Accent 2/13

Sveriges största tidning om droger och nykterhet • En tidning från iogt-nto / nr 2 · 2013 / pris 40 krSåfixar nisajten!OMTANKEPÅ VÄGENSociala nätverk avgörande efter behandlingFylleskandaleri politikenAlkoholkulturen känslig frågaKamp mot knarketSonja från The Wire jobbar vidare

Träffa vänner, nya som gamla + roliga aktiviter för stora som små + folkbildning + dela erfarenheter =Socialt Forum 2013Välkommen till en av årets höjdpunkter för dig och din familjDatum: 26–28 aprilPlats: Herfallets kurs- och konferensanläggning, ArbogaPris: 1000 kr vuxna, 500 kr för ungdomar och 100 kr för barn.Max 2500 kr/familj.Frågor: Tobias Tengström, 08-672 60 05Läsmer ochanmäl dig påwww.iogt.se

Innehåll. Nummer 2/2013TV3 fortsätter medalkoholreklam | 6I Norge har TV3 valt att inte sändaalkoholreklam – av respekt för dennationella lagstiftningen. Men i Sverigefortsätter man.14Spriten & politiken. Så gott som varje år skriver mediaom framstående politiker som berusar sig och gör bortsig. Många menar att alkoholkulturen i politiken spär påproblematiken.Kritik mot nyfolkhälsopolitik | 8Enligt IOGT-NTO flyttar regeringen fokusfrån effektiva åtgärder till förmån fören politik där information till enskildaindivider blir kärnan.Kommunens insatserspelar roll | 12Krogar som har bra samarbete medkommunen och polisen har oftare enalkoholpolicy. Det visar en kartläggningsom Länsstyrelsen i Södermanlands längjort.22The Wire. Efter fem säsonger vartv-serien the Wire slut. Men SonjaSohn, som spelar polisen Kima, villefortsätta kampen mot drogerna fastpå riktigt.28Tips. Föreningens webbplats kanvara både ett fantastiskt skyltfönsteroch en plattform för kommunikation.Vi har tipsen för hur ni får den attfunka så bra som möjligt.På gränsen till tjänstefel | 4LEDARE I tv-serien The Wire är knarketden röda tråden. Se den om du inte redanhar gjort det.Många är nyfikna på oss | 46”Våra värvare vittnar om att alltflerverkar känna till oss och vara nyfikna påoss. Och alltfler vill gå med!”+ Kultur | 42+ Månadens medlem | 44+ Korsord | 5032Vårdkedjan. tanken om att erbjudaen väg tillbaka till samhället efteravslutad behandling har funnits inomIOGT-NTO i snart 30 år. men hurfunkar det i praktiken?40Sverigeresan. Snöyra och kyligavindar är inget som hindrar det drygatjog sticksugna Kristdalabor somtrotsar vädrets makter och tar sig tillIOGT-NTO lokalen mitt i byn.omslagsbildJens Magnussonnr 2/2013 accent 3

Chefredaktören.Pierre AnderssonBästa serien någonsinPå gränsentill tjänstefelDet finns mycket läsvärt i det härnumret av Accent. Vi synar alkoholkultureninom politiken ochtittar närmare på hur tankenom den så kallade vårdkedjan lever inomIOGT-NTO idag. Där finns nog en ellerannan svag länk är jag rädd.Personligen är jag mest glad i reportagetom arbetet som Sonja Sohn gör iBaltimore. The Wire är nämligen en avde absolut bästa tv-serier jag har sett –kanske DEN bästa rent av. Det tog någraavsnitt innan jag fastnade, men sen varjag fast med besked och slukade de femsäsongerna så snabbt jag kunde.Knarket är den röda tråden i The Wire,tillsammans med den korruption, kriminalitetoch sociala utslagning som följeri dess spår. Se den om du inte redan hargjort det – allt annat är på gränsen tilltjänstefel för den som är socialpolitisktintresserad.■ ■ ■Sedan missbruksutredningen komför ett par år sedan har den diskuteratsofta och mycket. Nu har regeringen presenteratsina förslag på området – och dehar mötts med en stor gäspning.Kanske för att det nu inte blev såmycket av Gerhard Larssons förslag ochvisioner, men ändå – var är debatten?Även IOGT-NTO förefaller ointresserade,vilket är anmärkningsvärt med tankepå frågans vikt.Foto: mathias lövströmOpinion.Våldsromantik inte värdigt IOGT-NTO■ Hej! Har rensat i tidnings/tidskriftshögarna,nu en bit in på det nya året… Accenthar enligt min mening ofta ganska intressanta,läsvärda inslag. Dessutom prisadför några år sedan!MEN: Ett lågvattenmärke i nr 5/12 ärinslaget om ”Låtsaskrig…” (s. 38 f). Attpå detta totalt okritiska sätt prisa direktvåldsromantik är absolut inte värdigt enfolkrörelse som IOGT-NTO !!! Vår samhällskulturöversköljs ändå med våldsinslagoch ren våldsdyrkan i filmer, TV- &dataspel etc. Behöver jag säga mer?Lennart Bergfeldt, GrytSvar:Tack för beröm och kritik! Nog finns dettydliga paralleller mellan paintball-spelVar finns relevansen ?■ Jag tycker atti Sverige förs enmärklig alkoholpolitik.Vet manöverhuvudtagetvad proportionerär för något?Hemleverans.Man har tilllåtelseatt hämta hem i det närmaste hurmycket vin, sprit och öl som helst. Bilar ochbussar går i skytteltrafik från färjorna frånkontinenten.Men att en gårdsbutik ska få sälja en flaskavin till maten som man köper där är heltorimligt. Dessutom kör Systembolaget hemalkoholen till dörren, har man verkligen kollpå vilka som köper där? Nej sinnena för proportionerhar sannerligen försvunnit...kanskei dimman.Ulf Svensson IOGT-medlem, SölvesborgAccent ges ut av IOGT-NTO,UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) ochJunis Accent (IOGT-NTO:s ges ut av IOGT-NTO. Juniorförbund).Pressläggning detta nummer: 28 19 februari majNästa nummer kommer 27 ut: augusti 5 aprilPierre AnderssonChefredaktör och ansvarig utgivare08-672 60 51, pierre.andersson@iogt.seMaria Zaitzewsky RundgrenFeatureredaktör, reporter08-672 60 56, maria.zaitzewsky@iogt.seSkriv till oss på accent@iogt.seeller Box 12825 , 112 97 Stockholmoch krig, men särskilt våldsamt är detknappast att skjuta färgkluttar på varandra.Inte heller finns det något som tyderpå att våld i tv- och dataspel skulle göraden som spelar mer våldsam. Dessutomvar ju reportaget en direkt skildring avverksamheten – inte ett sätt att ”prisa”verksamheten.Pierre Andersson, chefredaktörFlytta korsordet!■ Jag är medlem och flitig läsare av Accent.Ni har ett bra och tydligt kalendarium som niförmodligen vill att vi medlemmar ska kunnaläsa. Men, ni har placerat korsordet på motsattsida. För mig och troligen många andraär det viktigt att kunna lösa och sända in.Flytta därför någon av sidorna till ny plats.Jag tycker att tidningen är bra, lättläst ochmed mycket info. om allas vår fiende, alkoholen.Hoppas ni “bättrar” er enligt min önskan.Rolf Sjöbom, IOGT-NTO Guldsmeden,Örebro distriktRedaktionen. Det är vi som gör Accent.Foto: Bosse JohanssonSvar:Tack för ditt brev Rolf. Det är ingen dum idé duhar. Vi har inte hunnit att planera om till denhär numret, men ska försöka hitta en bättrelösning i framtiden.Pierre Andersson, chefredaktörJoanna Eva Ekeroth WågströmNyhetsreporter08-672 60 50, joanna.wagstrom@iogt.seeva.ekeroth@iogt.seTobias Mathias Berving Lövström & Fredrik OlssonArt ETC director Kommunikation08-672 Layout 60 53, mathias.lovstrom@iogt.seBildbehandling Ola Falk Korrekturläsning Gunborg Mellegård Medverkande detta nummer Rikard Jakbo, Andreas Utterström,Morgan Bildbehandling Norman, Jens Ola Falk Magnusson, Medverkande Maria Granholm. detta nummer Adress Anders Accent, Perstrand, Box 12825, KG Mattsson, 112 97 Stockholm Ove Andersson, Telefon Kristina 08-672 Wallin, 60 50 Fax Marc 08-672 Femenia, 60 Malin 01Grön, E-post Sven accent@iogt.se Rosell, Kent Webbplats Klich, Moa Karlberg, www.accentmagasin.se Rurik Zaitzewsky, IOGT-NTO:s Erik Ardelius, förbundskansli Paul Raymond Tel: Adress 08-672 Accent, 60 00, Box Besöksadress: 12825, 112 97 Gammel Stockholm gårdsvägen08-67238, 60 Stora 50 Fax Essingen, 08-672 Stockholm, 60 01 E-post www.iogt.se accent@iogt.se Prenumeration Webbplats (225 www.accentmagasin.se kr/år) och adressändring IOGT-NTO:s 08-672 förbundskansli 60 38, prenumeration@iogt.se,tel: 08-672 60 00,Telefonfax: Besöksadress: 08-672 60 01 Gammelgårdsvägen Annons bokning 38, Display Stora Umeå, Essingen, Gunilla Stockholm, Johansson, www.iogt.se 090-71 15 Prenumeration 04, gunilla.johansson@display-umea.se (225 kr/år) och adressändring Tryck V-TAB, 08-672 Vimmerby. 60 38,prenumeration@iogt.se, Obeställt material Tidningen fax: 08-672 svarar 60 inte 01 för Annonsbokning insända, obeställda Pierre texter Andersson, och bilder 08-672 samt 60 förbehåller 51, pierre.andersson@iogt.se sig rätten att redigera Tryck insänt VTT material. Grafiska, VimmerbyLagring Obeställt Allt material material i tidningen Tidningen Accent svarar lagras inte och för kan insända, publiceras obeställda elektroniskt. texter och Icke bilder anställda samt måste förbehåller meddela sig rätten eventuellt att redigera förbehåll insänt mot sådan material.lagring Lagring och Allt publicering. material i tidningen I princip publiceras Accent lagras inget och material kan publiceras med sådant elektroniskt. förbehåll. Icke anställda måste meddelaTaltidning eventuellt förbehåll Accent finns mot även sådan som lagring gratis och taltidning.TS-kontrollerad publicering. I princip publiceras upplaga inget 2011 material 30 000 med ex sådant förbehåll.TS-kontrollerad ISSN 0345-0406. upplaga Medlem i 2009 Sveriges 39 600 Tidskrifter. ISSN 0345-0406. Medlem i Sveriges Tidskrifter4 accent nr 2/2013

Har du en bra idé?Det finns möjlighet att söka projektstöd under 2013 för goda utvecklingsidéer inom områdenamedlemsvärvning, medlemsengagemang, alkoholpolitik och vår stora kampanj.Föreningar, nätverk och grupper av medlemmar är välkomna att söka senast 30/9.Mer information och ansökningsblankett hittar du under medlemssidorna på www.iogt.se.Tid i tystnad, utan attsamtala med andra.IOGT-NTO medlemmarkika in på vår hemsidaför medlemserbjudande!www.peacequiet.seVarför inte ge borten prenumerationpå Accent till någondu gillar?Tidningen kostar bara 295 kronor för tionummer. Mejla accent@iogt.se eller ringMedlemsservice på 08-672 60 38 såhjälper vi dig.I stillheten kan du höra ditt hjärta tala

Aktuellt. Alkoholreklam i tv trots förbudSprutbytei Stockholmstartar i aprilSPRUTBYTE I april startar S:tGörans sjukhus Stockholms förstasprututbyte.Sedan mitten av 80-talet harinjektionsmissbrukare kunnatlämna begagnade sprutor och fånya i utbyte i Malmö/Lund, mentveksamheten har varit stor iövriga Sverige.Syftet med sprutbyte är attminska spridningen av smittsammasjukdomar som hepatitoch HIV/AIDS. År 2006 ändradeslagen så att landstingen nu självabestämmer om de vill ha sprutbytesverksamhet.Kalmar läninförde sprutbytesverksamhetförra året.Samtidigt med bytet kan missbrukarnafå medicinsk hjälp ochstöd för att ta sig ur beroendet.Eva EkerothTV3 skippar alkoholreklameni Norge– fortsätter i Sverigefoto: hirotomo/Edwin landBrittiskt förslag:Folie iställetför sprutorSPRUTBYTE Brittiska regeringensnarkotikapolitiska rådgivare villatt det ska bli tillåtet att dela utaluminiumfolie till injektionsmissbrukareför att få dem att rökadrogen istället. Det rapporterarDrug & Alcohol Findings.Några beroendemottagningardelar redan ut folie, trots att detinte är tillåtet att tillhandahållautrustning för att preparera droger.Sterila verktyg för injicering ärundantagna.Eva EkerothI Norge har bland annat TV3 valt att avstå frånatt sända alkoholreklam, trots att ett nytt EUdirektivger dem möjlighet. I ett öppet brev frågarIOGT-NTO varför TV3:s ägare MTG sänderalkoholreklam till Sverige, trots att det ärförbjudet även här.ALKOHOLREKLAM Glenn Ø Støldal,press- och informationsansvarigpå TV3/Viasat, säger till dennorska tidningen Dagen att de haruppfattat, från både den norskaregeringen och Stortinget, attförbudet mot alkoholreklam fortsattgäller, även i sändningar frånutlandet.– Vi rättar oss efter gällandelagar och regler, säger han.IOGT-NTO har tidigare polisanmältflera TV-bolag till Granskningsnämndenför radio och TV,för att få bort alkoholreklamenfrån program riktade till svenskTV-publik.Även enligt svensk lag är alkoholreklami TV förbjudet, menproduktionsbolag som är registreradei Storbritannien hävdaratt brittisk lag gäller. IOGT-NTO:smening är dock att svensk lagborde gälla för TV-program riktadetill svensk publik, enligt denså kallade effektlandsprincipen.Ärendet prövas för närvarande avGranskningsnämndens brittiskamotsvarighet, Ofcom.Med anledning av beskedet frånNorge har IOGT-NTO idag skickatett öppet brev till MTG, Viasatsägare, för att få klarhet i varförde väljer att tolka identiska lagarolika.− Det beror på att lagarna inteär identiska, säger Per Lorentz,pressansvarig på MTG i Sverige,till Accent.Han förklarar att den norskalagen uttryckligen säger att Norgebehåller undantaget från AVMSdirektivetvad gäller alkoholreklam.Eva Ekeroth6 accent nr 2/2013

