Và R OMVÄRLD - Söderhamns kommun

VÅR OMVÄRLD- beskrivning och analysSÖDERHAMNS KOMMUN 2007Antagen av kommunstyrelsen 2007-02-08

INLEDNING / UTBLICK 4Ökat omvärldsberoende Snabbare teknikutvecklingVärldsekonomin - Fortsatt stark internationell konjunkturKlimathotet Globala hot Den digitala hotbilden Internationell brottslighetAnalys och slutsatser – ”Utblick” 5INBLICK 6Sveriges ekonomi – allmänt - Regeringsskifte - EU och kommunernaStat och kommun - Region och kommun - Sociala problemMigration och integration - Äldrevården - PsykiatrinAnalys och slutsatser – ”Inblick” 8BEFOLKNING 9DemografinAnalys och slutsatser - Befolkning 11KOMMUNAL EKONOMI 11Ekonomin i Sveriges kommuner - God ekonomisk hushållning - Kommunalekonomisk utjämning -Budgetpropositionen för 2007 - Ekonomin i Söderhamns kommun - balanskravet - PensionskostnaderKommunala verksamheter 14Äldre och handikappomsorg - Rekrytering av personal - Ny arbetstidslagstiftningEnergisituationen - Allmännyttan - Renhållning och va- försörjningLandstingens ekonomi 16Analys och slutsatser – Kommunal ekonomi 16BO OCH LEVA 17Livskvalitet - Kultur och fritid - Bostadsmarknaden - FritidsboendeAllmännyttan/Faxeholmen AB - Marknadsföring av kommunenAnalys och slutsatser – Bo och leva 18INFRASTRUKTUR 18Strategiskt läge - Resecentrum och Botniabanan - IT-infrastrukturÖvrig teknisk infrastruktur - Flygplatsverksamhet - Sjöfart och hamnverksamhetAnalys och slutsatser - Infrastruktur 20NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD 20Näringslivsstruktur - Bra näringslivsklimat - Tillväxtprojekt - Sysselsättningen - AvknoppningAnalys och slutsatser – Näringsliv och arbetsmarknad 222

UTBILDNING 22Utbildningsnivå - Övergång till högskola - Ökade kompetenskravNågra förutsättningar - Utveckla nya verktygAnalys och slutsatser - Utbildning 24FOLKHÄLSA 24Kommunens ansvar för folkhälsan - Ohälsotal - Kultur, miljö och natur - Barn och ungdomÄldres hälsa - Arbetslöshet - Drogmissbruk - FörebyggandeAnalys och slutsatser - Folkhälsa 26TRYGGHET OCH SÄKERHET 26Kommunens ansvar - Brott och främlingsfientlighet - Trygghetsbehov hos de äldreDen digitala hotbildenAnalys och slutsatser – Trygghet och säkerhet 273

InledningArbetet med omvärldsanalysen är en del av styr- och budgetprocessen. Tillsammansmed kommunens övergripande vision, VISION 2012, utgör omvärldsanalysen underlagför att planera inriktningen av kommunens verksamhet kommande år.Underlaget till omvärldsanalysen har tagits fram i samarbete med förvaltningar ochbolag och sammanställts inom kommunstyrelsens ledningsstab.Omvärldsanalysen är indelad i 10 huvudområden. Varje huvudområde avslutas med ettavsnitt kallat ”Analys och slutsatser”.Föreliggande omvärldsanalys är den femte i ordningen som utarbetats i Söderhamnskommun.UtblickÖkat omvärldsberoendeInom flera områden blir vi alltmer beroende av andra länder, regioner och världsdelar.Tack vare goda kommunikationer blir det möjligt att konkurrera med varor och tjänsteröver hela världen. Starka företag blir större och allt mer internationella samtidigt somkonkurrensen om kunderna hårdnar. Information färdas blixtsnabbt över jorden och imedia speglas globala händelser varje dag direkt in i våra vardagsrum. Det påminneross om att vardagen påverkas av händelser i andra delar av världen. Folkförflyttningargör att kulturer sprider sig och förändras.Snabbare teknikutvecklingAllt fler områden påverkas av teknik. Sårbarheten ökar samtidigt som medborgarnavänjer sig vid att med några knapptryckningar kunna flytta pengar, betala med kreditkorti hela världen, boka biljetter, ladda hem deklarationsblanketter etc. Kravet på mobilitetökar, d v s bättre åtkomst till system och tjänster oberoende av var man befinnersig.Världsekonomin - Fortsatt stark internationell konjunkturDen starka uppgången i världsekonomin fortsätter. Den globala bruttonationalprodukten(BNP) växte snabbt 2004 och 2005 och förväntas i år (2006)växa med 5 procent.Inte sedan början av 1970-talet har världsekonomin varit i lika stark tillväxt. Den godautvecklingen omfattar de flesta av världens regioner men är särskilt påtaglig i Kinasom utgör en successivt allt större andel av global BNP.Den globala tillväxten förespås bli relativt hög också 2007 och 2008.Världsmarknadspriset på råolja har sjunkit under andra halvåret 2006 och bidrar tilllägre inflationstakt. De oljeproducerande länderna (OPEC - Organization of the PetroleumExporting Countries 1 ) har signalerat minskad produktion som svar på sjunkande1 Organisationen bildades 1960 av Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien och Venezuela vid ett möte i Iraks huvudstadBagdad. Initiativtagare var Venezuela. OPEC-ländernas nuvarande produktion utgör cirka 42 % av världsproduktionen.OPEC-ländernas råoljereserv beräknades i slutet av 2004 till 897 miljarder fat vilket är 78 % av helajordens råoljereserv.4

priser. På lång sikt kommer oljepriset att stiga med stigande efterfrågan i de snabbtväxande ekonomierna i Kina, Indien, Sydostasien och minskande oljetillgångar.KlimathotetKlimatförändringar utgör ett allvarligt hot både globalt och lokalt. Med stigande medeltemperaturhotas världen av katastrofer som förödande översvämningar, intensivarestormar, svår torka och kollapsande ekosystem med miljoner människor på flykt. Pålokal nivå hotas vitala samhällsfunktioner av de extrema vädersituationer som beräknasbli allt vanligare.Globala hotDe globala hotbilderna är många. Läget i Mellanöstern är instabilt. Irak skakas av öppnakrig mellan rivaliserande grupperingar. Bombattentaten mot poliser och civila fortsätter.Irans utveckling av sin kärnteknologi och Nordkoreas atombombprov skaparnya hot mot världsfreden. De ryska hoten mot Georgien inger oro, liksom det spändaläget i Tjetjenien.Kommuner och landsting måste förbereda sig på kriser - t ex kraftigt ökande flyktingströmmarfrån Irak - som kan hota viktiga samhällsfunktioner, så kallade extraordinärahändelser. Det framgår av en ny lag om kommuners och landstings åtgärder i sambandmed extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.Den digitala hotbildenDe unga hackers som skapade virus för att det var kul har trängts undan av avanceradekriminella med djupa IT-kunskaper. Risken för dataintrång, digital smitta och driftavbrotthar ökat kraftigt. Allt fler attacker riktar sig mot finansiell information som samlasin eller direkt för att skaffa pengar. IT är också ett nytt fält för riktad terrorism.Internationell brottslighetMänniskohandel, handel med stulna fordon, narkotikasmuggling, penningtvätt, terrorism– den internationella kriminaliteten respekterar inga gränser. Utvecklingen harställt krav på förändring av regelverk, organisation, arbetsmetoder och internationellträttsligt och polisiärt samarbete. Inom EU pågår ett omfattande arbete rörande bekämpningav grov och organiserad brottslighet.Analys och slutsatser – ”Utblick” Kommunen behöver årlig övning i krishantering. Även studiebesök i krisdrabbadekommuner bör genomföras. Det är troligt att miljöförändringarna kommer att leda till krav på lokala åtgärder.5

