Leta spår! - Buf

UTEKLASSRUM BALSBERGETLeta spår!| Lärarhandledning |Om man ska leta ”fotspår” efter djur krävs det snö om man ska ha någon framgång, men ävenutan snö kan man leta efter andra typer av spår som olika djur lämnar efter sig!Webbtips: http://student.educ.umu.se/~d0010-36/spardaggdjur.htmTecknade bilder är hämtade härifrån.Litteraturtips:"Djurens spår" av Åke Aronsson & Peter Eriksson"Spårboken" av Preben Bang & Preben Dahlström.VildsvinOm man vandrar längs någon stig på Balsberget kan mannästan vara helt säkert på att man kommer att få se spår avett områdets däggdjur; vildsvinet! På Balsberget finns en storstam på minst 100 djur och spåren efter dem är myckettydliga.De bökar bland löv och mossa i skogen på jakt efter mat(ollon, småkryp, rötter mm) och de bökar även upp stigar ochträningsspår. Vildsvinen kan genom sitt bökande ocksåförstöra grödor på omkringliggande åkrar, där de också kanbygga bon.En positiv sak med grisarnas bökande är det fungerar som”markberedning” i skogen. Det översta marklagret rörs omoch jorden blir blottlagd, vilket gör att ollon och andra frönfrån träd och buskar får lättare att gro!EkorreEtt av de få däggdjuren som man har ganska stor chans att fåsyn på på Balsberget är ekorren. Det finns gott om mat förekorrarna; hasselnötter, kottefrön, granens hanblommor, bär,svamp, fågelägg mm!Hasselnöt: Ekorren öppnar nöten genom att gnaga en skåra iskalet och vrida till så att skalet spräcks i två delar.Kottar: Ekorren vill åt fröna på tall- ochgrankottarna. Den öppnar kottefjällenganska ”slarvigt” och när de är färdiga harkotten (lättast att se på grankotten) ettganska ”yvigt” utseende – precis somekorrens svans! (Jämför sork!)Granskott: Ganska ofta kan man se massorav små granskott som ligger under en gran.Det är inte granen som är sjuk utan det ären ekorrarna som varit framme och gnagt av de yttersta spetsarna pågrangrenarna för att komma åt granens näringsrika hanblommor.

Sork och musDet är inte helt ovanligt att en sork kommer rusande framför fötterna på dignär den är på väg ner i något hål för att söka skydd!Hasselnöt: Sorkar och möss brukar gnaga ett runt hål på skalet för att kommaåt själva nöten.Kottar: Till skillnad från ekorren brukar sorkar och möss gnaga av kottefjällenhelt och hållet från kotten på jakt efter fröna. Kotten får ett ”prydligt”utseende med bara den rengnagda stommen kvar.HackspettIbland kan man få se en ”tilltufsad” kotte fastkilad i t ex en grenklyka eller ien spricka i ett stenblock. Då är det med största sannolikhet en sk”hackspettssmedja” ni hittatSpillningSpillning från djur är vanliga och viktiga spårtecken som man möter överallt i naturen. Avföringenger många roliga och intressanta upplysningar om djurens matvanor och även deras levnad ochbeteende. Nedan ges några exempel på djurarter och deras spillning.Växtätare Rovdjur FågelVäxtätarnasspillningsbollar är oftasmå och relativtavrundade. Växtföda ärnäringsfattig ochdärför måste deväxtätande djuren ätastora mängder. Deproducerar därförmycket spillning.Rovdjuren äter kött,vilket har ett högtnäringsvärde, ochdärför behöver interovdjuren äta sammamängder somväxtätarna. Därav följeratt spillningen blirsparsamtförekommande.Rovdjurens spillning ärofta vals- ellerkorvformade och i enaänden utdragna som enspets.Hos fåglar avgesavföring och urin frånsamma öppning. Dettasätter också sin prägelpå fågellorten.Avföringen hos fåglarkan vara av tre typer.Flytande, som hosrovfåglarna, halvfastsom hos sångfåglarnaoch fast som hoshönsfåglarna.