Genusforskning inom psykologin - Nationella sekretariatet för ...

Genusforskning inompsykologin– bidrag till psykologiskteori och praktikav Eva Magnusson

Genusforskning inompsykologin– bidrag till psykologiskteori och praktikav Eva Magnusson

Högskoleverket • Birger Jarlsgatan 43 • Box 7851, 103 99 Stockholmtfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post hsv@hsv.se • www.hsv.seGenusforskning inom psykologin– bidrag till psykologisk teori och praktikProducerad av HögskoleverketISBN 91-88874-99-0Författare: Eva MagnussonGrafi sk form: Högskoleverkets informationsavdelning, Alexander FlorencioTryck: Prinfo Alfredssons, Bollebygd, februari 2003Tryckt på miljömärkt papper

InnehållsförteckningFörord 5Psykologi och kön – mycket mer än könsskillnader! 6Vad är psykologi? 7Vad är genus? 9Genusperspektiv i psykologi:empirisk forskning och teorikritik 11De psykologiska genusperspektivens historia 14Tidig feministisk psykologiforskning 15Särartsteoretisk forskning och praktik 16Vidgade perspektiv 17Teorikritiska granskningar av psykologiska genusperspektiv 18Mångfald i dagens genusteoretiska psykologiforskning 19Könsförståelser i psykologisk forskning och praktik 21När kön defi nieras utifrån psykologiska skillnader 21När kön defi nieras som ovidkommande 23När kön defi nieras genusteoretiskt 24Nutida genusforskning i psykologi;genus som betydelsesystem 30Genusforskning i psykologi:områden och frågeställningar 32Genusforskning som teorikritik 42Referenser 44

Förord”Genusforskning inom psykologin” är skriven av Eva Magnusson,universitetslektor vid Umeå universitet och docenti psykologi. Det här är den sjätte skriften i en serie omgenusforskning som ges ut i samarbete mellan Högskoleverketsjämställdhetsråd och Nationella sekretariatet förgenusforskning.Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möterofta motfrågan: vad är genus och vad är genusforskning?Det finns inget givet och entydigt svar, eftersom genusforskareinom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bästdefinieras och används. Syftet med skriftserien är att ge enorientering om genusforskning inom olika discipliner.Genusforskning inom psykologin studerar t.ex. hur könoch könstillhörighet får psykologisk betydelse för individen,eller hur psykologin, som akademiskt ämne och i sina tilllämpningar,bidrar till att befästa eller förändra befintligakönsförståelser och identiteter. Eva Magnussons budskap ärbl.a. att genusforskning, genom att granska och ställa kritiskafrågor till psykologiska teorier om kön, kan ge viktigabidrag när det gäller att utvidga och förbättra psykologinsom vetenskap och praktik.Vi hoppas att skrifterna kan väcka intresse och nyfi kenhetför genusforskningen inom olika områden.Sigbrit FrankeUniversitetskansler, HögskoleverketGunnel KarlssonFöreståndare, Nationella sekretariatet för ge nus forsk ningBengt WesterbergOrdförande i Högs kole ver kets jäm ställdhetsråd5

Psykologi och kön– mycket mer än könsskillnader!När människor till vardags kommer att tala om psykologioch kvinnor och män är det ofta könsskillnader det handlarom. Diskussionerna kan till exempel handla om vilka som ärbättre på att komma ihåg släktens födelsedagar eller att göramånga saker samtidigt, vilka som är duktigast på matematikeller kartläsning, eller vilka som pratar mest – kvinnor ellermän. Påfallande ofta är de talande eniga om svaren på defrågorna. Till vardags känner vi oss oftast ganska säkra ivår uppfattning om hur kvinnor och män är.Skillnader mellan kvinnor och män i olika egenskaperoch förmågor har studerats av psykologiforskare de senastehundra åren, ofta med frågeställningar som är ganska likade ovanstående; har kvinnor eller män mer eller mindre avden ena eller andra förmågan eller egenskapen? Ofta är detdå underförstått vilka förmågor och egenskaper som värderashögst. Sådan forskning presenteras gärna i massmediereller populärpsykologiska böcker som bevis på att en vissegenskap finns enbart hos ett av könen, att den finns hosalla av det könet och att den har sitt ursprung i kvinnors(eller mäns) grundläggande natur eller personlighet, gärnai deras biologi.Genusforskning i psykologi sysslar dock med annat änsådana resonemang om könsskillnader, till exempel frågorom hur uppfattningar om skillnader mellan könen läggs tillgrund för ojämlikt bemötande av kvinnor och män, hurkönsbaserat nedvärderande byggs in i människors identitetsuppfattningar,hur kvinnor bemöts av människor i sin6

omgivning till skillnad från hur män bemöts, hur kvinnoroch män rangordnas sinsemellan i olika sociala sammanhang,eller hur normer om vad som är en naturlig inriktningpå sexuellt begär upprätthålls.Sådana frågor och många andra liknande problemställningarhar aktualiserats av genusforskare i psykologi desenaste cirka trettio åren. Den här skriften ger en översiktöver den forskningen. 11. För en utförligare framställning, se Magnusson (2003).7

Vad är psykologi?Psykologi omfattar idag flera stora och etablerade kunskapsfält;ämnet har många studerande vid universiteten; psykologiskakunskaper används professionellt inom en mängdolika yrken och populärpsykologi har stor genomslagskraft.Psykologer besitter expertkunskaper om människors medvetnaoch omedvetna motiv, deras egenskaper, kognitivamekanismer och intellektuella förmågor, men också deraskänslor och psykiska lidande, för att nämna några centraladimensioner av psykologiskt fungerande.Psykologi som profession har dock inte någon lång historiai svenskt samhällsliv. Det framgår av att det så sent som1955 gjordes en svensk statlig utredning som bland annatskulle svara på frågan om det behövdes psykologer i den psykiatriskavården och vad de i så fall skulle göra. 2 Idag är dockpsykologi en integrerad del av samhället – så integrerad attdet skulle vara svårt att tänka sig ett modernt västerländsktsamhälle utan psykologi som profession, kunskapsfält och”populärindustri”. Utvecklingen mot denna integrering togfart i och med att människors inre från 1900-talets början iökande grad blev föremål för vetenskapliga studier. Därmedblev subjektivitet möjlig att se som mätbar. Psykologiskvetenskap har sedan dess skapat språk och instrument föratt tala om och på olika sätt mäta sådant som intelligens,utveckling, psykisk hälsa och mentalhygien, anpassningoch missanpassning, familjerelationer, gruppdynamik ochså vidare. Det i sin tur har bidragit till att allt fler aspekter2. Psykologutredningens betänkande, Psykologisk utbildning och forskning(SOU 1955:11).8

av människors inre och av mänskligt samspel har kommitatt ses som möjliga att påverka.Modern psykologi har en dubbel roll, dels bygger psykologiforskareteorier om mänskligt psykologiskt fungerande,dels bidrar praktikers användning av dessa teorier i mångaolika sammanhang till att påverka och forma människorsförståelser av sig själva, sina upplevelser och sin omgivning.Till de psykologiska aspekter som både studeras ochpåverkas av psykologisk teori och dess tillämpningar hörförståelser av kvinnligt och manligt, med andra ord ”kön”.Det betyder att könsförståelserna i psykologiska teorier ärmycket mer än bara en akademisk angelägenhet; de inverkarpå människors verkligheter långt utanför forskarvärlden.Numera hörs ofta kritiska röster från forskare och andra,som hävdar att många psykologiska teorier och deras tilllämpningarinte särskilt väl hanterar och förstår frågor somhar att göra med kön, kvinnor, män, flickor och pojkar. Medtanke på psykologins genomslagskraft i moderna samhällenär detta allvarliga anklagelser. De utgör en viktig bakgrundtill den här skriften.9

Vad är genus?Alla kända samhällen ger stor betydelse åt det faktumatt det finns två biologiska kön som uppfattas som olikavarandra eller till och med varandras motsatser. 3 Genusbegreppetutgår från detta samhälleliga innebördsskapandeoch fokuserar på könsrelationer i hela spektrumet frånhistoriskt skapade mönster av strukturella maktrelationermellan kvinnor och män, över till könspräglade socialasamspel och individuell könsidentitet. Alla samhällen harnågon typ av genusordning: institutioner, relationer, platseroch historiska processer struktureras på olika sätt utifrånkön. Genuskonstruktionerna skiftar genom historien ochmellan olika kulturer och samhällen, men de är aldrig heltgodtyckliga. Det finns alltid lokala, socialt och historisktbestämda gränser för hur mycket de kan variera. I de flestahistoriska och sociala sammanhang har genus hittills skapatsi relationer där kvinnor och män har haft olika tillgång tillmakt och andra privilegier.Genusbegreppet används i forskning som ett analytisktverktyg för att studera relationer mellan könen på individnivå,social samspelsnivå och strukturell nivå. Ett genusperspektivleder till att forskare ställer nya frågor om könoch könskonstruktioner, oftast med tydlig utgångspunkt isociala och historiska förhållanden. Men genus är ett begreppi utveckling, och det råder inte enighet om detaljerna3. Emellertid har till och med den mest grundläggande biologiska indelningeni två kön ibland ifrågasatts. Man tänker då på barn som föds med ovanligakombinationer av könskromosomer, som inte stämmer med dem vi fi nnerhos majoriteten av kvinnor respektive män (Fausto-Sterling, 2000).10

i begreppsdefinitionerna eller användningarna. Forskare iolika discipliner och i olika länder använder begreppet påolika sätt; bland annat skiljer sig definitionerna åt ifrågaom hur centralt de placerar maktrelationer mellan kvinnoroch män. 44. I de övriga nordiska länderna används inte ordet genus, utan istället ordetkön i sammansättningar med andra ord. Användningen utgår från betydelsenhos ordet kön i de nordiska språken, som gör att det i olika sammansättningarkan beteckna både den delbetydelse av det engelska ordet ”sex” somstår för biologiskt kön, och det som innefattas i genusbegreppet. Man talarofta om processer där kön ges olika innebörder (Magnusson, 2003).11