tipsa oss! 08-672 60 50 eller accent@iogt.seFölj oss! F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmagVinklubbens ägare jagas:40 miljoner saknasMark Majzner är skyldigsvenska staten nära 40miljoner kronor, betydligtmer än vad som tidigareframkommit. Han jagasnu av Skatteverket ochKronofogden.VINKLUBBAR Australiensarenutnyttjade i flera år den luckasom uppstått sedan privatimportav alkohol och hemkörning medoberoende transportör blev tilllåtenefter ett EU-beslut.Hans vinklubbar, under företagetAntipodes Premium Wines AB,hjälpte tiotusentals svenskar attbeställa vin från andra EU-länder.Företaget tog på sig att skötainbetalningen av alkoholskatt.Men redan 2009 började obetaldaskatter dyka upp hos kronofogden,visar en granskning somDagens Nyheter gjort.Nyligen framkom att bolagetbegärts i konkurs efter obetaldaskatter och arbetsgivaravgifter påöver 900 000. Men nu visar detsig att även moderbolaget, somär Malta-registrerat, har skulderför obetalda alkoholskatter,moms och arbetsgivaravgifter på38 263 449 kronor.– Med tanke på att det är en såstor skuld får vi titta på bolagetigen och göra en ny utredning. Viöverväger en handräckningsansökantill Malta för att se om detdär finns några tillgångar, sägerMargareta Lööf på Kronofogdensutlandsenhet till DN.Sara Heine, verksamhetschefpå IOGT-NTO, om de försvunnaVinreklam på Facebook kritiseras av KOKonsumentombudsmannenkritiserar vinimportörenHermansson & Co iStockholm för att ha brutitmot kraven på måttfullhet imarknadsföring av alkohol.ALKOHOLREKLAM Enligt tidningenResumé har annonsernapå Facebook presenterat vinertillsammans med sushi, skaldjur,skärgårdsbryggor, picknickkorgar,hamburgare och kantareller.Eftersom det inte är ingredienseri vinet bryter annonserna motalkohollagen.Ett inlägg har rubriken ”Sjungom studentens lyckliga da’r”.Det handlar om studentfirandetFoto: Julia Hallengrenoch vilka viner som hör till.Inlägget vänder sig uppenbarttill personer under 25år och strider därför motkravet på särskild måttfullhet.I annonserna förekommerockså annan textsom varken är saklig ellerbalanserad, till exempel”Lata sommardagar spenderasgärna på en bryggamed ett glas rosa bubblor,håller du inte med?”.Konsumentombudsmannenkräver nu beskedfrån företaget om vilkaåtgärder de tänker vidta.Eva Ekerothskattemiljonerna:– Vi misstänkte att flera vinklubbarinte redovisade allt föratt få det gå runt och vände ossdärför först till ekobrottsmyndigheten.Men man avskrevmisstankar om ekonomiska brottoch överlämnade anmälan vidaretill Cityåklagaren, säger hon tillDrugnews.Och där utreds fortfarandeanmälan.Alkoholskatten riskerar nu kundernaatt få betala en gång till.Drugnews / Sven LiljessonSystembolaget varnarvinguiden.comSYSTEMBOLAGET Systembolagetvarnar i ett brev Vinguiden attvidta rättsliga åtgärder om företagetinte slutar göra intrång på systembolaget.seochagera mellanhand åtprivatkunder.Idag kan privatpersonerbeställa via användarkontohos Systembolaget och sedan isystembutiken betala och hämtaut beställningen.Men företaget Vinguiden skaparutan tillstånd användarkonton hosSystembolaget och gör beställningarför kunder via sin egenhemsida, enligt Systembolaget.Trots två tidigare varningsbrevoch upprepade påminnelser såhar företaget, efter mindre justeringar,fortsatt att göra intrång,enligt Systembolaget.Drugnews / Sven LiljessonStarka kryddoroch alkoholproblemALKOHOL Forskare harupptäckt att personersom gillar starkt kryddadmat oftare har alkoholproblem.− Hos dem som föredrar starkakryddor aktiveras belöningssystemetlätt av både det och alkohol,förklarade Sung-Gon Kim, professori psykiatri vid Busan NationalUniversity i Syd Korea, vid detårliga mötet med Australian NeuroscienceSociety.Han fann också att läkemedelmot alkoholberoende fungeradebättre på dem som gillade kryddstarkmat.Eva Ekeroth50%... av alla dödsolyckor i trafikenorsakas av alkohol, narkotikaeller läkemedel.Foto: barronnr 2/2013 accent 7

Aktuellt. Den svenska folkhälsopolitiken försämrasfoto: NSFKritik mot nyfolkhälsopolitikhallå där!JosefineLarsson... ordförande i NSF 2011-2012, som valts till ny ordförandei Scouterna, riksorganisationensom samlar allascouter.I november 2012 valdes du tillordförande i Scouterna. Vadhar du med dig från din tid iNSF?− Eftersom jag är mer ellermindre uppvuxen i NSF såhar jag folkrörelsetanken ochdemokratiskolan i bagaget,vilket jag har nytta av i min nyaroll. NSF är en tillåtande organisationsom låter människorta plats och lära sig. Det vill jagföra in även i Scouterna.Vilka frågor brinner du för?− En mycket viktig frågaär jämställdhet, framför allt iledarskapsroller. På riksplanerbehöver vi låta fler kvinnorkomma fram.Driver du frågan om nykterhet?− Absolut. Det är viktigt attlyfta frågan om alkohol och jagär fortfarande medlem i såvälIOGT-NTO som NSF. Drickandeär generellt inget stort probleminom scoutrörelsen och vi har18-årsgräns på alkohol, vilketrespekteras. Allt fler anser attalkohol inte hör hemma hosscouterna. Så småningom trorjag att det är möjligt att vi fårnolltolerans mot alkohol i vårverksamhet.Maria Zaitzewsky RundgrenEnligt IOGT-NTO flyttar regeringen fokusfrån effektiva åtgärder till förmån för enpolitik där information till enskilda individerblir kärnan.IOGT-NTO:s ordförandeAnna Carlstedt oroasöver folkhälsopolitikensnya inriktning.Tobaksprevention ska minska cannabisbrukCANNABIS Effekt mot tobak kallasen ny metod som ska användasför att begränsa användningen avcannabis bland ungdomar i Sverigestre största städer.Nikolaus Koutakis, forskare vidÖrebro universitet, är projektledare.Han har tidigare utvecklatmetoden Effekt (ÖPP), som går utpå att minska alkoholbruket blandunga.I våras sjösatte regeringen ensatsning mot cannabis i Stockholm,Göteborg och Malmö kalladTrestad2.NikolausKoutakistillfrågadesomhan kundeutvecklaEffekt till attbli en metodmot cannabis.Det var inte självklart hur detskulle gå till, men han insåg att ettsätt skulle kunna vara att arbetamot tobak.foto: MARCO CABRE foto: pierre anderssonI RÖRELSE Ett led i den nya folkhälsopolitikenär utredningen ”Enmer samlad myndighetsstrukturinom folkhälsoområdet” där IOGT-NTO lämnat ett remissvar somuttrycker oro över utvecklingen.− Sveriges folkhälsopolitikhar varit en av de bästa internationelltsett. Den har inspireratWHO:s globala strategi för attminska alkoholskadorna i världen.Att Sverige nu allt mer gårifrån en framgångsrik modell ochnärmar sig en politik som vi vetär mer effektlös är obegripligt,säger Anna Carlstedt, förbundsordförandeför IOGT-NTO.IOGT-NTO ifrågasätter hur ensammanslagning av Statens folkhälsoinstitutoch Smittskyddsinstitutetskulle stärka arbetet medatt förebygga icke smittsammasjukdomar.Däremot efterlyser IOGT-NTOen samordning av tillsynen påalkoholområdet som idag ärspridd på flera olika myndigheter.Per Leimar, politisk sakkunnigpå IOGT-NTO, varnar för att regeringenöppnar för att släppa in industrini folkhälsopolitiken genom attupprätta ett forum där näringslivetoch civilsamhället ska ingå.Tobaks- eller alkoholindustrinnämns inte, men enligt Per Leimaröppnar skrivningarna för möjligheten.Eva EkerothLäs mer:Regeringens skrivelse2011/12:166 – ”En folkhälsopolitikmed människan i centrum”:www.riksdagen.seIOGT-NTO:s remissvar:www.iogt.sePer Leimars farhågor: Nordic Studieson Alcohol and Drugs. Volym29 Issue 6, sid 605-606.− En undersökning visar att64 procent av ungdomarna somröker i gymnasiets första år ocksåhar testat cannabis jämfört med4 procent av dem som inte röker,säger han till Accent.Han påpekar att det inte finnsnågra bevis för att tobak skullevara en inkörsport till cannabis.− Det kan lika gärna vara så attorsakerna bakom är desamma,men sambandet finns ändå där,säger han.Eva Ekeroth8 accent nr 2/2013

tipsa oss! 08-672 60 50 eller accent@iogt.seFölj oss! F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmagfoto: istockFå nyktra mötesplatser göratt unga dricker merTvå av tre unga dricker föratt alla andra gör det ochför att det inte finns någotannat att göra – inte för attde gillar att bli berusade.Det visar en YouGovundersökningsom UNFhar gjort.I RÖRELSE Två av tre unga iåldrarna 13 till 25 år tycker inteom att dricka alkohol. Endasten av tre gillar att vara berusad.Arton procent dricker för att flybildenverkligheten. Det visar en YouGovundersökning,på 500 ungdomar,som UNF låtit göra.– Vår undersökning visar att deallra flesta dricker för att det harblivit ett sätt att umgås och föratt det finns för få nyktra mötesplatser.De som inte vill eller intefår dricka har ett uruselt utbud avplatser att vara på, säger LindaEngström, ordförande på UNF.Utelivet är anpassat för demsom dricker alkohol. Bland demsom är 16 år eller äldre dricks detmest – sannolikt för att fritidsgårdaroch liknande miljöer lockaryngre. För de äldre tonåringarnafinns ingenting. De är för unga förkrogen, men för gamla för fritidsgården.UNF föreslår fler nyktramötesplatser, bättre kontroller,alkoholfria sociala arenor – exempelvissport och teater – drogfrittföreningsliv, ansvarsfulla krögareoch nyktra barer efter att krogenstängts.Maria Zaitzewsky RundgrenVärvning. Under tre veckor har IOGT-NTO synts på centralstationernai Stockholm, Malmö och Göteborg. Måletär att värva 320 nya medlemmar.Foto: Pierre Andersson18 %... högre promillehalt får desom blandar vodka med lightläskjämfört med vanlig läsk.Viking Line stopparhutt i hyttenALKOHOL Viking Line stängertaxfree-butiken under utresan ochhar den bara öppen på vägen hempå nya båten Grace som trafikerarsträckan Stockholm-Åbo.Anledningen är att man villfå stopp på festandet i hytternaeftersom det stör desom vill sova.– Ingen alkohol fårkonsumeras i hytterna. Förbudethar väckt fler positiva än negativareaktioner, säger Mikael Backman,vd på Viking Line till MTV3.Restauranger och barer haröppet och säljer alkohol somvanligt.Nyligen rapporterade lokaltidningenMitt i Stockholm att 30fall av våldtäktsanmälningar påfinlandsfärjorna gjordes 2012.Pierre AnderssonFinskt centrumför alkoholpolitikblir också WHO:salkohol WHO Institutet för hälsaoch välfärd (THL) i Finland är nuockså WHO:s samarbetscentrumför alkoholpolitik, WHO CollaboratingCentre on Alcohol PolicyImplementation and Evaluation.Samarbetet kommer att fokuserapå implementering av WHO:s alkoholstrategi,och utvärderingen avden. THL ska stödja medlemsstaternai deras arbete med att regleratillgången på alkohol och förebyggaalkoholrelaterade skador.Avdelningsdirektör Pekka Hakkarainenoch specialforskare EsaÖsterberg leder verksamheten.Eva Ekerothnr 2/2013 accent 9

Aktuellt. Vattentorget stort publikplåsterkommentarenKonsten attsäga ifrånfoto: arne håkanssondu slappnar ju inte av i handleden!Slappna av nu. Så. Låt”Menden bara vila i min hand. NEJMEN SLAPPNA AV DÅ!” ryter den barskakvinnan till mig på nybörjarkursen i Lindyhop.Nej, hon är inte min lärare utan enav många förare - eller ”mannen” om mannu får vara politiskt inkorrekt. Lindyhop ären pardans där den ena för och den andraföljer. Oftast är kvinnan följaren och mannenföraren. Men i brist på män agerar vissadamer förare.Maria ZaitzewskyRundgrenfoto: pmathias lövström”Byt partner!” hojtar danslärarna efternågon minut och jag lägger vänstra handenpå en ny axel och denhögra i en ny, svettignäve. De flesta lerlika osäkert som jag,men hey, vi är ju härför att lära oss! Förväntarmig dumt atttjejförarna ska varamjukare än killarna,men så är inte fallet.De domderar miltoch jag trampar medså gott det går ochtackar för mig innanjag glider över i nästa famn. Men när jaghamnar hos den gravallvarliga matronansom sammanbitet fräser att jag måsteSLAPPNA AV I HANDLEDEN, den hand somska vila i hennes hårda karda, tar det stopp.Jag får tunghäfta, mumlar att ja, jo, jag skaförsöka, funkar det bättre så här kanske ochdet gör det förstås inte och vi börjar dansaoch jag snubblar och gör stegen helt fel ochkänner mig jättedum och fånig och klumpigoch är så tacksam när läraren ropar attdet är dags för partnerbyte att jag nästanflyger iväg och bort från den här obehagligamänniskan som får mig att känna mig somen imbecill femåring. Efteråt tänker jag attvarför sa jag inte ifrån? Jag borde ha sagt;är inte detta en nybörjarkurs där det är okejatt inte kunna SLAPPNA AV i handen på rättsätt? Nästa gång ska jag säga ifrån. Att jaghar fullt sjå med att hålla reda på mina tvåvänsterfötter och att hon ska skita i minaspända händer. SLAPPNA AV KVINNA!Maria Zaitzewsky RundgrenSuccé påKulturnatta i VäxjöKulturnatta i Växjö är ett återkommandeårligt arrangemang. I årkom drygt 3000 besökare till IOGT-NTO:s lokaler för att njuta av musik,uppträdanden och konst.I RÖRELSE Så var det åter dags för Kulturnattai Växjö, ett årligt evenemang arrangerat avVäxjö kommun. I år fanns det 70 olika ställenatt besöka för den kulturintresserade, däriblandIOGT-NTO gården Vattentorget – somvar ett av de största publikplåstren.– Det var lika fantastiskt som alltid med3 100 besökare till vår nyktra oas. Vi hade 35ideella krafter på plats som hjälpte till med alltifrån att skura toaletter till att agera kulturvärdarsom lotsade besökarna vidare i huset,säger Curt Thapper på IOGT-NTO i Växjö.Klockan 10 den 26 januari slogs portarnaupp till Café Fontaine och från klockan 13.00och fram till 00.30 var det Egen musik av LeifBergqvist, Folkmusik med Drag, diktläsning,vispunk, bondens marknad, Troll-kul medNielo, debatter om såväl mångfald som alkoholpolitik,storbandsjazz, Hjortberga Gospel,tavelutställning och mycket, mycket annatkulturnyttigt. Samtliga lokaler i huset varuppbokade av kulturaktiviteter.– Det blev ett toppenarrangemang tack varealla duktiga kulturarbetare, våra ideella eldsjälaroch publiken. Vi kör igen den 25 januari2014! säger Curt Thapper.Maria Zaitzewsky Rundgren10 accent nr 2/2013

tipsa oss! 08-672 60 50 eller accent@iogt.seFölj oss! F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmagSynliga poliser gav mindrevåld trots längre öppettiderI Kalmar fick förra året sjukrogar tillstånd att serveraalkohol till klockan tre. Trotsdetta har våldet i anslutningtill krogarna fortsatt attminska. Förklaringen kanvara en ökad satsning frånpolisen.ALKOHOL Kommunen har tillsammansmed krögarna ochpolisen jobbat framgångsrikt föratt minska våldet i anslutning tillstadens krogar. Sedan 2006 harenligt tidningen Besöksliv antaletanmälda våldsbrott minskat med42 procent. När kommunen förraåret beslutade att ge sju krogartillstånd att servera alkohol tillklockan tre istället för två befaradesatt våldet skulle öka igen.Så har det dock inte blivit.Krögarna menar att våldetminskar om alla krogar intestängs på samma gång. En annantänkbar förklaring är att de ökadeinsatserna från kommun, krögareoch polis har haft en lindrandeeffekt på våldet.Enligt Lotta Petersson, teamchefför polisens yttre personal i Kalmar,så har polisen valt att i störreutsträckning finnas på de platserdär våld brukar förekomma. Manhar också haft en tät dialog medkrögare och ordningsvakter.– Vi måste fokusera på deområden där risken för brott ärSvenska experter efterlyser tydligareriktlinjer för alkoholALKOHOL Det behövs riktlinjerför lågriskkonsumtion av alkoholanser de svenska alkoholexperternaPeter Allebeck, Erik Espmanoch Sven Andréasson. I en artikeli Läkartidningen skriver de att enexpertgrupp bör tillsättas för attta fram tydliga och enhetliga rådtill patienter och allmänhet.Idag utgår de flesta landstingfrån Statens folkhälsoinstitutsriktlinjer som säger att riskfylldfoto: moa karlbergSamarbete minskarvåldet på krogen.alkoholkonsumtiondefinierassom merän 14 respektiveTydligare riktlinjerefterlyses.9 standardglas (12 g alkohol perglas) per vecka för män respektivekvinnor, eller mer än 4 respektive3 glas vid samma tillfälle.Enligt experterna är dockfoto: warrenskistörst. På andra ställen behöver viinte vara lika synliga, säger hon tilltidningen Besöksliv.Pierre Anderssonvariationen stor på hur rådenformuleras och ofta nämns intede tillfällen då man inte ska drickaalls. Därför menar experterna attsvenska riktlinjer som alla kanenas kring bör tas fram. De villockså reda ut i vilka situationerman ska avråda från att drickaalls, och hur man ska se på rådentill män respektive till kvinnorliksom till olika åldersgrupper.Eva EkerothÖstersund tillsätternarkotikakommissionNARKOTIKA För att förbättra detförebyggande arbetet i Östersundkommer en narkotikakommissionatt tillsättas. Kommissionensuppgifter blir att kartlägga narkotikasituationenbland ungasamt inventera myndigheters ochorganisationers arbete i narkotikafrågor.Därefter ska kommissionen tafram ett narkotikapolitiskt program.Förslaget väcktes av fem politikerfrån olika partier. Linn Berglin(S), ordförande i socialnämnden,är inte förvånad över att hon fickmed sig övriga partier.− Vi som sitter i nämnden serhur kostnaderna för narkotikaproblemenökar, säger hon.I kommissionen ska politikeroch experter från kommunen,polisen, landstinget och Mittuniversitetetingå.Eva EkerothInte barabandy-vinALKOHOL Inför VM i bandy lätarrangörerna, Internationella bandyförbundetoch IFK Vänersborg,en vinagentur sälja ett officielltVM-vin med bandyetikett.Senare rapporterade ÖstgötaCorrespondenten att ordförandeni Åtvidabergs bandyklubb dömtsför att olovligen ha sålt alkohol iklubblokalen.Klubben försökte kringgå lagengenom att sälja starköl till inköpspris,nio kronor, men samtidigtsälja muggen, som kostat tvåkronor i inköp för 16 kronor.Eva Ekerothfoto: Ylenr 2/2013 accent 11

