Läs mer! - Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Elfiskeundersökningar i Torsåskommun, Kalmar län2011BrömsebäckenGrisbäckenBruatorpsånApplerumsånStrömby åGlasholmsånTorsås kommunAv: Carl-Johan MånssonHushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFÖRORD 3SAMMANFATTNING 3BAKGRUND 4INLEDNING 5RESULTAT OCH DISKUSSION 7Tätheter öring och ekologisk status 7Brömsebäcken, nedströms bron vid Bröms 9Grisbäcken, nedströms gamla riksvägen (Grisbäck) 11Bruatorpsån, utmed kvarn Bruatorp 15Bruatorpsån, nedan damm Vallmans göl 17Applerumsån, Kvilla 500 m nedan bro 20Strömby å, nedströms kvarn, Norra Gullabo 23Bruatorpsån, Nedströms omlöp vid Åd 3:1 25Glasholmsån, Uppströms Hagalund 28DISKUSSION 31REFERENSER 33Bilaga. Elfiskeprotokoll samtliga lokaler, 2011 34Datum: 2011-11-15Referens/kontakt:Carl-Johan MånssonFiskerikonsulent/fiskeribiologHushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-BlekingeFlottiljvägen 18392 41 KalmarTelefon 0768-791531E-post carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.seHemsida http://hs-h.hush.se/?p=86Lake – en missgynnad och numera rödlistad art (Nära hotad). Fångad i Bruatorpsån vid Bruatorp.Bild omslag: Tvåårig öring från Grisbäcken 2011 samt öringunge på 8 cm från Bruatorpsån 2011.2

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011FörordPå uppdrag av miljökontoret i Torsås kommun genomfördes kvantitativa elfiskeundersökningar iTorsås kommun på sju lokaler samt en lokal i Kalmar kommun under september 2011.Syftet med elfisket var att inventera och utvärdera fiskbeståndet i ån samt att följa upp utvecklingoch ta fram underlag för åtgärdsförslag kring statushöjande åtgärder.Elfiskeundersökningen utfördes av Hushållningssällskapets fiskerikonsulent Carl-Johan Månssonsom också gjort all rapportering och sammanställning. Stan Weyns och Pernilla Landin frånTorsås kommun var medhjälpare vid fisket.SammanfattningI mitten av september genomförde Hushållningssällskapet i Kalmar elfiskeundersökningar påuppdrag av Torsås kommun. Syftet var att följa upp fiskbeståndets utveckling. Totalt undersöktes8 lokaler, 7 i Torsås kommun och 1 i Kalmar kommun (strax norr om kommungränsen).Både havsvandrande och stationär (öring som ej vandrar ut i havet) öring fångades i varierandeantal. Fångsterna var på flera lokaler lägre än vid tidigare provfisken som Hushållningssällskapetgenomfört 2007-2010. Extremt höga flöden hösten 2010 kan vara en orsak. På ett par lokaler varvattenståndet högt vilket försvårar elfisket. Grumlingen och vattenfärgen var också stark på fleralokaler vilket kan innebära försämring, framför allt hos öringen.På sju av åtta lokaler fångades öring vilket är positivt och visar vattendragens högabevarandevärde. Flertalet av lokalerna bedöms vara kärnområden för öringen. Goda tätheter avöring noterades i Brömsebäcken, Grisbäcken och Glasholmsån. Glasholmsån har ett skyddsvärtstationärt öringbestånd i den övre delen och den fiskade lokalen låg i bästa statusklassen: högekologisk status. I Grisbäcken fångades färre öringar än vid provfisket 2010, vilket drar nerklassningen till otillfredsställande status. Lokalen i Brömsebäcken hamnade i klassen godekologisk status. De försämringar som föreligger i statusen beror på faktorer kopplade tillvattensystemens egenskaper, exempelvis onaturligt snabb avrinning. Resultatet visar attvattendragen är känsliga för yttre påverkan. Viktiga åtgärder framöver är att få en jämnarevattenföring med olika typer av våtmarker, öka den vattenkemiska provtagningen och bevarafungerande miljöer/sträckor. Kostnadseffektiva åtgärder är att placera ut lekgrus och död vedvilket är en bristvara i vattendragen i Torsås kommun.Tabell 1. Elfiskelokaler och datum för elprovfiske i Torsås kommun 2011 samt lokalernas vattentemperatur, lägehöjdmässigt och uppmätta pH.Vattendrag Lokal Provfisketillfälle Koordinater Vattentemperatur °CHöjdöverhavetmBrömsebäcken Nedströms bron vid Bröms 2011-09-14 624377, 151450 13,3 3 7,3Grisbäcken Nedan gamla riksvägen 2011-09-14 624547, 151527 13,1 3 7,5Bruatorpsån Utmed kvarn Bruatorp 2011-09-14 625725, 151640 14,5 6 7,4Bruatorpsån Nedan Vallmans göl 2011-09-15 625345, 151200 13,4 12 7,1Applerumsån Kvilla 500 m nedan bro 2011-09-15 625651, 151162 12,8 16 6,4Strömby å Nedströms kvarn, Gullabo 2011-09-15 625975, 151082 13,1 26 5,7Bruatorpsån Nedströms omlöp Åd 3:1 2011-09-16 625665, 151845 13,5 4 6,5Glasholmsån Uppströms Hagalund 2011-09-16 626303, 151488 12,3 21 6,9pH3

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Lokalernas läge, ekologisk status (fiskindex VIX) samt totalfångstav öring och förekomst av övriga arter 2011Glasholmsån uppströms HagalundEkologisk status: HögÖring total/100 m 2 : 19,0 st. SignalkräftaStrömby å kvarn Norra GullaboEkologisk status: OtillfredsställandeÖring total/100 m 2 : 2,8 st. MörtBruatorpsån kvarn BruatorpEkologisk status: MåttligÖring total/100 m 2 : 3,2 st. Lake, GäddaBruatorpsån nedströms omlöp ÅdholmenEkologisk status: OtillfredsställandeÖring total/100m 2 : 3,4 st. MörtApplerumsån KvillaEkologisk status: OtillfredsställandeÖring total/100 m 2 : 3,6 st. Abborre, SignalkräftaBruatorpsån nedströms Vallmans gölEkologisk status: DåligÖring total/100 m 2 : 0 st. Abborre, Gädda, Ål, Mört,GersGrisbäcken (Grisbäck) nedströms gamla riksvägenEkologisk status: OtillfredsställandeÖring total/100m 2 : 16,9 st. Storspigg, SignalkräftaBrömsebäcken nedströms bron vid BrömsEkologisk status: GodÖring total/100 m 2 : 20,7 st. Gädda, SignalkräftaBakgrundÅarnas miljö, övergripande status och förhållandenÅarna i Torsås har liknande egenskaper och problembild. De är relativt små och med derasgeografiska läge (sjöfattigt och torrt) är de utsatta för omfattande vattenståndsvariationerberoende på växlande torra perioder och kraftiga högflöden. Rensningar och utdikningar hargjort att den naturliga flödesrytmen rubbats och de biologiska förutsättningarna har påverkatsnegativt. Jordbruksmark dominerar i åarnas nedre delar vilket bidrar till snabb avrinning, en litenmängd död ved och svag beskuggning. I de övre delarna är det främst påverkan från skogsbrukdär försurande ämnen och humusutflödet är stort. Avrinningen är mycket snabb och vårflodens4

