Nacka-Värmdökilen - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR)

© Regionplane- och trafikkontoret, 2004Projektledare Bette Lundh Malmros, Regionplane- och trafikkontoretKartor och layout Emma Tönnerfors, Henri Hanus-Haim och Maria Modig, Scandiaconsult AB/RamböllUr Terrängkartan © Lantmäteriverket Gävle 2004. Medgivande M2004/2396. Gäller t.o.m. 2006-04-01Grafisk form SOYA, www.soya.seOmslagsfoto Bette Lundh Malmros och Christer Sandquist, Regionplane- och trafikkontoret;Mats Husén/RegionbildFoto inlagan Maria Modig, Henri Hanus-Haim och Emma Tönnerfors, Scandiaconsult AB/Ramböll;Christer Sandquist och Bette Lundh Malmros, Regionplane- och trafikkontoretTryck Almqvist & Wiksell Tryckeri AB, Uppsala 2004RTN 200112-0346ISSN 1652-3741ISBN 91-86-57478-7

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENFörordNaturen erbjuder avkoppling, spänning och är en källa till kunskap för regionensinvånare. Tillgång till rent vatten och natursköna omgivningar är ett internationelltkännetecken för Stockholm. Tillgång till bostadsnära natur är också en viktigbyggsten i en framtida hållbar stadsutveckling. Naturen är viktig för vårt välbefinnandeoch kan bidra till en ökad livskvalitet i en storstadsregion med ett högtlevnadstempo. För att kunna bibehålla och utveckla värdet av tätortsnära naturkrävs bättre kunskapsunderlag som beskriver grönområdenas värde för regionensinvånare.Regionplane- och trafikkontoret har i rapport ”Upplevelsevärden”, 4:2001,presenterat en metod som på ett mer fördjupat sätt än tidigare beskriver desociala värdena i den regionala grönstrukturen, d.v.s de gröna kilarna. Metodenhar tillämpats i regionens tio gröna kilar, och denna rapport beskriver upplevelsevärdenai Nacka-Värmdö.Nacka-Värmdö-kilen präglas av närheten till havet med vida utblickar, djupavikar och kala klippor. Här ar det möjligt att finna både avskildhet och ro, samtutöva ett aktivt bad- och båtliv. Kilen innehåller även större skogs- och jordbruksområden.Studien har skett i nära samarbete med berörda kommuner, som deltagit i metodensutveckling och granskat materialet. Beskrivningen är en fördjupning av degröna kilarnas frilufts- och rekreationsvärden, som presenteras i form av fleramindre områden. Resultatet ska dock ej tolkas som en uppstyckning av kilarnassammanhållande värde. Resultatet av beskrivningen kan användas över helalänet och utgöra ett stöd för kommunernas arbete med att bevara och utvecklagrönstrukturen. Skriften ingår i en serie om tio rapporter, som behandlar varje kilför sig.Rapporten har utarbetats av Emma Tönnerfors, Henri Hanus-Haim ochMaria Modig på Scandiaconsult AB/Ramböll. De har även producerat kartoroch tagit de flesta fotografierna. Deltagare i kommunerna redovisas på följandesida. Projektledare vid Regionplane- och trafikkontoret har varit Bette LundhMalmros.Stockholm, mars 2004Sven-Inge NylundRegionplanedirektörREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET3

za sui Termini ambigui e discussi su famiglia, vita e questioni etiche,come suona il sottotitolo 9 .Questo Lexicon, pubblicato nel 2003, è significativamente curatodal cardinale di origine colombiana Alfonso Lòpez Trujillo, famosoper le sue radicali e parallele battaglie contro la teologia della liberazionee contro i diritti riproduttivi delle donne in America Latina.Organizzato come un dizionario, in ordine alfabetico, il Lexiconha per obiettivo la mappatura e la ridefinizione dei concetti cheriguardano tutte le questioni legate al genere, nonché alle scelte e aidiritti individuali. Scopo dichiarato è quello di formare gli operatoricattolici e soprattutto di indirizzare le politiche delle principaliagenzie nazionali e internazionali, ONU compresa, in nome di unapresunta «legge naturale» che, in ultima istanza, si rivela essere teologicae legata ai dogmi della religione cattolica. Salute riproduttiva,controllo delle nascite, diritto di scelta, unioni civili, discriminazionedella donna, omosessualità e omofobia, sesso sicuro, patriarcato,eutanasia, femminismo, matrimonio e famiglia sono – oltre agender – alcuni dei 78 termini che vengono presi in considerazionee ri-significati. Con l’«approvazione della Congregazione per ladottrina delle fede» – all’epoca presieduta dal cardinale JosephRatzinger – come conclude Trujillo nella sua Prefazione, significativamentedatata «Festa dell’Immacolata Concezione, 8 dicembre2002».Il testo in sé è assai noioso e ripetitivo nei contenuti, rassomigliantepiù ad un lavaggio del cervello che ad uno strumento dilavoro, ma è al contempo assai paradigmatico. Per economia dispazio farò qui riferimento soltanto a due degli innumerevoli termini-chiavepresi in considerazione – Genere («gender») eOmosessualità e omofobia, scritti rispettivamente da Jutta Burggraf eTony Anatrella – particolarmente significativi in quanto elementidel contrattacco veterosessuale in atto, non solo in ambito religioso.Contrattacco che ha, fra le sue più recenti espressioni, la Lettera alledonne 10 scritta da Wojtyla nel 1995 – in occasione della IVConferenza mondiale delle donne tenutasi a Pechino – e nella9 Pontificio Consiglio per la Famiglia (a cura di), Lexicon. Termini ambigui ediscussi su famiglia, vita e questioni etiche, Edizioni Dehoniane, Bologna,2003.10 Karol Wojtyla, Lettera alle donne, scritta in occasione della IV Conferenzamondiale delle donne tenutasi a Pechino nel 1995 (29 giugno 1995).32DIVENIRE-LESBICA E DIVENIRE-GAYAPPUNTI SULLE CITTADINANZE POSSIBILI

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN6REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENInledningMänniskan mår bra av att vistas i naturen.Förutom frisk luft innebär kontakten medgrönområden och parker att vi drabbas avfärre fysiska och psykiska sjukdomar, attstressen minskar, att koncentrationsförmåganökar och att det går fortare att läka sjukdomar.Detta framgår tydligt i dagens forskning.Behovet av naturkontakt är extra stort ien storstadsregion med ett högt levnadstempooch en intensiv fysisk miljö.Stockholmsregionen är i ett europeiskt perspektiven grön storstadsregion. Strukturenmed gröna kilar som sträcker sig från landsbygdin mot stadens centrum ger goda möjlighetertill daglig vistelse i naturen. Den regionalagrönstrukturen utgörs av tio gröna kilarmed natur-, kultur- och sociala värden. Grönområdenasvärden och användningsmöjligheterökar med deras storlek och om de ingåri en väl fungerande helhet. Förutom att grönområdenhar en stor betydelse för människorsvälbefinnande, är stora sammanhängandegrönområden viktiga för den biologiska mångfaldenoch fungerar som ett ekologiskt stödsystem.De gröna kilarna innehåller samtidigtstora kulturhistoriska värden i den levandeodlingsbygden och i bebyggelsemiljöer.Regionen växer dock starkt vad gäller befolkningoch ekonomi. Nyexploateringar ochverksamheter måste föregås av noggrannaavvägningar mellan olika intressen och värden,om regionen ska kunna erbjuda en långsiktigthållbar livsmiljö. För att kunna behålla ochutveckla de höga kvaliteter som den tätortsnäranaturen erbjuder, krävs bättre kunskapsunderlagsom beskriver grönområdenas olikavärden. De gröna kilarna är till stor del enmellankommunal fråga och gränsen mellanolika kommuner ligger ofta mitt i en kil. Åtgärderi en kommun påverkar angränsandekommuners möjlighet att nyttja grönområdenaeller säkra dess kvaliteter. Det är därför viktigtmed ett samarbete mellan kommuner och engemensam helhetssyn på kilarnas värde.Kunskapen och medvetenheten om denbiologiska mångfaldens betydelse har ökatunder 90-talet. Förutsättningarna för att bevaraoch utveckla naturvärden och den biologiskamångfalden i ett regionalt perspektiv beskrivsbl.a. i rapport 2:1996, ”Grönstrukturen iStockholmsregionen”. Kunskapen om kilarnassociala värden och förutsättning för att behålladessa, har däremot inte fördjupats på liknandesätt. Det skapar en osäkerhet om vari olikakvaliteter ligger och svårighet att föra enjämbördig dialog mellan olika intressen. Det ärockså svårt att göra rättvisa avvägningarmellan olika intressen när det är stora skillnaderpå tillgång till underlagsmaterial ochdetaljeringsgrad mellan olika intresseområden.Genom fördjupad kunskap och utveckladebeskrivningsmodeller förbättras möjligheten attbevara och utveckla grönstrukturen i regionen.I rapport 4:2001 ”Upplevelsevärden” presenterasen metod som på ett mer fördjupat sättän tidigare formulerar de sociala värdena igrönstrukturen. Metoden bygger på denforskning som bedrivs vid Sveriges Lantbruksuniversitetom parker och grönområdensbetydelse för människors hälsa och välbefinnande.Metoden har även influerats av detamerikanska planeringsbegreppen ”RecreationOpportunity Spectrum” (ROS) ochStockholms stads arbete med sociotoper.Forskningen har kompletterats med de förutsättningarsom råder i regionen, bland annatmed resultat från djupintervjuer, förankring ireferensgrupper och med en fallstudie iHanveden. Den sammanlagda kunskapenligger till grund för den modell ”Upplevelsevärden”som kan ses som ett pilotprojekt föratt beskriva grönområdens sociala värden.Modellen kan med fördel modifieras för attanvändas till exempel på kommunal nivå.Denna studie är en tillämpning av modellenoch därmed en översiktlig inventering ellerbeskrivning av de gröna kilarnas socialavärden. Studien har utförts i samarbete medberörda kommuner, som tagit en aktiv del iprocessen. Samarbetet har inneburit ytterligareutveckling och fördjupning av metoden,främst avseende underlagens omfattning ochdetaljering. Det finns en svårighet att på enöversiktlig, regional nivå beskriva värden avdetaljkaraktär, som är kopplade till hur det serREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET7