Aktuellt. Samarbete mellan krog och kommunfoto: phil macintosh142 heltidspoliser– enbart för att tahand om fyllaALKOHOL Antalet omhändertagandenav berusade personer harökat de senaste åren. År 2006hade Stockholmspolisen 17 000LOB-ärenden, förra året var antaletuppe i 21 000. Tidningen Metrohar räknat ut att 2012 las 84000timmar – eller 47 heltidstjänsterenbart på LOB-ärenden.– En LOB tar mycket resurseroch tid, men vad är en timme föratt köra in en LOB som får nyktratill mot kostnaderna för utredningoch tingsrätt om någon iställetfått på nöten, säger EdwardDocherty, tillförordnad yttre kommissarievid Stockholmspolisentill Metro.I hela landet görs omkring64 000 LOB-ingripanden årligen(2010). Omräknat betyder det att256 000 polistimmar används tillatt ta hand om överförfriskademänniskor i Sverige varje år. Elleruttryckt på ett annat sätt: 142heltidstjänster.I uträkningarna är enbart tidenför just LOB-ingripanden medräknade,inte annan brottslighet somär förknippad med alkohol.Pierre Andersson’’”Det känns stortoch lite läskigt attbli föreslagen somförbundsordförandeför UNF.”Eric Tegnander, som tillsammansmed Malin Thorsson ärvalberedningens förslag tillkongressen.Ida Våhlin leder LänsstyrelsensprojektAlkoholpolicy påserveringsställen.Kommunen görskillnad på krogenKrogar som har bra samarbetemed kommunenoch polisen har oftare enalkoholpolicy. Det visar enkartläggning som Länsstyrelseni Södermanlandslän gjort.Ida Våhlin, projektledare alkoholoch tobak på Länsstyrelseni Södermanland, jobbar medprojektet ”Alkoholpolicy på serveringsställen”som går ut på att tareda på om krögarna har en alkoholpolicy,hur den i så fall användsFakta. AlkoholpolicyEn policy är ett dokument sombeskriver krogens inställningtill alkohol och problem koppladetill alkohol. Där beskrivsockså hur personalen skaagera i olika situationer, tillexempel när berusade ellerunderåriga vill bli serverade.samt vilka för- och nackdelar deser med en policy.Nu är kartläggningen klar ochIda Våhlin håller som bäst påatt skriva en rapport till Statensfolkhälsoinstitut som bekostatprojektet.Av de 264 krögare med permanentaserveringstillstånd som fåttenkäten har 105 svarat. Av dem ärdet 70 som har en policy.− Det märks i vilka kommunerdet finns en handläggare som haren bra dialog med krögarna, sägerIda Våhlin.Av enkätsvaren framgår att dekrögare som uppger att de harsamarbete med kommunen ochpolisen har också oftare har enpolicy.− Det stämmer överens medvad andra kommit fram till, tillexempel Eva Wallin som gjorten utvärdering i Stockholm, somvisar att det ger resultat om kommunenpushar och stöttar krögarna,säger Ida Våhlin.Undersökningen visar att krögarnaanser att fördelarna meden policy överväger. De nämner”bra att alla gör lika”, ”att det finnsnågot konkret att luta sig mot”och att ”det blir en bättre krogmiljö”.Säkerhetsaspekten lyftsupp av flera.Många säger att de gärna tarhjälp av kommunen och Länsstyrelsen.− Vi kommer att verka för attkommunerna samarbetar meroch att det utvecklas fler policys,säger IdaVåhlin.Resultatet av undersökningenkommer att presenteras för krögareoch kommuner under våren.− Förhoppningsvis kommervi att få igång kommunerna attjobba mer med detta. Vi ser ju attdet ger resultat. Länsstyrelsenkommer att erbjuda kommunernastöd och vid behov delta vid träffarmed krögarna. I många kommunerfungerar det bra och de har regelbundnaträffar, men andra harbara fem procent alkoholhandläggartjänst.Då är det svårt att hinnamed, säger Ida Våhlin.Eva Ekeroth12 accent nr 2/2013

Behöver ni en hemsida?Du har väl inte missat våra nya hemsidor? Totalt har omkring150 distrikt, föreningar, kamratstöd och kretsar fått nya hemsidorde senaste månaderna – och vi vill att det ska bli fler!Vill du ha en hemsida för din förening, ditt kamratstöd, dittprojekt, ditt nätverk eller något annat? Kontakta IOGT-NTO:swebbansvarige Henry Ohlsson, henry.ohlsson@iogt.se eller0733-72 62 20, så fixar han det.Det kostar ingenting och vi hjälper dig att komma igång!UPPTÄCK VÄRLDEN !TRANSSYLVANIEN12 - 19 septemberBURMA1- 5 novemberRundresor i unika miljöer i två världsdelar!Vill du veta mer ?Kontakta SOBER-resor,Rotevägen2, 433 69 Sävedalen,Tel. 031-265330,eller 070-3455509E-mail:soberresor@telia.com,

14 accent nr 2/2013Collage: fredrik olsson

Så gott som varje år skriver media om framståendepolitiker som berusar sig och gör bort sig. Många menaratt alkoholkulturen i politiken spär på problematiken.Ändå skrivs det väldigt lite om denna kultur.text Rickard Jakbo foto pierre andersson, scanpix, istockspriteni politiken– en känslig frågaEtt folkpartistiskt kommunalrådhittas naken i kommunhuset. Ungdomsförbundstopparhämtas av polis.Riksdagsledamöter som blir för fulla..Riksdagsledamöter som blir för fulla. Sågott som varje år kan man läsa om etteller flera fall där alkoholen ritar om kartani ett politiskt parti.I slutet av förra året byttes delar avSverigedemokraternas ledning ut i svallvågornaav en sen natt på krogen. Komprometterandeuttalanden och järnrörsbeväpningfilmades och läckte ut viamedierna. Partiets ekonomisk-politisketalesman Erik Almqvist fick avgå ochskyllde delvis på alkoholen.Är politiken en högriskmiljö? Då ochdå yppas att allt inte står rätt till. I BertKarlssons självbiografi räknar den förrenydemokraten upp en rad ledamötersom smygsöp eller var berusade tilloch med vid röstningstillfällen under90-talet. När förre ordföranden i riksdagensnykterhetsgrupp Egon Frid (v) komin i riksdagen 2006 kunde han med sinsocionombakgrund konstatera tecken påmissbruksbeteende redan vid riksdagensöppnande.– Det fanns ledamöter som drack likamånga glas vin som jag åt snittar. Min bildvar att den stora exponeringen av alkoholgjorde att den som hade alkoholproblemfick möjlighet att förvärra problematiken,eftersom det fanns så god tillgång till specielltvin. Även vid vissa luncher, sägerEgon Frid.Efter ett par år i riskdagen kunde hankonstatera att det fanns goda möjligheteratt studera alkoholens avigsidor i riksdagen.Men hur är det i dag?Förra generalsekreteraren på UNF, ElinLundgren, har varit riksdagsledamot förS sedan 2010. Hon tar emot på riksdagsrummet,lätt belamrat med dokument omvapenlagar och urdruckna ramlösaflaskor.– Jag tror inte det är skillnad på politikeroch andra när det gäller attityder tillalkohol. Skillnaden är att vi exponerasväldigt ofta för alkohol. I princip varjekväll är det ett arrangemang, ett seminariumeller liknande med tillhörande middagdär det erbjuds alkohol, ofta gratis.Det är verkligen mycket av dessa aktiviteter.Och ja, om man har ett riskabeltdrickande och erbjuds gratis drickande,då blir en ökad risk för vissa personer,tror jag.Det är få yrken i Sverige där det är okatt dricka ett par glas vin och sedan fortsättajobba. Men det kan till exempel skevid sena röstnings- och debattillfällen iriksdagens kammare. Ett måttligt drickandebehöver såklart inte innebära problem,enligt Elin Lundgren.– Men jag kan tycka att det är problematisktatt stöta på politiker som äruppenbart bakfulla på möten. Det händernu och då, kan man säga. Jag har ingen”Den som hade alkoholproblemfick möjlighet att förvärraproblematiken.”Egon Fridnr 2/2013 accent 15

”Under politikerveckani Almedalen flödar ju spriten.”Gudrun Schymanåsikt om de kan jobba lika bra trots attde är bakfulla, men jag tänker mig att deinte bara träffar politiker utan även andramänniskor, och jag tror att medborgarnaförväntar sig att politiker ska vara nyktra.Dagens ordförande för riksdagensnykterhetsgrupp, Lars-Axel Nordell (kd),har suttit i riksdagen sedan 2009. Han harinte stött på uppenbart bakfulla ledamöteroch han tror inte att politiker generelltdricker mer alkohol, även om också hanframhåller de många alkoholbjudningarnasom riksdagsledamöterna kan gå på.– Jag har inte upptäckt att det är så väldigtmycket alkoholproblem här, men detkan bero på vilka miljöer man rör sig i.Det varierar nog kolossalt mellan partieroch det beror nog också på vilken traditionman är van vid. En del personer gårpå väldigt mycket träffar, och då kan detbli en del alkohol.Moderaternas nyblivne partisekreterareKent Persson slutade att dricka alkoholi mitten av 90-talet för att han ville levaett sunt liv. Han tycker att politikers förhållandetill alkohol i stort sett är som isamhället i övrigt, fast med ett undantag:representationen.– Man ska dock inte överdriva. Det ärklart att det är mer representation än förtill exempel lärare, men det är inte representationvarje kväll, och jag har aldrighaft problem att få alkoholfria alternativ.Det är också ytterst sällan det är representationmed fri sprit. Det har hänt mycketpå tio år och speciellt i kommuner ochlandsting har man i hög grad slutat att bjudapå vin och alkohol. Man får betala själv.Det kanske inte är så konstigt att hanhar upplevt denna förändring. Länge varKent Persson lokalpolitiker i Örebro länoch regionen drabbades på 1990-talet aven representationsskandal. Det berättarLars-Axel Nordell som även han var aktivi Örebro läns lokalpolitik på den tiden.Den socialdemokratiska landstingsledningenbeskrevs i lokalmedia som mycketfrikostiga under restaurang och barbesök.– Det var mycket Jägermeister, och dekunde inte riktigt svara varför de representeratpå det viset. Absolut sätter detsina spår. Det blev nog ett uppvaknande,säger Lars Axel Nordell.En person som funderat en hel delkring alkoholen i politiken är förre vänsterpartiledarenGudrun Schyman som1996 talade ut i SVT:s Morgonsoffa omsina alkoholproblem. Hennes bild är attdet blivit bättre.– Det är ju mycket stress i den här världenmen jag upplever att det dracks meri politiken förr. En generation tillbakafanns det en stark spritkultur. Tio procentlider av folksjukdomen alkoholism och såär det nog i politiken också, säger GudrunSchyman som numera sitter i partiledningenför Feministiskt Initiativ.Enligt henne har de allra flesta politikeralkoholfri representation i dag. Vad sägerhon då om åsikten om att det finns oanademöjligheter att låta sig bjudas på alkohol?– Det är mest när andra organisationerbjuder in. Under politikerveckan iAlmedalen flödar ju spriten till exempel.Jag har varit med på mingel där man bjuderpå starköl klockan 11 på dagen. Menvi har tagit upp frågan och det har blivitbättre på så sätt att det numera representerasmed alkohol på kvällarna i stället.Frågan om hur många som stoppas i sinpolitiska karriär, utan att media skriverom det, är svår att få grepp om. En riksdagsledamotär inte så säker på att på attNågra uppmärksammadefyllefall de senaste10 åren2012Lars Isovaara (sd) – avgickSD:s riksdagsledamot LarsIsovaara tvingas sluta efter atti berusat tillstånd felaktigtanklagat två personer medutländsk bakgrund för att hastulit hans väska.2011William Petzäll (sd)- avgickSD:s riksdagsledamot WilliamPetzäll omhändertogs etthalvår efter valet för fylleri.Efter ytterligare ett återfall imissbruk hoppade den 23-årigesverigedemokraten av. Hanavled den 1 september 2012, till följd av enöverdos av lugnande medel, ångestdämpandemedicin och morfin.2010Tommy Lundin (fp) - avgickFolkpartiets kommunalrådhittas naken och berusad påsitt rum i kommunhuset, ochavgick till följd av detta. Åretinnan hade han tagit time-outfrån politiken för att få vård försina problem och lovat att avgå om problemenåterkom. På hösten 2011 avlider han i enålder av 58 år.16 accent nr 2/2013

Per Svedberg:”Det blev lättför mycket”Vid riksdagens julfest 2009 blev riksdagsledamoten Per Svedbergberusad och betedde sig olämpligt utanför en kvinnlig ledamotsdörr. Skandalrubrikerna rev upp den omtyckte politikernstillvaro. I dag efterlyser han vaksamhet och medmänsklighet kringfrågan om politikers alkoholvanor.Tidningarna skrev om hur politikernleddes till sitt rum av en tillkallad väktareefter att ha väsnats utanför en kvinnligkollegas dörr. Han vågade knappt gå ut.– Det var en julfest som gick överstyr,det finns inga ursäkter för det. Efteråt vardet nära att jag tog livet av mig. Allt varsvart. Det fanns inget ljus någonstans,minns han och småskrattar uppgivet.Han visste att han inte kunde drickaalkohol som förut eftersom han hade gjorten magoperation och inte riktigt kundeskylla på det. Inte ens terapeutens stöttanderesonemang om att han inte gjortnågon illa lyckades helt eliminera mörkret.– Det som tände en glimt var att minpartikollega Sven-Erik Österberg komupp till riksdagsrummet och gav mig enkram, minns han.Artiklarna innehöll påståenden omsextrakasserier. Han blev tvungen attifrågasätta sig själv. Gävleborgspolitikernlovade sitt parti att med hjälp av företagshälsovårdenutreda om han hade alkoholproblem.– Det blev lätt för mycket när detdracks. För gladlynt, kan man säga. Detvar inget kontinuerligt drickande utan detuppstod en begränsningsproblematik sommånga nog har upptäckt när de vaknat ochtänkt att det inte var bra att dricka den därsista groggen. I dag har jag ändrat levnadsstilhelt och hållet. Det var en brutalvändning.Han är långt ifrån ensamatt som politiker hamna irubrikerna på grund av”Det är cirka 20 procent somhar ett riskfyllt drickande.”Per Svedbergalkohol. Varför tror han då att detta skeddehonom och fortsätter att ske andrahögt uppsatta politiker, trots att politikerär så påpassade?– Ja, man känner att man är bland kamrateroch kolleger på en glad tillställningoch man slappnar av. Politiker ska juhelst vara som andra människor, och det18 accent nr 2/2013

