PP-presentation Dag 2

Fonetik och fonologiLjud och ljudsystemAllmän Grammatik ochFonetik HT07Dag 2

Periodiska systemet

InternationellaIPA-alfabetetKonsonanterVokalerDiakritiska tecken

Vokalerav lat. vox, vocix”röst”- fri väg genomsvalg ochmunöppningaaaa, oooo, iiii- kan bildastavelserKonsonanterav lat. con- ”med”och sonare ”ljuda,låta”- skapas genom enform avförträngning helteller delvisk, t, b – j, l, r, v – h- bildar intestavelser

StavelserSpråkljud i yttranden grupperar sig istavelser.i-gen-kän-nings-fak-torav-stav-nings-pro-ble-ma-tik-engram-ma-tik-fö-re-läs-ningPå svenska är kärnan i en stavelse alltiden vokal.Olika språk har olika regler för vilka ljudsom kan bilda stavelser.

Skriftsystem: stavelseskrift (repris)Varje tecken står för en kombination avkonsonant (C) + vokal (V):CV-CV-CV-CVIndiska alfabetet:क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha)संःकृ तम ्sa(m)-skŗ-ta-m ”sanskrit”

Stavelsebildandekonsonanter-R- isa(m)-skŗ-ta-m =”sanskrit”Tjeckiska:strc prst skrz krk.”kör fingrarna igenom halsen”Halvvokaler-W- iEng. work-J- iJa, ja, aj…-L- iEng. people [pipl]

Internationella IPA-alfabetet:KonsonanterArtikulationsställeArtikulationssätt

Konsonanter: artikulationsställe 1/2Läpparna:labialer[p, b], [m]Underläpp och tänder:labiodentaler [f, v]Tungspets och tänder:dentaler [t, d]Tungrygg ochgommen:velarer [k, g]Svalget:[h] [ʔ]

Konsonanter: artikulationsställe 2/2Tungspets och tänderretroflexa [ʈ, ɖ]Tungrygg och hårdagommenpalatal [с, ɟ]Tungrygg och mjukagommen/tungspenenuvular [q, ɢ]Tungryggens bakre del ochsvalgväggenfaryngal [ħ, ʕ]

Svenska konsonanter:artikulationssätt•explosivor:•nasaler:•vibranter:•frikativor:•lateraler:•approximanter:p, b t, d k, gm n ŋ (ng)rf, v s, z hlɹ

Internationella IPA-alfabetet:Svenska konsonanterArtikulationsställeArtikulationssätt

Internationella IPA-alfabetet:Turkiska konsonanterArtikulationsställeArtikulationssätt

Internationella IPA-alfabetet:Arabiska konsonanterArtikulationsställeArtikulationssätt

Konsonanter: tonande - tonlösaTonlöstTonandeExplosivor:Frikativor:p b Labialat d Dentalak g Velaraf v Labiodentalas z Dentala

Vokalfyrsidingen

Vokalerna: kardinalvokaleriuaɑ

Vokalerna: dimensionerFrämre Central BakreHögi”sin” (egen)ʉ”sund”u”sona” (böta)eoMellan”sen”(långsam)ɛə”pojke””så” (plantera)ɔ”sen” (efteråt)”sådde”(planterade)aɑLåg”sa” (yttrade)”sann” (äkta)

Vokalerna: centrala mellan

Vokalerna

Vokalerna: rundade - orundadeOrundande vokalljud

Vokalerna: rundade - orundadeRundade vokalljud

Vokaler: rundade - orundadeFrämre:[i] ”sil”[y] ”syl”

Vokaler: diftongerDiftong = en följd av två vokalljud i en ochsamma stavelse (ej åtskilda av enstavelsegräns).Eng. I ”jag”, eye ”öga”, Sv. paj[a-i]Eng. pay ”betala”, say ”säga”, Sv. hej[e-i]Eng. house, Ty. Haus[a-u]Triftong = följd av tre vokalljud, t.ex.gotländska biaudä.

Fonologiska regler▪ assimilation▪ aspiration▪ prosodi

Assimilation: konsonanter< ad-similare ”till + lika”båtväggästgårdInom ett ordsnabb snabbt : -bt- > -ptskyggt: -gt- > -kt-skyggannan anbud : -nb- > -mb-I ordgränsenen båt : -n + b- > -mbenväg : -n + v- > -ɱbengäst : -n + g- > -ngjengård : -n + g- > -ng-labiodental nasalOBS! Skillnad påmjukt och hårt /g/

Assimilation: vokalharmoniFinskaElativ ”från” uttrycks med ändelsen:-sta i ord där stammen har bakre vokalTurusta ”från Åbo (Turku)”-stä i ord där stammen har främre vokalHelsingistä ”från Helsinki”Vokalharmoni förekommer ibl.a. ungerska och turkiska.

AspirationPå svenskauttalastonlösakonsonanterförst i ettord medaspiration.kattkannacoolatilltallpunkskattscannaskolastillstallspunk

AspirationThailändska:pàaphàatamtham”skog””att dela””att göra””att slå/hamra”Aspiration kan vara betydelseskiljande.

AspirationSanskrit:ká ”vem?”, ”vad?”kha ”hål, öppning”gātin ”sångare”ghātin ”mord”Kinesiska:kan ”göra”khan ”läsa”pan ”halv”phan ”domare”På sanskrit är aspirationbetydelseskiljande påbåde tonande ochtonlösa konsonanter.På kinesiska äraspirationbetydelseskiljande enbartpå tonlösa konsonanter.

ProsodiLängd:-betydelseskiljande:hālt (halkigt) – hălt! (stanna!)Betoning:-betydelseskiljande:ord: mAssiv (stor) – massIv (fjäll)fras: hÄlsa på (säga hej)hälsa pÅ (besöka)

Satsbetoning- anger fokus i meningen:Imorgon har vi tenta. (neutralt)Imorgon har vi tenta. (Imorgon?!)Imorgon har vi tenta. (Vi?!)Imorgon har vi tenta. (Tenta?!)

Prosodi: intonationSatsintonation-fallton i påståenden-stigton i frågorOrdintonation (ordtoner)Anger tonläget på vissa ord-knuten till en stavelse/vokal-kan vara betydelseskiljande

Prosodi: intonationSatsintonation-fallton i påståenden-stigton i frågorHan åker till stan imorgon. (påstående)Han åker till stan imorgon? (fråga)

Prosodi: (toner) ordintonationOrdintonation (ordtoner)Anger tonläget på vissa ord-knuten till en stavelse/vokal-betydelseskiljandetòmten (jultomten)stègen (trappstegen)ànden (spöket)nùbben (supen)– tómtèn (gården)– stégèn (kliven)– ándèn (fågeln)– núbbèn (spiken)

Toner på kinesiskaMa 1 ma 4 ma 3 ma 0 ?mor – skälla ut – hästen - [frågepartikel]”Skäller mor på hästen?”

Kinesiska toner

Sammanfattning Dag 2Vokaler och konsonanter- skillnader- stavelser- var de bildas och hur- IPA-alfabetetFonologiska regler- assimilation och aspiration- prosodi: längd, betoning och intonation

Slut Dag 2Nästa föreläsningFredag 7/9 kl. 8:15 – 11i IhresalenLäs sid. 65-100 i kompendiet+ Extramaterial (morfologi och kasus)