga kretsloppet. Vi ska inte lämna nedsmutsade mark- och vattenområdeni arv efter oss. Målet att inga nya avfallstippar ska anläggas ska inte påverkamöjligheten att anlägga en lokal eller regional mottagningsanläggning för förorenadejordmassor i kommunen.I den gamla avfallsplanen fanns mål som berör farligt avfall, grovsopor och slam som harbibehållits och delvis justerats. Se bilaga 3, uppföljning av föregående plan från 2001.För avfallshanteringen gäller särskilt de två huvudprinciperna att avfallets farlighet skaminskas och att avfallsmängderna ska minskas.8 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Dessa principer uppnås bäst genom åtgärder som hushållet vidtar innan avfall uppstår genomatt förändra konsumtionsmönstret. Kasserade produkter såsom förpackningar, tidningar elektronikskrotm.m. ska samlas in via olika återvinningssystem. Det som sedan återstår som avfallskall sorteras för insamling och behandling.För Sundsvalls kommun föreslås följande mål för avfallshanteringen t.o.m. år 2011.• Inga nya avfallstippar ska anläggas i Sundsvalls kommun.• Minskning av mängden kärl- och säckavfall räknat per invånare med 10 % från2005.• Minskning av farliga ämnen i kärl- och säckavfallet räknat per invånare med 10 %från 2008.• Minskning av matavfall i kärl- och säckavfallet räknat per invånare med 25 % från2008.• Mängden återvunnet avfall med producentansvar ska räknat per invånare uppgåtill minst rikets nivå.• Andel av hushållen som vet hur farligt avfall ska hanteras ska vara minst 90 %.• Andel av hushållen som vet hur grovavfall ska hanteras ska vara minst 95 %.• Allt rötat slam ska uppfylla gällande gränsvärden för återföring av slam tilljordbruksmark.• Alla nedlagda kvarvarande kommunala avfallsupplag ska vara riskklassade ochåtgärdsbedömdas.9 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-264 DIREKTIV, LAGAR OCH FÖRORDNINGAREU:s direktiv och de nationella målen ligger till grund för de lagar och förordningar som styroch reglerar bl.a. kommunernas planering för och hantering av avfall. I detta avsnitt redovisasden grundläggande lagstiftningen inom avfallsområdet och de viktigaste förändringarna somhar skett sedan föregående avfallsplan antogs av kommunfullmäktige 2001. Se även bilaga 2,urval av regler som styr avfallshanteringen.EU:s avfallsdirektivRamdirektivet anger ramarna för hur avfallshanteringen ska bedrivas och varje medlemslandska ha sin avfallslagstiftning baserad på detta direktiv. I direktivet anges bl.a. en prioriteringav olika behandlingsformer för avfall i följande ordning: återanvändning, materialåtervinning,energiåtervinning, deponering. Vidare anges att den som orsakar avfallet ocksåska bekosta hanteringen. Särskilda direktiv har också utfärdats för olika delar avfallsområdett.ex. för deponering, farligt avfall och elavfall.MiljöbalkenEnligt 15 kapitlet är kommunen ansvarig för avfall från hushåll, och därmed jämförligt avfallfrån annan verksamhet, inom kommunen. Ansvaret omfattar insamling, transport ochbehandling.För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som innehåller en avfallsplan medlokala föreskrifter om avfallshantering. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inomkommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. De lokalaföreskrifterna ska ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavaresjälva får ta hand om sitt hushållsavfall. Renhållningsordningen ska antas av kommunfullmäktige.I Miljöbalkens 6 kapitel finns bestämmelser om miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningav avfallsplaner.Lag om skatt på avfallÅr 2000 infördes skatt på avfall som deponeras med 250 kr/ton. Skatten har successivt höjtsoch uppgår för år 2006 till 435 kr/ton.Skatt på avfallsförbränningFör att öka materialåtervinningen har en skatt på förbränning av hushållsavfall införts fr.o.m.2006-07-01. Skattens storlek är beroende av andelen fossilt kol i avfallet och av andelen elsom produceras i kraftvärmeverket.AvfallsförordningenAvfallsförordningen som gäller fr.o.m. 2002 har ersatt den tidigare renhållningsförordningenfrån 1998. Förordningen innehåller förutom definitioner, bestämmelser om kommunernasansvar för avfallsplanering och för hushållsavfall samt hur olika typer av avfall ska hanterasoch transporteras. (Brännbart och organiskt avfall, farligt avfall, avfall från fartyg, avfall frånelektriska och elektroniska produkter m.m.). Ändringar har skett beträffande avfallsplaner ochfarligt avfall SFS 2004:556) samt beträffande miljöbedömning (SFS 2005:357).10 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Förordningen om deponering av avfallFörordningen (SFS 2001:512) innebär att det är förbjudet att deponera utsorterat brännbartavfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005.Förordningar om producentansvarFörpackningar (SFS 1997:185 uppdaterad t.o.m. SFS 2004:558). I förordningen anges attavfallsplanen ska innehålla särskilda avsnitt om förpackningar och platser för insamling avförpackningsavfall. Planen ska även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga attförpackningsavfall uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar.Returpapper (SFS 1994:1205 uppdaterad t.o.m. SFS 2004:557).Elektriska och elektroniska produkter (SFS 2005:209).Föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplanNaturvårdsverkets nya föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) gäller fr.o.m. 1 augusti2006 och ersätter de tidigare föreskrifterna från 1991.11 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-265 NULÄGESBESKRIVNING, PROBLEMANALYS OCHÅTGÄRDSPROGRAM5.1 KommunbeskrivningBefolkningen i Sundsvall har ökat efter 2001 och uppgick vid årsskiftet 2005/2006 till 94 044invånare. Av dessa bor 84 % i tätorter. Det totala antalet lägenheter uppgår till ca 47 500varav 43 % i småhus. Näringslivet med 47500 sysselsatta domineras av handel ochkommunikation, vård och omsorg och tjänstesektorn.5.2 HushållsavfallHushållsavfall är avfall som kommer från hushåll och likartad verksamhet. Det är sådantavfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhetuppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar,restauranger, affärer, skolor, vårdinrättningar m.m. I hushållsavfall ingår ocksågrovavfall, farligt avfall, latrin och slam. För hushållsavfall som omfattas av producentansvaretgäller inte den kommunala renhållningsskyldigheten.Hushållsavfall som samlas in i kärl transporteras fr.o.m. hösten 2006 direkt till kraftvärmeverketi Korsta för energiåtervinning. Brännbart grovavfall och verksamhetsavfall förbehandlaspå Blåberget innan energiåtervinning. Avfallsslag och avfallsmängder redovisas i bilaga 4.Analys och problembeskrivningTaxesystemDeponeringsförbuden för brännbart och organiskt avfall har inneburit minskade mängder tilldeponi medan hushållsavfallet har ökat totalt p.g.a. grovavfallet. Den viktbaserade taxan sominfördes 2003 har bidragit till att mängden kärlsopor har minskat.En ny upphandling av samma insamlingssystem, kommer sannolikt att innebära att kostnadenför grovavfall ökar. Grovavfall vägs inte men betalas solidariskt av samtliga abonnenter.Mängden grovavfall uppgår idag till nästan 2/3 av kärl- och säckavfallets mängd. Nuvarandetaxesystem innebär att de gemensamma fasta kostnaderna för bl.a. grovavfall fördelas efter dekärlvolymer som fastighetsägarna för villor respektive flerfamiljshus disponerar. Detta systemblir orättvist då hushåll i flerfamiljshus som har bättre utbyggd fastighetsnära hämtning avförpackningar, har låga kostnader för avfallshantering. Samtidigt har de möjlighet att utnyttjagrovavfallshantering som i huvudsak, så som taxan nu är uppbyggd, finansieras av övrigaavfallskunder. En lägenhetsavgift för att täcka kostnaden för behandling av avfall, hanteringav grovavfall m.m. skulle innebära en mer rättvis fördelning av de fasta kostnaderna.Valet av behandlingsteknik bör i första hand styras av möjligheten till avsättning för restprodukternaoch av kostnaden. Efter materialåtervinning enligt producentansvaret återstår,biologisk behandling, energiåtervinning genom förbränning och deponering.Biologiskt avfallDet finns nationellt mål att behandla mer avfall biologiskt. Avsättningsmöjligheterna tillodlingsmark är dock begränsade. Utsortering av rent organiskt avfall för kompostering hoslokala jordbrukare för att utnyttjas inom deras odlingar har pågått sedan 2002. Hemkomposteringuppmuntras genom den viktbaserade taxan.12 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26För att ta fram förslag till hur behandlingen av matavfall ska kunna öka genomför Reko tillsammansmed MittSverige Vatten och Uppsala universitet en utredning om ”Inventering,insamling och rötning av bioavfall i mellersta Norrland”. Utredningen som genomförs som ettexamensarbete beräknas vara klar under 2007 och ska ligga till grund för olika förslag tillåtgärder för matavfallet. Med utgångspunkt från utredningen tar Reko fram förslag tillkostnadsberäknade åtgärder som ska redovisas i särskilt ärende.Övrigt hushållsavfallFör övrigt hushållsavfall återvinns energi genom förbränning. Under hösten 2006 har det utbyggdakraftvärmeverket för avfallsbränsle i Korsta tagits i drift. Anläggningen har byggtsmed bästa tillgängliga teknik för rening av rökgaserna. Det innebär våt rökgasrening medkatalysator.Det är dock alltid viktigt att arbeta för ett renare avfall. Farligt avfall är den viktigaste fraktionenatt samla in. Det är svårt att erbjuda fastighetsnära insamling av farligt avfall ochsamtidigt klara höga säkerhetskrav och lagstiftning samt krav på rationell hantering.Utbyggnaden av en ny återvinningscentral för farligt avfall innebär att möjligheterna attlämna farligt avfall påtagligt har förbättrats.GrovavfallGrovavfall som samlats in med komprimerande bilar har hittills kunnat deponeras med dispens.Grovavfall bör i fortsättningen samlas in utan komprimering för att underlätta sortering.Dispens bör medges endast för speciella problemavfall.Utbyggnaden av de bemannade återvinningscentralerna i Svartvik och Johannedal innebär attbehovet av hämtning av grovavfall från en- och tvåfamiljshus har minskat. Nuvarande hämtning4 gånger per år enligt turlista föreslås därför förändras till hämtning 2 gånger per år enligtturlista och gälla enbart utanför tätortsområdet. Komplettering sker med mobila återvinningscentralerför grovavfall och farligt avfall 1-2 gånger per år. På återvinningscentralernadär grovavfall kan lämnas utan kostnad ska öppethållningstiderna ses över.Förslaget innebär också att starta återbruk i anslutning till Blåbergets återvinningscentral, somarbetsmarknadsprojekt i samarbete med förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildningoch integration (FAVI). Återbruk skulle kunna ske på så sätt att de som kommer med grovavfalltill Blåberget och tycker att vissa saker skulle kunna återanvändas får lämna dem i ettsärskilt utrymme där de säljs under en begränsad tid innan de hamnar bland soporna. Intäkternafrån verksamheten föreslås oavkortade gå till välgörande ändamål med kommunen somgivare. Mottagarna av medlen kan med fördel variera över tiden.LatrinLatrin från ca 1600 fritidsbostäder som saknar trekammarbrunnar eller slutna tankar insamlasidag i plastbehållare om ca 35 liter och mellanlagras på Blåberget för vidare transport till enbehandlingsanläggning i mellansverige vilket är en dyr lösning. Hanteringen av behållarna ärockså ett påtagligt arbetsmiljöproblem i hela landet varför abonnenterna bör stimuleras attvälja andra lösningar för att ta hand om latrinet. Eget omhändertagande kan ske i form avkompostering alternativt investering i infiltrationsanläggning.På marknaden har det nyligen kommit kärl av majsstärkelse vilket innebär att det i begränsadomfattning kan vara möjligt att omhänderta och behandla latrinkärlen i kommunen i stället för13 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26att skicka dessa till någon behandlingsanläggning i andra delar av landet. Reko avvaktar försökmed de nya latrinkärlen innan plastkärlen byts ut.SlamSlam från trekammarbrunnar avvattnas normalt i bil vid hämtningsstället. Vattenfasen återspolasi brunnen och enbart slammet transporteras bort till behandling. Målsättning är attslammet från och med i år ska behandlas biologiskt på Blåberget och där användas som täckmaterial.Slam från fettavskiljare har under många år inneburit ett ständigt återkommande problemfrämst för Sundsvall Vatten AB och dess avloppsnät. Det har inte funnits något heltäckanderegister över fettavskiljarna och det har varit diskussioner om slammet skulle betraktas somhushållsavfall eller ej. Under 2005 fastställdes att slammet skulle betraktas som hushållsavfalloch en arbetsgrupp bildades med representanter från Sundsvall Vatten AB, Reko och miljökontoretför att kartlägga omfattning, tömningsbehov och behandling samt att hanteringenfortsättningsvis skulle ske genom de möjligheter som Rekos kundhanteringssystem redan nukan erbjuda.Flytande fett från olika former av matberedning ska samlas in för återvinning och hämtas avReko.Förslag till åtgärderPågående åtgärder som ska fortsätta och utvecklas• Fortsätta stimulera hemkompostering genom information och vikttaxa.• Fortsätta arbetet med att tömma fettavskiljarslam för behandling hos Sundsvall VattenAB.• Fortsatt insamling av matavfall från affärer, restauranger m.m. Erbjudande till de störrekunderna om möjlighet att anskaffa kvarn och tank. Materialet kan därefter tas emot förkompostering av lokala jordbrukare eller av annan behandlingsanläggning för rötning.Nya åtgärder• Stimulera kunderna till eget omhändertagande av latrin genom information och förändradtaxa.• En särskild plan för hur informations- och rådgivningsverksamheten ska bedrivas tasfram för att klarlägga vilken insatser som ska genomföras i fortsättningen.• Utökade resurser för information och rådgivning. (Kostnaden för en person inklusivekostnader för informationsmaterial uppskattas till ca 1 100 tkr/år).• Genomföra kundundersökningar som underlag för åtgärder och för uppföljning avförändringar.14 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26• Årligen återkommande plockanalyser riktade mot olika kategorier av avfallsavlämnaresom underlag för uppföljning och för riktade aktiviteter. (Kostnaden uppskattas till ca 250tkr/år).• Upphandling av kommande kundhanteringssystem ska ge kunderna möjlighet att snabbtoch enkelt se levererade avfallsmängder och turlistor.• Förändring av taxesystemet genom att ersätta den volymbaserade fasta delen i taxan förflerfamiljshus med en lägenhetsbaserad del på samma sätt som för villahushåll för att ökarättvisan mellan olika boendeformer.• Erbjuda hämtning av grovavfall endast som tilläggstjänst för flerfamiljshus och villor iden centrala delen av kommunen. För en- och tvåfamiljshus i kommunens ytterområdenska begränsade mängder grovavfall hämtas 2 ggr/år utan kostnad och kompletteras medmobila återvinningscentraler 1 - 2 ggr/år. (Minskad kostnad ca 2 mkr/år).• Erbjuda fastighetsnära insamling av farligt avfall i flerfamiljshus enligt modellen medsäkerhetsskåp. Ett frivilligt system införs där fastighetsägaren står för investeringen ochhämtningskostnaden i en begränsad omfattning. (Kostnaden är volymberoende).• Starta återbruk i anslutning till Blåbergets återvinningscentral i form av arbetsmarknadsprojekt.(Kostnaden uppskattas till ca 100 tkr/år).• Uppdrag till Reko att med utgångspunkt från utredningen om biologiskt avfall ta framförslag till åtgärder.5.3 Övrigt avfallAnalys och problembeskrivningPark- och trädgårdsavfallPark- och trädgårdsavfall som uppstår i kommunens regi komposteras centralt och återanvändsi verksamheten.De flesta villaägare transporterar skrymmande grenar och kvistar till återvinningscentralerna.Det förekommer att trädgårdsavfall dumpas i närheten av bostadsområden, i raviner och andrakänsliga områden, men problemet är begränsat i dagsläget. Begränsade resurser läggs ned påstädning. Reko har de senaste åren genomfört hämtning av trädgårdsavfall vår och höst påvissa platser samtidigt som informationsinsatser har genomförts. Servicen har kunnat utnyttjasav ett begränsat antal och kostnaden per ton är relativt hög och det är tveksamt att fortsätta urrättvisesynpunkt. I stället föreslås att försök genomförs med hämtning i säck som rymmer ca 1m 3 , kan ta ca 800 kg och som kan hämtas med kranbil.Bygg- och rivningsavfallBygg- och rivningsavfall källsorteras i regel för material- och energiåtervinning. Taxan böranpassas för att stimulera källsortering. Problemet är att det uppstår en restfraktion som inte ärtillräckligt ren för att deponeras. Restfraktionen måste sorteras centralt. Förhoppningen är attman på Blåberget ska kunna sortera avfallsbränsle och en godkänd deponifraktion. De senaste15 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26åren har andelen till energiåtervinning ökat markant och förhoppningen är att den nya avfallspannani Korsta kommer att innebära att dispens för deponi inte blir nödvändig.Avfall från energiutvinningAska innehåller bl.a. ett koncentrat av bränslets oorganiska innehåll. Detta bör i första handutnyttjas och recirkuleras genom odling. På grund av halter och föroreningar av t.ex. tungmetalleroch cesium, kan deponering bli nödvändig.Aska och slagg kommer i huvudsak från SCA och Korsta kraftvärmeverk. SCA har tillståndatt använda askan till markutfyllnad i Ortviken. Energiåtervinningen av avfall vid Korstaverketger upphov till dels bottenslagg/pannsand dels rester från rökgasreningen. Bottenslaggfrån den nya avfallspannan kommer att sorteras på Blåberget för återvinning av metaller ochkonstruktionsmaterial. Konstruktionsmaterialet kommer att användas för anläggningsändamålpå Blåberget. Även pannsand från den gamla avfallspannan kommer att användas som konstruktionsmaterialpå Blåberget. Det kan också bli aktuellt att använda pannsanden som konstruktionsmaterialinom verksamheter utanför Blåberget. Rester från rökgasreningen innehållerbl.a. metallföroreningar som ingått i avfallet varför materialåtervinning inte bedöms somlämpligt. Resterna från rökgasreningen kommer att behandlas och deponeras på Blåbergeteller annan anläggning med erforderligt tillstånd.Avfall från behandling av kommunalt avloppsvattenVA-slammet återvinns i hög grad genom produktion av anläggningsjord. Avtal har träffatst.o.m. 2008 med ett företag som tillverkar anläggningsjord av slammet. Renset från reningsverkenenergiåtervinns i hög grad och ytterligare åtgärder är planerade. Mängden slam tilldeponi har minskat kraftigt. Den framtida hanteringen av slam från kommunalt avloppsvattenbör utredas av Sundsvall Vatten AB och Reko. En möjlighet är att använda slammet för sluttäckningav gamla avfallsupplag. Sundsvall Vatten AB bör därför delta i utredningar om sluttäckningav avfallsupplag.Avfall från behandling av industriellt avloppsvattenAvfall från behandling av industriellt avloppsvatten hanteras idag internt hos industrierna.Avfall från utvinning av mineraliska produkterAvfall från utvinning av mineraliska produkter förekommer inte i kommunen.Branschspecifikt industriavfallMed branschspecifikt industriavfall menas fast eller flytande avfall som uppkommer som endirekt följd av verksamheten. Branschspecifikt industriavfall som inte redan idag återvinns,deponeras i hög grad internt hos industrierna (inkl. GANSCA). Deponiskatten styr mot avfallsminimeringoch alternativa behandlingsmetoder. I dag saknas mottagningskapacitet fördelar av det industriavfall som är brännbart och organiskt. Möjligheter att hantera detta iKorsta kommer att utredas efter att nya pannan tagits i drift.Ej branschspecifikt industriavfallMed ej branschspecifikt industriavfall menas fast eller flytande avfall som ej uppkommer somen direkt följd av verksamheten och som ej kan hänföras till de övriga avfallstyperna. Tillgruppen hör främst förpacknings- och emballageavfall som ej omfattas av producentansvaret.För behandling, se bygg- och industriavfall.Specialavfall16 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Som specialavfall räknas farligt avfall och annat avfall som p.g.a. hälsofarliga och/eller miljöstörandeegenskaper bör hanteras särskilt. Till gruppen hör förutom farligt avfall bl.a. riskavfallfrån sjukvården (skärande, stickande och smittförande avfall) samt asbestavfall. Då detgäller företag är ansvaret och reglerna gällande farligt avfall tydliga. Företagen är skyldiga attanvända godkända transportörer, upprätta transportdokument och föra anteckningar som möjliggörtillsyn och uppföljning på ett bra sätt. Uppföljning av företagens hantering av farligtavfall är en tillsynsfråga.Förslag till åtgärder• Genomföra försök med fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall i storsäck.