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011högre vatten har ofta bara en varaktighet på någon vecka. Sommartid kan vattenståndet nåkritiskt låga nivåer.Enligt den övergripande statusklassningen (2009) ligger Grisbäcken i sämsta klass: dålig ekologiskstatus. Bruatorpsån har god status i den nedre delen medan biflöden såsom Glasholmsån,Applerumsån, Strömby å och uppströms Torsås uppvisar måttlig till otillfredsställande ekologiskstatus. Brömsebäcken har måttlig status. Målet inom vattenförvaltningen är att vattendragen skauppnå god ekologisk status till 2021. Bedömning av fisksamhället är en viktig del av detta.Flera av lokalerna som fiskades 2011 har fiskats tidigare av Hushållningssällskapet; 2007-2010.Vid fisket 2009 och 2010 var förhållandena bättre med lägre vattenstånd och lägre flöden. Vidårets fiske var det på flera lokaler, speciellt kvarnen i Bruatorp och vid Vallmans göl, högre vattenvilket gjorde det svårfiskat. I november 2010 regnade det mycket varvid åarna fick mycket högaflöden vilket bidrog till översvämningar. I flera vattendrag steg vattnet 1-1,5 m. Detta kan hapåverkat rom och fisk negativt genom ökad tillförsel av organiskt material, grumlig av vattnet ochfysiologisk stress hos fisken. På vissa lokaler var vattnet kraftigt färgat 2011, troligen ett resultatav höga flöden.Föreliggande elfiske och rapport är en del i att följa upp utvecklingen av fiskestånden ivattendragen i Torsås kommun och ett led i att försöka förbättra statusen med olika åtgärder.Arbetet är en del i vattenförvaltningsarbetet där målet är god status och likaså en del imiljömålsarbetet Levande sjöar och vattendrag.InledningFältundersökningarElfisken har utförts på åtta lokaler (tabell 1). Inom dessa lokaler har provytor definierats.På provytorna har kvantitativa öppna elfisken utförts enligt utfångstmetoden vilka omfattat två stelfisken. Vid elfisket har ett bensindrivet elfiskeaggregat av märket Lugab använts.Efter varje fångstomgång har den erhållna fisken bedövats (MS 222) och protokollförts medavseende på art och antal. Fiskindividerna har längdmätts (mm) artvis. Efter avslutat fiske har allfisk återbördats till vattendraget.I samband med elfisket har också lokalen varit föremål för en utförlig beskrivning ochdokumentation enligt följande: Lokalens längd och medelbredd har uppmätts och provytans areal beräknats. Vattendjupet på lokalen har uppmätts, maxdjup och medeldjup har noterats. Vattentemperaturen på lokalen har uppmätts. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Vattennivån på lokalen har uppskattats. Vattenhastigheten, bottensubstratet, vegetationen samt närmiljön på lokalen har klassificerats. Lokalens värde som biotop för laxfiskungar har bedömts enligt skalan 0=dålig (ej lämplig),1=god (intermediär) och 2= mycket god (lämplig). Lokalen har fotograferats. Strömriktningen visas med pil på bilderna. pH (surhetsgraden) har uppmätts på lokalen.5

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Elfiskeundersökningarna har i övrigt skett enligt den metodik som finns redovisad iMiljöhandboken (elfiske i rinnande vatten och lokalbeskrivning).Fångstdata har rapporterats in till Fiskeriverkets provfiskedatabas för vattendrag som finnstillgänglig på www.fiskeriverket.seAnalys och utvärderingVid kvantitativa elfiskeundersökningar kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorlekeninom den avfiskade provytan beräknas. Metoden bygger på att fångsterna vid en serie identisktutförda fiskeomgångar inom en given yta successivt sjunker vid ett korrekt utfört elfiske. Dettager att det föreligger ett linjärt samband mellan fångsten i de olika fångstomgångarna och denackumulerade fångsten utifrån vilket populationsuppskattningar kan göras.Populationsstorleken av de erhållna fiskarterna har skattats enligt Zippins metod för de olikalokalerna. I de fall fångsten av en art varit så liten att beräkningar inte varit möjliga att göra byggerredovisad beståndsstorlek på det faktiska antal individer som erhölls på lokalen.För att kunna jämföra populationsstorleken av arterna på elfiskelokalen med andra lokaler ochtidigare elfisketillfällen har en omräkning utifrån provytans areal gjorts till individtäthet/100 m 2 .Den beräknade totalpopulationen av en fiskart inom provytan har med andra ord dividerats medprovytans areal (x 100).I resultatdelen av föreliggande rapport redovisas och kommenteras fångstresultaten från varjeelfiskestation.VIX (VattendragsIndeX) är ett nytt fiskindex där bedömning av vattendragets ekologiska statusgörs utifrån ett standardiserat elprovfiske. Förutom ett antal omgivningsvariabler för den fiskadelokalen så används följande indikatorer:- Sammanlagd täthet av öring och lax- Andel individer från toleranta arter (exempelvis mört, abborre, ål, storspigg)- Andel lithofila (leker på sten och grus) individer (exempelvis öring, lake)- Andel toleranta arter- Andel intoleranta arter (exempelvis öring)- Andel laxfiskarter som reproducerar sigFör varje elfiskad lokal presenteras ekologisk status enligt VIX sex indikatorer ovan därmedelvärdet ger en samlad bedömning och generell påverkan. Indexen klassificeras enligt 5klasser (p-värde 0-1, ju högre p-värde desto närmare opåverkat tillstånd); dålig, otillfredsställande,måttlig, god och hög där klass 1-2 innebär liten påverkan och klass 4-5 stark eller mycket starkpåverkan. Gränsen för god ekologisk status går vid p-värde 0,46. Om den ekologiska statusen(generell påverkan) hamnar inom klasserna måttlig-dålig så kan VIX sidoindex VIXsm indikeraförsurning/morfologisk påverkan och VIXh kan indikera hydrologisk påverkan. Gränsen mellanmåttlig och god status för VIXsm ligger på 0,432 och för VIXh på 0,430. För att med säkerhetbestämma påverkan på fisksamhället krävs i regel en tidsserie med standardiserade elfisken. Närman gör slutliga bedömningar tas hänsyn till alla tillgängliga data som vattenkemi, omgivning,förhållanden, påverkan, historik mm.6

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Resultat och diskussionTotalt fångades vid elfiskeundersökningen 2011 följande 9 arter: öring, lake (NT- Nära hotad), ål(CR- Akut hotad), gädda, abborre, mört, gers, storspigg och signalkräfta. Storspigg var en ny artunder provfisken i Grisbäcken.Tätheterna av öring (uträknat per 100 m 2 ) var överlag låga och varierade mellan 0 till 20,7 st. Flestöringar fångades i Brömsebäcken, Glasholmsån och Grisbäcken. Enda lokal där ingen öringfångades var Bruatorpsån, Vallmans göl.Tätheter öring per 100 m2, 2011Öring >0+ Öring 0+Antal (st)/100 m22520151050BrömsebäckenBrömsGrisbäckenBruatorpsånBruatorpBruatorpsånVallmans gölApplerumsånKvillaStrömby åBruatorpsånÅdholmenGlasholmsånLokalFigur 1. Tätheter (antal/100 m 2 ) för öring på samtliga undersökta lokaler.Ekologisk statusGränsen för god ekologisk status går vid 0,46. Lokalerna uppvisar i de flesta fall en sämreekologisk status jämfört med föregående år. Brömsebäcken uppvisar god status vid de senasteprovfiskena. Det förefaller som om lokalerna påverkats negativt av någon eller flera faktorer. Demycket höga vattenflödena hösten 2010 kan vara en sådan. Vid elfisket 2011 var vattnet mycketstarkt färgat på flera av lokalerna vilket kan ha betydelse. Klassningen av VIX är helt beroende påom laxfisk (öring) fångas eller ej. Då öring uteblir dras klassningen ner trots att det ibland handlarom ett flertal fiskarter fångade som bidrar till hög artrikedom. Ett exempel på detta är lokalenVallmans göl, där ål fångades (rödlistad), som klassades som dålig status. Vissa lokaler har vidhögre vattenflöden sämre förhållanden för laxfisk vilket bedöms påverka lokalen vid Vallmansgöl.Tabell 2. Ekologisk status baserat på elfisken 2011 och tidigare. Samlat p-värde mellan 0-1 där ett högre värde harhögre status. Färger markerar statusen; röd: dålig status, orange: otillfredsställande status, gul: måttlig status, grön:god status och blå: hög status.VIX-värdeBrömsebäcken nedströms bron 19950926 0,00Brömsebäcken nedströms bron 19960925 0,46Brömsebäcken nedströms bron 20020715 0,55Brömsebäcken nedströms bron 20110914 0,537

