Bitidningen 2010 1/2 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 1/2 Januari/Februari 2010BitidningenBibrödets hemligheterPlanera din biodling • Apimondia 2009Bidöd och samhällskonsekvenserBitidningen 1/2 20101

2 Bitidningen 1/2 2010

LedarenSBR och Bitidningen är till för dig!Arne JohanssonVice ordförandeUnder min tid i SBR:s styrelse och som biodlare har det skett stora förändringar. I SBR har enstor del av personalen och nästan alla förtroendevalda bytts ut och även sättet att arbeta har förändrats.Dessa processer har tagit kraft, men förhoppningsvis står vi väl rustade inför framtiden.Ett ansvarsområde för mig är Redaktionsrådet. Det ansvarar bl a för Bitidningen. Att vi knutittvå kunniga mediamänniskor till rådet, Kristina Bäckström och Marie Axelsson har inneburiten vitalisering och förnyelse av BT. Vårt mål är att vidareutveckla BT så att den motsvarar dagenskrav på en branschtidning och samtidigt uppfyller kraven på föreningsdemokrati.Vi anser att BT i första hand ska vara till nytta för biodlarna, ett forum där man kan ta del avvarandras erfarenheter och få kunskap om vad som sker. Här vill jag passa på att tacka alla somskriver och oegennyttigt ställer sina kunskaper till förfogande. Utan detta material skulle vi intekunna göra en bra BT.Vi behöver fler som skriver om biodling ur olika synvinklar, allt från praktisk biodling i olikamiljöer till översättningar och utblickar till andra delar av världen. Detta är ett i huvudsak ideelltarbete, ersättningarna är symboliska. Vi kan naturligtvis inte garantera att allt publiceras men viär tacksamma för allt. Det är också mycket värdefullt för oss att få tips om intressanta biodlareeller företeelser som vi kan skriva om.Den största förändringen som skett under min biodlarkarriär är nog varroans ankomst2002. Biodlingen rullar inte längre på av sig själv som den gjorde tidigare. Biodlarna behöverfortfarande uppdatera sin kunskap i att hantera detta problem. Allt fler rapporter kommer omatt i mitt tycke duktiga biodlare förlorar många bisamhällen trots att de efter bästa förmåga försöktfölja de rekommendationer som finns. Orsakerna vill jag inte spekulera i, men det troliga äratt det är ett ”multifaktorsproblem” som det krävs samarbete för att hantera. Att vi inte lyckatshantera bisjukdomarna bättre är olyckligt eftersom vi behöver fler bin, både för pollineringensskull och för att svenska konsumenter vill ha Svensk Honung.Förändringar kan vara av ondo eller godo, men vi kan vara säkra på att förändringarna fortsätter.Min förhoppning är att inget positivt utvecklingsarbete ska uteslutas på grund av förutfattademeningar.Årgång 108Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 HallsbergRedaktör: Erik ÖsterlundTelefon: 0582-611682, 0735-233126E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.orgBitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nrär dubbelnummer. Tidningen utkommer strax föreaktuell månad.Material- och annonsinformation: Sid 38-39.Manusstopp den första i månaden, knappt enmånad före utgiv nings dagen.Tryck: VTT Grafiska, VimmerbyTrycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886Bitidningen 1/2 2010Ansvarig utgivare:Förbundsordförande Jonny Ulvtorp,Stenabyvägen 11, 37294 Listerby.Telefon: 0457-30489, 0735-233130.Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.orgSveriges Biodlares Riksförbund är enpolitiskt, religiöst och etniskt obundenideell organisation, som bygger påprincipen om frivilligt, individuellt medlemskap.SBR ska arbeta för att utvecklasvensk biodling som näring och meningsfullfritidssysselsättning, numerärt,fackligt, socialt och innehållsmässigt.Förbundsexpedition:Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.Telefon: se telefonlista på sidan 39.Fax: 0142-828 59Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.E-post: sbr@biodlarna.orgAdressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.Fre 08.00-14.00Webbplats: www.biodlarna.seEtt år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan3

I detta nummerJAN/FEB 2010Nyårsledigt Vi har stängt i Mantorp 23 dec-6 janGör inte SBR sitt jobb? 5Mjölksyrabakterier i bibröd 6Bidöd och samhällskonsekvenser 9Aktuellt i bigården 12Larvdag i biodlarföreningen 15Planera din biodlings framtid 16Kluriga biodlare i Varberg 18Bert avlar bättre bin 19Apimondia 2009 20Avel och Bihälsa 22Förluster och COLOSS-nätverket 23Josef Starks stipendiestiftelse 24Sila vaxet, SBR-Quinnor, HF 25Brev till redaktionen 26Förtjänsttecken, Branschregler 27Vi minns, kurser 28Almanackan 29Nästa nummer (3-10 – mars-nr)utkommer i slutet av februari.Manusstopp: 1 feb.Numret därpå (4-10) i slutet av mars.Manusstopp: 1 mars.1620Omslagsbilden:För bästa näringsupptagoch därmedbästa hälsa förbinas behöver pollenetfermenteras(mjölksyrajäsas).Foto: Bo Lundberg.25i:et på omslaget påminner om attdrottningen märkes blå i år.4 Bitidningen 1/2 2010

Gör inte SBR sitt jobb?Sviker förbundet sina medlemmar?SBR:s riksförbundsstyrelsegenom styrelseledamot Lotta Fabricius KristiansenDet har varit en het debattden senaste tiden i media,genom massutskick på E-postoch på diskussionsforum gällandeSBR och GMO frågan.GMO är genmodifieradeorganismer.Tillbakablick2006 behandlades en motion om GMO påRiksförbundsmötet. Mötet beslöt att skickafrågan vidare till det Vetenskapliga rådetsom fick i uppdrag att utreda binas riskeri samband med GMO-odlingar. Vi fick ettsvar från en forskare vid SLU som ansågatt det inte fanns några större risker förbin och biodlaren i detta sammanhang,se Bitidningen nr 4 2007. 2008 kom detytterligare en motion till Riksförbundsmötetsom yrkade på att en grupp inom SBRskulle tillsättas för att utreda frågan. Mötetbeslöt att göra detta. GMO-gruppens uppdragvar bl.a. att arbeta fram ett underlagtill en GMO-policy som SBR ska lägga framinför Riksförbundsmötet 2010.Varför blev det plötsligtdebatt?Fram till den 4 december 2009 hade SBRmöjlighet att lämna synpunkter till Jordbruksdepartementetpå de socioekonomiskakonsekvenserna av introducerandetav GMOs på marknaden. GMO-gruppenhade fått i uppdrag att arbeta fram ett svaratt presentera vid förbundsstyrelsens möteden 21 november 2009. Det kom inte innågot underlag till styrelsen från arbetsgruppen.Styrelsen tog då fram ett eget förslagsom presenterades för arbetsgruppensom kompletterade innehållet och i sistastund hann ett styrelsemöte hållas för attgodkänna synpunkterna till Jordbruksdepartementet.Debatten som uppstod handlade omatt pressa SBR:s styrelse att föregripa riksförbundsmötetoch anta en policy. Dettagenom att uppmana medlemmarna att gåur organisationen då SBR enligt de pådrivandeinte har någon egen åsikt i fråganutan låter sig styras av en samarbetspartnersom LRF. Denna argumentation ärosaklig och saknar verklighetsförankring.SBR:s förbundsstyrelse är vald för att bevakamedlemmarnas intressen. Om maninte anser att styrelsen gör sitt jobb harman alltid möjlighet att rösta och motio-nera fram förändringar i organisationenoch om det behövs, göra nödvändiga förändringari styrelsen. Denna rätt gäller givetvisenbart medlemmar.Väl underbyggd policyFör att SBR som organisation ska vara trovärdiggentemot myndigheter och beslutsfattarekrävs det att vi för vår argumentationmed saklighet och väl underbyggdaargument. GMO är en fråga som snabbtblir väldigt komplicerad när det är lätt attväva in andra angränsande problem i argumentationen.Det blir en blandning avGMO, bekämpningsmedel, monokulturer,politiska beslut mm.Inför riksförbundsmötet 2010 dåarbetsgruppen ska presentera en GMOpolicyför mötet är det viktigt att vara insatti frågan. På SBR:s hemsida byggs det uppett forum med tips på var du kan få mer information.Där kan du också läsa det svarsom SBR skickade in till Jordbruksdepartementet.GMO-gruppens arbete fortsättermed att skaffa sig kunskap om vilkenbetydelse GMO har för bina, biodlarenoch biodlingens produkter. Har du frågorkontakta gärna förbundssekreterare MichaelCornell på 0735-233121 eller epostmichael.cornell.sbr@biodlarna.orglotta.fabricius.sbr@biodlarna.orgBitidningen 1/2 2010B Robertsson skickaderedaktionen en Kgammal bitidning, vilketjag tackar för. Den ärintressant att bläddra i.1918 var medlemsantalet18000 och så kraftigt i stigandeatt nya medlemmarkunde bli utan tidigareutkomna nr det året. Härses också några annonseri tidningen.Red.5

Mjölksyrabakterier ibibrödsproduktionAlejandra Vásquez och Tobias OlofssonForskare vid Mikrobiologiska Laboratoriet,Lunds universitet Campus Helsingborg. www.ch.lu.se/mlI Bitidningen nr 9, 2008skrev vi om en helt ny upptäckti vår forskning atthonungsbin bär på en bakteriefloraav nyttiga mjölksyrabakterieri sin honungsmage(Olofsson & Vásquez, 2008)och de verkade vara viktigaför binas hälsa och derashonungsproduktion.Bibröd är ett viktigt livsmedel för binoch deras larver. Om ni har smakat påbibröd någon gång så vet ni att det är väldigtsurt. Det sticker till på tungan. Det ärdock absolut ätbart och säljs i stora mängdersom ett nyttigt kosttillskott i många europeiskaländer, som t ex i Baltikum och iden östra delen av Europa. Man har undratlänge i vetenskapen hur bibröd bildas ochpå senare år trott att man hade svaret.Innan vi skriver mer i detalj om dettamåste vi berätta vad bibröd är. Många biodlarekänner inte igen ordet bibröd, inteheller Tobias morfar Tage Kimblad (95 år)som är biodlare sedan 78 år tillbaka. Tagesäger rätt och slätt pollen eller frömjöl.Vad är bibröd?När bin är ute och flyger för att samla justpollen så binder de ihop en stor mängdpollenkorn, som annars är rätt flyktiga,genom att blanda dem med både saliv ochuppstött nektar/honung från honungsmagen(Michener, 1974). Det blir klibbigt ochsammanhållande och fäster lättare på dehåriga bakbenens pollenkorgar, som fyllspå efter en mängd av blombesök.När pollen samlas in och förvaras påbenen på detta sätt under flykten, så kallasdet för bipollen. Väl tillbaka i kupan lagraslasten från benen i en cell. Om bina har”otur” så har biodlaren satt upp en pollenfällavid flustret för att själv ta hand omdenna värdefulla last, vilken också säljs förkonsumering.En last från ett bi fyller dock inte enhel cell men när flera bilaster till slut harfyllt en cell och knuffats ihop ordentligtmed hjälp av biets huvud, sätts en klickhonung på toppen som kronan på verket.Nu händer något märkligt som vi snartåterkommer till.PollenPollen är en del i många växters sätt attfortplanta sig. Pollen innehåller ofta högahalter av proteiner, men även vitaminer,mineraler, fettsyror, steroider och kolhydrater.Det är en viktig näringskälla förvuxna bin och deras larver. För att klaraväder och vind och solstrålar mm, är pollenkornetförsett med ett hårt skal. Dettahårda skal är svårsmält för bina men framföralltför deras larver och därför har enspeciell process utvecklats i kupan.FermenteringDe insamlade och packade klumparna avbipollen fermenteras/jäses och vid tidigareBibröd skördat för bakterieodling.6 Bitidningen 1/2 2010