InblickSveriges ekonomi – allmäntDen svenska ekonomin är i en bred och stark konjunkturuppgång. BNP ökade med 1,4procent såväl första som andra kvartalet 2006. Investeringarna fortsätter att öka snabbtsamtidigt som hushållens konsumtion tog ordentlig fart det andra kvartalet. Den offentligakonsumtionen har dock visat en mer dämpad utveckling. Varuexporten växte irelativt måttlig takt under det andra kvartalet efter ett starkt första kvartal.Konjunkturen fortsätter att stärkas under resten av året även om tillväxttakten dämpasnågot. Den höga tillväxten medför att kapacitetsutnyttjandet i industrin är mycket högt.Tillväxten bromsar dock in framöver. Detta beror på att den internationella efterfråganförsvagas, på en mindre expansiv svensk finanspolitik och en svensk penningpolitiksom stramas åt när ekonomins utbudssida i allt högre grad blir gränssättande.Sammantaget förväntas tillväxten i år bli 4,5 procent. Under åren 2007 och 2008 förväntastillväxten bli 3,4 respektive 2,7 procent.RegeringsskifteRiksdagsvalet 2006 medförde ett regeringsskifte. Det innebar att en borgerlig alliansbildade regering. Nedan återges några axplock av den nya regeringens inriktningar.Från den 1 januari 2007 införs ett särskilt jobbavdrag med syfte att göra det lönsamtför låg- och medelinkomsttagare att välja arbete före bidragsförsörjning. För att stimuleraäldre att stanna kvar på arbetsmarknaden görs avdraget extra stort för dem.Ambitionen är att genomföra ytterligare inkomstskattesänkningar 2008.Arbetslöshetsersättningen förändras till att baseras på de senaste tolv månadernas inkomsteri stället för de sex senaste. Ersättningen ska maximalt kunna utgå under 300ersättningsdagar. Arbetslösa med barn kan dock få ersättning under 450 dagar. Denhögsta dagpenningen blir 680 kr per dag. Ersättningen ska vara 80 procent av den förloradeinkomsten under de första 200 dagarna och 70 procent därefter.Arbetsvillkoret skärps, studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tidenbegränsas. Egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen ökas med 10miljarder kronor. Under hösten 2006 tillsätts en utredning med uppgift att utreda ochföreslå formerna för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.Regeringsskiftet innebär också att den statliga finansieringen för en rad åtgärder för attmildra arbetslösheten upphör. Detta gäller t ex plusjobb, friår och utbildningsvikariat.Fr o m 1 januari 2007 implementeras EU:s arbetstidsdirektiv och de därpå följandeändringarna i arbetstidslagen fullt ut i de kommunala anställningsavtalen.EU och kommunernaEU består i dag av 25 medlemsländer och vikten av det transnationella samarbetet blirallt viktigare. De nya strukturfonderna har fått en tydligare inriktning på gränsöverskridandesamarbete, vilket ställer särskilda krav på kommunerna som på lokal nivå ären stor aktör. Samarbetet både inom regionen och över nationsgränserna kommer attvara avgörande för att få del av de nya MÅL 2 och MÅL 3 bidragen.Parallellt med strukturfonderna finns även stora möjligheter för kommunerna att sökatransnationella utvecklingsmedel direkt från Bryssel. Kommunernas myndighetsarbetepåverkas fortsättningsvis även i hög grad genom ständigt nya direktiv direkt från EU.6

Stat och kommunFörutsättningarna för den kommunala verksamheten skiljer sig idag väsentligt från devillkor som gällde då den svenska välfärdsstaten byggdes upp. 2 I allt mindre utsträckningöverensstämmer kommungränserna med de funktionella regionerna. Antalet arbetsmarknadsregionerminskar och blir större.Gränserna mellan kommunal och statlig verksamhet är otydliga. Ambitionsnivåernaför många av kommunens verksamheter sätts av staten och allt fler uppgifter läggsöver på kommunen från staten och länsstyrelsen.En viktig aspekt i den kommande ansvarsutredningen är att undersöka den nuvarandesamhällsorganisationens förutsättningar att klara välfärdsåtagandena i perspektivet avde stora samhällsförändringar som det svenska samhället genomgår. Ansvarskommitténska redovisa resultatet av sitt arbete senast den 28 februari 2007. Utredningen tarsikte på hela samhällsapparaten och ställer bl a frågan om det i framtiden behövs tvådirektvalda kommunala församlingar – kommuner och landsting.Region och kommunHösten 2006 genomförde GKL (Gävleborgs Kommuner och Landsting) ett extra förbundsmötemed syftet att skapa ett regionförbund i länet – ”Region Gävleborg”. Formelltbildas dessa organ under början av 2007. Förhoppningen är att Region Gävleborgska kunna bevaka länets intressen på ett bättre sätt.Sociala problemFörändringar av den allmänna sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen kommermed största sannolikhet att leda till ökade kostnader för socialtjänsten, åtminstone inledningsvis.Statistik visar på ökad alkoholförbrukning, i synnerhet bland kvinnor i yngre medelåldern.Även narkotikamissbruket har ökat, men inte i samma omfattning.Försörjningsstödet har minskat, men från en redan hög nivå. Utvecklingen i kommunengår här åt motsatt håll i jämförelse med de flesta andra kommuner i riket.Ungdomskullen 18–24 år ökar. Olika ungdomskullars storlek och det aktuella arbetsmarknadslägetär två interagerande faktorer när det gäller kostnad för försörjningsstödbland ungdomar. Kommunens kostnader för vård och behandling av barn/unga är fortfarandehöga.Migration och integrationInom kommunen ansvarar IME, integrations och migrationsenheten, för introduktionav flyktingar och invandrare. Det handlar om att stödja nyanlända med tolkservice,anskaffande av lägenhet, dagisplats, skola, hemutrustningslån, beställning av handlingsplanoch anmälan till arbetsförmedlingen. Enheten sorterar organisatoriskt underförvaltningen Lärande och ArbeteIntegrationspolitiken omfattar frågor om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheterför alla oavsett etnisk eller religiös bakgrund, invandrares etablering i det svenskasamhället, svenskt medborgarskap, ersättning till kommunerna för flyktingmottagandesamt åtgärder mot etnisk och religiös diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.2 Sören Häggroth: ”Staten och kommunerna” (Ansvarskommittén 2005)7

Integrationspolitiken ska riva hinder och öppna möjligheter för alla. Den ska frigöramänniskors inneboende kraft och bryta utanförskapet. Frånsett den första tiden i landetska det inte finna någon särpolitik för invandrare. Den viktigaste insatsen för integrationär att skapa bättre möjligheter för försörjning och egenmakt genom att driva enpolitik som underlättar arbete och företagande.ÄldrevårdenÄldrevårdsutredningen lämnade 2004 förslag om kommunalisering av hemsjukvården.Osäkerhet råder om fortsatt hantering med hänvisning till regeringsskiftet hösten 2006.Under senare år har inspektioner och granskningar från överordnade myndigheterskärpts efter av massmedia uppmärksammade brister i vården. Kraven på kvalitetssysteminom både äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård har ökat.Kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg kommer att öka i betydligt snabbaretakt än skatteinkomsterna. Det innebär att äldreomsorgens finansiering, omfattningoch ambitionsnivå behöver diskuteras.Till följd av ökad hemsjukvård ställs ökade krav på primärvårdens och kommunensresurser. Vården kommer i allt högre grad att utföras i det ordinära boendet. Strukturförändringaroch befolkningsutvecklingen medför att ytterligare resurser måste förastill hemtjänsten. För att möjliggöra kvarboende i högre utsträckning krävs även attandra samhällsaktörer medverkar i processen.Landstinget har 2006 beslutat om kraftiga neddragningar inom primärvården. Landstingetger signaler om att undandra sig ansvar för uppgifter man hittills utfört. Kommunenkommer att få ett sistahandsansvar när den enskilde inte själv kan ta ansvar förinsatser. Det kommer att medföra ökade kostnader för kommunen.Landstingets nedskärningar försämrar också kommunens möjligheter att överta hemsjukvårdmed kostnadstäckning som motsvarar övertaget ansvar.PsykiatrinInom den psykiatriska vården sker en successiv överföring av ansvar från landstingettill den kommunala nivån. Landstinget satsar jämförelsevis små resurser inom psykiatriområdet.Bristen på resurser återspeglas i tillkommande krav på kommunens verksamheter.Nya målgrupper ställer krav på vård- och stödinsatser från kommunens sida,bl a flickor med självdestruktivt beteende och psykiskt sjuka pojkar med utåtagerandebeteende. Den psykosociala ohälsan ökar.Analys och slutsatser – ”Inblick” Regeringens omfattande omstrukturering och finansiering av arbetsmarknadsåtgärdersamt förändringar i den allmänna sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringenkommer sannolikt på kort sikt att innebära ökande kostnader för kommunen.Ledningsstaben har tillsatt en grupp som konsekvensbedömer/beskriver vad dennya arbetsmarknadspolitiken innebär för kommunen. En viktig fråga att ta tillvara är möjligheter att påverka de gemensamma frågornainom ”Region Gävleborg”.8