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Grisbäcken nedströms gamla riksvägen 20100922 0,73Grisbäcken nedströms gamla riksvägen 20110914 0,23Applerumsån Kvilla 20090918 0,22Applerumsån Kvilla 20110915 0,16Bruatorpsån Ådholmen 20080922 0,29Bruatorpsån Ådholmen 20090917 0,20Bruatorpsån Ådholmen 20110916 0,27Bruatorpsån kvarn Bruatorp 20070925 0,55Bruatorpsån kvarn Bruatorp 20080922 0,64Bruatorpsån kvarn Bruatorp 20090917 0,70Bruatorpsån kvarn Bruatorp 20110914 0,44Bruatorpsån nedströms Vallmans göl 20070925 0,00Bruatorpsån nedströms Vallmans göl 20080922 0,16Bruatorpsån nedströms Vallmans göl 20090918 0,15Bruatorpsån nedströms Vallmans göl 20110915 0,00Strömby å vid nedströms kvarn n:a Gullabo 0,26Glasholmsån uppströms Hagalund 0,82Samlad slutlig bedömning 2011Brömsebäcken, Bröms: god statusGrisbäcken, Grisbäck: måttlig statusApplerumsån, Kvilla: otillfredsställande statusBruatorpsån, Ådholmen: otillfredsställande statusBruatorpsån, Bruatorp: god statusBruatorpsån, Vallmans göl: måttlig statusStrömby å, Norra Gullabo: måttlig statusGlasholmsån, Hagalund: hög status8

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Resultat per lokalBrömsebäcken, Nedströms bron vid Bröms (624377, 151450)LokalbeskrivningElfiskelokalen är belägen nedanför svängen med start från en trädklunga av lönn till strömpartietdär en stor sten finns på östra sidan av ån. Provytan är 194 m 2 och består av strömmande vatten.Botten domineras av sten (10-20 cm) och lokalen har en skuggningsgrad av 80 %. Mossa finns imåttlig mängd på lokalen och död ved förekommer i liten mängd. Lokalen klassas som lämplig(mycket god, bästa klass) för uppväxande öring.Medelvattenstånd rådde vid provfisket och vattenhastigheten uppskattades till 0,7 m/s.Medeldjupet uppgick till 0,3 m och maxdjupet till 1,0 m.Närmiljön består av blandskog där lönn dominerar. Lokalen är fiskad 1995, 1996, 2002 och 2011.Elfiskeresultat 2011Vid elfisket 2011 erhölls havsöring, gädda och signalkräfta. (tabell 3). Totalt fångades 30 öringarvid de två utfisken som genomfördes. Öring dominerade fångsten. Den totala tätheten av öringpå sträckan var 20,7 st/100 m 2 vilket klassas som lågt.Längdfördelningen (figur 2) för öringen visar dominans av fisk i längd 150 mm vilket ärtvååringar. Årsungar återfanns också på lokalen.Individtätheten för 0+öring var låg, för öring >0+ normal och för öring totalt låg. Tätheten förgädda var låg (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008).Tabell 3. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Brömsebäckenpå lokalen nedan bron Bröms, 2011. Avfiskad areal: 194 m 2 .9

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Art/grupp TotalfångstantalMedelstorleklängd (mm)Maxlängd(mm)Minimilängd(mm)Beräknatantal/100 m²Öring 0+ 6 87 98 79 4,2Öring >0+ 24 105 195 130 16,5Signalkräfta 2 99 100 98 1,0Gädda 1 243 243 243 0,5Brömsebäcken, Nedströms bron Bröms 20110914Öring (n=30, 2 utfisken)108Antal (st)6420020406080100120140160180200220Längd (mm)Figur 2. Längdfördelning hos öringen i Brömsebäcken.Bedömning enligt VIX och samlad bedömningp-värde0,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIXFigur 3. VIX för Brömsebäcken, lokal nedan bro vid Bröms, 2011. Index för de sex olika indikatorerna somanvänds och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för godstatus går vid p-värde 0,46.Generellt index (gräns god status 0,46)VIX (generell påverkan): 2 – god statusSidoindex (gräns god status 0,43)VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,4010

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011VIXh (hydrologisk påverkan): 0,36Täthet öring, andel lithofila individer och andel intoleranta arter låg i de sämre klasserna ochindikerar en lägre täthet av öring än jämförelsevärdena. Detta kan vara ett resultat av de högaflöden som inträffade under hösten 2010. VIX låg i klassen god status vilket indikerar litengenerell påverkan.Sammantaget uppvisar Brömsebäcken god ekologisk status gällande fiskbeståndet. Havsöringreproducerar sig kontinuerlig på lokalen och finns i godkända tätheter. Påverkan är liten ochtorde främst handla om hydrologin.Kommentarer och förbättringarSträckan är viktig för fiskbeståndet då flera arter (id, mört, abborre, öring) leker på sträckan ochöringen har här sitt troliga kärnområde. Individtätheten skulle öka om man lade i lekgrus och merdöd ved. Bra beskuggning råder som är viktigt att bevara för att säkra lämplig vattentemperatur(10-15°C för öring). God vattentillgång under hela året är av stor betydelse för sträckan.Våtmarker högre upp i systemet skulle kunna jämna ut flöden under torrare perioder. Deviktigaste åtgärderna är att bevara sträckans förhållanden och att lägga ut lekgrus.Lokalen har haft god ekologisk status vid de senaste provfiskena vilket indikerar relativt stabilaförhållanden.Sträckan är en lämplig visningslokal för markägare och andra intresserade. En skylt kan sättas uppsom beskriver öringens biologi och skyddet av öringen och vattendraget.Grisbäcken, Nedan gamla riksvägen (624547, 151527)LokalbeskrivningElfiskelokalen sträcker sig från den lilla träbron (spången) till en linje från det röda huset.Provytan är 92 m 2 och består av strömmande vatten och en botten som domineras av finaresediment. Skuggningsgraden är 70 %. Mossa dominerar vattenvegetationen och finns i måttligmängd. Död ved i vattnet förekommer i liten mängd. Lokalen klassas som lämplig uppväxtplatsför öringar.Vattennivån uppgick till medelvattenstånd vid provfisket och vattenhastigheten uppskattades till0,5 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,2 m och maxdjupet till 0,6 m.Närmiljön domineras av blandskog med träslag som lönn, ek och al. Lokalen är fiskad 2010 och2011.11

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Elfiskeresultat 2011Vid elfisket 2011 erhölls havsöring, signalkräfta och storspigg (tabell 4). Totalt fångades 15öringar vid de två utfisken som genomfördes. Öring dominerade fångsten. Den totala tätheten avöring på sträckan var 16,9 st/100 m 2 vilket klassas som lågt. 2010 var individtätheten på lokalen88,3 st/100 m 2 vilket var betydligt högre.Längdfördelningen för öringen (figur 4) visar dominans av fisk i längd 150 mm vilket ärtvååringar. Årsungar återfanns också på lokalen, dock i liten andel.Individtätheten för 0+öring var låg, för öring >0+ normal och för öring totalt låg (Fiskeriverketsjämförelsevärden, 2008).Tabell 4. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Grisbäcken, pålokalen nedan gamla riksvägen, 2011. Avfiskad areal: 92 m 2 .Art/grupp TotalfångstantalMedelstorleklängd (mm)Maxlängd(mm)Minimilängd(mm)Beräknatantal/100 m²Öring 0+ 3 91 92 89 3,3Öring >0+ 13 163,5 210 143 13,6Signalkräfta 7 63 104 10 9,1Storspigg 1 55 55 55 1,812