Genusperspektiv i psykologi:empirisk forskning och teorikritikGenusforskare i psykologi studerar idag till exempel olikavardagliga situationer där människor genomför handlingar,fattar beslut och upprätthåller rangordningar, ofta medföreställningar om grundläggande könsbaserade olikhetersom huvudsaklig utgångspunkt och motivering. Forskarnaanalyserar bland annat hur individers könspräglade handlingsmönster,identiteter och egenskaper är förbundna medmer övergripande sociala och kulturella mönster. Menforskningen har dubbla syften: dels att lyfta fram tidigareosynliga förhållanden, hittills framför allt i kvinnors liv,dels att ifrågasätta individualpsykologiska eller biologiskaförklaringar som bortser från sociala dimensioner och maktförhållanden.Teorier som bortser från sociala dimensionerförlägger nämligen ofta orsaken till sociala ojämlikhetermellan människor, eller mellan grupper av människor, tillindividers egenskaper.Kritiska granskningar av etablerade psykologiska teorierhar därför redan från början varit lika viktiga i psykologiskgenusforskning som empiriska studier av relationerna mellankönen. Det går sålunda att urskilja en empirisk och enteori kritisk tradition i den psykologiska genusforskningen,traditioner som länge hade ganska mycket gemensamt, mensom på senare år har skilts åt något. Många av forskarna iden teorikritiska traditionen har förflyttat sig till ståndpunktersom är influerade bland annat av postmodernt och post-12

strukturalistiskt tänkande. 5 En konsekvens av den förflyttningenär att det inte längre enbart är specifika psykologiskateorier som är måltavla för den genusteoretiska kritiken.Kritiken gäller nu också kunskapssyn och vetenskapsteorii psykologisk forskning, samt deras könsrelaterade konsekvenser.I den vetenskapskritiken finns också kopplingartill granskningar av psykologi som samhällsinstitution,där det ställs frågor om vad för slags könsförståelser det ärsom skapas i de olika institutionaliserade sammanhang därpsykologisk kunskap tillämpas. 6Forskare med sådana vetenskapskritiska genusperspektivmenar att psykologi går att betrakta som en samling praktiker,beskrivningar och förklaringar med sina egna kulturellaoch historiska förlopp, som det är möjligt att studera ochlära sig något av. Man kan undersöka på vilka sätt olikapsykologiska begrepp och teorier faktiskt har använts genomhistorien och hur de används idag, och därmed få synpå vad ”det” är som de betecknar. Kanske är detta slagsgranskande speciellt viktigt när det gäller de vardagliga,rutinmässiga och oftast outtalade självklarheter som göratt vissa förhållanden fortsätter att uppfattas som naturliga.Till dessa självklarheter hör könsförståelser. Nästa avsnittbeskriver översiktligt vilka frågor och självklarheter denkönsteoretiska kritiken och teoriutvecklingen inom psykologihar tagit fasta på sedan sin begynnelse.5. ”Postmodernism” och ”poststrukturalism” (valet av term varierar mellan ämnenoch mellan länder) betecknar vetenskapskritiska rörelser i framför allthumaniora och samhällsvetenskap, som växte fram ungefär vid 1980-taletsbörjan, i kölvattnet av kritiken mot traditionell, t.ex. positivistisk, vetenskapssyn.För betydelsen av poststrukturalistiska tankegångar i psykologimed genusperspektiv, se t.ex. Gavey, 1989, 2002; Søndergaard, 2002.6. Se t.ex. Marecek, 1995; Rose, 1989/1999; Sampson, 1993.13

Genusperspektiv i psykologi handlar sammanfattningsvisdels om att empiriskt studera sådana frågor som hur kön ochkönstillhörighet får individuell psykologisk betydelse, delsom att granska hur psykologiska teorier och tillämpningargenom sina teoretiska könsförståelser bidrar till att befästaeller förändra kulturella och individuella könsförståelser ochidentiteter. Inbyggd i det teorikritiska genusperspektivet liggeren syn på alla könsförståelser, eller teorier om kön (ävennaturvetenskapliga sådana), som uppfattningar. En teori ären partisk framställning av något visst perspektiv. Det gälleri lika hög grad för forskare som söker svaren i medföddbiologi som för dem som söker dem i tidiga barndomsupplevelseroch konflikter eller i samhälleliga strukturer.14

De psykologiskagenusperspektivens historiaI början av 1900-talet gjorde amerikanska kvinnliga psykologiforskarede första könsteoretiska granskningarna avpsykologisk teori och forskning. De utmynnade i skarp kritikmot dåtidens forskare, dels för att forskningen byggde påfördomar om kvinnor, dels för brister i forskningsmetodik.Den dåtida forskningen, menade de här kritikerna, bidrogtill att förstärka stereotypa uppfattningar om kvinnorsoch mäns psykologi. Även i kliniska sammanhang förekomkönsteoretisk kritik tidigt, framför allt från kvinnligapsykoanalytiker. Det dröjde dock fram till 1960-taletsslut innan könsteoretisk forskning och utveckling av nyapsykologiska teoretiska och kliniska könsförståelser börjadeta ordentlig fart och höras i vidare kretsar. Sedan desshar framför allt feministiska psykologiforskare gjort storamängder av psykologisk forskning med olika typer av genusperspektiv.7Utvecklingen i nutid började, både i Norden och i denövriga västvärlden, med inspiration och erfarenheter frånden moderna kvinnorörelsen på 1960-talet, som väckte enmängd kvinnopolitiska frågor som blev viktiga personligafrågor för många kvinnor. Det gällde också för kvinnligaforskare och lärare i psykologi. Allt fler av dem reagerademot att det ämne de studerade och forskade inom inte verkadehandla om dem och deras livserfarenheter, och attkvinnor ofta representerades på fördomsfulla sätt. Den här7. För litteratur om den tidiga kritiken av psykologisk forskning, se t.ex. Rosenberg,1982. För tidig kritik av psykoanalys, se Horney, 1995.15

akgrunden i kvinnorörelsen har gjort att större delen avden könsteoretiska psykologiforskningen fram till ganskanyligen huvudsakligen har bedrivits av kvinnor och varitinriktad på hur kvinnor har representerats i psykologiskteori. Länge handlade därför de flesta teorier och forskningsprojektmed könsteoretiska perspektiv om kvinnorsliv och verkligheter; det var där kunskapsbristerna upplevdessom störst. Successivt har emellertid könsteoretiskafrågor också börjat ställas om mäns liv. Dessutom fokuserargenusteoretisk forskning nu alltmer även på andra socialastruktureringsprinciper som samspelar med kön, framför alltetnicitet, klasstillhörighet och sexuell orientering.Tidig feministisk psykologiforskningDen tidiga feministiska psykologiska forskningen vartill stor del inriktad på att rätta till de misstag som manmenade att traditionell forskning hade begått. Ny psykologiskkunskap om kvinnor skulle läggas till den tidigarebristfälliga kunskapen och korrigera den så att kvinnorblev rättvist representerade och behandlade. Feministiskapsykologiforskare genomförde många forskningsprojekt föratt skapa kunskap som psykologin saknade. Tanken var attden kunskapen skulle användas av psykologer, som därmedskulle sluta uttala sig om kvinnor på så lösa grunder som dittills.Kritikerna granskade också hur kvinnor framställdes iolika etablerade psykologiska teorier, och de ifrågasatte tillexempel psykologisk forskning om skillnader mellan kvinnoroch män (och flickor och pojkar) ifråga om ett antalintellektuella förmågor och personlighetsegenskaper.De feministiska kritikerna pekade bland annat ut defördomsfulla sätt på vilka psykologiska teorier framställde16

kvinnor som mödrar, de outtalade könsspecifi ka normersom experter på psykisk hälsa använde för att bedöma kvinnorsrespektive mäns sätt att fungera psykologiskt, samtdet kvinnoförakt som var inbyggt i många kliniska psykologiskaoch psykoanalytiska teorier. 8 Andra granskade denforskning som studerade psykologiska könsskillnader, ochkom fram till att många av de granskade undersökningarnavar så metodiskt dåliga att det inte gick att dra några säkraslutsatser alls av dem. De undersökningar som var metodisktgodtagbara hade till allra största delen inte kunnat påvisanågra konsekventa könsskillnader. 9Den kritiska udden i den här tidiga könsteoretiska psykologinriktades framför allt mot uteslutningar av kvinnor,fördomsfulla representationer av kvinnors liv och verkligheti psykologisk teori, samt metodbrister i den traditionellaforskningen. De nya teorier som feministiska psykologerutvecklade under den här perioden var till stor del inriktadepå att söka sociala förklaringar till egenskaper och karakteristikasom tidigare hade förklarats som baserade i kvinnorsbiologi eller personlighet. Särskilt framträdande var teorierom könsroller samt om effekter av könsspecifik socialisationrespektive asymmetriska maktbalanser i socialt samspel.Särartsteoretisk forskning och praktikFrån slutet av 1970-talet fick den tidiga feministiska psykologinsällskap av en kvinnocentrerad psykologi. Traditionellpsykologi hade forskat om könsskillnader med8. Se t.ex. Haavind, 1973; Broverman m.fl ., 1970; Chesler, 1972; Weisstein,1970.9. Detta gällde med undantag av fyra områden: verbal och visuo-spatial förmåga,matematisk förmåga, samt aggressivitet Maccoby & Jacklin, 1974.17