Tillgängligheten till alkohol och andra droger ökar drastiskt och kan på sikt få påverkanpå samhällets kostnader för behovet av ekonomiskt bistånd, missbruksvårdsamt ökad ohälsa i stort. Antalet sjukvårdsplatser minskar och vårdtiderna förkortas, vilket ställer ökadekrav på kommunens resurser. Vården kommer i allt högre grad att utföras i det ordinäraboendet. För att möjliggöra för äldra att bo kvar hemma längre ställs ökade krav på anpassningav kollektivtrafik, färdtjänst, bostäder, och annan service i kommunen. Ändringar i Arbetstidslagen, med begränsningar av flexibel arbetstidsförläggning,kan innebära rekryteringsbehov och ökade personalkostnader. Tillgång till europeiska och andra 9internationella samarbetspartners och nätverkär en viktig fråga som ställer särskilda krav på organisation, samordning och personal. Erfarenheter från segregerade områden i Europa och även i Sverige visar att kommunenmåste vara aktiv när det migrations- och integrationsfrågor.BefolkningSveriges befolkning omfattar numera drygt 9 miljoner invånare. De flesta kommuneroch län i Sverige har dock tappat befolkning de senaste åren. Gävleborgs län har minskatmed drygt 11 000 personer de senaste tio åren. De län som har ökat mest är Stockholm,Skåne och Västra Götaland. En återhämtning har skett i områden som karakteriserassom ”tätortsnära landsbygd”. Förlorarna de senaste 25 åren är traditionella bruksochindustriorter.DemografinUtöver en minskande befolkning har kommunen som en följd av hög utflyttning ochlåga födelsetal en åldrande befolkning. Medan totalbefolkningen minskat med 8,8 procentsedan 1992, så har andelen kvinnor och män i åldrarna 24-42 år under samma tidminskat med 18,9 procent. Det innebär en fortgående dränering av medborgare i yrkesverksamma,aktiva och fertila åldrar.Befolkningens åldersstruktur har stor betydelse. Ett samhälle dominerat av tjugoåringarär ekonomiskt, socialt och sannolikt också politiskt annorlunda än ett som dominerasav femtioåringar. Den demografiska utvecklingen fram till år 2025 framgår tydligtav befolkningspyramiden nedan.9

Födelsetalen är låga i kommunen. År 1991 föddes 427 barn och denna toppnoteringhar sedan dess aldrig överträffats. År 2004 föddes inte ens hälften så många barn(196). Födelsetalens utveckling sedan år 1992 framgår av grafen på nästa sida.Efter nedgången i barnafödandet i slutet på nittiotalet har antalet födda i Sverige ökatvarje år sedan 1999. För att befolkningen fullt ut ska kunna ersätta sig själv krävs attvarje kvinna i genomsnitt föder åtminstone 2,1 barn. I början av 1990-talet låg fruktsamhetenpå denna nivå.Intervallet 20-35 år är viktigt för utbildning, inledning av yrkeskarriär och familjebildning.Den åldersgruppen minskar i kommunen.10

Många anställda kommer att avgå med ålderspension de närmaste tio åren. Det kommeratt finnas rekryteringsbehov och övertalighet inom skilda verksamheter.Analys och slutsatser - Befolkning Den demografiska utvecklingen är ett stort problem och kan förändras genom ökatbarnafödande och ökad inflyttning av barnfamiljer. Det kan åstadkommas bl a genomatt tillhandahålla barnomsorg och skola med hög kvalitet samt att marknadsföraSöderhamn som den ”barn- och ungdomsvänliga” kommunen. Befolkningsminskningens effekter på skatteunderlaget och den ökande andelenäldre är frågor som är avgörande för kommunens ekonomi. Utbudet av kommunalservice måste anpassas till befolknings- och demografiska förändringar. Befolkningsminskningen medför minskad efterfrågan på bostäder, serviceanläggningar,minskad handel med varor och tjänster, samtidigt som föreningslivets rekryteringsbasminskar. Det är viktigt att vidta åtgärder för att öka kommunens attraktionskraft – exempelvisgenom fortsatt satsning på bra integration, på ”Hollands-projektet” 3 och påkampanjer för att behålla kontakten med utflyttade söderhamnare.Kommunal ekonomiEkonomin i Sveriges kommunerDet ekonomiska resultatet för kommunsektorn har successivt förbättrats under de senasteåren. Under 2005 ökade andelen kommuner och landsting som redovisade överskott.Totalt redovisade den kommunala sektorn ett ekonomiskt resultat på 13 miljarderkronor, vilket torde vara i nivå med god ekonomisk hushållning3 Hollands-projeketet är ett projekt som syftar till att få holländare att bosätta sig i Hälsingekommunerna och i detvå Gästrikekommunerna Ockelbo och Hofors.11

En stark utveckling av skatteunderlaget och ökade statsbidrag väntas medföra att överskottetytterligare stärks 2006. Dessutom medför slutregleringar av skatterna avseende2005 att resultatet i år förbättras ytterligare.Skatteunderlaget väntas till följd av bland annat stigande sysselsättning fortsätta växastabilt under 2007, vilket tillsammans med ökade statsbidrag ytterligare förstärkersektorns finanser.För 2008 och 2009 beräknas inkomstökningen avta något. Samtidigt väntas den realakonsumtionen öka med 0,7–1,3 procent, trots att flera arbetsmarknadspolitiska programdå fasas ut. Sammantaget innebär detta att det ekonomiska resultatet successivtberäknas minska 2008 och 2009.Regeringen prioriterar generella bidrag framför specialdestinerade statsbidrag. Därförföreslås att två riktade satsningar till personalförstärkningar i förskolan respektivekommunal vuxenutbildning redan 2007 överförs till det generella bidraget.År 2007 höjs det generella bidraget till kommunsektorn med 1 miljard kronor och ytterligare5 miljarder kronor 2008 i enlighet med vad som tidigare aviserats i budgetpropositionenför 2006.God ekonomisk hushållningI kommunallagen har sedan tidigare funnits regler om att kommunerna måste upprättabudgetar där intäkterna överstiger kostnaderna samt att ev underskott måste återställasinom 2 år efter det att de uppstått (balanskravet).Dessa regler utvidgades fr o m 1 december 2004 genom att begreppet ”God ekonomiskhushållning” infördes genom förändrad lagstiftning. Jämfört med tidigare regler kanregelförändringarna sammanfattas på följande sätt:• Kf skall anta mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet som knyter an till godekonomisk hushållning• Återställningstiden för negativa resultat förlängs till 3 år• Kf kan ange synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat i budget ochårsredovisning• Kf skall besluta om en åtgärdsplan vid negativa resultat• Minst en delårsrapport ska behandlas i kf• Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligtmed de må lommunfullmäktige beslutat. Bedömningen skall biläggas rapporten/bokslutet.• Laglighetsprövning skall inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller om kfinte beslutar återställa underskott. Ansvarsfrågan förutsätts i stället hanteras i detpolitiska systemet.Kommunalekonomisk utjämningEn översyn av den kommunalekonomiska utjämningen pågår. Ett delbetänkande lämnades18 oktober 2006 där det bl a föreslås att en ny modell för utjämning av strukturellalöneskillnader införs samt förslag till förändringar i byggkostnadsutjämningenavseende kommunernas investeringar i byggnader och anläggningar. För Söderhamns12