vetenskapliga analyser har man avslöjatatt det packade bipollenet efter ca 2 veckorinnehåller stora mängder mjölksyra(Haydak & Palmer, 1942; Herbert & Shimanuki,1978). Dessutom har det hårdapollenskalet via fermenteringen lösts upp.Det intressanta är att alla näringsämnenär intakta och konserverade (Herbert &Shimanuki, 1978).KonserveringDenna fermenterade produkt kallas bibrödoch det är oftast mjölksyrabakteriersom ligger bakom fermenteringen. Mjölksyrabakterieranvänder sockerarter ochstärkelse i olika livsmedel som föda. Debildar bl a mjölksyra. Det är denna processsom kallas fermentering och mjölksyrankonserverar sedan livsmedlet pgasin syrlighet.Det innebär att inga andra bakterier,jäst eller mögel kan förstöra livsmedlet.Livsmedlet och dess näringsämnen är alltsåkonserverat och fullt ätligt, men surt.Exempel på andra sådana livsmedel förutombibröd är långfil, surströmming, surkål,yoghurt och salami, samt en rad andralivsmedel. Detta var den mest användbarakonserveringsmetoden för oss människorföre kyl, frys och konservburkar.Husbin måste äta detta näringsrikabibröd för att kunna produceradrottninggelé/”Royal Jelly” till drottningenoch larverna.MikroorganismerEftersom man länge har vetat att bibrödinnehåller mjölksyra har man trott att bl amjölksyrabakterier har varit inblandademen ingen har visat detta eller var i sådanafall bakterierna kommer ifrån.Martha Gilliam är idag en pensioneradvetenskapskvinna från USA som varverksam vid det statliga Carl Hayden BeeResearch Center i Arizona. Hon avslöjade1988 hemligheten bakom bibrödets framställningsom en nyhet i världens mestansedda forskartidskrift Science. Hon ochhennes forskarkollegor hade funnit mikroorganismer,dvs 107 olika sorters mögelsvampar,81 olika jästsorter och 29 olikasorters bakterier i bibröd. Dessutom varde fast övertygade om att bina själva kundesortera bort olika oönskade mikroorganismerfrån pollenkornen.Mikroorganismerfrån blommorJag och min forskarkollega Alejandra harBitidningen 1/2 2010Insamlat pollen är guld värt.många gånger varit frustrerade över att vialdrig hunnit skriva ihop och publicera resultatsom vi har gällande blommor ochmikroorganismer. Vi har samlat in ochanalyserat vad det finns för mikroorganismeri 60 olika sorters vilda blommors nektaroch pollen, vilka förs hem till kupan avnektar- och pollensamlande bin.Det är en stor mängd av fantastisktmånga sorters mikroorganismer, mende varierar stort i antal och sorter mellanolika sorters blommor. Med denna kunskapi botten kunde vi med säkerhet vetaatt de 107 olika sorters mögelsvampar, 81olika jästsorter och 29 olika sorters bakteriersom Gilliam fann i bibröd kommerfrån bl a blommor.För oss var det en helt orimlig tankeatt denna stora variation av mikroorganismer,som varierar kraftigt i mängd ochsort och som bara vill fortsätta att kalasapå nektar och pollen, skulle ligga bakomfermentering med konservering som följdutan att förstöra näringsämnena.Mjölksyrabakterieri binas mageDet var nu vi började ana att det kanskefanns en mer standardiserad metod sombina använde sig av för att tillverka bibröd.En metod som fungerar på samma sätt omoch om igen. Den stora floran av mjölksyrabakteriersom vi fann i binas honungsmagekunde mycket väl, eller rent av bordeha ett stort finger med i spelet.Eftersom det var vinter i Sverige såfick vi börja med att analysera 7 veckorgammalt bibröd från USA. Vi hade forskarkontakterdär och de skickade nyskördatbibröd. Resultatet blev dåligt. Konserveringenav binas bibröd hade verkligenlyckats då knappt några mikroorganismerlevde i bibrödet och verkligen inga mjölksyrabakterier.Inte ens DNA från mjölksyrabakteriergick att finna och detta spöklikascenario hade vi också erfarit frånlagrad honung.Vi hade hört att bina mixade honungmed pollenet som de samlade och i färdighonung är mjölksyrabakterierna från honungsmagendöda. Vi började tappa hoppet.Senare fick vi höra att bina faktisktblandar nektar från honungsmagen medpollen under flykten och då borde mjölksyrabakteriernafölja med därifrån.En ny studieEn mycket mer omfattande studie planeradesoch vi fick hjälp av biodlare KentLörd och hans bin. Kent är ordförande iNordvästra Skånes Biodlareförening,vilkenär Sveriges äldsta (över 100 år) och finnsi Helsingborg.Bipollen samlades in direkt från benenspollenkorgar på hemvändande binoch prover togs av färskt bibröd som varca 2 veckor gammalt. Bakterieodlingar utfördesfrån proverna och bingo (Vásquez &Olofsson, 2009)! Det ska sägas att dennastudie kunde ha utförts på ett mer omfattande,men då dyrare vis, men bakteriernavi hoppades hitta fanns där ändå.7

Kent Lörd samlar inkommande bin med bipollen vid sin bipaviljong.13 arter mjölksyrabakterierFram till idag har vi funnit 13 olika arter avmjölksyrabakterier från honungsmagen,men vid enstaka provtillfällen är det alltid3-4 stycken som är anonyma. Hur somhelst, i tabell 1 går det att se att mjölksyrabakteriernafrån honungsmagen redan harbakats ihop med pollenkornen via nektarnfrån honungsmagen. Från klumparna avpollen på binas bakben fann vi relativtstora mängder av 8 av de 13 mjölksyrabakterieartervi vet lever i honungsmagen.Vid analys av bibrödet fann vi stora mängderav 9 av de 13 (se tabell 2). Samtidigtfann vi återigen den sortens okända bakteriersom kan tillhöra ett helt nytt släkteTabell 1. Mjölksyrabakterier funna i bipollenjämfört med mjölksyrabakterier frånbinas honungsmage.av bakteriefamiljen Pasteurelaceae (tabell1 och 2) som vi har rapporterat om tidigarei biprover.Okända bakterierDet står nu ännu mer klart att dessa okändabakterier, som i denna studie upptäckteslevande i både bipollen och bibröd, ärspecifika för honungsbin då de lever ihopmed dessa konstant. Betydelsen av demhar vi dock ingen aning om. Vi fann väldigtsmå mängder av andra mikroorganismeri förhållande till mjölksyrabakterierna.Dessutom har vi i efterhand konstateratatt bibrödet mycket riktigt är mycket surareän bipollen och bibrödet innehållerdessutom klart mer mjölksyra.Tabell 2. Mjölksyrabakterier funna i bibrödjämfört med mjölksyrabakterier från binashonungsmage.1Lactobacillus, 2 Bifidobacterium, 3 Pasteurelaceae 1Lactobacillus, 2 Bifidobacterium, 3 PasteurelaceaeStandardiserad ochkontrollerad tillverkningDet verkar som om vår teori faktiskt håller,att bina har ett standardiserat och kontrolleratsätt att tillverka bibröd på.Sammanfattningsvis, själva tillvägagångssättetför tillverkning av bibröd bordealltså vara på följande vis även om merforskning måste utföras: Bina samlar inpollen från en blomma och samtidigt därvid blomman blandas pollen med salivoch uppstött innehåll från honungsmagen,dvs nektar innehållandes mjölksyrabakterierna.De ihopdegade ingredienserna placerassom en liten klump på bakbenen,vilken senare placeras i en cell hemmai kupan. Innehållet i cellen fylls på medflera bins laster och trycks ihop varefter enklick honung sätts på toppen.Nu börjar innehållet jäsa/fermenteramed hjälp av mjölksyrabakterierna,och mjölksyra bildas. Det färdiga bibrödetinnehåller mycket mindre stärkelseän vad bipollenet placerat i cellen gjordefrån början. Det tyder på att mjölksyrabakteriernahar förbrukat stärkelse under sinfermentering/jäsning. Mjölksyrabakterierär välkända för att använda stärkelse föratt producera stora mängder mjölksyra(Zhang och Cheryan, 1991; Korakli et al.,2002). Mjölksyra och andra ämnen sombildats med hjälp av mjölksyrabakteriernahindrar andra mikroorganismer att förstörafödan (bibrödet), vilket nu är konserverat.Precis som i fallet med honung sådör mjölksyrabakterierna efter att de harutfört sitt jobb.Referenser1. Haydak, M H; Palmer, L S (1942) Royal jellyand bee bread as sources of vitamins B1,B2, B6, C, nicotinic acid and pantothenicacid. Journal of Economic Entomology 35:319-320.2. Herbert, E W Jr; Shimanuki, H (1978)Chemical composition and nutritive valueof bee-collected and bee-stored pollen.Apidologie 9(1): 33-40. DOI: 10.1051/apido:197801033. Michener, C D (1974) The Social Behaviorof the Bees. Belknap Press Harvard Univ.Press; Cambridge, Massachusetts, USA.4. Olofsson, T. & Vásquez, A. 2008. Detectionand identification of a Novel Lactic AcidBacterial flora within the honey stomachof the honeybee Apis mellifera. CurrentMicrobiology DOI: 10.1007/s00284-008-9202-0.5. Vásquez, A. & Olofsson, T. C. (2009)The Lactic Acid Bacteria involved in theproduction of bee pollen and bee bread.Journal of Apicultural Research and Beeworld DOI:10.9836/IBRA.1.48.3.07Alejandra.Vasquez@cob.lu.seTobias.Olofsson@cob.lu.se8 Bitidningen 1/2 2010

Konferens om bidöd ochsamhällskonsekvenserErik ÖsterlundPollinerare är viktiga församhällsförsörjningen,speciellt våra honungsbin.De har blivit allt viktigaredå naturliga livsmiljöer förvildbin och andra pollinerarehar försämrats. De storabidödligheter som inträffat iNordamerika och Europa desenaste åren har uppmärksammatsav myndigheter,organisationer, enskilda ochmedia.Sverige har svarat upp på insikten ombiproblematiken och EU-parlamentetsresolution bl a genom att Myndigetenför samhällsskydd och beredskap (MSB),också kallad Krisberedskapsmyndigheten,har avsatt medel till en utredning. Man hargett Jordbruksverket i uppdrag att utföraden. Den 26 november 2009 genomfördesen konferens på SLU i Alnarp som ettled i denna utredning. De höga dödstalenför bisamhällen i Sverige har man identifieratsom ett hot mot den framtida odlingenav oljeväxter, åkerbönor, klöverfrö,frukt och bär.EU-resolution om hotet mot biodlingenBinas ökande svårigheter att överleva och göra sitt jobb har uppmärksammatsav EU-parlamentet. Den 20 nov 2008 antogs en resolution med nummerB6-0579/2008. 1 I den kan man bl a läsa:A. Biodlingssektorn i världen, och framför allt i Europa, står inför storasvårigheter.B. Biodlingen inverkar positivt på hela ekosystemet och är av vital betydelseför jordbrukets ekosystem.C. Den biologiska mångfalden måste skyddas och biodlingen bidrar i storutsträckning till detta genom korsbefruktningen…L. 76 procent av livsmedelsproduktionen för mänsklig konsumtion är beroendeav biodlingssektorn.M. 84 procent av de växtsorter som odlas i Europa är beroende av pollineringen…1. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att omedelbart taitu med hälsokrisen inom biodlingen på lämpligt sätt och med effektivamedel.…3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart utökaforskningen om parasiter och sjukdomar samt andra potentiella orsaker,till exempel utarmning av den genetiska mångfalden och odlingav genetiskt modifierade grödor, som decimerar bipopulationerna,genom att ställa kompletterande budgetmedel till förfogande för dennaforskning.…10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna all informationom denna situation som för närvarande finns tillgänglig imedlemsstaterna. Parlamentet vill att kommissionen samarbetar medgodkända organisationer för utbyten av vetenskaplig information omeffekterna av bekämpningsmedel på bin.Utredningens syfteUtredningens syfte är att beskriva vad somhänder om honungsbina dör och vad vikan göra för att minska risken för att dedör. Man utgår ifrån exemplen på massdödav bin som finns beskrivna på 2000-talet. Projektgruppen leds av ThorstenRahbek Pedersen på Jordbruksverket. Iprojektgruppen ingår Kerstin Ebbersten,Jordbruksverket, Ingemar Fries, SLU, MatsMellblom, LRF, Bengt Andréasson, Biodlingsföretagarnaoch Stig Hansson, SverigesBiodlares Riksförbund.Konferensens målgruppKonferensen vände sig till frö- och oljeväxtodlare,trädgårdsodlare, biodlare ochBitidningen 1/2 2010rådgivare. Till konferensen hade representanterfrån många olika aktörer på biodlings-och lantbruksområdet mött upp. Naturligtvisfrån arrangerande myndighetenJordbruksverket, Statens Lantbruksuniversitet(SLU) och biodlingsorganisationernaSBR och Biodlingsföretagarna. Det fannsfrö- och oljeväxtodlare och trädgårdsodlare9

Många hade mött upp til konferensen. Biodlarna var i majoritet, men även växt- och trädgårdodlare, forskare och representanter förmyndigheter och kemikalieföretag fanns på plats. Foton: Erik Österlunddär. Även representanter för Kemikalieinspektionenoch multinationella kemiföretagetBayer fanns med.Biodlarna var flest av de ca 150 deltagarna.Flera av dem kom från Danmark,bl a Apimondias förre president AsgerSøgaard Jørgensen.FörmiddagenFörmiddagen innehöll tre föreläsningar.Thorsten Rahbek Pedersen presenteradeprojektgruppens sammanställning av problemetoch preliminära slutsatser. JohanBiärsjö, VD för Svensk Raps beskrev viktenav god kunskap och ett gott samarbetemellan frö- och oljeväxtodlarna respektivebiodlarna för ett bra resultat. Mats Mellblom,LRF, beskrev förutsättningarna förpollineringsuppdrag. Maj Rundlöf, SLUtalade om vikten av att lantbrukare aktivtser till att förbättra livsmiljöerna för vildapollinerare. Henrik Nätterlund vid HIRMalmöhus (Hushållningssällskapets IndividuellaRådgivning) pratade om andraåtgärder från lantbrukarens sida för att fåbättre pollinering på storskaliga lantbruki öppet landskap.PollineringenEftermiddagen var uppdelad i tre parallellaföreläsningsserier riktade till frö- ocholjeväxtodlare i den ena, trädgårdsodlarei den andra samt biodlare i den tredjegruppen.De två första föreläsningsseriernapåvisade nyttan av honungsbin och vildabin för pollinering av rödklöver, oljeväxter,frukt och bär och hur man kvalitetssäkrarpollineringsuppdrag. Bina ska varapå tillväxt med mycket yngel, tillräckligbistyrka men inte så mycket kakor medlagrat pollen. Man bör också sprida ut bisamhällenaså att alla inte står på sammaställe. Kostnader och tidsåtgång för pollineringsvandringär inte obetydliga, menpriset får inte bli för högt så att det äterupp skördeökningsvinsten för lantbrukaren/trädgårdsodlaren.Några av SBR-profilerna på konferensen, förbundssekreterare Michael Cornell och styrelseledamotKrister Linnell.Hot och bekämpningFör biodlarna föreläste Ingemar Fries,SLU, bisjukdoms-/bihälso konsulent PrebenKristiansen och Kerstin Ebbersten,Jordbruksverket. De olika sjukdomshotenbeskrevs. De nya möjligheterna att importera(från tredje land) och föra in (frånEU-land) drottningar och bin till Sverigeökar dessa hot. De senaste årens vinterförlusteri en del europeiska länder och ansträngningarnaatt förstå orsakerna gicksigenom. Man påpekade att det är varroakvalstretoch sammanhängande infektionerav patogener som är det allt överskuggandehotet mot binas hälsa. Bekämpningen avkvalstret är viktig.10 Bitidningen 1/2 2010