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Grisbäcken, Nedan gamla riksvägen, 20110914Öring (n=15, 2 utfisken)65Antal (st)43210020406080100120140160180200220240Längd (mm)Figur 4. Längdfördelning hos öringen i Grisbäcken.Bedömning enligt VIX och samlad bedömningp-värde0,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIXFigur 5. VIX för Grisbäcken, lokal gamla riksvägen, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används ochsamlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vidp-värde 0,46.Generellt index (gräns god status 0,46)VIX (generell påverkan): 4 – otillfredsställande statusSidoindex (gräns god status 0,43)VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,32VIXh (hydrologisk påverkan): 0,26Täthet av öring, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter och andelintoleranta arter sänker alla VIX-värdet. Det förefaller som om lokalen har försämrats frånföregående år då statusen låg inom god. En kraftigare sedimentation tycktes föreligga på bottenmot föregående år vilket kanske kan härledas de kraftiga flöden som inträffade i nov 2010. VIX13

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011indikerar en betydande generell påverkan och är ett genomslag av alla låga indikatorer. Fångstenav spigg, som är en ny art vid elfisken i Grisbäcken, drar ned statusen.Sidoindexen indikerar att det finns en påverkan, som främst torde handla om morfologi ochhydrologi. Mest påverkan indikeras av hydrologiska faktorer. Påverkan är av kraftig karaktär.Sammantaget visar Grisbäcken otillfredsställande status gällande fiskbeståndet och en försämringfrån föregående år har skett. Speciellt verkar det som årsungarna minskat vilket kan härledasföregående hösts reproduktion. Vattenkvaliteten är överlag bra. Det verkar som om nedgångenhandlar om ökad sedimentation och lägre reproduktionsframgång hos öringen. De höga flödenakan också ha inneburit stress hos den uppväxande öringen som kanske var tvungen att förflyttasig. Lokalen har få ståndplatser för öringen då vattenflödet är stort. Havsöring reproducerar sigkontinuerlig på lokalen och finns i normala tätheter vilket styrker lokalens bevarandevärde förGrisbäcken som helhet. Den samlade bedömningen är att lokalen, beroende på variationer hosöringens lekframgång (försämring mellan 2010 till 2011), har måttlig status. Otillfredsställandestatus är alltför sträng klassning.10,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIX20112010Figur 6. Jämförelse p-värden hos de sex indikatorerna och VIX åren 2010 och 2011 i Grisbäcken på lokalen nedangamla riksvägen. Gräns för god status går vid p-värde 0,46.Kommentarer och förbättringarLokalen utgör kärnområde för öringen i Grisbäcken. Viss nedgång föreligger för öringen ijämförelse mot 2010. Vattenflödena 2010 kan ha betydelse vilket kan ha bidragit till högbelastning av organiska material. Våtmarker som kan sedimentera partiklar och jämna ut flöden ärdärför mycket betydelsefullt för Grisbäcken.En våtmark har grävts nedanför lokalen bredvid ån på södra sidan för att förbättra vattenkvalitetut till kusten och öka fiskreproduktion av gädda och abborre. En del buskar och träd har tagitsner intill ån på i närheten av våtmarken. Huruvida anläggandet av våtmarken har påverkatöringsträckan i någon grad är för tidigt att säga. Det är viktigt att vattennivåer tillgodoses och attöringen inte väljer att gå in i våtmarken där predationen ökar.14

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Sedimentationen av partiklar från områden uppströms är betydelsefullt att begränsa. Detta ärviktigt att tänka på anläggande av näringsfällor och andra åtgärder i vattendraget.Det är viktigt att följa upp fiskbeståndets utveckling kommande år, lokalen vid Grisbäck börelfiskas vartannat år och övriga sträckor i ån bör undersökas efter åtgärder. Flera vatten- ochfiskförbättrande åtgärder är planerade i Grisbäcken där det bör betonas att uppföljning är viktig.De viktigaste åtgärderna för lokalen är att bevara skuggning, undvika kritiska lågvattennivåer ochlägga ut lekgrus på några platser. Ytterligare död ved skulle gynna sträckan då fler ståndplatserskulle skapas.Bruatorpsån, Utmed kvarn Bruatorp (625725, 151640)LokalbeskrivningElfiskelokalen sträcker sig från en stor al på norra sidan av ån till huset på samma sida. Provytanär 272 m 2 och består av forsande vatten. Högt flöde gjorde lokalen svårfiskad. Botten dominerasav sten i storlek 10-20 cm och vattenvegetationen består främst av mossa med måttlig täckning.Skuggningsgraden är god: 70 % medan andelen död ved är mycket liten. Lokalen bedöms somlämplig för uppväxande öring.Vattennivån var hög vid provfisket och hastigheten uppskattades till 1 m/s. Medeldjupet uppgicktill 0,3 m och maxdjupet till 0,7 m. Vattnet var grumligt och kraftigt färgat.Närmiljön består av blandskog där lönn och al dominerar. Lokalen är fiskad 2007, 2008, 2009och 2011. Vid fisket 2011 utökades lokalen från ca 150 m 2 till 272 m 2 beroende på högtvattenflöde för att på så sätt öka den avfiskade kantzonsytan.15

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Elfiskeresultat 2011Vid elfisket 2011 erhölls öring, gädda och lake (tabell 5). Totalt fångades 7 öringar, 1 gädda och 2lakar. Den totala tätheten av öring var 3,2 st/100 m 2 vilket är lågt. Tätheten har varierat vidprovfiskena 2007-2009; 41 st, 93 st, 60 st.Längderna hos de fångade öringarna varierade mellan 82-175 mm vilket representerar bådeensomrig och 2-somrig fisk.Individtätheten för 0+öring var låg, för öring >0+ normal och för öring totalt låg. För gädda vartätheten låg medan det för lake var normalt (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008).Tabell 5. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, pålokalen utmed kvarn Bruatorp, 2011. Avfiskad areal: 272 m 2 .Art/grupp TotalfångstantalMedelstorleklängd (mm)Maxlängd(mm)Minimilängd(mm)Beräknatantal/100 m²Öring 0+ 4 93,3 98 82 1,7Öring >0+ 3 164,3 175 149 1,5Lake 2 241,5 260 223 1,0Gädda 1 128 128 128 0,4Bedömning enligt VIX och samlad bedömningp-värde10,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIXFigur 7. VIX för Bruatorpsån, lokal utmed kvarn Bruatorp, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som användsoch samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status gårvid p-värde 0,46.Generellt index (gräns god status 0,46)VIX (generell påverkan): 3 – måttlig status (nära god status)Sidoindex (gräns god status 0,43)VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,29VIXh (hydrologisk påverkan): 0,5116

