Ladda ner trycksaken om lärares arbetstid - Lärarnas Riksförbund

Läraresarbetstid

Förord 3Arbetstidsreglerna 5Arbetstidsregler är ett skydd 5Reglerad och oreglerad arbetstid 5Samma totala arbetstid som andra 5Årsarbetstid 6Verksamhetsperioder 6Reglerad arbetstid 6Rast och paus 8Regler om vila 8Övertid 8Förtroendet 9Hur mycket ska läraren hinna med? 11Undervisningen 11Vikariaten 12Att hantera arbetstiden 12Arbetstidsschemat – den yttre ramen 15Några viktiga begrepp i lärares arbetstidsregler 192

FörordSvenska lärare arbetar med ett antal olika avtalslösningar när det gäller arbetstiden.Det stora flertalet är anställda med ferievillkor. En mindre andel av lärarna äranställda med semestervillkor, särskilt inom de fristående skolorna.I den här skriften används genomgående uttrycken ”ferieanställd/ferievillkor”och ”semesteranställd/semestervillkor”. För att detta förenklade språkbruk inteska vilseleda läsaren är ett förtydligande angående lärares semester på sin plats.Såväl ”feriean ställda” som ”semesteranställda” lärare har semester. Skillnadenmellan dem är att de ”ferieanställda” lärarnas koncentrerade arbetsår leder tillatt hela semestern förläggs inom ramen för ferieperioden på sommaren.Lärarnas Riksförbund vill beskriva arbetstidssystemet för lärare med ferievillkor.Skriften är avsedd att kunna användas av lärare, skolledare och fackliga företrädaresom stöd i lokala diskussioner om hur lärararbetet ska organiseras. Sådana diskussionerförsvåras om det råder oklarheter om hur regelverket kring arbetstiden äruppbyggt.I stora delar är broschyren tillämplig även för lärare med semestervillkor.Utöver beskrivningen av de viktigaste arbetstidsreglerna, innehåller broschyrenexempel på hur regelverket kan användas för att rent praktiskt hantera läraresarbetstid och arbetsinnehåll.3

ArbetstidsreglernaMånga lärare upplever att arbetsbördan ständigt ökar,en utveckling som inte bara får konsekvenser för denenskilde läraren utan för utbildningens kvalitet och iförlängningen för läraryrkets status i Sverige.Lägg till detta att Lärarnas Riksförbunds egna undersökningarvisar, att för stora delar av lärarkåren tillämpasinte arbetstidsreglerna på det sätt som lagstiftareoch avtalsslutande parter har avsett. Det ”gränslösaarbete” som blir följden är oförenligt med gällande lagoch avtal.Regelverket för lärares arbetstid ska naturligtvis tilllämpas.Det finns ingen anledning att ge lärare sämrerättigheter och skydd än andra, när det gäller ramar ochgränser för arbetstidsuttaget.Här följer en kortfattad ”lathund” som kan användasav var och en för att bringa reda i arbetstidssystemet.Arbetstidslagen utgör utgångspunkten för regelverket förlärares arbetstid. Lagen innehåller till exempel regler förövertid och för vilka raster och pauser en arbetstagare harrätt till. Därtill finns arbetstidsregler i kollektivavtalen.Regelverket för lärares feriekonstruktion är exempel påreglering som finns i kollektivavtal. Ytterligare en källa ärden rätts praxis på området som formulerats i Arbetsdomstolensdomar genom åren.anställde. Här igenom dras en tydlig gräns mellan arbeteoch fritid. Forskning visar att denna gräns är av stor viktför ett hälsosamt liv.Reglerad och oreglerad arbetstidNormalt är arbetstiden reglerad. Det betyder att arbetsgivaren”leder och fördelar” arbetet under arbetstiden. Deflesta utför också sitt arbete på en arbetsplats som arbetsgivarenställer till förfogande.Vissa grupper anställda har av olika skäl hela eller delarav sin arbetstid oreglerad. Man har helt enkelt kommitöverens om i avtal, att det är lämpligare att den anställdesjälv förfogar över arbetstiden, bara arbetet blir utfört tillbelåtenhet. Sådan arbetstid kallas förtroendearbetstid ochär alltså oreglerad när det gäller förläggningen, omfattningenoch i viss mån innehållet.Lärare har bådaDe flesta lärare har dels en reglerad arbetstid och dels enviss förtroendearbetstid. Det är viktigt att komma ihåg attförtro endearbetstiden är oreglerad och alltså står utanfördet regelverk som annars gäller för arbetstid. Arbetstidsreglernaska alltså endast tillämpas på lärares regleradearbetstid.Arbetstidsregler är ett skyddVar och en som har en anställning har en grundläggandeskyldighet att utföra arbete för arbetsgivaren, iutbyte mot den lön man får. Den avtalade arbetstidenutgör begränsningen av denna skyldighet. Regleringenav arbetstiden är därför i första hand ett skydd för denSamma totala arbetstid som andra…Normal årsarbetstid för svenska arbetstagare är cirka2 000 timmar minus semester. Antalet timmar varierar årför år, beroende på hur vissa helgdagar infaller. Arbetstagarekan därtill, genom sitt kollektivavtal, ha olika långsemester beroende på ålder. Hur stor den genomsnittliga5