del innebär förslaget så här långt en minskning av skatteintäkterna med en dryg miljonkr per år. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 jan 2008. Slutbetänkandet skall enligtdirektiven lämnas 15 september 2007.Uppföljning av kostnadsutjämning för kommunernas LSS-verksamhetUtredningens uppdrag är att följa upp och se över kostnadsutjämningssystemet förLSS-verksamhet och vid behov föreslå förändringar. Ett delbetänkande har lämnats 1juni 2006 som bl a innebär att personalkostnads- och koncentrationsindex i systemeträknas om fullt ut till 2005 års kostnadsnivå. I och med detta upphör de ”felaktigheter”som uppstått i kostnadsfördelningen i Gävleborgs län fr o m 2007. Uppdraget skallslutredovisas senast 1 juni 2007.En nackdel med systemet har visat sig vara att det är ”ryckigt” med följd att nivån påkostnadsutjämningen kan svänga kraftigt mellan år.Budgetpropositionen för 2007Den 16 oktober presenterade regeringen 2007 års budgetproposition (2006/07:1).Regeringen understryker vikten av att upprätthålla långsiktiga uthålliga offentligafinanser. Varje reform kommer att prövas mot vad samhällsekonomin tål.Kort kan de nya förslagen sammanfattas: Regeringens jobbavdrag på 40 miljarder kronor konstrueras så att det inte påverkarkommunernas skatteinkomster. Arbetsgivarens ansvar för sjuklönen efter andra sjukveckan avskaffas. Arbetsgivareavgiftenökar med 0,14 procentenheter. De generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs med 1 miljard kronor2007 och med ytterligare 5 miljarder kronor 2008. I vårpropositionen utlovade den förra regeringen en satsning på de mest sjuka äldremed 600 miljoner kronor 2006 och 1 miljard kronor per år 2007 respektive 2008.Den satsningen fullföljs i huvudsak. Därutöver tillförs 200 miljoner kronor per årför bl.a. att stimulera utbyggnaden av särskilda boenden Vuxenutbildningens riktade statsbidrag överförs redan 2007 till det generella statsbidraget.Samtidigt minskas anslaget med 600 miljoner kronor. Ett riktat statsbidrag på 300 miljoner kronor utgår under 2008 för att förbereda en”Fritt Val-reform” i kommunerna. Anslaget för särskilda insatser i kommuner och landsting avvecklas fr o m 2007. För en satsning på psykiatrin avsätts 500 miljoner kronor 2007 och 2008 och 250miljoner kronor för åren därefter.Ekonomin i Söderhamns kommun - balanskravetSöderhamns kommun har under lång tid haft betydande ekonomiska problem. Kontinuerligbefolkningsminskning, det svåra arbetsmarknadsläget i kommunen, hög andeläldre samt problem med vakanta lägenheter i bostadsbolaget Faxeholmen har bidragit.I samband med upprättandet av 2003 års budget inleddes arbetet med att sanera kommunensekonomi med målet att uppnå balans enligt balanskravets regler till år 2006.För att åstadkomma detta har nämnderna genomfört kostnadsminskningar om totalt ca95 mkr under 2003-2006. Investeringarna har dessutom varit kraftigt strypta.13

Om kommunen klarar det prognostiserade resultatet för 2006 kommer balanskravsreglernaatt vara till fullo uppfyllda vid utgången av år 2006 inkluderande återställandeav tidigare års underskott från år 2000 och framåt.Det budgeterade resultatet för 2007-2009 är dock för låga för att uppfylla kriteriernaför ”god ekonomisk hushållning”. För det krävs ett resultat i storleksordningen 20-25mkr. Investeringarna har åter nått höga nivåer.PensionskostnaderI Söderhamns kommun, och de flesta andra kommuner, är inte pensionsrättigheter somintjänats före 1998 finansierade. Dessa redovisas som ansvarsförbindelse och inte somskuld i balansräkningen. Det innebär att kommunerna redovisar för låga pensionskostnader.Enligt lagstiftningen God ekonomisk hushållning bör det kompenseras genomatt kommunen redovisar ett större positivt resultat.Om inte pengar avsätts för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråkallt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. De ökadepensionsutbetalningarna beräknas nå sin kulmen 2010-2020. I Söderhamns kommunuppgick pensionsförpliktelsen som intjänats före 1998 till 526,9 mkr per 31 dec 2005.Kommunala verksamheterÄldre och handikappomsorgSöderhamn tillhör de 20 kommuner som redovisar klart lägre kostnader för äldreomsorgi riket i förhållande till respektive kommuners strukturindex. Statistiken visaräven att kommunens nettokostnader för äldreomsorg ligger drygt 10 % lägre än bådelänets och rikets snittkostnad per invånare över 65 år.Samhällsutvecklingen kommer att medföra utökade kostnader för hemtjänst och övrigaresurser som krävs för att fler kommuninvånare ska kunna erhålla vård och service isin ordinarie bostad. De senaste årtiondena har inneburit en omprövning av äldreomsorgenoch hälso- och sjukvården från generell service till kvalificerad omvårdnad förmänniskor med stora vårdbehov.Från 1 juli 2006 ger ny lagstiftning möjlighet för kommunen att utan biståndsprövningtillhandahålla servicetjänster till kommuninvånare över 67 år.Kostnadsutvecklingen inom handikappomsorgen styrs till stor del av rättighetslagstiftningenLSS. Kommunsektorns kostnadsansvar för handikappomsorgen har ökat kontinuerligt.Bidragen till byggnation av äldreboende räcker inte eftersom de kritiska kostnadernaligger i driften.Rekrytering av personalGenom en flexibel arbetstidsmodell (s k FIA-modell) har antalet heltidstjänster ökatoch nyrekryteringsbehovet minskat. I samband med minskning av antalet vårdplatserinom handikappomsorgen har personalen som alternativ erbjudits arbete inom äldreomsorgen.14

Ny arbetstidslagstiftningNy arbetstidslag enligt EU-direktiv från 1 januari 2007 begränsar möjligheterna till frischemaläggning av arbetstid och kan komma att medföra kostnadsökningar för omvårdnadsnämnden.EnergisituationenUnder de senaste åren har energiförsäljningen minskat. Orsaker är befolkningsminskningensamt fastighetsägarnas och näringsidkarnas medvetenhet om energibesparingar.Förberedelse pågår för att installera mätvärdesinsamlingssystem för elförbrukning, såkund kan faktureras rätt elförbrukning vid varje tillfälle. Även elnätet kräver stora investeringarde närmaste åren. Då det finns begränsningar i prishöjningar gentemotkund kommer energibolaget få stora utmaningar att utan lånefinansiering klara av investeringarna.Fjärrvärmenätet byggs ut successivt vilket är positivt ur miljösynpunkt.Enskilda vindkraftverk behöver inte längre miljötillstånd enligt nya regler från 1 januari2007. Anläggningar under 25 megawatt kan byggas utan miljötillstånd. Anledningenär att dagens vindkraftverk är mer effektiva. Deras miljöpåverkan är oftast lokal, förutsägbaroch okomplicerad. Krav på bygglov och detaljplan gäller även fortsättningsvis. 4AllmännyttanDet kommunala fastighetsbolaget har genom pågående anpassning av antalet fastigheterpåtagligt förbättrat den ekonomiska situationen. Redan 2006 kan företaget påbörjaen försiktig utveckling av vissa bostadsområden. Det minskande antalet yrkesverksammai Söderhamn, och det stora beroendet av socialförsäkringssystemet visar sig ivikande betalningsförmåga samt efterfrågan på allt mindre lägenheter. I september2006 uppgick antalet tomma lägenheter till 526 vilket motsvarar 14,5 % i förhållandetill totala beståndet. De planerade rivningarna enligt avtalet med Statens bostadsnämndkommer att innebära att vakansgraden kommer att sjunka någon procent. Fortsatt befolkningsminskningarkräver fortsatta anpassningar av bostadsbeståndet.Fastighetsbolagets uppgift idag är att genomföra anpassningar som bättre harmonierarmed nuvarande och framtida befolkningsstrukturer. Hyresgästerna kommer att stå icentrum och genom sina önskemål bidra till utveckling av ett utbud med bl. a. bostadsnäratjänster som t. ex. fönsterputsning och städning.Renhållning och va- försörjningMängden avfall som deponeras minskar och återvinning ökar vilket innebär stora miljövinster.Denna utveckling styrs genom lagstiftning och innebär ökade kostnader försorteringsarbete, transporter mm. Avveckling av Långtå deponi till en sammanlagdkostnad av 30 miljoner kronor innebär stora påfrestningar på ekonomin. För att uppfyllagällande myndighetskrav kommer renhållningstaxor och mottagningsavgiftermed all säkerhet att öka avsevärt i framtiden.Nya EU-krav på vattenkvalitet kan innebära investeringsbehov på i storleksordningen30 mkr.4 SKL, Sveriges Kommuner och Landsting 2006.15