AvelVid avel av bin motståndskraftiga mot kvalsterbehövs dock ett visst kvalstertryck isamhällena för att de minst motståndskraftigabisamhällena ska avslöja sig ochkunna elimineras genom t ex drottningbyte.Gotlandsförsöket nämndes också.Där finns det fortfarande efter många årbisamhällen som lever utan att bekämpningsmedelanvänts. Och en doktorand ärsatt att ta vara på bina i projektet. Det påpekadesatt ett upplägg på selektionsavelsådant som Gotlandsförsökets ”Live andlet die”-inriktning kan man inte ha allmänt,då man kan förvänta sig för storaförluster av bisamhällen för att vara acceptabelt.Men i avgränsade områden i Sverigeskulle det kanske vara en framkomligväg att ha fler liknande projekt. Inspiratörentill Gotlandsförsöket, John Kefussi södra Frankrike, bedriver biodling i storskala med en stam som inte bekämpatsmot varroa på 15 år. I det sammanhangetnämndes vikten av genetisk mångfaldför att ge förutsättningar till den selektionsom behövs.En aspekt som nämndes i detta sammanhangvar motståndskraft mot virusoch patogener i kvalstrens spår. Härnämndes ett nytt begrepp, peptider. (Enpeptid är en kort aminosyrasträng medför få aminosyror för att kallas protein).Peptider har visat sig ha stor betydelseför immunförsvaret hos många insekter,bland annat bin. Peptiderna verkar som enslags antibiotikum, som har betydelse förbinas bekämpning av mikroorganismer, tex virus och bakterier. Produktionen ochfrisättningen av peptider initieras av t exbakterier. Det finns minst fyra grupper avpeptider som i sig har många varianteroch dessa är genetiskt styrda. Produktionenav peptider i biet styrs alltså av arvsanlag,som reagerar för avelsurval ellernaturlig selektion. Tanken ligger nära tillhands att bin som avlas till för liten gene-Bitidningen 1/2 2010tisk variation (t ex inavel) avseende peptidproduktionenhanterar t ex virus- ochbakteriesjukdomar sämre.LäkemedelNär man handlar med bin utanför Sverigeoch när man bekämpat bisjukdomarfinns lagar och förordningar att följa. Härär vi inne i en förändringsprocess. Förnärvarande finns det inga läkemedel godkändai Sverige för behandling av varroakvalster.Av de två som har varit godkändafår Apistan (pyretroidpreparat) användas2010. För Apiguard (tymolpreparat) finnsingen tidsgräns för dess användning ävenom det inte är godkänt för försäljningjust nu.Om det inte finns något godkänt läkemedeli Sverige så kan man få användasådana som godkänts i andra EU-ländergenom licens som ordnas genom läkemedelsverket.Förteckning över vilka aktivaämnen som får finnas i läkemedel somanvänds i bisamhällen finns i bilaga 1-3till Rådets förordning (EEG) 2377/90. Jagtittade igenom dessa bilagor och fann allasubstanser som diskuterats för användning,eller redan används, i Sverige (motvarroa), utom achrinatrin, en pyretroidsom är den aktiva substansen i produktenGabon PA-92.Sverige hör ihop medEuropa mer idag än tidigare.Det märktes påSubWay-restaurangen iLund där ungdomarnapratade flera olikaspråk, och på Espressobarensbesökare sompå kontinentalt manértrots de 10 gradernasatte ute och fikade.Thorsten Rahbek-Pedersen vid Jordbruksverketleder den utredning i vilken konferenseni Alnarp var en del.LantbrukskemikalierDen senaste tiden har i media uppmärksammatsen bekämpningsmedelsgruppi lantbruket som kallas neonikotinoider,dit t ex imidakloprid räknas. Dessa varockså ett ämne för diskussion. Flera preparatmed neonikotinoider är förbjudna iolika EU-länder pga kopplingen till bidödi dessa länder. En stor undersökning iTyskland där dessa preparat ingick, kundeinte belägga så stora resthalter i nektaroch pollen, att det skulle kunna ansesge några negativa effekter på bisamhällenssätt att fungera. Det påpekades bådemed tacksamhet och undran om ev lojalitetsproblemi sammanhanget,att Bayer bekostat den storatyska undersökningen. Bayer är det företagsom tillverkar många av denna typ av bekämpningsmedel.Min reflektion är att detskulle behövas fler undersökningar för attbekräfta den bild av ofarlighet som framkommiti den stora tyska undersökningen.Inte minst pga den uppmärksamhet medlenfått den senaste tiden i bl a media. Detkunde då vara befogat att också undersökasameffekter med andra kemikalier somanvänds i bikupan eller i dess närhet. Sådanas k synergieffekter nämndes ocksåsom reella hot i den sammansatta bild avbidöden som beskrevs.FortsättningenI slutet av dagen hade man en diskusssionspanelbestående av representanterfrån SLU, SFO (Sveriges Frö- och oljeväxtodlare)LRF-GRO (som bevakar trädgårdsnäringensvillkor), SBR och BF. Här hademan ytterligare dialog med deltagarna påkonferensen förutom frågestunderna eftervarje föreläsning.Min reflektion av dagen är att den gaven nödvändig och värdefull sammanfattningav det nuvarande kunskapsläget medrepresentanter från viktiga aktörer inomproblemområdet. Det behövs mer brainstorming,mer forskning och mer idéer.SBR:s ordförande Jonny Ulvtorp utmanadealla och undrade vem som skulle bli förstmed att inbjuda till nästa samling.Not1 http://www.europarl.europa.eu:80/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2008-0567+0+DOC+XML+V0//SV&language=SV11

I bigårdenJag är 52 år och har i huvudsak försörjt mig som skattehandläggare.Aktiviteten som biodlare och arbetet som skattehandläggarehar fler saker gemensamma än vad man skullekunna tro. På båda håll träffar man folk av alla de slag, ochutmaningarna i verksamheterna är obegränsade. Biodlarehar jag varit i 26 år. Mina specialintressen har blivit binashälsa och genetik, där jag hela tiden söker mönster ochstrukturer. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige.Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag ärockså medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några ”Framgångsfaktorer”som jag försöker tillämpa på det mesta i mittliv. Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. Har ni någraFramgångsfaktorer? Ja, mina åsikter delas säkert inte av alla,och det är därför viktigt att diskussionen och informationenär så fri som möjligt. Först då kan vi reda ut alla begrepp,eller hur? Jag önskar er alla trevlig läsning under 2010.Nu är det 2010 och ny biodlingssäsongtar snart sin början. Under det kommandeåret ska jag guida gamla och nyabiodlare på en resa genom binas fantastiskavärld. Guidningen bygger en hel delpå den resa jag gjorde i 1999 års Bitidning.Ett tillägg blir bl a en spalt med de månatligagöromålen.Varför blir man biodlare?Varför blev just jag, och du, biodlare? Detfinns ju så mycket annat att ägna sig åt?Kanske vet vi inte riktigt själva varför vikämpar med våra bin medan andra människorligger och steker sig på badstranden.Om det blir något uppehåll i allt regnande,vill säga.Det finns otroligt många aspekterpå biodling. För min egen personliga delhandlar det om detta fantastiska systemsom naturen som helhet utgör. Biet ärdär bara en liten pusselbit, om än så viktig.Allting hänger ihop, allt levande påverkaroch påverkas av sin omgivning. Detkallas ekologi.till vardags och i lugn och ro njuta avbinas surr ute i bigården. Vi tittar på vädretoch hur det påverkar nektargivandeväxter. Vi vet ju dessutom att våra bin ärnyttiga för miljön. Själv har jag haft någraav mina finaste naturupplevelser just utehos mina bin.På ett mycket vist sätt är delevande organismerna konstrueradeså att de kan anpassa sig tillnya omständigheter. I generna icellernas innersta finns hela arvsuppsättningentill hur den levandeorganismen kommer att fungera.Den kompletta uppsättningenarvsanlag för vad organismen kanlämna i arv till sin avkomma kallas”genom”. Gensammansättningen ien population förändras hela tideni samband med den sexuella förökningen.Den naturliga selektionensorterar sedan bort det som inteduger. Skapelsen pågår ännu. Visstär det fantastiskt?Per IdeströmUlricehamnFoto: Marcus IdeströmNaturenDe flesta biodlare är naturmänniskor (menfaktiskt inte alla). Vi tycker om att dra osstillbaka lite från all stress som plågar ossBinas surr i bigården ger avstressandenaturupplevelser. Foton: ErikÖsterlund.12 Bitidningen 1/2 2010

SpänningenBiodling är spännande på ett positivtsätt. Det är svårt att förutse vad besöket ibigården skall avslöja. Har bisamhällenautvecklats fint, har de dragit in någon honung?Tänker de svärma snart? De har välinte redan gjort det? Det finns mycket attfundera över, och till slut så bara måsteman ut och se efter hur det står till.Det ligger också en utmaning i att varasatt till att sköta bin. I inte så liten utsträckningså beror det på oss själva om binaskall kunna utnyttja de gynnsamma omständighetersom sommaren till slut ändåbjuder på. Den hittills största utmaningen,och som vi verkligen inte har valt själva, ärförstås parasiten Varroa destructor.SjälvförverkligandetFör de av oss som verkligen njuter av attpyssla och ordna allting så att det verkligenblir rätt, erbjuder biodlingen ett eldorado.Det kräver sin man om precis alltskall göras rätt ute i bigården eller hemmai slungrummet. Konstruktion och underhållav kupor kan utvecklas mycket långt.Hygien är viktigt när vi hanterar honung.Ordningssinnet kan aktiveras och ta sig uttrycki noggrant förda anteckningar överbinas prestationer och de skötselåtgärdervi utsätter dem för. En särskild fråga kanvara att föra bok över inkomster och utgifter,av nödtvång eller av rent intresse avatt få veta hur verksamheten lönar sig. FörAktuella göromålFoto: Thomas HenrikssonJanuari och februari är inga intensiva månader för en biodlare. Menbina kan ha en del bekymmer under vintern. De skall skyddas frånfukt, möss och vädrets makter. En del faror kan avvärjas genom attbigården placeras på ett klokt vis, medan andra kräver ingrepp avannat slag.• Mössen hindras bäst redan före oktobers ingång, genom att t ex enbit spärrgaller fästs i flusteröppningen. Om detta inte blev gjort;gör det nu! Mössen kan lätt ödelägga ett bisamhälle om de fårhärja fritt. Onödigt.• Om du har täta bottnar ska lutningen vara svagt framåt. Varför då?Jo, annars kan regnet rinna in i kupan och bilda pölar på bottnen.Detta mår bina inte bra av, och övervintringen kan äventyras.Onödigt.• Om du har nätbottnar kan du sätta en tomlåda nederst så att binaslipper blåst som kan stjäla värdefull värme från vinterklotet. Ventilationär annars bra, men lagom är alltid bäst.• Se upp så att flustren inte isar igen, om nu temperaturen varaktigthåller sig under strecket.• Vinterstormarna blir bara fler och fler, eller hur? Se till att ingettak kan blåsa iväg. På med remmar så att allting sitter ordentligt.Trätak kan man, i nödfall, spika fast. Trågkupor blåser sällan iväg,men med vandringskupor kan man inte vara lika säker. Utan attbina hamnar i kalla svackor, bör man ändå försöka placera bigårdenskyddad från vinden.• De tre farliga M:en, vilka är de? Jo, möss, mal och myror. Myrornautgör inget hot mot våra bin under januari och februari, men malenkan ställa till det i våra ramförråd. Ställ lådorna med ramar såsvalt som möjligt. Om de utsätts för minus 15 grader C någon veckaunder vintern så kan detta räknas som en behandling. Om du måstebehandla ramarna med ättiksyra så kom ihåg att syran kan varastygg mot metallföremål i anslutning till traven med lådor. I en tyskbitidning läste jag förresten att det går lika bra att behandla malenmed myrsyra. Det kanske är sant. Har någon av er prövat?• Om något bisamhälle uppenbarligen saknar foder, försök attsätta till några uppvärmda foderramar om du har några kvar. Omsamhället är starkt kan det klara av att matas med flytande foder,annars inte.• Om dina bin rensar sig tidigt, så kan du vara frikostig med isoleringenefter rensningsflykten.• Om inga bekymmer finns att åtgärda kan du alltid planera den kommandesäsongen. Visst är det härligt att vara biodlare!den ordningssamme är biodling en lämpligverksamhet.Biodling erbjuder även en fin möjlighetför oss att skapa något med våra egnahänder. I ett yrkesliv där mycket somgörs kan kännas främmande, tråkigt ellerrentav meningslöst, kan vi ibland kanskekänna att vi skulle vilja se ett mera påtagligtresultat av våra ansträngningar. Någotsom vi kan peka på och säga; Det här harjag gjort! Visst är vi stolta över de produktersom vi frambringar. Biodling ger osssjälvkänsla.GemenskapenSom biodlare är vi delaktiga i en fin gemenskap.Vi träffas och pratar både omdet som har gått bra, och det som eventuelltgått mindre bra. I en del föreningarhar man tillgång till en föreningsbigårdsom kan utgöra en naturlig samlingsplats,och där vi tillsammans både kan pröva nyaBitidningen 1/2 201013