är cirka 20 procent som har ett riskfylltdrickande.Trots återkommande skandalskriverierom politiker och alkohol i politiken hadeden socialdemokratiska riksdagsgruppenföre julfesten 2009 ingen alkoholpolicy.Efter det inträffade infördes en sådan,och hans partidistrikt i Gävleborgs läninförde en handlingsplan om alkoholproblem.Per Svedberg upplever att det blirlättare och lättare att ta upp alkoholfrågori politiska församlingar.– Men ett av de stora problemen är attman inom politiken inte konfronterar ochatt detta drickande kan rulla på. Det harblivit bättre. Man är mer restriktiv ochdet är mer legitimt att tycka till om de härfrågorna, men jag märker också att manär lite rädd, att man inte vill klampa inoch ta upp frågan.Han tror inte att det är vanligare medalkoholproblem i politiken än utanför,utan att det är uppmärksamheten kringövertrampen som blir större. Men hurkan politikerkolleger vara så tvehågsnakring att ta upp riskfyllt alkoholbruk närkonsekvenserna kan bli så stora?– Det är en bra fråga. Jag har frågatmig det många gånger. Vi vet alla vadsom står på spel, och att vi bordevara mer vaksamma.Den 47-åriga kulturutskottsledamotenhar inte haft några större”Vi vet alla vad som står påspel, och att vi borde varamer vaksamma..”Per Svedbergsvårigheter med att umgås och jobba medandra politiker efter att han slutade medalkoholen och gick med i IOGT-NTO. Ettpar personer har dock trott att de inte kanfesta när han är med.Per Svedberg blev omvald till riksdagenåret efter julfestfyllan. Han hade godakamrater omkring sig som hade förtroendeför honom som politiker, berättar han.Långt ifrån alla politiker är så lyckligt lottade,konstaterar han. Nu efterlyser hanmer medmänsklighet i politiken.– Det kanske är 90 procent som försvinnerfrån politiken i slutändan efterliknande skriverier. De är inte värda enandra chans som spelreglerna ser ut, ochändå pratar vi så ofta i riksdagen om attmänniskor måste få en andra chans i samhället,utbrister han.Han har drömt om att artiklarna är försvunnafrån nätet. Men när han vaknarfinns de kvar. Trots att det gått över tre årkan en ny kommentar på nätet skaka om.– Att hantera den skit som kastas påmig är jobbigt för mig och min familj. Jagkan känna mig så otroligt maktlös. Ävenom jag har papper på att jag inte missbrukare,så följer detta mig. I nästa valrörelsekanske jag råkar på det då någon i endebatt känner sig trängd. Man kan få detkastat på sig. Jag måste hela tiden ha enberedskap för det.Folk minns kvällstidningsorden omhan ”bankade på den kvinnliga kollegansdörr” och påståenden om sexuellainviter. Att polisen inte hittade beläggför sextrakasserier och att hans kollegaaccepterade hans ursäkt dagen efteringår inte i den story som de flesta verkarminnas.– Jag kan känna att jag behandlats liteorättvist. Det var till och med en journalistsom ringde och bad om ursäkt för atthon gått lite för långt. Men oavsett detska man inte partaja på det sättet som jaggjorde, säger han. PRickard Jakbonr 2/2013 accent 19

Sonya Sohn, som spelarpolisen Kima i tv-serienThe Wire, beslutade sig föratt fortsätta kampen motdrogerna i Baltimore efterBelén seriens och slut. Natalia22 accent nr 2/2013

honfortsätterkampenEfter fem säsonger var tv-serien The Wire slut.Men Sonja Sohn, som spelar polisen Kima, villefortsätta kampen mot drogerna fast på riktigt. Femår senare driver hon projektet Rewired for change iBaltimores tuffaste kvarter.text aNDREAS UTTERSTRÖM foto MORGAN NORMANDet som alla trott var omöjligt visadesig 2008 finnas inom räckhåll. USA såg utatt kunna få sin förste svarte president.Sonja Sohn anmälde sig som volontäri Barack Obamas kampanj och åkte tilldelstaten North Carolina för att försökafå människor att registrera sig – en förutsättningför att få rösta i landet – ochsedan gå till vallokalen i november. Honvar där i egenskap av skådespelare i TheWire, den kritikerhyllade tv-serien omnarkotikahandel och fattigdom i Baltimoredär Sohn spelar den lesbiska polisenKima. Hon besökte North Carolina tillsammansmed två kollegor: Jamie Hectorsom spelar drogkungen Marlo Stanfieldoch Gbenga Akinnagbe som gestaltar torpedenChris Partlow.De tre skådespelarna åkte inte runt ilimousiner med tv-kameror i släptåg. Fördem var volontärarbetet äkta vara, inteett pr-trick. De kuskade runt i en slitenbuss, knackade på dörrar och delade utflygblad.– Jag märkte hur The Wire gav oss enplattform. Serien hade skapat en tillitsom gjorde att människor lyssnade på oss,berättar Sonja Sohn fyra år senare.Hon minns särskilt en ung kille på enasfalterad basketplan. Efter att ha övertygathonom om vikten av att rösta gick haninte bara och registrerade sig, utan blevockså volontär i Obamakampanjen.Sonja Sohn började fundera. Kundehon använda det företroendekapital somThe Wire byggt upp för att göra en insatsnr 2/2013 accent 23

En röd tråd genom hela serien är narkotikanoch den korruption och de sociala problemsom följer i dess spår.för de ungdomar som i verkligheten levdesamma destruktiva liv som karaktärernai serien? De som satt i skolbänken ochundrade om pappa slagit ihjäl mammanär de kom hem. De som inte såg någotannat sätt att dra in pengar än att ställasig i gathörnen och sälja droger. Och desom ville ändra sina liv men inte hade enaning om hur det skulle gå till eftersomalla i omgivningen var kriminella och ingengick att lita på.”För en 16-åring i Baltimorestuffaste kvarter finns det baraen väg att gå – att ställa sig igathörnen och sälja droger.”sonja sohnSonja Sohn gick grundligt tillväga.Hon kontaktade före detta gängmedlemmar,lokala politiker och andra som påolika sätt kunde hjälpa henne. Samma årsom det sista avsnittet av The Wire sändes,2008, sjösattes Sohns organisationRewired for change i Baltimore, staden därhon bott från och till de senaste tio åren.Hon fick också en hel del hjälp av sinakollegor från tv-serien. Wendell Pierce(Bunk), Clarke Peters (Lester Freamon),Andre Royo (Bubbles), Dominic West(McNulty) och Michael K Williams(Omar) var några av de The Wire-skådisarsom hjälpte till att samla in pengar.Året efter stod Sonja Sohn för förstagången framför ett 15-tal ungdomar i ettklassrum i Baltimore. Hennes organisationhade nu skapat programmet Rewired for lifedär deltagare mellan 14 och 21 år skulle drillasi personlig utveckling för att stoppa denvåldsspiral de hamnat i och försöka hitta ettalternativ till att sälja droger.Fakta. Rewired for changeVälgörenhetsprojekt i Baltimore somgrundades av skådespelaren Sonja Sohn2008. Hon är mest känd för sin roll somKima i The Wire. Projektet finansieras tillstor del av Sohns privata medel. Flera avde andra skådespelarna i serien hjälper tillgenom att samla in pengar.24 accent nr 2/2013

Men det var svårt. Alltför tidiga graviditeteroch missbrukande, ofta ensamstående,föräldrar var ett stort problem. Nästan allahade begått våldsbrott och flera gånger gripitsav polisen. Många hade hoppat av skolanoch hade krav på sig hemifrån att dra inpengar. För en 16-åring i Baltimores tuffastekvarter finns det bara en väg att gå – att ställasig i gathörnen och sälja droger.Sonja Sohn ledde, tillsammans med tvåföre detta gängmedlemmar, diskussionernai klassrummet. Hon visade klipp frånförsta säsongen av The Wire, som fokuserarpå droghandeln, och den fjärde somhandlar om skolsystemet. I början sattdeltagarna med korslagda armar och tittadeupp i taket, men efter hand lyckadesledarna bygga upp ett förtroende.Samtalet kom äntligen igång. SonjaSohn insåg där och då att hon var rätt ute.Tre år senare sitter hon i ett hörnpå Donna’s Café i Baltimore. Det är etthemtrevligt ställe med grekisk sallad ochvegetarisk hamburgare på menyn. Fiketskulle utan vidare smälta in på Södermalmi Stockholm.Men några kvarter bort finns områdensom är fjärran från svenska märkesjeansbutikeroch surdegsbagerier. Därfinns övergivna bostäder med nedklottrademasonitskivor för fönster och dörrar,spritbutiker med röda neonskyltar och enamputerad man i rullstol som ensam åkernedför gatan.– The Wire skildrar tyvärr verkligheten,konstaterar Sonja Sohn.Skådespelaren slår ihop sin laptop ochskjuter kaffekoppen åt sidan. Hon är kläddi en grå tröja med väst i samma färg. SonjaSohn har en grön scarf runt halsen, storadinglande silverörhängen, ett smyckerunt halsen och färgglada armband runthandleden.När 48-åringen berättar om Rewired forchange är det med samma raspiga röst ochno-bullshit-attityd som gjort hennes rollfigurKima så populär.I dag är välgörenhetsprojektet etableratoch respekterat.Det har utvecklats och bedrivs numerai tre steg. Det första fokuserar på personligutveckling och att försöka komma urdestruktiva mönster. Det andra handlar omatt förstå samhället och hur man blir en delav det. Det tredje inriktar sig på att deltagarnasjälva ska bli positiva krafter i sina kvarteroch att de ska delta i framtida projekt.Något som dessvärre inte har ändratsär att organisationen till stora delar fortfarandefinansieras av Sonja Sohns egnapengar.TV-serien The Wire utspelar sig i Baltimore och hadepremiär i USA 2002. Sammanlagt spelades femsäsonger av den kritikerhyllade serien in.Fakta. The WireDramaserie som utspelar sig i Baltimoreoch främst handlar om droghandeln ochhur poliser, kriminella och politiker dras ini den. Deras intressen både kolliderar ochflätas samman i en komplicerad spindelväv.The Wire hade amerikansk premiär 2002och dök upp i SVT året efter med titeln ”I”Serien skildrar tyvärr verkligheten”,säger Sonja Sohn.narkotikans spår” (denna ändrades sedan tilloriginalet). Serien hyllades av kritiker, menlyckades aldrig locka den riktigt stora publiken.En förklaring kan vara att The Wire harväldigt många karaktärer, otaliga stickspåroch saknar lyckliga slut. Efter fem säsongersändes det sista avsnittet 2008.nr 2/2013 accent 25

Fakta. Sonja SohnSkådespelerska född 1964 som växte uppi Newport News i delstaten Virginia. Börjadesom spoken word-poet, men satsadesenare på en karriär framför kameran.Slog igenom med The Wire 2002. Hardärefter varit med i tv-serier som Brothersand sisters och Body of proof.– Hittills har det fungerat, men eftersomjag inte tillhör Hollywoods a-lista ärdet ohållbart i längden.Organisationen är nu inne i en omvandlingsfas.Sonja Sohn letar febrilt efter någonsom kan ta över som vd. När det sker kommerhon att kunna lägga mer tid på att byggadet kontaktnät som är så viktigt för densom bedriver ideellt arbete i USA.Rewired for change har lyckats få sin läroplangodkänd och driver också The VillageHouse, ett aktivitetshus som ordnar kvartersfesteroch anordnar allt från teater- tillpoesikurser. Verksamheten är tillfälligtvilande eftersom Sonja Sohn och hennesmedarbetare letar efter en ny lokal.– Vissa tycker ju att staten ska skötaallt, men det tror jag inte på. Bästa sättetatt åstadkomma resultat är att socialaentreprenörer som jag själv samarbetarmed myndigheterna. Tänk på alla de exgangsterssom gör ett fantastiskt arbetemed utsatta ungdomar här i Baltimore.De skulle socialen aldrig ha anställt, för deletar bara i de egna leden.”Serien skildrar tyvärr verkligheten.”sonja sohnSonja Sohn tar en klunk kaffe. Trotskoffeinet ser hon trött ut. Parallellt medorganisationen har skådiskarriären tuffatpå. Under två år spelade hon in 29 avsnittav polisserien ”Body of proof” och pendladedå mellan Baltimore och Los Angeles.Hennes nästa jobb innebär ständigaresor till Miami.Att Sonja Sohn orkar kämpa vidareberor delvis på att hon själv levt sammatuffa liv som deltagarna i hennes projekt.Hon växte upp i hårt område i NewportNews i Virginia med en afro-amerikanskpappa och koreansk mamma. Fadern hadevarit soldat i Koreakriget och hittade ingetkonstruktivt sätt att hantera ångesten.I stället tog han ut det på sin fru. Hon blevbåde slagen och mordhotad.Sonja Sohn försökte hålla sig hemifrånså ofta hon kunde. Skolarbete, sport ochpoesi blev viktiga lufthål. Men hon lyckadesinte hålla sig borta från drogerna. Somtonåring både sålde och använde honmarijuana och kokain.Efter studenten flyttade Sonja Sohntill New York där hon började göra sig ettnamn på spoken word-scenen. Hon giftesig och fick två barn, men drogmissbruketvar svårt att slita sig loss från. Först eftermånga års terapi blev hon ren.Äktenskapet höll inte, men hon hittadei stället en ny karriär som skådespelerska.Dessutom lyckades Sonja Sohn26 accent nr 2/2013

Fem frågor till svenskeChristian Johansson,tidigare handelsministeri delstaten Maryland därBaltimore är största stadenhan är en av Sonjas vänner.försonas med sin pappa, som genomgicken positiv personlighetsförändring efteratt ha blivit religiös. Modern är dock död.– När jag träffar våra ungdomar tänkerjag hela tiden ”det här kunde ha varitjag”. I början sa jag ofta: ”Jag minns närjag var i din ålder, jag trodde jag visste alltoch förstod inte vilka konsekvenser minabeslut skulle få.” Numera försöker jag låtabli att predika. Jag vill inte låta som en tjatigmorsa.Med åren har Sonja Sohn funderatmycket på vad det är som gör att vissamot alla odds lyckas förändra sina liv.Hon avskyr socialarbetare, forskare ochex-missbrukare som slår teorier ochmodeller i huvudet på folk. Skådespelarentror att det i stället handlar omatt lyfta fram det goda som finns i varjemänniska.Blicken blir lite tom och Sonja Sohnsäger långsamt, samtidigt som hon letarefter de rätta orden:– Jag tror att det finns något som detsällan pratas om men som är väldigt viktigt,och det är den mänskliga anden. Denär väldigt ogripbar och svårförklarlig, menkan ändå förflytta berg. När vi pratar omsådant halkar diskussionen ofta in på religion,men det jag syftar på är större än så.Hon tystnar en kort stund. Sedan återvänderden hårda blicken och det är somom den rationella vd:n är tillbaka igen.Sonja Sohn ler lite snett och säger med sinhesa röst:– Eller så är det bara jag som sitter häroch svamlar. PHur lärde ni känna varandra?– Jag och Sonja träffades första gången2008 genom gemensamma vänner. Minsyssling är med i en scen i ”The wire” där honträffar Sonjas karaktär Kima i en bar, någotsom slutar med att de går hem tillsammans.Så vi hade genast något att prata om.Hur skulle du beskriva Sonja?– Hon är en person som är väldigt passionerad,någon som folk lyssnar på ochvill ha i sin närhet. Det är uppfriskande attSonja, trots att hon uppnått yrkesmässigframgång och har fullt upp med sin karriär,ändå jobbar hårt för att ge någonting tillbakatill samhället.Gillar du The Wire?– Det är en väldigt välskriven tv-serie, menför Baltimores del är det olyckligt att mångatror att den speglar verkligheten.Vad upplever du som missvisande?– ”The wire” skildrar en del av Baltimoreså som den såg ut för tio, femton år sedan.Det finns fortfarande delar av staden därlivet är väldigt tufft med fattigdom, drogeroch våld men på det stora hela har Baltimoregenomgått en renässans när det gällerinflyttning och investeringar. Dessutom harbrottsligheten sjunkit de senaste åren. Justnu pågår också det största renoveringsprojekteti Baltimores historia där delar av denöstra sidan rivs och byggs upp på nytt.Vad har den nattsvarta bild som ”TheWire” ger av Baltimore betytt för digpersonligen?– När serien började visas i Europaminns jag att en vän som bor i London ringdemig och oroligt frågade: ”Hur mår du?”Då förstod jag vilken genomslagskraft”The wire” har haft. Pnr 2/2013 accent 27