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENut på platsen. Granskningen av kartmaterialethar därför i första hand utförts av varjekommun.Beskrivningen ska fungera som ett stöd förkommunernas arbete med att bevara ochutveckla de gröna kilarna. Den ska även varaett stöd för arbetet med den regionala grönstrukturen.Skriften ingår i en rapportserie,som behandlar varje kil för sig.AvgränsningBeskrivningen har koncentrerats till de grönakilarna i regionens halvcentrala band – ettområde på cirka tre mils avstånd från Stockholmscity. I denna zon är exploateringstrycketpåtagligt, vilket ställer ökade krav påtydliga planeringsunderlag.Avgränsningen för de gröna kilarna bygger påredovisningen i RUFS 2001, ”Regional utvecklingsplan2001 för Stockholmsregionen”.Det innebär att beskrivningen omfattar främststörre grönområden utanför bebyggelsen.På önskemål av kommunerna omfattarstudien även vissa större grönområden ianslutning till de gröna kilarna samt obebyggdmark i anslutning till de regionala kärnor, sompekats ut i RUFS 2001.RösjökilenJärvakilen AngarnkilenGörvälnkilenBogesundskilenEkerökilenNacka-VärmdökilenBornsjökilenHanvedenkilenTyrestakilenGrönstrukturen i Stockholmsregionen,RUFS 20010 10 20 km8REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENArbetsgångStudien har utförts i olika steg med inventeringav underlag, digital analys, översiktliginventering och avstämning/granskning av enkommunal referensgrupp. Referensgruppenhar bestått av deltagare från de kommunersom ingår i den studerade grönkilen. Gruppensdeltagare har tagit ett stort ansvar förgranskning av kartorna, eftersom bådeunderlag, parametrar och resultatet är avlokal karaktär.Gruppen har träffats flera gånger och lämnatsynpunkter på arbetets upplägg och granskatresultatet. Gruppens deltagare är väl insatta irespektive kils innehåll och har kunskap ombåde översiktlig planering och natur- ochfriluftsvärden. Referenspersonernas insatshar varit mycket viktig för arbetet och rapportenska ses som ett resultat av samarbetetmellan deltagande parter.Processen kring studien har varit viktig, bådeför resultatet av inventeringen och för detlångsiktiga arbetet med att bevara och utvecklagrönstrukturen.Underlag och GISArbetet med att identifiera områden med olikaupplevelsevärden på kartan har skett medstöd av Geografiskt Informationssystem(GIS). Underlagsmaterialet är kommunalt ochregionalt och kommer från olika myndigheteroch instanser. Utgångspunkten för arbetet harvarit att använda regionalt jämförbart kunskapsunderlag,men p.g.a. brist på relevantmaterial som täcker hela länet har inventeringentill stor del baserats på kommunernasunderlag.De kommunala underlagen är av olika omfattningoch detaljeringsgrad, vilket har ställt högakrav på referensgruppens granskningsinsats.En del analoga underlag har tolkats in digitalt.Mindre justeringar och kompletteringar avunderlagen har gjorts i samråd med referensgrupperna.Tillgängligheten på relevant material har delvisstyrt urvalet av parametrar. Bristen på regiontäckandematerial som behandlar frilufts- ochrekreationsfrågor är stor och en utveckling avkunskapsunderlag skulle väsentligt underlättadenna typ av studie.REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET9

