Bitidningen 2010 1/2 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Brev till redaktionenNågra tankar om hur min framtidabiodling skulle kunna se utJag reste i Indien under våren 2009 och möttedå andra sätt att bedriva biodling på.Jag besökte bl a Ayurveda trädgårdar därman hade en mängd bikupor i format som enstörre fågelholk, och i lerkrukor i storlek somen normal blomkruka. I krukorna höll manett gaddlöst mycket litet bi. Honungsproduktionenvar naturligtvis liten men mycket viktigför tillverkningen av ayurveda medicin.Jag möter då och då svenska biodlare somälskar sina bin, men man se hur ansträngandedet är med en stor honungsskörd. Vartog sommaren vägen? Jag har fortfarandeoslungad honung kvar i källaren som jagborde slunga innan jul.Jag har även träffat så kallat ”Catch andrelease”-biodlare som invintrar på honungoch det som blivit över får bina till våren.Metaforen den svenske mjölkbonden ochbiodlaren.Jag ser paralleller mellan hur utvecklingenhos den svenske mjölkbonden och biodlarendär de små försvinner, medan de större blirstörre. Mycket pga livsmedelshygien och lagstiftning.Det blir helt enkelt för dyrt att levaupp till rådande lagstiftning.Där går mina tankar till den gamle visionärenFolke Nilsson från Arkelstorp i Skåne.Han skrev bl a boken” Binas gåta löst.” Hantänkte sig centraler där man lämnade insin oslungade honung och fick tillbaks renaskattlådor och ramar. Vilket säkert skulle varaen lösning för biodlare i ”mellanklassen” ochmed ett geografisk gynnsamt läge till slungcentralen.Jag har haft bin i 25 år men jag kände detmer och mer som ett påhäng och då framförallt med honungshanteringen. Jag avslutademin biodling 2008. Men en vår utan bin bliringen riktig vår, så en kompis ställde upp medtvå samhällen under säsongen 2009.Nu till visionen.Jag ser min trädgård med några bikupor. Ikuporna finns det bin med egenskaper somgör att de kan leva i en skattlåda under helaåret. De har en liten honungsproduktion såliten så att de endast fyller en skattlåda medkakhonungs-kassetter och det innebär att jagkan sköta min honungshantering i mitt egetkök, och har honung för eget bruk.Övriga egenskaperSnälla, bin som är svärmtröga och goda pollineraremed en långsam yngelutveckling.Som jag ser det, så är det ett sådant bi jagönskar mig. Med ledord som idyllisk, lättsamoch stillsam biodling i samklang med naturen.Där varje VÅR blir en riktig VÅR, med surrframför flustret och bin i äppelblommorna.Min fråga till redaktionen är?Finns det något sådant bi i Sverige. Finns ochskulle det fungera med skattlådor med enbartkakhonungskassetter.Anders Lindgren Uråsa.Ett försök till svar av red.:Alla bin kan skötas ungefär så som du önskar.Använd en liten yngelram, t ex halv-LS (HLS)(366 x 145 mm). Invintra på två lådor medmycket bin eller med en tredje som ärhonungslåda. Sätt på tredje utan spärrgallerpå våren när det är dags, april-maj kanske.Eller så har de den redan över vintern. Ta avden översta lådan när de nästan fyller den.Se till att få med drottningen. Placera på nybotten på ny plats. Sätt på spärrgaller ochskattlåda på gamla samhället + tidningpapperoch en låda till. Bina gör sig en ny drottningav ägg eller späda larver som lämnatskvar. När drottningen på nya platsenbehövermer utrymme får de en låda + spärrgaller+ 2 lådor med tidningspapper emellan sombina kan ta i besittning när de vill. Se till att debåda avdelningarna av det delade samhällethar foder tills draget börjar ordentligt i slutetav juni eller när det börjar hos dig. Låt binabehålla första lådan honung till vintern om duvill, men ge dem lite socker i alla fall om duvill vara säker. Sälj överflödiga samhällen.Problem vid invintringen medBifor i spannDen 9 september plockades samhällena neri vår förenings föreningsbigård och flyttadesöver till de nya uppstaplingskuporna, somblivit lackade invändigt och målade utanpåav några av föreningens duktiga medlemmar.Yngelrummen består av 10 LN-ramar i varderakupan. I samband med överflyttningengavs vardera samhället en st ballong med 60%-ig sockerlösning, som bina drog ner direkt.Efter en vecka fick vardera samhället1 spann Bifor, vilket visade sig var renakatastrofen. Bina tog inte fodret och samtligalock var igenmurade med ca 1 cm tjocksockerbark över. Matarhålen täpptes igen helt.Eftersom det blivit ganska kallt, minusgraderflera nätter i rad, hällde vi över biforet i ballonger.Vi trodde det skulle hjälpa. Men nej,när vi kollade bina efter en vecka hade de intetagit någonting. Vi hällde ut biforet och fylldeballongerna med 60 % -ig sockerlösning.Efter tre veckor kollade vi igen och bina hadeknappt tagit någonting. En månad hade gåttoch vi var inne i oktober månad.Det tillverkade då huvar av 5 cm tjockfrigolit som precis passade över ballongerna.Tyvärr hjälpte det inte. Och bina tog inget nuheller. Vi avlägsnade huvarna och provade numed värmeljus (gravljus med lock). Ett såntljus sattes ner på prov i ett samhälle. Efter tredygn hade bina tagit ca 1/3 av sockerlösningeni ballongen.Det skaffades gravljus med lock till allasamhällena. I månadskiftet oktober/novemberhade ca 1/3 av sockerlösningen tagits av bina.Fler gravljus inskaffades och en vecka in inovember kollades hur det gått. Bina tog ingetmer. Så här i efterhand kan man kanske tyckaatt vi var något sent igång med invintringen.En av oss som använt enbart vanlig sockerlösningtill sina egna bin hade inga problem t om i år med den sena invintringen. Det blev tvåmånaders jobb i onödan i föreningsbigårdenkan man tycka.Fler biodlare här i Skåne har rapporteratsamma problem. Bina ville inte ta Bifor. IBitidningens nov-nr stod också en liten notisom Bifor, så vi är nog inte ensamma omproblemet.Leif och MarittaSBR-etiketternaVi medlemmar får efter godkänd honungsbedömningmöjlighet att köpa etiketter medSBR-emblemet. Jag har funderat på om detverkligen är så bra att SBR ska tillåta att vimedlemmar utnyttjar SBR:s varumärke somvi gör idag.Jag ifrågasätter starkt nyttan med honungsbedömningendå biodlaren naturligtvislämnar en av sina bästa burkar till kommitténsom skall godkänna honungen. Hur sedanresten av honungslagret ser ut är ju ingensom vet.Jag har etiketter från SBR som kanskeär 10 år gamla, vilket jag inkonsekvent noganvänder trots att jag tycker det är fel. Ettmöjligt förslag är att det skulle stå tryckt påetiketter vilket år honungen blev bedömd.Jag tycker alltså att SBR borde vara merrädd om sitt varumärke, och därför endastskall användas på honung som kommer frånHF:s tappstation.Det finns mycket trevliga etiketter att köpaför oss medlemmar från redskapshandlarnatill ett ganska rimligt pris om man nu inte kangöra sina egna i datorn.Hans Hultén26 Bitidningen 1/2 2010