…för att bli ordinarie arbetstidDet finns ett ytterligare skäl till att den reglerade arbetstidenska schemaläggas. Den blir nämligen därmed ordinariearbetstid. Begreppet ordinarie arbetstid är utgångspunktenför beräkning av ersättningar för övertid, mertidoch obekväm arbetstid. Det är när läraren beordras attarbeta utöver sin ordinarie arbetstid, som läraren i lagensoch avtalets mening anses arbeta övertid.I de allra flesta fall förläggs lärares arbetstid till dagtidpå vardagar eftersom det är då eleverna är i skolan. Detfinns dock inget som hindrar att arbetsgivaren förläggerordinarie arbetstid till kvällar eller helger så länge bestämmelsernaom dygns- och veckovila upprätthålls. Omarbetstiden förläggs till vad som i avtal är identifierat somobekväm arbetstid har läraren rätt till ersättning för detta.Rast och pausEnligt arbetstidslagen ska läraren ha möjlighet att ta pausi arbetet när så behövs. En paus är ett kort uppehåll förtill exempel toalettbesök och räknas in i arbetstiden. Efterfem timmars arbete har läraren rätt till rast. Under en rasthar läraren rätt att lämna arbetsplatsen och tiden ingårinte i arbetstiden. För lärares del är den vanligaste rastenlunchrasten och den är i normalfallet mellan 30 minuteroch en timme lång. Lärare som äter lunch med elevernahar tillsynsplikt och är således i arbete.Regler om vilaArbetstidslagen innehåller också regler om dygns- ochveckovila. För lärare blir dessa regler normalt aktuella isamband med lägerskolor, klassresor och liknande. Det ärviktigt att se till att villkoren vid sådana aktiviteter reglerasi god tid i förväg.ÖvertidArbetstidsregler finns för att skydda den anställde från attöverutnyttjas. Ändå respekterar både lagstiftare och avtalstecknandeparter att arbetsgivaren då och då kan behövata sina anställda i anspråk utöver den ordinarie arbetstiden.För att kompensera de anställda för olägenheten attarbeta på övertid, och för att arbetsgivaren ska avhålla sigfrån att i onödan utnyttja denna rättighet, har man setttill att det ska vara mycket dyrare med övertidsarbete.I de avtal som Lärarnas Riksförbund tecknat för sinamedlemmars räkning får övertid bara förekomma för attsäkra verksamheten när oplanerade händelser inträffar,sådant som inte kunde förutses. Som arbetstagare är manskyldig att arbeta övertid inom den ram som arbetstidslagentillåter då arbetsgivaren ber om detta.Endast om det finns ett kollektivavtal som tillåter det,får arbetsgivaren planera verksamheten så, att de anställdaförutsätts arbeta övertid. Någon sådan bestämmelse finnsinte för lärare.Övertidsarbete ska vara beordrat av rektor. Observeraatt det är ovanligt att en rektor använder uttrycket ”Jagbeordrar dig!”. Istället används uttryck som ”Du ska”,” Jag vill” eller ”Jag förväntar mig”. Vid osäkerhet är detviktigt att läraren reder ut med rektor att det arbete somförväntas utföras är ett beordrat övertidsarbete.Övertid uppkommer då arbetet utförs…Rubriken kan tyckas självklar, men det förtjänar ändå attpåpekas: Så snart läraren utför beordrat arbete utanförsitt fastställda arbetstidsschema, uppstår övertid. Det finnsvisserligen en regel i arbetstidslagen som gör det möjligtför arbetsgivaren att ändra schemat, men det måste i såfall ske minst två veckor i förväg.I det kommunala avtalet finns en bestämmelse om såkallad förskjuten arbetstid som gör det möjligt att göraförändringar med kortare varsel och mot en viss ersättning.Denna regel gäller dock inte för lärare med ferie.8