Landstingens ekonomiSammantaget har landstingen redovisat underskott i sin verksamhet sedan 1992. För2005 redovisade dock 17 av 20 landsting överskott. 12 av dessa hade ett överskott somkan anses ligga inom ramen för God ekonomisk hushållning (resultat på 2% eller bättresom andel av skatteinkomster och generella statsbidrag).Gävleborgs läns landstings svaga ekonomi får konsekvenser för kommunen genom attytterligare neddragningar planeras. Förändringarna kommer bl a att innebära ökadekostnader för kommunens äldrevård samt andra olägenheter för invånarna i Söderhamn.Översyn pågår bl a rörande jourverksamheten på kvällar och helger.Analys och slutsatser – Kommunal ekonomi Kommunen beräknas redovisa ett kraftigt positivt resultat 2006 (mer än +50 mkr).En inte betydande del beror på engångsposter samt uppreviderade skatteintäkter.Den budget som beslutats för 2007-2009 är för svag för att uppfylla God ekonomiskhushållning. Detta innebär att handlingsutrymmet för kommunen minskar ochatt sårbarheten ökar t ex för att möta oförutsedda kostnader. En absolut förutsättningför att budgeterade resultat skall infrias är att nämnderna håller sina budgetramarsamt att de sista planerade kostnadsminskningarna genomförs enligt plan.Det är också viktigt att investeringsnivån anpassas efter kommunens ekonomi. Den åldrande befolkningen i Söderhamns kommun i kombination med fortsattaneddragningar inom landstinget kommer att göra anspråk på en allt större andel avde kommunala resurserna. Med en ansträngd kommunal ekonomi ställs stora kravpå politiska prioriteringar för att lyckas finansiera detta. Minskande skatteunderlag, krav på ökad service samt minskande befolkning medföratt Söderhamns kommun kontinuerligt måste anpassa sina kostnader nedåt föratt ha en ekonomi i balans. Konsekvenserna avseende ökade pensionskostnader bör analyseras.. Minskande befolkning betyder inte att fasta infrastrukturella kostnader för vägar,vatten, avlopp, elnät m m minskar. Mot bakgrund av att kommunens omsorgsverksamhet är dimensionerad efter denverksamhetsvolym som skapades under tiden som Vågbrohemmen fungerade somlänsövergripande vårdform, kommer en fortsatt avveckling av gruppbostäder attbehöva vidtas. Insatser enligt LSS (personlig assistans mm) och ansvaret för personer med psykiskasjukdomar kommer även fortsättningsvis att kräva utökade resurser. Den fortsatt höga vakansgraden hos Faxeholmen AB kräver ytterligare rivningarför fortsatt anpassning av bostadsbeståndet.16

Bo och levaLivskvalitetMänniskor blir allt mer fokuserade på livskvalitet och ställer allt högre krav på boendemiljöer,arbetsliv, fritid, den egna hälsan och relationer. Många storstadsbor flyttartill storstadsnära småstäder eller tätortsnära landsbygd för att slippa stressen.Kultur och fritidSöderhamn är fortfarande en mycket föreningstät kommun, men en tydlig trend undersenare år är att föreningslivet tappar mark. Ungdomar engagerar sig allt mindre i föreningslivet.De föredrar ”lösa nätverk”. En viktig byggsten i Vision 2012 är”engagerande kulturliv” och utvecklad föreningssamverkan. För befolkning och besökandeär kulturen ett verktyg för delaktighet i kommunen och dess historia.BostadsmarknadenEn majoritet av Söderhamnarna bor i egnahem. Drygt en fjärdedel bor i allmännyttanslägenheter tillhörande det kommunala bostadsbolaget Faxeholmen AB. Sedan mittenpå 90-talet har befolkningsminskning och förändrade finansieringsvillkor gjort att produktionav nya bostäder upphört. Överskottet på bostäder är betydande och utvecklingenpekar på en fortsatt ökning. Detta står i motsats till en utveckling där bostäder i attraktivalägen efterfrågas. Kommuninnevånarnas värderingar styr i dag valet av boendeform.De ekonomiska faktorerna har minskat på grund av låga priser på småhus.Kommunen arbetar aktivt med ett antal planer i havsnära lägen.FritidsboendeKommunens höga andel av fritidsbostäder medför ett större behov av service underhögsäsong än vad som behövs för den permanenta befolkningen. Intresset att bygganytt är huvudsakligen i anslutning till vatten och i strandnära lägen. Allt fler från Mälardalsregionenskaffar sig fritidshus i Söderhamns skärgård. Det finns mer än 1 100fritidsfastigheter i kommunen som ägs av personer bosatta i andra kommuner. En omvandlingsker i fritidsområden där kommunen får fler permanentboenden. Kommunensskärgårdsprojekt innebär att tillgängligheten via boende i förhyrda stugor ökas.Allmännyttan/Faxeholmen ABStatistiskt bor det två personer per bostad. Det betyder att en bostad frigörs per varannanförlorad innevånare. För Faxeholmen AB slår det hårdare då en stor del av lägenheternabebos av ensamstående äldre människor. Anpassningen till nya kundgrupperkräver en omställning till mindre lägenheter.Den svenska allmännyttan spelar en stor roll för landets sociala bostadspolitik. Statsstödettill den svenska allmännyttan kan dock bryta mot EU:s regler 5 . Det är slutsatseni en analys från det internationella ratingföretaget Standard & Poors. Om EUkommissionenkommer till samma slutsats måste Sverige acceptera en riktning motmer marknadsbaserade hyror samtidigt som allmännyttans hyresledande roll försvinner5 Det var i maj 2005 som den europeiska fastighetsägarunionen, EPF, anmälde de svenska kommunernas stöd tillsina bostadsbolag till EU-kommissionen. EPF åberopade analyser från juristfirman Linklaters i London och densvenska revisionsfirman Ernst & Young som sades visa att det svenska stödet strider mot EU:s regler.17

och enbart inriktas mot s k ”social housing”, dvs bostäder för socialt utsatta grupper isamhället..Marknadsföring av kommunenFler och fler svenska kommuner arbetar aktivt med marknadsföring. Eftersom kommunernakonkurrerar med varandra om etableringar, arbetstillfällen, besökare och invånareär det viktigt att förknippas med positiva värden som attraherar företag, besökareetc. Det är grunden i den marknadsplan som antagits av kommunstyrelsen.Varumärken byggs inifrån och kommunens främsta tillgång är personalens och kommuninnevånarnasattityder till den egna verksamheten och kommunen. En viktig målsättningblir därför att tydliggöra de gemensamma visionsvärdena och med det somgrund skapa stolthet och glädje över de egna tillgångarna och gemensamt arbeta för enframtid som präglas av öppenhet, mångfald, skaparkraft och glädje. Profilen (vad vi är)och visionen (vad vi vill och strävar mot) kommer därmed att utgöra plattformen förkommunens marknadsföringsarbete.Analys och slutsatser – Bo och leva Målet för den långsiktiga marknadsföringen av Söderhamn är att öka kännedomenom kommunen och föra fram bilden av Söderhamn som en bra kommun att bo, arbetaoch driva företag i. EU:s nya direktiv kan påverka kommunens roll som ägare av allmännyttan. Det är viktigt att i framtiden se vilket boende som efterfrågas och hur Faxeholmensfastigheter kan anpassas för att motsvara kraven från en ny generation av hyresgäster.Tex en omställning av större lägenheter till mindre. Konsekvenserna av att medborgarna flyttar ut i enskilda lägen vid havet måste utredas. Trots avveckling av hyreslägenheter måste kommunen även planera för nya bostäderi attraktiva lägen. För att kunna erbjuda en bra boendeform för personer som inte längre klarar ettkvarboende, kan en viss omstrukturering av befintliga platser i servicehus behövavidtas. Det är viktigt att stimulera kultur- och föreningslivet i kommunen i syfte att medverkatill skapandet av attraktiva arenor för möten i Vision 2012:s anda.InfrastrukturInfrastruktur är en av kommunens viktigaste frågor. Näringslivets och individers behovav infrastruktur ökar ständigt. Förbättrade kommunikationer är en viktig drivkraft förtillväxt för befintliga företag. Möjligheten att pendla till Mälardalen är viktig för attintressera nyetableringar. Infrastruktur handlar inte bara om transportförbindelser utanäven om IT-kommunikation.18