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENMetodenVad är upplevelsevärden?Hur kan man mäta kvaliteter i frilufts- ochrekreationsområden? Det som är värdefulltför en person kanske upplevs som negativt förnågon annan. Att planera för alla individersolika önskemål är svårt, inte minst då deförändras från en tidpunkt, plats och sinnesstämningtill en annan. ”Upplevelsevärden” ären planeringsmetod som utgår från människorsuttalade behov och önskemål om upplevelseroch som identifierar dessa genomolika parametrar på en karta.Vid planering av rekreationsområden är detvanligt förekommande att värdera ett områdessociala värde utifrån antal besökareeller tillgång till anläggningar och spår/leder.Om ett område har många besökare, har detföljaktligen beskrivits inneha höga socialavärden. Beskrivningar har hittills ofta grundatspå ”den aktiva” människans krav pårekreationsmiljöer.I de djupintervjuer som utförts vid framtagandeav Rapport 4:2001 ”Upplevelsevärden”,framkom däremot att man i första hand sökertystnad, ensamhet, lugn och ro med mera vidvistelse i naturen. Resultatet av dessaintervjuer presenteras i PM 14:2003”Djupintervjuer om upplevelsevärden iHanveden”. Här uttrycks önskemål som:Känna en kontrast till staden och arbetslivetUppleva tystnad och tömma huvudet påproblemMeditativ upplevelse och bli helKänna kravlöshet – ”bara vara”Få distans t.ex. till tiden, känna tidlöshetHa möjlighet till återhämtning och få nykraft som motverkar själslig trötthetNjuta av skönhetsupplevelser, kännadofter och ljud i naturenFå vara med om händelser och överraskningarsom man ”bär med sig hem”Få en utmaning och uppleva strapatserMånga människor beskriver kvalitet i termersom avskildhet från andra människor ochanlagda miljöer. Det vanligaste önskemåletmed att vistas ute i naturen är att uppleva lugnoch ro och komma ifrån stadens intensivamiljö.Upplevelser av mer aktiv, fysisk karaktärkommer i andra hand och handlar ofta om enkombination av både fysisk och psykiskupplevelse. Att jogga i naturen kan ge ettmervärde i form av frisk luft och naturupplevelsejämfört med att jogga i staden. Kravetpå specifika naturupplevelser såsom artrikedomoch särpräglade naturmiljöer verkar varaav underordnad betydelse.StörningarDet finns en tydlig koppling mellan begreppenförväntan – upplevelse – störning. När enindivid besöker ett område med en mer ellermindre medveten förväntan om en speciellupplevelse, exempelvis lugn och ro och tystnad,blir personen mer störd av t.ex. en bullrigskolklass på sin skogspromenad än om densökt sig till en friluftsgård eller allmän badplats.Ett skräppapper i ”urskogen” kan till exempelstöra upplevelsen betydligt mer än ett avlägsettrafikbuller. Begreppet störning bör därförnyanseras i relation till vilken miljö som åsyftas.I djupintervjuerna i rapport 4:2001 har femtyper av irritationsmoment identifierats.Samtliga faktorer stör harmonin och känslanav ro som uppnås vid vandring i naturen.• ljud och ljus• nedskräpning• ingrepp i skogen• intressekonflikter mellan brukarkategorier• jaktMånga av störningarna är av en detaljeringsgradsom är svår att ta hänsyn till i denfysiska planeringen. Resultatet av intervjuernakan dock belysa problemen kring rekreationsplanering.I tabellen på nästa uppslag redovisasden typ av störning som påverkar vartoch ett av upplevelsevärdena.10REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENHur identifieras upplevelsevärden?Metoden utgår från de önskemål om upplevelser/förväntningarsom uttrycktes i dekvalitativa intervjuerna, se rapport 4:2001 ochPM 14:2003. Likartade önskemål bildarkluster, se tabellen på följande uppslag.Genom att formulera kriterier eller egenskapsparametrarför varje upplevelsevärde,får man fram fysiska förutsättningar som kanvisas på en karta. De olika klustren har gettsett namn eller ett begrepp, som kallas”upplevelsevärde”. De sju olika begreppeneller ”upplevelsevärdena” har stämts av motde parkegenskaper, som tagits fram genomforskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet.För att kunna använda ”upplevelsevärdena”som planeringsunderlag har olika kriteriereller parametrar formulerats för varje värde,samt vilka underlag som kan användas för attidentifiera dem på en karta. De olika tankestegenpresenteras i tabellform, dels för attöka förståelsen för hur metoden tagits fram,dels för att underlätta en modifiering avmodellen för användning på t.ex. kommunalnivå. Citaten från kvalitetsundersökningarnafinns med i tabellen, eftersom de utgör grunderoch motiv för själva ”upplevelsevärdet”.Det har funnits en uttalad ambition att görametoden tydlig, användarvänlig och transparent,det vill säga lätt att följa steg för steg.Det finns ingen rangordning mellan upplevelsevärdena,inget värde är viktigare ännågot annat. Metoden försöker bredda ochnyansera sättet att planera rekreationsområden,genom att t.ex. inbegripa miljöer somav tradition redovisas under kulturmiljövårdenseller naturvårdens intresseredovisningar.De olika upplevelsevärdena och vad de stårför, beskrivs utförligt längre fram i rapporten.Denna beskrivning av upplevelsevärdenasinnehåll och syfte kan användas för att ökaförståelsen, förtydliga kvalitetsbegreppet ellermodifiera metoden.Det finns en tydlig koppling mellan förväntan – upplevelse – störning.REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET11

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENStegvis beskrivning av metodenför upplevelsevärdenFörväntade upplevelserTystnad och ensamhet. Urskog. ”Naturenär enkel”. Oplanerad mångfald(fallna träd m.m.). ”Oplöjd mark”.Stillhet, djup och ursprung. En trolskstämning. Spänning.Naturtyper och miljöer därupplevelserna återfinnsUrskog, vildmark, ”Bauerskog”.Äldre barrskog (helst gran) med grönmossa och fallna träd. Flyttblock.Dunkelt ljus. Inga stigar eller spår avmänniskan. Stort avstånd till bebyggelse.Upplevelsevärden1.Orördhet och trolskanaturmiljöerTräda in i en annan värld. Fågelsång.Skogsdofter som ger minnen. Upplevaårstider. Lugn och ro. Frånvaro av stadensljus. En speciell stämning. Känsla avstorskog som ej tar slut.Känsla av frihet genom långa utblickaroch vida vyer. Kontraster mellan olikaområden t.ex. skog-åker, sjö-skog. Stå viden kant och se något annat. Se horisonten.Lugn och ro. Vackert och rofullt.Varierad skogsmark med berg ochsankmark. Både löv- och barrträd.Djurstigar. Fritt från skräp. Visstavstånd till bebyggelse. Skogsljud ochdofter, frisk luft. Porlande bäckar ochgrunt vatten. Även brukad ochplanterad skog.Utsiktsplatser, klippor, berg, sjöar,högt belägna platser, skogsgläntoroch bryn. Öppna, rofyllda platser.2.Skogskänsla3.Utblickar och öppnalandskapMångfald, naturhistoria, känsla avursprung (kretsloppet). Naturen somuppslagsbok, finna små tecken, kommanära djur och växter, upptäckarglädje ochnyfikenhet.Varierad natur (både stora och småområden). Förkastningsbranter,slingrande bäckar, skogsbackar,kalhyggen, havsvikar, lavar ochmossor. Lättillgängligt.4.Variationsrikedomoch naturpedagogikÖppet landskap, brukad mark, kor påbete. Historisk uppslagsbok och förankringi hembygden. Mänskliga verksamheter,ett levande kulturlandskap. Representerarnågot man tappat bort idag dvs.ett djup och ursprung. Hemkänsla. Lugnoch ro. Vackra bebyggelsemiljöer.Äldre bebyggelsemiljöer och kulturlandskap.Odlad jordbruksmark.Hagar med betande djur. Öppnalandskap. Lövträd, ruiner, torp,murar, fornminnen, äppelträd,stubbar, kvarnar, igenväxande vägarm.m.5.Kulturhistoriaoch levandelandskapFrisk luft och sundhet. Bada och sporta vidvatten. Löpning, skidåkning, ridning m.m.Hög prestation och stor strapats. Övervinnanaturen. Upptäckarglädje, nyfikenhet,spänning, utmaning, klättra upp,otillgängligt, komma runt.Anlagda spår och leder; ridspår,motionsspår, cykelvägar m.m. Vattenoch bad, klippor, oländig terräng,djupt vatten, klätterberg m.m.6.Aktivitet ochutmaningBekvämlighet med toaletter, omklädningsrum,servering, värmestugor m.m.God tillgång på varierande spår och leder.Trygghet med information och uppmärktaleder. God framkomlighet, ”kommarunt”. Vara tillsammans med familjen,lekplats för barn.Frilufts- och sportanläggningar,anlagda miljöer med god service, godtillgänglighet, parkeringar ochhållplatser, bra anläggningar, informationoch öppettider.7.Service och samvaro12REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENParametrarAktivitetStörningUnderlagÄldre skog (äldre än 100 år) ochorörd natur. Låg bullernivå.Avstånd på 250 m till vägar ochanläggningar. Avstånd på 75 m tillkraftledningar.Ströva och promenera,slappna av. Naturobservationeroch undervisningNedskräpning, buller, ljusoch lukt. Okänsligt skogsbruk.Andra störandebrukarkategorier.MarkanvändningskartanFlygbildskartering (RTK)Tysta områden (RTK)NyckelbiotyperKommunala naturinventeringarTrafikmängderSammanhängande skogsområden.Skog äldre än 60 år. Lågbullernivå. Avstånd på 250 m tillvägar och anläggningar. Avståndpå 75 m till kraftledningar.Vandra, ströva, avslappning,orientering, plockasvamp, hajk, ridaNedskräpning, buller, ljusoch lukt. Storskaligt ochokänsligt skogsbruk.Avspärrade områden.Närhet till bebyggelse ochverksamheter. Andrastörande brukarkategorierMarkanvändningskartanFlygbildskartering (RTK)Tysta områden (RTK)TrafikmängderSjöar och öppna landskap. Lågbullernivå. Etablerade utsiktsplatser.Slappna av, njuta avutsikten, ströva, vandra,picknick, rida, orientering,klättra, vattenaktiviteter,åka skidor och skridskor,cykla.Nedskräpning, buller ochlukt. Storskaliga, fulaanläggningar som störlandskapsbilden. Avspärradeområden. Andrastörande brukarkategorierMarkanvändningskartanTopografisk kartanTysta områden (RTK)Variations- och artrika områdenenligt naturinventeringar. Skogsbrynoch strandzoner. Våtmarker.Naturpedagogiska objekt ochverksamheter.Naturobservationer,undervisning, studier,naturstig, mulleverksamhet,ströva, plockasvamp och blommorNedskräpning på mark ochvatten. Buller och lukt.Storskaligt och okänsligtskogsbruk. Igenväxandenaturbetesmarker. Andrastörande brukarkategorier.MarkanvändningskartanNaturkatalogerSkötselplanerGrönplanerÖversiktsplanerKulturhistorisk bebyggelse (torp,gårdar, etc.). Ängs-, hag- ochodlade åkermarker. Kulturlandskap.Fornminnen och kulturlämningar.Aktiva jordbruk, 4Hgårdaroch större stall.Uppleva kulturhistorien iett levande kulturlandskapmed aktiva jordbruk.Undervisning och studier.Kunskapsinhämtande.Aktiv husdjurshållning.Promenera, rida, cykla, hapicknick, åka skidor.Storskaliga, fula anläggningarsom stör landskapsbilden.Okänslig exploatering.Buller. Bristandeskötsel av bebyggelse ochlandskap.MarkanvändningskartanKulturhistoriska miljöeroch fornminnen (RTK)KulturmiljöprogramAdresskartorÖversiktsplanerSport- och aktivitetsanläggningart.ex. friluftsgårdar, badplatser,småbåtshamnar, skidbackar,ridskolor och golfbanor. Elljus- ochmotionsspår. Cykel- och vandringsleder.Sjöar och vattendrag medvattenaktiviteter.Motionera, jogga, promenera,rida, spela golf,klättra, åka skidor ochpulka, vattenaktiviteter,åka skridskor, cykla.Dåligt underhåll av anläggningaroch spår.Nedskräpning av mark ochvatten. Andra störandebrukarkategorierMarkanvändningskartanAdress- ochorienteringskartorÖversiktsplanerUnderlag för fritids- ochrekreationsplaneringServiceanläggningar medtoaletter, omklädningsrum,matservering, uthyrning m.m.Rastplatser. Anordnade parkeringsplatser.Hållplatser förspårtrafik. Informationstavlor.Brygga för båtar i linjetrafik.Samvaro, förtäring, värmasig. Omklädning ochhygien. Informationsinhämtande.Hyra utrustning.Gå naturstig, barnverksamhet.Grilla. Promeneraoch motionera.Dåligt underhåll av anläggningaroch spår.Bristande information,”dålig service” (öppettider,allmänna kommunikationerm.m.).MarkanvändningskartanAdress- ochorienteringskartorFritids- och turistkartorÖversiktsplanerUnderlag för fritids- ochrekreationsplaneringREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET13