• Förbättra central sortering på Blåberget för bygg- och rivningsavfall samt stimulerasortering genom rådgivning och taxa.• Bottenslagg från energiåtervinningen vid Korstaverket sorteras för att i hög gradåtervinna metallskrot och konstruktionsmaterial.• Utreda hur slammet från de kommunala reningsverken ska hanteras i framtiden(MittSverige Vatten, Reko).5.4 ÅtervinningProducentansvarFörordningen om producentansvar för förpackningar av glas och wellpapp trädde i kraft 1994-01-01. Producentansvaret har därefter utvidgats och omfattar 2006 tidningspapper, plastförpackningar,pappers- och pappförpackningar (returkartong), metallförpackningar, avfall frånelektriska och elektroniska produkter, däck, bilbatterier samt bilar.Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av producentansvaret. Producenterna skase till att det finns lämpliga insamlingssystem och har också skyldighet att informera om sorteringoch insamling. Producenterna ska se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns,energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. Producenternahar anförtrott administrationen av producentansvaret till så kallade materialbolag eller servicebolag.Dessa är:• För returpapper, Pressretur• För pappersförpackningar och wellpapp, Returkartong• För metallförpackningar, Metallkretsen• För plastförpackningar, Plastkretsen• För glas, Svensk GlasÅtervinning• För däck, Svensk Däckåtervinning• För bilar, bilindustriföreningen BIL Sweden• För elektriska och elektroniska produkter, El-Kretsen17 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) är ett gemensamt samarbetsorgan för de femförsta materialbolagen med uppdrag att arbeta med gemensamma frågor gällande skötsel ochdrift av återvinningsstationerna.Kommunen har ett allmänt intresse av att hushållen ska ha tillgång till ett fungerande återvinningssystemmed välskötta stationer eftersom kommunen är angelägen om att källsorteringenska fungera och kunna utvecklas. Enligt förordningen om producentansvar för förpackningarska de kommunala avfallsplanerna innehålla uppgifter om förpackningar och om platser förinsamling av förpackningsavfall. Kommunerna ska vidare informera hushållen om skyldighetenatt sortera förpackningsavfall, om insamlingssystemen och om resultatet av återvinningen.Sådan information finns t.ex. i livsmiljöalmanackan och på kommunens och Rekoshemsidor. Utökade resurser föreslås också för information och rådgivning,ÅtervinningsstationerProducenterna har ca 45 stationer i Sundsvall där hushållen kan lämna sina förpackningar.Under de senaste åren har Reko tillsammans med stadsbyggnadskontoret åtgärdat vissaåtervinningsstationer och tagit fram nya platser. Många nya behållare är nu försedda medrörelsevakt för att underlätta kontroll av fyllnadsgraden. Åtgärderna har bekostats avmaterialbolagen. Batteriholkarna vid återvinningsstationerna har successivt tagits bort pågrund av skadegörelse och ett 40-tal livsmedelsbutiker och bensinstationer har istället försettsmed ”batteristolar” för småbatterier.Vid vissa stationer finns nya behållare som är mer handikappvänliga än de gamla. Dessastationer har markerats med en *. Återvinningsstationerna redovisas i tabell och på kartornedan.Nr Återvinningsstation Återvinningsstation1 Alnö, Brandstation* 24 Kovland, väg 320 mot Holm2 25 Kubiken, ICA3 Bergsåker, Folkets Hus 26 Kvissleby, OK/Q84 Bergsåker, Konsum * 27 Kvissleby, Busstation5 Blåbergets återvinningscentral 28 Liden, Vandrarhemmet6 Bredsand, Tempo 29 Lucksta Affären7 Bydalen, Farligt avfall central* 30 Matfors, Preem8 Centrum, Hamnen 31 Nacksta Jet (ny under 2007)9 Granlo, fd Konsum 32 Nedansjö, IP10 Granlo, Vikingavägen 33 Njurundabommen SJ11 Granloholm, Centrum * 34 Norrmalm, P-huset12 Granloholm, OK/Q8 35 Norrmalm, Villagatan13 Gångviken, mitt emot skolan (ny under 2007) 36 SCA, P-plats Ortviken14 Haga, fd Terassen 37 Sidsjön, fd Fagerdalsbadet15 Hassel 38 Sjukhuset, Parkeringen*16 Hemmanet 39 Skönsberg, OK/Q817 Holm, Kyrkan 40 Storhullsjön18 ICA Birsta (ny under 2007)* 41 Stöde, IP19 Indal, ICA 42 Svartviks återvinningscentral20 Johannedal, återvinningscentral 43 Vattjom, vid Statoil21 Johannedal Bilisten 44 Tunadal mitt emot sågen*22 Järkvissle 45 Viskan, vid bensinstationen23 Korsta, Tre kronor 46 Västra station18 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-2619 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Fastighetsnära hämtningFlerfamiljshus kan idag få förpackningar hämtade vid fastigheten. Grupper av småhus kanockså få en gemensam återvinningsstation under förutsättning att det finns en ekonomisk20 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26organisation för ändamålet. Det finns system för grupper om 5 respektive 10- 40 hushåll.Sundsvalls småhusägare har dock visat relativt litet intresse för detta men möjligheten kommeratt finnas kvar. Under 2002 genomfördes försök med fastighetsnära hämtning vid villor.Avfallet sorterades i sex fraktioner som lämnades i olika fack. Av den utvärdering somgenomfördes av Vector Industridesign och Prejektor framgår bl.a. att kunderna var nöjda medatt använda det nya systemet men missnöjda med kostnaden som ansågs för hög. Fastighetsnärainsamling av förpackningar för villor har ej utvecklats bl.a. för att kostnaderna haransetts för höga.Analys och problembeskrivningMängderna av insamlat material har ständigt ökat sedan producentansvaret började införas1994. De mål för återvinning av förpackningar som har satts upp uppnås på riksnivå utom förplast, aluminium och PET-flaskor av engångstyp. Jämfört med riket är återvinningen av tidningspapper,pappersförpackningar och blybatterier högre per invånare i Sundsvall. Återvinningenav glas, metall och hårda plastförpackningar samt elektronikavfall ligger underrikets nivå. Måluppfyllelsen för kommunen borde vara att minst uppnå riksnivån.Reko har de senaste åren tillsammans med stadsbyggnadskontoret byggt om vissa återvinningsstationeroch byggt återvinningsstationer på nya platser. Avtal har också träffats medmaterialbolagen om ansvaret för återvinningsstationerna. Dessa åtgärder har medfört attsituationen vid återvinningsstationerna har förbättrats.Sedan flera år har Reko erbjudit tjänsten att hämta återvinningsmaterial från företag och flerfamiljshus,och en relativt omfattande verksamhet har byggts upp. IL Recycling, som har tagitöver denna verksamhet, fortsätter att erbjuda och utveckla tjänsten. Kommunen anser att fastighetsnärainsamling av förpackningar behövs även för villor för att motivera sundsvallsbornatill ökad återvinning av förpackningar. Den försöksverksamhet som genomfördes medfastighetsnära hämtning vid villor under 2002 visar att det finns ett behov men att man måstehitta kostnadseffektiva lösningar.Återvinningen fungerar relativt väl och mer än 85 % av flerfamiljsbostäderna har fastighetsnärainsamling av återvinningsmaterial. Många villaboende anser att systemet med återvinningsstationerfungerar väl. Det vore önskvärt att erbjuda insamling av återvinningsmaterialvid villor som en tilläggstjänst på max 500 kr/år. Frågan kommer att bevakas.Förslag till åtgärder• Fortsatt information om återvinning och återvinningsstationer för att öka återvinningsgraden.En styrande avfallstaxa, kompletterad med plockanalyser riktad mot olikaavlämningsgrupper.• Fortsatta kontakter med representanter för materialbolagen för att ytterligare förbättraåtervinningsstationerna ur bl.a. tillgänglighetssynpunkt och tillsammans med stadsbyggnadskontorethitta lämpliga platser där behov föreligger.• Påverka materialbolagen att ta fram kostnadseffektiva lösningar för fastighetsnära hämtningav återvinningsmaterial vid villor.• Bevaka utvecklingsprojekt för fastighetsnära insamling från villor i tätort.21 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-265.5 BehandlingsanläggningarBlåbergets avfallsanläggningInom Blåbergets avfallsanläggning sorteras och mellanlagras avfallet innan det sänds för återvinning,förbränning eller deponering. Anläggningen inrymmer ett markområde avsett fördeponi. I deponien utvinns metangas som transporteras vidare och används för uppvärmning ifjärrvärmenätet. I återvinningsanläggningen på Blåberget sorteras allt avfall som kan återvinnaspå olika sätt. Här finns även en återvinningscentral med möjlighet för allmänheten attlämna sorterade grovavfall och farligt avfall.På Blåberget finns även anläggningar för att sortera ut och finfördela brännbara delar i hushållsavfalloch verksamhetsavfall. Bränslet används sedan i Korsta kraftvärmeverk och kandärmed bidra till el- och värmeproduktionen i stället för att läggas på deponi. Vid förbränningav brännbart material i Korstaverket blir aska en restprodukt som också tas om hand inomBlåbergets avfallsanläggning.Blåberget har fått tillstånd för fortsatt verksamhet efter 2008 års utgång enligt det EG-direktivsom ligger till grund för förordningen om deponering av avfall. Tillståndet omfattar bl.a. nyadeponietapper med skärpta miljökrav och en ny deponi för förbränningsrester från Korstaverket.Delar av den nuvarande deponin på Blåberget kommer att avvecklas senast 2008.ÅtervinningscentralerÅtervinningscentralerna är bemannade anläggningar för mottagning av grovavfall, brännbartavfall, bygg- och trädgårdsavfall, metaller, vitvaror, kylmöbler, lampor/lysrör, elapparater,batterier, förpackningar, farligt avfall såsom färg, olja, lösningsmedel m.m. På återvinningscentralernafår alla hushåll i Sundsvall lämna sitt avfall utan kostnad förutsatt att det ärsorterat.För att underlätta källsortering och säkra omhändertagandet av farligt avfall har två nya återvinningscentraleröppnats, 2003 i Svartvik och 2005 i Johannedal. Investeringskostnadernavar ca 3 mkr per central. 2006 öppnades i Bydalen en tredje central särskilt avsedd för farligtavfall. Försök med mobil återvinningscentral har genomförts under våren 2005 på några platseri kommunens ytterområden. Erfarenheterna är mycket goda och det kan vara ett sätt att iframtiden hantera grovavfallet och det farliga avfallet från hushåll i byar och mindre samhällen.Återvinningscentraler finns år 2006 på Blåberget, i Svartvik, och i Johannedal. Dessutomfinns i Bydalen återvinningscentral för farligt avfall där man även kan lämna elektronikavfallsamt förpackningar. För att öka tillgängligheten för allmänheten är återvinningscentralernaöppna vissa kvällar i veckan och helgfria lördagar. Se vidare information i Livsmiljöalmanackansom delas ut till alla hushåll.KorstaverketUtsorterat brännbart hushålls- och industriavfall transporteras till kraftvärmeverket i Korstaför energiåtervinning. I kraftvärmeverket produceras fjärrvärme och el. Under hösten 2006har en utbyggnad av kraftvärmeverket tagits i drift som också innebär ett utvidgat energisamarbetemed industrin. Detta innebär att totalt ca 37 000 m 3 olja ersätts med avfallsbränsle.Anläggningen byggs med bästa tillgängliga teknik för rening av rökgaserna och förväntasmed god marginal uppfylla villkoren från Miljödomstolen. Ungefär 20-25 % av energin som22 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26kommer att produceras vid förbränningen blir el och resten används till fjärrvärme. Efterutbyggnaden får kraftvärmeverket en kapacitet på upp till 250 000 ton avfallsbränsle per år.Anläggningen är en viktig regional resurs för behandling av brännbart avfall från i första handsödra Norrland.Analys och problembeskrivningFör Blåberget innebär det nya tillståndet som erhållits att verksamheten kan utvecklas förökad resurshushållning, material- och energihushållning samt biologisk behandling. Återvinningscentralenpå Blåberget är åldersstigen och inte dimensionerad för dagens behov.Dessutom behöver säkerheten för besökare förbättras.Enligt den gamla planen skulle utöver anläggandet av två nya återvinningscentraler även encentralt belägen återvinningscentral utredas. I Nacksta industriområde hittades en lämpligtomt men kostnaderna bedömdes som höga. Eftersom centralen skulle finansieras genom höjdavfallstaxa beslöt kommunstyrelsens utvecklingsutskott 2003 att avslå förslaget. Utskottetbeslöt också att andra finansieringsmöjligheter än taxehöjning för att finansiera uppförandetav en tredje återvinningscentral skulle belysas i samband med översynen av avfallsplanen.Någon ny centralt belägen återvinningscentral föreslås ej. I stället utökas öppethållandet påbefintliga återvinningscentraler och en anläggning för mottagning av farligt avfall har öppnatsi Bydalen. Det är en bemannad miniåtervinningscentral där hushållen kan lämna farligt avfallsom inte är skrymmande. Exempel på sådant avfall är batterier, småelektronik, oljor, färg,lösningsmedel, aerosoler, elverktyg, glödlampor och lysrör. Mottagningen för farligt avfallkan också till vissa delar ersätta den centralt belägna återvinningscentralen som utretts enligtbeslutet i den gamla planen.Förslag till åtgärder• Utökat öppethållande på befintliga återvinningscentraler främst under högsäsong somalternativ till uppförande av en ny centralt belägen återvinningscentral. (Kostnad ca 500tkr/år) Genomförs i viss mån redan fr.o.m. 2007.• Ombyggnad/nybyggnad av återvinningscentralen på Blåberget för att få bättre logistik,arbetsmiljö och säkerhet på anläggningen. (Investeringskostnaden har uppskattats till ca10-15 mkr).• Mobil återvinningscentral för hantering av grovavfall och farligt avfall från hushåll i byaroch mindre samhällen utanför Sundsvalls tätortsområde. (Kostnad ca 350 tkr/år).5.6 Gamla avfallsupplagDet finns 45 identifierade gamla avfallsupplag och två pågående deponier i Sundsvall. Inventeringmed besök på plats har gjorts av 42 avfallsupplag år 1984 med komplettering år 1996.Därefter har ytterligare tre kommunala avfallsupplag identifierats. Av de 45 nedlagda avfallsupplagenär sju redan helt eller delvis åtgärdade, varav fem kommunala. Tre avfallsupplag ärså små att de kan klassas som nedskräpningsärenden. En preliminär ansvarsfördelning visaratt kommunen har ansvar för 27 avfallsupplag (varav 18 är nedlagda efter 1965), enskilda industrierhar ansvar för tio och för fem är ansvaret oklart. Beroende på vem som har varit verksamhetsutövareoch om verksamheten nedlagts före 1969, samt om köp av berörd fastighetgjorts efter miljöbalkens införande, kan ansvaret för avfallsupplagen fördelas mellan kommunen,industrin och markägaren. Avfallsupplagen och deponierna redovisas nedan och på karta.23 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Nr Avfallsupplag/DeponiKoordinater1 Blåberget deponi ( i bruk)6918840, 15711012 Lomyren6901558, 15845793 Hillstamon6918745, 15791254 Tamböle6922796, 15798745 Selångertippen6922752, 15688786 Håkanståtippen (åtgärdad)6921475, 15763237 Allstatippen6910792, 15757088 Bällstatippen6915152, 15637659 Åstatippen6915157, 156141010 Luckstatippen6909868, 156429611 Nedansjötippen6920345, 155363212 Fanbytippen6922644, 154007413 Kärvstatippen6924242, 154072114 Gimofors6951677, 153214015 Östbyn6948430, 154419516 Liden6955677, 15508611)Nr Avfallsupplag/DeponiKoordinaterPK 17 Åsentippen6954843, 1549812K 18 Glömstatippen (delvis åtgärdad)6941155, 1566466K 19 Indalstippen6943051, 1566967K 20 Alnö-Älva6925237, 1584227K 21 Alnö-Säter6924458, 1585770K 22 Alnö-Släda6926195, 1585361K 23 Bergatippen (delvis åtgärdad)6906941, 1583362K 24 Hemmanet-bark (ind)6912443, 1580832K 25 Nyhamn (ind)6913318, 1582333K 26 Stockvik (ind, åtgärdad)6914053, 1581125K 27 Svartvik (ind)69112150, 1581400K 28 Essvik (ind)6912531, 1582208K 29 Gränges/Kubal(ind)6919110, 1581000K 30 Gärdeberget-bark (ind)6924046, 1580379K 31 Ortviken (ind, åtgärdad)6921400, 1581070K 32 Tunadal-bark (ind)6924270, 15814551)Nr Avfallsupplag/DeponiKoordinaterK 33 Johannedal (ind)6926721, 1581623K 34 Sunds verkstäder (ind)6928820, 1580290K 35 Skönvik-bark (ind)6929500, 1579000K 36 Tuna-bark (ind)6913707, 1565009K 37 Matfors (ind)6915949, 1563440K 38 Skölesbodarna-bark (ind)6917443, 1557062K 39 Sköle 25:7, Fors 3:14 (delv åtg)6915097, 1563010I 40 Sköle 1:110 (delvis åtgärdad)6915507, 1562680O 41 Sodalen 7:1, nedskräpning6940986, 1553432I 42 Sodalen 1:26, nedskräpning6940550, 1553129O 43 Sodalen 6:1, nedskräpning6940934, 1552650I 44 Vaple industri deponi (i bruk)6913500, 1578674I 45 Sköle 4:88, äldre soptipp6916347, 1562458I 46 Fors 4:40, äldre soptipp6914907, 1562851I 47 Förrådet 4, äldre soptipp6920684, 1576529I1)IOIIOOKKNNNPIKKK1)PK = Pågående kommunal, K = Kommunal, PI = Pågående industriell, I = Industriell, O = Oklart ansvarIngen riskklassning enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) fas 1 och2 har skett. Däremot har i enlighet med avfallsplanen soptipparna Hillstamon och Tambölemiljöundersökts och riskbedömts i motsvarande omfattning med tillhörande åtgärdsförslagsom färdigställts hösten 2005. I samband med ett projekt som drivits och bekostats avKommunförbundet, har ytterligare två soptippar, Sköle och Selånger, blivit föremål för enenkel miljöundersökning under 2004. Denna har utökats under 2005 på kommunensbekostnad med riskbedömning och åtgärdsförslag. Total nedlagd utredningskostnad för defyra soptipparna är ca 2 mkr.Förberedelser inför kommande återställningsåtgärder har skett på Hillstamon dit ca 2400 m 3rena täckmassor fraktats av totala behovet på ca 60 000 m 3 . Till Tamböle har en ny transportväganlagts till en kostnad av ca 2 mkr för att utan kostnad kunna erhålla ca 10 000 m 3rena schaktmassor från utbyggnaden av kraftvärmeverket i Korsta. Dessutom har statsbidragsökts och erhållits med 100 % av kostnaden för miljöundersökning och riskklassning med tillhörandeåtgärdsförslag för två industritippar i Essvik och Nyhamn. Även industritippen iSvartvik har till viss del miljöundersökts med statsbidrag. Detta projekt har dock avbrutitsp.g.a. att länsstyrelsen för närvarande prioriterar andra objekt. En tidigare (år 2000) delvis24 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26åtgärdad soptipp, Bergatippen, omfattas av ett kontrollprogram, som innebär att grundvattenprovtas vart annat år nedströms deponien.Analys och problembeskrivningErfarenheter från utförda miljöundersökningar och framtagande av åtgärdsförslag, visar attfortsatt arbete med undersökning av övriga soptippar, ska föregås av riskklassning. Därefterbör nödvändiga undersökningar utföras i den omfattning som gjordes i Sköle och Selånger.Kostnaden för dessa underlag bedöms uppgå till ca 50-100 tkr per soptipp. De riskbedömningarsom gjorts för de två största soptipparna, visar att de inte utgör ett omedelbart hot motmänniskors hälsa eller naturmiljön. Som komplettering till riskklassningen ska det ocksågöras en bedömning i vilken omfattning som riskerna kan påverka framtida exploatering inärområdet till tipparna eller om det går att få tillbaks något av värdet i redan utbyggda vägar,el- och vattenledningar m.m. kring dessa.Om målet enligt Sundsvalls Agenda 21 ska kunna uppnås till år 2020 (att inte lämna nedsmutsademarkområden i arv efter oss) kommer troligen kostnaden för saneringarna att bli mycketstor. Om samtliga kommunala avfallsupplag ska åtgärdas under denna tid, bedöms kostnadeni dagens penningvärde uppgå till ca 80-145 mkr, under förutsättning att samtliga täckmassorär inköpta till marknadspris. Om nödvändiga åtgärder istället tillåts få ta längre tid, kan överskottsmassorfrån olika schaktentreprenader erhållas till täckmassor för mycket lägre kostnadän för inköpta täckmassor. Möjligheten att även använda lätt förorenade massor har stärktsgenom Naturvårdsverkets uppfattning om en ökad resurshushållning.Förslag till åtgärder• Samtliga nedlagda kvarvarande kommunala soptippar (ca 26 stycken) riskklassas enligtMIFO fas 1 och 2 och en prioritering ska göras senast 2008. Två av de soptippar vilkaredovisats som delvis åtgärdade, nr 39 och 40, ska ingå i denna riskklassning. Totalkostnad ca 1 mkr. (Stadsbyggnadskontoret)• Miljöundersökning och framtagande av åtgärdsförslag görs därefter för ca 24 kommunalasoptipparna. Total kostnad ca 2 mkr. (Stadsbyggnadskontoret)• Miljökontoret driver frågan om undersökningar och åtgärder av industrins tippar somkontoret har tillsyn över gentemot ansvarig verksamhetsutövare/fastighetsägare. Senast2010 ska dessa industritippar vara riskklassade (ca 10 stycken). Övriga tippar för industrinhar länsstyrelsen tillsyn över. (Miljökontoret).• Miljökontoret driver frågan om nedskräpningsupplag. Senast 2008 ska upplagen varauppstädade (ca 3 stycken). ( Miljökontoret).• Påbörja åtgärder för Hillstamon, Tamböle och Sköle, där de två senare slutåtgärdas senast2008. Hillstamon ska vara slutåtgärdad senast 2015. Total kostnad för dessa tre bedömsuppgå till 20-85 mkr varav ca 10-70 mkr fram t.o.m. 2011. (Stadsbyggnadskontoret).• Omgående ta tillvara schaktmassor i mån av tillgång, vilka läggs på upplag inom de olikaavfallsupplagen som blivande täckmassor. Ta fram särskild handlingsplan för attoptimera hantering och kvalitetskontroll av överskottsmassor lämpliga som täckmassorsamt att anpassa handlingsplanen till kommande infrastrukturella projekt och de intressentersom kan vara berörda. (Stadsbyggnadskontoret).25 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-2626 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-266 MILJÖBEDÖMNINGUnder arbetet med avfallsplanen för Sundsvalls kommun har avfallshanteringens miljöpåverkanvarit en viktig del när förslag till mål och åtgärder har tagits fram. Den miljöbedömningsom ska göras för alla kommunala planer och program enligt miljöbalken har resulterat i enmiljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas i bilaga 6 och sammanfattas nedan.Bedömningarna i MKB:n utgår från den förra avfallsplanen som ett nollalternativ. Det äralltså de planerade förändringarna sedan den förra planen som bedöms från ett miljöperspektiv.Avfall och avfallsanläggningar har ofta en betydande påverkan på miljön, t ex i form avföroreningar i det lakvatten som bildas vid en deponi. Själva anläggningarnas miljöpåverkantas dock inte upp i miljökonsekvensbeskrivningen i denna avfallsplan, utan endast påverkanav de förslag till åtgärder och förändringar som planeras.Miljökonsekvenser av lokala målDe lokala mål som sätts upp i avfallsplanen gäller minskning av mängden avfall, att hushållenskunskap om hur man bör hantera avfallet ska öka och att nedlagda deponier skaundersökas. Dessutom finns ett mål om att inga nya tippar ska anläggas i kommunen och ettmål om att slammet från reningsverken ska bli mindre förorenat.Målen bedöms genomgående ha en positiv påverkan på miljön, särskilt ambitionen att minskamängderna av kärl- och säckavfall samt andelen farligt avfall och andelen matavfall. Ävenökade kunskaper hos hushållen är positivt för miljön.Målet om att inga nya tippar ska anläggas i kommunen kommer från Agenda-21 dokumentetoch är lite mer tveksamt från miljösynpunkt. Även om en ny deponi skulle innebära enbetydande miljöpåverkan, kan det ju ändå vara bra om den ersätter en sämre, befintlig anläggning.Även målet som rör slammets innehåll av föroreningar skulle kunna innebära negativakonsekvenser för miljön om målet nås genom att reningen av vissa avloppsvatten försämras.Avfallsplanens mål att undersöka alla gamla nedlagda avfallsupplag är en förutsättning för atteventuella miljöproblem på dessa tippar kan åtgärdas så småningom.Miljökonsekvenser av planerade åtgärderI avfallsplanen finns planerade åtgärder uppräknade för hushållsavfall, övrigt avfall, återvinning,behandlingsanläggningar och gamla avfallsupplag.För hushållsavfallet handlar det bland annat om att öka andelen organiskt avfall som komposterasså att växtnäring och organiskt material kan återgå till det naturliga kretsloppet. Bådehemkompostering, central kompostering av matavfall samt eget omhändertagande av latrinska stimuleras. Detta bedöms vara positivt från miljösynpunkt.När hämtningen av grovavfall vid villor förändras så att hämtning i tätort bara sker mot avrop,finns risk för negativ miljöpåverkan genom att vissa personer kanske då slänger trädgårdsavfalleller grovavfall i skogen i större omfattning än idag. Istället för att köra lika många hämtningsturersom förut förbättrar kommunen servicen genom ökat öppethållande på återvinningscentralerna.Detta tillsammans med ökade informationsinsatser är positivt för miljön.27 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Sorteringen av avfallet bedöms bli bättre på återvinningscentralerna än om avfallet hämtasmed sopbil vid fastigheterna, vilket också är bra för miljön.Arbetet för att påverka förpackningsproducenterna att förbättra insamlingen av återvinningsmaterialbedöms som positiv från miljösynpunkt.Alla gamla nedlagda avfallsupplag i kommunen planeras att riskklassas och åtgärdsbedömasunder de närmaste åren. Några tippar som redan har undersökts, Hillstamon, Tamböle ochSköle, ska börja åtgärdas senast 2008. De gamla tipparna kan påverka omgivande miljö negativtbl.a. genom läckage av lakvatten, varför det är viktigt att åtgärda de upplag som man harbedömt mest prioriterade. Att de övriga gamla deponierna ska undersökas och riskklassas ärockså bra för miljön. Eftersom det är dyrt att åtgärda dessa anläggningar är det viktigt att prioriteraså att pengarna läggs på de anläggningar där de gör mest nytta.Sammanfattningsvis bedöms nästan alla de åtgärder som finns med i planen leda till positivmiljöpåverkan. Eftersom takten för att åtgärda nedlagda tippar är långsammare än i föregåendeavfallsplan, har detta bedömts som en negativ miljöpåverkan.Om den totala miljöpåverkan från avfallet blir mindre de kommande åren än den är idag fårframtiden utvisa. Det beror till största delen på hur mycket prylar som köps, slits och slängs isamhället samt vad dessa innehåller.28 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-267 REGIONALT SAMARBETELänets kommuner har sedan ett antal år tillbaka arbetat tillsammans med olika projekt somhar behandlat aktuella avfallsfrågor. Arbetet har bedrivits i Kommunförbundets regi och hafttill uppgift att utöka samarbetet och samordningen mellan kommunerna när det gäller kommunalaavfallsplaner, nyttjande av kommunala avfallsanläggningar, arbete med gamlaavfallsupplag m.m.I ett tidigare projekt har kommunerna inventerat befintlig behandlingskapacitet för avfall ochdiskuterat former för samverkan. I projektets slutrapport konstaterades att kommunerna bordeundersöka möjligheter för framtida gemensam drift av någon befintlig kommunal deponialternativt hitta en helt ny lokalisering för en gemensam anläggning. Förbränning ansågs varaden lämpligaste behandlingsmetoden för hushållsavfall. I rapporten konstaterades också attrötning av organiskt material inte kunde motiveras på grund av höga kostnader och att avsättningför rötresten saknas.Målsättningen med det senaste regionala avfallsprojektet 2002-2004 har bl.a. varit att utformaen gemensam strategi för kommunal avfallshantering i Västernorrland. Förslaget till gemensamstrategi har tillsammans med ett antal frågeställningar om utökat samarbete inom avfallsområdetremissbehandlats. Kommunerna är i sina remissvar positiva till ett utökat samarbetemedan det finns olika uppfattningar om formerna och omfattningen för samarbetet.Sundsvalls kommun har i sitt yttrande bl.a. konstaterat att en utökad samverkan inom avfallsområdetär angelägen bl.a. av ekonomiska skäl. I yttrandet konstaterades också att de lokalakontakterna är viktiga varför de formella besluten om taxa och avfallsplan med renhållningsordningbör ligga kvar hos kommunen. Ett samarbete om avfallsförbränningsanläggningen iKorsta bedöms som speciellt intressant. Sundsvalls kommun konstaterar också att stora delarav innehållet i den gemensamma strategin för kommunal avfallshantering redan ingår i gällanderenhållningsordning och avfallsplan för Sundsvall. Förslaget till gemensam strategi föravfallshantering i Västernorrlands län redovisas i bilaga 5.Under hösten 2006 har utbyggnaden av kraftvärmeverket i Korsta färdigställts. Kapacitetenuppgår till 250 000 ton avfallsbränsle per år. Sundsvall Energi har 2006 avtal för leverans avavfallsbränsle från Sundsvalls, Timrå, Härnösands, Sollefteå, Nordanstigs, Hudiksvalls,Gävle, Ånge, Bräcke, Ragunda, Bergs, Östersunds, Krokoms och Åre kommuner.29 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 1NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MÅLNationella miljökvalitetsmålRiksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål.1. Frisk luft2. Grundvatten av god kvalitet3. Levande sjöar och vattendrag4. Myllrande våtmarker5. Hav i balans samt levande kust och skärgård6. Ingen övergödning7. Bara naturlig försurning8. Levande skogar9. Ett rikt odlingslandskap10. Storslagen fjällmiljö11. God bebyggd miljö12. Giftfri miljö13. Säker strålmiljö14. Skyddande ozonskikt15. Begränsad klimatpåverkan16. Ett rikt växt- och djurlivDelmålTill varje mål finns delmål antagna, sammanlagt finns 72 delmål.De tre åtgärdsstrategier som ska vägleda miljömålsarbetet är:Strategi för effektivare energianvändning och transporterStrategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitikStrategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.Vid behandling av avfall ska följande prioritering gälla1. Återbruk2. Materialåtervinning3. Energiåtervinning4. Deponering.De miljömål som framför allt berör avfall är målen God bebyggd miljö och Giftfri miljö.Målet God bebyggd miljöStäder, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverkatill en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas.Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och såatt en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningenär att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Följande delmål berör avfall.Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tastill vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljöminimeras. Särskilt gäller att:30 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26• Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från1994 års nivå.• Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusivebiologisk behandling.• Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnasgenom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som centralbehandling.• Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnasgenom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annatavfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.• Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varavminst hälften bör återföras till åkermark.Målet Giftfri miljöMiljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället ochsom kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Följande delmål berör avfall.• Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områdensom idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområdenskall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010.Nationellt mål och inriktning av handikappolitikenRiksdagen har beslutat att Sverige ska vara tillgängligt år 2010. Detta innebär atthandikappaspekterna ska beaktas vid planering och genomförande.Regionala målVästernorrland har inte formulerat något regionalt delmål för återvinning av förpackningar,glas m.m. men det finns ett regionalt mål om att den totala mängden deponerat avfall skaminska med minst 50% till år 2005 räknat från 1994 års nivå.. Vid den revidering av deregionala miljömålen för Västernorrlands län som genomförs under 2006 föreslås attmängden deponerat avfall ska minska och högst uppgå till 2003 års nivå. Sundsvalls kommunhar i sitt yttrande över de nya regionala miljömålen föreslagit att förändringarna ska utgå från2005 års nivå.Lokala mål Sundsvalls Agenda 21Sundsvalls Agenda 21 har som övergripande mål att år 2020 ska Sundsvall vara ett hållbartsamhälle. För detta arbete finns tio mål rubricerade Kunskap, Makt, Hälsa, Boende, Natur,Konsumtion, Produktion, Energi, Transporter och Avfall.De mål som närmast berör avfallshanteringen ärBoendeBoendet ska vara anpassat till naturens kretslopp.Detta betyder bl.a. att. De byggmaterial som används ska vara anpassade till hälsa, miljö och återanvändning.NaturSundsvalls rika natur ska skyddas. Mångfalden bland landskapets växter och djur ska bevaras. Vår stad ochvåra bostadsområden ska präglas av grönska, parker och planteringar.Detta betyder bl.a. att skog, åker, hav och sjö ska nyttjas varsamt. Jord- och skogsbruk ska drivas ekologiskthållbart. Naturen nära bebyggelsen ska vara tillgänglig för rekreation. Sundsvalls läge vid havet ska tas till varaoch utvecklas.KonsumtionVi ska på arbetet och i hemmet välja de varor och tjänster som ger minsta möjliga påverkan på natur ochhälsa.31 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Detta betyder bl.a. att vi bara ska köpa de varor som ger minst miljöpåverkan när de tillverkas, transporteras,används och har förbrukats.ProduktionAlla varor ska tillverkas resurssnålt i slutna processer. Utsläpp av skadliga ämnen, som inte bryts ned inaturen, ska upphöra helt. Utsläpp av andra ämnen ska anpassas till naturens kretslopp.Detta betyder bl.a. att vi ska vara sparsamma med råvaror, utnyttja restprodukter och i huvudsak använda sådanaråvaror som naturen kan förnya. Vi ska bara tillverka och använda ämnen som inte hotar växt- och djurliv ochvår hälsa. Alla tjänster ska utföras miljöanpassat och resurssnålt.EnergiEndast energikällor som förnyas ska användas och energin ska användas effektivt.Detta betyder att många olika förnyelsebara energikällor, som sol, vind, vatten och biobränslen, ska användas.Fossila bränslen som olja, kol, naturgas och torv används inte. På vägen mot målet gäller det att spara energi ochanvända den på bästa sätt. Spillvärme och biobränslen används för att värma hus och elenergi används tillproduktion.TransporterTransporter ska ske energisnålt och med minsta möjliga påverkan på miljö och hälsa.Detta betyder bl.a. att trafik med buss, tåg, cykel och till fots ska gynnas framför biltrafik i samhällsplaneringen.För alla transporter ska rena, förnyelsebara drivmedel användas. Mängden transporter ska minskas, t ex genomatt vi väljer att köpa lokala produkter och använda ny teknik som elektronisk kommunikation.AvfallInga nya avfallstippar ska anläggas i SundsvallDetta betyder att vi i första hand ser till att avfall inte uppkommer. I andra hand ska allt som vi idag kallar avfallåteranvändas, återvinnas eller återföras till det naturliga kretsloppet. Vi ska inte lämna nedsmutsade mark- ochvattenområden i arv efter oss.32 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 2URVAL AV REGLER SOM STYR AVFALLSHANTERINGENSakområde/delområdeEU:s rättsakter/internationellakonventionerLagar ochförordningarFöreskrifterVägledning/handbok1. ÖVERGRIPANDEAvfallsstatistikRådets direktiv91/689/EEG av den12 december 1991om farligt avfall.