manscentrerade utgångspunkter. Inspirerade av samtidasärartsorienterade tankegångar i kvinnorörelsen vände nukvinnocentrerade psykologiforskare på perspektiven ochbyggde istället teori om könsskillnader med kvinnocentreradeutgångspunkter. Dessa forskare betonade egenskaperoch förmågor som de såg som specifi kt kvinnliga och baseradebåde i fl ickors och kvinnors erfarenheter och i derasbiologi. Grundtanken var att om kvinnliga karakteristikainte längre bedömdes genom det traditionella filtret av manligavärderingar utan fick träda fram i ljuset av de kvinnligalivserfarenheter och värderingar som låg till grund fördem, skulle de kunna bli uppvärderade i samhällets ögon.De mest kända exemplen på sådan forskning handlade omflickors och kvinnors moraliska resonerande och kvinnorssätt att lära och förhålla sig till kunskap. 10 Den här typenav kvinnocentrerade tankegångar fick också genomslag iolika typer av psykoterapi, ofta under benämningen kvinnopsykologi.11Vidgade perspektivI början av 1980-talet började kritisk mansforskning i psykologi,det vill säga forskning om män som män, att utvecklasoch avgränsa sig från traditionell forskning om män, somsnarare hade utgått från män som den mänskliga normen. 12Ungefär samtidigt började genusteoretiska psykologiska perspektivpå sexualitet och sexuell orientering att utvecklas,till att börja med framför allt av lesbiska feministiska psy-10. Gilligan (1982); Belenky och Goldberger (1986; 1987).11. Se t.ex. Crafoord, Grebo & Stövegård (1987); Frithiof (1984).12. För en beskrivning av den tidiga utvecklingen, se Pleck (1984).18

kologer. 13 Något senare började också etnicitetsperspektivatt integreras i viss könsteoretisk psykologi. 14Inom feministisk psykoterapi och psykoanalys har utvecklingenoch diskussionerna också varit livliga underhela perioden fram till idag, bland annat inspirerade avobjektrelationsteoretiska psykoanalytiska resonemang ochav fransk psykoanalys. 15Teorikritiska granskningar av psykologiskagenusperspektivUtvecklingen mot mer konstruktionistiska och vetenskapskritiskatankegångar inom den tvärvetenskapliga feministiskateoribildningen påverkade på 1980-talet allt flerfeministiska psykologiforskare. Det var under den periodenbegrepp som postmodernism och poststrukturalism börjadeanvändas. 16 De här förflyttningarna ledde till ett antal teorikritiskagranskningar av de mest framträdande ansatserna iden könsteoretiska psykologiforskningen. Granskningarna,som har fortsatt in i nutid, gällde framför allt forskningsom var inriktad på att ifrågasätta falska könsskillnaderoch finna de ”sanna” könsskillnaderna, forskning som medsärartsteoretiska förtecken sökte efter specifi kt kvinnligaförmågor och karakteristika samt forskning som var inriktadpå kvinnors psykiska problem och svårigheter.Könsskillnadsforskningen fick bland annat kritik för attden oreflekterat övertog psykologins traditionella sätt att13. Se t.ex. Kitzinger (1987; 1997) för översikter.14. Se Wilkinson och Celia Kitzinger (1996).15. Chodorow (1978; 1999), Segal (1999).16. Ett tidigt exempel som fick stor betydelse för teoriutvecklingen var Henriques,Hollway, Urwin, Venn & Walkerdine (1984).19

mäta, definiera och förstå ”egenskaper”, och för att den upprätthöllföreställningar om män som norm för psykologisktfungerande. Den särartsteoretiska forskningen kritiseradesför att framställa ”kvinnlighet” på ett sätt som öppnadeför traditionella essentialistiska tankegångar om kön att såatt säga komma in bakvägen. Forskningen om kvinnorsproblem fick bland annat kritik för att den utgick från jämförelsermed män som framställde mäns sätt att vara somoproblematiska. Dessutom stannade resonemangen ofta engod bit innan de kom fram till de samhällskritiska slutsatsersom vore möjliga. De framställde därigenom ofta kvinnorsproblem som om kvinnorna själva var problemet. Det i sintur inbjöd till att rikta förändringskraven mot individuellakvinnor och deras handlingar och egenskaper, snarare änmot samhällsförhållanden som missgynnade kvinnor. Frånfeminister kom därför kritik mot psykologer, även mot feministiskapsykologer, för att de förordade, som kritikernaformulerade det, ”terapi istället för protest”. 17Mångfald i dagens genusteoretiska psykologiforskningAlla de ovanstående typerna av genusteoretisk psykologiskforskning, teori och kritik är fortfarande aktuella, om äni något olika omfattning. Det finns därför inte någon allenarådandeteoretisk eller metodologisk ansats bland genusforskarei psykologi. Istället samexisterar ett antal olikakönsteoretiska perspektiv som åtminstone till viss del bottnari traditioner i de olika områden inom psykologi därforskarna har sitt inomdisciplinära ursprung.17. Se Hollway, 1991.20

Inkorporerandet av den genusteoretiska kunskapen iämnets huvudfåror har hittills gått långsamt, enligt vissakritiker till och med särskilt långsamt, i psykologi. Individualiserandesätt att tolka innebörder i kön är fortfarandedominerande i den psykologi som saknar uttryckliga genusperspektiv.Långsamheten har sannolikt samband medpsykologins flerdubbla roller och identiteter: psykologi ärbåde ett sammansatt vetenskapligt kunskapsområde, ettunderlag för att hjälpa människor som har det svårt, ochen kunskaps- och erfarenhetsmassa som används för attskapa normer och tekniker för bedömning och regleringav individer i samhället. Psykologin är idag på olika sättintegrerad i samhället, och de lojaliteter och självklarheterdet har skapat bidrar antagligen till att könsperspektiv sominte bygger på ett individualiserande tänkande får svårt attfå utrymme. Könsförståelser som inte är individualiserandeuppfattas helt enkelt inte som om de är psykologiska, ellersom överhuvudtaget psykologiskt relevanta. 18För den som vill orientera sig om genusforskning i psykologiär det följaktligen viktigt att skaffa sig en bild av påvilka sätt ”kön” tolkas också i psykologisk forskning ochteori som inte anlägger genusperspektiv. De vanligaste könsförståelsernai psykologisk forskning och teori med och utangenusperspektiv sammanfattas i nästa avsnitt.18. Se bl.a. Marecek, 1995.21

Könsförståelser i psykologisk forskningoch praktikÄven om det i psykologi som saknar genusperspektiv fortfarandeexisterar teorier som är öppet kvinnofientliga ochkönsstereotypa, är sådana teorier inte i majoritet idag. Vanligareär olika slags könsneutralitet som blir resultatet närfrågor om kön inte problematiseras och när ingen diskussionförs om de olika innebörder kön ges i samhället ochde psykologiska konsekvenserna av dem. Detta betyder attalla slags teorier och tillämpningar behöver granskas för attman ska kunna se på vilka sätt de har bidragit och i vissa fallfortfarande bidrar till att skapa och upprätthålla en ojämliktkönspräglad psykologisk verklighet och vardag.I psykologisk forskning och praktik har kön genomhistorien gjorts relevant på några olika sätt, som det häravsnittet sammanfattar i tre övergripande kategorier. Dethittills vanligaste sättet att psykologiskt förstå kön har varitatt ta fasta på skillnader mellan kvinnor och män. Därnästkommer uppfattningen att det går att bortse från kön, attkön kan vara något ovidkommande. Den tredje kategorin,genusteoretiska könsförståelser i enlighet med den betydelseav ”genus” som den här skriften presenterar, har hittills varitbegränsad till genusforskare.När kön defi nieras utifrån psykologiska skillnaderAtt förstå kön utifrån ett skillnadstänkande är vanligt ivästerländsk kultur och därför också i psykologisk teori.Kön (ofta betecknat med ord som kvinnlighet–manligheteller femininitet–maskulinitet) uppfattas då som två distinkt22

åtskilda eller motsatta uppsättningar av egenskaper somkarakteriserar kvinnor respektive män. Feminina egenskaperär då definitionsmässigt icke-maskulina och maskulinaegenskaper icke-feminina. Psykologiskt kön (eller könsidentitet)ses som något inre hos den enskilda individen, sominte alltid är observerbart utifrån. Det är könsidentitetensom yttrar sig i kvinnliga respektive manliga handlingar,uppfattningar och egenskaper. Synen på vad som är ursprungettill uppmätta psykologiska könsskillnader varierarmellan teorier. Tidigare var teorier om ett direkt biologisktursprung vanliga, medan nutida psykologiska teorier oftastutgår från en kombination av yttre påverkan, framför alltsocialisation, och biologiska förutsättningar.Med den här könsförståelsen kommer psykologiska skillnadermellan kvinnor och män i fokus för forskningen.Forskarnas ambition har ofta varit antingen att komma framtill vad den verkliga maskuliniteten och femininiteten är,eller att finna de verkliga könsskillnaderna i någon egenskapeller förmåga (till exempel olika intellektuella förmågor, ellersådant som aggressivitet eller omvårdande förmågor).Men att ta fasta på psykologiska skillnader mellan kvinnoroch män har flera avigsidor. Bland annat ökar det risken attforskaren inte uppmärksammar variationerna bland kvinnorrespektive bland män, som i stort sett alltid är större än genomsnittsskillnadernamellan grupper av kvinnor och män.Både kvinnor och män finns utspridda över hela det socialaoch kulturella spektrumet i varje samhälle, vilket innebäratt varken kvinnor eller män är enhetliga grupper.Att söka skillnader i individuella egenskaper mellan kvinnoroch män inbjuder dessutom till att bortse från sådanaolikheter i livsvillkor mellan kvinnor och män som kan göra23