…och ska ersättas enligt avtalNormalregeln är att övertid ska ersättas med övertidsersättningi pengar. Ersättningsnivåerna ser olika ut i olikaavtal. Är övertiden omfattande, eller särskilt obekvämtförlagd, finns regler om högre ersättning. Om bådaparter är överens om att ledighet är bättre som kompensationän pengar, kan det också förekomma. I så fall ärockså ledigheten tilltagen så, att ordentlig kompensationför olägenheten ges. För att tillämpa system med ackumuleringav ”plus/minus”- tid eller ”kvittning” timmeför timme krävs ett särskilt kollektivavtal om flextid.”Flexa”, ”kompa” och ”kvitta”En rik och vildvuxen flora av ”informella” system förhantering av övertid har uppstått bland lärare. Gemensamtför dem alla verkar vara att de ger lärarna avsevärtsämre rättigheter än gällande avtal. Lärarnas Riksförbundavråder därför bestämt medlemmarna från att accepterasådant. Det regelverk som finns är resultatet av avtalsförhandlingar.Det finns därför ingen anledning för lärareatt avstå sina rättigheter enligt avtal.All övertid ska bokförasEnligt bestämmelser från Arbetsmiljöverket har arbetsgivareen skyldighet att bokföra all uppkommen övertid förvarje anställd. Skälet är att det ska vara möjligt för myndighetenatt kontrollera att arbetsgivaren håller sig inomde ramar för övertidsuttag som lagen tillåter. Bokföringenär förstås också viktig för att man ska kunna bevaka attavtalade ersättningar utgår.förtroendet att själva förfoga över en del av arbetstiden.Läraren ska själv göra en professionell bedömning av vaddenna tid ska användas till, hur den ska förläggas i tid ochrum och hur omfattande den i praktiken behöver vara.Arbetsgivaren har rätt att förvänta sig att tiden faktisktanvänds och att den används på bästa sätt för verksamhetensmåluppfyllelse. Den så kallade lojalitetsplikten ianställningsavtalet gäller alltså, men någon traditionellrätt för arbetsgivaren att ”leda och fördela arbetet” finnsinte under förtroendearbetstiden.Bestämmelsen ska respekterasDet kan inte accepteras att arbetsgivare försöker hanteraäven förtroendearbetstiden som om den vore reglerad.Lärarens rätt att själv förfoga över tiden är en avtalsbestämmelseoch ska respekteras. Läraren kan inte tas ianspråk för allehanda arbetsuppgifter under denna tid.Bedömningen av vad som behöver göras tillhör lärarensegen professionella sfär. Det är inte heller acceptabelt attarbetsgivaren begär att läraren ska föra bok över eller påannat sätt redovisa hur förtroendearbetstiden disponeras.Förtroendearbetstiden kan dock mycket väl vara föremålför diskussion mellan läraren och rektor, till exempel isamband med samtal om lärarens totala arbetssituation.FörtroendetDe flesta lärare har en del av sin årsarbetstid som förtroendearbetstid.Det är viktigt att lärare är medvetnaom vad denna konstruktion innebär. De avtalsslutandeparterna har alltså kommit överens om att lärare har9