Ändrat genom direktiv94/31/EEGRådets Förordning nr2150/2002 av den 25november omavfallsstatistikMiljöbalken (1998:808)(MB) 2, 9, 15 kapAvfallsförordningen(2001:1063)SFS 1998: 899 ommiljöfarlig verksamhetoch hälsoskyddFörordning 2004:989om översyn av vissamiljöfarligaverksamheterRådets direktiv75/442/EEG av den15 juli 1975 om avfallÄndrat genom direktiv91/156/EEG och91/692/EEG(Rapporteringsdirektivet)Naturvårdsverketsföreskrifter ochallmänna råd(NFS 2000:14)om tidpunkt föranmälan avanmälningspliktigverksamhetNFS 2006:6Föreskrifter ochallmänna råd ominnehållet ikommunalavfallsplan.Handbok 2003:5Tillståndsprövningoch anmälanmiljöfarligverksamhetNV yttrande tillMiljööverdomstolenomklassning av avfallenligtAvfallsförordningensbilaga 2och 3.2. TRANSPORTERAvfallAvfallsförordning(2001:1063)Naturvårdsverketsföreskrifter (NFS2005:3) omtransport avavfallFarligt avfallLag (1982:821) omtransport av farligt gods,Förordning (1982:923)om transport av farligtgods,Räddningsverketsföreskrifter omtransport avfarligt gods(ADR)Handbok NFS2003:8Farligt avfall33 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Sakområde/delområdeEU:s rättsakter/internationellakonventionerLagar ochförordningar3. BEHANDLING OCH HANTERING AV AVFALLFöreskrifterVägledning/handbokSortering avavfallAvfallsförordning(2001:1063)NFS 2004:4 ochAR omhantering avbrännbart ochorganiskt avfallNFS 2004:4Naturvårdsverketsföreskriftermed allmänna råd(AR) om hanteringav brännbart ochorganiskt avfallMellanlagringFörordning 1998:899 ommiljöfarlig verksamhetoch hälsoskyddAvfallsförordningen,(2001:1063)NFS 2004:4Naturvårdsverketsallmännaråd om farligtavfallFörbränningEuropaparlamentetsoch rådets direktiv2000/76/EG av den 4december 2000 omförbränning av avfallFörordning 1998:899 ommiljöfarlig verksamhetoch hälsoskyddFörordning 2002:1060om avfallsförbränningNaturvårdsverkets föreskrifter(NFS 2002:28)om avfallsförbränningNaturvårdsverkets föreskrifteroch AR (NFS2004:4) omhantering avbrännbart ochorganiskt avfallNaturvårdsverketsföreskrifteroch AR (NFS2004:4) omhantering avbrännbart ochorganiskt avfallNaturvårdsverkets föreskrifter(NFS 2002:26)om utsläpp tillluft frånförbränningsanläggningarmed en effektpå 50 MW ellermerDeponeringRådets direktiv1999/31/EG av den26 april 1999 omdeponering av avfallRådets beslut av den19 december 2002om kriterier ochförfaranden förmottagning av avfallvid avfallsdeponier ienlighet med artikel16 i och bilaga II tilldirektiv 1999/31/EGFörordning 1998:899 ommiljöfarlig verksamhetoch hälsoskyddFörordning 2001:512 omdeponering av avfall15 kap. 34 § MB22 kap MBLag (1999:673) om skattpå avfallNaturvårdsverkets föreskrifter(NFS 2004:10)om deponering,kriterier ochförfarande förmottagning avavfall vidanläggning fördeponering avavfall.NFS 2004:4 ochAR omhantering avbrännbart ochorganiskt avfallHandbok 2004:2med ARDeponering avavfallNFS 2004:4Naturvårdsverketsföreskriftermed allmänna råd(AR) om hanteringav brännbart ochorganiskt avfall34 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Sakområde/delområdeEU:s rättsakter/internationellakonventionerLagar ochförordningarFöreskrifterVägledning/handbokBiologiskbehandlingFörordning 1998:899 ommiljöfarlig verksamhetoch hälsoskyddAllmänna hänsynsreglerna2 kap.MiljöbalkenHandbok 2003:4Metoder föryrkesmässiglagring, rötningoch komposteringav avfall. Handbokmed AR till 2 kap3 § MB4. PRODUCENTANSVARElavfallEuropaparlamentetsoch rådets direktiv2002/96/EG av den 27januari 2003 om avfallsom utgörs av ellerinnehåller elektriskaeller elektroniskaprodukterFörordning 2005:209 omproducentansvar förelektriska och elektroniskaprodukterFörordning 2000:208 omproducentansvar förglödlampor och vissabelysningsarmaturerNFS 2001:8Föreskrifter ochAR omyrkesmässigförbehandlingav elavfallHandbok 2001:7.Avfall frånelektriska ochelektroniskaprodukter.Handbok med ARtill Naturvårdsverketsföreskrifterom yrkesmässigförbehandling avavfall som utgörsav elektriska ochelektroniskaprodukterBilarEuropaparlamentetsoch rådets direktiv2002/53/EG av den 18september 2000om uttjänta fordonKommissionens beslut(2002/525/EG)respektive(2005/293/EG)Bilskrotningslagen1975:3431975:348bilskrotförordningen.Förordning 1997:788 omproducentansvar för bilarNFS 2002:2föreskrifter omskrotbilsverksamhetNFS 2002:2 ARom skrotbilsverksamhetHandbok 2001:8Bilskrotning.med AR tillföreskrifter ombilskrotverksamhetDäck Förordning 1994:1236om producentansvar fördäckReturpapper Förordning 1994:1205om producentansvar förreturpapperReviderad senast 1januari 2005SNFS 1996:15föreskrift omuppföljning avinsamlingsnivåm.m. förreturpapperAvfallsrådetsslutsatser ochkriterier för ettlämpligt insamlingssystemsamthur ett samråd skagå till. Finns påwww. Naturvardsverket.seunderAvfallsrådet.AR med handbokom tillsyn överproducentansvaretförreturpapper.35 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Sakområde/delområdeEU:s rättsakter/internationellakonventionerLagar ochförordningarFöreskrifterVägledning/handbokFörpackningarEuropaparlamentetsoch rådets direktiv94/62/EG av den 20december 1994 omförpackningar ochförpackningsavfallReviderat senast 2004Förordning 1997:185 om producentansvarför förpackningarReviderad senast januari2005Förordning 2005:220 omretursystem förplastflaskor ochmetallburkarAvfallsrådetsslutsatser ochkriterier för ettlämpligt insamlingssystemsamthur ett samrådska gå till.AR med handbokom tillsyn överproducentansvaretförförpackningar.5. ÖVRIGTBatterierRådets direktiv91/157/EEG av den 18mars 1991 om batterieroch ackumulatorer sominnehåller vissa farligaämnenAnpassat till teknisk utvecklinggenom Rådetsdirektiv 98/101/EG ochKommissionens direktiv93/86/EEGLag (1990:1332) omavgifter för miljöfarligabatterierFörordning 1997:645 ombatterierKvicksilverFörordning 1998:944 omförbud m.m. i vissa fall isamband med hantering,införsel och utförsel avkemiska produkterPCBPriorityPollutants(POP:s)Rådets direktiv96/59/EG av den 16september 1996 ombortskaffande av polykloreradebifenyler ochpolyklorerade terfenyler(PCB/PCT)Europaparlamentetsoch rådets förordning(EG) nr 850/2004 omlånglivade organiskaämnen.Förordning 1998:122 ombortskaffande av PCBm.m.SFS 1985:837 och1998:122Föreskrift frånKemI (7 kap 4 §17 i KIFS1998:8) omanmälan tillproduktregistretav PCB ochPCT som skagöras avimportörer ochtillverkare.StockholmskonventionenProtokollet omlånglivade organiskaämnen till konventionenom långvägagränsöverskridandeluftföroreningar HelcomParcom36 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Sakområde/delområdeEU:s rättsakter/internationellakonventionerLagar ochförordningarFöreskrifterVägledning/handbokSpilloljorRådets direktiv75/439/EEG av den16 juni 1975 omomhändertagande avspilloljorFörordning 1993:1268om spilloljaSkydd mot mark –ochvattenföroreningvid lagring avbrandfarligavätskor (SNFS2003:24)SPI har givit ut enfolder omregenerering/sortering avspilloljaAnimalisktabiprodukterEuropaparlamentetsoch Rådets förordningnr 1774/2002 av den3 oktober 2002 omhälsobestämmelserför animaliskabiprodukter som inteär avsedda attanvändas somlivsmedelEpizootilagen 1999:657Zoonoslagen 1999:658Epizootiförordning1999:659Smittskyddslag2004:168.Socialstyrelsensföreskrifter ochallmänna råd omhantering avsmittförande avfallfrån hälso- ochsjukvården,SOSFS1999:27(M),ändrad genomSOSFS 2000:4(M)Handbok 2003:4Metoder föryrkesmässiglagring, rötningoch komposteringav avfall. Handbokmed AR 2003:15till 2kap.3 § MBFöreskrifter(SJVFS 1998:34)om hantering avdjurkadaver ochanimaliskabiprodukter.Senast ändradegenom SJVFS2003:58/61.Jordbruksavfall6. ANVÄNDNING AV AVFALL12 kap MBFörordning 1998:915 ommiljöhänsyn i jordbruketFöreskrifter(SJVFS 2004:62)om miljöhänsyn ijordbruket vadavser växtnäring.Rådets direktiv86/278/EEG av den12 juli 1986 omskyddet för miljön,särskilt marken, näravloppsslam användsi jordbruketFörordning 1998:899 ommiljöfarlig verksamhetoch hälsoskydd2 kap MBFörordning 1994:944 omförbud mm. i vissa fall isamband med hantering,införsel och utförsel avkemiska produkterNFS 2001:5Föreskrifter omändring avkungörelse (SNFS1994:2) medföreskrifter omskydd av miljön,särskilt marken,när avloppsslamanvänds ijordbruket37 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 3UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE PLAN FRÅN 2001Det finns ett antal kommunala mål som ska uppnås under avfallsplanens giltighetstid 2001-2004. Avfallsplanen och de lokala föreskrifterna har därefter förlängts t.o.m. 2007. Endasthälften av avfallsflödena i Sundsvall (hushållsavfall, VA-slam och avfall till Blåberget) kanpåverkas genom kommunal verksamhet.Uppföljning av mål 2001-2004:Andel restavfall och osorterat avfall till deponi av mottaget avfall på Blåberget skasjunka till 15 % jämfört med 30 % 1998. Målet nåddes inte, följande andelar uppmättes:1998 1999 2000 2001 2002 2003 200430% 23% 16% 22% 25% 24% 18%Mängden hushållsavfall från Sundsvall ska sjunka med 10 % jämfört med 1998. Måletnåddes inte. Kärlsoporna minskade från 21 309 ton till 20 268 ton eller med ca 5% medangrovsoporna i princip fördubblades från 5 644 ton till 1 0841 ton.Andel hushåll som vet hur farligt avfall ska hanteras ska vara minst 90 %. I Medborgarundersökning2004 ställdes frågor om avfallshantering. 84,6 % av Sundsvallsborna svaradeatt de visste var de skulle lämna sitt farliga avfall. Resultatet ligger nära målet och kan ansesvara uppfyllt.Andel hushåll som vet hur grovavfall ska hanteras ska vara minst 90 %. Medborgarundersökning2004 visade att 89,3 % av medborgarna visste detta. Målet kan anses varauppfyllt.Allt rötat slam ska uppfylla gällande gränsvärden för återföring till jordbruk. Cirka10000 ton slam uppstår per år i Sundsvall varav 85 % rötas och resten deponeras. Allt slamkontrolleras och gränsvärdena har alltid underskridits. Trots det låga innehållet av tungmetalleråterförs bara någon procent till jordbruket. En stor del av slammet användes istället förproduktion av anläggningsjord och som täckningsmaterial.Återvinning av förpackningarKommunen har inte juridiskt ansvar för återvinning av förpackningar. Däremot finns ett allmäntintresse av att hushållen ska ha tillgång till ett fungerande återvinningssystem med välsköttastationer. Det finns ca 40 återvinningsstationer och tre bemannade återvinningscentralerdär även förpackningar kan lämnas. Kommunens åsikt är att fastighetsnära insamlingbehövs för att underlätta återvinning av förpackningar. Återvinningen av förpackningar,tidningspapper m.m. är högre än för riket, förutom för glas och metall.Uppföljning av åtgärdsprogramFör att uppnå målen togs ett åtgärdsprogram fram, omfattande följande delar.Försöksverksamhet med hämtning av organiskt avfall från affärer, restauranger, mm.Under 2002 startades försök med småskalig kompostering av organiskt avfall från affärer,skolmatsalar, restauranger, mm. Avfallet komposteras av en lokal jordbrukare för återföringtill odling. Under 2004 slöts avtal med ytterliggare en entreprenör. Några problem med denna38 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26hantering har inte uppkommit, vare sig för jordbrukarna eller för dem som lämnar avfallet.Försöket har inte heller medfört några kostnader utan sker till självkostnadsprisNytt faktureringssystem med vägning och styrande taxa.Under april 2003 infördes en viktbaserad avfallstaxa. Varje tömning registreras och vägs. Tvåuppföljningar har gjorts. Taxan upplevs som rättvis och mängd inlevererade kärl- och säckavfallminskade jämfört med 2002, ca 8 % under 2003 och med 6 % 2004, beräknad på årsbasis.Däremot ökade mängden grovavfall. Drygt 11 % av villaboende har rabattaxa för kompostering.Vikttaxan ökade antalet anmälningar om kompostering med 22 % 2003, och med 6%2004.Nya återvinningscentraler.För att underlätta källsortering och säkra omhändertagandet av farligt avfall öppnades två nyaåtervinningscentraler, 2003 i Svartvik och 2005 i Johannedal. Investeringskostnader var ca 3000 tkr kr per central. En centralt belägen återvinningscentral skulle även utredas. I Nackstaindustriområde hittades en lämplig tomt men kostnaderna blev så höga att kommunstyrelsensutvecklingsutskott 2003 beslutade att avslå förslaget. Lokalisering och finansiering av entredje återvinningscentral ska belysas i avfallsplanen. Försök med mobil återvinningscentralhar genomförts under våren 2005 på några platser i kommunens ytterområden. Erfarenheternaär mycket goda och det kan vara ett sätt att i framtiden hantera grovavfallet från hushåll i byaroch mindre samhällen. En återvinningscentral för farligt avfall och elektronikavfall öppnades2006 i Bydalen.Åtgärder återvinningsstationer.Reko har tillsammans med stadsbyggnadskontoret åtgärdat vissa återvinningsstationer och tagitfram nya platser. Uppsnyggning av återvinningsstationerna har skett. Många nya behållareär nu försedda med rörelsevakt för att underlätta kontroll av fyllnadsgraden. Åtgärderna bekostadesav materialbolagen. Skadegörelser på batteriholkarna vid återvinningsstationerna harmedfört att de successivt tagits bort och ett 40-tal livsmedelsbutiker och bensinstationer haristället försetts med ”batteristolar” för småbatterier.Försök med fastighetsnära hämtning av förpackningar.Flerfamiljshus kan idag få förpackningar hämtat vid fastigheten. Grupper av småhus kanockså få en gemensam återvinningsstation under förutsättning att de skapar en ekonomiskorganisation för ändamålet. Det finns system för grupper om 5 respektive 10- 40 hushåll.Sundsvalls småhusägare har dock visat relativt litet intresse för detta. Under 2002 genomfördesförsök med fastighetsnära hämtning vid villor. 181 personer i 61 familjer deltog. Avfalletsorterades i sex fraktioner som lämnades i olika fack. Av den utvärdering som genomfördesav Vector Industridesign och Orejektor framgår bl.a. att kunderna var nöjda med attanvända det nya systemet men missnöjda med kostnaden som ansågs för hög. Reko avvaktardärför med fastighetsnära insamling av förpackningar för villor i väntan på billigare metoder.Hämtning av trädgårdsavfall.Kommunens parkavfall komposteras. Många villaägare komposterar eller fraktar till återvinningscentraler.Tyvärr dumpas också en del i raviner och andra känsliga områden i närhetenav bostadsområdena. Reko har därför erbjudit hämtning av trädgårdsavfall vår och höst iSundsvalls tätortsområde samt i Indal och Matfors vid ett tillfälle. Reko bedömer kostnadernasom höga men samtidigt genomförs informationsinsatser, något som är angeläget. Nya metoderska prövas 2006 för att effektivisera systemet.39 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Återvunna produkter/material ska efterfrågas.Kommunala ny- och ombyggnationer generade en okänd mängd byggavfall i form av schaktmassor,rena jord- och stenmassor, tegel, betong, begagnade byggprodukter, m.m. För varjestörre projekt har fastighetskontoret tagit fram en rivningsplan. Planen innefattade föreskrifterom att materialet i högsta möjliga mån skulle återvinnas samt återanvändas och helst på platsför att minska deponimängderna. En del rena massor t.ex. jord, sten, tegel eller betong användessom konstruktionsmaterial på Blåberget för t ex uppbyggnad av vägar. Resultaten frånprojekten var enligt fastighetskontoret tillfredsställande och styrdes också av höga deponiskatteroch deponiförbud för vissa material. I vissa fall var det däremot oekonomiskt eller renttekniskt omöjligt att återanvända eller återvinna.PCB inventering/sanering.Fogmassor med höga PCB-halter (över 500 mg/kg) skulle saneras senast till 2002/2003.Övriga byggprodukter med PCB ska behandlas som farligt avfall då de skrotas. Fastighetsägarenär ansvarig för att PCB hanteras på rätt sätt. Följande mängder har inventerats/sanerats.2001 2002 2003 2004Antal ärenden 450 300 367 369Antal inventeringar 160 99 1 0Antal saneringar 3 12 8 2Sanerad fogmassa (kg) 270 461 60Sanerad jord (ton) 130 100Utreda behandling och avsättning av slam.I Sundsvall uppstår 150-200 ton gatubrunnsslam per år. Fastighetskontoret har försökt finnaen entreprenör för omhändertagande och behandling av detta, dock utan resultat. Slammetdeponerades med dispens på Blåberget och Vindskärsvarv under åren 2001-2003. Flera utredningarhar därför startats. Under 2004 startades ett forskningsprojekt i samarbete med Luleåtekniska universitet om behandling av gatubrunnsslammet. Slammet från avloppsverkenunderskrider gränsvärdena för tungmetaller. Trots detta återförs bara någon procent till jordbruket.I stället används slammet till produktion av anläggningsjord. Vidare har försök påbörjatsatt blanda avloppsslam och aska från Korstaverket för användning som täckningsmaterialpå avfallsupplagen.Slam från fettavskiljare var 2004 fortfarande en olöst fråga. Under 2005 fastställdes att slammetskulle betraktas som hushållsavfall och det behandlas av Sundsvall Vatten AB i Fillanverketoch administreras via Rekos kundhanteringssystem. För slam från enskilda avloppsanläggningarerbjuds kunderna fr.o.m. 2005 ett alternativ till den konventionella slamtömningen.Alternativet innebär att brunnens innehåll behandlas i ett mobilt reningsverk, vattnetåterförs till brunnen och slammet behandlas på Blåbergets avfalls anläggning i stället för iFillanverket. De flesta kunderna har valt denna teknik som har fördelar ur ett miljöperspektivdå transporterna minskar kraftigt och funktionen på anläggningarna förbättras.Utökade åtgärder mot nedskräpning.Städning ska ske av nedskräpning på allmänna platser samt kring avfallsbehållare inom fritidshusbebyggelser.I och med att ansvaret för återvinningsstationer övertogs av materialbolagenupphörde Rekos skyldighet att städa dessa stationer.Utökade informationsinsatser.Reko ska informera om avfallshantering, källsortering och kompostering. Livsmiljöalmanackanhar varit den viktigaste informationskanalen. Det finns också sedan 1998 en källsor-40 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26terings- och komposteringsrådgivare. Informationen har varit starkt efterfrågad, under 2004 ca600 invånare. En uppskattad aktivitet har varit att informera skolklasser, som utbildades iklassrummet och guidades på Blåberget. Bara under 2004 deltog ca 500 elever. Informationges alltid i samband med insamlingsturer för farligt avfall och trädgårdsavfall. År 2002 drevsett projekt i Liden och Indal där 1 100 hushåll fick en miljöbox och informationsmaterial omfarligt avfall. Med hänsyn till säkerhetsaspekten vid hantering av farligt avfall visade projektetatt detta ej var ett lämpligt insamlingsystem. I Avfallsguiden som ges ut av Reko varje årinformeras mycket om farligt avfall. En länk på Rekos hemsida ger snabbt information omfarligt avfall. Annonser och skyltar är ytterligare en kanal och under 2004 gjordes Rekoshemsida om för att underlätta informationshämtning.Företagsrådgivning.En företagsrådgivare för avfallsrådgivning till näringslivet anställdes under 2002.Förändring farligt avfall.Farligt avfall har hög prioritet. Erfarenheter av skadegörelse och risker för närboende visar attdetta avfall måsta tas om hand av personal. Reko har därför tagit bort alla miljöstationer