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENEgenskapsparametrar och underlagFör att kunna tillämpa modellen i planeringssammanhang,måste de olika upplevelserna pånågot sätt identifieras på kartan. Genom attformulera kriterier eller egenskapsparametrarför varje upplevelsevärde, får man fram fysiskaförutsättningar som kan visas på en karta.Det finns dock en svårighet att finna parametrarsom motsvarar varje upplevelsevärde.Dels är många upplevelser av den karaktär attde inte går att identifiera på kartan, t.ex.möten med andra besökare, nedskräpning etc.Dels är tillgången på relevanta underlagmycket begränsad. De underlag som omfattarhela regionen och därmed underlättar enregional jämförelse, är av en övergripandekaraktär och inte alltid relevanta för dettaändamål. Som exempel kan nämnas länetsnaturkatalog, som endast beskriver de mestvärdefulla naturvårdsobjekten. Det innebär attflera kommuner enligt denna beskrivning intehar några områden med höga naturvärden.Bristen på regionalt jämförbara underlag harinneburit att kommunala underlag använts,vilket försvårar jämförbarheten och minskartäckningsgraden.Äldre, uppvuxna så kallade ”blåbärsgranskogar”är mycket uppskattade rekreationsmiljöer.Redovisning av skogens ålder återfinnsi skogsbruksplaner, som är svåra att få tillgångtill, då enskilda markägare ansvarar för dem.För att få ett regionalt jämförbart underlag somvisar tillgång till denna, för friluftslivet så viktigaparameter, har Naturgeografiska institutionenpå Stockholms universitet på uppdrag avRegionplane- och trafikkontoret gjort en flygbildskarteringav äldre skog över 60 år ochnaturskog över 100 år. Inventeringen finnsutförligt beskriven i ett separat PM, somkommer att publiceras under 2004.Frånvaro av buller är en annan viktig parameterför flera av upplevelsevärdena. En uppdateringoch komplettering av Tysta områden(PM 5:2000) har gjorts som underlag till dennainventering. Resultatet presenteras i ettseparat PM, Tysta områden 2003, som ocksåkommer att publiceras under 2004.Nyckelbiotopsinventeringar gjorda av Skogsvårdsstyrelsenoch kommuner är underlagsom innehåller stor kunskap om skogensriktiga ”pärlor”. Inventeringarna har använtssom underlag för att identifiera ”orörda ochtrolska naturmiljöer” och ”variationsrika ochnaturpedagogiska miljöer”. Urvalet av biotoperpresenteras på omslagets insida.Många underlag finns endast i analog formoch kräver en digitalisering. Koordinatsystemvarierar mellan olika kommuner liksom skaloroch värdebeskrivningar. Underlagen hardärför kompletterats efterhand, både skriftligtoch muntligt. Diskussionerna i referensgruppenhar varit en viktig del av processen.Tillgången till heltäckande planeringsunderlaghar påverkat val av parametrar och därmedtillämpningen av metoden. Om metodentillämpas i en mer detaljerad skala, skulletillgången till underlag vara en annan ochdärmed ge ett annat resultat. Metodenstillämpning är således nära förknippad medtillgången till underlag. Processen visar tydligtpå behovet av bättre kunskapsunderlag förplanering av grönområden.De underlag som använts redovisas i tabellenpå föregående uppslag samt i beskrivningenför varje upplevelsevärde. Lantmäteriets GSD(Geografiska Sverige Data) Terrängkarta haranvänts som grundkarta. Markanvändning,våtmarker, fornlämningar, kraftledningar m.m.har identifierats genom kartans olika GISskikt.Parametrarna redovisas i sin helhet på eninventeringskarta och därefter görs en sammanvägningav de olika parametrarna. Därflera parametrar sammanfaller har områdetoftast ”ett mycket högt värde”. Områden somendast omfattas av någon parameter, benämnsha ett ”högt värde”. Ett område med ”högtvärde” omger ofta området med ”ett myckethögt värde” och kan fungera som en slagsbuffertzon, en förutsättning för att behålla”det mycket höga värdet”. Några upplevelsevärdenär mycket känsliga för störning, vilket14REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENKaraktärsbeskrivningNacka-Värmdökilen – skärgårdskilenNacka-Värmdökilen sträcker sig i öst- västligriktning genom Stockholmsregionens östradelar. Kilen har sin början i de centrala ochtätbebyggda delarna av Nacka och slingrar sigsedan vidare mot Gustavsbergs tätort.Därefter delar sig kilen i två grenar, en sydligoch en nordlig gren.Vid ett besök i Nacka-Värmdökilen slås manav dess närhet och tillgång till havet. Var manän befinner sig i kilen ligger vattnet inomgångvstånd.Nacka-Värmdökilens närmast oändligakustlinje med djupa vikar och smala uddarbjuder besökaren på värdefulla vattenkontakter.Vattnet och närheten till skärgårdenhar gjort kilen omåttligt populär försommargäster. Här samsas den fastabefolkningen med fritidsboende ochstorstadsbor som vill komma bort från stanöver dagen. Under sommaren är de kalaklipporna, sandstränderna och vikarnaöversållade med bad- och båtfolk. Här kanman välja mellan att besöka de större badenvid Björnö och Grisslinge eller så kan manhitta sin egna lilla skreva på en klippa i störstaavskildhet.Tillgången och närheten till vattnet bjuder påmånga vackra utblickar över kobbar, skär ochglittrande fjärdar. Här kan man sitta i timtal påen klippa och beskåda den pågåendevattenaktiviteten eller havets ständiga rörelseroch förändring.Utmed kusten är det hög aktivitet och socialpuls under hela sommarhalvåret. Följaktligenär största delen av kilens serviceutbud knutentill kusten. Här finns bl.a. en uppsjö avbadplatser med hög tillgång på service i formav serveringar, parkeringar, toaletter ochanläggningar för sportaktiviteter. Utmed destörre farlederna ligger även båthamnarna tättmed ett brett utbud på båtservice, butikerm.m.Nacka-Värmdökilen erbjuder även storaskogsområden med många trolska miljöer ochandra höga naturvärden. Storskogen-Skärmarö är exempel på ett välbesökt stortskogsområde med många stigar. Att vandralängs Värmdöledens vandringsled som sträckersig genom kilen i öst-västlig riktning är ett brasätt att upptäcka kilens inre områden.I Nacka-Värmdökilen finns goda förutsättningaratt utöva ridning och golf, tack vareflera stall och golfbanor.I framför allt den västra delen av områdetfinns kulturlandskap med jordbruksmark ochkulturhistoriskt intressant bebyggelseinsprängt mellan skog och vatten. Åkermarkenär oftast fördelad på många småskiften vilket bidrar till landskapets skärgårdkaraktär.Norra Värmdölandet är ett exempelpå större, historiskt odlingslandskap och riktpå välbevarade mindre herresäten och storgårdar,såsom Siggesta gård.Områdets geografi med många öar gör attNacka-Värmdökilen är en av de smalastegrönkilarna. Kilens smala bredd innebär attdet finns flera svaga länkar där sambandenmellan de större grönområdena är mycketsköra. Området runt Ösbysjön och områdetsöder om Skevik utgör svaga avsnitt liksomområdet vid Ingarö kyrka och ett områdesöder om Brunn.Störningar i kilen utgörs främst av Värmdöledensmotorväg som medför buller och utgören kraftig barriär. Leden kan endast passerasgenom tunnlar under motorvägen. Utbyggnadav bebyggelse i kilens svaga partier riskeraratt göra kilen ännu smalare.16REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET17