Gemenskapen i biodlareföreningen är en positiv del i biodlingen. Larvdag i Mölnlycke Bf. Foto Geir Johansen.idéer och visa nytillkomna medlemmarhur man kan sköta ett bisamhälle. Manhjälper varandra både med råd och dåd.Ibland gör vi studieresor, till och med tillandra länder. Vi deltar i studiecirklar ochtipsar varandra om intressant litteratur.Genom vårt medlemskap i biodlarorganisationenkommer vi i kontakt med biodlarefrån hela landet och får dessutomvår fina Bitidning hem i brevlådan nästanvarje månad. Visst har vi anledning attkänna oss glada för den fina kamratandasom finns i biodlarleden.Visst vill du bli biodlareDet finns plats för fler bisamhällen ochfler biodlare i vårt land. Med tanke på alltdet fina som biodlingen erbjuder bordedet inte vara svårt att intressera människorför att odla bin. Trots det så har vi biodlareblivit färre och färre under mångaår. Fram till vändningen förra året. Låt ossarbeta för att denna håller i sig. När jagbörjade med biodling 1983 var vi bortåt18.000 medlemmar i SBR. Nu är vi betydligtfärre. Vad beror det på, och vad kanvi göra åt det?Folk har så mycket att göra nuförtiden.Och varför skall man odla bin närman omedelbart får skattmasen i bakhasen,undrar en del? Och om man nu harskaffat sig några kupor så kommer väländå det där elaka kvalstret och tar kål pådem. Förresten så är bin arga, och sticksgör de också. Så är det väl?Trots allt vill man ändå tro att detfinns människor som vägrar att till nästaningen nytta springa i ekorrhjulet störredelen av dygnet. Människor som vill kännavinden, solen och regnet, och uppleva lugnetoch harmonin i naturen.Rädslan för skattmasen är ett fenomensom uppkom som ett resultat av denstora skattereformen som genomfördes1990. I princip all s.k. hobbyverksamhetskulle beskattas sades det, och bums kröptusentals småbiodlare in under sina stenar.Helt i onödan skulle jag vilja påstå.Mig veterligen har inte en enda småbiodlareblivit uppspårad av skattemyndigheten.Skattereformen är inget skäl tillatt upphöra med biodling. Fast jag hållerverkligen med dem som undrar varför folkskall få plocka bär för 5.000 kr skattefritt.Det är ju våra bin som sett till att det blevså mycket bär, eller hur?Varroakvalster säger någon, och på engång så känns det lite motigt. Skall manbehöva hålla på med gifter nu också? Detvar ju inte därför jag blev biodlare. Visst,det har sett lite dystert ut under en längretid, men nu finns det toleranta bistammarpå flera håll i världen. Det kan vi fåhär i Sverige också, bara vi bestämmer ossför ta tag i den saken. Ställ krav på Jordbruksverket,som ju har ett stort ansvar iden frågan. Och arga bin var det längesedanjag såg.SammanfattningsvisSammanfattningsvis skulle jag vilja påståatt det är så mycket som talar för biodlingatt det helt enkelt måste vara en tillfälligsvacka som vår organisation nu befinnersig i. Snart kommer medlemsantalet attskjuta i höjden ordentligt, snart blir vifler än vad vi någonsin tidigare har varit.Först måste vi förstås hitta alla nya rekrytertill vår kår, lära oss att känna igen dem.Men när vi väl har identifierat en potentiellmedbiodlare så kan vi se honom ellerhenne i ögonen och trosvisst säga; Visstvill du bli biodlare!Ännu så länge är det bara januari ochdet nollgradiga regnet kanske står somspön i backen. Våren känns avlägsen. Mentiden går fort, och rätt vad det är så värmersolen precis så mycket att bina vill utoch rensa sig. Då är vi igång igen. Härligt!Vi ses snart igen.per.idestrom@nordbi.nu14 Bitidningen 1/2 2010

Larvdag i MölnlyckeBiodlarföreningGeir Johansen, text och bildBuckfastbiet är det vanligaste odladebiet i Sverige. Det gäller även i MölnlyckeBiodlarförening, som har en aktivverksamhet i förhållande till antalet medlemmar,säger ordförande Carl-Erik Dahlberg.I föreningen som firar 75-årsjubiléum2010 finns många biodlare, bådegamla och unga. Några har många bikupor,men de flesta har bara ett par stycken.Det finns faktiskt också medlemmar, sominte har några bin själva. Medlemsantalethar stadigt långsamt ökat till ca 40 stunder de senaste åren då biodlarhobbynåter tagit fart.Den 7 juni 2009 anordnadesen s k ”Larvdag” där larver i lagomålder för att bli drottningar byterägare. Initiativtagare till denna mycketuppskattade aktivitet är EgonAndersson som är en av de störrebiodlarna i området. Detaljeradestamtavlor finns upprättade för allabuckfastdrottningar från Egon. Larvdagenär en del i projektet att skapaett avelsområde i Mölnlycke. Det arbetetpåbörjades 2001 av föreningeni samarbete med Styrsö renparningsstation.Målet är att få snälla ochsvärmtröga bin som samlar honungåt biodlaren och pollinerar växternai omgivningen.Honungens dag är en annan aktivitetsom anordnas under sensommaren därföreningen visar upp sina bin i en observationskupa.Föreningsinformation, försäljningav honung och honungsproduktersamt givetvis avsmakning av honungtill nyfikna besökare.Kurser i biodling genomför föreningensmedlemmar själva. Det är en förutsättningför att hålla intresset och förakunskaperna vidare till både nya och mererfarna medlemmar. Att gå en kurs är oftavägen till en lyckad uppstart på biodlarhobbynsäger kursledaren och kassörenAnders Liljebladh.Geir.Johansen@swedegas.seBitidningen 1/2 2010Arne Björn larvar om, flyttaröver en larv som skallbli en drottning. När odlingslisternafått sina larversätts de ner i de samhällensom förberetts till att varaangelägna att mata uppnya drottningar.15

Matias KöpingSBR:s NäringsbiodlargruppNäringsbiodlingPlanera din biodlings framtidBiodlare tillhör det slagsmänniskor som uppskattarandra värden i livet ändet som är uppenbart förmånga att ägna sig åt, jobb,karriär etc. Det är tämligenvanligt att fundera om biodlandetgår att kombineramed andra sysselsättningari en utsträckning så att mankan förändra sin tillvaro påett positivt sätt. Biodlingenkan bli en dellösning för attöka friheten i livet. Men hurbörjar jag?Ha rimliga förväntningar, först ochfrämst tänk på att saker och ting alltidtar längre tid än man tror. Du måstevara beredd att revidera dina planer. Attbygga upp en biodling som ska ge rimligavkastning tar minst tre år. Det tar längretid för att nå en någorlunda balans. Manska föröka antalet bisamhällen, få tillmateriel, ramar, logistiken kring biodlingenoch ha bra bigårdsplaceringar. Alltdetta kräver sin tid och planering. Har dusedan andra kringverksamheter så behöverde också uppmärksamhet för att blinånting med.• Börja med att inventera dig själv,dina kunskaper och förmågor. Fortsättsedan att fylla på med andrasaker du tänkt dig.• Skriv ned din målsättning och orsakentill att du vill företa dig detta.• Bygg strategier om vilka olika scenarioroch beteenden du kan se behövsför att komma närmare och förverkligadin föresats.• Gör en handlingsplan med det somska göras för att rent praktiskt åstadkommadin strategi.Punkter att ta ställning till– Vilken är din målsättning?– Dimensionera biodlingens detaljer därefter.– Din tidsinsats och kalenderplanering beror av detta och behövervara flexibel.– Vilka förutsättningar och möjligheter har du – bl a kunskaper,resurser och idéer,– Biodlingens delar tar lång tid att bygga upp, erfarenhetenväxer,– Säsongsberoende arbetsinsatser.– Hitta din nivå.– Att kunna produktförädla, åtminstone till en del.– Ta reda på vilka krav som ställs på livsmedelshantering och omdin produktförädling kräver speciella tillstånd.– Utöka dina kunskaper i produktveckling och produktförädling. Gåsmå kurser t ex 2-dagars eller en veckokurs t ex hos Eldrimner.Lär dig också genom studiebesök. Tänk igenom efter kunskapsinhämtandetoch skriv ner en planering innan du bestämmer digoch påbörjar investeringar.– Bestäm dig om du ska satsa på att producera stora volymer ellersatsa småskaligt. Vid småskalighet lägger man mer arbete påförädling och tar ut högre priser som gör att en mindre produktionräcker.– Finns det en volymnivå som medför att du måste gå från ekologisktinriktig till att hantera icke ekologiska bekämpningsmedel?• Lägg en tidsplan för alltsammans därdu kan stämma av i tid om du är ifas med ditt förverkligande. Liggerdu efter tidsplanen, revidera denomedelbart med förskjutningarna såatt kommande avstämningar ligger ilinje med din plan, det underlättar.• Bli inte besviken på dig själv utanfortsätt. Revidera förväntningarnaoch håll dessa på en nivå som gör attdu kan nå dem och få ett gott resultat,även kvantitetsmässigt.• Misslyckandet kommer först när duslutar att tro på det du har satt sommål och slutar att anstränga dig attnå det.Kontakter med andraSkaffa dig ett nätverk bland traktens ellerregionens producenter av småskaligt produceradelivsmedel (givetvis även andrabiodlarkollegor). Där kan du och din biodlingbåde tillföra något till nätverket ochdra nytta av det.Studiebesök och kursverksamhet isamband med organisationer som Eldrimneroch Hushållningssällskapet. Detger nyttiga erfarenheter och möjliggör pro-16 Bitidningen 1/2 2010

duktutveckling och förädling av det somnaturen erbjuder oss.Biodlingen kan utvecklas i en aktivkontakt med och som en del i den totalahelheten i ditt område, tillsammans medandra småskaliga livsmedelsproducenter.Du kan också utveckla andra producentersprodukter. Detta skapar bra utvecklingsmöjligheterför framtiden.Som exempel på produktutvecklinghos innovativa lokala producenter har jaghittat granskottsmarmelad. Den är mycketnäringsrik. Det är naturligtvis positivt ombiodlare kan samverka och skapa mervärdentillsammans med kreativa lokalaentreprenörer.Passa in biodlingen i ditt livDen egna situationen avgör vad du vill användabiodlingens inkomstillskott till. Detkan vara att inte behöva slava under ettordinarie jobb till 100%. Biodlingen kanombesörja driftkostnaderna till fritidshuset/torpet.Du kan säkert komma på fleralternativ att använda inkomsterna.Det har gått några generationer sedansjälvhushållningens dagar. Då tillverkademan det mesta själv som man behövdeför livets uppehälle. Fler och fler blir nuintresserade av att lite mer återgå till sådanaförsörjningsformer. Man vill kännaäktheten av ärlig mat och njuta av fräschörenav lokalt odlade grönsaker samtuppleva smaknyanser som inte finns atttillgå annars.Biodling producerar lokaltoch naturligtDen nuvarande monokulturen med livsmedelsindustrinslikriktade produkterinnehåller ofta en stor mängd tillsatser ochsmakämnen. Detta för att industriprocessenkräver detta och att de naturliga råvarornainte alltid räcker till för att tillgodosebehovet av smaker och näringsämnen.Biodlingens produkter tillför den närhetoch äkthet som medvetna konsumenterefterfrågar. Här öppnar sig många möjligheterför en biodlare som vill utvecklasitt utbud och synliggöra mervärden tillkunder. Biodlaren kan också göra kombinationsproduktermed andra lokalproducentersprodukter för höja mervärdet idet lokalt producerade.Denna kombination i utveckling gerstora möjligheter för att ge biodlingen enstadigare grund och ekonomiskt trygga tillskottetav lokalt producerade produkter.Den här artikeln är framtagen i samtal med Jan-Erik Lind. Han visar här en av sinabigårdar som med hjälp av elstängsel skyddas mot närgångna björnar.Andra kan dock med fördel givetvisvälja att förenkla avsättningen av honunggenom att sända den till Svensk HonungsförädlingAB. Då kvitterar man enkelt utsin ersättning och kan ändå känna atttillvaron får en frihet till att förverkligadrömmar.RiksseminarietReservera redan nu helgen 16-18 april 2010Artikeln har kommit till i samtal medJan-Erik Lind, ordförande i Nordanstigs Bf.Han har delat med sig av värdefulla erfarenheter.Tack Jan-Erik!matias.koping.sbr@biodlarna.orgPlats: Backagården i Höör, www.backagarden.se16-17 april Lunch till lunch-seminarium- Allt om biodling!Intressanta föredrag med stor spännvidd och spännandemöten med biodlarbranschen.17-18 april SBR:s Riksförbundsmöte.Alla intresserade är välkomna.Vill du inte prata bin hela helgen, så kommer det att ianslutning till både konferensen och riksförbundsmöteterbjudas förmånliga utflyktsarrangemang i området.Alla är hjärtligt välkomna!Program kommer att presenteras i nästa nummer avBitidningen och på hemsidan www.biodlarna.seBitidningen 1/2 201017