utomden i Liden som visat sig fungera genom åren. I stället erbjuds insamlingsturer för farligt avfall.Knappt 10 % av det farliga avfallet har samlats in under insamlingturerna men Reko fortsättermed turerna då de samtidigt ger möjlighet till information. I övrigt hänvisas till de bemannadeåtervinningscentralerna. En ny återvinningscentral med huvudinriktning mot farligtavfall öppnades 2006 i Bydalen. Den möjlighet som gavs i avfallsplanen att mot avgift fåfarligt avfall hämtat vid bostaden har använts av ett fåtal hushåll.Utredning snötippning.Fastighetskontoret deponerar årligen ca 50 000 m 3 snö. Snön är förorenad och därför är valetav tipplatser viktigt. År 2002 inventerades tänkbara tippningsplatser för snö och ett forskningsprojektom hantering av snömassorna startade i samarbete med Luleå tekniska universitetoch flera norrlandskommuner. Ett resultat är att det idag finns 10 anmälningspliktiga tippningsplatser,de flesta på mark. Deras läge innebär inte ökade transporter av massorna. Avkostnadsskäl genomfördes inte ett planerat försök med att återvinna kyla ur snö.Utredning sopningssand. Årligen samlas 7 000-8 000 ton sand in. Sanden är förorenad avtungmetaller, olja och PAH. Ett försök har startats för omhändertagande av denna sand. Hittillshar ca 3 000 ton sand bearbetats och slutprodukten användes inom asfaltproduktion år2004. En tillståndsansökan för behandling av sopningssand och gatubrunnsslam har lämnatsin till länsstyrelsen 2004.Utveckling Blåberget.I december 2004 fick Reko ett nytt tillstånd för utökad verksamhet på Blåberget. Tillståndetgäller mottagning, behandling och mellanlagring av avfall samt deponering av högst 260 000ton (2 000 000 m 3 ) avfall per år. Högst 20 000 ton oljeförorenade jordmassor per år får behandlasoch återanvändas som täckningsmaterial på avfallsupplagen. Avfallsförbränningsanläggningeni Korsta medför större mängder farligt avfall och på Blåberget får enligt det nyatillståndet, högst 15 000 ton per år behandlas och deponeras. Vidare kan på Blåberget 300 000st ljuskällor och 6 900 ton övrigt farligt avfall mellanlagras och sorteras samt obegränsadmängd inert avfall. En ny industrikross ska tas i drift på Blåberget för att öka energiåtervinningensamt minska elförbrukningen och deponeringen.41 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Åtgärder gamla avfallsupplag.Enligt avfallsplanen skulle en enklare riskbedömning, ansvarsutredning och kostnadsuppskattninggöras för 35 gamla avfallsupplag. De avfallsupplag som redan åtgärdats skulle följasupp med kontrollprogram. Soptipparna Hillstamon och Tamböle skulle undersökas och åtgärdas.Ytterligare två soptippar skulle också undersökas under perioden t.o.m. 2004.De två största soptipparna Hillstamon och Tamböle har miljöundersökts inför riskbedömning,riskvärdering och åtgärdsförslag. Nedlagd kostnad för tiden 2001-2004 är 1 440 tkr. Därutöverhar ny transportväg anlagts till en kostnad av 2 060 tkr upp till Tamböle för att kunna taemot rena täckmassor som erhållits utan kostnad från Korstaverkets utbyggnad. Total kostnadt.o.m. 2004 är således 3 500 tkr.Under 2005 har riskbedömning, riskvärdering och åtgärdsförslag tagits fram till en kostnad av316 tkr. För Tamböle finns två alternativ till åtgärd som är kostnadsberäknade till 1 000 tkrrespektive 10 000 tkr. För Hillstamon finns endast ett förslag och det är kostnadsberäknat till16 000-20 000 tkr. För att kunna genomföra åtgärden, vilken medför mycket omfattande lastbilstransporter,bör en ny väg byggas upp till soptippen till en kostnad av ca 5 000 tkr. Del avkostnaden bör kunna finansieras av andra medel än från de som avser återställningsåtgärder,eftersom vägen kommer att kunna nyttjas av besökare som har koppling till slalombackenmm.Under 2004-2005 har ytterligare två soptippar miljöundersökts, en i Selånger och en i Matfors(Sköle), till en total kostnad av 194 tkr. Föreslagna åtgärder bedöms kosta 4 000 tkr för Selångeroch ett högre men okänt belopp för Matfors. Osäkerheten i det senare fallet beror på attdet inte är klarlagt hur soptippen ska åtgärdas.Förslag till prioritering och åtgärder för hur de fyra soptipparna ska åtgärdas kommer attlämnas till miljökontoret/miljönämnden för yttrande. Den totala kostnaden exklusive väg tillHillstamon ligger enligt ovanstående redovisning mellan ca 25 000 tkr och 40 000 tkr.En tidigare (2000) delvis åtgärdad soptipp, Bergatippen, omfattas av ett kontrollprogram sominnebär att grundvattenprov nedströms tippen tas vart annat år.Det finns flera orsaker till att de åtgärder som redovisas i den gamla planen inte har genomförtsenligt tidplanen. Miljöundersökningen och riskbedömningen av Hillstamon och Tambölevisade att behovet av åtgärder och kostnaderna var betydligt mer omfattande än vad man frånbörjan hade räknat med. Riskbedömningen visar också att dessa soptippar inte utgör ett omedelbarthot mot människors hälsa eller naturmiljön. Ytterligare en orsak är att man arbetarmed kostnadseffektiva åtgärder för att iordningsställa tipparna. Exempelvis genom att utnyttjaöverskottsmassor från entreprenader för täckning av tipparna i stället för att köpa täckmassor.42 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 4AVFALLSSLAG OCH AVFALLSMÄNGDER 2005Avfallsmängder 20052005 2005 2005Miljöbokslut MiljöbokslutAVFALLSTYP Mängder i ton Sundsvall Riket*kg per/inv kg per/invAnt inv 31/12 94 044 9 047 752HUSHÅLLSAVFALLKärl- och säckavfall 20385 216,8 204,0Grovavfall 12694 135,0 114,0Matavfall 127 1,4 -Latrin 76 0,8 -Slam från enskilda avlopp 691 7,3 -Farligt avfall 224 2,4 2,4Småbatterier 13 0,1 0,2Summa hushållsavfall 34210 363,8AVFALL PRODUCENTANSVARTidningspapper (inkl kontorspapper) 6469 68,8 68,3Wellpapp 3524 37,5 33,5Returkartong 1089 11,6 8,5Plastförpackningar (hårda) 238 2,5 3,3Metallförpackningar 129 1,4 3,7Glasförpackningar 1430 15,2 17,1Blybatterier tyngre än 3 kg 110 1,2 0,3Avfall från elektriska & elektroniska produkter 1163 12,4 14,0Summa producentansvar 14152 150,5 148,7ÖVRIGT AVFALLPark och trädgårdsavfall 350Bygg och rivningsavfall 43577Avfall från energiutvinning 32420Avfall från kommunalt avloppsvatten 9602Avfall från industriellt avloppsvatten 111303Avfall från utvinn av mineraliska produkter 0Branschspecifikt industriavfall 16826Ej branschspecifikt industriavfall 32913Specialavfall 2634Summa övrigt avfall 249625SUMMA AVFALL 297987*Källa: Renhållningsverksföreningen, Förpackningsinsamlingen och Elkretsen43 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26HushållsavfallAv hushållsavfallet kommer ca 34 000 ton från Sundsvall. Blåberget tar emot hushållsavfallfrån en större region. Ca 14 000 ton avser insamling enligt producentansvaret. Huvuddelenhanteras via IL Recycling i JohannedalPark och trädgårdsavfall350 ton är invägt på Blåberget.Bygg- och rivningsavfallHuvuddelen består av asfalt, betong, jord som återvinns hos NCC Ballast och Åkerigrus.Under 2005 levererade fastighetkontoret 4 203 ton sopsand till NCC för inblandning i asfaltmassa.Avfall från energiutvinningHuvuddelen består av askor från SCA Ortviken som bygger land med ca 24 500 ton. Övrigtbestår främst av sot och pannsand från Korsta samt mindre mängder bioaska.Avfall från kommunalt avloppHuvuddelen består av slam som komposteras för återvinning i form av anläggningsjord ellertill återställningsarbeten. Mängden gatubrunnsslam uppgick till 169 tonAvfall från industriellt avloppBestår främst av bio- /fiberslam från SCA Ortviken som förbränns internt.Branschspecifikt industriavfallHuvuddelen avser industriernas avfall som deponeras på GANSCA. Supherior Graphitedeponerar ca 2 600 ton gipsslam på Blåberget. Förbrända mängder avser bark/flis som förbrännshos SCA Ortviken.Ej branschspecifikt industriavfallBestår av ca 12 000 ton skrot som återvinns av StenaGotthard samt mängder mottagna påBlåberget.SpecialavfallBestår av farligt avfall från företag och hushåll som till största del destrueras genom förbränning.44 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 5FÖRSLAG TILL GEMENSAM STRATEGI FÖR KOMMUNALAVFALLSHANTERING I VÄSTERNORRLANDS LÄNAvfallsstrategiDen nämnd/förvaltning/bolag som svarar för den kommunala avfallshanteringen ska i samrådmed fastighetsbolag och boende i villa samt i nära samarbete med dem som ansvarar för producentavfallutforma ett insamlingssystem som de boende uppfattar som ett enkelt, prisvärtoch tydligt system. Systemet ska bidra till ett giftfritt och resurssnålt kretslopp.Kommunen ser svårigheter an på sikt kunna hålla sig med alla de kompetenser och anläggningarsom behövs för att klara sina skyldigheter med hantering av hushållsavfallet. Kommunenser organiserat samarbete med andra kommuner i regionen som ett sätt att långsiktigt klarasina skyldigheter att hantera hushållsavfallet.Samarbete med andra kommunerKommunen ska i samarbete med övriga kommuner i regionen arbeta för att kommunernaställer samma krav och erbjuder samma service beträffande källsortering och hantering avhushållsavfallet samt mottagning av hushållsavfall på sina ÅVC och deponi eller annananläggning för avfallsbehandling.Kommunen ska när så är möjligt upphandla tjänster för insamling och behandling av avfall isamarbete med andra kommuner i regionen. Kommunen ska ställa sin kompetens, kunskapoch sina anläggningar för behandling av avfall till förfogande för samarbete med andra kommuneri regionen.HushållsavfallHushållsavfall ska källsorteras. Farligt avfall ska prioriteras. Farligt avfall bör endast samlasin på bemannad mottagning så att riskerna för boende, insamlingspersonal och miljön minimeras.Kommunen ska utreda och överväga att registrera och vid hämtning väga sina kärl förhushållsavfall.Källsortering ska även ske av batterier, läkemedelsrester och stickande/skärande avfall, elektriskaoch elektroniska produkter samt inte brännbart material. Dessa avfall ska liksom kasseradekylskåp och frysar samt andra kylmöbler hållas skilt från annat avfall. Avfall som omfattasav producentansvar ska hållas skilt från annat avfall och lämnas i de system som producenternatillhandahåller. Fastighetsnära insamling av de källsorterade materialen ska erbjudasdär så är möjligt.De kommunala bostadsbolagen ska vara föregångare och erbjuda möjlighet att lämna källsorterathushållsavfall i särskilt iordningställt soputrymme inom bostadsområdet. Hemkomposteringska uppmuntras och de kommunala bostadsbolagen ska aktivt verka för att komposteringkan ske lokalt även i flerbostadsområden.Kommunen ska undersöka intresse och möjlighet att ordna insamling och behandling av organisktavfall från storkök, restauranger och affärer.45 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Kommunala arbetsplatser ska vara föregångare och källsortera sitt hushållsavfall.Grovavfall inklusive trädgårdsavfallGrovavfall och trädgårdsavfall ska utan avgift tas emot på kommunal återvinningscentral.Grovavfall ska hämtas vid fastighet enligt fastlagt hämtningsschema eller efter budning.För att minska nedskräpningen ska kommunen i samråd med de boende förbättra sin serviceför insamling av grovavfall och trädgårdsavfall från hushåll. Kommunen ska utreda möjligheternaatt samla in trädgårdsavfall i bostadsområden.ÅVC, ÅtervinningscentalerDe boende ska ha möjlighet att själva frakta källsorterat material samt grovavfall och trädgårdsavfalltill en kommunal bemannad återvinningscentral, ÅVC. För att öka tillgängligheten skaÅVC i viss utsträckning hållas öppen även på kvällstid och på lördag/söndag.ÅVC ska ta emot sorterat avfall och material för återvinning av metaller, brännbart för framställningav biobränsle, brännbart till avfallsförbränning, komposterbart material samt intebrännbart avfall och annat avfall där deponering är det bästa omhändertagandet. ÅVC tar ävenemot farligt avfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt kyl- och frysmöbler. ÅVC kan eftersamråd med producenterna dessutom ta emot producentavfall. Kommunen ska utan särskildavgift ta emot trädgårdsavfall på ÅVC.Övrigt hushållsavfallKrav på regelbunden tömning av fettavskiljare minst en gång per år ska tas med i den kommunalarenhållningsordningen.Kommunen ska i sin renhållningsordning införa krav på att fett från storkök, restauranger,gatukök, butiker och andra verksamheter där matlagning sker, ska lämnas till företag som ärgodkänd att ta emot och behandla detta avfall.Genom utökad tillsyn ska kraven på tömningsintervaller av brunnar till enskilda avloppsanläggningaranpassas till aktuell belastning och funktion.VerksamhetsavfallKommunen ska i sin renhållningsordning föra in krav på källsortering och redovisning avavfall från företag och verksamheter. Den som inom kommunen bedriver yrkesmässig verksamhetska årligen lämna uppgifter till kommunen om avfallets art, sammansättning, mängd,varifrån avfallet kommer och var avfallet lämnas. Kommunala arbetsplatser ska också hasystem för källsortering av sitt verksamhetsavfall.Schaktmassor, tegel och betongKommunen ska i sin tillsyns- och bygglovsverksamhet verka för att schaktmassor, tegel ochbetong hanteras enligt gällande bestämmelser och kommer till nytta i överensstämmelse medgällande kommunal planläggning.Kommunal information om avfallshanteringenKommunen ska internt samordna den information om avfallshanteringen som lämnas av olikakommunala nämnder, förvaltningar och bolag. Kommunen ska samordna sin information meddem som ansvarar för insamling av producentavfall.46 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 6MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB)BakgrundEnligt nya bestämmelser i miljöbalken (1998:808, kap 6) samt nya föreskrifter från Naturvårdsverket(NFS 2006:6) ska en miljöbedömning göras av en avfallsplan. En miljöbedömningär en process som innebär att miljöhänsyn finns med i arbetet med planen och att enmiljökonsekvensbeskrivning oftast upprättas.Miljöaspekter har funnits med hela tiden i arbetet med avfallsplanen, bland annat genom attrepresentanter från miljökontoret har suttit med i arbetsgruppen. De miljöbedömningar somgjorts genom hela processen har dock inte dokumenterats i form av ett MKB-dokument.Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden förmiljökonsekvensbeskrivningen, skall myndigheten eller kommunen samråda med den eller dekommuner och länsstyrelser som berörs av planen eller programmet.Som ett förberedande samråd om miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning har ettutkast till avfallsplan för Sundsvalls kommun daterat 2006-03-23 överlämnats till länsstyrelseni Västernorrlands län den 24 mars 2006. I utkastet ingick en kort beskrivning av hurarbetet med miljökonsekvensbeskrivningen skulle kunna genomföras. Förslaget i utkastet varatt kommunen efter diskussion med länsstyrelsen skulle göra en mycket enkel MKB till samrådeti april. Det skulle då finnas möjlighet att till utställningen under hösten utveckla ochförbättra miljökonsekvensbeskrivningen med hänsyn till de synpunkter som kommer in undersamrådet. Vid diskussion med representanter för länsstyrelsen 2006-03-24 framfördes dessasynpunkter samt att samrådet med grannkommunerna skulle genomföras i samband med detordinarie samrådet för avfallsplanen. I ett utkast till yttrande har länsstyrelsen den 19 aprilbeskrivit processen för miljöbedömningar och lämnat synpunkter på hur det fortsatta arbetetmed miljökonsekvensbeskrivningen skulle kunna bedrivas.Efter remissomgången fick SWECO VIAK i uppdrag av Sundsvalls kommun att skriva enMKB till avfallsplanen. SWECO VIAK har haft kontinuerlig kontakt med delar av arbetsgruppeninom kommunen som arbetat med avfallsplanen. Under arbetet med avfallsplanenhar många olika alternativa mål och åtgärder diskuterats i arbetsgruppen och tillsammans medden politiska referensgruppen. I den samrådsversion av avfallsplanen som olika intressenterfått lämna synpunkter på finns t.ex. några alternativa mål och åtgärder som har ändrats i dennaslutversion.Information om avfallsplanens innehåll och syfte framgår av avfallsplanens första kapitel.Redovisningar av nuläget vad gäller avfallshanteringen i Sundsvall återfinns i kapitel 5.Uppföljning av avfallsmängder görs varje år i kommunens livsmiljöbokslut. Vissa åtgärder,som plockanalyser och kundundersökningar, kommer att följas upp löpande. Inför nästa revideringav avfallsplanen kommer en uppföljning av hela planen att göras.47 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26NollalternativVid bedömningen av miljökonsekvenser av mål och åtgärder har föregående avfallsplan, somantogs 2001-05-28, valts som nollalternativ. De miljökonsekvenser som diskuteras i nästakapitel är alltså inte menade att beskriva alla miljökonsekvenser från avfallshanteringen elleravfallsanläggningarna, utan endast konsekvenserna av de åtgärder som nu planeras, jämförtmed vad som annars skulle kunna hända om åtgärderna inte kommer till stånd.Miljökonsekvenser av lokala målGiltighetstiden för avfallsplanen är 2008-2011 och de lokala målen gäller t.o.m.2011.• Inga nya avfallstippar ska anläggas i Sundsvalls kommunMiljöpåverkan: Ingen påverkan. En ny avfallsdeponi innebär visserligen alltid en betydandemiljöpåverkan, men en ny anläggning skulle ändå kunna innebära en förbättring för miljönom den ersätter en sämre, befintlig deponi. Eftersom en ny deponi vanligtvis tar många år attplanera och välja lokalisering för är målet att inga nya tippar ska anläggas inom avfallsplanensperiod mycket rimlig.• Minskning av mängden kärl- och säckavfall räknat per invånare med 10 % från 2005.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Mindre avfallsströmmar innebär generellt en mindre miljöpåverkanoberoende av avfallets typ. I förra avfallsplanen var målet att hushållsavfalletskulle minska med 10 %. I det nya målet inkluderas inte återvinningsmaterial med producentansvareller grovavfallet i ambitionen. Eftersom kommunen svårligen kan styra över hurmycket varor som konsumeras är det främst en ökad källsortering av avfallet som kan leda tilllägre mängder kärl- och säckavfall. Det nya målet avspeglar därför bättre de flöden somkommunen kan påverka.• Minskning av farliga ämnen i kärl- och säckavfallet räknat per invånare med 10 % från2008.Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan.• Minskning av matavfall i kärl- och säckavfallet räknat per invånare med 25 % från 2008.Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan. Målet syftar till att öka andelen växtnäring och organisktmaterial som återförs i kretsloppet, vilket är i linje med nationella mål.• Mängden återvunnet avfall med producentansvar ska räknat per invånare uppgå till minstrikets nivå.