Så funkar det. Starta er egen föreningssajtSå fixar niföreningssajtenFöreningens webbplats kan vara både ettfantastiskt skyltfönster och en plattform förkommunikation. Vi har tipsen för hur ni fården att funka så bra som möjligt.Text Pierre AnderssonAnna är 35 år, nybliven mamma ochbosatt i en mellanstor svensk stad. Nyligenvar hon i Stockholm för en konferensmed jobbet. När hon skulle ta tågethem hade hon lite tid över och passadeSå gör ni för att starta en föreningssajt1. Om ni inte redan har inloggningsuppgiftermåste ni kontakta Henry Ohlsson,webbansvarig på IOGT-NTO. Han nåsenklast på henry.ohlsson@iogt.se eller08-672 60 20.2. Fundera på hur ni vill använda sajten ochvem eller vilka som ska vara huvudansvarigaför den. Det är klokt att utse en huvudredaktör,men se till att ni är flera som kanbidra med material till webb platsen.3. Bestäm vilken fast grundinformation somska finnas på sajten. Troligen rör det sigom korta texter om föreningen, lokalen,kanske något om historien, kontaktuppgifteroch så vidare. Lägg lite tid på attskruva på texterna så att de blir lättlästaoch gärna lockande.4. När grundinformationen är på plats ärdet dags att fylla på med nyheter. Ennyhet kan vara allt från en inbjudan tillnästa möte till ett kort referat eller ettpå att stanna till vid IOGT-NTO:s värvarmontersom fanns där den veckan.Hon blev inte medlem där och då, menfick en trevlig pratstund och en folder attmeddelande om att tiden för ett möteär ändrad. Gör det enkelt för er och hålltexterna korta och informativa. Användgärna bilder!5. Använd er av kalendariet. Genom attlägga in alla föreningens arrangemangi kalendariet gör ni det enkelt både förbefintliga medlemmar och för den somär intresserad av att veta lite mer om vadföreningen sysslar med.6. Se till att ha en sida speciellt för den somär intresserad av att veta mer eller kanskebli medlem. Vem ska man kontakta?Finns några arrangemang som är särskiltlämpade för den som vill lära känna föreningenlite bättre?7. Uppdatera sidan ofta. Det finns inget somär så sorgligt som en övergiven webbplats.Fyll på med aktuell information och se tillatt kontaktuppgifter alltid är uppdateradeoch aktuella.läsa på tåget. Väl hemma bestämmer honsig för att försöka ta reda på om IOGT-NTO har någon verksamhet just i hennesstad. Hon googlar, men det enda somkommer upp är riksorganisationens webbplats.Hon klickar runt en stund, men hittaringet som får henne att ta nästa steg.Tänk om hon istället hade hittat denlokala föreningens webbplats. Med tydliginformation om vad man gör, hur detkommande programmet ser ut, uppdateradkontaktinformation och kanske meden inbjudan till en träff där även ickemedlemmar är välkomna.En webbplats med tydlig och lockandeinformation sänker trösklarna.I höstas lanserades nya iogt.se. I bottenfinns ett helt nytt publiceringssystem– Wordpress – som är betydligt enklareatt hantera än det tidigare. Och alla föreningaroch distrikt har möjlighet att skapasina egna webbplatser inom systemet!– Det är enklare att förstå sig på än tidigare,säger Henry Ohlsson, webbansvarigpå IOGT-NTO. Det kostar ingenting ochman får dessutom support från oss. Enannan fördel är att det finns en schysstgrundstruktur och att den grafiska profilenblir rätt från början.Idag finns ett hundratal undersajterför distrikt, föreningar och kamratstödsverksamheterunder iogt.se. Blir det dinförening som startar nästa sajt? PBlir det din föreningsom startarnästa sajt?28 accent nr 2/2013

FörstasidanDet nya systemet är ocksåmer flexibelt än det tidigare –förutom text och bild kan manexempelvis lägga in filmer,kartor eller livesändningar.Fasta sidor. Alla sidor dulägger in hamnar i menynuppe till vänster. Tänk påatt lägga det viktigasteöverst och lägg inte in förmånga alternativ. Du kanockså lägga sidor tillsammansunder en annan sidaså att det blir lite renare.Banners. Här kan du läggatill rutor med informationsom du vill lyfta fram extramycket. Länka rutan till ensida som berättar mer.Välkomsttext. Försök atthålla den kort, informativoch lite lockande. Härkan du också lägga in ettbildspel.Senaste nytt. Här hamnarde senaste nyhetsinläggen.Fast info. Den här delenav sajten kan du inte ändra– den styrs centralt och ärlika över hela iogt.se.Kalendariet. Allt du läggerin i kalendariet hamnar här,automatiskt i rätt ordning.När man klickar på enrubrik får man mer information.nr 2/2013 accent 29

Så funkar det. Starta er egen föreningssajtEn enkel nyhetAtt skriva en text och lägga in några bilder är inte mycketsvårare än att mejla eller använda en ordbehandlare.Så här ser det ut bakom kulisserna i Wordpress.Publicera. Här kan du publiceradirekt, spara ett utkasteller bestämma att ditt inläggska publiceras automatiskt vidett senare tillfälle.Här skriver du rubriken.Innehåll. Här skriver du inhuvudtexten och lägger inbilder. Du kan göra enkelformatering och lägga inlänkar förstås.Utdrag. Här skriver duingressen/inledningen påtexten. Det som står i denhär rutan är också det somvisas på förstasidan tillsammansmed rubriken.Utvald bild. Alla inlägg kanha en utvald bild – den blir litestörre och hamnar alltid överst.Kategorier. Du kan lägga tillhur många kategorier du villsom ett sätt att sortera dinanyheter.Det färdiga resultatet. I dethär inlägget valde vi att fokuserapå bilder för att visa uppett arrangemang. Ofta minstlika effektivt som text!

Fasta sidorSajtens fasta sidor är uppbyggda på nästan samma sätt somnyheterna – med skillnaden att de alltid syns i menyn uppe tillvänster. Använd dem för kontaktinformation, allmän informationom föreningen med mera. I det här fallet har vi lagt till ensida om att hyra lokalen.Sju tips för en bättreföreningssajt1. Uppdatera ofta. Ni behöver troligen inte jobba dagligen medsajten, men se till att det tillhör rutinerna att alltid få upp nyinformation på sajten när den finns. Skriv enkla referat frånmöten och träffar, lägg ut föredragningslistor och handlingar iförväg etc.2. Använd bilder. Gärna fina bilder förstås, men det behöver intevara proffskvalitet. De berättar något som är svårt att säga iord, och dessutom gör de hela webbplatsen mer tilltalande.3. Ha en öppen och inbjudande attityd. Tänk på att även icke-medlemmarkommer att hitta er sajt. Vilken känsla vill ni att de skafå? Även intern information kan vara intressant för den som villveta mer om föreningen, men undvik en intern jargong.4. Gör det enkelt för er. Varje nyhet, text eller bild på sajtenmåste inte vara ett mästerverk. Sänk trösklarna för de sommedverkar, det är viktigare att informationen kommer ut.5. Lägg tid på startsida och fasta sidor – här är det viktigare att nihittar rätt ton och får med rätt information.6. Tänk på sökmotorerna. Fundera på vad folk söker på när degooglar och söker efter information om exempelvis er lokal.Rubriken ”Hyr IOGT-NTO:s lokal på Grönegatan” fungerarbättre än bara ”Lokalen” – både för sökmotorerna och besökarnapå sajten.7. Se till att kontaktinformationen är lätt att hitta och alltiduppdaterad. Det ska vara enkelt att ta nästa steg och komma ikontakt mer er!Sidans inställningar.Det här skiljer sidan frånnyhetsinläggen – härkan du ställa in så att ensida blir en undersida tillen annan sida. Man kantill exempel tänka sigatt ni har en huvudsidaom föreningen, som i sintur har undersidor omföreningens historia, ocholika delar av föreningensverksamhet.Så blev det. Om ni villhyra ut lokalen: Läggin snygga bilder ochbeskriv hur lokalen serut, vad som ingår, vaddet kostar etc. Utrymmetfinns!starta en sida på FacebookEn sida på Facebook är ett utmärkt komplement till föreningenswebbplats. Omkring fem miljoner svenskar har ett konto såmålgruppen är stor. Dessutom är det ett utmärkt sätt att hållakontakt med medlemmarna.Ibland ser man att en förening startar ett vanligt användarkontopå Facebook och börjar lägga till vänner. Detta är inte attrekommendera – det strider motriktlinjerna på Facebook och kontotkan komma att raderas.Det ni istället ska göra är attstarta en sida. (Knappen för attstarta en ny sida på Facebook kanvara lite svår att hitta, men du kanalltid gå in på https://www.facebook.com/pages/create.php)Välj ”Företag, organisation ellerinstitution” i första ledet, sedanlämpligen ”ideell organisation”.Fyll i föreningens/sidans namnoch ni är igång. Den som startarsidan blir automatiskt administratör – men kan enkelt bjuda infler som också får rätt att ändra sidan.(En frustrerande detalj är att Facebook inte verkar godkännasidnamn som innehåller ord med enbart versaler, vilket gör attIOGT-NTO ändras till Iogt-Nto. Detta går dock att ändra i sidansinställningar när den väl är skapad.)Be föreningens medlemmar ”gilla” sidan på Facebook ochbörja dela information med varandra!nr 2/2013 accent 31

omtankepå vägenTanken om att erbjudaen väg tillbaka tillsamhället efter avslutadbehandling har funnitsinom IOGT‐NTO i snart30 år. Men hur funkardet i praktiken? Accenttar tempen.text: Maria Zaitzewsky Rundgrenillustration: jens magnusson32 accent nr 2/2013

vårdkedjan”Vi behöver konkretisera samarbetet”Kamratstöd, verksamhet för nyktramissbrukare, och tankarna om vårdkedjanväxte fram i IOGT-NTO under 1980-talet.Under början av 2000-talet tog kamratstödsverksamhetenordentlig fart ochmånga nya verksamheter startades runtom i landet. De bygger ofta främst på eldsjälarsinsatser och vilja att skapa nyktramiljöer, snarare än på initiativ från IOGT-NTO centralt.Tankarna om en vårdkedja drevs hårtav IOGT-NTO:s tidigare förbundsordförandeKjell E Johanson. Han villeatt IOGT-NTO skulle kunna erbjudamänniskor som har avslutat sin behandlingpå IOGT-NTO:s behandlingshemen möjlighet att varsamt slussas ut i ettdrogfritt liv med sysselsättning, rutineroch ett socialt sammanhang.Tanken var att IOGT-NTO:s verksamheteroch folkhögskolor skulle användasför arbetsträning eller studier. På senareår har också sociala företag startade avIOGT-NTO börjat erbjuda en liknandeverksamhet.– Det är jätteviktigt att inte lämnamänniskor åt sitt öde, utan att följa uppdem med olika stödinsatser så att de inteåterfaller i missbruk, säger Lina Staav,ansvarig för IOGT-NTOs sociala och förebyggandearbete.Hon menar dock att det i nuläget tyvärrär alltför långt mellan tanke och handling.– Där kamratstödet är välorganiseratberor det mest på personliga kontakter,inte på IOGT-NTO som organisation.Men vi jobbar nu på att tydliggöra kopplingenmellan exempelvis Dagöholm ochIOGT-NTO, säger Lina och berättar attDagöholm förvisso kopplas ihop med föreningarlokalt, men knappast på förbundsnivå.Men det ska det alltså bli ändring på.– Vi har påbörjat ett samarbete ochhar bland annat valt att förlägga några avvåra enhetsmöten på Dagöholm. Vi kommerockså att bjuda in personal från Dagöholmatt besöka oss på kansliet. Önskan ärkontinuitet i vårdkedjan och ett kunskapsocherfarenhetsutbyte mellan Dagöholmoch IOGT-NTO. Vi behöver konkretiseravårt samarbete för att leva upp till en organiseradoch fungerande vårdkedja. Pnr 2/2013 accent 33

Kamratstödet fick Arne på fötterEfter 40 år av periodiskt supande fick ArneLarsson nog. Han fick chansen att skapa vettigsysselsättning inom IOGT-NTO i Söderhamn.”Vi räddar inte världen, men vi kanskeräddar några själar”, säger Arne somgärna skulle se en större satsning på kamratstödetoch vårdkedjan.För fyra år sedan förlorade 59-årigeArne Larsson körkortet efter att ha körtpå fyllan. Han dömdes till behandling,men tog snart ett återfall. Det skulle blihans sista, han tog beslutet att nu får detvara nog. 40 års perioddrickande och förlustenav både jobb och familj hade sattsina spår och han var redigt less på detensamma supandet, vändorna på behandlingshemmenoch de ständiga återfallen.– Alkoholen var min bästa vän i livet,min trygghet och min flykt. Men när jagväl bestämde mig fanns det bara en vägatt gå. I dag tänker jag aldrig på alkohol,vill inte ha. Det är ett avslutat kapitel,säger Arne, som tog kontakt med ordförandeni IOGT-NTO i Söderhamn, PärForsström, och bad om att få arbetstränai föreningslokalen. Det gick bra. Arne varsedan innan känd i huset, eftersom hanunder tidigare nyktra perioder hade varitmed i kamratstödet. Med hjälp av Päroch Sten Rollander, mannen som startadekamratstödet i Söderhamn, kom hansnart på fötter.Med sin sociala kompetens och bredaarbetslivserfarenhet inom bland annatinköp, försäljning och journalistik sågArne möjligheter att få snurr på verksamheten,som innefattade både kamratstödetoch äldre ”vanliga” IOGT-NTOmedlemmar.Några motsättningar mellankamratstödet och traditionella inslag somskördefest, nyårsfirande och föreningsmötenfinns lyckligtvis inte här. Det är ettgivande och ett tagande.– Jag fick chansen till sysselsättningoch jag tog uppgiften på allvar. Jag börjadefundera på hur vi skulle få fler tilllokalen för att kunna hålla öppet varje dagoch kontaktade Arbetsförmedlingen ochResurscentrum. Det resulterade i att vi idag har två OSA-anställningar och en killesom arbetstränar, plus ett gäng volontärersom ser till att vi kan hålla öppet 9–15varje dag, säger Arne, som ser sig lite som”pappa” till den nu välfungerande verksamheten,som bland annat innefattarcafé varje dag, lunchservering och kulturevenemangett par dagar i veckan samtuthyrning av lokalerna.Alla är välkomna, inte bara människori utanförskap. Men det är lite trögt att fåvanliga Söderhamnsbor att hitta hit.– En del tror fortfarande att IOGT-NTO är någon sorts sekt. Men vi jobbarpå att öppna upp, bli mer synliga och välkomnaalla, säger Arne och berättar attlokalen är välbesökt, men att det även ärlite svårt att locka personer i tillfrisknandefrån beroendesjukdomen.”En del tror fortfarande attIOGT‐NTO är någon sorts sekt.”arne larssonFoto: Maria Zaitzewsky RundgrenArne LarssonFör egen del har han gått från arbetsträningtill en OSA-anställning till lönebidragoch i februari 2011 anställdes han i föreningensom verksamhetsansvarig. Han ärstolt över att han har lyckats så bra, bådepersonligen och för föreningens skull.– Arbetet här har hjälpt mig mycket,det är sant. Det har hållit mig sysselsattunder mitt tillfrisknande och jag har fåttlagom stora utmaningar. Det är något jaggärna vill erbjuda andra. Men det viktigasteför mig har ändå varit beslutet attbli nykter. Om det inte är förankrat inutispelar det ingen roll hur mycket stöd manfår utifrån.– Att vistas i en nykter miljö äronekligen till stor hjälp för att kommavidare efter missbruket. Vi som jobbar härhar samma bakgrund och erfarenheteroch kan prata och söka stöd hos varandra.Det är unikt för kamratstödet, säger Arne,som gärna vill fortsätta att bygga verksamheten,eventuellt med socialt företagande.Med fantasi, kompromissvilja ochjäklar-anamma finns inga hinder, baramöjligheter, anser han.34 accent nr 2/2013

vårdkedjanI dag har kamratstödet i Söderhamnkontakt med olika behandlingshem,Resurscenter, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingenför att kunna erbjuda föredetta missbrukare möjligheten att tasina första, nyktra steg i en drogfri miljöoch på sikt förhoppningsvis gå ut ianställning och ett fungerande vardagsliv.Det är essensen i vårdkedjetanken –när den fungerar som bäst.– Vi räddar inte världen. Men vi kanskeräddar några själar, konstaterar Arne,som gärna skulle vilja se IOGT-NTOsatsa betydligt mer på kamratstödet. Hanmenar att förr fanns det fler kamratstödsträffarän i dag.– Lägg mer resurser på att få lokalföreningaratt bygga från grunden! Lägg merresurser på sociala miljöer och på att startakamratstöd med verksamhet, för attkunna erbjuda människor som kommitur behandling arbetsträning. Det finnsmånga bra lokaler i landet som skullekunna bli utmärkta nyktra mötesplatser.Dessa kan hjälpa många människor sombehöver en nykter gemenskap för attkomma vidare i livet. Pnr 2/2013 accent 35