det tvivelaktigt om det verkligen är samma egenskaper manmäter hos dem. Framför allt är det stor chans att egenskapernahar olika innebörder för en kvinna respektive för enman. Man kan också reflektera över vad det får för konsekvenseratt säga sådant som ”kvinnor är lika duktiga sommän på…”, eftersom mäns handlingar och livssammanhangdå görs till något som kvinnor ska mätas mot.När kön defi nieras som ovidkommandeUppfattningen att kön kan vara något man inte behöverbry sig om bygger på liberal ideologi som hävdar att varjeindivids egenskaper och förmågor, oavsett kön, är det endasom räknas. Den typen av resonemang fi nns till exempelmed när chefen på en arbetsplats framhåller att han behandlarkvinnor och män rättvist och enbart utifrån derasprestationer, och att könet på dem inte spelar någon roll. 19För att argument utifrån sådan könsneutralitet ska varahållbara krävs dock att kvinnor och män verkligen är friaatt göra samma saker på samma villkor och att de kommeratt bedömas (till exempel vid lönesättning) lika om de görsamma saker. Så är det emellertid inte särskilt ofta, vilketbland annat genusforskare har visat. Sådana här könsneutralaresonemang bortser från skillnader i makt och andra resursermellan män och kvinnor, och från skillnaderna i hurkvinnors och mäns handlingar uppfattas och värderas.Könsneutraliserande resonemang har i psykologiskforskning kommit till uttryck till exempel när studier somgjordes enbart på män tidigare framställdes som studier19. De som säger att ”här spelar kön ingen roll”, menar dock i allmänhet inteatt traditionella sätt att strukturera samhället efter kön, t.ex. heterosexualitet,skulle vara inaktuella som norm.24

av människor och därmed också av kvinnor. Att på så sättgeneralisera mäns erfarenheter till att gälla alla människorär detsamma som att säga att kön inte betyder något. 20 Föreställningarom kön som neutralt och betydelselöst finnsockså till exempel i sådan familjeterapi som bortser frånkönsstrukturerad maktfördelning inom familjen. Könsskillnadsforskningsom jämför kvinnor och män ifråga omnågon viss förmåga kan faktiskt också indirekt framställakön som irrelevant, nämligen genom att framställa denspecifi ka förmågan som något som går att definiera så attsäga abstraherat från den person som utövar den, och hanseller hennes sociala sammanhang. Då framställs handlingarsom om de skulle uppfattas likadant (både av den personsom utför dem och av omgivningen) oavsett om en maneller en kvinna utför dem.När kön defi nieras genusteoretisktGenusforskning tar sin utgångspunkt i att varje samhällsbildningbygger på några få kategoriseringar som motsvarasav grundläggande mönster i medborgarnas sätt att organiseraoch förstå verkligheten. Att människor förekommer itvå kön som uppfattas som olika eller till och med motsatta,och oftast olika mycket värda, är en sådan grundläggandekategorisering. Uppdelningen efter kön fungerar som encentral del i de flesta människors syn på hur världen – desjälva, andra individer och samhället som helhet – fungerar.Därmed kommer den att styra perceptionen av företeelser20. Men observera att forskning på enbart kvinnor i stort sett aldrig har framställtssom forskning om ”människor”. Det betyder att ”könsneutraliteten”inte alls är könsneutral: det är bara manskön som hittills har kunnat framståsom neutralt och allmänmänskligt.25

åde omkring individen och inuti individen. Människorkategoriserar dem de möter (och sig själva) utifrån kön. Deger sorteringen efter kön stor betydelse och har svårt att låtabli att göra det. Samtidigt är detaljerna i hur människor ”görskillnad” mellan kvinnor och män inte fasta utan varieraröver tid och mellan och inom kulturer.Det går i grova drag att urskilja tre typer av generellakönsförståelser bland nutida genusforskare i psykologi: situationellamodeller, teorier om hur människor ”gör kön” ivardagen, samt feministiska psykoanalytiska modeller. Dennedanstående beskrivningen av dem är kortfattad och översiktlig;i forskningspraktiken finns betydligt fler nyanser ochäven övergångsformer mellan de olika modellerna.Situationella modeller tar fasta på vad i olika situationersom utlöser respektive blir konsekvenser av könsspecifi kabeteenden. Genus ses då som en komponent i pågåendesociala samspel, som påverkas av förväntningar, könsspecifika kognitiva scheman och tillfälliga situationsvariabler.En situationell könsförståelse kan bidra till att förklaravarför könstillhörighet ibland får vissa psykologiska ellersociala konsekvenser och ibland andra. Den kan därmedgöra det möjligt att analysera effekter av sociala villkor ochgrupptillhörigheter. Även instabiliteten i människors subjektivaupplevelser av kvinnlighet och manlighet kan förståsutifrån de här modellerna, eftersom de fjärmar sig en bitfrån traditionella föreställningar om kön som ett fast inrekarakteristikum. Situationella modeller har därför betyttviktiga framsteg för genusperspektiv i psykologi.Men de situationella modellerna är byggda med utgångspunkti traditionella psykologiska föreställningar om individensom ett homogent autonomt subjekt som i princip26

är separat från omvärlden. Psykologisk forskning utifrånsituationella modeller tenderar därför ofta att teoretiskt”flytta in” könsrelaterade fenomen i individen, även då detkanske inte är befogat. Det betyder att teoretisera genussom en individuell kognitiv variabel (som kan handla omt.ex. förväntningar eller självuppfattning), antingen hos densom möter en viss person eller hos personen själv. Risken ärdå ganska stor att man till exempel bortser från materiellaförhållanden och maktrelationer genom att ”psykologisera”effekterna av dem så att de framstår som karakteristika hosindivider. 21”Göra kön”-modeller; kön som framförande och prestation.De här modellerna benämns ibland också ”performativa”,ett uttryck som kommer av det engelska ordet ”performance”,framförande, prestation. De bygger framför alltpå feministisk poststrukturalistisk teori. Forskning utifrånperformativa modeller tar fasta på hur människor ”gör kön”i vardagen, vilket innebär att se situationella och kulturellaomständigheter som det material, de resurser, som kön skapasav. Kön, kvinnlighet och manlighet, är sociala processer,ständigt pågående framföranden, sociala prestationer.Till skillnad från i de situationella modellerna kan genusdå inte längre teoretiseras som en individuell tillhörighet,utan ses som något som växer fram och blir till i socialasamspel och relationer.Därmed blir genus både ett resultat av vissa socialaförhållanden och en legitimering av könsindelningarna isamhället. Den som beter sig socialt rätt som kvinna respektivesom man, kommer att bekräfta, både inför sig själv21. Se Morawski, 1994.27

och sin omgivning, att hon eller han är en riktig kvinnaeller man, och att det är detta det innebär att vara kvinnaeller man. 22En performativ modell flyttar fokus från intrapsykiskamekanismer till olika typer av yttre processer. Därmed blirdet meningsfullt att utvidga den psykologiska genusforskningensfokus från det lokala och omedelbara till historisktåterkommande påverkningar och krafter och de innebördersom skapas genom dem. Performativa modeller har lämnatde tidigare modellernas individualistiska antaganden, ochde förutsätter inte homogena subjekt och identiteter. Deraskönsförståelser kan därmed inte ”psykologiseras” lika lättsom de tidigare modellernas, vilket ökar chansen att manser öppningar för samhällsförändringar snarare än förändringarhos individen.Performativa modeller är ofta influerade av poststrukturalistiskatankegångar, och de har därför mötts av sammatyp av kritik, framför allt att de teoretiserar kön som socialtdeterminerat med ett alltför begränsat utrymme för individuellsubjektivitet. Det kan då bli omöjligt att teoretiskt göraskillnad mellan en persons individuella själv och självuppfattning,och sådant som är mer direkt betingat av påverkanfrån sociala könsformande processer. Performativa modellerkan få svårt att teoretisera detaljerna i hur kulturella betingelserskapar förutsättningar för subjektiva upplevelser. Dåblir det också svårt att förklara hur individuell subjektivitetkan undgå determinerande sociala krafter; alltså hur det kankomma sig att människor ibland vägrar godta de struktu-22. Se Butler, 1990; Haavind, 2000; Kessler & McKenna, 1978; West & Zimmerman,1987.28

er där de befinner sig, börjar göra motstånd mot dem ochskapar alternativa identiteter.Feministiska psykoanalytiska modeller utvecklas idag ispänningsfältet mellan psykoanalytisk och feministisk teori,bland annat poststrukturalistiskt influerad teori. Feministiskapsykoanalytiker menar att vissa centrala psyko analytiskatankegångar är nödvändiga för den som vill bygga modellerför hur människor skapar sin subjektivitet som könadevarelser. 23 Det gäller framför allt för att kunna förklara sådantsom bristande överensstämmelse mellan individuellapsykiska verkligheter och yttre sociala verkligheter.Subjektivitet innefattar i psykoanalytisk teori hela detindividuella psyket, med både medvetna och omedvetnaskikt, vilket skapar utrymme för att teoretisera det irrationellaoch det som inte ”stämmer” mellan yttre och inrelivsvärld. Sådant kan till exempel handla om bristandeöverensstämmelser mellan å ena sidan könad subjektivitet;alltså det oreflekterade och delvis omedvetna könet, och åandra sidan könsidentitet; det sätt på vilket en person sersig själv som människa av ett visst kön. 24Den kritik som har riktats mot psykoanalytiska könsförståelser(även mot vissa feministiska sådana) rör blandannat deras tendens att så att säga teoretisera bort individualitetoch olikheter mellan individer av samma köngenom att bygga teorier om universella könskarakteristika23. ”Könad” används här i samma betydelse som det engelska ordet ”gendered”.Orden betecknar de processer då människor tillägnar sig den omgivandekulturens könsförståelser som ramar för sin egen identitetsupplevelse. Set.ex. Magnusson, 1998, s. 5–8, om könsspecifi kt ”personliggörande” av erfarenheter.24. Se t.ex. Bjerrum Nielsen, 1994; 1999; Segal, 1999.29

och fasta könsspecifi ka utvecklingsuppgifter. Psykoanalytiskateoretiker har också fått kritik för att de tar för litenhänsyn till kunskapen om de kulturella aspekterna av könadsubjektivitet, och för att de är omedvetna om att de egnateorierna ofta accepterar kulturella självklarheter när detgäller könsförståelser. 2525. Feministiska psykoanalytiska teoretiker har på senare år valt några olikavägar för att hantera de svagheterna och hitta nya sätt att teoretisera könadsubjektivitet (se t.ex. Chodorow, 1999 och Benjamin, 1995; 1996; 1998).30