Hur mycket ska läraren hinna med?Arbetstidsschemat definierar de yttre ramarna förlärarens arbete. Det är således inte den totala mängdenarbetsuppgifter som utgör den yttre ramen för arbetet,utan den tillgängliga tiden. Lärarnas sammanlagdaarbetstid är alltså den resurs som kan användas för attnå målen för skolans verksamhet. Denna resurs måstehanteras lika ansvarsfullt som andra viktiga resurser,till exempel pengar.Ingen skulle i dag komma på tanken att sköta denekonomiska verksamheten ”på löpande räkning”. Det ärsjälvklart att man budgeterar, det vill säga planerar ochprioriterar bland alla de tänkbara saker som man skullekunna lägga pengarna på. Meningen med budgeteringenär att de tillgängliga pengarna ska gå till det allra viktigastei första hand. Det mindre viktiga får köpas i den månman får pengar över.Samma synsätt måste anläggas på lärarnas arbetstid.Det finns en oändlig mängd arbetsuppgifter som i ochför sig skulle behöva utföras, men eftersom den tillgängligaarbetstiden är ändlig och dyrbar, måste man budgeteraoch prioritera så, att det viktigaste i första hand blirutfört. Övriga uppgifter får utföras i den mån det finnstid över.UndervisningenKärnan i lärararbetet är undervisningen. I de centralaavtalen var mängden undervisning tidigare reglerad.Numera innehåller inga centrala avtal sådana regler förmängden undervisning. Den dåvarande centrala arbetsgivaren,Kommunförbundet, konstaterade för sin del i ettcirkulär att avsikten med avregleringen varken var att ökaeller minska tiden för undervisning, utan att ge lärare ochskolledare möjligheter att organisera arbetet på nya sätt.Avregleringen har medfört problem för många lärare.Allt för många arbetsgivare har använt avregleringen somen möjlighet att schablonmässigt öka undervisningsmängdenper lärare, snarare än att söka nya och bättre metoderatt organisera lärares arbete, vilket var avsikten medförändringen.Usk:en lever dock kvarPå många skolor fortsätter arbetsgivaren att använda ”usk”som ett planeringsinstrument och det finns en tydligtendens att mängden ökar i takt med att arbetsgivarensbudget minskar. Denna ökning är i regel kollektiv ochutjämnar de skillnader mellan lärargrupper som tidigarefanns. Det är inte acceptabelt att den mängd undervisningsom lärarna ska fullgöra används som kommunensbudgetregulator!Om lärares arbetstid och arbetsinnehåll disponeraspå schablonmässiga grunder genom att rektor tilldelarlärarna lektioner och andra arbetsuppgifter i en tjänstefördelning,är Lärarnas Riksförbunds uppfattning att volymenundervisning ska regleras i ett lokalt kollektiv avtal,så att lärarna kan hålla hög kvalitet i sin undervisning.Undervisningen måste ändå dimensionerasDet går inte att komma ifrån att det fortfarande är alldelesnödvändigt att särskilt hantera dimensioneringen avvarje lärares undervisningsarbete när verksamheten på enskola organiseras. Oavsett om man fortfarande användertraditionella metoder för fördelning av undervisningeneller inte, måste man precisera vilken andel av den totalttillgängliga arbetstiden som tas i anspråk för varje lärare11