Foto: Eva ekerothIOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm.Så följer Dagöholm upp klienternaIOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm gör individuella planer för allaklienter. Samarbete med kamratstödsverksamheten ingår i utslussningen– men det är svårt att följa upp hur det egentligen går.När en klient kommer till Dagöholmsbehandlingshem görs en individuellgenomförandeplan, där även vården efterbehandlingen ingår; hur ska hen följasupp i hemkommunen?– Det är förstås viktigt att utslussningentill ett vardagsliv sker stegvis ochmjukt. Därför har vi kontinuerlig kontaktmed hemkommunen, så att vi försäkraross om att det finns uppföljning, stöd ochbostad. Vi har gott samarbete med IOGT-NTO:s kamratstödsföreningar i Katrineholm,Linköping och Norrköping, varifrånmånga klienter kommer, säger Dagöholmsföreståndare Anna-Lena Borén.Hon berättar att Dagöholm nu tar kontaktmed IOGT-NTOs lokalföreningar utei landet för att se vad de har att erbjudahemkommande klienter. Även där det intefinns ett kamratstöd, kan ju nyktra sammanhangerbjudas.I den mjuka utslussningen ingår blandannat möjligheten till återvändardagar,vilket innebär att klienten - efter samrådmed Dagöholm - får återvända en ellerett par dagar och deltar då i verksamheten.En annan möjlighet som erbjuds ären träningslägenhet i Katrineholm. Därkan man bo ensam eller tillsammans med”De har en ny plan för sitt liv.”marina unnebäckandra och får då öva på lite ”vardagsliv”med ansvar och rutiner.För den som har ett hantverksyrke ibagaget finns möjlighet att praktisera tretill sex månader på Dagöholm efter avslutadbehandling. De fyra praktikplatsernainnefattar vaktmästeri, djurvård, kök,måleri och reparationsarbeten. Tanken äratt praktiken ska fungera som en språngbrädatill annan praktik och arbetsträningi hemkommunen och ger klienten ökadsjälvkänsla, ansvarkänsla och struktur påtillvaron. Klienten får efter avslutad praktikett intyg med referenser.– Praktiken sker alltid i samråd medArbetsförmedlingen och Socialtjänst,eftersom det är kommunen som ansvararför personen i fråga, inte vi. De är inteskrivna här, utan ska fortsätta sin rehabiliteringi hemkommunen, säger Anna-Lena Borén.Under behandlingen kartläggs de nyinskrivnakring sju livsområden genom enpersonlig intervju. De får även besvarapå 90 frågor där de själva uppskattar varde befinner sig på skalan. KASAM, känslanav sammanhang och meningsfullhet,mäts också. Under behandlingens gånggörs mätningarna på nytt och de visarofta på avsevärda förbättringar på samtligaområden.Däremot har det varit svårt att vetahur klienterna mår ett halvår efter avslutadbehandling.– Erfarenheten visar att många tyvärråterfaller i missbruk. Få lever helt drogfritt,men en del har i alla fall fått bostad,kanske jobb och kontakt med sin familjigen. Klart är att många lämnar Dagöholmmed en ny plan för sitt liv, säger MarinaUnnebäck, biträdande föreståndare.– Nu ska man satsa på att ta reda på hurdet går i ett längre perspektiv genom uppföljningssamtal.Dagöholm har försökt fåkontakt med några klienter, men har hittillsgått bet. Förhoppningen är att i framtidenkunna kartlägga hur det går för dem somgenomgått behandling på Dagöholm. P36 accent nr 2/2013

vårdkedjanSociala nätverk avgörandeSociala nätverk är avgörande för människors fysiska ochmentala hälsa, visar forskning. Utan sunda sociala nätverk,är risken för återfall hög.”Kamratstödetupplever sig intealltid som en delav IOGT-NTO.”berth andersson– Det sociala nätverket orsakar inteförändringen från missbrukare till nykter.Men det upprätthåller förändringen, förutsattatt nätverket är drogfritt, konstaterarBerth Andersson, adjunkt vid institutionenför pedagogik vid Växjö universitetoch medlem i IOGT-NTO.Han menar att det är absurt att tro attman under några korta behandlingsveckorska få alla de färdigheter som krävs för attklara ett ”normalt” liv utan droger. Detkan ta tio år att hamna i ett missbruk - dåär en rimlig slutsats att det tar ganska långtid att hitta tillbaka till ett drogfritt liv.Och för det behöver man hjälp och stöd.– Det är viktigt att inte enbart strävaefter att bryta missbruket, utan att strävaefter motkrafterna. Vad kan missbruketersättas med? Därför är ett drogfritt stödjätteviktigt, ja, rent av avgörande för hurdet går på längre sikt. Det är förstås extraviktigt för dem som inte har en familj bakomsig, säger Berth Andersson och tilläggeratt IOGT-NTO har resurser att handledapersoner som kan jobba mera aktivtmed vårdkedjan mellan behandlingshemoch en fungerande, drogfritt liv.– Vi tar tyvärr inte tillvara på den erfarenhetde före detta missbrukarna haroch det är synd. Kamratstödet står oftaensamt och upplever sig inte alltid som endel av IOGT-NTO. Pnr 2/2013 accent 37

Svårt atthänga med?Lugn, gilla vår Facebooksida eller följ oss påTwitter så får du de viktigaste nyheternaautomatiskt.facebook.com/accentmagasintwitter.com/accentmagVi skickar också ut ett nyhetsbrev via mejl varjefredag – anmäl dig på www.accentmagasin.seom du är intresserad.

Från dokumentärfilmenDrömmen om Maremma.Våra Gårdar satsarpå dokumentärfilmSällan har så många spännande dokumentärfilmergått upp på biograferna. På Våra Gårdar harman sedan två år gjort en dokumentärfilmssatsningsom nu har utvärderats.text Maria Zaitzewsky Rundgren– Satsningen har varit lyckad. Detverkar finnas ett sug efter dokumentärfilmensautenticitet, säger biografkonsulentenLars Gillegård på Våra Gårdar ochberättar att man under 2011 och 2012 harvisat de omskrivna dokumentärerna ”Hantror han är bäst” av Maria Kuhlberg samt”Våga minnas” av och med Ewa Cederstampå ett 30-tal landsortsbiografer, både VåraGårdars biografer och andra mindre biografer.Filmvisningarna har följts av ett samtalmellan dokumentärfilmaren och publiken.– Tanken är att skapa ett inspirerandekulturarrangemang, där publik och filmarefår mötas. Filmen får ett mervärdenär diskussionerna lyfter fram nya infallsvinklar.”Våga minnas”, som handlar omen våldtäkt, lämpar sin synnerligen välför detta. Budskapet i filmen är ju attvåga prata om sina innersta hemligheter,konstaterar Lars Gillegård och tilläggeratt dokumentärfilmssatsningen kräverett sammanhang utöver själva filmen omman ska kunna locka publik.Det hela började för två år sedan medatt Våra Gårdar fick kontakt med dokumentärfilmarenStina Gardell och MantarayFilm, som berättade hur svårt honhade att få ut sina filmer. Tanken om ettsamarbete föddes, där diskussionen medpubliken efteråt skulle vara ett självklartinslag – liksom möjligheten att visa dokumentäreninnan den har tv-premiär.Ett problem har varit finansieringen.Att få fram pengar lokalt och att få logistikenatt fungera är inte lätt. Dokumentärfilmarna,som turnerar på olika biografer”Budskapet är att våga prata omsina innersta hemligheter”.Lars Gillegårdför att träffa publiken, måste få sina kostnadertäckta.Han menar att med ett förstärkt produktionsstödför dokumentärer genomdet nya filmavtalet, digitalisering av landetsbiografer och en bas av duktiga dokumentärfilmareså borde det finnas godamöjligheter att rulla ut kvalitativa dokumentärerpå landets biografer. Särskilt omman kan samarrangera med andra lokalaaktörer, exempelvis inom nykterhetsrörelsen,så att ännu fler lockas till visningen.Här kan föreningar och enskilda gärnata kontakt med Våra Gårdar. Ambitionenär att få ihop mellan 50 och 100 mindrebiografer runt om i landet som regelbundetvisar dokumentärfilm, samt en till tvågånger per år i anslutning till en visningarrangera ett samtal. För att få ihop finansieringenav dessa lokala arrangemangbör det inrättas ett centralt arrangörsstödsom biografen kan söka som ett komplementtill andra lokala och centrala stöd.Gillegård är nöjd med publiktillströmningenunder 2011 och 2012. Sammanlagthar de två filmerna lockat cirka 1650 personer.I vår kommer dokumentärfilmen ”Drömmenom Maremma” att visas. Den handlarom lokala konflikter på en karg, italiensklandsbygd, då behovet av att bygga ut alternativaenergislag, som vindkraft, ökar.Senare kommer dokumentärfilmen”Jag ser dig”, att gå upp på biograferna.Den handlar om en blind flickas syn påomvärlden. Pnr 2/2013 accent 39

sverigeresan: kalmar distriktAccent hälsar på hos alla distrikt. Den här gången är vi i Kristdala.stickglädjei kristdalaSnöyra och kyliga vindar är inget som hindrar detdryga tjog sticksugna Kristdalabor som den härförsta måndagskvällen i februari trotsar vädretsmakter och tar sig till IOGT-NTO lokalen mitt i byn.text och foto Maria Zaitzewsky RundgrenSiv Kronståhl kommervarje måndag för attsticka och umgås.Anna-Lisa Svensson, initiativtagarentill stickcaféet, är först på plats ochförebereder fikat och ställer fram lådornamed garner, knappar och annat sombehövs när man skapar plagg med stickor.Garnerna står hennes dotter för. Honsäljer sticksaker på annan ort. Tanken äratt Kristdalas stickande damer – förutomatt umgås och sticka – även ska erbjudasmöjlighet att köpa lite nytt material här,eftersom det inte finns någon garnbutik ililla Kristdala.Stickcaféet startade för ungefär tre årsedan.– Det var en kvinna här i byn som frågademig om jag kunde lära henne omstickning. Då tänkte jag att vi kanske skulleförsöka träffas några stycken och läraoss av varandra. Eftersom jag är medlemInga-May Frode Svenssonoch Siv Sköld diskuterarmönster och masktäthet.i IOGT-NTO fick jag låna vår lokal till denhär verksamheten och så bestämde vi attbörja träffas på måndagskvällar mellan 18och 20. Men vi blev betydligt fler än någrastycken, vi blev bortåt trettio personer,intresset var och är stort, säger Anna-Lisastolt och berättar att gänget är ungefärdetsamma i dag som när stickcaféet startade.Några är medlemmar i IOGT-NTO,andra är det inte.– Vi försöker värva och några har faktisktblivit medlemmar. Men det är litetrögt, konstaterar Anna-Lisa.Stickcaféet utgör onekligen någotav ett nav för Kristdalas kvinnliga pensionärer.Byn, som ligger tre mil norr omOskarshamn, har 700 hushåll. Det säger sigsjälvt att här inte finns så mycket att göra.Garn finns att köpa iIOGT-NTO lokalen.– Vi kommer hit både för stickningenoch för samvaron med andra. Vi tyckerdet är så roligt och lär oss alltid någotnytt, säger Inga-May Frode Svensson,också hon medlem i IOGT-NTO. Honhör till ”inventarierna” och är en av desom alltid kommer hit. Men i ärlighetensnamn gäller det de flesta av damerna somär här i kväll.– Välkomna flickor! utbrister Anna-Lisanär Wastie Svensson, Aina Olsson och SivKronståhl droppar in med sina garnnystanoch sina stickor.– Det är så roligt att vara här. Vi delar jualla samma intresse och får idéer av varandra.Vi utbyter mönster och tips. Det ärtoppen det, säger Siv Kronståhl och sätterigång.De flesta har flinka fingrar, stickandetverkar gå av bara farten. Strumpor, sockor,tröjor och dockkläder växer fram i enrasande fart. De flesta stickar till barnbarnen.Men Birgitta Nilsson stickar tillErikshjälpen.– Mest koftor och jumprar, säger honoch berättar att hon både stickar och syrhemma också. Mest framför teven. Deandra vid bordet nickar instämmande.Ja, så gör de flesta. Knappast någon härär novis, alla stickar för jämnan, eller såsnart de har en stund över.– Jo, det blir mycket stickande vid tevenhemma, särskilt på vintern. Och imorgonbörjar VM. Då är jag redo med stickorna,säger Ann-Marie Cassel glatt och tillägger,40 accent nr 2/2013

KarlstadSkövdeÖrebroVästeråsUppsalaFakta. Kalmar distriktStockholmKatrineholmNyköping Antal medlemmar: 1 000Linköping Antal föreningar: 25Omsättning: 750 000 krJönköpingVisbyHalmstadVäxjöKalmarRonnebyKarlskronaSticka är kul, tyckerInga-May FrodeSvensson.mest för sig själv, att hon tror att det mestär slalom så här i början.”Fyra marinblå, ett rött och ett vitt där”.”Hur många nystan gick det åt till dig?””Estelle heter visst det här garnet, hardu hört?””Det skulle visst gå åt sex av de här nystanen,men jag vet inte. Det blir kanskeåtta?””Åh, vilken snygg tröja, vilka färger!”Stickterminologin haglar över detav mönster, nystan och halvfärdiga plaggbelamrade bordet. Kloka huvuden slåsihop och mönster granskas. En socka här.En tröja där. Och några till synes kompliceradedockplagg i ljuvaste vitt. Damernahjälps gärna åt när det kör ihop sig och detmärks att engagemanget är stort.Ännu större blir det när Anna-Lisaropar att nu är fikat klart. Unisont läggerdamerna ifrån sig sina alster och köarsedan en stund för en kopp kaffe, ost och”Men viktigast ärju att vi träffasoch pratar.”asta larssonMalmökex och en smaskig tårtbit. Tjugo kronorkostar kalaset. Några minuter senareär det dags att köpa lotter. Vinsternaär enkla – kaffe, en chokladask och enblomma. Armar far upp i luften när detblir vinst.– Ja! Jag vann!Stämningen är gemytligt god, men kanskeinte särskilt uppsluppen. För det är juändå stickningen som är fokus – och denkräver viss koncentration.Asta Larsson har gett sig i kast med ettpar vackra mockasiner. Hon berättar atthon stickar ganska snabbt. En mockasintar ett par timmar att slutföra. Viljan attskapa med händerna tar aldrig slut. Detblir hela tiden nya utmaningar. Här påstickcaféet stortrivs hon, eftersom honträffar likasinnade.– Visst är stickningen viktig. Men allraviktigast är ju att vi träffas och pratar. Detär socialt att komma hit. Jag missar aldrigen måndagskväll hos IOGT-NTO! Phallå där!Maria BrundinOrdförande i Kalmar distriktMariaBrundinHur ser medlemstillväxten ut i Kalmardistrikt?Tillväxten är tyvärr inte så bra som viskulle önska, vi är ungefär 1000 medlemmarjust nu. Vi tittar på om vi kan starta envärvargrupp som kan åka runt och värva.Vi vill ju förstås nettoöka. Men det är ju såatt vissa föreningar är bra på att få in nyamedlemmar, medan andra är mer passiva.Torsås är en förening där man har braverksamhet och har fått nya medlemmarden vägen.Vilka utmaningar står distriktet inför?Vi vill öka verksamheten i föreningarnaoch på så vis öka medlemsantalet. Ju flersom är aktiva desto fler kan lockas att blimedlemmar. Man måste ju inte vara utepå stan och värva, det gårnog att få nya medlemmargenom att ha bra verksamhetoch synas. Vi vill framförallt satsa på en yngremålgrupp och barnfamiljer.Dem når vi bäst genom attse över våra fastigheter; hur kan de bli merattraktiva för småbarnsfamiljer? Hur kanvi få barnen att känna sig välkomna? Jagtror att många småbarnsfamiljer väljer bortoss för att det känns för krångligt. Så skadet inte vara. Vi har nyligen köpt en fastigheti Kalmar. Den vill vi inreda barnvänligt.Sedan tror jag att vi skulle vinna mycket påatt samarbeta mer med UNF och Junis.Vad har ni på gång i vår?Distriktsårsmötet förstås. Sedan håller vipå mycket med vår nya fastighet i Kalmar.Under Folknykterhetens vecka kommervi också att anordna aktiviteter och synasmycket. Vi kommer nog inte att ha någrastora jippon. Däremot ska vi bjuda in allmänheteni våra hus. Det är viktigt att visavad vi gör och vilka vi är.nr 2/2013 accent 41