Nutida genusforskning i psykologi;genus som betydelsesystemDet här avsnittet beskriver några centrala frågor och forskningsområdeninom genusteoretisk psykologi. Många avgenusforskarna i psykologi har nära knytningar till tvärvetenskapligfeministisk forskning och har påverkats framförallt av feministisk teori, men också ofta av till exempel kritisksocialpsykologi, sociokulturell psykologi, postmoderna,poststrukturalistiska och konstruktionistiska tankegångar isamhällsvetenskap och humaniora, nyare feministisk psykoanalytiskteori, samt i viss utsträckning lesbisk- och gayaktivism,transsex-aktivism och queer-teori, eller forskningom etnicitetsfrågor.Genusforskare i psykologi utgår i regel från någon variantav de tre könsförståelserna ovan: situationella modeller,performativa modeller eller feministiska psykoanalytiskamodeller. De studerar genus som betydelsesystem med utgångspunkti de infallsvinklar som deras olika teoretiskapositioner ger. Det betyder att de, på ett antal olika områden,studerar hur samhälleliga innebörder i kön påverkaroch samspelar med kvinnors och mäns (eller flickors ochpojkars) vardagsliv och identitetsprojekt. På senare år harstudier av könsinnebörder i interaktion med till exempeletnicitet eller sexuell orientering blivit något vanligare.Ett huvudintresse i forskningen är processer i samspeletmellan det individuella och det sociala, sedda i ljuset avkönsbaserade hierarkiseringar. För genusforskare i psykologiär följaktligen samhälleliga tolkningar och konsekvenser avolika sätt att vara kvinna eller man centrala i psykologiska31

frågeställningar. Det primära kunskapsintresset är intemänniskors inre egenskaper. Forskarna söker i allmänhetinte heller efter att kunna uttala sig om skillnader mellankönen ifråga om olika egenskaper.Förhandlingar, makt och samhällsfrågor är ofta i fokusi genusforskning, vilket gör att sådan forskning iblandbetraktas som utompsykologisk eller politisk och inte heltpassar inom psykologins traditionella ramar. Det har lett tillatt vissa av genusforskarna inte räknar sig helt och hållet tillpsykologidisciplinen, utan söker sig till tvärvetenskapligasamarbetsprojekt och också ibland lämnar psykologiämnet.Till detta bidrar för många av forskarna, förutom derasteoretiska positioner, också deras feministiska politiska engagemang,samt deras val av forskningsmetoder. Kvalitativametoder, som är vanliga bland genusforskare, har hittillsvarit ovanliga inom psykologi generellt. På senare år harsådana forskningsmetoder dock börjat bli mer accepteradeinom ämnet.Valet av kvalitativa forskningsmetoder, tillsammans medteorier som problematiserar traditionella könsförståelser, berorpå att de öppnar för andra typer av frågeställningar ochanalyser än traditionella kvantitativa psykologiska forskningsmetoderoch teorier gör. I nästa avsnitt presenteras etturval av nutida psykologisk genusforskning som har tagitfasta på de möjligheterna.32

Genusforskning i psykologi:områden och frågeställningarPsykologi är en internationell disciplin i den bemärkelsenatt transporten av psykologisk kunskap mellan stora delarav världen är påfallande livlig. I Sverige och även i övrigaNorden är inflödet stort av psykologisk forskningslitteraturoch läroböcker från Nordamerika och Storbritannien, ochnordiska psykologiforskare publicerar sig ofta internationellt.De här mönstren gäller även för genusforskning ipsykologi; utbytet över landsgränserna har genomgåendevarit livligt, framför allt när det gäller teoriutveckling. Föratt ge en bild av de typer av genusforskning som hittillshar varit vanligast i Norden presenterar det här avsnittethuvudsakligen svensk och nordisk psykologisk genusforskning,med vissa utblickar mot andra länder.Arbete, organisation och kön. I Sverige har arbetslivsforskningen lång och stark tradition inom psykologi, vilket ocksåavspeglar sig i att arbetslivsområdet har varit väl företrättbland psykologiforskare som anlägger någon typ av könsperspektiv.Några pionjärer som från 1970-talet och framåthar studerat bland annat organisationsfrågor, arbetsmiljö,stress och kön är Marianne Frankenhaeuser och GunnelaWestlander i Sverige och Harriet Holter i Norge. Den traditionde inledde har fortsatt, med allt tydligare genusteoretiskaförtecken och påverkan från feministisk forskninginom andra ämnen.Några svenska exempel visar att den här typen av forskninghittills framför allt har varit inriktad på kvinnors situationpå arbetet: Ett aktionsforskningsprojekt med fokus33

på förbättring av jämställdhet på arbetsplatsen belyste despecifika problem och frågor som aktualiseras av kvinnors situationeri arbetsorganisationer. Studien visade bland annatatt det var nödvändigt med speciella strategier som särskiltbetonade demokratiska processer och jämställdhet, för attkvinnor skulle kunna få samma tillgång som män till desammanhang där avgörande samtal fördes i företagen (Drejhammar,1998). En undersökning som bland annat studeradekvinnors upplevda psykosociala arbetsmiljö på mansdomineradearbetsplatser visade den destruktiva inverkansom en arbetsplatskultur med uttalad kvinnofientlighet har(Bergman, 1997). En kulturpsykologisk studie av kvinnligaarbetsledare i äldreomsorgen undersökte bland annat hurfrågor om genus och typ av arbetsuppgifter samspelade medupplevelser av psykosocial och fysisk arbetsmiljö, samt psykosomatiskareaktioner och arbetstillfredsställelse. Studiengranskade också lokala genuskonstruktioner som historiskaoch sociala processer (Westerberg, 2000). Kvinnliga cheferssyn på sin livssituation, sin arbetssituation och sina karriärvalbelystes i en undersökning som kombinerade kvantitativaoch kvalitativa forskningsmetoder. Studien visadestor variation mellan kvinnliga chefer i olika branscher ochpå olika chefsnivåer när det gällde både utgångsförutsättningar,framgångsfaktorer och problem. Den pekar därförpå att ”kvinnlig chef” lika lite som ”kvinnligt ledarskap”är ett enhetligt fenomen (Muhonen, 1999).Universiteten som arbetsorganisationer har på senareår belysts i några undersökningar där psykologiforskaremed genusperspektiv har medverkat; bland annat Eliasson(1997) i Sverige, och Hasse, Henningsen och Søndergaard34

(2002) i Danmark. Båda undersökningarna har studeratde olika maktstrategier som tycks medverka till att traditionellamönster med övervikt av män i de övre delarna avuniversitetshierarkierna är svåra att förändra.Arbetslivet och gränslanden till det övriga livet. Påverkanfrån feministisk forskning inom andra ämnen har bland annatbidragit till att psykologisk genusforskning som inriktaspå arbetslivet numera ofta sträcker sig över gränserna förbetalt arbete och betald arbetstid. I tidigare arbetslivsforskningutan genusperspektiv var enbart det betalda arbeteti fokus. Arbetaren sågs som en könsneutral individ somi princip inte var belastad med andra krav på sin tid änarbetsplatsens. I sådan forskning kom kvinnor att framståsom anomalier, på grund av de krav och förväntningar frånfamiljen som ställdes på dem, som inte ställdes på den ”vanlige”arbetaren.Nutida genusforskning med inriktning på arbetsliv studerarofta just de olika kraven, ansvaren och identiteterna imänniskors vardagsliv, balansen eller konflikterna mellandem, samt på vilka sätt de är könspräglade. Bland annatstuderas de psykologiska konsekvenserna av kvinnors situationeri spänningsfälten mellan betalt arbete, barnansvarsamt förväntningar och krav från familjen, liksom kvinnorsolika sätt att förstå och förhålla sig till de olika kraven ochförväntningarna. 26 Undersökningar som anlägger kritiskagenusperspektiv på sådana balansproblematiker finns rapporteradetill exempel i Thomsson (1996) och Magnusson26. En psykofysiologisk studie med ett sådant perspektiv fann t.ex. skillnadermellan kvinnliga och manliga chefers fysiologiska aktivering (”stressnivå”)efter avslutad arbetsdag: männen sänkte sina halter av stresshormoner närde kom hem, medan kvinnornas halter ökade (Frankenhaeuser m.fl ., 1989).35