Strategiskt lägeSöderhamn har ett utomordentligt kommunikationsstrategiska läge, med E4, ostkustbanan,flygplats och djuphamnar. Ny sträckning av E4 färdigställs 2007 och kommeratt förkorta restiden till Stockholm med cirka 30 minuter. Detta är en betydande konkurrensfördelsom kan utnyttjas ännu bättre, liksom kommunens väl utbyggda ITinfrastruktur.Resecentrum och BotniabananResecentrum vid Ostkustbanan i Söderhamn är kommunens viktigaste resenod. Härmöts lokal-, regional-, fjärrtågs- och busstrafik. Ostkustbanans ombyggnad till en delav snabbtågsnätet har inneburit en kraftig resandeutveckling de senaste åren. Såvälresevolymer som utbud har dubblerats. Kapacitetsutnyttjandet är mycket högt och tågtrafikenhar därmed blivit störningskänslig. I Banverkets framtidsplan planeras ytterligaremötesstationer vilket skulle öka kapaciteten.Utbyggnaden av Botniabanan och Ådalsbanan innebär att kommunerna längs Norrlandskustenfår ett snabbt och säkert transportsystem som kommer att vidga arbetsmarknadernaoch höja tillgängligheten till högre utbildning.Botniabanans och Ådalsbanans utbyggnad innebär ökad trafikering och därmed kommerdet att uppstå kapacitetsproblem.IT-infrastrukturIT-infrastrukturutbyggnaden är i princip slutförd utifrån det beslut som kommunfullmäktigefattade år 2000. Täckningsgraden är f n 98% (av abonnenter med fast telefoni).En ännu högre täckningsgrad skulle kunna påverka turism, sommarboende, åretruntboendeoch näringsverksamhet i positiv riktning. Dessutom underlättas tillgänglighetenav framtida kommunala e-tjänster.Söderhamn Teknikpark AB har tillsammans med Bollnäs och Ovanåkers kommunerstadsnätsbolag Helsinge Net AB bildat ett gemensamägt driftbolag med namnet IT-Hälsingland vars uppgift är att på entreprenad ansvara för drift och utveckling avstadsnät, kabel-tv, telefoni och kommuners IT-stöd.Övrig teknisk infrastrukturEn vattenförsörjningsplan för Söderhamns kommun inkluderat reservvattenförsörjninghar utarbetats.Allt fler kunder flyttar permanent till havsnära miljö. Detta medför att elnätet måsteförstärkas till dessa områden. Fjärrvärmen byggs ut där det är ekonomiskt försvarbart.FlygplatsverksamhetVerksamheten på ”Helsinge Airport” (Söderhamns flygplats) hålls igång i avvaktan påbeslut om en etablering av en europeisk flygskola inom flygplatsområdet. Ett negativtbeslut kommer med största sannolikhet att leda till en avveckling av flygplatsen.Sjöfart och hamnverksamhetUnder 2005 anlöpte totalt 307 fartyg hamnarna i Söderhamn (jmf 370 år 2002). Hamnensatsar offensivt för att möta marknadens behov av kostnadseffektiva och miljöbesparandetransportlösningar och har samarbete med lokala samt regionala åkerier ochentreprenörer för bästa tänkbara logistiklösningar.19

Gävle Hamn gör f n stora investeringar vilket på några års sikt kan få konsekvenser förSöderhamns hamnverksamhet.EU-länderna runt Östersjön satsar gemensamt på sjömotorvägar för effektivare transportleder.Det innebär att företag, organisationer och kommuner kan få bidrag för attinvestera i infrastruktur i hamnar. Det handlar om att utveckla hamnarna, förbättraomlastning och anslutningarna, men också isbrytning, utveckling av trafikinformationssystemoch förbättrat samspel mellan olika trafikslag. 6Analys och slutsatser - Infrastruktur Kommunens goda kommunikationsstrategiska läge och förbättrade pendlingsmöjlighetertill Mälardalen är en betydande konkurrensfördel vid nyetableringar somkan utnyttjas ännu bättre. Dubbelspår bör vara en prioriterad fråga för kommunen.En lobbygrupp bör tillsättas av typ den tidigare ”SSS-gruppen” 7 med uppgift attaktivt bevaka frågorna. IT-infrastrukturutbyggnaden är i princip slutförd, 98 % täckning. Kommunen behöverta ställning till fortsättningen, där en ännu högre täckningsgrad skulle kunnapåverka turism, sommarboende, åretruntboende och näringsverksamhet positivt. Elnätet i Söderhamn är till största delen nedgrävt i mark, vilket har den fördelen attströmavbrott på grund av väderleksförhållanden är begränsat. Dock finns det luftledning,främst i kustnära områden. Målsättningen är att i framtiden ha alla elkablari mark där det är ekonomiskt försvarbart.Näringsliv och arbetsmarknadNäringslivsstrukturNäringslivet i Söderhamn har genomgått stora strukturförändringar Många industriföretaghar genomgått marknadsanpassningar med minskat antal anställda. Telekomkrisenhar slagit hårt. År 1998 arbetade 26,3 procent inom tillverkning och utvinning.Andelen sjönk till 16,2 procent år 2004. Idag ligger kommunen under rikets indexinom denna näringsgren. Samtidigt har jobben inom handel, finansiell verksamhet,utbildning och forskning samt offentlig förvaltning ökat. Nyetableringar av statligaföretag inom tjänstesektorn har medfört en positiv differentiering av näringslivet. Inomvård och omsorg har jobben minskat.Bra näringslivsklimatNäringslivets egna mätningar visar att Söderhamn har ett gott näringsklimat, vilket harstor betydelse både för befintligt näringsliv samt möjligheterna att rekrytera nya verksamhetertill kommunen. Söderhamnarnas egna attityder till den egna kommunen ärockså av stor betydelse för möjligheterna att återigen kunna vända utvecklingen.6 SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, 2006.7 SSS = Snabbtåg Sundsvall-Stockholm20

Vision 2012 beskriver hur Söderhamn ska möta omvärldsutmaningarna, ta vara på sinatillgångar, börja resan mot visionen samt bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt genomt ex ”Entré-projektet”, där skola och näringsliv samarbetar, samt övriga samverkansprojekt.En omfattande utbildningsinsats med fokus på Vision 2012 inleddes hösten2005 i form av ”Drivkraftprojektet” som syftar till att entreprenörskap skall genomsyrahela utbildningsväsendet från förskola till vuxenutbildning.Ett gemensamt hälsingeprojekt är ”Den Företagsamma Förvaltningen”. Syftet medutbildningen är att inom kommunen öka förståelsen för företagarnas vardag samt förbättraoch kvalitetssäkra den kommunala servicen. Syftet är att förbättra vårt lokalanäringslivsklimat.För närvarande pågår ett arbete att utveckla samverkan mellan näringsliv och kommunen.Idag möts man i ett näringslivsråd där näringslivets representanter handplockatsutifrån sin unika kompetens och endast representerar sig själva. Nu finns tankar om ettlokalt Tillväxtråd som ska ha sin utgångspunkt i ett representantskap. Kopplingen motregional och nationell nivå blir tydligare.TillväxtprojektDet är av strategisk vikt att kommunen förfogar över egna lokaler när det gäller attarbeta med nyetableringar. Faxepark, Flygstaden och Björnänge Företagshotell är företagsparkersom utgör kommunens tillväxtprojekt. Det finns stora tillväxtmöjligheterinom tjänstesektorn. Faxeparks profilområde är IT-relaterade tjänster men även innovationssystemligger runt hörnet. Inom Faxepark utvecklas även flexibelt lärande ochFoU-verksamhet med inriktning mot regional utveckling. För Faxepark har kommunenslagit fast en fysiskt utvecklingsplan för området.SysselsättningenSedan hösten år 2002 har arbetslösheten ökat. Till stor del härrör sig denna utvecklingtill telekomindustrins problem. Problemen har även påverkat övriga sektorer, där maninlett/fortsatt strukturomvandlingen. Detta har fått till följd att efterfrågan på arbetskraftförsvagats och arbetslösheten ökat. Under de senaste åren har antalet ungdomarsom anmält sig till länets arbetsförmedlingar ökat. Ungdomsarbetslösheten 8 i länet ärden högsta i landet med 22,1 procent.I oktober 2006 var 5,6 procent av befolkningen 16-64 år i kommunen utan arbete. Arbetslöshetenbland männen var drygt två procentenheter högre än bland kvinnorna.Inberäknat personer i olika former av arbetsmarknadsåtgärder var 11,4 procent utansysselsättning. Motsvarande siffror för hela länet var 4,4 procent respektive 8,5 procent.Industrikonjunkturen i länet är god men genererar få nya arbeten. I 2006 års höstprognosbedöms antalet sysselsatta i länet fram till utgången av år 2007 vara ca 600 personerfler jämfört med slutet av år 2006. Ökningarna väntas inom byggnadsverksamhet,handel och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samtpersonliga tjänster.Även inom kommuner och landsting har arbetskraftsbehovet minskat. Inför framtidenförväntas ändå behovet av arbetskraft att öka, bl a på grund av den förestående generationsväxlingen.8 Upp till 24 år21

AvknoppningAllt fler kommuner väljer att låta sig konkurrensutsättas samtidigt som allt fler privataaktörer är intresserade att ta över kommunal verksamhet. Denna process är mycketmedveten och har sin grund i ett medborgarperspektiv. Samtidigt finns insikten om attprivata aktörer ibland kan göra det kommunerna gör både bättre och effektivare ochdet kan skapa tillväxtincitament.Analys och slutsatser – Näringsliv och arbetsmarknad Närheten till Stockholm och Mälardalen är en positiv lokaliseringsfaktor för nyaföretag. Goda kommunikationer och snabba förbindelser är en förutsättning för att arbetsmarknadsregionenkan utökas. En fortsatt satsning på konceptet ”det goda värdskapet” bör kunna genomföras. Situationen på arbetsmarknaden visar vikten av att det sker långsiktiga satsningarpå entreprenörer och innovationsfrågor. Viktigt att kommunen arbetar fram enlångsiktigt hållbar strategi och organisation som kraftfullt stödjer det lokala/regionalanäringslivet. Vision 2012 är ett aktuellt och kraftfullt program för kommunens tillväxtarbete.För att få fullt genomslag krävs resurser och engagemang och att visionen och dessstrategier genomsyrar all kommunal verksamhet. Etablering av en europeisk flygskola inom Flygstaden skulle väsentligt komma attförbättra kommunens arbetsmarknadsläge.UtbildningUtbildningsnivåBefolkningens utbildningsnivå har stigit kontinuerligt. Gymnasieutbildning är idag detnormala. Även eftergymnasial utbildning har successivt kommit allt fler tillgodo.Historiskt har utbildningsnivån i kommunen och länet varit låg. Detta har sambandmed tidigare näringsstruktur när det fanns gott om arbete inom industriell verksamhet.Under senare år har utbildningsnivån höjts i kommunen och länet, men ligger fortfarandeunder rikets nivå. Högutbildade (personer med minst tre års eftergymnasial utbildning)utgör cirka 10 procent i Söderhamn medan motsvarande värde för riket är 18procent.Idag går nästan samtliga ungdomar vidare till den treåriga gymnasieskolan - alla avslutardock inte utbildningen. Tendensen de senaste åren är ett ökat antal elever medsocial problematik på det individuella programmet. Från den första juli 2006 harkommunerna dessutom fått ett utvidgat uppdrag genom att individuella programmetskall omfatta utbildning motsvarande studier på heltid.Övergång till högskolaAlltfler i en årskull läser vidare på högskolan. Det nationella målet är att 50 procentska gå vidare inom tre år efter avslutade gymnasiestudier. Söderhamn har f n en övergångsfrekvenspå 46,5 procent. Männen har en betydligt lägre övergång än kvinnorna.22

Övergång till högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har i Söderhamnökat med cirka tio procent de senaste åren.Det är viktigt att forma utbudet så att män och kvinnor lockas till studier inom underrepresenteradeområdenÖkade kompetenskravKompetenskraven i samhället ökar ständigt. Det är inte längre möjligt att få arbete direktfrån skolan, ytterligare utbildning behövs. Väl inne i arbetslivet behöver man ökapå sin kunskap kontinuerligt.För att klara den framtida rekryteringen av vårdpersonal är det viktigt att kommunenfortsätter att göra omvårdnadsprogrammet attraktivt och att möjligheten till vuxenutbildninginom vårdområdet prioriteras. Kommunen ser behov av fortsatta satsningar påvidareutbildning av vårdpersonalen, med prioritering inom hemtjänsten.Den nya regeringens förslag om att ta bort de riktade anslagen till vuxenutbildningkommer att innebära neddragningar.Några förutsättningarAntalet barn i förskolan kommer att minska marginellt fram till 2012. I grundskolanminskar antalet barn med ca 25 procent. I gymnasieskolan kommer antalet elever attöka fram till 2007/08 och därefter gå tillbaka till dagens antal några år senare.Den nya regeringen skrotar gymnasiereformen GY-07. I stället blir det ett gymnasiummed tre examinationsformer: en teoretisk, en yrkesinriktad och en lärlingsexamen. Deyrkesinriktade programmen är inte högskoleförberedande. De som väljer lärlingsexamenfår lära sig ett yrke på en arbetsplats i stället för i skolan. Syftet är att minska avhoppenfrån gymnasiet och öka antalet godkända elever. Regeringen tillsätter en utredningom en ny gymnasieskola hösten 2006.Skolan har blivit sämre på att utveckla eleverna så att de klarar dagens krav i samhället.9 En del av den ökade psykiska ohälsan beror på att unga i skolan inte får lära sighantera stressen i ett mera individualiserat informationssamhälle. Pressen ökar medfärre jobbmöjligheter, ökade krav på vidareutbildning och en osäker framtid.Utveckla nya verktygKommunen har en väl utbyggd förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.Den senare omfattar även högskoleutbildning på distans. Bildningsförbundenutgör i detta sammanhang också en positiv kraft.Verksamheten måste utveckla verktyg att hantera en föränderlig värld, som t ex”Lärande i arbete” och andra alternativa studievägar. Det flexibla lärandet (individuelltakt, individuella metoder, distansstudier m m) ökar. Utbudet av utbildningsmöjlighetermed större variation ökar. Kvalitetstänkandet ökar liksom kraven på utvärdering.En medveten satsning på den egna gymnasieskolans konkurrenskraft ska genomförasde närmaste åren. Samtidigt är det viktigt att finna samverkansformer i regionen förden gymnasiala utbildningen. Varje enskild kommun i landskapet är för liten för atterbjuda ett fullvärdigt utbud program. Ett exempel på samverkan är att förutsättningarnaför att utveckla ett teknikcollege i Hälsingland ska utredas.9 Statens folkhälsoinstitut 200623