Kultur. Böcker/Musik/Film/ScenFoto: egmont tidskrifterhallå där!Blossom TaintonLindqvistAktuell i B.U.S.Föreställningen B.U.S med Riksteaterngår för fulla hus och niturnerar även under våren. Hurkänns det?– Vi har fått ett fantastiskt gensvarmed stående ovationer efternästan varje föreställning.Jag måste nypamig armen för attfatta att det är sant.Vi visste att det skullevara roligt att arbetaihop, men vi anade intevilken naturkraft viär tillsammans. Jag,Kayode Shekoni, VivianCardinal, Gladys del Pilar och FrancescaQuartey är ett kanonteam.Vad handlar föreställningen om?– Det är livemusik, anekdoteroch personliga betraktelser frånlivet och de erfarenheter vi har. Dethandlar om allt ifrån att vara svartkvinna i Sverige till kulturkrockar,föräldraskap, känslan av utanförskapoch hur en rakpermanent kanförändra livet. Det är roligt, spexigt,fartfyllt och allvarligt på sammagång.Du som, förutom artist, är fitnesskonsultoch personlig tränare;hur håller du dig i form underturnén?– Åh, inga problem. De flestahotell har fina gym. Det är nästanlättare nu när vi är ute än hemma.Men jag är ingen fanatiker utanförsöker få in lite träning varjedag. Det kan vara en promenad, enlöptur eller en stund på gymmet.Huvudsaken är att man rör på sigregelbundet. Yoga gör jag en timmeom dagen. Och så tänker jag på attinte äta för mycket och för onyttigt.Men med sunt förnuft kommerman långt.Du har fyllt 50. Vad har livet lärtdig hittills?– Nyfikenhet. Och ödmjukhet. Attöppna ögonen och våga tänka nytt.Maria Zaitzewsky RundgrenbokEn självbiografisk romansom berör och upprörNär det känns som att dethåller på att ta slutStig Larsson(Albert Bonniers förlag)BOK En novembernatt 2010håller Stig Larsson på att dö, hanstapplar över gatan, finkornigsnö mot ansiktet, får ingen luft,men ser mitt i paniken en tjej hanträffat på en studentfest för fleraår sedan, hon får iväg honom tillS:t Görans sjukhus.Svart på vitt: han har knarkatsönder sin kropp och kännersig, med kniven mot strupen,tvungen att sluta med amfetaminet,en drog som med tiden blivitett med hans författarskap. Hanbestämmer sig för att skriva ensjälvbiografisk roman där allt skaut, ett reningsbad för en författaresom minutiöst arbetat frambilden av sig själv som författaremed smak för unga kvinnor, somteaterImponerande Rain manRain ManTeater RivalMed Jonas Karlsson ochRobert Gustafssonteater Det är knepigt att görateater av film. Och den häromskriva uppsättningen på Rivali Stockholm har följdriktigt en delproblem att få berättelsen attlyfta lika högt som den kritikerrosadefilmen från 1988 medTom Cruise och Dustin Hoffman.Filmens handling följs ganskaminutiöst, men man tvingasavstå från stora sjok - alla sceneri bilen är av förståeliga skälöverhoppade. Det gör att pjäsenkänns något rumphuggen. Jagtänker att man kanske skulle haFoto: mats bäckermed det manligageniets rätt lever livet ärligt ochbrutalt. Romanen tar inte slutförrän Larsson gått igenom sittvuxenblivande i barndomensVästerbotten, sitt vuxenliv i denlilla inrökta ettan på Lilla Essingeni Stockholm på pulverkaffeoch höga tankar om sig själv, hurhan misstänker att hans systervågat frigöra sig från filmen ochgöra en egen, friare tolkning?Ändå är ”Rain Man” både underhållandeoch otroligt välspeladav såväl Karlsson som Gustafsson,som gör en minnesvärdförsökt lura honom på arvet,hur han blir närapå ihjälslagenpå en öde slätt i Skåne och hurhan gång på gång återvänder tillamfetaminet.Ja, jag gillar Larssons språk,hur han med klarheten hos ennorrländsk fors talar rakt in iläsarens öra. Det finns resonemangav rädslor och kärlek sombränner till och berör, kännsnakna på riktigt. Men också oftafruktansvärt självupptagna,cyniska och föraktfulla. Efter de508 sidorna känner jag mig tom,och lite äcklad: Stig Larssonsgrandiosa bild av författarenStig Larsson står emellan migoch läsupplevelsen. Jag vetfortfarande inte riktigt varför jagläste ut den och vad det ska varabra för. Ett enkelt svar är att denberör, upprör, och det är ju intedet sämsta.Hanna Nolinrollprestation som den svårtautistiske Raymond Babbit. Detblir en hel del skratt åt dråpligasituationer och den sammanfattandekänslan blir; imponerande!Maria Zaitzewsky Rundgren42 accent nr 2/2013

tipsa! Maria Zaitzewsky Rundgren: 08-672 60 56eller maria.zaitzewsky@iogt.seFoto: tre vännerfilm missa inte!Kärlekskomedi som värmerSmå citroner gulaEfter en roman av Kajsa Ingemarssonmed bland andra RakelWärmländer, Josephine Bornebuschoch Tomas von Brömssenfilm Agnes (väl gestaltad avWärmländer som f ö är jättelikkronprinsessan Victoria!) är enkock som drömmer om att öppnaen egen restaurang. När hon fårsparken från den franska lyxkroghon jobbar på öppnar sig plötsligtnya möjligheter. Hon får lånapengar av sin mamma och blir delägarei en ny krog med höga ambitioner.Men det ska snart visa sigatt lyxkonceptet inte är så lukrativt.Gästerna uteblir och konkurshotar. Samtidigt upptäcker Agnesatt hennes pojkvän bedrar henne.Men som i alla romantiska komedierväntar förstås drömprinsenrunt hörnet, här i gestalt av matkritikernDavid – som visar sig varaAgnes granne. Agnes och henneskompanjoner inser att för att fåfart på restaurangen måste den fåfina recensioner och vem är intemer lämpad att skriva en sådan änDavid? Han luras dit under falskapremisser, ovetande om att Agnesär en av ägarna. Förvecklingar ochmissförstånd uppstår, men dettriggar bara Agnes att kavla uppärmarna och börja på ny kula meden helt ny, anspråkslösare krogvid namn ”Små citroner gula”, numed nyligen bortgångna mammasitalienska recept. Det bliromedelbar succé och drömprinsen,ja han faller förstås i Agnesarmar. Oförargligt, charmigt ochen smula klyschigt. Men ändå enkärlekskomedi som värmer likagott som filmens fisksoppa i vintermörkret.Maria Zaitzewsky Rundgren1spel ”Papo&yo” till Playstation.Handlar om en pojke,Quico, som tillsammansmed några vänner och Monstret,ska ta sig igenom en drömlik världgenom pussellösande. Monstretsymboliserar spelutvecklarensfar, som var drogmissbrukare.Vander Caballero beskriver sinfar som både ond och god – precissom spelets Monster – och speletär en spegel av hans barndomsupplevelser.2musikal ”Hjälp sökes” påOrionteatern i Stockholm.Med Johan Ulvesson.Två medelålders bönder som ärbröder brottas i sin övergivenhetmed både existentiella frågor ochhushållsarbete. Hjälpen kommeri form av en mor, hennes dotteroch en get.bokSpännande om manlig stalkerKom ska vi tycka omvarandraHans KoppelTelegram förlagBOK Under en konferensresablir den gifta journalisten Annauppraggad av en betydligt yngreman, Erik. Hon blir både smickradoch attraherad och napparpå mannens förslag om en träffpå hans hotellrum. Mötet blirbörjan på en mardröm. Anna,som inte alls tänkt sig mer än ettengångsligg, blir snart lockadtill fler träffar, somhon med viss tvehågsenhettackarja till. Men när hontill sist till meddelarErik att det är över,att hon inte är intresserad,tar det lillasnedsteget en helt nyriktning. För Erik ärromansen nämligeninte över, den har barabörjat. Och han skyringa medel för att få Anna. Atthon är gift och har en dotter bryrhan sig inte om, hanska ha henne. Hanbörjar förfölja henne,ringa och skicka meddelandenoch Annablir allt mer desperat.Hon anförtror sinmamma, som väljeratt konfrontera Erik- en ung man somvisar sig ha ett mörktförflutet. Jättespännandebladvändare somär omöjlig att släppa.Maria Zaitzewsky Rundgren3Film ”Bäst före” med KjellBergqvist, Ewa Fröling ochBrasse Brännström. Närde tre gamla vännerna vinner ensmärre vinst på hästar beslutarde sig för att resa iväg på en Åbokryssning.På båten ställs mycketpå sin spets. Småcharmigt,småkul och rätt förutsägbart omåldrande män. Premiär i mars.nr 2/2013 accent 43

Månadens medlem. Sammanställer en släktbok på 500 sidorBrorHalvarssonKänner du någonsom borde blimånadens medlem?TIPSA oss påaccent@iogt.se ellerAccent, Box 12825,112 97 StockholmNamn: Bror HalvarssonÅlder: 82Bor: Frösön utanförÖstersundGör: släktforskar,pensionärMedlem: sedan 1945”Min bror drack. Han blevmissbrukare och dog senare.”Hur länge har du varit medlem?– Sedan 1945. Jag gick med i logen 324 Kärlekenshem i Brunflo för att det anordnades roliga aktiviteter,som dans. Det gillade jag. men efter några år satteman stopp för dansandet, som inte ansågs vara ”rätt”aktivitet för IOGT. Då gick jag tillfälligt ur, men blevåter medlem 1947. Man kan säga att jag har varit stadigmedlem och nykterist sedan 1960-talet. Att jag fickavsmak för alkohol handlade också om att min brordrack. Han blev missbrukare och dog senare, delvis pågrund av alkoholen. Själv dricker jag inte ens lättöl.Hur aktiv är du?– Nu är jag 82 år och har en del krämpor, så detblir kanske inte så mycket. Men jag har varit med påmånga möten och har agiterat i insändare och harförsökt få andra att bli nyktra. Jag tycker det är viktigtatt kämpa för en bättre värld. Och man har faktisktroligare utan alkohol. Jag har valt att ta ställning, påmånga olika sätt. När det gamla anrika Godtemplarhuseti Östersund såldes och omvandlades till en krog1992 valde jag att aldrig mer sätta min fot där.Vad har du arbetat med?– Jag har varit glasmästare, brandman och ambulansförare.Dessutom har jag kört taxi extra på kvällaroch helger för att försörja min före detta hustru ochmina tre barn. Vi skildes redan i slutet av 1950-taletoch jag fick slita hårt för att kunna betala underhåll.Jag har aldrig gift om mig. Men nu har jag en särbo.Vad gör du nu?– Jag släktforskar sedan länge och håller på ochsammanställer en släktbok på 500 sidor med 200 bilder.Det finns så mycket spännande i min släkthistoria,jag skulle kunna berätta i timmar. Min mormor exempelvisgick med ett brutet lårben i tjugo år! Det läktesnett och bröts igen och i slutet av livet var hennes enaben sjutton centimeter kortare än det andra. Ändå gickhon långa sträckor på det där benet, en riktig krutgummavar hon. Hon drabbades hårt. Två av hennes sönerdrunknade i en vak och själv höll hon också på attdrunkna. Britta Lundgren, min mormor, upptar mångasidor i boken. Även mina tremänningar, de kända brödernaLindqvist, tar mycket plats. De spelade i Norge,Europa och Amerika och hade ett spännande liv. Jagger ut släktboken på eget förlag och har redan 140exemplar beställda. Jag hoppas att den ska bli intressantinte bara för släkten utan också för andra.text Maria Zaitzewsky RundgrenFoto Maria Granholm44 accent nr 2/2013

IOGT-NTO:s företagsvänner är med och skapar en skönare världAtt vara företagsvän till IOGT-NTO innebär att företag stödjer vårt arbete för ett nyktrare samhälle, fören skönare värld.Det här är IOGT-NTO:s företagsvännerVill du också synas här medditt företags logotyp kontaktaLizzette Masterson:lizzette.masterson@iogt.seeller 0701-90 84 03,08-672 60 26Du följer oss välpå webben också?Vi publicerar nyheter varje dag på www.accentmagasin.se.Längst ner på webbplatsen kan du också prenumerera på vårtnyhetsbrev om du hellre vill hålla dig uppdaterad den vägen.

Foto: Pierre AnderssonFörbundsordföranden. Anna CarlstedtTusentals goda samtalMånga är nyfikna på ossDet blir hundratals nya medlemmaroch tusentals goda samtalnu när IOGT-NTO värvar påcentralstationerna i Stockholm,Göteborg och Malmö.Det har kommit engagerade medlemmarfrån hela landet för att bemanna våra finamontrar där människor gärna stannartill för att smaka Godtemplaredricka ochtala om nykterhet, idéer och IOGT-NTO.Våra värvare vittnar om att alltfler verkarkänna till oss och vara nyfikna på oss. Ochalltfler vill gå med! Dessutom smittar denhär satsningen av sig: Det värvas medlemmarsom bara den över hela landet.Det känns som bra timing att vi gören stor kampanj just i år för att göraIOGT-NTO mera känt, och för att lyftadet positiva med nykterheten. Och det ärinte bara vi själva som lyfter våra frågoroch gör reklam för vår organisation: Vi fårdraghjälp från alla möjliga håll.Ett bra exempel är att magasinetDamernas Värld ger utrymme på omslagettill nummer 3/2013 åt rubriken ”Nu ärdet inne att vara nykter”. Inne i tidningenägnas flera sidor åt ett snyggt illustreratreportage de valt att kalla ”Den vitavågen”, och som inleds: ”Nu säger alltflerskål – utan alkohol. Inte bara kändisarvittnar om sin nya nykterhet, utanäven andra nobbar drinken utan att varagravida eller ha beroendeproblem. OchSystembolaget hänger på, de alkoholfriaalternativen har blivit både betydligt fleroch mer drickvänliga.Kändisar som Björn Gustafsson,Laleh och Dennis Lyxzén har alla gjortdet – berättat i medierna om sina nyktraliv. Radioprofilen Cissi Wallin har till ochmed varit en av initiativtagarna till ennykter nattklubb i samarbete med IOGT-NTO” (DV 2013/3 s.130).Det känns helt rätt att trendkänsligaDamernas Värld skriver ”IOGT-NTO”och ”nattklubb” i samma mening iingressen. Men ännu roligare är det attreportaget lyfter fram en av våra nyamedlemmar – Emma, 37 år. Hon valdeatt sluta dricka och gick ut med det påsin Facebooksida, vilket väckte en deluppmärksamhet i bekantskapskretsen.Emma berättar att beslutet att bli nykteristväxte fram hos henne. ”Men detsom till slut avgjorde saken var när hongick med i nykterhetsorganisationenIOGT-NTO” (DV 2013/3 s.132)Robert Lindh är verksamhetskonsulenthos oss och en av de ansvariga för värvarveckornasom görs nu i våra storstäder.Han känner säkert igen Emmas historia.Robert berättar på IOGT-NTO:s hemsida:”Snart är det nog en tradition att IOGT-NTO finns på en centralstation nära dig,det är dessutom glädjande att en deldistrikt har börjat finnas och värva påstationer i sina egna distrikt under dessaveckor”. Robert berättar också att vi harett mål att värva minst 320 stycken nyamedlemmar under dessa veckor på centralstationerna.Om jag känner våra värvarerätt så har det antalet redan passeratsnär detta nummer av Accent är tryckt!46 accent nr 2/2013