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Tätheten av öring var låg på sträckan vilket drar ner VIX. VIX hamnar i måttlig klass, dock pågränsen till god. En försämring tycks ha inträtt sen tidigare år men det höga flödet som förelåg2011 påverkar precisionen i elfisket och därmed resultatet. Sidoindex visar på en betydandepåverkan av morfologiska förändringar och/eller försurning. Försurning skulle kunna vara en delav resultatet då de stora regnmängder som kom i november förra året kan ha påverkatromutvecklingen. Vattnet var starkt färgat vilket kan indikera stor organisk belastning. pH var vidfisketillfället på god nivå. Lake, som är missgynnad (rödlistkategori NT), fanns med i fångstenvilket är en art som är relativt känslig för surt vatten. Förekomst av öringungar indikerar ingenförsurningspåverkan. Då både årsyngel och äldre öring erhölls i fångsten och det handlade omhöga flöden bedöms statusen vara god.Kommentarer och förbättringarLokalen är en av de viktigaste för öringen i Bruatorpsån. Omlöpet vid Åd har varit en lyckadåtgärd. Öringen reproducerar sig årligen på sträckan som har stort bevarandevärde både lokaltoch regionalt.Den nedgång i öringtätheter som förelåg i årets fiske kan vara ett resultat av de extremt högavattenflöden 2010. Vid fisket visade vattnet en stark färg och grumling vilket kan visa att denorganiska belastningen från omgivande skogsmark är hög. Detta kan innebära sedimentation ochatt försurande humusämnen påverkar biologin. Det kan vara så att det kraftiga regnet förra åretinnebar en surchock vilket påverkade romutvecklingen.En ökad kontroll och utvärdering av vattenkemin skulle vara betydelsefull i Bruatorpsån och detär viktigt att skapa våtmarker i anslutning till skogsmark där partiklar kan sedimentera. Det finnsplaner på att åtgärda elfiskesträckan genom att lägga ut sten och grus. Detta skulle gynna helasträckan då det finns lämpliga strömsatta områden även nedströms i ån. Mer död ved i vattnetskulle gynna fisken och en del större block skulle göra att fler ståndplatser för större fisk skapas.Lokalen och sträckan har stor biologisk funktion för Bruatorpsån och de viktigaste åtgärderna äratt bibehålla statusen och ta ett helhetsgrepp om hela ån. Detta finns goda förutsättningar för dåkommun, fiskarbetsgrupp (bildades 2011) och vattenråd är aktiva. Uppströms gäller det attbegränsa påverkan från framför allt rensningar och skogsavverkningar nära ån. Kvarhållandet avvattnet i form av skapade våtmarker är viktigt även här.Bruatorpsån, Nedan Vallmans göl (625345, 151200)LokalbeskrivningElfiskelokalen sträcker sig från ett stort buskage på norra sidan av ån upp till dammvallen.Provytan är 144 m 2 och består av strykande till forsande vatten. Högt flöde gjorde lokalensvårfiskad. Sten i fraktionen 2-10 cm dominerar botten och övervattenvegetation dominerarväxtligheten i vattnet. Skuggningsgraden var mindre bra med en täckning på 40 % och andelendöd ved var liten. Lokalen bedöms vara intermediär (god) med avseende på uppehållsplats föröringungar. Det relativt stora medeldjupet och jämnare botten gör dock öringen utsatt förpredation.17

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Vattennivån var hög i samband med elfisket och vattenhastigheten uppskattades till 1 m/s.Medeldjupet uppgick till 0,5 m och maxdjupet till 1,0 m. Vattnet hade en kraftig färg ochgrumling.Närmiljön består av blandskog med främst salix, pil och al. Tomtmark med bebyggelse finns påsträckan. Lokalen har fiskats 2007, 2008, 2009 och 2011.Elfiskeresultat 2011Vid elfisket 2011 erhölls gädda, ål, abborre, mört och gers (tabell 6). Ålen är en missgynnad artoch rödlistad (kategori NT). Ingen öring erhölls. Totalt fångades 1 gädda, 1 ål, 15 abborrar, 4mörtar och 1 gers. Artantalet var högt (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). 2009 fångadeshela 9 fiskarter vilket visar att lokalen hyser en hög biologisk mångfald.Individtätheten för gädda var normal, för abborre mycket hög och för mört normal(Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008).Tabell 6. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, pålokalen nedan Vallmans göl, 2011. Avfiskad areal: 144 m 2 .Art/grupp TotalfångstantalMedelstorleklängd (mm)Maxlängd(mm)Minimilängd(mm)Beräknatantal/100 m²Gädda 1 125 125 125 0,7Ål 1 310 310 310 1,1Abborre 15 57,5 115 40 14,9Mört 4 120,8 149 65 3,1Gers 1 45 45 45 0,718

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Bedömning enligt VIX och samlad bedömningp-värde10,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIXFigur 8. VIX för Bruatorpsån på lokalen nedan Vallmans göl, 2011. Index för de sex olika indikatorerna somanvänds och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för godstatus går vid p-värde 0,46.Generellt index (gräns god status 0,46)VIX (generell påverkan): 5 – Dålig statusSidoindex (gräns god status 0,43)VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,00VIXh (hydrologisk påverkan): 0,15Ingen öring fångades på lokalen vilket gör den låga klassningen. Alla värden påverkas av dettafaktum. En försämring verkar ha inträffat även här men mycket kan bero på det höga flödet.Några öringar erhölls vid fisket 2008 och 2009 (1 st) men ingen 2007 då vattenflödet var högre.Sidoindex visar på stark påverkan av försurning, morfologi och hydrologi. Dammen ligger precisuppströms lokalen vilket är ett definitivt vandringshinder för öringen och andra fiskarter. Närvattennivån är hög är lokalen inte lämplig för uppväxande öring då stort predationstryck troligenråder. Ål fångades vilket egentligen borde höja statusen. Lake saknades i fångsten till skillnad mot2007 och 2009. Överlag är lokalen artrik och dess status skulle gå att öka väsentligt med riktadeåtgärder då uppvandrande större öring med all säkerhet uppehåller sig periodvis nedanfördammvallen.Kommentarer och förbättringarLokalen hyser alltjämt många fiskarter och i årets provfiske dominerade abborre. Att ålförekommer på lokalen, vilket även fångades 2009, är positivt för ån som helhet.Det skulle vara positivt för fisken om vandringsväg skulle skapas vid dammen. Detta ärkomplicerat då hindret kan vara spridningsbarriär för signalkräftan. Flodkräftor finns uppströms isystemet. Ett provfiske (ej standardiserat) i Vallmans göl genomfördes 2011 där inga kräftor19

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011fångades. Ett standardiserat kräftprovfiske med större ansträngning bör genomföras i dammenför att undersöka om det finns signalkräftor eller flodkräftor.Sträckan skulle gå att förbättra genom att lägga ut mer grus och sten i olika storlekar. För attgynna öringen skulle det krävas en mer varierad strömsträcka.Lokalen har ett undersökningsvärde då det är ett vandringshinder för fisk (och annan fauna). Detär betydelsefullt att samla in data innan eventuella åtgärder genomförs. Vallmans göl borde blibättre undersökt gällande fisk och vattenkemi då dess miljö påverkar ån nedströms. Dammen harperiodvis mycket grumligt vatten.Ål (rödlistkategori NT, nära hotad) från Bruatorpsån 2011. Totalt har två ålar fångats i Bruatorpsån vid Hushållningssällskapetelfisken, båda på lokalen nedströms Vallmans göl.Applerumsån, Kvilla 500 m nedan bro (625651, 151162)LokalbeskrivningElfiskelokalen sträcker sig från en trädgrupp med ask på västra sidan av ån till en sväng där enstor sten finns på samma sida. Provytan är 200 m 2 och består av strömmande vatten. Vattenflödetvar relativt högt på sträckan. Sten i storlekarna 10-20 cm dominerar botten ochvattenvegetationen domineras av mossa med en måttlig täckning. Andelen död ved på lokalen ärliten och skuggningen är hög med 90 %. Lokalen bedöms vara god för uppväxande öring, pågränsen till mycket god, och lämpligt lekgrus finns på några platser.Vattennivån var hög i samband med elfisket och hastigheten uppskattades till 0,7 m/s.Medeldjupet uppgick till 0,4 m och maxdjupet till 1,0 m. Vattnet hade en mycket kraftig färg ochgrumling.Närmiljön består av blandskog med främst lönn, hassel och ask. Lokalen har fiskats 2009 och2011.20

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Elfiskeresultat 2011Vid elfisket 2011 erhölls öring, abborre och signalkräfta (tabell 7). Totalt fångades 6 öringar, 2abborrar och 1 signalkräfta. Den totala tätheten av öring var 3,6 st/100 m 2 vilket bedöms somlågt. Tätheten 2009 var betydligt högre; 39,1 st/100m 2 .Individtätheten för öring 0+ (ensomrig) var låg, för öring >0+ låg och för öring totalt låg.Individtätheten hos abborre var normal (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008).Tabell 7. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Applerumsån, pålokalen Kvilla 500 m nedan bro, 2011. Avfiskad areal: 200 m 2 .Art/grupp TotalfångstantalMedelstorleklängd (mm)Maxlängd(mm)Minimilängd(mm)Beräknatantal/100 m²Öring 0+ 3 79 85 70 2,1Öring >0+ 3 226,7 268 158 1,5Abborre 2 104 110 98 1,0Signalkräfta 1 107 107 107 0,721

