Mjölksyrabakterier ibibrödsproduktionAlejandra Vásquez och Tobias OlofssonForskare vid Mikrobiologiska Laboratoriet,Lunds universitet Campus Helsingborg. www.ch.lu.se/mlI <strong>Bitidningen</strong> nr 9, 2008skrev vi om en helt ny upptäckti vår forskning atthonungsbin bär på en bakteriefloraav nyttiga mjölksyrabakterieri sin honungsmage(Olofsson & Vásquez, 2008)och de verkade vara viktigaför binas hälsa och derashonungsproduktion.Bibröd är ett viktigt livsmedel för binoch deras larver. Om ni har smakat påbibröd någon gång så vet ni att det är väldigtsurt. Det sticker till på tungan. Det ärdock absolut ätbart och säljs i stora mängdersom ett nyttigt kosttillskott i många europeiskaländer, som t ex i Baltikum och iden östra delen av Europa. Man har undratlänge i vetenskapen hur bibröd bildas ochpå senare år trott att man hade svaret.Innan vi skriver mer i detalj om dettamåste vi berätta vad bibröd är. Många biodlarekänner inte igen ordet bibröd, inteheller Tobias morfar Tage Kimblad (95 år)som är biodlare sedan 78 år tillbaka. Tagesäger rätt och slätt pollen eller frömjöl.Vad är bibröd?När bin är ute och flyger för att samla justpollen så binder de ihop en stor mängdpollenkorn, som annars är rätt flyktiga,genom att blanda dem med både saliv ochuppstött nektar/honung från honungsmagen(Michener, 1974). Det blir klibbigt ochsammanhållande och fäster lättare på dehåriga bakbenens pollenkorgar, som fyllspå efter en mängd av blombesök.När pollen samlas in och förvaras påbenen på detta sätt under flykten, så kallasdet för bipollen. Väl tillbaka i kupan lagraslasten från benen i en cell. Om bina har”otur” så har biodlaren satt upp en pollenfällavid flustret för att själv ta hand omdenna värdefulla last, vilken också säljs förkonsumering.En last från ett bi fyller dock inte enhel cell men när flera bilaster till slut harfyllt en cell och knuffats ihop ordentligtmed hjälp av biets huvud, sätts en klickhonung på toppen som kronan på verket.Nu händer något märkligt som vi snartåterkommer till.PollenPollen är en del i många växters sätt attfortplanta sig. Pollen innehåller ofta högahalter av proteiner, men även vitaminer,mineraler, fettsyror, steroider och kolhydrater.Det är en viktig näringskälla förvuxna bin och deras larver. För att klaraväder och vind och solstrålar mm, är pollenkornetförsett med ett hårt skal. Dettahårda skal är svårsmält för bina men framföralltför deras larver och därför har enspeciell process utvecklats i kupan.FermenteringDe insamlade och packade klumparna avbipollen fermenteras/jäses och vid tidigareBibröd skördat för bakterieodling.6 <strong>Bitidningen</strong> 1/2 <strong>2010</strong>
vetenskapliga analyser har man avslöjatatt det packade bipollenet efter ca 2 veckorinnehåller stora mängder mjölksyra(Haydak & Palmer, 1942; Herbert & Shimanuki,1978). Dessutom har det hårdapollenskalet via fermenteringen lösts upp.Det intressanta är att alla näringsämnenär intakta och konserverade (Herbert &Shimanuki, 1978).KonserveringDenna fermenterade produkt kallas bibrödoch det är oftast mjölksyrabakteriersom ligger bakom fermenteringen. Mjölksyrabakterieranvänder sockerarter ochstärkelse i olika livsmedel som föda. Debildar bl a mjölksyra. Det är denna processsom kallas fermentering och mjölksyrankonserverar sedan livsmedlet pgasin syrlighet.Det innebär att inga andra bakterier,jäst eller mögel kan förstöra livsmedlet.Livsmedlet och dess näringsämnen är alltsåkonserverat och fullt ätligt, men surt.Exempel på andra sådana livsmedel förutombibröd är långfil, surströmming, surkål,yoghurt och salami, samt en rad andralivsmedel. Detta var den mest användbarakonserveringsmetoden