(1998). Frågeställningarna i de studierna går delvis in i demi nästa kategori:Föräldraskap i moderna jämställda samhällen. Genusforskarei psykologi studerar också de könsspecifi ka förutsättningarsom det moderna arbetslivet och moderna jämställdhetsideologierskapar för föräldraskap. Även här harkonflikter och balanserande mellan arbete och familj variti fokus, med inriktning på hur olika familjeroller konkurrerar.Hittills har särskilt mödrars situation studerats, somi undersökningar av Elvin-Nowak (2001a) och Elvin-Nowak& Thomsson (2001). Där studerades skuldkänslor hosmödrar, och mödrarnas sätt att förhålla sig till dominerandediskurser om moderskap i det svenska samhället. Senarehar också förändringar i moderna fäders förhållningssätttill föräldraskap studerats; se Elvin-Nowak (2001b, c). Seockså Haas, Hwang & Russell (2000) för en internationelljämförelse av modernt föräldraskap i relation till arbetslivet.På det här området är det flytande gränser mot frågeställningarnainom nästa forskningsområde:Omsorgsfunktioner och könsförståelser i småbarnsfamiljer.I norsk genusforskning i psykologi fi nns en tradition avså kallade livsformsintervjuer för att studera vardagsliveti familjer med små barn. Forskningen är inriktad på attkartlägga könspräglingen av det dagliga, löpande omsorgsarbeteti småbarnsfamiljer. Kartläggningarna görs medhjälp av detaljerade genomgångar dag för dag tillsammansmed familjemedlemmarna (mödrar, fäder, barn) av de olikaarbetsuppgifter som vardagslivet skapar. Tolkningarna avresultaten görs bland annat i ljuset av de könsspecifika innebördersom olika handlingar får, beroende på vem som utför36

dem. Två sådana undersökningar rapporteras i Haavind(1987) och Andenæs (1996). En studie i samma tradition,som granskar jämställdheten i familjer med funktionshämmadebarn, visar att extra påfrestande omständigheter lättrubbar till synes jämställda omsorgsarrangemang (Gulbrandsen,2000).I ett pågående komparativt nordiskt forskningsprojektstuderas danska, fi nska och svenska heterosexuella parsförhandlingar och samtal om könskonstruktioner ochjämställdhet i vardagen, framför allt i relation till föräldraskapoch betalt arbete. Utgångspunkten för projektet är denordiska ländernas jämställdhetsvänliga politik. Projektetstuderar dels hur politiska budskap om jämställdhet omsättsi parens vardag, dels varje pars gemensamma identitetsprojektsom föräldrar, yrkesarbetande och kvinna respektiveman (Magnusson, 2002b).Utveckling, identitet och generationer. Nordiska genusforskarei psykologi och pedagogik har, från några olikautgångspunkter och med något olika specifi ka frågeställningar,studerat hur ”kön” produceras i unga människorsutveckling, och hur könsförståelser har förändrats övergenerationer de senaste decennierna. Även här tar vissaforskare sin utgångspunkt i det jämställdhetsvänliga offentligaklimatet i de nordiska länderna och vad det harbetytt när det gäller förändringar i kvinnors och mänsidentiteter och rörelsefrihet. Allteftersom de traditionellakönskonventionerna alltmer har kommit att betraktas somomoderna, har könsinnebörder blivit tillgängliga för omförhandlingarbåde på individuell och kulturell nivå. Detbetyder att pojkar och flickor, kvinnor och män, samtidigt37

som de själva är i förändring, skapar sina personliga könadeidentiteter i sammanhang som är i ständig förändring. Tilldessa förändringar bidrar idag också olika vetenskapligadiskurser, bland annat psykologi.Ett exempel på sådan forskning är en svensk serie avundersökningar där unga kvinnors och mäns föräldraidentifikationoch yrkesval har följts över flera decennier ochbland annat relaterats till politiska förändringar i omvärlden(Bengtsson, 2001). En norsk studie följde kvinnor i tre generationer(dotter, mor, mormor). Kvinnorna intervjuadesvid ett antal tillfällen, med fokus på hur förändringar i vadsom upplevdes som de viktigaste problemen och utvecklingsuppgifternavar relaterade till samtidiga samhällsförändringar(Bjerrum Nielsen & Rudberg, 2000). En studieav unga danska män och kvinnor diskuterar deras olikastrategier för att skapa sig könade identiteter i relation tillde könsspecifika koderna kring kropp, sexualitet och sexuellorientering (Søndergaard, 1996).Kön och våld. I de nordiska länderna bedrivs sedan längeen hel del tvärvetenskaplig forskning när det gäller mänsvåld mot kvinnor. Även genusforskare i psykologi harbidragit till den forskningen. En bred kunskapsöversiktöver fältet, även med avseende på konsekvenser av våldför kvinnors hälsa, finns i Eliasson (2000). För forskningoch resonemang om terapeutiska ansatser, se också Hydén(1999; 2001).Etnicitet och kön. Genusforskning har under senare år iallt större utsträckning börjat inkorporera samspelet mellangenus och andra strukturerande principer, inte minstetnicitet och ”ras”. Särskilt i Storbritannien och USA har38

genusforskare i psykologi gjort viktiga insatser på de områdena(se t.ex. Bhavnani & Phoenix, 1994; Wilkinson &Kitzinger, 1996). I nordisk psykologi har den typen av forskninghittills inte varit så omfattande, men intresset har ökatpå senare år. Till exempel har ett norskt kulturpsykologisktforskningsprojekt följt pojkar och flickor i etniskt blandadeområden genom några år i deras tidiga tonår, med särskildinriktning på könade och etnifierande processer i identitetsskapandet(Gulbrandsen, 2002; 2003). En serie svenskaundersökningar har studerat invandrarkvinnors sociala ochpsykologiska situation, med betoning på generationsförändringar,hälsa samt kulturbetingad makt och underordning(Thomsson, 1998; 2001).Moderna maskuliniteter. Som har framgått i den härskriften var genusforskning länge inriktad framför alltpå kvinnor och kvinnors situationer och villkor, eftersombristerna både i teori och empiriska kunskaper har upplevtssom allvarligast där. Det dröjde dock inte lång tid efter denfeministiska psykologins uppsving på 1970-talet, innan ettallt tydligare fokus på maskulinitet(er) som problem, snarareän norm, utvecklades. Den forskningen var starkt influeradav de feministiska psykologernas kritik av traditionell psykologi.Tidigare psykologiforskare hade haft normativa syftenoch ville komma fram till vad maskulinitet egentligen är förnågot, men nu började intresset riktas allt tydligare motvilka olika typer av maskuliniteter som produceras i olikasammanhang, och vilka konsekvenser de får (Johansson,2000; Wetherell & Edley, 1998; 1999).Med ett traditionellt, essentialistiskt synsätt tolkas manligtkodade handlingar som symtom på maskulinitet, det vill39

säga att det är på grund av att män har maskulina egenskapersom de beter sig på maskulina sätt. En vanlig tolkninggår ut på att pojkar, även om de inte föds med maskulinaegenskaper, successivt kommer att ta till sig dem under socialisationentills egenskaperna har blivit så stabila att deinte längre går att förändra. Reduktionistiska tolkningar,till exempel i viss biologisk psykologi, utgår ifrån att det ärmäns genetiska och hormonella förutsättningar som gördem särskilt benägna till maskulint kodade beteenden.Nutida kritiska mansforskare menar att det finns mer användbaraförståelser att hämta ur en teoretisk modell som sermaskulinitet varken som något män föds med eller formastill genom socialisation, utan något som män dagligen utföroch presterar i samspel med andra. Forskarna utgår ofta frånnågon typ av performativ modell (se tidigare i skriften),där det är själva praktikerna som sådana som definierarmaskulinitet, inte några inre psykiska föregångare i formav maskulina egenskaper. Därmed ses maskulinitet som enkonsekvens av beteendena, inte en orsak till dem. När mänbeter sig i enlighet med de normativa beteenden som gälleri en viss kultur, åstadkommer de därmed maskulinitet,och de blir samtidigt betraktade (av omgivningen och avsig själva) som maskulina.Att de kommer att uppfattas som maskulina inombords,av sig själva och andra, istället för bara som personer somutför maskulina beteenden, beror enligt det här synsättetpå de rådande kulturella och psykologiska förståelserna omatt maskulinitet (och givetvis också femininitet) så att sägabefinner sig inuti individen. Den dagliga övningen och upprepningenav beteendena leder dessutom till att de blir så40

välbekanta och rutinmässiga att de blir automatiska och detbidrar ytterligare till att få dem att framstå som naturliga.De här performativa förståelserna av maskulinitet(er) harsamma svagheter som andra performativa genusmodeller,framför allt risken för social determinism. Bland annatdärför har på senare år vissa maskulinitetsforskare börjatförsöka integrera performativa, diskursiva och psykoanalytiskagenus- och subjektivitetsförståelser (se t.ex. Frosh,Phoenix & Pattman, 2002).Några områden som studeras av maskulinitetsforskareidag är mäns våldsutövning mot kvinnor och mot män;frågor om mäns identiteter och subjektiviteter, manifesteradei mäns faderskap och känsloliv (Hwang m.fl., 2000);män i ”kvinnliga” yrken; kroppskultur och maskulinitet;pojkars och unga mäns utveckling av maskuliniteter i olikakulturella sammanhang (Frosh m.fl., 2002); samt män ochmaskuliniteter i arbetslivet.Moderna sexualiteter. En kritik som har förts fram motpsykologisk forskning är att den ofta utesluter icke-heterosexuelltidentifierade människors erfarenheter ur vanligaundersökningar och teorier om vardagliga erfarenheter(växa upp, gå i skolan, ha ett arbete, ha vänner och kärleksförhållanden,åldras, osv.). Därmed framställer sådanforskning, om än indirekt, icke-heterosexuella människorsom om de bara vore ”sexuella”, det vill säga som om deinte också hade ”vanliga” liv (Halvorsen & Joner, 1999;Ohnstad, 2001; D’Augelli & Patterson, 2001).Ur den kritiken har det vuxit ett tvärvetenskapligtforskningsfält som utgår från de könade positioner som enidentitet som lesbisk, homosexuell eller queer skapar. Que-41