för undervisningsarbetet. Det är först därefter som detblir möjligt att ta ställning till vilka övriga arbetsuppgiftersom är möjliga att fördela på lärarna.Undervisningen måste komma förstI en kunskapsorienterad organisation, som skolan skavara, måste fokus alltid ligga på kärnverksamheten. Detbetyder att undervisningsarbetet ska vara högst prioriterati alla situationer, och övriga arbetsuppgifter får kommai andra hand för lärarna. Denna princip har också alltstöd i lärarområdets antagna yrkesetiska riktlinjer och skamed kraft hävdas. Varje metod eller modell för hanteringav lärares arbetstid måste utgå från principen om undervisningensom det centrala i läraruppdraget för att varatrovärdig. För att kvaliteten i undervisningen ska kunnaupprätthållas måste läraren få tillräckligt med tid för attförbereda och efterarbeta undervisningen. För de allraflesta lärare måste tid för dessa arbetsuppgifter rymmasinom såväl reglerad arbetstid som förtroendearbetstid.Oavsett om undervisningstiden är reglerad i avtal ellerej bör varje lärare hålla reda på hur mycket man undervisar.Det är viktigt för att läraren ska kunna föra en dialogmed arbetsgivaren om sin arbetssituation och nödvändigaprioriteringar.VikariatenEtt specialfall av arbetstidsproblem för lärare är de såkallade undervisningsvikariaten. I samma ögonblick somavtalsregleringen av undervisningsvolymen upphörde,uppstod ett av lärarnas allvarligaste arbetsmiljöproblem.Det har kallats ”vikariatseländet” och innebär ett systematisktutnyttjande av lärare som gratisvikarier vid kollegorsfrånvaro.Bygger på missförståndDetta sätt att missbruka en förändring i avtalets konstruktionbygger på ett fundamentalt missförstånd. Lärare ärinte ”lediga” under de delar av arbetsdagen då lektionerinte pågår. Att missförståndet alls har kunnat uppstå, kanbero på att lärares alla andra arbetsuppgifter, vid sidan avsjälva lektionspassen, aldrig har synliggjorts ordentligt viddimensioneringen av lärares arbetsinnehåll och organiseringenav lärares arbetstid.Missförstånd ska rättas tillEn redan fullt sysselsatt lärare kan inte dessutom tas ianspråk som vikarie för en kollega utan att övertid uppstår.Den enda möjligheten att göra det är att läraren i så fallbefrias från motsvarande volym arbetsuppgifter, det villsäga byter ut en arbetsuppgift mot en annan. Detta låter sigdock inte göras i någon större omfattning utan att det fårkonsekvenser för den ordinarie planerade verksamheten.Att hantera arbetstidenPå samma sätt som vid det ekonomiska budgetarbetet hosarbetsgivaren måste förutsättningarna redas ut när läraresarbetstid ska ”budgeteras”. Hur stor är den tillgängligaarbetstiden? För de allra flesta lärare är det fråga om1 360 timmar per verksamhetsår. Dessa fördelas enligtavtal vanligen på högst 194 dagar. Därutöver förfogarläraren över en viss volym förtroendearbetstid.Lärarens samtliga arbetsuppgifter ska rymmas inomarbetstiden, de kontinuerligt återkommande arbetsuppgifternasåväl som de periodvis och sporadiskt förekommande.12

Arbetstidsschemat – den yttre ramenNär lärarens arbetstidsschema upprättas ska regelverketför arbetstiden tillämpas. Den faktiskt planerade verksamhetenska styra förläggningen av lärarens arbetstid.Det är alltför vanligt att arbetstidsscheman schabloniseraspå så vis att ett schema upprättas för en tänktnormalvecka och sedan inte anpassas för de veckor somavviker.Här följer ett exempel på hur ett fungerande arbetstidsschemaför lärare med kommunal läraranställningkan utarbetas.För att den reglerade tiden ska bli ordinarie arbetstidmåste den läggas ut i ett arbetstidsschema. Den regleradetiden är 1 360 timmar och den ska fördelas på 194 dagar.Inom det kommunala området ska en fördelning ske påminst tre perioder. Denna fördelning ska fastställas i enförhandling mellan Lärarnas Riksförbund och arbetsgivareni god tid före verksamhetsårets början.ExempelPeriod Vecka A-dagar Timmar1 33 – 45 63 4422 46 – 9 61 4283 10 – 25 70 490194 A-dagar 1 360 timmarFör att lärarens individuella schema över den regleradetiden ska kunna upprättas måste till att börja med de regelbundetåterkommande aktiviteterna läggas in. Sådanaär till exempel undervisning, olika slags konferenser,friskvård, mentorstid, rast och paus. Självfallet ska lärarenha tid i sitt schema också för sådana aktiviteter som undervisningen/undervisningspassetmedför. Exempel påundervisningsrelaterat arbete som ”konsumerar” regleradarbetstid är iordning- och återställande av lokalen, samtalmed elever och kollegor, kopiering och förflyttning.Utifrån dessa förutsättningar läggs den reglerade arbetstidenut i ett grundschema som omfattar 33 eller 34 timmar.Om grundschemat består av 33 eller 34 timmar beror påhur omfattande de icke regelbundet återkommandeaktiviteterna är.ExempelGrundschema: 34 timmarLunch: 30 minuterDag kLockan antal timmarMåndag 8.00 – 16.00 7,5Tisdag 8.00 – 16.00 7,5Onsdag 9.00 – 13.00 4Torsdag 9.00 – 18.00 8,5Fredag 7.30 – 14.30 6,534 timmar15