för oss människorföre kyl, frys och konservburkar.Husbin måste äta detta näringsrikabibröd för att kunna produceradrottninggelé/”Royal Jelly” till drottningenoch larverna.MikroorganismerEftersom man länge har vetat att bibrödinnehåller mjölksyra har man trott att bl amjölksyrabakterier har varit inblandademen ingen har visat detta eller var i sådanafall bakterierna kommer ifrån.Martha Gilliam är idag en pensioneradvetenskapskvinna från USA som varverksam vid det statliga Carl Hayden BeeResearch Center i Arizona. Hon avslöjade1988 hemligheten bakom bibrödets framställningsom en nyhet i världens mestansedda forskartidskrift Science. Hon ochhennes forskarkollegor hade funnit mikroorganismer,dvs 107 olika sorters mögelsvampar,81 olika jästsorter och 29 olikasorters bakterier i bibröd. Dessutom varde fast övertygade om att bina själva kundesortera bort olika oönskade mikroorganismerfrån pollenkornen.Mikroorganismerfrån blommorJag och min forskarkollega Alejandra har<strong>Bitidningen</strong> 1/2 <strong>2010</strong>Insamlat pollen är guld värt.många gånger varit frustrerade över att vialdrig hunnit skriva ihop och publicera resultatsom vi har gällande blommor ochmikroorganismer. Vi har samlat in ochanalyserat vad det finns för mikroorganismeri 60 olika sorters vilda blommors nektaroch pollen, vilka förs hem till kupan avnektar- och pollensamlande bin.Det är en stor mängd av fantastisktmånga sorters mikroorganismer, mende varierar stort i antal och sorter mellanolika sorters blommor. Med denna kunskapi botten kunde vi med säkerhet vetaatt de 107 olika sorters mögelsvampar, 81olika jästsorter och 29 olika sorters bakteriersom Gilliam fann i bibröd kommerfrån bl a blommor.För oss var det en helt orimlig tankeatt denna stora variation av mikroorganismer,som varierar kraftigt i mängd ochsort och som bara vill fortsätta att kalasapå nektar och pollen, skulle ligga bakomfermentering med konservering som följdutan att förstöra näringsämnena.Mjölksyrabakterieri binas mageDet var nu vi började ana att det kanskefanns en mer standardiserad metod sombina använde sig av för att tillverka bibröd.En metod som fungerar på samma sätt omoch om igen. Den stora floran av mjölksyrabakteriersom vi fann i binas honungsmagekunde mycket väl, eller rent av bordeha ett stort finger med i spelet.Eftersom det var vinter i Sverige såfick vi börja med att analysera 7 veckorgammalt bibröd från USA. Vi hade forskarkontakterdär och de skickade nyskördatbibröd. Resultatet blev dåligt. Konserveringenav binas bibröd hade verkligenlyckats då knappt några mikroorganismerlevde i bibrödet och verkligen inga mjölksyrabakterier.Inte ens DNA från mjölksyrabakteriergick att finna och detta spöklikascenario hade vi också erfarit frånlagrad honung.Vi hade hört att bina mixade honungmed pollenet som de samlade och i färdighonung är mjölksyrabakterierna från honungsmagendöda. Vi började tappa hoppet.Senare fick vi höra att bina faktisktblandar nektar från honungsmagen medpollen under flykten och då borde mjölksyrabakteriernafölja med därifrån.En ny studieEn mycket mer omfattande studie planeradesoch vi fick hjälp av biodlare KentLörd och hans bin. Kent är ordförande iNordvästra Skånes Biodlareförening,vilkenär <strong>Sveriges</strong> äldsta (över 100 år) och finnsi Helsingborg.Bipollen samlades in direkt från benenspollenkorgar på hemvändande binoch prover togs av färskt bibröd som varca 2 veckor gammalt. Bakterieodlingar utfördesfrån proverna och bingo (Vásquez &Olofsson, 2009)! Det ska sägas att dennastudie kunde ha utförts på ett mer omfattande,men då dyrare vis, men bakteriernavi hoppades hitta fanns där ändå.7