Kluriga biodlare i VarbergJanne MårtenssonLars-Åke Åkessonsvaxsmältare.Runt om i biodlar-Sverigefinns många exempel påfantastiska insatser för ettfrämjande av biodlingen.Egentligen är dessa insatseromöjliga att värdera i ordeller på materiellt sätt.En välförtjänt uppmärksamhet kanskekan uttrycka något av den tacksamhetsom alla dessa insatser är så innerligtvärda. Vad är intressant att lyfta fram i dinförening? Hör av dig till redaktören ellernågon i redaktionsrådet, så kan vi ordnamed ett besök hos er.I Varbergskretsens Bf bedrivs en omfattandeverksamhet under ordförandeGert Lagerstedts ledning. Till sin hjälp idetta arbete har han en stor skara duktigamedlemmar, som på olika sätt bidrar tillföreningens verksamhet under året.Jag fick möjlighet att göra ett återbesöki Varbergstrakten under sakkunnigledning av föreningens nestor – Nils G.Carlsson. Nils G hade förberett en digerrundresa till flera olika intressanta ”fenomen”bland föreningens medlemmar.VarbergskupanNils G, som numera tyvärr inte kan varaaktiv biodlare, är sedan tidigare känd försin egen skapelse den sk Varbergskupan.En riktig ”monsterkupa” i trågmodell,som är ca 2 m lång i tråget! Den storafördelen med Varbergskupan är att yngelrummetalltid är ledigt för undersökningoch ingrepp utan hindrande och iblandtunga skattlådor, som först måste lyftasav och sedan tillbaka igen. Det finns t exhela säsongen möjlighet att bedriva varroabekämpningmed drönarutskärninggenom att lyfta en endaste ram = drönarramen.Idén till Varbergskupan, som tidigarebeskrivits i Bitidningen, fick Nils efteratt bl a ha tagit hand om en svärm i ettbjälklag. Svärmen ockuperade ett områdesom bara var 7 cm högt men hela 3 meterlångt!! Varbergskupan ger dock enligt NilsG inte mer honung änandra kupor.Uppe företuppen!Under sitt långa biodlarlivupptäckte Nilsockså hur bra det varatt arbeta med bina tidigtpå sommarmorgnarna.Vid 4-5-tidenvar bina väldigt lättaoch snälla att hantera.Anledningen varegentligen att Nils ville kunna hänga medövriga familjen på andra sommarnöjenunder resten av dagen. När barn och blommaframåt förmiddagen var klara för dagensaktiviteter, hade Nils redan varit ochsett till bina och i vissa fall t o m slungatlite honung.Lars Åke ÅkessonsvaxsmältareVaxsmältare är en alltförblygsam beteckning på denanläggning Lars Åke tillsammansmed några biodlarkompisarbyggt upp.Anläggningen smälter intebara vaxet ur ramarna, utanrensar också detsammasamt tvättar och torkar ramarnai 140-150 ° C. Ingakemikalier av något slaganvänds, endast rent vatten behövs föratt betjäna processen. Två personer kanmed lite vana kör igenom upp mot 1000ramar per dag.Utrustad med 4 el-patroner krävs ensäkring på minst 35 A. Trots den höga effektenräknar Lars-Åke med en energikostnadpå endast ca 30 öre per ram. Anläggningenär numera till salu, eftersomLars-Åke avslutat sin biodlargärning. Är duintresserad kan du nå Lars-Åke på telefon0340-36025.I ett kommande nr av BT får vi träffafler biodlare i Varberg. Och Tack Nils G!Det var en fantastisk eftermiddag!Nils G Carlsson18 Bitidningen 1/2 2010

Bert avlar bättre binKristina BäckströmBert Thryboms bin är snygga,snälla och flitiga. Det har hansjälv sett till. I höstas komhan ut med en bok som harsamlat erfarenheter från 30års arbete med biavel.Bitidningen 1/2 2010Det är inga problem att stå mitt i härlighetenmed vindrufsigt hår, kjol ochsandaler. Bin från 20 kupor surrar runtutan att ens snudda vid oss. Bert lyfter påtaket till ett av dem och visar. Bina är gulbruna,som brons.– Det är liguriska bin, förklarar han,ursprunget till det som vi ibland lite slarvigtkallar för gula bin.Här, vid Berts nybyggda villa i Gösslundautanför Lidköping, har han ställtupp kupor med årets inseminerade drottningarsom ska utvärderas. Här kan hanse vilka som är fromma och drar hemnektar fort, om de är kakfasta och bra påatt städa. Avelsdrottningarna, stommen iverksamheten, har han på hemlig plats förstöldriskens skull.När man frågar andra biodlare omvem Bert är berättar de om en pionjär närdet gäller inseminering av drottningar, enskicklig drottningodlare som lärt mångaandra konsten att inseminera.Ingen nämner vilken ras han hållerpå med, för det är inte det viktiga. Bert ärinte typen som räknar på vingindex ellersätter ”sin” biras före andras.– Det finns inga rena raser, det skaman inte inbilla sig, säger Bert. Bina flygeröverallt och där det finns naturliga hindertar människan vid och flyttar bin så att deblandas. Vad som kännetecknar en speciellras är något som människor satt signer och tänkt ut.Det som är viktigt är hur bina fungeraroch hur de mår, hellre bra bin än”rasrena” bin.Berts biodlargärning började på allvarnär han tog över sin fars bin i börjanpå 50-talet. De var svärmvilliga och elaka,som bin var på den tiden.Bert utbildade sig till läkare och hannnosa på genetiken under utbildningen.– Jag gjorde enzymstudier på olika biraseroch förundrades över hur stor skillnaddet var mellan dem.I början av 80-talet tog avelsarbetetfart. Bert lärde sig inseminera drottningari Danmark, en konst som han utvecklatsedan dess.I köket hemma hos Bert framträderbilden av en väldigt omtänksam man. Närhan inseminerar behandlar han drottningarnasom små patienter. Alla instrumentär sterila, han använder både antibiotikaoch sprit för att motverka infektioner.– De är levande väsen så varför fuska?Det är också viktigt att drottningar somanvänds för att öva på när man lär sig insemineraavlivas medan de fortfarandeär sövda.Bert pratar mycket om att biodlarna,särskilt nybörjarna, borde besparas elakabin och att en av biodlarföreningarnasstörsta uppgifter borde vara att se till attde slipper.– Alla kan börja med att göra någotbättre av de bin de har. Man kan skaffanågra Apideor och odla på sitt bästa ochsnällaste samhälle så blir det bättre. Jaglovar.Den senaste tidens debatt om attVar rädd om din drottning. Berttipsar om de här små burarna mankan göra själv av metallnät. Den nyadrottningen placeras i buren somtrycks fast på vaxkakan. Efter någondag har bina bitit sig in till henneoch hennes nylagda ägg genom attbita bort vax vid burkanten.Vill du också ha så snälla bin som BertThrybom? Han är expert på biavel och delarmed sig av sina erfarenheter i en ny boksom kom i höstas. Se annons i detta nr.biaveln skulle ha minskat den genetiskamångfalden hos bina så att deras motståndskrafthotats kommenterar han överraskandenog med att det naturligtvis ärhelt sant.– Ebbersten har rätt till 100 procent.Inseminering är ett omfattande ingreppoch på parningsstationer kan jämnårigadrottningar paras så att de i praktiken fårarvsanlag från en enda drottning. Men detär ändå ett förhållandevis litet antal drottningarsom blir föremål för inseminationeller parning på parningsstation.När så få som cirka 150 drottningarinsemineras varje år ser han det som attbiaveln bara tar en liten genväg till binsom är bra för biodlingens behov. Drottningarnasavkomma går sedan vidare tillfriparning och naturen får ta vid.Berts bok om biodling ser han absolutinte som en handbok, ingen bibel fördrottningodlare. Det är en samling av 30års erfarenheter och bygger på materialsom han använt i föreläsningar och kurserunder åren.När det är dags att summera har haninget svar på vad som är det bästa hangjort, den största bedriften.– Det hoppas jag att jag inte har gjortän. Man blir aldrig färdig som drottningodlare,bina blir aldrig färdiga de heller.19

Text Lotta Fabricius Kristiansen. Foto Preben KristiansenÖverallt där du kan finnablommor finns det bin. Därdet finns bin finns det biodlare,åtminstone nästan. Idenna världsbiodlarkongressvar temat biet som miljöindikator.Fokus var miljön därbina och biodlarna är naturensväktare.Arrangemanget engagerade inte barabiodlare utan hela staden Montpellier.Utanför kongressbyggnaden fanns detmycket aktiviteter och utställare som riktadesig mot allmänheten i alla åldrar. Arrangemangetpågick endast under 4 dagarså det var verkligen svårt att hinna med.Bland seminarierna var det så mycket attFaktarutaDen första Apimondiakongressenhölls 1897 i BelgienSiffror för den 41:a kongressen– 500 forskare– 200 utställare i Apiexpo– 10 000 besökare– 86 länder representerade– 179 journalister– 260 föredrag– 370 postrarPresidentMr. Gilles Ratia, Frankrike,nyvalVicepresidentMr. Lucas Martínez, ArgentinaSecretary-GeneralMr. Riccardo Jannoni-Sebastianini,ItalienFasta kommittéer– Biodlingsekonomi– Bihälsa– Pollination och biväxter– Biodlingsteknik och kvalité– Apiterapi– Biodling för landsbygdsutvecklingi utvecklingsländerApiexpo var den stora utställningen i treplan med biredskapshandlare,honungsförsäljare, biodlarorganisationer och jaallt för bin och biodling. Joel SvenssonsVaxfabrik var en av de 200 utställarna.välja på att det var omöjligt att kunnata del av allt. Se programmet på www.apimondia2009.com. De föredrag ochpostrar som presenterades underkongressen är redan publicerade ellerkommer att publiceras i vetenskapligatidsskrifter eller bitidningar.Sverige på ApimondiaBland utställarna hade vi Joel SvenssonsVaxfabrik, som fick världen somkundkrets. SLU i Uppsala represen-20 Bitidningen 1/2 2010

Preben Kristiansens poster ”Colony losses inSweden 2008/2009”ställdes ut i posteravdelningen.Binas roll i ekosystemet uppmärksammades avhela staden Montpellier. Det var fullt av bådemarknads- och informationsstånd utanför kongresshuset.Kommunens motsvarighet till våramiljökontor hade ett spännande utomhusspel för barn med frågor somt.ex. Hur många ben har ett bi? Var hämtar bina sin nektar?terades av Eva Forsgren och Joachim de Miranda som höll var sittföredrag och Biodlarna deltog genom bihälsokonsulenten PrebenKristiansen med en poster. Alejandra Vasques och Tobias Olofssonfrån Lunds Universitet, Campus Helsingborg fick också möjlighet attpresentera sin forskning. Det var ca 30 svenskar som besökte utställningenoch föredragen.SBR är medlemsorganisation i Apimondia och var därför röstberättigadvid generalförsamlingen som hölls under konferensen. Jag varSBR:s ombud vid denna. Det var sedvanliga årsmötesförhandlingardär bl.a. en styrelse röstades fram. Nytt för i år var att Asger SøgaardJørgensen, som varit president för Apimondia i tio år, valde att avgåoch ny president blev Gilles Ratia från Frankrike. Man väljer ocksåvärdland för Apimondiakongresserna på generalfösamlingen. År 2011kommer kongressen att gå i Buenos Aires, Argentina och 2013 i Kiev,Ukraina. Kongresserna arrangeras vart annat år.Du kan läsa mer om Apimondia allmänt och 2009 års kongresspå följande web-sidor: www.apimondia.orgwww.apimondia2009.comBitidningen 1/2 201021