I nästa steg ska alla övriga på förhand kända aktiviteter förden kommande perioden läggas in. Detta kan vara öppnahus, fortbildningsdagar, bedömning av nationella prov,prao/apu, utvecklingssamtal och föräldramöten. Dessaaktiviteter läggs in som avvikelser från grundschemat förden aktuella perioden.ExempelSchema för period 1Vecka Schema aVVikelse – aktivitet Avvikelse – tid Antal timmar Antal A-dagar33 Grundschema 34 534 Avvikelse Tisdag, föräldramöte 18 – 22 (4 tim) 38 535 Grundschema 34 536 Grundschema 34 537 Grundschema 34 538 Avvikelse Torsdag, utvecklingssamtal 18 – 21 (3 tim) 37 539 Avvikelse Torsdag, utvecklingssamtal 18 – 21 (3 tim) 37 540 Grundschema 34 541 Grundschema 34 542 Avvikelse Måndag, nationella prov 17 – 22 (5 tim) 43,5 5Tisdag, föreläsning16.30 – 21 (4,5 tim)43 Grundschema 34 544 Avvikelse Måndag, studiedag, 8 – 16 (7 tim) 7 21 tim lunchTisdag,0 timA-dag men läraren är ledigOnsdag – fredag, lov0 tim45 Avvikelse Lördag, öppet hus 8.30 – 16.30 (7,5 tim) 41,5 6442 timmar 63 A-dagar16

Grundschemat och schemat för perioden godkänns avrektor i god tid före periodens början. När rektor hargodkänt dem har den utlagda reglerade tiden blivit lärarensordinarie arbetstid för perioden, det vill säga i dettafall för veckorna 33-45.Schemat håller sig inom ramarna 442 timmar och 63A-dagar. Övertid får inte planeras och så har inte hellerskett. Däremot är lärarens ordinarie arbetstid förlagd tillobekväm tid vid vissa tillfällen och läraren har således rätttill ersättning för detta:Vecka Dag Klockan Observera34 Tisdag 19.00 – 22.00 Ob från kl 19.00 trots att38 Torsdag 19.00 – 21.00 aktiviteten börjar tidigare.39 Torsdag 19.00 – 21.0042 Måndag 19.00 – 22.00Tisdag 19.00 – 21.0045 Lördag 8.30 – 16.30 Ob hela lördagen.Ersättning för obekväm arbetstid betalas i regel inte utautomatiskt utan läraren måste fylla i en tidrapport ochgöra anspråk på ersättning vid varje månadsslut.Då oförutsedda händelser inträffar kan förändringarbehöva göras i arbetstidsschemat. Nedan efter följer någraexempel på detta:Rektor vill med fyra dagars varsel förlägga en elevvårdskonferenstill måndag klockan 16-18. Eftersom rektor är utemed mindre än två veckors varsel kan rektor inte bara ändraarbetstidsschemat genom att förkorta en annan arbetsdagmed motsvarande tid, utan är tvungen att beordra övertidsarbete.Läraren är skyldig att delta i konferensen men har rätttill övertidsersättning för de två timmarnas arbete utöver denordinarie arbetstiden. Om rektor och läraren är överens, kanläraren välja att vara ledig i stället för att få ersättning i pengar.Vid ledighet för övertidsarbete kompenseras läraren dockinte timme för timme. Enligt det kommunala avtalet skulleläraren i detta fall få tre timmars ledighet för sina två timmarsövertidsarbete.När läraren är på väg att lämna skolan en tisdag möter lärarenen elev som gjort illa sin arm och har mycket ont. Läraren tarhand om eleven och försöker få kontakt med skolsköterskaoch rektor. Ingen av dem är dock på skolan. Läraren lyckas fåkontakt med en av elevens föräldrar som dock inte omedelbartkan komma till skolan. Läraren följer då med eleven till akutmottagningenoch väntar där tills en av föräldrarna kommeroch avlöser. Det hela tar två timmar. I detta fall har lärarenarbetat två timmar utöver ordinarie arbetstid. Mot bakgrund avhändelsens akuta karaktär skulle det vara högst anmärkningsvärtom rektor inte godkänner övertiden i efterhand.Om rektor ber läraren vikariera en timme inom ramenför ordinarie arbetstid och läraren går hem vid ordinariearbetstids slut har ingen övertid uppkommit. Om lärarenefter överenskommelse med rektor däremot stannar kvaren timme efter ordinarie arbetstids slut för att göra dearbetsuppgifter som fick anstå på grund av vikariat, skaden timmen ersättas med övertidsersättning.17