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. För några avfallsslag uppnås redan målet, för andra inte.• Andel av hushållen som vet hur farligt avfall ska hanteras ska vara minst 90 %.Miljöpåverkan: Ingen påverkan jämfört med nollalternativet eftersom målet fanns med redani den förra avfallsplanen. Indirekt positivt för miljön om andelen hushåll som vet hur avfalletska hanteras växer, men det blir ingen direkt miljöpåverkan förrän hushållen verkligen leverefter det som de lärt sig.48 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26• Andel av hushållen som vet hur grovavfall ska hanteras ska vara minst 95 %.Miljöpåverkan: Indirekt positiv påverkan. Jämfört med förra avfallsplanen har ambitionenhöjts från 90 till 95 %. Om ökade kunskaper leder till bättre sortering och minskad deponeringleder målet till positiv miljöpåverkan.• Allt rötat slam ska uppfylla gällande gränsvärden för återföring av slam till jordbruksmark.Miljöpåverkan: Ingen påverkan jämfört med nollalternativet eftersom målet fanns med redani den förra avfallsplanen. Om en förbättrad slamkvalité ska leda till positiv miljöpåverkantotalt sett får åtgärderna inte leda till ökade utsläpp av föroreningar i det utgående vattnetfrån reningsverken eller via andra utsläppspunkter. De åtgärder som kan vidtas för att förbättraslamkvalitén är förutom eventuella tekniska förbättringar på reningsverken främst attförorenade avlopp separeras och renas separat vid t ex industrier. För att bedöma den totalamiljöpåverkan av sådana åtgärder måste både reningseffekten och utsläppspunkten för detseparerade flödet beaktas.• Alla nedlagda kvarvarande kommunala avfallsupplag ska vara riskklassade och åtgärdsbedömda.Miljöpåverkan: Indirekt positiv miljöpåverkan. Riskklassning och åtgärdsbedömning är förstasteget mot eventuella senare praktiska åtgärder vid upplagen, som kan ge positiva miljöeffekter.Miljökonsekvenser av planerade åtgärderPågående åtgärder hushållsavfall• Fortsätta stimulera hemkompostering genom information och vikttaxa.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Växtnäring och organiskt material i avfallet kan tillgodogörasoch villahushållen kan minska inköpen av konstgödsel och jordförbättringsmedel tillsina trädgårdar.• Fortsätta arbetet med att tömma fettavskiljarslam för behandling hos Sundsvall VattenAB.Miljöpåverkan: Liten (positiv) miljöpåverkan, främst en driftteknisk åtgärd, men visserligenalltid en fördel för miljön när avloppssystemet fungerar utan störningar.• Fortsatt insamling av organiskt avfall från affärer, restauranger m.m. Erbjudande till destörre kunderna om möjlighet att anskaffa kvarn och tank. Materialet kan därefter tas emotför kompostering av lokala jordbrukare eller av annan behandlingsanläggning för rötning.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. En förlängning av försöket som beslutades i förra avfallsplaneninnebär att affärer, storkök m.fl. kan satsa mer långsiktigt på att få leverera utsorteratorganiskt avfall.49 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Nya åtgärder hushållsavfall• Stimulera kunderna till eget omhändertagande av latrin genom information och förändradtaxa.Miljöpåverkan: Som en följd av ett nytt förbud mot deponeing av organiskt avfall, måsteinsamlad latrin köras lång väg till anläggning för omhändertagande. Positivt för miljön omtransporterna kan undvikas och kompostering ske lokalt istället.• En särskild plan för hur informations- och rådgivningsverksamheten ska bedrivas tas framför att klarlägga vilken ambitionsnivå som ska gälla i fortsättningen.Miljöpåverkan: Ingen påverkan i sig, konsekvenserna för miljön beror på innehållet i planen.• Utökade resurser för information och rådgivning.Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan. Ökad information bedöms kunna leda till förändradebeteenden och t.ex. ökad källsortering.• Genomföra kundundersökningar som underlag för åtgärder och för uppföljning av förändringar.Miljöpåverkan: Ingen påverkan. Att ta fram tillförlitliga beslutsunderlag är dock indirekt enfördel för miljön, förutsatt att de beslut som tas med hjälp av underlaget har en positiv påverkan.• Årligen återkommande plockanalyser riktade mot olika kategorier av avfallsavlämnaresom underlag för uppföljning och för riktade aktiviteter.Miljöpåverkan: Ingen påverkan. Att ta fram tillförlitliga beslutsunderlag är dock indirekt enfördel för miljön, förutsatt att de beslut som tas med hjälp av underlaget har en positiv påverkan.• Upphandling av kommande kundhanteringssystem ska ge kunderna möjlighet att snabbtoch enkelt se levererade avfallsmängder och turlistor.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Möjligheten att själv kunna följa upp de avfallsmängdersom hushållet lämnat borde sporra till ökad utsortering av återvinningsmaterial. En ökningav återvinningen innebär att resurser (energi och råvaror) sparas.• Förändring av taxesystemet genom att ersätta den volymbaserade fasta delen i taxan förflerfamiljshus med en lägenhetsbaserad del på samma sätt som för villahushåll för att ökarättvisan mellan olika boendeformer.Miljöpåverkan: Ingen påverkan.• Erbjuda hämtning av grovavfall endast som tilläggstjänst för flerfamiljshus och villor iden centrala delen av kommunen. För en- och tvåfamiljshus i kommunens ytterområden50 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26ska begränsade mängder grovavfall hämtas 2 ggr/år utan kostnad och kompletteras medmobila återvinningscentraler 1-2 ggr/år.Miljöpåverkan: Både negativ och positiv påverkan. Åtgärden utförs av ekonomiska skäl. Detfinns en risk att den försämrade servicen avseende grovavfallshämtning leder till att vissakommuninnevånare väljer att dumpa byggavfall etc. i illegala sophögar i närområdet, eldaolämpligt avfall i majbrasorna eller på annat olämpligt sätt bortskaffa avfallet på egen hand.Risken för negativ miljöpåverkan måste dock värderas tillsammans med de förbättringar somskett vad gäller möjligheten att lämna grovavfall på återvinningscentraler.Det grovavfall som lämnas till ÅVC bedöms vara mer välsorterat än vad som uppnås närgrovavfall hämtas vid fastigheten med komprimerande bil, vilket är positivt.• Erbjuda fastighetsnära insamling av farligt avfall i flerfamiljshus enligt modellen medsäkerhetsskåp. Ett frivilligt system där fastighetsägaren står för investeringen och hämtningskostnadeni en begränsad omfattning.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Alla åtgärder som ökar kunskapen om farligt avfall ochunderlättar sortering och insamling av avfallet är mycket viktiga från miljösynpunkt.• Starta återbruk i anslutning till Blåbergets återvinningscentral i form av arbetsmarknadsprojekt.Miljöpåverkan: Liten positiv påverkan. Om möjligheten att handla återvunna varor på återbruketverkligen innebär att konsumtionen av nyproducerade varor begränsas är det en fördelfrån miljösynpunkt. Den totala miljöpåverkan torde dock bli ganska begränsad.Åtgärder övrigt avfall• Genomföra försök med fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall i storsäck.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Trots ökade transporter med hämtningsfordon bedömsåtgärden minska de totala transporterna eftersom hushållen annars måste åka i var sin bil,ofta också en extra omväg för att hyra eller låna släp någonstans. Mindre avfall kommertroligtvis att dumpas i raviner och skogsområden och kan istället eldas med energiutvinningeller komposteras.• Förbättra central sortering på Blåberget för bygg- och rivningsavfall samt stimulera sorteringgenom rådgivning och taxa.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. En bättre sortering bedöms leda till minskad deponeringoch ökad återvinning av material och energi.• Bottenslagg från energiåtervinningen vid Korstaverket sorteras för att i hög grad återvinnametallskrot och konstruktionsmaterial.Miljöpåverkan: Bottenslaggen är en ny typ av avfall som inte nämndes i den förra avfallsplanen.Utsortering av material som kan återvinnas är en miljömässigt bra hantering eftersomdeponeringsvolymerna begränsas (deponin kan räcka längre). Förutsättningen är att det51 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26finns avsättning för det utsorterade materialet och att detta inte används på ett sätt som innebärnegativ miljöpåverkan. I dagsläget är avsättningen god för utsorterad metall.• Utreda hur slammet från de kommunala reningsverken ska hanteras i framtiden.Miljöpåverkan: Ingen påverkan. Eventuell miljöpåverkan beror på vilka beslut som utredningenkan leda till.Åtgärder återvinning• Fortsatt information om återvinning och återvinningsstationer för att öka återvinningsgraden.En styrande avfallstaxa kompletterad med plockanalyser riktad mot olika avlämningsgrupper.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Åtgärderna bedöms kunna leda till ökad källsortering ochåtervinning.• Fortsatta kontakter med representanter för materialbolagen för att ytterligare förbättra återvinningsstationernaur bl.a. tillgänglighetssynpunkt och tillsammans med stadsbyggnadskontorethitta lämpliga platser där behov föreligger.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Återvinningsstationernas tillgänglighet bedöms varamycket viktigt för att kunna öka återvinningsgraden för hushållsavfallet.• Påverka materialbolagen att ta fram kostnadseffektiva lösningar för fastighetsnära hämtningav återvinningsmaterial vid villor.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Fastighetsnära insamling är viktigt för att höja återvinningsgraden.Samtidigt är det viktigt att låta producenterna (materialbolagen) stå förkostnaderna, för att inte ta bort incitamentet att tillverka förpackningar som lättare kanåtervinnas.• Bevaka utvecklingsprojekt för fastighetsnära insamling från villor i tätort.Miljöpåverkan: Ingen påverkan.Åtgärder behandlingsanläggningar• Utökat öppethållande på befintliga återvinningscentraler främst under högsäsong somalternativ till uppförande av en ny centralt belägen återvinningscentral.Miljöpåverkan: Positiv påverkan eftersom det tidvis har varit ett sådant tryck på ÅVC attkommuninnevånare kan ha dumpat t.ex. trädgårdsavfall i skogspartier istället för att köra tillÅVC.• Ombyggnad/nybyggnad av återvinningscentralen på Blåberget för att få bättre logistik,arbetsmiljö och säkerhet på anläggningen.52 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Miljöpåverkan: Ingen påverkan.• Mobil återvinningscentral för hantering av grovavfall och farligt avfall från hushåll i byaroch mindre samhällen utanför Sundsvalls tätortsområde.Miljöpåverkan: Åtgärden innebär en permanentning av tidigare genomfört försök. Förbättradtillgänglighet till återvinningscentral med god säkerhet även utanför centralorten ärpositivt, men jämfört med tidigare kostnadsfria hämtningsturer vid småhus, som får ansesvara nollalternativet, bedöms miljöpåverkan bli mycket liten. Viktigast från miljösynpunktbedöms vara att det farliga avfallet fångas upp på ett säkert sätt. De tidigare miljöstationernapå bensinstationer gav god tillgänglighet men dålig säkerhet.Åtgärder gamla deponier• Samtliga nedlagda kvarvarande kommunala soptippar (ca 26 stycken) riskklassas enligtMIFO fas 1 och 2 och en prioritering ska göras senast 2008. Två av de soptippar vilkaredovisats som delvis åtgärdade, nr 39 och 40, ska ingå i denna riskklassning.Miljöpåverkan: Ingen påverkan. Dock nödvändigt för att prioritera vilka av deponierna sombör åtgärdas först.• Miljöundersökning och framtagande av åtgärdsförslag görs därefter för ca 24 kommunalasoptipparna.Miljöpåverkan: Enligt förra avfallsplanen skulle deponierna börja åtgärdas under 2001-2004. Jämfört med de planerna innebär den nya planeringen en långsammare tidplan än vadsom var fallet i nollalternativet, alltså en negativ miljöpåverkan.• Miljökontoret driver frågan om undersökningar och åtgärder av industrins tippar somkontoret har tillsyn över gentemot ansvarig verksamhetsutövare/fastighetsägare. Senast2010 ska dessa industritippar vara riskklassade (ca 10 stycken). Övriga tippar för industrinhar länsstyrelsen tillsyn över.Miljöpåverkan: Ingen påverkan jämfört med nollalternativet eftersom målet fanns med redani den förra planen. Påverkan beror på om och när industrin kommer igång med åtgärder.• Miljökontoret driver frågan om nedskräpningsupplag gentemot ansvarig fastighetsägare.Senast 2008 ska upplagen vara uppstädade (ca 3 stycken).Miljöpåverkan: Ingen påverkan jämfört med nollalternativet eftersom målet fanns med redani den förra planen.• Påbörja åtgärder för Hillstamon, Tamböle och Sköle, där de två senare slutåtgärdas senast2008. Hillstamon ska vara slutåtgärdad senast 2015.Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Åtgärderna syftar till att begränsa utläckage och eventuellaolycksrisker vid de nedlagda deponierna. Även i den förra avfallsplanen fanns planer på åtgärdandeav Hillstamon och Tamböle med. Nu har även Sköle identifierats för åtgärdande idenna avfallsplan.53 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26• Omgående ta tillvara rena schaktmassor i mån av tillgång, vilka läggs på upplag inom deolika avfallsupplagen som blivande täckmassor. Ta fram särskild handlingsplan för attoptimera hantering och kvalitetskontroll av överskottsmassor lämpliga som täckmassorsamt att anpassa handlingsplanen till kommande infrastrukturella projekt och de intressentersom kan vara berörda.Miljöpåverkan: Positiv påverkan i och med att detta minskar uttaget av jungfruliga jord- ochbergsmassor för sluttäckningen.MiljökvalitetsnormerInom Sundsvalls tätort överskeds MKN för partiklar vid flera tillfällen under 2005. Svaveldioxidoch kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen låg 2005 under MKN. PAH(bens(a)pyren) överskred föreslagna MKN-halter. De föreslagna målen och åtgärderna iavfallsplanen bedöms inte innebära någon påverkan av betydelse för dessa halter.Sammanfattande bedömning av avfallsplanens miljöpåverkanVid val av strategi för hantering av avfall är det viktigt att ha miljöaspekterna av olika prioriteringari åtanke.Ofta sker prioritering enligt den så kallade avfallshierarkin. Denna innebär att i första handska återbruk väljas, om inte det går ska materialåtervinning prioriteras före energiåtervinningdär så är möjligt och det kvarvarande avfallet går till deponering. Vid val av strategi enligtavfallshierarkin måste dock samtidigt effekterna av hanteringens totala miljöpåverkan frånt.ex. transporter samt den samlade ekonomin tas med i bedömningen.Ett vanligt mål med avfallshanteringen är att avfallets mängd och farlighet ska minska. Attminska den totala mängden avfall är inget som går att genomföra enbart med mål och åtgärderi en avfallsplan. Mängden hushållsavfall hänger mer ihop med konsumtionsmönster och högellerlågkonjunkturer än med den kommunala avfallshanteringen. Avfallsplaneringen kandock leda till att minska mängderna som behöver deponeras, genom att så mycket som möjligtav avfallet återvinns (kompostering, materialåtervinning, energiåtervinning). Åtgärder iavfallsplanen kan också påverka mängden farligt avfall som sorteras på rätt sätt, vilket kanskeär den viktigaste aspekten från miljöperspektiv.För att avfallshanteringen ska fungera som planerat måste också kommuninnevånarna vetahur det ska sortera och lämna avfallet. Avfallshanteringen kräver insatser av alla hushåll föratt fungera. Den insatsen bör vara enkel för att insamlingen skall bli framgångsrik. Därför ärdet viktigt att servicenivån är god när det gäller t.ex. öppettider på återvinningsstationer, frekvensför insamlingsrutter etc. Åtgärder av det här slaget i avfallsplanen bedöms inte medföranågon direkt miljöpåverkan utan snarare är av indirekt karaktär när information etc. leder tillett förändrat beteende. Liksom vid alla annan kommunal verksamhet sätter ekonomin gränserför vilken servicenivå som kan väljas.54 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Nästan alla de åtgärder som finns med i planen bedöms leda till positiv miljöpåverkan. Dentotala miljöpåverkan från avfallet beror dock mycket på hur mycket prylar som tillverkas,köps, slits och slängs i samhället samt vad dessa innehåller.55 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 7INFORMATIONS- OCH RÅDGIVNINGSPLANSundsvalls kommuns avfallsplan 2008-2011 kompletteras med denna informations- och rådgivningsplan.Avsikten med planen är att definiera hur vi kommuncierar med omgivningenoch målgrupperna under de kommande åren.MålgrupperDe målgrupper som är aktuella är de som lämnar avfall; hushåll och företag, allmänheten ioffentliga lokaler och sammanhang, professionella avfallshanterare och bolag.MålsättningMålsättningen är att följa avfallshierarkin så att avfallsmängderna i samhället minimeras,avfallet källsorteras för återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och deponering.Informations- och rådgivningsplanen ska stödja uppnåendet av målen för avfallshanteringenenligt denna avfallsplan.Nulägesbeskrivning och utvärderingDet är viktigt att informations- och rådgivningsplanen är målstyrd för att kunna mäta ochutvärdera resultat. För att kunna göra det behövs en fördjupad nulägesbeskrivning. I dennanulägesbeskrivning utreds hur mycket avfall av olika kategorier som samlas in idag frånrespektive avfallslämnargrupp, hur mycket avfall som behandlas lokalt av hushållen (komposteringoch källsortering) samt hur de olika systemen för behandling av avfall fungerar.Denna utredning genomförs under 2008. Därefter definieras nya delmål för hanteringen, målsom ska vara uppfyllda till 2011 års utgång. Under tidsperioden genomförs årligen mätningarför att se hur målen infrias. Om det skulle visa sig att målen inte nås ska kommunikationsplanenrevideras och åtgärder vidtas. Det kan t.ex. handla om riktade kampanjer, utskick tillberörda målgrupper, besök och rådgivning hos berörda målgrupper.ResurserAvfallsplanens information och rådgivning ska stödjas av två heltidsresurser hos Reko. Sedantidigare finns en rådgivare för kompostering och avfallshantering. Denna resurs förstärksenligt planen med en person som kan arbeta strategiskt och operativt med kommunikationsfrågornai nära samarbete med kunder och arbetsledning för ansvarsområdet. I arbetet ingårutredningar, analyser och utarbetande av specifika tidsplaner för åtgärder och insatser. Vidareska personen arbeta operativt med att besöka målgrupper, informera och beskriva hur arbetetutvecklas, svara på allmänhetens och företagens frågor samt producera trycksaker, kampanjer,hemsidor etc.BudgetEnligt förslaget till avfallsplan utökas resurserna för information. Förslaget innebär att ytterligareen person anställs på