Janne Mårtenssonadj. SBR:s Avels- och BihälsokommittéAvel & BihälsaDrottningen märks blå 2010SBR har beslutat att förenade tidigare Avels- och Bisjukdomskommittéernatill enkommitté under namnetAvels- och Bihälsokommittén.Här presenteras de nuvarande ledamöternai kommittén. Adjungeradetill Avels- och Bihälsokommittén är ocksåSBR:s båda konsulenter. SBR vill på så sättta ett samlat grepp på två mycket viktigaområden: avel respektive bihälsa.Ett av huvudmålen för Avels- och Bihälsokommitténär att verka för att SBR:smedlemmar får tillgång till lätthanterligaoch produktiva bin, som är motståndskraftigamot sjukdomar och parasiter samt hargod övervintringsförmåga. Ett annat huvudmålär att informera om skötselmetodersom medför ett gott hälsotillståndhos bina.Genom att addera bihälsoperspektivettill avelsarbetets urvalsparametrarnås förhoppningsvis de båda huvudmålensnabbare.Alf Sjöberg,ordförandeMöllegården,Järstorp, 27357Brösarp. Tel:0417-26343.E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.orgBisamhällen:100 stBiras: Ligustica och korsningsbinStartade med biodling: 1972Krister LinnellFridsberg 11,Bunn, 56393Gränna. Tel:0705-669641.E-post:krister.linnell.sbr@biodlarna.orgBisamhällen: ca45 stBiras: LigusticaStartade med biodling: 1996LeifStrömbergVästra Bohr 23,71191 LindesbergTel: 0581-13774.E-post:leif.biodlare@telia.comBisamhällen: 21 stBiras: Elgon/BuckfastStartade med biodling: 1976Per ThunmanSkurusundsvägen44, 13146NackaTel: 08-7180232.E-post:pgthunman@hotmail.comBisamhällen: 8 stBiras: CarnicaStartade med biodling: 1980Klas OlofOhlssonTillinge, Lisselås5, 74594Enköping. Tel:070-5764006.E-post:ko.ohlsson@telia.comBisamhällen: 90 stBiras: Buckfast och korsningsbinStartade med biodling: 1978JanneMårtenssonKonsulent SBR– adjungeradledamotKörsbärsv. 17,Pelarne, 59891Vimmerby. Tel:0735-233125.E-post:jan.martensson.sbr@biodlarna.orgBisamhällen: Drygt 60 stBiras: Buckfast, Ligustica och korsningsbinmed inslag av ElgonStartade med biodling: 1975PrebenKristiansenBihälsokonsulent– adjungeradledamotc/o SBR, Trumpetarevägen5,59019 MantorpTel: 0735-233122. E-post:preben.kristiansen.sbr@biodlarna.orgBisamhällen: Drygt 50 stBiras: Ligustica, Carnica och traktensblandningStartade med biodling: 1984Fig 1. Behandling med oxalsyra, antingengenom droppmetoden som på bilden ellergenom förångning (sublimering), gjordes i 61 %av de 6702 samhällen med varroa som ingick iundersökningen om vinterförluster 2008/2009.Foto: Preben Kristiansen22 Bitidningen 1/2 2010

Om förluster och COLOSS-nätverketPreben Kristiansen, bihälsokonsulentVinterförlusterna 2008/2009I våras genomfördes en internetbaseradundersökning om förlusterna under vintern2008/2009. Under de fyra veckor somundersökningen pågick kom det in 565svar. Några av svaren representerar flerbiodlare, vilket innebär att vi inte vet exakthur många biodlare som ingått i undersökningen.Men undersökningen omfattar5-6 % av det uppskattade antal biodlare ilandet och en liknande andel av det uppskattadeantal bisamhällen. Av de 7354samhällen som invintrades hösten 2008fanns det 6702 kvar den 1:a maj, vilketinnebär att 17,5 % gick förlorade.Av de 6702 samhällen som var angripnaav varroa dog 18,1 %. Ungefär 50 samhällenmed varroa hade inte behandlatsunder 2008, av dessa dog 42,3 %. Enligtde inkomna svaren hade varroa ännu sålänge inte påvisats i 652 samhällen, enbart10,3 % av dessa dog.Apistan hade 2008 använts i 2571samhällen, antingen som enda bekämpningsåtgärdeller i kombination med andraåtgärder, 12,9 % av dessa samhällen dog.Nästan 4000 samhällen hadebehandlats med andra metoderän Apistan, några enbartmed en metod andra med tvåeller fler metoder. Av de 671samhällen som hade behandlatsmed enbart en metod dog26,1 %, och av de 3299 samhällensom behandlades medfler metoder dog 20,1 %.Undersökningen visar tydligtatt det fortfarande är varroaoch framförallt bristfällig bekämpningav den samma somär den enskild största orsakentill stora förluster i Sverige.Det finns således inga beläggför att förlusterna här i landetorsakas av tillförda kemiskaämnen i samhällena, som detnyligen antytts på ledarplatshär i Bitidningen.COLOSS-nätverketI oktobernumret av Bitidningenvar det infört en artikel omBitidningen 1/2 2010Fig 2. Förluster under vintern 2008/2009 i gruppenav bisamhällen utan varroa respektive medvarroa. N anger antal samhällen. Data fråninternetbaserad undersökning som genomfördesmaj 2009.COLOSS-nätverket. Enligt uppgifternai slutet av artikeln varden ett utdrag ur en artikel avPeter Neumann (forskare vidZentrum für Bienenforschung iBern, Schweiz) i SchweizerischeBienen-Zeitung 11/2008. Tyvärrinnehåller den svenska översättelsenett antal fel, som i en delfall ger en helt annan mening änvad som står i originalartikeln.COLOSS-nätverket bildadesinte på initiativ av Zentrum für Bienenforschung,utan det bildadesmed dess medverkan. Nätverketsom arbetar med frågeställningarnaangående förluster har sittursprung i nätverket ”EuropeanWorking Group for Integrated VarroaControl” som under ett antalår arbetade med frågeställningarangående varroabekämpning. Pådet nätverkets möte i Prag 2006beslöts det att ändra inriktningoch i fortsättningen arbeta med frågeställningarangående förluster (se BT 2007 nr5). Det första mötet under det nya namnetför nätverket ”Working Group for Preventionof Bee Losses in Europe” hölls i Wageningen,Nederländerna, den 5-6 mars2007. Numera kallas nätverket COLOSS(Prevention of honeybee COlony LOSSes),och aktuellt ingår det ca 150 deltagare frånnästan 40 olika länder.Det som skedde november 2008 varatt nätverket blev godkänt av COST (EuropeanCooperation in Science and Technology,se http://www.cost.esf.org) somen COST Action. Detta innebär att det gesfinansiellt stöd från COST för att träffaspå möten och i workshops samt genomförastudiebesök i samband med arbetetkring förluster. Ordförande för projektet,COST Action FA0803 som pågår fram tilljuni 2012, är Peter Neumann. Från varjeland ingår upp till två personer i projektetsManagement Committee (MC). Desvenska representanterna i MC är IngemarFries och jag.Inom nätverket har det bildats fyraolika arbetsgrupper. WG 1: Moniteringoch diagnos, WG 2: Sjukdomar och parasiter,WG 3: Miljö och biodling och WG4: Vitalitet och diversitet. Sedan startenav COST Action FA0803 har det avhållitsfem workshops, en om kartläggning avförluster, en om nya molekylära verktyg,en om nosema och två inom arbetsområdetavel och vitalitet. Dessutom hardet under 2009 avhållits två konferenser.Den senaste ägde rum 14-15 septemberi Montpellier, Frankrike, i samband medden 41:a APIMONDIA-kongressen, där endel av aktiviteterna som pågår kring frågeställningarnaom förluster presenteradesgenom såväl föredrag som postrar.Ordförande respektive viceordförandei arbetsgruppen om sjukdomar och patogenerär inte de personer som angavs iovan nämnde artikel, utan det är Elke Generschfrån Tyskland och Annette BruunJensen från Danmark.Jag kommer vid ett senare tillfälle attskriva en artikel om COLOSS och även gemer information om det arbete som pågårinom arbetsgruppen om monitering ochdiagnos, i vilken jag ingår och där Roméevan der Zee från Nederländerna och YvesLe Conte från Frankrike är ordförande respektiveviceordförande.23

Josef Starks stipendiestiftelseAlejandra VÁsquezVi, Tobias Olofsson och AlejandraVásquez, var i Aviemore,Skottland, i septemberför att ta emot utmärkelsen”Joseph Stark award”. Dettatack vare en nominering frånJosef Starks stipendistiftelsei Sverige som gav oss konferensavgiften.Från Helsingborg stad fick vi ett resestipendium.Helsingborgs stad stöder vårforskning på Campus Helsingborg. Vi togemot priserna som stipendiater för både2009 och 2010 för vårt arbete om de nyttigabakterierna i honungsbin och derashonung. Detta skedde vid SICAMM:s 9:ekonferens, denna gång i Skottland.SICAMM är en internationell organisationför att bevara det mörka biet Apismellifera mellifera. På konferensen höllsbåde vetenskapliga och populärvetenskapligaföredrag. Det var en hel del intressantaföredrag, både från forskare och biodlare,Nils Drivdalfrån Norge delarut Josef StarksStipendiefondsutmärkelseför 2009 och2010 till TobiasOlofsson ochAlejandra Vásquez.som bl a tog upp olika projekt i Europa föratt bevara det mörka biet. Andra föredragtog upp problemet med Varroakvalstret.När vi tog emot priset var det fullt isalen. Det var efter en lång dag vid åtta påkvällen. Utmärkelserna i form av två diplomdelades ut av Nils Drivdal och introduktionenlöd så här: ”För ett arbete sombelyser ett helt okänt område hittills ochsom har öppnat dörrarna till en ny ochspännande forskning”.Det kändes jättekul att få höra deorden och få en bekräftelse av att vår forskninguppskattas av många. Vi gjorde en avvåra bästa populärvetenskapliga presentationer.Under en hel timme berättade viför vår publik om vad vår forskning går utpå och om våra resultat. Föredraget haderubriken: ”Lactic acid bacteria - the unrecognisedkings of the bee colony”. Vi fickjättemycket applåder och folk strömmadetill efteråt för att ställa frågor. Under denföljande timmen fick vi frågor av den nyfiknapubliken. Precis som vid andra föredragvi hållit var lyssnarskaran närmastchockad och förstummad över våra fynd.Det kändes jättebra att få så bra respons,väldigt fina ord och kommentarer till vårtarbete.Hela mötet var en mycket trevlig tillställningoch hade den lite intimare gemenskapenman träffar på vid små konferenser.Maten var utmärkt och mötetavslutades med en middag på Aviemoreshögst belägna punkt med en hänförandeutsikt.Vi passade på att njuta av det skotska höglandets hänförande vyer.24 Bitidningen 1/2 2010

Redaktören har silat sitt vax till dessa hemmagjorda värmeljus först genom ett durkslag isamband med vaxutvinningen ur ramarna. Sedan ångat vaxet genom en f d saftmaja. Mankan istället smälta om med lika mycket vatten som vax i en stor kastrull och låta det stelnasakta i en Biforhink. Sila som sagt också gärna genom täckväv i durkslag. Ev skräpblandatvax i botten på klumpen skärs bort. Vattnet/ångan tar hand om honungen i vaxet. Det ärviktigt. Det kan ev bli en del ”grums” i bottnen av vaxgrytan när vaxet smälts till gjutningen.Häll då bottensatsen i en hink för ytterligare omsmältning.Sila vaxetEfter artikeln om vaxljus har BT fåtten del rapporter från ljusmakaresom inte får vaxljusen att brinna. Särskiltvanligt är det när de testat att gjuta ivärmeljuskoppar i aluminium.Enligt Joelvax, som är en av de redskapshandlaresom säljer ljuskopparna,beror problemet på att vaxet är orent. Derekommenderar att man använder fabriksrenatvax.Vi har även fått rapporter från biodlaresom aldrig har problem med att fåljusen att lysa trots att de använder detegna vaxet. Vissa silar sitt vax genom täckvävsom används i trädgården, andra låtervaxet gå genom en gammal saftmaja föratt bli rent nog.Kristina Bäckströmkristina.backstrom@gmail.comSvenskHonungsförädlingSom det beslutades vid bolagsstämmanför Svensk Honungsförädling (HF)den19 September 2009, så skall en intressentträffmed inbjudna producenter och ägarrepresentanterför HF genomföras.Träffen syftar till att skapa kontinuiteti dialogen mellan HF och dess producenter,där inbjudna skapar en referensgruppför att utvärdera– Vad kan HF göra för producenterna?– HF avstämmer tankar och konceptsom berör producenterna– Producenter utvärderar förutsättningarför leverans av råvaran honungtill HFTill detta första möte som kommeratt avhållas den 16/1 2010 inbjuds medpersonlig kontakt ca 15 deltagareEn resumé av mötet presenteras ikommande BitidningAnsvarig för aktiviteten är SBR:s representanti HF Matias Köping/MKSvenska AkademinStändige sekreteraren Peter Englundläser enligt Uppsala Nya Tidning 27 oktgärna tjocka böcker om biskötsel.Gösta PerssonSBR-Quinnor i Skåne har träffatsTema var ”Honung i matlagningen”. Tisdagen den27/10 träffades vi i IOGT-NTO gården i Sösdala.Ingrid Hallberg och Ulla Nilsson hade planerat attvi skulle laga en måltid tillsammans. Alla våra gästergillade idén. De delade upp sig i grupper, fickrecept och ingredienser. Sallad på tomat, gurka,sallad, melon och fetaost med honungsdressing.Orientalisk gryta med honungsglaserade grönsaker.Till sist äppelkaka med yoghurtglass. Honung ingicki alla recepten.Middagen blev snabbt klar. Allt var mycket gottvar det allmänna omdömet. Efter trevligt biprat ochsamtal om planer för framtiden hjälptes vi åt attplocka i ordning och diska. Vi kommer att träffasigen till våren. Tack alla som kom och såg till att vihade en trevlig kväll.Ulla NilssonBitidningen 1/2 201025

Brev till redaktionenNågra tankar om hur min framtidabiodling skulle kunna se utJag reste i Indien under våren 2009 och möttedå andra sätt att bedriva biodling på.Jag besökte bl a Ayurveda trädgårdar därman hade en mängd bikupor i format som enstörre fågelholk, och i lerkrukor i storlek somen normal blomkruka. I krukorna höll manett gaddlöst mycket litet bi. Honungsproduktionenvar naturligtvis liten men mycket viktigför tillverkningen av ayurveda medicin.Jag möter då och då svenska biodlare somälskar sina bin, men man se hur ansträngandedet är med en stor honungsskörd. Vartog sommaren vägen? Jag har fortfarandeoslungad honung kvar i källaren som jagborde slunga innan jul.Jag har även träffat så kallat ”Catch andrelease”-biodlare som invintrar på honungoch det som blivit över får bina till våren.Metaforen den svenske mjölkbonden ochbiodlaren.Jag ser paralleller mellan hur utvecklingenhos den svenske mjölkbonden och biodlarendär de små försvinner, medan de större blirstörre. Mycket pga livsmedelshygien och lagstiftning.Det blir helt enkelt för dyrt att levaupp till rådande lagstiftning.Där går mina tankar till den gamle visionärenFolke Nilsson från Arkelstorp i Skåne.Han skrev bl a boken” Binas gåta löst.” Hantänkte sig centraler där man lämnade insin oslungade honung och fick tillbaks renaskattlådor och ramar. Vilket säkert skulle varaen lösning för biodlare i ”mellanklassen” ochmed ett geografisk gynnsamt läge till slungcentralen.Jag har haft bin i 25 år men jag kände detmer och mer som ett påhäng och då framförallt med honungshanteringen. Jag avslutademin biodling 2008. Men en vår utan bin bliringen riktig vår, så en kompis ställde upp medtvå samhällen under säsongen 2009.Nu till visionen.Jag ser min trädgård med några bikupor. Ikuporna finns det bin med egenskaper somgör att de kan leva i en skattlåda under helaåret. De har en liten honungsproduktion såliten så att de endast fyller en skattlåda medkakhonungs-kassetter och det innebär att jagkan sköta min honungshantering i mitt egetkök, och har honung för eget bruk.Övriga egenskaperSnälla, bin som är svärmtröga och goda pollineraremed en långsam yngelutveckling.Som jag ser det, så är det ett sådant bi jagönskar mig. Med ledord som idyllisk, lättsamoch stillsam biodling i samklang med naturen.Där varje VÅR blir en riktig VÅR, med surrframför flustret och bin i äppelblommorna.Min fråga till redaktionen är?Finns det något sådant bi i Sverige. Finns ochskulle det fungera med skattlådor med enbartkakhonungskassetter.Anders Lindgren Uråsa.Ett försök till svar av red.:Alla bin kan skötas ungefär så som du önskar.Använd en liten yngelram, t ex halv-LS (HLS)(366 x 145 mm). Invintra på två lådor medmycket bin eller med en tredje som ärhonungslåda. Sätt på tredje utan spärrgallerpå våren när det är dags, april-maj kanske.Eller så har de den redan över vintern. Ta avden översta lådan när de nästan fyller den.Se till att få med drottningen. Placera på nybotten på ny plats. Sätt på spärrgaller ochskattlåda på gamla samhället + tidningpapperoch en låda till. Bina gör sig en ny drottningav ägg eller späda larver som lämnatskvar. När drottningen på nya platsenbehövermer utrymme får de en låda + spärrgaller+ 2 lådor med tidningspapper emellan sombina kan ta i besittning när de vill. Se till att debåda avdelningarna av det delade samhällethar foder tills draget börjar ordentligt i slutetav juni eller när det börjar hos dig. Låt binabehålla första lådan honung till vintern om duvill, men ge dem lite socker i alla fall om duvill vara säker. Sälj överflödiga samhällen.Problem vid invintringen medBifor i spannDen 9 september plockades samhällena neri vår förenings föreningsbigård och flyttadesöver till de nya uppstaplingskuporna, somblivit lackade invändigt och målade utanpåav några av föreningens duktiga medlemmar.Yngelrummen består av 10 LN-ramar i varderakupan. I samband med överflyttningengavs vardera samhället en st ballong med 60%-ig sockerlösning, som bina drog ner direkt.Efter en vecka fick vardera samhället1 spann Bifor, vilket visade sig var renakatastrofen. Bina tog inte fodret och samtligalock var igenmurade med ca 1 cm tjocksockerbark över. Matarhålen täpptes igen helt.Eftersom det blivit ganska kallt, minusgraderflera nätter i rad, hällde vi över biforet i ballonger.Vi trodde det skulle hjälpa. Men nej,när vi kollade bina efter en vecka hade de intetagit någonting. Vi hällde ut biforet och fylldeballongerna med 60 % -ig sockerlösning.Efter tre veckor kollade vi igen och bina hadeknappt tagit någonting. En månad hade gåttoch vi var inne i oktober månad.Det tillverkade då huvar av 5 cm tjockfrigolit som precis passade över ballongerna.Tyvärr hjälpte det inte. Och bina tog inget nuheller. Vi avlägsnade huvarna och provade numed värmeljus (gravljus med lock). Ett såntljus sattes ner på prov i ett samhälle. Efter tredygn hade bina tagit ca 1/3 av sockerlösningeni ballongen.Det skaffades gravljus med lock till allasamhällena. I månadskiftet oktober/novemberhade ca 1/3 av sockerlösningen tagits av bina.Fler gravljus inskaffades och en vecka in inovember kollades hur det gått. Bina tog ingetmer. Så här i efterhand kan man kanske tyckaatt vi var något sent igång med invintringen.En av oss som använt enbart vanlig sockerlösningtill sina egna bin hade inga problem t om i år med den sena invintringen. Det blev tvåmånaders jobb i onödan i föreningsbigårdenkan man tycka.Fler biodlare här i Skåne har rapporteratsamma problem. Bina ville inte ta Bifor. IBitidningens nov-nr stod också en liten notisom Bifor, så vi är nog inte ensamma omproblemet.Leif och MarittaSBR-etiketternaVi medlemmar får efter godkänd honungsbedömningmöjlighet att köpa etiketter medSBR-emblemet. Jag har funderat på om detverkligen är så bra att SBR ska tillåta att vimedlemmar utnyttjar SBR:s varumärke somvi gör idag.Jag ifrågasätter starkt nyttan med honungsbedömningendå biodlaren naturligtvislämnar en av sina bästa burkar till kommitténsom skall godkänna honungen. Hur sedanresten av honungslagret ser ut är ju ingensom vet.Jag har etiketter från SBR som kanskeär 10 år gamla, vilket jag inkonsekvent noganvänder trots att jag tycker det är fel. Ettmöjligt förslag är att det skulle stå tryckt påetiketter vilket år honungen blev bedömd.Jag tycker alltså att SBR borde vara merrädd om sitt varumärke, och därför endastskall användas på honung som kommer frånHF:s tappstation.Det finns mycket trevliga etiketter att köpaför oss medlemmar från redskapshandlarnatill ett ganska rimligt pris om man nu inte kangöra sina egna i datorn.Hans Hultén26 Bitidningen 1/2 2010

Förtjänsttecken 2009Mindre silvermedaljStig Hallström Hemsjöortens BfUno JohanssonPer-Olof Wagnsgård S:a Vätterbygdens BfGuldnålJan ErikssonBernt JohanssonOlle AnderssonWalle MalmGöran JönssonAlebygdens BfBurseryd BfGislaveds BfHemsjöortens BfHugo Nordh Kristianstadbygdens BfSven-Olof PehrssonArvid MahrbergDagmar HagstenGöran RåsbjerBengt EricssonIngold GustavssonSilvernålKent JohanssonJan NilssonLars Ivar JarpnerKjell A ÖbergJan EverlingBengt KarlssonFinn MöllerJan-Evert NilssonAllan FogmanMats AdolfssonArne ChristiansenYngve MagnussonIngemar WidebergMisterhults BfMjölby-Mantorp BfSödra Vedbo BfVäxjöortens BfAlebygdens BfDanderyd-Täby BfHemsjöortens bfKalix bfPelarne bfSödra InlandVislandaortens BfÖrkelljunga bfHONUNGSRINGEN ekonomisk föreningKontrollerar ursprung och kvalitéKallelse till årsmöteHärmed kallas medlemmarna i Honungsringen ek för till ordinarie årsmöteLördagen den 13 februari år 2010 kl 18.00 på Ombergs Golf. Vi träffas i ettkonferensrum! Se skyltar i entrén.Hjälp till att lyfta vår förening, kom till årsmötet med nya friska idéer, ta mednågra vänner så att föreningen breddas. Alla intresserade är välkomna attdelta i årsmötet.Honung och producenters leveranser avsmå mängder honungLivsmedelsverket har precis blivit klara med vad som gäller för ”Honung och producentersleveranser av små mängder honung”. Bland annat skriver verket följande:”Biodlare kan, utan krav på registrering av verksamheten, leverera i genomsnitt 1000kg primärprodukter från den egna biodlingen per år utan att betraktas som livsmedelsföretagare,oavsett om leveransen sker• direkt till konsumenter.• till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar direkt till konsumenter,• till andra led i livsmedelskedjan än detaljhandelsanläggningar, t ex tappstationeller till livsmedelsindustrin,• eller till en kombination av ovanstående,förutsatt att den sammantagna levererade mängden inte överstiger små mängder ochatt verksamheten i övrigt inte kan betraktas som livsmedelsföretag.”Länken till SLV där blanketten finns för registrering av biodlare som har en s k primärproduktionav honung på mer än 1000 kg.:http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelskontroll/starta_foretag/LIVS%20090%202009%2010_Blankett_Anmalan_for_registrering_primarproducent.pdfAnders LignellBitidningen 1/2 201027

NordbikonferensÖstersund 13-14 mars 2010Lokal: Folkets HusMedverkande: Bengt Andreasson,Kerstin Ebbersten, Per Ideströmm fl. Redovisning av verksamheteni de olika avelsområdena.Anmälan: Ingvar Arvidsson 0531-61398 ingvar.a@nordbi.nuKarl Drakenberg 0644-20114Per Ruth 090-770825Välkomna!Assertorps VaxenAssertorps GårdMörarpVi har tillstånd att tvätta och rensaåret om.Från Kupa till KundSeminariedag om vad som krävs för att nåut till honungskonsumenterna.Plats: Konserthuset i GrästorpTid: Den 16 jan kl 09.30 till ca.15 00Anmälan: Före den 10 jan till 0702 694431 elstenatorp@hotmail.comFöreläsare: Marianne Sörling från Innerstaden Göteborg om trenderoch kontakterna mellan stad och land.Peter Drotz från Lokalproducerat i Väst om kontakternamed butiker och hur dagligvaruhandeln fungerar utifrånett småskaligt perspektiv.Kristina Kobel från Länsstyrelsen i Västra Götaland omvilka kvalitetskrav ställs på honungsproducenter för attkunna leverera till handeln.Tack Raoul Wangel!SBR tackar Raoul Wangel, Hässleholm för en donation av böcker!Anläggningen är godkänd avLänsstyrelsen o Jordbruksverket.För mer informationRing 042-714 89070-205 57 05Välkomna hälsarLars GibrandVi minnsSimon HermanssonAlvastrabygdens BfNils-Olof DahlgrenAlvesta Moheda BfBernt SjöbergFaluortens BfTage OlssonGäsene/Herrljunga BfCarl-Olof SvenssonHögsbyortens BfRune EricssonLennart LundbergKarlskoga-Degerfors Bf28 Bitidningen 1/2 2010

Möten och kurserAlmanackanDistriktGranndistrikt är välkomnaGöteborg o Bohus läns biodlardistriktÅrsmöte lö 13 feb kl 10 i Ljungskile folkhögskola.Kaffe o fralla från kl 9. Föreläsningav Norges Biröktelags förbundssekreterareTrond Gessing om biodling i Norge. Intresseanmälanföre 15 januari av icke ombud. Anmälantill bitore.olsson@telia.com 0704-605782,rolfbengtsson@telia.com 0704/899279.Hallands Biodlardistrikt Årsmöte 13 febkl 10 på restaurang Gröna Gästen i Laholmmed vacker utsikt över Lagan. Fika börjar kl09.30. Vägbeskrivning: Gröna Hästen liggervid Lagavägen (gamla E6) genom Laholm,lätt att hitta. Lätt att parkera, antingen påHästtorget eller vid Lagavägen. Hemsida www.gronahasten.seJönköpings biodlardistrikt Årsmöte lö 20 febkl 11 i Trappsalen på Kulturgården, Gränna.Kaffe från kl 10. Lunch kl 12.30 i Grennaskolansmatsal. Alla medlemmar välkomna. VärdföreningGränna bf.Norrbottens Biodlaredistrikt Årsmöte lö13 feb kl 11 på Kalix Naturbruksgymnasium.Intressanta föredrag och bildvisning.Skånes Biodlardistrikt Årsmöte lö 20 feb kl10-ca16 på kursgården i Hörby. Kallelse ochårsmöteshandlingar sänds ut enligt rutin samtpubliceras på hemsidan. Föreningarna uppmanasatt delta i distriktets tävling ”Årets föreningi Skånes biodlardistrikt” genom att sändain verksamhetsberättelse eller motsvarandesenast 10 jan 2010 till Ulf Westberg.Stockholms läns biodlardistrikt Årsmötelö 13 feb kl 10 på Tomtbergaskolan, Kommunalvägen31 i Huddinge. Se särskild annons idenna tidning!Västmanlandsläns Biodlardistrikt Möte 16jan kl 10. Ny lokal: Annedal, Johannisbäck,Sala. Den ligger efter Måns Olsvägen. MichaelCornell SBR:s förbundssekreterare berättarom SBR och framtiden. Årsmöte 13 feb kl10 på Säby föreningsgård i Hallstahammar.Inbjuden gäst föreläser om trädgår och växter.Alla medlemmar är välkomna, ombuden kallaspersonligen.Örebro läns distrikt Årsmöte 21 feb kl 14 iIOGT-NTO:s lokal Kafé Skogen, Glomman(mellan Adolfsberg och Brickebacken). Servering.FöreningarGrannföreningar är välkomnaKristiansbygdens Bf Möte må 11 jan kl 19i Fackens Hus. Ämne: Bottnar,lådor mm.Medför gärna egna konstrutioner. LedareC-G DahlqvstLindomeortens Bf Möte ti 2 febr kl 18.30 iVåmmedals Västergård, Streteredsvägen 7,Kållered.Sundbybergs och Spångaortens Bf Månadsmötenkl19 på Eddagård, Kasernvägen 3 iRissne: 27 jan berättar Lotta Fabricius Kristiansenom sin resa till biodlingar i Vietnam. 24feb berättar Preben Kristiansen om kupvågar.www.sundbybergsbf.seVaraortens Bf Temakvällar på VaraFolkhögskola,Väne kl 18.30. Fika medtages.Ti 12 jan. Erfarenheter från biåret 2009. Ti9 feb. Biprodukter, pollen, Bengt KarlssonHonungslandet medverkar. Ti 9 mars. LyftBitidningen 1/2 2010Lönsam Binäring i Mälardalen och SörmlandFrån blomma till burkKurs i livsmedelsteknik. Om kvalitetssäkring och hantering. Dessutom bihusesyn, egenkontroll,Sigill/KRAV och produktutveckling.Datum: 20 februari.Tid: 9-16Plats: Djurby gård, Enköping. www.djurby.seHur blir jag och min biodling effektiv och hållbar?Hur blir transporter, slungning och hantering mm mer effektiv? Bihälsa och ergonomi förhållbarheten, både för bina och biodlaren.Datum: 20-21 mars.Tid: 9-16Plats: Vallby Radiostation, Enköping. www.lidingby.nu För övernattning kontakta LidingbyGård, 0171-810 33, 070-206 74 50 eller hakan.vallin@c.lrf.seKostnad: 500 kr per dag exklusive moms. Mat och fika ingårAnmälan: senast en vecka innan respektive dag till LRF Mälardalen malardalen@lrf.se eller0171-417634. Frågor om biodlingskurserna?Kontakta Lotta Fabricius Kristiansen, lotta.fabricius@apinordica.se eller 070-735 28 58.Stockholms läns biodlare – Kallelse till årsmöte 2010Lördagen den 13 februari 2010 kl. 10.00Tomtbergaskolan, Kommunalvägen 31, Huddinge. Föreningarnas valda ombud och allamedlemmar önskas varmt välkomna till sedvanliga årsmötesförhandlingar.Program: 09.30 Välkomst fika10.00-11.00 Årsmötesförhandlingar11.00-11.30 Cecilia Norén, Länsstyrelsen – Projekt Förbättrad Bitillsyn i Mellansverige11.30-12.30 Lunch12.30-14.00 Jonny Ulvtorp, SBR:s nye ordförande14.00 Avslutnings fikaFöreningar som inte lämnat namn på ombud till årsmötet uppmanas att snarast sändain uppgifter om detta till Rolf Qviberg, Hagstigen 9, 149 45 Nynäshamn. Telefon: 08-52018438. E-post: rolf.qviberg@telia.com Verksamhetsberättelse, mm kan hämtas påwww.biodlarna.se, Biodling där du bor och Stockholm eller fås per post efter kontaktmed Rolf Qviberg.Kursdag iproduktutveckling av honungmed praktiska övningar, smaksättning, flytande mm.Plats. Stenatorp, VäringTid. Den 6 febr. kl.09.30 – 16 00Anmälan Före den 31 jan. till 0702 694431 el stenatorp@hotmail.comBegränsat deltagarantaloch arbetssätt, Lennart Arvidsson. Ti 6 apr.Drottningodling, -tillsättning.Växjöortens Bf Snickarträffarna börjar 12jan kl 13 på Hovslund. Bigårdskvällarna påBastanäs börjar ti 4 maj kl 18. Nybörjarkursoch fortsättningskurs ”Min andra sommarsom biodlare” samt ”Drottningodling” börjari april-maj. Anmälan till Ingold G vxo.bf@elia.com eller tel 0470-6224629

MarknadenSäljes material mmBi&BiodlingstillbehörSmedgatan 1, Svedala.Östra Industriområdet (vid Moltex)Öppet: April-SeptemberMåndag 15-17. Lördag 11-13Övriga tider efter överenskommelseTel 040-160032, 040-162080,0708-955030, 0708-955025.Återförsäljare för Joel Svensson.Samma priser som i katalogen.Biredskap Freddy Duwe, Vårsta.Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge.Öppet 15-19 måndagar.Sommaröppet även fredagar.Tel 08-53025347, 070-5107054.www.freddyduwe.comÅtta årgångar av Bitidningen 1923-1931 (ej 1927). 12 nr/årg för 90 kr +porto. Även enstaka nr från1922, 1932,1947 och 1949, för 10 kr/nr + porto.Hela partiet 122 tidningar + lite övr.material om biodling från 1914-1927,bonus vid köp av hela partiet. C-AMattsson, Box 3053, 61103 Nyköping.PM Universalbotten 3 i 1Sveriges bästa bibotten?Enkel städning, varoakontroll/ -bekämpning ochfodring, Bottnen finns också med pollensamlare,4 i 1. Håll dina bin i torra, mögelfria lådor. Enkelt,smidigt och billigt. Ring 0700-384 041.VaxinlämningNu är det tid att lämna inramar och vax.Vår inlämning är öppenoktober-mars.Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-LjungbyTel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.seSemesterstängt 22 dec - 6 jan samt 1-2 feb.DrottningarVi säljer glasburkar i plastpaket,som vanligt, 350, 500, 700 grsamt sexkantsburkar i olikastorlekar.• Ny slungare mm till säsongen ?Kontakta oss redan nu för ett bra erbjudande och säkerleverans till säsongen.Bitidningen Kvartssidor .indd 6 2009-12-04 16:42:44Bin och biodling av Åke Hansson.Gidde Wärnelid 08 540 215 01.Slunga 4-ramars självvändande,nyskick, 7plastkupor och div tillbehörTel 0410-334127.Bitidningen 1907-1967,för samlare, vetgiriga ochhistoriker. 0707706527.Drottningar säljes!Oparade Buckfast100:-st +moms 0704-460168BisamhällenSamhällen med 2010 års drottning(Buckfast) säljes,leverans efter midsommar!2200:- + moms = 10 ramarmed bin o drottning inkl låda,tak ochbotten. 1800:- +moms = 10 ramarmed bin o drottning,då har du egenlåda,tak och botten. 3/4 Langstroth.TK Honung och Måleri. 0704-460168.AnnonstaxaKommersiella annonserTa kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.orgUppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, ellermotsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, ellermotsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg3.000:-.Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg1500:-.Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandraföljande ger 25%.Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler ochi aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan ocksålämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form avmanuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant falllayoutkostnad efter överenskommelse.Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn tagettill datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.RadannonserRadannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningenunder huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Ingabilder tas in här.Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver perrad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsenblir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad.Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så attannonsen kommer fram före manusstopp.Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:-och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstextenangiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonsersom inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separatinskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro ellerbank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter såatt betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskortdå sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kanidentifieras att höra ihop.Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer medhänsyn taget till ankomsten och manusstopp.30 Bitidningen 1/2 2010

SBR kontaktFÖRBUNDSEXPEDITIONENTrumpetarevägen 5, 590 19 MANTORPTel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59Förbundssekreterare: Michael Cornell, 0735-233121Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, 0735-233125Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, 0735-233122Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, 0735-233123E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.orgMedlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, 0735-233127E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.orgPlusgiro: 86 85-0.Bankgiro: 413-6149.Öppet: må-to: 08.00 -16.00fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00.FÖRBUNDSORDFÖRANDEJonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBYTel. 0457-30489, 0735-233130.E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.orgVICE FÖRBUNDSORDFÖRANDEArne Johansson,Brännemo Stenatorp 3, 54015 Väring. Tel 0500-462135.E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.orgFörbundssekreterareMichael Cornell Tel: 0735-233121E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.orgUtvecklingskonsulentJan Mårtensson. Tel 0735-233125.E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.orgBisjukdomskonsulentPreben Kristiansen. Tel 0735-233122.E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.orgRedaktörErik Österlund, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.Tel: 0582-611682, 0735-233126.E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.orgArtiklar och mötesnotiser till BitidningenSkickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar förinnehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redaktionenseller förbundets mening. Ett år efter utgivningav den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsidabiodlarna.seSBR styrelseledamöter och KOMMITTÉERStyrelseledamot: Lotta Fabricius,Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby. Tel 08-7390432,0735-233131. E-post: lotta.fabricius.sbr@biodlarna.orgStyrelseledamot: Stig Hansson,Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm. 0451-81655,0709-609123. E-post: stig.hansson.sbr@biodlarna.orgStyrelseledamot: Anders Lignell,Haminavägen 11, 79141 Falun. Tel 023-21335, 0706-202357.E-post: anders.lignell.sbr@biodlarna.orgStyrelseledamot: Krister Linnell,Fridsberg 11, 56393 Gränna. 036-54130, 0705-669641.E-post: krister.linnell.sbr@biodlarna.orgStyrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510,27757 Brösarp. Tel: 0417-26343, 0708-730769.E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.orgStyrelsesuppleant: Matias Köping,Klamparegatan 40, 80431 Gävle. Tel 026-191214,0734-146093. E-post: matias.koping.sbr@biodlarna.orgStyrelsesuppleant: Birgitta Augustesen,Stavtorp, 64032 Malmköping. Tel: 0157-20488, 070-7318082Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.orgSBR:s BIBLIOTEKUltunabiblioteket, Sv. Lantbruksuniversitet, Box 7071,750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00.Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek.Annonser till BitidningenTill Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-posthärintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden.Prenumeration på BitidningenTidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Dukan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalardå 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 tillSBR.HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. Tel: 0735-233100, Fax: 0142/ 82859. E-post: hf@biodlarna.orgVD: Christer Ankarlid 0735-233101.E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.orgSekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103.E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.orgKvalitet: Ann-Charlott Nystedt, 0735-233108E-post: lotta.nystedt.hf@biodlarna.orgEkonomi: Maria Krantz, 0735-233105E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.orgBitidningen 1/2 2010Plusgirokonto: 47 51 85-5, Bankgirokonto: 413-6131Öppettider må-fr: 08.00-15.00HF:s STYRELSEORDFÖRANDEGösta Rappe, 0708-109090, e-post: gostarappe@auditeco.seSvenskt Sigill: Linda Cederlund, 08-7875371E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se31

Posttidning B — BitidningenTryckort: VimmerbyObeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.Dit anmäles även adressändringar.Begränsad eftersändningVid definitiv eftersändning återsändes försändelsenmed den nya adressen angiven på tidningens framsida,dvs ej på adressidan.Nyårsledigt Vi har stängt i Mantorp 23 dec-6 janErbjudande från BiButiken:Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123.• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.Fleecejacka, BeeWear!Härlig nylonfodrad jacka ianti-pillingbehandlad fleecemed dragsko i midjan.– artikelnr 53620Två frontfickor med dragkedja.Material: 100 % polyester.Vikt: 260 gr/m.Tvättråd: 40° C.Storlekar: S – M – L – XL – XXLMedlemspris:Ordinarie pris: 299:- 279:-Sittunderlag med SBR:s logga!Praktiskt sittunderlag– hopvikbartmed tryckknapp– artikelnr 53706Av nylonbelagd cellplast. Utmärkttill föreningsbigården,utflykter, mm. Mått 37 x 27cm (18 x 13 hopvikt).Medlemspris:Ordinariepris: 59:-49:-32 Bitidningen 1/2 2010