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENMossigt stenblockDöd ved1. Orördhet och trolska naturmiljöerUpplevelsen av orördhet och mystik berörmänniskan djupt. Porlande bäckar, mossigastenblock och djupa granskogar sätter fantasini rörelse och knyter an till sagor och myter.I dessa miljöer kan man träda in i en trolskvärld, präglad av vildhet, orördhet, tystnad ochursprunglighet utan spår av mänsklig aktivitet.Områdena på kartan karakteriseras av s.k.orörd naturmark, som ger ett intryck av urskog.Det finns inga påtagliga spår av mänskligaktivitet och påverkan, skogsbruket har enunderordnad roll och stigar och vägar ska intese för anlagda ut. Skogens ljud ska domineraoch det ska vara fritt från stadens ljud, ljusoch lukt.Upplevelsevärdet är mycket känsligt förkulturpåverkan såsom anläggningar, skyltar,skräp och höga bullernivåer. Många besökarekan vara störande, speciellt om de inte visarhänsyn till tystnad och orördhet. För attbehålla värdet krävs en buffertzon på 200–300 meter från större vägar och bebyggelse,samt en mycket medveten skötselplaneringgenom t.ex. kanalisering av besökare.Området används för att ströva i och upplevatystnad, stillhet och mystik, som en kontrast tillstadens miljö. Här kan man slappna av, göranaturobservationer, utföra undervisning m.m.Exempel på områden• Velamsund, Nacka kommun• Långviksträsk, Värmdö kommun• Skarpnäs, Nacka kommunParametrar och avgränsningFör att identifiera upplevelsevärdet ”Orördhetoch trolska naturmiljöer”, markeras områdenmed äldre skog, dvs. över 100 år som redovisasi flygbildskartering, RTK, 2003. Lövskogingår inte i denna parameter då lövskog inteuppfattas som trolsk, däremot ingår blandskog.Trolska, orörda naturmiljöer har valts utfrån naturinventeringar och nyckelbiotopsinventeringarenligt urval på omslagets insida.Områdena är av begränsat antal och ofta småtill sin storlek.Upplevelsevärdet förutsätter tystnad ochfrånvaro av mänsklig aktivitet och kulturpåverkan.Tystnad definieras som områdenmed lägre bullernivå än 45 dBA respektive55 dBA ekvivalent ljudnivå. För att kännaavskildhet från stadens miljö och mångamänniskor, har ett avstånd på 250 meter lagtsin som en buffertzon mot störande anlägg-18REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENSkogstjärnFallna furorningar, vägar (mer än 10 000 fordon/dygn)och bebyggelse samt 75 meter från kraftledningar.Mycket högt och högt värdeTystnad och känsla av orördhet är avgörandeför upplevelsevärdet. Skog över 100 år ellertrolska naturmiljöer, så som bäckraviner,sumpskogar m.m. som både är tysta (under45 dBA) och ligger på minst 250 metersavstånd till vägar och bebyggelse samt75 meter från kraftledningar, har ett myckethögt värde.Orörd skog som är över 100 år och som haren ljudnivå under 55 dBA eller som liggerminst 250 meter från större vägar samt 75meter från kraftledningar har ett högt värde.För det höga värdet är parametern avskildhettill bebyggelse inte avgörande. Områden somligger närmare än 250 meter till bebyggelsekan därmed ha ett högt värde. Flera mindrenärliggande ytor med mycket högt värdebildar tillsammans ett område med högt värde.högre bakgrundsbuller och upplever en relativtystnad i miljöer med en ljudnivå upp till 55 dBA.Samtidigt har man ett större behov av tystnadom man lever i en stad med höga ljudnivåer.Områden med orörd natur men med högreljudnivå än 55 dBA, kan inte förmedla känslanav avskildhet från staden.Bullerkällor som bara stör under vissa perioderhar inte tagits med och uppgifter om äldreskog har kompletterats i samråd med kommunerna.Landskapets utformning kan ge stora lokalaskillnader i bullernivå. Detta kan dock inteåskådliggöras i denna beskrivning.Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Tysta områden 2003, RTK• Flygbildskartering, RTK, 2003• Nyckelbiotoper, Skogsvårdsstyrelsen 2003• Trafikmängder, EMMA T/RIM, RTK, 2002• Kommunala naturinventeringarKommentarerParametern för tystnad på 45 dBA ekvivalentljudnivå, har valts med hög ambitionsnivå.Storstadsmänniskan accepterar sannolikt ettREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET19

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 km20REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET21