Inte heller övertidsersättning betalas i regel ut automatisktutan läraren måste fylla i en tidrapport och göraanspråk på ersättning vid varje månadsslut.Om läraren själv vill ändra i sitt arbetstidsschema kandetta bara göras med rektors godkännande.Reglerna om övertid och ersättning för obekväm arbetstid,liksom arbetstidslagens regler om att ändringar skaaviseras två veckor i förväg, bygger på begreppet ordinariearbetstid. Därför är det oerhört viktigt att läraren kräveratt få upprätta ett ordentligt arbetstidsschema!18

Några viktiga begreppi lärares arbetstidsreglerÅrsarbetstid – det antal arbetstimmar som enligt avtal ska utföras under ett år.Reglerad arbetstid – arbetstid som arbetsgivaren disponerar.Förtroendearbetstid – arbetstid som arbetstagaren enligt avtal själv får disponera.Ordinarie arbetstid – den reglerade arbetstiden som den är förlagd i ett arbetstidsschema.Övertid – beordrat eller i efterhand godkänt arbete som utförts utöver ordinarie arbetstid.Obekväm arbetstid – ordinarie arbetstid som är förlagd på ett sätt som enligt avtal gerextra ersättning.Arbetstidsschema – av arbetsgivaren fastställt dokument som visar när denordinarie arbetstiden börjar och slutar.Verksamhetsperiod – del av verksamhetsåret som ska användas vid planeringen av lärareshuvudsakliga arbetsuppgifter.Rast – ledig tid under arbetsdagen, då man inte står till arbetsgivarens förfogande.Paus – uppehåll i arbetet för personliga behov; inräknas i arbetstiden.Lov – elevernas ledigheter under verksamhetsåret, då lärarna har rätt till lön.Ferie – arbetsfri del av verksamhetsåret, då lärare har rätt till intjänad ferielön.Semester – lagstadgad ledighet för alla arbetstagare, då man har rätt till intjänad semesterlön.19

Lärares arbetstidDenna skrift beskriver arbetstidssystemet för lärare med ferievillkor. Den är avseddför lärare, rektorer och fackliga företrädare som stöd i lokala diskussioner om hurlärararbetet ska organiseras. Broschyren innehåller också exempel på hur regelverketkan användas för att praktiskt hantera lärares arbetstid och arbetsinnehåll.I stora delar är broschyren tillämplig även för lärare med semestervillkor.FORM Tagg, Stockholm TRYCK Modintryckoffset, 2013-01 UPPLAGA 10 000 ex.Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserarbehöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmarär vi ett av de största förbunden inom Saco.