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Bedömning enligt VIX och samlad bedömningp-värde0,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIXFigur 9. VIX för Applerumsån, lokal Kvilla 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIXvärde.* = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde0,46.Generellt index (gräns god status 0,46)VIX (generell påverkan): 4 – otillfredsställande statusSidoindex (gräns god status 0,43)VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,24VIXh (hydrologisk påverkan): 0,21Tätheten av öring var låg på sträckan vilket drar ner VIX. VIX hamnar i otillfredsställande klassoch indikerar därmed en betydande generell påverkan. En klar försämring i fångst av öring visaratt beståndet är känsligt. Abborre, som är en tolerant art, fångades 2011 vilket inte påträffades2009. Nejonögon fångades 2009 men inte 2011 vilket kan ha att göra med högre vattennivåer2011 och försämrad miljö. Sidoindexen visar på liknande påverkansgrad inomförsurning/morfologi och hydrologi. pH mättes under provfisket till 6,4 vilket får betecknas somrelativt lågt. Försurningen kan ha en betydande roll för öringens utveckling på sträckan. Mörtfångades 2009, som är en känslig art för surt vatten, fångades inte 2011. Hydrologisk sätt ärsträckan känslig både för flödestoppar och lågt vatten beroende på en hög grad av rensningnedströms. Fångst av årsyngel av öring visar att leken lyckades 2010. Statusbedömningen enligtfiskindex känns rättvis och visar att öringbeståndet fungerar men är av känslig karaktär.Kommentarer och förbättringarEn viss försämring verkar ha inträffat men öring i olika storlekar (70-268 mm) fångades.Havsöring vandrar upp till lokalen och leker. Troligtvis handlar det om ett blandat bestånd iApplerumsån där både havsvandrande och stationära fiskar förekommer.Den mycket starka vattenfärgen och det relativt låga surhetsvärdet (pH) är viktigt att följa upp.Bättre övervakning av vattenkemin skulle behöva inledas.22

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Biotopförbättringar som skulle gynna lokalen är utläggning av lekgrus, död ved och att jämna utflöden/minska sedimentationen genom våtmarker.Lokalen har ett stort bevarandevärde med sitt bestånd av öring. Avverkning av den betydelsefullakantzonen skulle lätt kunna bidra till försämring.Strömby å, Nedströms kvarn, Norra Gullabo (625975, 151082)LokalbeskrivningElfiskelokalen startar där ån smalnar av och sträcker sig till forsen nedströms bron (kvarnen).Provfiskeytan är 198 m 2 och består av strömmande vatten. Vid provfisket rådde högt vattenstånd.Botten domineras av sten i storlekarna 10-20 cm och på dessa växer främst mossa med en måttligtäckning. Viss övervattensvegetation förekommer på sträckan. Andelen död ved i vattnet är litenpå lokalen medan beskuggningen var hög, 90 %. Lokalen bedöms som lämplig (bästa klass) föruppväxande öring (lämpligt bottensubstrat, flera ståndplatser samt vattenhastighet 0,2-1,0 m/s).Botten på sträckan är mycket varierad och lekgrus finns på flera platser.Vattenhastigheten uppskattades till 0,6 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,2 m och maxdjupet till 0,5m. Vattnet hade en mycket kraftig färg och grumling.Närmiljön består av blandskog med främst lönn och al. Inget tidigare provfiske har skett påsträckan.Elfiskeresultat 2011Vid elfisket 2011 erhölls öring och mört (tabell 8). Totalt fångades 5 öringar och 4 mörtar. Dentotala tätheten av öring var 2,8 st/100 m 2 vilket bedöms som lågt. Det handlar om ett stationärtöringbestånd på sträckan.23

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Individtätheten för öring 0+ (ensomrig) var låg, för öring >0+ låg och för öring totalt låg.Individtätheten för mört var normal (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008).Tabell 8. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Strömby å, pålokalen nedströms kvarn, 2011. Avfiskad areal: 198 m 2 .Art/grupp TotalfångstantalMedelstorleklängd (mm)Maxlängd(mm)Minimilängd(mm)Beräknatantal/100 m²Öring 0+ 1 91 91 91 0,5Öring >0+ 4 169,5 223 147 2,3Mört 4 159,3 165 153 2,0Bedömning enligt VIX och samlad bedömningp-värde0,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIXFigur 10. VIX för Strömby å, lokal nedströms kvarn, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används ochsamlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vidp-värde 0,46.Generellt index (gräns god status 0,46)VIX (generell påverkan): 4 – otillfredsställande status, på gränsen till måttlig statusSidoindex (gräns god status 0,43)VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,38VIXh (hydrologisk påverkan): 0,28Tätheten av öring var låg på sträckan vilket drar ner VIX. VIX hamnar i otillfredsställande klassoch indikerar därmed en betydande generell påverkan. Mört och öring var de enda fångadearterna och det handlade om äldre mörtar, (>3 år gamla). Sträckan är mycket lämplig för öringoch en sidogren av ån (ej fiskad) innehåller också lämpliga biotoper. Fisken kan passera kvarnen.Sidoindex visar främst en stark påverkan från hydrologin i vattnet vilket troligen betyder mycketpå sträckan. Försurningen kan också spela en stor roll för ekologin och vid fisket uppmättesmycket låga pH-värdet 5,7 (lägre än pH mål 6,0). Sträckan är troligen periodvis påverkad avförsurning, där de låga tätheterna av yngre öring och mört indikerar detta. Statusbedömningen är24

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011rättvis angående påverkansgraden, men av sträckans utseende och öringförekomst har densäkerligen periodvis klart bättre status. Lokalen bedöms ha måttlig status då yngre öring förekom.Kommentarer och förbättringarProvfisket var det första på sträckan och glädjande finns det en reproducerande öringstam.Sträckan är mycket lämplig för öring och går att förbättra ytterligare. Det handlar mer omförbättringar kring vattenkemi och hydrologi än om att förbättra biotopen.Det mörka och sura vattnet påvisar en försurningspåverkan med stort humusinflöde till ån.Vattenkemisk provtagning på någon punkt i ån bör inledas för att utreda om kalkning behövs föratt upprätthålla miljömålen. Mer större sten och död ved skulle gynna fisken.Kvarnen i Norra Gullabo har kulturhistoriska värden som tillsammans med ett lokaltöringbestånd har stort bevarandevärde för sträckan som helhet. Sträckan skulle kunna utgöra ettbra exempel kring betydelsen av ett vattendrags variation. Skyltar som informerar besökare kansättas upp.Uppföljning av elfisket 2011 bör ske inom den kommande 3-års perioden.Bruatorpsån, Nedströms omlöp vid Åd 3:1 (625665, 151845)LokalbeskrivningElfiskelokalen är belägen i den västra åfåran vid Ådholmen, strax nedströms omlöpet (anlades2004). Lokalen börjar vid den tredje stentröskeln sett nedströms och sträcker sig till den överstatröskeln. Det är främst vid dessa trösklar som vattenhastigheten ökar. Partierna mellan trösklarnahåller djupare vatten.Provfiskeytan utgör 228 m 2 och består av strömmande vatten och vid tillfället råddemedelvattenstånd. Botten domineras av mindre block och vegetationen i vattnet består av mossa.Andelen död ved i vattnet är mycket liten och beskuggningen är god med 90 % yttäckning.Lokalen bedöms vara av intermedier klass (god) i avseende på lämplighet för uppväxande öring.Troligen är predationen från gädda hög på yngre fisk.Vattenhastigheten uppskattades till 0,6 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,4 m och maxdjupet till0,85 m. Vattnet hade en viss grumling och färg, men inte så stark som uppströms lokaler.Troligen fungerar dammen strax uppströms som sedimentationsbassäng.Närmiljön består av blandskog och tomtmark. Al och ek dominerar kantzonerna. Lokalen harfiskats 1995, 1996, 1999, 2008, 2009 och 2011.25