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENSkogsrymdSkogspromenad2. SkogskänslaSkogskänslan tillfredsställer människansbehov av att komma bort från stadens pulsoch träda in i en annan värld med andradofter, ljud och färger. Känslan av rymd ochoändlighet är viktig, men skogen ska ändåuppfattas som en sammanhållen, rumsligenhet. För att kunna uppleva denna skogskänslakrävs en viss storlek på område, meden minsta bredd på 200 meter, se illustrationpå omslagets insida. Vegetationens karaktärkan variera men upplevelsen av storskog ärstarkast i en äldre skog, som gärna är över60 år.Områdena på kartan karakteriseras av större,sammanhållande skogsområden med äldrevegetation. Upplevelsevärdet kräver relativtlåg ljudnivå och avskildhet från vägar ochbebyggelse.Upplevelsevärdet är känsligt för anläggningarsåsom vägar, bebyggelse, täkter, upplag,stängsel m.m. Närheten till staden med dessljud, ljus, dofter och bebyggelse, förringarkänslan av att befinna sig i en annan värld.Stora kalhyggen försämrar upplevelsen av ensammanhållande ”storskog”. För att behållavärdet i ett område krävs ett visst avståndeller en buffertzon till större vägar och bebyggelse.Områden med skogskänsla används föratt ströva i, plocka svamp, koppla bort vardagoch stress, uppleva tystnad, jogga, orientera,rida, utöva hajk m.m.Exempel på områden• Storskogen, Värmdö kommun• Saltarö-Skärmarö, Värmdö kommun• Velamsund, Nacka kommun• Skarpnäs, Nacka kommunParametrar och avgränsningOmråden med ”Skogskänsla” identifieras somstörre, sammanhängande skogsområden påmarkanvändningskartan. Med sammanhängandeskog menas skogsområden som ärstörre än 4 hektar och inte korsas av vältrafikeradevägar eller andra barriärer. För attge en viss känsla av rymd och storskog börområdet inte understiga en diameter av200 meter. Detta avstånd är vad som krävsför att man inte ska få en direkt överblick avområdet och för att stärka det visuella intrycketav att träda in i en annan värld. Måttetär dock ett minimimått och området bör helstvara betydligt större.Skogen bör ha en uppvuxen karaktär. Skogskänslanfinns men är svagare i ett skogsbeståndmed en ålder ner mot 20 år. Upplevelsenär däremot betydligt starkare i skogsom-22REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENBär- och svampplockningHällmarkstallskogråden med vegetation över 60 år. Skog över60 år identifieras genom flygbildskartering.Stora kalhyggen försämrar upplevelsevärdet isådan grad, att de inte ingår i redovisadeområden av sammanhängande skog. Denvisuella effekten av ett kalhygge varar i cirka15 år och är därför relevant att ta hänsyn till idetta planeringsunderlag.Förutom parametern större, sammanhållandeskogsområden utan kalhyggen och skogensålder används parametrarna tystnad ochavskildhet. Tysta områden definieras somområden med lägre bullernivå än 55 dBAekvivalent ljudnivå. För att känna avskildhetfrån bebyggelse och vägar har ett avstånd på250 meter lagts in som en buffertzon motanläggningar, vägar (mer än 10 000 fordon/dygn) och bebyggelse samt 75 meter frånkraftledning.Mycket högt och högt värdeSkogens karaktär och storlek är grunden förupplevelsevärdet. Mycket högt värde definierasdärför som skog över 60 år, med enbullernivå under 55 dBA och med en avskildhetpå 250 meter till vägar och bebyggelsesamt 75 meter till kraftledningar. Ett högtvärde definieras som ett större sammanhängandeskogsområde, utan kalhyggen och medett buffertavstånd på 250 meter till vägarsamt 75 meter till kraftledningar. Däremot kanskogskänslan ha ett högt värde nära bebyggelse.Ett skogsområde kan även ha ett högtvärde med en ljudnivå över 55 dBA. Buffertzonenpå 250 meter mot väg innebär dock attljudnivån sällan överstiger 65 dBA.KommentarerAvståndet på 250 meter till bebyggelse harinte anpassats till vilken typ av bebyggelsesom angränsar till området. Hänsyn skullekunna tas till att ett fritidshusområde antas hamindre störningseffekt än permanent bebyggelse.Bullerkällor som bara stör under vissaperioder har inte tagits med i samråd medkommunerna.Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Tysta områden 2003, RTK• Flygbildskartering, RTK, 2003• Trafikmängder, EMMA T/RIM, RTK, 2002REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET23

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 km24REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET25

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENUtsiktspunktUtsikt över vattenområden3. Utblickar och öppna landskapMänniskan har i alla tider uppskattat platsermed utsikt och överblick. Utblickar övervattenområden och öppna landskap ger enextra dimension, eftersom överblickbarhetenblir längre och frihetskänslan större. Möjlighetenatt vara nära och se ut över större vattenytorhar även en mycket positiv inverkanpå vårt välbefinnande.Upplevelsen ”Utblickar och öppna landskap”återfinns i miljöer och på platser med långutblick, i första hand över rofyllda, vackramiljöer. Utsikt över vatten är extra värdefulloch landskap med stark rumsbildning, t.ex.långa dalstråk, stärker känslan av trygghetoch orienterbarhet. Miljön ska helst inte varastörd av larm och buller. Upplevelsen förstärksav möjligheten att stå vid ett skogsbryneller en strandkant och se ut över någotannat.Här finns möjlighet till avkoppling och rofylldhet,att vandra, ha picknick, rida, klättra, utövavattenaktiviteter, åka skidor och skridskor,cykla m.m.Exempel på områden• Telegrafberget, Nacka kommun• Beatelund, Värmdö kommun• Kulberget, Nacka kommun• Himlaberget, Nacka kommun• Vinberget, Nacka kommun• Björnö, Värmdö kommunParametrar och avgränsningOmråden med utblickar och öppna landskapidentifieras som vattenområden, större, öppnalandskap, etablerade utsiktsplatser och lågljudnivå. Områdena bör inte ligga i anslutningtill störande anläggningar och industrier.Större, öppna landskap och vattenområdenidentifieras från Lantmäteriets terrängkarta.Ett större område definieras här med enstorlek på över 6 hektar, cirka 250x250 meter.Etablerade utsiktsplatser och höjdpunkter,fågel- och utkikstorn lokaliseras från kommunalaunderlag och genom muntlig informationfrån referensgruppen. Rofylldheten identifierassom ett område med lägre bullernivå än55 dBA ekvivalent ljudnivå.Upplevelsevärdet påverkas även av vad manhar utsikt över. Sådana s.k. landskapsanalysergörs inte i denna studie. Olika landskap kan26REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENUtsikt över öppna landskapFrihetskänslat.ex. förmedla en känsla av trygghet och ro,skapa spänning eller fungera som eninformationskälla. Utblick över bebyggdaområden kan på ett liknande sätt upplevassom positiv eller negativ.Mycket högt och högt värdeUpplevelsevärdet bygger främst på detvisuella intrycket av rymd, med vida vyer överlugna, rofyllda områden. Områden medmycket högt värde utgörs av etableradeutsiktsplatser med ljudnivåer som understiger55 dBA. Det mycket höga värdet runt utsiktsplatsernahar avgränsats till en diameter på500 meter.Områden med högt värde innehåller en avparametrarna utsiktsplatser, öppna landskapeller vattenområden men behöver inte ha enljudnivå under 55 dBA. Ett område med högtvärde har avgränsats till en diameter på1 000 meter runt utsiktsplatser.finns ett behov att öka kunskapen på området,exempelvis om landskapsbildens värde, förekomstav utsiktsplatser, estetiska värden ilandskapet med mera. Områden med stora,störande anläggningar eller vägar har i vissafall inte tagits med i de identifierade områdena.Känslan av rymd kan vara påtaglig på storakalhyggen. Öppenheten är dock begränsad tillen kortare tidsperiod, varför dessa områdeninte ingår som en parameter. Bullerkällor sombara stör under vissa perioder har inte tagitsmed i samråd med kommunerna.Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Tysta områden 2003, RTK• Trafikmängder, EMMA T/RIM, RTK, 2002• Naturen i Stockholms län,Ekologigruppen, 1994• KommunkartorKommentarerIdentifieringen och avgränsningen av upplevelsevärdetkräver stor lokalkunskap.Muntlig information från referensgruppen harvarit en viktig kunskapskälla och skillnadermellan olika kommuner kan vara stor. DetREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET27

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 km28REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET29