er-begreppet är förhållandevis nytt och betecknar sexuellaidentiteter som inte låter sig fångas i de mer etablerade kategoriernaheterosexuell, homosexuell eller lesbisk; till exempeltranssexuella och ”transgender”. Queer betecknar dessutomett fält av forskning och teori som utifrån icke-dualistiskakönade positioner ställer nya frågor om sexualitet, kön ochgenus. Queer-teoretiker och lesbiskt och homosexuellt identifieradeforskare som ofta tar utgångspunkt i feministiskteori, bidrar idag med kunskap inte bara när det gäller sexualitet,eller icke-heterosexuella människors psykologi, utanockså om förutsättningarna för heterosexuellt identifierademänniskors psykologi (Fausto-Sterling, 2000; Kitzinger &Coyle, 2002; Rosenberg, 2002).Forskningsunderlaget för en skrift som den här skullesäkerligen ha sett annorlunda ut om genusforskare i psykologihade haft djupare kunskaper om forskningsområdetsexualiteter och sexuell orientering och integrerat dem i sittteoretiska underlag. Sådana perspektiv tvingar till ett omtänkandeav etablerade teorier, feministiska såväl som andrapsykologiska teorier, till exempel om psykologisk utveckling,och därmed också psykologiska tillämpningar. Och det isin tur innebär något mer än att bara ”lägga till” lesbiskas,homosexuellas, bisexuellas och queer-identifierades erfarenhetertill existerande teori och forskning. Kanske tvingar detforskare att förstå heterosexualitet, precis som heterosexism,som ett sätt att hantera en hotad könsidentitet – ännu ettsätt att ”göra kön” (Kitzinger, 2001).42

Genusforskning som teorikritikMånga av de genusforskare som bedriver teorikritik framstårsnarare som forskare om psykologi än som forskare i psykologi.De granskar framför allt ämnets grundantagandenoch forskningspraktiker, och ser på hur de samspelar medpsykologins samhällsroller och psykologyrkets framväxt.Forskarna har ofta inspirerats av feministisk teori, vetenskapssociologi,27 anglosaxisk kritisk psykologi, 28 poststrukturalistiskteori, 29 queerteori (se ovan) eller sociokulturellpsykologi. 30De här forskarna studerar hur psykologiforskare ochandra med hjälp av text och andra framställningsmetoderskapar vissa typer av psykologiska förståelser, och hur dessaförståelser samspelar med andra samhällsaktörers intressen.De ser kritiskt på andra forskares (”traditionella” såväl somgenusforskare) könsförståelser och studerar teoretiska ochpraktiska konsekvenser av dem. De diskuterar dessutomhur olika psykologiska könsförståelser gör det lättare ellersvårare att integrera genusperspektiv i ämnet. Särskilt kritiskaär många mot de traditionella sätten att skapa teoriom psykologiska subjekt, eftersom de genomgående tycksleda till förståelser av kön som skillnad, som för tillbakaresonemang och tolkningar till individualistiska föreställningarom autonoma subjekt.27. Richards, 1996; Rose, 1989/1999.28. Burman, 1998; Fox & Prilleltensky, 1997.29. Hare-Mustin & Marecek, 1988; Gavey, 1989.30. Haavind, 2000.43

Teorikritikerna uppmanar oss att tänka i nya teoretiskabanor och överge språkbruk som naturaliserar kön som ettbipolärt, symmetriskt och stabilt fenomen. Istället ska viteoretisera kön som historiskt, relationellt och kontextberoendei alla sina yttringar (yttre såväl som inre, subjektiva).Men samtidigt måste teorierna känsligare än hittills artikulerarelationerna mellan subjektivitet/identitet och kön,och mellan subjektivitet, kön och makt (Morawski, 1994;se också Frosh, Phoenix & Pattman, 2002; Gavey, 2002;Magnusson, 2002a; Søndergaard, 2002).De teorikritiska genusforskarnas budskap är att genusforskningi psykologi har potential att utvidga och kanskespränga gränserna för vad vi i vanliga fall menar med psykologi– och att både psykologin, psykologerna och derasforsknings- och behandlingsobjekt skulle tjäna på det.44

ReferenserAndenæs, Agnes (1996) Forældre og barn i forandring.Universitet i Trondheim. Doktorsavhandling.Bengtsson, Margot (2001) Tid, rum, kön och identitet.Om föräldraidentifi kationens omvandlingar 1959–1993.Lund: Studentlitteratur.Benjamin, Jessica (1995) Sameness and difference:Toward an ’over-inclusive’ theory of gender development.I: Elliott, Anthony & Frosh, Stephen (red.) Psychoanalysisin contexts: Paths between theory and modern culture. London:Routledge.Benjamin, Jessica (1996) In defense of gender ambiguity.Gender and Psychoanalysis. Vol. 1: s. 27–43.Bergman, Bodil (1997) Women among men: gender-relatedstress and health hazards affecting women working in amale-dominated industry. Göteborgs universitet, Psykologiskainstitutionen. Doktorsavhandling.Bhavnani, Kum-Kum & Phoenix, Ann (red.) (1994)Shifting identities, shifting racisms. Special issue of Feminism& Psychology. Vol. 4 (1): s. 5–208.Bjerrum Nielsen, Harriet (1994) Den magiske blokk– om kjønn og identitetsarbeid. Psyke & Logos, Vol. 15:s. 30–46.Bjerrum Nielsen, Harriet (1999) ’De indre fiender’– kjønn som psykologisk struktur. Kvinneforskning, Nr.1/99: s. 52–63.45

Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica (2000)Gender, love and education in three generations. EuropeanJournal of Women’s Studies, Vol. 7: s. 423–453.Broverman, Inge K. m.fl. (1970) Sex-role stereotypes andclinical judgments of mental health. Journal of consultingand clinical psychology, Vol. 34: s. 1–7.Burman, Erica (red.) (1998) Deconstructing feminist psychology.London: Sage Publ.Butler, Judith (1990) Gender Trouble: Feminism and thesubversion of identity. London: Routledge.Chesler, Phyllis (1972) Women and madness. New York:Doubleday & Co.Chodorow, Nancy (1978) The reproduction of mothering:Psychoanalysis and the socialization of gender. Berkeley:University of California press. (På svenska 1988 medtiteln Femininum - maskulinum: modersfunktion och könssociologi.Stockholm: Natur och kultur.)Chodorow, Nancy (1999) The power of feelings: Personalmeaning in psychoanalysis, gender, and culture. New Haven:Yale University Press.Crafoord, Karin; Grebo, Ulla & Stövegård, Helena (red.)(1987) Det kvinnliga perspektivet. Nya tankegångar omkvinnor och män inom psykologi och psykoterapi. Stockholm:Svenska föreningen för psykisk hälsovård, Sfph:smonografiserie nr. 26.D’Augelli, Anthony & Patterson, Charlotte (red.) (2001)Lesbian, gay, and bisexual identities and youth: Psychologicalperspectives. Oxford: Oxford university press.46

Drejhammar, Inga-Britt (1998) Organisationsutvecklingoch jämställdhet: en studie i tre företag. Lunds universitet,Institutionen för psykologi. Doktorsavhandling.Eliasson, Mona (1997) Makt och kön i akademin. I :Kvinnor i akademin: nordisk konferens om kvinnors ochmäns villkor inom naturvetenskaplig, teknisk och medicinskforskning. Göteborgs universitet, 20–22 augusti1997.Eliasson, Mona (2000) Mäns våld mot kvinnor: en kunskapsöversiktom kvinnomisshandel och våldtäkt, dominansoch kontroll. Stockholm: Natur och kultur.Elvin-Nowak, Ylva (2001a) I sällskap med skulden. Omden moderna mammans vardag. Stockholm: Albert BonniersFörlag.Elvin-Nowak, Ylva (2001b) Kvinnligt, manligt, barnsligt:kön, kärlek och föräldraskap i tjugohundrataletsSverige. I: Franck, Olof (red.). Årsbok. Föreningen Lärarei religionskunskap, s. 54–62Elvin-Nowak, Ylva (2001c) Mamma, pappa, skuld.BANG Nr. 4, 2001: s. 32–34.Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Helene (2001) Motherhoodas idea and practice: A discursive understanding ofemployed mothers in Sweden. Gender & Society, Vol. 15:s. 407–428.Fausto-Sterling, Anne (2000) Sexing the Body; Genderpolitics and the construction of sexuality. New York: Basicbooks.47