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Elfiskeresultat 2011Vid elfisket 2011 erhölls öring och mört (tabell 9). Totalt fångades 7 öringar och 1 mört. Dentotala tätheten av öring var 3,4 st/100 m 2 vilket bedöms som lågt.Individtätheten för öring 0+ (ensomrig) var låg, för öring >0+ normal och för öring totalt låg.Individtätheten för mört var normal (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008).Tabell 9. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, pålokalen nedströms omlöp Åd, 2011. Avfiskad areal: 228 m 2 .Art/grupp TotalfångstantalMedelstorleklängd (mm)Maxlängd(mm)Minimilängd(mm)Beräknatantal/100 m²Öring 0+ 2 85,5 92 79 1,2Öring >0+ 5 310,4 465 167 2,2Mört 1 76 76 76 0,4BruatorpsånNedströms omlöp vid ÅdholmenTäthet /100m2302520151050Öring 0+Öring > 0+2510,797,380 1,2 2,1111995 1996 1999 2008 2009 2011År1,22,2Figur 11. Tätheter vid provfisken vid Ådholmen 1995-2011.26

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Bedömning enligt VIX och samlad bedömningp-värde10,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIXFigur 12. VIX för Bruatorpsån, lokal nedströms omlöp Åd, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som användsoch samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status gårvid p-värde 0,46.Generellt index (gräns god status 0,46)VIX (generell påverkan): 4 – otillfredsställande status, på gränsen till måttlig statusSidoindex (gräns god status 0,43)VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,37VIXh (hydrologisk påverkan): 0,16Tätheten av öring var låg på sträckan vilket även drar ner VIX klassning även på denna lokal.VIX hamnar i otillfredsställande klass och indikerar därmed en betydande generell påverkan.Lokalen är inte optimal för öring då den saknar skyddsstrukturer för mindre fisk. Korta lämpligaströmsträckor finns också nedströms bron. Endast en mört fångades förutom öring vilket varnågot oväntat. Mörten var en 2-somrig fisk vilket antyder ett bra pH. En viss försämring har skettstatusmässigt från 2008 till 2011. Låga tätheter av öringungar 2011 indikerar att en negativpåverkan på reproduktionen har skett. De höga flödena 2010 kan vara en faktor som inverkatstarkt. Sidoindex visar att det är främst handlar om hydrologisk påverkan vilket bedöms varariktigt. Försurning torde inte påverka lokalen nämnvärt då mört och öringungar fångades. Storfisk fångades (46 cm) och ytterligare större öring observerades vid fisket. Stor havsöring fångaspå sträckan på spö under vårarna. Statusklassningen bedöms ge ett rättvist resultat.Kommentarer och förbättringarSträckan är mycket viktig för uppvandrande fisk och omlöpet har visat sig fungera. Det är viktigtatt omlöpet har tillräckligt stor lockström ut i ån för att fisken ska vandra vidare. Igenväxningförekommer i omlöpet vilket skulle behöva rensas. Det verkar som en del öringar inte väljer attvandra upp i fiskvägen. Om detta beror på vald strategi eller att de inte hittar är svårt säga. Det ärviktigt att fiskvägen håller tillräckligt med vatten hela året för att underlätta uppvandring. Enöppning av dammen skulle gynna inte bara öring utan även andra fiskarter som nyttjar ån.27

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011För vidare åtgärder är det viktigt att ta fram en modell för hur vattenregleringen ska fungera påbästa sätt för att gynna åns biologiska mångfald. Död ved är en bristvara även här.Det skulle vara värdefullt att veta hur mycket fisk som passerar omlöpet. En fiskräknare/fiskfällaskulle kunna installeras i omlöpet där uppvandrande fisk räknas. Fiskräknare är kostsamma menen fiskfälla i form av ryssja skulle kunna ge bra underlag till rimlig kostnad. Detta skulle ge en godbild av uppvandringens storlek och vilka arter som nyttjar fiskvägen.Glasholmsån, Uppströms Hagalund (626303, 151488)LokalbeskrivningElfiskelokalen börjar vid en större ek på norra sidan av ån och sträcker sig till en större sten ikanten på södra sidan. Provfiskeytan är 104 m 2 . Lokalen domineras av strömmande vatten ochvattennivån vid fisket var hög. Botten domineras av block i storleken 20-30 cm och mossadominerar vegetationen i vattnet. Andelen död ved i vattnet är liten och beskuggningen uppgicktill 80 %. Lokalen är lämplig (bästa klass) för uppväxande öring.Vattenhastigheten uppgick till 0,7 m/s. Medeldjupet var 0,2 m medan maxdjupet var 0,8 m.Vattnet hade en viss grumling och färg.Närmiljön består av blandskog och i kantzonerna växer al och gran. Skogshygge finns på norrasidan av ån. Uppströms har skuggningen minskat i ån beroende på skogsbruk. Inget tidigareprovfiske har utförts på sträckan.28

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Elfiskeresultat 2011Vid elfisket 2011 erhölls öring och signalkräfta (tabell 10). Totalt fångades 15 öringar och 3signalkräftor. Den totala tätheten av öring var 19,0 st/100 m 2 vilket bedöms som högt.Individtätheten för öring 0+ (ensomrig) var normal, för öring >0+ normal och för öring totalthög (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008).Tabell 10. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Glasholmsån,på lokalen uppströms Hagalund, 2011. Avfiskad areal: 104 m 2 .Art/grupp TotalfångstantalMedelstorleklängd (mm)Maxlängd(mm)Minimilängd(mm)Beräknatantal/100 m²Öring 0+ 5 76,4 86 69 8,7Öring >0+ 10 153,4 208 122 10,3Signalkräfta 3 45,7 107 10 3,8Glasholmsån, Uppströms Hagalund, 20110916Öring (n=15, 2 utfisken)43Antal (st)2100102030405060708090100110120130140150160170180190200210220Längd (mm)Figur 13. Längdfördelning hos öringen i Glasholmsån.Dominerade gjorde 0+ öring runt 70 mm och 2-årig öring runt 140 mm. Reproduktionen är godhos detta stationära öringbestånd.29

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Bedömning enligt VIX och samlad bedömningp-värde10,90,80,70,60,50,40,30,20,10Täthet av öring och laxAndel toleranta individerAndel lithofila individer *Andel toleranta arterAndel intoleranta arterAndel laxfiskar med reproduktionVIXFigur 14. VIX för Glasholmsån, lokal uppströms Hagaluns, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som användsoch samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status gårvid p-värde 0,46.Generellt index (gräns god status 0,46)VIX (generell påverkan): 1 – hög statusSidoindex (gräns god status 0,43)VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,86VIXh (hydrologisk påverkan): 0,51Tätheten av öring var hög på sträckan vilket höjer statusen och bidrar tillsammans med att ingentolerant art fångades till att samtliga p-värden ligger högt. Den bästa statusen av alla åttaundersökta lokaler vittnar om högt bevarandevärde. Bra pH-värde uppmättes i samband medfisket, detta trots att lokalen ligger långt upp i systemet. Yngel av signalkräfta tyder på godvattenkvalitet och högt pH.Statusen bedöms som rättvis med avseende på fångst och påverkan. God tillväxt hos fisken.Totalt sett en idealisk plats för öring.Kommentarer och förbättringarSträckan har alla de egenskaper som behövs för att uppnå hög status där lutning, strömhastighet,fiskbestånd och mindre (jämförelsevis) påverkansgrad ger resultatet. Sträckan behöver inga storaåtgärder, mer lekgrus skulle dock gynna platsen.Det är viktigt att sträckan skyddas från kalavverkningar och att skuggningen bibehålls. Denavverkning som skett nära uppströms på sträckan kan leda till en uppvärmning av vattnet vilketkan missgynna öringen.30