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET29

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENStrandzonMångfald4. Variationsrikedom och naturpedagogikUpplevelsevärdet är nära förknippat medmänniskans fascination och upplevelse avnaturens mångfald. Samlaren i oss kanskeväcks. Möjligheten att komma nära djur ochväxter ger en känsla av delaktighet i naturenoch en känsla av ursprung. Studier av naturensmångfald, kretslopp och landskapets historiagörs enskilt eller i mer pedagogiskt, ordnadeformer. Även landskapet som helhet berättarom naturens utveckling genom olika eror.Generellt artrika områden finns i naturligastora skogsbryn, strandbryn och vid vattendragsamt i kulturpräglade miljöer som ängsochhagmarker. Geologiskt intressanta områdeninnehåller tydliga spår från istiden såsomrullstensåsar, flyttblock, sjöar och dalsänkor.Upplevelsevärdet är känsligt för nedskräpningoch miljöförstöring, bristande skötsel av markoch anläggningar såsom igenväxande hagmarker,nedklottrade skyltar m.m.Områdena används för naturstudier ochpedagogisk undervisning i både naturmiljöeroch mer kulturpräglade odlingsområden ellerträdgårdar. Här utförs naturobservationer,undervisning, vandring på naturstigar, mulle-verksamhet, promenader, plockning av svampoch blommor etc.Exempel på områden• Naturskolan i Velamsund, Nacka kommun• Ösby Träsk naturstig, Värmdö kommun• Visningsodling i Nyckelviken,Nacka kommun• Siggesta Träsk, Värmdö kommunParametrar och avgränsningUpplevelsevärdet ”Variationsrikedom ochnaturpedagogik” identifieras som områdensom generellt sett är art- eller variationsrikaeller som har dokumenterade höga naturvärdensåsom kärr, mossar, torrängar etc. Enskilda,dokumenterade naturvärden av geologisk,zoologisk och botanisk karaktär definierasenligt kommunernas naturinventeringar,Länsstyrelsens naturkatalog och ängs- ochhagmarksinventering, naturguider och urval avnyckelbiotoper. Urvalet av nyckelbiotoperpreciseras på omslagets insida. Ur dessadokument identifieras områden som är värdefullaför friluftslivet, det vill säga värden sombygger på mångformighet snarare än sällsynthet.Generellt artrika områden såsom vattenochskogsbryn markeras med en 50 meterbred zon.30REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENArtrikedomNärhet till djurEn annan parameter är naturpedagogiskverksamhet såsom iordningställda naturstigar,naturum eller andra anläggningar som har ettpedagogiskt syfte. Naturpedagogiska objektomfattar miljöer eller element i landskapetsom berättar om landskapet och naturensutveckling och dynamik, till exempel grottor,jättegrytor och flyttblock.Odlingslotter är variationsrika miljöer med ettstort antal arter på en liten yta. Kombinationenav artrikedom, god tillgänglighet och socialmålpunkt gör dem värdefulla ur fleraupplevelseaspekter.Mycket högt och högt värdeEtt mycket högt värde identifieras somantingen naturpedagogisk verksamhet ellerart- och variationsrika miljöer. Ett myckethögt värde behöver inte innehålla bådaparametrarna.De områden som innehåller koncentration avvatten- och skogsbryn eller parametrar såsomnaturpedagogiska objekt, odlingslotter medmera har ett högt värde.KommentarerTillgängligheten kan ha en viss betydelse förupplevelsevärdet. Naturpedagogisk verksamhetoch miljöer som ligger på gångavståndfrån förskolor och skolor har generellt sett etthögre värde för det rörliga friluftslivet. Avståndettill grönområden berör dock flera avupplevelsevärdena och bör därför behandlas iett annat sammanhang.Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Naturen i Stockholms län,Ekologigruppen, 1994• Naturkatalogen, Länsstyrelsen• Nyckelbiotoper, Skogsvårdsstyrelsen 2003• Ängs- och hagmarksinventering,Länsstyrelsen, 2003• Kommunala naturinventeringar• Kommunkartor• Miljöbeskrivning, Värmdö kommun, 1991• www.varmdo.snf.seREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET31

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 km32REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET33

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENKulturhistorisk miljöLevande landsbygd5. Kulturhistoria och levande landsbygdKulturhistoriska miljöer har en viktig betydelseför att människan ska kunna förstå samhälletsutveckling och känna tillhörighet och identitetmed sin omgivning. Genom att uppleva spårav mänsklig verksamhet och boende genomolika tidsåldrar, tydliggörs våra historiska rötteroch det blir lättare att förstå olika samband.Som exempel kan nämnas torpgrunder iskogen, äldre trädgårdar och gamla vägdragningar.Områdena berättar också om historiskahändelser, konst och litteratur. Kulturhistoriskamiljöer sammanfaller ofta medodlingslandskapet i regionens gröna kilar.Ett levande jordbrukslandskap med åkrar ochbetesmark är en stor kontrast till det urbanastadslandskapet. Dofter och ljud från bondgårdar,nyplöjd åker och betesdjur är en viktig delav upplevelsen.Upplevelsevärdet motsvaras på kartan av äldrebebyggelse med omgivningar, kulturlandskapmed ängs- och hagmarker, jordbruksmark idrift. Här finns också kulturhistoriska element iform av fornminnen eller spår av äldre verksamhetoch boende i både öppen mark ochskogsmark samt aktiva jordbruk och stall.Upplevelsevärdet är känsligt för stora, ”fula”anläggningar i landskapet, okänslig exploatering,bristande skötsel och förvaltning samtigenväxning av odlingslandskapet.Området används för att promenera, cykla,för picknick, ridning, skidåkning med merasamt för att lära sig om historien.Exempel på områden• Nyckelviken, Nacka kommun• Siggesta, Värmdö kommun• Velamsund, Nacka kommun• Lämshaga, Värmdö kommunParametrar och avgränsningFör att identifiera ”Kulturhistoria och levandelandsbygd” avgränsas områden med kulturhistoriskabyggnader och kulturlandskap påkartan. I kulturlandskap ingår värdefullanatur- och kulturmiljöer som utpekats i dekommunala underlagen, samt ängs- ochhagmarker och jordbruksmark frånmarkanvändningskartan. Dessutom markerasfornlämningar, aktiva bondgårdar och störrestall samt 4H-gårdar.34REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENKulturhistoriskt landskapFornminneMycket högt och högt värdeUpplevelsevärdets kärna består av kulturhistoriskabebyggelsemiljöer med omgivandekulturlandskap eller aktiva jordbruk medomgivande jordbruksmark. Dessa parametrarär grunden för ett mycket högt värde, oftai kluster med andra parametrar.Förekomsten av övriga parametrar, såsomenskilda kulturhistoriska byggnader, enbartjordbruksmark eller kulturhistoriska landskap,kulturstigar eller en koncentration av fornlämningarbildar ett högt värde.Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Ängs- och hagmarksinventering,Länsstyrelsen, 2003• Kommunkartor• Kulturhistoriska miljöer,Nacka kommun, 1987• Kulturmiljöer i Värmdö kommun, 1989• Skärgårdsbygd, Värmdö kommun, 1995KommentarerEnskilda fornlämningar kan inte alltid markeraspå denna översiktliga nivå, utan markeringenkan indikera förekomst av flera lämningar.Tystnad kan vara en viktig förutsättning förupplevelsen men är det inte alltid. Parameterntystnad har därför inte tagits med som ettkriterium för att uppleva värdet.REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET35

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 km36REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET37

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENBad och andra vattenaktiviteterBergsklättring6. Aktivitet och utmaningMänniskan har i alla tider mätt sin styrka ochuthållighet mot naturen och dess krafter. Detfinns en stor utmaning i aktiviteter såsombergsklättring, fjällvandringar, långa kanotfärderm.m, där naturen är arenan ellermotståndet som ska övervinnas.Motion och aktivitet i frisk luft och naturskönaomgivningar ger samtidigt ett mervärde för deflesta människor jämfört med att motionerainomhus eller i stadsmiljö. Möjligheten attkoppla av och gå ned i varv är generellt settstörre om aktiviteten sker i naturlig miljö än ibebyggd miljö.Områden som betecknas som ”Aktivitet ochutmaning” är det som normalt kallas friluftsellerrekreationsområden. Här finns områdenmed enklare anläggningar för utomhusaktivitetersom joggingspår, promenadvägar,ridvägar, bryggor, stränder m.m. men ävenmöjligheter till mer strapatsfyllda aktivitetersom bergsklättring, dykning, långa vandringareller andra typer av utmaningar. Förutompromenader, jogging och vattenaktiviteter, kanman i dessa områden till exempel åka skidor,pulka och skridskor samt cykla.Exempel på områden• Velamsunds friluftsgård, Nacka kommun• Björnöreservatet, Värmdö kommun• Storskogen, Värmdö kommun• Nyckelviken, Nacka kommunParametrar och avgränsningUpplevelsevärdet ”Aktivitet och utmaning”identifieras genom mark- och vattenområdensom är särskilt viktiga för motionsaktiviteteroch strapatser i naturen. Friluftsgårdar ellersportanläggningar har använts som utgångspunkt,eftersom dessa platser fungerar somkärnor varifrån det går spår och leder. Enannan landskapsförutsättning för upplevelsevärdetär förekomsten av sjöar och högaberg.Spår och leder, ridvägar, badplatser och sportanläggningarhar identifierats från kommunernasöversiktsplaner, orienteringskartor ochunderlag för fritids- och rekreationsplanering.Vattenområdena har hämtats från markanvändningskartan.38REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENRidningGolfMycket högt och högt värdeOmråden med fasta anläggningar såsomfriluftsgårdar, sport- och aktivitetsanläggningareller en hög koncentration av spår ochleder är kärnan i upplevelsevärdet. I dessaområden finns en viss trygghet och tillgänglighetvad gäller skötsel och information; mankan koncentrera sig på att motionera utan attvara rädd att springa vilse eller möta galopperandehästar eller motorfordon i spåret. Dethandlar således om anlagda spår och intestigar i allmänhet. En koncentration av dennatyp av leder och spår i anslutning till friluftsgårdareller aktivitetsanläggningar ger ettmycket högt värde, liksom allmänt tillgängligabadplatser och båthamnar.Aktivitetsområden på land och vatten somsaknar tillhörande anläggning såsom golfbanor,sportfält, klätterberg, enskilda spår ochleder etc. ger ett högt värde.Underlagen varierar mellan olika kommuner,avseende detaljeringsnivå och redovisningsform.Orienteringskartorna innehåller endetaljerad information men täcker endastdelar av inventeringsområdet. Muntlig kompletteringav kunskap och diskussioner ireferensgruppen har legat till grund för denslutliga redovisningen.Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Stockholms Fritidskarta, 2002• Sport och Fritid i Storstockholm,Liber kartor, 2002• Paddla i Stockholmstrakten, STF, 1993• Kommunkartor• Orienteringskartor• Fritidsguiden, Nacka kommun 02/03• Värmdöleden, karta• Boo-leden, karta• www.varmdo.snf.seKommentarer”Aktivitet och utmaning” omfattar intesamma servicenivå som upplevelsevärdet”Service och samvaro”. ”Aktivitet ochutmaning” syftar på större mark- och vattenområdenoch inte bara enskilda anläggningar.REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET39