heltid samt att medel avsätts för informationsmaterial såsom annonser,trycksaker, affischer, mässor, etc. Budgetförslaget innebär en total kostnad på cirka 1 100000 kronor per år.Särskilt viktiga kommunikationsområden under avfallsplanens giltighetstid56 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Insamling och behandling av farligt avfallI Sundsvall behandlas allt avfall som samlas in i kärl genom energiåtervinning vid Korstaverketskraftvärmeverk för avfallsbränsle. För att minska risken för att farligt avfall hamnar ikärlen är källsortering av farligt avfall en särskilt viktig fråga. Målet enligt avfallsplanen är attdet farliga avfallet i kärl- och säcksopor ska minska med 10% per invånare räknar från 2008.Bland de åtgärder som ska stödja detta genomförs under perioden återkommande kampanjerför insamling av farligt avfall. Information om vikten av att sortera ut det farliga avfallet gesockså via hemsidan och den årliga Livsmiljöalmanackan. Vidare testas ett nytt säkerhetsskåpför förvaring av hushållens farliga avfall i flerfamiljshus. En ny central för insamling av hushållensfarliga avfall har öppnats 2006 vid Coop i Bydalen. Förhoppningen är att tillgänglighetenför insamling av farligt avfall därmed ökar för hushållen så att det farliga avfallet i kärloch säckar minskar.Matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butikerMålet enligt avfallsplanen är att minska mängden matavfall i kärl- och säckavfall räknat perinvånare med 25% från 2008.Matavfall från skolor och storkök: Idag samlar några jordbrukare i kommunen in matavfall påuppdrag av Reko från skolor och storkök för kompostering i egna anläggningar på egna marker.Systemen utgör en försöksverksamhet och är inte tillämpbar i större omfattning då detinte är hållbart arbetsmiljömässigt. För att förbättra förutsättningarna driftsmässigt och miljömässigtför kompostering i större skala föreslås dagens system ersättas av separata tankarvid storköken för hantering av organiskt avfall. Detta avfall skulle sedan kunna behandlas ikompost- eller rötningsanläggningar. Systemet ska prövas och utvärderas under perioden.Matavfall från hushållen: Hemkompostering ska anmälas till miljökontoret som också hartillsynsansvaret. För att hemkomposteringen ska öka i kommunen behövs informationsinsatsermed riktad information till villahushållen. Genom att ge villahushållen ekonomiska incitamentför att prova på hemkompostering kan hemkomposteringen öka i omfattning för att viska kunna närma oss riksmålet om 35 % av matavfallet.För hemkompostering finns i dagsläget ingen bra och helt tillförlitlig statistik. För att ta framförslag till hur behandlingen av matavfall ska kunna öka genomför Reko tillsammans medMittSverige Vatten och Uppsala universitet en utredning av vilka mängder matavfall somfinns i mellersta Norrland och vilka möjligheter till avsättning som kan vara realistiska.Utifrån inventeringen kan sedan förslag till åtgärder tas fram och försöksverksamhetgenomföras.Det bör ingå i den nya bioavfallsrådgivarens uppdrag att uppmuntra fler att prova på kompostering.Den vikigaste arbetsuppgiften är dock att utreda förutsättningarna och möjligheternaför insamling av bioavfallet av god kvalitet på ett miljömässigt och kostnadseffektivtsätt. Resurspersonen ska ha ett helhetsgrepp över bioavfallet och planera framtida hantering ikommunen.Aktuella avfallsfrågorUtöver de definierade kommunikationsinsatserna ovan ska det alltid finnas beredskap för atthantera aktuella frågeställningar inom branschen och avfallsområdet lokalt.57 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 8LOKALA FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING ISUNDSVALLInledande bestämmelser § 1Ansvar för avfallshanteringen § 2-3Hushållsavfall § 4-18Skyldighet att lämna avfall till renhållaren § 4Sortering av hushållsavfall § 5Kompostering § 6Hämtningsintervall § 7Informationsskyldighet § 8Emballering av avfall § 9Soputrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. § 10Ansvar för anskaffande och underhåll av säckställ/behållare m.m. § 11-12Fyllnadsgrad och vikt § 13Grovavfall kylskåp och frysar § 14Hushållens farliga avfall och avfall från elektriska och elektroniska produkter § 15Latrin § 16Slam § 17-18Undantag § 19-24Uppgiftsskyldighet § 25-26Sorteringsbilaga och kartaInledande bestämmelser1 §För kommunens avfallshantering gäller dels bestämmelserna i miljöbalken (SFS 1998:808)och dels föreskrifter om avfallshantering i förordningar som utfärdats med stöd av miljöbalkensamt i andra författningar. Härutöver gäller dessa lokala föreskrifter.I 19-24 §§ finns bestämmelser om undantag från föreskrifterna.Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 §fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. Med nyttjanderättshavareavses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarbegreppet, har rätt att brukaeller nyttja fastighet.Ansvar för avfallshanteringen2 §Kommunstyrelsen (nedan kallad den renhållningsansvariga nämnden) har verksamhetsansvaretför avfallshanteringen i kommunen. Avfallshanteringen i kommunen utförs av den eller desom kommunen bestämmer, nedan kallad renhållaren.3 §Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kapitlet miljöbalken och enligt föreskrifter som utfärdatsmed stöd av miljöbalken utföres av miljönämnden.58 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26HushållsavfallSkyldighet att lämna avfall till renhållaren4 §Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 1) skall lämnas till renhållaren om inte annat sägsi dessa föreskrifter.1) Med avfall från annan verksamhet som är jämförlig med hushållsavfall menas avfall från industrier,affärsrörelser, och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförlig med avfall somkommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsettändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfallfrån personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall.Sortering av hushållsavfall5 §Varje fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare skall sortera ut farligt avfall och de andraavfallsslag som anges i bilaga till dessa föreskrifter samt lämna avfallet på plats som anvisas ibilagan. Avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för miljö ochhälsa inte uppstår.Brännbart och icke brännbart avfall skall hanteras separat. Det icke brännbara avfallet skallsamlas in på samma sätt som grovavfallet. Se sorteringsbilaga.Kompostering6 §Kompostering skall ske på sådant sätt att olägenhet för miljö och hälsa inte uppstår. För komposteringav annat avfall än trädgårdsavfall, såsom matavfall, skall skadedjursäkra behållareanvändas eller kompostering ske på annat sätt som garanterar att det inte blir problem medskadedjur. Fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare som avser att på fastigheten komposteraannat avfall än trädgårdsavfall, såsom matavfall, skall anmäla detta till Miljönämnden.Uppkommer genom komposteringen olägenhet ur hälso- och miljösynpunkt eller risk försådan kan miljönämnden förbjuda hanteringen.Hämtningsintervall7 §Ordinarie hämtning utförs, i den ordning som renhållaren bestämmer. För flerfamiljshus ochövriga verksamheter erbjuds hämtning upp till 5 gånger per vecka.Hos en- och tvåfamiljshus hämtas hushållsavfall varannan vecka.Från fritidshus sker hämtning minst en gång varannan vecka under perioden från och med15 maj till och med 30 september.59 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Informationsskyldighet8 §Fastighetsinnehavare är skyldig att i erforderlig omfattning informera den eller de som bor ieller är verksam i fastigheten om gällande regler för avfallshantering. Ändring av ägarförhållandeför fastigheten eller annan ändring som berör avfallshanteringen skall genast anmälastill renhållaren.Emballering av avfall9 §I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren ochförvaringsplatsen är avsedd. Avfall skall vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblemeller annan olägenhet inte uppkommer.Soputrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m.10 §Behållare för uppsamling av avfall skall vara uppställd så att hämtning underlättas. Vid skolor,daghem och äldreboenden skall hämtningsplats anordnas så att backning med renhållningsfordonetundviks. Behållare skall placeras så att den kan hämtas med sidolastande bil därsådan används. Behållare hämtas vid körbanekant vid fastighetsgräns alternativt vid bakkanttrottoar, om inte särskilda skäl föreligger. Avståndet mellan behållarplats/soprum och angöringsplatsför sopbil får ej överstiga 50 m. Den renhållningsansvariga nämnden meddelarföreskrifter om storlek och typ av avfallsbehållare, säckställ samt latrinbehållare, utrymmen,vägar m.m.Det åligger fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren att se till att transportväg fram till behållarenshämtnings- och tömningsplats hålles i lätt framkomligt skick. Transportvägen skallröjas från snö och hållas halkfri.Hämtningställen och transportvägar skall minst uppfylla de krav som ställs enligt Renhållningsverksföreningensrapport 2002:12, Hushållsavfall - råd och anvisningar för dimensionering,förvaring och transport. Utrymmen för elavfall och farligt avfall skall vara låsbart ochutformad med hänsyn till brand-, miljö- och hälsorisker. Avfallsutrymmen skall placeras ochutformas så att hämtning även kan ske på tider då verksamheten i övrigt är stängd.Enskild väg och tomtmark som utnyttjas vid hämtning skall vara så dimensionerad och hållasi sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon samt vid behov erbjuda möjlighet tillvändning. Renhållaren avgör vägens körbarhet. Vid särskilda förutsättningar, exempelvisextrem väderlek, eller annat hinder, då vägen inte är farbar skall fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavarenutan särskild anmodan flytta behållare till farbar väg.Ovan beskrivna hinder kan befria renhållaren från att genomföra viss hämtningstur. Fastighetsägarenär då skyldig att förvara avfallet inom fastigheten till nästkommande hämtning.Renhållaren skall ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet skall utföras. Nycklar,portkoder och dylikt skall vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren.Fritidshus har gemensamma behållare om inte särskild beställning föreligger.60 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Ansvar för anskaffande och underhåll av säckställ/behållare m.m.11 §Säckhållare anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavarenär också ansvarig för anordnande, installation och underhåll av övriga inom fastigheteninstallerade anordningar för avfallshanteringen såsom sopskåp, soputrymmen m.m. Säckställskall dock ersättas av återgångsbehållare ur arbetsmiljöskäl och kvalitetssäkringssynpunkt.Beträffande anordningar gäller följande:- De skall vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn föratt förebygga driftsavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt.- De skall utföras, underhållas och installeras så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls ochrisken för olycksfall minimeras.- De skall vara lättåtkomliga för upphängning/uppställning och skiftning av förekommandebehållartyper.- De skall medge hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem.12 §Återgångsbehållare ägs av kommunen och tillhandahålls genom renhållaren. Fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavarenhar ansvar för rengörning minst 2 ggr/år och tillsyn av återgångsbehållaren.Onormalt slitage av behållare och identifikationsmärkning, som inte ärorsakat av renhållaren, faktureras fastighetsägare/nyttjanderättshavare till självkostnadspris.Fyllnadsgrad och vikt13 §Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung attdet blir uppenbara svårigheter att flytta den. Gränsvärden enligt AFS 1998:1 skall tillämpasnär behållare fylls. Behållare som är överfull eller för tung eller som innehåller dåligt emballeradeföremål som är skärande eller stickande, eller annan fraktion som den ej är avsedd för,hanteras enligt renhållarens anvisningar.Grovavfall, kylskåp och frysar14 §Grovavfall skall i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage för attunderlätta hämtning och utsortering. Brännbart, icke brännbart samt kylskåp och frysar skallhållas väl åtskilda. (Se sorteringsbilaga).Grovavfall hämtas efter beställning eller avlämnas på Blåbergets återvinningscentral ellerannan återvinningscentral. Vid hämtning av grovavfall skall detta förses med märkning somklargör att det är fråga om grovavfall. Om kunden skall vara säker på att avfallet inte återbrukasmåste särskild hämtning beställas.61 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Grovavfall från en- och tvåfamiljshus i kommunens ytterområden hämtas 2 gånger per år meden begränsning till högst 2 m 3 vid varje tillfälle. Hämtning sker inom det område som avgränsatspå karta och enligt renhållarens turlista, som delges genom utskick. Grovavfallet placerasvid tomtgränsen intill den plats där sopbilen normalt stannar. Fastighetsägaren/nyttjanderättshavarenskall meddela renhållaren veckan före hämtningen enligt renhållarens turlista.Från flerfamiljshus hämtas grovavfall efter beställning av fastighetsägaren från särskildagrovsopsrum.Kasserade kylskåp och frysar skall hanteras varsamt och hållas väl åtskilda från annat avfallså att de kan omhändertas särskilt. (Se sorteringsbilaga). Dessa avfallsslag hämtas efter särskildbeställning eller avlämnas på Blåbergets återvinningscentral eller annan återvinningscentral.Hushållens farliga avfall och avfall från elektriska och elektroniska produkter15 §Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut hushållets farliga avfall ochhålla detta avskilt från annat avfall. Det farliga avfallet skall vara tydligt märkt med uppgiftom innehåll. (Se sorteringsbilaga)Riskavfall från egen medicinering, hygienlokaler, veterinär, läkare och tandläkare skall hanterasseparat. (Se sorteringsbilaga).Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut hushållets avfall av elektriskaoch elektroniska produkter och hålla detta avskilt från annat avfall så att det kan omhändertassärskilt. (Se sorteringsbilaga).Latrin16 §Latrin hämtas i huvudsak från fritidsbostäder. Latrinbehållare skall förslutas av fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavarenoch normalt ställas på avsedd plats vid närmaste uppsamlingsställe(behållare för fritidshusavfall). Latrin skall lämnas i behållare utlämnade av renhållaren.Eget omhändertagande av latrin eller dess delar kan medges efter särskild prövningenligt 22 §.Från fritidsbostäder sker hämtning enligt turlista under perioden 15 maj till 30 september ochunder övriga tider av året efter beställning hos renhållaren.Från permanentbostäder sker hämtning efter särskild beställning hos renhållaren.Slam17 §Slamavskiljare, fettavskiljare och slutna tankar skall vara väl utmärkta och lätt tillgängliga förtömning. Väg och gårdsinfart skall tåla tung trafik. Fastighetsägaren skall hålla området runtanläggningen rent från sly och liknande. Lock eller manlucka skall kunna öppnas av en personoch får inte vara övertäckt vid tömning. Lock får ej väga mera än 25 kg och det åliggerfastighetsinnehavaren att byta ut lock som är tyngre. Vintertid skall vägar, lock och manluckavara skottade vid hämtningstillfället.62 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. Renhållaren skallnotera brister på enskilda avloppsanläggningar och informera miljökontoret. Onormalt slitageav identifikationsmärkning, som inte är orsakat av renhållare, faktureras fastighetsägare tillsjälvkostnadspris. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slamavskiljare bör inteöverstiga 15 meter.Slamtank skall vara utrustad med slangkoppling "hona" 75 mm.18 §Hämtning från slamavskiljare sker enligt i förväg uppgjorda scheman och med följande lägstatömningsfrekvens:Permanentbostad med WCslamtömning en gång per år.Permanentbostad med BDT-avlopp (Bad, disk och tvätt) slamtömning en gång vartannat år.Fritidshus med WCslamtömning en gång vartannat år.Fritidshus med BDT-avlopp (Bad, disk och tvätt) slamtömning en gång vart fjärde år.Hämtning kan ske oftare mot särskild beställning. Det åvilar fastighetsägaren att kontrolleraatt klassningen enligt ovan motsvarar VA-anläggningens utformning. Hämtning av slam frånslutna tankar sker enligt särskild beställning. Hämtning sker inom 7 dagar varvid normaltaxauttages.Med hänsyn till snö- och köldförhållanden bör extratömningar av slamavskiljare och tömningav slutna tankar planeras in före vintersäsongenFörlängt tömningsintervall för slamavskiljare kan medges efter särskild prövning enligt 23 §.Tömning av slamavskiljare utförs i den ordning som renhållaren bestämmer. Årlig tömningsker med högst åtta veckors förskjutning i förhållande till föregående ordinarie tömning.Hämtning från fettavskiljare sker två gånger per år eller efter särskild överenskommelse medSundsvall Vatten AB.Undantag19 §Frågor om undantag från renhållningsordningens föreskrifter prövas av miljönämnden.20 §Om det finns särskilda skäl kan fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare få befrielse attlämna hushållsavfall till kommunen. En förutsättning härför är att hushållsavfallet kan tasomhand på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön.Skriftlig ansökan om befrielse skall inges till miljönämnden. Ansökan skall innehålla uppgifterom vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandetskall ske utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön.21 §Även den som befriats enligt 20 § är skyldig att se till att återvinningsbart avfall lämnas tillåtervinning och att farligt avfall, kylskåp, frysar, och batterier som omfattas av kommunens63 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26ansvar för hushållsavfall samt elavfall tas omhand genom kommunens försorg. Skyldighet attbetala en avgift för detta, motsvarande den lägsta fasta avgiften i taxan för aktuell abonnentgruppför insamling av hushållsavfall, kvarstår.22 §Eget omhändertagande av avloppsslam, latrin eller dess delar kan prövas efter särskild ansökantill miljönämnden. Latrinets eller slammets näringsinnehåll skall vid medgivande kommatill nytta genom återförande till kretsloppet, utan olägenheter för omgivningen.23 §Prövning om förlängt slamtömningsintervall av enskild avloppsanläggning enligt särskildansökan görs av miljönämnden.Förlängt tömningsintervall gällande slamtömning av enskild avloppsanläggning kan medgesom anläggningen belastas i betydligt lägre grad än vad den är dimensionerad för. För permanentbostad med WC kan slamtömning maximalt medges vartannat år, för permanentbostadmed BDT-avlopp vart fjärde år och för fritidshus med WC vart fjärde år. För fritidshus medBDT-avlopp medges inget förlängt tömningsintervall.24 §Flera fastighetsinnehavare kan efter begäran medges rätt att jämställas med flerfamiljshus ochkan på så sätt skapa en egen återvinningsgård med möjlighet att samordna insamling av hushållsavfall.En förutsättning är att en organisation tillskapas som möjliggör gemensam fakturering,ansvar enligt miljöbalken och som kan ansöka om erforderliga tillstånd.Uppgiftsskyldighet25 §Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ochdärmed jämförligt avfall, skall på anmodan av den renhållningsansvariga nämnden lämna deuppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs somunderlag för kommunens renhållningsordning.26 §Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller vara somär innesluten i en sådan förpackning, skall på anmodan av den renhållningsansvariga nämndenlämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd ochhantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008 då tidigare renhållningsordning förSundsvalls kommun upphör att gälla. Undantag som kommunen har medgett med stöd avsistnämnda renhållningsordning gäller tills vidare.64 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26SorteringsbilagaProducentansvarFör följande avfallsslag gäller producentansvar, vilket innebär att avfallet skall tas omhand avproducenterna eller deras ombud.AvfallsslagPappers och pappförpackningarHårda plastförpackningarMetallförpackningarGlasförpackningarTidningar, trycksakerElektriska och elektroniska produkterBildäckBlybatterier över 3 kgLämnas tillÅtervinningÅtervinningÅtervinningÅtervinningÅtervinningÅtervinningscentral, försäljningsställe eller enligt renhållarens rutinerFörsäljningsställe eller återvinningscentralFörsäljningsställe eller återvinningscentralFarligt avfallFöljande avfallsslag är farligt avfall som skall tas omhand separat för att minska risken förmiljöpåverkan.AvfallsslagOlja och fett, utom vegetabiliska oljoroch fetterFärg, tryckfärg, lim och hartserLösningsmedelSyrorBasiskt avfallFotokemikalierBekämpningsmedelSmåbatterierLysrör lågenergilampor och annatkvicksilverhaltigt avfall inklusivemetalliskt kvicksilverRiskavfallAnimaliskt avfallLämnas tillÅtervinningscentral, insamling av farligt avfall eller enligtrenhållarens rutiner.