Distansteknik har nyttjats i begränsad omfattning inom ungdomsutbildningen. Fråganär aktuell inom samarbetet mellan Hälsingekommunerna. En arbetsgrupp kommer under2007 att presentera förslag till utökat utbud av kurser inom det s k Hälsingeflex.Analys och slutsatser - Utbildning Lärande är en av de viktigaste frågorna för individers växande och tillväxten. Genomatt vision 2012 pekar ut lärandet som en viktig hörnstolpe för tillväxten sålägger detta grunden för attitydförändringar och en positiv syn på utbildnings- ochlärandefrågorna. Det sjunkande barnantalet i kommunens skolor ställer krav på en anpassning avlokalbeståndet. Innovations- och entreprenörsutbildningar är viktiga för att skapa nya företag så attkommunen och regionen får en tillväxt. Utvecklande av ett teknikcollege i Hälsinglandkan här bli en tillväxtbidragande faktor. Det är viktigt att skolan öppnas mot omvärlden och att utbildningen blir mer behovsstyrd. För att nå upp till nationell nivå och möta nationell och internationell konkurrensmåste andelen högutbildade öka i Söderhamn. Övergång till högskola inom tre årefter avslutad gymnasieutbildning har i Söderhamn ökat med cirka tio procent desenaste åren. Denna positiva trend ska upprätthållas och förstärkas. Ökad samverkan mellan skola, arbetsliv och berörda myndigheter för att lösakommunens uppföljningsansvar för alla ungdomar på ett bra sätt.FolkhälsaKommunens ansvar för folkhälsanDen bristande folkhälsan får allt större effekter på den kommunala verksamheten.Kommunerna har avgörande inflytande över många faktorer gällande medborgarnaslivsvillkor.Medborgarnas levnadsvanorna är också viktiga för folkhälsan. Det har att göra medlivsstilen – vad kommuninvånarna äter, hur många som röker, hur mycket de motionerar,hur mycket alkohol de dricker. Det har också att göra med de faror och hot somkommuninvånarna utsätter sig för i vardagen.Högt ohälsotal leder till ökade kostnader för samhället, t ex för socialtjänsten.OhälsotalKommunen har ett besvärligt läge när det gäller ohälsotalet 10 som idag ligger klartöver rikets nivå. Av grafen nedan framgår att Söderhamn har det klart högsta10 Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenningsamt dagar med förtidspension/sjukbidrag divideras med befolkningen 16-64 år.24

ohälsotalet bland Hälsinglands kommuner. Ett trendbrott skedde dock 2001, vilketframgår av figuren på nästa sida.2006 Kvinnor Män TotaltRiket 48,5 32,1 40,2Gävleborg 62,8 38,5 48,4Ovanåker 57,8 34,2 44,3Bollnäs 64,8 42,0 52,4Söderhamn 80,5 48,6 62,7Nordanstig 75,0 46,3 57,0Ljusdal 65,9 44,0 52,8Hudiksvall 69,3 43,6 53,4Ohälsotal Hälsingland (Källa: Försäkringskassan)Ohälsotal Söderhamn 1998-20068070605040302010074,268,462,755,31998 2001 2003 2006Kultur, miljö och naturSöderhamn har ett rikt kultur- och föreningsliv. Närheten till naturen och en levandeskärgård är tillgångar som främjar en god hälsa. Kommunen erbjuder en stor mångfaldvad gäller val av boendemiljöer: havsnära, skogsnära, landsbygd och stad.Barn och ungdomUngdomarna har ej hunnit få förankring på arbetsmarknaden vilket kan leda till utanförskapoch avsaknad av ekonomisk grundtrygghet. Det är angeläget att ungdomarnaupplever att de är behövda och önskvärda i samhället. Psykisk ohälsa hos ungdomarleder till ökade kostnader för försörjningsstöd då de ej är berättigade till sjukpenning.Äldres hälsaDet är av stor vikt att äldre människor kan leva ett aktivt liv så länge de har resurser tilldetta. Upplevelse av ensamhet har en negativ inverkan på äldres livskvalitet. Delta-25

gande i föreningsliv och andra sammanslutningar motverkar passivisering. Det är angelägetatt även de äldre upplever att de är behövda och önskvärda i samhället.ArbetslöshetDen höga arbetslösheten utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan. Unga arbetslösa mänökar sin alkoholkonsumtion, medan unga kvinnor röker mer. Arbetslösa söker oftaresjukvård och konsumerar mer läkemedel, i synnerhet äldre. Det psykiska välbefinnandetförsämras. Dödligheten är två till tre gånger högre bland arbetslösa än bland ickearbetslösa, även om man tar hänsyn till faktorer som civilstånd, socialgrupp och tidigaresjukdomar.DrogmissbrukDrogmissbruket är ett allvarligt hot mot välfärden och folkhälsan. EU:s öppna gränseroch överlag en allt mer liberal hållning till droger har påverkat det svenska samhället.Blandmissbruket ökar. Spelberoendet blir allt vanligare och en stor ökning rapporterassärskilt bland ungdomar.FörebyggandeMot bakgrund av bl a alarmerande data från Samhällsmedicin behöver arbetet medkost och hälsa utvecklas, ta nya former och kräva mer tid i skolan. Kommunen hargenom lättillgängliga sport- och fritidsanläggningar och populära verksamheter enviktig roll i utvecklingen av samarbetet mellan skola och föreningsliv. Det mångkulturellasamhället öppnar nya möjligheter och ställer nya krav på utbudet.Analys och slutsatser - Folkhälsa Den höga arbetslösheten utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan. Arbetslöshetenmåste därför bekämpas, dels lokalt via egna insatser, dels via insatser på riksnivå. Samverkan med andra myndigheter, arbetsgivare, fackliga organisationer, hälsoochsjukvården, föreningslivet och entreprenörer är nödvändigt för att komma tillrätta med de ohälsotalen.Trygghet och säkerhetKommunens ansvarFör att säkerställa tryggheten för medborgarna krävs ett samlat, systematiskt och tvärsektorielltarbete inom en rad områden. Här behöver kommunen agera motor.Den nya lagen om skydd mot olyckor ställer andra krav på räddningstjänstens utåtriktadeverksamhet men även på den interna kvalitén. Det nya svenska krishanteringssystemetinnebär ett tydligare ansvar för kommunen att samordna den planering somkrävs för den lokala riskbilden. Krishanteringsfrågorna och arbetet med säkerhet ochinternt skydd hanteras inom räddningstjänstsamverkan södra Hälsingland.Säkerheten för enskilda anställda har kommit alltmer i fokus och allmänhetens tillträdetill olika arbetsplatser har reglerats.26

Brott och främlingsfientlighetBrottsligheten har under 2005 minskat något i kommunen. Den trygghetsmätning somgenomfördes november 2005 visar att oron för brott är betydligt högre än risken för attverkligen utsättas för brott. Sedan den förra undersökningen, som genomfördes år2000, har inte risken att utsättas för brott ökat i Söderhamn. Även om anmälningsstatistikenför brott för närvarande minskar behöver det inte betyda att brottsligheten minskar.Varför anmälningsfrekvensen minskar måste analyseras, men en orsak kan handlaom tillgängligheten och resurserna hos polisen.Idag finns åtta byavaktslag i kommunen där 1 300 personer är engagerade. Detta engagemanggrundar sig i att samhällets resurser, polisen, inte kan tillgodose befolkningensförväntningar på skydd för brottslighet.Minskad arbetslöshet är en viktig förutsättning för att skapa trygghet och säkerhet. Ikölvattnet på arbetslöshet och utanförskap ökar brott och ohälsa. Alkohol- och drogbrukleder också till ökad kriminalitet som i sin tur medför att otryggheten ökar.Trygghetsbehov hos de äldreBehov av trygghet och säkerhet ökar med stigande ålder. Det måste finnas en tillit tilläldreomsorg och sjukvård. Kommunen arbetar strategiskt för att öka trygghet och säkerhetför äldre och funktionshindrade. Nya resurser har tillförts hemtjänsten, trygghetslarmbeviljas i regel med förenklad handläggning, patrull- och hjälpmedelsverksamhetbedrivs i nära samarbete med primärvården och fortsatta satsningar sker inomväntjänst och anhörigvård.Det känns otryggt att bo kvar i eget boende om våld och inbrott ökar, trottoarer interensas från snö eller sandas, vägbelysningen släcks eller sjukvården upplevs svårtillgänglig.Den digitala hotbildenHälften av de svenska hemanvändarna är nästan oskyddade mot attacker från hackersoch kodare med inriktning mot finansiell information. Också hos en del företag ochmyndigheter brister IT-säkerhetsskyddet. Man måste dock komma ihåg att mot okunskap,nonchalans och ointresse skyddar inga säkerhetsprogram i världen.Analys och slutsatser – Trygghet och säkerhet Kommunen måste arbeta aktivt tillsammans med andra aktörer i samhället, för ettsamhälle med ökad säkerhet och större trygghetskänsla för medborgarna.27