Frankenhaeuser, Marianne m.fl. (1989) Stress on and offthe job as related to sex and occupational status in whitecollarworkers. Journal of Organizational Behavior, Vol.10: s. 321–346.Fox, Dennis, & Prilleltensky, Isaac (red.) (1997) CriticalPsychology: An introduction. London: Sage Publications.Frithiof, Patricia Klein (1984) Kvinnor och psykoterapi.Psykisk hälsa, Vol. 1/84: s. 12–22.Frosh, Stephen; Phoenix, Ann & Pattman, Rob (2002)Young masculinities. Understanding boys in contemporarysociety. Basingstoke: Palgrave.Gavey, Nicola (1989) Feminist poststructuralism anddiscourse analysis: Contributions to feminist psychology.Psychology of Women Quarterly, Vol. 13: s. 459–475.Gavey, Nicola (2002) To and beyond the discursive constitutionof subjectivity. Feminism & Psychology. Vol. 12(4): s. 432–438.Gilligan, Carol (1982) In a Different Voice: Psychologicaltheory and women’s development. Cambridge, MA: HarvardUniversity Press.Gulbrandsen, Liv Mette (2000) Likestilling? Utvikling,omsorg og forsørgelse i familier med et funksjonshemmetbarn. I: T.I. Romøren (red.) Usynlighetskappen-levekår forfunksjonshemmede. Oslo: Akribe forlag.Gulbrandsen, Liv Mette (2002) Storbyjenter. I: I.K.Thorsen & R. Toverud (red.) Kulturpsykologi. Bevegelser ilivsløp. Oslo: Universitetsforlaget.48

Gulbrandsen, Liv Mette (2003, under publicering) Peerrelations as arenas for gender constructions among youngteenagers. Pedagogy, Culture and Society, Vol. 11.Haas, Linda; Hwang, Philip & Russell, Graeme (red.)(2000) Organizational change & gender equity: internationalperspectives on fathers and mothers at the workplace.Thousand Oaks, Calif.: SAGEHaavind, Hanne (1973) Myten om den gode mor. I:Haavind, Hanne m.fl. Myten om den gode mor. Oslo: Paxforlag, s. 35–98.Haavind, Hanne (1987) Liten og stor: mødres omsorg ogbarns utviklingsmuligheter. Oslo: Scandinavian UniversityPress.Haavind, Hanne (2000) Analytiske retningslinjer vedempiriske studier av kjønnede betydninger. I: HanneHaavind (red.) Kön och tolkning. Metodiska möjligheteri kvalitativ forskning. Stockholm: Natur och Kultur,s. 155–220.Halvorsen, Margrethe Seeger & Joner, Andreas (1999)Barn i lesbiske parforhold. Psykologiske implikasjoner.Tidsskrift for Norsk Psykologforening, Vol. 36 (5):s. 514–523.Hare-Mustin, Rachel T. & Marecek, Jeanne (1988)The meaning of difference: Gender theory, postmodernism,and psychology. American Psychologist, Vol. 43 (6):s. 455–464.49

Hasse, Cathrine, Henningsen, Inge & Søndergaard. DorteMarie (2002) Køn og magt i akademia. I: Borchorst,Anette (red.) Kønsmagt under forandring. Köpenhamn:Hans Reitzels forlag.Henriques, Julian m.fl. (1984/1998) Changing the subject:psychology, social regulation and subjectivity. London:Routledge.Hollway, Wendy (1991) The psychologization of feminismor the feminization of psychology? Feminism &Psychology, Vol. 1: s. 29–38.Horney, Karen (1995) Kvinnans psykologi. Stockholm:Natur och Kultur.Hwang, Philip (red.) (2000) Faderskap i tid och rum.Stockholm: Natur och Kultur.Hydén, Margareta (1999) Mäns ansvar & kvinnors motstånd:fem teser om mäns våld mot kvinnor i nära relationer.Socionomen. Vol. 6, s. 27–36.Hydén, Margareta (2001) Misshandlade kvinnors uppbrott:en motståndsprocess. I : M. Åkerström & I. Sahlin,Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur.Johansson, Thomas (2000) Det första könet? Mansforskningsom refl exiv praktik. Lund: Studentlitteratur.Kessler, Susanne & McKenna, Wendy (1978) Gender: Anethnomethodological approach. New York: Wiley.Kitzinger, Celia (1987) The social construction of lesbianism.London: Sage.50

Kitzinger, Celia (2001) Sexualities. I: Rhoda K. Unger(red.) Handbook of the psychology of women and gender.New York: John Wiley & Sons Ltd.Kitzinger, Celia & Coyle, Adrian (2002) Introducinglesbian and gay psychology. I: Coyle, Adrian & Kitzinger,Celia (red.) Lesbian and gay psychology: New perspectives.Oxford: BPS Blackwell.Maccoby, Eleanor & Jacklin, Carol Nagy (1974) Thepsychology of sex differences. Stanford: Stanford UniversityPress.Magnusson, Eva (1998) Vardagens könsinnebörder underförhandling – om arbete, familj och produktion av kvinnlighet.Umeå universitet, Institutionen för psykologi. Doktorsavhandling.Magnusson, Eva (2002a) Psykologi och kön/genus – enförälskelse med förhinder? I: Thurén, Britt-Marie (red.)Genusvägar. En antologi om genusforskning. Stockholm:Liber.Magnusson, Eva (2002b) Politiken i familjen: nordiskakvinnor och män förhandlar om vad jämställdheten skabetyda – eller – när nordisk ojämställdhet blir individualpsykologi.Föredrag vid den nordiska forskningskonferensenSubjekt, politik och könskonstruktion: det jämställdaNorden som framtidsverkstad. Stockholm, 28 feb–1 mars2002.Magnusson, Eva (2003) Psykologi och kön – från könsskillnadertill genusperspektiv. Stockholm: Natur och Kultur.51

Marecek, Jeanne (1995) Feminism and psychology: Canthis relationship be saved? I: Stanton, Domna C. & AbigailJ. Stewart (red.) Feminisms in the Academy. Ann Arbor:University of Michigan Press.Morawski, Jill (1994) Practicing feminisms, reconstructingpsychology. Notes on a liminal science. Ann Arbor: Universityof Michigan Press.Ohnstad, Anbjørg (2001) Psykologiens fortellinger omlesbiske og kvinners egne fortellinger. I: Eikvam, Turid,Brantseter, Marianne; Åmas, Knut Olav; Kjær, Reidar(red.) Norsk homoforskning. Oslo: Universitetsforlaget.Pleck, Joseph H. (1984) The theory of male sex role identity:Its rise and fall, 1936 to the present. I: Lewin, Miriam(red.) In the shadow of the past: Psychology portrays thesexes. A social and intellectual history. New York: ColumbiaUniversity Press, s. 205–225.Richards, Graham (1996) Putting psychology in its place.An introduction from a critical historical perspective. London:Routledge.Rose, Nikolas (1989/1999) Governing The Soul: The shapingof the private self. London: Free Association Books.Rosenberg, Rosalind (1982) Beyond separate spheres: intellectualroots of modern feminism. New Haven: Yale UniversityPress.Rosenberg, Tiina (2002) Queer-feministisk agenda.Stockholm: Atlantis.52

Sampson, Edward (1993) Celebrating the Other: A DialogicAccount of Human Nature. Boulder, CO: WestviewPress.Segal, Lynne (1999) Cautionary tales: Between Freud andfeminism. Constellations, Vol. 6: s. 61–79.Søndergaard, Dorte Marie (1996) Tegnet på kroppen. Køn:koder og konstruktioner blandt unge voksne i akademia.Köpenhamn: Museum Tusculanums forlag.Søndergaard, Dorte Marie (2002) Theorizing subjectivity:Contesting the monopoly of psychoanalysis. Feminism& Psychology. Vol. 12 (4): s. 445–454.Thomsson, Heléne (1996) Women’s Opportunities forWell-Being: Studies of women’s work, leisure and healthrelatedbehaviour patterns. Stockholms universitet, Psykologiskainstitutionen. Doktorsavhandling.Thomsson, Heléne (1998) En fråga om underordning. Enanalys av möjligheter till välbefi nnande hos kvinnor medutländsk bakgrund. Stockholms universitet: Psykologiskainstitutionen. Rapport nr 102.Thomsson, Heléne (2001) Vi vita, västerländska, heterosexuellamedelklasskvinnor. NIKK Magasin, Nr 1/2001:s. 32–34.Weisstein, Naomi (1968/1993) Psychology constructs thefemale. I: Gornick, Vivian & Moran, Barbara (red.) Womanin Sexist Society: Studies in Power and Powerlessness.New York: Basic Books, s. 207–224. Nytryckt i: Feminism& Psychology, 1993, Vol. 3(2), s. 195–210.53

West, Candace & Zimmerman, Don (1987) Doing Gender.Gender & Society, Vol. 1(2): s. 125–151.Westerberg, Kristina (2000) The important activity: work,tools and tensions of municipal middle managers in eldercare. Umeå universitet, Inst. för tillämpad psykologi.Doktorsavhandling.Wetherell, Margaret & Edley, Nigel (1998) Gender practices:steps in the analysis of men and masculinities. I:Henwood, Karen, Griffin, Christine & Phoenix, Ann(red.) Standpoints and differences: essays in the practice offeminist psychology. London: Sage, s. 156–173.Wetherell, Margaret & Edley, Nigel (1999) Negotiatinghegemonic masculinity: imaginary positions and psychodiscursivepractices. Feminism & Psychology, Vol. 9:s. 335–356.Wilkinson, Sue & Kitzinger, Celia (red.) (1996) Representingthe Other. A ”Feminism & Psychology” reader. London:Sage.54

Tidigare utgivet i samma serieGenusforskning inom juridikenav fi l. dr Eva-Maria SvenssonGenusforskning inom arkeologinav fi l. dr Elisabeth Arwill NordbladhGenusforskning inom teknikvetenskapenav professor Lena TrojerGenusforskning inom socialantropologinav professor Britt-Marie ThurénGenusforskning inom kulturgeografinav professor Gunnel ForsbergFör innehållet i skrifterna svarar de enskilda författarna.

Högskoleverket är en centralmyndighet för frågor somrör universitet och högskolor.Verket arbetar med kvalitetsbedömningar,tillsyn, uppföljningar,utveckling av högreutbildning, utredningar ochanalyser, bedömning av utländskutbildning och studieinformation.i samarbete med