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Nedströms lokalen, ca 300 m, finns två vägtrummor vilka utgör hinder för fisken periodvis ochbehöver åtgärdas. Ett enkelt sätt att åtgärda dessa är att höja vattennivån strax nedströms genomutläggning av sten.Då lokalen har hög status, vilket är ovanligt, föreslås att uppföljning av fiskbeståndet skerkommande år. Samma lokal bör fiskas senast 2013 för att undersöka om förändring skett. Enovanligt bra lokal sett för hela regionen. Lokalen har mycket stort bevarandevärde.DiskussionSamtliga undersökta lokaler (och deras tillhörande sträckor) är skyddsvärda beroende på att dessanyttjas av öring för lek och uppväxt. Öringen är en hänsynskrävande art som indikerar godaförhållanden. Statusen har försämrats något sedan föregående undersökning vilket visar attvattendragen och dess fiskbestånd är känsliga. Kraftiga regn och översvämningar inträffade ibörjan på november 2010. Uppgifter från närboende gör gällande att vattennivåerna var dehögsta de någonsin sett. Översvämningarna kan ha inneburit utförsel av sura humusämnen frånskogsmark och partiklar som sedimenterat på bottnarna. På flera lokaler var vattnet starkt färgatoch på lokalen i Grisbäcken uppskattades att sedimentationen på botten var mer omfattande äntidigare. Det skulle vara av stor betydelse i alla vattendrag om våtmarker, både på jordbruksmarkoch skogsmark, kunde skapas för att bromsa vattnet och låta partiklar sjukna. Flera våtmarker ärplanerade i Grisbäcken vilket är positivt. Våtmarker i Bruatorpsåns biflöden skulle ge bra effektdå dessa delar är känsliga för hög- och lågvatten och det är en stor andel skogsmark. Våtmarkerbör anläggas i anslutning till Applerumsån och Strömby å.Provtagning av vattenkemin bör öka i hela området. Lägre pH-värden uppmättes på flera lokaler(med pH-penna) vilket tyder på en låg buffringskapacitet. Prioriterade vatten är Strömby å ochApplerumsån. Vallmans göl i Bruatorpsån bör undersökas mer noggrant (fisk, vegetation,plankton, kemi) och utvärderas. Dammen skulle kunna fungera som en större våtmark men idagverkar undervattensvegetation ha svårt att etablera sig. Dammen har periodvis mycket färgatvatten, vilket är en likhet för flera anlagda våtmarker i Torsås kommun. Vattnet i dammarna harbetydelse för nedströms placerade områden. I Vallmans göl bör ett standardiserat kräftprovfiskeutföras för att undersöka förekomst av flodkräfta/signalkräfta. Ett mindre fiske genomfördesunder året där ingen kräfta fångades. Möjligen är vattenkemin/förhållandena i dammen integynnsam för kräftor. Signalkräftan har ökat i flera vattendrag och vid årets provfiske fångadesden på fyra av de åtta lokalerna. Oväntat fångades ingen signalkräfta i Bruatorpsåns huvudfåravilket föranleder misstankar om något sämre förhållanden. Skulle det visa sig att dammen vidVallmans göl begränsar signalkräftan att nå högre upp och hindra spridning blandflodkräftbestånd är det viktigt att bevara den.Statusen (enligt fiskindex VIX) visar överlag på något sämre klasser än tidigare år men dethandlar inte om några stora skillnader. Kopplingen till hur fångsten var av öring är stark ochsämre förhållanden såsom högvatten betyder mycket. Statusen varierar mycket och de åttalokalerna finns inom alla fem VIX klasser. Hög, god, måttlig och dålig har varsin lokalrepresenterad medan det inom klassen otillfredställande var fyra lokaler. I de lägre (sämre)klasserna visar sidoindexen att det handlar om påverkan från både försurning/morfologi och frånhydrologi. Tätheten av öring varierar naturligt ganska kraftigt mellan olika år, beroende på blandannat uppvandring mm, men med åtgärder som nämnts för varje lokal kan man göra sträckornamer robusta. Den slutliga bedömningen för lokalerna är att Grisbäcken höjs till måttlig status,Bruatorpsån vid Bruatorp höjs till god och Strömby å höjs till måttlig status. Med resultatet av att31

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011lokalen vid Vallmans göl innehåller en god artdiversitet och ål så bör även denna lokal höjasstatusmässigt. Måttlig status är mer rättvist. På övriga lokaler är bedömningen samma som VIXklassning (sida 4).Åtgärder kopplade till biotoperna handlar om att öka variationen. Lekgrus är en bristvara på fleralokaler liksom mängden död ved. Detta är enkla och kostnadseffektiva åtgärder för en högrebiologisk mångfald. Nedströms lokalen i Glasholmsån finns vägtrummor som bör åtgärdas ochsänkas alternativt placera trösklar nedströms som höjer ytan. På samtliga lokaler är det viktigt attbevara träd längs ån, detta gäller även på uppströms sträckor. Träden bidrar till föda för fiskenoch sänker vattentemperaturen, något som är viktigt för öringen.För att få en bättre uppfattning om uppvandringen av fisk från havet upp i Bruatorpsån skulle enfiskfälla kunna byggas i anslutning till omlöpet. Många fiskarter vandrar upp från havet ochanvänder ån som lekplats. Någon form av ryssja kan användas och det skulle vara intressant attgöra studien både vår och höst. Fiskräknare (digitalt system) har tidigare diskuterats men ärkostsamt. Fiske med ryssja skulle kunna vara ett bra kostandseffektivt alternativ.Ett visst fiske sker i Bruatorpsån idag, främst på den nedre sträckan och runt Torsås. Fiskebedrivs även i Brömsebäcken. På vissa sträckor i åarna förekommer kräftfiske. Stor öring uppåt10 kg observeras ofta på höstarna i Bruatorpsån i samband med lek vilket visar åns potential. Idessa åar bör diskussioner inledas om man vill skapa fiskevårdsområden (FVO). Detta skullegynna vattendragen då en tydligare förvaltning och fiske-/vattenvård skulle kunna inledas.Uppföljningen kring vattnets status är viktigt även fortsättningsvis. Vattenkemin har nämntsliksom kontroll av Vallmans göl. Intill lokalen i Grisbäcken finns sedan ett år tillbaka en grävdvåtmark. Det behöver kontrolleras hur denna fungerar för uppvandrande fisk (gädda, abborre,mört) och om den har någon påverkan på öringen. Undersökningen 2011 visade inget som tyderpå att den har påverkat negativt även om öringtätheten gick ned. Faktorer uppströms bedömsvara orsaken. Flera av lokalerna är viktiga att följa upp med nya elfiskeundersökningar kommandeår.Elfiske i Brömsebäcken 2011.32

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011ReferenserBiotopkartering av Bruatorpsån och Grisbäcken i Torsås kommun, Länsstyrelsen i Kalmar län,2002. Meddelande 2002:04.Elfiskeundersökningar i Bruatorpsån 2007-2009. Månsson C-J & Arnesson M.Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, 2009.Elfiskeundersökningar i Grisbäcken 2010. Månsson C-J.Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, 2010.Naturvårdsverket: Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, handbok 2007:4.Fiskeriverket: Information från Svenskt Elfiskeregister Nr 1, 2008 – Jämförelsevärden frånSvenskt Elfiskeregister, Berit Sers, Kristina Magnusson & Erik Degerman.Fiskeriverket: Information 1999:3 – Elfiske, Erik Degerman & Berit Sers.Naturvårdsverket: Handbok för miljöövervakning – Elfiske i rinnande vatten, version 1:3 :020620.Naturvårdsverket: Handbok för miljöövervakning – Lokalbeskrivning, version 1:3 : 010816.33

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun 2011Bilaga. Elfiskeprotokoll samtliga lokaler, 201134