Återvinningscentral, insamling av farligt avfall eller enligtrenhållarens rutiner.Återvinningscentral, insamling av farligt avfall eller enligtrenhållarens rutiner.Återvinningscentral, insamling av farligt avfall eller enligtrenhållarens rutiner.Återvinningscentral, insamling av farligt avfall eller enligtrenhållarens rutiner.Återvinningscentral, insamling av farligt avfall eller enligtrenhållarens rutiner.Återvinningscentral, insamling av farligt avfall eller enligtrenhållarens rutiner.Återvinningscentral, försäljningsställe, insamling av farligt avfalleller enligt renhållarens rutiner.Återvinningscentral, insamling av farligt avfall eller enligtrenhållarens rutiner.Hanteras enligt renhållarens rutiner.Hanteras enligt lagstiftning eller enligt renhållarens rutinerGrovavfall och icke brännbart avfallSkrymmande eller tungt hushållsavfall som inte kan samlas in i säck eller kärl skall tasomhand separat för att underlätta material- och energiåtervinning.AvfallsslagEj brännbart t.ex. metaller som kanmaterialåtervinnasDeponirest t.ex. porslin och glasBrännbart t.ex. trä och plasterTrädgårdsavfallKyl- och frysmöblerLämnas tillÅtervinningscentral eller enligt renhållarens rutinerÅtervinningscentral eller enligt renhållarens rutinerÅtervinningscentral eller enligt renhållarens rutinerÅtervinningscentral eller enligt renhållarens rutinerÅtervinningscentral eller enligt renhållarens rutiner.65 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Område med hämtning av grovavfall utanför tätortsområdet66 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 9DEFINITIONER OCH BEGREPPHushållsavfallAvfall som kommer från hushåll samt jämförbart avfall från andra verksamheter. Det ärsådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål ellerverksamhet uppehåller sig i en anläggning. I hushållsavfall ingår också grovavfall, hushållensfarliga avfall, latrin och slam.Grovavfall – är avfall som uppkommer i ett hushåll eller verksamhet men som på grund avstorlek eller vikt inte kan läggas i det ordinarie kärlet för hushållsavfall. Det kan vara t.ex.uttjänta möbler, husgeråd, cyklar och emballage.Farligt avfall – avfall som särskilt anges i avfallsförordningen eller annat avfall som harhälsofarliga eller miljöstörande egenskaper, t.ex. giftigt, brandfarligt och explosivt avfall.Latrin – avfall från torrtoalett eller mulltoalett.Slam – från enskilda avloppsanläggningar (slamavskiljare).Övrigt avfallAvfall från industri och annan verksamhet. Kallas även verksamhetsavfall. Denna indelningkan ytterligare specificeras utifrån var avfallet uppkommer:Park- och trädgårdsavfall – i huvudsak avfall från normal skötsel av park- och större trädgårdsanläggningar.Bygg- och rivningsavfall – avfall från nyproduktion (d v s byggnads- och anläggningsverksamhet),rivning, om- och tillbyggnad samt jord- och schaktmassor.Avfall från energiutvinning – slagg, askor och rökgasreningsprodukter från olika former avenergiåtervinning.Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten – slam, rens och sand från kommunalaavloppsreningsverk.Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten – slam och annat avfall från behandlingav industriellt avloppsvatten, dock ej farligt avfall.Branschspecifikt industriavfall – fast eller flytande avfall som uppkommer som en direktföljd av verksamheten (processavfall), spill och kassation, dock ej farligt avfall. Till gruppenkan avfall från industrier, jord- och skogsbruk, partihandel, varuhandel, varuförmedling,offentlig förvaltning och andra tjänster räknas.67 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Ej branschspecifikt industriavfall – fast eller flytande avfall som ej uppkommer som endirekt följd av verksamheten och som ej kan hänföras till någon av de övriga avfallskategorierna. Till gruppen hör främst förpacknings- och emballageavfall som ej omfattas av producentansvaret.Specialavfall – farligt avfall enligt avfallsförordningen och annat avfall som p.g.a. hälsofarligaoch/eller miljöstörande egenskaper bör hanteras särskilt. Till gruppen hör förutom farligtavfall bl.a. riskavfall från sjukvården (skärande, stickande och smittförande avfall) samtasbestavfall.Avfall under producentansvarProducentansvar innebär att den som producerar en vara också har ansvaret för att insamlingoch återvinning sker på ett miljömässigt sätt. .Producentansvaret omfattar följande avfallsslag:Pappers-och pappförpackningarPlastförpackningarMetallförpackningarGlasförpackningarTidningarElektriska och elektroniska produkterBildäckBatterierAvfallsslagAvfall kan även delas in olika avfallsslag utifrån de egenskaper som har betydelse förbehandlingen.Brännbart avfall – avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessenhar startat, exempelvis plaster och trä.Icke brännbart avfall – avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvissten, metall, keramik och porslin.Organiskt avfall – avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis matavfall och plastavfall.Komposterbart avfall – avfall som lämpar sig för biologisk behandling (kompostering ellerrötning), exempelvis matavfallRestavfall - det som återstår efter att återvinningsbart, brännbart och komposterbart avfall harsorterats ut, dvs sådant avfall som inte går att ta hand om på annat sätt än deponering.BehandlingÅtervinning – användning av material, näringsämnen eller energi från avfall, bland annatgenom materialåtervinning, förbränning och kompostering.Kompostering – biologisk nedbrytning av organiskt lättnedbrytbart avfall under syrerika(aeroba) förhållanden.Rötning – biologisk nedbrytning av organiskt lättnedbrytbart avfall under syrefria (anaeroba)förhållanden. Biogas bildas vid nedbrytningen.68 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Energiåtervinning – tillvaratagande av energi som alstras i en anläggning för avfallsförbränningeller tillvaratagande av gas från nedbrytning av organiska ämnen, exempelvis i en rötningsanläggningeller deponi.Deponering – när avfall läggs på avfallsupplag för kontrollerad slutgiltig förvaring.Anläggningar.Återvinningscentral (ÅVC) – bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall,trädgårdsavfall, farligt avfall m.m. Vid återvinningscentralerna finns också ofta en återvinningsstation.Återvinningsstation (ÅVS) – Obemannad mindre anläggning för där hushållen kan lämnasina sorterade förpackningar och tidningar.69 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26BILAGA 10REDOVISNING TILL LÄNSSTYRELSEN1. Administrativa uppgifterKommun: SundsvallÅr: 2007Datum när planen antogs: 2007-03-26Ansvarig nämnd: KommunstyrelsenÖvriga medverkande nämnder: Miljönämnden, stadsbyggnadsnämnden2. Kommunens befolkning och struktur (2 §)Befolkning, totalt: 94 516 (2006-12-31)Antal lägenheter i småhus: 20 246 (2004-12-31)Antal lägenheter i flerbostadshus: 27 231 (2004-12-31)Antal fritidshus: 3 990 (2006)3. Avfall som kommunen ansvarar för (3 §)Totalt insamlad mängd avfall: 34 210 ton (2005)Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 127 ton (2005)Insamlad mängd farligt avfall: 224 ton (2005)4. Avfall som omfattas av producentansvar (4 §)Insamlade mängder avfall: 14152 ton (2005)5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall (5 §)Anläggningens namn: Blåbergets avfallsanläggningKoordinater: 6918840, 1571101SNI-kod: 90.004-1, 90.006-4, 90.006-1, 90.002-1, 90.006-6Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Deponi, bränsleåtervinning,materialåtervinningTyp av avfall som tas emot: Hushålls- och verksamhetsavfall, återvinningsmaterial, farligtavfallTotalt mottagen avfallsmängd: 106 943 ton år 2005 varav energiåtervinning 50 946 ton och27 402 ton till deponiAnläggningens kapacitet: Kross 18 ton/timTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 260 000 ton per årAnläggningens namn: Svartviks återvinningscentralKoordinater: 6911690, 1581440SNI-kod: 37-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: MaterialåtervinningTyp av avfall som tas emot: Återvinningsmaterial, farligt avfallTotalt mottagen avfallsmängd: 121 ton exklusive metallskrot och elavfall år 2005Anläggningens kapacitet: 175 ton per årTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 175 ton per år70 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Anläggningens namn: Johannedals återvinningscentralKoordinater: 6926293, 1581744SNI-kod: 37-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: MaterialåtervinningTyp av avfall som tas emot: Återvinningsmaterial, farligt avfallTotalt mottagen avfallsmängd: 145 ton exklusive metallskrot och elavfall år 2005Anläggningens kapacitet: 170 ton per årTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 170 ton per årAnläggningens namn: KorstaverketKoordinater: 6922278, 1581975SNI-kod: 90.004-1, 40-1Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: FörbränningTyp av avfall som tas emot: Hushålls- och verksamhetsavfall, farligt avfallTotalt mottagen avfallsmängd: 51 000 ton år 2005Anläggningens kapacitet: 260 000 ton år 2006Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 200 000 ton år 2006Anläggningens namn: Ganska Deponi AB (Vaple)Koordinater: 6913500, 1578674SNI-kod: 90.006-7, 90.004-5Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: DeponeringTyp av avfall som tas emot: Avfall och farligt avfall från Akzo Nobel, SCA och KubalTotalt mottagen avfallsmängd: 12 000 ton år 2005Anläggningens kapacitet: 25 000 ton per årTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 25 000 ton per årAnläggningens namn: SCA Ortviken landutfyllnadSNI-kod: 6921125, 1580419Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Återvinning/landutfyllnadTyp av avfall som tas emot: Aska, grönlutslam, jord, sten, krossTotalt mottagen avfallsmängd: 500 000 m 3 hittillsAnläggningens kapacitet: 50 000 m 3 kvar att fylla utTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 550 000 m 3Anläggningens namn: IL Recycling Returpapper ABKoordinater: 6926293, 1581744SNI-kod: 90.002-1, 90.008-2, 37-1, 37-2, 90.002-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Sortering och pressning avreturfiber och sortering av blandade brännbara fraktioner, metall och plastTyp av avfall som tas emot: Returfiber, plast, metall och blandade fraktioner brännbart avfallTotalt mottagen avfallsmängd: 30 150 ton år 2005Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 33 000 ton per årAnläggningens namn: Stena Gotthard Återvinning ABKoordinater: 6918796, 1567892SNI-kod: 90.008-2, 37-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Förbehandling av avfall som utgörsav elektriska eller elektroniska produkter samt återvinning av metaller för fragmentering ellerannan bearbetning71 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Typ av avfall som tas emot: Uttjänt kabel, järn och metallskrot samt annat elektriskt ochelektroniskt avfallTotalt mottagen avfallsmängd: 20 055 ton år 2005Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 28 000 ton per årAnläggningens namn: Ekologisk teknologi i Skellefteå ABKoordinater: 6919985, 1580345SNI-kod: 90.003-1Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Biologisk behandling av förorenadjordTyp av avfall som tas emot: Förorenad jordTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Behandling av 20 000 ton /år, lagring av 20 000 ton/årAnläggningens namn: Transportabelt SverigeKoordinater: 6929599, 1578356SNI-kod: 37-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Bearbetning av metallskrotTyp av avfall som tas emot: MetallskrotTotalt mottagen avfallsmängd: Högst 1 000 ton per årAnläggningens namn: ISS Industriservice (Midvac)Koordinater: 6919984, 1579682SNI-kod: 90.002-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Sortering av byggavfallTyp av avfall som tas emot: Osorterat byggavfallTotalt mottagen avfallsmängd: Högst 10 000 ton/årTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 10 000 ton osorterat byggavfall per årAnläggningens namn: Birstaverken ABKoordinater: 6927643, 1579105SNI-kod: 90.006-9Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Fällning och omsmältningTyp av avfall som tas emot: Zinkaska och järnhaltigt processbadTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Bortskaffning av högst 200 ton zinkaska och 25 m 3järnkloridhaltiga processbad per årAnläggningens namn: Sundsvalls sjukhusKoordinater: 6922650, 1577329SNI-kod: 90.003-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Biologisk behandling av avfallTyp av avfall som tas emot: MatavfallTotalt mottagen avfallsmängd: 39 ton år 2005Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 200 ton per årAnläggningens namn: Svartviks bildemonteringKoordinater: 6909972, 1580420SNI-kod: 90.008-1Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Lagring, tömning, demonteringeller annat yrkesmässigt omhändertagande av skrotbilarTyp av avfall som tas emot: Skrotbilar72 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Totalt mottagen avfallsmängd: 353 000 ton år 2005Anläggningens namn: Sundsvalls bildemonteringKoordinater: 6925030, 1581414SNI-kod: 90.008-1Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Lagring, tömning, demonteringeller annat yrkesmässigt omhändertagande av skrotbilarTyp av avfall som tas emot: SkrotbilarTotalt mottagen avfallsmängd: 28 000 ton år 2006Anläggningens namn: Terrängmaskiner PDKoordinater: 6921250, 1574680SNI-kod: 37-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Återvinning genom fragmenteringeller annan bearbetningTyp av avfall som tas emot: Snöskotrar, släpvagnar, motorcyklar, järn- och annat metallskrotTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 10 000 ton per årAnläggningens namn: Börje SvenssonKoordinater: 6902138, 1580258SNI-kod: 90.003-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Biologisk behandling av avfallTyp av avfall som tas emot: MatavfallTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 200 ton per årAnläggningens namn: Torbjörn VikbergKoordinater: 6905890, 1579438SNI-kod: 90.003-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Biologisk behandling av avfallTyp av avfall som tas emot: MatavfallTillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 200 ton per årAnläggningens namn: Lomyrens slamlagunKoordinater: 6901557, 1584579SNI-kod: 90.004-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Fysikalisk behandling av avfallTyp av avfall som tas emot: Slam från enskilda slamavskiljare och slutna tankarTotalt mottagen avfallsmängd: 47 m 3 under 2005Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 800 m 3 per årAnläggningens namn: Bosvedjekrossen bergtäkt, ÅkerigrusKoordinater: 6924364, 1577493SNI-kod: 37-2Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Krossning och sorteringTyp av avfall som tas emot: Asfalt, betong, sopsand, jord- och stenmassorTotalt mottagen avfallsmängd: 6 937 ton år 2005Anläggningens namn: Råsta bergtäkt, NCC Ballast NordKoordinater: 6924729, 1579992SNI-kod: 37-273 (74)

AVFALLSPLAN SUNDSVALL 2007-03-26Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Krossning och sorteringTyp av avfall som tas emot: Asfalt, betong, sopsand, jord- och stenmassorTotalt mottagen avfallsmängd: 50 420 ton år 20056. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål ochregionala målLokala mål för avfall som kommunen ansvarar för (7 §):• Minskning av mängden kärl- och säckavfall räknat per invånare med 10 % från 2005.• Minskning av matavfall i kärl- och säckavfallet räknat per invånare med 25 % från 2008.• Allt rötat slam ska uppfylla gällande gränsvärden för återföring av slam tilljordbruksmark.• Alla nedlagda kvarvarande kommunala avfallsupplag ska vara riskklassade ochåtgärdsbedömdas.Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för (8 §):• Mängden återvunnet avfall med producentansvar ska räknat per invånare uppgå till minstrikets nivå.74 (74)

Upplysningar om avfallsplanen och de lokala föreskrifterna lämnas av:Nils Eriksson, Utvecklingsavdelningen, tel. 060-191349Marie-Louise Henriksson, Utvecklingsavdelningen, tel. 060-191398Martin Lidow, Reko, tel. 060-191994Karolina Nilsson, Miljökontoret, tel. 060-191179Sven-Åke Heinemo, Stadsbyggnadskontoret, tel. 060-191237Information finns också på: www.sundsvall.se under Livsmiljö ochnatur/Sopor och återvinning/Avfallsplan.