25/BDHär finnsIOGT-NTOStockholm, 01/AKontaktperson: Kajsa Elveberg08-21 37 51, 0707-78 70 03göteborg och bohUSlän, 14/oKontaktperson: Sofia Hagström Månsson,073-157 86 96, 031-775 78 6014/O24/AC22/Y23/Z21/X20/W03/C17/S19/U01/A18/T 04/D16/R 05/E15/P06/F09/I08/H13/N07/GUppSAlA, 03/cKontaktperson: Mona Örjes018-12 14 86, 0733-83 83 42SödermAnlAnd, 04/dKontaktperson: Micael Söderström,0155-28 15 40, 070-770 99 57öStergötlAnd, 05/eKontaktperson: Carl Wennerstrand,013-10 40 40, 070-227 03 36Jönköping, 06/FKontaktperson: Tomas Nylén,036-12 07 10, 073-056 44 88kronoberg, 07/gKontaktperson: Linda Börjesdotter Bäckström,0470-70 64 52, 076-170 57 93kAlmAr, 08/hKontaktperson: Gunilla Nilsson, 072-512 51 52gotlAnd, 09/iKontaktperson: Monica Engström-Thomsson,0498-21 50 43, 070-190 84 34blekinge, 10/kKontaktperson: Kristin Eriksson, ordförande070-569 47 24Skåne, 11/lmKontaktperson: Mahir Spahic,070-190 84 06älvSborg, 15/pKontaktperson: Anneli Simu Gunnarsson,Ola Österlund, 033-10 32 72, 076-84 28 283SkArAborg, 16/rKontaktperson: Petra Berghäll, 0500-48 34 13värmlAnd, 17/SKontaktperson: Kaj Johansson, 054-18 77 72örebro, 18/tKontaktperson: Per Holm , 019-611 58 14väStmAnlAnd, 19/UKontaktperson: Karin Wester, 073-982 96 36dAlArnA, 20/WKontaktperson: Louise Eriksson,0243-851 05, 070-191 45 81gävleborg, 21/XKontaktperson: Jon-Erik Flodin, ordförande,073-500 89 86väSternorrlAnd, 22/YKontaktperson: Margot Ögren, 070-553 73 94,0660-850 10JämtlAnd, 23/ZKontaktperson: Anna Ringnér, 063-13 20 45,070-190 84 00väSterbotten, 24/AcKontaktperson: Inger Malmén, 0730-45 90 9011/LM10/KhAllAnd, 13/nKontaktperson: Leif Arne Gustavsson0346-164 90, 0703-777 187norrbotten, 25/bdKontaktperson: Anna-Lena Gröhn073-0911 767Värva en medlem!Värvarens personnrJag står bakom IOGT-NTO:s medlemslöfte och vill bli medlemJag godkänner att IOGT-NTO sparar och hanterar mina personuppgifter.Namnteckning *medlemSlöFteSom medlem i IOGT-NTO lovar jag att arbetaför ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTOrörelsensgrundsatser och program.Därmed lovar jag att leva helnyktert, det villsäga att ej använda alkoholdrycker med högrealkoholhalt än 2,25 volymprocent, narkotikaeller andra gifter med berusande effekt.IOGT-NTO är ansvarigt för behandlingen av de personuppgifter som du lämnar i samband med din medlemsansökan.Personuppgifterna kommer IOGT-NTO att använda för att föra medlemsregister och behandlasinom ramen för IOGT-NTO:s verksamhet. De kan också komma att överlämnas för behandling till annan partsom IOGT-NTO har ett avtal med, exempelvis för administration av medlemsavgifter eller för erbjudandenom tjänster och produkter till dig som medlem.IOGT-NTO är angelägen om att de personuppgifter som registreras är riktiga. För att ge dig som medlembästa möjliga service är det därför viktigt att du meddelar oss eventuella förändringar. Du kan när somhelst skicka en skriftlig begäran till oss om information om vilka personuppgifter om dig som behandlas.Vill du inte att dina personuppgifter överlämnas till annan för exempelvis marknadsföringsändamål är duvälkommen att skriftligen anmäla detta till oss.Förnamn *Efternamn *Gatuadress *Postnummer * Ort *Personnr (10 siffror) *TelefonnrE-postadressEventuellt önskad förening* Obligatoriska uppgifter. Skicka in talongen till IOGT-NTO, Box 12825, 112 97 Stockholm

Stockholm i november 2012IOGT-NTO INFORMERARwww.iogt.se • www.sobernet.nu • 08-672 60 05 • info@iogt.seÄr det DIG vi saknar?För en tid sedan skickade vi ett brev till dig som medlem i IOGT-NTOdär vi bifogade ett inbetalningskort för medlemsavgift för 2013.Har du ännu ej betalat kommer du i slutet av denna månad få ettinbetalningskort. Vill du inte vänta med att betala kan du gå in påiogt.se och klicka dig vidare till medlemssidorna. Där kan du redanidag betala din medlemsavgift med kort.Bästa medlem – hej!Du som medlem är viktig för mig. Och du är viktig för IOGT-NTO. Du är det för att du har tagit ställningoch för att vi delar samma dröm - drömmen om en nyktrare värld. Du är en del i vår rörelse, en kugge, enröst. Du är en kraft. Imponerande många av IOGT-NTO:s medlemmar är engagerade i vårt föreningsarbete.Personligt engagemang är värdefullt och jag vill tacka för alla insatser under det år som gått.För att kunna genomföra, påverka, engagera och förändra behövs medel. Det vill säga pengar, stålar, cash.Utan pengar står vi still. Vi vet att många medlemmar vill göra mer för IOGT-NTO. Därför finns nu möjlighetenatt betala medlemsavgiften via autogiro och att utöver medlemsavgiften regelbundetge en slant till IOGT-NTO:s arbete för en nyktrare värld. Tack vare stöd från dig som medlemkan vi tillsammans göra mer, nå fler, påverka mer. När du väljer attbetala din medlemsavgift via autogiro underlättar du kansliets administrativaarbete och frigör resurser till annat. Om du dessutom väljer att t exvarje månad plussa på är du med och gör skillnad genom att du bidrar tillverksamheten. Vi har valt några olika områden som du via autogiro kanrikta din gåva till. Läs mer om de verksamheter du kan välja mellan pånästa sida.Jag vill summera 2012 genom att lyfta några av alla de saker vi gjort – visamlades och bjöd in till Fest för alla i våras, vi gjorde succé i Almedalenmed Almedalsdrinken, vi fick beskedet att gårdsförsäljningen skrotasoch vi har lanserat vår nya webbsida. I korta drag – vilket år! Vilketfantastiskt år! Var med och gör 2013 till ett minst lika framgångsrikt år!Läs mer på följande sida om hur du kan vara med och göra ännu störreskillnad. Tack för i år, och väl mött 2013 – kanske ses vi under kongresseni Borås?Anna Carlstedt, förbundsordförande IOGT-NTOP.S.Jag vill passa på att önska er alla en fin julledighet. Jag hoppas av hela mitt hjärta att fler barn än någonsinfår fira en Vit Jul. Tack vare vår rörelse är chansen större. Ta en titt på www.vitjul.se och var med du ocksåoch gör julen vitare!Anna CarlstedtFörbundsordförandeFem minuter över till engagemangden här veckan?PS. För att växa har vi ett stort arbete framför oss. Vi måste alla dra vårt strå till stacken.Nu drar årets Vit Jul-kampanj igång! Gå gärna in på www.vitjul.se och sprid budskapet vidare.Hjälp alla barn att få den bästa av alla julklappar – en trygg jul med gemenskap utan alkohol.Då kan du:- Planera in en fika med din granne för att berätta om IOGT-NTO- Dela en artikel på nätet från AccentKampanjåret!- Skapa ett twitterkontoKickofferna är avklarade, fortsätt nu att hålla diguppdaterad om vår utåtriktade kampanj!Besök vår blogg www.irorelse.wordpress.comeller följ oss på twitter via #tretton14

UTBILDNINGAR 2013Anmälningar till alla utbildningar görs på hemsidan www.iogt.se.Vill du veta mer om innehållet eller har du andrafrågor, se hemsidan, mejla info@iogt.se eller ring08-672 60 05. I kurskostnaden ingår (om ingetannat anges) resa med billigaste färdsätt, mat samtövernattning i dubbelrum om kursen varar flera dagar.Socialt forumEn helg med bland annat olika seminarier,prova på-pass, familjeaktiviteter, Drogvägrarnaskulturfestival och lägerbål.När & var: 26/4–28/4, Herfallets kurs- ochkonferensanläggning, Arboga.KostNad: 1000 kr för vuxna, 500 kr för ungdomaroch 100 kr för barn.Max 2500 kr/familj.aNMälaN: via www.iogt.se/utbildningar eller08-672 60 05 senast 5 april.Träff för partipolitiskt aktivaEn dag för dig som i din politiska gärningockså vill påverka alkohol- och narkotikapolitiken.Kom och träffa andra som jobbar aktivtmed IOGT-NTO:s frågor inom partipolitiken.När & var: 24 maj, StockholmKostNad: 350 kr, resa med billigaste färdsättoch mat ingår i prisetaNMälaN: via www.iogt.se/utbildningar eller08-672 60 05 senast 3 maj.KALENDARIUMMars1 Accent nr 2 kommer ut2 Regional distriktsstudieledarsamling,Stockholm8 Internationella kvinnodagen9 Regional distriktsstudieledarsamling,Värnamo12–14 Utbildning dörrknackningspool,Finlandskryssning15–16 Förbundsstyrelsemöte15–24 IOGT-NTO Överallt! Föreningsvärvarkampanj20 Riksstyrelsemöte22–24 Lärgemenskap återträff31 Sista ansökningsdag IOGT-NTO-rörelsenskursgårds- och samlingslokalfondapril5 Accent nr 3 kommer ut6–13 Värvarteamsutbildning, Kroatien15–30 Kampanj: Antilangning inför Valborg17 Sista dag för motioner till kongressen201319–20 DO-utbildning, träff 4, Saltsjö-Boo26–28 Socialt forum, ArbogaMaJ3–5 Förbundsstyrelsemöte6–12 Kampanj: Folknykterhetens vecka7 Accent nr 4 kommer ut8 Riksstyrelsemöte9 Kampanj: Folknykterhetens dag13/5––14/6 Kampanj: Antilangning inför skolavslutningen17–19 Våra Gårdars Filmdagar i Leksand24 Träff partipolitiskt aktiva25 Almedalskickoff för inbjudna deltagare25–26 Nyktra kvinnor kan, träff 3, Saltsjö-Boo31 Sista ansökningsdag IOGT-NTO:sungdomsstiftelseJUNi13/5––14/6 Kampanj: Antilangning inför skolavslutningen14 Accent nr 5 kommer ut22–29 Värvarturné inför och på kongressen25 Förbundsstyrelsemöte26–30 Kongress, Borås29 Förbundsstyrelsemöte30–7/7Politikerveckan i Almedalen därIOGT-NTO deltarJUli30/6––7/7 Politikerveckan i Almedalen därIOGT-NTO deltaraUgUsti20–22 Rörelsegemensam konsulentsamling,Saltsjö-Boo23 Accent nr 6 kommer ut24 FörbundsstyrelsemötesepteMber1 Första ansökningsdag AktivitetsbidragVit Jul6–8 Värvarkickoff, Stockholm11–12 Verksamhetskonsulentsamling,Saltsjö-Boo12 Kursdag för administratörer,Stockholm13 IRMA fortsättningsutbildning,Stockholm13–15 Kontaktmannaträff kamratstödsledare,Göteborg15/9––15/10Lokal och distriktsvärvarkampanj20–21 Förbundsstyrelsemöte21–22 Distriktsstyrelsesamling, Stockholm25 Riksstyrelsemöte27 Accent nr 7 kommer ut

Korsord. Nummer 2/2013KORN IRO-LÄKE- DRAG- MERSKTMEDEL KAMPEN SILVER-MYNTVILL VÄLLÖGNAREBLIPÅ STRÅGÖR DENSOM EJGILLARLÄGETÄDELGASSYR IHOPDÄR MANGANO, KAN SES STOR I SAKNAR HAR SPEL-GICK Accent ITALIENSK GIFTIG PÅ FLOT- VISSA MAN I MAN PÅ MANMAN I Nr 2 AKTRIS GAS TARE SOPP- VÄST RETUR- SCEN-SKOLA 1930-89 GRILL KÖK MARKNAD SLÄKTDENKOMMERINIFRÅNSÅGS HAR HOPP OFTA LÅTERDRÖM- FJÄRI- KANSKE ORT I MED ÅTERSTÄLLE LAR PÅ KURIR NORR- VINKLAR SÖVDEHAGA SMYG BOTTEN FÖRRSJUNGSBRUKARI KYRKAN EN DEL EN IGRÖN VAROR HOLSTEINDOKTORSLIPADEMÅNADS- FÅR MAN NU MED MAN MEDTIDNING FÖR SIG ZENECA VITSARPÅ KALASETT SLANG SYNS BRUKARTILL NIO ELLER VID RÖKARELEVANDESATELLIT MISS- FIRAS IGREPPAUGUSTIFÅR MANI KÖRRÖDE IROMANFORD- HOTAD HAR TVÅ IMODELL SALA- VI PÅ VÄNNÄSÄR VÄL MANDER NACKEN KALLT ISCOUTER I MEXICO VISBYBUR-SPEL I TRÄS-LONDON KAREGÖRSSULORKOMMASOMETTSKOTTÄR UT-FRUKTADPROVAD VAMPIG HEMLIGPRODUKT WEST POLISKryss och foto: Anders PerstrandSkicka in och Vinn! lösning nr 10 2012Tjugan-lotter att vinna. Sex lotter vinner förstapristagaren, tvålotter vardera får de tio som därnäst har tur i dragningen. Skicka inlösningen till Accent, Box 128 25, 112 97 Stockholm, senast 25 mars2013. Märk kuvertet Kryss 2/2013.NAMNaDRESSpOStadressvinnare nr 10 2012Första pris, sex Tjugan-lotter vinner Ingel Eriksson, Järna.Två Tjugan-lotter var vinner Gunvor och Sören Willmer,Borlänge, Rolf Klingefors, Umeå, Herbert Bylund, Härnösand,Margareta Karlsson, Växjö, Sonja Söderberg, Bollebygd,Håkan Persson, Hudiksvall, Ann Hallberg, Forshaga,Nils G Jansson, Säldebråten, Karlstad, Birgit Johansson,Väring, John Eric Hallin, Överhörnäs, Accent gratulerar!H GAccent-kryss K Ä R A S T Enr 10-2012 R O P A R NLösning S Ä D K I SR E R O TL O G I J K RS T T U E S S Ä U M A M IS K O M A C S T O R S L A G E NS K Ä R M F I L I N N L U N KÖ M S A S A I M A G P Å S OI N T O G S S N O J O E L D MS A U T F O D R A S K A R A N SÅ D I A M O R R I S O N G TU N D E R K O M M I T T E T R I K ÅG A L E A S E S A U C A E S A R50 accent nr 2/2013

Vårt Gåvobrev,ring 08-672 60 43

Posttidning BAccent, Box 12825112 97 StockholmIOGT-NTO Överallt! 15–24 marsVi upprepar höstens succékampanj med att utmana alla IOGT-NTO-föreningar att synas på gatoroch torg och berätta om IOGT-NTO.Under en kort och intensiv period, 15–24/3, ska vi gå ut och visa upp IOGT-NTO för att ökakännedomen om oss och samtidigt värva fler medlemmar. Vi kallar det ”IOGT-NTO Överallt!”för att det är så människor ska känna det – IOGT-NTO finns överallt. Vi ska göra aktivitetervid våra egna lokaler, men också där människor inte alltid väntar sig att träffa oss, vidaffären, på biblioteket, på marknaden eller vid köpcentrat!Bidrag till alla föreningar som ordnar en värvaraktivitet 15–24 marsAlla föreningar som ordnar minst en värvaraktivitet (inte i denegna lokalen) och visar upp och berättar om IOGT-NTO får ettbidrag på 1000 kronor till föreningen.För att få det krävs två saker:• Rapportera senast den 8 mars in att ni planerar ett genomföraen eller flera aktiviteter.• Ta ett foto från aktiviteten, skriv några rader om vad nigjorde och hur det gick och skicka in direkt efteråt.Alla aktiviteter syns på webbenAlla inrapporterade aktiviteter lägger vi upp på vår hemsidawww.iogt.se.Tävling med fina priser för dem som värvarEfter kampanjen lottar vi ut tre priser om 5000 kronor varbland de föreningar som värvar minst en ny medlem tillIOGT-NTO.Beställ materialVi har bra värvarmaterial som gör det lättare att synas. Materialkan beställas i webshoppen på www.iogt.se.Tänk på att beställa det ni behöver i tid så att vi hinnerskicka till er!För mer information, gå in på www.iogt.se.