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 km40REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET41

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENServeringOmklädning och toalett7. Service och samvaroGod tillgänglighet och tillgång till service ochinformation är en förutsättning för många föratt kunna ta sig ut i naturen. Det ger även entrygghetskänsla att röra sig i områden medmarkerade spår, informationstavlor, närhet tillandra människor och vissheten om att områdenahar en viss tillsyn. Den ovane naturbesökarenkan vara rädd att gå vilse, barnfamiljervill ha tillgång till värmestugor ochtoaletter, äldre och handikappade behöver godtillgänglighet etc. Möjligheten till samvaro ochumgänge med andra människor i naturmiljökan ge ett mervärde, som detta upplevelsevärderepresenterar.Upplevelsevärdet återfinns oftast vid friluftsgårdareller andra rekreationsanläggningar.Miljön är här starkt präglad av människanmed fasta byggnader, servering eller café,omklädningsrum, värmestugor m.m. Här finnsandra människor att umgås med eller betrakta.Bekvämligheten är god med tydliginformation, tillgänglig personal, goda allmännakommunikationer och parkeringsplatser,möjlighet att hyra utrustning m.m.Upplevelsevärdet påverkas negativt av bristandeunderhåll, korta öppettider, brister i informationoch dålig kollektivtrafikförsörjning.Platserna används för samvaro, förtäring, attvärma sig, för omklädning, informationsinhämtande,hyra av utrustning, deltagande ibarnverksamhet, grillning eller för promenadoch motion i allmänhet.Exempel på områden• Velamsunds friluftsgård, Nacka kommun• Nyckelviken, Nacka kommun• Grisslinge havsbad, Värmdö kommun• Boo-Värmdöleden, Värmdö kommunParametrar och avgränsningFör att identifiera områden med ”Service ochsamvaro” har flera parametrar använts.Dels fasta frilufts- eller rekreationsanläggningar;till dessa räknas även ridskolor,golfanläggningar, serveringar m.m. Delsmindre servicefunktioner som parkeringar,informationstavlor, toaletter m.m.Friluftsgårdarna har använts som kärnan iupplevelsevärdet. Det är i anslutning till dessasom god service kan erbjudas i form avdusch- och omklädningsrum, toaletter ochservering, uthyrning m.m. Här återfinns ävenparkeringsplatser, handikappanpassade stigaroch angöringar, uthyrning av utrustning m.m.42REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENInformationGrill- och fikaplatsMycket högt och högt värdeTillgång till friluftsgårdar eller andrarekreationsanläggningar med tillhörandeservice ger ett mycket högt värde. Områdethar avgränsats till 500 meter runt en friluftsgårdoch 250 meter runt en serviceanläggning.Områden som identifieras som högt värde ärnärmiljön till friluftsgårdar, serviceanläggningar,informationstavlor, parkeringar,grillplatser m.m. Närmiljön avgränsas med en1 000 meters radie från en friluftsgård eller500 meter från en serviceanläggning eller250 meter från service såsom information,parkering och grillplatser.KommentarerDet finns många informella platser som ärviktiga mötesplatser, till exempel öppnagräsytor, enklare grillplatser och klipphällar.Här träffas man för samvaro, har picknick,spelar brännboll eller umgås på annat sätt.Det krävs dock stor lokalkännedom för attidentifiera dessa platser och de användsdärför ofta bara tillfälligtvis.Tillgång till kollektivtrafik i form av stationeroch båtbryggor redovisas endast som parametraroch ingår inte i identifieringen avmycket högt och högt värde.Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Stockholms Fritidskarta, 2002• Sport och Fritid i Storstockholm,Liber kartor, 2002• Paddla i Stockholmstrakten, STF, 1993• Kommunkartor• Orienteringskartor• Fritidsguiden, Nacka kommun 02/03• Värmdöleden, karta• Boo-leden, karta• www.varmdo.snf.seREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET43

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 km44REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN© LantmäteriverketSkala 1:130 00001 2 3 45 kmREGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET45

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILENAnvändning och tolkning av materialetRedovisningen av olika upplevelsevärden kananvändas i en mängd olika sammanhang. Somexempel kan nämnas underlag för översiktligplanering, för konsekvensbedömning av olikatyper av intrång, som underlag för skötselplaner,friluftsplaner, för regionala analyseroch utvecklingsplaner, som underlag förstrategier eller handlingsplaner etc. Varjeanvändningsområde ställer särskilda krav påanalyser och redovisningsformer som utformasefter behov. Denna rapport syftar till attöka kunskapen om grönområdenas socialavärden och kvaliteter och ska fungera som ettstöd i den fortsatta planeringsprocessen.Materialet kan därför användas på bådekommunal och regional nivå i olika sammanhang.Studien har ej för avsikt att göra en slutvärderingeller ge rekommendationer utifrånsammanställningen. Det finns ingen inbördes”rangordning” mellan olika upplevelsevärden.Inget värde är mer värdefullt än något annat.Beskrivningen är en fördjupad redovisning avkilarnas sociala värden, som presenteras iform av flera mindre områden. Resultatet skainte tolkas som en uppstyckning av kilarnasvärde som sammanhållande, större enhet.Kvaliteten av ett sammanhängande, störregrönområde kan inte ersättas av kvaliteter iett antal mindre enheter. Denna inventering ären intresseredovisning som ska kompletteranaturvårdens och kulturmiljövårdens beskrivningar.Tillsammans förstärker dessa intressenvärdet av kilarna som helhet.Strategiska frågorVarje grön kil har olika förutsättningar för attbevaras och utvecklas på ett positivt sätt. Detfinns en stor skillnad i natur och bebyggelsestruktur,administration och förvaltning, olikaaktörer och skillnad i vilja och ambition attarbeta med frågorna. Många strategiskafrågor är dock gemensamma, såsom:• Mellankommunal samverkan• Tillgänglighet• Ökad information• Anpassning av tätortsnära skogsskötsel• Öppethållande av kulturlandskapet• Konflikter mellan olika användare• Säkerställande och utveckling av värdensom tystnad, skogskänsla, äldre skog m.m.Strategiska frågor specifika förNacka-Värmdökilen:Förutom de mer generellt strategiska frågornaär dessa frågor angelägna att belysa i detframtida utvecklingsarbetet i Nacka-Värmdökilen:• Svaga länkar i grönstrukturen för friluftslivet• Konflikter och störningar mellanvattenaktiviteter och ostörda naturmiljöer• Ökad information och samordning kringrekreationsområden46REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET