Kritisk kulturteori - Södertörns högskola

Ansökan från Södertörns högskola om examensrätt på forskarnivå för områdetKritisk kulturteoriSödertörns högskola startades 1996 och har nu ca 12 000 studenter per år. Högskolan bedriver utbildning och forskninginom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Här finns också en lärarutbildning med interkulturell profil.År 2009 hade högskolan 55 professorer och runt 100 doktorander. Under 2009 var Södertörns högskolas totala omslutning613 miljoner kronor och forskningsvolymen uppgick till ca 290 miljoner kronor.Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nånyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledordenmångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning. En viktig profil är Östersjö- och Östeuropaforskning.

Dnr 352/40/2010FörordI Södertörns högskolas utbildnings- och forskningsstrategi betonasambitionen att erhålla examensrätter på forskarnivå för högskolans starkaforskningsprofiler. Strategin ligger väl i linje med den strävan som har funnitssedan högskolans start om att bygga upp en universitetskultur.Södertörns högskola ansöker nu om rätt att utfärda generell examen påforskarnivå inom fyra områden:- historiska studier- kritisk kulturteori- miljövetenskapliga studier- politik, ekonomi och samhällets organiseringInom dessa områden finns en omfattande forskning av hög kvalitet, godahandledarresurser, många doktorander och en väl fungerande infrastruktur.Det finns en stabil och långsiktig finansiering av forskning ochforskarutbildning.Södertörns högskola står väl rustad att på egen hand bedrivaforskarutbildning. Verksamheten har en sådan kvalitet och omfattning attutbildning på forskarnivå kommer att kunna bedrivas på hög vetenskaplignivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar.Ingela JosefsonRektor

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNING 21. OMRÅDE OCH FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN 22. OMRÅDE FÖR EXAMENSRÄTT 2Områdets ämnen 3Områdets miljöer 4Områdets koppling till Södertörns högskolas profilering 5Områdets bidrag till Södertörn högskolas samverkan med det omgivande samhället 5Områdets utvecklingsmöjligheter 73. HÖGSKOLANS KVALITETSARBETE 8Tidigare erfarenheter 8Organisation för kvalitet 9Anordnande och avveckling av forskarutbildningar 10Allmän studieplan och individuella studieplaner 11Relationen doktorand-handledare 114. FORSKARUTBILDNINGSMILJÖ 12Områdets ämnen 12Utbildningsverksamhet 23Seminarieverksamhet 25Forskningsverksamhet 25Internationalisering 29Östersjö- och Östeuropaprofil 32Jämställdhetsaspekter 33Studiesocial miljö 33Forskarutbildningens organisering 345. HANDLEDARRESURSER 406. EKONOMI 41Finansiell bas vid Södertörns högskola 41Preliminär kostnadskalkyl för området Kritisk kulturteori 447. INFRASTRUKTUR 44Biblioteks- och informationsresurser 45Spridning och synliggörande av forskningsresultat 46Exemplet forskarskolan BEEGS 47Arbetsplatser, kommunikation och IT-infrastruktur 478. TABELLER 491. Handledarresurser inom området innevarande läsår 492. Övriga disputerade lärare och forskare inom området 503. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda avdoktorander som finansierats av högskolan 514. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras avhögskolan 52BilagorA) Södertörns högskolas Utbildnings- och forskningsstrategiB) Allmänna studieplaner för de tre ämnen som söker examensrätt för forskarnivåC) Avtal med andra högskolor gällande forskarutbildningD) CV för möjliga handledareE) Publikationsförteckning för möjliga handledareF) CV för övriga disputerade lärare och forskareG) Publikationsförteckning för övriga lärare och forskareH) Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar framlagda i områdetsforskarutbildningsämnen de senaste fem åren av doktorander knutna till Södertörns högskolaI) Preliminära kursplaner för områdets och ämnenas obligatoriska kurserJ) Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns högskola

SAMMANFATTNINGExamensrättigheter söks för området Kritisk kulturteori, som omfattar tre ämnen vilkahärmed ansöker om forskarutbildningsrättigheter: medie- ochkommunikationsvetenskap (MKV), filosofi samt estetik. Området ägnar sig åt ettteoretiskt präglat och kritiskt motiverat studium av kulturella, meningsbärandeföreteelser: litterära och filosofiska texter, konstverk och medialiseringsformer samtdärmed förknippade sociala praktiker.Vart och ett av de tre kärnämnena uppfyller internt uppställda kriterier förforskarutbildningsämnen: rättigheter att utfärda examen på avancerad nivå; minstfyra disputerade lärare varav minst en professor och två docenter; en aktivforskarmiljö med ett etablerat högre seminarium; erfarenhet av att handledauppsatser på avancerad nivå; och att det finns doktorander i miljön. Därtill bildar detre ämnena tillsammans ett forskarutbildningsområde som är av en omfattning somuppnår de riktmärken som Högskoleverket angivit: områdets tre ämnen harsammantaget 16 möjliga handledare och för närvarande 16 doktorander.Inom området finns sedan ett årtionde ett etablerat samarbete, medforskningsprojekt, undervisnings-, seminarie- och konferensverksamhet, samt korsvishandledning, som gör att alla delar på ett väsentligt sätt bidrar till helheten. Genomatt foga samman dessa ämnen till ett område stärks samtliga, på ett sätt som kangarantera en långsiktigt hållbar humanistisk forskningsmiljö av hög kvalitet. 1I ansökan beskrivs ytterligare tre ämnen som avser att ansöka om att starta egnaforskarutbildningar i ett senare skede: litteraturvetenskap, konstvetenskap ochgenusvetenskap. Dessa bidrar redan nu till den gemensamma akademiska miljön ochkommer att stärka området ytterligare.Kritisk kulturteori är ett viktigt inslag i högskolans övergripande forskningsstrategi,som nämner “Kritisk kulturteori och estetik” som ett profilområde. ”Kulturteori” ärockså ett av tre utvalda profilområden inom Centre for Baltic and East EuropeanStudies (CEEBS), som rymmer forskarskolan Baltic and East European GraduateSchool (BEEGS) där flera av de nuvarande doktoranderna är verksamma.1. OMRÅDE OCH FORSKARUTBILDNINGSÄMNENOmrådet Kritisk kulturteori omfattar tre ämnen vilka härmed ansöker omforskarutbildningsrättigheter: medie- och kommunikationsvetenskap (MKV), filosofioch estetik. Som här ska visas uppfyller dessa tre ämnen var för sig de kriterier sominternt definierats för forskarutbildningsämnen, och tillsammans konstituerar de ettområde som torde uppnå Högskoleverkets riktmärken.2. OMRÅDE FÖR EXAMENSRÄTTKritisk kulturteori är vid Södertörns högskola ett område som ägnar sig åt ettteoretiskt präglat och kritiskt motiverat studium av kulturella, meningsbärandeföreteelser. I centrum för forskningen står litterära och filosofiska texter, konstverk,medialiseringsformer samt därmed förknippade sociala praktiker. Tonvikten ligger påsamtiden, men med hjälp av en kritisk-historisk kontextualisering som medvetandegörhur kulturell meningsproduktion förhåller sig till vardagsliv, identitetsformering, politik,sociala rörelser och andra samhälleliga fenomen. Området har byggt upp engemensam teoretisk plattform där modern kritisk teori, kontinental filosofi,1 I processen att arbeta fram denna ansökan och dess bilagor har personal vid alla ingåendeämnen engagerats. Utkast har också ventilerats i kollegierna och doktoranderna har särskiltombetts granska allmänna studieplaner och andra centrala avsnitt, och därvid gett värdefullasynpunkter.Kritisk kulturteori2

hermeneutik, genusteori och postkoloniala studier ingår. Det vetenskapliga arbetetsyftar till en självreflekterande, i modern mening kritisk undersökning av hurestetiska, kulturella och mediala uttrycksformer förvärvar och alstrar innebörd,samtidigt som dessas plats inom ett större sammanhang tematiseras.Forskarna inom området förenas av en gemensam föreställning: idén att humaniora ärden plats där det mänskliga samhället granskar sig självt och blir medvetet om sigsjälvt. Den teoretiska grunden för områdets vetenskapliga verksamhet återfinnssåledes i en väldefinierad filosofisk tradition som bygger på en självkritisk, reflekteradoch historiserad vidareutveckling av den kantianska filosofin, som kritisk teori,fenomenologi, hermeneutik och dekonstruktion.De senaste decennierna har inneburit stora förändringar av kulturteoretiska studier.Det har skett förskjutningar i konst- och kulturbegreppen, liksom i samspelet mellantraditionella och nya genrer och medier. Gränsen mellan hög- och lågkultur harluckrats upp, samtidigt som de estetiska kategorierna utvidgats till nya fält, som modeoch interaktiva medier.Men nya kritiska perspektiv har också i grunden problematiserat synen på vad somutgör en tradition och från vilken utgångspunkt kultur ska tolkas och förstås. Dessaförskjutningar och utmaningar utgör exempel på tendenser som ett mångvetenskapligtområde bättre förmår att hantera än de sköna konsternas etablerade disciplinsystem,som i första hand organiserades mediespecifikt och kronologiskt, inom exempelvislitteratur-, konst-, film-, teater- och musikvetenskap.Från 1970-talets slut och framåt har man vid en rad universitet i USA och Europaframgångsrikt byggt upp nya institutionella miljöer som eftersträvat att svara motdessa förändringar på det estetisk-humanistiska fältet, och där man kunnat utvecklaett mer kritiskt och tematiskt grepp om traditionella humanistiska forskningsområden.Detta ledde inte bara till en gradvis förändring av det material som studeras inom deestetiska ämnena, utan också till att estetiska processer uppmärksammades inytillkomna discipliner, som medievetenskap, kulturstudier/cultural studies ochgenusvetenskap.Vid Södertörns högskola har det varit möjligt att etablera en mångdisciplinär miljöredan från start, då de som byggde upp de enskilda ämnena var omedelbart inriktadepå att samarbeta över ämnesgränser. Ämnena inom området Kritisk kulturteori hardärför utvecklat en hög grad av medvetenhet om humanioras växande behov att tafrågorna om forskningens vad, hur och varför till förnyad granskning. Områdetsforskare har i en rad projektsamarbeten kritiskt och teoretiskt reflekterat kringpågående kulturella förändringsprocesser som rör en rad centrala teman: samspelenmellan kultur och teknik; tradition och minne; medier och rumslighet;identitetstransformationer samt estetikens förvandlingar. Dessa projekt och temanpresenteras närmare under avsnitt 4. Forskarutbildningsmiljön. Sist i avsnitt 4redogörs för hur områdets nya forskarutbildningsprogram ska utformas ochgenomföras under rubriken ”Forskarutbildningens organisering”. Men först presenterashär områdets framväxt, karaktär och allmänna förutsättningar.Områdets ämnenForskning och undervisning inom alla ingående ämnen knyter i hög grad an tillområdets gemensamma tematik och teoribildningar.Medie- och kommunikationsvetenskape (MKV) är ett förhållandevis ungt ämne medtvär- och mångvetenskapliga rötter. Medievetenskapliga perspektiv belyserkonstverkets förvandlingar, där nya uttrycksformer, åskådarpositioner ochproduktionsvillkor etableras i samspel med medieteknologisk utveckling. Men den haräven fått förnyad aktualitet inom ett bredare kulturvetenskapligt sammanhang, genomatt fokusera den meningsskapande kommunikation som knyter samman hela detkulturella såväl som det kulturvetenskapliga fältet. En samhälleligmedialiseringsprocess har ställt ett växande spektrum av medieformer allt mer i fokusäven för andra humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Medievetenskapensförnyade intresse för medieringens grundläggande mekanismer samt för mediernassociala, rumsliga och historiska sammanhang har samtidigt – inte minst vid Södertörnshögskola – lagt grunden för en fördjupad samverkan med filosofiska och estetiskaämnesområden.Kritisk kulturteori3

En viktig drivkraft kommer också från filosofin, i synnerhet den europeiskaefterkrigsfilosofin, som utvecklat begreppsliga redskap för att både kritisera tidigaredisciplingränser och generera nya problemhorisonter. Det gäller i synnerhet kritiskteori, hermeneutik, dekonstruktion och genealogi, ofta samlade under beteckningen“kontinental filosofi”. Den analytiska filosofin präglas delvis av sin nära dialog medmatematik och naturvetenskap. Den kontinentala filosofin har snarare präglats avnärheten till kulturvetenskapliga grundfrågor, kring tolkning, förståelse, subjektivitet,liksom mening och makt, men också av kopplingen till kritisk-emancipatoriskateoribildningar, som marxism, psykoanalys, feminism och postkolonial kritik. Denkontinentala filosofin har därför också kommit att utgöra en viktig teoretiskinspirationskälla inom ny humaniora, genom författare som Benjamin, Heidegger,Foucault, Derrida och Butler, som alla på olika sätt kommit att prägla det kritiskakulturstudiets fortsatta utveckling. Södertörn är idag den ledande institutionen iSverige vad gäller kontinental filosofi.Återkomsten av begreppet estetik – som samlingsbeteckning för ett nytt humanistisktfält – är karakteristiskt för utvecklingen. Estetiken vid Södertörn är ettmångvetenskapligt och kulturhistoriskt profilerat ämne inom vilket litterära,konstnärliga, sceniska och filmiska gestaltningar låter sig studeras, men även nyamedier, populärkulturfenomen och informationsteknologier aktualiseras. Ämnetkarakteriseras av tre inriktningar. Det har sina rötter i den filosofiska estetiken ochden kontinentala tanketraditionen. Ämnet betraktas emellertid också som ensinnlighetslära, det vill säga som ett tänkande som riktar in sig på hur människannärmar sig världen via sina sinnen, antingen för att hämta kunskap om den eller föratt njuta och behagas av den. Så har estetiken som disciplin fått en ny aktualitet idagens mediesamhälle, som mer än någonsin tidigare är mättat av sinnesintryck.Estetiken vid Södertörn är också inriktad på samtida kultur och modern teoribildning.Denna blandning mellan klassiskt och samtida, teori och praktik, gör ämnet unikt iSverige.Det är dessa tre ämnen som här söker forskarutbildningsrättigheter och somtillsammans konstituerar området Kritisk kulturteori. Vart och ett av dem uppfyllerinternt uppställda kriterier för forskarutbildningsämnen: rättigheter att utfärda examenpå avancerad nivå; minst fyra disputerade lärare varav minst en professor och tvådocenter; en aktiv forskarmiljö med ett etablerat högre seminarium; erfarenhet av atthandleda uppsatser på avancerad nivå; och att det finns doktorander i miljön. Därtillbildar de tre ämnena tillsammans ett forskarutbildningsområde som uppfyllerHögskoleverkets riktlinjer: områdets tre ämnen har sammantaget 16 möjligahandledare (MKV 7, filosofi 5 och estetik 4) och för närvarande 16 doktorander (MKVoch filosofi 8 vardera).Området Kritisk kulturteori är ett viktigt inslag i högskolans övergripandeforskningsstrategi, där “Kritisk kulturteori och estetik” är ett profilområde, och”Kulturteori” är också ett av tre utvalda profilområden inom Centre for Baltic and EastEuropean Studies (CEEBS), som rymmer forskarskolan Baltic and East EuropeanGraduate School (BEEGS) där flera av de nuvarande doktoranderna är verksamma.Forskarutbildningen i området Kritisk kulturteori vidareutvecklar en mer än tio år långoch väletablerad tradition av samverkan mellan dessa ämnen, i gemensammaprogram och kurser på grund och avancerad nivå, i korsvis handledning och annanexisterande samverkan på forskarutbildningsnivån, i seminarie- ochkonferensarrangemang, samt i de mångfasetterade fler- och tvärvetenskapligaforskningsprojekt som presenteras närmare nedan. Genom att foga samman dessaämnen till ett område och låta de tre kärnämnena i ömsesidigt samarbete starta egnaforskarutbildningsprogram stärks samtliga, på ett sätt som garanterar en långsiktigthållbar humanistisk forskningsmiljö av hög kvalitet.Områdets miljöerExempel på miljöer där detta nya slags tvärgående kritisk humaniora bedrivs på ettframgångsrikt sätt är History of Consciousness Program vid UC Santa Cruz, GraduateProgram in Literature vid Duke University, Comparative Media Studies vid MIT,Amsterdam School of Cultural Analysis (ASCA) samt Estetiska forskarskolan vidKöpenhamns universitet. Också i Sverige har det gjorts försök att skapa liknandemiljöer. Johan Fornäs, som numera är knuten till området, skapade Advanced CulturalKritisk kulturteori4

Studies Institute of Sweden (ACSIS) vid Linköpings universitet. Vid Stockholmsuniversitet har man under en tid drivit en estetisk forskarskola i en delvis liknandeanda.Som nämnts ovan har Södertörns högskola etablerat en mångdisciplinär miljö därenskilda ämnen omedelbart varit inriktade på att samarbeta över ämnesgränser. Ettkonkret exempel är Estetikprogrammet, ett grundutbildningsprogram om 180hp, vilketlanserades år 1999 som frukten av ett samarbete mellan ämnena litteraturvetenskap,filosofi samt medie- och kommunikationsvetenskap. I dag är estetiken vid Södertörnshögskola också ett akademiskt ämne i egen rätt, och Estetikprogrammet har utvidgatstill att omfatta också ämnet konstvetenskap.För att få inspiration till denna miljös uppbyggnad inbjöds i ett tidigt skede företrädareför flera ledande internationella mångdisciplinära lärosäten, i första hand Amsterdamoch Warwick. Redan 2000 erhölls planeringsmedel från Riksbankens Jubileumsfond föratt bygga upp en gemensam forskarskola. En utvidgad sådan ansökan lämnades in2002. Man väntade då på att högskolan skulle få egna examinationsrättigheter, vilketsom bekant inte skedde. Istället har filosofin och MKV byggt upp separataforskarutbildningar i samverkan med andra lärosäten, Stockholm, Örebro och Uppsala,men även med Åbo. Under tiden har också arbetet på en fördjupad integration avmiljön pågått. Mellan 2002 och 2005 deltog området i ett av Vetenskapsrådetfinansierat samarbete mellan Kungliga Konsthögskolan, KTH, Karolinska Institutet ochSödertörn, vilket anordnade ämnesövergripande kurser på forskarutbildningsnivå påtemat ”Konst och nya medier”. 2006 inleddes planerna på en gemensam tvåårigmasterutbildning i kulturteori. Sedan 2007 har området uppburit ett så kallat Moa-stöd(Östersjöstiftelsens strategiska satsning på framträdande profilforskningsområden) fören forskningsmiljö som går under namnet “Kulturteknik/teknikkultur” centrerat kringanalyser av den ökande teknifieringen av olika kulturella och samhälleliga områden,likväl som av de tekniker varmed kultur produceras och reproduceras (språkligt,medialt, diskursivt). Detta anslag har möjliggjort utvecklandet av ett flertalämnesöverskridande forskningsprojekt, ett stort antal nationella och internationellakonferenser och seminarieserier. Filosofiämnet var initiativtagare till utvecklandet avett sexårigt forskningsprogram i historieteori, som hösten 2009 tilldelades 35 miljonerfrån Riksbankens Jubileumsfond, och som inbegriper deltagare från samtliga treämnen och miljön i stort.Områdets koppling till Södertörns högskolas profileringI Södertörns högskolas nuvarande Forsknings- och utbildningsstrategi framhållsområdet Kritisk kulturteori som ett av åtta särskilt starka forskningsområden. Området”Kulturteori” är också en av tre bärande profiler för Centre for Baltic and EastEuropean Studies (CBEES), och en av områdets professorer har varit delaktig ietablerandet och konsoliderandet av denna profil vid CBEES. Områdets forskare harockså varit starkt engagerade i frågan om medborgerlig bildning som fungerat som enledstjärna för högskolans utbildnings- och forskningsverksamheter. Exempelvis har ettsamarbete med ett av USA:s främsta s.k. liberal arts colleges – Richmond University,Virginia – initierats, och en gemensam masterkurs med deltagare från båda lärosätenahar utvecklats och har getts med början våren 2009.Områdets bidrag till Södertörn högskolas samverkan med detomgivande samhälletHögskolans strävan är att vara ett internationellt erkänt kunskapscentrum med starkregional närvaro. Samverkansuppdraget utgör en integrerad del av utbildningen ochforskningen, och högskolans ledord mångvetenskap, mångkulturalitet ochmedborgerlig bildning är ledande även i samverkansarbetet. I syfte att stärkakunskapsutbytet mellan högskolans verksamheter och aktörer utanför akademin,medverkar lärarna och forskarna aktivt i olika typer av nätverk och samverkar medmyndigheter, organisationer och företag såväl regionalt, nationellt som internationellt.Målsättningen är att utveckla existerande samverkan och öka kunskapsutbytet medprivata, offentliga och ideella aktörer.För att stimulera intresset för forskningssamverkan, har högskolans ledning undersenare år bidragit med finansiellt stöd till ett drygt 20-tal projekt, varav några inomområdet Kritisk kulturteori. Flera MKV-forskare är involverade i ett samarbete medKritisk kulturteori5

Stiftelsen Etermedierna i Sverige, vilken styrs av medieföretagen SVT, SR, UR, TV4och Teracom, bland annat i projektet ”Medier i konvergens”. Det av estetikämnetinitierade projektet ”Det samtida estetikbegreppet” beviljades nyligen även s.k.samproduktionsmedel från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKstiftelsen).Detta projekt bedrivs med Bonniers konsthall och Bonniers förlag somsamarbetspartners, på temat ”Översättbarhet: estetik och det offentliga rummetsförvandling i globaliseringens tid”.Området Kritisk kulturteori är också en viktig komponent i högskolans arbete med attskapa ett mångvetenskapligt centrum för kultur, kommunikation och ekonomi(shARE). Denna satsning stöds bland annat av EU:s regionala strukturfondsprojektCreative Stockholm, och vänder sig främst till de kulturella och kreativa näringarnasamt beslutsfattare kring dessa. Idén är att samla den forskning som är till nytta förnäringarna, att identifiera kunskaps- och kompetensbehov samt att möta dessa behovgenom utbildningsinsatser och olika former av forsknings- och utvecklingssamarbeten.När det gäller utbildning har området Kritisk kulturteori kunnat utnyttja de fördelarsom följer av högskolans placering i Stockholmsområdet, och av kollegiets godakontakter med aktörer inom den kulturella offentligheten: gallerier, förlag, tidskrifter,museer, kulturinstitut, medieföretag. Detta nätverk gör t.ex. attutbildningsprogrammen Estetikprogrammet och Medievetarprogrammet kan erbjudapraktikplatser på ett tjugotal företag. Från och med höstterminen 2008 har MKV ocksåen adjungerad gästprofessor i praktisk medieproduktion på halvtid, finansierad av TV4.Denne har varit en stor tillgång i utvecklandet av kontakter mellan bransch ochvetenskap, vad gäller såväl grundutbildningar (praktik, studiebesök) somframtagandet av avancerade vidareutbildningar och tillgång till företagetsmedarbetare, studios och material i samband med forskning.Inom området finns också tidigare erfarenhet av att anordna utbildningar påavancerad och forskarutbildningsnivå, som skapar bryggor till världen utanförakademin. Tillsammans med Dramatiska Institutet (DI) ger MKV-ämnet sedan flera ården ettåriga magisterkursen ”Medier, estetik och pedagogik” för examinerade lärareoch praktiker. Mellan 2002 och 2005 samarbetade området som redan nämnts medKungliga Konsthögskolan, KTH och Karolinska institutet i kollegiet ”Konst och nyamedier”, vilket anordnade en serie forskarutbildningskurser där ämnesdoktorander ficksamarbeta med konstnärer och praktiker. Estetikämnet driver estetikprogrammet, enutbildning som delvis är inriktad mot samverkan med kulturinstitutionerna iStockholm, framför allt genom studenternas praktik. Estetikprogrammet har dessutomsamverkat med Kungliga konsthögskolan och Konstfack på programspecifika kursersedan 2002.År 2001 inrättades ett Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, i syfteatt skapa nya möten mellan olika kunskapsformer – praktik och teori, konst ochvetenskap – och att utforska, medvetandegöra och vidareutveckla praktisk kunskapmed betoning på arbetslivets olika kunskapsformer. Detta centrum är förlagt påsamma institution som ämnena MKV, filosofi och estetik. Filosofen Fredrik Svenaeus ärdess föreståndare, och flera av områdets nuvarande doktorander har varit särskiltaktiva i dess verksamhet: ett magisterprogram i praktisk kunskap, som ges sedan2002, forskning och vidareutbildning för yrkesgrupper där människokännedom på olikasätt är avgörande för yrkeskunnandet: i vård, skola och omsorgsyrken, för poliser ochför skådespelare, för att nämna några exempel.Bidrag till det offentliga samtalet utanför akademin är en väsentlig del avsamverkansuppgiften, inte minst för de estetisk-humanistiska disciplinerna. Så gottsom alla i den mer övergripande miljön medverkar regelbundet i medierna ochkulturlivet, som kritiker, kulturskribenter, författare, översättare eller curatorer. Häråterfinns några av rikspressens mest etablerade konst-, litteratur- och teaterkritiker(Stefan Jonsson, Sara Danius, Aris Fioretos, Håkan Nilsson, Sara Granath). Fioretosvar också kulturråd vid svenska ambassaden i Berlin under perioden 2003-2007. Fleraav landets ledande kulturtidskrifter (Kris, Divan, Glänta, Arena, Bang,Kvinnovetenskaplig tidskrift) har initierats av medlemmar i kollegiet, och/eller har demsom redaktionsmedlemmar eller återkommande medarbetare. Filosofiämnet har ettnära samarbete med Kulturföreningen Forum i Stockholm, som regelbundet ordnarfilosofiska temakvällar, som även inbegriper musik och litteratur. Därtill finns ettsamarbete med Galleri Milliken i Stockholm, kring öppna symposier om aktuellaKritisk kulturteori6

filosofer och filosofiska problemställningar. Bland annat ordnades under våren 2009 ettvälbesökt seminarium om postmodernism 20 år efter Lyotards bok, som resulterade ien publikation. Inom områdeskollegiet finns också rika erfarenheter avutredningsarbete, styrelseuppdrag, arbete inom granskningsnämnder, vetenskapligaoch litterära sällskap, Nationalencyklopedin etc., vilket framgår avämnespresentationerna nedan.Sammantaget utgör området kritisk kulturteori en forsknings- och utbildningsmiljömed naturlig anknytning till högskolans samverkansuppdrag, vilken också kommervara till nytta för omvärldskontakter och arbetslivsanknytning för framtida doktorandervid Södertörns högskola.Områdets utvecklingsmöjligheterInitialt är det således tre ämnen som med var sitt forskarutbildningsprogram och medtät inbördes samverkan bär upp området Kritisk kulturteori – MKV, filosofi och estetik.Området ansluter till internationella akademiska strömningar genom att knytasamman forskningen till ett gränsöverskridande kulturteoretiskt fält. På så sättmöjliggörs ett fördjupat arbete med centrala frågor och aktuella utmaningar inomsamtida humaniora och samhällsvetenskap.Vad den framtida utvecklingen beträffar, kommer området att expandera. Ytterligaretre ämnen räknar med att inom kort kunna starta egna forskarutbildningar:litteraturvetenskap, konstvetenskap och genusvetenskap. Så snart dessa tre ämnenuppfyller de internt fastställda kriterierna, avser de att söka egnaforskarutbildningsrättigheter. Kriterierna har redan nämnts: minst fyra disputeradelärare varav minst en professor och två docenter; en aktiv forskarmiljö med ettetablerat högre seminarium; erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå;samt aktiva doktorander. Det åligger fakultetsnämnden att pröva och bevilja ettenskilt ämnes ansökan om att inrätta forskarutbildning.Av flera skäl är det naturligt att inkludera dessa tre ämnen i föreliggande ansökan,liksom det är angeläget att redovisa deras bidrag till områdets övergripande miljö. Fördet första har litteraturvetenskapen, konstvetenskapen och genusvetenskapen allabidragit till det forsknings- och utbildningssamarbete ur vilket området har vuxit fram.För det andra kommer dessa ämnen med stor sannolikhet att erhålla egnaforskarutbildningsrättigheter inom den närmaste femårsperioden och i sambanddärmed ansluta dessa till området Kritisk kulturteori. För det tredje utgör ämnenaväsentliga resurser för områdets forskarutbildningar, inte minst genom undervisningoch handledning.Avsikten är att de tre övriga ämnena skall uppfylla alla interna kriterier och därmedkvalificera sig som fullvärdiga forskarutbildningsämnen inom ett till fem år. Områdetbör då innehålla totalt sex ämnesspecifika forskarutbildningar. Dessa kommer attsamverka inom den här skisserade gemensamma ramen, från undervisning på allanivåer till forskningsprojekt, seminarier och internationella nätverk.Genom ett fortsatt utvecklande av det områdesgemensammaforskarutbildningsprogrammet vidareförs och fördjupas den mångåriga samverkansom tagit sig uttryck i gemensamma utbildningsprogram (Estetikprogrammet) ochgemensamma forskningssträvanden, t.ex. inom ramen för det s.k. Moa-stödet.”Kulturteknik/teknikkultur”, som de senaste tre åren verkat integrerande av områdetsforskningsprojekt, och där konferensplanering, forskningsinitiering och gemensammaforskningsstrategiska överväganden dryftats. Det sexåriga forskningsprogrammet”Tid, minne, representation”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond med början2010, kommer också att ha en integrerande funktion, då forskare från samtliga sexämnen medverkar.Doktorander inom området Kritisk kulturteori kommer sammantaget att möta en medsvenska mått mätt unik akademisk miljö som vuxit fram ur en gemensam idé, en miljösom har gedigen erfarenhet av värdet av att arbeta mångvetenskapligt och somerbjuder goda möjligheter till ämnesövergripande samverkan inom handledning ochexamination, och därtill med väl upparbetade starka kopplingar till likartadeKritisk kulturteori7

internationella miljöer. Miljöns mer specifika verksamheter presenteras närmare underavsnitt 4. Forskarutbildningsmiljön.3. HÖGSKOLANS KVALITETSARBETESyftet med högskolans kvalitetsarbete är att säkerställa forskarutbildningens kvalitetoch doktorandernas rättssäkerhet. Kvalitet för doktoranderna handlar framförallt omatt det finns en levande akademisk miljö inom området med flera kompetentaforskare, seminarieverksamhet, möjligheter att delta i konferenser, internationelltutbyte, närhet till undervisning och utbyten med det omgivande samhället. Allraviktigast för doktoranderna är relationerna till de egna handledarna, övrigadoktorander inom området och delaktighet i en kvalificerad akademisk miljö.Därutöver är det nödvändigt med en infrastruktur i form av arbetsplatser, datorer,biblioteksresurser etc.För varje enskild doktorand betyder det verksamhetsnära mest: handledare, senioraforskare, doktorandkollegor, seminarier etc. Att ta ansvar för forskarutbildningeninnebär att högskolan skapar så goda institutionella förutsättningar som möjligt fördenna verksamhet. I det ingår en stabil långsiktig finansiering, administrativa rutinersom är avpassade för verksamheten, en ändamålsenlig organisering, enforskningsmässigt högklassig infrastruktur samt att det finns ett regelverk somgaranterar doktorandernas rättssäkerhet också vid sådana tillfällen när allt inte gårsom förväntat, exempelvis när en doktorand behöver byta handledare.Kvaliteten på en forskarutbildning handlar i hög grad om den forskarutbildningsmiljösom finns i ämnen och områden, handledarresurser, ekonomi och infrastruktur (vilketkommer att redovisas senare i ansökan). Syftet med detta avsnitt är att redovisa påvilket sätt som högskolan på ett systematiskt sätt säkerställer såväl kvaliteten iutbildningen som att doktoranderna behandlas rättssäkert. Det handlar om att utformasystem som är ändamålsenliga och verksamhetsnära. Kvalitetsarbetet ska vara enintegrerad del av verksamheten och de dokument som tas fram, exempelvisstudieplaner, ska användas aktivt.Tidigare erfarenheterDet finns vid högskolan omfattande erfarenheter av att bedriva forskarutbildning.Högskolan har under de senaste 7-8 åren haft ett hundratal doktorander, framförallt(men inte enbart) vid forskarskolan Baltic and East European Graduate School(BEEGS). Verksamheten vid BEEGS har hållit hög akademisk kvalitet, samtidigt sommycket har gjorts för att skapa en gynnsam studiesocial miljö. Detta har varit särskiltviktigt eftersom cirka hälften av doktoranderna vid forskarskolan har rekryterats frånutlandet. Högskolan har också andra erfarenheter bl.a. genom medverkan som partneri den Nationella forskarskolan i historia. Även om den nya situationen att självt ta ettsamlat ansvar för forskarutbildningen ställer högskolan inför nya utmaningar, bärhögskolan med sig och kommer att ha nytta av erfarenheterna av att under en följd avår ha härbärgerat en högkvalitativ akademisk miljö med ett stort antal doktorander.Högskolan har stor erfarenhet av att arbeta med kvalitetsfrågor. Där krävs ett brettengagemang från alla inblandade: doktoranden (som har ett ansvar för sin egenutbildning), den enskilde handledaren, handledarkollektivet i ämnet och området,ämnes- och områdesstyrelser, fakultetsnämnden samt högskolans ledning.Kvalitetssäkring krävs i alla delar av utbildningsprocessen: från utlysning, antagning,kursverksamhet, löpande uppföljning av doktorandens framsteg, rutiner infördisputation, fortlöpande kvalitetsarbete i form av utvärderingar av kurser, tillsyn attdet finns seminarieserier av hög kvalitet etc.Högskolans kvalitetssäkringssystem har varit föremål för utvärdering avHögskoleverket under våren 2007. Värderingen finns rapporterad i HögskoleverketsRapport 2007:45R Granskning av kvalitetsarbetet vid Södertörns högskola – enpilotstudie. I utvärderingen var institutionen för kultur och kommunikation, därämnena MKV, filosofi och estetik ingår, en av de tre enheter som värderades, och härkonstaterar Högskoleverkets bedömargrupp att ”rutinerna för kvalitetsarbetet ärgedigna och framgångsrika på institutionen för kultur och kommunikation” (s. 20).Kritisk kulturteori8

I det följande avsnittet redogörs för högskolans systematiska kvalitetsarbete när detgäller utbildningar på forskarnivå.Organisation för kvalitetMöjligheten att examinera egna doktorer har länge varit en högt prioriterad fråga förSödertörns högskolas ledning. Högskolan har sedan tidigare inrättat ett kvalitetsrådför att kontinuerligt arbeta med kvalitetssäkring av högskolans olikaverksamhetsområden: forskning, utbildning och samverkan. Högskolestyrelsenbeslutade i februari 2010 att inrätta en fakultetsnämnd vid högskolan, som enkonsekvens av möjligheterna att inom områden erhålla examensrätt för doktorer.Syftet med fakultetsnämnden är att skapa bättre organisatoriska förutsättningar föratt stärka verksamhet som skär över ämnesgränser, samt att utveckla ett långsiktigthållbart kvalitetssäkringssystem för forskarutbildningen.Fakultetsnämnden kommer i händelse av att högskolan tilldelas examensrättigheterför forskarnivå att förvalta det författningsreglerade ansvaret förforskarutbildningsfrågor. Den organisatoriska ramen för kvalitetsarbetet kommersåledes redan att vara på plats när verksamheten inom områdena initieras, vilketenligt plan sker under hösten 2010. Den delegationsordning som högskolan har valtutgår ifrån ett tydligt processperspektiv. Rektor ansvarar för att fastställa visioner, måloch övergripande strategier. Utifrån dessa ställningstaganden utformarfakultetsnämnden sina uppgifter.Fakultetsnämnden ska enligt plan tilldelas följande delegation av rektor i händelse avbeviljade examinationsrättigheter:• Ansvara för de frågor som särskilt angivits i författning• Utifrån högskoleövergripande mål utveckla visioner, mål och strategier förforskarutbildning• Utarbeta strategier för hur högskolans forskarutbildning ska bedrivas• Kontinuerligt genomföra uppföljning, utvärdering och kvalitetsprövning avforskarutbildning utifrån gällande styrdokument• Utifrån högskolans vision och mål om resursfördelning fördela medel förforskarutbildning• Bereda ansökan om examensrättigheter utifrån förslag från institution• Inom ramen för existerande avtal om forskarutbildning ansvara för frågor omutbildnings- och kursplaner• Lämna förslag till examensregler.Den nyinrättade fakultetsnämnden får en nyckelroll när det gäller frågor omuppföljning och utvärdering, medan det innehållsmässiga ansvaret förforskarutbildningen kommer att finnas inom forskarutbildningsämnen och områden.Fakultetsnämndens proaktiva kvalitetsarbete handlar om att bedöma förutsättningarnaför ett ämne att bedriva forskarutbildning som håller god kvalitet (mer om det nedan),men det handlar också om att säkerställa vilka grundläggande och gemensamma kravpå hur forskarutbildning faktiskt ska bedrivas som ska finnas: från utlysning ochantagning av doktorand till disputation. I Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vidSödertörns högskola (bilaga J) finns ett förslag om hur ett sådant regelsystem kommeratt se ut. Förslaget bygger i hög grad på erfarenheter från regleringen av andraforskarutbildningar som högskolan har varit inblandad i under de senaste åren.Det aktiva kvalitetssäkringsarbetet ska ske löpande inom ramen för ett treårigtuppföljningsprogram som årsvis fastställer vilka delar av fakultetsnämndensverksamhet inom utbildning, forskning och forskarutbildning som ska bli föremål försärskild granskning. Granskningen av forskarutbildningen kommer att omfatta helautbildningsprocessen: såväl resultat, till exempel genomströmning och avhandlingarskvalitet, som områdenas tillämpning av lokala föreskrifter för utbildningen.Uppföljningen omfattar också de rapporteringar som löpande kommer att skeexempelvis av individuella studieplaner. Resultaten av dessa uppföljningar avverksamheten inom områdena ska årligen rapporteras till rektor.Det kommer att behövas en formell organisation knutet till de områden därexamensrättigheter finns. Högskolan har i nuläget valt att inte standardisera hurarbetet ska fördelas mellan exempelvis de befintligaämnesstyrelserna/ämneskollegierna, och de kommandeKritisk kulturteori9

områdesstyrelserna/områdeskollegierna. Verksamheterna inom områdena bör kunnaorganiseras på olika sätt efter områdets egna förutsättningar. Gemensamt är att detska finnas en områdesstyrelse, dvs. ett ansvarigt organ med beslutsrätt i vissa frågoroch med representanter för doktoranderna. Rektor kommer att fastställa enarbetsordning för styrelsen och dess ordförande (en studierektor). Fakultetsnämndenansvarar sedan för att granska verksamhetens kvalitet.För den enskilde doktoranden utgör fakultetsnämnden, genom sitt ansvar föruppföljning och utvärdering, en garant för en forskarutbildning med hög kvalitet. Omproblem uppstår, exempelvis med handledare, finns det också reglerande system somskapar goda förutsättningar att uppmärksamma och åtgärda problemen (se nedan).En stor del av arbetet när de gäller antagning, frågor om handledare, studieplaner,finansieringsplaner och kursplaner kommer i praktiken att hanteras på områdes- ochämnesnivå. Fakultetsnämnden ska skapa rutiner för att detta arbete sker på ett sättsom garanterar både kvalitet och rättssäkerhet.Det är inte möjligt att exakt förutsäga hur fakultetsnämnden kommer att organiserasitt arbete, exempelvis vilka frågor som kan komma att delegeras. Nämnden, och deorgan som nämnden kommer att delegera uppgifter till, kommer att ha ett kansli(utbildnings- och forskningskansliet) till sitt förfogande med uppgift att se till attrutiner gällande antagning, studiefinansiering, tillgodoräknanden etc. upprätthålls. Detär utomordentligt viktigt att det finns en kvalificerad tjänstemannastab som ser till attutlysningar, antagningar liksom den löpande hanteringen av forskarutbildningen skerpå ett öppet och kompetent sätt.Här följer en redogörelse för hur högskolan kommer att hantera vissa specifika frågorsom är kopplade till forskarutbildningens kvalitet.Anordnande och avveckling av forskarutbildningarInom det område där rättigheter beviljas kommer högskolan att kunna bestämma omändringar gällande en forskarutbildnings uppläggning och innehåll. Högskolan kommerockså att kunna besluta om att inrätta nya forskarutbildningsämnen, inom ett beviljatområde. Det förutsätter ett fungerande kvalitetsarbete. Villkoren för att inrätta nyaforskarutbildningsämnen inom ett beviljat område är att utbildningen kan bedrivas påen hög vetenskaplig nivå, och att doktorandernas krav kommer att kunna tillgodoses.Enligt de förslag till riktlinjer som har diskuterats och förankrats i högskoleledning,kvalitetsråd och andra akademiska organ ska vissa förutsättningar vara uppfyllda föratt utbildning på forskarnivå ska kunna anordnas inom ett ämne. Det ska finnas:rättigheter att utfärda examen på avancerad nivå; minst fyra disputerade lärare varavminst en professor och två docenter; en aktiv forskarmiljö med ett etablerat högreseminarium; erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå; och det skafinnas doktorander i miljön.Detta är de minimikrav som ett forskarutbildningsämne ska leva upp till. Till dettakommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans medandra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finnssynergieffekter inom området. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de andraämnena utgöra en trovärdig vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten ochvarandra. I princip kommer samma kriterier som Högskoleverket har formulerat attanvändas i bedömningen när det gäller inrättandet av nya forskarutbildningsämnen.Beslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom område som har rätt att utfärdadoktorsexamen fattas av fakultetsnämnden.Löpande kommer högskolan också att se till att de kvalitetskrav som initialt ansestillgodosedda också kommer att upprätthållas i framtiden. Högskolan garanterar attdet kommer att finnas förutsättningar att skapa en levande akademisk miljö inomområden där rättigheter finns, bl.a. med tillräckligt antal handledare och doktorander.Man kan tänka sig situationer där enskilda forskarutbildningsämnen av olika skäl inteförmår leva upp till de krav som finns antingen i Högskoleverkets anvisningar eller ihögskolans riktlinjer. Att områdena (enligt den modell som redovisades ovan) varje åråterrapporterar till nämnden om verksamheten gör det möjligt att fånga upp ochåtgärda sådana situationer. Fakultetsnämnden kommer i förekommande fall attbesluta om att avveckla forskarutbildningar.Kritisk kulturteori10

Allmän studieplan och individuella studieplanerDen allmänna studieplanen är ett kontrakt mellan myndigheten och den antagnadoktoranden som formellt träder i kraft vid antagningstillfället. Studieplanen, somfastställs av fakultetsnämnden för varje enskilt forskarutbildningsämne, reglerar deövergripande målen för den aktuella utbildningen, vilka behörighetsvillkor ochförkunskapskrav som krävs för antagning, hur antagning och urval av sökandegenomförs i praktiken, utbildningens huvudsakliga innehåll och uppläggning, principerför tilldelning av handledarresurser samt regler för examination.Högskolan betraktar den allmänna studieplanen som ett centralt verktyg ikvalitetssäkringsarbetet. Den tillhandahåller väsentlig information om vilka krav denstuderande har rätt att ställa på ett forskarutbildningsämne och på högskolan centraltsamt hur utlysning, urval och antagning genomförs för att garantera den sökandesrättssäkerhet. Den ger respektive forskarutbildningsämne stöd för att interntupprätthålla god kvalitet beträffande till exempel handledarkompetens,genomströmningsgrad och kursplanearbete. För såväl fakultetsnämnden som berördainstitutioner ger den allmänna studieplanen reella förutsättningar för en kontinuerliguppföljning av att mål och regler tillämpas fullt ut, dels för att examensmålen de factonås i samtliga utbildningar, dels för att värna rättssäkerheten för den enskildedoktoranden i olika faser av utbildningen.Också den individuella studieplanen är ett viktigt dokument i kvalitetssäkringen. Ensådan ska upprättas för varje enskild doktorand i samband med antagningen ochfastställas av fakultetsnämnden senast tre månader därefter. Den individuellastudieplanen är en formellt bindande överenskommelse mellan handledare ochdoktorand om hur studietiden ska disponeras för olika typer av aktiviteter:kursläsning, materialinsamling, avhandlingsförfattande, konferensdeltagande medmera. Den följs upp en gång per termin genom att doktorand och handledaregemensamt informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider genom attlämna in en redovisning för avslutad termin och detaljplan för den kommande.Huvudhandledaren har ansvar för detta. Reviderade individuella studieplaner godkännsoch fastställs av fakultetsnämnden.Upprättandet av den individuella studieplanen och, i synnerhet, den terminsvisauppföljningen är ett viktigt inslag i kvalitetssäkringen av forskarutbildningen. Här gesfortlöpande tillfälle för både doktorand och handledare att överväga hur arbetetfortskrider och i vilken grad planerade delmål har uppnåtts. Det kan finnas många skälsom gör att planer inte kan följas. Det viktiga är att på ett regelbundet ochsystematiskt sätt resonera om vilka konsekvenser som detta kan komma att få, ochatt genomföra åtgärder för att komma tillrätta med problemen. En revidering kan geen viktig signal om att det behövs stödjande åtgärder för att ett avhandlingsprojektska kunna slutföras på tillfredsställande sätt.Relationen doktorand-handledareDe flesta doktorander vid Södertörns högskola är nöjda med sin forskarutbildning (set.ex. den senaste utvärderingen ”Doktorandenkät 09”). De problem som generellt haruppmärksammats om brister gällande doktorandernas introduktion, information,tillgång till arbetsplatser etc. har inte förekommit vid högskolan. Alla doktorander vidforskarskolan BEEGS har exempelvis en god studiesocial miljö (inklusive enarbetsplats) och får en omfattande introduktion med information om vilka rättigheteroch skyldigheter som föreligger. En stor andel av expansionen av antalet doktoranderkommer att ske genom att forskarskolan växer från 40 till 56 doktorander.En annan faktor som är betydelsefull för doktoranden – och en viktig kvalitetsaspekt –är medinflytandet över utbildningen. I alla beslutande organ vid högskolan finnsdoktorander representerade: högskolestyrelse, fakultetsnämnd, institutions-, ämnessamtområdesstyrelser. Bruket av doktorandkollegier inom områdena kommer ocksåatt bidra till att öka det kollektiva ansvaret för utbildningen hos doktoranderna.Centralt för en framgångsrik forskarutbildning är relationen till handledarna. För deflesta doktorander har handledningen fungerat bra, och bruket av handledarkollegierinom områdena kan ytterligare bidra positivt. Möjligheter öppnas för att fler ska kännaett ökat ansvar för enskilda doktorander, vilket dels kan öka kvaliteten i verksamheten(mångfacetterade synpunkter och infallsvinklar på doktorandens arbete), dels kanKritisk kulturteori11

öppna för att det blir enklare (mindre dramatiskt) att byta handledare i de fall där detvisar sig nödvändigt. Ytterligare ett sätt att öka kvaliteten i handledningen är deobligatoriska krav som finns när det gäller handledarutbildning.Det är viktigt att tillförsäkra den enskilde doktoranden de rättigheter som han ellerhon har, men det är också viktigt att ställa krav på doktoranden. Den som har blivitantagen till en finansierad forskarutbildning är skyldig dels att genomföra den egnautbildningen på ett så bra sätt som möjligt, dels att bidra till att förbättra kvaliteten påutbildningen också till fromma för andra. Genom kollegierna (bl.a. samtalen mellanhandledare) skapar områdesmiljöerna goda förutsättningar att rikta tydliga ochrealistiska krav mot doktoranderna, vilket gör att doktoranderna ges möjligheter att taett ökat ansvar för sin egen utbildning.För doktoranden är det viktiga dels den nära verksamheten i form avdoktorandkolleger, handledare, aktiva seminarier och seniora kolleger, dels att detfinns en infrastruktur (inklusive arbetsplats) och en studiesocial miljö som befrämjarutbildningen. Runt detta finns ett institutionellt ramverk: en stabil och långsiktigfinansiering; en ändamålsenlig organisering; och regler som garanterar rättssäkerhetoch likabehandling. På detta sätt byggs högskolans system för att säkra kvaliteten.Mål, riktlinjer och delegationsordningar fyller viktiga funktioner, men avgörande är attdet finns en akademisk kultur som gagnar kritiskt och kreativt tänkande. Södertörnshögskola har byggt en sådan miljö och står väl rustad att på egen hand bedrivaforskarutbildning.4. FORSKARUTBILDNINGSMILJÖDoktorander inom området Kritisk kulturteori kommer att specialisera sig inom endisciplin – medie- och kommunikationsvetenskap, filosofi eller estetik – med starkämnesmässig integritet, samtidigt som de skolas in i ett brett anlagt,mångvetenskapligt och filosofiskt underbyggt humanistiskt-kritiskt tänkande. Vart ochett av ämnena har en särpräglad akademisk profil, med avseende inte bara påbildningsstoffet utan också på teoretiska och metodologiska traditioner, vilketdetaljerat beskrivs i de inledande ämnesbeskrivningarna, varefter huvudaspekter avmiljöns helhet presenteras: utbildnings-, seminarie- och forskningsverksamheter,internationalisering och Östersjöanknytning samt jämställdhets- och studiesocialaaspekter. Sist i detta huvudavsnitt återfinns under rubriken ”Forskarutbildningensorganisering” ett centralt moment i denna ansökan, nämligen en presentation av hurområdets nya egna forskarutbildningar ska utformas: vilka administrativa ochbeslutsmässiga ramverk som ska konstitueras; gemensamma och ämnesspecifikaforskarkurser; högre seminarier; forskningsanknuten doktorandhandledning;samverkan och internationalisering; samt Östersjöanknytning.Områdets ämnenInom området samverkar tre ämnen som ämnar starta egna forskarutbildningar (MKV,filosofi och estetik). Först presenteras de enskilda ämnenas karaktär, inriktning,utveckling och resurser. Därefter följer en mer summarisk presentation av de treövriga ämnena i miljön, vilka stärker och berikar områdets utveckling.Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV)Ämnet medie- och kommunikationsvetenskap har en relativt kort historia i Sverige, deförsta kurserna gavs 1991. Den institutionella bakgrunden till ämnet är brokig, ochfakultetstillhörigheten som en följd varierad – i Göteborg och Lund hör ämnet tillsamhällsvetenskaplig fakultet som ett resultat av avknoppningar från statsvetenskaprespektive sociologi, medan det på orter som Stockholm och Umeå ligger vidhumanistisk fakultet. På många håll i Sverige har MKV-ämnet en starkt tillämpadprofil, inte minst på grund av att man delar institutionstillhörighet med yrkesinriktadejournalistutbildningar.På Södertörns högskola inrättades ämnet 1997. Sedan starten har ämnet haft entydligt kulturorienterad och humanistisk profil, även om de samhällsvetenskapligainslagen också är representerade i lärarkåren. Inte minst har detta kommit till uttryck iden starka kopplingen till övriga humanistiska ämnen inom området, och deKritisk kulturteori12

utbildnings- och forskningssamarbeten som initierats tillsammans med dessa. MKV påSödertörns högskola har också värnat om att i både forskning och kunskapsförmedlingutgå från en tydligt teoriförankrad hållning, för att skapa och förmedla ny kunskap omoch förståelse av mediernas roll i kultur och samhälle. Alumniundersökningarna visaratt förmågan till bred överblick och analytisk kompetens har uppskattats av destudenter som efter examen gått vidare till yrken inom medie- ochkommunikationsbranscherna. Det har också visat sig gångbart som meriter tillforskarutbildningar vid andra universitet, innan MKV/SH inledde ettforskarutbildningssamarbete med Örebro universitet vid årsskiftet 2005/2006.Verksamheten inom ämnet MKV vid Södertörn har vid flera tillfällen prövats avHögskoleverket. År 2001 fann bedömargruppen av MKV-utbildningar att verksamhetenpå Södertörn ”imponerar”, att upplägget var ”mycket ambitiöst” och ”mycket rimligt”,att lärarna var ”engagerade och motiverade”, och att undervisningen hade ”klarforskningsanknytning” Gruppen noterade ett ”nytänkande i ämnet som kan stimuleraandra utbildningar inom området” (HSV 2001:25R).. Magisterrättigheter beviljadesockså av HSV det följande året. År 2008 ansökte ämnet till HSV om mastersrättigheter(en möjlighet som hade inrättats föregående år). De sakkunniga bedömde då attdenna ansökan var ”stark och utan tvekan kan beviljas”. Den föreslagna utbildningen– ett tvåårigt, internationellt program med namnet ”Media, Communication andCultural Analysis”, som kom att starta nästföljande år – ansågs ha en ”tydlig profil”som kompletterade existerande alternativ. Miljön utmärktes av ett ”lärar- ochforskarlag med hög kompetens både vetenskapligt och pedagogiskt” samt av ”högmotivation”. Ämnets återkommande framgångar i ansökningar till olikaforskningsfinansiärer gav miljön ”synnerligen goda förutsättningar att väl integreraforskning och undervisning på masterutbildningen” (HSV 2008:21R).MKV-ämnet har för närvarande 15 tillsvidareanställda lärare (heltid), varav åttakvinnor. Av dessa är tre professorer (Göran Bolin, Cecilia von Feilitzen, Johan Fornäs)och tre docenter (Staffan Ericson, Heike Graf, Anna Maria Jönsson). Ytterligare enlärare tillträder 1 juni 2010, och ansöker inför det om befordran till docent (AmandaLagerkvist). Två av de tillsvidareanställda är adjunkter, och ytterligare en adjunkt äranställd på terminsförordnande (halvtid). Utöver detta finns åtta anställda doktoranderi samarbete med Örebro universitet. De första doktoranderna anställdes i februari2006, de senaste under våren 2010. En gästprofessor i praktisk medieproduktionfinansieras på halvtid av TV4 sedan 2008.Redan tidigt anlades en strategi för att attrahera en aktivt forskande lärarkår, enstrategi som visat sig lyckosam och som gjort att sökfälten vid de senaste utlysningarav lektorat och professur varit imponerande, såväl kvantitativt som kvalitativt.Lärarförsörjningsstrategin har även innefattat att man sökt attrahera internationelltverksamma forskare, gärna med utbildning eller erfarenheter från andra länder änSverige. Detta gör också MKV-miljön på Södertörns högskola mer mångfacetteradjämfört med andra stora svenska institutioner, där lärarkåren främst består avpersoner verksamma på den institution där de disputerat.Samtliga tillsvidareanställda lärare är aktiva forskare. De publicerar sig regelbundetoch deltar i det internationella forskarsamhället på konferenser och symposier.Forskarnas kompetens bildar en bred helhet som sträcker sig överkommunikationsprocessens alla moment av produktion, text och reception, liksomöver alla former av mediegenrer (information, fiktion, underhållning, nyheter ochjournalistik). Områden som är särskilt framträdande är medieanvändning, identitet ochvardagsliv, medier och rumslighet, medieproduktion och digitalisering, mediehistoriaoch mediefilosofi. Teoretiskt finns tydliga drag av medieetnografi, cultural studies,kritisk teori och medieindustri, analys av mediernas produktionsfält, offentlighetsteori,medier och genus. Särskilt har MKV-forskarna sökt vinnlägga sig om historiserandeperspektiv, där medieutveckling och teori studeras i sin historiska kontext. Detta fårockså sitt genomslag i utbildningen och betyder att studenterna redan under de förstaterminerna kommer i kontakt med originaltexter.Många av ämnets lärare har erfarenhet av forskarhandledning. Tillsammans handlederMKV-lärarna innevarande termin 13 doktorander antingen som huvud- eller biträdandehandledare, vid Södertörns högskola och vid andra lärosäten. Hittills har MKV-kollegiethandlett 23 doktorander fram till disputation. Samtliga lärare handleder också på C-,D- och magisternivå. Ämnet har även tagit emot en rad gästande doktorander somKritisk kulturteori13

vistats i miljön under perioder, från ett par veckor till ett halvår. Under 2009 gästadesMKV-ämnet av forskare från Moskvauniversitetet i Ryssland och Wroclaw University iPolen, vilka erhållit stipendier från Svenska Institutets Visby-program. Dessa hardeltagit i seminarier, workshops och andra aktiviteter på samma sätt som de ordinariedoktoranderna.Flera av lärarna är engagerade i högskolans övergripande organisation, och har ellerhar haft förtroendeposter inom dess olika organ. Staffan Ericson har suttit iutbildnings- och forskningsnämnden för humaniora, samhällsvetenskap och teknikunder två perioder, liksom i dess forsknings- och forskarutbildningsutskott somhandhar antagning av forskarskolans doktorander. Göran Bolin har suttit i högskolansstyrelse en period, samt sitter för närvarande i forsknings- ochforskarutbildningsutskottet. Han har även suttit i lärarförslagsnämnden en period.Bolin har också varit forskningsledare vid CBEES och har där varit med om attutarbeta de forskningsteman som styr centrets verksamheter. Cecilia von Feilitzen harsuttit i lärarförslagsnämnden. Anna Maria Jönsson som sitter där för närvarande. Bolinär även ordförande i högskolans publikationskommitté, vilken handhar ansvaret förhögskolans publikationsserier, inklusive avhandlingsserien. Ericson och Bolin har ävenmedverkat vid formulerandet av remissvar på offentliga utredningar för högskolansräkning. En doktorand i MKV, Anne Kaun, sitter i högskolans styrelse och en annandoktorand i MKV, Carina Guyard, sitter i utskottet för forskning och forskarutbildning.Genom samarbete kring forskarutbildning har MKV-ämnet också nära koppling tillMKV-ämnet vid Örebro universitet. Doktoranderna går sina obligatoriska kurserantingen på Örebro universitet eller på Södertörns högskola, och både doktoranderoch handledare deltar i Örebros forskardagar. Örebro-doktorander deltar ibland även iaktiviteter på Södertörns högskola. Samarbetet mellan MKV på Örebro och Södertörnhåller för närvarande på att utökas genom att ansluta Karlstad universitet och Malmöhögskola, med vilka forskarutbildningssamarbete och koordinering avforskarutbildningskurser avses utvecklas. Tillsammans har dessa fyra lärosäten cirka25 doktorander, och det är tänkt att årliga symposier ska anordnas där doktorandernamöts och presenterar sina arbeten för varandra, för handledarna och för övrigaforskare vid dessa institutioner. Ämnet har också ingått i nordiska nätverk förforskarutbildning, t.ex. det NorFA-finansierade ”Innovating media and communicationresearch” (2002-2006), samt i forskarutbildningssamarbete inom ramen för nätverket”Northern Europe – From cold war division to a restructured Europe”, tillsammans medbl.a. Aleksanteri Insitute i Helsingfors.I lärarnas anställning ingår ingen forskning (undantaget den senast anställdeprofessorn). Däremot har ämnets lärare ända sedan starten 1997 varit involverade iforskningsprojekt, och från 1998 har ämnet på så sätt förfogat över egnaforskningsmedel, sökta från forskningsråd i konkurrens och förlagda till högskolan.Projektet ”Media Societies around the Baltic Sea” drevs tidigt av Jan Ekecrantz ochTom Olsson, med Kristina Riegert och Patrik Åker som medforskare. Från år 1999finansierades ett projekt kring TV-programmet Bingolottos betydelse av RiksbankensJubileumsfond, lett av Göran Bolin med två medforskare, och år 2001 finansieradesytterligare ett större forskningsprojekt av Östersjöstiftelsen: ”Skiftandemedielandskap”, vilket samlade de flesta av ämnets dåvarande forskare i en raddelstudier.Antalet finansierade projekt har därefter ökat kraftigt, dels med medel frånÖstersjöstiftelsen, dels med finansiering från Vetenskapsrådet, RiksbankensJubileumsfond och Stiftelsen Etermedierna i Sverige. I början av 2010 finnssammanlagt 19 forskningsprojekt på MKV-ämnet, varav 8 finansieras avÖstersjöstiftelsen, 8 av Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond, och treklassas som uppdragsforskning. De tillsvidareanställda lärarna, utan forskning itjänsten, ägnar under innevarande termin i snitt 54 procent av sin tjänst åt forskningmed extern finansiering. Som exempel på nyss inledda projekt kan nämnas ”Media,Communication, and the Social Performance of Environmentalism” (Östersjöstiftelsen2010-2012), lett av Heike Graf, ”Medier i konvergens” (Stiftelsen Etermedierna iSverige, 2009-2011), lett av Göran Bolin, ”Virtuell vardag” (Vetenskapsrådet 2010-2012), lett av Stina Bengtsson, ”Public Discourse and Environmental Risks”(Östersjöstiftelsen 2010-2012), lett av Anna Maria Jönsson, och ”Televisionens tid”(Riksbankens Jubileumsfond, 2010-2012), lett av Staffan Ericson.Kritisk kulturteori14

Utöver projektfinansierad forskning förfogar MKV-ämnet över ett mindrefakultetsanslag, som bekostar ämnets serier med högre seminarier. Vid de högreseminarierna, som anordnas minst varannan vecka, presenterar svenska ochinternationella gäster sin forskning. Högre seminariet fungerar också som forum förMKV-forskarnas egna presentationer av pågående forskning, liksom för doktorandernasom också har sina slutseminarier här. Utöver högre seminarieserien anordnas fördessa medel även workshops och mindre symposier, inklusive de terminsvisåterkommande forskardagarna, där doktorander och seniora forskare presenterarpågående forskning.Flera av forskarna har också uppdrag i diverse forskningsorgan. Fornäs sitter iRiksbankens Jubileumsfonds beredningsgrupp för estetiska vetenskaper och språk.Bolin sitter i Vetenskapsrådets bedömningsgrupp för statsvetenskap och medie- ochkommunikationsvetenskap. Ericson och Åker anlitas återkommande som bedömare avVetenskapsrådet och andra forskningsstiftelser. Bolin sitter även som svenskrepresentant i styrelsen för Nordicom (tillsammans med representanter för de övriganordiska länderna). Förutom att sitta i dessa organ anlitas flera av forskarnaregelbundet som bedömare av forskningsansökningar för utländska forskningsråd(Finlands Akademi, Norges Forskningsråd, Economic and Social Research Council,England, European Science Foundation ESF). Lärarna är också representerade iredaktionsråd för vetenskapliga tidskrifter, och Bolin, Fornäs och Sofia Johansson sitteräven i redaktionen för internationella vetenskapliga peer review-tidskrifter. De flestalärarna avger dessutom peer review-utlåtanden åt internationella tidskrifter. VonFeilitzen har varit expert i Medierådet 1991-2006 och ingår nu i EU:s Media LiteracyExpert Group. Hon förestår dessutom The International Clearinghouse on Children,Youth and Media vid Göteborgs universitet, ett kunskapscentrum som i ett globaltnätverk länkar samman över tusen forskare, mediepraktiker, frivilligorganisationer,lärare, beslutsfattare och ”policymakers” på alla kontinenter runt frågor om barns ochungas medieanvändning.MKV finns som forskarutbildningsämne på Södertörns högskola med egna doktoranderfullt finansierade vid lärosätet från 2006. Även tidigare har dock doktorander bedrivitsin forskning vid högskolan, och både Lars Lundgren och Stina Bengtsson bedrev storadelar av sina avhandlingsprojekt med projektmedel från projektet ”Skiftandemedielandskap”. Lundgren hade även sin huvudhandledare vid Södertörn under helasin doktorandtid (Bolin). Av nuvarande åtta doktorander är sex inskrivna iforskarskolan BEEGS, vilket betyder att de har en tydlig Östersjöinriktning. Tvådoktorander bedriver sin forskarutbildning på projektmedel.FilosofiÄmnet filosofi är vid de flesta lärosäten i Sverige uppdelat i två separata ämnen,teoretisk och praktisk filosofi. Vid tillkomsten av filosofiämnet vid Södertörns högskola1999 valdes istället att skapa ett integrerat ämne. Framväxten av separataämneskulturer ansågs ha bidragit till en uttunning av ämnets kärna och en alltför snävspecialisering bland filosofer på forskarnivå. Internationellt har endast Finland enliknande uppdelning, varför också ett internationaliseringsperspektiv motiverade ettmer enhetligt ämne. Upplägget av utbildningen från grundkursen och uppåt byggersåledes på att filosofins praktiska (etisk-politiska) och teoretiska (logisk-metafysiska)dimensioner är intimt sammanlänkade, såväl historiskt som tematiskt. Den oro sominitialt fanns för att studenterna skulle få svårt att sedan söka sig vidare visade sigogrundad: redan tidigt fick två terminer av ämnesstudier inom filosofi jämbördigstatus med en termin praktisk respektive teoretisk filosofi för lärarexamen, och flerautexaminerade studenter har gått vidare till forskarutbildning i filosofi vid andrauniversitet. I granskningen av ämnet i samband med ansökan ommagisterexamensrätt, samt i samband med HSVs granskning av filosofiämnetnationellt 2004 och 2008 har heller inga invändningar framkommit mot dennaintegrerade modell.Ämnet filosofi har för närvarande fyra tillsvidareanställda lärare, varav hälften kvinnor:en professor (Hans Ruin), två docenter (Marcia Sà Cavalcante Schuback, medinlämnad ansökan om att befordras till professor, och Fredrika Spindler), samt enadjunkt (Sven-Olov Wallenstein, som är en mycket aktiv forskare med omfattandepublikationslista och även varit bihandledare till tre doktorander vid Kungliga TekniskaHögskolan, och som beräknas disputera under våren 2010). Därtill pågår rekryteringKritisk kulturteori15

av en professor med forskningsmedel knutna till tjänsten, med ett starkt internationellsökfält och beräknad tillsättning senast i april 2010. Därutöver finns för närvarande sjuaktiva doktorander i samarbete med Stockholms och Uppsala universitet samt trevisstidsanställda lärare som arbetar minst 25 % inom utbildningen.Från hösten 2010 räknar ämnet med att ha tre tillsvidareanställda professorer och endocent i ämnet. Det samarbetar därtill med flera ämnen inom högskolan vilka ocksåhar disputerade lärare i filosofi (estetik, retorik, praktisk kunskap, idéhistoria), vilkaredan nu används som resurser för handledning och examination. Av särskild vikt ärsamarbetet med Centrum för praktisk kunskap som leds av professor FredrikSvenaeus som är filosof inriktad mot medicinens filosofi. Flera av ämnets doktoranderoch yngre forskare är verksamma i kurser som ordnas av centret. En annan viktigkontakt är Mats Rosengren, professor i retorik och disputerad i filosofi, som medverkati forskningsprojekt och vid handledning och examination. Sammantaget utgör denfilosofiska kompetensen på högskolan en god akademisk miljö med högforskningskapacitet och en levande seminariemiljö, med en jämn ström av utländskabesökare och i genomsnitt en internationell konferens per år.Samtliga tillsvidareanställda lärare är aktiva forskare som publicerar sig regelbundet iinternationella och svenska sammanhang, med i genomsnitt halva sin tjänstgöringförlagd till projektfinansierad forskning. De fast anställda lärarnas huvudkompetensligger inom områdena fenomenologi, hermeneutik, modern politisk teori,rationalismens filosofi, antik filosofi, tysk idealism, modern fransk filosofi, estetikensfilosofi (särskilt arkitekturfilosofi), samt teknikens filosofi. Genom de visstidsanställdalärarna har ämnet också en god kompetens inom vetenskapsfilosofi och modernspråkfilosofi, samt inom medicinens och vårdens filosofi. En gemensam punkt somförbinder samtliga lärare är ett levande intresse för filosofins historia och hurhistoriska texter genom kritisk tolkning kan belysa och befrukta samtida debatter ochbegreppsbildning, inom såväl etik och politisk filosofi som inom syn på sanning, språkoch realitet. Denna hållning präglar också grundutbildningen, som har en tydligtematisk inriktning, men som i hög grad bygger på en kritiskt aktualiserande läsningav klassiska källtexter, från antiken och framåt.Samtliga lärare har erfarenhet av forskarhandledning. Tillsammans har de handletteller handleder (alternativt bihandleder) ca 20 doktorander, varav hittills sex tilldisputation. Samtliga lärare har därtill omfattande erfarenhet av handledning på C-, D-och magisternivå. Två av lärarna har utbildning vid utländska lärosäten, på andraspråk än svenska, och publicerar sig regelbundet inte bara på engelska utan även påfranska, portugisiska och tyska. Alla tillsvidareanställa är aktiva i undervisningen påalla nivåer, från grundkurs till forskarutbildning. Generellt är studentutvärderingarnaav undervisningen mycket uppskattande. I sin granskning av ämnet i samband medden nationella ämnesprövningen av filosofiämnet 2008 framhöll HSV särskilt ämnets“betydande vetenskapliga produktion” tillsammans med lärarnas “starka engagemang”och utbildningens “handfasta forskningsanknytning”.Flera av lärarna är också aktiva inom högskolans organisation. Hans Ruin sitter ihögskolans styrelse, Fredrika Spindler i utbildnings- och forskningsnämnden förhumaniora, samhällsvetenskap och teknik, Ruin i forskningsutskottet förutbildningsvetenskap. Filosofiämnet har tagit aktiv del i uppbyggnaden av högskolanshumanistiska forskarmiljö, framför allt inom det prioriterade forskningsområdet“Kritisk kulturteori och estetik”. Kontakterna med flera närliggande ämnen är goda.Filosofiämnet var också med vid starten av den internationella forskarskolan Baltic andEast European Graduate School (BEEGS), med inriktning mot Östersjö- ochÖsteuropaområdet, och har där f.n. fyra aktiva doktorander i filosofi. Ämnet är sedan2008 ansvarigt för den ämnesövergripande kursen i vetenskapsteori, som erbjuds alladoktorander i humaniora och samhällsvetenskap på högskolan.Genom samarbete kring forskarutbildning har filosofiämnet också nära koppling tillfilosofiska institutionen vid Uppsala universitet, med ett korsvist handledarsamarbetekring fem doktorander. Filosofiämnet ingår också som enda högskola i ett nationelltsamarbete kring master- och forskarutbildningskurser, som koordineras frånStockholms universitet. Sedan flera år finns återkommande gemensammaforskarseminarier med Uppsala universitet, som kommer att utvecklas ännu mer underkommande år. Ämnet deltar också (bland annat med undervisning sedan hösten 2009)i ett samarbete koordinerat av institutionen för praktisk filosofi vid HelsingforsKritisk kulturteori16

universitet och Tartu universitet, med stöd av Norfa och Nordplus för att utveckla ennordisk-baltisk masterutbildning under rubriken “Theories of the Good Society”. Ämnethar därtill Erasmussamarbete med Freiburgs och Greifswalds universitet, samt medUniversita di Sapienza i Rom. Genom Linneus-Palme-programmet finns också ett närasamarbete med universitetet PUC i Rio de Janeiro, med återkommande lärarutbyte ochplaner på utvidgat studentutbyte.Samtliga lärare har erhållit forskningsmedel från Östersjöstiftelsen, Vetenskapsrådet,Axel och Margaret Ax:son Jonsson stiftelse eller Formas. Riksbankens Jubileumsfondbekostar från 2010 ett sexårigt forskningsprogram om historiemedvetande underledning av Ruin. Alla lärare har erfarenhet av projektledning. I genomsnitt har degenom åren ägnat 40 % av sin arbetstid åt projektfinansierad forskning. Tre avlärarna har erfarenhet av forskningsgranskning och bedömningsuppdrag förexempelvis Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och STINT. Marcia SàCavalcante Schuback var bl.a. 2007-2009 med i Riksbankens Jubileumsfondsområdesgrupp kring förmodernitet, med syfte att utveckla nya forskningsplattformar.Lärarna är representerade i redaktionsråd för flera internationella tidskrifter. Frånämnet redigeras också skriftserien Södertörn Philosophical Studies, med cirka envolym per år (hittills fem titlar), som presenterar ny forskning av ämnets lärare ochinternationella bidrag, delvis i anknytning till pågående forskningsprojekt ochgästföreläsningar och symposier.Utöver projektfinansierad forskning finns ett mindre fast fakultetsanslag frånhögskolans gemensamma forskningsresurs, vilket ibland använts för korttidsstöd tillenskilda lärares kompetensutveckling men framförallt finansierar en omfattande högreseminarieverksamhet, med minst ett forskarseminarium varannan vecka. Därdiskuteras forskningen inom ämnet löpande av lärare och doktorander. Därtillorganiseras regelbundet gästföreläsningar och mindre symposier med dessa medel.Samtliga lärare är slutligen aktiva inom samverkansuppgiften genom medverkan ikulturtidskrifter (Glänta, Site, Axess), dagstidningar (DN, GP) och radio (bl.a.“Filosofiska rummet”). Ruin och Spindler är ansvariga för filosofievenemang påkulturföreningen Forum; Wallenstein koordinerar regelbundet filosofiska diskussionerpå Galleri Milliken i Stockholm och översätter filosofisk litteratur till svenska.Filosofi är forskarutbildningsämne på Södertörns högskola sedan 2003, i samarbetemed Stockholms universitet och Uppsala universitet. Inom forskarskolan BEEGS, somhar en Östersjö- och Östeuropainriktning, verkar för närvarande fyra aktivadoktorander, vars ämnen framför allt ligger inom politisk filosofi och etik. Därtill finnsytterligare tre doktorander som finansieras genom externa anslag, som arbetar inomområdena religionsfilosofi, teknikfilosofi och fenomenologi. Ämnet har ett löpandeforskarseminarium som flera gånger i månaden samlar doktorander och lärare tillgemensamma seminarier och gästföreläsningar. En del av dessa seminarier ordnas isamarbete med Uppsala universitet. Sedan några år pågår också ett växandesamarbete med KTH kring högre seminarier i teknikens filosofi.EstetikEstetiken vid Södertörns högskola är ett nytt undervisningsämne med gamla anor.Ämnet har som mål att lägga grunden för en teoretisk förståelse av estetiskafrågeställningar i vid mening, för att på så sätt bibringa de studerande bredhumanvetenskaplig bildning med samhällsrelevant orientering.Ämnet har sina rötter i 1700-talets filosofiska estetik, och tänkare som Baumgarten,Kant och Hegel är en naturlig utgångspunkt. Vid Södertörns högskola förstås estetikenockså som en sinnlighetslära, det vill säga som en humanistisk vetenskap där densinnliga erfarenheten sätts i centrum och betraktas som en form för kognition ochkunskap. Av särskild vikt är dels kulturhistoriska perspektiv, dels studiet av estetiskaartefakter och kulturella företeelser, från litterära verk och bildkonst till estetiseringenav vardagslivet. Denna blandning mellan klassiskt och samtida, konkret och abstraktgör estetikämnet vid Södertörn unikt i Sverige.Den vetenskapliga kompetensen hos kollegiet är hög. Av de fem tillsvidareanställda ärtvå professorer (Sara Danius och Cecilia Sjöholm) och två docenter (Aris Fioretos ochStefan Jonsson; den förre prövas för närvarande för befordran till professor). Denfemte är adjunkt (Sven-Olov Wallenstein, disputerar 2010) som även medverkar iKritisk kulturteori17

filosofiämnet och därför nämnts ovan. Ett nytt lektorat har just utlysts och kommer atttillsättas under hösten. Till kollegiet hör även ett flertal visstidsanställda disputeradelärare. Från hösten 2010 räknar ämnet med att ha tre professorer i ämnet, samt tvådocenter och en lektor, alla tillsvidareanställda.Samtliga tillsvidareanställda lärare är aktiva forskare med internationell inriktning.Lärarna har i genomsnitt halva sin tjänstgöring förlagd till projektfinansierad forskningoch har beviljats anslag från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond,Östersjöstiftelsen och andra finansiärer. Huvudkompetensen ligger inom områdenafilosofisk estetik, fenomenologi, sinnlighetslära, perceptionsteknologi, modernism ochmodernitet, konstverkets förvandlingar, samt postkoloniala studier. Undervisningen ärstarkt forskningsanknuten. Ämnet fick, trots att det ännu var helt nyinrättat, ett gottomdöme av HSV (2008).Estetiken har ännu inte egna doktorander med finansiering från Södertörn. Dock harkollegiet solid handledarerfarenhet och samarbetar i hög grad med andra lärosäten.Sara Danius har fört fram en doktorand till disputation som huvudhandledare ochhandleder ytterligare fem. Danius har dessutom utvecklat och hållit kurser påforskarutbildningsnivå vid Uppsala universitet, samt vid University of Michigan. CeciliaSjöholm har fört fram två doktorander som bihandledare till disputation. Hon har ävenutvecklat och hållit kurser på doktorandnivå vid DePaul University i Chicago, samt vidUniversity of Minnesota. Stefan Jonsson är huvudhandledare åt en doktorand vidKonstfack i Stockholm. Aris Fioretos har utvecklat och hållit kurser påforskarutbildningsnivå vid Johns Hopkins (1992-94), Rutgers (2002-03), samt FreieUniversität Berlin (2008-09). Samtliga lärare har mycket god erfarenhet avhandledning på magister- och c-nivå.Kollegiet har därtill solid erfarenhet av forskningsgranskning och förtroendeuppdrag.Danius är ledamot av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora ochsamhällsvetenskap, samt ordförande för beredningsgruppen för de estetiskavetenskaperna. Sjöholm är styrelseledamot av Norska forskningsrådets KULVERprogram.För fler exempel, se lärarnas meritförteckningar.Alla ämnets lärare och forskare samverkar på ett eller annat sätt med det omgivandesamhället. Flera är verksamma som kritiker och kulturskribenter. Andra är verksammasom författare, curatorer, tidskriftsredaktörer och/eller översättare. Några medverkarregelbundet i radio, teve och andra medier. Alla inbjuds med jämna mellanrum atthålla föredrag, i både Sverige och utlandet.Estetikämnet har vuxit fram ur estetikprogrammet ”Samtidens estetik”, en treåriggrundutbildning som lanserades år 1999. Syftet var att skapa ett mångvetenskapligtkandidatprogram som sätter konstverket och den estetiska erfarenheten i centrum.Den styrande idén var att estetiska frågor är centrala för förståelsen av samtiden. Idag kan estetikprogrammet beskrivas som en kulturteoretiskt profileradmångvetenskaplig grundutbildning med humanistisk-estetisk inriktning. Stor vikt läggsvid aktuella frågor inom samtida konst- och kulturliv, såväl det inhemska som detinternationella. Estetikämnet eftersträvar också en dialog med utövande konstnärer,författare och intellektuella.De ämnen som samarbetar inom ramen för kandidatprogrammet är i första handestetik, filosofi, konstvetenskap, litteraturvetenskap och medie- ochkommunikationsvetenskap. 60 högskolepoäng av den treåriga utbildningen ärgemensam för studenterna och ges av ämnet estetik. Därefter fördjupar sigstudenterna i ett huvudämne om 90 hp, vanligen något av de ovan nämnda.Estetikprogrammet avslutas med en termin inriktad mot praktik.År 2006 inrättades estetik som akademiskt ämne vid Södertörn. Syftet var dels attskapa ett estetikkollegium med stark forskningsförankring och internationell inriktning,dels att bygga upp en utbildning på avancerad nivå. Samma år, 2006, gavsmagisterkursen ”Samtidens estetik” för första gången. Det är en så kalladmagisterkurs med bredd. Estetik på avancerad nivå hade länge efterfrågats avstuderande vid estetikprogrammet och andra intresserade. Delkurserna behandlar delsestetisk teori och aktuell forskning, dels konstnärlig verksamhet. Särskild vikt fästs vidde estetiska uttryckens roll i samtiden och hur dessa kan sättas i samband med politik,media, arkitektur, ekonomi och språk. Uppsatsen (22,5 hp) examineras i enlighet medav kollegiet fastställda betygskriterier. Examinator har hittills varit minstKritisk kulturteori18

docentkompetent, och betyg har satts i samråd med handledaren. Tillgången påkompetenta handledare är mycket god.Från och med hösten 2010 ges en magisterkurs i ämnet estetik. Ämnet har nyligenfått examensrättigheter efter granskning av sakkunniga. Kursen innebär enfördjupning snarare än en breddning av ämnet. Också här är progressionen tydlig. Detövergripande syftet är att skapa övergångsmöjligheter till forskarutbildning, vilketefterfrågats av studenter under en längre tid. Tyvärr har dessa fått gå till andraämnen.Den genomsnittliga kvaliteten på magisteruppsatserna bedöms som god till mycketgod. En studerande med magisterexamen antogs i hård konkurrens till estetiskaforskarskolan vid Stockholms universitet. Det finns således goda skäl att anta attestetikens magisterkurs uppfyller de krav som ställs av studerande som önskardoktorera. Det bör tilläggas att en tidigare programstudent är doktorand ikonstvetenskap vid Stockholms universitet, en annan är doktorand i modevetenskapvid Stockholms universitet och en tredje är doktorand i filosofi vid New School forSocial Research i New York, o.s.v.Framtida doktorander kommer liksom magisterstudenterna att ha tillgång till enavancerad intellektuell miljö, dels det högre seminariet, som regelbundet gästas avsvenska och utländska forskare på estetikens fält, dels området i stort, i första handverksamheten vid de närliggande ämnena filosofi och medie- ochkommunikationsvetenskap.Estetiken vid Södertörn är ett internationellt präglat ämne. Så gott som alla lärare ärhelt eller delvis forskarutbildade vid universitet i Europa och USA. Alla har givit utböcker på ansedda förlag (Stanford UP, Johns Hopkins UP, Routledge, Princeton UP,Cornell UP, Columbia UP, Duke UP, Suhrkamp, m.m.) samt artiklar i internationellatidskrifter med peer review. Alla har innehaft gästprofessurer vid universitet i utlandet,företrädesvis USA och Tyskland. Kursutbudet vid estetiken är liksom kurslitteratureninternationellt orienterad, och estetikens perspektiv sträcker sig från västerländskkulturhistoria av mer traditionell art till samtida postkoloniala frågor.Högre seminariet startades hösten 2007 och är ett samarbete mellan estetiken ochkonstvetenskapen. Sammanträdena äger rum en till två gånger per månad. Tillövervägande delen består verksamheten av gästföreläsningar av särskilt inbjudnadisputerade forskare från Sverige och utlandet, men seminariet fungerar också somett work in progress-forum för ämnets egna forskare. Verksamheten är ett avgörandeinslag i den intellektuella miljön, inte minst för magisterstudenterna. Föreläsarna harbjudits in från USA, Kina, Tyskland, Holland, Danmark, Norge och Finland. Stor viktläggs vid det mångvetenskapliga perspektivet. Således har såväl litteraturvetare somfilosofer, såväl konsthistoriker som genusvetare bjudits in. Balansen mellan kvinnligaoch manliga gästföreläsare är jämn. Våren 2010 kommer den världsledande tyskekonsthistorikern Hans Belting att föreläsa, hösten 2010 kommer ytterligare envärldsledande konsthistoriker på besök, T.J. Clark.Det bör tilläggas att ett stort antal internationella gästföreläsare har bjudits in iestetikprogrammets regi alltsedan starten 1999, ofta med anknytning till pågåendeforskningsprojekt och i samarbete med andra ämnen såsom filosofi, konst och medieochkommunikationsvetenskap (Judith Butler, Jacques Rancière, Paola Marrati, EvaZiarek, Philippe van Haute, Renata Salecl, Peter Osborne med flera).Estetikämnets lärare och forskare har initierat en rad konferenser, som ”Estetikensaktualitet” (2009), “Aesthetics and Politics, Law and Literature” (2006) och ”Vad ärpolitisk filosofi?” (2004). De har också varit med och arrangerat internationellakonferenser om Hannah Arendt (2008) och Michel Foucault (2009). Ytterligareexempel är Ludvig Holberg-symposiet i Bergen (2008), samt den internationellalitteraturvetenskapliga konferensen NorLit, som 2009 ägde rum i Stockholm med 200deltagare.Estetiken har ingått avtal med Köpenhamn och Nijmegen för internationelltlärarutbyte, ett så kallat Sokratesutbyte. Det bör också understrykas att mångaestetikstuderande gått vidare till magisterutbildningar och forskarutbildningsprogram iutlandet, i exempelvis Frankrike och USA. Några studenter har också haft längrestudievistelser i Tyskland och USA.Kritisk kulturteori19

Cecilia Sjöholm uppbär forskningsmedel från Östersjöstiftelsen som projektledare förett historiskt inriktat forskningsprogram om estetikens grunder. Projektet löper övertre år och omfattar tre forskare knutna till estetikämnet (Danius, Wallenstein ochSjöholm). Projektet – ”Making Sense of Aisthesis: The Return of Sensibility” – kommeratt ha ett gynnsamt inflytande på estetikämnets fortsatta utveckling. Projektet harredan genererat ett mindre internationellt symposium om estetikens grunder. Enantologi med klassiska och moderna texter om estetik och estetisk teori är underarbete. Sjöholm har även deltagit i kollegiet för konst och forskning vid KungligaKonsthögskolan under åren 2002-2006. Sedan 2009 är hon inbjuden deltagare i ettprojekt kring konstnärlig forskning, förlagt vid Danshögskolan och lett av Cecilia Roos,professor i dansinterpretation, ”Från rörelse ur reflektion i tillblivelse: Dansaren ochden skapande processen”. Sjöholm är slutligen också proejktledare för ettsamproduktionsprojekt tillsammans med Bonniers konsthall och Albert Bonniers förlag,finansierat av KK-stiftelsen.Ytterligare ett forskningsprojekt är knutet till estetikämnet, FD Claudia Lindéns och FDKristina Fjelkestams gemensamma projekt ”Maskulinitetens estetik: modernitetensmedborgare i 1800-talets Östersjöregion”, en granskning av hur det moderna politiskasubjektet könskodas. Danius har nyligen avslutat det av Vetenskapsrådet finansieradeprojektet ”Den blå tvålen”. Det bör också nämnas att ett par medlemmar av kollegiethar externa forskningsmedel förlagda till andra lärosäten, vilket i sig är ett tecken påämnets goda kontakter med andra akademiska institutioner. Så deltar Jonsson i ettVetenskapsrådet finansierat projekt förlagt till Linköpings universitet, Danius harnyligen uppburit forskningsanslag från Thyssen-Stiftung i Tyskland för ett arbete omJames Joyce förlagt till Wissenschaftskolleg zu Berlin, och Fioretos har nyligen avslutatett av Riksbankens Jubileumsfond finansierat projekt om Nelly Sachs.Övriga tre ämnen i miljönLitteraturvetenskap finns på Södertörns högskola sedan 1998 och ges till och medmagisternivå. Som forskarutbildningsämne finns litteraturvetenskap på Södertörnshögskola sedan 2003, i samarbete med Stockholms universitet. Totalt har sexdoktorander i litteraturvetenskap handletts varav två till disputation (2002 och 2007).Litteraturvetenskap har i dagsläget två professorer, med extern forskningsfinansiering,och två FD fast anställda, samt tre doktorander i ämnet (BEEGS). Ytterligare endoktorand finns på Stockholms universitet och handleds av Ebba Witt-Brattström.Professorerna Witt-Brattström och Ola Holmgren har erfarenhet avdoktorandhandledning såväl vid Södertörns högskola som vid andra lärosäten, samterfarenhet av forskningsgranskning och bedömningsuppdrag för bl.a. RiksbankensJubileumsfond. Därtill är samtliga övriga lärare disputerade forskare, en är docent ochandra har egen forskningsfinansiering bland annat inom Riksbankens Jubileumsfondsprogram ”Tid, minne och representation” (lett av Hans Ruin, filosofi). FD SaraGranath, fr.o.m. HT 2008 ämnesansvarig, och ansvarig för dramainriktningen, tillförockså ämnet en viktig kontakt med yrkeslivet genom sitt parallella arbete somteaterkritiker sedan 1995 i SvD. FD Agneta Rehal-Johansson har varit att med ochbyggt upp den nya lärarutbildningen på Södertörns högskola, och ärprogramsamordnare där med ansvar för inriktningar där litteraturvetenskap ingår. Ettlektorat, med inriktning mot just lärarhögskolan och barnlitteratur, är undertillsättning.Litteraturvetenskapen på Södertörn är inriktad mot två profilområden: (1)litteraturvetenskap med genusperspektiv; (2) litteraturvetenskap meddramainriktning. Dessa två profilområden återfinns också som två separatainriktningar på AB-nivå: “Litteraturvetenskap med genusinriktning och skapandesvenska” samt “Litteraturvetenskap med dramainriktning och skapande svenska”. FrånC-nivå och uppåt är de bägge inriktningarna inte åtskilda, men avspeglas på de högrenivåerna i ämnesval för uppsatser, avhandlingsämnen och i lärarnas forskning. Ämnetsövergripande målsättning är att tillhandahålla fördjupad kunskap om litteraturhistoriaoch litteraturhistorieskrivning. Men också att ge tolkningsverktyg för en djupareförståelse av litteratur och drama.Forskningsmässigt har litteraturvetenskap vid Södertörns högskola en stark profileringmot modernitet och 1900-talets litteratur. Den har också en påfallande internationellKritisk kulturteori20

inriktning, med forskningsprojekt om tysk, dansk och ryskspråkig litteratur. Hos deanställda finns dock, från tidigare forskning, en genuin kunskap och förankring i densvenska litteraturen, men också i litteraturvetenskapens historieskrivning och teori.Inom institutionens specialinriktning, genusteori, finns en mycket stor kompetens.Genom kritiska, historiserande och kontextualiserande läsningar villlitteraturvetenskapens forskare ge en ny bild av exempelvis exilens litteratur och PeterWeiss författarskap och relationen mellan kultur och aktivism i den svenska och tyskakvinnorörelsen.Samarbete med andra institutioner finns inom både forskning och utbildning. Specielltinriktningen mot genus har en central betydelse på litteraturvetenskapen påSödertörn, med flera forskningsprojekt och doktorander. Den erbjuder också entematisk brygga till genusvetenskapen, och det finns även stora kontaktytor ochintressegemenskaper i relation till exempelvis estetik, filosofi och MKV. Bäggeinriktningarna, genus och drama, går att välja som huvudämne inom det treårigaEstetikprogrammet, där studenterna kan välja att läsa 90 högskolepoäng eller mer ilitteraturvetenskap. Litteraturvetenskap ingår även i lärarutbildningarna för Sv/Hilärareför årskurserna 4-9. På litteraturens högre seminarium har flera lärare frånestetikämnet presenterat sin forskning, likväl som forskare från andra universitet.Sedan inrättandet av en D-kurs 2000 har 31 D-uppsatser examinerats.Litteraturvetenskap fick magisterexamensrätt 2005. Sedan dess har 16magisteruppsatser på 22,5hp examinerats inom ramen för en en-terminsmagister. LisaSchmidt, som var student på denna magisterutbildning, tilldelades 2005 SvenskaLitteratursällskapets pris för bästa magisteruppsats i litteraturvetenskap. Femstudenter har med sin magisteruppsats från litteraturvetenskapen blivit antagna viduniversitetens forskarutbildningar. Fr.o.m. VT 2009 finns ett ettårigt magisterprogrammed en magisteruppsats på 22,5hp. Skillnaden från tidigare magister ligger i detökade antalet läskurser, och det obligatoriska magisterseminariet medvetenskapsteoretisk inriktning. All huvudhandledning av magisterstudenter utförs avdisputerade lärare och all handledning av forskarstuderande i litteraturvetenskapknutna till Södertörns högskola utförs av professorer i litteraturvetenskap vidlitteraturämnet.Litteraturvetenskapens lärare har vid två tillfällen (Granath 2005 och Rehal-Johansson2007) fått studentkårens pedagogiska pris “Gullegripen”. Flera av detillsvidareanställda och de visstidsanställda har även gått igenom utbildningar idoktorandhandledning och högskolepedagogik. Samtliga lärare är aktiva och deltarmed presentationer på konferenser både i Sverige och internationellt. Flerainternationella konferenser har också anordnats på litteraturvetenskapen påSödertörns högskola. Samtliga lärare är därtill aktiva inom samverkansuppgiften; så ärexempelvis Witt-Brattström knuten till regeringens forskningsdelegation sedan 2007och ledamot av skolministerns vetenskapliga råd från 2007.Konstvetenskap introducerades på Södertörns högskola hösten 2003. Ämnet har enoriginell utbildningsprofil, genom att grundutbildningens undervisning är tematisktupplagd. Innehållsligt ligger tonvikten på klassisk internationell konst- ocharkitekturhistoria men omfattar även betydande delar av forskningsfältet visuellkultur. Tematiseringen av stoffet medger en tydlig samtidsförankring i studiet avhistoriskt material och underlättar historisk fördjupning beträffande modernt ochsamtida material. Ett motiv bakom tematiseringen är också en pedagogisk växlingmellan empiriska och teoretiska perspektiv på studieobjekten som gynnarstudenternas kritiska tänkande. Genus-, klass- och etniska aspekter integrerasfortlöpande under de olika delkurserna. För att också förankra de visuella studierna imöten med originalverk på museer och gallerier, offentlig konst, arkitektur, m.m.,ingår studiebesök i undervisningen på varje delkurs. Lika ofta ordnas besök avkonstnärer, intendenter och gästföreläsare. Tillsammans med ämnena arkeologi,historia, idéhistoria och etnologi ingår konstvetenskap i utbildningsprogrammet Samtidoch kulturarv (SKA, 180hp) samt som fördjupningsämne i Kultur och IT (180hp) sombåda startar ht 2010. På avancerad nivå finns ett ettårigt magisterprogram med fyratematiska kurser den första terminen och ett skriftligt examensarbete den andraterminen. Över båda terminerna löper ett högre seminarium i samarbete medKritisk kulturteori21

estetikämnet. Ämnet fick goda vitsord vid den senaste nationella granskningen avestetiska högre utbildningar (HSV 2007:19R)Forskningsmässigt har konstvetenskap på Södertörn en stark profilering mot samtidakonstuttryck och modernitet från 1800-talet till idag, med en professor, en docent ochen lektor samt två ytterligare lektorer på förordnanden. Hos de fast anställda finnsstor kompetens kring historiografi, konstvetenskapens historia och teori, visuell kultur,konstkritik, konstvärldsstrukturer, utställande, postkolonial teori och globaliseringkopplat till konst- och bildområdet, liksom konst och arkitektur i förhållande till digitalteknologi. Till lärarlagets meriter kan här nämnas att Bydler är suppleant för Sverige iNORDIK samt ledamot av Kulturrådets beredningsgrupp för stöd till kulturtidskrifter.Karlholm är chefredaktör för Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History (Routledge).Genusvetenskap har för närvarande två professorer och en FD fast anställda i ämnet,samtliga med extern forskningsfinansiering. Två lektorat är därutöver undertillsättning. Därtill finns ett tiotal disputerade forskare i lärarlaget, varav fleradisputerat i ämnet genusvetenskap vid Linköpings eller Umeå universitet. Ämnet erhöllmagisterrättigheter 2005, masterrättigheter 2008 och ger sedan höstterminen 2009en ettårig magister med inriktning mot praktiskt jämställdhetsarbete (15 studenter)och en forskningsförberedande tvåårig master (10 studenter). Enligt Högskoleverketsutvärdering 2005 var ämnet genusvetenskap vid Södertörns högskola nationellt settden i särklass största utbildningsinstitutionen, med 157,3 helårsstuderande (HSV2007:17R, tab. 1). Det bedömdes också vara välskött, med god genomströmning, godekonomi och en nationellt sett unik position genom att genusstudier är ett avSödertörns högskolas profilområden. Ämnet ingår i forskarskolan BEEGS och får numöjlighet att utlysa 2-3 doktorandtjänster.Genusvetarna ägnar sig åt frågor och teoribildningar rörande kunskapsproduktionensvillkor, medborgarskap, sociala rörelser och demokrati, ekonomiska, politiska ochideologiska förändringar, rörlighet och migration, europeisk och regional integration,samt familj, reproduktion och sexualitet. Samtliga arbetar utifrån en intersektionellansats, flera med postkoloniala och queerteoretiska perspektiv. Samverkan överämnesgränserna är omfattande såväl inom forskning som undervisning. Flera avämnets lärare medverkar på regelbunden basis i undervisning inomEuropaprogrammet DEMOS, lärarutbildningen och religionsvetenskapen. Därtill ingåren etnolog (docent) och idéhistoriker (professor) i ämnets fasta lärarkår.På alla nivåer eftersträvas en kritisk och intersektionell utbildning där genus(konstruktionen av kön) studeras i relation till andra sociala kategorier ochmaktordningar. Kurserna har genomgående en kulturteoretisk och historiserandeinriktning. Det gäller även de sju fristående 7,5hp-kurserna: Sexualpolitikenskonflikter; Sexualitet, kropp, estetik; Samkönat begär i historia och kultur; Sexualitetoch etnicitet; Feminismens klassiker I: Det andra könet; samt Feminismens klassiker –Samtida tänkande: Donna Haraway. Sedan hösten 2009 ges också kursen Queerabibelläsningar, 15hp.En av de tillsvidareanställda forskarna har sin bakgrund i Women’s Studies ochkulturantropologi (PhD från University of California, Santa Cruz, USA) och bedriverkritisk femininitetsforskning i en studie om teoriöverföring/översättning inomfeministisk teoribildning, med stark inriktning mot området Cultural Studies. En annanär forskningsledare på CBEES med inriktning på kunskap och samhälle. Ytterligare enav ämnets forskare är idéhistoriker med inriktning mot minnesproduktion ochhistoriografi, och ingår i ledningsgruppen för Riksbankens Jubileumsfonds program”Tid, minne och representation” (lett av Hans Ruin, filosofi). Alla tillsvidareanställdalektorer och forskare i ämnet har bred erfarenhet av handledning på forskarnivå ochhandleder en eller flera doktorander, och två har därtill formellforskarhandledarutbildning. Samtliga lärare har externa forskningsmedel och ingår iforskargrupper inom och utom Södertörns högskola samt i nordiska och internationellaforskarnätverk; en medverkade därtill 2007-2009 i Vetenskapsrådets beredningsgruppför historia.Ämnets fakultetsmedel är det främsta instrumentet för att ge tidsmässigt utrymme förforskning, utöver externa forskningsmedel, samt för att bekosta konferensresor ochlitteraturinköp. I Institutionen för genus, kultur och historia utvecklas samarbeten medKritisk kulturteori22

ämnena historia, etnologi, litteratur- och religionsvetenskap, bl.a. genomgemensamma forskningsdagar, läsegrupper (idag kring identitet och politik samt ompostmarxism och queer fenomenologi) och föreläsningsserier.UtbildningsverksamhetOmrådets samtliga ämnen upprätthåller kontinuerligt ett gediget kvalitetsarbete påalla nivåer. Kollegiet försäkrar sig om en god utbildningskvalitet genom utvärderingarav delkurser respektive hela kurser, samt genom diskussioner vid handledarmöten.Resultaten sammanställs och analyseras av den ansvariga läraren som, när så fordras,föreslår förändringar. Utvärderingarna diskuteras vid lärarkollegiets möten samt vidprogramstyrelsemöten; studeranderepresentanters synpunkter är där särskiltvärdefulla.De ämnen som här ansöker om examinationsrätt har under den tid somforskarutbildning bedrivits i samarbete med andra universitet gett forskarutbildningenen nära koppling till den forskning som handledarna bedrivit inom området.Medie- och kommunikationsvetenskapen samverkar genom avtal sedan 2005 medÖrebro universitet om ett gemensamt forskarutbildningsprogram. Samverkan består idelat handledarskap för de doktorander som finansierats av Södertörns högskola.Handledarna ingår även i Örebro universitets handledarkollegium som ordinariemedlemmar, och man deltar även i varandras högre seminarier. Södertörnsforskaredeltar även i vissa av de forskarutbildningskurser som ges vid Örebro universitet.Detta samarbete har på senare tid fördjupats och utvidgats i något mer informell form(dvs. utan avtalsreglering) till att även innefatta Karlstad universitet och Malmöhögskola. Samarbetet bygger på gemensamma forskarutbildningsdagar en gång perår, och koordinerande av de fyra lärosätenas forskarutbildningskurser.Filosofi samarbetar inom forskarutbildning med Stockholms universitet samt medUppsala universitet. Avtalet med Stockholms universitet avslutades 2006, men alltjämtär tre doktorander verksamma inom detta samarbete, som inbegriper deladhandledning, presentation av löpande arbetet på seminarier vid båda lärosätena, samtdelade doktorandkurser. Sedan 2004 finns också ett avtal med Uppsala universitet,inom vilket en doktorand disputerat och med fem aktiva doktorander i arbete.Samarbetet inbegriper gemensamma och delade doktorandkurser, ett delvissamordnat högre seminarium. Därtill finns ett samarbete med filosofiämnet vid Åboakademi, där en doktorand i filosofi är verksam, som är knuten till Centrum förpraktisk kunskap.Alla tre ämnena medverkar i den obligatoriska vetenskapsteorikursen på forskarskolanBEEGS. Ämnena samverkar därtill om regelbundna doktorandkurser som ges i varjetermin i seminarieform i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Härdeltar områdets forskare som lärare tillsammans med kollegor från KTH och inbjudnainternationella gästföreläsare. Hittills har getts forskarutbildningskurser på teman somt.ex. “Kulturteknologier” (HT07), “Konst och vetenskap” (VT08), “Visuell kultur”(HT08) och “Fenomenologi, teknologi och medier” (HT09).Inom medie- och kommunikationsvetenskap är Johan Fornäs utanför Södertörnshögskola bihandledare åt en doktorand (litteratur/Göteborgs universitet) och hardessförinnan handlett 21 doktorander (varav 13 som bihandledare) och en licentiat tilldisputation/examen (vid MKV/Stockholms universitet, Tema K/Linköpings universitet,Tema Q/Linköpings universitet, musikvetenskap/Stockholms universitet,historia/Malmö högskola, ekonomisk historia/Stockholms universitet, socialtarbete/Göteborgs universitet och litteratur/Lunds universitet). Därtill har hanorganiserat 15 forskarkurser i främst MKV och kulturstudier, samt varit studierektorför forskarutbildningen vid Tema Q/Linköpings universitet. Göran Bolin har handlett endoktorand till disputation (Lars Lundgren, SU 2008), och handleder för närvarande femdoktorander (varav tre inom forskarskolan BEEGS). Han har lett tvåforskarutbildningskurser. Cecilia von Feilitzen har varit biträdande handledare till endoktorand som disputerat, lagt upp och organiserat tre tvärvetenskapligaforskarutbildningskurser vid Stockholms universitet samt varit studierektor för dessa.Staffan Ericson är för närvarande huvudhandledare för en doktorand på Södertörnshögskola (Anne Kaun), och bihandledare för tre (Stockholms universitet ochSödertörns högskola).Kritisk kulturteori23

Inom filosofin är Hans Ruin huvudhandledare för två doktorander vid Stockholmsuniversitet, därtill bihandledare till en doktorand vid Uppsala universitet, samt endoktorand vid Helsingfors universitet. Han har som huvudhandledare handlett endoktorand till disputation vid Stockholms universitet, och som bihandledare ytterligareen vid Stockholm och en vid Uppsala universitet. Fredrika Spindler bihandleder endoktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan. Marcia Sá Cavalcante Schuback harhandlett en doktorand till disputation vid universitetet i Rio de Janeiro och ärbihandledare för två doktorander vid Uppsala universitet. Sven Olov Wallenstein harbihandlett två doktorander på Kungliga Tekniska Högskolan.Inom ämnet estetik har kollegiet god erfarenhet av forskarhandledning ochforskarutbildning. Sara Danius har handlett en doktorand fram till disputation(huvudhandledare för Katherina Dodou, engelsk litteratur, Uppsala universitet,disputation 2009). Hon handleder för närvarande fem doktorander (huvudhandledareför Anna Watz, brittisk litteratur/Uppsala universitet, bihandledare för fyra (tysklitteratur/Uppsala universitet, litteraturvetenskap/Uppsala universitet, 2 doktorandervid estetiska forskarskolan/Stockholms universitet). Danius har även utvecklat ochhållit kurser på forskarutbildningsnivå vid Uppsala universitet samt vid University ofMichigan. Cecilia Sjöholm har lett två doktorander fram till disputation sombihandledare (filosofi/Uppsala universitet och DePaul University, USA). Sjöholm harockså utvecklat och hållit kurser på doktorandnivå vid DePaul University i Chicago,samt vid University of Minnesota. Stefan Jonsson är huvudhandledare åt en doktorandvid Konstfack i Stockholm. Aris Fioretos har utvecklat och hållit kurser påforskarutbildningsnivå vid Johns Hopkins University, USA; Rutgers – the StateUniversity of New Jersey, USA; samt Freie Universität Berlin, Tyskland. Samtliga fastanställda lärare har omfattande erfarenhet av handledning på magister- och c-nivå.Även vid de tre övriga ämnena inom miljön finns en omfattande erfarenhet avhandledning och forskarutbildning utanför Södertörns högskola.Inom ämnet litteraturvetenskap har Ebba Witt Brattström varit huvudhandledare förKristina Fjelkestam, litteraturvetenskap, Stockholms universitet (disputation 2002);Renata Ingbrant, BEEGS, Södertörns högskola/slaviska språk, Stockholms universitet(disputation 15 september 2007); samt Theres Kesslers licentiatavhandling ”Ironie undIllusion. Untersuchungen zur Prosa Sophie von Knorrings” (litteraturvetenskap,Stockholms universitet 1997). Hon handleder för närvarande Cecilia Johnselius-Theodoru, idéhistoria, Stockholms universitet; Cecilia Annell, BEEGS, Södertörnshögskola/litteraturvetenskap, Stockholms universitet. Ola Holmgren ärhuvudhandledare för Henriette Cederlöf och Marcus Huss, båda BEEGS, Södertörnshögskola/litteraturvetenskap, Stockholms universitet.Inom ämnet konstvetenskap har kollegiet gedigen erfarenhet av handledning pågrund- och avancerad (magister)nivå. Alla lärare/forskare har varit opponenter påslutseminarier och fakultetsopponenter. Charlotte Bydler har varit bihandledare för tvådoktorander vid Stockholms universitet. Charlotta Bydler och Dan Karlholm har äveninlett ett projekt som kommer att involvera forskarhandledning med Universitetet iTromsö, Norge.Inom ämnet genusvetenskap var professor Teresa Kulawik tidigare huvudhandledareför Anna Leijon, Tema Genus/Linköpings universitet. Kulawik harockså varitbihandledare för Silke Neunsinger, Uppsala Universitet; samt för Sofia Norling,statsvetenskap, Tema T/ Linköpings Universitet. Professor Ulla Manns varhuvudhandledare för en doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet (EmmaIsaksson, disputerade 2007) och bihandledare åt tre doktorander i idéhistoria (JennyLeontine Olsson, Stockholms universitet, Nadezda Petrusenko, Stockholmsuniversitet/BEEGS), respektive Genusstudier vid Göteborgs universitet (KerstinAlnebratt disputerade 2009). FD Ulrika Dahl har varit bihandledare åt en doktorand vidTema Genus vid Linköpings universitet (disputation 2008). På regelbunden ochmångårig basis är professor Lena Lennerhed, idéhistoria, knuten till ämnet där honbland annat ansvarar för de fristående kurserna inom området sexualitet. Hon hartidigare varit huvudhandledare åt en doktorand i historia (Christina Jansson, Nationellaforskarskolan i historia/Södertörns högskola, disputation 2008), samt är handledareför doktoranden Elin Gardeström, idéhistoria Södertörns högskola. ÄmnetGenusvetenskap har idag ett avtal om doktorander med Tema Genus vid LinköpingsKritisk kulturteori24

universitet (professor Nina Lykke), samt avtal om utbyte på masternivå med CentralEuropean University i Budapest och Utrecht University i Nederländerna.SeminarieverksamhetDoktoranderna har också deltagit aktivt tillsammans med de seniora forskarna iämnenas högre seminarier, forskardagar och av ämnena och forskargruppernaanordnade konferenser och symposier. Området driver sedan ett antal år livaktigahögre seminarier.Filosofin och medie- och kommunikationsvetenskapen har en väletableradseminarieverksamhet på avancerad nivå, liksom estetiken, som driver högreseminarium i samarbete med konstvetenskapen. Verksamheten fungerar som ettvetenskapligt forum, där doktorander, lärare, forskare, inbjudna föreläsare ochinternationella gäster ventilerar aktuella problemställningar. Även här märks detlivaktiga samarbetet mellan ämnena, i form av gemensamma inbjudningar,gemensamt arrangerade workshops, områdesövergripande föreläsningsteman medmera.ForskningsverksamhetOmrådets forskare kan åberopa hög vetenskaplig kompetens, stark internationellförankring och omfattande publikationsverksamhet på en rad olika språk. Forskningenutgör en betydande del av verksamheterna inom området, och forskarna har varitframgångsrika vad gäller att attrahera forskningsmedel i konkurrens från RiksbankensJubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen. Sammantaget kan dennaforskning beskrivas i termer av fem olika teman, vilka vart och ett samlar ett flertalbåde individuella och kollektiva projekt.Kultur och teknikEtt första tema utgörs av fokus på relationen mellan Kultur och teknik. Den redannämnda infrastrukturella områdessatsningen “Kulturteknik/teknikkultur” har varit ettsätt att konsolidera denna forskning som rymmer projekt som “Teknik, livsvärld,nihilism” (Östersjöstiftelsen), “Digitala mediekulturer” (Östersjöstiftelsen) och “Valueand the media: An inquiry into the production and consumption of value in mediaindustries” (Vetenskapsrådet 2008-2010). Till dessa projekt drivna av seniorforskareska också kopplas vissa doktorandprojekt. Inom ramen för projektet ”Digitalamediekulturer” skriver Peter Jakobsson (antagen 2007) om diskurser kring fildelningoch upphovsrätt/immaterialrätt, och i nära anslutning till samma tematik skriverBEEGS-doktoranden i MKV Fredrik Stiernstedt en avhandling om konstruktioner avpublikvaran i det digitala medielandskapet.Tradition och minneEtt andra tematiskt fält utgörs av filosofisk teoribildning kring Tradition och minne. Ettforskningsprojekt var “Traditionen som utopi” (Östersjöstiftelsen 2000-2002), somresulterade i flera antologier. Ett annat var “Det egna och det främmande: ombildningstankens utveckling och aktualitet” (Vetenskapsrådet 2003-2006), somframför allt kretsade kring bildningsbegreppet, som ett sätt att spegla formandet av enhistorisk subjektivitet. Inom detta fält har även finansierats projektdoktorander(Bornemark). Från 2010 drivs det stora forskningsprogrammet “Tid minne,representation” (Riksbankens Jubileumsfond), som inbegriper 12 olika ämnen ochforskare från samtliga universitet i Sverige, men som leds av Hans Ruin vidfilosofiämnet.Medier och rumslighetEtt tredje tema utgörs av Medier och rumslighet, där projekt som “Skiftandemedielandskap” (Östersjöstiftelsen 2002-2006) och “Mediernas hus – ett projekt omarkitektur, medier och maktens centralisering” (Ericson, Mattsson, Riegert, Wallenstein& Åker, Östersjöstiftelsen 2007-2009) kan räknas som representativa. Båda erbjödfinansierings- och publikationsmöjligheter för flera av områdets doktorander(Lundgren, Bengtsson, Stiernstedt, Jakobsson); det sistnämnda var uppbyggt i ettämnesövergripande samarbete mellan MKV och filosofi. Hit hör även Stina Bengtssonsprojekt ”Virtuell vardag” (Vetenskapsrådet 2010-2012).IdentitetstransformationerEtt fjärde tema rör Identitetstransformationer, med flera olika forskningsriktningar. IKritisk kulturteori25

“Signifying Europe: European Symbols and Identities in Transition” samordnar JohanFornäs ett nätverk med drygt trettio forskare i åtta europeiska länder, där medel förnärvarande söks från EU:s sjunde ramprogram, men där pilotstudier redan genomförtsoch pågår. Till temat hör också Anders Bartoneks avhandling om Adorno och det ickeidentiskasom en politisk och utopisk kategori, liksom Cecilia von Feilitzens projekt om”Mediernas betydelse för demokrati och identitet” (Östersjöstiftelsen 2007-2009) ochKristina Riegerts ”Media and European Identity” (Vetenskapsrådet 2008-2009).Estetikens förvandlingarEtt femte, sista tema kan benämnas Estetikens förvandlingar, såväl inom detraditionella konsterna som i den medierade populärkulturen. Dit hör bl.a. projekten“Översättbarhet: estetik och det offentliga rummets förvandling i globaliseringens tid”(KK-stiftelsen); “Art (without) Spaces: Identities of Internet Art in Germany, Lithuaniaand Sweden” (Östersjöstiftelsen 2007-2009), ”Contemporary (Post)modernity?Canonization Processes of Advanced Art in Germany and Sweden” (Östersjöstiftelsen2010-2012), ”Art and the Passing Present: Contemporary Art in Time” (RiksbankensJubileumsfond 2010-2015); ”Aisthesis: Sinnlighetens återkomst” (Sjöholm,Östersjöstiftelsen 2009-2011); ”Translatability; aesthetics and the transformation ofthe public sphere in an era of globalization” (Sjöholm, KK-Stiftelsen 2009-2010); samtSara Danius nyligen avslutade Vetenskapsrådsfinansierat projekt om 1800-talsrealismen och det synligas litteraturhistoria. En doktorand i MKV, Linus Andersson,är verksam i detta fält med forskning om avantgarde och television.PubliceringsverksamhetEn viktig del av forskningen utgörs av forskarnas publiceringsverksamhet. Utöver dehögskolegemensamma skriftserier som publiceras av högskolan, finns tre serierknutna till området Kritisk kulturteori: Mediestudier vid Södertörns högskola (12publikationer), Södertörn Philosophical Studies (6 publikationer) samt SödertörnStudies in Practical Knowledge (3 publikationer).Nedan följer en förteckning över de externfinansierade forskningsprojekt som haft sinbas vid områdets tre ämnen.Projekt med bas i medie- och kommunikationsvetenskap:I nedanstående förteckning listas endast de projekt som är förlagda till Södertörnshögskola och leds av personal i eller med anknytning till MKV. Utöver dessa harforskarkollegiets medlemmar deltagit i en rad projekt vid andra lärosäten och/ellermed projektledare utanför högskolan.• Media Societies Around the Baltic Sea (Östersjöstiftelsen 1999-2003).Projektet lett av Jan Ekecrantz och historikern och docenten i journalistik TomOlsson, tillsammans med Patrik Åker, Kristina Riegert.• Bingolotto: Konsumtion, nya mediegenrer och tittaridentiteter (RiksbankensJubileumsfond, 1999-2001). Projektet lett av Göran Bolin, med MichaelForsman och Karin Lövgren.• Skiftande medielandskap (Östersjöstiftelsen, 2002-2006). Projektet lett avGöran Bolin, tillsammans med Stina Bengtsson, Staffan Ericson, Heike Graf,Lars Lundgren, Cecilia von Feilitzen, Peter Petrov och Patrik Åker.• Menschen, Medien, Metropolen (Östersjöstiftelsen 1998-2002). Projektet lettav Bernt Henningsen, tillsammans med bl.a. Heike Graf.• Mångfaldslinjer: Journalistisk produktion ur ett mångkulturellt perspektiv iStockholm och Berlin (Östersjöstiftelsen 2007-2009). Projektet lett av HeikeGraf, övriga medarbetare Jan Inge Jönhill (sociologi) och Gunilla Hultén(journalistik).• Nätverk för ungdomskulturforskning (Forskningsrådet för arbete och socialvälfärd, FAS, 2000-2005). Göran Bolin ledde detta nätverksprojekt somsamlade ett 40-tal forskare over hela Sverige och med hemvist i ett flertaldiscipliner inom samhällsvetenskap och humaniora.• Offentlighet, journalistik och genteknologi (Östersjöstiftelsen, 2005-2007).Anna Maria Jönssons delprojekt inom projektet Vetenskap, politik ochoffentlighet i Östersjöområdet, lett av Teresa Kulawik.• Medieförändring och kulturell offentlighet (Östersjöstiftelsen, 2006). Projektetlett av Göran Bolin tillsammans med en assistent.• Digitala mediekulturer. Publiker, livsstilar och generationer i den digitalakommunikationens tidsålder (Östersjöstiftelsen, 2007-2009). Projektet lett avKritisk kulturteori26

Göran Bolin, tillsammans med Anna Maria Jönsson och doktoranden PeterJakobsson.• Mediernas hus – ett projekt om arkitektur, medier och maktens centralisering(Östersjöstiftelsen, 2007-2009). Projektet lett av Staffan Ericson och PatrikÅker, tillsammans med Kristina Riegert, Sven-Olof Wallenstein (filosofi) ochHelena Mattson (arkitektur).• Värdeskapande i medierna. Produktion och konsumtion av värde inommedieindustrin (Vetenskapsrådet, 2007-2009). Göran Bolin leder och utfördetta projekt.• India as a Global Superpower: An Anthropological Study of Future Visions,(Riksbankens Jubileumsfond, 2007-2010), Per Ståhlberg leder och genomfördetta projekt.• Black Impulse: The Stockholm Reception of Josephine Baker and PaulRobeson. Ylva Habel, forskarassistent finaniserad av Vetenskapsrådet (2006-2010), placerad på Södertörn fr. o.m. 2010.• Media and European Identity: National or Regional Media Perceptions of theUSA, (Vetenskapsrådet, 2008-2009): Kristina Riegert leder detta projekt meddeltagare också från statsvetenskap vid Stockholms universitet och Göteborgsuniversitet.• Mediernas betydelse för demokrati och identitet (Östersjöstiftelsen, 2007-2009). Projektet lett av Cecilia von Feilitzen tillsammans med Peter Petrov ochSofia Johansson samt medverkande vid Universitetet i St Petersburg.• Media, Communication, and the Social Performance of Environmentalism:Comparing Ecological Collectives on Two Sides of the Baltic Sea(Östersjöstiftelsen 2010-2012). Projektet lett av Heike Graf, med MadeleineHurd (historia) och Robert Hamrén (genusvetenskap).• Medier i konvergens (Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 2009-2011). GöranBolin är projektledare i detta projekt tillsammans med forskarna GunnarNygren, journalistik SH, Edward Humphreys, juridik Högskolan i Jönköping,och Lars Nord, MKV Mittuniversitetet.• Virtuell vardag (Vetenskapsrådet 2010-2012). Stina Bengtsson leder ochgenomför detta projekt.• Public Discourse and Environmental Risks (Östersjöstiftelsen, 2010-2012).Anna Maria Jönsson leder detta projekt, som även innefattar Linda Soneryd,Misse Wester och Henrik Ifflander.• Publiker i mediekonvergensens tid. Mediegenerationer i Estland och Sverige(Östersjöstiftelsen, 2010-2012). Göran Bolin leder detta projekt som äveninnefattar doktoranden Signe Opermann.• Televisionens tider (Riksbankens Jubileumsfond, 2010-2012). Staffan Ericsonleder detta projekt, som även innefattar Amanda Lagerkvist (MKV) och PaulAchter (retorik, University of Richmond)• Teknikkultur/kulturteknik (Östersjöstiftelsen, 2007-2009). Infrastrukturelltstöd med Göran Bolin som huvudsökande i nära samarbete med medforskarnaHans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback (filosofi), Fredrik Svenaeus(praktisk kunskap), Cecilia Sjöholm och Sara Danius (estetik), Dan Karlholm(konstvetenskap), Lisa Öberg (historia), Cecilia von Feilitzen, Staffan Ericson(MKV), Leif Dahlberg (medieteknik KTH).• Staffan Ericson deltar i det av Riksbankens Jubileumsfond finansieradeforskningsprogrammet Tid, minne, representation, med bas inom filosofi (senedan).Projekt med bas i filosofi:• Traditionen som utopi (Östersjöstiftelsen 2000-2002). Hans Ruin, CeciliaSjöholm och Marcia Sá Cavalcante Schuback.• Det främmande i det egna. Om bildningsbegreppets förvandlingar,(Vetenskapsrådet 2003-2005). Marcia Sá Cavalcante Schuback, Hans Ruinoch Jonna Bornemark.• Estetik och Politik hos Nietzsche och Arendt (Östersjöstiftelsen 2004-2006)Cecilia Sjöholm och Fredrika Spindler.• Teknik, Livsvärld, Nihilism (Östersjöstiftelsen 2007-2009) Hans Ruin, IrinaSandomirskaja, Mats Rosengren, Fredrika Spindler, Cecilia Sjöholm och SvenOlov Wallenstein.Kritisk kulturteori27

• Fenomenologi och religion (Axel och Margaret Ax:son Jonssons stiftelse 2009-2011) Hans Ruin m.fl.• Tid, minne, representation – om historiemedvetandets förvandlingar,(Riksbankens Jubileumsfonds programanslag 2010-2015) Hans Ruin med cirka25 forskare från sex lärosäten.Projekt med bas i estetik:• Translatability. Aesthetics and the transformation of the public sphere in anera of globalization, 2010-2012, Cecilia Sjöholm, samverkansprojekt medBonniers konsthall och Albert Bonniers förlag, KK-Stiftelsen.• Sinnlighetens återkomst. Att undersöka aisthesis (Östersjöstiftelsen 2009-2011) Sara Danius, Cecilia Sjöholm, Sven-Olov Wallenstein.• Maskulinitetens estetik: modernitetens medborgare i 1800-taletsÖstersjöregion (Östersjöstiftelsen 2007-2009), Kristina Fjelkestam och ClaudiaLindén.• Den blå tvålen (Vetenskapsrådet 2005-2008) Sara Danius.• Den oöverskådliga konsten. Hannah Arendts och Friedrich Nietzschesnytänkande av estetik och politik (Östersjöstiftelsen 2004-2008) CeciliaSjöholm, Fredrika SpindlerÄven de tre andra ämnen som medverkar inom området har genomfört en radrelevanta externfinansierade forskningsprojekt, varav de viktigaste förtecknasnedan.Projekt med bas i de tre övriga ämnenaLitteraturvetenskap:• Den “Nya kvinnan” mellan två sekelskiften (1900-2000). Genusdialoger i ettinterkulturellt perspektiv. Tyskland – Norden – Polen (Östersjöstiftelsen, 2002-2004) Ebba Witt-Brattström.• Cultural Feminism! The Interaction between Culture and Activism in the NewWomen’s Liberation Movement in Sweden and West Germany(Östersjöstiftelsen 2009-2011) Ebba Witt-Brattström.• Det svenska språkets och den svenska exilens betydelse för den estetiskaförnyelsen i Peter Weiss’ bidrag till 1900-talets modernism (Östersjöstiftelsen2010-2012) Ola Holmgren.• An investigation of historicizing as a method in gender theory and research inSweden, 2010-2015, Claudia Lindéns delprojekt inom det av RiksbankensJubileumsfond finansierade programmet: “Tid, minne, representation”, lett avHans Ruin (se ovan).Konstvetenskap:• Art (without) Spaces: Identities of Internet Art in Lithuania, Germany andSweden (Östersjöstiftelsen 2007-2009) Charlotte Bydler, Dan Karlholm ochHåkan Nilsson.• Arkitektur, bild och information: samverkan och kulturell identitet(Planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen 2009) Håkan Nilsson och TorLindstrand, KTH.• Contemporary (Post)modernity? Canonization Processes of Advanced Art inGermany and Sweden 1977-2007 (Östersjöstiftelsen 2010-2012) DanKarlholm.• Art and the Passing Present: Contemporary Art in Time, 2010-2015, DanKarlholm som en av 26 forskare i det av Riksbankens Jubileumsfondfinansierade forskningsprogrammet Tid, minne, representation, med bas inomfilosofi (se ovan).• Dan Karlholm och Charlotte Bydler deltar sedan 2009 i ett forskningsprojektom Samisk kunst vid Universitetet i Tromsö, Norge.• Vid sidan av sitt visstidsförordnande vid Konstvetenskapen, Södertörnshögskola, arbetar FK Cecilia Strandroth på ett projekt om bilreklam, finansieratav Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning, slutredovisas 2010.Kritisk kulturteori28

Genusvetenskap:• Femme as Figuration: Rethinking (Queer) Femininities (RiksbankensJubileumsfond 2008) Ulrika Dahl.• Translating and Constructing Gender Studies in the Nordic Region, 1975-2005,slutrapporteras 2010 till Östersjöstiftelsen, med delstudierna Ulrika Dahl: “AJoint Canon? Transitions and Translations in Nordic Women’s and Genderstudies 1990-2005”; Ulla Manns samt professor Marianne Liljeström vid TurkuUniversitet i Finland.• Genteknologi som demokratiproblem – kan deliberation vara lösningen?Biopolitik i Polen, Sverige och Tyskland, Vetenskapsrådet 2002-2007, TeresaKulawik.• Vetenskap, politik och offentlighet i Östersjöområdet, Östersjöstiftelsen 2005-2008, Teresa Kulawik.• Så skapas en forskare – Assimilering och interaktion i forskarhandledning (RFHslutrapporterat 2004) Ulla Manns med docent Catherine Dahlström(Stockholms unviersitet), FD Birgitta Sandström (Lärarhögskolan), FK AndreasJohansson (Södertörns högskola), Johan Kummeneje (Stockholms universitet)samt Helena Rehn (Lärarhögskolan).• The Construction of Nordic Women´s Studies, 1975-1990 (Östersjöstiftelsenslutrapporteras 2010). Projekt lett av Ulla Manns med Ulrika Dahl ochprofessor Marianne Liljeström, Åbo universitet.• Alexandras musa: Identitet och historieskrivning i ett feministisktsammanhang ( planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen 2005) Ulla Manns.• Fredrika Bremer som intellektuell (planeringsbidrag från Östersjöstiftelesn2005), Ulla Manns.• Östersjöar (planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen 2009) Ulla Manns medprofessor Hans Ruin, professor Irina Sandomirskaja och docent Marcia SàCavalcante Schuback.• Ulrika Dahl medverkar också i projektet Thought as Action, 2008-2010, lett avprofessor Ellen Mortensen, Universitetet i Bergen, Norges Forskningsråd, medforskare i Norge, Nederländerna, USA och Sverige.• Teresa Kulawik ingår även i FEMCIT: Gendered Citizenship in MulticulturalEurope: the Impact of the Contemporary Women’s Movements, start 2007; EUIntegrated Project.• Ulla Manns medverkar i det av Riksbankens Jubileumsfond finansieradeforskningsprogrammet Tid, minne, representation, lett av Hans Ruin (se ovan).InternationaliseringKollegiet har en påfallande internationell prägel. Flera forskare är disputerade vidutländska lärosäten, däribland Universidade Federal do Rio de Janeiro (IFCS/UFRJ) iBrasilien; Duke University i USA; Université Paul Valéry i Frankrike; universitetet iNijmegen i Holland; University of Westminster. Flera av forskarna har tillbringat längreperioder vid utländska lärosäten som doktorander, postdoc-forskare och/ellergästprofessorer (se vidare bilaga D med cv för handledare).Tilläggas bör att filosofiämnet har ett formaliserat lärarutbyte med PontifíciaUniversidade Católica do Rio de Janeiro (PUC-RJ), universitetet i Greifswald, samt LaSapienza-universitetet i Rom; estetiken har lärarutbyte med Estetiska forskarskolan iKöpenhamn samt med universitetet i Nijmegen; medie- och kommunikationsvetenskapsamarbetar med University of Richmond i USA, School of Media, Arts and Design vidUniversity of Westminster, Institut für Medien, Kommunikation und Information,Universität Bremen, samt Centre for Cultural Research vid University of WesternSydney. Till kollegiets internationella meriter hör också ett stort antal monografierutgivna vid ansedda utländska förlag (se bilaga D).Kollegiets forskare har internationella uppdrag för akademiska institutioner somEuropean Science Foundation, Humboldtuniversitetet i Berlin och liknande, samt sittermed i advisory/editorial boards för en rad vetenskapliga tidskrifter inom detkulturvetenskapliga området. Forskarna är vidare anlitade som utvärderare ochbedömare för Högskoleverket, samt för utländska forskningsråd (Norgesforskningsråd, Finlands Akademi, Deutsche Forschungsgemeinschaft, Economic andSocial Research Council i Storbritannien, European Science Foundation m.fl.).Kritisk kulturteori29

Områdets forskare deltar flitigt i internationella konferenser, både som inbjudnaföredragshållare och som ordinarie delegater. Doktoranderna uppmuntras också starktatt presentera sin pågående forskning internationellt, och medel för detta finns avsattvid forskarskolan BEEGS.Vidden av områdets internationella nätverk framgår även av att området gemensamteller ämnena var för sig stått som värd för en rad internationella gästföreläsare,gästprofessorer, samt internationellt inriktade vetenskapliga konferenser ochsymposier, där de viktigaste förtecknas nedan.MKV – konferenser:• 2000 Television mellan hög och låg kultur, skandinavisk konferens 8-10 sept.,med bl.a. Espen Ytreberg, Oslo, Arnt Maasö, Oslo, Anne Jerslev, Köpenhamn,Leif Ove Larsen, Bergen, Wenche Mühliesen, Oslo, Staffan Ericson, GöranBolin, Stina Bengtsson, Anna Edin, Södertörn.• 2003 Media Landscapes Workshop, internationell workshop 2-4 maj, med bl.a.Marju Lauristin, Peeter Vihalemm, Triin Vihalemm, Margit Keller, VeronikaKalmus (Estland), Anja Herzog (Tyskland), Jan Ekecrantz (Stockholmsuniversitet) samt forskare från MKV Södertörns högskola.• 2004 Media Events/Public Events, workshop med Daniel Dayan, CNRS, Paris,Frankrike, Kristina Riegert, Heike Graf och Staffan Ericson, Södertörnshögskola, 26 maj.• 2004 Media, Migration, and Society, Nordisk konferens vid Södertörnshögskola, 16-17 april.• 2004 Television Realities: Sports, Politics, Narration, workshop medhuvudtalarna Annette Hill, Westminster University, UK, Bo Reimer, MalmöUniversity, Stina Bengtsson och Göran Bolin, 7 december.• 2005 Media and citizenship. An international workshop on media, civic agencyand democracy, huvudtalare Nick Couldry, London School of Economics,Storbritannien, Peter Dahlgren, Lunds universitet, Ingegerd Rydin, Högskolan IHalmstad, 17-18 maj.• 2005 On Mediated Centres, med Nick Couldry, Goldsmiths’ College, Universityof London, Storbritannien; Staffan Ericson, Patrik Åker och Helena Matssonfrån Södertörns högskola, 7 november.• 2005 Personliga medier, workshop med Terje Rasmussen, Universitetet i Oslo,Heike Graf, Jenny Sundén, Linus Andersson m.fl. från Södertörns högskola, 8december.• 2006 The 9th Nordic Youth Research Information Symposium (NYRIS IV),internationell konferens med 250 deltagare och huvudtalarna SoniaLivingstone, London School of Economics, Storbritannien; Ove Sernhede,Göteborgs universitet, Carles Feixa, University of Lleida, Spanien, 12-14januari.• 2007 Convergence, Participation, and Multi-platform Ideologies: Media Housesand their Interiors symposium med Espen Ytreberg, Oslo universitet, JokeHermes, InHolland University, Staffan Ericson, Linus Andersson m.fl. frånSödertörns högskola, 16 oktober.• 2008 The Critical Audience Workshop, med huvudtalarna Lothar Mikos,Tyskland, Geoffrey Baym, USA, Göran Bolin, Heike Graf och Peter Jakobssonfrån Södertörns högskola, 7 oktober.• 2009 Generational Change in the Media World, med bl.a. Marju Laruristin,Peeter Vihalemm, Margit Keller, Veronika Kalmus, m.fl. estniska forskaretillsammans med MKV-kollegiet, 16-18 april.• 2009 Cultural Technologies Symposium, i samarbete med Nobelmuseet, medett 40-tal deltagare, bl.a. William Uricchio, Jostein Gripsrud, Sandra Braman,Toby Miller, Anette Hill, Eric Rothenbuhler, Nancy Baym, Lisa Parks, StigHjarvard, John Ellis m.fl., 19-20 oktober.MKV – gästande forskare:• Daniel Dayan, CNRS, Paris, Frankrike• Toby Miller, New York University, USA• Annette Hill, Westminster University, Storbritannien• Wolfgang Kleinwächter, Universität Leipzig, TysklandKritisk kulturteori30

• Peter Bajomi-Lázár, Ungern• Margit Keller, Tartu University, Estland• Marju Lauristin, Tartu University, Estland• Peeter Vihalemm, Tartu University, Estland• Triin Vihalemm, Tartu University, Estland• Gestur Gudmundsson, Reykjavik University, Island• Terje Rasmussen, Universitet i Oslo, Norge• David Muggleton, University College Chichester, Storbritannien• Jostein Gripsrud, University of Bergen, Norge• Siegfried J Schmidt, Tyskland• Nick Couldry, LSE/Goldsmiths’ College, London, Storbritannien• Barry King, Auckland Institute of Technology, Australien• John Hartley, Queensland Institute of Technology, Australien• Benjamin Peters, Columbia University, USA• Paul Achter, University of Richmond, USA• Georgina Born, Cambridge University, Storbritannien• Sonia Livingstone, London School of Economics, Storbritannien• Sandra Braman, University of Wisconsin-Milwaukee, USAFilosofi – konferenser:• 2000 Minisymposium med Jacques Derrida. Finansierat av Östersjöstiftelsen.Arrangör: Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback.• 2001 Herakleitos och den filosofiska traditionen. Symposium finansierat avRiksbankens Jubileumsfond. Huvudtalare: bl.a. John Sallis och AndrewBenjamin. Arrangör Hans Ruin.• 2002 Filosofi och Religion. Konferens inom nordiskt sällskap för filosofi.Finansierat av Wennergrenstiftelsen, Östersjöstiftelsen. Huvudtalare bl.a.Eugenio Trias. Arrangör Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback.• 2002 Thought and Historicity, symposium. Huvudtalare bl.a. Simon Critchley.Arrangör: Marcia Sà Cavalcante Schuback och Hans Ruin. Finansierat avÖstersjöstiftelsen.• 2004 Årskonferens för Nordiskt sällskap för fenomenologi. Huvudtalare bl.a.Francoise Dastur. Finansierat av Östersjöstiftelsen. Arrangör Hans Ruin ochMarcia Sá Cavalcante Schuback.• 2005 Medborgerlig bildning, medarrangör av internationell konferens.Huvudtalare Martha Nussbaum. Hans Ruin och Marcia Sà Cavalcante Schubacktalare.• 2006 Kosmopolis, konferens. Huvudtalare bl.a. Peter Kemp. Arrangör RebeckaLettevall och Hans Ruin. Finansierat av Östersjöstiftelsen.• 2006 Aesthetics and Politics, konferens. Huvudtalare bl.a. Jacques Ranciere.Arrangör: Fredrika Spindler och Cecilia Sjöholm. Finansierat avÖstersjöstiftelsen.• 2007 Phenomenology of Eroticism, internationell forskarkurs. Huvudtalare bl.a.Francoise Dastur. Arrangör Marcia Sà Cavalcante Schuback. Finansierat avÖstersjöstiftelsen.• 2007 Bildning och makt, minisymposium. Arrangör: Marcia Sá CavalcanteSchuback. Finansierat av Vetenskapsrådet.• 2008 Symposium om Fenomenologi och religion. Finansierat av Axel ochMargaret Ax:son Jonssons stiftelse. Arrangör Hans Ruin, Marcia Sà CavalcanteSchuback och Jonna Bornemark. Huvudtalare bl.a. Lazlo Tengeli, Morny Joy.• 2008 Translating Hegel, internationellt symposium. Huvudtalare bl.a. RobertPippin och Walter Jäeschke. Huvudarrangör Sven-Olov Wallenstein. Finansieratav Goethe institutet, m.fl.• 2008 En annan humaniora – en annan tid, internationellt symposium omhumanioras framtid. Huvudtalare Simon Critchley och Pawel Markowski.Finansierat av Östersjöstiftelsen. Arrangörer från filosofiämnet: Hans Ruin ochMarcia Sà Cavalcante Schuback.• 2009 Foucault och biopolitik, konferens. Arrangör Sven Olov Wallenstein.Finansierat av Östersjöstiftelsen. Huvudtalare bl.a. Johanna Oksala.• 2010 The Ambiguity of the Sacred, konferens. Arrangör Hans Ruin och JonnaBornemark. Finansierat av Axel och Margaret Ax:son Jonssons stiftelse.Kritisk kulturteori31

Filosofi – gästande forskare:• Renaud Barbaras, CNRS, Paris• Jean Francois Courtine, CNRS, Paris• Jacques Derrida, Paris• Hubert Dreyfus, University of California, Berkeley, USA• Sara Heinämaa, Helsingfors universitet, Finland• James Risser, Seattle University, USA• Richard Rorty, Stanford University, USA• Dan Zahavi, Köpenhamns universitet, DanmarkEstetik – konferenser:• 2006 Aesthetics and Politics, Law and Literature (i samverkan med filosofi; seovan). Huvudtalare bl.a. Jacques Ranciere. Arrangör: Fredrika Spindler ochCecilia Sjöholm. Finansierat av Östersjöstiftelsen• 2007 Hannah Arendt – Critical Encounters. Huvudtalare: Agnes Hellner,Richard Bernstein, Johann P. Arnason, Barbara Hahn, m. fl. Medarrangör: SaraDanius. Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, tyskaambassaden m. fl.• 2007 Architecture, Consumption and the Welfare State: Perspectives onSwedish Modernism. Huvudtalare: Reinhold Martin, Francesco DelCo, JoanOckman, Penny Sparks, Yvonne Hirdman, m fl. Arrangör: Sven OlofWallenstein & Helena Mattsson. Finansiär: Vetenskapsrådet, Framtidens kultur,Arkitekturmuseet.• 2008 Ludvig Holberg-symposiet i Bergen. Till Fredric Jamesons ära, 2008 årsHolbergpristagare. Internationellt symposium. Huvudtalare: Perry Anderson,Astrid Söderbergh Widding, m. fl. Medarrangör: Sara Danius. Finansiär:Holbergstiftelsen.• 2009 The Politics of Life: Michel Foucault and the Biopolitics of Modernity(Internationell konferens om Michel Foucault, i samverkan med filosofi, seovan). Medarrangör: Sven-Olov Wallenstein. Finansiär: Östersjöstiftelsen.• 2009 Estetikens aktualitet. Huvudtalare: Frederik Tygstrup, Kjersti Bale,Christoph Menke, m fl. Arrangör: Sara Danius, Cecilia Sjöholm, Åsa Arketeg.Finansiär: Östersjöstiftelsen.• 2009 Codex and Code: Aesthetics, Politics, and History, internationelllitteraturvetenskaplig konferens (NorLit) i Stockholm, Huvudtalare: AndreaPolaschegg, Patricia Lombardo, m.fl. Medarrangör: Sara Danius.Finansiär:Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, m. fl.• 2009: Svar på frågan: Vad var det postmoderna? Huvudtalare: Hans Ruin, DanKarlholm, Sara Danius, mfl . Symposium i samarbete med tidskriften SITE ochMilliken GalleriEstetik – gästande forskare:• Judith Butler, Berkeley, USA• Hent de Vries & Paola Marrati, Johns Hopkins University, USA• Peter Osborne & Stella Sandford, Middlesex University, Storbritannien• Jacques Ranciere• Ewa Ziarek, SUNY at Buffalo, USA• Philippe van Haute, University of Nijmegen, HollandÖstersjö- och ÖsteuropaprofilKritisk kulturteori utgör på flera sätt ett naturligt inslag i högskolans Östersjö- ochÖsteuropaprofil. Området har genom sina många Östersjöstiftelsefinansieradeforskningsprojekt en naturlig koppling till Östersjö- och Östeuropafrågor, vilketbefruktar undervisningen på alla nivåer.Området har också sedan flera år tillbaka ett utvecklat samarbete med högskolansCentrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, the Centre for Baltic and EastEuropean Studies (CBEES) och med forskarskolan BEEGS.Kritisk kulturteori32

”Kulturteori” är ett av CBEES tre prioriterade forskningsteman. Temat arrangerarregelbundet seminarier, workshops och konferenser för högskolans forskare. En avområdets professorer (Göran Bolin) var under en period forskningsledare vid CBEES.Han ansvarade då bland annat för den obligatoriska introduktionskursen för nyantagnadoktorander, vilket gjort att banden mellan området och forskarskolan ytterligarestärkts. BEEGS ger också en kurs i vetenskapsfilosofi i samarbete med ämnet filosofi,vilken följs av de flesta av forskarskolans doktorander.En av forskarna i MKV (Stina Bengtsson) har för närvarande en tvåårigpostdoktorstjänst vid CBEES, och en av CBEES professorer – Irina Sandomirskaja,professor i Cultural Studies – har deltagit i områdets projekt, konferenser och övrigaaktiviteter.Genom CBEES finns även ett formaliserat nätverk tillsammans med AleksanteriInstitute i Helsinfors, och Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) som flera av områdetsforskare är verksamma inom. Nätverket har bl.a. arrangerat doktorandutbyten,sommarforskarskolor och nätverksansökningar. 2007 arrangerade nätverket ennordisk-baltisk forskarutbildningskurs i Tallinn, som flera av Södertörns doktoranderdeltog i.Ett forskningssamarbete finns upparbetat mellan MKV och Institute of Journalism andCommunication vid universitetet i Tartu sedan sent 1990-tal, med regelbundnaarrangemang av workshops och seminarier, samt samarbeten kringmaterialinsamlingar för svensk-estniska komparativa studier. Filosofiämnet är en aktivpart i ett nätverk av baltiska universitet, koordinerat av Helsingfors universitet, somutvecklat en tvåårig masterutbildning i etik och politisk filosofi. Det finns ocksåsamarbete med Centrum för humanistiska studier i Krakow samt med Europeiskahumanistiska universitetet i Vilnius.JämställdhetsaspekterOmrådets könssammansättning är välbalanserad. Bland de sexton handledarna finnslika många kvinnor som män, bland de sexton doktoranderna finns nio män och sjukvinnor. Södertörns högskola eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämnkönsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Detta innebär attjämställdhetsfrågorna alltid ska finnas på dagordningen och ges betydelse iutformandet av högskolans verksamhet, genom kontinuerliga diskussioner ochpersonalutbildning.Vid högskolan finns även ett jämställdhetsråd och ett mångfaldsråd, som bägge utgöranvändbara resurser på detta område. Jämställdhet (som formell norm i arbetet) ochgenus (som innehållslig tematik i bl.a. vetenskaplig teoribildning) är visserligen delvisskilda frågor, men det faktum att miljön även omfattar genusvetenskap bidrar aktivttill att sätta såväl formella jämställdhetsfrågor som innehållsliga genusperspektiv pådagordningen i den dagliga verksamheten. Ansträngningar görs bland annat för attsöka vägar bort från den dominans av manliga författare som av tradition präglarkulturteorins kanon.Studiesocial miljöHögskolan har mål och riktlinjer för verksamheten för att uppnå ett gott arbetsklimat.Det handlar till exempel om att både forskning och utbildning sker i en öppen ochvälkomnande miljö. Det handlar också om att sträva efter en jämn könsfördelningsamt etnisk och kulturell mångfald, och naturligtvis att ta till vara de kvaliteter somdetta tillför verksamheten.Grunden till detta arbete är, utöver mer de övergripande målen, högskolanspolicydokument. Här är uppföljande instans personalavdelningen ocharbetsmiljökommittén. Bland policydokumenten kan nämnas handlingsplan förtillgänglighet, policy avseende funktionshinder, riktlinjer för systematisktarbetsmiljöarbete, alkohol- och drogpolicy, mål och riktlinjer för handläggning avdiskriminerings- och trakasseriärenden etc. Här finns väl fungerande rutiner förkontakter mellan prefekter och personalavdelningen för hantering av ärenden. DetKritisk kulturteori33

finns även rutiner för att kommunicera uppdateringar och förändringar av dokumenteninom organisationen.Högskolan genomför en årlig medarbetarundersökning som efter sammanställningredovisas på alla enheter. Denna ligger även till grund för nästkommande årsarbetsmiljöarbete, både på central och på lokal nivå. Vidare erbjuds alla nyanställdatvå introduktionsdagar. Då presenteras högskolan, dess mål, organisation, ledning ocholika aspekter av att arbeta på Södertörns högskola.De områden som söker examensrätt för doktorander framhålls också i högskolansforskningsstrategi 2008-2011. Inom de flesta av dessa områden har högskolan, viaÖstersjöstiftelsen, avsatt medel för infrastrukturell utveckling samt sjösatt ettambitiöst professorsprogram där fjorton av nitton nya professorer kommer att verkainom de fyra områden som nu söker examensrättigheter. Eftersom det för såvälhögskolan centralt, som institutioner och ämnen, är en självklarhet att doktorandernaska finnas med i det dagliga vetenskapliga samtalet, kommer dessa satsningar att hastor betydelse för den miljö doktoranderna kommer att verka i. Här kan hänvisas tillde mål högskolan satt upp om att både forskning och utbildning ska ske i en öppenoch välkomnande miljö, och där de kvaliteter som olika bakgrund och erfarenheterger, tas till vara.Högskolan har sedan ett antal år tillbaka ett regelverk för vilka ämnen som kvalificerarsig att vara med i BEEGS, högskolans egen forskarskola där doktoranderna harÖstersjö- och Östeuropaforskningen som gemensam nämnare. Kriterier för att ettämne ska få tillgång till doktorandtjänsterna inom forskarskolan är att där ska finnasminst en professor och minst två docenter. Dessutom ska ämnet regelbundetgenomföra högre seminarium samt tillsätta en studierektor. Dessa krav kommer attskärpas till ”minst fyra disputerade lärare, varav minst en professor och minst tvådocenter” för att ett ämne ska kvalificera sig för att ingå i ett område.Alla projektdoktorander har hittills varit antagna på andra lärosäten under avtal medSödertörns högskola. Dessa avtal har godkänts av Utbildnings- ochforskningsnämnden i humaniora, samhällsvetenskap och teknik, samt Utbildnings- ochforskningsnämnden för naturvetenskap, för att i möjligaste mån åstadkomma engemensam standard för alla doktorander. Denna uppgift kommer att övertas avfakultetsnämnden.Forskarutbildningens organiseringForskarutbildningarna inom området Kritisk kulturteori specificeras närmare i bifogadeallmänna studieplaner. Forskarutbildningarna syftar som helhet till att kvalificera denstuderande för forskning och högre undervisning, men ger även en god grund förandra möjliga arbeten i offentlig eller privat sektor där kulturteoretisk kompetensefterfrågas: inom medierna och kultursektorn såväl som inomforskningsadministration, kulturpolitik och andra verksamhetsområden.RamverkEn forskarutbildning i egen regi, med bred samverkan inom det aktuella området vidSödertörns högskola, skulle innebära oerhörda fördelar. Först då kunde synergiernamellan områdets ämnen låta sig exploateras fullt ut, samtidigt som varje ämne skullekunna utveckla sina forskarutbildningsprogram med den inriktning och deverksamhetsformer som passar profileringen mot Kritisk kulturteori. De välupparbetade kontakterna med andra universitet kommer även fortsättningsvis att varaen användbar tillgång. Även när de tidigare avtalen med andra lärosäten upphörtkommer samarbetet mellan högskolorna därför att fortsätta för att upprätthålla för attoptimera kvaliteten i forskarutbildningen.Områdets gemensamma och ämnesspecifika forskarutbildningar kommer att inramasav en solid administrativ ordning som ansluter till Högskoleförordningen ochHögskoleverkets övriga riktlinjer. Beslutsorganisationen för forskarutbildningenplaneras ha följande struktur, enligt riktlinjerna i dokumentet ”Förslag till riktlinjer förforskarutbildning vid Södertörns högskola”, och som ska fastslås av en nykonstitueradfakultetsnämnd. Den centrala förvaltningen kommer att följa upp dessa beslutsrutiner.Kritisk kulturteori34

• Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för all forskarutbildning sombedrivs vid högskolan. Detta ansvar kan enligt Högskoleförordningen intedelegeras, och innefattar bland annat inrättande och avvecklande avforskarutbildningsämnen, fastställande av allmänna studieplaner, lokalantagningsordning, antagningar med annan studiefinansiering än anställningoch utbildningsbidrag, antagning till licentiatexamen som slutmål,tillgodoräknanden i samband med antagningar, avskiljande ochåterupptagande till forskarutbildningsstudier, indragande och återtagande avresurser för doktorand. Till nämndens ansvarsområden hör även den löpandehanteringen av forskarutbildningsärenden, såsom kvalitetssäkring avutlysningstexter för doktorandplatser, antagning av doktorander, godkännandeoch byte av handledare, godkännande av kursplaner, fastställande ochuppföljning av individuella studieplaner och finansieringsplaner, men den typenav uppgifter kan nämnden eventuellt komma att vilja delegera till något förändamålet särskilt inrättat arbetsutskott. Det kan också visa sig behövas enförslagsställande Områdesstyrelse, med motsvarande sammansättning somnuvarande programstyrelser, ledd av en av områdets studierektorer, och meddoktorandrepresentation. Denna bereder i så fall ärenden om antagning,koordinerar områdets forskarutbildning och lämnar förslag till beslut i frågorrörande forskarutbildning till fakultetsnämnden.• Studierektorer för områdets forskarutbildningar leder och organiserarverksamheterna och utgör länkar mellan respektive ämneskollegier ochfakultetsnämnden (eller områdesstyrelsen).• Handledarkollegier formeras ämnesvis av alla handledare inom varje ämne,samt med doktorandrepresentation. De leds av respektive ämnes studierektor.• Doktorandråd inrättas enligt sedvanlig praxis, och doktorandrepresentanterdeltar i områdets övriga styrande organ samt medverkar även iantagningsprocessen av nya doktorander.Antagning till forskarutbildning sker vanligtvis vid fasta tillfällen under året, efterutlysning med information om tillgängliga platser, för att trygga rättssäkerhet ochöppen konkurrens. Utlysning sker på områdets och högskolans relevanta webbplatser,på anslagstavlor, gärna även i dagspress och/eller facktidskrifter, och som regel ocksåinternationellt, bland annat genom att utnyttja existerande breda nätverk.Utlysningarna behandlas normalt av fakultetsnämnden och kvalitetssäkras avhandläggare vid högskolans centrala förvaltning. Annonsering sker senast tre veckorföre sista ansökningsdag. Om en utbildningsplats är kopplad till doktorandanställningeller utbildningsbidrag ska även dessa utlysas i annonsen. Utlysning behöver ej skenär exempelvis den sökande har fullgod egen studiefinansiering. Ansökan om antagningtill forskarutbildning ska ställas till högskolan.Kriterierna för urval ska tydligt framgå i den allmänna studieplanen ochantagningsordningen för forskarutbildningsämnet. Antagning bereds avfakultetsnämnden (eller områdesstyrelsen där också doktorandrepresentanter ingår)som utifrån de urvalskriterierna och antagningsordningen rangordnar de sökande ochgör en samlad bedömning av inkomna ansökningar samt vad som framkommit iintervjuer av de sökande och referenstagning. Fakultetsnämnden beslutar omantagningen, efter att central handläggare kontrollerat de sökandes behörighet. Vidurvalet tas hänsyn till (1) studentens meriter, kompetens och ambition; (2) kvalitetenoch genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet; (3) den samladehandledarkompetensens relevans för det planerade avhandlingsarbetet; (4)forskningsetiska aspekter; (5) tids- och finansieringsplanen; samt (6) om doktorandenär insatt i vad forskarutbildning vid Södertörns högskola innebär. Därtill tas hänsyn tilljämställdhetsaspekter. Vid beslut om antagning ska fakultetsnämnden även tillstyrkaden individuella studieplanen. Detta beslut kan inte överklagas, men ett avslag hindrardock inte att en ny ansökan om antagning inlämnas. Antagnings- och avslagsbeslutenmeddelas skriftligt.Alla forskarstuderande måste ha godtagbar studiefinansiering för hela den tid det taratt slutföra studierna till examen. Som regel ska forskarstuderande erbjudasanställning som doktorand, vilket i normalfallet finansieras med fakultetsmedel ellergenom externa forskningsanslag. Fakultetsnämnden (eller områdesstyrelsen) ser tillatt det upprättas en finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden innan slutligtbeslut om antagning fattas, och som beskriver forskarutbildningens finansiering terminKritisk kulturteori35

för termin. Finansieringsplanen ska därefter finnas med som en bilaga till den individuellastudieplanen under hela utbildningstiden. Finansieringsplanen jämte denindividuella studieplanen följs upp av fakultetsnämnden (eller dess eventuella utskottför forskarutbildning) minst en gång per år.För studerande med annan finansiering tecknas avtal med den finansierande parten,och då finansieringen sker genom anställning hos annan arbetsgivare ska chef förverksamheten tillstyrka studieplanen för att intyga att utbildningen kan ske så somden beskrivs. Enbart i undantagsfall kan doktorander med stipendier antas, underförutsättning att dessa kan erbjudas liknande villkor vad gäller försäkringsskydd etc.som doktorander med doktorandtjänst. Sådana beslut fattas av fakultetsnämndenefter noggrann prövning.Antagning till områdets forskarutbildning kan ske antingen med doktorsexamen ellermed licentiatexamen som slutmål, men sistnämnda alternativ ska ses somundantagsfall. Beslut om antagning till licentiatexamen fattas av fakultetsnämnden.Ansökan från en doktorand som antagits till licentiatstudier att fortsätta till doktorsexamenska prövas i konkurrens med andra sökanden.I vissa fall kan forskarutbildningen pågå i fyra år med heltidsstudier, men normaltfyller studierna (kurser och avhandlingsarbete) upp 80% av heltid medan 20% utgörsav institutionstjänstgöring – främst undervisning och administration som bidrar till attytterligare stärka den forskarstuderandes allmänna akademiska kompetens – vilket iså fall förlänger den totala doktorandtiden med ett femte år.ForskarkurserInnehållsligt omfattar utbildningen tre områdesgemensamma forskarutbildningskurservilka är obligatoriska för samtliga doktorander inom området. Utöver dessagemensamma kurser har varje forskarutbildningsämne ett antal ämnesspecifikaobligatoriska kurser, samt en grupp individuellt valbara kurser. Varje doktorand får22,5hp gemensamma obligatoriska kurser, 30hp ämnesspecifika obligatoriska kurseroch 22,5hp individuellt valbara kurser, medan avhandlingsarbetet omfattar 165hp.Kursutbudet ger övergripande breddkunskaper men också fördjupning i föravhandlingsskrivandet centrala vetenskapliga delområden.För varje tvåårsperiod anordnas och genomförs inom ramen för denna ansökan tregemensamma obligatoriska kurser, tre ämnesspecifika obligatoriska kurser i varderaestetik, filosofi och MKV, samt en valbar kurs inom vart och ett av alla områdets sexämnen, alltså totalt 3 + 3x3 + 6 = 18 kurser varje tvåårsperiod. Kurserna kommer attorganiseras på skiftande vis, oftast med bred samverkan mellan forskningsområdetsämnen. De kan med fördel ordnas av en kursansvarig seminarieledare som knytersamman en serie inledningar av inbjudna gästföreläsare.Introduktionskursen i Kritisk kulturteori tar sin utgångspunkt i den kritiskakulturteorins tre grundbegrepp: kritik, kultur och teori. Kursen presenterar hur dessaoch angränsande begrepp utvecklats och använts i olika historiska epoker, geografiskaregioner och tematiska delområden, däribland estetik, filosofi och mediestudier.Jämförelser görs mellan begreppens vandringar genom grekisk filosofi, romantikensestetik, hos Kant och Hegel, i Frankfurtskolans kritiska teori, kulturstudiernas öppningfrån Birminghamskolan till ett glokaliserat fält, och i ett urval samtida positioner.Kursen indelas i tre avdelningar, en för varje nyckelbegrepp, och med tre underavsnittför varje. Så avses kursen ge en avancerad inblick i det bredakulturforskningsområdets kärnfrågor, samt hur dess begreppsliga grundvalarkonstrueras och förhåller sig till varandra.Kursen ”Sanning, konstruktion och subjektivitet” har redan getts sedan två år. Den geren bred introduktion till modern filosofisk vetenskapsteori med inriktning mot dethumanistiska fältet. Den utgår från förhållandet mellan sanning och tolkning, ochfrågan om hur och i vilken mening en viss värld kan anses vara “konstruerad”. Dendiskuterar förhållandet mellan hermeneutik, vetenskapssociologi, positivism,dekonstruktion och genealogi. Den visar hur feministisk och postkolonialvetenskapskritik har sina rötter i en längre filosofisk tradition.”Kritisk kulturteori: Metod” är en skräddarsydd metodkurs för forskarstuderande somstår i begrepp att skriva avhandling. Den är probleminriktad och spänner över hela dethumanistiska fältet. Syftet är att fördjupa förståelsen av centrala kulturteoretiskaKritisk kulturteori36

frågor, med särskild betoning på metodologi och retorik. Kursen syftar också till attden forskarstuderande skall vidareutveckla sin förmåga att skriftligen och muntligenbehandla metodologiska spörsmål. I seminariet ingår regelbundet pm-skrivande samtmuntliga presentationer.De övriga, ämnesspecifika obligatoriska kurserna i MKV är fyra till antalet. Kursen”Medieteorins klassiker” (7,5hp) presenterar i föreläsningar och seminarier några avmedievetenskapens klassiker. Kursen har tidigare getts inom masterutbildningen menanpassas här efter den högre forskarutbildningsnivån. I 7,5hp-kursen ”Samtidariktningar i medievetenskapen” fördjupas doktorandernas kunskaper om aktuellaforskningsproblem. Som obligatorium finns ett 7,5hp-moment där doktoranden väljeratt fördjupa sig i någon av områdets metoder. Här erbjuds kursen ”Text, tolkning,representation” som ger inblick i medievetenskapens metodverktyg, med särskilt fokuspå de möjligheter och problem som ny digital kommunikationsteknik för med sig.De övriga obligatoriska kurserna i filosofi är uppdelade i tre moment, två 7,5hp-kursersom på ett kritiskt aktualiserande sätt lyfter fram tematiska problem från antik ochmoden tid. De beskrivna kurserna här är exempel på hur detta kan göras, kring Platonoch kring tysk idealism. Men de kan varieras till sitt konkreta innehåll. En tredje kursom 15hp utgör en inledning till den samtida filosofin två huvudsakligaforskningsområden, den analytiska och den kontinentala filosofin, som tematiserasutifrån ett på samma gång historiskt och aktualiserande sätt.Estetikens ämnesspecifika obligatoriska kurser utgörs av fyra delkurser. ”Estetikenstraditioner 1” (7,5hp) och ”Estetikens traditioner 2” (7,5hp) ger en vidgad ochfördjupad orientering i estetikens historia från antiken till i dag. Den tredjeobligatoriska kursen, ”Estetik: Aktuella forskningsproblem” (7,5hp), ägnas fördjupadestudier inom samtida estetisk forskning och diskuterar aktuella teorier och metoder.Den fjärde och sista obligatoriska kursen, ”Originalverk och avhandlingsarbete”(7,5hp), ägnas studier av ett centralt verk inom det estetiska fältet som placeras i ettstörre sammanhang, historiskt, socialt och/eller politiskt.Därtill kommer fritt valbara kurser. Doktoranderna kan här i samråd med sinahandledare välja bland de kurser som ges vid Södertörns högskola men även blandkurser som erbjuds vid andra lärosäten, såväl i Sverige som utomlands. Medutgångspunkt i MKV-ämnet erbjuds exempelvis nu en avancerad kurs om ”MediaPhilosophy and New Media Technology”, med bidrag av lärare från MKV, filosofi,medieteknik och estetik. Tillsammans med forskare från Skolan för datavetenskap ochkommunikation vid KTH ges varje termin en kurs i seminarieform, t.ex. den nu senastgivna ”Fenomenologi, teknologi och medier” (HT09).I den vidare ämneskretsen kommer t.ex. genusvetenskapen att arbeta fram en radmöjliga 7,5hp-kurser som byggs in i deras framtida forskarutbildning och även öppnasför andra ämnens doktorander inom området. Dit hör kursteman som “Kritiskavithetsstudier”, “Femininitet ur kritiskt och historiskt perspektiv”, “Globalisering”,“Högskolepedagogik/feministisk pedagogik”, “Kreativt akademiskt skrivande” och“Feministisk etnografi”.Alla doktorander som även undervisar ska ha genomgått högskolepedagogisk kurs.Områdets forskarutbildningar kommer att se till att samtliga doktorander inom ramenför sina individuellt valbara kurser skaffar sig goda insikter i vetenskaplig pedagogik.Alla som efter genomgången forskarutbildning avser verka inom det svenskahögskoleväsendet ska genomgå en reguljär högskolepedagogisk kurs, medan övrigaalternativt kan välja någon passande kvalificerad kurs i vetenskaplig kommunikation,då kommunikation med det omgivande samhället också kan ses som en viktigvetenskapspedagogisk kompetens. Detta är ett led i en målmedveten pedagogiskkompetensutveckling i miljön. För doktoranderna handlar det dels om att gå någon avdessa pedagogiska kurstyper, dels om att ges möjlighet till institutionstjänstgöringsom lärare och handledare. Lärare och handledare ska samtidigt uppmuntras attupprätthålla och vidareutveckla sina pedagogiska kompetenser genom att bland annatsjälva genomgå fortbildning i högskolepedagogik och forskarhandledning. VidSödertörns högskola finns därtill omfattande kompetens kring praktiskt lärande, medbland annat de kurser på avancerad nivå som ges av Centrum för praktisk kunskap,vilket blir en värdefull resurs i det pedagogiska arbetet inom detta område.Kritisk kulturteori37

SeminarierHögre seminarier utgör en viktig motor i en forskarutbildningsmiljö. Doktorandernaförutsätts följa åtminstone en av de högre seminarieserier som ges inom området,men har därtill tillgång till ett stort antal andra högre seminarieaktiviteter. Det finnsminst en sådan regelbunden seminarieserie vid varje ämne med egenforskarutbildning, men även vid områdets övriga ämnen. Som redan framgått är dessaformer redan väletablerade här, men genom områdets ytterligare stärkta samverkanbjuds alla områdets doktorander, handledare, lärare och forskare till alla de parallellaseminarieserierna. Det tillkommer då också varje termin 1-2 samarrangeradeseminarier för hela området, med gemensamt ansvar för de samverkande ämnena. Ettav dem hålls vanligen i form av en heldagsworkshop kring en aktuell tematik somsvetsar samman området: det kan röra sig såväl om innehållsliga och samhälleliganyckelfrågor som metodologiska, etiska eller forskningspolitiska teman med relevansför kritisk kulturteori. Där presenteras aktuell forskning av doktorander, handledareoch forskare inom de aktuella ämnena.Forskningsanknuten handledningHandledarkollegierna tar kollektivt ansvar för handledningen av varje doktorand, medstöd av de beslutande organen som nämns ovan. Som framgår av förslagen tillallmänna studieplaner för de tre ämnen som initialt söker forskarutbildningsrättighetertilldelas varje antagen doktorand i samråd med doktoranden själv minst tvåhandledare, varav en huvudhandledare. Det ska finnas smidiga rutiner för att bytahandledare om det behövs för att säkra avhandlingsarbetets fullföljande och kvalitet.Utrymmet för total handledningstid utgör vid Södertörns högskola i normalfalletmaximalt 480 klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand förhuvudhandledare och 160 för biträdande handledare); finns ytterligare handledareomfördelas samma totala timantal motsvarande. Detta lär för varje doktorandmotsvara en handledarinsats om 7-7,5% av heltid (normalt fördelat på cirka 5% förhuvudhandledaren och 2-3% för bihandledaren). Samtliga handledare är docenter ellerprofessorer och har såväl vetenskaplig som pedagogisk kompetens; varje handledareska ha genomgått forskarhandledningsutbildning eller bedömts ha motsvarandekompetens. Minst en av varje doktorands handledare bör vara anställd vid Södertörnshögskola (i normalfallet huvudhandledaren), om inga synnerliga skäl finns för ettundantag.Handledarna är också aktiva forskare och bidrar därigenom till att knyta indoktoranderna i den pågående forskningen. Aktuella seniora projekt ventileras vidhögre seminarier, och kollegiets forskare söker när så är möjligt projektmedel somäven involverar doktorander. Redan vid antagningen och den initiala utformningen avavhandlingsämnen görs ansträngningar att länka doktorandernas forskningsarbete tillpågående forskning inom området och respektive ämne. Genom utvecklandet av nyaforskarskolor i samverkan med andra lärosäten berikas denna forskningsanknytningytterligare.De individuella studieplanerna (med finansieringsplaner som bilagor) utgör viktigaarbetsinstrument för att kvalitetssäkra forskarutbildningen. Dessa planer följs årligenupp av fakultetsnämnden, vilket förbereds av att handledarkollegiet ifråga granskardem för att identifiera eventuella problem som behöver lösas. Men handledarna skaäven däremellan regelbundet vid handledningstillfällena återkoppla till de individuellastudieplanerna och kontinuerligt hålla dem uppdaterade, samt via handledarkollegietoch där så krävs fakultetsnämnden slå larm om oförutsedda förseningar eller andraproblem uppträder.Handledarna övervakar och kvalitetssäkrar också att deras doktorander tar kurser irimlig takt, tar del av internationaliserande insatser (konferenser m.m.) och utgör ettstöd för dem i deras utveckling till mogna forskare. Huvuddelen avhandledningsarbetet ägnas dock vanligtvis åt avhandlingsskrivandet. Där tänksprocessen följa ett antal huvudstationer som är väl utprövade och ansluter tillvedertagen praxis, för att i vissa steg föra in en extern kvalitetssäkring genom attanvända opponenter och bedömningskommittéer.Således presenteras vanligen inom ett år från antagningen en avhandlingsplan (ellerPM), som ventileras i det aktuella högre seminariet och efter nödvändiga revideringargodkänns av huvudhandledaren, så att den därefter kan fungera som stöd i detKritisk kulturteori38

fortsatta avhandlingsarbetet. Därefter förväntas varje doktorand lägga framkapitelutkast eller liknande vid minst ett par högre seminarier.Mitt i avhandlingsprocessen hålls ett mittpunktsseminarium (eller 60%-seminarium)där doktoranden lägger fram en större textmängd, vilket gör det möjligt att bedömaavhandlingens helhet och utifrån en prognos ge välgrundade råd för det fortsattaarbetet. Härvid utses en bedömningsgrupp, vanligen bestående av handledare,opponent (arvoderad med förslagsvis tre lektorstimmar) och ytterligare en eller tvåledamöter, med rimligt jämn könsfördelning. Efter seminariet sammanträder gruppenoch samlar synpunkter för det fortsatta arbetet.När avhandlingstexten är i princip komplett anordnas ett slutseminarium. Externslutseminarieopponent arvoderas som opponent för licentiatexamen (cirka 3000 kr).Till bedömningskommittén utses en docentkompetent ledamot från det egna ämnetoch två disputerade externa ledamöter med hög kompetens på det aktuellaavhandlingsfältet. Bedömningskommittén samlar efter seminariet framkomnasynpunkter och rekommenderar hur arbetet ska slutföras.Disputationerna följer sedan sedvanlig ordning och de rutiner som anges iHögskoleförordningen och Södertörns högskolas eget regelverk.Avhandlingar publiceras normalt antingen i Södertörns högskolas egna serier eller avnågot etablerat förlag med kompetens för akademisk utgivning. Det rekommenderasockså att i möjligaste mån låta göra avhandlingarna elektroniskt tillgängliga med openaccess. Högskolan har under hela tiden forskarutbildning bedrivits i samarbete medandra lärosäten månat om den språkliga formen på avhandlingarna. Många avhögskolans doktorander skriver sina avhandlingar på språk som inte är derasmodersmål – främst engelska – och högskolan ombesörjer genompublikationskommittén kvalificerad språkgranskning av avhandlingarna innan de går itryck.Samverkan och internationaliseringForskarutbildningarna kommer också att kunna erbjuda rikhaltiga och levandekontaktytor gentemot det omgivande samhället, i förlängningen av det som redanetablerats vid samtliga medverkande ämnen. Unga forskare kommer att kunna görasig hörda i den breda kulturella och politiska offentligheten (i intervjuer, artiklar,program och webbsammanhang), men också mer riktat utveckla kontakter med merspecifika sammanhang där kunskaper om kritisk kulturteori efterfrågas, i exempelviskonstnärliga verksamheter och institutioner, medierna och kulturindustrin, kultur- ochforskningspolitiken, samt den breda folkbildningen. Här kommer handledarnas godakontakter med kulturliv och institutioner att vara en viktig resurs. Genom de mångakopplingar som redan finns till riksmedier, tidningar, television och radio erbjudsdoktoranderna möjligheter att delta i en större offentlighet.Områdets forskarutbildningar kan dra stor nytta av de omfattande internationellanätverk som dess forskare och handledare ingår i, i form av forskarföreningar,nordiska eller europeiska nätverksprogram, konferensarrangemang,tidskriftsredaktioner m.m. (se tidigare översikter över befintliga internationellanätverksaktiviteter). Doktoranderna tilldelas i varje ämne goda rammedel (förnärvarande vanligen 50-60 tkr för varje doktorands hela doktorandperiod) för att deltai internationella konferenser och där lägga fram och pröva resultat från sinaavhandlingsprojekt. Handledarna bistår doktoranderna att från fonder och stiftelser(STINT, Svenska Institutet m.fl.) söka externa medel för såväl internationellt utbytesom språkgranskning och publicering av vetenskapliga artiklar i välrenommeradeakademiska tidskrifter. Doktorander uppmuntras också att aktivt delta i de mångainternationella workshopar, symposier och konferenser som kontinuerligt anordnas avoch vid Södertörns högskola. Södertörns högskola erbjuder slutligen också föravhandlingsskrivandet språkgranskningsmedel upp till 20 tkr för varje doktorand sominte skriver på sitt modersmål.Anknytning till Södertörns högskolas Östersjö- och ÖsteuropaprofilInom detta forskarutbildningsområde finns resurser som härrör från många olikaforskningsråd och andra källor, men befintliga verksamheter förutsätter i hög gradÖstersjöstiftelsens stöd, ett förhållande som kommer att bestå under avsevärd tid.Kritisk kulturteori39

Flera av områdets doktorander är finansierade av denna stiftelse. Östersjöfrågor hardärför en given plats som ett av flera teman i miljön och berikar teoriutvecklingen. Fördet första aktualiserar ett fokus på Östeuropa och den postsovjetiska situationen påett pregnant sätt det ökande intresse för icke-västerländska teorier, vilkenkännetecknat många kulturvetenskaper det senaste decenniet. För det andra frigör dedynamiska samhälleliga och kulturella omvandlingarna i kölvattnet på Sovjetsupplösning krafter som på intressanta sätt skapar skillnader gentemot utvecklingen iväst, vad gäller estetisk värdering, organisering av medie- och konstproduktion, samtskapandet av smak- och preferensmönster hos kulturanvändare. För det tredje finnsen teoretisk tradition inom filosofi, lingvistik och semiotik som har sina rötter i denösteuropeiska akademiska kulturen, och som det finns anledning att återvända till ochlåta gå i dialog med den mer västligt orienterade teoribildning som möter de flestainom området.5. HANDLEDARRESURSERAntalet professorer och docenter inom området Kritisk kulturteori uppgår underinnevarande termin till 16. Antalet Södertörnsbaserade doktorander inom områdetuppgår under innevarande termin till 16. Kollegiet har lång erfarenhet avforskarutbildning, flera har medverkat i uppbyggnaden av forskarutbildningsmiljöer vidandra universitet och undervisat på forskarutbildningsnivå i Sverige såväl somutomlands. Totalt har kollegiet handlett och fört fram till disputation ca 50doktorander. För närvarande handleds totalt ett 40-tal doktorander.Handledarkollegiet är väl representerat i det svenska forskarsamhället, bl.a. somledamöter av Riksbankens Jubileumsfonds styrelse, Riksbankens Jubileumsfondsberedningsgrupp för de estetiska vetenskaperna samt i grupp för satsning på forskningom förmodernitet, Vetenskapsrådets ämnesråd för samhällsvetenskap och humaniorasamt ordförande för Vetenskapsrådets beredningsgrupp för de estetiskavetenskaperna, ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för MKV ochstatsvetenskap samt för Vetenskapsrådets beredningsgrupp för historiska vetenskaperoch arkeologi (se vidare bilaga D med cv för handledare).Handledarnas kompetensutveckling säkras och stärks genom deltagande i dehandledarkurser, andra pedagogiska kurser, forskningsetiska kurser m.m. somanordnas vid och utanför Södertörns högskola. Aktiv karriärplanering understöds därtillgenom regelbundna utvecklingssamtal med prefekten.Grunden till säkerställande av handledarresurserna ligger i att högskolan alltideftersträvat en stor andel disputerade lärare samt arbetet för att skapa godaförutsättningar för externa projekt innehållande doktorander. Detta har högskolangjort genom att i möjligaste mån finansiera fjärde året för doktorander samt medverkatill med- och samfinansiering där så varit ett krav.En ytterligare åtgärd är de professorsprogram som sjösattes 2008 och som innehållerett tjugotal professorer inom en rad olika områden och ämnen (varav 14 finns inomeller i anslutning till de fyra områden högskolan nu söker examensrättigheter förforskarutbildning inom). Här finns tid för forskning i tjänsten och ambitionen är attflertalet av dem ska rekryteras utifrån för att på så sätt både bredda och fördjupa denvetenskapliga kompetensen på högskolan. En viktig uppgift för dessa professorer ärnaturligtvis att verka inom forskarutbildningen.Handledarutbildning beskrivs och regleras i ”Riktlinjer…” (kap. 5). Innehållsmässigtbeskrivs handledning enligt följande:Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syftatill att ge doktorander en god utbildning.I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning ochdiskussion av arbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment,planering av seminarier och disputation/licentiatseminarium. I handledningingår även upprättande och uppföljning av individuell studieplan.Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gångper termin ska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planerautbildningen.Kritisk kulturteori40

Handledning ska preciseras, både vad gäller innehåll och tid, och följs upp i denindividuella studieplanen som en gång per termin ska redovisas för fakultetsnämnden.Riktlinjerna fastslås även följande: ”Vid Södertörns högskola ersätts handledning inormalfallet med maximalt 480 klocktimmar för hela studieperioden (320klocktimmar/doktorand för huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för denbiträdande handledaren.”I riktlinjerna fastslås även att alla ämnen med doktorander ska ha handledarkollegiumoch i enlighet med HF ska högskolan naturligtvis anordna utbildning av handledare:”Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildningeller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.”Handledarutbildning sker vid högskolepedagogiska utvecklingsenheten (HPU) som hardet övergripande syftet att utveckla undervisningen på högskolan i anslutning till defastställda målen om mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.Enheten genomför redan idag en handledarutbildning vars syfte är att bredda ochfördjupa deltagarnas kunskap om forskarutbildning samt öka deras kompetens somhandledare. Kursen bygger på kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte därdeltagarna lär av varandra och sina olika ämnesmässiga erfarenheter. Kursen svararmot högskoleförordningens krav på att en handledare ska ha genomgått erforderligutbildning och att lärosäten med forskarutbildning ska ordna en sådan utbildning.Kursen vänder sig till såväl nya som erfarna doktorandhandledare.Följande policydokument vid Södertörns högskola har relevans här:• Alkohol- och drogpolicy• Arbetsmiljöpolicy• Arbetsordning för Jämställdhetsrådet• Blankett för systematiskt arbetsmiljöarbete – riskbedömning och handlingsplan• Equal opportunities policy• Handlingsplan för tillgänglighet på Södertörns högskola 2006-2010P• Jämställdhetsplan för personal vid Södertörns högskola 2009-2011• Jämställdhetspolicy• Likabehandlingsplan för studenter vid Södertörns högskola 2009• Mer om mångfald, jämställdhet, lika rättigheter och diskriminering• Mål och riktlinjer för handläggning av diskriminerings- och trakasseriärenden• Mångfaldsplan 2006-2008• Om arbetsmiljöarbetet• Om jämställdhets- och mångfaldsarbete• Policy avseende funktionshinder och studier vid Södertörns högskola• Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete6. EKONOMIFinansiell bas vid Södertörns högskolaSödertörns högskola har när det gäller forskningen en stark finansiell bas. Densammanlagda forskningsvolymen uppgick 2009 till ca 290 miljoner kronor, fördelat påexterna bidrag och fakultetsmedel. Den största delen av de externa medlen kommerfrån Östersjöstiftelsen, som alltsedan sin tillkomst har finansierat forskning,forskarutbildning och bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur vidhögskolan. Östersjöstiftelsen har enligt sina stadgar till uppgift att stödja forskning ochforskarutbildning vid Södertörns högskola. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick värdet avstiftelsens kapital till cirka 4,3 miljarder kronor. Enligt stadgarna får kapitalet inteförbrukas. Endast den direkta avkastningen kan användas till stiftelsens ändamål.Stiftelsens finansiella bas är viktig för högskolan eftersom den säkerställer enlångsiktig finansiering av forskarutbildningen.Östersjöstiftelsen tillkom i samband med att högskolan startade. Den främstastödformen har hela tiden varit forskningsprojekt som, liksom hos andra finansiärer, ärett arrangemang mellan den enskilde forskaren och Östersjöstiftelsen – d.v.s.högskolan har ingen möjlighet att påverka vem medlen tillfaller. Östersjöstiftelsenfungerar när det gäller projektfinansiering som ett vanligt forskningsråd (medtraditionellt review-förfarande), med undantaget att medlen som beviljas måsteKritisk kulturteori41

förvaltas av Södertörns högskola. Beviljandegraden för ansökningarna har undersenare år legat på ca 20 procent. Utöver projektanslagen har stiftelsen kontinuerligtbeviljat medel för planeringsbidrag, publikationsverksamhet samt resor ochkonferenser. År 2000 startade högskolan med stöd från stiftelsen forskarskolan BEEGS(The Baltic and East European Graduate School) och år 2005 forskningscentrumetCBEES (Centre for Baltic and East European Studies) som BEEGS sedan dess sorterarunder. Sedan starten år 2000 har BEEGS antagit 59 doktorander, varav 34 harexaminerats som doktorer i samarbete med olika lärosäten, framförallt StockholmsUniversitet.Östersjöstiftelsens medel har använts för att bygga upp en exceptionellt starkforskning med Östersjö- och Östeuropainriktning. Stödet från Östersjöstiftelsen harunder åren 2004 till 2009 vuxit och stiftelsens stöd till pågående forskning uppgick2009 till 205 miljoner kronor. Under 2010 finansierar stiftelsen 50 stycken treårigaforskningsprojekt vid högskolan. Under senare år har Östersjöstiftelsen dessutomtillskjutit medel för infrastrukturella satsningar till det som högskolan pekat ut somvarande starka forskningsprofiler, men som inte direkt har Östersjö- ochÖsteuropainriktning. Ofta är det profiler där det finns en generell tematisk ochteoretisk ambition och kompetens, som indirekt bidrar till att utveckla Östersjö- ochÖsteuropaforskningen.Externa forskningsmedel uppgår år 2009 till 56 miljoner kronor. Stödet från de statligaforskningsfinansiärerna (Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond,Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap m.fl.) under senare år legat mellan12 och 13 miljoner kr per år. Denna summa kommer under de närmaste åren att öka,bland annat eftersom forskargruppen under Hans Ruins ledning (kopplad till det häraktuella området Kritisk kulturteori) av Riksbankens Jubileumsfond beviljades ett stortprogramanslag om totalt 35 miljoner kronor från och med 2010. Högskolan har ocksåöver åren haft ett betydande stöd från Stockholms Läns Landsting. Detta stöd harminskat i omfattning i och med att delar av den naturvetenskapliga forskningen hållerpå att fasas ut. Högskolans strategi är att öka andelen forskningsanslag från externafinansiärer. Medlen för att åstadkomma detta är bl.a. utlysningar av planeringsbidragmen också strategiska satsningar på att låta kvalificerade miljöer utveckla idéer somkan omsättas i konkurrenskraftiga forskningsprogram.Fakultetsmedlen har från 2004 till 2009 stigit från 19 till 28 miljoner kronor. Dessamedel har fördelats av forsknings- och utbildningsnämnderna för humaniora,samhällsvetenskap och teknik respektive naturvetenskap samtlärarutbildningsnämnden. Nämnderna i sin tur har dels fördelat vidare pengarna tillinstitutioner och ämnen och dels gjort egna strategiska satsningar i form av utlystamedel för meritering. Inom ämnen och institutioner har medlen använts bland annatför högre seminarier, konferensresor samt forskningstid för lärare.Tack vare stiftelsens medel – men också genom finansiering via externa anslag ochfakultetsmedel – har högskolan inom de områden som nu söker examensrättigheter påforskarnivå, byggt upp en omfattande kapacitet när det gäller forskning ochforskarutbildning. Bland annat har ett tjugotal professorstjänster utlysts under desenaste 2-3 åren, och det är tjänster som ger mycket goda möjligheter till såvälhandledning som uppbyggnad av forskning inom olika områden. Inom området Kritiskkulturteori gäller detta den professur som på så vis tillkommit och besatts inom medieochkommunikationsvetenskap (Johan Fornäs), medan en professur i filosofi är undertillsättning och mycket snart tillträder.Också på andra sätt bidrar finansieringen via stiftelsen till uppbyggnad ochförstärkning av de områden för vilka nu söks examensrättigheter. Högskolan harkunnat avsätta särskilda medel för att stärka den akademiska basen och för attvidareutveckla det gemensamma inom de olika kunskapsfälten: gemensammakollegier, kurser, handledning, seminarier, konferenser, planeringsanslag, stöd tillgemensamma projektansökningar etc. Detta komplementära stöd är på områdetKritisk kulturteori relativt omfattande, och har möjliggjort en mängd aktiviteter avdetta slag, vilket framgått av det tidigare. Dit hör bland annat det tidigare nämndaMoa-stödet till det framträdande profilforskningsområdet ”Kulturteknik/teknikkultur”(från ÖSS sedan 2007), vilket lett till flera ämnesöverskridande forskningsprojekt,konferenser och seminarieserier, samt planeringsbidraget ”Östersjöar” (ÖSS 2009)Kritisk kulturteori42

som möjliggjorde tillkomsten av Hans Ruins m.fl. stora historieforskningsprogram (förvilket Riksbankens Jubileumsfond beviljade stöd 2009).Ovan redogjordes under avsnittet om forskarutbildningen för omfattningen avhandledarresurser, övriga lärare och doktorander inom området. Såväl när det gällerhandledarresurser som doktorander når området idag upp till de riktmärken som finnsangivna i anvisningarna från Högskoleverket. Redan idag finns den kreativa miljö iform av handledarkapacitet, doktorander och akademisk infrastruktur som ärnödvändig för att kunna erbjuda en kvalificerad forskarutbildning. Därutöver avserhögskolan att skapa finansiella förutsättningar för att ytterligare säkra kvaliteten inomde olika områdena.Ett första sätt att göra detta på är att öka intaget av doktorander till forskarskolanBEEGS med ytterligare en doktorand per område och år inom de områden därrättigheter erhålls. Dessa doktorander får en Östersjö- och Östeuropainriktning, och ipraktiken innebär detta att intaget till BEEGS kommer att öka från 40 till 56doktorander (ifall högskolan erhåller examensrättigheter för fyra områden). Varjeområde får på detta sätt ett långsiktigt tillskott av fyra doktorander utöver den mängddoktorander som finns idag. Högskolan har i detta fört ingående diskussioner medstiftelsens ledning (ordförande och verkställande direktör), och i dessa samtal harstiftelsen både uttryckt ett mycket starkt intresse av att högskolan erhållerexamensrättigheter och givit sitt stöd för en framtida satsning i enlighet medovanstående.Ett ytterligare intag av doktorander av detta slag medför en långsiktigresursförstärkning av forskarskolan. Södertörns högskola kommer att äska medel fördetta från stiftelsen, och stiftelsens ledning har som sagt ställt sig positiv till en sådansatsning för att stärka Östersjö- och Östeuropainriktningen. Antingen kommer dennasatsning att kunna finansieras av en expanderande finansiell ram eller så kommeromprioriteringar att ske inom ramen för den tilldelning som ges redan idag. Den totalasatsningen (dvs. en expansion med maximalt 16 doktorander) kommer att utgöraknappt 5% av det totala årliga bidraget från stiftelsen till högskolan.Det finns goda både akademiska och professionella förutsättningar för att bygga utforskarskolan på detta sätt. Sedan CBEES skapades har forskarmiljön påtagligtförstärkts och utvecklats. Idag finns en aktiv och levande miljö med kvalificeradeforskare (SH-forskare och gästforskare); post-docs; seminarier och konferenser; entidskrift (Baltic Worlds) samt en väl fungerande administration. Forskarskolan harnyligen utvärderats (av företaget Technopolis/Lars Geschwind) och utvärderingen visarpå hög kvalitet i verksamheten. BEEGS kan på ett professionellt sätt härbärgeraytterligare doktorander. Med egna examensrättigheter kommer dessutom samarbetemellan områden och ämnen vid högskolan, å ena sidan, och CBEES/BEEGS, å andrasidan, väsentligt att underlättas.Ett andra sätt att ytterligare säkra kvaliteten är att en viss andel av högskolansfakultetsanslag, dvs. det anslag som högskolan självt disponerar över, kommer attspecialdestineras för rekrytering av doktorander inom de områden där rättighetererhålls. Analogt med det ökade intaget till forskarskolan kommer årligen inom varjeområde en doktorand att rekryteras, och detta med stöd av högskolansfakultetsanslag. Detta gör att varje område efter fyra år kommer att få ett tillskott påytterligare fyra doktorander.På detta sätt kommer varje område att tillförsäkras ett tillskott av åtta doktorander,utöver de (minst) 15 som finns där idag. En stabil forskarutbildning förutsätter enfinansiering som är tryggad över en längre period, inte enbart när det gällerstudiefinansiering utan också när det gäller handledning, kurser etc. Genom dessabåda satsningar kan högskolan säkerställa att den i varje läge kommer att kunna setill att såväl mängden kvalificerade handledare som mängden doktorander vidhögskolan uppfyller de riktmärken som finns för att skapa en kreativforskarutbildningsmiljö.Endast tre av de tillsvidareanställda som redovisas i områdets tabeller har idagforskning i tjänsten. De övriga 19, som alltså konkurrerar om externaforskningsmedel, ägnar i februari 2010 i genomsnitt 59% av sin tjänst åt forskning. Enandel runt 50% har varit relativ stabil under de senaste fyra åren. Områdetdemonstrerar således en betryggande förmåga att erhålla forskningsmedel som ävenKritisk kulturteori43

kan användas för att finansiera doktorandtjänster i externfinansieradeforskningsprojekt, men även genom samverkan i forskarskolor.Preliminär kostnadskalkyl för området Kritisk kulturteoriFöljande kalkyl gäller kostnader för en fullt utbyggd verksamhet med forskarutbildningi tre ämnen om 5 år, med totalt 27 fullfinansierade doktorander (i snitt 7 för varderaämne). Detta är en rimlig, långsiktigt hållbar nivå, då det på området redan idag finns19 doktorander med skiftande typer av finansiering (BEEGS/Östersjöstiftelsen samtövriga projektfinansierade doktorander: områdets ämnen har tillsammans 16doktorander och det finns ytterligare 3 vid de övriga ämnena som inom fem år ska haegna forskarutbildningar). Södertörns högskola har i samverkan med Östersjöstiftelsenutfäst sig att därutöver tillföra 8 nya doktorander per område (4 på stiftelseanslag och4 på fakultetsanslag). Nytillskotten tillkommer årsvis, alltså 1+1 nya doktorander år 1o.s.v. fram tills alla 4+4 nya platser etablerats år 4-5, varför kalkylen nedan antyderkostnadsläget år 5.När även (något av) de tre ämnena genus-, konst- och litteraturvetenskap inleder sinaforskarutbildningar krävs ytterligare resurser på motsvarande nivå, med enmerkostnad för varje ytterligare antagen doktorand på ungefär 1/27 av den härangivna totalnivån (alltså cirka 820 tkr per år och ny doktorand).Kostnaderna om totalt 22,2 mkr/år vid full utbyggnad avses täckas genom enkombination av fakultetsanslag, Östersjömedel (BEEGS) och externa projektanslag.Kostnadsbudget för forskarutbildning i Kritisk kulturteori vid Södertörnshögskola (räknat för 27 doktorander, vilket bör uppnås senast om fem år).Aktivitet Beskrivning Omfång SummaDoktorandlöner27 doktorander (i snitt9 per ämne)27 * 80% = 2160% 9 589Doktorandexpenser I snitt 30 000 var/år 27 * 30 810StudierektorerEn studierektor i varjeämne3 * 10% = 30% 266Handledning7,5% av heltid perdoktorand och år7,5% * 27 = 202,5% 1 798Kurser 9 kurser per år 5% * 9 = 45% 400Seminarieexpenser3 samverkande serier= 70 träffar/årSchablonbelopp 90Övriga personalkostnader 3% av direktlönerna 3% * 12 053 362Arbetsplatskostnader 43 000 per heltid 43 * 2437,5% 1 049Hyra 5% av direktlönerna 5% * 12 053 603Overhead 60% av direktlönerna 60% * 12 053 7 232Totalt 22 197Alla kostnader i tusen SEK.Beräknad genomsnittlig årskostnad år 5 är 1 540 000 SEK i direktlön inkl. LKP för deprofessorer och docenter som idag verkar inom området.På doktorand- och seminarieexpenser har här för enkelhets skull inga påslag gjorts.7. INFRASTRUKTURFör att forskning och forskarutbildning skall kunna nå hög vetenskaplig nivå samtgenomföras effektivt krävs ett väl uppbyggt infrastrukturellt stöd, i form av dels godKritisk kulturteori44

tillgång till informationsresurser och dels webbaserade och personliga tjänster. Sådanaresurser finns redan i dag vid Södertörns högskola. Dessutom arbetar högskolankontinuerligt med att både säkerställa den höga kvalitet som råder inom detinfrastrukturella området, och för att denna kvalitet i förlängningen också skall kunnaupprätthållas.Biblioteks- och informationsresurserSödertörns högskola har genom avtal tillgång till ett stort antal internationelladatabaser inom flera ämnesområden som ger möjlighet för forskare/doktorander atthålla sig uppdaterade om den senaste forskningen inom respektive område. Materialetsom indexeras i dessa databaser är utvalda av experter inom respektiveämnesområde. Utöver detta finns också andra sökverktyg samt möjligheten att sökaelektroniska tidskrifter och böcker i fulltext. Bibliotekets webbplats erbjuder enstrukturerad ingång till dessa utvalda sökverktyg och informationsresurser uppdeladepå ämnesområden. Den direkta tillgången till original- och översiktsartiklar iinternationella tidskrifter säkras genom prenumeration på ett stort antal elektroniskatidskrifter, totalt nästan 10 000 titlar. Ett fåtal stora förlag dominerar utgivningen ochgenom att Södertörns högskola deltar i Kungliga bibliotekets centrala avtal direkt meddessa förlag kan en stor ämnesbredd och god kvalitet erbjudas i form av vetenskapligatidskrifter. Utöver det har högskolan flera egna prenumerationer med fokus påhögskolans profil och på forskarnas och lärarnas behov. Genom att upphandlatidskriftssamlingar i elektronisk form inom specifika ämnesområden och tillgodoseindividuella önskemål, i form av enstaka artiklar eller som prenumerationerkompletteras utbudet kontinuerligt.Tillgången till monografier är viktig, speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap.Bibliotekets samlingar har både byggts upp med hjälp av donationer och genom enpågående dialog mellan forskare och forskarbibliotekarier. Donationerna har säkrat ettbasutbud inom flera viktiga ämnesområden, inte minst inom högskolans profilområdeÖstersjö- och Östeuropaforskning där det finns en stor samling. Utgivningen påsistnämnda område bevakas dessutom aktivt av ett par forskarbibliotekarier medrelevanta språkkunskaper. Det som inte kan köpas in lånas in från andra bibliotek iSverige eller utlandet. Under senare år har högskolebiblioteket lånat ut fler böcker tillandra bibliotek än vad som lånas in, något som tydligt visar att samlingarna är väluppdaterade och av god kvalitet.Bibliotekets har en webbplats som möjliggör referenssökningar i databaser och tillgångtill efterfrågat material direkt på webben. Beställt icke-elektroniskt material skickas uttill forskarna omgående och kan dessutom lånas ut som forskarlån vilket innebär attlånetiden inte är begränsad. Biblioteket erbjuder även introduktionskurser ochkontinuerlig support i referenshanteringsprogram som EndNote och Refworks.Till de viktigaste ämnesdatabaserna som erbjuds inom de sökta områdena hör följandeexempel på bibliografiska databaser, fulltextdatabaser och elektroniska uppslagsverkinom ämnena estetik, filosofi och medie- och kommunikationsvetenskap som ärtillgängliga för forskare och studenter vid Södertörns högskola genom avtal.Södertörns högskolas tidskriftslista innehåller ett stort antal e-tidskrifter samt någratryckta tidskrifter inom ämnena. Utöver detta köper biblioteket in tryckt ochelektroniskt material på inköpsförslag från forskare, lärare och studenter. Biblioteketöverväger alltid eget inköp framför inlån via fjärrlåneverksamheten. Inom dettaområde har mycket litteratur köpts in inom filosofi med tyngdpunkten på den modernakontinentaleuropeiska filosofin, estetik, kulturteori, konstteori och visual art och foto isamråd med forskarna.NCOMInnehåller nordisk medie- och kommunikationslitteratur. Via Statsbiblioteket/NordicomDanmark.CSA bibliografiska ämnesspecifika databaser• ARTbibliographies – Modern• DDAI – Design and Applies Art• MLA – Modern languages, literatures, folklore, linguistics• Philosopher’s indexKritisk kulturteori45

Arts & Humanities Citation Index (Web of Science)Bibliografisk databas som täcker drygt 1100 tidskrifter inom humaniora, utöver dessafinns referenser till valda artiklar inom humaniora från ca 6800 vetenskapliga ochsamhällsvetenskapliga tidskrifterDissertations & ThesesCa 2,5 miljoner ingångar till främst doktorsavhandlingar från ca 1000 olika universitet.Den äldsta avhandlingen är från 1637 och databasen uppdateras löpande med ca 60000 nya poster per år. Fr.o.m. 1980 kompletteras de bibliografiska posterna medutförliga abstrakts skrivna av författaren. Fulltext finns tillgänglig från 1997 och kanbeställas online direkt från leverantörenJSTORFulltextarkiv med äldre årgångar av ca 1000 akademiska tidskrifter inom olikaämnesområden. Från tidskriftens startår, men ej de senaste årgångarna.MediearkivetCa 300 svenska tryckta tidningar, tidskrifter och fackpress. Exempel på källor ärAftonbladet, Dagens Industri, Svenska dagbladet och Sydsvenskan. Totalt omfattarMediearkivet över 10 miljoner artiklar i fulltext eller PDF och som längst tillbaka till1987.Muse (fulltext)Ca 220 e-tidskrifter inom humaniora, sociologi och politik, från Johns Hopkins m.fl.universitetsförlag i USA.Periodicals Index onlineReferenser till äldre artiklar ur drygt 4 500 tidskrifter, främst inom humaniora.Pao – Periodicals Archive onlineDrygt 300 tidskrifter i fulltext från åren 1770-1995. Ämnesinriktning: humaniora ochsamhällsvetenskaper.PresstextEtt stort antal svenska tryckta tidningar och tidskrifter och fackpress. Exempel påkällor är: Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten. Går ca 10 år tillbaka itiden.Spridning och synliggörande av forskningsresultatSödertörns högskola har en väl etablerad publiceringsverksamhet, organisatorisktplacerad inom biblioteket. En anställd disputerad forskningsredaktör samordnararbetet, främst med utgivningen i högskolans egna serier. De fyra störstaämnesövergripande serierna är Södertörn Academic Studies, Södertörn DoctoralDissertations, Research Reports och Working Papers. En publiceringskommitté medaktiva forskare från högskolan avgör med hjälp av ett peer-review-system medoberoende lektörer vad som bör ingå i respektive serie. Biblioteket ombesörjer äventextredigering och tryckning och böckerna säljs sedan via de gängsebokförsäljningskanalerna. I princip allt material publiceras dessutom även ielektroniskt i publiceringsdatabasen (DiVA), något som visat sig vara positivt förspridningen då dokument i elektronisk form laddas ner i stor utsträckning. Dettasystem är även knutet till Kungliga biblioteket och sökbart såväl i Libris som isökmotorer på Internet. De anställda på högskolan kan också parallellpubliceraartiklar, där upphovsrättsregleringen så medger, eller annat material i fulltext i DiVA.Allt elektroniskt publicerat material blir tillgängligt Open Access, det vill säga fritt pånätet.Utöver ovan nämnda publikationsserier finns tolv serier knutna till ämnen ellercentrumbildningar. Dessa har lokala redaktionskommittéer som bedömer inkomnamanus och övervakar seriernas kvalitet. Ibland sker parallellpublicering i dessa serieroch i Södertörn Academic Studies eller Research Reports.Ett ytterligare stöd till forskarna kopplat till spridning av forskningsresultat ärspråkgranskning. Publikationskommittén ger här såväl ekonomiskt stöd som hjälp medatt finna renommerade och kompetenta språkgranskare för dem som vill publicera sigpå språk som inte är ens modersmål (i de flesta fall engelska).Kritisk kulturteori46

Forskare kan i dag presentera sig själva och sin forskning på högskolans webbplats. Enpublikationsdatabas där all högskolans forskning samlas är också under uppbyggnad.Forskningen inom denna databas kommer också att få stor spridning eftersom deningår i det system som är sökbart via Libris nya nationella SwePub-tjänst för svenskalärosätens forskning. Under 2008 gavs kursen “Hur man blir publicerad” under trehalvdagar och vände sig till högskolans personal. Bland föreläsarna fanns svenska ochinternationella förläggare och editors som diskuterade urval av manus, bearbetning avmanus, Open Access-frågor och vad man som forskare kan göra för att öka sinamöjligheter att bli publicerad i önskad skrift. Det finns ett stort intresse för dessafrågor bland doktoranderna och forskarna och kursen kommer att utvecklas vidare ochgenomföras igen.I dag sköter respektive huvudlärosäte doktorsavhandlingarnas elektroniskapublicering. Detta är en tjänst som också Södertörns högskola kan erbjuda sinadoktorander eftersom det redan nu finns full kapacitet och systemstöd för att publicerasamtliga doktoranders avhandlingar samt att genomföra elektronisk spikning.Doktorander vid högskolan har redan i dagsläget möjlighet att genomföra en informellspikningsceremoni vid högskolan efter den formella spikningen vid huvudlärosätet. Viddetta tillfälle i biblioteket har doktoranden även en chans att hålla enpopulärvetenskaplig föreläsning om sitt avhandlingsarbete. Dessa sammankomster äröppna för alla intresserade och har visat sig vara mycket populära och kan naturligtvisutvecklas till en formell spikningceremoni.Exemplet forskarskolan BEEGSEtt gott samarbete finns redan mellan bibliotekarier och lärare inom de olika områdenarörande studenters kritiska sökning av litteratur och information – en väl inarbetadmodell som kan utvecklas ytterligare och appliceras på avhandlingsskrivandet. Pådoktorandnivå finns i dag också möjlighet att få individuell handledning avspecialiserade bibliotekarier genom tjänsten “Boka handledning i informationssökning”.Denna tjänst erbjuder doktoranden vägledning att välja ut informationsresurser, attformulera sökstrategier och sätta upp automatisk bevakning av relevant litteratur.Inom bibliotekets verksamhet finns idag fem forskarbibliotekarier som är inriktade påhögskolans olika forskningsprojekt och forskarskolor. Två av dessa, varav endisputerad, är knutna till CBEES och forskarskolan BEEGS med inriktning mot slaviskaoch baltiska länder kring Östersjön. Eftersom högskolan i en tioårsperiod haft flertaletdoktorander på plats (t ex genom Baltic and East European Graduate School) så harforskarbibliotekarierna redan hunnit bli väl etablerade med högskolans doktorandersom sitt speciella ansvarsområde inom handledningstjänsten. Dessaforskarbibliotekarier är väl insatta i såväl doktorandernas villkor och förväntningar somde informationsresurser som kan vara relevanta, nationellt såväl som internationellt.För att upprätta kontakter mellan forskarbibliotekarier och doktorander deltar dessaårligen i en internkonferens där bland annat information ges om biblioteketsforskarservice. Doktoranderna erbjuds även alltid att kontakta dessaforskarbibliotekarier för att få en skräddarsydd handledning i kritisk litteratur- ochinformationssökning, inköp av forskningslitteratur och referenshantering. De bådaforskarbibliotekarierna deltar också i institutionens (CBEES) personalmöte, seminarieroch studieresor samt har deltagit i arbetet med en rad forskningsansökningar inomCBEES.Arbetsplatser, kommunikation och IT-infrastrukturIdag erbjuds alla doktorander en egen arbetsplats med tillgång till dator, deprogramvaror som de behöver för sin utbildning samt programvaror och webbaseradetjänster som högskolan centralt eller via biblioteket upphandlat. Dessutom finnsmöjligheten att använda speciella forskarplatser i den inspirerande miljö som tystaläsesalen utgör i det prisbelönta biblioteket. Biblioteket inrymmer även ett utrustatmedierum för lån av forskningsmaterial såsom tv, radio och video från Kungligabiblioteket, som numera även är Sveriges nationalarkiv för audiovisuella medier. Denhögskolepedagogiska utbildningsenheten (HPU) erbjuder tillsammans med biblioteketkursen “IKT, informationssökning och lärande” inom kompetensutvecklingsområdet“digital kompetens” som en möjlig kurs för doktorander att välja.Kritisk kulturteori47

Södertörns högskola är, som övriga universitet och högskolor i Sverige, anslutna tillInternet via Swedish University Network (SUNET). För att effektivt kunna utnyttja denbandbredd och övriga fördelar som det nationella universitetsdatanätet erbjuderanvänder högskolan höghastighetsnät även internt. Högskolans välutbyggda nät kantransportera mycket stora mängder data och video på extremt kort tid under stabilaformer, såväl till omvärlden som internt inom högskolan. Ett MedieCenter ger ITsupportoch fungerar också som AV-central.Ett webbaserat kursverktyg med en mängd olika funktioner för information,kommunikation och samarbete används inom såväl campusbaserade utbildningar somnätbaserade distansutbildningar på högskolan. Detta verktyg kan även användas avforskarutbildningens kurser och som stöd i handledningen av doktorander. Enheten förinteraktivt lärande, organisatoriskt placerad inom biblioteket, erbjuder stöd till läraresom arbetar med nätbaserad utbildning. Enheten ansvarar även för ett e-mötesverktyg som gör det enkelt att samarbeta, kommunicera och dela gemensammadokument via webben. Detta verktyg kan användas som ett komplement till fysiskamöten och lämpar sig väl för olika nätverk, nationella och internationella samarbetensom doktorander medverkar i. Högskolan är även representerat i Nätverket för IT ihögre utbildning (ITHU). Nätverkets främsta syfte att främja och stimuleraundervisning och lärande genom användning av IT. Men också att utgöra ett forum förerfarenhets- och kunskapsutbyte inom praktik, utvecklingsarbete och forskning.Kritisk kulturteori48

8. TABELLER1. Handledarresurser inom området innevarande läsårNamnAnställningAkademisk titel(och inriktning)Anställningensomfattning(%)vid densökandehögskolanPlanerad tjänstgöringav heltid(%) inom forskarutbildninginom områdetForskarutbildningsämneGöran Bolin Professor Professor (MKV) 100 10-25% MKVJohan Fornäs Professor Professor (MKV) 100 10-25% MKVCecilia von Feilitzen Professor Professor (MKV) 100 10-25% MKVStaffan Ericson Högskolelektor Docent100 5-15% MKV(MKV)Anna Maria Jönsson Högskolelektor Docent100 5-15% MKV(MKV)Heike Graf Högskolelektor Docent100 5-15% MKV(MKV)Amanda Lagerkvist Högskolelektor Docentprövas*(MKV)100 5-15% MKVHans Ruin Professor Professor (filosofi) 100 10-25% FilosofiÖstersjöprofessor Professor Professor (filosofi) 10-25% FilosofiMarcia Sa Cavalcante Högskolelektor Docent** (filosofi) 100 5-15% FilosofiSchubackFredrika Spindler Högskolelektor Docent (filosofi) 100 5-15% FilosofiFredrik Sveneaus Professor Professor (praktiskkunskap)Docent (filosofi)100 5-15% FilosofiSara Danius Professor Professor (estetik) 100 10-25% EstetikAris Fioretos Högskolelektor Docent**50 5-15% Estetik(litteraturvetenskap)Stefan Jonsson Högskolelektor Docent50 5-15% Estetik(estetik/etniskastudier)Cecilia Sjöholm Professor Professor (estetik) 100 10-25% EstetikVid de tre övrigaämnena:Ola Holmgren Professor Professor100 0-5%*** -(litteraturvetenskap)Ebba Witt Brattström Professor Professor100 (tjl) 0-5%*** -(litteraturvetenskap)Dan Karlholm Professor Professor100 0-5%*** -(konstvetenskap)Håkan Nilsson Högskolelektor Docent50 0-5%*** -(konstvetenskap)Teresa Kulawik Professor Professor100 0-5%*** -(genusvetenskap)Ulla Manns Professor Professor100 0-5%*** -(genusvetenskap)* Lagerkvist docentprövas för närvarande. Påbörjar anställning 1 juli 2010.** Sa Cavalcante Schuback och Fioretos professorsprövas för närvarande.*** Dessa personer kan bli aktuella för undervisning på forskarutbildningskurs och/eller somhandledare för doktorand inom forskarutbildningsområdet.Kritisk kulturteori49

2. Övriga disputerade lärare och forskare inom områdetNamn Anställning Akademisk titel(och inriktning)Anställningensomfattning (%)vid den sökandehögskolanPlanerad tjänstgöringav heltid (%)inom forskarutbildninginom områdetStina Bengtsson Högskolelektor FD MKV 100 –Ylva Habel Högskolelektor FD filmvet./MKV 100 –Sofia Johansson Högskolelektor FD MKV 100 –Lars Lundgren Högskolelektor FD MKV 100 –Per Ståhlberg Högskolelektor FD socant./MKV 100 –Patrik Åker Högskolelektor FD MKV 100 –Vid de tre övrigaämnena:Charlotte Bydler Högskolelektor FD konstvet. 50 –Ulrika Dahl Högskolelektor FD genusvet. 100 –Sara Granath Högskolelektor FD litteraturvet. 50 –Agneta Rehal-JohanssonHögskolelektor FD litteraturvet. 100 –Visstidsanställda(2010):Åsa Arketeg Högskolelektor FD estetik –Jonna Bornemark Högskoleadj. FD filosofi –Jonna Lappalainen Högskolelektor FD filosofi –Vid de tre övrigaämnena:Claudia Lindén Högskolelektor FD litteraturvet. –Jakob Staberg Högskolelektor FD/docent,litteraturvet.–Kritisk kulturteori50

3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevantaforskarutbildningsämnen avlagda av doktorander somfinansierats av högskolanAntal licentiatexaminaAntal doktorsexamina inomforskarutbildningsämnet MKVAntal doktorsexamina inomforskarutbildningsämnet Filosofi2006 2007 2008 2009 201011Vid de tre övriga ämnenaAntal doktorsexamina inom ämnetlitteraturvet.1Tabellen avser examina där doktoranden haft sin studiefinansiering från den högskolasom söker examensrätt vid tiden för examen.Kritisk kulturteori51

4. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen sominnevarande läsår finansieras av högskolanNamn**ForskarutbildningsämneHögskola därdoktorand är antagenFörsörjningsform*samt omfattning vidden sökandehögskolan (%)Aktivitetsgrad iforskarutbildningen(%)År förantagningCarina Guyard MKV Örebro universitet Anställd 100% 80% 2008Anne Kaun MKV Örebro universitet Anställd 100% 80% 2008Peter Jakobsson MKV Örebro universitet Anställd 100% 80% 2008Linus Andersson MKV Örebro universitet Anställd 100% 80% 2006Fredrik Stiernstedt MKV Örebro universitet Anställd 100% 80% 2006Liudmila Voronova MKV Örebro universitet Anställd 100% 100% 2010Ekaterina Kalinina MKV Örebro universitet Anställd 100% 100% 2010Signe Opermann MKV Örebro universitet Anställd 100% 100% 2010Lovisa Håkansson filosofi Uppsala universitet Anställd 100% 100% 2010Ramona Rat filosofi Uppsala universitet Anställd 100% 100% 2008Anders Bartonek filosofi Stockholms universitet Anställd 100% 100% 2006Christian Nilsson filosofi Stockholms universitet Anställd 100% 100% 2006Carl Cederberg filosofi Stockholms universitet Anställd 100%*** 100% 2005Krystof Kasprzak filosofi Uppsala universitet Anställd 100% 100% 2008Björn Sjöstrand filosofi Uppsala universitet Anställd 0%**** 100% 2009Gustav Strandberg filosofi Uppsala universitet Anställd 100%***** 100% 2010Vid övriga ämnena:Cecilia Anell litteraturvet. Stockholms universitet Anställd 100% 100% 2003Markus Huss litteraturvet. Stockholms universitet Anställd 100% 100% 2007Henriette Cederlöf litteraturvet. Stockholms universitet Anställd 100% 100% 2009* Med försörjningsform avses dels olika former av anställningar, delsutbildningsbidrag och stipendier.** Aktiva forskarstuderande inom området för examensrätt som finansierasav högskolan.*** Doktorandtjänst övergår till adjunktstjänst under vt 2010; disputation ht2010.**** Egen försörjning (pensionär).***** Antagen till forskarutbildningen, anställd som forskningsassistent,övergår till doktorandtjänst inom ett år.Kritisk kulturteori52

BilageförteckningA) Södertörns högskolas utbildnings- och forskningsstrategiB) Allmänna studieplaner för de tre ämnen som söker examensrätt förforskarnivåC) Avtal med andra högskolor gällande forskarutbildningD) CV för möjliga handledareE) Publikationsförteckning för möjliga handledareF) CV för övriga disputerade lärare och forskareG) Publikationsförteckning för övriga lärare och forskareH) Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingarframlagda i områdets forskarutbildningsämnen de senaste fem åren avdoktorander knutna till Södertörns högskolaI) Preliminära kursplaner för områdets och ämnenas obligatoriska kurserJ) Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns högskolaKritisk kulturteori

Kritisk kulturteori

www.sh.seSödertörns högskola141 89 HuddingeForskningsochutbildningsstrategiför Södertörns högskola

FörordInför regeringens kommande forskningsproposition fick allauniversitet och högskolor i uppdrag att lämna underlag i formav strategiska överväganden inför de närmaste åren. Här ärstrategin för Södertörns högskola. Den lämnades till regeringenden 21 december 2007.Eftersom vår ambition är att högskolan hela tiden ska utvecklaskommer vi under de närmaste åren att hålla dokumentet”levande”. Det ska vara ett dokument att återvända till, diskuterakring och utvärdera våra beslut mot.Vi vill arbeta för att Södertörns högskola ska fortsätta vara endynamisk arbetsplats där både människor, kunskap och idéerkan mötas och utvecklas.Huddinge, februari 2008Ingela JosefsonRektor

5De första dryga tio åren vid Södertörns högskola har kännetecknatsav en stark expansion. Vi har utvecklat närmare30 utbildningsprogram och bedriver omfattande forskningoch forskarutbildning. Ambitionen att bli universitet medgenerell rätt att utfärda doktorsexamen har genomsyratverksamheten. Detta har manifesterats i en första universitetsansökanår 2002 och en uppdaterad ansökan fyra år senare.Ambitionen ligger fast. Vi har såväl de ekonomiska somkvalitetsmässiga förutsättningarna att axla uppgiften somett universitet i södra Stockholmsregionen.Forsknings- och utbildningsstrategin är disponerad på följande sätt:Inledningsvis resonerar vi kortfattat om visioner och strategier, delvis i relation till Resursutredningensbetänkande (Resurser för kvalitet, SOU 2007:81). Vi beskriver de tre ledord som har varit och är vägledandeför högskolan – mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning – och lyfter särskilt fram någraviktiga framtidsfrågor. Vi redogör sedan för utvecklingsmöjligheter inom forskningen och de starka forskningsprofilersom finns, och därefter för de satsningar och profileringar som görs på olika nivåer inomutbildningen. Frågor om samarbeten med andra lärosäten, samverkan med det omgivande samhället ochinternationalisering behandlas integrerat i avsnitten om forskning och utbildning.Visioner och strategierMångvetenskap, mångkulturalitet ochmedborgerlig bildning utgör tre centralabegrepp för verksamheten. Ett mångvetenskapligtarbetssätt har sedan startenvarit utmärkande för högskolan. Samverkanöver ämnesgränserna är viktig föratt nå en mer nyanserad kunskap omkomplexa samhälleliga fenomen, somockså kan leda fram till nya perspektiv ochproblemformuleringar. Betoningen av detmångkulturella bottnar i en övertygelseom att mångkulturell förståelse ger en bredareoch intressantare kunskap, som aktivtkan befrämja integrationen i samhället.Kulturmöten, kommunikation och olikainterkulturella processer är därför centralafält för oss. Att vi har landets högsta andelnya studenter med utländsk bakgrund(33%) innebär självfallet stora möjligheteri detta avseende. Ambitionen att förenaen akademisk tradition av kritisk reflektionmed människors aktuella frågor och erfarenhetstår för en strävan efter medborgerligbildning. Det övergripande målet är attge studenterna goda förutsättningar att blisjälvständiga och ansvarstagande medborgare.Vi vill fortsatt värna den relativa småskaligheten,med närhet mellan studenteroch lärare, för att utveckla dessa inslag iverksamheten.Forskningsanknuten grundutbildningVerksamheten vid Södertörns högskolastår på en stabil vetenskaplig grund. Vi harfrån början byggt upp en universitetskulturmed en hög andel disputerade lärare ochen stark koppling mellan grundutbildningoch forskning. Alltsedan starten har forskningensbetydelse för grundutbildning ochkunskapsutveckling betonats. Samtliga avvåra utbildningsprogram ska vara forskningsmässigtväl förankrade. Det har blandannat inneburit en medveten prioriteringatt anställa lärare med doktorsexamen, ochandelen forskarutbildade lärare vid Södertörnshögskola är därför också hög: 61%. 1Forskningsvolymen har ökat kraftigtunder den drygt tioåriga uppbyggnadsfasen.Forskning och forskarutbildning utgörför närvarande cirka hälften av högskolanstotala omslutning, och andelen förväntasväxa. År 2008 kommer resurserna förforskning och forskarutbildning att uppgåtill sammanlagt 325 miljoner kronor.Ett professorsprogram stärker ytterligareden akademiska kvaliteten. Satsningenomfattar ett tjugotal professorstjänster riktademot det som är våra profileradeområden i undervisning och forskning.Anställningarna ger generöst utrymme föregen forskning, handledning av doktoran-1 Detta är i paritet med de äldre universiteten.Som jämförelse kan sägas att andelen vid de senastinrättade universiteten är 40% (Karlstad och Mittuniversitetet),41% (Växjö) och 49% (Örebro).Allt enligt Högskoleverkets årsrapport 2007:33 R.

6 7der och stärkande av forskningsprofilen.Genom dessa satsningar kommer vi såvälatt kunna förstärka forskningsanknytningeni våra utbildningsprogram som att ytterligarekonsolidera de starka forskningsområdena.Vi räknar med att dessa nya satsningarkommer att bära frukt i verksamhetenfrån början av 2009. 2Kvalitet i centrumVi välkomnar många av grundtankarnai förslaget till det nya resursfördelningssystemsom lanseras i Resursutredningensbetänkande, och vi ser positivt på ledordenom koncentration och profilering.Södertörns högskolas huvudstrategi är attvara ett universitet med kvalificerad forskninginom ett antal profilområden med enrelativt omfattande grundutbildning.Volymmässigt planerar högskolan en försiktigexpansion av utbildning på grundnivåoch avancerad nivå under åren2009–2012; från dagens cirka 6 000 helårsstudentertill cirka 7 500. En tredjedelav nytillskottet förväntas inom lärarutbildningen.2 Utlysning av tolv professorstjänster har underdecember 2007 skett i företagsekonomi (två), nationalekonomi,statsvetenskap, historia, journalistik, pedagogik,medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap,etnologi, retorik och miljövetenskap. Underfebruari 2008 avses utlysning av sju professorstjänsteratt ske i Östersjö- och Östeuropaforskning (två),samtidshistoria, religionsvetenskap, genusvetenskap,filosofi och sociologi.Södertörns högskola är inne i en processdär verksamheten koncentreras ochprofileras. Från att ha arbetat vid tre olikacampus, koncentreras verksamheten nutill Flemingsberg. Fem språk har avvecklatssom enskilda ämnen, och i utbildningsprogramsom innehåller dessa språk harsamarbete med Stockholms universitetetablerats. Det pågår en diskussion omkoncentration och profilering av naturvetenskapen,bland annat mot bakgrund avdet svaga studentunderlaget. Förändringarsom dessa är nödvändiga ifall högskolanska kunna utnyttja sina resurser på ettändamålsenligt sätt. Vi vill erbjuda bredautbildningar på alla nivåer inom de områdendär vi forskningsmässigt står starka.Det är också mot denna bakgrund somman ska se högskolans arbete med attutveckla distinkta forskningsprofiler.Vi ser också positivt på utredningensförslag om att kvalitetsfrågor i vid meningska få större genomslag i fördelningen avmedel till lärosätena. Högskolan har underde senaste åren intensifierat arbetet medatt utveckla former för kvalitetssäkring avalla relevanta processer i organisationen.Under 2008 medverkar vi i den förstaomgången av Högskoleverkets nyagranskningsomgång rörande systematiskkvalitetssäkring.Forskarutbildning och examinationsrättDen enskilt viktigaste frågan för högskolansframtida utveckling gäller examina-tionsrätten i forskarutbildningen. Den målmedvetnasträvan att koppla forskning ochutbildning till varandra gäller också här. Vihar i samverkan med andra lärosäten(framförallt Stockholms Universitet ochKarolinska Institutet) byggt upp en forskarutbildninginom det som är våra starkaforskningsområden. Även om det intemärks i den officiella statistiken (eftersomdoktoranderna är inskrivna vid andra lärosäten)finns vid högskolan ett 60-tal doktoranderinom humaniora och samhällsvetenskap,och cirka 40 inom de naturvetenskapligaämnena. Doktoranderna vidhögskolan är en integrerad och mycketviktig del av forskarmiljöerna.Vi tvingas dock konstatera att det harblivit allt svårare att ha doktorander i våraforskarmiljöer. Om såväl antagning, kursutformning,huvudhandledarskap ochdisputationer måste genomföras vidlärosätet med examinationsrätt blirkonsekvenserna stora för oss. I praktikeninnebär det en risk att vi inte längre kanha doktorander. 3 Vår huvudstrategi i denna3 Det är inte möjligt för Östersjöstiftelsen att finansieradoktorander vid andra lärosäten, vilket i praktiken skullebli fallet om såväl rekrytering, huvudhandledning somkvalitetsgranskning (inkl. disputation) måste ske vidandra lärosäten.fråga är ändå att så långt möjligt söka hittapraktiska lösningar i samverkan medandra lärosäten. Som ett led i internationaliseringenser vi en möjlighet att i ökadutsträckning samverka med systermiljöervid andra utländska universitet. Inom allavåra profilområden finns sådana täta samarbetensom också skulle kunna rymmadoktorander.Vi kommer självfallet, när det blir möjligt,att ansöka om rättigheter att utfärdaexamina på forskarnivå inom de ämnendär vi har sådana förutsättningar. Vi kommerockså, när sådana möjligheter yppas,att ansöka om flera forskningsprofiler. Viser framför oss att perioden 2009–2012,som denna strategi gäller, kommer attutgöra en ”överbryggningsperiod”, där vikommer att arbeta för och invänta långsiktigabesked om examinationsrätt och universitetsstatus.Ifall det inte är möjligt attunder denna period på ett rimligt sätt lösafrågan om forskarutbildningen enligt ovan,kan vi komma att satsa mer på forskarassistenttjänsteroch post doc-anställningar.

8 9Högskolans forskningHögskolan arbetar medvetet och framtidsinriktatför att stärka profileringen av forskningen.Den ovan nämnda professorssatsningenär ett exempel. Ett annat är skapandetav ett Centrum för Östersjö- ochÖsteuropaforskning (CBEES) som ett sättatt stärka den forskningsinriktningen.Ytterligare ett är tilldelning av så kalladeMOA-medel som har gjort att fyra forskargrupperingarunder en treårsperiod harfått möjlighet att utveckla sina områden. 4Högskolan delar varje år ut cirka 15 planeringsbidragsom ska ge möjlighet för forskareatt arbeta fram konkurrenskraftigaansökningar. Dessutom har tre lovandeforskargrupperingar tilldelats större planeringsanslagsom ska göra det möjligt attarbeta fram ansökningar om forskningsprogram.Högskolan ser det som utomordentligtviktigt att dessa satsningar inteenbart ska bidra till att stärka redan etableradeinriktningar, utan att de också skage möjlighet att utveckla nya spännandeforskningsområden.4 Sexton forskargrupper vid högskolan ansökte omett sådant MOA-stöd. Externa granskare användes ibedömningen av vilka fyra grupper som till slut skullefå medel. Omfattningen av MOA-stödet var i tre fall2 miljoner kronor per år, och i ett fall 1 miljon kronorper år. En liknande MOA-utlysning planeras för 2009.Åtta områdenEfter en inventering och en intern diskussionhar åtta olika områden listats där vibedriver forskning av hög klass. De kriteriersom har använts för detta har varit:a) att det finns ett distinkt tema som förenarforskarna; b) att området har sådanstadga att det inte kan betraktas som etttidsbegränsat forskningsprogram; c) atten större grupp av erfarna seniora ochyngre forskare arbetar tillsammans (10forskare är ett minimum) inom området;d) att temat rymmer flera forskningsprogramoch forskningsprojekt som har genereratsi konkurrens; e) att det finns enomfattande vetenskaplig publicering; ochf) att ambitionen är att forskningsprofilenska utgöra en integrerad del av högskolansutbildning på grundnivå, avanceradnivå och forskarnivå.Vi ska kort beskriva högskolans starkaforskningsområden:Östersjö- och ÖsteuropaforskningInom Östersjö- och Östeuropaforskningsamlas olika discipliner och olika perspektivi syfte att nå en djupare förståelse avomvandlingsprocesser inom detta geografiskaområde. Här härbärgeras en betydandedel av forskningen på Södertörn iform av såväl enskilda projekt som störreforskningsprogram. Som en samordnandekraft finns CBEES, innefattande forskarskolanBaltic and East European GraduateSchool (BEEGS). Vid CBEES finns blandandra fem professorer, sex forskningsledare(seniora forskare), ett 40-tal doktorander.Åtta post-doc befattningar och ettantal gästprofessorer tillkommer inom dennärmaste tvåårsperioden. Två ytterligareprofessorstjänster kommer att utlysasunder början av 2008. En betydande delav CBEES verksamhet har organiseratskring ett antal breda teman. CBEES hartäta relationer med flera andra välrenommeradecentrumbildningar i Östersjö- ochÖsteuropaområdet.SamtidshistoriaSamtidshistoria är ett andra starkt forskningsområde.Fältet domineras avSamtidshistoriska Institutet med sininriktning mot modern politisk historia.Institutet främjar och bedriver forskning,dokumentation och undervisning i samtidenshistoria och är den ledande svenskainstitutionen inom detta område. Ett 30-tal forskare och doktorander är för närvarandeknutna till verksamheten (fem professorer;ett 20-tal seniora forskare ochsju doktorander). En professorstjänst isamtidshistoria kommer att utlysas underbörjan av 2008. Forskargruppen består iförsta hand av historiker men anknyterockså till samtidsperspektiv i andradiscipliner, t.ex. statsvetenskap, sociologioch ekonomiämnena. Institutet ingåri ett europeiskt nätverk tillsammans medandra ledande samtidshistoriska forskningsinstitut.Institutionell förändringi det moderna samhälletEtt tredje starkt forskningsområde handlarom institutionell förändring i det modernasamhället. Här finns ett stort antal projektoch program inom sociologi, statsvetenskap,företagsekonomi, nationalekonomi,med ett gemensamt intresse för att studeraorganisatoriska aspekter av det modernasamhället. Här inbegrips projekt ompolitikens spänningar i det modernaSverige (som sker i samarbete med samtidshistorikerna),storstadsforskningen,forskning om familjepolitik, populism, statersförändring och regeringskansliets roll.Här finns sex professorer, 33 seniora forskareoch 25 doktorander. Under periodenkommer, som nämnts ovan, ytterligarefem–sex professorstjänster att tillkommainom detta område.Interreligiösa relationerEtt fjärde starkt forskningsområde handlarom interreligiösa relationer. Fältet är ihögsta grad samtidsangeläget då människorav olika religiös tillhörighet idag leverallt mer tätt inpå varandra samtidigt somden globala politiska utvecklingen sedanmillennieskiftet pekar på en ökad polariseringmellan olika religiösa grupper. VidSödertörns högskola finns den huvudsakligakompetensen inom religionerna islamoch kristendom. Forskningsfältet profilerarforskning om modern utveckling inomislam och kristendom med särskilt fokus

10 11på religio-politiska väckelserörelser samtrelationer religionerna emellan. Forskarnavid Södertörn spelar en betydelsefull rollbåde nationellt och internationellt; blandannat arrangerade högskolan i april 2007en stor internationell religionsvetenskapligkonferens: Religion on the Borders. Inomprofilområdet kommer det under 2008att finnas två professorer, tio seniora forskareoch sex doktorander. En professorstjänsti religionsvetenskap kommer attutlysas under början av 2008.GenusstudierEtt femte starkt forskningsområde ärgenusstudier. Genomgående tema ärkönens villkor och hur kvinnligt och manligtskapas i dåtid och nutid. Högskolanhar ett stort antal välmeriterade genusforskareinte bara i ämnet genusvetenskaputan också i till exempel historia, idéhistoria,statsvetenskap, religionsvetenskap,sociologi, litteraturvetenskap,svenska och etnologi. Ett stort antal forskningsprojektfinns inom området: tillexempel. genuspolitik, genusvetenskapensframväxt i Sverige; kvinnorörelsens framväxtsam feministisk teoriutveckling. Inomprofilområdet finns tre ämnesinriktadeprofessorer, ett tjugotal seniora forskareoch cirka tjugo doktorander med genusvetenskapliginriktning.I ämnet genusvetenskap finns idagingen professor, men väl två docenter ochen doktorand. En professorstjänst i genusvetenskapkommer att utlysas under börjanav 2008.Kritisk kulturteori och estetikEtt sjätte starkt forskningsområde är kritiskkulturteori och estetik. Forskningen inomdetta fält befinner sig i skärningspunktenmellan en historiskt inriktad reflekterandeteoretisk analys och studier av det samtida.I en tät integration av forskning ochundervisning studeras estetiska, kulturellaoch mediala uttryck ur kontinentalfilosofiska,samtidsarkeologiska och samtidsestetiskaperspektiv. Som en röd tråd löperreflektionen över relationen mellan teoretiskmedvetenhet och estetisk, kulturelloch social praxis. Forskningsområdet samlarnågra av landets ledande yngre forskareoch har vid sidan av finansiering frånÖstersjöstiftelsen även haft en mycket storandel externfinansierade projekt. Inomprofilområdet finns för närvarande sexprofessorer, 30 seniora forskare och 16doktorander. En professorstjänst i filosofikommer att utlysas under början av 2008.MiljövetenskapEtt sjunde forskningsområde som är fakultetsövergripandeär miljövetenskap. Härstuderas interaktionen mellan människanoch naturen i syfte att skapa förståelseoch förutsättningar för en ekologiskt hållbarsocial och ekonomisk utveckling.Forskningen kombinerar samhällvetenskapligaoch naturvetenskapliga angrepps-sätt och metoder för att nå en fördjupadempirisk kunskap och teoretisk förståelseom miljöproblemens orsaker, omfång ochhantering. Inom profilområdet finns enprofessor, 18 seniora forskare och 15doktorander. En professorstjänst i miljövetenskaphar utlysts i december 2007.Här finns också forskarskolan EnvironmentalSciences and DevelopmentGraduate School.BiovetenskapEtt åttonde starkt forskningsområde är biovetenskap.Här finns överlappande tematiskaforskningsinriktningar som tillsammansöverbryggar gränserna, dels mellankemi och biologi, dels mellan de laborativadisciplinerna inom biologi och biologinsmer fältorienterade discipliner. Ettforskningsprogram i funktionsgenomik studerarhur informationen i arvsmassanöversätts till biologisk funktion med hjälpav ett antal modellorganismer (samarbetemed Karolinska Institutet). Molekylär ekologiutgör ett annat starkt forskningsprogramsom dels använder molekylärbiologiskametoder för att kartlägga förändringari naturliga populationer och dels studerarde molekylära mekanismerna somleder till utvecklingen av biologiskt diversiteti naturen. Inom profilområdet finns nioprofessorer, 16 seniora forskare och 38doktorander. Här finns också en forskarskolaMolecular and Biological SciencesGraduate School.Forskning och kvalitetDessa forskningsprofiler utgör avgränsbara,sammanhållna forskarmiljöer där detfinns ett bärande gemensamt forskningsintresse.Samtidigt är de tillräckligt vida föratt det ska vara möjliga att göra kontinuerligaanpassningar inom de olika miljöerna.Det måste också finnas en dynamik somgör det möjligt att ”öppna” gränserna ochvidga perspektiven. Som vi ser det måstede starka forskningsområdena kunna förändras,bland annat beroende av hurframgångsrika forskarna är i att etableranya grupperingar och konkurrera omexterna medel. Vissa profiler kan försvinnaoch andra komma till. Profileringen måstekombineras med procedurer som stimuleraren dynamisk utveckling av forskningen.Det finns också exempel på utomordentligtkvalificerad forskning vid högskolansom ligger utanför de utpekade fälten;antingen för att de utgör relativa smalaområden eller för att det inte finns en tillräckligtstor grupp forskare.Kvaliteten i forskningen säkras på sedvanligtvis i och med att grupperna ärmed och konkurrerar om externa forskningsmedeloch publicerar sig nationelltoch internationellt. Inom ovan angivnastarka forskningsområden finns omfattandeinternationella forskarkontakter. Högskolanhar t.ex. genom CBEES omfattandesamarbete med flera andra framståendeforskarcentra i Östersjö- och Östeuropaområdetoch ett flertal samarbeten med

12 13gripande program som beställer kurseroch undervisning av institutionerna. Detinnebär dels att alla kurser utvecklas övertraditionella ämnesgränser, dels att studenternagenom hela utbildningen möterdisputerade och ämneskompetenta lärare.Högskolan utfärdar för närvarandeendast en yrkesexamen – efter genomgångenlärarutbildning. En grundtankemed övriga utbildningsprogram är dock attde också ska ha en tydlig arbetslivsorientering.De har samtliga en uttalad inriktningmot nischer i en samtida och framtidaarbetsmarknad, där vi har anledning attförutsätta att det finns behov av akademisktutbildade medarbetare. Senare årsstudier på nationell nivå av studenters faktiskaetablering på arbetsmarknaden visaratt Södertörns högskola lyckats förhållandevisbra med denna strategi, inte minstmed tanke på att vi är ett av landets yngstalärosäten med ett tämligen okänt varumärkehos både presumtiva studenteroch arbetsgivare. 5Våra egna uppföljningar (Resultat frånstuderandeenkäten 2006. Södertörnshögskola, 2007) redovisar samma genelärosäteni Sydafrika finansierade viaSTINT och Sida. Omfattande samverkansker mellan forskarmiljöer vid högskolanoch miljöer vid andra lärosäten. Ett exempelpå detta är samarbetet med SLU inomdet Mistra-finansierade forskningsprogrammetPlantComMistra, för vilket högskolanär programvärd. Kontakterna med KI ochKTH är nära och ett nytt samarbete hållerpå att byggas upp i Centrum för teknik,medicin och hälsa (CTMH), där Södertörnshögskola avser att samverka med KI,KTH och Stockholms läns landsting. Detkan ses som ett exempel på att högskolanär en viktig medaktör i ett regionalt, nationelltoch internationellt kunskaps- ochinnovationssystem.För närvarande genomförs också ensärskild satsning för att stimulera forskningssamverkanmed externa aktörer. Vikommer under en treårsperiod att utlysaplanerings- och utvecklingsbidrag som syftartill en ökad samverkan mellan forskareinom högskolan och organisationer, myndighetereller företag i vår omvärld. Bidragetkan användas till att utveckla enredan befintlig idé kring forskningssamverkan,alternativt till att planera för ett framtidasamarbete. Det finns också möjlighetatt erhålla stöd i form av ”matchning”, sominnebär att viss forskarkompetens parasihop med lämpliga aktörer i omvärlden.Det kommer framöver att ställas storakrav på högskolan (liksom på alla lärosäten)i forskningsstrategiska frågor, t.ex. närdet gäller att överväga på vilka sätt somutvecklingen av starka forskarmiljöer främjasbäst. Vi ser framför oss att mer änhälften av högskolans omsättning kommeratt gälla forskning. De ökande kraven frånforskningsråd och andra på strategiskaöverväganden, medfinansiering etc. aktualiserarbehovet av en ökad strategiskkapacitet. Också de ökade kraven frånforskarna avseende information och stödi olika forskningsfrågor (utlysningar, EUfrågor,samverkan etc.) verkar i sammariktning. Under den period som kommeravser högskolan att bygga upp både sinstrategiska och sin administrativa kapaciteti dessa avseenden.Högskolans utbildningHögskolan bedriver utbildning på trenivåer: grundnivå, avancerad nivå ochforskarnivå. På grundnivå har vi i dagslägetnärmare 30 program inom humaniora,samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskapsom leder fram till filosofie eller ekonomiekandidatexamen. Därutöver har viett mindre antal program som ger lärarexamen.Karaktäristiskt för programmenpå grundnivå är att de inrymmer såvälämnes- som fakultetsövergripande perspektiv.Många program har även, vidsidan av ingående ämnen, kurser omminst 30 högskolepoäng som är specialdesignadeså att aktuella samhällsfrågoroch vetenskapliga problem belyses utifrånolika disciplinära perspektiv. Två nyckelordär ämnesdjup och ämnesbredd. Programmenska ge gedigna ämneskunskaper,med obligatoriska B- och C-uppsatser,men även bredare samhällsrelevantainsikter (till exempel om genusfrågor)som gör ämneskunskaperna tillämpbarai större sammanhang.Utbildning för arbetslivVår lärarutbildning med interkulturell profilär ett belysande exempel på ämnesintegrationenvid högskolan. Vi har ingen särskildinstitution för anställda vid lärarutbildningenoch inga anställda som enbartarbetar där. Organiseringen av verksamhetensker inom några högskoleöver-5 I en studie gjord av Svenskt Näringsliv visades exempelvisatt våra ekonomistuderande inom tre månaderefter avslutade studier har en högre grad av etableringpå arbetsmarknaden än motsvarande studenter vidStockholms universitet. Andelen med kvalificerat ochrelevant arbete är också högre (Akademi eller verklighet?Svenskt Näringsliv, mars 2007).

14 15rella tendens. Samtidigt efterlyser mångastudenter en starkare och tydligare kopplingmellan studierna och ett framtidayrkesliv. De vill, enkelt uttryck, under studietidenfå fler konkreta intryck av tänkbaraoch realistiska arbetsområden. Detenda tydliga undantaget är lärarutbildningen,som innehåller ett mer omfattandeinslag av verksamhetsförlagda studier.Humaniora och samhällsvetenskap ärdominerande områden vid högskolan, ochhär har arbetslivskontakter generellt haften undanskymd position i kurser och program.Vi ser därför en konkret utmaning iatt under perioden 2009–2012 verka förbetydande förändring i det avseendet.Praktik i utbildningenDen process som inletts under densenaste treårsperioden, med ett ökatinslag av praktikkurser i programutbildningarna,kommer att intensifieras. Måletär att högskolan 2012 kan erbjuda praktikinslagi samtliga utbildningsprogram. Vårtmål är också att samtliga ämnen och programunder perioden utvecklar andraarbetslivsrelaterade inslag i det ordinariekursutbudet. Det kan gälla till exempellängre eller kortare inslag av arbetsförlagdutbildning, i form av examensarbeten ellerstudiebesök, gästföreläsningar av företrädareför företag, myndigheter och organisationerdär det finns en potentiell efterfråganav medarbetare med akademiskutbildning eller gästföreläsningar avtidigare Södertörnsstudenter som hunnitetablera sig på arbetsmarknaden. Sådanaaktiviteter förekommer förvisso, menmålet är nu att de ska bli ett genomgåendeoch frekvent inslag i all utbildning.Initiativ i denna riktning är resurskrävande,särskilt i en uppbyggnadsfas. Högskolankommer därför att understödja processencentralt genom att i anslutning tillsamverkanskansliet satsa administrativaresurser med särskild uppgift att samordnaoch underlätta konkret utbildningssamverkanmellan ämnes- och programansvarigaoch olika externa aktörer. I anslutningtill EU:s nya program för livslångt lärandeska också ges ökat stöd för studenter attberedas praktikplatser utomlands. För attytterligare stärka utbildningarnas konkurrenskraftpå arbetsmarknaden kommervi att genomföra satsningar för ett ökatexternt engagemang i framför allt programmensstyrelser.StudentinflytandeEn framtidsfråga som sannolikt särskiltberör utbildningen på grundnivå gällereffekterna av ett eventuellt slopande avkårobligatoriet. Studentmedverkan ochstudentinflytande är en av hörnstenarnai kvalitetsutvecklingen av verksamheten,och vi befarar att den planerade reformenkommer att försämra möjligheterna för enaktiv samverkan med studenterna. Utanatt invänta ett formellt beslut i frågan inledervi därför under 2008 en mer ingåen-de dialog med studentkåren om hur visom lärosäte – efter ett slopat kårobligatorium– kan vidmakthålla nära samarbetsformermed våra studenter.MagisterexamenNäst intill samtliga ämnen som är huvudområdepå kandidatnivå har också rätt attutfärda magisterexamen. Införandet avden första ettåriga cykeln på avanceradnivå har därför inte medfört några störreomställningsproblem för högskolan. Destörre ämnena hade redan ersatt sinagamla D-kurser om en termin medmagisterprogram om två terminer – ochövriga ämnen kunde utan vidare utvecklaettåriga magisterprogram anpassade tillden nya avancerade nivån. Bland de ettårigamagisterprogrammen finns två skildahuvudinriktningar. De flesta har en tydligoch klar ambition att garantera studenternabehörighet till utbildning på forskarnivå– men de har samtidigt betydande inslagsom utvecklar generiska kompetenser ochsom därmed skapar goda möjligheter fören övergång till kvalificerade arbetsuppgifteri samhällssektorn. Ett färre antalfokuserar i än högre grad arbetslivsrelateradkompetens, och de garanterar därförinte möjlighet att söka forskarutbildning.Högskolan kommer fortlöpande attbevaka kvaliteten i utbildningarna, men viser i dagsläget inte behov av några betydandeförändringar av magisterutbildningarna.Frågan om anställningsbarhet har tillexempel redan fått ett tydligt genomslagpå grund av arbetet med nya utbildningsplaneri samband med Bologna-processen.Vi kommer dock att aktivt stödja detfortlöpande arbetet med en uppgraderingav det fåtal kandidatämnen som ännuinte har magisterexamensrätt.MasterexamenDet andra året inom avancerad nivå,som leder fram till masterexamen, kräverdäremot konkreta insatser från högskolanssida eftersom varje enskilt ämne måsteprövas för examensrätt. Givet vårt särskildarekryteringsuppdrag, att aktivt verka fören ökad övergång till högre studier i södraStockholmsregionen, har vi under helaverksamhetsperioden ställt kvalitetsfrågornai förgrunden. Hög akademisk kompetenssamt forskningsförankrad ocharbetslivsorienterad utbildning har blivitsammanlänkade begrepp för att göraSödertörns högskola till ett attraktivt val förstudiemotiverade ungdomar i närregionen.För att med trovärdighet också kunnamarknadsföra denna reella kvalitetsdimension– och uppfylla vårt uppdrag – är detviktigt att vi har möjlighet bedriva utbildningoch examinera studenter på samtligaakademiska nivåer.I dagsläget har vi rätt att utfärda masterexameni ett område – miljövetenskap.Målsättningen för perioden 2009–2012är klar och tydlig. Åtta masteransökningarhar redan lämnats in för bedömning

1617under 2008 och under den efterföljandetreårsperioden ska samtliga nuvarandemagisterämnen genomgå prövning för rättatt utfärda masterexamen.ForskarutbildningRätten att bedriva utbildning på forskarnivåoch examinera doktorer är, som redanbehandlats inledningsvis, den strategisktviktigaste frågan för högskolans framtidautveckling. Vår huvudstrategi är att såsnart tillfälle ges ansöka om rätt att utfärdadoktorsexamen i samtliga ämnen sombeviljats masterexamen. Efter en sådanprövning bör det finns förutsättningar förHögskoleverket att göra en positivbedömning av vår universitetsansökan.Ett internationellt erkänt kunskapscentrummed stark förankring i SödertörnSödertörns högskola strävar efter att varaett internationellt erkänt kunskapscentrummed stark regional förankring. Det regionalaperspektivet är betydelsefullt. Att ungdomarnai närkommunerna (främst Botkyrkaoch Huddinge) är påtagligt medvetnaom vår existens råder inget tvivel om.Rekryteringsstatistiken talar här sitt tydligaspråk. Vi tar vårt uppdrag att bredda rekryteringentill högre utbildning på stort allvar.Vi strävar också efter att öka samverkanmed organisationerna i den omedelbaraomgivning: t.ex. Karolinska Universitetssjukhuset,rättsvårdande myndigheter(polis, åklagarmyndighet, tingsrätt etc.),stora och små företag i regionen, skoloroch andra offentliga verksamheter.Det nybyggda (och prisbelönade)biblioteket blir en naturlig samlings- ochutgångspunkt för aktiviteter som skaparstarkare sådana band. Biblioteket, som ärstrategiskt beläget i gångstråket mellanFlemingsbergs station och KarolinskaUniversitetssjukhuset, är en mötesplatsinte bara för studenter och forskare. Härfår högskolan också en plattform för kontaktermed en bredare allmänhet medintresse för forskning och samhällsfrågor,bland annat i form av populärvetenskapligaföreläsningar, presentation av aktuellforskning, debatter och utställningar.Vi är alltmer synliga på den nationellaarenan. Våra medarbetare finns ofta medi mediernas rapportering om aktuellasamhällsfrågor. Vi vill också i den utåtriktadeverksamheten betona högskolansmycket starka inriktning mot forskning omÖstersjöregionen. CBEES är ett ledandeforskningsinstitut för studier av utvecklingeninom regionen, och vid högskolanfinns en bred uppsättning av forskare ochforskningsprojekt med denna inriktning.FramtidenVi ser vissa tydliga utvecklingslinjer för denärmaste åren. Forskningens andel avverksamheten kommer att öka. Det ärviktigt att i detta sammanhang betona denresurs som Östersjöstiftelsen utgör ochdet ömsesidiga beroende som finns mellanhögskolan och stiftelsen. 6 Det berordels på en förmodad ökad utdelningskapacitetfrån Östersjöstiftelsen, dels påatt forskarna vid högskolan i ökad utsträck-6 Östersjöstiftelsen har till uppgift att stödja forskningoch utbildning vid Södertörns högskola. Stiftelsen harsedan tillkomsten finansierat forskning, forskarutbildningoch bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastrukturvid högskolan.7 Högskolan fick exempelvis under hösten 2007 medelbeviljade för tio nya projekt (eller forskaranställningar)av Vetenskapsrådet inom humaniora, samhällsvetenskapoch utbildningsvetenskap, vilket jämfört med de nyauniversiteten är anmärkningsvärt bra.

1819ning förväntas generera forskningsmedelfrån andra finansiärer. 7 Därför kan vi ocksåräkna med att flera av våra starka forskningsmiljöerkommer att ha goda förutsättningaratt etablera sig såväl nationelltsom internationellt. Forskningen kommerhärigenom att utvecklas positivt, såvälkvalitets- som konkurrensmässigt. Dettakommer att stärka högskolans roll somerkänt regionalt, nationellt och internationelltkunskapscentrum.Utbildningsprogrammen kommer attges en tydligare framtoning, där anställningsbarhetoch forskningsförankring blirett sammanhållande kriterium. Vi räknarmed en fortsatt försiktig expansion avframförallt utbildning på grundnivå, ochexpansionen kommer huvudsakligen attske inom områden med stark forskningspotentialsom står i samklang med högskolansgrundläggande profil. För närvarandefinns till exempel långt framskridnaplaner på att starta ett program i socialtarbete med inriktning mot integrationsfrågori storstadsmiljön. Merparten avutbildningen kommer att ske på grundnivåoch avancerad nivå (framförallt magisternivå),men frågan om examinationsrätt förmaster- och forskarnivå är helt central förhögskolans möjligheter att kunna fullgörasitt uppdrag.Avsikten med Södertörns högskola varatt bygga upp ett lärosäte med stark forskningsprofiloch förmåga att verka positivtför akademisk utbildning i södra Stockholmsregionen.Vi har kommit långt idetta arbete. I dag finns både den kvalitetoch den långsiktiga ekonomiska bas somär nödvändig för att vara ett profilerat universitet.Vi har således både ekonomiskaoch kvalitetsmässiga förutsättningar för attvara ett universitet – även utan den ekonomiskautbyggnad som tidigare har varitförenad med denna status. 8 Vi ser såledesframför oss att det under perioden2009–2012 ska bli möjligt för högskolanatt få sin universitetsansökan prövad.8 I samband med den uppdaterade universitetsansökanfrån 2006 anlitade rektor en extern granskningsgruppför att göra en oberoende lägesbedömningom högskolan håller universitetskvalitet. Granskningsgruppenhar bestått av Madeleine Leijonhufvud (ordf.),Sven-Eric Liedman, Christer Jönsson, Ingemar Lind,Annmari Jansson och Inge Jonsson. Slutsatsen frångruppen var att Södertörns högskola ”... väl uppfyllerkraven på universitetsstatus, såväl vid en absolutbedömning som vid en jämförelse med det läge sområdde vid Karlstad- Örebro- och Växjö-institutionernadå de blev universitet”.Summary – Research and Education Strategyfor Södertörns högskolaSödertörns högskola (Södertörn UniversityCollege) submitted its research and educationstrategy document to the SwedishGovernment Offices on Friday 21December. This document providesinformation required for the government’sresearch bill, which is expected in theautumn of 2008.Södertörn högskola’s ambition is tobe granted full university status, with theability to offer a comprehensive range ofundergraduate courses and programmes,and qualified research in a number ofspecialised areas. Our aim is to be grantedthe right to award doctorates.The university college is striving to bean internationally recognised knowledgecentre with strong regional links. Theconcepts of multidisciplinary education,multiculturalism and active citizenship areintegral to all our activities.Our undergraduate courses and programmesoffer both depth and breadth,and we aim to create strong links betweenstudies and future professional careers.Student influence is one of the cornerstonesof quality development in thisarea.Södertörns högskola’s eight strongresearch fields form the hub of thestrategy and constitute cohesive researchenvironments.These research fields are:• Baltic and East European Studies• Contemporary History• Institutional Change in ModernSociety• Inter-religious Relations• Gender Studies• Critical Cultural Theory andAesthetics• Environmental Sciences• Life SciencesOther prioritised strategic areas include:• Concentration and specialisation ofresearch activities• Development of quality assurancesystems• Encouragement of research collaborationwith external players• Appointment of approximatelytwenty new professors.

Bilaga BALLMÄNNA STUDIEPLANER FÖR DE TRE ÄMNEN SOM SÖKER FULLSTÄNDIGAEXAMENSRÄTTIGHETERALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I MEDIE- OCHKOMMUNIKATIONSVETENSKAPStudieplanen gäller för utbildning som avslutas med doktorsexamen och för utbildningsom avslutas med licentiatexamen. 11. Utbildningens målVid Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) anläggs historiska, estetiska,kulturteoretiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på medier. Tonvikt läggs påsamspelet mellan medier, kultur och samhällsutveckling, med en tydlig kulturteoretiskprofil, som anlägger ett historiserande perspektiv på det snabbt föränderliga samtidamedielandskapet, och eftersträvar en bred öppenhet för en rik mångfald av medie- ochkommunikationsvetenskapliga traditioner och strömningar. Ett tvärvetenskapligtarbetssätt tillämpas och forskningen är inriktad på frågor av långsiktig samhällsrelevans.Den aktuella forskningsprofilen framgår av MKVs hemsidor.Forskarutbildningen vid MKV syftar till att fördjupa doktorandens kunskaper inom ämnetsområde och göra doktoranden väl beredd för självständiga insatser inom forskning ochutvecklingsarbete. Utbildningens mål är att ge doktoranden förmåga att självständigtplanlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt att presentera och spridasina forskningsresultat.För doktorsexamen skall doktoranden:Kunskap och förståelse- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av medie- ochkommunikationsvetenskapens fält samt djup och aktuell specialistkunskap inomen avgränsad del av detta forskningsområde;- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och medmedievetenskapliga metoder i synnerhet.Färdighet och förmåga- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritiskgranskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar ochsituationer inom det medie- och kommunikationsvetenskapligaforskningsområdet;- visa förmåga att inom det medie- och kommunikationsvetenskapligaforskningsområdet kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplignoggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och medadekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givnatidsramar och att granska och värdera sådant arbete;- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra tillkunskapsutvecklingen inom det medie- och kommunikationsvetenskapligaforskningsområdet;1 Som överordnat dokument till denna allmänna studieplan gäller Högskoleförordningen och SFS 2006:1053 samtSödertörns högskolas lokala föreskrifter för forskarutbildningen.1

Bilaga B- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt ochskriftligt med auktoritet presentera och diskutera medie- ochkommunikationsvetenskaplig forskning och forskningsresultat i dialog medvetenskapssamhället och samhället i övrigt;- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det medie- ochkommunikationsvetenskapliga forskningsområdet;- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andrakvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling ochstödja andras lärande.Värderingsförmåga och förhållningssätt- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göraforskningsetiska bedömningar; samt- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll isamhället och människors ansvar för hur den används.Vetenskaplig avhandling– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandlingi medie- och kommunikationsvetenskap (doktorsavhandling) om minst 120högskolepoäng godkänd.2. Behörighetsvillkor2.1 Grundläggande bestämmelserFör att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggandebehörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedömsha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.2.2 Grundläggande behörighetGrundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt enexamen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng,varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inomeller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, fårfakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggandebehörighet.2.3 Särskild behörighetSärskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i medieochkommunikationsvetenskap, eller som har förvärvat motsvarande kunskaperutomlands eller genom avlagd äldre examen. Om särskilda skäl föreligger kanfakultetsnämnden för enskild sökande medge undantag från villkor för särskildbehörighet.3. Antagning3.1 AnsökanAnsökan om antagning till forskarutbildningen ställs till Södertörns högskola.3.2 Antagningsbegränsning och urvalTill forskarutbildningen får endast antas så många doktorander som kan erbjudashandledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.Forskarstuderande som anställs som doktorand eller tilldelas utbildningsbidrag förutsättsbedriva sina studier på heltid inklusive viss tid för eventuellt institutionsarbete.Kritisk kulturteori2 (17)

Bilaga BAntagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande ärstörre än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande tillforskarutbildning i MKV är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vidurvalet beaktas följande omständigheter:- den sökandes meriter, kompetens och ambition, utifrån studieresultat ochskriftliga arbeten som visar kreativitet och vetenskaplig mognad, förmåga tillstringens och problemformulering, självständigt omdöme och kritisk analys,förmåga att hålla givna tidsramar, kommunikations- och samarbetsförmåga;- kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet;- forskningsetiska aspekter;- tids- och finansieringsplanen; samt- i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen efterdess förankring i forskarskolans specifika geografiska område; orientering motÖstersjöländerna eller ÖsteuropaI första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande självåberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg omyrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med densökande vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som detill forskarutbildningen knutna lärarna besitter, samt till jämställdhetsaspekter.3.3 Beslut om antagningAntagningsprocessen följer Södertörns högskolas riktlinjer om tillträde tillforskarutbildning. Fakultetsnämnden ansvarar för beslut om antagning av studerande tillforskarutbildningen, antagningar med annan form av studiefinansiering än anställning ochutbildningsbidrag, samt om antagningar till licentiatexamen som slutmål.4. Utbildningens utformning4.1 AllmäntTotalt omfattar forskarutbildningen 240 högskolepoäng, varav 75 högskolepoäng kurseroch 165 högskolepoäng avhandlingsarbete. Av kurspoängen är 52,5 högskolepoängobligatoriska (fördelat på 22,5 högskolepoäng områdesgemensamma obligatoriska kurser,och 30 högskolepoäng ämnesspecifika obligatoriska kurser). För doktorander inomforskarskolan BEEGS tillkommer ytterligare en obligatorisk kurs om 7,5 högskolepoäng.Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser omsammanlagt 52,5 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 67,5 högskolepoäng(60 + 60 högskolepoäng för doktorander inom forskarskolan BEEGS). Sådan examen kanantingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen.Doktoranden bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier ochsåledes bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier.4.2 KurserForskarutbildningens kurser består av:Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.• 7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.• 7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.Ämnesspecifika obligatoriska kurser (30 högskolepoäng)• 7,5hp Medieteorins klassiker.• 7,5hp Samtida riktningar i medievetenskapen.• 7,5hp Fördjupning inom ett medievetenskapligt delområde.• 7,5hp Medievetenskapliga metoder: Texter, tolkning, representation.Kritisk kulturteori3 (17)

Bilaga BObligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS• 7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region andEastern EuropeValbara kurser (22,5 högskolepoäng resp. 15 högskolepoäng för doktorander inomforskarskolan BEEGS)• Valbara kurser ges främst i form av undervisningsledda kurser eller läskurser, ochväljs i samråd med handledare.Doktorander som undervisar skall ha genomgått en kurs i högskolepedagogik.För licentiatexamen består kurserna av:Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.• 7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.• 7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.Ämnesspecifika obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Medieteorins klassiker.• 7,5hp Samtida riktningar i medievetenskapen.• 7,5hp Medievetenskapliga metoder: Texter, tolkning, representation.Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS• 7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region andEastern EuropeValbara kurser (7,5 högskolepoäng)I forskarutbildningen ingår även forskningsmiljöns seminarieverksamhet.För varje enskild studerande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandesförkunskaper och den konkreta forskningsuppgiften. De individuellt bestämda kursernafastställs av doktorandens huvudhandledare efter samråd med doktoranden. I vissakurser ges undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier.Kurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kanefter godkännande av fakultetsnämnden tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvotenför valfria kurser.4.3 Närmare informationNärmare information om forskarutbildningen lämnas av MKV.4.4 Avhandling för doktorsexamenFör doktorsexamen skall doktoranden författa en vetenskaplig avhandling vars omfattningmotsvarar 165 högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigtforskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området.Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligtverk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatsersom doktoranden har författat ensam eller med medförfattare, kompletterad med en kortsammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). Uppsatserna skall vara avsådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vid lagarbete skallden enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas.Kritisk kulturteori4 (17)

Bilaga BAvhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet viddisputation finns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelsersom fastställs av högskolestyrelsen och fakultetsnämnden.4.5 Uppsats för licentiatexamenFör licentiatexamen skall den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete varsomfattning motsvarar 67,5 högskolepoäng (60 högskolepoäng för doktorander inomforskarskolan BEEGS). Uppsatsen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete.Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Fakultetsnämnden beslutar om denärmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande.5. Utbildningens uppläggning5.1 Individuell studieplanTillsammans med huvudhandledaren skall doktoranden göra upp en plan för sinforskarutbildning, vilken fastställs av fakultetsnämnden, och skall följas upp minst engång varje termin. Forskarstuderande och handledare skall skriftligen intyga att de hartagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Som en bilagatill den individuella studieplanen upprättar områdesstyrelsen för varje forskarstuderandeen finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden och följs upp kontinuerligt.Huvudhandledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlingsarbetets inriktning,omfattning och genomförande.5.2 UndervisningUndervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier ochhandledning. Doktoranden skall under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genomatt bevista seminarier, gästföreläsningar etc. Doktoranden kan ges möjlighet att delta iundervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Doktoranden skaerbjudas möjligheter att delta i internationella konferenser och kurser.5.3 HandledningStuderande för forskarutbildning har rätt till handledning motsvarande fyra årsheltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämneskall ske i samråd mellan doktoranden och huvudhandledaren och bör ske underutbildningens första termin.Handledare inom forskarutbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap är ämnetsprofessorer, docenter och forskarassistenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa harett kollektivt ansvar för handledningen. För varje doktorand ska minst två handledareutses. En av dem ska vara huvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd meddoktoranden. Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och handledarna skall hagenomgått forskarhandledningsutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens.Biträdande handledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskapligkompetens.En forskarstuderande som begär det skall få byta handledare.Fakultetsnämnden fastställer riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andraresurser för forskarstuderande.6. ExaminationKunskapskontrollen sker genom skriftlig eller muntlig examination. Tentamina och provbedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Huvudansvarig handledare ärexaminator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts.Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler ihögskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts avKritisk kulturteori5 (17)

Bilaga Bhögskolestyrelsen och fakultetsnämnden. Vid betygssättning tas hänsyn både tillavhandlingens innehåll och till försvaret av densamma vid en offentlig disputation.Avhandlingen skall av en särskilt utsedd betygsnämnd bedömas med något av betygengodkänd eller underkänd.Fakultetsnämnden beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsensframläggande. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av examinator, som inte får varahandledare för doktoranden i fråga. Licentiatuppsatsen skall bedömas med något avbetygen godkänd eller underkänd.ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I FILOSOFIStudieplanen gäller för utbildning som avslutas med doktorsexamen och för utbildningsom avslutas med licentiatexamen. 21. Utbildningens målSyftet med forskarutbildningen i filosofi är att ge en avancerad träning i filosofiskttänkande, begreppsbildning och analys genom en kritisk tillägnelse av äldre och samtidafilosofiska texter inom såväl det teoretisk-filosofiska som det praktisk-filosofiska fältet.Utbildningen syftar därmed till att fördjupa doktorandens kunskaper inom ämnets områdeoch göra doktoranden väl beredd för självständiga insatser inom forskning ochutvecklingsarbete. Utbildningens mål är att ge doktoranden förmåga att självständigtplanlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt att presentera och spridasina forskningsresultat.För doktorsexamen skall doktoranden:Kunskap och förståelse- visa brett kunnande inom och en systematisk och historisk förståelse av filosofinsfält samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av dettaforskningsområde;- ha fördjupad kunskap om filosofins metoder vad gäller analys, tolkning, kritik ochbegreppsbildning- ha en fördjupad förståelse av det filosofiska tänkandets framväxt, egenart ochanvändbarhet för att lösa aktuella problemFärdighet och förmåga- ha uppövat en synnerligen god förmåga att formulera filosofiskaproblemställningar i tal och skrift- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritiskgranskning av nya och komplexa frågeställningar och situationer inom detfilosofiska forskningsområdet;- visa förmåga att inom det filosofiska forskningsområdet kritiskt, självständigt,kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulerafrågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskningoch andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska ochvärdera sådant arbete;- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra tillkunskapsutvecklingen inom det filosofiska forskningsområdet;2 Som överordnat dokument till denna allmänna studieplan gäller Högskoleförordningen och SFS 2006:1053 samtSödertörns högskolas lokala föreskrifter för forskarutbildningen.Kritisk kulturteori6 (17)

Bilaga B- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt ochskriftligt med auktoritet presentera och diskutera filosofisk forskning ochforskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt;- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det filosofiskaforskningsområdet;- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andrakvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling ochstödja andras lärande;Värderingsförmåga och förhållningssätt- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göraforskningsetiska bedömningar; samt- visa fördjupad insikt om vetenskapens och filosofins möjligheter ochbegränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.Vetenskaplig avhandling– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandlingi filosofi (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.2. Behörighetsvillkor2.1 Grundläggande bestämmelserFör att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggandebehörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedömsha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogörs sig utbildningen.2.2 Grundläggande behörighetGrundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt enexamen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng,varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inomeller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, fårfakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggandebehörighet.2.3 Särskild behörighetSärskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i filosofi(teoretisk och/eller praktisk), eller som har förvärvat motsvarande kunskaper utomlandseller genom avlagd äldre examen. Om särskilda skäl föreligger kan fakultetsnämnden förenskild sökande medge undantag från villkor för särskild behörighet.3. Antagning3.1 AnsökanAnsökan om antagning till forskarutbildningen ställs till Södertörns högskola.3.2 Antagningsbegränsning och urvalTill forskarutbildningen får endast antas så många doktorander som kan erbjudashandledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.Forskarstuderande som anställs som doktorand eller tilldelas utbildningsbidrag förutsättsbedriva sina studier på heltid inklusive viss tid för eventuellt institutionsarbete.Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande ärstörre än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande tillforskarutbildning i filosofi är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vidurvalet beaktas följande omständigheter:Kritisk kulturteori7 (17)

Bilaga B- den sökandes meriter, kompetens och ambition, utifrån studieresultat ochskriftliga arbeten som visar kreativitet och vetenskaplig mognad, förmåga tillstringens och problemformulering, självständigt omdöme och kritisk analys,förmåga att hålla givna tidsramar, kommunikations- och samarbetsförmåga;- kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet;- forskningsetiska aspekter;- tids- och finansieringsplanen; samt- i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen efterdess förankring i forskarskolans specifika geografiska område; orientering motÖstersjöländerna eller ÖsteuropaI första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande självåberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg omyrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med densökande vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som detill forskarutbildningen knutna lärarna besitter, samt till jämställdhetsaspekter.3.3 Beslut om antagningAntagningsprocessen följer Södertörns högskolas riktlinjer om tillträde tillforskarutbildning. Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen fattas avfakultetsnämnden som också fattar beslut om antagningar med annan form avstudiefinansiering än anställning och utbildningsbidrag, samt om antagningar tilllicentiatexamen som slutmål.4. Utbildningens utformning4.1 AllmäntTotalt omfattar forskarutbildningen 240 högskolepoäng, varav 75 högskolepoäng kurseroch 165 högskolepoäng avhandlingsarbete. Av kurspoängen är 52,5 högskolepoängobligatoriska (fördelat på 22,5 högskolepoäng områdesgemensamma obligatoriska kurser,och 30 högskolepoäng ämnesspecifika obligatoriska kurser). För doktorander inomforskarskolan BEEGS tillkommer ytterligare en obligatorisk kurs om 7,5 högskolepoäng.Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser omsammanlagt 52,5 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 67,5 högskolepoäng(60 + 60 högskolepoäng för doktorander inom forskarskolan BEEGS). Sådan examen kanantingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen.Doktoranden bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier ochsåledes bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier.4.2 KurserForskarutbildningens kurser består av:Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.• 7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.• 7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.Ämnesspecifika obligatoriska kurser (30 högskolepoäng)• 7,5hp Valda problemområden inom filosofins klassiska historia.• 7,5hp Valda problemområden inom filosofins moderna historia.• 15hp Forskningsfält inom den samtida filosofin.Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGSKritisk kulturteori8 (17)

Bilaga B• 7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region andEastern EuropeValbara kurser (22,5 högskolepoäng resp. 15 högskolepoäng för doktorander inomforskarskolan BEEGS).• Valbara kurser ges främst i form av undervisningsledda kurser eller läskurser, ochväljs i samråd med handledare.Doktorander som undervisar skall ha genomgått en kurs i högskolepedagogik.För licentiatexamen består kurserna av:Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.• 7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.• 7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.Ämnesspecifika obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Valda problemområden inom filosofins klassiska eller modern historia.• 15hp Forskningsfält inom den samtida filosofin.Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS• 7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region andEastern EuropeValbara kurser (7,5 högskolepoäng).I forskarutbildningen ingår även forskningsmiljöns seminarieverksamhet.För varje enskild studerande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandesförkunskaper och den konkreta forskningsuppgiften. De individuellt bestämda kursernafastställs av doktorandens huvudhandledare efter samråd med doktoranden. I vissakurser ges undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier.Kurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kanefter godkännande av fakultetsnämnden tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvotenför valfria kurser.4.3 Närmare informationNärmare information om forskarutbildningen lämnas av den forskarutbildningsansvarigepå Filosofiämnet.4.4 Avhandling för doktorsexamenFör doktorsexamen skall doktoranden författa en vetenskaplig avhandling vars omfattningmotsvarar 165 högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigtforskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området.Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligtverk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatsersom doktoranden har författat ensam eller i samarbete, kompletterad med en kortsammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). Uppsatserna skall vara avsådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vid lagarbete skallden enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas.Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet viddisputation finns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelsersom fastställts av högskolestyrelsen och fakultetsnämnden.4.5 Uppsats för licentiatexamenKritisk kulturteori9 (17)

Bilaga BFör licentiatexamen skall den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete varsomfattning motsvarar 67,5 högskolepoäng (60 högskolepoäng för doktorander inomforskarskolan BEEGS). Uppsatsen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete.Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Fakultetsnämnden beslutar om denärmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande.5. Utbildningens uppläggning5.1 Individuell studieplanTillsammans med huvudhandledaren skall doktoranden göra upp en plan för sinforskarutbildning, vilken fastställs av fakultetsnämnden och skall följas upp minst en gångvarje termin. Forskarstuderande och handledare skall skriftligen intyga att de har tagit delav den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Som en bilaga till denindividuella studieplanen upprättar Områdesstyrelsen för varje forskarstuderande enfinansieringsplan som täcker hela utbildningstiden och följs upp kontinuerligt.Huvudhandledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlingsarbetets inriktning,omfattning och genomförande.5.2 UndervisningUndervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier ochhandledning. Doktoranden skall under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genomatt bevista seminarier, gästföreläsningar etc. Doktoranden kan ges möjlighet att delta iundervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Doktoranden skaerbjudas möjligheter att delta i internationella konferenser och kurser.5.3 HandledningStuderande för forskarutbildning har rätt till handledning motsvarande fyra årsheltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämneskall ske i samråd mellan doktoranden och huvudhandledaren och bör ske underutbildningens första termin.Handledare inom forskarutbildningen i filosofi är ämnets professorer, docenter ochforskarassistenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har ett kollektivt ansvar förhandledningen. För varje doktorand ska minst två handledare utses. En av dem ska varahuvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd med doktoranden.Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och minst en av handledarna för endoktorand skall ha genomgått forskarhandledningsutbildning eller av fakultetsnämndenbedömts ha motsvarande kompetens. Biträdande handledare skall ha avlagtdoktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens.En forskarstuderande som begär det skall få byta handledare.Fakultetsnämnden fastställer riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andraresurser för forskarstuderande.6. ExaminationKunskapskontrollen sker genom skriftlig eller muntlig examination. Tentamina och provbedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Huvudansvarig handledare ärexaminator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts.Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler ihögskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts avhögskolestyrelsen och fakultetsnämnden. Vid betygssättning tas hänsyn både tillavhandlingens innehåll och till försvaret av densamma vid en offentlig disputation.Avhandlingen skall av en särskilt utsedd betygsnämnd bedömas med något av betygengodkänd eller underkänd.Kritisk kulturteori10 (17)

Bilaga BFakultetsnämnden beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsensframläggande. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av examinator, som inte får varahandledare för doktoranden i fråga. Licentiatuppsatsen skall bedömas med något avbetygen godkänd eller underkänd.Kritisk kulturteori11 (17)

Bilaga BALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I ESTETIKStudieplanen gäller för utbildning som avslutas med doktorsexamen och för utbildningsom avslutas med licentiatexamen. 31. Utbildningens målÄmnet estetik anlägger historiska, kulturteoretiska och samhällsvetenskapliga perspektivpå estetiska artefakter och fenomen. Dessa kan vara av såväl historisk som samtidakaraktär. Ämnet har sina rötter i den traditionella filosofiska estetiken, men profilerar sigockså som en sinnlighetslära, det vill säga som en humanistisk vetenskap där den sinnligaerfarenheten sätts i centrum och betraktas som en form för kognition och kunskap.Disciplinen har således fått förnyad aktualitet i dagens mediesamhälle, som mer ännågonsin tidigare är mättat av budskap, information och sinnesintryck. Vid estetikämnetfästs därför särskild vikt vid samtida kultur och modern teoribildning.Generellt sett kretsar forskningen kring förhållandet mellan konst och kultur å ena sidanoch historisk utveckling å den andra. Ämnet vinnlägger sig om en rik mångfald avestetisk-humanistiska undersökningstraditioner och idéströmningar, på såväl detmetodologiska planet som det teoretiska. Ett tvärdisciplinärt arbetssätt tillämpas, medtydlig kulturteoretisk profil. Den aktuella forskningsprofilen framgår av estetikenshemsidor.Forskarutbildningen vid estetikämnet syftar till att fördjupa doktorandens kunskaper inomämnets område och göra doktoranden väl beredd för självständiga insatser inomforskning och utvecklingsarbete. Utbildningens mål är att ge doktoranden förmågan attsjälvständigt planlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt attpresentera och sprida sina forskningsresultat.För doktorsexamen skall doktoranden:Kunskap och förståelse- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av estetikens fält samtdjup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av dettaforskningsområde;- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med estetiskhumanistiskametoder i synnerhet;Färdighet och förmåga- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritiskgranskning och bedömning av nya och komplexa artefakter, företeelser,frågeställningar och situationer inom det estetiska forskningsområdet;- visa förmåga att inom det estetiska forskningsområdet kritiskt, självständigt,kreativt och med vetenskaplig stringens identifiera och formulera frågeställningarsamt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andrakvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådantarbete;- med en avhandling visa förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra tillkunskapsutvecklingen inom estetikens område;3 Som överordnat dokument till denna allmänna studieplan gäller Högskoleförordningen och SFS 2006:1053 samtSödertörns högskolas lokala föreskrifter för forskarutbildningen.Kritisk kulturteori12 (17)

Bilaga B- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt ochskriftligt med auktoritet presentera och diskutera estetik forskning ochforskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt;- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det estetiskaforskningsområdet;- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andrakvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling ochstödja andras lärande;Värderingsförmåga och förhållningssätt- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göraforskningsetiska bedömningar; samt- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll isamhället och människors ansvar för hur den används.Vetenskaplig avhandling– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandlingi estetik (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.2. Behörighetsvillkor2.1 Grundläggande bestämmelserFör att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggandebehörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedömsha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.2.2 Grundläggande behörighetGrundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt enexamen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng,varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inomeller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, fårfakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggandebehörighet.2.3 Särskild behörighetSärskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i estetikeller näraliggande humanistiskt ämne, eller som har förvärvat motsvarande kunskaperutomlands eller genom avlagd äldre examen. Om särskilda skäl föreligger kanfakultetsnämnden för enskild sökande medge undantag från villkor för särskildbehörighet.3. Antagning3.1 AnsökanAnsökan om antagning till forskarutbildningen ställs till Södertörns högskola.3.2 Antagningsbegränsning och urvalTill forskarutbildningen får endast antas så många doktorander som kan erbjudashandledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.Forskarstuderande som anställs som doktorand eller tilldelas utbildningsbidrag förutsättsbedriva sina studier på heltid inklusive viss tid för eventuellt institutionsarbete.Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande ärstörre än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande tillforskarutbildning i estetik är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vidurvalet beaktas följande omständigheter:Kritisk kulturteori13 (17)

Bilaga B- den sökandes meriter, kompetens och ambition, utifrån studieresultat ochskriftliga arbeten som visar kreativitet och vetenskaplig mognad, förmåga tillstringens och problemformulering, självständigt omdöme och kritisk analys,förmåga att hålla givna tidsramar, kommunikations- och samarbetsförmåga;- kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet;- forskningsetiska aspekter;- tids- och finansieringsplanen; samt- i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen efterdess förankring i forskarskolans specifika geografiska område; orientering motÖstersjöländerna eller ÖsteuropaI första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande självåberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg omyrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med densökande vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som detill forskarutbildningen knutna lärarna besitter, samt till jämställdhetsaspekter.3.3 Beslut om antagningAntagningsprocessen följer Södertörns högskolas riktlinjer om tillträde tillforskarutbildning. Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen fattas avfakultetsnämnden som också fattar beslut om antagningar med annan form avstudiefinansiering än anställning och utbildningsbidrag, samt om antagningar tilllicentiatexamen som slutmål.4. Utbildningens utformning4.1 AllmäntTotalt omfattar forskarutbildningen 240 högskolepoäng, varav 75 högskolepoäng kurseroch 165 högskolepoäng avhandlingsarbete. Av kurspoängen är 52,5 högskolepoängobligatoriska (fördelat på 22,5 högskolepoäng områdesgemensamma obligatoriska kurser,och 30 högskolepoäng ämnesspecifika obligatoriska kurser). För doktorander inomforskarskolan BEEGS tillkommer ytterligare en obligatorisk kurs om 7,5 högskolepoäng.Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser omsammanlagt 52,5 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 67,5 högskolepoäng(60 + 60 högskolepoäng för doktorander inom forskarskolan BEEGS). Sådan examen kanantingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen.Doktoranden bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier ochsåledes bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier.4.2 KurserForskarutbildningens kurser består av:Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.• 7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.• 7,5hp Metoder i kritisk kulturteoriÄmnesspecifika obligatoriska kurser (30 högskolepoäng)• 7,5hp Estetikens traditioner 1.Kursen ger en vidgad och fördjupad orientering i estetikens historia.• 7,5hp Estetikens traditioner 2.Kursen ger en vidgad och fördjupad orientering i estetikens historia.• 7,5hp Estetik: Aktuella forskningsproblem.Kursen ägnas fördjupade studier i estetikens teori och metod.Kritisk kulturteori14 (17)

Bilaga B• 7,5hp Originalverk och avhandlingsarbete.Kursen ägnas fördjupade studier av ett verk i ljuset av en epok, ett författarskapeller en specifik historisk situation.Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS• 7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region andEastern EuropeValbara kurser (22,5 högskolepoäng resp. 15 högskolepoäng för doktorander inomforskarskolan BEEGS)• Valbara kurser ges främst i form av undervisningsledda kurser eller läskurser, ochväljs i samråd med handledare.Doktorander som undervisar skall ha genomgått en kurs i högskolepedagogik.För licentiatexamen består kurserna av:Områdesgemensamma obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Introduktion till kritisk kulturteori.• 7,5hp Vetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet.• 7,5hp Metoder i kritisk kulturteori.Ämnesspecifika obligatoriska kurser (22,5 högskolepoäng)• 7,5hp Estetikens traditioner 1.• 7,5hp Estetikens traditioner 2.• 7,5hp Estetik: Aktuella forskningsproblem.Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS• 7,5hp Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region andEastern EuropeValbara kurser (7,5 högskolepoäng).I forskarutbildningen ingår även forskningsmiljöns seminarieverksamhet.För varje enskild studerande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandesförkunskaper och den konkreta forskningsuppgiften. De individuellt bestämda kursernafastställs av doktorandens huvudhandledare i samråd med doktoranden. I vissa kursermeddelas undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier.Kurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kanefter godkännande av fakultetsnämnden tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvotenför valfria kurser.4.3 Närmare informationNärmare information om forskarutbildningen lämnas av estetikämnet.4.4 Avhandling för doktorsexamenFör doktorsexamen skall doktoranden författa en vetenskaplig avhandling vars omfattningmotsvarar 165 högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigtforskningsarbete och vara av betydelse och relevans för forskningen inom det valdaområdet. Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt sammanhängandevetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapligauppsatser som doktoranden har författat ensam eller med medförfattare, kompletteradmed en kort sammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). Uppsatsernaskall vara av sådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vidlagarbete skall den enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas.Kritisk kulturteori15 (17)

Bilaga BAvhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet viddisputation återfinns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokalatillämpningsbestämmelser som fastställts av högskolestyrelsen och fakultetsnämnden.4.5 Uppsats för licentiatexamenFör licentiatexamen skall den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete varsomfattning motsvarar 67,5 högskolepoäng (60 högskolepoäng för doktorander inomforskarskolan BEEGS). Uppsatsen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete.Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Fakultetsnämnden beslutar om denärmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande.5. Utbildningens uppläggning5.1 Individuell studieplanTillsammans med huvudhandledaren skall doktoranden göra upp en plan för sinforskarutbildning, vilken fastställs av fakultetsnämnden, och skall följas upp minst engång varje termin. Forskarstuderande och handledare skall skriftligen intyga att de hartagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Som en bilagatill den individuella studieplanen upprättar områdesstyrelsen för varje forskarstuderandeen finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden och följs upp kontinuerligt.Huvudhandledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlingsarbetets inriktning,omfattning och genomförande.5.2 UndervisningUndervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier ochhandledning. Doktoranden skall under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genomatt bevista seminarier, gästföreläsningar etc. Doktoranden kan ges möjlighet att delta iundervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Doktoranden skaerbjudas möjligheter att delta i internationella konferenser och kurser, men doktorandenförväntas också själv ta initiativ till konferensdeltagande och dylikt.5.3 HandledningStuderande för forskarutbildning har rätt till handledning motsvarande fyra årsheltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämneskall ske i samråd mellan doktoranden och huvudhandledaren och bör ske underutbildningens första termin.Handledare inom forskarutbildningen i estetik är ämnets professorer, docenter ochforskarassistenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har ett kollektivt ansvar förhandledningen. För varje doktorand skall minst två handledare utses. En av dem skallvara huvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd med doktoranden.Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och handledarna skall ha genomgåttforskarhandledningsutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens. Biträdandehandledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens.En forskarstuderande som begär det skall få byta handledare. Fakultetsnämndenfastställer riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra resurser förforskarstuderande.6. ExaminationKunskapskontrollen sker genom skriftlig eller muntlig examination. Tentamina och provbedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Huvudansvarig handledare ärexaminator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts.Kritisk kulturteori16 (17)

Bilaga BDoktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler ihögskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts avhögskolestyrelsen och fakultetsnämnden. Vid betygssättning tas hänsyn både tillavhandlingens innehåll och till försvaret av densamma vid en offentlig disputation.Avhandlingen skall av en särskilt utsedd betygsnämnd bedöm1as med något av betygengodkänd eller underkänd.Fakultetsnämnden beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsensframläggande. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av examinator, som inte får varahandledare för doktoranden i fråga. Licentiatuppsatsen skall bedömas med något avbetygen godkänd eller underkänd.Kritisk kulturteori17 (17)

Kritisk kulturteori

Bilaga CAvtal med andra högskolor gällandeforskarutbildningKritisk kulturteori

Kritisk kulturteori

Bilaga DCV FÖR MÖJLIGA HANDLEDAREGöran Bolin (professor)Födelsedatum:10 april 1959Nuvarande anställning:Professor, Södertörns högskolaExamina:FK 1991FD 1998Docentkompetens: 2001, Södertörns högskolaTidigare anställningar:2006 Visiting Professor of University of Westminster, Communication andMedia Research Institute (CAMRI), School of Media, Art & Design,September-October.2004- Professor of Media and Communication Studies, Södertörn UniversityCollege.1998-2004 Assistant professor of Media and Communication Studies,Södertörn University College.1997 Ph.D. scholarship of Media and Communication Studies, Departmentof Journalism, Media & Communication, Stockholm University1992-1996 Assistant professor (acting position) of Media and CommunicationStudies, Department of Journalism, Media & Communication, StockholmUniversity1990-1992 Research assistant, Department of Journalism, Media & Communication,Stockholm UniversityHandledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):1 doktorand förd till disputation (Lars Lundgren, disputation i januari 2008)5 doktorander i MKV för närvarandeFredrik Stiernstedt (antagen 2006)Linus Andersson (antagen 2006)Peter Jakobsson (antagen 2007)Carina Guyard (antagen 2008)Signe Opermann (antagen april 2010)Har planerat och lett två FU-kurser:”Introductory course to Baltic and Eastern European Studies”, Spring 2006 (15 ECTS)”Changing Media, Changing Society”, Tallin 13 – 19 May 2007 (7,5 ECTS).Har deltagit i FU-kurser i metod med enstaka föreläsningar vid Stockholms, Göteborgsoch Örebro universitet.Opponent for Bent Steeg Larsen’s dissertation Mediebrug til hverdag, Copenhagen,Denmark, December 2000.• Member of examination committee for Paolo Favero’s dissertation: IndiaDreams (Social Anthropology, Stockholm university) 25 februari 2005.

Bilaga D• Member of examination committee for Amanda Lagerkvist’s dissertation:Amerikafantasier (Media & Communication Studies, Stockholm university) 5mars 2005.• Opponent for Carina Tigervall’s dissertation thesis: Folkhemsk film med”invandraren” i rollen som den Andre (Sociology Umeå university) 11 mars2005.• Member of examination committee for Anna Arnman’s dissertation: Hellraiser.Om Clive Barkers film (Film Studies, Lund university) 23 april 2005.• Member of examination committee for Patrik Wikström’s dissertation:Reluctantly Virtual. Modelling Copyright Industry Dynamics (Media andCommunication Studies, Karlstad University) 8 December 2006.• Opponent for Anders Svensson’s dissertation thesis: Från norra ståplats tillcyberspace. En beskrivning av en diskussion på internet om ishockey utifrån ettoffentlighetsperspektiv (journalism an mass communication, GöteborgsUniversity) 13 April 2007.• Member of examination committee for Malena Jansson’s dissertation: Bio förbarnens bästa. Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje (Film Studies,Stockholm university) 21 September 2007.• Opponent for Jakob Svensson’s dissertation thesis: Kommunikation,medborgarskap och deltagardemokrati (MKV, Lund University) 12 June 2008.• Opponent for Anu Masso’s dissertation thesis: Constitution of Personal SocialSpace in a Transition Society (Journalism and Communication, TartuUniversity) 17 June 2008.• Opponent for Eva Kingsepp’s dissertation thesis: Nazityskland ipopulärkulturen. Minne, myt, medier (MKV, Stockholm University) 10 October2008.• Opponent for Daniel Brodén’ dissertation thesis: Folkhemmets skuggbilder. Enkulturanalytisk genrestudie av svensk kriminalfiktion i film och TV (CinemaStudies, University of Göteborg) 6 December 2008.• Member of examination committee for Åse Hedemark’s dissertation: Detföreställda folkbiblioteket. En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter isvenska medier 1970-2006(Library and Information Science, UppsalaUniversity) 9 May 2009.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:2010-2012 Head of project Audiences in the Age of Media Convergence: MediaGenerations in Sweden and Estonia. Financed by The Baltic SeaFoundation (3.6 Mkr).2009-2011 Head of project Media in Convergence. Financed by StiftelsenEtermedierna i Sverige (4.4 Mkr), Södertörn University (0.1 Mkr).2008-2010 Head of project Value and the Media. An Inquiry Into the Production andConsumption of Value in Media Industries. Financed by the SwedishResearch Council (1.5 Mkr).2007-2010 Program Director for Research Programme Technologies of Culture –Cultures of Technology. Communication, knowledge, values, financed byThe Baltic Sea Foundation (3 Mkr).2007-2009 Head of project Digital Media Cultures. Audiences, Lifestyles andGenerations in the Age of Digital Communication, financed by The BalticSea Foundation (3 Mkr)2006-2006 Head of project Transitional Media and Cultural Public Spheres, financedby The Baltic Sea Foundation (1 Mkr)Kritisk kulturteori2(50)

Bilaga D2003-2007 Member of research project Broadcast Media in the Era of Competition,financed by Stiftelsen Etermedierna i Sverige.2001-2007 Head of research programme Variable Media Landscapes. A ResearchProgram on Mediated Links Between the Local, Regional, National andthe Global), financed by The Baltic Sea Foundation (6.5 Mkr).2000-2005 Head of network project Nätverk för ungdomskulturforskning (Networkfor Youth Cultural Research), financed by Swedish Council for Researchin the Humanities and Social Sciences (1 Mkr).1999-2001 Head of research project Bingolotto: A Swedish Media Game. A MediaEthnography of Consumption, New Media Genres and AudienceIdentities. Financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation (2Mkr).1998-2000 Member of research group for the program Popular Passages. The Mediain Modern Consumption Spaces, together with Johan Fornäs (projectdirector), Karin Becker, Erling Bjurström & Hillevi Ganetz. Financed byThe Bank of Sweden Tercentenary Foundation.1998-2001 Member of research program Cultural Disorder: Processes of Change inthe Aesthetic Field, headed by professor Jostein Gripsrud, University ofBergen, Norway, Financed by The Norwegian Research Council.b. Förtroendeuppdrag:Member of Evaluation group for Political Science and Media and CommunicationStudies for the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet), 2008--Medlem av styrelsen för Nordicom, 2008--.Medlem av Granskningsnämnden för radio och TVs vetenskapliga råd, 2005--.Head of Department for Media & Communication Studies, Södertörn UniversityCollege, 1999-2002.Head of educational program Medier, språk & kultur (Media, Language, Culture),Södertörns högskola (3,5-4 years) 1999-2003.Vice head of School of Media, Art & Philosophy, Södertörns högskola (UniversityCollege), 2004-2006.Member of Faculty Board of Research, Södertörns högskola (University College), 2000.Chairman of the Publications Committee, Södertörns högskola (University College),2001--.Member of the board of Södertörns högskola (University College), 2004-2007.Director of Research at the Centre for Baltic and East European Studies (CEEBS),Södertörn University College since 2005.Member of the Utskottet för forskning och forskarutbildning, 2008-2010.c. Sakkunniguppdrag:Evaluator of project applications for The Bank of Sweden Tercentenary Foundation,2000 and 2003.Kritisk kulturteori3(50)

Bilaga DEvaluator of project applications and Centres of Excellence for The Norwegian ResearchCouncil, 2004 and onwards.Evaluator of project applications for The Finnish Academy, 2004 and onwards.Evaluator of project applications for The Economic and Social Research Council (ESRC),UK, 2009.Evaluator of the discipline Cultural Studies for The Swedish Agency for HigherEducation 2003/2004, and 2008/2009.Evaluator for the discipline Media & Communication Studies Luleå Technical Universityfor The Swedish Agency for Higher Education 2007/2008.Evaluator of the European joint masters degree in Media, Communication and CulturalStudies (Denmark, France, Germany, Italy, UK) for the European Association forQuality Assurance in Higher Education (ENQA) 2005/2006.Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Umeå Universitet 2001.Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Umeå Universitet 2002.Sakkunnig vid tillsättning av adjunktsanställning i MKV, Lunds Universitet 2002.Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Karlstad Universitet 2002.Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Örebro Universitet 2003.Sakkunnig vid befordran från adjunkt till lektor i MKV, Lunds Universitet 2003.Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i Kulturvetenskap, Göteborgs Universitet2003/2004.Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Lunds Universitet 2004.Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i MKV, Lunds Universitet Campus Helsingborg,2005.Sakkunnigutlåtande av forskarassistenttjänst Örebro univ. 2006.Sakkunnigutlåtande av försteamanuensisanställning, IMK, Oslo univ. 2007.Sakkunnigutlåtande av försteamanuensisanställning, Institutt for Informasjon ochmediestudier, Universitet i Bergen, 2007.Sakkunnigutlåtande av ställning som postdoc, Lunds universitet, februari 2010d. Redaktörsuppdrag:Co-editor of Film Studies journal Filmhäftet, 1994-1997.Editor of Young. Nordic Journal of Youth Research (http://you.sagepub.com/ ), 1998-Referee for academic journals Screen, European Journal of Cultural Studies, Norskmedietidskrift, Sosiologi idag, Cultural Trends, New Media & Society, Journal ofGlobal Mass Communication; Nordicom Review; The International Journal of MediaManagement; European Journal of Cultural Studies; Television & New Media.Reader for Routledge (UK) and Universitetsforlaget (Norway).On the editorial advisory board for Interactions: Studies in Communication andCulture, 2008--On the editorial advisory board for Nordicom Review, 2008—Kritisk kulturteori4(50)

Bilaga De. Nätverk:Föreningen Svenska Medie- och Kommunikationsforskare (FSMK) (1991--),styrelsemedlem 2000-2004, vice ordförande 2001-2003, ordförande 2003-2004.Member of Advertising Education Forum (AEF) Academic Network (2004--)Member of International Association for Media and Communication Researchers(IAMCR) (1998--)Member of International Communications Association (ICA) (2005--)f. Samverkan med det omgivande samhället:Ca. 50 intervjuer i press, radio och TV om medier och kultur.Deltar i årliga sammankomster med SVT för diskussioner om framtidens public serviceoch forskning därom.Har initierat samarbetet med TV4 om bl.a. gästprofessur vid SH.Sitter i redaktionsråd för Stiftelsen Etermedierna i Sverige.Kritisk kulturteori5(50)

Bilaga DJohan Fornäs (professor)Födelsedatum:520307Nuvarande anställning:Professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola sedan 1/12010Examina:FD musikvetenskap vid Göteborgs universitet 1985Docentkompetens:Docent i musikvetenskap vid Göteborgs universitet 1987Tidigare anställningar:Professor i medierad kultur, Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet2003-2009Professor i kulturarbete och kulturproduktion, Arbetslivsinstitutet, Norrköping 2000-2003Professor i MKV, JMK, Stockholms universitet 1999-2000Vikarierande professor i MKV, JMK, Stockholms universitet 1997-1998Vikarierande professor vid Tema K (Kommunikation), Linköpings universitet 1996-1997Gästprofessor vid Department of Communication Science, Catholic University ofLeuven, Belgien 1994Universitetslektor i MKV, JMK, Stockholms universitet 1992-1999HSFR-forskare i ungdomskultur, Stockholms universitet 1986-1992Forskningsassistent i HSFR-projekt, Göteborgs universitet 1985-1986Relevanta postdoktorsvistelser:(Jfr gästprofessurer ovan.)Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Handlett 21 doktorander (varav 8 som huvudhandledare och 13 som bihandledare) och1 licentiat (som huvudhandledare) till disputation/examen (en bihandledd doktoranddisputerar i juni 2010).Huvudhandledare till: Martin Fredriksson (Tema Q/LiU 2010), Ann Werner (Tema Q/LiU2009), David Thyrén (musikvetenskap/SU 2009), Andreas Gunnarsson (lic. TemaQ/LiU 2006), Amanda Lagerkvist (MKV/SU 2005), Staffan Ericson (MKV/SU 2004),Jenny Sundén (Tema K/LiU 2002), Göran Bolin (MKV/SU 1998), Erling Bjurström(MKV/SU 1997).Bihandledare till: Kristina Hermansson (litteraturvetenskap/GU juni 2010), HelenaTolvhed (historia/MaH 2009), Helene Egeland (Tema Q/LiU 2007), Martina Ladendorf(MKV/RUC 2004), Martin Gustavsson (ek.hist./SU 2002), Malin Sveningsson (TemaK/LiU 2001), Gary Svensson (Tema K/LiU 2000), Anette Göthlund (Tema K/LiU 1997),Thomas Öhlund (soc.arb./UmU 1997), Ove Sernhede (soc.arb./GU 1995), Ulf Lindberg(litteraturvetenskap/LU 1995), Kosta Economou (Tema K/LiU 1994), Hans-ErikHermansson (soc.arb. /GU 1988).Organiserat och genomfört 15 egna forskarutbildningskurser Kulturstudier på svenska(2005), Globalisation in/of Cultural Studies (2005), Medierad kultur: Medier,upplevelser och kulturproduktion (2004), Kulturstudiernas gränsytor (2003),Kulturperspektiv i medieforskning (1998), Text och identitet (1997), Kultur, medieroch ungdom (1996), Youth and media (1996), Qualitative media studies (1995),Modern kritisk teori (1994), Populärmusik för medieforskare (1993), Medieskillnader(1992), Mediehistoria och modernitet (1989), Metoder imasskommunikationsforskningen (1988), Ungdomskulturforskning (1986).Studierektor för forskarutbildningen vid Tema Q (kultur och samhälle), Linköpingsuniversitet, 2007-2009.Ledamot av utredningsgruppen för att inrätta Tema Genus vid Linköpings universitet1996-1997.Kritisk kulturteori6(50)

Bilaga DErfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Initierat och lett följande forskningsprojekt: ”Culturalisation and Globalisation:Advancing Cultural Research in Sweden and Australia” (40-50 forskare, STINT 2008-2012); ”Två kulturstäder” (3 forskare, CKS 2002-2006); ”Kulturproduktion ochkulturarbete” (9 forskare, Arbetslivsinstitutet 1999-2003); ”Populära passager: Medieri det moderna konsumtionsrummet” (15 forskare, RJ 1996-2007); “Digitala gränsland:Kulturell identitet och interaktivitet i nya kommunikationsmedier” (5 forskare, HSFR1998-2002); ”Advancing Cultural Studies” (30 forskare, HSFR & RJ 1998-1999);”Ungdomskultur i Sverige” (70 forskare, HSFR 1987-1994); ”Kulturellproduktion och reception i tre ungdomsgrupper” (3 forskare, HSFR 1985-1987).b. Förtroendeuppdrag:Föreståndare för Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS), Linköpingsuniversitet, sedan 2002.Vice ordförande för internationella Association for Cultural Studies 2004-2008.Ordförande i styrgruppen för Linköping University Electronic Press 2007-2009.Styrelseledamot vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK),Linköpings universitet, 2004-2008.Ledamot i bedömningsgruppen för European Science Foundations ESF-LiU Conferences2007-2009.Suppleant i styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond och ledamot i dessberedningsgrupp 3 (för språk och estetiska ämnen) sedan 2009.Ledamot i Advisory Board för Centre for Cultural Studies Research (CCSR), Universityof East London UEL, sedan 2008.Ordförande i urvalskommittén och ledamot i styrgruppen för Finlands Akademisforskningsprogram Media Culture 1999-2002.Ledamot i HSFRs kommitté för forskningsinformation 1996-2001; HSFRsberedningsgrupp för statsvetenskap och masskommunikationsforskning 1995-1998;HSFRs grupp för komparativ kulturforskning 1986-1987.Ledamot i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning 1998-2003.Ledamot i stipendiekommittén för Lauritzens stiftelse för filmhistorisk forskning 1994-2000.c. Sakkunniguppdrag:Fakultetsopponent för Eva Öhrström 1987 och Thomas Bossius 2003 (bäggemusikvetenskap/GU).Betygsnämndsledamot vid 17 doktorsdisputationer vid LiU, GU, SU, LU och UU (MKV,Tema Kultur och samhälle, musikvetenskap, litteraturvetenskap, filmvetenskap,teologi, Tema Genus, Tema Barn, idéhistoria, Nordiska språk, sociologi,socialantropologi, arkitektur och Tema Teknik och social förändring.Peer reviewer för: European Science Foundation ESF; Economic and Social ResearchCouncil (ESRC/UK); Goldsmiths College UK; University of East Anglia UK; FAS; Norgesforskningsråds KIM-program (Kommunikation, ICT, Media); Östersjöstiftelsen.d. Redaktörsuppdrag:Huvudredaktör för den av LiU E-Press elektroniskt publicerade vetenskapliga openaccess-tidskriften Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, sedanstarten 2009.Ledamot av Editorial/Advisory Boards för vetenskapliga tidskrifter: Communication andCritical/Cultural Studies; Cultural Studies; European Journal of Cultural Studies;International Journal of Cultural Policy; Northern Lights: Film and Media StudiesYearbook, Young: Nordic Journal of Youth Research.Därtill även refereegranskare för: Body & Society; CLCWeb: Comparative Literature &Culture; Educare; European Journal of Communication;Intermedialities/Intermédialités; Journal of Southeast Asian Studies; Kvinder, køn &forskning; Media, Culture & Society; Nora: Nordic Journal of Women’s Studies;Kritisk kulturteori7(50)

Bilaga DNordicom-Information; Nordicom Review; Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift; Media,Culture & Society; Popular Music and Society; Theory, Culture & Society; Transformations.e. NätverkMedlem av forskarnätverken Researching Music Censorship; Reflexive AcademicWriting Methodologies (RAW); Forskarnätverket om transnationalism och diaspora;International Association for Media and Communication Research (IAMCR); Föreningenför svensk medie- och kommunikationsforskning (FSMK); Association for CulturalStudies (ACS); International Association for the Study of Popular Music (IASPM);European Science Foundation ESFs program ”Changing Media, Changing Europe”1998-2004; det nordiska forskningsprogrammet ”Kulturell uorden” 1998-2001.f. Samverkan med det omgivande samhället:Medverkan med intervjuer i olika medier m.m.Kritisk kulturteori8(50)

Bilaga DCecilia von Feilitzen (professor)Födelsedatum:450926Nuvarande anställning:Professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola sedan 1/112009Examina:Fil. lic. (enl den äldre studieordningen) 1971 i sociologi, Stockholms universitetDocentkompetens:Tidigare anställningar:Högskolelektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola 2002-2009Universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet 1989-2002Forskare vid Centrum för masskommunikationsforskning, Stockholms universitet 1981-1989 Publikanalytiker vid Planeringsavdelningen, Sveriges Radio 1993-1996Forskare vid Publik- och programforskningsavdelningen (SR/PUB), SverigesRadio1964-1993Filmgranskare vid Nämnden för Barn- och ungdomsfilm (BUF), Svenska Filminstitutet1983-1988Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):(Vid sidan av handledning och examination av ett stort antal B-, C-, D- ochmagisteruppsatser:)Biträdande handledare till: Peter Petrov (medie- och kommunikationsvetenskap, Umeåuniversitet, disputation februari 2010)Medverkan i Södertörns högskolas remissyttrande om Forskarutbildningsutredningen”En Ny Doktorsutbildning” – kraftsamling för excellens och tillväxt”, SOU 2004:27Bedömning av forskarutbildningsansökningar i Medie- och kommunikationsvetenskaptill forskarskolan BEEGS vid Södertörns högskola 2005, 2006 och 2009.Uppläggning/planering/utveckling av forskarutbildningskurser samt kursansvar ochundervisning på tre forskarutbildningskurser:”Reception och medieanvändning” (5 p), Institutionen för journalistik, medier ochkommunikation, Stockholms universitet, vt 92 (tillsammans med Kjell Nowak)”Text- och innehållsanalys” (5 p), Institutionen för journalistik, medier ochkommunikation, Stockholms universitet, vt 91 (tillsammans med Kjell Nowak)”Forskning om barn och massmedier” (5 p), Centrum förmasskommunikationsforskning, Stockholms universitet, ht 1987Enstaka föreläsningar och seminarier i sju forskarutbildningskurser vid Centrum förmasskommunikationsforskning och Institutionen för journalistik, medier ochkommunikation, Stockholms universitetErfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:”Mediernas betydelse för identitet och demokrati” vid Södertörns högskola 2006-2009,finansierat av Östersjöstiftelsen (tillsammans med Peter Petrov och i samarbete medforskare i St. Petersburg, Ryssland)”EU Kids Online II” 2009-211, under ledning av Sonia Livingstone och Leslie Haddonvid London School of Economics and Political Science, finansierat av EU. Jag är svenskrepresentant – en komparativ datainsamling pågår i 25 europeiska länder ommöjligheter och risker för barn på internet.Kritisk kulturteori9(50)

Bilaga D”EU Kids Online I” 2006-2009, under ledning av Sonia Livingstone och Leslie Haddonvid London School of Economics and Political Science, finansierat av EU. Jag var svenskrepresentant i ett europeiskt nätverk om 21 länder som samlade in och analyseradeexisterande material om barn, unga och internet.”Virtuellt rum och socialt rum” 2003-2005 (tillsammans med Peter Petrov) – enomfattande analys av datamaterial inom Göran Bolins projekt ”Skiftandemedielandskap” vid Södertörns högskola, finansierat av Östersjöstiftelsen”Barn och animerade TV-program” 2003-2004, finansierat av Medierådet,KulturministerietUNESCO-initiativet ”The International Clearinghouse on Children, Youth and Media” vidNordicom, Göteborgs universitet, finansierat av svenska regeringen.Jag är sedan starten 1997 vetenskaplig koordinator för detta kunskapscentrum.Ett flertal självständigt upplagda och genomförda undersökningar vid Sveriges RadiosPlaneringsavdelning 1993-1996 (bl a det omfattande projektet ”Musiksmak ochlivsstilar” 1994-1995 tillsammans med Peter Petrov), finansierade av SR”Barnen i TV” 1983-1986 ingående i paraplyprojektet ”Televisionens idévärld” medflera forskare vid Centrum för masskommunikationsforskning, Stockholms universitet,finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. En uppföljande analys gjordes 1995-1996finansierad av Stockholms universitetEtt mycket stort antal självständigt upplagda och genomförda undersökningar vidSveriges Radios/Sveriges Televisions Publik- och Programforskningsavdelning 1964-1993, finansierade av SR/SVTb. Förtroendeuppdrag:Vetenskaplig rådgivare till World Internet Institute, 2009 –Handplockad expert för EU Media Literacy Expert Group 2006 – (hittills omfattande niomöten i Bryssel inkl presentationer och skrivelser)Ledamot i lärarförslagsnämnden, Södertörns högskola, 2005-2008Ämnesansvarig för Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola 2003-2006Ledamot i styrelsen för Statens Biografbyrå 2000-2006Suppleant i styrelsen för Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet ettantal år. Ordinarie styrelseledamot 1999-2002Medlem i RUABs (Radioundersökningar AB) vetenskapliga råd 1995-1996Erasmusansvarig vid JMK (tillsammans med Peter Dahlgren) 1992-1993Föreståndare och studierektor för Avdelningen för medie- och kulturteori (f d Centrumför masskommunikationsforskning), Stockholms universitet 1990 –1993Expert i Medierådet (f d Våldsskildringsrådet), Kulturdepartementet, 1991-2006Ledamot i institutionsstyrelsen vid JMK 1989-1996. Suppleant 1997-2002Ordförande i Föreningen svenska masskommunikationsforskare (FSMK) 1979-1981.Vice ordförande 1981-1983. Styrelsemedlem 1977-1978, 1996-2000Kritisk kulturteori10(50)

Bilaga DDeltagande i diverse arbetsgrupper som representant för Samhällsvetenskapligafakultetsnämnden, Stockholms universitet, 1979-1981Representant för Svenska UNESCO-rådet vid finska UNESCO-rådets expertmöte omkulturindustrins betydelse för ungdom och kvinnor, Helsingfors 1979Observatör för International Association for Mass Communication Research vid FNsvärldskonferens för kvinnor, Köpenhamn, 14-30 juli 1980Deltagande i planeringsgrupper för flera nordiska och internationella konferenserc. Sakkunniguppdrag:Sakkunnig 2003 för rekrytering av universitetslektor i medie- ochkommunikationsvetenskap till Institutionen för kultur och kommunikation, KarlstadsuniversitetSakkunnig 2002-2003 i bedømmelseudvalget til ”Professorat med saerlige opgaver iMarkedskommunikation og Forbrug inden for området børn og unge” vid Institut forAfsaetningsøkonomi, Handelshøjskolen i KøbenhavnBedömning av bokförslag av professor Denis McQuail åt Sage Publications 2000Sakkunnig 1998 i bedømmelseudvalget til stilling som ”Forskningslektor i Børn ogMedier” vid Sekretariatet for Børnekulturnetværk, Danmarks Lærerhøjskole,Københavnd. Redaktörsuppdrag:Redaktör för åtskilliga internationella antologier och nyhetsbrev inom The InternationalClearinghouse on Children, Youth and Media (se under publikationer)Bidragande redaktör o dyl för internationella vetenskapliga tidskrifter (ibland medreferee-uppdrag):Medlem av Consejo Científico/Redacción för tidskriften Comunicar 2008–Medlem av Consejo científico y evaluador för tidskriften Doxa Comunicación. Revistainterdisciplinar de estudios de comunicación y ciencias sociales 2008–Medlem av Editorial Board för tidskriften Journal of Children and Media 2006–Medlem av Editorial Board för tidskriften I/C. Information and Communication 2001–Medlem av Editorial Board för tidskriften Communications. The European Journal ofCommunication Research 1996—Editorial Adviser för International Encyclopedia of Communications, University of Pennsylvania& Oxford University Press, 1988Co-editor för tidskriften European Journal of Communication 1986-2003Member of International Board för tidskriften Media, Culture and Society 1980-1987Consulting and Contributing Editor för tidskriften Journal of Communication 1974-1991Flera referee-uppdrag har även förekommit för tidskriften Nordicom Review.Kritisk kulturteori11(50)

Bilaga De. Nätverk:Arbetet inom the International Clearinghouse on Children, Youth and Media bygger påett omfattande globalt nätverk av över 1,000 personer och institutioner i allavärldsdelar (forskare, mediepraktiker, beslutsfattare, medielärare,frivilligorganisationer, studenter och intresserade individer).Medlem i det europeiska forskarnätverket för EU Kids Online – se ovan under a.Externfinansierad forskningMedlem i Barn, unga och medier (BUM), ett nordiskt tvärvetenskapligt forskarnätverkfinansierat av NORFA (Nordisk Forskerutdanningsakademi) 1997-2000f. Samverkan med det omgivande samhället:Har hållit ett stort antal föreläsningar och seminarier vid folkhögskolor,bildningsförbund, förskoleseminarier, bibliotek, ideella föreningar m m.Har deltagit i ett stort antal internationella konferenser och där hållit föredrag för intebara forskare utan även politiker, mediepraktiker, frivilligorganisationer,lärare/medieutbildare, studenter och andra personer.Har medverkat i många radio- och TV-program och berättat om min forskning, skrivittidskriftsartiklar och artiklar i populärvetenskapliga tidskrifter samt blivit intervjuad avmånga journalister.Var vetenskaplig redaktör för programmet Född med tv – en film om barnpubliken sänti TV1 den 4 och 13 april 1980 (tillsammans med Ingegerd Rydin).Har inom ramen för mitt arbete vid Publik- och programforskningsavdelningen vidSveriges Radio/SVT och senare vid Sveriges Radios Planeringsavdelning gjort mångapresentationer av forskningsresultat för producenter och chefer. Vid Sveriges RadiosPlaneringsavdelning höll jag också kurser för producenter att själva lära sig attgenomföra enkla undersökningar och analyser av undersökningsresultat.I samband med forskningsprojektet ”Mediernas betydelse för identitet och demokrati”har jag fått bidrag av Södertörns högskola för samverkan med det omgivandesamhället: I 20 svenska gymnasieklasser har forskarna som samlade in data, främstSofia Johansson, givit föreläsningar i utvalda forskningsområden (medieanvändning,populärjournalistik, hur man gör undersökningar).Kritisk kulturteori12(50)

Bilaga DStaffan Ericson (docent)Födelsedatum:19560428Nuvarande anställning:högskolelektor, Södertörns högskola, sedan 2005Examina:FD (2004), medie- och kommunikationsvetenskap, Stockholms universitet,Ämneslärarexamen (1987), Stockholms universitetDocentkompetens:Antagen som docent (MKV) vid Södertörns högskola, feb 2009Tidigare anställningar:Högskoleadjunkt, 1998-2005, Södertörns högskola,Vik. universitetslektor (1997-1998), Stockholms universitet,Doktorandtjänst (1991-1996), Stockholms universitetVik. universitetslektor (1988-1990), Stockholms universitetforskningsass. (1985-1987), Stockholms universitetRelevanta postdoktorsvistelser:STINT Fellow 2004, Programme for excellence in teaching, University of Richmond,USA.Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Huvudhandledare (från vt 09): Anne Kaun, doktorand i MKV, Baltic and East EuropeanGraduate School (BEEGS), Södertörns högskola.Bihandledare för tre doktorander: Jessica Conrah, modevetenskap, Stockholmsuniversitet (från vt 09), Gunilla Muhr, MKV, Stockholms universitet (från vt 09),Ekaterina Kalinina, MKV vid BEEGS (från vt 2010).Fakultetsopponent 2005 vid Oslo universitet (Hege Gundersens doktorsavhandling:Historiskt og fiktivt: En studie av tv-seriene Heimat, Matador og Vestavind.)Extern opponent 2007, slutseminarium, vid JMK, Stockholms universitet (LarsLundgrens doktorsavhandling: Culture and transmission: The technological and culturalreach of international syndicated radio.Kritisk kulturteori13(50)

Bilaga DUndervisning som gästlärare vid forskarutbildningskurser vid Stockholms universitet,BEEGS, (Baltic and East European Graduate School, Södertörn) och vid ”Nordicresearch training course: Changing Media, Changing Society”,. May 2007, Tallinn.Medlem i forskningskollegiet Konst och nya media (KKH, KI, KTH, Södertörnshögskola), vilket arrangerade tre kurser på forskarutbildningsnivå 2002-2005 medfinansiering av VetenskapsrådetAnsvarig/huvudlärare/inititiativtagare, med Dr Paul Achter, för kursen ”RepresentingAmerica: Cold Wars and Cultural Citizenship”, 7,5 hsp, master/forskarutbildningsnivåför svenska och amerikanska studenter, i samarbete mellan STINT, University ofRichmond, Södertörns högskola, 2009Doktorandrepresentant i planering och genomförande av- fem tvärvetenskapliga forskarutbildningskurser (5 p) i masskommunikationvid Stockholms universitet, 1987-1990 (Centrum förmasskommunikationsforskning).- skandinavisk arbetsgrupp för forskarutbildningssamarbete imasskommunikation (1991)ny forskarutbildning i ämnet MKV, 1991-1996 (JMK, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation)- internationellt forskarutbildningssamarbete JMK/Goldsmiths, University ofLondon (1993-1996)Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Huvudsökande/projektansvarig för Televisionens tider 2010-2012, (finansierat AvRiksbankens Jubileumsfond). Övriga deltagare Amanda Lagerkvist, UppsalaUniversitet, Paul Achter, University of Richmond.Huvudsökande/projektansvarig (med Patrik Åker) för Mediernas hus: ettforskningsprojekt om arkitektur, medier och maktens centralisering, 2006-2009(finansierat av Östersjöstiftelsen, övriga deltagare Helena Mattsson, Kristina Riegert,Sven Olov Wallenstein).Medsökande/delprojektansvarig i forskningsprogrammet ”Tid, minne, representation”,2010-2015 (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, huvudsökande Hans Ruin),Medsökande/delprojektansvarig i programmaet Skiftande medielandskap – ettforskningsprogram om mediers betydelse för social och kulturell förändring 2002-2005,(finansierat av Östersjöstiftelsen, huvudsökande Göran Bolin).Medsökande i ”Kulturtekniker/Teknikkulturer”,stöd till stark forskningsmiljö 2007-2009, huvudsökande Göran Bolin, 2007-2009 (finansierat av Östersjöstiftelsen)Medsökande/svensk ledamot i styrgrupp, i nätverksprogrammet Cultural Disorder:Changes in The Aesthetic Field, 1998-2002 (finaniserat av Norges Forskningsråd,projektledare Jostein Gripsrud, Universitet i Bergen).b. Förtroendeuppdrag:Ämnesansvar i MKV, Södertörns högskola, 1997-1999, 2008-2009,Kritisk kulturteori14(50)

Bilaga DOrdförande i ämnesstyrelsen, MKV, Södertörns högskola, 2009-Programansvar, utbildningsprogrammet Medier, språk, kultur, 1997-1999Ansvar för tvåårig internationell mastersutbildning Media, Communication and CulturalAnalysis, Södertörns högskola, 2009-Ordinarie ledamot av Utbildnings- och forskningsnämnden för humaniora,samhällsvetenskap och teknik, Södertörns högskola, 2000 - 2007Ordinarie ledamot av Utskottet för forskning och forskarutbildning, Södertörnshögskola 2002 - 2007Ordförande i UFN-nämndens prövning av magisterrättigheter: retorik, konstvetenskap,filosofiLedamot i hörandegruppen för tillsättning av ny rektor vid Södertörns högskola, 2009”Gullegripen” 2006 (studenternas årliga val av bästa pedagog vid Södertörns högskola)Ledamot i institutionsstyrelsen vid JMK, Stockholms universitet, 1991-1994, ledamot iinstitutionsstyrelsen vid Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörnshögskola, 2008-2009c) Sakkunniguppdrag:Sakkunnig för Krisberedskapsmyndigheten, ansökan om postdoktoralt stöd 2007Sakkunnig för Vetenskapsrådet, ansökan om publiceringsstöd 2008, 2009Sakkunnig för Vetenskapsrådet, ansökningar om postdoktoralt stöd (x 4), 2009Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i medievidenskab, Institutt for Litteratur, Kulturog Medier, Syddansk Universitet, 2008Referee för International Communication Association, grupp “Communication History”,2007-d. Redaktörsuppdrag:Medlem i redaktionen för Divan - tidskrift för psykoanalys och kultur 1995 – 1999.Redaktör för tre vetenskapliga antologier (se publ.förteckn.)e. Nätverk:Medlem i FSMK (Förening för svensk medie- och kommunikationsforskning) och ICA(International Communications Association).f. Samverkan med det omgivande samhället:Styrelseledamot i INDEX – The Swedish Contemporary Art Foundation 2000 – 2004.Medverkan i press och radio, föredragshållare/paneldeltagare vid exempelvis Bok- ochBiblioteksmässan, Sveriges Radio, Framtidens Kultur.Kritisk kulturteori15(50)

Bilaga DAnna Maria Jönsson (docent)Födelsedatum:19700215Nuvarande anställning:Lektor, tsvExamina:FD Journalistik och Masskommunikation 2004Docentkompetens:Ja, 2009Tidigare anställningar:Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet 1994-2002Relevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Biträdande handledare till en doktorand, undervisning på forskarutbildningskurser2008 Genomgången högskolepedagogisk kurs i forskarhandledning vidSödertörns högskolaErfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:2010-2012 Projekledare och forskning inom projektet “Public Discourse andEnvironmental Risks: Exploring a gas pipeline plan and floodingscenarios in the Baltic Sea Region”. Finansierat avÖstersjöstiftelsen.2009-2011 Forskning inom det tvärvetenskapliga projektet Kemikalier ochtextilier. Hantering av miljö- och hälsorisker från produkter medkomplexa produktkedjor (projektledare Magnus Boström).Finansierat av Östersjöstiftelsen och KK-stiftelsen.2009-2011 Forskning inom det tvärvetenskapliga projektet EnvironmentalRisk Governance of the Baltic Sea (projektledare Michael Gilek).Finansierat av Östersjöstiftelsen och BONUS+.2007-2009 Forskning inom projektet Digitala mediekulturer. Publiker,livsstilar och generationer i den digitala kommunikationenstidsålder (projektledare professor Göran Bolin) med delprojektetNya medier, nya livsstilar? Finansierat av Östersjöstiftelsen.2005-2007 Forskning inom projektet Vetenskap, politik och offentlighet iÖstersjöområdet (projektledare docent Teresa Kulawik) med detegna delprojektet Offentlighet, journalistik och genteknologi iSverige och Estland. Finansierat av Östersjöstiftelsen.2004-2006 Forskning inom projektet Etermedier i konkurrens. TillsammansmedKritisk kulturteori16(50)

Bilaga Dfil.dr. Jesper Strömbäck ansvarig för delprojektet om nyheterochsamhällsprogram, placerat vidDemokratiinstitutet. Finansierat av Stiftelsen Etermedierna iSverige. Projektet avslutades 2007 och resulterade i boken TVjournalistiki konkurrensens tid.b. Förtroendeuppdrag:2009 Referee för tidskriften Media, War and Conflict.2008- Ordförande i divisionen ’Environment, Science and RiskCommunication’, Nordiska konferenserna för medie- ochkommunikationsforskning.2007-2009 Medlem i planeringskommittén för den 19:e Nordiskakonferensen för medie- och kommunikationsforskning, i Karlstadden 13-15 augusti 20092007-2008 Ordförande i FSMK (Föreningen för svensk medie- ochkommunikationsforskning)2004-2007 Ledamot (kassör) av FSMK:s styrelse (Föreningen för svenskmedie- och kommunikationsforskning)2000-2004 Ledamot i International Council i IAMCR (InternationalAssociation of Media and Communication Research)c. Sakkunniguppdrag:2010 Ledamot betygsnämnd, disputation JMG2009 Sakkunnig för lektorat i MKV vid JMG, Göteborgs universitet2007 Sakkunnig för lektorat i MKV vid K3, Malmö Högskolad. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:f. Samverkan med det omgivande samhället:• Om boken TV-journalistik i konkurrensens tid, i TV4:s Nyhetsmorgon, 2 maj2007.• Torsdagsklubben om rapporteringen kring den så kallade Svininfluensan, 1oktober 2009, Södertörns högskola. Diskussion med vetenskapsjournalisteroch redaktörer.• Föreläsning för journalister från Sveriges Radio kring popularisering avvetenskap, 24 november 2009Administrativt ansvarFrån och med 2009-09-01 studierektor för BEEGS- doktoranderna. Sammankallandeför handledarkollegiet.Vikarierade under perioden 2008-11-01 till 2009-08-31 som ämnesansvarig för medieochkommunikationsvetenskap, Institutionen för kultur och kommunikation vidSödertörns högskola.Vikarierade under perioden 2004-07-01 till 2004-12-31 som ämnesansvarig för medieochkommunikationsvetenskap, Institutionen för medier, konst och filosofi vidSödertörns högskola.Kritisk kulturteori17(50)

Bilaga DHeike Graf (docent)Födelsedatum:590228Nuvarande anställning:Lektor i MKVExamina:Diplom, Ernst-Moritz-Arndt Universität, Greifswald, 1982FD Humboldt Universität zu Berlin, 1990Docentkompetens:Docent i MKV, januari 2010Tidigare anställningar:Lektor i MKV, Gävle högskola, 2002Forskare på Södertörns högskola inom projektet “Människor, medier och metropoler“(projektledare B Henningsen) finansierad av Östersjöstiftelsen, 1998-2002Adjunkt i kulturvetenskap och lektor i skandinavistik på Nordeuropa Institutet vidHumboldt universitet Berlin, 1886-1997Adjunkt i socialvetenskap på Fackföreningens högskola Bernau, 1982-1985Relevanta postdoktorsvistelser:Forskare vid Johns Hopkins University, Washington, D.C., USA (tre månader),stipendium från Stifterverband der Deutschen Wissenschaft, vår 1994Forskare vid Maryland State University, USA (tre månader) med ett stipendium frånGerman Marshall Fund, höst 1995Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Forskare inom RJ-projektet “Den kulturella konstruktionen av gemenskaper“ (projektledareB Stråth och B Henningsen), 1995-1997Forskare på Södertörns högskola inom projektet “Människor, medier och metropoler“(projektledare B Henningsen) finansierad av Östersjöstiftelsen, 1998-2001Forskare inom projektet ”Skiftande medielandskap” (projektledare G Bolin) finansieratav Östersjöstiftelsen, 2003-2005Projektledare ”Mångfaldslinjer: Journalistisk produktion ur ett mångkulturelltperspektiv i Stockholm och Berlin” finansierat av Östersjöstiftelsen, 2007-2010Projektledare ”Media, Communication, and the Social Performance ofEnvironmentalism: Comparing Ecological Collectives on Two Sides of the Baltic Sea”,finansierat av Östersjöstiftelsen, 2010-2013b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:Redaktör BIAB-Berichte, Berlin, 1996-2003Medlem i redaktionsrådet för NORDEUROPAforum, Berlin, 1998-2001Redaktör för tidskriften NORDEUROPAforum, Humboldt universitet, 1993-1997Kritisk kulturteori18(50)

Bilaga De. Nätverk:Nordic research network for Media, Migration and Society (funded by NordForsk 2007-2010), sedan 2006Svensk nätverk för tvärkulturell kommunikation (SNICC), sedan 2008f. Samverkan med det omgivande samhället:Medverkan med intervjuer i olika radioprogram,Artiklar i tyska dagstidningarLedamot (för Södertörns högskola) i Lednings- och utvecklingsgrupp (LUG-grupp)Huddinge kommun, sedan 2004Kritisk kulturteori19(50)

Bilaga DAmanda Lagerkvist (fil.dr)Födelsedatum:1970-12-20Nuvarande anställning:Forskarassistenttjänst i Nordamerikastudier, SINAS, engelska institutionen. Uppsalauniversitet (2007-2010).Högskolelektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid SH fr.o.m. 1/7-2010.Examina:FD medie- och kommunikationsvetenskap SU 2005Master of Arts Gender Studies, UCC, National University of Ireland, 1996FK idéhistoria SU 1995Docentkompetens:Ansökan om att antas som docent i medie- och kommunikationsvetenskap inlämnad tillSH 2010-01-25. Diarienummer 152/22/2010.Tidigare anställningar:Vikarierande lektor medie- och kommunikationsvetenskap, JMK/SU 2005-2007.Relevanta postdoktorsvistelser:Stockholms universitets postdoktorsstipendium 2005-2007 (Ellen Terserus och AnnaAhlströms stiftelse).Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Biträdande handledarskap av doktorand i amerikansk litteratur (2008-2009).Pågående biträdande handledarskap av doktorand i mkv, SU (2007-).Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Tilldelad RJ-medel för forskningsprojektet ’Televisionens tider’ lett av Docent StaffanEricson (fr.o.m. 1/7-2010).b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:Anlitad som expert för Högskoleverkets utvärdering av Kulturvetenskaper i Sverige(2008).d. Redaktörsuppdrag:Samredaktör för antologin Strange Spaces: Explorations into Mediated Obscurity (medA. Jansson, Farnham: Ashgate 2009).Samredaktör för Kvinnovetenskaplig Tidskrift, nr 4/1999: tema Historicitet (med K.Fjelkestam).Pågående gästredaktörskap för American Studies in Scandinavia, Issue 1/2010. Tema:’American Spaces’.e. Nätverk:Medlem i ICA (Internationsl Communiation Association).Medlem i Föreningen för svensk medie- och kommunikationsvetenskap, FSMK.Styrelsemedlem SAAS (Swedish Association for American Studies).Styrelsemedlem International American Studies Association (IASA).f. Samverkan med det omgivande samhället:Kritisk kulturteori20(50)

Bilaga DHans Ruin (professor)Födelsedatum:1961-04-16Nuvarande anställning:Professor i Filosofi Södertörns högskola, anställd som lektor sedan 1999Examina:FD Teoretisk filosofi, Stockholms universitet 1994Docentkompetens:2002Tidigare anställningar:Forskarassistent vid Stockholm universitet 1996-1999Relevanta postdoktorsvistelser:Sorbonne, Paris feb-maj 1996Universite de St Joseph, Beirut feb-maj 2005Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Har handlett 3 doktorander till disputation, varav 1 som huvudhandledare. Handlederfn 9 doktorander, vid Stockholms, Uppsala och Helsingfors universitet, varav 4 somhuvudhandledare. Har varit fakultetsopponent vid 4 tillfällen, har suttit med ibetygsnämnd för avhandlingar vid 9 tillfällen.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Forskningsanslag (projektledare) från Riksbankens Jubileumsfond förforskningsprogrammet ”Tid, minne, representation” (2010-2015); Forskninganslag(projektledare) från Ax:son Johnson stiftelse för projektet “The phenomenology ofreligious experience” (2008-2011); Forskningsanslag (projektledare) frånÖstersjöstiftelsen för projektet “Nihilism, Lifeworld and Technology” (2007-2010);forskningsanslag från VR som deltagare i projektet ”Det egna och det främmande – ombildningsbegreppets förvandlingar” (2003-2006); Forskningsanslag frånÖstersjöstiftelsen (som projektledare) för projektet ”Traditionen som utopi” (2000-2003); Forskninganslag från Rausing stiftelsen för projektet “Nietzsche andperspectivism” (1998-2000).b. Förtroendeuppdrag:Medlem i Sveriges Professorers förening SPS (2008-); Medlem som lärarrepresentant iSödertörns Högskolas styrelse (2007-); Styrelsemedlem och med-grundare av NordicSociety for Phenomenology, Ordförande i The Nordic Institute for Philosophy (2000-2002), Medlem i Fondation Descartes (1999-)c. Sakkunniguppdrag:Har under perioden 2007-2010 varit med i sakkunniggruppen för utlandsstipendier påSTINT. Har tjänstgjort som extern sakkunnig för forskningsprojekt vid RJ och VR vid 3tillfällen.d. Redaktörsuppdrag:Medlem i redaktionsråd för Journal for Comparative Continental Philosophy (2008-);medlem i redaktionsråd för Jahrbuch für Hermeneutische Philosophie; redaktör (tills mMarcia Cavalcante) för Södertörn Philosophical Studies (2001-); medlem iredaktionsråd för Nordic journal of Philosophy Sats (2001-); medredaktör förNietzsches Samlade skrifter (1999-); medredaktör för Tidskriften Kris (1989-1996).Kritisk kulturteori21(50)

Bilaga De. Nätverk:Är medgrundare och styrelsemedlem i Nordic Society for Phenomenology; Deltar iorganisation av baltisk-nordisk forskarskola i praktisk filosofi, som samordnas frånHelsingfors universitet; är sedan många år aktiv deltagare i CollegiumPhaenomenologicum, som samlas för en konferens och forskarskola i Cità di Castello,Italien.f. Samverkan med det omgivande samhället:Skriver regelbundet som recensent av filosofisk litteratur i DN och i Axess Magasin,samt i diverse kulturtidskrifter; Är huvudansvarig för ordnandet av filosofiska programvid kulturföreningen Forum, i Stockholm.Kritisk kulturteori22(50)

Bilaga DMarcia Sá Cavalcante Schuback (docent)Födelsedatum:20/02/1957Nuvarande anställning:Högskolelektor (professorsprövas)Examina:1992 Doktor i filosofi (Universidade Federal do Rio de Janeiro-UFRJ)Docentkompetens:2002 Södertörns HögskolaTidigare anställningar:Instituto de Filosofia e Ciências Sociais (IFCS)/UFRJ/Brasilien (1994-1999)Escola de Comunicação (ECO)/UFRJ (1981-1984)Forum de Ciëncia e Cultura UFRJ (1985-1991)Relevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Framlagda doktorsavhandlingar under min handledningRodrigo Guerizolli – Sobre o primo principio na filosofia de Duns Scotus (On the FirstPrinciple in the Philosophy of Duns Scott)– 1997 (UFRJ)Frederico Schwerin Secco - A questão da fé em Kierkekaard (The Question of Faith inKierkegaard)– 1998 (UFRJ)Kate Larsson (doctoral student in theoretical Philosophy at Uppsala University, mainsupervisor Prof. Sören Stenlund) - 2009Tora Lane (doctoral student in Slavic language at Stockholm University, mainsupervisor Prof. Anna Lundgren) - 2009Jonna Bornemark, doctoral student in Philosophy at Södertörns UniversityCollege/Uppsala University -2010Pågående doktorsarbete under min handledningCarl Cederberg, doctoral student in Philosophy at Beeges (Södertörns UniversityCollege) / Stockholm UniversityHelena Dahlberg (doctoral student in the History of ideas at Götebörg University, mainsupervisor Prof. Ingemar Nilsson)Krystof Kasprzac (doctoral student in Philosophy at Beeges (Södertöns UniversityCollege) /Stockholm University)Forkarutbildningsinsatser –Undervisning vid LIMCUL (Forkarskolan i literacy och interkulturalitet/ ÖrebroUniversitet)Undervisning vid BEEGSLedamot i UVK (Utbildningsvetenskapliga Komitée)- VRKritisk kulturteori23(50)

Bilaga DLedamot i OFF (Områdesgruppen för forskning om förmodernitet (OFFM) atRiksbankens jubileumsfond) http://www.rj.se/1/om_rj/omradesgrupper/formodernitetLedamot i styrelsegrupp för programmet om forksningen kring Tid, minne ochrepresentation med stöd av RJ, under ledning av Prof. Hans RuinLedare till forskareprojektet Det egna och det främmande – om bildningstankensutveckling och aktualitetMed stöd av VR, 2004-2006Aktiv forskare i följande project:O aprendiz da natureza (The Novices of Nature); the concept of nature in romantic andidealist philosophy of nature 1994-1996, stöd av CNPQ/BrasilienA utopia da tradução (The Utopia of Translation), on Romantic and contemporaryreadings of ancient philosophy, 1997-1999, stöd av CAPES/Brasiliensince 1999, collaboration in the project Ousia, UFRJ, Brasilien,www:http://www.ifcs.ufrj.br/~fsantoro/ousia/frames.htmTraditionen som utopi, Södertörns Högskola, stöd av Östesjöstiftelsen, projektledare,H. Ruin, 2001-2003Från vishet till vältalighet. Projektledare Prof. Gunilla Iversen, med stöd avStiftelsenRiksbankens Jubileumsfond, (2003-2006)Teknik, nihilism och livsvärlden , Södertörns Högskola, Projekt ledare, Prof. Hans Ruin,funded by Östersjöstiftelsen (2007-2009)Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:VR och RJ (individuella forskningsprojekt)d. Redaktörsuppdrag:Södertörns Philosophical Studies, Sofia (Brasilien), Scintilla(Brasislien), ed. Vozes (Brasilien), Member of Editorial Board for Journal ofComparative and Continental Philosophyhttp://www.equinoxjournals.com/ojs/index.php/CCP/indexe. Nätverk: svensk representant för det Nordic Network for German Idealism (medNorfors)medlem i nätverket om temat ”begär” med stöd av RJ.f. Samverkan med det omgivande samhället:deltagande i filosofiska rummetdeltagande i offentlig filosofisk debattKritisk kulturteori24(50)

Bilaga DFredrika Spindler (docent)Födelsedatum:1966-10-14Nuvarande anställning:Lektor i filosofi, institutionen för Kultur och Kommunikation, Södertörns Högskola.Anställd sedan 2000.Ämnesansvarig i filosofi 2006-2009Examina:1996. Fil. dr i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier III, Frankrike1992. DEA i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier III1990. Maîtrise i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier1989. Licence i filosofi, Université Paul Valéry, Montpellier1987. DEUG i filosofi, Université Paul Valéry, MontpellierDocentkompetens:Antagen som docent 2010Tidigare anställningar:Sedan 2004, tillsv.anställd lektor i filosofi vid Södertörns Högskola, 100 %2002-2004: förordnande om 50 % forskning vid Chalmers Tekniska Högskola2000- 2003: förordnad lektor i filosofi vid Södertörns Högskola, 50 %1989-99. Lärare i filosofi (ämnesansvarig) Lycée Henri Matisse, Montreuil, Frankrike1997-98. Lärare i filosofi, Lycée de la Providence, Vincennes, FrankrikeRelevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):2009 - : Bihandledare för Karin Hultman, Lärarhögskolan, Stockholms universitet,pedagogik.2008 - : Huvudhandledare för Ramona Rat, Forskarskolan BEEGS SödertörnsHögskola och Uppsala universitet, filosofi.2007 - : Mentor för Malin Lohela, doktorand i Klinisk neurovetenskap, KarolinskaInstitutet2004-2008: Bihandledare för Monica Sand, disp. september 2008 (Kungligatekniska Högskolan, Arkitekturteori).2002-2006: Bihandledare för Catharina Gabrielsson, disp. februari 2006 (KungligaTekniska Högskolan, Arkitekturteori).Undervisning på doktorandkurs Affekt och mediering, 15 hsp. ACSIS, Linköpingsuniversitet (2009)Utformning och undervisning av doktorandkurs: Feministiska läsningar av Deleuze,LHS , 3 hsp (2008)Utformning och undervisning av läskurs doktorandnivå: Deleuzes och GuattariAnti-Oedipe och Mille Plateaux, 15 hsp, SH/SU, filmvetenskap. (2008)Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:2010 - : Riksbankens Jubileumsfond. Beviljat projektbidrag inom programmet Tid,minne, representation, forskningsledare Prof. Hans Ruin. Delprojekt: Otidsenlighet,virtualitet, aktualitet.2009: Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Beviljat forskningsstipendium 80000 (samma summa beviljad för 2010 och 2011), (Toward a Phenomenology ofReligious Experience: Philosophical Investigations in the Existential, Political andKritisk kulturteori25(50)

Bilaga DAesthetic Foundation of Religious Life, delprojekt ”Religion and Politics in Hobbes andSpinoza”).2007-2009: Projektbidrag från Östersjöstiftelsen. Filosofi. Beviljat forskningsmedel (50%). Projektledare Prof Hans Ruin (Teknik, Nihilism, Livsvärld, delprojekt ”Denteknologiska kroppen – en studie i det organiskas förvandling”)2004-2007: Projektbidrag från Östersjöstiftelsen, Estetik och Filosofi. Beviljatforskningsmedel (50 %). Projektledare Prof Cecilia Sjöholm (”Den oöverskådligakonsten: Friedrich Nietzsches och Hannah Arendts nytänkande av estetik och politik”,delprojekt ”Transfiguration och individuation. Estetik och politik hos Nietzsche”)2004: Projektbidrag för forskningsprojektet Konst och Forskning vid UmeåKonsthögskola. Beviljat forskningsmedel 20 000. Projektledare Per Nilsson (delprojekt”Konst och kunskap hos Nietzsche”).2002-2004: Projektbidrag från Formas, Arkitektur och Filosofi. Beviljatforskningsmedel (50%). Projektledare Prof Sten Gromark. (”En utforskandearkitektur”, delprojekt ”Att tänka rumsligt”)b. Förtroendeuppdrag:Pågående:2006-2009: (april 06-juni-09) ämnesansvarig filosofi Södertörns Högskola2008 - : ledamot i Kursplaneutskottet, HST-nämnden, Södertörns Högskola2009 - : vice ordförande i Publikationskommittén, Södertörns Högskola2008 - 2009: ledamot i Publikationskommittén, Södertörns Högskola2008 - : ledamot i Utbildnings- och forskningsnämnden för Humaniora,Samhällsvetenskap och Teknik, Södertörns Högskola2007-2009: initierat och utvecklat samarbete mellan Filosofiämnet och gymnasielärarei filosofi i Stockholms län2006-2009: institutionsstyrelseledamot, Institutionen för Kultur och KommunikationAvslutade:2008: ledamot i Internationaliseringsrådet, Södertörns Högskola2007: kursansvarig Magister-seminariet2006: genomgått ledarskapskurs för ämnesansvariga2006: skrivit om filosofiämnets kursplaner i enlighet med Bologna-reformen2005: vikarierande ämnesansvarig (februari-mars)2004-2006: kursansvarig för C-seminariet.2002-2005: kursansvarig för B-kursenc. Sakkunniguppdrag:2009: Projektbidragsgranskare i Utbildningsvetenskapsrådets beredningsgrupp 1(värdefrågor och utbildningshistoria)2009: Peer reviwer, Deleuze Studies2008: Peer reviewer för Medicine. Health Care and Philosophy, Springer Verlag2008: Betygsnämndsledamot för Liselotte Olsson, disputation Lärarhögskolan,Stockholms universitet, pedagogik2007: Kommissionsledamot för Gunnar Berge, Oslo universitet, filosofi2007: Betygsnämndsledamot för Daniel Koch, disputation KTH arkitektur2007: Betygsnämndsledamot för Jacob Wenzer, disputation i etnologi, Göteborgsuniversitet2006: opponent vid slutseminarium för Liselotte Borgnon, Lärarhögskolan, pedagogik2004: Peer reviewer för Nordisk Arkitekturforskning (Nordic Journal of ArchitecturalResearch)2004: Fakultetsopponent på avhandling i idéhistoria vid Göteborgs universitet (MariaJohanssen)2003: Extern granskare av avhandling i litteraturvetenskap för Vetenskapsrådet(Fredrik Agell)2003: Peer reviewer för tidskriften Agora, Oslo universitet, tema Spinoza, nr 2-3 2003d. Redaktörsuppdrag:2007 - : Redaktionsmedlem för översättningen och utgivningen av Foucaultsföreläsningar vid Collège de France (10 vol), Tankekraft FörlagRedaktör/redaktionsmedlem för Glänta, Site, Multitudes (Frankrike)Kritisk kulturteori26(50)

Bilaga De. Nätverk:f. Samverkan med det omgivande samhället:Sedan 1993 verksam som kulturskribent och anmälare av filosofisk litteratur idagspress (GöteborgsPosten, Dagens Nyheter, FLT, LO-Tidningen, Aftonbladet m fl),och kulturtidskrifter (Res Publica, Montage, BLM, Arena, Tvärsnitt, Bleck, Dramat,Teatertidningen, Nummer, Horisont m fl), med sammantaget över hundra artiklar,recensioner och essäer av varierande längd om filosofiska ämnen. Sedan 2000redaktionsmedlem i tidskriften Glänta, huvudsakligen inriktad på filosofiska ochkulturteoretiska frågeställningar, samt verksam som redaktör för bokförlaget Gläntaproduktion (utgivning av filosofiska texter, introduktion och presentation av modernfilosofi och estetik). Sedan 2006, ansvarig för filosofiprogrammet på KulturföreningenForum (tills m Hans Ruin). Ansvarig för Gläntas Filosofibar på Södra teatern 2002-2003. Regelbundet medverkande i Sveriges Radio P1:s Filosofiska Rummet, SVTKunskapskanalen. Därtill verksam som översättare och introduktör av filosofisklitteratur från franska och engelska. Kommittémedlem för Stiftelsen SkapandeMänniska (Riksbankens Jubileumsfond) för stipendieutdelning.Kritisk kulturteori27(50)

Bilaga DFredrik Svenaeus (professor)Födelsedatum:660509Nuvarande anställning:Professor i den praktiska kunskapens teori, Föreståndare för Centrum för praktiskkunskap.Examina:Fil. dr i Tema Hälsa och samhälle, Linköpings universitet 1999.Docentkompetens:Docent i filosofi 2003.Tidigare anställningar:Forskarassistent vid Tema Hälsa och samhälle 1999-2001, lektor i filosofi Södertörnshögskola 2002-2003, Post doc vid Tema Hälsa och samhälle 2003-2006.Relevanta postdoktorsvistelser:Gästforskare vid Institut für Wissenschaften der Menschen i Wien 2006, gästprofessorvid Center for Medical Ethics, Oslo University 2010.Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser): varit huvudhandledareför en doktorand disputerad 2008 vid Tema Hälsa och samhälle, huvudhandledare förytterligare två doktorander med placering vid Södertörns högskola som skall disputerai Åbo och Lund i filosofi respektive etnologi. Studierektor för forskarutbildningen vidTema Hälsa och samhälle 2005.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning: Ansvarig för två pågående forskningsprojekt vidSödertörns högskola med fem respektive två medverkande: Kroppen som gåva resursoch vara: Organtransplantationer i östersjöområdet, och Studies in PracticalKnowledge. Huvudansvarig för det avslutade forskningsprojektet: Att umgås medångest och depression: en kvalitativ och begreppsanalytisk studie av hur SSRIpåverkar våra föreställningar kring friskt och sjukt.b. Förtroendeuppdrag: Sekreterare för The Nordic Network of Philosophy, Medicine andMental Health 1994-2003. Medlem i styrgruppen för nätverket Forum för HumanistiskHälsoforskning vid Stockholms universitet (sedan 2007), och i styrgruppen förprojektet Religion, Kultur och Hälsa vid Göteborgs universitet (sedan 2008).c. Sakkunniguppdrag: Fakultetsopponent vid två tillfällen, ledamot av betygskommittévid två tillfällen, sakkunnig vid professorsbedömning vid två tillfällen, opponent vidhalvtidsseminarium vid ett flertal tillfällen, expertgranskare för Norska forskningsrådetvid ett flertal tillfällen.d. Redaktörsuppdrag: Associate editor of Medicine, Health Care and Philosophy,member of the advisory editorial board of Theoretical Medicine and Bioethics, associateof the International Institute for Hermeneutics, reviewer for Springer Verlag ochRoutledge, peer review uppdrag för tidskrifter som: Health Care Analysis, Philosophy,Psychiatry and Psychology, International Journal of Law and Psychiatry, Bioethics,Kritisk kulturteori28(50)

Bilaga DPhenomenology and the Cognitive Sciences, huvudredaktör för Studies in PracticalKnowledge, Södertörn University Press.e. Nätverk: Member of the European Society for Philosophy of Medicine and HealthCare, member of the Nordic Society for Phenomenology.f. Samverkan med det omgivande samhället: Arrangör av ett stort antal öppnasymposier och konferenser vid Södertörns högskola. Teman har sträckt sig övermånga olika delzoner av den praktiska kunskapens teori, bland annat relationenmellan berättelse och kunskap, kroppslighet och kunskap, yrkesroll och kunskap,teknologisk utveckling och kunskap, evidensbasering och kunskap, och känslor ochkunskap. Huvudansvarig för ett stort antal uppdragsutbildningar för redanyrkesverksamma praktiker med kunskapsteoretiska, etiska och pedagogiska teman.Flera olika yrken – psykoterapeut, läkare, sjuksköterska, lärare, ryttare, polis,skådespelare – har stått i fokus för symposierna och uppdragsutbildningarna.Medverkat många gånger i radio och med artiklar i dagspress med teman som berörfilosofi och medicin, praktisk kunskap, etik, människosyn, mm.Kritisk kulturteori29(50)

Bilaga DSara Danius (professor)Födelsedatum:620405Nuvarande anställning:Professor i estetik vid Södertörns högskola sedan 1 maj 2008.Examina:Filosofie doktor, litteraturvetenskap, Uppsala Universitet, 1998.Doctor of Philosophy, Graduate Program in Literature, DukeUniversity, Durham, N.C., U.S.A, 1997.DocentkompetensDocent i litteraturvetenskap, Uppsala universitet, 2005Tidigare anställningarLektor i estetik. Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola, 1januari 2008–.Pro Futuris-tjänst. Uppsala universitet och SCAS. Fyraårig postdoktoral forskartjänstinrättad till minne av professor Torgny Segerstedt, administrerad avSCAS och finansierad av Riksbankens Jubileumsfond samt STINT, 2000-2005.Relevanta postdoktorsvistelserGästprofessor. Department of German Studies, University of Michigan, Ann Arbor,USA. Undervisade på heltid. Vårterminen 2006.Swedish Collegium for Advanced Study, Uppsala (SCAS), fellowship, 2004-2005.Wissenschaftskolleg zu Berlin, Tyskland, ettårigt fellowship, 2001-2002.University of California, Los Angeles (UCLA), gästforskare vid Dept. Of ComparativeLiterature, 1999-2000.HandledarerfarenhetHandlett 1 doktorand fram till disputation (huvudhandledare) i ämnet engelsk litteraturvid Uppsala universitet 2009.Huvudhandledare till: Anna Watz (engelska, UU, beräknad disputation 2011.Bihandledare till: Alexandra Borg (litteraturvetenskap UU, okt. 2006), Kristian Larsson(tyska, UU, 2006), Magnus Bremmer (estetiska forskarskolan/litteraturvetenskap, SU,2008) samt Anezka Kuzmikova (estetiska forskarskolan/litteraturvetenskap, SU,2008).Utvecklat och hållit fakultetsöverskridande forskarkurs i litteraturvetenskaplig teori ochmetod vid Uppsala universitetUtvecklat och hållit forskarutbildningskurs vid institutionen för Germanic Studies,University of Michigan at Ann ArborErfarenhet av andra uppdrag inom eller utom högskolanA.Externfinansierad forskning„Aisthesis. The Return of Sensibility“, Östersjöstiftelsen, 2009-2011. Tillsammans medCecilia Sjöholm och Sven-Olov Wallenstein.”Nase für Neuigkeiten. Vermischte Nachrichten von James Joyce. Forskningsanslagfrån Thyssen Stiftung, Köln, Tyskland, 2007-2008. Huvudsökande.Medarbetare: Hanns Zischler.„Den blå tvålen“, Vetenskapsrådet, 2006-2008. Huvudsökande.Kritisk kulturteori30(50)

Bilaga DB. FörtroendeuppdragLedamot av Kungl. Vetenskaps-Societeten, invald 2009.Ledamot av Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala, invald 2008.Ledamot av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap, 2010-2012.Ordförande för Vetenskapsrådets beredningsgrupp för de estetiska vetenskaperna,2010-2012.Ordförande för Vetenskapsrådets publiceringsutskott, 2010-2012.Ledamot av Vetenskapsrådets beredningsgrupp för de estetiska vetenskaperna, 2009–.C. SakkunniguppdragNorska forskningsrådet. Ledamot av expertkommitté. Bedömning av ansökningar omprojektbidrag. Norska forskningsrådets KULVER-program. Vårterminen 2008.Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet. Bedömning av sökande tillbefattning som biträdande lektor. Tolv sökande. Vårterminen 2008.Deutsche Forschungsgemeinschaft, Bonn, Tyskland. Vårterminen 2007.Ludvig Holbergs minnesfond, Bergen. Vårterminen 2006.Lektorat i kulturvetenskap vid Malmö högskola. 52 sökande. Hösten 2006.Opponent på Jan Löhmann Stephensens doktorsavhandling Kapitalismens ånd och denkreative etik, januari (s.k. indstilling) respektive februari 2010 (försvar).Bedömningskomitténs medlemmar: Sara Danius, Frederik Tygstrup, Henrik KaareNielsen och Morten Kyndrup. Århus universitet.Opponent på Vreni Hockenjos doktorsavhandling i filmvetenskap vid Stockholmsuniversitet. Avhandlingens titel: Picturing Dissolving Views: August Strindberg and theVisual Media of His Age. Betygsnämnd: prof. Ulf Olsson, prof. Maaret Koskinen ochdocent Lars-Gustaf Andersson. Filmhuset, Stockholms universitet, den 14 september2007.Opponent på Bodil Børsets doktorsavhandling i litteraturvetenskap vid Trondheimsuniversitet, Støy og stemmer: Radioteknologi og stemme i Nathalie Sarrautes ”piècesradiophoniques”. Bedömningskommittén: professor Lars Nylander, professor emeritaKarin Holter (andreopponent) och Sara Danius (försteopponent). Trondheim, Norge, 1-2 juni 2006.Opponent på Henrik H. Langelands doktorsavhandling i litteraturvetenskap vid Oslouniversitet, Av sporet er du kommet. Romlige fremstillinger hos Marcel Proust.Bedömningskommittén: professor Ragnhild Reinton, lektor Frederik Tygstrup(försteopponent) och Sara Danius (andreopponent). Oslo universitetet, Norge, 1-2september 2005.Ledamot av betygsnämnden vid Axel Lindéns disputation, litteraturvetenskapligainstitutionen, Uppsala universitet. 22 maj 2009.Ledamot av betygsnämnden vid Irina Goloubevas disputation, engelska institutionen,Uppsala universitet. 17 november 2007.Ledamot av betygsnämnden vid Åsa Arketegs disputation i ämnet estetik, institutionenför teoretisk filosofi, Uppsala universitet. 19 maj 2007.Ledamot av betygsnämnden vid Sigrid Ekblads disputation, litteraturvetenskapligainstitutionen, Uppsala universitet. 21 oktober 2006.Ledamot av betygsnämnden vid Niklas Forsbergs disputation, institutionen för teoretiskfilosofi, Uppsala universitet. 4 december 2004.Kritisk kulturteori31(50)

Bilaga DLedamot av betygsnämnden vid Jonas Ingvarssons disputation, litteraturvetenskapligainstitutionen, Göteborgs universitet. 1 mars 2003.Ledamot av betygsnämnden vid Marina Dahlquists disputation, filmvetenskapligainstitutionen, Stockholms universitet. 26 oktober 2001.Referee, Germanic Review.Referee, Studies in the Novel.D. Redaktörsuppdrag --E. NätverkSvenska PEN, Modern Language Association, American Comparative LiteratureAssociation, Society for Literature and Science, Society for Cinema Studies, SvenskalitteratursällskapetF. Samverkan med det omgivande samhälletLitteraturkritik och kulturartiklar i Dagens Nyheter sedan 1986, omkring 300 artiklar.Essäistik i kulturtidskrifter och antologier. Medverkan i radio och teve.Kritisk kulturteori32(50)

Bilaga DAris Fioretos (docent)Födelsedatum:600206Nuvarande anställning:Högskolelektor i estetik sedan 1/1 2010Examina:M. Phil. i Comparative Literature vid Yale University 1988,FD i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1991Docentkompetens:Docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 2001Tidigare anställningar:Gästprofessor (C4) i Allgemeine und Vergleichende Literaturwissenschaft, FreieUniversität Berlin 2008-2009Kulturråd, Svenska ambassaden, Berlin, 2003-2007Associate Professor (with tenure) i Germanic Languages and Literatures, RutgersUniversity, 2002-2003Mellon Scholar in German (= Assistant Professor), Department of German, JohnsHopkins University, 1992-1994Relevanta postdoktorsvistelser:Riksbankens Jubileumsfond, 2007-2009All Souls College, Oxford University, 2002Riksbankens Jublieumsfond, 1998-2001Litteraturvetenskapliga institutionen, Köpenhamns universitet, 1996-1997Litteraturvetenskapliga institutionen, Oslos universitet, 1996Alexander von Humboldt-Stiftung, Freie Universität Berlin, 1994-1996The Getty Center for the History of Arts and the Humanities, Santa Monica, 1991-1992Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Freie Universität Berlin 2008-2009Rutgers University, 2002-2003Köpenhamns universitet, 1996-1997Oslos universitet, 1994-1995Johns Hopkins University, 1992-1994Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Riksbankens Jubileumsfond 1998-2001, 2007-2009b. Förtroendeuppdrag:Sedan mitten av 1990-talet ledamot i olika stipendienämnder (däribland Bonniers,DAAD, Litrix/Goethe-Institut)Styrelseledamot Nordiska sommaruniversitetet 1986-1987Styrelseledamot Humanistiska föreningen, Stockholms universitet 1986-1987c. Sakkunniguppdrag:Rutgers University 2002-2003, Stockholms universitet 2000-2001, Köpenhamnsuniversitet 1996-1997, Oslos universitet 1996, Johns Hopkins University 1992-1994.d. Redaktörsuppdrag:Kritisk kulturteori33(50)

Bilaga DRedaktör för Johns Hopkins University Press, Stanford University Press, StateUniversity of New York Press 1994-2000Redasktionsmedlem i Imprimatur 1995-1997Managing Editor för och redaktionsmedlem i Modern Language Notes 1992-1994Redaktör för Kris 1990-1997e. Nätverk:f. Samverkan med det omgivande samhället:Talrika framträdanden som författare i olika medier in- och utrikes sedan mitten av1980-talet. Kulturråd under 4,5 år i Berlin.Kritisk kulturteori34(50)

Bilaga DStefan Jonsson (docent)Födelsedatum:14 mars 1961Nuvarande anställning:Lektor i estetik, Södertörns högskola. Gästlektor i etniska studier, Remeso, LinköpingsuniversitetExamina:1997: Doctor of Philosophy, Duke University, Program in Literature.1996: Fil. lic. Litteraturvetenskap, Uppsala University.Docentkompetens:Docent i estetik, Södertörns högskola, 2008.Docent i etniska studier, Linköpings universitet, 2005.Tidigare anställningar:1989 - kritiker och redaktör på Dagens Nyheters kulturredaktionRelevanta postdoktorsvistelser:1998-2000: Getty Research Institute, Los Angeles, Tvåårigt fellowship /postdok.2004: Gästlärare och handledare vid sommarakademi för forskarstuderande, ordnadav Wissenschaftskolleg zu Berlin, vid Svenska Institutet i Alexandria, Egypten.2006: Visiting Professor, Department of German Studies, University of Michigan,Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Doktorander: Huvudhandledare sedan 2009 åt Petra Bauer, doktorand i konstnärligforskning, Konstfack, Stockholm; Huvudhandledare sedan 2002 åt Lars-MikaelRaattamaa, doktorand i arkitektur, KTH, Stockholm.Masterstudenter: Huvudhandledare 2004-2005 åt Rebecka Wigh, Masterstudent icuratorial studies, Konstfack, Stockholm; samt 2002-2004 åt Nils Agdler,Masterstudent i konstnärlig forskning, HDK, Valand, Göteborg.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Bedriver tillsammans med Peo Hansen, Linköpings universitet, VR-finansieradeprojektet ”European Integration and European Colonialism”, 2008-2010; Deltar i RJprogrammet”Time, Memory, and Representation. The Configuration of HistoricalConsciousness”, 2010-2016 (25 forskare). Även medlem i europeisk forskargrupp somsöker medel från bland annat HERA för projekt ”European Cartographies”.b. Förtroendeuppdrag:Ledamot av tankesmedjan Agoras vetenskapliga råd; Ledamot för expertråd förGöteborgs bokmässa 2010; ledamot i vetenskapliga rådet för World Authors’ andLiterary Translators’ International Congress, 2008. Ledamot i Utrikespolitiskasällskapet. Inbjuden gästlärare till estetiska forskarskolan, Aarhus universitet.Rådgivande uppgifter vid Världskulturmuseet i Göteborg.c. Sakkunniguppdrag:Fakultetsopponent vid tre tillfällen: Kristina Hermansson, (litteraturvetenskap,Göteborgs U, 2010); Jakob Ladegaard (litteraturvetenskap, Aarhus U, 2010); PatriciaLorenzoni (idé- och lärdomshistoria, Göteborgs U, 2007); samt opponent för StefanHelgesson (magister i litteraturvetenskap, Uppsala U, 1996).Sakkunnig för Högskoleverkets granskning av ansökan om examensrätt förmasterutbildning i Communication for Development från Malmö högskola (2007);Sakkunnig för lektorat i museologi, Göteborgs universitet (2009).Kritisk kulturteori35(50)

Bilaga Dd. Redaktörsuppdrag:Från 2009 medlem av redaktionen för Kultur & Klasse (peer-review-tidskrift med bas iKöpenhamn.) Medlem i redaktionsråd för Ord & Bild, 1988-1996; Arena, 1990-2004.Långvarig redaktör för Dagens Nyheters essäsida, 1989-2007. Refereegranskare förModern Austrian Litearture,Culture Unbound, med mera.e. Nätverk:Medgrundare av Pia Arke sällskapet. Medarbetare vid Humanities Laboratory, StanfordUniversity. Medem av Svenska PEN-klubben, Modern Language Association,Comparative Literature Association, Robert Musil-Gesellschaft, SwedishFörfattarförbunet, Svenska Journalistförbundet, mm.f. Samverkan med det omgivande samhället:Är vid sidan av verksamheten som akademisk lärare och forskare flitigt verksam somskriftställare och författare i svensk och europeisk offentlighet, främst Dagens Nyheter.Regelbundna framträdanden i svensk, dansk och norsk radio och tv. Flitigt inbjudenföredragshållare – ett tjugotal föredrag per år – samt ofta anlitad moderator ochsamtalsledare i akademiska, konstnärliga och allmänkulturella sammanhang.Kritisk kulturteori36(50)

Bilaga DCecilia Sjöholm (professor)Födelsedatum:8 mars 1961Nuvarande anställning:Professor i estetikExamina:Fil. dr i litteraturvetenskap SU 1996Fil. dr i filosofi universitetet i Nijmegen 2002Docentkompetens:Litteraturvetenskap 2004Tidigare anställningar:Relevanta postdoktorsvistelser:1999-2000 Forskningsstipendium från HSFR, vistelse vid University of Essex, England.1996-97 Forskningsvistelse vid Johann Wolfgang Goethe Universität i Frankfurt amMain, Tyskland, finansierat genom Knut and Alice Wallenbergs stiftelse, Stockholm,och Svenska Insitutet, Stockholm.Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):2009 Biträdande handledare till slut för Kate Larson, doktorand i filosofi Uppsala2007 Biträdande handledare för framlagd avhandling i filosofi vid DePaul University,Wes Swedlow: Against the personification of democracy..Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:2010- deltagare i projekt konst och forskning, dansinterpretation vid Danshögskolan,projektledare Cecilia Roos, finansierat av VR.2010- projektledare för Översättbarhet; estetik och globalisering, samverkansprojektfinansierat av KK-stiftelsen, , med Bonniers Konsthall och Bonniers förlag.2008- projektledare för Sinnlighetens återkomst; att tänka aisthesis, finansierat avÖstersjöstiftelsen.2004-2008 Projektledare för Den oöverskådliga konsten; nytänkandet av estetiken hosHannah Arendt och Friedrich Nietzsche, finansierat av Östersjöstiftelsen.2000 –2004 Delprojekt i Traditionens utopi., finansierat av Östersjöstiftelsen: Kristevaand the Political.1997-99 Forskningsprojekt Antigonekomplexet, förlagt vid LitteraturvetenskapligaInstitutionen, Stockholm universitet, finansierat av Forskningsrådsnämnden (FRN).b. Förtroendeuppdrag:Kritisk kulturteori37(50)

Bilaga D2007 maj invald i styrelsen för Norska Forskningsrådets program for kulturforskning(pågår till 2012), KULVER, program för forskning kring kulturell värdesättning.c. Sakkunniguppdrag:2009 Sakkunnig lektorat i fotots teori, Konsthögskolan Göteborg.2009 Betygsnämnd Katarina Carlshamne, Institutionen för latinska språk, StockholmsUniversitet2008 Bedömare av forskningsprojekt, Arts and Humanties Research Council, Wien.2007 Opposition på Ulrika von Schantz, Teatervetenskapliga Institutionen, StockholmsUniversitet.2007 Opposition på Victoria Carlemalm avhandling i baltiska språk, Stockholmsuniversitet.2007 Sakkunnig lektorat i kulturvetenskap, Institutionen för modern kultur,Köpenhamns Universitet.2005 Betygsnämnd Sara Edenheim Historiska institutionen, Lunds Universitet.2003 Opposition Anders Johansson, Institutionen för litteraturvetenskap, GöteborgsUniversitet.Reviewer Hypatia, Agora, Reveiw of Philosophyd. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk: 2000-2002 Director för International Symposion for Research inPhenomenology, ett internationellt symposium i fenomenologi som träffas årligen iPerugia, Italien.f. Samverkan med det omgivande samhället:2010- projektledare för Översättbarhet; estetik och globalisering, samverkansprojektfinansierat av KK-stiftelsen, med Bonniers Konsthall och Bonniers förlag.Kritisk kulturteori38(50)

Bilaga DVID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENAOla Holmgren (professor)Födelsedatum:460520Nuvarande anställning:Sedan 1998 anställd som lektor i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola. Sedan20090224 som ProfessorExamina:Doktorsexamen 1979 i litteraturvetenskapFK 1971 i litteraturhistoria med poetik, tyska och praktisk filosofi, fil.Docentkompetens: 2001 Södertörns högskolaTidigare anställningar:Teaterhögskolan i Stockholm, 1980-97 som teorilärare och högskoleadjunkt.1979-84 och 1992-98timärare på A-B-C-nivå vid Stockholms universitetslitteraturvetenskapliga institution.1985-96 meddelat litteraturkurser vid Dramatiska institutet.1983-85 och 1991-93, delansvarig för de litterära momenten i Nordiska ministerrådetssommarkurser för nordiska studenter.1998 och framåt kursansvarig för kursen Litteratur och drama vid Södertörnshögskola. Sedan 2000 högskolelektor, och sedan 2001 docent i ämnetlitteraturvetenskap vid Södertörns högskola.Relevanta postdoktorsvistelser:Under höstterminen 1989 gästföreläsare vid University of Wisconsin(Fulbright/Hildeman Award)Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Handleder doktoranderna Henriette Cederlöf (2007-) och Markus Huss (2009-) vidBEEGS, Södertörns högskolaErfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Projektledare profesmodernism.” Östersjöstiftelsen 2010-20121900-taletsb. Förtroendeuppdrag:Åren 2001-2005 ingående i Dramatiska institutets, Teaterhögskolans i Stockholm ochSödertörns högskolas forskningskollegium samt representant i styrgruppen fördetsamma.c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:f. Samverkan med det omgivande samhället:Kritisk kulturteori39(50)

Bilaga DEbba Witt-Brattström (professor)Födelsedatum:53.06.02Nuvarande anställning:Sedan 1998 anställd som professor i Litteraturvetenskap vid Södertörns högskola.Innehar från och med 1 oktober 2008 en treårig gästprofessur vid Humboldt-Universitetet i Berlin: Dag Hammarskjöld-Stiftungsgastprofessur vid Nordeuropa-Institut.Examina:FD i litteraturvetenskap 1988, Stockholms universitetDocentkompetens:1995Tidigare anställningar:Forskarassistent vid litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 1992-1998Relevanta postdoktorsvistelser:Mellan 20081001-2011 en treårig gästprofessur vid Humboldt-Universitetet i Berlin:Dag Hammarskjöld-Stiftungsgastprofessur vid Nordeuropa-Institut.• Gästprofessor februari 2002 vid Department of Scandinavian Studies, UniversityCollege London• ERASMUS-docent vid Deutsches Seminar, Universität Zürich december 1995• ERASMUS-docent vid institutionen för ”oud-germanistik”, Universitetet i Groningenmars 1993Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):• Kristina Fjelkestam, litteraturvetenskap, Stockholms universitet (disputation 2002)• Renata Ingbrant, BEEGS, Södertörns högskola/slaviska språk, Stockholms universitet(disputation 15 september 2007)• Cecilia Johnselius-Theodoru, idéhistoria, Stockholms universitet• Cecilia Annell, BEEGS, Södertörns högskola/litteraturvetenskap, Stockholmsuniversitet• Samt handledare för Theres Kesslers licentiatavhandling ”Ironie und Illusion.Untersuchungen zur Prosa Sophie von Knorrings” (litteraturvetenskap, Stockholmsuniversitet 1997)Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Östersjöstiftelsen: Cultural feminism! The interaction between culture and activism inthe new Women’s liberation movement in Sweden and West Germany, 2009-2011,Projektledare: Ebba Witt-BrattströmÖstersjöstiftelsen: Den ”Nya kvinnan” mellan två sekelskiften (1900-2000).Genusdialoger i ett interkulturellt perspektiv. Tyskland - Norden - PolenProjektledare: Ebba Witt-BrattströmRiksbankens jubileumsfond 1989-1992b. Förtroendeuppdrag:Kritisk kulturteori40(50)

Bilaga DMedlem i beredningsgrupp 3, Riksbankens Jubileumsfond från 2007Ledamot av skolministerns vetenskapliga råd från 2007Knuten till regeringens forskningsdelegation sedan 2007Ledamot i Kungliga tekniska högskolans styrelse (KTH) 1998-2003Styrelseledamot för Forum för kvinnliga forskare vid Stockholms universitet 1986-1990Suppleant i Nämnden för Centrum för kvinnoforskning vid SU 1994-1996Medlem av redaktionsrådet för Kvinnovetenskaplig tidskrift 1989-1992Styrelseledamot för Forum för kvinnliga forskare vid Stockholms universitet 1986-1990c. Sakkunniguppdrag:Medlem av evalueringskommittén för utvärdering av finsk genusvetenskap 2002(Women's Studies and Gender Research in Finland. Evaluation report. Academy ofFinland 2002)Medlem av evalueringskommittén för utvärdering av dansk litteratur- ochkulturvetenskap 1999 (Uddannelserne i litteraturhistorie/litteraturvidenskab samtkultur, aestetik og kulturformidling, Evalueringsrapport 1999)Särskild utredare för Viljan att veta och viljan att förstå. Kön, makt och denkvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning (SOU 1995:110)d. Redaktörsuppdrag:Handböcker, läromedel:Hundra skrivande kvinnor I-III, red tillsammans med Birgitta Svanberg, (Natur ochkultur 1995, 1997, 2000)Nordisk kvinnolitteraturhistoria III:Vida världen 1900-1960, red Elisabeth MöllerJensen m fl (Bra böcker 1996)Nordisk kvinnolitteraurhistoria II: Fadershuset 1800-1900, red Elisabeth Möller Jensenm fl(Bra böcker 1993)Kvinnornas litteraturhistoria II, red tillsammans med Ingrid Holmqvist,(Författarförlaget 1984)Antologier i urval:The New Woman and the Aesthetic Opening: Unlocking Gender in Twentieth-CenturyTexts, Södertörn Academic Studies 2004”I dig blev den store guden en liten pilt”. Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser iurval, Norstedts 2003Vaxdukshäftet. Edith Södergrans ungdomsdiktning i urval, Norstedts 1997Erotik och narcissism. Lou Andreas-Salomé i urval, red tillsammans med Cia Wedin,förord Ebba Witt-Brattström, Natur och Kultur 1995Moa i egen sak. Texter av Moa Martinson i urval, red tillsammans med KerstinEngman, efterord Ebba Witt-Brattström, Prisma 1990Stabat mater. Julia Kristeva i urval, Natur och Kultur 1990Den bergtagna och andra berättelser av Victoria Benedictsson, Hammarström & Åberg1982e. Nätverk:f. Samverkan med det omgivande samhället:Medlem av Folkbildningsrådet 1993-1995Ledamot i Nordiska rådets litteraturpriskommitté (1990-1999)Bedrivit litteraturkritik i Expressen och i Dagens Nyheter (även essäer) sedan 1985Styrelseledamot Nordiska sommaruniversitetets (NSU) Stockholmsavdelning 1986-1989Grundare (tillsammans med Jörgen Reeder och Lars Sjögren) av Divan, tidskrift förpsykoanalys och kultur 1990 samt medlem av den första redaktionen 1990-1995Medlem av forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv (ARAB) sedan 1993Ordförande i juryn för Pilotpriset 1999Vice ordförande i Moa Martinsonsällskapet (Moas vänner) sedan 1990Kritisk kulturteori41(50)

Bilaga DDAN KARLHOLM (professor)Födelsedatum:1963-02-17Nuvarande anställning:Högskolelektor i konstvetenskap, SH sedan 2005Examina:FD i konstvetenskap, Uppsala universitet 1996Docentkompetens:Docent i konstvetenskap, SU 2005Professor i konstvetenskap, SH 2007Tidigare anställningar:Förordnande som högskolelektor, Södertörns högskola 2003-2004Forskarassistent, Stockholms universitet 2000-2003Relevanta postdoktorsvistelser:1996-1997: Dep. of Art History, Institute of Fine Arts/New York University samt TheDep. of Art and Visual Studies, University of Rochester, New York1998-1999: Dep. of Art and Archeology, Columbia University, New YorkHandledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Åtskillig handledning av doktorander i praktiken under fyra år som forskarassistentsamt medverkan i kurser på forskarutbildningen i konstvetenskap SU.Kursdeltagande i ”Forskarhandledning”, femveckorskurs arrangerad av Södertörnshögskola, ledd av professor Mats Burström (12/9-10/10 2007).Handledning av tre färdiga examensarbeten på Magisterprogrammet i konstvetenskap,Sh samt ett fyrtiotal d-, c- och b-uppsatser.(Rekryterad som doktorandhandledare till ett norskt projekt kring samisk samtidskonsti Tromsö från 2009)Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Deltagare i RJ-finansierade programmet ”Tid, minne, representation”, 2010-2015.Projektledare för ”Contemporary (Post)modernity? Canonization Processes of AdvancedArt in Germany and Sweden 1977-2007”, Östersjöstiftelsen 2010-2012Projektledare för “Art (without) Spaces: Identities of Internet Art in Germany,Lithuania and Sweden”, tillsammans med Charlotte Bydler och Håkan Nilsson, 2007-2009Vetenskapsrådet 2003 (publikationsbidrag)Helge Ax:son Johnsson, 1999 (forskningsbidrag)Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk Forskning, 1999 (forskningsbidrag)b. Förtroendeuppdrag:Utsedd till ordförande för sektionen ”Das Verschwinden des Originals im virtuellenZeitalter. Wem gehört das Kunst? (Challenging the object: the vanishing original in avirtual age)”, tillsammans med professor Hubert Locher, vid CIHA CONGRESS 2012som hålls i Nüremberg.c. Sakkunniguppdrag:Försteopponent vid Jörgen Lundhs disputation för ph.d.-graden i Kunsthistorie, påavhandlingen Gjenstand, verk, bilde: Kunstteori og tingestetikk på 1900-talet,Universitetet i Bergen, Norge, 08.12.18-19.Fakultetsopponent vid Karl Hanssons disputation i filmvetenskap på avhandlingen Detfigurala och den rörliga bilden: Om estetik, materialitet och medieteknologi hos JeanKritisk kulturteori42(50)

Bilaga DEpstein, Bill Viola och Artintact, Filmvetenskapliga institutionen, Stockholmsuniversitet, 06.02.24.Fakultetsopponent vid Helen Fuchs disputation i konstvetenskap på avhandlingenGlasmåleri, modernitet, modernism. Studier i glasmåleriets (konst)historia 1851-1955,Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet, 05.12.10.Ledamot av betygsnämnden vid Andrea Kollnitz disputation i konstvetenskap påavhandlingen Konstens nationella identitet: Om tysk och österrikisk modernism isvensk konstkritik 1908-1934, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholmsuniversitet, 08.10.10.Ledamot av betygsnämnden vid Anna Dahlgrens disputation i konstvetenskap påavhandlingen Fotografiska drömmar och digitala illusioner: Bruket av bearbetadefotografier i svensk dagspress, reklam, propaganda och konst under 1990-talet,Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 05.10.07.Ledamot av betygsnämnden vid Michael Rantas disputation i konstvetenskap (”Mimesisas the Representation of Types: the Historical and Psychological Basis of an AestheticIdea”), Stockholms universitet, 00.03.18.Sakkunnig om ett post-dokstipendium för Vetenskapsrådet, våren 2009Sakkunnig om en tjänstetillsättning på Högskolan på Gotland, våren 2008Sakkunnig om en ansökan om konferensbidrag, Vetenskapsrådet, hösten 2007Sakkunnig om ett post-dokstipendium för Vetenskapsrådet, våren 2007Sakkunnig om ett forskningsprojekt till Riksbanken, våren 2006Sakkunnig vid en tjänstetillsättning på Konstfack, våren 2006d. Redaktörsuppdrag:Subjectivity and Methodology in Art History, red. Margaretha Rossholm Lagerlöf ochDan Karlholm, (Eidos no. 8), Stockholm, 2003.Offentlig konst i Flemingsberg, red. Håkan Bull och Dan Karlholm, Huge, Stockholm,2007.Chefredaktör för Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History (Routledge/Taylor &Francis), 2009-Redaktionsmedlem för Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History (Routledge/Taylor& Francis), 2001-2009 (samt styrelseledamot av Konsthistoriska Sällskapet)Redaktionsmedlem för den konstteoretiska skriftserien Kairos, Raster förlag (somrepresentant för Institutionen för medier, konst och filosofi/Kultur och kommunikation,Södertörns högskola), 2005-e. Nätverk:Endast informella nätverk, nationellt och internationellt, fr.a. kopplat till historiografiskforskning, visuell kultur och samtidsforskningf. Samverkan med det omgivande samhället:Samverkansavtal med Stockholms auktionsverk sedan 2008.Initiativtagare och bidragande textförfattare till ”Atlasakademin – forum för visuellgatukultur” på http://www.atlasmuren.se/atlasakademin/, från 2008.Kontinuerlig samverkan i form av texter i dagspress och tidskrifter samt somföredragshållare, moderator i debatter etc.Kritisk kulturteori43(50)

Bilaga DHåkan Nilsson (docent)Födelsedatum:650528Nuvarande anställning:Docent 50% konstvetenskap sedan ht 2008, lektor sedan 2007Examina:FD konstvetenskap vid Stockholms universitet 2000Docentkompetens:Docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola 2008Tidigare anställningar:Lektor (50%) i konstteori vid Konstfack, Stockholm (pågående)Lektor hypermedievetenskap 2007-2001 Högskolan i SkövdeGästlärare i teori, KTH Arkitektur 2007-2003Gästlärarförordnade i konstvetenskap (30%) Högskolan i Skövde 1998-1997Relevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Kursansvarig för Läskursen Mening och ursprung på doktorandnivå om 5 (7,5) poäng,Högskolan i Skövde 2005Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Art (without) spacesSedan 2006 arbetar jag 50% med forskningsprojektet Art (without) Spacestillsammans med professor Dan Karlholm (huvudman) och lektor Charlotte Bydler. Dettreårig projektet är finansierat av Östersjöstiftelsen.b. Förtroendeuppdrag:2009 – 1996 Styrelseledamot i Bærtlingstiftelsen2007 – 2005 Styrelseledamot i Konstkritikersamfundet2003 Juryledamot för Stora Skulpturpriset, Moderna Museets vänner2003 – 2001 Institutionsnämndsledamot, Institutionen för humaniora, Högskolan iSkövde2001 – 1997 Styrelseledamot i stiftelsen ArtNodec. Sakkunniguppdrag:Fakultetsopponent för Jessica Sjöholm-Skrubbe 2007 (Konstvetenskap Uppsalauniversitet), Slutseminarieopponent för Malin Hedlin-Hayden 2003 och Annika Öhrner2008 (Konstvetenskap, Uppsala universitet)d. Redaktörsuppdrag:2008-1997 Chefredaktör för kulturtidskriften Merge,1998-1993 Redaktör för kulturtidskriften Materiale. Nätverk:Medlem av College Art Association sedan 2006f. Samverkan med det omgivande samhället:Sedan 2007 ger jag en kurs på magisternivå (verkligt virtuella rum), vilken delvis ges isamarbete med studenter på KTH arkitektur och Tensta konsthallKritisk kulturteori44(50)

Bilaga DKonstkritiker på Sveriges största morgontidningar i 14 årFöreläsare på olika museer, konsthallar och konstföreningar sedan 1993Deltar återkommande i intervjuer, agerar moderator och sitter i paneler.Kritisk kulturteori45(50)

Bilaga DTeresa Kulawik (professor)Födelsedatum:1958-11-04Nuvarande anställning:Professor i GenusvetenskapExamina:Dr. phil. in Political Science, Freie Universität Berlin, 1997 (summa cum laude)Diplompolitologin, Freie Universität Berlin, 1979-1986 (sehr gut)Docentkompetens:Associate Professor (docent) in Political Science, Södertörn University/Stockholm3/2003Tidigare anställningar:Researcher and Lecturer, Department of Political Science, Freie Universität Berlin,10/2001-2/2003Visiting-Professor at Södertörn University/ Stockholm, sponsored by the SwedishHumanities and Social Sciences Research Council, 1/2001-6/2001Research Associate on project „Social Policies as Gender Politics in Sweden andGermany 1920-1940. The Emergence of Child Allowances and Marriage Loans in theNational Socialist and Social Democratic Welfare State Regime, “ Volkswagen-Stiftung,Freie Universität Berlin, 1/1998-9/2000Research Associate and Lecturer, Department of Political Science, Freie UniversitätBerlin, 10/1988-9/1993Relevanta postdoktorsvistelser:Visiting-Professor at Södertörn University/ Stockholm, sponsored by the SwedishHumanities and Social Sciences Research Council, 1/2001-6/2001Visiting Scholar at Columbia University, Research Center on Women and Gender,9/1999Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Superviser (biträdande) of a doctoral student in history at the Uppsala University(2000/01, Silke Neunsinger, Die Arbeit der Frauen und die Krise der Männer. DieErwerbstätigkeit verheirateter Frauen in Deutschland und Schweden 1919-1939)Superviser (biträdande) of a doctoral student at Linköping University (from 2005, SofiaNorling)Superviser (huvudhandledare) of a doctoral student at Linköping University (from7/2007-8/2009, Anna Leijon)Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:”The Politics of the Body and Women´s Citizenship. Reproductive Technologies inComparative Perspective.“ (2007-2009) supported by the Foundation for Baltic andKritisk kulturteori46(50)

Bilaga DEast European Studies, Sweden.EU Integrated Project, FEMCIT: The Construction of Female Citizenship: The impact ofthe new women’s movements on contemporary gendered citizenship, participantresearcher. 2007-2010.“Gene Technology as a Problem for Democracy – can Deliberation be a Solution?Biopolitics in Germany, Poland and Sweden” (2003-2007) supported by the SwedishResearch Council.“Knowledge, Politics and the Public Sphere in the Baltic Sea Region” (2005-2008)supported by the Foundation for Baltic and East European Studies, Sweden.„Social Policies as Gender Politics in Sweden and Germany 1920-1940. The Emergenceof Child Allowances and Marriage Loans in the National Socialist and Social DemocraticWelfare State Regime, “ together with Prof. Barbara Riedmüller, Freie UniversitätBerlin (1/1998-9/2000) supported by the Volkswagen-Stiftung, Germany.b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:Discussant (opponent) of a doctoral dissertation in political science at the University ofGothenburg (2004, Helena Stensöta, Den empatiska staten. Jämställdhetens inverkanpå daghem och polis 1950-2000)Member of doctoral comittee (betygsnämnden) at the Department of Political Science,Freie Universität Berlin (1999) and BEEGS Södertörns högskola (2007).d. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:FEMCIT: The Construction of Female Citizenship: The impact of the new women’smovements on contemporary gendered citizenship,Medlem i Society for Social Studies of Sciences, Tyska Föreningen för Statsvetenskap,Arbetsgrupp Politik och Genus i Tyska Föreningen för Statsvetenskap,f. Samverkan med det omgivande samhället:Medverkan med intervjuer i olika medier m.m.Kritisk kulturteori47(50)

Bilaga DUlla Manns (professor)Födelsedatum:590707Nuvarande anställning:Högskolelektor i genusvetenskap med inriktning mot historia, 1 juli 2002Tillträder den 1 mars på en professur i genusvetenskap vid högskolanExamina:FD idéhistoria, Stockholms universitet maj 1997Docentkompetens:Docent i idéhistoria, Stockholms universitet, april 2006Tidigare anställningar:Högskolelektor i idéhistoria, Stockholms universitet, 2000-2002Relevanta postdoktorsvistelser:STINT-stipendium, Teaching Excellence, vårterminen 2006, gästlärare vid HistoryDepartment, Skidmore College, NY, USARausing-stipendiat 2004/2005 vid Avd. För vetenskapshistoria, Uppsala universitet förstudien “En universitetshistoria: svensk kvinnoforskning etableras”. Inbjuden av prof.Tore FrängsmyrHandledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Huvudhandledare för Emma Isaksson, idéhistoria, Stockholms universitet. Disputationmars 2007.Biträdande handledare för:Jenny Olsson, idéhistoria, SU, slutventilerat manus, mars 2009. Huvudhandledare prof.Elisabeth Mansén, idéhistoria, SU.Nadezda Petrusenko, forskarskolan BEEGS (Baltic and East European GraduateSchool), sedan start september 2008. Huvudhandledare docent Helene Carlbäck.Kerstin Alnebratt, genusstudier, Göteborgs universitet (handledde endast i slutskedet),disputerade 12 december 2009. Huvudhandledare: prof. Ulla Holm.Manns har genomgått två utbildningar för forskarhandledareErfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:“Kvinnofrågan 1880-1921: en annoterad bibliografi”, avslutat projekt 1992. Finansieratav Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Ledning professor UllaWikander. Bok med samma titel (Arkiv förlag, 1994).”Så skapas en forskare – Assimilering och interaktion i forskarhandledning”, RFHprojekt,slutrapporterat vt-04, tillsammans med doc. Catherine Dahlström (SU), fil.drBirgitta Sandström (Lärarhögskolan), fil.kand Andreas Johansson (Södertörnshögskola), Johan Kummeneje (SU) samt Helena Rehn, (Lärarhögskolan).”Kön, etik och politik i svensk 1800-talsfeminism”, del i forskningsprogrammet ”Kön,medborgarskap och offentlig politik 1848-2000”. Finansierat av Vetenskapsrådet.Slutrapporterat. Forskningsledare professor Ulla Wikander och professor ChristinaFlorin. Ett tvärvetenskapligt program i vilket även ingick historiker, ekonomhistorikeroch statsvetare. Se publikationslista.Kritisk kulturteori48(50)

Bilaga D"The Construction of Nordic Women´s Studies, 1975-1990", finansieratav Östersjöstiftelsen, tills. med professor Marianne Liljeström, Åbo universitet och PhDUlrika Dahl, Södertörns högskola. Avrapporteras 2010. Manns forskningsledare.”Alexandras musa: Identitet och historieskrivning i ett feministiskt sammanhang”,planeringspengar 2005 från Östersjöstiftelsen.”Fredrika Bremer som intellektuell”, planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen 2005. Sepublikationslistan, artikel under publicering."Östersjöar", planeringsbidrag från Östersjöstiftelsen tills. med professor Hans Ruin,professor Irina Sandomirskaja och docent Marcia Cavalcante, Södertörns högskola, omhistoricitetens villkor. Avslutat 2009. Renderade forskningsprogrammet “Time, Memoryand Representation”, se nedan.“ Memory and Historical Narration in the Making of Feminism”, projektet ingår iforskningsprogrammet “Time, Memory and Representation: A Multidisciplinary Programon Transformations in Historical Consciousness”. Programmet omfattar ett tjugofemtalforskare och leds av prof. Hans Ruin (filosofi). Manns ingår, tillsammans med docentMarcia Sa Cavalcante Schuback och professor Irina Sandomirskaja, i programmetsstyrgrupp. Start januari 2010. Finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Pågår i sexår.b. Förtroendeuppdrag:vice prefekt vid Institutionen för genus, kultur och historia 2007-2009ledamot av institutionsstyrelsen vid samma institution 2003-2006ledamot av humanistiska lärarförslagsnämnden 2005-ledamot av samhällsvetenskapliga lärarförslagsnämnden 2004-2005ersättare i Regionala etikprövningsnämnden, sektion 5, utnämnd avutbildningsdepartementet: 2007-ledamot av Vetenskapsrådets beredningsgrupp för historiska vetenskaper 2007-2009ledamot av Historiska föreningens styrelse, 2009-c. Sakkunniguppdrag:slutventileringsoppponent, idéhistoria, David Östlund, ”Det sociala kriget och kapitaletsansvar”, vt-2002betygsnämndsledamot: Maja Larsson, Den moraliska kroppen: Tolkningar av kön ochindividualitet i 1800-talets popullärmedicin, Idé- och lärdomshistoria, Uppsalauniversitet, 26 oktober 2002. Ordf.: professor Karin Johannisson.betygsnämndsledamot: Frans Lundgren, Den isolerade medborgaren: Liberalt styreoch uppkomsten av det sociala vid 1800-talets mitt, Idé- och lärdomshistoria, Uppsalauniversitet, 17 maj 2003. Ordf.: professor Tore Frängsmyrbetygsnämndsledamot: Peter Josephsson, Den akademiska frihetens gränser: MaxWeber, Humboldt-modellen och den värdefria vetenskapen, Idé- och lärdomshistoria,Uppsala universitet, 18 maj 2005. Ordf.: professor Tore Frängsmyrbetygsnämndsledamot: Andrea Kolnitz, Konstens nationella identiteter: Om tysk ochösterrikisk modernism 1908-34, Konstvetenskap, SU, 10 oktober 2008.Betygsnämndsledamot: Andrus Ers, Segrarnas historia: Makten, historien och frihetenstuderade genom exemplet Herbert Tingsten 1939-53, Idéhistoria, SU, 13 februari2009. Ordf.: professor Elisabeth Mansén.Sakkunnig för lektorat i idéhistoria, Högskolan i Gotland, hösten 2008. (Tillsammansmed professor Magnus Nyman.)Sakkunnig för forskarassistent i historia med inriktning mot genus, Stockholmsuniversitet, våren 2010. (Tillsammans med docent Svante Norrhem.)d. Redaktörsuppdrag:redaktionsmedlem för Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988-1991Kritisk kulturteori49(50)

Bilaga Dvetenskaplig refereegranskare för tidskriften Lambda Nordica: tidskrift förhomo/lesbisk/bi/transkforskning samt för Scandinavian Journal of Historye. Nätverk:medlem i Tófa: Nettverk for nordisk kjönnsforskningshistorief. Samverkan med det omgivande samhället:Manns föreläser, håller föredrag i populära sammanhang samt är en mångårigmedarbetare i Nationalencyklopedin, som ständigt revideras.Kritisk kulturteori50(50)

Bilaga EPUBLIKATIONSFÖRTECKNINGAR FÖR MÖJLIGA HANDLEDARE 2000-2010Publikationslista Göran BolinBÖCKER OCH RAPPORTERBolin, Göran & Michael Forsman (2002): Bingolotto: produktion, text, reception,(Mediestudier vid Södertörns högskola 2002:1), Flemingsberg: MKV (296 pp).Bolin, Göran (2001): Masskommunikation. Historia och kulturell värdebildning,(Mediestudier vid Södertörns högskola 2001:1), Flemingsberg: MKV (48 pp).Bolin, Göran (2003): Variations, media landscapes, history. Frameworks for ananalysis of contemporary media landscapes, (Mediestudier vid Södertörns högskola2003:1), Flemingsberg: MKV (58 pp).Bolin, Göran (ed.) (2005): The Media Landscape of Södertörn 2002. Media Use, Valuesand Everyday Life in Southern Stockholm (Mediestudier vid Södertörns högskola2003:1), Huddinge: MKV (102 pp).Bolin, Göran, Monica Hammer, Frank-Mikael Kirsch & Wojciech Szrubka (eds) (2005):The Challenge of the Baltic Sea Region. Culture, Ecosystems, Democracy,Huddinge: Södertörn University College (350 pp.).PEER REVIEWBolin, Göran (2000): ‘Film swapping in the public sphere. Youth audiences andalternative cultural publicities’, in Javnost/The Public, vol. 7(2), pp. 57-73.Bolin, Göran (2004): ‘The value of being public service. The shifting of power relationsin Swedish television production’, in Media, Culture & Society vol. 26(2), pp. 277-287.Bolin, Göran (2005): ’Notes From Inside the Factory. The Production and Consumptionof Signs and Sign Value in Media Industries’, in Social Semiotics, vol. 15(3), pp.289-306.Bolin, Göran (2005): ’En form av television. Globaliseringen av nationell TV-kultur’, iMedieKultur, no. 39, pp. 38-49.Bolin, Göran (2006): ‘Visions of Europe. Cultural Technologies of Nation States’, inInternational Journal of Cultural Studies, vol. 9(2), pp. 189-206.Bolin, Göran & Oscar Westlund (2009): ‘Mobile Generations. The Role of the Mobile inthe Shaping of Swedish Media Generations’, in International Journal ofCommunication, vol. 3: 108-124.Bolin, Göran (2009): ‘Television Textuality. Textual Forms in Live TelevisionProgramming’, in Nordicom Review, vol. 30(1): 37-53.Bolin, Göran (2009): ‘Symbolic Production and Value in Media Industries’, in Journal ofCultural Economy, vol. 2(3): 345-361.

Bilaga EBolin, Göran (2010): ‘Digitization, Multi-Platform Texts and Audience Reception’,Popular Communication, vol. 8(1): 72-83.Bolin, Göran (2010): ’Domesticating the Mobile in Estonia’, in New Media & Society,vol. 12.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Bolin, Göran & Michael Forsman (2000): ”Medien- und Kommunikationswissenschaft inSchweden. Zergleiderung oder Ko-Existenz?”, i Montage/av, vol 9:1, pp. 187-201.Bolin, Göran (2000): ”Media use, taste and aesthetic production in everyday life. Theart of film swapping and fanzine writing”, i Jostein Gripsrud (ed.): Sociology andaesthetics, Kristiansand: Høgskoleforlaget, pp. 41-54.Bolin, Göran (2002): ”Public service är bara två ord. TV-produktion med maktrelation”,i Staffan Ericson & Espen Ytreberg (red): Fjernsyn mellom høy og lav kultur,Kristiansand: Høyskoleforlaget, pp. 159-174.Bolin, Göran (2002): ”In the Market for Symbolic Commodities. Swedish lottery gameshow ’Bingolotto’ and the marketing of social and cultural values”, in NordicomReview vol. 23:1-2, pp. 177-204.Bolin, Göran (2004): ”Spaces of television. The structuring of consumers in a Swedishshopping mall”, in Nick Couldry & Anna McCarthy (eds): Mediaspace. Place, scaleand culture in a media age, London & New York: Routledge, pp. 126-144.Bolin, Göran (2004): ”Theme series introduction: Research on youth and youthcultures”, in Young. Nordic Journal of Youth Research, vol. 12:3, pp. 237-243.Bolin, Göran (2006): ‘Electronic Geographies. Media Landscapes as Technological andSymbolic Environments’, in Jesper Falkheimer & André Jansson (eds): Geographiesof Communication. The Spatial Turn in Media Studies, Göteborg: Nordicom, pp. 67-86.Bolin, Göran (2007): ‘The Politics of Cultural Production. The Journalistic Field,Television and Politics’, in Kristina Riegert (ed.): Politicotainment. Television’s Takeon the Real, New York: Peter Lang, pp. 59-82.Bolin, Göran (2007): ‘Media Technologies, Transmedia Storytelling andCommodification’, in Tanja Storsul & Dagny Stuedal (eds): Ambivalence TowardsConvergence. Digitalization and Media Change, Göteborg: Nordicom, pp. 237-248.Bolin, Göran (2010): ‘Media Events, Eurovision and Societal Centers’, pp. 124-138 inNick Couldry, Andreas Hepp & Friedrich Krotz (eds): Media Events in a Global Age,London & New York: Routledge.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Bolin, Göran (2001): ”Konsumentflöden”, i Karin Becker, Erling Bjurström, JohanFornäs & Hillevi Ganetz (red): Passager. Medier och kultur i ett köpcentrum, Nora:Nya Doxa, s. 329-335..Bolin, Göran (2001): “Bingolotto. Produktion, varor, värden i kommersiell TV“, iNordicom-Information vol. 23 nr 3-4/2001, s. 15-32.Kritisk kulturteori2(53)

Bilaga EBolin, Göran & Michael Forsman (2002): “Video“, i Ulla Carlsson & Ulrika Facht (red):MedieSverige 2001/2002. Statistik och analys, Göteborg: Nordicom, s. 281-310.Bolin, Göran (2002): ”Nationsmarknadsföring. Eurovisionsschlagerfestivalen sommodern världsutställning”, i Staffan Ericson (red): Hello Europe! Tallinn Calling!Eurovision Song Contest 2002 som mediehändelse, Mediestudier vid Södertörnshögskola 2002:3, Huddinge: MKV, s. 33-42.Bolin, Göran (2003): ”Medieforskning mellan kultur och samhälle. För en integrativmedievetenskap”, i Ulla Carlsson (red): Mångfald i medieforskningen. Nordiskamedieforskare reflekterar 4, Göteborg: Nordicom, s. 71-88.Bolin, Göran & Tommy Lindholm (2004): ”Film, video och DVD”, i Ulla Carlsson &Ulrika Facht (red): MedieSverige 2004. Statistik och analys, Göteborg: Nordicom,s. 325-385.Bolin, Göran (2004): ”Mobiltelefon och mediegeneration. Mobilen som gemenskapandeoch individualiserande medium”, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red): Ju mervi är tillsammans (SOM-rapport nr. 34), Göteborg: SOM-Institutet, s. 329-342.Bolin, Göran (2005): ’Introduction: The Media Landscape of Södertörn’, in Göran Bolin(ed.): The Media Landscape of Södertörn 2002. Media Use, Values and EverydayLife in Southern Stockholm (Mediestudier vid Södertörns högskola 2003:1),Huddinge: MKV, pp. 11-18.Bolin, Göran & Agnes Notini (2005): ’Character of Sample and Responses’, in GöranBolin (ed.): The Media Landscape of Södertörn 2002. Media Use, Values andEveryday Life in Southern Stockholm (Mediestudier vid Södertörns högskola2003:1), Huddinge: MKV, pp. 57-76.Bolin, Göran (2005): ”Stabila mobila trender”, i Sören Holmberg & Lennart Weibull(red): Lyckan kommer, lyckan går (SOM-rapport nr. 34), Göteborg: SOM-Institutet, s. 329-342.Bolin, Göran (2006): ”Makten över tekniken eller teknikens makt? Mönster imobilanvändning 2005”, in Sören Holmberg & Lennart Weibull (red): Du stora nyavärld (SOM-rapport nr. 39), Göteborg: SOM-Institutet, s. 403-412.Bolin, Göran (2006): ‘The Marketing of Nations. The Eurovision Song Contest asModern World’s Fair’, in Maj-Britt Schartau & Berndt Henningsen (eds): After EUEnlargement. Changes and Challenges in the Baltic Sea Region, Huddinge:Centrum för Tysklandsstudier, pp. 26-38.Bolin, Göran (2007): ‘Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialtsökverktyg’, in Sören Holmberg & Lennart Weibull (eds): Det nya Sverige,Göteborg: SOM-Institutet, s. 405-414.Bolin, Göran, Cecilia von Feilitzen & Patrik Åker (2007): “Mediekonvergens ochinnehållsdivergens. Tekniker, genrer och institutioner i förändring”, i Ulla Carlsson:MedieSverige 2007, Göteborg: Nordicom, s. 9-14.Bolin, Göran & Tommy Lindholm (2007): “Film, video och DVD”, i Ulla Carlsson:MedieSverige 2007, Göteborg: Nordicom, s. 273-315.Bolin, Göran (2008): ‘Mobila generationer i skilda världar’, in Sören Holmberg &Lennart Weibull (eds): Skilda världar, Göteborg: SOM-Institutet, pp. 435-444.Kritisk kulturteori3(53)

Bilaga EBolin, Göran (2008): ‘Bildspråk och berättarform. Narrativa framställningar imultimediala miljöer’, i Mats Ekström (ed.): Mediernas språk, Malmö: Liber, s. 40-60.Bolin, Göran (2009): ‘Kulturinstitution, medium, arkiv – Bibliotekets symboliskabetydelse i kultur och samhälle’, in Erland Jansson (ed.): En bok om böcker ochbibliotek tillägnad Louise Brunes, Huddinge: Södertörns högskola, pp. 13-20.Bolin, Göran (2009): ‘Mobilanvändningens tilltagande komplexitet’, in Sören Holmberg& Lennart Weibull (eds): Svensk höst, Göteborg: SOM-Institutet, pp. 399-406.Bolin, Göran, Staffan Ericson & Tommy Lindholm (2010): ‘Rörliga bilder i rörelse.Bildkulturens utveckling i det mobila samhället’, i Ulla Carlsson (red): MedieSverige2010, Göteborg: Nordicom.Kritisk kulturteori4(53)

Bilaga EPublikationslista Johan FornäsBÖCKER OCH RAPPORTERBjurström, Erling, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (2000): Det kommunikativahandlandet. Kulturella perspektiv på medier och konsumtion, Nora: Nya Doxa, 208pp.Fornäs, Johan (2001): Advancing cultural studies in Sweden: An infrastructuralinitiative, Norrköping: Arbetslivsinstitutet (Arbetslivsrapport 2001:1), 53 pp.Becker, Karin, Erling Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds) (2001): Passager.Medier och kultur i ett köpcentrum, Nora: Nya Doxa, 480 pp.Becker, Karin, Erling Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds) (2002): Medieroch människor i konsumtionsrummet, Nora: Nya Doxa, 425 pp.Fornäs, Johan, Kajsa Klein, Martina Ladendorf, Jenny Sundén & Malin Sveningsson(2002): Digital borderlands: Cultural studies of identity and interactivity on theInternet, New York: Peter Lang, 196 pp (also electronic open access athttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19830).Fornäs, Johan (2004): Moderna människor. Folkhemmet och jazzen, Stockholm:Norstedts, 486 pp.Axelsson, Bodil & Johan Fornäs (eds) (2005): Kulturstudier i Sverige. Nationellforskarkonferens, 13–15 juni, 2005, Norrköping, Sweden, Linköping: LinköpingUniversity Electronic Press, 1167 pp (Linköping Electronic Conference Proceedings,15, http://www.ep.liu.se/ecp/015).Fornäs, Johan, Karin Becker, Erling Bjurström & Hillevi Ganetz (2006): ProjektetPopulära Passager. Slutrapport, Norrköping: Tema Q, 28 pp.Gemzöe, Lena, Anne-Li Lindgren & Johan Fornäs (2006): Två kulturstäder. Kultur ochpolitik på lokala arenor, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier CKS,Linköpings universitet, 233 pp.Fornäs, Johan (2007): Reading the €uro: Money as a medium of transnationalidentification, Norrköping: Department of Culture Studies (Tema Q, Report2007:1), 93 pp (also electronic report: Linköping University Electronic Press,http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2007/001).Axelsson, Bodil & Johan Fornäs (eds) (2007): Kulturstudier i Sverige, Lund:Studentlitteratur, 384 pp.Fornäs, Johan (ed.) (2007): Cities and media: Cultural perspectives on urban identitiesin a mediatized world. Proceedings from an ESF-LiU Conference in Vadstena 25-29/10 2006, Linköping: Linköping University Electronic Press, 204 pp (LinköpingElectronic Conference Proceedings, 20, http://www.ep.liu.se/ecp/020).Fornäs, Johan, Karin Becker, Erling Bjurström & Hillevi Ganetz (2007): Consumingmedia: Communication, shopping and everyday life, Oxford/New York: Berg, 228pp.Fornäs, Johan, Peter Aronsson, Karin Becker, Svante Beckman, Erling Bjurström, ToraFriberg, Martin Kylhammar & Roger Qvarsell (2007): Culture unbound: Dimensionsof culturalisation, Norrköping: Department of Culture Studies (Tema Q, ReportKritisk kulturteori5(53)

Bilaga E2007:5), 68 pp (also electronic report: Linköping University Electronic Press,http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2007/005).Fornäs, Johan & Martin Fredriksson (eds) (2007): INTER: A European cultural studiesconference in Sweden, Norrköping 11-13 June 2007, Linköping: LinköpingUniversity Electronic Press, 721 pp (Linköping Electronic Conference Proceedings,25, http://www.ep.liu.se/ecp/025).Fornäs, Johan & Tobias Harding (eds) (2009): Kulturellt. Reflektioner i ErlingBjurströms anda, Linköping: Linköping University Electronic Press, 274 pp(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20347).PEER REVIEWFornäs, Johan (2000): “The crucial in between: The centrality of mediation in culturalstudies”, European Journal of Cultural Studies, 3:1, 45-65 (also electronic openaccess at http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15571).Fornäs, Johan (2002): “Passages across thresholds: Into the borderlands ofmediation”, Convergence: The Journal of Research into New Media Technologies,8:4, 89-106 (also electronic open access athttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15439).Fornäs, Johan (2003): “The words of music”, Popular Music and Society, 26:1, 37-51(also electronic open access at http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15568).Fornäs, Johan (2005): “Röster som gjorde skillnad. Korsande identifikationer i detunga folkhemmets populärkultur”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26:2-3, 57-68.Fornäs, Johan (2008): “Networks in borderlands: Movements, public spheres andsubcultures as innovators of creativity governance”, Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift,11:1, 55-69.Fornäs, Johan (2008): “Bridging gaps: Ten crosscurrents in media studies”, Media,Culture & Society, 30:6, 895-905.Andersson, Magnus & Johan Fornäs (2010, in press): “Mediekulturperspektivetsmöjligheter: Ett samtal i kulturaliseringens tecken”, Nordicom-Information, 31.Fornäs, Johan (2010, in press): “Continents of cultural studies – unite in diversity!Comparing Asian and European experiences”, Inter-Asia Cultural Studies, 11:1.Fornäs, Johan (2010, in press): “Exclusion, polarization, hybridization, assimilation:Otherness and modernity in the Swedish jazz age”, Popular Music and Society,33:3.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Fornäs, Johan (2000): “‘Hybridisyys on hedelmällistä’. Johan Fornäsin haastatteluuusmediasta ja kulttuuriteoriasta” [“Hybridity is productive”; interviewed by AkiJärvinen], in Kulttuurintutkimus [Cultural Studies], University of Jyväskylä, 17:3,3-14.Fornäs, Johan (2001): “Yokel jazz with yodeling Negroes and swinging Lapps: Swedishothers 1920-1950”, Black Renaissance/Renaissance Noire, 3:2, 27-47.Kritisk kulturteori6(53)

Bilaga EFornäs, Johan (2001): “Yokel jazz with yodeling Negroes and swinging Lapps: SwedishOthers 1920-1950”, Jostein Gripsrud (ed.): The aesthetics of popular art,Kristiansand/Bergen: Høyskoleforlaget/Senter for kulturstudier (Kulturstudier 19),175-198.Fornäs, Johan (2002): “Limits of musical freedom”, report for Freemuse (Freedom ofMusical Expression), http://www.freemuse.org/sw3733.aspFornäs, Johan, Kajsa Klein, Martina Ladendorf, Jenny Sundén & Malin Sveningsson(2002): “Into digital borderlands”, Digital borderlands: Cultural studies of identityand interactivity on the Internet, New York: Peter Lang, 1-47 (also electronic openaccess at http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19830).Fornäs, Johan (2002): “Networks in borderlands: Creativity governance of movements,alternative public spheres and subcultures”, attachment to Creative Europe report:On governance and management of artistic creativity in Europe, Hamburg:ERICarts/Zentrum für Kulturforschung (http://www.creativeurope.info).Fornäs, Johan (2003): “Swinging differences: Reconstructed identities in the earlySwedish jazz age”, E. Taylor Atkins (ed.): Jazz planet, Jackson: University ofMississippi Press, 207-224.Fornäs, Johan (2004): “Intermedial passages in time and space: Contexts, currentsand circuits of media consumption”, Nordicom Review, 25:1-2, 123-136 (alsoelectronic open access at http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15440).Fornäs, Johan (2004): “The future of rock: Discourses that struggle to define a genre”,Simon Frith (ed.): Popular music: Critical concepts in media and cultural studies.Volume 2: The rock era, London: Routledge, 293-411 (reprint from Popular Music,14:1, 1995).Fornäs, Johan (2005): “The Advanced Cultural Studies Institute of Sweden/ACSIS: Anational centre for transnational and interdisciplinary cultural research”, Nordicom-Information, 27:1, 77-79 (also in Nordicom Review, 26:1, 145-147).Fornäs, Johan & Mikko Lehtonen (2005): “Between centres and peripheries intransnational cultural studies”, Urpo Kovala, Katarina Eskola, Kimmo Jokinen, VesaNiinikangas & Esa Sironen (eds): Tarkkoja siirtoja, Jyväskylä: Research Centre forContemporary Culture, University of Jyväskylä, 7 pp. (Festschrift for ErkkiVainikkala, http://www.arthis.jyu.fi/julkaisut/tarkkojasiirtoja/lehtonenfornas.html).Fornäs, Johan (2006): “Media passages in urban spaces of consumption”, JesperFalkheimer & André Jansson (eds): Geographies of communication: The spatialturn in media studies, Göteborg: Nordicom, 205-220.Fornäs, Johan (2006): “Leituras do Euro”, Maria João Silveirinha & Cristina Ponte(eds): Moeda e Comunicação. A representação mediática do Euro, Lisboa: LivrosHorizonte, 47-88.Fornäs, Johan (2007): “The struggle to define culture” (interview by Andrea K. Hiott),Pulse Berlin, spring 2007, 52-57.Fornäs, Johan (2007): “Introducing MediaCities”, Johan Fornäs (ed.): Cities andmedia: Cultural perspectives on urban identities in a mediatized world. Proceedingsfrom an ESF-LiU Conference in Vadstena 25-29/10 2006, Linköping: LinköpingUniversity Electronic Press, 5-19 (Linköping Electronic Conference Proceedings, 20,http://www.ep.liu.se/ecp/020/001).Kritisk kulturteori7(53)

Bilaga EFornäs, Johan (2007): “Introduction: Founding fieldwork”, Ann Gray, Jan Campbell,Mark Erickson, Stuart Hanson & Helen Wood (eds): CCCS Selected WorkingPapers: Volume 1, London/New York: Routledge, 697-708.Fornäs, Johan (2007): “Inter: The transversal spaces, processes and networks ofcultural studies”, Johan Fornäs & Martin Fredriksson (eds) (2007): INTER: AEuropean cultural studies conference in Sweden, Norrköping 11-13 June 2007,Linköping: Linköping University Electronic Press, 7-9 (Linköping ElectronicConference Proceedings, 25, http://www.ep.liu.se/ecp/025/001).Fornäs, Johan (2008): “Meanings of money: The Euro as a sign of value and of culturalidentity”, William Uricchio (ed.): We Europeans? Media, representations, identities,Bristol: Intellect, 123-139.Fornäs, Johan, Martin Fredriksson & Jenny Johannisson (2009): “Culture Unbound Vol.1 Editorial”, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, 1, 1-5(http://www.cultureunbound.ep.liu.se).Fornäs, Johan, Martin Fredriksson & Jenny Johannisson (2009): “What’s the use ofcultural research: Editorial theme introduction”, Culture Unbound: Journal ofCurrent Cultural Research, 1, 7-14 (http://www.cultureunbound.ep.liu.se).SVENSKA PUBLIKATIONERBecker, Karin, Erling Bjurström, Göran Bolin, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (2000):“Populära passager. Medierna i det moderna konsumtionsrummet”, Nordicom-Information, 22:1, 89-91.Fornäs, Johan (2000): “Modernt och populärt i svenska jazzdiskurser”, Kjell Jonsson &Anders Öhman (eds): Populära fiktioner, Stockholm/Stehag: Symposion, 146-157.Fornäs, Johan (2001): “Förord: Konsumtion som kommunikation”, Karin Becker, ErlingBjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Passager. Medier och kultur i ettköpcentrum, Nora: Nya Doxa, 5-15.Fornäs, Johan (2001): “Trassliga informationsnät”, Karin Becker, Erling Bjurström,Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Passager. Medier och kultur i ett köpcentrum,Nora: Nya Doxa, 151-175.Fornäs, Johan (2001): “Passager och möten”, Karin Becker, Erling Bjurström, JohanFornäs & Hillevi Ganetz (eds): Passager. Medier och kultur i ett köpcentrum, Nora:Nya Doxa, 305-328.Fornäs, Johan (2001): “Upplevelseproduktion i händelsernas centrum”, Karin Becker,Erling Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Passager. Medier och kulturi ett köpcentrum, Nora: Nya Doxa, 364-397.Fornäs, Johan (2002): “Kommunikation som konsumtion”, Karin Becker, ErlingBjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Medier och människor ikonsumtionsrummet, Nora: Nya Doxa, 7-16.Fornäs, Johan (2002): “Mediesamspel i tid och rum”, Karin Becker, Erling Bjurström,Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (eds): Medier och människor i konsumtionsrummet,Nora: Nya Doxa, 283-345.Fornäs, Johan (2004): “Thomas Bossius: Med framtiden i backspegeln – Black metalochtranskulturen. Ungdomar, musik och religion i en senmodern värld”, review inSvensk Tidskrift för Musikforskning (STM), 86, 105-108.Kritisk kulturteori8(53)

Bilaga EBäckström, Åsa & Johan Fornäs (2004): “Polyfona praktiker i ett kollektivt projekt”,Lena Gemzöe (ed.): Nutida etnografi. Reflektioner från mediekonsumtionens fält,Nora: Nya Doxa, 173-204.Becker, Karin, Erling Bjurström, Johan Fornäs & Hillevi Ganetz (2004): Passages,bilingual cd-rom disk included as attachment to Lena Gemzöe (ed.): Nutidaetnografi. Reflektioner från mediekonsumtionens fält, Nora: Nya Doxa.Fornäs, Johan (2004): “‘Spela själv’: Musik i rörelse”, Pergunnar Carlson, LillemorLindell, Jonas Scherman, Joakim Byström, Jonas Bjälesjö & Mats Bjerde (eds):Respekt för rötter. Musik- och kulturföreningars betydelse för svenskt musikliv,Slite: Wessmans Musikförlag, 21-51.Fornäs, Johan (2005): “Från marginalisering till blandning: Skillnader i jazzepokensfolkhem”, Alf Björnberg, Mona Hallin, Lars Lilliestam & Ola Stockfelt (eds): Frispel.Festskrift till Olle Edström, Göteborg: Institutionen för musikvetenskap, Göteborgsuniversitet, 552-564.Fornäs, Johan (2005): “Kulturstudiernas brott och broar”, Bodil Axelsson & JohanFornäs (eds) (2005): Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13–15juni, 2005, Norrköping, Sweden, Linköping: Linköping University Electronic Press,9-20. (http://www.ep.liu.se/ecp/015/001).Fornäs, Johan (2006): “Förord: Kulturstudier i kulturstäder” and “Efterord”, LenaGemzöe, Anne-Li Lindgren & Johan Fornäs: Två kulturstäder. Kultur och politik pålokala arenor, Norrköping: CKS, Linköpings universitet, 7-13 and 225-227.Fornäs, Johan (2006): “Klyftan och broarna mellan högt och lågt”, Svenska Akademien(ed.): Högkultur som subkultur? Inledande anföranden vid ett seminarium iBörssalen den 29 mars 2006, Stockholm: Svenska Akademien, 31-43.Fornäs, Johan (2007): “Förord”, Bodil Axelsson & Johan Fornäs (eds): Kulturstudier iSverige, Lund: Studentlitteratur, 11-16.Fornäs, Johan (2007): “Kulturstudiernas brott och broar”, Bodil Axelsson & JohanFornäs (eds): Kulturstudier i Sverige, Lund: Studentlitteratur, 19-37.Fornäs, Johan (2008): “Kulturforskningens kvaliteter”, Kulturella perspektiv, 17:2, 8-23.Fornäs, Johan (2008): “Medierad kultur: några gränsfrågor”, Solveig Jülich, PatrikLundell & Pelle Snickars (eds): Mediernas kulturhistoria, Stockholm: Statens ljudochbildarkiv, 319-332.Fornäs, Johan (2008): “Genom Berlin i andras fotspår”, Peter Aronsson (ed.): En stadtalar till Tema Q, Norrköping: Tema Q, 16-18.Fornäs, Johan (2008): “Kulturaliseringens och kulturstudiernas korsvägar”, SvanteBeckman & Sten Månsson (eds): KulturSverige 2009. Problemanalys och statistik,Norrköping: SweCult, Linköpings universitet, 150-153 (electronically available athttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18625).Fornäs, Johan (2009): “Förord: Tillsammans med Erling Bjurström”, Johan Fornäs &Tobias Harding (eds) (2009): Kulturellt. Reflektioner i Erling Bjurströms anda,Linköping: Linköping University Electronic Press, 5-8(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20392).Fornäs, Johan (2009): “Walter Benjamin – de moderna drömbildernas detektiv”, JohanFornäs & Tobias Harding (eds) (2009): Kulturellt. Reflektioner i Erling BjurströmsKritisk kulturteori9(53)

Bilaga Eanda, Linköping: Linköping University Electronic Press, 64-77(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20360).Fornäs, Johan (2009): “Foton med Erling Bjurström”, Johan Fornäs & Tobias Harding(eds) (2009): Kulturellt. Reflektioner i Erling Bjurströms anda, Linköping: LinköpingUniversity Electronic Press, 261-270(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20378).Fornäs, Johan (2009): “Humanioras möjligheter i kulturstudiernas nätverk”, Horisont,56:4, 18-20.POPULÄRVETENSKAPLIGA PUBLIKATIONERFornäs, Johan (2000): “Ungdomskultur”, Nationalencyklopedin, Höganäs: Bra Böcker,467f.Fornäs, Johan (2003): “Den svenska eurons ansikte”, Axess, 2:4, 6f.Fornäs, Johan (2005): “Ungdomskultur och hälsa”, Varken barn eller vuxen –ungdomsmedicin i praktiken. Läkardagarna i Örebro 2005, Stockholm: SvenskaLäkaresällskapet/Förlagshuset Gothia, 16-25.Fornäs, Johan (2006): “Kulturens skiftande roller”, Gränsbrytning, 20/2006, 17f.(http://www.gransbrytning.se).Fornäs, Johan (2009): “Ungdomskulturen och musiken”, Jakob Christensson (ed.):Signums svenska kulturhistoria: 1900-talet, Stockholm: Bokförlaget Signum, 480-499.Därtill några tidningsartiklar m.m.Kritisk kulturteori10(53)

Bilaga EPublikationslista – Cecilia von FeilitzenBÖCKER OCH RAPPORTERCecilia von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2000) Children in the New MediaLandscape. Games, Pornography, Perceptions. Yearbook 2000 from the UNESCOInternational Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. GöteborgUniversity, Nordicom (379 pp.) (internationell vetenskaplig antologi)Cecilia von Feilitzen (2000) ”Electronic Games, Pornography, Perceptions”, in Ceciliavon Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2000) Children in the New Media Landscape.Games, Pornography, Perceptions. Yearbook 2000 from the UNESCO InternationalClearinghouse on Children and Violence on the Screen. Göteborg University,Nordicom, pp. 13-23 (introducerande artikel i ovannämnda antologi)Cecilia von Feilitzen & Catharina Bucht (2001) Outlooks on Children and Media. ChildRights, Media Trends, Media Research, Media Literacy, Child Participation,Declarations. (2 nd revised edition). Yearbook 2001 from The UNESCO InternationalClearinghouse on Children and Violence on the Screen. Göteborg University,Nordicom (177 p.) (internationell vetenskaplig monografi)Cecilia von Feilitzen e Ulla Carlsson (orgs.) (2002) A Criança e a Mídia. Imagem,Educação, Participação. São Paulo, Cortez Editora & Brasília DF, UNESCO Brasil(552 p.) (portugisisk översättning av internationell vetenskaplig antologi 1999)Cecilia von Feilitzen (2002) “Educação para a Midia, Participação Infantil eDemocracia”, in Cecilia von Feilitzen e Ulla Carlsson (orgs.) (2002) A Criança e aMídia. Imagem, Educação, Participação. São Paulo, Cortez Editora & Brasília DF,UNESCO Brasil, pp. 19-35 (artikel i ovannämnda antologi 1999)Cecilia von Feilitzen (2002) “Quantitade de Tempo que as Crianças Passam Vendo TV.Estatísticas de Dez Países”, in Cecilia von Feilitzen e Ulla Carlsson (orgs.) (2002) ACriança e a Mídia. Imagem, Educação, Participação. São Paulo, Cortez Editora &Brasília DF, UNESCO Brasil, pp. 77-81 (statistiksammanställning i ovannämndaantologi 1999)Cecilia von Feilitzen e Catharina Bucht (2002) Perspectivas sobre a Criança e a Mídia.Brasília, UNESCO Brasil & Ministério da Justiça (316 p.) (portugisisk översättningav internationell vetenskaplig monografi 2001)Cecilia von Feilitzen (2002) “A Influência da Violência na Mídia”, in Cecilia von Feilitzene Catharina Bucht Perspectivas sobre a Criança e a Mídia. Brasília, UNESCO Brasil &Ministério da Justiça, pp. 197-225 (artikel i ovannämnda monografi 2001)Cecilia von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2002) Children, Young People and MediaGlobalisation. Yearbook 2002 from The UNESCO International Clearinghouse onChildren, Youth and Media. Göteborg University, Nordicom (262 p.) (internationellvetenskaplig antologi)Cecilia von Feilitzen (2002) “Children, Young People and Media Globalisation:Introduction”, in Cecilia von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2002) Children, YoungPeople and Media Globalisation. Yearbook 2002 from The UNESCO InternationalClearinghouse on Children, Youth and Media. Göteborg University, Nordicom, pp.13-22 (introducerande artikel i ovannämnda antologi)Cecilia von Feilitzen & Ulla Carlsson (eds.) (2004) Promote or Protect? Perspectives onMedia Literacy and Media Regulations. Yearbook 2003 from The InternationalClearinghouse on Children, Youth and Media. Göteborg University, Nordicom (260p.) (internationell vetenskaplig antologi)Kritisk kulturteori11(53)

Bilaga ECecilia von Feilitzen (2004) Mer tecknat...? Animerade TV-program – marknad, utbud,barn, föräldrar. Stockholm, Våldsskildringsrådet, nr 31 (247 s)(forskningsrapport/bok, även tillgänglig påhttp://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Nr_31_Mer_tecknat.pdf)Cecilia von Feilitzen (ed.) (2004)Young People, Soap Operas and Reality TV. Yearbook2004 from The International Clearinghouse on Children, Youth and Media.Göteborg University, Nordicom (255 p.) (internationell vetenskaplig antologi)Cecilia von Feilitzen (2004) “Young People, Soap Operas and Reality TV. Introduction”,in Cecilia von Feilitzen (ed.) Young People, Soap Operas and Reality TV. Yearbook2004 from The International Clearinghouse on Children, Youth and Media.Göteborg University, Nordicom, p. 9-45 (introduktion i ovannämnda antologi)Peter Petrov & Cecilia von Feilitzen (2005) Virtuellt rum och socialt rum. Om IT ivardagslivet. Huddinge, Mediestudier vid Södertörns högskola 2005:3 (139 s)(forskningsrapport., även tillgänglig i Digitala Vetenskapliga Arkivet,http://www.diva-portal.org/sh/reports/abstract.xsql?dbid=603 eller http://sh.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:16316)Ulla Carlsson & Cecilia von Feilitzen (eds.) (2006) In the Service of Young People?Studies and Reflections on Media in the Digital Age. Yearbook 2005/2006. TheInternational Clearinghouse on Children, Youth and Media, Göteborg University,Nordicom (437 pp.) (internationell vetenskaplig antologi)Cecilia von Feilitzen (2009) Influences of Mediated Violence. A Brief ResearchSummary. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media,University of Gothenburg, Nordicom (forskningsöversikt, 63 p.)PEER REVIEWCecilia von Feilitzen (2007) “Televison, Child Variables and Use of” (pp. 803-806,2,147 words) + “Soap Operas, Effects of”, (p. 774-777, 1,677 words), in JeffreyJensen Arnett (ed.) Encyclopedia of Children, Adolescents, and the Media. Vol 2.Thousand Oaks, CA, Sage Publications, Inc. (två artiklar i uppslagsverk)Cecilia von Feilitzen (2008) “Children and Media Literacy: Critique, Practice,Democracy”, Doxa Comunicación. Revista interdisciplinar de estudios decomunicación y ciencias sociales, N o 6, Mayo 2008, pp. 317-332 (invited keynotespeech och peer-reviewed artikel i vetenskaplig tidskrift)INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Cecilia von Feilitzen (ed.) (2000) News on Children and Violence on the Screen, Vol 4,No 1, 2000, newsletter from The UNESCO International Clearinghouse on Childrenand Violence on the Screen, Göteborg University, Nordicom (24 p.) (internationelltvetenskapligt nyhetsbrev)Cecilia von Feilitzen (ed.) (2000) News on Children and Violence on the Screen, Vol 4,No 2, 2000, newsletter from The UNESCO International Clearinghouse on Childrenand Violence on the Screen, Göteborg University, Nordicom (24 p.) (internationelltvetenskapligt nyhetsbrev)Cecilia von Feilitzen (ed.) (2001) News on Children and Violence on the Screen, Vol 5,No 1, 2001, newsletter from The UNESCO International Clearinghouse on Childrenand Violence on the Screen, Göteborg University, Nordicom (20 p.) (internationelltvetenskapligt nyhetsbrev)Kritisk kulturteori12(53)

Bilaga ECecilia von Feilitzen (2001) Influences of Media Violence. A Brief Research Summary.The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen.Göteborg University, Nordicom (18 p) (engelskspråkig version av nedannämndaartikel/häfte Cecilia von Feilitzen 2001 på svenska)Cecilia von Feilitzen (ed.) (2002) News on Children and Violence on the Screen, Vol 6,No 1, 2002, newsletter from The UNESCO International Clearinghouse on Childrenand Violence on the Screen, Göteborg University, Nordicom (24 p.) (internationelltvetenskapligt nyhetsbrev)Cecilia von Feilitzen (2002) “Medienerziehung – Einige Internationale Perspektiven”,Merz = Medien + Erziehung, 46. Jahrgang, Nr. 1, Februar 2002, s. 49-55 (artikel ivetenskaplig utbildningstidskrift)Cecilia von Feilitzen (2002) “Media Education – a Diversity of Approaches”, in DavidBuckingham, Divina Frau-Meigs, José Manuel Tornero & Lluís Artigas (eds.) YouthMedia Education. The Seville Seminar, February 2002. Paris, UNESCOCommunication Development Division (CD-ROM) (7 p.) (artikel/inviterat inlägg påett UNESCO expertseminarium)Cecilia von Feilitzen (2002) “Aprender haciendo: reflexiones sobre la educación y losmedios de comunicación”, Comunicar, Revista científica iberoamericana decomunicación y educación, Número 18 (Dedicado a: Descubrir los medios.Panorama actual de la investigación en comunicación), pp. 21-26 (artikel ivetenskaplig tidskrift)Cecilia von Feilitzen (2002) ”Medieforbrug blandt svensk ungdom”, ingår i Tendenser iunges forbrugeradfærd og ungdomskultur – betydningen for forbrugerinformationmålrettet unge. København, Nordisk Ministerråd, TemaNord 2002:537, s 42-57(artikel/inviterat föredrag i seminarierapport)Cecilia von Feilitzen (2002) “Times Are Changing and Youth with Them – On YoungPeople’s Media Use in Sweden”, in Flemming Hansen, Jeanette Rasmussen, AnneMartensen & Birgitte Tufte (eds.) Children – Consumption, Advertising and Media.Frederiksberg, Copenhagen Business School Press & Samfundslitteratur, pp. 91-108 (artikel i internationell vetenskaplig antologi)Cecilia von Feilitzen (ed.) (2002) News from ICCVOS, Vol. 6, No. 2, 2002, newsletterfrom The UNESCO International Clearinghouse on Children, Youth and Media,Göteborg University, Nordicom (20 p.) (internationellt vetenskapligt nyhetsbrev)Cecilia von Feilitzen (2002) “Distintas Miradas sobre la Influencia de la Violencia enTelevisión”, CNTV, una publicacion del Consejo Nacional de Televisión, Chile,Diciembre 2002, pp. 44-50 (artikel i medietidskrift)Cecilia von Feilitzen (2003) Sonia Livingstone & Moira Bovill (eds.): “Children and TheirChanging Media Environment. A European Comparative Study. Mahwah, NewJersey & London: Lawrence Erlbaum Associates, Inc., 2001, 383 pp., ISBN 0 80583499 0”, Young. Nordic Journal of Youth Research, Vol. 11, No. 2, pp. 185-188(bokrecension i vetenskaplig tidskrift)Cecilia von Feilitzen (ed.) (2003) News from ICCVOS, Vol. 7, No. 1, 2003, newsletterfrom The UNESCO International Clearinghouse on Children, Youth and Media,Göteborg University, Nordicom (20 p.) (internationellt vetenskapligt nyhetsbrev)Cecilia von Feilitzen (2003) “A Changed Picture of Children on Television. How andWhy?”, in Flemming Hansen & Lars Bech Christensen (eds.) Branding andAdvertising. Copenhagen, Copenhagen Business School Press, pp. 346-355 (artikeli internationell vetenskaplig antologi)Kritisk kulturteori13(53)

Bilaga ECecilia von Feilitzen (2003) “Einige Entwicklungen im Bereich Medienerziehung undMedienkompetenz auf der internationalen Ebene”, in Médiamorphose II. Educationaux médias, compétence médiatique: un défi pour le Luxembourg. Foruminternational 20 et 21 mars 2003, Luxembourg-Kirchberg, organisé par le ConseilNational des Programmes, verbatim et conclusions, s. 10-20, 142-143 (inviteratinledningsföredrag dokumenterat i konferensrapport)Cecilia von Feilitzen (ed.) (2004) News from ICCVOS, Vol. 8, No. 1, 2004, newsletterfrom The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, GöteborgUniversity, Nordicom (44 p.) (internationellt vetenskapligt nyhetsbrev)Cecilia von Feilitzen (2004) Promoting the Viewers’ Rights. Speech at the meeting“Advancing the European Viewers Interests”, Lucca, Italy, 22-23 October 2004(Session III: Media Literacy and Education in Europe), organised by EAVI(European Association for Viewers Interests) (7 p.)http://www.eavi.org/files/15%20Cecilia%20Von%20Feilitzen.doc(inviterat föredrag dokumenterat på konferensarrangörernas hemsida)Cecilia von Feilitzen (2004) ”The Need for International and Local Co-operation inMedia Education”, in Mike Grosse-Loheide & Uwe Hasebrink (Hrsg.) Netzwerke fürdie Informationsgesellschaft. Bielefeld: Gesellschaft für Medienpädagogik undKommunikationskultur in der Bundesrepublik Deutschland (GMK) e.V., s. 174-191(artikel i internationell vetenskaplig antologi)Cecilia von Feilitzen (2005) Children in a Changing Media Landscape. Invited speechand paper for the conference “The Arab Child Subject to Different CulturalInfluences”, Bibliotheca Alexandrina, Egypt, September 25-27, 2005, arranged bythe Arab Council for Childhood and Development (41 p.) (available at:http://www.ub.gu.se/bibalex/reports/2005/Alexandria3_CvF.pdf) (konferenspaper)Cecilia von Feilitzen (2006) “Book Review: Patrik Hernwall, barn@com – att växa upp idet nya mediasamhället (children@com – Growing Up in the New Media Society).Stockholm: HLS Förlag, 2003. 177 pp.”, Young. Nordic Journal of Youth Research,Vol. 14(2), pp. 163-166 (bokrecension I vetenskaplig tidskrift)Cecilia von Feilitzen (2006) “Raising Media and Internet Literacy. Activities, Projectsand Resources”, in Ulla Carlsson (ed.) Regulation, Awareness, Empowerment.Young People and Harmful Media Content in the Digital Age. The InternationalClearinghouse on Children, Youth and Media. Göteborg University, Nordicom,pp.163-283 (kommenterad sammanställning av aktiviteter, projekt och resurserom media literacy i världen)Cecilia von Feilitzen (2006) “Enhancing Media Literacy – One Aim of the InternationalClearinghouse on Children, Youth and Media”, Glocal Times No. 6 (6 pp.) (artikel ivetenskaplig tidskrift online, http://www.glocaltimes.k3.mah.se)Cecilia von Feilitzen (2007) “Media Literacy: Critique, Participation, Democracy”, inMedia Literacy Education Symposium. Report. Dublin, Mediaforum, pp. 14-18(invited keynote speech, artikel i konferensrapport)Cecilia von Feilitzen (2009) “Voldsreception”, i Søren Kolstrup, Gunhild Agger, PerJauert & Kim Schrøder (red.) Medie- og kommunikationsleksikon. København,Samfundslitteratur, sid 553-555 (artikel i vetenskapligt uppslagsverk)Kritisk kulturteori14(53)

Bilaga ENATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Cecilia von Feilitzen (2000) ”Sveriges Television, Sveriges Radio och publikens ålder.Några reflexioner”, ingår i Hela Sveriges radio och TV – en antologi om framtidenspublic service-uppdrag. Rapport från Utredningen om radio och TV i allmänhetenstjänst (Ku 1999:08), Stockholm, Norstedts, s 67-85 (artikel i antologi)Cecilia von Feilitzen (2000) ”Jette Forchhammer: Børn med tv”, Nordicom-Information,årg 22, nr 3-4, Göteborgs universitet, s 149-151 (bokrecension i vetenskapligtidskrift)Cecilia von Feilitzen (2001) Medievåldets påverkan. En kortfattad forskningsöversikt.The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen.Göteborgs universitet, Nordicom (18 s) (fristående vetenskaplig artikel publiceradsom ett häfte)Ulla Carlsson & Cecilia von Feilitzen (2001) “Barnen i det nya medielandskapet”, ingår iNils Gunnar Nilsson (red) Utmaningen. Unesco och Svenska unescorådet: enlägesbestämning vid 50-årsjubiléet. Stockholm, Svenska unescorådet, s 83-107(artikel i antologi)Cecilia von Feilitzen (2003) ”Blir barns medieanvändning allt friare?”, i Anne Banér(red) Barns fritid. Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, nr 35,s 163-182 (artikel i vetenskaplig antologi)Cecilia von Feilitzen (2006) “IT – en arena för kultur och fritid”, ingår i FOKUS 06 – Enanalys av ungas kultur och fritid. Stockholm, Fritzes, Ungdomsstyrelsens skrifter2006:4, s 167-188 (forskningsöversikt inklusive nya databearbetningar omungdomar och internet, kapitel i bok, även tillgänglig påwww.ungdomsstyrelsen.se)Göran Bolin, Cecilia von Feilitzen & Patrik Åker (2007) ”Mediekonvergens ochinnehållsdivergens. Tekniker, genrer och institutioner i förändring”, i Ulla Carlsson& Ulrika Facht MedieSverige 2007. Statistik och analys. Nordicom, Göteborgsuniversitet, s 9-14 (artikel i vetenskaplig bok)Cecilia von Feilitzen (2009) ”Kan man lära sig aggression? Så påverkas vi av våldet imedierna”. Tvärsnitt, Tidskrift för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning,nr 3:09, sid 17-20 (artikel i vetenskaplig tidskrift)ÖVRIGA PUBLIKATIONERCecilia von Feilitzen (2001) The New Media Landscape and Its Consequences forChildren and Young People. Speech for the EU Expert Seminar ”Children and YoungPeople in the New Media Landscape”, Stockholm, February 12-13, 2001, organisedin association with the European Commission, as part of Swedes’ Presidency of theEuropean Union (41 s.) (inledningsanförande på EU-seminarium) (available at:http://kultur.regeringen.se/pressinfo/pdf/euland.pdf,http://www.eu2001.se/eu2001/calendar/meetinginfo.aspe?iCalendarID=1335)Tatiana Merlo Flores & Cecilia von Feilitzen with support of Karl-Gunnar Lidström(2007) Proposal for an International Research Project on Children and Media toCreate Indicators for a Media Social Responsibility Index. Instituto de Investigaciónen Medios & The International Clearinghouse on Children, Youth and Media,Goteborg University, Nordicom (19 s) (available atKritisk kulturteori15(53)

Bilaga Ehttp://www.nordicom.gu.se/cl/publ/electronic/MSRI.pdf) (forskningsförslagutarbetat med finansiellt stöd till CvF av Nordisk kulturfond)Kritisk kulturteori16(53)

Bilaga EPublikationslista – Staffan EricsonBÖCKER OCH RAPPORTEREricson, Staffan & Kristina Riegert (eds.) (2010): Media Houses. Architecture, Media,and the Production of Centrality. New York: Peter Lang (210 s).Ericson, Staffan (2004): Två drömspel. Från Strindbergs modernism till Potterstelevision. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag/Symposion (463 s).Ericson, Staffan & Espen Ytreberg (red) (2002): Fjernsyn mellom höy og lav kultur.Kulturstudier nr 22. Kristiansand: Höyskoleforlaget/Norwegian Academic Press(251 s)Ericson, Staffan (red.) (2002): Hello Europe! Tallinn Calling! Eurovision Song Contest2002 som mediehändelse. Mediestudier vid Södertörns högskola 2002:3.Huddinge: Södertörns högskola (111 s).INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Ericson, Staffan. Patrik Åker & Kristina Riegert: “Introduction” (18 s), i Ericson &Riegert (2010)Ericson, Staffan (2010): “The Interior of the Ubiquitous: Broadcasting House, London”,38 s, i Ericson & RiegertEricson, Staffan (2009): ”Death at Broadcasting House”, 24 s, I Jansson, André &Amanda Lagerkvist (eds.): Strange Spaces. Explorations in Mediated Obscurity.London: Ashgate Publishing.Ericson Staffan (2006): “Bokanmeldelse: Hege Gundersen: Historisk og fiktivt. Enstudie av tv-seriene Heimat, Matador og Vestavind”. (4 s) Norsk Medietidskrift2006:2.Ericson, Staffan & Espen Ytreberg (2002): ”Introduksjon”, 6 s, i S Ericson & EspenYtreberg (red.) (2002): (med Espen Ytreberg),Ericson, Staffan (2002b): ”Förord till televisionen”, 45 s. i S Ericson & Espen Ytreberg(red.) (2002)NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Ericson, Staffan (2002): ”Inledning”, 6 s, i S Ericson (red.) 2002).Ericson, Staffan (2002): ”Rösten från andra sidan: en kommentar till kommentaren”(33 s), i S Ericson (red.) 2002):Ericson, Staffan & Göran Bolin, Tommy Lindholm (2010): ‘Rörliga bilder i rörelse.Bildkulturens utveckling i det mobila samhället’, i Ulla Carlsson (red): MedieSverige2010, Göteborg: Nordicom.Kritisk kulturteori17(53)

Bilaga EPublikationslista – Anna Maria JönssonBÖCKER OCH RAPPORTERJönsson, Anna Maria (2000) Radio och TV i allmänhetens tjänst? Allmänhetens syn påpublic service-verksamheten. Arbetsrapport nr 96 från Institutionen för journalistikoch masskommunikation, Göteborgs universitet.Jönsson, Anna Maria (2004) “Public service som ideologi och praktik”. I Nord, Lars ochStrömbeck, Jesper (red) Medierna och demokratin. Studentlitteratur. Lund.Jönsson, Anna Maria (2004) Samma nyheter eller likadana? Studier av mångfald isvenska TV-nyheter. Avhandling. Institutionen för journalistik ochmasskommunikation, Göteborgs universitet. Grafikerna i Kungälv.Jönsson, Anna Maria och Jesper Strömbäck (2004) Mellan politik och marknad.Utbudet av nyhets- och samhällsprogram i TV mellan 1990 och 2004.Demokratiinstitutets rapportserie nr 10 2004. Sundsvall.Jönsson, Anna Maria (2005) Mångfalden i journalistkåren. Studier av socialsammansättning, samhällssyn och nyhetssyn i den svenska journalistkåren.Arbetsrapport nr 28. Institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Jönsson, Anna Maria och Jesper Strömbäck (2007) TV-journalistik i konkurrensens tid.Nyhets- och samhällsprogram i svensk TV 1990-2004. Ekerlids förlag. Stockholm.Örnebring, Henrik och Anna Maria Jönsson (2008) “Tabloid Journalism and the PublicSphere: a historical perspective on tabloid journalism”. I Biressi, Anita och HeatherNun (red) The Tabloid Culture Reader. Open University Press: Berkshire.PEER REVIEWÖrnebring, Henrik och Anna Maria Jönsson (2004) “Tabloid Journalism and the PublicSphere: a historical perspective on tabloid journalism”. I Journalism Studies.Routledge. Volym 5, nummer 3, Augusti 2004, sid 283-295.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Jönsson, Anna Maria (2002) “The Swedish Media System in a new Millennium. Press,Audiovisual Media and Online Services”. I The International Media Handbook2002/2003 (Media Handbuch). The Hans-Bredow-Institut for Media Research at theUniversity of HamburgJönsson, Anna Maria (2004) ”Das swedische Mediensystem”. I InternationalesHandbuch Medien 2004/2005. Hans-Bredow-Institut. Hamburg. NomosVerlagsgesellschaft.Weibull, Lennart och Anna Maria Jönsson (2007) ”The Swedish Media Landscape”, iTerzis, George (ed.) European Media Governance. National and regionaldimensions. Bristol: Intellect Books.Jönsson, Anna Maria och Lennart Weibull (2009) ”Das Mediensystem Schwedens”, iInternationales Handbuch Medien. Hans-Bredow-Institut. Hamburg. NomosVerlagsgesellschaft.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Jönsson, Anna Maria (2003) “Mångfaldens välsignelse och förbannelse”. I Carlsson,Ulla (red) Mångfald i medieforskningen. Skrift från FSMK:s symposium vid Malmöhögskola den 24-25 april 2002. NORDICOM-Sverige, Göteborgs universitet.”Mångfald och bredd i Rapport 1980-1999“. I JMG-Granskaren nr 1/2001 s 17-18.”Mediemångfald i ett journalistperspektiv.”. I JMG-Granskaren nr 2-3/2001 s 32-33.Kritisk kulturteori18(53)

Bilaga E”Får Östersjön en hållbar förvaltning?” (Anna Maria Jönsson, Michael Gilek, BjörnHassler). I Miljöforskning, nr 3-4 juni 2009 – Formas tidning för ett hållbartsamhälle.Kritisk kulturteori19(53)

Bilaga EPublikationslista – Heike GrafBÖCKER OCH RAPPORTERGraf, Heike (2009): How do mainstream media communicate minority media? Adifference-theoretical study about Radio Islam and AYPA-TV (Huddinge: Södertörnshögskola: [Research reports 2009:1], 93 sGraf, Heike (2002): Die Metamorphose der Stadt Berlin in den Dokumentarfilmen vonBo Bjelfvenstam. Huddinge: Södertörns högskola 2002, 65 s (=Mediestudier vidSödertörns högskola 2002:2)Graf, Heike, Bernd Henningsen, Claudia Beindorf, Antje Wischmann (2002):Städtischer Wandel in der Ostseeregion heute. Städers omvandling i dagensÖstersjöregion. Berlin: BWVGraf, Heike, Bernd Henningsen, Claudia Beindorf, Antje Wischmann (2001): Dieinszenierte Stadt: Zur Praxis und Theorie kultureller Konstruktionen.Berlin/Stockholm: Berlin VerlagINTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Graf, Heike (2009) „Journalistische Produktion und ethnische Diversität: Journalistenmit Migrationshintergrund in Deutschland und Schweden“, in: Nordostarchiv.Zeitschrift für Regionalgeschichte: Nordosteuropäische Geschichte in denMassenmedien. Medienentwicklung, Akteure und transnationale Öffentlichkeit, edIndira Dupius, Band XVIIIGraf, Heike (2002) ”Stockholmnostalgie? Anders Wahlgrens Dokumentarfilmtrilogie“,i: Graf, Heike , Bernd Henningsen, Claudia Beindorf, Antje Wischmann (red):Städtischer Wandel in der Ostseeregion heute. Städers omvandling i dagensÖstersjöregion, Berlin: BWV, s 35-54Graf, Heike (2001) „’Jetzt werden Wünsche wahr’ – Stockholm und (Ost-) Berlin.Städtebau in schwedischen und ostdeutschen Fernsehdokumentationen dersechziger Jahre“, i: Bernd Henningsen/Claudia Beindorf/Heike Graf (red): Dieinszenierte Stadt: Zur Praxis und Theorie kultureller Konstruktionen.Berlin/Stockholm, s 177-197Graf, Heike (2000) „‘I allmänhetens tjänst’: Krise einer gesellschaftlichenKommunikation am Beispiel von Sveriges Radio“, i: Fritz Paul (red): Arbeiten zurSkandinavistik. 13. Arbeitstagung der deutschsprachigen Skandinavistik in Lysebu29/7–3/8 1997. Frankfurt a. M.: Peter Lang, s 555-562NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Graf, Heike (2009) ”Reflexivitet“, i: Peter Berglez / Ulrika Olausson (red):Mediesamhället: Centrala begrepp, Lund: Studentlitteratur, s 89-111Graf, Heike (2005) „Intercultural mediated communication in the multi-cultural settingof Södertörn”, i Göran Bolin (red): The Media Landscape of Södertörn 2002,Huddinge: Södertörns högskola, s 33-56 (=Mediestudier vid Södertörns högskola2005:2)Graf, Heike (2003) ”Schlager I öst och väst”, i: Staffan Ericsson (red): Hello Europé!Tallinn Calling! Eurovision Song Contest 2002 som mediehändelse, Huddinge:Södertörns högskola, s 23-32 (=Mediestudier vid Södertörns högskola 2002:3)Graf, Heike (2001) „Westberlin wie ich es sehe – oder wenn ‚falsche’ Bilder ‚wahr’werden im schwedischen Dokumentarfilm“, i: Christine Frisch / Frank-MichaelKirsch / Helmut Müssener (red): Nachbarn im Ostseeraum über einander. Wandelder Bilder, Vorurteile und Stereotypen, Stockholm, s 177-186Graf, Heike (2000) „Konstruktion von Selbstbildern: Schweden und die DDR imFernsehen“, i: Helmut Müssener/Frank-Michael Kirsch (red): Nachbarn imKritisk kulturteori20(53)

Bilaga EOstseeraum unter sich. Vorurteile, Klischees und Stereotypen in Texten,Stockholm, s 78-89Kritisk kulturteori21(53)

Bilaga EPublikationslista – Amanda LagerkvistBÖCKER OCH RAPPORTER(2009) (samred. med André Jansson) Strange Spaces: Explorations into MediatedObscurity, Farnham: Ashgate.(2005) Amerikafantasier. Kön, medier och visualitet i svenska reseskildringar från USA1945-63, Diss, Stockholm: Institutionen för journalistik, medier ochkommunikation, JMK.(2001): ”Från kulturimperialism till hybriditet. En översikt över teorier och litteraturom kulturspridning”, Arbetsliv i omvandling, 3.PEER REVIEW(kommande, 2010) “The Future is Here: Media, Memory and Futurity in Shanghai”,Space & Culture, 13:3.(2009) “Transitional Times: ‘New Media’ – Novel Histories and Trajectories”, NordicomReview, 30:1, pp 3-17.(2009) med André Jansson “The Future Gaze: City Panoramas as Politico-EmotiveGeographies” Journal of Visual Culture, 8:1, April, pp. 74-102.(2008) “Travels in Thirdspace: Experiential Suspense in Mediaspace – the Case ofAmerica (un)known”, European Journal of Communication, 23: 3, September, pp.343-363. 1(2007) ” Gazing at Pudong—“With a Drink in Your Hand”: Time Travel, Mediation, andMultisensuous Immersion in the Future City of Shanghai” Senses and Society, 3: 2,July, pp. 155-172.(2004): ”’We See America’: Mediatized and Mobile Gazes in Swedish Post-warTravelogues”, International Journal of Cultural Studies, 7:3, pp 321-342.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)(kommande, 2010) “Velvet and Violence: Performing the Mediatized Memory ofShanghai’s Futurity” i Pier Paolo Frassinelli, Ronit Frenkel, & David Watson (eds.)Traversing Transnationalism, Amsterdam/New York: Rodopi.(2009) “La Villa Rouge: Replaying Decadence in Shanghai” i André Jansson & AmandaLagerkvist (eds.) Strange Spaces: Explorations into Mediated Obscurity, Aldershot:Ashgate.(2009) med André Jansson: “What is Strange about Strange Spaces?” i André Jansson& Amanda Lagerkvist (eds.) Strange Spaces: Explorations into Mediated Obscurity,Farnham: Ashgate.(2006): ”Terra (in)cognita: Mediated America as Thirdspace Experience” JesperFalkheimer and André Jansson (eds.) Geographies of Communication: The SpatialTurn in Media Studies, Göteborg: Nordicom.(2003): ”Swedes Visualize America: The Dynamics of Post-war Americanization asMediatization”, American Studies in Scandinavia, 35:2.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)(2009) “Resa genom tid och rum. Minnande, makt och mediering i Shanghai”Reflektionens gestalt, Kristina Fjelkestam (ed.), Huddinge: Södertörn Studies inPractical Knowledge 3. 21 Denna artikel sammanfaller i flera stycken innehållsligt med Lagerkvist (2006).Kritisk kulturteori22(53)

Bilaga E(2008) “Mediestadens retorik. Citycams i framtidsstaden Shanghai”, Leif Dahlberg ochPelle Snickars, (eds.) Berättande i olika medier, Stockolm, SLBA: MediehistorisktArkiv.(2003): ”Fler mediehistorier! Att värna medie- och kommunikationsvetenskapensprivilegierade position”, Ulla Carlsson (red.): Nordiska medieforskare reflekterar,Göteborg: Nordicom-Sverige.(2002): ”’Sådan är hon amerikanskan’. Mediehistoriska perspektiv på kön, masskulturoch efterkrigstid” Leonor Camauer et al (eds.): Bromskloss och pådrivare. Genus,medier och social förändring, Stockholm: JMK.(2001): ”Just for fun. Bilder av masskulturkonsumtionens Amerika”, Peder Aléx ochJohan Söderberg (red.): Förbjudna njutningar. Spår från konsumtionskulturenshistoria i Sverige, Stockholm: Podium.med Husz, Orsi (2001): ”Konsumtionens motsägelser. En inledning” Peder Aléx andJohan Söderberg (red.): Förbjudna njutningar. Spår från konsumtionskulturenshistoria i Sverige, Stockholm: Podium.ÖVRIGA PUBLIKATIONER(2007) ’Den globala staden är lokal’, Essä, Dagens Nyheter, 28/3, 2007. (Används från år2007 som kurslitteratur vid Sektionen för DSN, Fysisk planering, Blekinge TekniskaHögskola på kursen ’Urbanteori’:edu.bth.se/utbildning/utb_kursplan.asp?Kurskod=FM1303...1...pdf).(2006) “Future Lost and Resumed: Media and the Spatialisation of Time in Shanghai.”Conference proceedings. Paper from the European Science Foundation - LinköpingUniversity Conference: Cities and Media: Cultural Perspectives on Urban Identities in aMediatized World, Vadstena, October 25-29, 2006, LiU Press Electronic publication:www.ep.liu.se/ecp/020/2 Denna artikel är en översättning av “Gazing at Pudong…” (2007).Kritisk kulturteori23(53)

Bilaga EPublikationslista – Hans RuinBÖCKER OCH RAPPORTERRuin & Cavalcante eds (2006) The Past´s Presence. Essays on the Historicity ofPhilosophical Thought, Södertörn Philosophical Studies vol 3.Ruin & Cavalcante (2006) Brevväxling om bildning (Högskoleverket, Stockholm)Ruin (2005) Kommentar till Heideggers Varat och tiden, Södertörn PhilosophicalStudies vol 2.Zahavi & Heinämaa & Ruin eds. (2003) Metaphysics, Facticity, Interpretation:Phenomenology in the Nordic Countries, (Klüwer, Dortrecht)Ruin & Smith eds. (2003) Hermeneutik och tradition. Gadamer och den grekiskafilosofin, Södertörn Philosophical Studies vol .PEER REVIEWRuin (2008) ”The destiny of freedom – in Heidegger”, Continental Philosophy ReviewVol 41/2008, pp. 277-299Ruin (2000) ”Hägerström, Nietzsche och den svenska nihilismen”, Tidskrift för politiskfilosofi 1 : 3–27.Ruin (2000) ”The Passivity of Reason - On Heidegger’s Concept of Stiummung”, SatsVol 1, No. 2: 143–159.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Ruin (2009), ”On Ge-stell”, in B. Davis ed., Martin Heideger – Key Terms (AcumenBooks), s. 75-89.Ruin (2009) ”Statj sbododnijm dlja sytsego: o ponjatii Gelassenheit kak etikemishlenija y Eckhart i Heidegger”, i T. Shitsova & V. Fours (ed.), Faktichnosti usobitie misli, Festskrift för A Michailov (EHU, Minsk/Vilnius) [samma som 85 i ryskövers]Ruin (2008) ”En hemmelighedsfuld skaebne – Heideger og egentlighetens historicitet”,i Th. Schwarz Wentzer & P. Aaboe Sørensen (ed.), Heidegger i relief – Perspektiverpå Vaeren och tid (Klim: Århus)Ruin (2008) ”Belonging to the Whole: Critical and ‘Heraclitical’ Notes on the Ideal ofCosmopolitanism”, R. Lettevall ed. The Idea of Cosmopolis, Södertörn AcademicStudies (2008), p. 31-50.Ruin (2008) ”Heidegger et le sort de liberté”, in Klesis april 2008, 1-24.Ruin (2007) ”Ein geheimnisvolles Schicksal – Heidegger und das griechische Erbe”,Martin Heidegger Gesellschaft Schriftenreihe Bd 8 (2007), s. 15-34.Ruin (2005) ”History as the other – Notes on Edmund Husserl’s Idea of a radicalSelbstbesinnung”, i Between Description and Interpretation: The Hermeneutic Turnin Phenomenology, ed. A. Wiercinski (The Hermeneutic Press: Toronto, 2005), 236-246.Ruin (2005) ”Trois fois Nietzsche. Notes pour un diagnostic spirituel sur la Suèdemoderne”, Iris vol 26 (2005), s. 103-111 (delvis samma som nr. 62).Ruin (2005) ”Contributions”, Blackwell Companion to Heidegger, eds. Dreyfus &Wrathall (Blackwell: Oxford, 2005), s. 358-373.Ruin (2005) ”Prudence, Passion, and Freedom: On Heidegger’s Ideal of Besinnung”,Giornale di Metafisica XXVIII: 29-52.Ruin (2004) ”Truth and the hermeneutic experience - A phenomenological Approach tothe Theory of Interpretation”, in Metaphysics, Facticity, Interpretation:Phenomenology in the Nordic Countries, eds. Zahavi, Heinämaa, Ruin (Klüwer,Dortrecht, 2003)s. 167-194.Kritisk kulturteori24(53)

Bilaga ERuin (2003) ”Historia ja elämä”, i Katseen tarkentaminen, ed. L. Kakkori (Jyväskylä,2003), s. 32-41.Ruin (2003) ”At tænka i ruiner – liv, død, och destruktion i Heideggers tidlige skrifter”,Den unge Heidegger, red. Zahavi mfl (Köpenhamn: Akademisk förlag, 2003).53.Ruin (2001) “Meaning, Interpretation and the Hermeneutic situation”, i Meaningand interpretation, red. Prawitz (Stockholm: Natur och Kultur, 2001), s. 253–267.Ruin (2001) ”Ursprung in Exil”, Internationales Jahrbuch für Hermeneutik, red. Figal(Tübingen, 2001), s. 163–186.Ruin (2001) ”Einheit in der Differenz - Differenz in der Einheit. Heraklit und dieWahrheit der Hermeneutik”, Hermeneutische Wege. Hans-Georg Gadamer zumHundertsten, eds G Figal et al (Tübingen: Mohr Siebeck, 2000), s 87–106.Ruin (2000) ”Efterord till Nietzsches Tragedins födelse”, i Nietzsche, Samlade Skrifterbd 1 (Symposion: Stehag), ss 193–206.Ruin (2000) ”Heideggers Nietzsche”, Res Publica 48-50/2000:387–402.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Ruin (2009) ”Filosofin och universitetets idé. Exemplet Södertörn”, Psykoanlytisktid/skrift 28-29, s. 33-42.Ruin (2009) ”Filosofin och postmoderniteteten: en kritisk återblick”, i Wallenstein(red.) Svar på frågan: Vad var det postmoderna? (Stockholm: Excerpt, 2009), s.7-22.Ruin (2009) ”Att bli fri för det varande….”, i Cullhed mfl ed. , Ordens negativ. Festskrifttill Anders Olsson (Symposion: Stehag), s 311-328.Ruin (2008) ”Frihetens fordran. Heidegger, Schelling och systemfilosofins slut”, i O.Fischer mfl. (red.) Tolkningens scen. Festskrift till Roland Lysell (Aiolos: Stockholm,2008), s.152-167.Ruin (2008) ”Att övervinna tyngdens ande – Om Nietzsches Zarathustra”, Forsberg N.mfl. (red.) Tankar tillägnade Sören Stenlund, Uppsala Philosophical Studies vol 54,ss. 313-324.Ruin (2007) ”Frihet och underkastelse – anmärkningar om Nietzsches bildningsideal”,Bornemark (red.) Det främmande i det egna, Södertörn Philosophical Studies vol 4,2007, s. 23-36.Ruin (2007) ”Frihetens hemlighet och bildningens uppgift”, i Bildningens förvandlingar,red. B. Gustavsson (Daidalos: Göteborg, 2007), ss. 47-70.Ruin (2005) ”Blinding Wisdom – Nietzsche´s Superhistorical Gaze”, i Ruin &Cavalcante eds (2006) The Past´s Presence. Essays on the Historicity ofPhilosophical Thought, Södertörn Philosophical Studies vol 3.Ruin (2004) Vetande och öde – om genetikens etiska fordran”, i Genetikensmöjligheter och problem, red. T Möller (Pensionsforum: Stockholm), s. 33-45.Ruin (2002) ”Konst och forskning”, Dokumentation konst och nya media (KKH,Stockholm, 2002), s. 81-84.Ruin (2003) ”Lycka som frihet och öde”, 00tal 13/14 2003, s. 10-21.Ruin (2003) ”Översättning som omvärdering. Nietzsche och det grekiska ursprunget”,Om text - en vänbok till Eva Lena Dahl, red. M. Johansen & Th. Karlsson (Arachne18, Göteborgs universitet: Göteborg, 2002), s. 134–153.Ruin (2002) ”Efterord” till Nietzsches Bortom gott och ont samt Till moralensgenealogi, Nietzsche, Samlade skrifter bd 7 (Stehag: Symposion, 2002), s. 341-352Ruin (2003) ”Ord för varat”, i Erfarenhetens rum och vägar – En vänbok till IngelaJosefson, red. Erson & Öberg (Mångkulturellt centrum: Stockholm, 2003), s. 285-289.Ruin (2001) ”Den fenomenologiska reduktionen”, Filosofisk tidskrift 1/2001:60-71Kritisk kulturteori25(53)

Bilaga EÖVRIGA PUBLIKATIONER”När tekniken styr människan”, i Axess 8 (2008), Samlingsrec av: Philosophy ofTechnology, eds. Berg Olsen & Selinger (Automatic Press, 2007), Philosophy ofTechnology, eds. Scharff & Dusek (Blackwell, 3006), Philosophy of Technology, ValDusek (Blackwell, 2006), The Gods and Technology, Richard Rojcewicz (Suny Press,2006)Ruin (2009) Recension av Platon Lagarna, i övers av J. Stolpe, i Axess.Ruin (2008)Recension av Freuds samlade skrifter, Bd XI, Texter om konst ochlitteratur,Axess, Maj 2008.Ruin (2007) Recension av Mellan idealism och analytisk filosofi. Den moderna filosofin iFinland och Sverige 1880-1950 (red. S. Nygård & J. Strang), Finsk historisktidskrift X:2007, s. 316-321.Ruin (2006) Recension av Sven-Erik Liedman, Stenarna i själen. Form och materia frånantiken till idag, i Annex höst 2006, s. 30-32.Ruin (2004)”Budskapet från Sils-Maria – Nietzsche i Norden”, Ny Tid Aug 2004.Kritisk kulturteori26(53)

Bilaga EPublikationslista – Marcia Sá Cavalcante SchubackBÖCKER OCH RAPPORTERPara ler os medievais. Ensaio de hermenêutica imaginativa (Petrópolis, ed. Vozes,2000)Lovtal till intet – essäer om filosofisk hermeneutik (Göteborg, Glänta produktionFörlag, 2006)Polish translation Pochwała nicości eseje o hermeneutyce filozoficzne – övers. LeonardNeuger, serie Hermeneia, ed. Wydawnichwo Uniwersytetu Jagiellonskiego, 2008(http://www.kapitalka.pl/Filozofia-Psychologia/Filozofia-Etyka/Pochwala-nicoscieseje-o-hermeneutyce-filozoficzne-Schuback-Marcia/).(utg.) Ensaios de Filosofia. Homenagem a Emmanuel Carneiro Leão (Petrópolis:Vozes,1999).(med utg) Thinking in History. Södertörns Philosophical Studies, vol 3. (Stockholm:Södertörns Högskola, 2006).(med utg) Poesia Sempre, en antologi om svensk lyrik (Rio de Janeiro: BibliotecaNacional, 2006).(med utg) Det främmande i det egna. Filosofiska essäer om bildning och person, JonnaBornemark (red.) Södertörns Philosophical Studies, vol. 4, (Stockholm: SödertörnsHögskola, 2007).(utg.) Att tänka smärtan, Södertörn Philosophical Studies 5, (Stockholm: SödertörnsHögskola, 2009).PEER REVIEW« La perpléxité de la présence » in Les Etudes Philosophiques. Juillet-septembre, 2002,PUF, Paris, p. 257- 279.“The poetics of language”. Metaphysics, Facticity, Interpretation, Phenomenology inthe Nordic countries, Klüwer Academic Publishers, 2003.“Schelling and the work of experience”. Schelling now. Contemporary Readings.Bloomington: Indiana University Press, 2005“Ulysses at the Mast”. A feast of Logos. Georgia Philosophy Series, editors J. Wirth, M.Schwartz, D. Jones, Georgia, Atlanta, 2005, p. 67-83.„Die Gabe und Aufgabe des Währenden“ (on the translation of Dasein in Heidegger’sSein und Zeit). Studia Phaenomenologica, Romanian Journal for Phenomenology.Vol. V/2005. Bucharest:Humanitas. 2005, p. 201-214.The Knowledge of Attention. International Journal of Qualitative Studies on Health andWell-being. 2006; 1: 133-140.“Immensity and A-subjectivity” in Research in Phenomenology nr. 39/2, NY: Brill,2009, p. 344-358.„Sacrifice and Salvation – Patocka and Heidegger on the Question of Technique” inMovement and the World of Manifestation. Centenary of Jan Patočka (1907-1977),Springer, 2010.“Interrupting evil and the evil of interruption: revisiting the question of freedom” inLaw and Evil. Philosophy, politics, psychoanalysis, (ed) Ari Hirvonen and JannePorttikivi, London & New York: Routledge, 2010, p. 41-57.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Philosophy and Religion”. Teologisk kvartalskrift 2002, årgång 78“The gift of joy”. Marina Cvetaeva and the phenomenology of joy. Festschrift for PeterAlberg Jensen, 2004.“O medieval e o saber da abnegação” Scintilla. Revista de Filosofia e Mistica Medieval,vol1, nr 1, Paraná: FFSB, 2004, p. 35-50.Kritisk kulturteori27(53)

Bilaga E“Understanding Conscience”. A response to Wenche Marit Quist i Nwip. PhilosophicalAspects on Emotions, Thales Föralg, Stockholm, 2005.« Philosophie et Religion ». L’Orient des dieux, vol. V, 2005, Université Saint-Joseph,Faculté des sciences religieuses, Beyrouth, 2005.“Filosofia e Religião”. Scintilla. Revista de Filosofia e Mística Medieval, vol. 2, n.2,jul/dez. 2005, Curitiba: FFSB, 2005, p. 217-234.“ Mito e Arte ou do pensar sem pensamentos: a contribuição de Schelling”. Sofia.Revista semestral de filosofia, vol X, nr 13-14, Vitória: UFES, 2005, p. 203-229.“ O nada da arte e o todo da natureza. Uma reflexão sobre a reciprocidade do aparecerda natureza e da natureza do aparecer, segundo alguns acenos de Schelling à luzde Hölderlin.” Arte no Pensamento. Org. Fernando Pessoa. SemináriosInternacionais Museu Vale do Rio Doce, 2006. p.139- 181.“Il sonno ermeneutico. Letture aristoteliche sul sonno” i Giornale di Metafisica. fondatoda Michele Federico Sciacca, Anno XXVIII (2006), N. 3- setembre/dicembre,Tilgher-Genova, p. 603-630“Ambigüité” (p. 11-13), “Amour” (14-17), “Danger/Pèril (Gefahr)” (50-52), “Douleur”(65-67) in Abécédaire Heidegger, ed. Sils Maria/J. Vrin, 2008.”Criar é imaginar” (Creation is imagination) in Scintilla. Rvista de Filosofia e MísticaMedieval, vol. 5, n. 1- jan/jun.2008, p. 77-91„Europas’ Zwischendeutigkeit“. Über Zivilisation und Differenz. Beiträge zu einerpolitischen Phänomenologie Europas, utgiven av L. Hagedorn u. Michael Staudigl,Würzburg: Königshausen & Neumann, 2008.”What is image?” in Visual Playgrounds. Cristina David & Anna Nyberg, catalogue ofexhibition, The Romanian Cultural Institute of Stockholm, 2009.“Nunc et in aevum: Reflections on St. Augustine: time, music and theology”inSapientia et eloquentia. Meaning and Function in Liturgical Poetry, Music, Dramaand Biblical. Commentary in theMiddle Ages, edited by Gunilla Iversen and Nicolas Bell, Disputatio 11, Thurnout,Brepols, 2009).“Sancta sonantia: Reflections on sounding and meaning”. Sapientia et eloquentia.Meaning and Function in Liturgical Poetry, Music, Drama and Biblical Commentaryin the Middle Ages, edited by Gunilla Iversen and Nicolas Bell, Disputatio 11,(Turnhout: Brepols, 2009).NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Tidens blick. Glänta, Göteborg, 2002Världens metamorfos i människan – om Nietzsches syn på text och tolkning Om text.Festschrift for Eva-Lena Dahl. Göteborg, 2002“Efterord” for the new edition of the Swedish translation of Immanuel Kant’s Religionin the borders of pure reason. Natur och Kultur, Stockholm, 2004.Antropofagiska tankar kring skillnaden (Anthropophagic thoughts on difference).Glänta 3.95- Antropofagi. Göteborg: Glänta, 2005, p.62-70.“ Uppmärksamhetens vetande”. Linköping: Linköping University Electronic Press (LiUE-Press), 2006. http://www.ep.liu.se/ea/cul/- Inledning till Att läsa Platon. ed. Carl Cedeberg, Sympoisum, 2007Person, personne, persona. Some reflections on Heidegger’s criticism of the concept ofperson. iDet främmande i det egna - Filosofiska essäer om bildning och person, Red. JonnaBornemark – Södertörn Philosophical Studies n 4, 2007, www.sh.se/philostudiesNågra tankar kring förhållandet teknik och natur i Tankar tillägnade Sören Stenlund,Uppsala Philosophical Studies 54, red. N. Forsberg och S. Rider, , 2008Mellan Heidegger och Kafka – en reflexion om relationen mellan filosofi och litteratur iteknikens ålder, ( In-between Heidegger and Kafka – a discussion about therelation between Philosophy and Literature in the Age of technique ( antologi omEstetik- Politik- Lag , utg. Cecilia Sjöholm och Fredrika Spindler, forthcoming.For a portuguese version see http://www.revistaviso.com.br/visArtigo.asp?sArti=22Bildning och litteratur. In Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2008.22-23Kritisk kulturteori28(53)

Bilaga E”Mot en förmodernitetens hermeneutik” i Omodernt. Människor och tankar Iförmodern tid, (red.) Mohammad Fazlhashemi & Eva Österberg, Lund: NordicAcademic Press, 2009, p. 47-63."Ett järn av träd" - heideggeriansk marxism: Herbert Marcuse och den konkretafilosofin, Subaltern, stockholm, nr 3, 2009”Före födelsen, efter döden - eller livet som skiss”, i Omkonst, konstnären skriver omkonst, on line tidskrift, http://www.omkonst.com/09-fordjupning-sa-cavalcanteschuback.shtml"Filosofin och det förflutnas äpple doft" i Humanistportalen, Uppsala Universitet,http://humanistportalen.konstvet.uu.se/Introduktioner/Filosofi/ÖVRIGA PUBLIKATIONER”I rummets tomrum”. Samtidighet- om rum för ritualer, Statens konstråd, 2002, red.Ann MagnussonSchelling och frihetsavhandling (Schelling and Treatise on Freedom). Axess,Stockholm, 2004Litteraturen i landsflykt från filosofin (Literature in exile away from philosophy). Glänta4.04, Göteborg.Bilding och filosofi: en brevväxling, Högskoleverket rapport 2006: 27http://web2.hsv.se/publikationer/rapporter/2006/0627R.pdfPoesia Sempre. Suécia. Anthology of Swedish Poets. Organ. Translation andpresentation. Fundacao Biblioteca Nacional, 2006Entre Heidegger e Kafka: reflexões sobre a relacão entre literatura e filosofia na era datécnica. http://www.revistaviso.com.br/visArtigo.asp?sArti=22 , 2007.Maulwerke– om musikens skrik (Maulwerke: Music screaming), Kulturen, 2007-01-12,http://www.tidningenkulturen.se/content/view/1129/129/Om ljudkonst (On sound art). Nutidamusik, Januari 2007Översättningar till portugisiskaM. Heidegger. Vorträge und Aufsätze. Ed. Vozes, Petrópolis, 2002.M. Heidegger. Unterwegs zur Sprache. Ed. Vozes, Petrópolis, 2003.Edith Stein. Was ist Philosophie? O que é filosofia? Uma conversa entre EdmundHusserl e Tomás de Aquino. i Scintilla. Revista de Filosofia e Mística Medieval, vol.2, n.2, jul/dez. 2005, Curitiba: FFSB, 2005, p. 301-332.Martin Heidegger. Phänomenologie und Theologie. O problema de um pensar e dizernão objetivantes na teologia atual. i Scintilla. Revista de Filosofia e MísticaMedieval, vol. 2, n.2, jul/dez. 2005, Curitiba: FFSB, 2005, p. 333-343.Paul Klee. Confissão criadora. i Sofia. Revista semestral de Filosofia, Vitória: UFES,2005, p. 271-277.Heidegger, Martin. Sein und Zeit, reworked translation, Petrópolis: Vozes, 2006.Heidegger. Fragmenten über Paul Klee. Fragmentos sobre Paul Klee. Revista Sofista,UFES, 2008.Kritisk kulturteori29(53)

Bilaga EPublikationslista – Fredrika SpindlerBÖCKER OCH RAPPORTERNietzsche – kropp, kunskap, konst, manus antaget för utgivning vår 2010, Gläntaproduktion, GöteborgSpinoza – multitud, affekt, kraft, Glänta produktion, Göteborg 2009Philosophie de la puissance et détermination de l’homme chez Spinoza et chezNietzsche, Montpellier, 1996, Glänta produktion, Göteborg 2005Att se vetenskapen med konstnärens optik, men konsten med livets, Umeå universitet,2004.2Antologier:Estetik och Politik (red), Glänta 4.08, GöteborgDeleuze (red.), Glänta 4.03-1.04, GöteborgPEER REVIEW”Tidslighet – varaktighet och evighet hos Spinoza”, Agora nr 2-3 2003, Oslo 2003INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Superabundância, falta e perda: da critica à criaçao”, Nietzsche/Deleuze. Arte,resistência, red. Daniel Lins, Editora Forense Universitaria, Rio de Janeiro 2007NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Deleuze and immanence”, Religion and Phenomenology, red. Jonna Bornemark ochHans Ruin, Södertörn Philosophical Studies, under utgivning”Multitud och demokrati”, Glänta 4.08, Göteborg”Avgrunda”, Glänta 3.08, Göteborg”Vad förmår en kropp?”, Spinoza, Källarhändelser, red. Anna Bengtsson, Ersatz,Stockholm 2007”Den glada vetenskapen”, Nietzsche II, Källarhändelser, red. Anna Bengtsson, Ersatz,Stockholm 2007”Att tappa ansiket. Om subjekt, individ och vänskap hos Gilles Deleuze”, Aiolos, 29,2007”The theory of history in Spinoza’s Theologico-Political Treatise”, The Past’s Presence,red. H. Ruin och M. Cavalcante, Södertörn Philosophical Studies, 2006”Att förlora fotfästet. Tänkandets territorier”, Utforskande arkitektur, red. S. Gromarkoch F. Nilsson, Axl Books 2006Recension av Maria Johansen, Offentlig skrift om det hemliga: Raison d’état, SOU ochVarulven, Lychnos,årsbok för idé och lärdomshistoria, Uppsala 2005”Multitudens ontologi”, Fronesis 19-20, 2005Commentary to ”Radical Evil and Self Love in Kant’s Theory of Agency” , PhilosophicalAspects on Emotions, red. Åsa Carlson, Thales, Stockholm 2005”Multitudens ontologi”, Fronesis 19-20”Filosofin i tänkandets våld”, Glänta nr 4.03-1.04, red. Fredrika Spindler, Göteborg2004”Conatus and Wille zur Macht: affinities and critique”, Spinoza in Nordic countries, red.Vesa Oittinen, Philosophical Studies from the University of Helsinki 5, 2004”Om ja,nej och amen”, Pequod, sept. 2003”Kylig eld, mörk glöd. Passion och förnuft hos Nietzsche”, Penelopes väv. För enfilosofisk och teologisk pathologi, red. Mats Rosengren och Ola Sigurdson, GläntaProduktion, Göteborg 2003”Samtal med Pierre Bourdieu: Det intellektuella ingripandet ”, Res Publica, 2002Kritisk kulturteori30(53)

Bilaga E”Kroppen vs. Förnuftet: Nietzsche möter Spinoza”, Glänta 3.01”Spinoza: Vad förmår en kropp?” , SITE 1. 2001”Gilles Deleuze och lusten ”, Glänta 1-2.01”Förändringens tid”, Den stora skalan, red. Catharina Gabrielsson, Statens Konstråd2000RECENSIONERFör Arena:Kwame Anthony Appiah: Cosmopolitanism. Ethics in a world of strangers, Norton, NewYork 2006Giorgio Agamben, Undantagstillståndet, övers. Sven-Olov Wallenstein, Site Editions,Lund 2005Stellan Welin, Från nytta till rättigheter. En politisk-filosofisk odyssée, Daidalos,Göteborg 2003För Göteborgsposten:Gilles Deleuze, L’Île déserte et autres textes, Minuit, Paris 2002För LO-tidningen:Jan Myrdal, Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell, Modernista, Stockholm2003Arne Melberg, Försök att läsa Nietzsche, Symposion, Eslöv 2001För BLM:Friedrich Kittler, Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur, övers. TommyAndersson, Håkan Forsell och Lars Eberhard Nyman, Bokförlaget Anthropos AB,Gråbo 2003Alexander Kluge, Ur känslornas historia, övers. Lars Bjurman, Symposion,Stockholm/Stehag 2003Friedrich Nietzsche, Bortom Gott och ont. Förspel till en framtidens filosofi. övers.LarsHolger Holm, Symposion, Stockholm/Stehag 2002Friedrich Nietzsche, Till moralens genealogi. En stridsskrift, övers. Peter Handberg,Symposion, Stockholm/Stehag 2002Rüdiger Safranski, Nietzsche: Tankarnas biografi, övers. Peter Handberg, Natur ochKultur, Stockholm 2003ÖVRIGA PUBLIKATIONER”Verklighetens svåra konst” för Arrrgh, Edsvik Konst och Kultur, 2003 (konstkatalog)”On the claims of utopia”, i The redistribution of surplus/Addo’s holiday camp, M. Bodeoch S. Schmidt (ed), Göteborgs Konsthall 2003 (konstkatalog)”Vad kan en kropp?”, om Markus Wallin, Physical Sightseeing, Uppsala Konstmuseum2000 (konstkatalog)Imperiet , A. Negri och M. Hardt, i samarbete, Glänta och Vertigo förlag,Göteborg/Stockholm 2003 (översättning)Lagens kraft, Jacques Derrida, Symposion, Stockholm/Stehag 2005 (översättning)Kritisk kulturteori31(53)

Bilaga EPublikationslista – Fredrik SvenaeusBÖCKER OCH RAPPORTER”The Hermeneutics of Medicine and the Phenomenology of Health: Steps towards aPhilosophy of Medical Practice” (second revised edition), Kluwer, 2001.”Sjukdomens mening: det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik”, Naturoch Kultur, 2003.Norsk översättning ”Sykdommens mening”, Gyldendal, 2005.”När människan möter medicinen: livsvärldens och berättelsens betydelse förförståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi”, redaktör, Carlssons förlag, 2004.”Psychopharmacology and the Self”, redaktör, temanummer av tidskriften Medicine,Health Care and Philosophy, vol. 10, nr. 2, 2007.“Tabletter för känsliga själar: Den antidepressiva revolutionen”, Nya Doxa, 2008.”Medical Technologies and the Life-World”, redaktör, temanummer av tidskriftenMedicine, Health Care and Philosophy, vol. 12, nr. 2, 2009.“Vad är praktisk kunskap?” redaktör, Stockholm: Södertörn Studies in PracticalKnowledge”, 2009.PEER REVIEW”Das Unheimliche: Towards a Phenomenology of Illness”, i Medicine, Health Care andPhilosophy, Kluwer, vol. 3, nr. 1, 2000.”The Body Uncanny: Further Steps towards a Phenomenology of Illness”, i Medicine,Health Care and Philosophy, Kluwer, vol. 3, nr. 2, 2000.”Hermeneutics of Clinical Practice: The Question of Textuality”, i Theoretical Medicineand Bioethics, Kluwer, vol. 21, nr. 2, 2000.”Narrativ medicin: berättelsen om patienten och hennes sjukdom”, i Läkartidningen,vol. 97, nr. 34, augusti 2000.”The Truthfulness of Psychoanalysis”, i Theoretical Medicine and Bioethics, Kluwer, vol21, nr. 4, 2000.”Wittgensteinian Perspectives on Bioethics”, i Medicine, Health Care and Philosophy,Kluwer, vol 4, nr. 1, 2001.”The Phenomenology of Health and Illness”, i Handbook of Phenomenology andMedicine, red. Kay Toombs, Dordrecht, Kluwer, 2001.”Fenomenologiska perspektiv på hälsa och sjukdom”, i Läkartidningen, vol. 99, nr. 6,februari 2002.”Hermeneutics of Medicine in the Wake of Gadamer: The Issue of Phronesis”, iTheoretical Medicine and Bioethics, Kluwer, vol. 24, nr. 5, 2003.“Phenomenological Ethics: Potentials and Pitfalls”, i Medicine, Health Care andPhilosophy, Kluwer, vol. 7, nr. 1, 2004.“Philosophical Perspectives on Emotions”, i SATS Nordic Journal of Philosophy, vol. 6,nr. 2 2005.“Phenomenology and Psychiatry: A Contemporary Diagnosis Introducing the Work ofThomas Fuchs”, i SATS Nordic Journal of Philosophy, vol. 6, nr. 2, 2005.“A Heideggerian Defense of Therapeutic Cloning”, i Theoretical Medicine and Bioethics,Kluwer, vol. 28, nr. 1, 2007.”Psychopharmacology and the Self: An Introduction to the Theme”, i Medicine, HealthCare and Philosophy, vol. 10, nr. 2, 2007.“Do Antidepressants affect the Self? A Phenomenological Analysis”, i Medicine, HealthCare and Philosophy, Kluwer, vol. 10, nr. 2, 2007.“The Phenomenology of Falling Ill: An Explication, Critique and Improvement ofSartre’s Theory of Embodiment and Alienation”, i Human Studies, Kluwer, vol. 32,nr. 1, 2009.“Medical Technologies and the Life-World: An Introduction to the Theme”, i Medicine,Health Care and Philosophy, Kluwer, vol. 12, nr. 2, 2009.Kritisk kulturteori32(53)

Bilaga E“The Ethics of Self-Change: Becoming Oneself by Way of Antidepressants orPsychotherapy?”, i Medicine, Health Care and Philosophy, Kluwer, vol. 12, nr. 2,2009.“The Body as Gift, Resource, or Commodity: Heidegger and the Ethics of OrganTransplantation”, i Journal of Bioethical Inquiry, 2010.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”A Phenomenological Analysis of the Concepts of Handicap and Illness”, i Dimensionsof Health and Health Promotion, red Liss, Per-Erik, Nordenfelt, Lennart, EditionRodopi, 2003.“Gadamerian Hermeneutics of Medicine: A Phenomenology of Health and Illness”, iBetween Description and Interpretation: The Hermeneutic Turn in Phenomenology,red. Andrzej Wiercinski, International Institute for Hermeneutics, 2005.”Medicine”, i The Blackwell Companion to Phenomenology and Existentialism, red.Hubert Dreyfus och Mark Wrathall, Blackwell Publishing, 2006.“Phenomenology Listens to Prozac”, i New Health Technologies and the Constructionof Normalicy, red. Sonja Olin Lauritzen och Lars Christer Hydén, Routledge, 2006.“Å bli syk: en studie i tilsykningens fenomenologi”, i Humanistisk sykdomslaere.Tankar om helse og velvaere, sykdom og diagnose, ed. Gunn Engelsrud and KristinHeggen, Oslo: Universitetsforlaget, 2007.“Hermeneutics”, article in The Encyclopedia of Applied Ethics, red. Ruth Chadwick,Elsevier, 2010.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Fysiologen Nietzsche”, i Res Publica, nr. 48/50, 2000.”Filosofi som xenologi: främlingsskap som tema i nya fenomenologiska studier”, iFilosofisk tidskrift, nr. 4, 2001.”Posthumanismens faror: stamcellsforskningen och frågan efter människan”, i Balder,nr. 1-2, 2002.”Kätterskt tänkande i strid med materialism: Jan Patocka”, i Axess, nr. 7, 2002.“Efterord” till Hans-Georg Gadamers Den gåtfulla hälsan, Dualis, 2003.”Embryot: människa eller produkt?”, i Källa nr 55: Människa eller material? Femforskare diskuterar etiska och juridiska aspekter på stamcellsforskningen, red.Monika Starendahl, Vetenskapsrådet, 2003.”Fronesis – en hermeneutisk dygd”, i Erfarenhetens rum och vägar, en vänbok tillIngela Josefson, red. Erson, Eva och Öberg, Lisa, Mångkulturellt Centrum, 2003.”Medicinens hermeneutik: att förstå den sjuka människan”, i När människan mötermedicinen, red. Jonsson, Ann-Cristine, Ohlin Lauritzen, Sonja, Svenaeus, Fredrik,Carlssons bokförlag, 2004.”Vardagsvärlden och medicinen”, tillsammans med Sonja Ohlin Lauritzen, i Närmänniskan möter medicinen, Carlssons bokförlag, 2004.”Heidegger och sjukdomens fenomenologi”, i Sjukdomsvärldar: Om människorserfarenheter av kroppslig ohälsa, red. Bengt Richt, Gunilla Tegern,Studentlitteratur, 2005.”Döden går att dela”, i Annex, våren 2006, recensionsbilaga till Axess.”Kätterska essäer och historiens filosofi”, i Annex, hösten 2006, recensionsbilaga tillAxess.“Medicinens humaniora: vad skulle det kunna vara?” även engelsk översättning, i Enannan humaniora – en annan tid, red. Carl Cederberg och Hans Ruin, Stockholm:Södertörn Philosophical Studies, 2009.”Smärtans mening: en medicinfilosofisk betraktelse”, i Att tänka smärtan, red. MarciaSchuback, Hans Ruin, Stockholm: Södertörn Philosophical Studies, 2009.“Vad är praktisk kunskap? En inledning till ämnet och boken”, i Vad är praktiskkunskap?, red. Jonna Bornemark, Fredrik Svenaeus, Stockholm: Södertörn Studiesin Practical Knowledge, 2009.Kritisk kulturteori33(53)

Bilaga E”Känslornas kunskap: Exemplet emotionell intelligens” i Vad är praktisk kunskap?, red.Jonna Bornemark, Fredrik Svenaeus, Stockholm: Södertörn Studies in PracticalKnowledge, 2009.“Att förändra sig själv. Tabletter eller psykoterapi?” i Psykoterapeutens &psykoanalytikerns praktiska kunskap, red. Christian Nilsson, Stockholm: SödertörnStudies in Practical Knowledge, 2009.ÖVRIGA PUBLIKATIONEREtt tjugotal större artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet de sista tio åren.Kritisk kulturteori34(53)

Bilaga EPublikationslista – Sara DaniusBÖCKER OCH RAPPORTERNase für Neuigkeiten. Vermischte Nachrichten von James Joyce. Wien: Zsolnay Verlag,2008. Tills. med Hanns Zischler.The Prose of the World: Flaubert and the Art of Making Things Visible. Uppsala: ActaUniversitatis Upsaliensis/Historia litterarum, 2006.The Senses of Modernism: Technology, Perception, and Aesthetics. Ithaca, N.Y.:Cornell University Press, 2002.Prousts motor. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2000.PEER REVIEW”Joyce’s Scissors; or, Modernism and the Dissolution of the Event.” New LiteraryHistory, vol. 39, no. 4 (2008): 989-1016.“The Mobilization of the Eye: Proust, Ruskin, and Machines of Vision." I Proust inPerspective: Visions and Revisions, red. Armine Kotin Mortimer och Katherine Kolb,med förord av Jean-Yves Tadié, 227-239. Urbana och Chicago: University of IllinoisPress, 2002."The Aesthetics of the Windshield: Proust and the Modernist Rhetoric of Speed."Modernism/modernity (Chicago och York) 8, no. 2 (2001): 99-126."Orpheus and the Machine: Proust as Theorist of Technological Change, and the Caseof Joyce." Forum for Modern Language Studies (Oxford) 37, no. 2 (2001): 127-140."Novel Visions and the Crisis of Culture: Visual Technology, Modernism, and Death inThomas Mann's The Magic Mountain". boundary 2, 27, no. 2 (2000): 177-211.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)"Always Historicize: An Interview with Fredric Jameson." I Conversations with FredricJameson: Interviews 1982-2001, red. Ian Buchanan. Durham, N. C.: DukeUniversity Press, 2007). Tills. med Stefan Jonsson.”Technology.” I The Blackwell Companion to Modernist Literature and Culture. Red.Kevin J. H. Dettmar och David Bradshaw, 66-78. Oxford: Blackwell, 2006.”Proust og den hemmelige laesemåde.” Artikel om Proust och inversionenshermeneutik. Passage. Tidsskrift for litteratur og kritik (Århus), no. 50 (sommaren2004): 135-138. (4 s.) Ursprungsversionen, ”Den halvhemliga läsarten”, tryckt iKällarhändelser, red. Anna Bengtsson (Stockholm: Ersatz, 2007), 455-463.”Flaubert and the Order of the Visible: On L’Education sentimentale.” I Réalisme,naturalisme et réception. Problèmes esthétiques et idéologiques envisagés dansune perspective scandinave, française ou comparative, red. Morten Noejgaard ochBrynja Svane. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis/Studie Romanica Upsalensia,2005.“Flauberts stil og det rullende fortauet. Refleksjoner om realisme og visuell teknologi.”I Estetiske teknologier 1700-2000, red. Gunnar Iversen och Yngve SandheiJacobsen, 88-110. Oslo: Scandinavian University Press, 2003.SVENSKA PUBLIKATIONER”Fredric Jameson och det postmoderna.” I Svar på frågan: Vad var det postmoderna?,red. Sven-Olov Wallenstein (Stockholm: axl books, 2009), 79-95.”Texten i texten: Strindberg, staden och skyltarna.” Strindbergiana, vol. 23 (2008):11-22.Kritisk kulturteori35(53)

Bilaga E”Mimesis i maskinens tidsålder: Benjamin läser Proust”. Tidskrift förlitteraturvetenskap, nr. 1-2 (2008): 75-88.”Harry Martinson och maskinens estetik.” I Efter 50 år: Aniara 1956-2006, red. BengtLandgren (Stockholm: Vitterhetsakademien, 2007), 30-48.”Skandalernas år. Flaubert och händelsens upplösning.” Kungl. Vetenskaps-SocietetensÅrsbok (Uppsala, 2007): 83-90.”Talet och telefonen. Om Freuds historiska originalitet.” Divan 3-4 (2006): 46-71. (26s.)Recension av Bodil Børsets doktorsavhandling Støy og stemmer. Radioteknologi ogstemme i Nathalie Sarrautes ”pièces radiophoniques”. Samlaren (2006): 470-476.Recension av Henrik H. Langelands doktorsavhandling Av sporet er du kommet.Romlige fremstillinger hos Marcel Proust. Samlaren (2005): 310-319. Omarbetadversion tryckt i Norsk Litteraturvitenskapelig Tidsskrift (Bergen) 9, nr. 2 (2006):106-117.POPULÄRVETENSKAPLIGA PUBLIKATIONERRöster. Samtida svensk keramisk konst/Voices. Contemporry Ceramic Art fromSweden. Fotografier av Patrik Johansson. Stockholm: Carlssons, 2006. Tvåspråkigkatalog till internationell utställning om samtida svenskt konsthantverk på turné iTyskland, Frankrike och USA 2006-2009.Inledning till Italo Calvinos trilogi Den tudelade visconten, Klätterbaronen och Denosynlige riddaren (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2008), 7- 16.“Utsikt från en gymbänk. Sven Lindqvist in action.” I Röster om Sven Lindqvist, red.Bengt Göransson, 33-44. Stockholm: ABF, 2003.Recensioner och kulturartiklar i Dagens Nyheter.Kritisk kulturteori36(53)

Bilaga EPublikationslista – Aris FioretosBÖCKER OCH RAPPORTERBerlin över och under jorden: Alfred Grenander, tunnelbanan och metropolens kultur.Stockholm: Carlssons Bokförlag, 2007, 460pp. Redaktör. Med bidrag av ChristophBrachmann, Dirk Böndel, Alfred Gottwaldt, Durs Grünbein, Falk Jaeger, Sven-ÅkeJohansson, Jörg Kuhn, Steffi Kuthe, Dorit Müller, Bitte Nygren, Martin Petsch, AnnKatrin Phil Atmer, Thomas Steigenberger, Anja Steinhorst, Ulrike Weber, HannsZischler och Aris Fioretos. Med Vorwort och Bibliographie.Även på tyska på Nicolai Verlag, 2006Flykt och förvandling. Nelly Sachs, författarinna, Berlin/Stockholm. Stockholm: ErsatzFörlag, 2010, 320pp.Även på tyska på Suhrkamp Verlag och engelska på Stanford University Press,båda 2010Re: the Rainbow. Stockholm: Propexus, 2005, 150pp. Redaktör. Med bidrag av DavidBatchelor, Tacita Dean, Spencer Finch, Michail Iampolski, Fay Zika och ArisFioretos. Med Foreword.Babel: Festschrift für Werner Hamacher. Basel, Weil am Rhein: Urs Engeler Editor,2009, 400pp. Redaktör. Med bidrag av Ian Balfour, Timothy Bahti, AndrewBenjamin, Susan Bernstein, Daniel Birnbaum, Stefan Broser, Eduardo Cadava,Rüdiger Campe, Jean Daive, Paul Davies, Hent de Vries, Michael Donhauser, MiladDouehi, Oswald Egger, Deborah Esch, Peter Fenves, Paul Fleming, Michael Fried,Eleonore Frey, Hans-Jost Frey, Marc Froment-Meurice, Rodolphe Gasché, AndreasGelhard, Eva Geulen, Anna Glazova, Wanda Golonka, Fritz Gutbrodt, Norbert Haas,Sophie Hamacher, Christiaan Hart-Nibbrig, Daniel Heller-Roazen, J. Hillis Miller,Neil Hertz, Dana Hollander, Carol Jacobs, Birgit Kempker, Burkhardt Lindner,Stefan Lorenzer, Arne Melberg, Jean-Luc Nancy, Anders Olsson, Håkan Rehnberg,Hans-Jörg Rheinberger, Elizabeth Rottenberg, Avital Ronell, Neil Sacamano,Thomas Schestag, Marianne Schuller, Annette Schwartz, Henry Sussman, SophieTottie, Cornelia Vismann, Arnd Wedemeyer, Hinrich Weidemann, Hanns Zischleroch Aris Fioretos. Med Vorwort och Bibliographie.Nelly Sachs, Werke. Kommentierte Ausgabe in vier Bänden. Kritisk utgåva av Sachssamlade verk i fyra band med utförliga kommentarer. Berlin: Suhrkamp Verlag,2010, sammanlagt cirka 2200pp. Huvudredaktör samt delredaktör för två band.PEER REVIEW”Nelly Sachs och delaktighetens poetik”, Bokstäverna jag färdas i, red. Anders Olsson(Stockholm: Themis, 2001), 15-33.”Nabokov’s Asides”, Skriftraekke, Litteraturvetenskapliga institutionen vid KöpenhamnsUniversitet, 2001.”Studie in Blau (Novalis)”. Bilder – Denken, red. Barbara Naumann och Edgar Pankow(München: Fink), 2004, 139-152.”Außerhalb”. Lichtersprache aus den Rissen, red. Ariane Huml (Göttingen: Wallstein),2008, 243-262.ÖVRIGA PUBLIKATIONEREtt dussintal skönlitterära böcker (prosalyrik, essäer, romaner) på Norstedts ochBonniers förlag sedan 1991, många av dem översatta till andra språk (däriblandengelska, tyska, franska, rumänska, grekiska, serbokroatiska och holländska).Dessutom ett tiotal översättningar i bokform samt omkring 1000 korta och längreartiklar i svenska och internationella tidningar och tidskrifter.Kritisk kulturteori37(53)

Bilaga EPublikationslista – Stefan JonssonBÖCKER OCH RAPPORTERJonsson, Stefan (2001): Subject Without Nation: Robert Musil and the History ofModern Identity. Durham: Duke University Press, 2000 (400 pp).Jonsson, Stefan (2008): A Brief History of the Masses: Three revolutions. New York:Columbia University Press, 2008 (256 pp; rev övers av Tre revolutioner).Arke, Pia and Stefan Jonsson (2010): Stories from Scoresbysund: Photography,Colonisation, and Cartography. Copenhagen: Kuratorisk Aktion/Pia Arke Selskabet(178 pp). Trilingual edition. Translation of Scoresbysundhistorier: Fotografier,kolonisering og kortlaeggning. Köpenhamn: Borgen 2003.Jonsson, Stefan (2001): Världens centrum: en essä om globalisering. Stockholm:Norstedts, 2001 (212 p).Jonsson, Stefan and Johan Sundgren (2003): Los Pepenadores, The Scavengers,Sopsamlarna. Trilingual edition. México: Museo Nacional de Culturas Populares (96pp).Jonsson, Stefan (2005): Tre revolutioner. En kort historia om folket. Stockholm:Norstedts (280 pp).Jonsson, Stefan (2005): Världen i vitögat. Tre essäer om västerländsk kultur. De andra– Andra platser – Världens centrum. Nyutgåva med nytt förord. Stockholm,Norstedts (640 pp).Jonsson, Stefan (2010): Rapport från sopornas planet: Kritiska essäer. Stockholm:Norstedts (332 pp).Jonsson, Stefan (2010): Tingen vi delar: Paracassamlingen i Göteborg, 1932-2010.Rapport skriven på uppdrag av Statens kulturråd (62 pp).PEER REVIEWJonsson, Stefan (2001): ”Society Degree Zero: Christ, Crowds, and Communism in theArt of James Ensor,” Representations 75: 1-32.Jonsson, Stefan (2003): ”Masses Mind Matter: Political Passions and Collective Violencein Post-Imperial Austria.” I Representing the Passions: Histories, Bodies, Visions.Red. Richard Meyer. London: The Getty Research Institute Publications.Jonsson, Stefan (2004): “Facts of Aesthetics and Fictions of Journalism: The Logic ofthe Media in the Age of Globalization.” Nordicom: Nordic Research on Media andCommunication 25, no. 1-2 (September): 57-68.Jonsson, Stefan (2004): ”Citizen of Kakania.” Review of Karl Corino’s “Robert Musil:Eine Biographie.” New Left Review 27, 2d series (May-June): 131-142.Jonsson, Stefan (2006): “The Invention of the Masses: The Crowd in French Culturefrom the Revolution to the Commune.” In Crowds. Eds. Jeffrey Schnapp andMatthew Tiews. Stanford: Stanford University Press: 47-75.Jonsson, Stefan (2008): “Facts of Aesthetics and Fictions of Journalism. The Logic ofthe Media in the Age of Globalization.” In The Green Room. Reconsidering theDocumentary and Contemporary Art, no. 1. Edited by Maria Lind and Hito Steyerl.Berlin: Sternberg Press and Annandale-on-Hudson, NY: Center for CuratorialStudies, Bard College (166-187).Jonsson, Stefan (2008): “Museum, Market, or Métissage: Choices for National Policiesof Arts and Culture in Times of Globalization.” The Nordic Journal of Cultural Policy.Nordisk kulturpolitisk tidskrift 11 (2): 151-158.Jonsson, Stefan (2010): “Neither Masses Nor Individuals: Ideas and Images of theCrowd in Inter-War German Culture.” In Weimar Publics/Weimar Subjects:Rethinking the Political Culture of Germany in the 1920s. Eds. Kathleen Canning,Kerstin Barndt, Kristin McGuire. New York: Berghahn Books, 365-397.Hansen, Peo and Stefan Jonsson (2010, under review and forthcoming): ”BringingAfrica as a Dowry to Europe: The Eurafrican Project and European Integration,1920-1960.” Inteventions. Journal of Postcolonial Studies.Kritisk kulturteori38(53)

Bilaga EJonsson, Stefan (forthcoming): “Why We Live Together: Notes on European Utopiasand the Utopia of Europe.” In Essays on Utopia in honor of Fredric Jameson. Ed.Alberto Moreiras. Durham: Duke University Press.Jonsson, Stefan (2010, forthcoming): ”The Idelogy of Universalism, or LeningExterminating Mosquitoes.” New Left Review.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Jonsson, Stefan (2001): ”Wiener Blut: Leidenschaften und Gewalt im Zeitalter derMassen,” Lettre International (Berlin), nr. 50.Jonsson, Stefan (2003): “Musil si orasul” [Musil och staden], România literara(Bukarest), no. 42: 24-25.Jonsson, Stefan (2006): Fakten und Fiktionen. Ästhetik und Journalismus –Medienlogik in Zeiten der Globalisierung. Lettre International, no. 74: 67-71.Jonsson, Stefan (2007): ”The Thinking Eye. On the Art Works of Sophie Tottie.” InSophie Tottie. Ed. Niclas Östlind. Bilingual Edition. Berlin: Hatjee Cantz, 1-30.Jonsson, Stefan (2008): “The Ivory Towers in California.” In Global Cities.Arkitekturmuseet Yearbook 2007. Bilingual edition. Edited by Ana Betancour andAnnelie Kurttila. Stockholm: Arkitekturmuseet, 5-18.Jonsson, Stefan (2009): ”The Humanities in the Face of Postcoloniality”. In ”AnotherHumanities – Another Time”; ”En annan humaniora – en annan tid”. Eds. CarlCederberg and Hans Ruin, Södertörn University, 2009: 61-67.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Jonsson, Stefan (2001): ”Demokratins ursprung: politiska lidelser och kollektivt våld imassornas tid.” Ord och Bild, nr. 2-3: 19-42.Jonsson, Stefan (2004): ”Rasism och nyrasism i Sverige 1993-2003”. In Rasismer iEuropa: kontinuitet och förändring. Ed. Katarina Mattsson and Ingemar Lindberg.Stockholm: Agora, 45-75.Jonsson, Stefan (2005): “Halva världen. Eurocentrism, orientalism och globalisering”. IOrientalism på svenska. Ed. Moa Matthis. Stockholm: Ordfront, 165-174.Jonsson, Stefan (2006): ”Marxismen – och sedan?”. I Eftertankar om marxismen. Red.Stefan Arvidsson. Stehag: Symposion.Jonsson, Stefan (2007): ”Apans bildningsresa. Europeiska bildningsidéer ochpostkolonial teori”. I Bildningens förvandlingar. Red Bernt Gustavsson. Göteborg:Daidalos, 287-310.Jonsson, Stefan (2007): “Att färdas under dödens tecken.” [Review of PatriciaLorenzoni, Att färdas under dödens tecken: Frazer, imperiet och den försvinnandevilden.] Lýchnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 290-296.Jonsson, Stefan (2007): ”Kanon och kanoner. En e-postdiskussion” [With HaetnnerAurelius, Amelie Björck, Stefan Jonsson, Mats Malm, Lena Ulrike Rudeke]. Tidskriftför litteraturvetenskap, no. 3: 7-22.Jonsson, Stefan (2008): “Kartan över världens centrum. En essä.” Ymer 128 (2008)Svenska Sällskapet för antropologi och geografi, 51-72.Jonsson, Stefan (2008): ”Den första människan. Anteckningar om Norden, litteraturenoch kolonialismen”. Ord & Bild, no. 2: 5-47.ÖVRIGA PUBLIKATIONERJonsson, Stefan (2002): ”Globaliseringen och 11 september”, Nationalencyklopedin2001 [Årsbok]. Höganäs: Nationalencyklopedin, 2002, 212-213.Jonsson, Stefan (2002): “Opinionsbildarnas historiska svek. Efter den 11 september2”, Arena (Stockholm), no. 1.Jonsson, Stefan (2003): “Mellanrummets estetik och politik.” Horisont, no. 2: 22-27.Jonsson, Stefan (2005): “Medvetandets insida. Fem perspektiv på Sophie TottiesIsolario”. Bilingual edition. Lunds konsthall.Jonsson, Stefan (2005): “Upplysningens undergång: Vänsterns bild av detmångkulturella samhället”. Socialistisk debatt (Stockholm), no 5: 12-17Kritisk kulturteori39(53)

Bilaga EJonsson, Stefan (2005): “Digaale, världens centrum”. Ord & Bild, no. 5-6: 42-44.Jonsson, Stefan (2006): ”Realism and the Documentary Turn”. Nifca Info, no. 1: 26-28.Jonsson, Stefan (2006): ”Karikatyrernas kamp”. I Världsbilder, religion, yttrandefrihetoch globalisering. Ett idésamtal på Södra teatern. Stockholm:Utrikesdepartementet.Jonsson, Stefan (2006): ”Stora ting och små myggor: den offentliga konstens nyavillkor” [Catalog essay]. Norsk skulpturbiennale 06 – kunst i det offentlige rom.Oslo.Jonsson, Stefan (2007): ”Nathalie Sarrautes Planetariet. Ett förord” In NathalieSarraute, Planetariet. Trans. Eva Alexanderson. Stockholm: Modernista.Jonsson, Stefan (2008): ”År Ett på teatern.” Program Essay for Peter Weiss Mordet påMarat. Stockholms stadsteater.Jonsson, Stefan (2008): ”På historiens flod.” Program Essay for Jerome Kerns ochOscar Hammerstein II’s Show Boat. Sörmlands Musik & Teater.Samt cirka 800 artiklar Dagens Nyheter, BLM och annan svensk periodica.Kritisk kulturteori40(53)

Bilaga EPUBLIKATIONSLISTA CECILIA SJÖHOLMBÖCKER OCH RAPPORTER2005 Kristeva and the Political, London: Routledge.(peer reviewed)2004 The Antigone Complex; Ethics and the Invention of Feminine Desire, Calif:Stanford University Press.(peer reviewed)2000 ”Bortom Antigonekomplexet”, i Tingets imperium, med Jürgen Reeder ochZagorka Zivkovic, Natur & Kultur, Stockholm.PEER REVIEW2010 Foucault, fotografiet og jegets estetikk, Agora, Oslo, s 35-51.2010 ”Beyond Pleasure — the Other History of Sexuality”, bidrag till antologi medfeministiska Antigoneläsningar, red. Fanny Söderbäck, New York, SUNY Press,utkommer.2010 ”Arendt at Colonnus; naked man”, bidrag till antologi, Interrogating Antigone:From Philosophy to Performance, Oxford University Press, Red Steve Wilmer andAudrone Zukauskaite. Utkommer augusti.2008 ”Margarethe von Trotta: Leviathan in Germany”, i Cinematic ThinkingPhilosophical Approaches to the New Cinema, red. James Phillips, Stanford UP, s 109-128.2008 ”Fear of intimacy: psychoanalysis and the resistance to commodification”, iPsychoanalysis, Aesthetics and Politics in the work of Kristeva, red. Stacy Keltner,SUNY Press, New York, 2009, s 179-195.2004 ”The Temporality of Intimacy”, Southern Journal of Philosophy 1:2004, Memphis,s 80-91.2003 ”Kristeva and The Idiots”, i Radical Philosophy. London Routledge, nr 122, s 35-40.2002 ”Family values: Butler, Lacan and the rise of Antigone”, i Radical Philosophy,London: Routledge, nr 111, s 24-33.2002 "The Expression of Another in Me: Merleau-Ponty and Psychoanalysis (1)",Chiasme, USA and Italy, ss 15.2000 "Crossing Lovers: Irigaray´s Elemental Passions," Hypatia, ss 15.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)2010 Foucault, Freud and the technologies of the self”, to appear Psychoanalysis,Philosophy and the question of Sexuality ed Eran Dorffmann, University ofNijmegen Press, Holland, utkommer.2006 ”Psykoanalytikern och hans skugga” inbjudet bidrag till Finsk tidskrift, Åbo,Finland, Häfte 10, 2006, s 619-630.2005 Recension av Robin May Schott: Discovering Feminist Philosophy: knowledge,ethics, politics, Rowman & Littlefield, 2003, in SATS, vol 6, no 2, p 188-191, 200-201.2005 ”Hating your country” Cabinet, NY2003 ”Terrorisme, teorisme, knaerlighet — Kristevas intime revolt””, in Agora, Oslo, nr1-2003, s 63-80.2002 ”Love, Recognition and the Political Subject; Honneth and Kristeva”, i Wissen,Macht, Geschlecht, ed. Christensen et al, Zürich: Chronos.2000 Recension av Tamsin Lorraine: The Visceral Philosophy of Deleuze and Irigaray.Journal of Speculative Philosophy, Penn State University, pp 5.2000 ”Sade, Wollstonecraft og tilsynekomsten av kvinnelig begjaer”, Agora, Oslo,nr 4-2000, s 118-139.Kritisk kulturteori41(53)

Bilaga ENATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)2008, Estetik och politik, dubbelnr Glänta nr 3-4, red Cecilia Sjöholm och FredrikaSpindler.2008 Hannah Arendt och konstverket, Glänta, nr 3-4,10 s2008 ”Estetikens många ansikten – konst, vetande, förmedling“, bidrag tillVetenskapsrådet årsbok om konst och forskning 2008. kfou, red Torbjörn Lindh, s57-67.2007 ”Arendt på Kolonnos; om den nakna människan”, Aiolos nr 30-31, s 117-127.2007 "Konsten som process", TFL 2007:1-2, s 67-75.2006. ”Att hata sitt land” (”Hating your country”) Översättning av artikel till Glänta,Nr 3 2006, p. 56-62.2006 Recension av Kerstin Muncks avhandling Att föda text, i Kvinnovetenskapligtidskrift nr 1. 06, s 82-85.2005 Recension av Robin May Schott: Discovering Feminist Philosophy: knowledge,ethics, politics, Rowman & Littlefield, 2003, in SATS, vol 6, no 2, p 188-191, 200-201.2005 ”Hating your country” Cabinet, NY2004 Recension av Anders Johansson Avhandling i litteraturvetenskap, i Samlaren,2003 (124), s 308-316.2003 ”The asymmetry between corporeity and embodiment in Merleau-ponty´s LaNature”, i Hermeneutik & tradition, Södertörn Philosophical studies, s 99-111.2002 ”Kroppar utan gränser. Om Kristevas omförhandling av det sociala kontraktet.”Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2002, s 43-51.2002 ”Familjepolitik, Butler, Lacan och Antigonekomplexet”, i Divan, 1-2, 2002, s 54-62.2002 ”Maurice Merleau-Ponty och kroppens filosofi” in Glänta 1-2 2001, s 112-120.2002 ”Lacan och psykoanalysens etik” i Divan, ”Freuds bar”, s 33-41.2000 Finding a religion — Stagnelius Bacchanterna, in Aiolos, nr 14-15, s 109-123ÖVRIGA PUBLIKATIONER2007, ”De gråtande männen” (om Platon), ”Hunger och kärlek” (om Freud), ”Vitsenstvå svansar” (om Virgina Woolf), ”Heidegger och kärleken2 (om Eros) iKällarhändelser, red. Anna Bengtsson, Stockholm: Ersatz.2002 Markus Schinwald : Moderna museet Stockholm, Konstkatalog, ss 15.Kritisk kulturteori42(53)

Bilaga EVID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENAPublikationslista – Ola HolmgrenBÖCKER OCH RAPPORTERStrindbergs mansdrama i tre läsakter, Från Fadren Till Damaskus längs Storalandsvägen, Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag, 2006 .Emigrant i moderniteten – Vilhelm Mobergs mansfantasier, Östlings BokförlagSymposion, Stockholm/Stehag, 2005.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Berättandets (ir-)rationalitet”, Berättelse och kunskap och Kairos – det rätta tillfälletiSlutrapport från Kollegiet för forskning och utvecklingsarbete på det konstnärligaområdet, Stockholm, 2006RECENSIONERHenrik Jonsson: Strindberg och skräcken. Skräckmotiv och identitetstematik i AugustStrindbergs författarskap) Samlaren 2009Egil Törnqvist, Strindberg som TV-dramatiker, Samlaren 2005Margareta Wirmark, Noras systrar – nordisk dramatik och teater 1879 - 1899,Samlaren, 2002Kritisk kulturteori43(53)

Bilaga EPublikationslista – Ebba Witt BrattströmBÖCKER OCH RAPPORTERDekadensens kön. Ola Hansson och Laura Marholm, Norstedts 2007 (415 s.)Ur könets mörker Etc - litteraturanalyser 1993-2003, Norstedts 2003PEER REVIEWSkandinavistik nr 3 2005 (Nordisches Institut der CAU Kiel): Stefanie vonSchnurbein: Krisen der Männlichkeit. Schreiben und Geschlechterdiskurs inskandinavischen Romanen seit 1890. (=Europäische Literaturen und internationaleProzesse 4) Göttingen: Wallstein, 2001.ÖVRIGA INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)"Aufstieg und Fall der weiblichen Genealogie um die Jahrhundertwende ins 20.Jahrhundert. Die feministische Theorie und New Woman-fiction: Laura Marholm",Faszination des Illegitimen. Alterität in Konstruktionen von Genealogie,Herkunft und Ursprünglichkeit in den skandinavischen Literaturen seit1800, hrg Constanze Gestrich, Thomas Mohnike, Freiburg 2006”Towards a Feminist Genealogy of Modernism: The Narcissistic Turn in Lou Andreas-Salomé and Edith Södergran”, Gender-Power-Text: Nordic Culture in theTwentieth Century (Norvik Press 2005) red Helena Forsås-Scott”The New Woman Specter in Modernist Aesthetics”, The New Woman and theAesthetic Opening: Unlocking Gender in Twentieth-Century Texts, ed EbbaWitt-Brattström (Södertörn Academic Studies 2004)”Femininity Theory: Theories of Women or Feminist Theory?”, Dialogues onSexuality and Gender, ed Iréne Matthis (Karnac Books 2004),Moa Martinson, Dictionary of Literary Biography, Twentieth-Century SwedishWriters Before World War II (vol. 259, 2002), ed Ann-Charlotte Gavel Adams”Das neue Weib in Norden – Edith Södergran und der Eros aus St.Petersburg”, Attraktion Grossstadt um 1900. Individuum – Gemeinschaft –Masse hrsg Ortrud Gutjahr, Bernd Henningsen, Helmut Müssener, Otto Lorenz(Berlin Verlag Arno Spitz GmbH 2001)NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Elin Wägner som Nya Kvinnan-författare”, Elin Wägner. Det första fotstegets moder,red. Marianne Schwartz, Artéa förlag 2009"Feministisk särartsteori och den Nya Kvinnan: Ellen Keys kollega Laura Marholm",i Utan gränser – Fredrika Bremer, Ellen Key och Elin Wägner, EllenKeyinstitutet 2006Introduktion till Katarina Frostenson, litteraturbanken.se (2005)"Livets egen runsten. Kvinnokroppen som skrift", Feministiska litteraturanalyser1972-2002, red Åsa Arping & Anna Nordenstam, Studentlitteratir 2005”Elin Wägner – feminist, internationalist och regionalist”, Vad är Sverige? Röster omsvensk nationell identitet, red Alf W. Johansson (Prisma 2001)Kvinnovetenskaplig tidskrift 3-4/2003: “Den stora planen om Marias efterföljelse.Heliga Birgittas genuskorrigering”Divan. Specialnummer Freuds bar 1999: “Kvinnan som typ. Lou Andreas-Salomé ochden Nya Kvinnan mellan Eros och narcissism”Kritisk kulturteori44(53)

Bilaga ERECENSIONERNorsk litteraturvitenskapelig tidskrift nr 4/2004: recension av Ellen MortensensTouching Thought. Onthology & Sexual Difference, 2002Finsk Tidskrift nr 4-5/2002: recension av Holger Lillqvists avhandling Avgrund ochparadis. Studier i den estetiska idealismens litterära tradition med särskild hänsyntill Edith Södergran. Svenska litteratursällskapet i Finland 2001ÖVRIGA PUBLIKATIONERHundra skrivande kvinnor I-III, red tillsammans med Birgitta Svanberg, (Natur ochkultur 1995, 1997, 2000), (handbok/läromedel)Nordisk kvinnolitteraturhistoria III:Vida världen 1900-1960, red ElisabethMöller Jensen m fl (Bra böcker 1996), (handbok/läromedel)Nordisk kvinnolitteraurhistoria II: Fadershuset 1800-1900, red Elisabeth MöllerJensen m fl (Bra böcker 1993), (handbok/läromedel)Ord på liv och död : kortprosa, drama, dagbok /Victoria Benedictsson; underredaktion av Ebba Witt-Brattström och med inledning av Horace Engdahl. Svenskaakademiens klassikerserie, Atlantis 2008 (redaktör antologi)The New Woman and the Aesthetic Opening: Unlocking Gender in Twentieth-Century Texts, Södertörn Academic Studies 2004 (redaktör antologi)”I dig blev den store guden en liten pilt”. Heliga Birgittas Himmelskauppenbarelser i urval, Norstedts 2003 (redaktör antologi)Sigrid Undset: Jenny, Nobelklassiker, Brombergs 2009 (förord till litteräraklassikerutgåva)Moa Martinson: Mor gifter sig, Natur & Kultur 2009 (förord till litteräraklassikerutgåva)Stina Aronson: Feberboken. Stoffet till en roman, Rosenlarv 2005 (förord tilllitterära klassikerutgåva)Kritisk kulturteori45(53)

Bilaga EPublikationslista – Dan KarlholmBÖCKER OCH RAPPORTEROffentlig konst i Flemingsberg, red. Håkan Bull och Dan Karlholm, Huge, Stockholm,2007Art of Illusion: The Representation of Art History in Nineteenth-Century Germany andBeyond, Peter Lang, Bern, 2004 (2:a u. 2006)Subjectivity and Methodology in Art History, red. Margaretha Rossholm Lagerlöf ochDan Karlholm, (Eidos no. 8), Stockholm, 2003Handböckernas konsthistoria. Om skapandet av ”allmän konsthistoria” i Tysklandunder 1800-talet, Diss., Symposion, Stockholm/Stehag, 1996PEER REVIEW“Surveying Contemporary Art: Post-War, Postmodern, and then what?”, Art History,vol. 32, no. 4 2009“Action Drawing: Notes on the (Non)Revelatory Nature of Drawing”, Konsthistorisktidskrift/Journal of Art History 2009:1”Reality Art: the Case of Oda Projesi”, LEITMOTIV: Motivi di esttetica e di filosofia dellearti (www.ledonline.it/leitmotiv), No. 5, 2005.”Visuella kulturstudier. Betraktelse över ett expanderande forskningsfält”,Konsthistorisk tidskrift 2003: 3.”Reading the Virtual Museum of General Art History,” Art History, September2001”Historiografins konstvetenskap. Diagnos av grundutbildningen och förslag till enhistoriotopisk reform”, Konsthistorisk tidskrift, 2001:1-2INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Developing the Picture: Wölfflin’s Performance Art”, Photography and Culture, July2010”Learning by Looking (with Words): Wölfflin’s Legacy”, i Johanna Vakkari (red.),Towards a Science of Art History: J.J. Tikkanen and Art Historical Scholarship inEurope, Taidehistoriallisia tutkimuksia Konsthistoriska studier 38, Helsingfors, 2009Review of Brian O’Doherty, “Studio and Cube: On the relationship between where art ismade and where art is displayed”, SITE 21/2007“’Does it Work?’: A Note on Pragmatic Parts and Global Wholes” i James Elkins (ed.), IsArt History Global? The Art Seminar, vol. 3, Routledge & Cork U.P., 2006”Tradition and Visual Culture in the Face of Contemporary Art”, 2006(http://nordik.uib.no/nordik2006/index_papers.html)Review of Donald Preziosi, “Brain of the Earth’s Body: Art, Museums, and thePhantasms of Modernity”, and Preziosi & Claire Farago (eds.), “Grasping the World:The Idea of the Museum”, Oxford Art Journal, Vol. 29, No. 1, March 2006“Icons and Idols: On the Role of Representation in the Practice of Interpretation”, iRossholm & Karlholm (red.), Subjectivity and Methodology in Art History,Stockholm, 2003Review of Jonathan Gilmore, ‘The Life of A Style: Beginnings and Endings in theNarrative History of Art’, Journal of Aesthetics and Art Criticism, Fall 2002Review of Christopher S. Wood (ed.), ‘The Vienna School Reader: Politics and ArtHistorical Method in the 1930s’, Konsthistorisk tidskrift, 2002:1-2Review of Hubert Locher, ‘Kunstgeschichte als historische Theorie der Kunst 1750-1950’, 2002 (www.caareviews.org/reviews/locher.html)Review of Beat Wyss, ‘Hegel’s Art History and the Critique of Modernity,’ Journal ofAesthetics and Art Criticism, Winter 2001Kritisk kulturteori46(53)

Bilaga EReview of Jonathan Crary, ‘Suspensions of Perception: Attention, Spectacle, andModern Culture’, Konsthistorisk tidskrift, 2000:3-4Bidrag till gemensam recension av Aby Warburg, ‘The Renewal of Pagan Antiquity:Contributions to the Cultural History of the European Renaissance,’ sammanfogadav Michael Ann Holly för CAA.Reviews, 2000(www.caareviews.org/reviews/warburg.html).NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)“Konstnären som verket och andra postmoderna verkningar”, i Sven-Olov Wallenstein(red.), Svar på frågan: vad var det postmoderna?, Axl Books, Stockholm, 2009“Natt och dag” (P.O. Ultvedt)”, ”Vandring i markerna (Ingegerd Möller)” och “MoasStenar (Claes Hake)” i Bull & Karlholm (red.), Offentlig konst i Flemingsberg, Huge,Stockholm, 2007.Recension av Helen Fuchs, ”Glasmåleri, modernitet, modernism. Studier i glasmåleriets(konst)historia 1851-1955”, Konsthistorisk tidskrift 2007:3“Ett lågt perspektiv på konstvetenskap och pedagogik på högskolan”, Valör, 2004.“Konstmuseets bild. Om bildskapande på Nationalmuseum från Friedrich August Stülertill Richard Bergh”, i Mikael Ahlund (red.), Konst kräver rum. Nationalmusei historiaoch framtid. En bok utgiven i anslutning till samlingsutställningen Konst kräver rum13.6 2002-16.2 2003, Nationalmusei skriftserie NS 17, Stockholm, 2002.Exhibition Review: “Renässansteckningar från Florens ur Giorgio Vasaris samling”, utst.Nationalmuseum, Konsthistorisk tidskrift, 2001:4.”Det tomma monumentet”, i Thomas Hall, Ewa Kron & Lempi BorgWik (red.), Vadbetyder verket? Konstvetenskapliga studier kring måleri, skulptur, stadsplaneringoch arkitektur, Stockholm, 2001.”Vetenskapens vardag” och ”Handböcker i allmän och svensk konsthistoria” i Britt-Inger Johansson & Hans Petterson (red.), 8 kapitel om konsthistoriens historia iSverige, Raster förlag, Stockholm, 2000.ÖVRIGA PUBLIKATIONERI följande tidningar och tidskrifter har jag sedan 1987 skrivit cirka 160 artiklar:Ergo, Valör, Camera Natura, Hjärnstorm, Paletten, Fenix, Eidos, merge, Uppsala NyaTidning, Dagens NyheterEtt urval: ”Södertörn läser lusen av svensk konstkritik”, Paletten 2009, ”Estetiskrensning“ (bearbetad version av min professorsföreläsning om samtidskonst, DN07.12.09), ”Don’t Believe what you Read: The Critical Suicide of Hans Haacke”,merge, no. 2, 2003, och Essä om Werner Hofmann, Die Moderne im Rückspiegel.Hauptwege der Kunstgeschichte (DN 00.03.16)Kritisk kulturteori47(53)

Bilaga EPublikationslista – Håkan Nilsson____________________BÖCKER & RAPPORTERNilsson, Håkan (2009) Måleriets rum (AXL books) Stockholm (110 pp)Nilsson, Håkan (2000) Clement Greenberg och hans kritiker (Diss) Stockholm (204 pp)PEER REVIEW (=blind peer review)Nilsson, Håkan (2006) ”Konsten med Nya Medier”, Konsthistorisk tidskrift, vol. 75,häfte 1Nilsson, Håkan (2002) “Materializing the Context” (om Clay Ketter), KonsthistoriskTidskrift vol 71, häfte 1-2INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (ej peer review)Nilsson, Håkan (2005) ”Figuring the recognizable”, Xavier Veilhan: Le Plein empoli,utst. kat., Musées de Strasbourg, StrasbourgNilsson, Håkan (2002) ”Dominance and Submission”, Parket #64Nilsson, Håkan (2002) “Maria Hedlund”, utst. kat., Oito relatos nórdicos, Centro Galegode Arte Contemporánea, Santiago de CompostelaNilsson, Håkan (2001) ”A Means to an End” Plateau of Humankind utst. kat.,VenedigbiennalenNATIONELL PUBLICERING (ej peer review)Nilsson, Håkan (2009) ”Views on Transit” i Night Work (Lukas Göthman) utst.katNilsson, Håkan (2009) ”Painting Matters” i Kristoffer Zetterstrand utst.katNilsson, Håkan (2009) ”Platsens kommentator” i Statens konstråds katalog #38,StockholmNilsson, Håkan (2008) ”Sofia Änghede” i Sofia Änghede #1-28, utst. KatNilsson, Håkan (2008)”På drift” i Lena Gustavsson konst 1991-2006 utst. katKonstnärshusetNilsson, Håkan (2008) ”Vatten och ljus” med ord och utan Bokförlaget TrananNilsson, Håkan (2008) ”Eva Sjöberg” utst. katNilsson, Håkan (2007) ”De rätta proportionerna” Om Olle Bærtlingsmonumentalprojekt, Moderna Museets utställning ”Olle Bærtling – en modernklassiker” okt 07-jan 08Nilsson, Håkan (2007) ”Without a trace” Maria Friberg utst. kat, KulturhusetNilsson, Håkan (2007) ”Bilder av verklighetseffekten” utst. kat, Anna Kleberg UppsalakonstmuseumNilsson, Håkan (2007) ”Färgrum och gränslinjer”, ”Tre steg från det obestämda” (GertMarcus) ”In front/taken from behind” (Maria Hedlund) i Den offentliga konsten iFlemingsberg och VisättraNilsson, Håkan (2007) ”I blickfånget: om skärningspunkten mellan det offentliga ochdet privata i Charlotte Gyllenhammars konst.” Konstrådets katalog 36, StockholmNilsson, Håkan (2006) ”Vår bild av verkligheten” Anna Kleberg, StockholmNilsson, Håkan (2006) ”Mellan det individuella och det generella”, utst. kat.,Konstruktiv tendens, StockholmNilsson, Håkan (2006) ”Det magiska finns kvar” (intervju med Johan Thurfjell), Me,Myselfe and I, Artplatform, StockholmNilsson, Håkan (2006) ”Hans Isaksson”, Hans Isaksson: Works, Roger Björkholmengalleri, StockholmNilsson, Håkan (2005) ”Olle Baertling i offentligheten”, utst. kat., Fullersta biokonsthall, StockholmNilsson, Håkan (2005) ”Coming to Terms with the Eternal Return”, (intervju med LarsArrhenius), Merge #16Nilsson, Håkan (2005) ”Svar, frågor och tro”, Anders Widoff: Att Bära Sig, utst. kat.,Kritisk kulturteori48(53)

Bilaga ELiljevalchs Konsthall, StockholmNilsson, Håkan (2005) ”Mari Rantanen: Skiktningar och sammanflätningar”, MariRantanen Svenska Bilder, utst. kat., Millesgården, LidingöNilsson, Håkan (2004) Charlotte Gyllenhammar, Carlsson förlag, StockholmNilsson, Håkan (2004) ”Xavier Veilhan: connecting things” Merge #13Nilsson, Håkan (2004) “Originella kopior”, Falskt och Äkta, utst. kat., Nationalmuseum,StockholmNilsson, Håkan (2003) “Virtual Art”, Nu-e (elektronisk tidskrift)Nilsson, Håkan (2003) “Anteckningar kring Olle Baertlings öppna form”, Baertling, utst.kat., Mjellby konstgårdNilsson, Håkan (2003) “Sell out”, Merge #12Nilsson, Håkan (2003) “Alexandra Skarp”, Alexandra Skarp, StockholmNilsson, Håkan (2002) “Ytliga reflektioner”,(om Fredrik Wretman) utst. kat., Reflexion,Skärets konsthallNilsson, Håkan (2001) ”Den totala revolutionen”, utst. kat., Erfarenhet upplösning,Göteborgs konstbiennalNilsson, Håkan (2000) ”Självreflektionen, den yttersta av cynismer”, Expositioner,StockholmNilsson, Håkan (2000) ”Bortom gott och ont”, Leif Elggren, Flown Over by an Old Kingutst. kat., Färgfabriken, StockholmÖVRIG PUBLICERINGNilsson, Håkan (2007 –2002) ”Konståret” När Var Hur, Bokförlaget DN, StockholmNilsson, Håkan (2008-2001) Ca 350 recensioner, kommentarer och essäer i DagensNyheterNilsson, Håkan (2001-1997) ca 100 recensioner och essäer i Svenska DagbladetKritisk kulturteori49(53)

Bilaga EPublikationslista – Teresa KulawikBÖCKER OCH RAPPORTER2010: (ed.) Is West to East as Male to Female? Reflections on Knowledgeproduction inTransnational Spaces.” CBEES, [forthcoming]2003: with Gabriele Abels and Kathrin Braun (eds.), Special Issue: Geschlecht undBiomedizinpolitik. Vergleichende Perspektiven [Gender and the Politics ofBiomedicin. Comparative Perspectives] Austrian Journal for Political Science, no. 2.PEER REVIEW2010: Från uppfostrande till deliberativ governance inom vetenskapspolicy? Embryoochstamcellsforskning i Sverige och Tyskland, [From educational to deliberativegovernence in science policy. The case of embryo- and stemcell research inGermany and Sweden] submitted to Statsvetenskaplig Tidskrift [Swedish PoliticalScience Journal] forthcoming2010: Explaining Gender Regimes of Welfare State Formation. A Plea for GenderedDiscursive Institutionalism, submitted to Social Politics (accepted with revisions)forthcoming2009: Science Policy and Public Accountability in Poland. The Case of Embryonic StemCell Research. Science and Public Policy, vol. 36 (7) July, 469-482.2009: Feminist Discursive Institutionalism, Gender & Politics, Special Issue “CriticalPerspectives on Feminist Institutionalism.” vol 5, no 2, 262-271.2007: Von der Geschlechtsneutralität zum Kampf um Geschlechtermacht? ZurEntstehung einer Feministischen Partei in Schweden. ” I Femina Politica. Zeitschriftfür Feministische Politikwissenschaft . no. 12003: with Abels G./Braun K.Feministisch-politologische Perspektiven aufBiomedizinpolitik: Einleitung, in: Österrreichische Zeitschrift für Politikwissenschaft,no. 2, 125-136.2003: ExpertInnen unter sich? Geschlecht, Demokratie und Biotechnikpolitik inSchweden, in: Österrreichische Zeitschrift für Politikwissenschaft, no. 2, 163-1752000: „Die Grenzen des Maternalismus. Der Kampf um eine Mutterschaftsversicherungin Schweden und Deutschland“, in: Feministische Studien, [The Limits ofMaternalims. The Struggle for a Motherhood Insurance in Sweden and Germany]Heft 1, S. 97-110.2000: „Geschlecht und Sozialstaatsgründung in Schweden und Deutschland“ [Genderand the Foundation of the Welfare State in Sweden and Germany], in: Leviathan,4, pp.513-534.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)2009. Knowledge society and public accountability in Poland, in: New Europe: Growthto Limits? Edited by Sven Eliaeson & Nadezhda Georgieva, Bardwell Press: Oxford.2009: Gender, State, and Democracy", In Bożena Chołuj och Malgorzata Fuszara(eds.) Introduction to Gender Studies, Jagellonian University Press, Cracow/Poland(to be published in Polish). [forthcoming]2007: Von der Geschlechtsneutralität zum Kampf um Geschlechtermacht? ZurEntstehung einer Feministischen Partei in Schweden. ” I Femina Politica. Zeitschriftfür Feministische Politikwissenschaft . no. 12005: A Regime of Non-Decisions. The Politics of Embryo Research in Poland“,ECPR-conference,http://www.essex.ac.uk/ecpr/events/generalconference/budapest/papers/13/12/kulawik.pdf2005: Wohlfahrtsstaat und Geschlechterregime im internationalen Vergleich in:Kritisk kulturteori50(53)

Bilaga Ewww.gender-politik-online.de [on-line teaching literature, download:http://www.fu-berlin.de/gpo/teresa_kulawik.htm].2005: Jenseits von Determinismus und Funktionalismus. Policyanalyse undvergleichende Geschlecherforschung, in: Behning, Ute/Sauer, Birgit (ed.) Wasbewirkt Gendermainstreaming? Campus-Verlag, 103-116.2004: The Impact of the “Nordic Model” on Policy Discourse in (West)Germany, in JaniMarjanen, Henrik Stenius and Jussi Vauhkonen (ed.) Research on the Study of theNordic Welfare State, Renvall Institute, University of Helsinki Publication.2003: Gender Representations and the Politics of Biotechnology in Sweden. ExplainingLiberal Regulation in a Social Democratic State“, ECPR-conference,http://www.essex.ac.uk/ecpr/events/generalconference/marburg/papers/9/5/Kulawik.pdf2002: Frauenrechte oder Männerlasten. Kinderzulagen in Schweden und Deutschland vor1933, in: R. Mackensen (ed.), Bevölkerungslehre und Bevölkerungspolitik vor 1933,Opladen, 215-226.2002: "The Nordic Model of the Welfare State and the Trouble with a CriticalPerspective", lecture at the Conference Norden att Crossroads in Helsinki 2002,published in: Nyhetsbrev, Netvaerk for Nordisk Velfaerdstatshistorie, No. 21(december) http://hem.passagen.se/joed5148/2001: „Maskulinismus und die Entstehung des Wohlfahrtsstaates in Schweden undDeutschland“, in: Lang, Sabine/Sauer, Birgit (eds.), Europäische Union undTransformation von Staatlichkeit. Geschlechterkritische Perspektiven, Wien u.a.(Böhlau), [Masculinism and the Origins of the Welfare State in Sweden andGermany] 137-154.2000: „Die Grenzen des Maternalismus. Der Kampf um eine Mutterschaftsversicherungin Schweden und Deutschland“, in: Feministische Studien, [The Limits ofMaternalims. The Struggle for a Motherhood Insurance in Sweden and Germany]Heft 1, S. 97-110.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)2010: Från uppfostrande till deliberativ governance inom vetenskapspolicy? Embryoochstamcellsforskning i Sverige och Tyskland, [From educational to deliberativegovernence in science policy. The case of embryo- and stemcell research inGermany and Sweden] submitted to Statsvetenskaplig Tidskrift [Swedish PoliticalScience Journal] forthcoming2000: „Moderskapets politik. Mellan utestängning och inlemmande“[Politics ofMotherhood. Between exclusion and inclusion], in: Häften för Kritiska Studier 4, S.46-59.Kritisk kulturteori51(53)

Bilaga EPublikationslista – Ulla MannsBÖCKER OCH RAPPORTER(2005), Upp systrar, väpnen er! Kön och politik i svensk 1800-talsfeminism (Atlasakademi), 213 s.(2004), ”How a Researcher Is Made: Supervision, Assimilation and Integration - Såskapas en forskare: assimilering och interaktion i handledning”, opubliceradrapport till Rådet för högre utbildning, tills. med Catherine Dahlström et.al, 12 s.(2001), tills. med Ulla Wikander redaktör för en reviderad nyutgåva av Det evigtkvinnliga: En historia med förändring (Studentlitteratur)PEER REVIEWUnder utgivning (2010): "Time, Space and Place in the Writings of AlexandraGripenberg", Scandinavian Journal of History(2009) ”En ros är en ros är en ros: konstruktionen av nordisk kvinnoforskning 1975-1990”, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria(2004), ”Gender and Feminismin Sweden: The Fredrika Bremer Association”, i Women´s EmancipationMovements in the Nineteenth Century: A European Perspective (eds.) SylviaPaletschek & Bianka Pietrow-Ennker (Stanford Uni. Press), 14 s.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)(2000), ”Den gifta kvinnans frigörelse: Reflektioner kring rösträtt och myndighet isvensk kvinnorörelse”, i The Nordic Model of Marriage and the Welfare State (eds.)Kari Melby et.al, Nordiska Ministerrådet, Nord 27, 15 s.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Under utgivning (2010): "Fredrika Bremer: A Preacher on the Borders of Religion", inMarja-Liisa Keinänen Women's Everyday Religion, Stockholm: Stockholmsuniversitet(2008), "Idéhistoriens kön", i Nils Andersson & Henrik Björck (red.) Idéhistoria i tiden:Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år, Stockholm/Stehag: Symposion(2008), "Rörelsens rum: det lesbiska i nordisk kvinnoforskning", i Maria Sjöberg &Yvonne Svanström (red.) Att göra historia, Stockholm: Institutet förframtidsstudier(2006), "På två ben i akademin: Om den tidiga kvinnoforskningens projekt" i Bladtill Bladh - En vänbok till Christine våren 2006, (red). Monica Einarsson, RobertSandberg, Kekke Stadin och Martin Wottle (Södertörns högskola), 10 s.(2005), ”`Upplyft kvinnan och hon ska upplyfta mänskligheten´: Fredrika Bremer somfeminist”, i Fredrika Bremer – föregångare och förebild, red. Anita Widén(Gidlunds), 8 s.(ed.) (2004), Feminism without feminists? Gender and State Politics in Sweden, 1850-2000: A Round Table Discussion, (Idéhistoriska skrifter nr. 40), 22 s.(2003), ”En man för sin sak: Lars Hierta, Fredik Borg och Oscar Stackelberg”, i Än mändå? Kön och feminism i Sverige, (red). Yvonne Svanström & Kjell Östberg (Atlasakademi), 29 s.(2001), ”Fredrika Bremer, kvinnorörelsens galjonsfigur”, i Mig törstar! Studier iFredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson (Gidlunds), 11 s.(2001), ”Kvinnofrigörelse och moderskap: En diskussion mellan Fredrika-Bremerförbundetoch Ellen Key”, i Det evigt kvinnliga, 32 s., något reviderad utgåva(2001), ”Den första vågen: en översikt om svensk kvinnorörelse fram till rösträtten”, iGråt gärna - men forska: rapport från konferensen 6-7 mars 2001 omkvinnorörelse och kvinno/genusforskning, 3 s.(2000), ”Så skriver vi historia: Den svenska kvinnorörelsen ur ett historiografisktperspektiv”, Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4, 22 s. Omtryckt i Kvinnorna skallKritisk kulturteori52(53)

Bilaga Egöra det! Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad – som idé, text och historia,(red.) E. Witt-Brattström & L. Lennerhed (Samtidshistoriska frågor).Kritisk kulturteori53(53)

Kritisk kulturteori

Bilaga FCV FÖR ÖVRIGA DISPUTERADE LÄRARE OCH FORSKAREStina Bengtsson (fil. dr)Födelsedatum:710611Nuvarande anställning:Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola (fr o m dec2007)Examina:Fil. dr i Journalistik och masskommunikation 1/6 2007Tidigare anställningar:Förordnad adjunkt vid JMG, Göteborgs universitet 1998-2000Doktorandtjänst vid JMG, Göteborgs universitet 2004-2006Förordnad adjunkt vid Södertörns högskola 2000-2002Tillsvidareanställd adjunkt vid Södertörns högskola 2003-2007Relevanta postdoktorsvistelser:Postdok i kulturteori vid Centre for Baltic and East European Studies, Södertörnshögskola 2009-2011Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Undervisat på forskarutbildningskursen BEEGS Introductory Course: Studying theBaltic Sea Area and Eastern Europe, 7,5 credits, 2006.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Projektledare:Virtual Everyday Life (Vetenskapsrådet 2010-2013)Projektdeltagare:Taste in transition/Skiftande medielandskap (Östersjöstiftelsen, 2002-2005)Kulturella identiteter i förändring (HSFR 1997-2001)Branden på Backaplan 1998 (Styrelsen för psykologiskt försvar)b. Förtroendeuppdrag:Medlem i styrelsen för Föreningen för Svensk Medie- och kommunikationsforskning(FSMK) fr o m 2009-Ämnesansvarig för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola2007-2008.Medlem av institutionsstyrelsen för Institutionen för Kultur och kommunikation,Södertörns högskola 2007-2008.Medlem av programstyrelsen för utbildningsprogrammet Medier, engelska ochglobalisering vid Södertörns högskola 2007-2008.

Bilaga FMedlem i styrgruppen för Nätverk för Ungdomsforskning (NU) 2002-2003Medlem av ämnesstyrelsen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörnshögskola, 2001-2003.Lärarrepresentant i beredningsgruppen för medie- och kommunikationsvetenskap vidJMG, Göteborgs Universitet 1999-2000.c. Sakkunniguppdrag:Opponent Marina Gershetti, slutseminarium JMG, Göteborgs Universitet, 5 juni 2000.Opponent Yvonne Andersson, arbetsseminarium JMK, Stockholms universitet, 13december 2007.Fackgranskat läroboken Metodbok för medievetenskap. Översatt från norska utav Liberförlag, 2003.d. Redaktörsuppdrag:Referee för tidskriften Young 2003, 2006 och 2007.e. Nätverk:Medlem av följande nätverk: Föreningen för Svensk Medie- ochkommunikationsforskning (FSMK), International Communication Association (ICA),European Communication Research and Education Association (ECREA), Association forInternet Research (AoIR)f. Samverkan med det omgivande samhället:Vid flertal tillfällen intervjuad i medierna som expertIntervjuad i samband med disputationen av Metro, GT, City Göteborg, HallandsNyheter, Biblioteksbladet, TT (publicerat i bl.a. Sydsvenska Dagbladet och Hallands-Posten), radioprogrammet Publicerat i P1, P4 Radio Sjuhärad samt P4 Radio Jönköping.Talat om boken ”The Don Quixote of Youth Culture” inom projektet Tåget går. Frånpekbok till doktorsavhandling. Huddinge Folkbibliotek, 14 april 2005.Presentation av forskningsprojektet Taste in transition vid Estniska skolan i Stockholm,april 2002.Kritisk kulturteori2(22)

Bilaga FYlva Habel (fil.dr)Födelsedatum:640218Nuvarande anställning:Lektor, ForskarassistentExamina:Fil. dr vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet 2002Docentkompetens:Planerar att söka under 2010Tidigare anställningar:Lektorsvikarie 2003-2005Förstagångslektorat 2003Lärarassistent 2002Relevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Ansvarig för högre seminariet vid Filmvetenskapen VT + HT 2009Kurs i forskarhandledning vid SU avslutas under VT 2010Har ej handlett doktorander, men har relativt stor erfarenhet av handledning pånivåerna därunder: 3 Masteruppsatser; 52 C-uppsatser; ca 73 B-uppsatser. Har varitexaminator på: 2 Magisteruppsatser; 9 C-uppsater.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:VR-finansierad tjänst som forskarassistent 2006-2010VR:s planeringsbidrag 2004Miniprojekt CAN/Systembolaget 2005b. Förtroendeuppdrag:Ingår sedan början av 2009 i redaktionsrådet för Mediehistoriskt Arkiv, knutet tillKungliga biblioteket (tidigare SLBA).Jämställdhets- och likabehandlingsombud vid Filmvetenskapliga institutionen 2007-2009.Var resursperson för det planerade europeiska projektet ”The Museum comes out of itsreservation: Towards a dialogue between European Museums and diasporacommunities”. Den svenska delen av projektet leds av intendent Michael Barrett,Etnografiska museet. Projektet har både vetenskapliga och populära inslag.Ingick i kommitté (april, 2007) för urval av konferensbidrag till nordisk/internationellkonferens, ”Nordic Africa Days”, Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala, 5-7 oktober 2007.c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:Tillsammans med etnologen Lotten Gustafsson Reinius och idéhistorikern Solveig Jülichger jag under 2010 ut antologin Bussen är budskapet. Medier, mobilitet, materialitet,på Mediehistoriskt Arkiv.Kritisk kulturteori3(22)

Bilaga FKommer under våren 2010 tillsammans med Lena Sawyer att vara gästredaktör för etttemanummer om Skandinavien för tidskriften African and Black Diaspora: Aninternational journal (Routledge).e. Nätverk:Ansvarade tillsammans med en kollega för forskarseminariet ”Intersektionella möten”,med hemvist hos Centrum för genusforskning, SU (HT 2004-VT2006). Har sedan 2002deltagit i ett mer löst sammanhållet mediehistoriskt nätverk, som resulterat i enhandfull antologiartiklar.f. Samverkan med det omgivande samhället:Förtroende/redaktionsuppdrag av populär karaktär:Ingår i redaktionen för den intersektionella/postkoloniala tidskriften Slut sedan börjanav 2009.Ingick i temaanknutet redaktionsråd för tidskriften Bang, våren 2009.Föreläsningar, moderator- och diskussionsuppdrag, etc.Har deltagit i paneldiskussioner vid filmfestivaler och konstfilmsvisningar och har ocksåagerat moderator, intervjuare eller jury. Har bl.a. föreläst på Stockholms universitetsGenusdagar, Senioruniversitetet och KB:s audiovisuella avdelning (då SLBA). Har ävendeltagit i, och haft ledningsansvar för paneldebatter kring postkoloniala frågor.Kritisk kulturteori4(22)

Bilaga FSofia Johansson (fil. dr)______________________________________Födelsedatum:750827Nuvarande anställning:HögskolelektorExamina:PhD, Media Studies, University of Westminster 2006Tidigare anställningar:Vikarierande högskolelektor, medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förkultur ochkommunikation, Södertörns högskola, aug 2006-dec 2007Doktorand/Adjunkt, Media Studies, Communication and Media Research Institute,School of Media, Arts and Design, University of Westminster, sept 2002-juni 2006Forskningsassistent, Communication and Media Research Institute, School of Media,Arts and Design, University of Westminster, sept 2005-april 2006Relevanta postdoktorsvistelser:-Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Erfarenhet av handledning av sammanlagt 44 uppsatser på grund-, C-, D- ochmagisternivå, på engelska och svenska (vid University of Westminster och Södertörn),examinator på lika många uppsatserErfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Ingått i forskargrupp i följande projekt:Mediernas betydelse för identitet och demokrati (projektledare Cecilia von Feilitzen ochPeter Petrov, ca 6-8 forskare) Östersjöstiftelsen 2006-2008.Kulturtekniker, Teknikkulturer, mångvetenskaplig forskningsprofil (projektledare GöranBolin, ca 30 forskare), Östersjöstiftelsen, 2007-2009.Audiences and Factual and Reality Television in Sweden (projektledare Annette Hill, 2forskare) SOM-institutet/OFCOM, 2006.Audiences and Factual and Reality Television in the UK (projektledare Annette Hill, 3forskare), OFCOM, 2005-2006.Även verkat som oberoende utvärderare i ett samarbete mellan Södertörns högskolaoch Af Kultur om arbetsmarknadsprojektet Scenkraft, finansierat av Af Kultur, 2006-2007.b. Förtroendeuppdrag:-c. Sakkunniguppdrag:-d. Redaktörsuppdrag:En av initiativtagarna till och mellan 2005-2008 redaktionsmedlem för deninternationella peer-review tidskriften Westminster Papers in Communication andCulture. Redaktör för temanumren ”Mediating Celebrity” (2005) Vol. 2(2) och”Journalism in Transition” (2008) Vol. 5(2).Kritisk kulturteori5(22)

Bilaga FEn av initativtagarna till och för närvarande redaktionsmedlem för den internationellapeer-review tidskriften Interactions: Studies in Culture.Därtill även referee-granskare för den internationella peer-review tidskriften Media,Culture & Societye. Nätverk:Medlem i forskarnätverken International Association for Media and CommunicationResearch (IAMCR) och Föreningen för svensk medie- och kommunikationsforskning(FSMK).f. Samverkan med det omgivande samhället:Samverkat med det övriga samhället bl.a. genom föreläsningar på 20 gymnasieskolor istockholmsområdet om ämnet medie- och kommunikationsvetenskap (HT06, inomprojektet Mediernas betydelse för identitet och demokrati). Även varit intervjuad somforskare i DN Kultur, 071209, Medievärlden, nr.1 2008, s.36-37, och Lärarnas Tidning,nr. 2 2008, s.33.Kritisk kulturteori6(22)

Bilaga FLars Lundgren (fil. dr)Födelsedatum:731116Nuvarande anställning:Lektor i Medie- och kommunikationsvetenskapExamina:Fil. drTidigare anställningar:Adjunkt Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskolaRelevanta postdoktorsvistelser:CBEES, april-maj 2008. Post doc. i kulturteoriHandledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:Skiftande medielandskap, Östersjöstiftelsen 2002-2005b. Förtroendeuppdrag:Ingick i den vetenskapliga kommittén för konferensen Nyris 9 - Landscapes of Youth,Södertörn University, 12-14 Jan 2006.c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:Ingår i forskningsprojektet och nätverket CENMEP, Comparative European New Mediaand Elections Project, 2009-Medlem i ECREA, European Communication Research and Education Association, 2007-Medlem i IAMCR, International Association of Media and Communication Research,2002-Medlem i FSMK, Swedish Association for Media and Communication Research, 2001-Medlem i FISK – Föreningen Individ-Samhälle-Kommunikation, 2008-Nätverket för ungdomskulturforskning (NU), styrelsemedlem 2002-2005.f. Samverkan med det omgivande samhället:Föredrag och föreläsningar på bibliotek, skolor och folkhögskolor. Medverkat i medier.Kritisk kulturteori7(22)

Bilaga FPer Ståhlberg (fil.dr)Födelsedatum:19610910Nuvarande anställning:Högskolelektor, Södertörns Högskola (från 2010-03-01)Examina:Fil. dr i Socialantropologi, Stockholms Universitet, 2003Examen från journalistlinjen, Göteborgs universitet. 1991Fil. kand. Stockholms universitet, 1990Tidigare anställningar:2007-2010 Forskare i socialantropologi på Stockholms universitet. 50 procentiganställning finansierad av Riksbankens jubileumsfond.2006-2010 Lektor i beteendevetenskap på Polishögskolan. Tom 2010-02-30.2006 Högskolelektor i Medievetenskap på Södertörns högskola.Timanställning.2003-5 Vikarierande universitetslektor vid Socialantropologiskainstitutionen, Stockholms Universitet.Relevanta postdoktorsvistelser:Jammia Millia Islamia, New Delhi (Center for Media, Culture and Governance), Februari2009.Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Handledare för ca 30 C-uppsatser och 10 magisteruppsatser i Socialantropologi ellerMKV.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:”India as a Global Superpower: An Anthropological Study of Future Visions”,Riksbankens Jubileumsfond, 2007-2010b. Förtroendeuppdrag:Suppleant i institutionsstyrelsen, Socialantropologiska institutionen, Stockholmsuniversitet, 2008-2010Jämställdhetsombud, Socialantropologiska institutionen, Stockholms Universitet, 2008-2010Studievägledare, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, 2003-2005Member of advisory board, India Media Center, Westminster University, 2010c. Sakkunniguppdrag:Peer reviewer för Ethnos och American Ethnologistd. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:Medlem av: Association of American Anthropologists, European Association of SocialAntropology, Sveriges Antropologförbund, International Communication Associationoch Swedish South Asian Studies Network.f. Samverkan med det omgivande samhället:Populärvetenskapliga föreläsningar för poliser, sjuksköterskor, pensionärer ochgymnasieelever. Intervjuer i massmedier.Kritisk kulturteori8(22)

Bilaga FPatrik Åker (fil.dr)Födelsedatum:670218Nuvarande anställning:Lektor i medie- och kommunikationsvetenskapExamina:FD i journalistik 10 oktober 1998.Tidigare anställningar:1996-1998, doktorandtjänst i journalistik vid Stockholms universitet1998 (hösten),adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) vid Södertörns högskola1999-2003, förordnad lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörnshögskola2003 (nov)-, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid SödertörnshögskolaHandledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Har varit opponent vid slutseminarium och vid presentationer av avhandlingsplaner.Presenterat olika forskningsprojekt vid högre seminarier på Stockholms universitet,Södertörns högskola och Örebro universitet.Kontakperson/handledare åt den ryskaforskarstuderande Liudmila Voronova som under ht 2009 och vt 2010 erhöllstipendium från Svenska Institutet för vistelse vid svenskt lärosäte.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:1999-2002, delprojektet ”Media Imagery” inom forskningsprogrammet Media Societiesaround the Baltic Sea vid Södertörns högskola (projektansvariga Jan Ekecrantz & TomOlsson, finansierat av Östersjöstiftelsen)2003-2005, delprojektet ”Symboliska platser ikunskapssamhället” inom forskningsprogrammet Skiftande medielandskap vidSödertörns högskola (projektansvarig Göran Bolin, finansierat avÖstersjöstiftelsen)2006-2008, tillsammans med Staffan Ericson ansvarig för projektetMediernas hus vid Södertörns högskola (finansierat av Östersjöstiftelsen)b. Förtroendeuppdrag:Suppleant i FSMK (föreningen för svenska masskommunikationsforskare) hösten 2004t o m våren 2008 och också vikarierande sekreterare under 2005.c. Sakkunniguppdrag:2004 var jag en av två sakkunniga på lektorat (2 tjänster utlystes) i MKV vid Karlstadsuniversitet (12 sökande).HT 2008 var jag granskare åt Vetenskapsrådet av inskickatbokmanus för publiceringsstöd.HT 2009 var jag granskare åt Vetenskapsrådet av ansökan om medel för att arrangeramedievetenskaplig konferens.d. Redaktörsuppdrag:Enbart böcker (se ovan)e. Nätverk:IAMCR (International Association for Media and Communication Research)ICA (International Communication Association)FSMK (föreningen för svenska masskommunikationsforskare)f. Samverkan med det omgivande samhället:Har presenterat pågående forskning i medier och för olika samhällsorganisationerKritisk kulturteori9(22)

Bilaga FVID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENA:Charlotte Bydler (fil.dr)Födelsedatum:710219Nuvarande anställning:Lektor, Konstvetenskap (50%)Examina:FD 2004FK 1995Docentkompetens:Ansökan kommer att lämnas in under 2010Tidigare anställningar:Tidsbegränsade anställningar vid Stockholms universitetRelevanta postdoktorsvistelser:Inbjuden att vara gästprofessor vid Mainz universitet hösten 2010Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Bihandledare till Anna Lundström, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholmsuniversitet (2007-) och Karolina Uggla (2007-09)Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:2007-09 Östersjöstiftelsen, ”Art (without) spaces: Internet art in Germany, Lithuania,and Sweden” m. professor Dan Karlholm och docent Håkan Nilsson, Södertörnshögskolavt 2001 STINT-stipendium gästforskare, Dept. of History of Art, Cornell University,Ithaca, NY.1998–2005 HSFR, “Internet som konstnärligt medium: globalisering ochutställningsrum” m. FK Anna Brodow och docent Solfrid Söderlind, Uppsala universitetb. Förtroendeuppdrag:2010- Suppleant, Nordik Konsthistorikers organisationskommitté2009- Medlem av Statens Kulturråds referensgrupp för utdelning av bidrag tillkulturtidskrifter2002- Styrelsemedlem, Stiftelsen Anna-Lisa Thomson Till Minne Foundation, somutdelar stipendier till kvinnliga konstskolestuderandec. Sakkunniguppdrag:2010 Tjänstetillsättning av Førsteamanuensis, Inst. För kunsthistoria NTNU, NorwegianUniversity of Science and Technology, Trondheim2007 Bedömning av sökande till professur vid Göteborgs konsthögskola Valand2006 Bedömning av sökande till professur vid Konstfack2009 Fakultetsopponent, Lotte Philipsens Ph.D.-avhandling The Globalization ofcontemporary art. Interests, articulations, and impact of New Internationalism in thevisual arts, Institut for æstetiske fag, Aarhus UniversitetKritisk kulturteori10(22)

Bilaga F2008 Fakultetsopponent, Kristoffer Arvidssons doktorsavhandling Den romantiskapostmodernismen (The Romantic Postmodernism), Inst. f. Konst- och bildvetenskap,Göteborgs universitet2007 Fakultetsopponent Kajsa Widegrens Fil lic.-avhandling The Girl Figure in theworks of Marie-Louise Ekman, Genusvetenskapliga inst., Göteborgs universitet2000 Fakultetsopponent Gretchen Gasterlands Fil lic.-avhandling Glenn Ligon:Representation and the Process of Subjectivity. The Art of Autobiography Figuredthrough Borrowed Language, Inst. för konst- och musikhistoria, Lunds universitetMedlem av betygskommittén för Annika Öhrners doktorsavhandling Barbro Östlihn ochNew York. Konstens rum och möjligheter, Konsthistoriska inst., Uppsala universitet(2010);Fred Anderssons doktorsavhandling Elis Eriksson: Ting och tecken, Inst. för konst- ochmusikhistoria ry, Lunds universitet (2007)d. Redaktörsuppdrag:Svenska hjärtan, red. m. Rodrigo Mallea Lira & Magdalena Malm, utställningskatalogno 23, Stockholm: Moderna Museet, 2004e. Nätverk:2009 Inbjuden till Contemporary Art and the Global Age Summer Seminar, org. Prof.Hans Belting och Dr. Andrea Buddensieg (Zentrum für Kunst und Medientechnologie,Karlsruhe), vid Forschungskolleg Humanwissenschaften Bad Homburg, m. PatrickFlores, Anthony Gardner, Charles Merewether, Julian Stallabrass, Chin-tao Wu, KittyZijlmans, et al.2007 Fellow, Stone Summer Art Theory Seminar: “Is Art History Global?”, org. Prof.James Elkins, School of the Art Institute, Chicago, m. Susan Buck-Morss, Michael AnnHolly, Fredric Jameson, Shigei Inaga, Harry Harootunian, Thomas DaCosta Kaufmann,Pamela Lee, Keith Moxey, et al.Dessutom internationella samtidskonstvärlden (se paneler nedan samt cv övrigapublikationer)f. Samverkan med det omgivande samhället:2004 Co-curator, m. Rodrigo Mallea Lira och Magdalena Malm, Svenska hjärtan,utställning med 27 konstnärer, 12 juni– 15 augusti, Moderna museet, Stockholm2009 Whatever Happened to Internet Art? öppen konferens påIaspis/Bildkonstnärsfonden; organisatör tills. m. Dan Karlholm, Håkan Nilsson,Södertörns högskola; Cecilia Widenheim och Jonatan Habib Engqvist, Iaspis), medbl.a. internetkonstnärerna och teoretikerna Rachel Baker, Josephine Bosma,Mindaugas Gapsevicius, Jennifer Gonzáles, Wolfgang Staehle, Nomeda & GediminasUrbonas1999 Bilder och Internet – texter kring konstruktion och tolkning av digitala bilder (M.FK Anna Brodow, FD Anette Göthlund & FD Anna Tellgren) HSFR-konferens, vid Inst.För konst- och bildvetenskap, Göteborgs universitetFrilansande konstkritiker sedan 1999Föreläsningar och paneldiskussioner i urval:2009 Framed; the Global Contemporary – Art, Design, and its public issues, m. prof.Noit Banai School of the Art institute, Tufts university, Anna Lundström, Jen Instituteof Contemporary Art, Boston; Chair of Art history Andrew McClellan, Tufts universityBoston2008 Communities in Contemporary Art, paper & panel m. Nina Möntmann, AyreenAnastas & Rene Gabri, Brian Holmes, Nikos Papastergiadis, Moderna museet,Stockholm2007 Stockholm Classography, föreläsning vid utst. Lapdogs of the Bourgeoisie,curators: Nav Haq & Tirdad Zolghadr, Tensta Konsthall2006 What is canon?, lecture in course Contemporary art for teachers, KarinMalmqvist & Matilda Olof-Ors, Moderna museet, StockholmKritisk kulturteori11(22)

Bilaga FModerator, Africa Remix-seminarium, m. Simon Njami, Yacouba Konaté, AllandeSouza, Ingrid Mwangi, David Goldblatt, och David Elliott, Moderna museet,Stockholm2005 Om konstens globalisering och begreppet multikulturalism, Stockholms LänsmuseumMaskulinitet och femininitet I samtidskonsten, panel m. Natalia Kazmierska, NorrtäljeKonsthall2004 Internationalitet: Spirit of multi-culturalism, panel w. e.g. Ronald Jones, MariaFriberg, Eero Koivisto, Konstfack & Liljevalchs KonsthallVarför blir det så snett #2?, seminarium, org. Liljevalchs Kunsthalle &KonstfackOn the Viewer-Participant System, panel m. konstkritikerna Eleanor Heartney &Robert Storr m.fl., Gwangju biennale, KoreaA critique of Agency in Institutional Criticism, paper at the conference The NewAdministration of aesthetics, m. Tone Hansen, Trude Iversen, Stian Grøgaard, GeraldRaunig, Maria Lind, 16Beaver, Carey Young m.fl., Kunstnerenes Hus, Oslo (21-22April)Art Worlds, panel w. Maria Lind, Jan Verwoerd, Tirdad Zolghadr et al., Haus derKulturen der Welt, Berlin (27 March)Insider/Outsider, panel org. av Konstperspektiv, Stockholm Art Fair (14 Feb)2003 Forum Moderna: Globalisation and artists, panel m. Sarat Maharaj & CatherineDavid, m.fl., Moderna museet, StockholmKritisk kulturteori12(22)

Bilaga FUlrika Dahl (fil. dr)Födelsedatum:700819Nuvarande anställning:Högskolelektor i genusvetenskap med inriktning mot antropologiExamina:Ph.D. Kulturantropologi och Women’s Studies, 18 mars 2004Har genomgått doktorandhandledarutbildning 2007Docentkompetens:Ansökan förberedd och godkänd av ämnesföreträdare, professor Ulla Manns,genusvetenskap. Sakkunniga kontaktas under vårterminen 2010Tidigare anställningar:Södertörns högskolaVikarierande lektor i genusvetenskap 01/01/05-30/06/08, 50 % undervisningStockholms UniversitetInstructor, The Swedish Program 08/02-12/04 (totalt 1280 timmar)Mittuniversitetet, Östersund,Handledning, föreläsningar och seminarier på C och Masternivå (80 timmar)University of California, Santa CruzInstructor, American Studies and Anthropology 2000-2001 (320 timmar)Relevanta postdoktorsvistelser:Visiting Researcher, Department of Gender and Cultural Studies, University of Sydney,Australien (5 veckor 2009, finansierat av STINT)Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Bihandledare (Huvudhandledare: Professor Nina Lykke) för Anna Adeniji, Tema Genus,Linköpings universitet 2004-2008 (Disputation december 2008).Övrigt:Opponent, Slutseminarium, Anna Bredström, Tema Etnicitet, Linköpings Universitet,November 2007Opponent, 60% Ph.D. Seminarium Redi Kobak, Tema Genus Linköpings UniversitetUniversity Januari 2010Opponent, 60 % Ph.D. Seminarium, Hanna Hallgren, Department of Gender Studies,Linköping University Mars 2005Erfarenhet av undervisning på doktorandnivå:Nordic Research School in Interdisciplinary Gender StudiesKoordinator och lärare, ‘Feminist methodologies: Situated Knowledge Practices’ 25-27/11/08 och 8-10/12/09 (21 Ph.D. students från 10 länder; tillsammans medAssociate Professor Katie King (U of Maryland) och FD Malin Rönnblom (UmeåUniversitet) Totalt 50 timmar.Lärare, ’Ethnographies of Gendered mobility and imaginaries’ 16-18/6/09 (20 Ph. D.Students från hela Europa; tillsammans med Professor Sharon Traweek (UCLA) ochProfessor Ulf Mellström (Luleå Universitet och Tema Genus, Linköping U.) Totalt 24timmar.Kritisk kulturteori13(22)

Bilaga FLärare, ‘New and Emerging Queer and Feminist Science Studies’, 24-26/08 (10 Ph.D.students, tillsammans med Professor Myra Hird, (Queens University, Kanada) Asstantprofessor Jami Weinstein (Mount Holyoke College, USA), FD Jenny Sundén (KTH).Totalt 16 timmar.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:”Femme as Figuration: Rethinking (Queer) femininities”, Riksbankens jubileumsfond,start januari 2008. Fokuserar relationen mellan femininiteter och feministisk teori"A Joint Canon? Transitions and Translations in Nordic Women's and Gender studies1990-2005" , del i projektet "Translating and Constructing Gender Studies in theNordic Region, 1975-2005" tillsammans med Docent Ulla Manns på Södertörn ochProfessor Marianne Liljeström vid Turku Universitet i Finland. Delprojektet fokuserarhur teorier och tänkare får geopolitisk tillhörighet och identitet samtför citeringspraktiker, intellektuella släktskapsnätverk och kanonisering. Finansieras avÖstersjöstiftelsen. Slutrapporteras hösten 2010.b. Förtroendeuppdrag:Ämnesansvarig för genusvetenskap 2008-c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:Redaktionsmedlem i Lambda Nordica: tidskrift för homo/lesbisk/bi/transforskninge. Nätverk:Medlem i Tófa: Nettverk for nordisk kjönnsforskningshistorief. Samverkan med det omgivande samhället:Dahl är en flitigt anlitad föreläsare och föredragshållare, publicerar sig riktligt ipopulärvetenskaplig och politisk press, medverkar varje år under Pridefestivalen i PrideHouse, som anordnar föreläsningar, paneldebatter med mera.Kritisk kulturteori14(22)

Bilaga FSara Granath (fil. dr)Födelsedatum:480101Nuvarande anställning:lektor i litteraturvetenskap, 60%Examina:FD i teatervetenskap, 31 maj 1997, Stockholms universitetTidigare anställningar: bl a:Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund, 1975-1985Teatervetenskap Stockholm 1993-1998Relevanta postdoktorsvistelser: ----------Handledarerfarenhet: b-uppsatser teatervetenskap, b-c-d-uppsatserlitteraturvetenskap Södertörn från 2000 och framåt.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan: Bildningskurs för tandläkare KI, Huddinge.a. Externfinansierad forskning:b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:f. Samverkan med det omgivande samhället:Kritisk kulturteori15(22)

Bilaga FAgneta Rehal-Johansson (fil.dr)Födelsedatum:510409Nuvarande anställning:lektor i litteraturvetenskap, 100%Examina:FD i litteraturvetenskap, dec 2006, Göteborgs universitetexamen på ämneslärarlinjen, 1976Tidigare anställningar:Univ.adjunkt i litteraturvetenskap, vik. 100%, Göteborgs universitet, läsåret 1995/96,univ.adjunkt i litteraturvetenskap, vik. 50%, vid Göteborgs universitet, läsåret1996/97.Adjunkt i svenska och franska, Göteborgs kommun, Burgårdens gymnasium, 1/71977-31/12 1995. Tjänstledig fr. o. m. 1/1 1988.Relevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):C och D-uppsatser på litteraturvetenskap och på lärarutbildningen, sedan 2001. C-uppsatser i Barn- och ungdomskultur, Idéhistoriska institutionen, Göteborgsuniversitet, 1995.Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:b. Förtroendeuppdrag:För närvarande: programsamordnare på lärarutbildningen och ansvarig för inriktningardär som litteraturvetenskap.tidigare: - t.f. kollegieförståndare för Campus Telge, Södertörns högskola, 1/1 – 30/62000, prodekan i Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning ochutbildningsvetenskap vid Södertörns högskola, oktober 2001-juni 2003, ledamot iUtbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap vidSödertörns högskola, januari 2008-juni 2009.c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:Medlem i redaktionsrådet för Barnboken. Tidskrift för barnlitteraturforskning, sedanhösten 2007.Kritisk kulturteori16(22)

Bilaga Fe. Nätverk:Deltagare i nätverket Forskningsprogrammet Ungdomskultur i Sverige, (HSFR-projekt1989-1994).f. Samverkan med det omgivande samhället:Ett antal offentliga föreläsningar i olika sammanhang (fr a symposier) om ämnen medanknytning till min forskning om Tove Jansson, rocklyrik, psykoanalys.Kritisk kulturteori17(22)

Bilaga FVISSTIDSANSTÄLLDAÅsa Arketeg (fil.dr)Födelsedatum:731023Nuvarande anställning:Högskolelektor i estetik vid Södertörns högskola sedan 1/7 2009 (visstidsanställning)Examina:FD i estetik vid Uppsala universitet 2007Docentkompetens:Tidigare anställningar:Relevanta postdoktorsvistelser:Vistelse vid The Department of English, University of California at Berkeley, USA(Korttidsstipendium från STINT, ”Stiftelsen för internationalisering av högre utbildningoch forskning”), hösten 2008.Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:Review Editor för The Nordic Journal of Aesthetics, från och med januari 2010f. Samverkan med det omgivande samhället:Kritisk kulturteori18(22)

Bilaga FJonna Bornemark (fil.dr)Födelsedatum:730319Nuvarande anställning:Visstidsanställd på Centrum för praktisk kunskapExamina:Fil.dr i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet i samarbete med Södertörns högskola.Docentkompetens:NejTidigare anställningar:Relevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:”Den religiösa erfarenhetens fenomenologi”, finansierad av Axel och Margret Ax:sonJohnsons stiftelse. 2009-10Stipendium av Helge Ax:son Johnson, 2007.”Det egna och det främmande: om bildningstankens utveckling och aktualitet”,Vetenskapsrådet, 2004-2006.b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:Svensk representant i Nordiskt sällskap för religionsfilosofif. Samverkan med det omgivande samhället:Lett filosoficaféer i 10 år. Deltagit i 12 Filosofiska rummet i P1. Folkets filosofer,Kunskapskanalen, våren –08. Talare på olika arrangemang, tex på Re:Orient,Kärlekens dårar, Vadstena, 8-10 augusti 2008 och på RiksföreningenPsykoterapiCentrums årliga höstkonferens med papret: "Objektivitet, evidens ocherotik - om kunskapens möjligheter och omöjligheter", 6/11 –09.Kritisk kulturteori19(22)

Bilaga FJonna Lappalainen (fil.dr)Födelsedatum:690615Nuvarande anställning:Lektor vid centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskolaExamina:FD i teoretisk filosofi, Stockholms universitet, 2009Docentkompetens:Tidigare anställningar:Högskolelektor i praktisk kunskap 2009-03-26 – 2009-05-25Södertörns högskolaHögskoleadjunkt i praktisk kunskap: 2008-02-01 – 2008-10-31Södertörns högskolaAmmanuens i i teoretisk filosofi 2007-09-01 – 2007-12-31Stockholms universitetAmmanuens i i teoretisk filosofi 2005-09-01 – 2005-12-31Stockholms universitetDoktorand i teoretisk filosofi 2003-07-01 – 2004-12-31Stockholms universitetRelevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):Erfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom ellerutom högskolan:a. Externfinansierad forskning:b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:e. Nätverk:f. Samverkan med det omgivande samhället:Kritisk kulturteori20(22)

Bilaga FVID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENAClaudia Lindén (fil.dr)Födelsedatum:630603Nuvarande anställning:lektor i litteraturvetenskap, 25% VisstidsanställdExamina:FD i litteraturvetenskap, nov 2002, Stockholms universitetDocentkompetens: ------------Tidigare anställningar: Litteraturvetenskap 030601-061031 100% (med avbrott förbarnledighet maj05-aug-05).Estetikämnet Södertörns högskola 50% 070115-100331,ämnesansvarig Estetikämnet 070201-070630Centrum för Genusstudier, Stockholms universitet ca 40% 080101-091231Relevanta postdoktorsvistelser: Helsinki Institute for Advanced Studies 081101-081130Handledarerfarenhet: B, C, D och magister-uppsattser på litteraturvetenskap. Buppsatser på EstetikErfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller utomhögskolan:a. Externfinansierad forskning:”Skelett spöken och perversioner. Om Karen Blixens queera gotik” delprojekt inom”Den ”Nya kvinnan” mellan två sekelskiften (1900-2000). Genusdialoger i ettinterkulturellt perspektiv. Tyskland - Norden – Polen”: Östersjöstiftelsen 2003-2005:Projektledare: Ebba Witt-Brattström” Kampen om manligheten: mäns konstruktionen av maskulinitet 1800-1930”,delprojekt inom ”Maskulinitetens estetik: modernitetens medborgare i 1800-taletsÖstersjöregion”. Östersjöstiftelsen 2007-2009: Projektledare Claudia LindénClaudia Lindén, ”An investigation of historicizing as a method in gender theory andresearch in Sweden”, delprojekt inom plattformsprojektet: “Tid, minne, representation:ett mångdisciplinärt forsknings-program om historiemedvetandets förvandlingar” .Projektledare professor Hans Ruin, Riksbankens jubileumsfond 2010-2012b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:Mellan VT 2007 och HT 2009 då serien lades ned, medlem av redaktionen förHögskoleverkets serie “Genusskriftter”e. Nätverk:f. Samverkan med det omgivande samhället:Medlem i fackboksjurun för Svenska förläggarföreningens litteraturpris Augustpriset, 2002-2004.Därefter elektor 2005-2007Kritisk kulturteori21(22)

Bilaga FJakob Staberg (docent)Födelsedatum:1967Nuvarande anställning:lektor i litteraturvetenskap och Estetik, 25% VisstidsanställdExamina:FD i litteraturvetenskap, september 2002, Stockholms universitetDocentkompetens:Stockholms universitet 2008Tidigare anställningar:Estetikämnet Södertörns högskola från 031201 och framåt. Ämnesansvarig i tvåperioder om ca 1,5 år vardera 031201-050531, 080101-090630.Handledning och undervisning på Litteraturvetenskap från HT-2003 och framåt.Relevanta postdoktorsvistelser:Handledarerfarenhet (och forskarutbildningsinsatser):B, C, D och magisteruppsatser i Estetik och LitteraturvetenskapErfarenhet av andra uppdrag (exempelvis samverkansuppdraget) inom eller utomhögskolan:Antagen till psykoanalytikerutbildningen från VT 2008a. Externfinansierad forskning:b. Förtroendeuppdrag:c. Sakkunniguppdrag:d. Redaktörsuppdrag:Jan Arnald, Ingemar Haag, Roland Lysell och Jakob Staberg red. 2000 Slöja och spegel– Romantikens former, StockholmMedie historiskt bibliotek, Antropos förlag, utgivning av medieteoretiska arbeten (iredaktionen: Otto Fischer, Thomas Götselius, Jonas Ivarsson och Jesper Olsson)e. Nätverk:Medlem i Psykoanalytiska föreningenf. Samverkan med det omgivande samhället:Kritisk kulturteori22(22)

Bilaga GPublikationsförteckningar för övriga disputerade lärare och forskare2000-2010Publikationslista – Stina BengtssonBÖCKER & RAPPORTERBengtsson, Stina (2007) Mediernas vardagsrum: Om medieanvändning och moral ivardagslivet. Göteborg: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vidGöteborgs Universitet. (bok/avhandling)Bengtsson, Stina och Lars Lundgren (2005) The Don Quixote of Youth Culture: MediaUse and Cultural Preferences among Students in Estonia and Sweden. Huddinge:Södertörn Academic Studies nr. 24/Mediestudier vid Södertörns Högskola. (bok)Bengtsson, Stina (2000) Journalisterna och personvalet – en undersökning av hur 16journalister upplevde personvalsbevakningen 1998. Skriftserien, JMG, Göteborgsuniversitet. (rapport)Bengtsson, Stina (1998) Produktion eller miljö – en undersökning av tidningarna Viskogsägare, Skogen samt Skogseko. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. (rapport)PEER REVIEWBengtsson, Stina (2006) ”Symbolic Spaces of Everyday Life: Work and Leisure athome.” Ur Nordicom Review 2/2006.Bengtsson, Stina (2010) “Virtual nation branding: Swedish Embassy in SecondLife. Journal of Virtual Worlds Research vol 3, no 2 2010.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Bengtsson, Stina (2006) ”Framing Space: Media and the Intersection of Work andLeisure.” Ur Falkheimer, Jesper och Andre Jansson (red.) Geographies ofcommunication: The spatial turn in media studies. Göteborg: Nordicom.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Bengtsson, Stina (2007) Vardagens symboliska rum: Hemmet, medierna ochvardagens transformationer.” Ur Nordicom-Information.Bengtsson, Stina (2006) ”Ungdomskulturens Don Quijote: Mediekultur och smak blandestniska och svenska studenter.” Ur Locus 1/06.Bengtsson, Stina och Lars Lundgren (2005) “The Cultural Logic of Youth: Media Useand Cultural Preferences among students in Estonia and Sweden.” Ur Bolin, Göran,Monica Hammer, Frank-Michael Kirsch och Wojciech Szrubka (red.): The Challengeof the Baltic Sea Region: Culture, Ecosystems, Democracy. Huddinge: SödertörnAcademic Studies 29.Bengtsson, Stina och Lars Lundgren (2003) ”Youth culture: a matter of taste” iEkecrantz, Jan Media Research in Progress: JMK Conference Contributions2002, Stockholm: JMK: Stockholm Media Studies vol. 1.Bengtsson, Stina (2002)”Temporalt limbo: ESC 2002 och tiden” i Ericson, Staffan HelloEurope! Tallinn Calling! Huddinge: Mediestudier vid Södertörns Högskola.

Bilaga GBengtsson, Stina (2002) “Medier i vardagen – mellan arbete och fritid” i SörenHolmberg & LennartWeibull (red) Det våras för politiken. Trettiotvå artiklar ompolitik, medier och samhälle. SOM-rapport nr. 30. Göteborg: SOM-institutet, sid.275-292.Bengtsson, Stina (2002) “The uncomfortable TV-viewer: on work, identity andwatching television” i Staffan Ericson & Espen Ytreberg (red): Fjernsyn mellomhøy og lav kultur, Kristiansand: Høyskoleforlaget, pp. 205-232.Bengtsson, Stina (2001) ”Stadsdelarna – dit många vände sig” i Larsson, Larsåke &Nohrstedt, Stig Arne (red) Göteborgsbranden 1998. En studie om kommunikation,rykten och förtroende. Stockholm: Styrelsen för Psykologiskt Försvar, pp. 75-98.ÖVRIGA PUBLIKATIONERBengtsson, Stina (2008) ”Disputationen som akademisk ritual”. Ur JMGs årsbok 2007.Göteborg: JMG.Bengtsson, Stina (2005) “Språken förenar (ännu) på nordisk konferens.” Artikel i JMGsÅrsbok 2005.Kritisk kulturteori2(21)

Bilaga GPublikationslista – Ylva HabelBÖCKER & RAPPORTERHabel, Ylva (2002): Modern media, modern audiences. Mass media and socialengineering in the 1930s Swedish welfare state (diss.), Stockholm: Aura Förlag,2002, 254 pp.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Habel, Ylva (2005): ”To Stockholm with love: The critical reception of Josephine Baker,1927-1935”, Film History, Vol. 17:1, pp. 125-138. (Editorial board peer review)Habel, Ylva (2006): Biografiska artiklar om skådespelarna Tutta Rolf, Signe Hasso ochViveca Lindfors, i Allistair Phillips och Ginette Vincendeau (eds.), Journeys ofDesire. European Actors in Hollywood - A Critical Companion, British Film Institute,2006.Habel, Ylva (2009) “Hollywood Histrionics. “Performing ‘Africa’ in The Rose ofRhodesia”, i Stephen Donovan och Vreni Hockenjos (eds.), Screening the Past, ca20 pp. Online-publication: http://www.latrobe.edu.au/screeningthepast/25/rose-ofrhodesia/habel.html.Habel, Ylva (2009): ”Beside myself with looking: The provincial, female spectator asout of place at the Stockholm Exhibition 1897”, in Amanda Lagerkvist and AndréJansson (eds.), Strange Spaces. Geographical Explorations into MediatedObscurity, Ashgate Publishing, 2009, pp. 123-148.Habel, Ylva (2010): ”Say milk, say cheese!: Inscribing public participation in TheSwedish Milk Propaganda’s promotional photography”, in Anders Ekström, SolveigJülich, Frans Lundgren, Per Wisselgren (eds.), Participatory media, underredigering, Routledge, ca 15 pp.Habel, Ylva (2010): ”The exhibition ”Modern Leisure” as a site of governmentality”, IHelena Mattsson och Sven-Olof Wallenstein (eds.), Swedish Modernisms.Architecture, consumption, and the welfare state, London: Black Dog Publishing,under redigering, ca 20 pp.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Habel, Ylva (2000): ”You forget where you are. New outlines in the cinematic cityscapeof Stockholm, 1930-1931”, in Aura. Filmvetenskaplig tidskrift, Vol. VI, No. 4, pp.47-56.Habel, Ylva (2000): “The paradoxes of paradisiac nudity. Fascist Aesthetics andMedicalized Discourse in the Nudist Movement Health through Nude Culture” iNordisk estetisk tidskrift, No. 22, 2000, pp. 29-36.Habel, Ylva (2005): ”Törst i rutan: Alkoholbruk och radikalism i TV2-filmen Badjävlar”tidskriften Spiritus, No. 7, spp. 1-12.Habel, Ylva (2006): ”’Kvinnorna på utställningen’. Feminina dygder och odygder påStockholmsutställningen 1897” in Anders Ekström, Solveig Jülich och PelleSnickars, (eds.), 1897. Mediehistorier kring Stockholmsutställningen 1897,Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, Statens ljud- och bildarkiv, pp. 339-369.Habel, Ylva (2008): ”Den autentiska Josephine Baker? – Om problematiken kringmediering av ras”, in Solveig Jülich, Patrik Lundell and Pelle Snickars (eds.),Mediehistoriska studier, serien Mediehistoriskt Arkiv: 8, SLBA, pp. 167-190.Habel, Ylva (2008): ”Offentlighet. [Eleganskulturen La SAPE exponerad på YouTube]”,in Anu Koivunen (ed.), Film och andra rörliga bilder. En introduktion, Stockholm:Raster förlag, pp. 55-66.Kritisk kulturteori3(21)

Bilaga GÖVRIGA PUBLIKATIONERHabel, Ylva (2004): ”Så är Sveriges folk ett folk av is och sol”, in Moderna museet,catalogue for the exhibition ”Swedish hearts/Svenska hjärtan”, 2004. ca 10 pp.Habel, Ylva (2004): Biografisk artikel om Gunnar Skoglund i Svenskt BiografisktLexikon,pp. 458-461.Habel, Ylva (2008): ”Filmen Vita myror som postkolonial kritik”, in Malin Wahlberg och TobiasAndersson, (eds.), TV-pionjärer och fria filmare. En bok om Lennart EhrenborgMediehistoriskt Arkiv: 9, SLBA, 2008.Habel, Ylva (2008): ”Whiteness Swedish style”, the journal Slut, 2008.Kritisk kulturteori4(21)

Bilaga GPublikationslista – Sofia JohanssonBÖCKER & RAPPORTERJohansson, Sofia (2007) Reading Tabloids: A Study of Readers of the Sun and theDaily Mirror, Huddinge: Södertörn Academic Studies.Johansson, Sofia (2007) Projekt Scenkraft: En rapport, Stockholm: Af Kultur.Johansson, Sofia (2003) BA Media Studies Career Tracking Survey, London: Universityof Westminster.Johansson, Sofia och Britta Moeller (2002) Reaching Out: A Study of Universities inCyberspace, London: University of Westminster.PEER REVIEWJohansson, Sofia (2008) “Gossip, sport and pretty girls: What does ‘trivial’journalism mean to tabloid newspaper readers?”, Journalism Practice, Vol. 2(3):402-413.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (ej peer review)Johansson, Sofia (2009) “Gossip, sport and pretty girls: What does ‘trivial’journalism mean to tabloid newspaper readers?”, i Bob Franklin (ed.) Future ofNewspapers, London: Routledge.Johansson, Sofia (2007) “’They just make sense’: Tabloids as an alternative publicsphere?”, i Richard Butch (ed.) Media and Public Spheres, New York: Macmillan,pp. 83-95.Johansson, Sofia (2006) ”’Sometimes you wanna hate celebrities’: Tabloid readers andcelebrity coverage”, i Su Holmes and Sean Redmonds (eds.), Framing Celebrity:New Directions in Celebrity Culture, London: Routledge, pp. 343-358.NATIONELL PUBLICERING (ej peer review)Johansson, Sofia (uu 2010) ”Connection or disconnection? Two generations inSweden discuss online sociality”, i Cecilia von Feilitzen & Peter Petrov (red.)antologi baserat på projektet Mediernas roll för identitet och demokrati.Johansson, Sofia (2008) ”Kändisar blir tjejkompisar”, intervju publicerad i MariaLannvik Duregård & Annika Dzedina (red.) I rummet intill: samlade texter omung kultur, Stockholm: Lärarförbundets förlag.ÖVRIG PUBLICERINGJohansson, Sofia and Mascha Brichta (eds.) (2008), “News Journalism in Transition”,Westminster Papers in Communication and Culture, Vol. 5(2).Johansson, Sofia and Mascha Brichta (2008) “Editorial”, Westminster Papers inCommunication and Culture, Vol.5(2), pp. 1-3.Kritisk kulturteori5(21)

Bilaga GJohansson, Sofia (ed.)(2005) “Mediating Celebrity”, Westminster Papers inCommunication and Culture, Vol. 2(2).Johansson, Sofia (2005) “Editorial”, Westminster Papers in Communication andCulture, Vol. 2(2): 1-5.Kritisk kulturteori6(21)

Bilaga GPublikationslista – Lars LundgrenBÖCKER & RAPPORTERLundgren, Lars (2008) Culture and Transmission. The technological and cultural reachof international syndicated radio, Stockholm: JMK.Lundgren, Lars (2005) The Don Quixote of Youth Culture. Media use and culturalpreferences among students in Estonia and Sweden, Huddinge: SödertörnAcademic Studies. (with Stina Bengtsson).ÖVRIGA PUBLIKATIONERBengtsson, Stina & Lars Lundgren (2005) “The cultural logic of youth”, in Bolin et al.The Challenge of the Baltic Sea Region, Huddinge: Södertörn Academic Studies.(with Stina Bengtsson)Lundgren, Lars (2003) Review of Cultures of popular music, in Young Vol. 11(3).Lundgren, Lars (2002) “Tävla i musik?” Om schlager och sport som spel”, in StaffanEricson (ed) ”Hello Europe! Tallinn Calling”, Huddinge: Mediestudier vid SödertörnsHögskola.Bengtsson, Stina & Lars Lundgren (2002) “Youth culture – a matter of taste. Mediaconsumption and style in Estonia and Sweden”, in Media Research in Progress: JMKConference Contributions 2002, Stockholm: JMK. (with Stina Bengtsson).Kritisk kulturteori7(21)

Bilaga GPublikationslista – Per StåhlbergBÖCKER & RAPPORTER2002 Lucknow Daily: How a Hindi Newspaper Constructs Society. Stockholm Studies inSocial Anthropology 51. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.PEER REVIEW2006 ‘On the Journalist Beat in India: Encounters with the Near Familiar’.Ethnography, Vol 7(1): 47-67.In Press "Another Tryst with Destiny: Popular Culture and the Indian Future".European Journal of Cultural Studies.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)In Press “Between Community and Commodity; Nationalism and Nation Branding”. IAnna Rosvall och Inka Moring (eds), Communicating the Nation, Göteborg:Nordicom. (Med Göran Bolin)2007 Recension av Shakuntala Banajis bok Reading Bollywood: The Young Audienceand Hindi Films (Palgrave, Macmillan). Young, Nordic Journal of Youth Research,Vol 15(4): 435-443.2005 "Imprensa escrita e comunicação intercultural: a mundialização escreve-setambém em hindi" I Armand Mattelart (red.). A communicação na aldeia global.Petropópolis, RJ (Brazil): Editora Vozes.2004 Recension av Thomas Blom Hansens bok Wages of Violence: Naming and Identityin Postcolonial Bombay (Princeton University Press, 2001). Ethnos, 69:4.2004 “Presse écrite et communication interculturelle: la mondialisation s’écrit aussi enhindi”. I Michel Sauquet (red.) l´idiot du village mondial. Paris/Bruxells:ÉditionsCharles Léopold Mayer/Éditions Luc Pire.2003 ’The Newspapers of Lucknow: Journalism and Modernity’. I Roger Jeffrey ochJens Lerche (red), Uttar Pradesh: Soft State, Hard Choices–European Perspectives.New Delhi: Manohar.2002 ’The Illicit Daughter: Hindi Language Newspapers and the Regionalisation of thePublic Sphere in India’. I Poluha och Rosendhal (red.), Contesting ’Good’Governance: Cross Cultural Perspectives on Representation, Accountability andPublic Space. London: Curzon Press.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)2004 ”På uppdrag med indiska journalister: när det välbekanta tränger sig på”. I UlfHannerz (red.), Antropologi/Journalistik. Lund: Studentlitteratur.Kritisk kulturteori8(21)

Bilaga GPublikationslista – Patrik ÅkerBÖCKER & RAPPORTERÅker, Patrik (2008): Symboliska platser i kunskapssamhället. Internet, högre lärosätenoch den gynnade geografin, Södertörns högskola Huddinge: Södertörn AcademicStudies 35. (105 s)Åker, Patrik & Tom Olsson (red) (2002): Jag har sett framtiden….och den fungerarinte. Journalisterna och främlingarna i öst, Stockholm: Carlsson Bokförlag.Åker, Patrik, Hurd, Madeleine & Tom Olsson (red) (2002): Storylines. Media, Powerand Identity in Modern Europe, Stockholm: Hjalmarson & Högberg.Åker, Patrik (1998): Vår bostad i folkhemmet. Bilden av hemmet i enorganisationstidskrift, Nora: Nya Doxa. (290 s)INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Åker, Patrik (2010, under utgivning) ”Ostankino TV-tower, Moscow: An Obsession withSpace” i Ericson, Staffan & Kristina Riegert ed. Media Houses. Architecture, Mediaand the Production of Centrality, New York: Peter Lang. (30 s)Åker, Patrik, Staffan Ericson & Kristina Riegert (2010, under utgivning) “Introduction” iEricson, Staffan & Kristina Riegert ed. Media Houses. Architecture, Media and theProduction of Centrality, New York: Peter Lang. (15 s)Åker, Patrik (2003): ”St: Petersburg vid 1900-talets slut. Svenska tidskrifters bilder avstaden”, i Henningsen, Bernd, Wischmann, Antje & Heike Graf, Heike (red),Städtischer Wandel in der Ostseeregion heute - Städernas omvandling i dagensöstersjöregion, Berlin: Berliner Wissenschafts-Verlag. (18 s)Åker, Patrik & Kristina Riegert (2003): ”Knowing Me, Knowing You. Mediated Identitiesin the Eastern Baltic Sea Region”, i Riegert, Kristina (red): News of the Other.Tracing Identity in Scandinavian Constructions of the Eastern Baltic Sea Region,Göteborg: Nordicom. (20 s)Åker, Patrik (2003): ”Newspapers’ Picture of the World.The Domestic Family of Man”, i News of the Other. (18 s)NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)Åker, Patrik, Bolin, Göran & Cecilia von Feilitzen (2007): ”Mediekonvergens ochinnehållsdivergens. Tekniker, genrer och institutioner i förändring” i Carlsson, Ulla& Ulrika Facht (red), Mediesverige 2007. Statistik och analys, Göteborgsuniversitet: Nordicom. (5 s)Åker, Patrik (2005): “The preferred place” i Bolin, Göran (red) The Media Landscape ofSödertörn 2002. Media use, values and everyday life in southern Stockholm,(Mediestudier vid Södertörns högskola 2005:2), Huddinge: MKV. (10 s)Åker, Patrik (2002) , ”Mediehändelsens plats” i Ericson, Staffan (red), Hello Europe!Tallinn Calling! Eurovision Song Contest 2002 som mediehändelse, (Mediestudiervid Södertörns högskola 2002:3), Flemingsberg: MKV. (8 s)Åker, Patrik (2002): ”På väg mot en skön ny värld. Press och politiker sommaren1989” i Jag har sett framtiden…(35 s)Åker, Patrik (2000), ”Vår bostad i bild” (”Visualizing the 20th century home”) i Becker,Karin, Ekecrantz, Jan & Tom Olsson, Picturing Politics. Visual and textualformations of modernity in the Swedish press, Stockholm: JMK Skriftserien. (28 s)Kritisk kulturteori9(21)

Bilaga GVID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENAPublikationslista – Charlotte BydlerBÖCKER & RAPPORTER2004 The Global Art world, Inc.: On the globalization of contemporary art, Figura NovaSeries 32, Uppsala: Acta Universitas Upsaliensis2004 Scener för invandrade konstnärer i Sverige, en rapport om om bildkonstnärersvillkor för Bildkonstnärsfonden (Statens Konstråd)2000 Rapport till organisatörerna vid Forum on Culture in Cyber Age, 23-25 Oct.,Kyongju, Korea, org. Asia-Europe Foundation & Kyongju World Culture ExpoINTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Global contemporary?”, Globalization and Contemporary Art, Jonathan Harris (red.),Blackwell (2010)”A local global art history”, Is Art History Global?, James Elkins (red.), Routledge(2007)NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Markerat kroppslig. Om fysiska möten med digital konst”, Eriksson & Göthlund (red.),Från modernism till samtidskonst. Kvinnliga konstnärer, Lund: Signum (2003)”Internet som konstnärligt medium: globalisering och utställningsrum. Denglobaliserade konstens agenda”, Göthlund & Tellgren (red.), Bilder och Internet –texter kring konstruktion och tolkning av digitala bilder, Göteborg: Visuellt, Konstochbildvetenskapliga institutionens skriftserie nr 6 (1999)ÖVRIGA PUBLIKATIONER”Pengarnas ikonografi”, Ord & Bild/ ”The iconography of money”, Capitalism asreligion: Word & Image (5/2006)”The Art world and the collected knowledge of the world’s art Konstvärlden och detsamlade vetandet om världens konst”, Samtidskonst för lärare och andraintresserade, Malmquist & Olof-Ors (eds.), Moderna Museet (2005)w. Malena Gustavson, "De-koloniserade andra", recension i Kvinnovetenskapligtidskrift 2 (2000)[av Catharina Eriksson et al. (red.), Globaliseringens kulturer. Den postkolonialaparadoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa 1999]2008· ”Institutional art. Per Hasselberg & Konsthall C”, Sofia, 2008 (katalogtext)2007· ”Nina Bondeson”, ”Nina Kerola”, & ”Fredrik Wretman”, Offentlig konst iFlemingsberg, Bull & Karlholm (eds.), Huge fastigheter AB, Stockholm(katalogtext),2007. ”Tingens magi”, Norrländskt Guld/”The Magic of Things”, Northern Gold,exhibition catalogue Jamtli County Museum, Östersund, 2007 (katalogtext)2006· ”Pax Anglo-Americana: A plea for a cosmopolitan history of contemporary art”,Ethnic Marketing, Tirdad Zolghadr (ed.), catalogue, Centre d’Art contemporain,Genève, 2004/Tehran 2006 (katalogtext)2004· Svenska hjärtan, ed. w. Rodrigo Mallea Lira & Magdalena Malm, exhibitioncatalogue no 23, Stockholm: Moderna Museet, 2004 (katalogtext)Kritisk kulturteori10(21)

Bilaga G2004· ”Modern times, Modern gardens”, Shirana Shahbazi, Tirdad Zolghadr (ed.)catalogue, Centre d’Art Contemporain Genève, 2004 (katalogtext)2003· ”Möte i Marsvinsland/Encounter in Guineapigland”, Carin Ellberg, Landskap,catalogue, Helsingborg: Dunkers Kulturhus, 2003 (katalogtext)2001· ”Det skapade landet/Shaped land”, Landskap, catalogue, Uppsala konstmuseum(2001) (katalogtext)2001· ”Trans//form och konstens geopolitiska estetik / Trans//form and thegeopolitical aesthetic of art”, katalog, Transform, Stockholm: Intercult,Köpenhamn: Galleri Shambala, Oslo: Artists in motion & Du store verden!,(katalogtext)2001· Martin Sjoberg, No title fights, catalogue, Stockholm: IASPIS, (katalogtext)2001· ”Martin Sjoberg”, Rauma Art Biennale, catalogue, Suomi/Finland, 2001(katalogtext)2000· ”Contagion – Discursively yours”, Heterogénesis: special edition FA+ IX, 2000(katalogtext)Diverse konsttidskrifter, t.ex. Art and Text (Australien/USA), Art Orbit, Bidoun(Förenade Arabemiraten/USA), CRAC in Context, Heterogénesis, Hjärnstorm,Fotografi, Index: Contemporary art and culture, Konstperspektiv, NU: The NordicArt Review, Ord & Bild, Paletten, s.cr.a.m. Tema Celeste (Italy), ochdagstidningarna Dala-Demokraten samt Upsala Nya Tidning. Regelbunden kritikervid Aftonbladet 1998-2001. (konstkritik)”Postkolonial klagan”, Tidskriften 00-tal, 5 (2008)”, Tidskriften 00-tal, 5 (2008)”Pengarnas ikonografi”, Ord & Bild, 5 (2006)”Isaac Julien skuggboxas mot exotismens spöke”, Paletten, 3 (2006)”inIVA takes a crack at the canon”, Bidoun, Spring/Summer (2005)”Fritt för forskning i konst?”, tema Konst och forskning, Hjärnstorm, 76/77 (2002)“Cyberrymdens nybyggare”, Hjärnstorm, 71/72 (2000)“Contagion – Discursively yours”, Heterogénesis, special catalogue edition (on FA+), IX(2000)“Man + Space, The Third Kwangju Biennial, Kwangju”, p. 86, NU: The Nordic ArtReview, 3-4 (2000)“Konst, alkemi och Internet – en hemlig historia”, Konstperspektiv, 2 (2000)“Ann Hamilton och USA på Venedigbiennalen”, Hjärnstorm, 67-68 (1999)“Brottsliga relationer”, om Måns Wrange’s CD-ROM The Stockholm Syndrome,Aftonbladet, 1999.09.06“The Internationalization of Autonomous Art. A Paranoid Story/Den autonoma konstensinternationalisering. En paranoid historia”, CRAC in Context,, 1999.06.01.“The monster of memory”, pp. 66-71, NU: The Nordic Art Review, 1 (1999)“The artist in the age of post-colonial theory. Jamelie Hassan according to GayatriChakravorty Spivak”, Art Orbit, # 1, March 1998,, 1998.03.12“Ordet”, pp. 70-71, Index contemporary art and culture, 22 (1998)“Another great divide or the same old culture in the virtual city”, pp. 8-11 & “Speakingthe new x 3”, pp. 12-15 (m. Max Liljefors), s.cr.a.m., 3 (1998)“Reality Bites: den ekonomiska verkligheten och konstens autonomi”, Dept. of Arthistory, Uppsala University Valör 1 (1997)“Afrika och världen” (m. Berit Sahlström), Upsala Nya Tidning, 1996.07.04“Douglas Gordons ...head och döden”, Hjärnstorm, 56-57 (1996)Kritisk kulturteori11(21)

Bilaga GPublikationslista – Ulrika DahlBÖCKER & RAPPORTER(2008) Femmes of Power: Exploding Queer Femininities. Tillsammans med fotografenDel LaGrace Volcano. London: Serpent's Tail Press.(2005) "Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoritetengör" En kunskapsinventering av forskning om homofobi och heteronormativitet.Stockholm: Forum för Levande Historia och HomO.http://www.levandehistoria.se/node/129Articles in Edited Volumes and academic journalsPEER REVIEW(2010) ’Femme on Femme: Reflections on queer femme-inist ethnography andcollaborative methods’ in SQS (Journal of Finnish Queer Studies; Reprinted inBrowne & Nash, eds. Queer Methods: Queer Theory and Social Sciencemethodologies. London: Ashgate.(2009) ’Towards a Theory of Femme Fashion’ Lambda Nordica 2009:2-3 (release01/2010)(2007) "Progressive women, Traditional men: The Feminization of Migration andgendered stories of development in the northern periphery of the EU" inGunewardena, Nandini and Ann Kingsolver, eds. The Gender of Globalization:Women Navigating Economic and Cultural Marginality. SAR Press.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)(2009) "In The Raw: Figurative Fragments of A Politics of Location in Desire" (withHanna Hallgren). In Åsberg, Harrison, Pernrud and Gustavsson, eds. GenderDelight: Science, Knowledge, Culture and Writing…for Nina Lykke.Linköping: Tema Genus Series, No 1. 277-281.(2005b) 'el baul de los disfraces-un manifiesto femme-inista'. Grupo de Trabajo Queer,red. El eje del mal es heterosexual. Figuraciones, movimientos, y prácticasfeministas queer. Madrid: Traficantes de Suenos Press.(2004) Progressive Women, Traditional Men: The?Politics of 'Knowledge' and GenderedStories of Development in the?Northern Periphery of the EU. Ph. D. Dissertation,University of California, Santa Cruz.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)(2008) "Kopior utan original: Om femme drag" Lambda Nordica, specialnummer omdrag 1-2:89-105.(2005a) "Scener ur ett äktenskap: Om heteronormativitet i svenskJämställdhetspolitik. Kulick, Don, ed. QueerSverige. Stockholm: Natur och Kultur.(2003) "Utklädningslådan". Mobacker, Susanne, ed. Såna som oss: Röster omsexualitet, identitet, och annorlundaskap. Stockholm: Tidens Förlag.Kritisk kulturteori12(21)

Bilaga GPublikationslista – Sara GranathPEER REVIEW”Romeo and Juliet at the Power Station” i Journal of Korean Theatre StudiesAssociation, 2004Samt, något bearbetad, i Theatre and Space, Seoul, Korean Theatre StudiesAssociation, 2005ÖVRIGA PUBLIKATIONERÖvrigt: årsartiklar, teater, NationalencyklopedinTeaterkritik i Svenska Dagbladet från 1995Kritisk kulturteori13(21)

Bilaga GPublikationslista – Agneta Rehal-JohanssonBÖCKER & RAPPORTERDen lömska barnboksförfattaren. Tove Jansson och muminverkets metamorfoser(Diss.), Göteborg/Stockholm 2006, (pp 411).PEER REVIEW”Platons Ion och den homeriske rapsodens konst”, i Tidskrift för litteraturvetenskap 3-4/1998, pp. 19-37.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)“Tove Jansson. The Trixter Childrens Literature Author”, i Tove Jansson. Collectionof Critical Essays, pp. 15-28, Cambridge 2007.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Som i en sorgeprocess – några nedslag i Tove Janssons muminsvit med Melanie Kleinoch D.W. Winnicott”, i Konsten att berätta för barn, Stockholm 1996, pp. 209-230.”Rocksångaren som den offrade sonen och rocken som religion – om rockens funktionutifrån Imperiets sångtexter”, i Ungdom i rörelse. En antologi om ungdomarslevnadsvillkor, Göteborg, 1991, pp. 181-219.”Rocksångaren - vår tids rapsod?”, i Ungdomskultur, Svensklärarföreningens årsskrift1990, s. 191-204.”Förord”, i Kristeva, Julia, Fasans makt. En essä om abjektionen (Pouvoirs del´horreur). Översättning av Agneta Rehal och Anna Forssberg, Göteborg 1992 (pp.18)ÖVRIGA PUBLIKATIONER/Recension av/ Ganetz, Hillevi, . Rocktexter av Turid Lundqvist, Eva Dahlgren ochKajsa Grytt (1998) i Tidskrift för litteraturvetenskap 27:2, 1998, pp. 134-138.Översättning (tillsammans med Anna Forssberg) till svenska av Kristeva, Julia,Pouvoirs de l’horreur (Fasans makt, Göteborg 1992). (pp. 238)Kritisk kulturteori14(21)

Bilaga GVISSTIDSANSTÄLLDA (2010)Publikationslista – Åsa ArketegBÖCKER & RAPPORTERArketeg, Åsa (2007): An Aesthetics of Resistance: The Open-Ended Practice ofLanguage Writing (Uppsala universitet, 2007) (219 pp).Kritisk kulturteori15(21)

Bilaga GPublikationslista – Jonna BornemarkBÖCKER & RAPPORTERKunskapens gräns, gränsens vetande: en fenomenologisk undersökning avtranscendens och kroppslighet, Huddinge: Philosophical Studies, SödertörnUniversity Collage, 2009.Red. med Hans Ruin, Phenomenology and Religion: New Frontiers, Huddinge:Södertörn University, Södertörn Philosophical Studies, 2010.Red. med Fredrik Svenaeus, Vad är praktisk kunskap? Huddinge: Södertörn University,Södertörn Studies in Practical Knowledge 1, 2009.Red. Det främmande i det egna: filosofiska essäer om bildning och person, Huddinge:Södertörn University, Philosophical Studies, 2007.PEER REVIEW”Limit-situation- antinomies and transcendence in Karl Jaspers’ philosophy” i SATS –Nordic Journal of Philosophy, vol. 7, nr 2, 2006, ss 63-85.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Ambiguities of the human body in phenomenology and Christian mysticism” i TheBody Unbound: Philosophical Perspectives on Religion, Embodiment, and Politics,red. Ola Sigurdson, Marius Timmann Mjaaland och Sigridur Torgeirsdottir,Cambridge: CSP, 2010.Europe’s Spiritual Roots – A Conversation on Ideas, diskussionsskrift utgiven avSvenska ambassaden vid den heliga stolen, 2010.”Immanence and transcendence in Michel Henry and Mechthild von Magdeburg” iL’Orient des dieux, vol 8-9, 2008-2009, s. 75-90.“Alterity in the philosophy of Edith Stein: Empathy and God”, representant för NordisktSällskap för Fenomenologi i Phenomenology 2005, Volume IV: Selected Essaysfrom Northern Europe, red. Hans Rainer Sepp och Ion Copoeru, Bucharest: ZetaBooks, 2007.”Pessoa como cifra – Uma reflexão sobre o conceito de pessoa a partir de Karl Jaspers”i Scintilla- Revista de Filosofia e Mística Medieval, vol. 3, nr 2, 2006, ss 359-375.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”Max Scheler and Edith Stein as Precursors to the “Turn to Religion” withinPhenomenology”, i Phenomenology and Religion: New Frontiers, Huddinge:Södertörn University, Södertörn Philosophical Studies, 2010.”Kenosis as mirroring” i Svensk teologisk tidskrift, nr 85, 2009. (Temanummer omSarah Coakley)Recension/essä i Sitemagazine: "Phenomenology and the Question of Religion:Reading Martin Hägglunds 'Radical Atheism'", 2009:1, nr 25.“Jaget som evighetens spegelbild: människa och Gud hos Johannes Scotus Eriugena”, iDet främmande i det egna: filosofiska essäer om bildning och person, Huddinge:Södertörn University, Södertörn Philosophical Studies, 2007.ÖVRIGA PUBLIKATIONER”Hans hjärta i mitt hjärta – Mechthild von Magdeburg och filosofins vändning tillreligionen”, in 00-tal, nr 24, 2007, pp 120-124.Recension, Sven-Eric Liedman, ”Stenarna i själen”, LO-tidningen 8/12-06Kritisk kulturteori16(21)

Bilaga GRecension, Ola Sigurdson, Himmelska kroppar, LO-tidningen 31/5-07Recension, Christian Braw, Förnuft och uppenbarelse – en berättelse om aristoteliskttänkande i teologin, Kyrkans tidning, nr 21/22, Mai-08Recension av Ateismens fall – Den moderna religionskritikens kris, Kyrkans tidningRecension av Björn Ranelids Öppet brev till George W Bush, LO-tidningen 2/12-07Recension av Frihet och gränser – Filosofiska perspektiv på religionsfrihet och tolerans,red. Johan Modée och Hugo Strandberg, Kyrkans tidning.”Myror och persisk balsam”, LO-tidningen 28/9-07”Gåvans makt”, LO-tidningen 22/10-07”Bildningsresans auktoritet: mellan totalitarism och hyperliberalism”, Tidningenkulturen, 29/3-08Kritisk kulturteori17(21)

Bilaga GPublikationslista – Jonna Hjertström LappalainenBÖCKER & RAPPORTERDen enskilde. En studie av trons profana möjlighet i Sören Kierkegaards tidigaförfattarskap, Stockholm: Thales, 2009.INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)"Kierkegaard's Reception in Swedish Philosophy, Theology and Contemporary LiteraryTheory", Kierkegaard’s International Reception. Tome I: Northern and WesternEurope, red. Jon Stewart, Farnham: Ashgate Publishing Limited, 2009.NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”I begynnelsen var fantasin: om den reflekterande människan” i Reflektionens gestalt,red. Kristina Fjelkestam, Södertörn Studies in Practical Knowledge, 2009."Den osägbare", Tänkarens mångfald, red. Lone Koltoft, Jon Stewart & Jan Holmgaard,Göteborg/Stockholm: Makadam förlag, 2005."Den rädda människans skuld", Lyrikvännen, nr 5: Sören Kierkegaard, 2004.”Recension av Hildur Kalmans avhandling The Structure of Knowing”, FilosofiskTidskrift, nr 3, 2001.Kritisk kulturteori18(21)

Bilaga GVID DE TRE ÖVRIGA ÄMNENAPublikationslista – Claudia LindénBÖCKER & RAPPORTEROm kärlek. Litteratur sexualitet och politik hos Ellen Key, diss. Symposion,Stockholm/Stehag 2002, 411 s.PEER REVIEW“Karen Blixen och maskulinitetens dekonstruktion: En läsning av ‘The OldChevalier/Den gamle vandrende Ridder’”. Samlaren 2009, litteraturvetenskapligtidskrift, s. 102-138 (36 s.)“Axel Munthes genustrubbel”, NORMA, Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier vol 4,nr 2 2009, s. 151-168 (17 s.)“Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen”, Lychnos 2008. Årsbok för idéoch lärdomshistoria, red. Anders Burman, Bosse Holmquist och Shamal Kaveh,Stockholm 2008. s. 201-227 (26 s).INTERNATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)“The Modern Idiom of Gender Transgression: Love and Identity in Karen Blixens‘Carnival’ and Modern Marriage”, i The New Woman and The Aesthetic Opening.Unlocking Gender in Twentieth-Century Textsed. Ebba Witt Brattström, SödertörnAcademic Studies Stockholm 2004, s. 155-168 (13 s.)NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)“Kön och identitet i P.O. Enquists ekokammare”, Insikten nr 3 2007 årg 16, s. 30-34(4 s.)"Ellen Keys feministiska estetik", förord till Ellen Key Skönhet för alla, Ödeshög 2006s. 7-23 (16 s.)“Moderlighetens metaforer hos Ellen Key och Friedrich Nietzsche”, i Feministiskalitteraturanalyser 1972-2002, red Åsa Arping, Anna Nordenstam, StudentlitteraturLund 2005, s. 311-338 (27 s.)"Kropp, verklighet, fiktion. Läsning som subversiv handling" (tillsammans medKristina Fjelkestam) i Svensk genusforskning i världen. Konferensrapport Örebro31.11-1-12 2000, red. Anna Johansson Nationella sekretariatet förgenusforskning, Göteborg 2001, s. 84-94 (10 s.)"Mary Wollstonecraft och filosofin som feminism", Glänta nr. 1-2 2001, s. 130-140(10 s.)"Kvinnan som försvann -om några översättningar av Emily Dickinson" Lyrikvännen nr.2/2001, s. 41-50 (9 s.)."Ellen Key i den manliga fantasin" Agora norsk filosofisk tidskrift 4/2000-1/2001, s.155-181 (26 s.)"Ellen Key som feminist" Ellen Key sällskapets årsskrift 2000, s. 3-17 (14 s.)"Mellan man och kvinna. Ernst Ahlgren och fröken Key - en kärlekshistoria" i Tidskriftför litteraturvetenskap nr. 2/2000, s. 3-28 (25 s.)Moderlighet och politik i Ellen Key i ny belysning red. Siv Hackzell Stockholm 2000, s.35-49 (14 s.)Kritisk kulturteori19(21)

Bilaga GÖVRIGA PUBLIKATIONER“Boel Englund och Lena Kåreland Rätten till ordet. En kollektivbiografi över skrivandeStockholmskvinnor 1880-1920” Samlaren 2008 s. 434-440, (6 s), (recension).“Torbjörn Forslids Varför män?” Tidskrift för litteraturvetenskap 3/2007. 96-98, (3 s) ,(recension).“Efterord” till Anne Charlotte Lefflers Kvinnlighet och Erotik, Rosenlarv förlag,Stockholm 2009, 281-311, (30 s).“Ellen Key om kärlek, frihet och politik”, Ellen Key-sällskapets årsskrift 2009 (16 s),“Nietzsches kvinnlighet” (om Friedrich Nietzsche) s. 172-175 (3 s.), “Lolita, bokenom en man” (om Vladimir Nabokov) s. 264-267 (4 s.), “Eros som frigörelse” (omEllen Key) s. 446-449) (4 s.) Alla tre i Källarhändelser. Forum nutidsplats förkultur, red. Anna Bengtsson, Erzats förlag, Stockholm 2007“Split Vision” katalogtext till utställningen Split vision, Lena Gustavsson, Ulla, West,Elisabeth Westerlund Katarina Wiklund, 9 mars –18 april 2007, (8 s.)“Vision och Voyerism. Om Michael Lundbergs konst” i Michael Lundberg The Mirrorbetween us, Stockholm 2006, s. 50-57 (8 s.)“Ellen Key, kulturadikal i 1880-talet”, katalogessä, till utställningskatalogenKonstnärspar, Nationalmuseeum 2006, s. 21-52 ( 31 s.)“Ingen postmodernism utan feminism”, Bang 3/2006, s. 31-34 (4 s.)“Ellen Key”, Astra Nova, (finlandsvensk tidskrift) hösten 2004, (4 s.)"Lolita boken om en man" om Vladimir Nabokov i Artes 2/2000, 47-50 (3 s.)Kritisk kulturteori20(21)

Bilaga GPublikationslista – Jakob StabergBÖCKER & RAPPORTERSjukdomens estetik, Aiolos förlag, Stockholm 2009 (ca. 275 s.)Att skapa en ny man. C.J.L Almqvist och Mannasamfund 1816-1824, diss. Symposion,Stockholm/Stehag 2002NATIONELLA PUBLIKATIONER (EJ PEER REVIEW)”I den föremålslösa världen. Noréns schizopoesi” , Divan nr 3-4 200p, s. 119-125, (6s.)”Anteckningar från en spädbarnsobservation” Divan nr 3-4 2008, s. 83-93, (10 s.)2007. ”Gérard de Nerval och det simulerade vansinnet” Aiolos nr 30-312007. ”Fluiderande rum: Lars Noréns Salome, Sfinxerna”. I Tidskrift förlitteraturvetenskap Nummer 1-22005. ”Carl Fredrik Hill och synlighetens regimer”. I: u-n-i-o-n nr22005. ”Istället för musik: förvirring”. I: OEI, nr 24/252004.”Resor i intensitet: Nerval/Deleuze”. I: Aiolos nr 24+ Glänta nr 4.02-1.042004.”1792: ’att blifva liksom ett djur’”. I: Tidskrift för litteraturvetenskapNummer 22003-2004. ”En ny sensibilitet”. I: OEI nr 15/16/172000. ”Fantasins gränssnitt. C J L Almqvists konstsaga Guldfågel i paradis”Tidskrift för litteraturvetenskap Nummer 11999. ”Kittler och tecknens teknologi”. I: Häften för kritiska studier Nummer 1Kritisk kulturteori21(21)

Kritisk kulturteori

Bilaga HFÖRTECKNING ÖVER DOKTORSAVHANDLINGAR OCHLICENTIATAVHANDLINGAR FRAMLAGDA I OMRÅDETSFORSKARUTBILDNINGSÄMNEN DE SENASTE FEM ÅREN AV DOKTORANDERKNUTNA TILL SÖDERTÖRNS HÖGSKOLAAvhandlingar framlagda av BEEGS-doktorander/avhandlingar framlagda avdoktorander vars avhandling delfinansierats av projektmedel förlagda vid SHoch med handledare vid SH och med anknytning till områdesmiljön genomvisstids - eller tillsvidareanställning:Lundgren, Lars (2008): Culture and Transmission. The technological and cultural reachof international syndicated radio, Diss., Stockholm: JMK.Bornemark, Jonna (2009): Kunskapens gräns, gränsens vetande: en fenomenologiskundersökning av transcendens och kroppslighet, Huddinge: Philosophical Studies,Södertörn University Collage, 2009.I övriga ämnen:Renata Ingbrant (2007): From Her Point of View. Woman's Anti-World in the Poetry ofAnna Swirszczynska. Acta Slavic Studies 35; Södertörn Doctoral Dissertations 17.Stockholm: Intellecta AB, 2007.Förteckning över avhandlingar från de senaste fem åren framlagda avpersonal som inkluderas i tabell 1, 2, där huvudparten avforskarutbildning/handledning/finansiering har tillhört andra lärosäten:Lagerkvist, Amanda (2005): Amerikafantasier. Kön, medier och visualitet i svenskareseskildringar från USA 1945-63, Diss, Stockholm: Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, JMK.Bengtsson, Stina (2007) Mediernas vardagsrum: Om medieanvändning och moral ivardagslivet. Diss, Göteborg: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vidGöteborgs Universitet.Johansson, Sofia (2007): Reading Tabloids: A Study of Readers of the Sun and theDaily Mirror, Huddinge: Södertörn Academic Studies.Arketeg, Åsa (2007): An Aesthetics of Resistance: The Open-Ended Practice ofLanguage Writing , Diss, Uppsala universitet, 2007.Lappalainen Hjertström, Jonna (2009): Den enskilde. En studie av trons profanamöjlighet i Sören Kierkegaards tidiga författarskap, Stockholm: Thales, 2009.Kritisk kulturteori

Kritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurserKursplanIntroduktion till kritisk kulturteori7,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:kommunikationsvetenskapAnsvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/Estetik + filosofi + medie- ochInstitutionen för kultur och kommunikationG/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx enligtbestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs kunna:Kunskap och förståelse- vara väl förtrogen med de viktigaste kritiska kulturteorierna och de klassiska,moderna och samtida sätten att förstå vad kritik, kultur och teori innebärFärdighet och förmåga- ha förmåga att förstå och diskutera avancerade frågor i kritisk kulturteori, och atttillämpa dessa på sitt eget forskningsområde- kunna jämföra och kritiskt bedöma olika sätt att förstå kritik, kultur, teori och andranyckelbegrepp på detta tvärvetenskapliga fältKritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurser4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentKritisk kulturteori: Nyckelbegrepp7,5 hp (ECTS)Kursen utgår från de tre nyckelbegreppen i området ”Kritisk kulturteori”: kritik, kultur ochteori. Begreppet kultur betecknar ett forskningsområde, ”vad” som studeras, vilket kanhandla om konst och populärkultur eller utvidgas till meningsskapande praktiker ellerlivsformer i mer allmän betydelse. Begreppet teori antyder ”hur” detta görs: genomsystematisk reflektion. Begreppet kritik svarar för det tredje på frågan ”varför?”, genom attundersöka förståelsens gränser och knyta kulturell mening till medborgerlig bildning. Kursenpresenterar hur dessa och närbesläktade begrepp tillsammans definierar en rad centralaperspektiv på kultur och kulturforskning, vilka utvecklats i olika historiska epoker,geografiska regioner och tematiska områden, däribland estetik, filosofi och medievetenskap.Jämförelser görs mellan hur vart och ett av begreppen har utvecklats, tolkats och använts iolika kontexter, från grekisk filosofi till romantikens estetik, hos Kant och Hegel, iFrankfurtskolans kritiska teori, i kulturstudiernas utveckling från Birminghamskolan till ett”glokalt” och heterogent fält, samt i ett utvalt antal nyare positioner. Kursen indelas i treavdelningar, en för varje grundbegrepp, och varje sådan huvudavdelning i sin tur i treunderavdelningar som utforskar olika aspekter (estetiska, filosofiska ochmedievetenskapliga) av begreppet ifråga. Kursens syfte är att ge deltagarna en avanceradintroduktion till några av de mest framträdande teoretikerna och positionerna i den kritiskakulturteorins fält. Kursen vänder sig främst till humaniora och samhällsvetenskaper. Densträvar efter att öka kunskapen och medvetenheten om hur fundamentala begreppsligabeståndsdelar i detta fält konstrueras och hur de förhåller sig till varandra.Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier.6. ExaminationUppsats 7,5 hp (ECTS)7. LitteraturTotalt litteraturomfång cirka 1000 sidor.A KRITIKA1 Estetisk kritik från romantik till postmodernism:Cazeaux, Clive (red.) (2000): The Continental Aesthetics Reader, London: Routledge(urval).Maynard, Patrick & Susan Feagin (red.) (1998): Aesthetics, Oxford: Oxford UniversityPress (urval).Kritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurserA2 Filosofisk kritik från Kant till Foucault:Owen, David (1994): Maturity and Modernity: Nietzsche, Weber, Foucault and theAmbivalence of Reason, London, Routledge.Lunn, Eugene (1982): Marxism and Modernism: An Historical Study of Lukács, Brecht,Benjamin, and Adorno, Berkeley, University of California Press,Bernstein, Richard (1985): Habermas and Modernity, Cambridge, Mass., MIT.A3 Kritisk teori:Burill, John (red.) (1987): Kritisk teori – en introduktion, Göteborg: Daidalos (urval).Wiggershaus, Rolf (1995): The Frankfurt School, London: Polity Press.B KULTURB1 Kulturbegreppens historia:Williams, Raymond (1976/1988): Keywords: A Vocabulary of Culture and Society, London:Fontana.Eagleton, Terry (2000): The Idea of Culture, Oxford: Blackwell (urval).Bennett, Tony, Lawrence Grossberg & Meaghan Morris (red.) (2005): New Keywords: ARevised Vocabulary of Culture and Society, Malden MA: Blackwell (urval).B2 Estetik och konst:Cazeaux, Clive (red.) (2000): The Continental Aesthetics Reader, London: Routledge(urval).Maynard, Patrick & Susan Feagin (red.) (1998): Aesthetics, Oxford: Oxford UniversityPress (urval).B3 Kulturstudier från Birmingham till glokaliserade korsvägar:Barker, Chris (2002): Making Sense of Cultural Studies: Central Problems and CriticalDebates, London: Sage (urval).Fornäs, Johan (1995): Cultural Theory and Late Modernity, London: Sage (urval).Fornäs, Johan (2007): “Introduction: Founding Fieldwork”, Ann Gray, Jan Campbell, MarkErickson, Stuart Hanson & Helen Wood (red.): CCCS Selected Working Papers: Volume 1,London/New York: Routledge, 697-708.C TEORIC1 Mening och sinnlighet i estetiska teorier:Cazeaux, Clive (red.) (2000): The Continental Aesthetics Reader, London: Routledge(urval).Maynard, Patrick & Susan Feagin (red.) (1998): Aesthetics, Oxford: Oxford UniversityPress (urval).Kritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurserHowes, David (red.) (2005): Empire of the Senses: The sensual Culture Reader, Oxford:Berg (urval).C2 Förståelse och förklaring i tolkningsteorier:Ricoeur, Paul (1976): Interpretation Theory: Discourse and the Surplus of Meaning, FortWorth: Texas Christian University Press.C3 Praxis och teori från antiken till ”Mode 2”:Dunne, Joseph (1993): Back to the Rough Ground: Phronesis and Techne in ModernPhilosophy and in Aristotle, Indiana: University of Notre Dame Press (urval).Bornemark, Jonna & Fredrik Svenaeus (red.) (2009): Vad är praktisk kunskap?, Huddinge:Södertörns högskola (urval).Referenslitteratur i urval:Harootunian, H. (2000): History’s Disquiet: Modernity, Cultural Practice, and the Questionof Everyday Life, New York: Columbia University Press.Chaudhuri, S. (1999): Translation and Understanding, New Delhi: Oxford University Press.Hall, S. (1990): ”The Emergence of Cultural Studies and the Crisis of the Humanities”,October, 53: 11-90.Agger, B. (1992): Cultural Studies as Cultural Theory, London: Falmer Press.Kieft, R.H. (1997): ”Reference Works for Literary and Cultural Theory”, Reference ServicesReview, 25(3/4): 131-146.Loomba, A. (2005): Colonialism/Postcolonialism, London; New York: Routledge.Ytterligare referenslitteratur tillkommer.8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurserKursplanVetenskapsteori: Sanning, konstruktion och subjektivitet7,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:Ansvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/FilosofiKultur och kommunikationG/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xx enligtbestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs:Kunskap och förståelse:- Vara väl förtrogen med centrala moderna teorier om kunskap och rationalitetFärdighet och förmåga- Vara förmögen att läsa och diskutera avancerade frågeställningar inomvetenskapsteori och att kunna applicera dessa på sitt eget fält- Kunna jämföra olika sätt att se på kontroversen mellan så kallad konstruktivism ochanti-konstruktivismVärderingsförmåga och förhållningssättKritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurser- Att kritiskt kunna utvärdera centrala vetenskapsfilosofiska kontroverser- Att uppvisa ett reflexivt förhållningssätt till vetenskapsteoretiska problem4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentSanning, konstruktion och subjektivitet. Samtida problem i vetenskapsteori7,5 hp (ECTS)Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)Kursen visar hur sökandet efter och skapandet av kunskap och sanning implicerarkritiska frågor kring själva deras möjlighetsbetingelse. Kursen presenterar några avde viktigaste positionerna i denna debatt, däribland fenomenologi och hermeneutik,genealogi och diskursanalys, kunskapssociologi och feministisk och postkolonialvetenskapskritik. Kursens huvudsakliga syfte är att ge studenterna en avanceradinledning till några av de mest diskuterade författarna och teorierna inom modernkritiskt vetenskapsteori. Kursen är centrerad kring konflikten mellan så kalladrelativism och objektivism, och mellan konstruktivism och anti-konstruktivism.Kursen är framför allt inriktad mot human- och samhällsvetenskaperna men den rörockså frågan om relationen mellan naturvetenskaperna och humaniora. Det är inteen kurs i vetenskaplig metod, utan dess primära syfte är att ge fördjupadekunskaper i och medvetenhet om hur fältet för vetenskaplig praktik kan kritiskttematiseras.5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier, där studenterna presenterar ochdiskuterar texter ur kurslitteraturen.6. ExaminationObligatoriskt närvaro på seminarier med egen presentation, samt två uppsatser, enmitterminsuppsats och en slutuppsats7. LitteraturTotalt ca 750 sidor.1 Introduktion till temat Sanning, konstruktion, subjektivitet:Nietzsche, Friedrich, “On truth and lie in extramoral sense”, The Portable Nietzsche, transl.W. Kaufmann (Harmondsworth: Penguin, 1994), [Sw.tr. M. Holmqvist, Nietzsche Samladeskrifter bd 2 (Stockholm: Symposion, 2006)], [ca 15p].Suggested Reading from Reference literature: Hacking, Chapters 1-3.2 Hermeneutik och fenomenologi:Kritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurserHeidegger, Martin, “On the phenomenology of truth”, Section 44 in Being and Time (NewYork: Harper & Row, 1962/1978) [Sw.tr. R. Matz, Varat och tiden Del 1 (Göteborg:Daidalos, 1993)] [p. 30].Gadamer, Hans-Georg, “The universality of hermeneutics”, in J. Bleicher, ed. ContemporaryHermeneutics (London: Routledge, 1993), [25p].Habermas, Jürgen, “The universal claim of hermeneutics”, in Bleicher, ed. ContemporaryHermeneutics (London: Routledge, 1993), [25p].Suggested Readings from Reference literature: Bernstein, Chapt 1, 3.3 Kuhn, paradigmteorin och dess kritiker:Kuhn, Thomas, The Structure of Scientific Revolutions (Chicago: Chicago UP, 1962/1996)[Sw.tr. Ö Björkhem, De vetenskapliga revolutionernsas struktur (Stockholm: Thales, 1997),[ca 150p].Popper, Karl, “Normal Science and its Dangers”, in Lakatos & Musgrave (eds.), Criticismand the Growth of Knowledge (Cambridge: Cambridge UP, 1970), p. 51-59.Suggested reading from Reference literature: Bernstein Chapt 2.4 Foucault, genealogin och arkeologin:Foucault, Michel, The Discourse on Language, in The Archeology of Knowledge (London:Routledge, 2002) [Sw.tr. M. Rosengren, Diskursens ordning (Stockholm/Stehag:Symposion, 1996)].Foucault, Michel, The History of Sexuality, Vol II, Chapter 1 (New York: Random House,1990) [Sw. tr. Sexualitetens historia (Stockholm: Gidlunds, 1986)].5 Feministisk vetenskapskritikHaraway, Donna, Simians, Cyborgs and Women: The Reinvention of Nature, (London NewYork 1991), ch. 4 and 9 (Sw.tr. Apor, cyborger och kvinnor, Stockholm/Stehag 2008) 30 p.Harding, Sandra, ”Cultures as Toolboxes for Sciences and Thechnologies”, ch. 4 in IsScience Multicultural? Postcolonialism, Feminisms, and Epistemologies, (Bloomington andIndianapolis 1998), 17 p.Butler, Judith, ”Contingent Foundations: Feminism and the Question of ’Postmodernism’” inFeminists Theorize the Political, ed. Judith Butler and Joan W. Scott, (New York and London1992), 16 p.Excerpts from Harding, Sandra, Science and social inequality: feminist and postcolonialissues (Urbana: University of Illinois Press, 2006) [ca 30p].6 Kunskapssociologin - Bourdieu, Latour:Bourdieu, Píerre, ”But who created the creators?”, in Sociology in Question, transl. R Nice(London: Sage Publications).Bourdieu, Pierre, ”Social Space and Symbolic Power”, in Sociological Theory vol 7 (1989), p.14-25.Latour, Bruno, excerpts from Science in Action: How to Follow Scientists and Engineersthrough Society, (Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press, 1987), chapter 6 ”Centres ofCalculation”.7 Postkolonial teoriKritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurserSelection from Selected Subaltern Studies, eds R. Guha and G. Chakravorty Spivak,(Oxford: Oxford University Press, 1988), v-86. Edward Said, "Foreword", v-x; GayatriChakravorty Spivak, "Subaltern Studies: Deconstructing Historiography", 3-34; RanajitGuha, "Preface", 35-36; Ranajit Guha, "On Some Aspects of the Historiography of India",37-44; Ranajit Guha, "The Prose of Counter-Insurgency", 45-86.Referenslitteratur:Bernstein, Richard, Beyond Objectivism and Relativism (Baltimore: University ofPennsylvania Press, 1987) [Sw.tr. G. Sandin, Bortom objektivism och relativism (Göteborg:Röda Bokförlaget, 1991)].Berube, M. ”The Return of Realism and the Future of Contingency”, in Butler, J. et al. (eds)What’s Left of Theory: New Works on the Politics of Literary Theory (London: Routledge,2000).Gadamer, Hans-Georg, Reason in the Age of Science; transl. by Frederick G. Lawrence,(Cambridge, Mass.: MIT Press 1981), kap 1 & 4. [Sw.tr. T. Olsson Vetenskapen i förnuftetstidsålder (Göteborg: Daidalos, 1989)].Giere, R., Scientific Perspectivism (Chicago: University of Chicago Press, 2006).Hacking, Ian, Social Construction of what? (Cambridge: Harvard UP, 1989) [Sw.tr. B.Hansson, Social konstruktion av vad? (Stockholm: Thales, 2004)].Heidegger, Martin, “The Age of the world-picture”, in Question Concerning Technology andOther Essays, tr. W. Lovitt. (New York: Harper & Row, 1977) [25 p].Searle, John, The Construction of Social Reality (New York: Free Press, 1995).Hollis, Martin, The Philosophy of Social Science: An Introduction (Cambridge: CambridgeUniversity Press, 1994).Latour, Bruno, Pandora’s Hope: Essays on the Reality of Science Studies (Cambridge:Harvard UP 1999).8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgångenkurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurserKursplanMetoder i kritisk kulturteori7,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:Ansvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/Estetik + filosofi + medie- ochkommunikationsvetenskapInstitutionen för kultur och kommunikationG/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101.FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2.BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3.LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs kunna:Kunskap och förståelse- vara väl förtrogen med centrala metodproblem inom det humanistiska fältetFärdighet och förmåga- ha fördjupad förmåga att urskilja, analysera och kritiskt värderaproblemformulering inom humaniora och kunna tillämpa denna på sin egenforskningsuppgift- fördjupad förmåga att skriftligen och muntligen behandla metodologiska spörsmålmed vetenskaplig stringensKritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurser4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentKritisk kulturteori: Metod7,5 hp (ECTS)Kursen syftar till att bibringa den forskarstuderande vidgade och fördjupade kunskaper icentrala metodologiska frågor inom humaniora. Särskild vikt fästs vid konsten att urskilja,analysera och bedöma problemformulering. Kursen är tematiskt upplagd ochprobleminriktad, och ger en fördjupad orientering i kulturteorins huvudområden, frånhistorisk framställning och diskursanalys till närläsning. Därtill syftar kursen till attvidareutveckla doktorandens förmåga att muntligen och skriftligen behandla teoretiska ochmetodologiska spörsmål. Kursen bygger på löpande examination, vilket innebär att varjedoktorand förväntas hålla ett par korta föredrag under kursens gång samt skriva ettprobleminriktat pm inför varje seminarietillfälle. Eventuellt tillkommer en avslutandeskrivuppgift alternativt hemtentamen. Seminarieformen förutsätter aktivt deltagande.Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier.6. ExaminationUppsats 7,5 hp (ECTS)7. Litteratur1. Tema: Konsten att läsa, tänka och skrivaAristoteles, The Art of Rhetoric, övers. H C Lawson-Tancred (London: Penguin, 1991).Wayne C. Booth, ”Writing As a Craft: Making Choices”, i The Harper & Row Rhetoric: Writingas Thinking, Thinking as Writing (New York: Harper & Row, 1987).Peter Elbow, ”Feedbacks”, i Writing with Power: Techniques for Mastering the WritingProcess (Oxford: Oxford University Press, 1998), 237-253.Horace Engdahl, ”För vem skriver litteraturvetarna”, i Stilen och lyckan (Stockholm:Bonniers, 1992), 249-259.2. Tema: Konsten att skriva kulturhistoria IFriedrich Nietzsche, Vom Nutzen und Nachteil der Historie für das Leben [1874]. Engelskövers.: ”The Utility and Liability of History”, i Unfashionable Observations, övers. Richard T.Gray (Stanford: Stanford University Press, 1995), 85-167. Svensk övers.: Om historiensnytta och skada. En otidsenlig betraktelse, övers. Alf W. Johansson (Stockholm: RabénPrisma, 1998).Peter Burke, What is Cultural History? (Cambridge: Polity Press, 2004). Sv. övers.: Vad ärkulturhistoria? Övers. Tore Winqvist (Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2007).Kritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurser3. Tema: Konsten att skriva kulturhistoria IIWalter J. Ong, Orality and Literacy (London: Methuen, 1982).Susan Buck-Morss, förord samt kap. 1, “The Political Frame”, i Dreamworld andCatastrophe: The Passing of Mass Utopia in East and West (Cambridge, Mass.: MIT Press,2000), ix-xvi, 139.4. Tema: Konsten att formulera ett ärende IMichel Foucault, “Qu’est-ce qu’un auteur” (1969), i Dits et écrits. 1954-1969, vol. 1. Sv.övers.: ”Vad är en författare?”, övers. Jan Stolpe, i Diskursernas kamp (Stockholm/Stehag:Brutus Östlings bokförlag, 2008), 77-100.Roland Barthes, ”La structure du fait divers”, i Oeuvres completes, ed. Eric Marty (Paris:Seuil, 1993-95), 1:1309-1320; sv. övers: “Tidningsnotisens struktur”, i Kritiska essäer,övers. Malou Höijer (Cavefors), 00-00.Michel Baxandall, inledning till Patterns of Intention. On the Historical Explanation ofPictures (New Haven: Yale University Press, 1985), 1-15.Svetlana Alpers, The Art of Describing: Dutch Art in the Seventeenth Century (Chicago:University of Chicago Press, 1983), xvii-xxvii.5. Tema: Konsten att formulera ett ärende IIErich Auerbach, ”Odysseus ärr” samt ”Hôtel de la Môle”, i Mimesis.Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen, övers. Ulrika Wallenström(Stockholm: Bonniers, 1998).Hannah Arendt, Människans villkor, övers. Joachim Retzlaff (Eslöv: Röda Bokförlaget, 1986),kap. 1 och del av kap. 2, s 31-74.6. Tema: Konsten att utveckla och driva ett argument IToril Moi, ”What Is a Woman: Sex, Gender, and the Body in Feminist Theory”. I What Is aWoman and Other Essays (New York: Oxford University Press 2001), 3-120.Valentin Yves Mudimbe, The Invention of Africa: Gnosis, Philosophy, and the Order ofKnowledge (Bloomington: Indiana University Press, 1988), kap. 1.7. Tema: Konsten att utveckla och driva ett argument IIHans-Georg Gadamer, Wahrheit und Methode (Tübingen, 1957 eller annan utgåva). Ettlängre urval återfinns i svensk översättning: Sanning och metod, övers. Arne Melberg(Göteborg: Daidalos, 1997).Paul Ricoeur, ”Qu’est-ce qu’un texte? Expliquer et comprendre” och ”Expliquer etcomprendre. Sur quelques connexions...”, i Du texte à l’action. Essais d’herméneutique(Paris: Seuil, 1986), 137-159 resp. 161-182. På svenska: ”Vad är en text?” och ”Förklaraoch förstå. Text – handling – historia”, i Ricoeur, Från text till handling. En antologi omhermeneutik, red. Peter Kemp och Bengt Kristensson (Stockholm/Lund: Symposion, 1988),29-98.Carlo Ginzburg, ”Ledtrådar”, i Ledtrådar. Essäer om konst, förbjuden kunskap och doldhistoria (Stockholm: Häften för kritiska studier, 1989), 8-39.Kritisk kulturteori

Bilaga IA) Gemensamma obligatoriska kurserReferenslitteraturNancy Fraser, Justice Interruptus: Critical Reflections on the ”Postsocialist” Condition (NewYork: Routledge, 1997), särskilt 11-40: “From Redistribution to Recognition? Dilemmas ofJustice in a ´Postsocialist´Age”.8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKVKursplanMedieteorins klassiker7,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:Ansvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/Medie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för kultur och kommunikationG/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xxxxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs:Kunskap och förståelse- vara väl förtrogen med de centrala traditionerna i 1900-taletsmedieteori, genom deras uttryck i en serie av kanoniska texter- uppvisa förståelse för dessa traditioners vetenskapliga och samhälleligasammanhangFärdighet och förmåga- uppvisa förmåga att sammanfatta, analysera och diskutera avanceradetexter inom medie- och kommunikationsvetenskapens olikakunskapstraditioner, såväl muntligt som skriftligtKritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKVVärderingsförmåga och förhållningssätt- ha insikt om möjligheter och begränsningar i medie- ochkommunikationsvetenskapens olika traditioner, och deras samtidarelevans.4. Kursens innehållMedieteorins klassiker7,5 hp (ECTS)Kursen introducerar centrala kunskapstraditioner i studiet av medier, kultur ochsamhälle, genom läsningen av en serie kanoniska texter. Det historiskaperspektivet sträcker sig över 1900-talets förståelse av medier och modernitet,som hos Columbiaskolan (Lazarsfeld), Frankfurtskolan (Benjamin och Adorno),Toronto-skolan (Innis och McLuhan), och cultural studies (Williams, Hall,Mulvey), till det sena 1900-talets analys av det postmoderna (Baudrillard,Jameson) och nya medier (Manovich). Ett genomgående syfte med kursen äratt klargöra skillnader och likheter i dessa traditioners angreppssätt, och attbelysa medievetenskapens förhållande till samhällelig, kulturell ochvetenskaplig utveckling.Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier, kronologiskt ordnade kringden angivna litteraturen/skolorna. Seminarierna avser genomgående attstimulera studenternas reflexioner, analys, kritik och jämförelser avoriginaltexter och kommenterande litteratur.6. ExaminationKursen avslutas med en individuell skriftligessä, där studenterna jämför de olikatraditionerna efter fritt valt tema. För godkäntkrävs också muntlig aktivitet på seminarierna,enligt specificerade uppgifter(artikelpresentation, diskussionsinledning).Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ejgodkänd)Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV7. LitteraturTotalt litteraturomfång cirka 1000 sidor.Böcker:Katz, Elihu, John Durham Peters, Tamar Liebes, Orloff, eds. (2003): CanonicalTexts in Media Research, Oxford & Cambridge: Blackwell & Polity.Williams, Raymond (1958): Culture and Society 1780-1950, London: Chatto &Windus & Pelican.McLuhan, Marshall (1964): Understanding Media: The Extensions of Man,London: Routledge & Kegan Paul.Artiklar:Adorno, Theodor, & Max Horkheimer (1944) ”Culture Industry. Enlightenment asMass Deception”, i Adorno & Horkheimer: The Dialectic of Enlightenment, ellerJames Curran et al. Mass Communication and Society, London: Edward Arnold.Baudrillard, Jean (1985): “The Masses: The Implosion of the Social in the Media”.In Media Studies. A Reader, Sue Thornham et al (eds.).Benjamin, Walter (1936): ”The Work of Art in the Age of MechanicalReproduction”. In Benjamin, W: Illuminations, and various readers, like JamesCurran et al. Mass Communication and Society, London: Edward Arnold.Hall, Stuart (1973): “Encoding/Decoding”, i Stuart Hall et al. (eds.): Culture,Media, Language. London: Hutchinson.Herzog, Hertha (1941): “On Borrowed Experience”; 30 s, Studies in Philosophyand Social Science (11) 1.Horton, Donald & Richard Wohl: “Mass Communication and Para-SocialInteraction”, 18 s, Psychiatry (19) 3.Innis, Harold (1951/2006): “The Bias of Communication”, s 33-60 i Innis: TheBias of Communication. Toronto: University of Toronto Press.Jameson, Fredric (1984): “Postmodernism, or the Cultural Logic of LateCapitalism”, bl.a. i Jameson (1991): Postmodernism, or the Cultural Logic of LateCapitalism, Durham: Duke UP, 1991.Lang, Kurt & Gladys Lang (1953): “The Unique Perspective of Television and itsEffects: A Pilot Study”, American Sociological Review, 18. 10 s. Senare version,“Mac Arthur’s Day in Chicago”, i bl.a. Lang & Lang (1968) Politics and Television.Lazarsfeld, Paul & Robert Merton (1948): ”Mass Communication, Popular Taste,and Organized Social Action”, 16 s, i L Bryson (ed.) The Communication of Ideas,samt Rosenberg & White (1957), eds.: Mass Culture.Manovich, Lev (1998): ´”Database as Symbolic Form”, i Media Studies. A Reader,(Sue Thornham et al (eds.)).Mulvey, Laura (1975)”Visual Pleasure and Narrative Cinema”, ca 22 s, i LauraMulvey (1989) Visual and Other Pleasures, London: Macmillan.Wirth, Louis (1948): “Consensus and Mass Communication”, 15 s, AmericanSociological Review, 13.Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKVKursplanSamtida riktningar i medievetenskapen7,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:Ansvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/Medie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för kultur och kommunikationG/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs kunna:Kunskap och förståelse- vara väl förtrogen med den aktuella medie- ochkommunikationsvetenskapens nyckelområden och diskussionstemanFärdighet och förmåga- kunna förstå och diskutera avancerade frågor i mediestudierna, och kunnatillämpa dessa inom sitt eget forskningsområde- kunna jämföra och kritiskt värdera olika positioner och riktningar inomsamtidens medie- och kommunikationsvetenskap, och sätta dessa i relationtill viktiga etablerade traditioner på det vidare fältet av kritisk kulturteoriKritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentSamtida riktningar i medievetenskapen7,5 hp (ECTS)Kursen introducerar en serie olika teman och frågor som under de senastedecennierna haft avgörande betydelse inom olika delfält av medie- ochkommunikationsvetenskapen. Kursen utgår från nya begrepp och perspektiv sominspirerat till nytänkande kring grundläggande begrepp och traditioner imedieforskningen. Kursens huvudsakliga mål är att ge deltagarna en avanceradintroduktion till mediestudiernas samtida utveckling och trender. Dess syfte är attöka kunskapen och förståelsen för medie- och kommunikationsvetenskapensaktuella utvecklingstendenser, i relation till viktiga andra akademiska fält.Betygsalternativ: G/E (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier.6. ExaminationUppsats 7,5 hp (ECTS).7. LitteraturKurslitteraturens totala omfång är cirka 1000 sidor.1 Medier och kommunikation, kultur och kritik:Fornäs, Johan (2008): “Bridging Gaps: Ten Crosscurrentsin Media Studies”, Media, Culture & Society, 30(6): 895-905.Foucault, Michel (2008): Diskursernas kamp,Stockholm/Stehag: Symposion (urval).Couldry, Nick (2006): ”Transvaluing Media Studies: or,Beyond the Myth of the Meidated Centre”, in JamesCurran & David Morley (eds): Media and Cultural Theory,London & New York: Routledge, pp 177-193.Hayles, Katherine N. (1999): How We becamePosthuman: Virtual Bodies in Cybernetics, Literature andInformatics, Chicago/London: The University of ChicagoPress (urval).Kittler, Friedrich (2002): Maskinskrifter. Essäer ommedier och litteratur, Gråbo: Anthropos (urval).Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV2 Medier och konsumtion:Fornäs, Johan, Karin Becker, Erling Bjurström & HilleviGanetz (2007): Consuming Media. Communication,Shopping and Everyday Life, Oxford & New York: Berg(urval).Hagen, Ingunn & Janet Wasko (red) (2000): Consumingaudiences? Production and reception in media research,Creskill, N.J.: Hampton Press (urval).3 Mediekonvergens och intermedialitet:Storsul, Tanja & Dagny Stuedal (eds) (2007):Ambivalence Towards Convergence. Digitalization andMedia Change, Göteborg: Nordicom (urval).Ytreberg, Espen (2009): “Extended Liveness andEventfulness in Multi-Platform Reality Formats”, NewMedia & Society 11(4): 467–85.Jenkins, Henry (2006): Convergence Culture: Where Oldand New Media Collide, New York: New York UniversityPress (urval).Bolter, Jay David & Richard Grusin (1999): Remediation:Understanding new media, Cambridge, MA & London:MIT Press (urval).Lehtonen, Mikko (2000): “On no man’s land: Theses onIntermediality”, Nordicom-Information, 22(3-4): 11-24.4 Auditiva medier:Sterne, Jonathan (2003): The Audible Past. CulturalOrigins of Sound Reproduction, Durham & London: DukeUniversity Press (urval).Ayers, Michael D. (red.) (2006): Cybersounds: Essays onVirtual Music Culture, New York: Peter Lang (urval).5 Tid och rum: Mediehistoria och medierum:Ericson, Staffan & Kristina Riegert (red) (2010): MediaHouses, New York: Peter Lang (urval).Falkheimer, Jesper & André Jansson (red.) (2006):Geographies of Communication. The Spatial Turn inMedia Studies, Göteborg: Nordicom (urval)Jülich, Solveig, Patrik Lundell & Pelle Snickars (red.)(2008): Mediernas kulturhistoria, Stockholm: Statensljud- och bildarkiv (urval).Peters, John Durham (1999): Speaking into the Air: Ahistory of the Idea of Communication, Chicago/London:The University of Chicago Press.Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV6 Identitet, subjektivitet och vardagslivHayles, Katherine N. (1999): How We becamePosthuman: Virtual Bodies in Cybernetics, Literature andInformatics, Chicago/London: The University of ChicagoPress (urval).Fornäs, Johan (2010): “Exclusion, Polarization,Hybridization, Assimilation: Otherness and Modernity inthe Swedish Jazz Age”, Popular Music and Society, 33:3.Johansson, Sofia (2007): Reading Tabloids: TabloidNewspapers and their Readers, Stockholm: Södertörnshögskola (urval).7 De personliga mediernas politiska ekonomiTerranova, Tiziana (2004): Network Culture. Politics forthe Information Age, London & Ann Arbor: Pluto Press.Meehan, Eileen R. (1984): ”Ratings and the InstitutionalApproach: A Third Answer to the Commodity Question”,Critical Studies in Media Communication, 1(2): 216-225.Lüders, Marika (2008): “Conceptualizing Personal Media”,New Media & Society, 10(5): 683–702.Gillespie, Tarleton (2010). ‘The Politics of “Platforms”’,New Media & Society, 12(x).Referenslitteratur i urval:Fler texter tillkommer.8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKVKursplanMedievetenskapliga metoder: Texter, tolkning, representation7,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:Ansvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/Medie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för kultur och kommunikationG/E (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs kunna:Kunskap och förståelse- vara väl förtrogen med olika tolkningsperspektiv inom medie- ochkommunikationsvetenskap och närliggande områden.Färdighet och förmåga- kunna förstå och diskutera avancerade tolkningsproblem i relation tillmedietexter av skilda slag, samt kunna omsätta denna förståelse itexttolkning inom sitt eget forskningsområde- kunna kritiskt värdera olika tolkningsperspektiv inom medie- ochkommunikationsvetenskapKritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentMedietexter, tolkning, representation7,5 hp (ECTS)Kursen behandlar olika tolkningsperspektiv inom medie- ochkommunikationsvetenskapen i relation till närliggande områden.Kursens huvudsakliga mål är att ge deltagarna god förtrogenhet med de vanligastetolkningsperspektiven med särskild vikt lagd vid deras tillämpbarhet i det modernamedielandskapet. Deltagarna får i seminarieform även utveckla sina förmågor atttolka medietexter genom konkreta exempel.Betygsalternativ: G/E (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier.6. ExaminationUppsats 7,5 hp (ECTS).7. LitteraturKurslitteraturens totala omfång är cirka 1000 sidor.1 Tolkning och representation:Gadamer, Hans-Georg (1960/1997): Sanning och metod, Göteborg:Daidalos (urval).Ricoeur, Paul (1976): Interpretation Theory: Discourse and the Surplus ofMeaning, Fort Worth: Texas Christian University Press (urval).Langer, Susanne K. (1942/1948): Philosophy in a new key. A study in thesymbolism of reason, rite and art, New York: Penguin Books (urval).Hall, Stuart (red) (1997): Representation. Cultural representations andsignifying practices, London: Sage (urval).Dyer, Richard (1994): “Världens ljus. Den vita rasen och filmbilden”, iFilmhäftet vol 22(3): 13-22.2 Hermeneutik:Engdahl, Horace, Ola Holmgren, Roland Lysell, Arne Melberg & AndersOlsson (1977): Hermeneutik, Stockholm: Rabén & Sjögren (urval)Wilson, Tony (1993): Watching television. Hermeneutics, reception andpopular culture, Cambridge: Polity Press (urval).Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV3 Semiotik och representation:Saussure, Ferdinand de (1916/1970): Kurs i allmän lingvistik,Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag (urval).Barthes, Roland (1990): “The photographic message” och “The rethoricof the image”, in Image Music Text, London: Fontana.Metz Christian (1982): Psychoanalysis and cinema. The imaginarysignifier, Bloomington: Indiana University Press (urval).Goldman, Robert (1992): “Advertising and the production of commoditysigns”,in Reading Ads Socially, London & New York: Routledge.Morse, Margaret (1986): “The television news personality andcredibility: Reflections on news in transition”, in Tania Modleski (red):Studies in Entertainment. Critical Approaches to Mass Culture,Bloomington & Indianapolis: Indiana University Press, p. 55-79.4 Genre och narration:Aristoteles (u.å./1961): Om diktkonsten (Poetiken), Stockholm: Naturoch Kultur (urval).Propp, Vladimir (1968): Morphology of the Russian Folk Tale, Austin:University of Texas Press (urval).Neale, Steve (1990): ”Questions of genre”, i Screen, vol 31: 1, s 45-66.Bordwell, David (1985/1990): Narration in the Fiction Film, London:Routledge (urval).Feuer, Jane (1987/1990): ”Genre Study and Television”, i Robert C.Allen (red): Channels of Discourse. Television and ContemporaryCriticism, London: Routledge, s. 113-133.Genette, Gerard (1987/1997): Paratexts. Thresholds of Interpretation,Cambridge: Cambridge University Press (urval).5 Transmedialt berättande:Murray, Janet H. (2000): Hamlet on the Holodeck. The Future ofNarrative in Cyberspace, Cambridge, MA: MIT Press. (urval).Jenkins, Henry (2007): ‘Transmedia Storytelling 101’.http://www.henryjenkins.org/2007/03/transmedia_storytelling_101.htmlGray, Jonathan (2010): Show Sold Separately: Promos, Spoilers, andOther Media Paratexts, New York: New York University Press (urval).Bolin, Göran (2010): ‘Digitization, Multi-Platform Texts and AudienceReception’, Popular Communication, vol. 8(1): 72-83.6 Skrivande som tolkningClifford, James & George E Marcus (red) (1986) Writing culture. Thepoetics and politics of ethnography, Berkeley: University of CaliforniaPress (urval).Klein, Barbro (1990): ”Transkribering är en analytisk akt”, i Rig nr2/1990, s 41-66.Kritisk kulturteori

Bilaga IB) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för MKV7 Musik, ljud, tolkningBack, Les & Michael Bull (eds) (2003): The Auditory Culture Reader, NewYork: Berg (urval)Tagg, Philip (1979): Kojak: 50 seconds of television music, Göteborg:Göteborgs universitet (urval).Gorbman, Claudia (1987): Unheard Melodies. Narrative Film Music,Bloomington, Indianapolis & London: Indiana University Press & BFI(urval).8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofiKursplanValda problemområden inom filosofins klassiska historia7,5 hpSelected Problems in the History of Ancient Philosophy, 7,5 ECTSHuvudområde/ämne:Ansvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/FilosofiInstitutionen för kultur och kommunikationG/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålEfter genomgången kurs har studenten- fördjupad förtrogenhet med den antika filosofiska traditionen och dessgrundläggande problemställningar, samt dess betydelse för filosofins fortsattautveckling- förmåga att självständigt redogöra för olika filosofiska premisser föröversättningen, tolkningen och förståelsen av antika filosofiska texter, medhänsyn till såväl historiska som systematiska perspektiv.- förmåga att genomföra en komparativ läsning av några olika filosofiskaperspektiv på en klassisk text inom antikens filosofiKritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi- förmåga att självständigt kritisera olika filosofiska bruk av antika filosofiskatexter och värdera deras receptionshistoria utifrån någon aspekt av densamtida filosofiska forskningshorisonten.- förmåga att i tal och skrift sammanfatta och återskapa en filosofiskargumentation kring ett klassiskt problem, och att självständigt bidra till dessklargörande.4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentValda problemområden inom filosofins klassiska historia, 7,5 hpSelected Problems within the History of Ancient Philosophy, 7,5 ECTSKursen syftar till en orientering i forskningsfältet av kritiska och aktualiserandefilosofiska läsningar av antika filosofiska texter. Den avser att problematisera vad enfilosofisk tolkning är till skillnad från filologiska och idéhistoriska läsningar och attdiskutera hur filosofi och historia förehåller sig principiellt till varandra. Medutgångspunkt i den tolkningstradition som grundas i hermeneutiska, fenomenologiskaoch kritisk-teoretiska premisser fokuserar kursen på en särskild text, exempelvisPlatons Symposium, och diskuterar hur olika filosofiska läsningar av detta verk harvarit utgångspunkt för nya tankar också inom samtida etisk och politisk filosofi ochför omdefinierandet av relationen mellan teori och praktik. Vid betygsättningen skallvikten läggas vid textförståelse och vid förmåga att kritiskt ta ställning till olikafilosofiska tolkningstraditioner.Betygsalternativ: G/E (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen inleds med seminarieövningar där ett antal läsningar av en källtextanalyseras och granskas kritiskt med hänsyn till deras systematiska anspråk.Studenterna skall individuellt inleda seminarierna och presentera problem och frågorav filosofisk relevans.6.ExaminationAktivt deltagande på seminarierna ochen uppsats där centrala problemdiskuteras systematiskt med hänsyn tilldet som kom fram under kursens gång.7. LitteraturNedanstående är exempel på litteratur till en kurs medfokus på Platon:Schleiermacher, F.D. E. Hermeneutics and Criticism, trans. A.Bowie, Cambridge University Press, 1998.Dilthey, W. Selected writings, ed. and intr. by Pickam,Cambridge University Press, 1976.Kritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofiMax Horkheimer, Theodor Adorno. Upplysningens dialektik:filosofiska fragment. Göteborg: Röda bokförlaget, 1981.Scott, C. Sallis, J (ed.). Interrogating the Tradition:Hermeneutics and the History of Philosophy, State University ofNew York Press, 2000.Schuback, M. Lovtal till intet. Essäer om filosofisk hermeneutik,Glänta, 2006, s. 15-37.Jan Patǒcka. Plato and Europe. Transl. Peter Lom, StanfordUniversity Press, 2002.Leo Strauss. On Plato’s Symposium. Chicago & London: TheUniversity of Chicago Press, 2001.Carl Cederberg. Att läsa Platon. Stockholm/Stehag:Symposion, 2007.Michel Foucault. Sexualitets historia 1-2, Göteborg: Daidalos,2002.Platon, Staten, övers. J. Stolpe, Stockholm: Atlantis, 2001.Krüger, Gerhard. Einsicht und Leidenschaft, Frankfurt am Main:Vittorio Klostermann, 1963.Irigaray, Luce. The Way of Love, Continuum, 2004.8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofiKursplanValda problemområden inom den moderna filosofins historia7,5 hpSelected Problems in the History of Modern Philosophy, 7,5 ECTSHuvudområde/ämne:Ansvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/FilosofiInstitutionen för kultur och kommunikationG/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålEfter genomgången kurs har studenten- fördjupad förtrogenhet med ett valt problemområde inom filosofins historiafrån den tyska idealismen och Kants filosofi och framåt.- förmåga att självständigt diskutera centrala filosofiska begrepp som har sittursprung inom den tyska idealismen, såsom som kritik, idealism, system,frihet .- förmåga att dialektiskt utveckla förhållandet mellan vissa för idealismen ochden samtida filosofin grundläggande dikotomier, såsom ande och natur,system och historia, reflektion och spekulation, produktion och organism,religion och upplysning.- förmåga att självständigt kritisera och värdera receptionshistorien av dentyska idealismen utifrån någon aspekt av den samtida filosofiskaforskningshorisonten.Kritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi- förmåga att i tal och skrift sammanfatta och återskapa en filosofiskargumentation kring något problem från den aktuella litteraturen.4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentValda problemområden inom filosofins moderna historia 7,5 hpSelected problems within the History of Modern Philosophy, 7,5 ECTSKursen syftar att presentera aktualiteten av ett valt problemområde inom denmoderna filosofin, främst med utgångspunkt ifrån den tyska idealistiska traditionen,genom ett studium av exempelvis Kant och post-kantianska filosofer, såsom Fichte,Schelling och Hegel, men även Hölderlin och Novalis. Genom att fokusera på centralabegrepp och problem som frihet, natur, ande, system och på något centralt verkavser kursen att följa upp huruvida denna tradition har skapat nya begreppsligadimensioner som fortfarande påverkar vårt sätt att tänka. Den undersöker därtill huren kritisk aktualisering av den tyska idealismen kan bidra till att övervinnaspänningen mellan idealismen och realismen, natur och ande, kropp och själ, teorioch praktik, system och historia. Ett centralt mål med kursen är att konfronteradenna tradition med banbrytande samtida läsningar av den. Vid betygsättningen skallvikten läggas vid textförståelse och förmågan till kritiskt ställningstagande.Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av seminarieövningar där ett antal läsningar av en källtext analyserasoch granskas kritiskt med fokus på dess systematiska anspråk samt i relation tillsenare tolkningar. Studenterna skall individuellt inleda seminarierna och presenterahuvudproblem och frågor och ta ställning till filosofisk hållbarhet och relevans.6.ExaminationAktivt deltagande på seminarierna och enuppsats där centrala problem diskuterassystematiskt med hänsyn till det som komfram under kursens gång.7. LitteraturLitteraturen kan komma att modifieras beroende på vilket specifikt problemområdekursen fokuserar.Beiser, Fredrick C. The Fate of Reason: German Philosophy from Kant to Fichte,Cambridge, MA: Harvard University Press, 1987.Bowie, Andrew. Schelling and Modern European Philosophy. An Introduction. Londonand New York: Routledge, 1993.Hartmann, Nicolai. Die Philosophie des deutschen Idealismus, Berlin: de Gruyter,Kritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi1974.Löwith, Karl. Von Hegel zu Nietzsche. Der revolutionäre Bruch im Denken des 19.Jahrhunderts. Hamburg: Felix Meiner Verlag, 1981.Schelling, F. W. J. Philosophical Investigations into the Essence of Human Freedom,Ny: State University of New York Press, 2006.Hegel, G. W. F. Andens fenomenologi, Stockholm: Thales, 2008.Johann Gottlieb. Första inledningen till vetenskapsläran: Vägen till ett saligt liv,översättning: Olof Rabenius, Göteborg: Daidalos, 1987.8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofiKursplanForskningsfält inom den samtida filosofin15 hpAreas of Research within Contemporary Philosophy 15 ECTSHuvudområde/ämne:Ansvarig institution:Betygsalternativ på hel kurs:Utbildningsnivå:Kritisk kulturteori/FilosofiInstitutionen för kultur och kommunikationG/E (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålEfter genomgången kurs har studenten• fördjupad inblick i den historiska framväxten av och förhållandet mellanolika moderna filosofiska traditioner under nittonhundratalet, med tonviktpå den analytiska och den kontinentala filosofin,• förmåga att på ett kvalificerat och fördomsfritt sätt diskutera likheter ochskillnader mellan olika filosofiska positioner• förmåga att genom en avancerad historisk och systematisk analysurskilja filosofiska problem genom olika artikulationer av dessa.• fördjupad förtrogenhet med något eller några författarskap inom densamtida filosofin• förmåga att självständigt och kritiskt sammanfatta, återskapa ochbehandla en aktuell forskningsfråga i tal och skrift.Kritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofi4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentForskningsfält inom den samtida filosofin, 15 hpAreas of research within contemporary philosophy 15 ECTSDen samtida filosofins problemställningar kan idag formuleras i korsningen av ochdiskussionen mellan två grundläggande traditioner: den kontinentala och denanalytiska. Syftet med kursen är att ge en orientering i diskussionen omförhållandet mellan analytisk och kontinental filosofi, och ge en förmåga attanalysera en rad av dessa traditioners källtexter i förhållande till varandra. Den tarutgångspunkt i debatten mellan Husserl och Frege, och följer sedan den tilltagandeseparationen mellan den ”kontinentala” och den ”analytiska” traditionen viakonflikten mellan Carnap och Heidegger och deras efterföljare. Därefter ställs fråganom huruvida det går att idag återfinna en gemensam grund och gemensammaproblemställningar, med utgångspunkt i texter av bl.a. Richard Rorty, Paul Ricoeur,Michael Dummett och J. Mohanty.Betygsalternativ: G/E (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningUndervisningen bedrivs i form av seminarier, där ett antal källtexter och samtidadebattinlägg diskuteras och analyseras.6. ExaminationSkriftliga rapporter med muntligpresentation, aktivtseminariedeltagande.7. LitteraturDummett, Michael, Origins of Analytical Philosophy(Cambridge: Harvard University Press, 1994).Friedman, Michael, A Parting of the Ways: Carnap, Cassirer,and Heidegger (Chicago: Open Court, 2000).Hacking, Ian Historical Ontology (Harvard UP, 2002).Kearney, Richard (ed.), Routledge History of Philosophy.Vol. 8, Twentieth-century Continental Philosophy (London:Routledge, 1994).Mohanty, Jitendranath, Husserl and Frege (Bloomington:Indiana U.P., cop. 1982).Paul Ricoeur, Time and Narrative (Chicago: Univ. of ChicagoP., 1984-1988Engelska 3 vol.).Rorty, Richard, Philosophy and the Mirror of Nature (Oxford:Blackwell, cop. 1980).Shanker, Stuart G., Routledge History of Philosophy. Vol. 9,Kritisk kulturteori

Bilaga IC) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för filosofiPhilosophy of Science, Logic and Mathematics in theTwentieth Century (London: Routledge, 1996).Staten, Henry Wittgenstein and Derrida (University ofNebraska Press, 1984).Cornel West och John Rajchman (red.): Post-AnalyticPhilosophy (Columbia UP, 1985).8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikKursplanEstetikens traditioner del 17,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:Ansvarig institution:Kritisk kulturteori/EstetikInstitutionen för kultur och kommunikationBetygsalternativ på helkurs:Utbildningsnivå:G/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs kunna:Kunskap och förståelsevara väl förtrogen med de kanoniska västerländska texterna i estetisk teori ochfilosofi fram till det sena 1700-talet.demonstrera djupgående kunskaper om det sätt på vilket estetikämnets traditionerförmedlats från antiken till det europeiska 1700-talet.Färdighet och förmåga- ha förmåga att redogöra för historiska, sociala och genusvetenskapligaperspektiv som kan anläggas på estetikämnets historiska bakgrund från denantika filosofin och litteraturen till det sena 1700-talets filosofi.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik- ha förmåga att redogöra för och kritiskt bedöma de väsentliga positionerna iden teoretisk-filosofiska debatt om konst och estetik som löpt från antiken tilldet europeiska 1700-talet.- kunna jämföra och kritiskt bedöma estetikens tradition i förhållande till andrakunskapsfält, såsom kunskapsteori, politisk filosofi och etik.4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentEstetikens traditioner del 17,5 hp (ECTS)Kursen utgår från den definition av estetikämnet som skapas i 1700-talets Europa;estetik är studiet av de kunskaper som förmedlas genom sinnena. Så småningomkommer detta studium att specifikt förknippas med konstnärliga uttryck. Till dennakunskapstradition hör också en förhistoria, och en kanon av texter som är såvällitterära som filosofiska. Kursen utgår från en kanon av originaltexter, vars stommeingått redan på grundutbildningen. På forskarutbildningen kommer emellertid kravenpå kunskaper om denna kanon att öka väsentligt; dels förväntas doktoranden ha lästde mest centrala verken i sin helhet snarare än i form av utdrag, dels förväntasdoktoranden tydligt kunna redogöra för och kritiskt bedöma de positioner som deviktigaste verken markerar.Kursen ger också väsentligt fördjupade kunskaper om estetikfältets formationer iförhållande till grundnivån. Vid avslutad kurs förväntas doktoranden kunna visa pådet sätt på vilket estetikens västerländska kanon förmedlats. Vilka vägar har dentagit, och vad har uteslutits då traditionerna förmedlats? På vilket sätt har denkommit att definieras som kunskapsfält, socialt, genusmässigt och geografiskt? Urett historiskt perspektiv är estetikens historia sammanskriven med andra fält, såsomkunskapsteori, politik och etik. Doktoranden förväntas förstå och redogöra för denkontext i vilken estetikens frågeställningar tillkommit. Dessa frågor har ingått ikursplanerna redan på grundnivå och avancerad nivå, men studenterna har där ännuinte behövt visa en djup förtrogenhet med ämnets innehåll och utveckling såsom ettkunskapsfält med en tvåtusenårig historia, ur ett sammanhängande perspektiv(tillsammans med Estetikens traditioner del 2). Kursen kallas estetikens traditioner ipluralis, eftersom avsikten är att visa på det sätt på vilket estetikens historia kanbeskrivas som flera parallella rörelser. Dess kanon är i ständig diskussion ochrörelse.På doktorandnivå förväntas alltså den studerande både vara ytterligt väl förtrogenmed estetikens traditioner på en innehållslig nivå, och med stor skicklighet kunnadiskutera dess formationer ur ett historiskt och kritiskt perspektiv.Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier.6. ExaminationSkriftlig examen 7,5 hp (ECTS)7. LitteraturTotalt litteraturomfång cirka 1500 sidor.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikA1 Den grekiska och romerska antikens texter:Sapfo, dikter ur Dikter och fragment, översättning VasilisPapagaeorgiou ochMagnus William-Olsson, Stockholm: Fibs Lyrikklubb 1999.Sofokles Antigone, öv. Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson, Lund:Ellerström 2003Homeros: Iliaden, öv. Ingvar Björkesson, Natur & Kutur 2009.Platon, Staten bok 10, öv Jan Stolpe, Stockholm. Atlantis, 2003Platon: utdrag ur Gästabudet, Faidros, Ion, TimaiosAristoteles: Om diktkonsten, öv. Jan Stolpe inl Arne Melberg,Göteborg: Anamma 1994.A2 Senantik och medeltid:Plotinus, utdrag ur The Enneads, Loen Classical Library, HarvardUniversity Press.Hildegard af Bingen, Dygdernas spelAugustinus, utdrag ur Bekännelser, öv Lars Ellenberger, Umeå: Artos,2003.A3 Europeisk renässans och barock:The Letters of Marsilio Ficino, 1975A Companion to Medieval and Renaissance aesthetics, Blackwell,Publisher online.Margaret Cavendish, Poems and fancies, 1653.Debating the Roman de la Rose: A Critical Anthology. Ed. ChristineMcWebb. New York: Routledge, 2007. Texter av Christine de Pisan,Jean Gerson m fl. i urval.Dante, De vulgari eloquentia. Övers. t. engelskan. Steven Botterill.Cambridge: Cambridge University Press, 1996.Leon Battista Alberti, Om målarkonsten, övers. Sölve Olsson(Symposion, 1996)Palladio, Andrea. Fyra böcker om arkitekturen. Övers. Eva Atterbom.Göteborg: Vinga 1983.Christine de Pizan, Kvinnostaden, 1405.A4 Europas tidiga 1700-tal:David Hume ”Om måttstocken för smak” i Liv, tragedi och smak, iöversättning och med efterskrift av Teddy Brunius, 25-40, Uppsala1962Edmond Burke ”Introduktion om smaken”, ur Filosofisk undersökningav ursprunget till våra begrepp om det sublima och det sköna, översPeter Dahl, Symposion 1995Alexander Baumgarten: Reflections on poetry, Univ. of California Press1954Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikLessing, Gotthold, Ephraim: ur Laokoon, översättning S-O WallensteinWinckelmann, Johann Joachim: ur Tankar om imitationen av degrekiska verken inom måleriet och skulpturen, översättning Sven-OlovWallenstein, Stockholm: Daidalos, 2007.Johann Gottfried von Herder: Philosophical Writings, övers. Michael N.Forster, Cambridge: Cambridge UP, 2002.Referenslitteratur i urval:Stephen Halliwell, The Aesthetics of Mimesis: Ancient Texts & ModernProblems (Princeton UP, 2002)Martin Bernal: Black Athena : the Afroasiatic roots of classicalcivilization. Vol. 1, The fabrication of Ancient Greece 1785-1985 London: Free Association Books, 1987"Feminism and Tradition in Aesthetics", ed. Peggy Zeglin Brand ochCarolyn Korsmeyer (The Pennsylvania State University Press 1995).Sjöholm, Cecilia. The Antigone Complex. Stanford: Stanford UniversityPress, 20XX.Solterer, Helen. The Master and Minerva. Disputing Women in FrenchMedieval Culture. Berkeley & Los Angeles: The University of CaliforniaPress, 1995.Hammermeister, Kai, The German Aesthetic Tradition, Cambridge,U.K. ; New York : Cambridge University Press, 2002.Armstrong, Isobel, The Radical Aesthetic, Malden, Mass. : BlackwellPublishers, 2000.S-O Wallenstein: “Uppfinnandet av estetiken”, TFLhttp://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/viewFile/187/185Françoise Choay, The Rule and the Model (MIT, 1997)David Summers, The Judgment of Sense (Cambridge UP, 1987). Gällerockså antik och medeltid.8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikKursplanEstetikens traditioner del 27,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:Ansvarig institution:Kritisk kulturteori/EstetikInstitutionen för kultur och kommunikationBetygsalternativ på helkurs:Utbildningsnivå:G/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs kunna:Kunskap och förståelse- vara väl förtrogen med de kanoniska västerländska texterna i estetisk teorioch filosofi från det sena 1700-talet till våra dagar.- demonstrera djupgående kunskaper om det sätt på vilket estetikämnetstraditioner från det sena 1700-talet och framåt hänger samman medkonstarternas indelning samt med utvecklingen av en urban, europeiskkultur.- Kunna demonstrera djupgående kunskaper om det sätt på vilket en modern,europeisk estetisk kanon avgränsar sig själv i förhållande till andra kulturer.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik- Demonstrera vissa kunskaper om estetiska traditioner från icke-europeiskaområden.Färdighet och förmåga- ha förmåga att redogöra för historiska, sociala och genusvetenskapligaperspektiv som kan anläggas på estetikämnets historiska bakgrund från detsena 1700-talets filosofi till våra dagar.- ha förmåga att redogöra för och kritiskt bedöma de väsentliga positionerna iden teoretisk-filosofiska debatt om konst och estetik som det europeiska1700-talet till våra dagar.- kunna jämföra och kritiskt bedöma estetikens tradition i förhållande tillutvecklingen av ny kommunikationsteknologi och nya medier i modern tid.4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentEstetikens traditioner del 27,5 hp (ECTS)Kursen utgår från den definition av estetikämnet som skapas i 1700-talets Europa;estetik är studiet av de kunskaper som förmedlas genom sinnena. Så småningomkommer denna kunskap att specifikt förknippas med konstnärliga uttryck. Till dennakunskapstradition hör också en förhistoria, och en kanon av texter som är såvällitterära som filosofiska. Kursen utgår från en kanon av originaltexter, vars stommeingått redan på grundutbildningen. På forskarutbildningen kommer emellertid kravenpå kunskaper om denna kanon att öka väsentligt; dels förväntas doktoranden ha lästde mest väsentliga av de verk som tas upp i sin helhet snarare än i form av utdrag,dels förväntas doktoranden tydligt kunna redogöra för och kritiskt bedöma depositioner som de viktigaste verken utgör. Kursen ger också väsentligt fördjupadekunskaper om estetikfältets formationer i förhållande till grundnivån.Vid avslutad kurs förväntas doktoranden kunna visa på det sätt på vilket estetikensvästerländska kanon formats i den moderna epoken. På vilket sätt har den kommitatt definieras som kunskapsfält, socialt, genusmässigt och geografiskt? På vilket sättkan den relateras till andra kunskapsfält, och på vilket sätt kan den relateras till deolika konstarterna? På vilket sätt har den framhävt sig själv och format sig själv irelation till icke-europeiska kulturer som den avgränsat sig från? Doktorandenförväntas förstå och redogöra för den sociala, historiska och genusmässiga kontext ivilken man kan diskutera estetikämnets texter. De förväntas också kunna redogöraför det sätt på vilket estetikens historia hänger samman med utvecklingen av nykommunikationsteknologi och nya medier, samt med utvecklingen av en urbankultur. Dessa frågor har ingått i kursplanerna redan på grundnivå och avanceradnivå, men studenterna har där ännu inte behövt visa en djup förtrogenhet medämnets innehåll och utveckling såsom ett kunskapsfält med en tvåtusenårig historia,ur ett sammanhängande perspektiv (se även Estetikens traditioner del 2). Kursenkallas estetikens traditioner i pluralis, eftersom avsikten är att visa på det sätt påvilket estetikens historia kan beskrivas som flera parallella rörelser, och dess kanonär i ständig diskussion och rörelse.På doktorandnivå förväntas alltså den studerande alltså både vara ytterligt välförtrogen med estetikens kanon på en innehållslig nivå, och med stor skicklighetkunna diskutera dess formationer ur ett historiskt och kritiskt perspektiv.Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetik5 Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier.6. ExaminationSkriftlig examen 7,5 hp (ECTS)7. LitteraturTotalt litteraturomfång cirka 1500 s, utdrag ur nedanstående titlar:A1 Det sena 1700-talet:Johann Gottfried von Herder: Philosophical Writings, övers. Michael N. Forster,Cambridge: Cambridge UP, 2002.Immanuel Kant, Kritik av omdömeskraften, Thales 2003, översättning av S-OWallensteinFriedrich Schiller: utdrag ur Schillers estetiska brev, Kosmos förlag Södertälje1995.F W J Schelling, ur Den transcendentala idealismens system, i översättningMary Wollstonecraft, Vindication of the rights of woman, London: Penguin, 1975samt-Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark, Kristianstad:Tiden 1978Olympe de Gouges, utdrag ur L´esclavage des négres, 1789A2 1800-talet:GWF Hegel: Inledning till estetiken. Översättning och efterord, Sven-OlovWallenstein. Göteborg: Daidalos 2005.Madame de Staël, Tio år av landsflykt, Lund: Bakhåll 2009.Friedrich Nietzsche: "Über Wahrheit und Lüge im außermoralischen Sinn" ev iöversättning.Charlotte Perkins Gilman: The yellow wallpaper, 1892.A3 Det tidiga 1900-talet:Freud, Sigmund. Leonardo da Vinci. Ett barndomsminne. Göteborg: Daidalos,1993. Alternativt i Sigmund Freud. Konst och litteratur. Stockholm: Natur &Kultur, 2007.Martin Heidegger, Konstverkets ursprung, övers. S-O Wallenstein (Daidalos2005).Utdrag ur Theodor W Adorno, Philosophy of Modern Music, övers. Anne G.Mitchell och Wesley V. Blomster (Continuum, 2004)Adorno, Theodor W. et al. Aesthetics and Politics. Edited by Fredric Jameson.London Verso, 1980. (Rymmer hela den klassiska debatten med Frankfurtskolan,Benjamin, Brecht, Lukács]Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikLou Andréas-Salomé, Erotik och narcissism, Natur & Kultur 1995.A4 Fram till våra dagarRancière, Jacques. Texter om politik och estetik. Övers. Christina Kullberg. Lund:Propexus, 2006.Jameson, Fredric. The Geopolitical Aesthetic: Cinema and space in the worldsystem. Bloomington: Indiana University Press, 1992.Arthur Danto, “Konstvärlden”, i Konsten och konstbegreppet (Raster, 1996)Hannah Arendt, Människans villkor, Röda bokförlaget. 1988.Jean-François Lyotard: ”Freud enligt Cézanne” samt ”Det sublima ochavantgardet” (översatta i Kris resp. Avantgardet)Gilles Deleuze och Félix Guattari, Ur Kafka: för en mindre litteratur (övers i Kris,Wallenstein resp. Ord och Bild, Jonas J Magnusson)Deleuze och mångfaldens veck / redaktörer: Helena Mattsson, Sven-OlovWallenstein. Stockholm: Axl Books, 2008Julia Kristeva, Fasans makter, Daidalos, Göteborg, 1992.Elisabeth Grosz, Volatile Bodies; toward a corporeal feminism. 1994, IndianaUniversity Press.Yvonne Rainer: The Mind is a muscle, NY: Overall Books 2007.Iris Murdoch: Metaphysics as a guide to morals, writings on philosophy andliterature, 1992.Clarice Lispector: Stjärnans ögonblick, 2009.Referenslitteratur i urval:Paul Guyer: "Kant and the Experience of Freedom: Essays on Aesthetics andMorality" (Cambridge, Cambridge University Press, 1993).Terry Eagleton: The Ideology of the Aesthetic, Oxford: Blackwell 1990Carolyn Korsmeyer, Gender and Aesthetics, an introduction, London : Routledge,2004Clark, T.J. The Absolute Bourgeois: Artists and Politics in France 1848-1851.London: Thames & Hudson, 1982.Jonsson, Stefan. A Brief History of the Masses: Three Revoutions. New York:Columbia UP, 2008.The Aesthetics of the Critical Theorists: Studies on Benjamin, Adorno, Marcuse,and Habermas, red. Ronald Roblin (Mellen, 1990)Minimalism och postminimalism, red. S-O Wallenstein (Raster, 2005)Konceptkonst, red. S-O Wallenstein (Raster, 2006)Thierry de Duve, Kant After Duchamp (MIT, 1996)Sara Danius; Flaubert and the Art of making things visible, Acta Upsaliensis,2006.Aesthetic Experience, red. Richard Shusterman och Adele Tomlin (Routledge,2008)Jay Bernstein, The Fate of Art (Polity Press, 1994)Morten Kyndrup, Den aestetiske relation (Gyldendal, 2008)Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikGerard Genette, The Aesthetic Relation (Cornell UP, 1999)Hans Ulrich Gumbrecht, Production of Presence (Stanford UP, 2004).Luc Ferry, Homo Aestheticus (University of Chicago Press, 1993)Jean-Marie Schaeffer, Art of the Modern Age: Philosophy of Art from Kant toHeidegger (Princeton UP, 2000)Moshe Barasch, Theories of Art, 3 vol. (Routledge, 2000).8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer medinnehållet i kursen.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikKursplanEstetik: aktuella forskningsproblem7,5 hp (ECTS)Huvudområde/ämne:Ansvarig institution:Kritisk kulturteori/EstetikInstitutionen för kultur och kommunikationBetygsalternativ på helkurs:Utbildningsnivå:G/EG (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs kunna:Kunskap och förståelse- visa förtrogenhet med några aktuella forskningsproblem inom det estetiskafältet.- demonstrera djupgående kunskaper om hur forskningsproblem formulerasoch utvecklas i en samhällelig kontext- demonstrera kunskaper om några aktuella problems tillkomsthistoria ochderas plats i förhållande till traditionen.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikFärdighet och förmåga- visa förmåga att redogöra för och kritiskt bedöma väsentliga positioner inomdet estetiska fältet, i förhållande till övriga tänkare och verk.- kunna diskutera de aktuella problemställningarnas plats i förhållande tillandra relevanta kunskapsfält, exempelvis politik, etik, ekologi.4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentEstetik: aktuella forskningsproblem7,5 hp (ECTS)Kursen ger en översikt av några aktuella problemställningar på det estetiska fältet.Den syftar inte till att ge en sammantagen bild, utan snarare till att demonstreraämnets spännvidd och de olika aspekter som ryms inom det estetiska fältetsteoribildning. Allt medan de flesta kurserna på utbildningen strävar mot att gekanoniska originaltexterna en framskjuten plats, arbetar denna kurs istället mot attge en bred orientering på fältet.De aktuella problemställningar som diskuteras får sin plats på kursen genom sinsamhällsrelevans. Samtidigt syftar kursen till att kritiskt diskutera de argument somläggs fram och de sätt på vilka relevansen demonstreras; graden av angelägenhetdiskuteras och bedöms, liksom argumentens hållbarhet. De teorier och metodersom brukas granskas i förhållande till de problem som behandlas.Exempel på de forskningsproblem som tas upp är estetikens utveckling i förhållandetill ny teknologi, estetik och ekologi, vardagslivets estetik, estetik och religion, barnsestetik.Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier.6. ExaminationSkriftlig examen 7,5 hp (ECTS)7. LitteraturTotalt litteraturomfång cirka 1000 sidor.Berleant, A, Aesthetics and Environment: Variations on aTheme, Aldershot: Ashgate, 2005.Haapala, A., (ed.), 1998, The City as Cultural Metaphor:Studies in Urban Aesthetics, Lahti: International Instituteof Applied Aesthetics.Haapala, Arto (2005) "On the Aesthetics of the Everyday.Familiarity, Strangeness, and the Meaning of Place", inLight, Andrew og Smith, J.M. (eds.)The Aesthetics ofEveryday Life, New York: Colombia, University Press,p.39-55.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikLintott, S., 2006, “Toward Eco-Friendly Aesthetics”,Environmental Ethics, 28: 57-76.Marks, L. U., Touch: sensous theory and multisensorymedia, Minneapolis: University of Minnesota Press, 2002.Saito, Yuriko, Everyday aesthetics, Ofxord UniversityPress, 2005.Sobchack, Vivian., Carnal thoughts: embodiment andmoving image culture, Berkeley: University of CaliforniaPress, 2004.Welsch, W., Undoing Aesthetics, London: Sage, 1997.Alain Badiou, Handbook of Inaesthetics (Stanford UP,2005)Jacques Rancière, Aesthetics and its Discontents (PolityPress, 2009)Erika Fischer-Lichte: The Transformative Power ofAesthetics, 2008.8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetikKursplanOriginalverk och avhandlingsarbete7,5 ECTS poängHuvudområde/ämne:Ansvarig institution:Kritisk kulturteori/EstetikInstitutionen för kultur och kommunikationBetygsalternativ på helkurs:Utbildningsnivå:G/E (Godkänd/Ej godkänd)ForskarutbildningKursnivå:Giltig fr.o.m: Höstterminen 20101. FastställandeKursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola xxxx-xx-xxenligt bestämmelserna i högskoleförordningen.2. BehörighetskravAntagen till forskarutbildningsstudier.3. LärandemålStudenten ska efter genomgången kurs kunna:Kunskap och förståelse- vara ytterst väl förtrogen med en av de kanoniska västerländska texterna iestetisk teori och filosofi.- demonstrera djupgående kunskaper om verkets plats i författarens oeuvre.- demonstrera djupgående kunskaper om verkets tillkomsthistoria och dessplats i förhållande till traditionen.Färdighet och förmåga- ha förmåga att redogöra för och kritiskt bedöma de väsentliga positionernaKritisk kulturteori

Bilaga ID) Ämnesspecifika obligatoriska kurser för estetiksom verket argumenterar för, i förhållande till övriga tänkare och verk inomfältet.- kunna diskutera olika tolkningsmöjligheter i förhållande till texten, såväl pådetaljnivå som då det gäller verkets plats i den estetiska traditionen.4. Innehåll, delkurser och examinationsmomentOriginalverk och avhandlingsarbete7,5 hp (ECTS)Kursen syftar till att ge doktoranden utrymme att arbeta med ett originalverk i denestetiska traditionen, ett verk som har relevans för det egna avhandlingsarbetet.Verket studeras i detalj, genom en form av närläsning som syftar till att synliggöraolika tolkningsmöjligheter. Därefter sätts det i en historisk, social och intertextuellkontext, dels genom en genomgång av relevant sekundärlitteratur, dels genom attandra verk av samma författare kan komma att tas upp. Kursen är en fortsättningpå "Originalverk" som läses på magisternivå, men större krav ställs såväl pådoktorandens förmåga att närläsa texten och tolka den på ett självständigt vis, sompå förmågan att kunna redogöra för olika tolkningsmöjligheter. Dessutom ställsstörre krav på förmågan att historisera och sätta verket i relation både tillförfattarens andra verk, samt andra verk på fältet.Betygsalternativ: G/EG (Godkänd/Ej godkänd)5. Undervisningens uppläggningKursen består av föreläsningar och seminarier.6. ExaminationSkriftlig examen 7,5 hp (ECTS)7. LitteraturTotalt litteraturomfång cirka 1000 sidor.Litteraturen väljes i samråd med examinator. Originalverketbör vara av relevans för avhandlingsämnet, men ocksårepresentera ett väsentligt inslag i områdets kanonbildning.Förslagsvis väljes en av titlarna från litteraturlistorna tillEstetikens traditioner del 1 eller del 2, och till detta tillkommerrelevanta titlar av samma författare, samt relevantreferenslitteratur.8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examenKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landetgenomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet ikursen.Kritisk kulturteori

Bilaga IE) Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGSKursplanContemporary Research into the Baltic Sea Region and Eastern Europe7,5 HP/ECTS creditsCourse code:Subject:Academic school:Specific to the ProgrammeAcademic discipline:Grades permitted:Education cycle:Course level:Social sciences and humanitiesCBEES/BEEGSBEEGSSocial science and humanitiesG (pass)PhD studiesIntroductoryValid from: Spring term 20091. Validation2.ENTRY REQUIREMENTSAccepted to doctoral studies within the social sciences or humanities3. Learning outcomesOn completion of the course, students have:Knowledge and understanding of the studies of the Baltic Sea Region and EasternEurope in the field of social science and humanities, and certain insights in thehabit of writing a doctoral thesis in this field.Skills and abilities to find relevant literature and to relate to the canon of thediscipline.Ability to evaluate and critically reflect upon relevant scholarly research in thefield of Baltic and East European studies.Kritisk kulturteori

Bilaga IE) Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGS4. Course contents and examinationsThe course includes reading PhD theses and articles related to the courseobjective and discussing and evaluating them during seminars. Participants willwrite commentaries on each seminar/lecture and present them as a finaldocument at the end of the course. Active participation in seminar discussions isrequired.5. Course designThe course consists of a series of seminars/lectures, in which senior researcherspresent a dissertation or article. Students are to read and be prepared to discussthe reading; one student will function as discussant. The final seminar consists ofan evaluation of the course’s contents, both in terms of scientific content and ofthe learning process.6. Course assessment/Student assessmentStudents actively participate in seminars, write course papers, keep a log-bookof their learning process and critically analyse other students’ theses.7. Course literatureBonnell, Victoria E. and Breslauer, George: Soviet and Post Soviet area studies.UCIAS Edited volume 3: The Politics of Knowledge: Area studies and thedisciplines. Year 2003, article 4.31 p.Comissio, Ellen and Gutierres, Brad: Eastern Europe or Central Europe?Exploring a distinct regional identity. UCIAS Edited volume 3: The Politics ofKnowledge: Area studies and the disciplines. Year 2002, article 7. 34 p.Readings for seminarsNote: *available in Diva portal as Pdf.Gradskova, Yulia; Soviet people with female bodies. Doctoral thesis StockholmUniversity., 2007, particularly chap 1, chap,5, ch 7.1-2 and ch.8.Hillderdal, Charlotta: People in between. Ethnbicilty and material identity – anew approach to deconstructed concepts. Uppsal universitet, PhD thesis, 2009Höjdestrand, Tova, 2005. Needed by nobody: homelessness, humiliation, andhumanness in post-socialist Russia. Stockholm: Department of SocialAnthropology, Stockholm University (Stockholm: Akademitryck), 240 s.Needed by Nobody: Homelessness and Humanness in Post-socialist RussiaPaperback. Cornell University Press ISBN: 9780801475931ISBN-10: 0801475937Kõll. Anu-Mai: t.b.aLindelöf. Karin S.: Om vi nu skall bli som Europa. Könsskapande och normalitetbland unga kvinnor i transitionens Polen. Makadam förlag, Stockholm2006.English language article t.b.a.Kritisk kulturteori

Bilaga IE) Obligatorisk kurs för doktorander inom forskarskolan BEEGSLindvall, Daniel: The limits of the European vision in Bosnia and Herzegovina.PhD thesis , Stockholm university, 2009(Lundén, Thomas, 2004. On the boundary: about humans at the end of territory.Huddinge : Södertörns högskola, 232 s.(Swedish version: Över gränsen,Studentlitteratur, 2002. Partularly ch. 1,2 5.)Lundén. Thomas, The search for order in terrestrial space 7p. Draft 2010Lundén, Thomas: Valga-Valka, Narva-Ivangorod.Estonia’s Divided Border Cities –Co-operation and Conflict Within and beyond the EU, in Janczak, J, forthcoming,133-149Nordström, Anders: The interactive dynamics of regulation. Exploring the Councilof Europe’s monitoring of Ukraine. Stockholm studies in politics, 125, Stockholm2008. Particularly chapters 1 and 4Sandomirskaia, Irina”One Sixth of the World: Avant-garde Film, the Revolutionof Vision, and the Colonization of the USSR Periphery during the 1920s (Towardsa Postcolonial Deconstruction of the Soviet Hegemony”, In Kerstin OLOFSSON(ED)From Orientalism to Postcoloniality, Södertörn Research reports 2008:1, pp8-31Sövik Margrete B.; Support, resistance and pragmatism. En examination ofmotivation in language policy in Kharkiv, Ukraine. Doctoral thesis , StockholmUniversity, 2007)Svensson, Jenny: The regulation of rule-following. Imitation and soft regulationin the European Union . Doctoral thesis in Business administration at StockholmUniverity, 2009Södertörn doctoral dissertation 30 ISBN 978-91-89319, 978-91-7155-840-4, ISSN 1652-73998. Restrictions on accreditationThe course may not be accredited as part of a degree, if the contents are partlyor wholly the same as a course previously taken in Sweden or elsewhere.9. Övrigt/Other stipulationsKritisk kulturteori

Bilaga JFÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FORSKARUTBILDNING VIDSÖDERTÖRNS HÖGSKOLA1. Inrättande av forskarutbildningsämneFörslag till beslutBeslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom område som har rätt att utfärdadoktorsexamen fattas av fakultetsnämnd. Ansökan inlämnas av berörd institution. För attinlämna ansökan krävs att ämnet har• rätt att utfärda examen på avancerad nivå• minst fyra disputerade lärare, varav minst en professor och två docenter• en aktiv forskningsmiljö och etablerat högre seminarium• gedigen erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå (inklusive före detta D-uppsatser)• doktorander med anknytning till forskningsmiljönTill detta kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans medandra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finns synergieffekter inomområdet. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de andra ämnena utgöra en trovärdigvetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten och varandra.En ansökan om inrättande av forskarutbildningsämne ska behandla ämnets• relation till och samarbetsaktiviteter med andra forskarutbildningsämnen i områdetsamt positiva synergieffekter som förväntas av ett samgående med området• tillsvidareanställda personal som kan utses som handledare• forskning av betydelse för forskarutbildning• former för doktoranders medinflytande• internationell orientering i utbildning och forskning• samverkansaktiviteter av betydelse för forskarutbildning• förslag till obligatoriska kurser inom forskarutbildning• kvalitetssäkring av forskarutbildningKritisk kulturteori1 (23)

Bilaga J2. Tillträde till utbildning på forskarnivå2.1. INFORMATION OM UTBILDNINGSPLATSERFörfattningsföreskriftHF 6 kap3 § Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skallse till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information omutbildningen som behövs.Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordningavses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan,behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut omantagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller utbildning pågrundnivå och avancerad nivå avses även regler om hur beslut om behörighet överklagas.Förordning (2006:1053).HF 7 kap37 § Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning påforskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genomannonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någoninformation behöver dock inte lämnas1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för enanställning hos en annan arbetsgivare än högskolan,2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivåvid ett annat lärosäte, eller3. om det finns liknande särskilda skäl.Förordning (2006:1053).Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas i fakultetsnämnden• Antagning till utbildning på forskarnivå bör i normalfallet ske samlat efter informationom tillgängliga platser. Detta gäller inte bara doktorandanställningar utan också andraformer av doktorandplatser.• Doktorandplatser ska utlysas på respektive områdes webbplats, på lärosätets centralawebbplats, på anslagstavlor och, i de fall det befinns vara lämpligt, i dagspress. Utlysningav doktorandplatser ska i normalfallet ske även internationellt.• Utlysning av doktorandplatser ska företrädelsevis ske vid fasta tillfällen under året.• Samtliga utlysningar ska i normalfallet behandlas av fakultetsnämnden. Utlysningarnakvalitetssäkras av handläggare vid högskolans centrala förvaltning som kontrollerar attgällande föreskrifter tillämpas.• Annonsering av ledig utbildningsplats ska ske senast tre (3) veckor innan sistaansökningsdag.Kritisk kulturteori2 (23)

Bilaga J• Om högskolan annonserar en utbildningsplats, och doktorandanställning ellerutbildningsbidrag vid högskolan är kopplat till utbildningsplatsen, skall ävenanställningen respektive bidraget utlysas i annonsen.• Anmälan om antagning till utbildning gäller som ansökan om doktorandanställningrespektive utbildningsbidrag, om det framgår av annonsen.• Exempel på tillfällen då utlysning på grund av särskilda skäl ej behöver ske är att densökande har ett eget stipendium, utbildningsbidrag från en annan högskola eller annanegen studiefinansiering.• Om en person i andra fall än enligt ovan lämnar in anmälan till utbildningen skallprefekten utan dröjsmål besluta antingen att sökanden inte antas eller att den söktautbildningsplatsen skall annonseras ut så att också andra personer kan vara med ochkonkurrera om platsen.2.2. ANTAGNINGSFÖRFARANDEFörfattningsbestämmelserHF 7 kap.35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämndenkan ha föreskrivit, och2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.Förordning (2006:1053).Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas i fakultetsnämnden• En ansökan om antagning till forskarutbildning ska ställas till högskolan.• Antagning till doktorandplats ska beredas inom området som utifrån de urvalskriteriersom framgår i den allmänna studieplanen och antagningsordningen rangordnar desökande.• De som deltar i antagningsförfarandet ska vara väl förtrogna med gällande regelverk.• Doktorander ska vara representerade i beredningsprocessen.• Beslut om antagning sker i normalfallet i fakultetsnämnden .• Handläggare inom central förvaltning ska kontrollera de sökandes behörighet. Såvälantagnings- som avslagsbeslut ska dokumenteras skriftligt av fakultetsnämnden för attsäkerställa doktorandernas rättssäkerhet i antagningsförfarandet. Området skaskriftligen redovisa vem eller vilka som berett ansökningarna samt av vilken instansdessa personer utsetts.• Forskarutbildningsämnen som inte följer de regler för forskarutbildning som gäller vidSödertörns högskola kan bli föremål för inskränkningar i rätten att anta respektivehandleda doktorander.Kritisk kulturteori3 (23)

Bilaga J• Fakultetsnämnden beslutar om antagning eller avslag baserat på områdets samladebedömning av ansökan samt vad som framkommit i samband med intervjuer av desökande och referenstagning.• Högskoleförordningens krav på att en doktorand bara får antas om det finns godaförutsättningar för en forskarutbildning kan endast uppfyllas om man i samband medantagningar har möjlighet att ta ställning till kombinationen av:1. studentens meriter, kompetens och ambition2. det samlade handledarkollegiets erfarenhet och kompetens3. det individuella forskningsprojektets kvalitet och lämplighet somdoktorandprojekt, tidsplanering och finansiering• Beslut om antagning till forskarutbildning sker vid fakultetsnämnden, som inför förslagettill beslut om antagning ska bedöma:1. kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet2. att frågor om forskningsetik har beaktats3. att föreslagna forskarutbildningskurser, kunskapsmål eller forskarutbildningsprogramär relevanta och av en omfattning motsvarande kraven i denallmänna studieplanen4. tids- och finansieringsplan5. om den samlade handledarkompetensen kan tillräckligt för att bistå med godoch professionell handledning samt relevant expertis2.3. STUDIEFINANSIERINGFörfattningsföreskrifterHF 7 kap.36 § Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställssom doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämndenfår dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämndenbedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kanägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gällerlicentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gällerdoktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Förordning (2009:933).Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas i fakultetsnämnden• Som regel ska forskarstuderande som genomgår sin utbildning vid Södertörns högskolaerbjudas anställning som doktorand för att finansiera sina studier. Finansiering sker inormalfallet med fakultetsmedel eller genom externa forskningsanslag.• Prefekt vid aktuell institution ska ombesörja att det upprättas en finansieringsplan somtäcker hela utbildningstiden innan slutligt beslut om antagning fattas.• Finansieringsplanen ska därefter finnas med som en bilaga till den individuellastudieplanen under hela utbildningstiden. I bilagan beskrivs forskarutbildningensfinansiering, termin för termin.Kritisk kulturteori4 (23)

Bilaga J• Finansieringsplanen jämte den individuella studieplanen följs upp av fakultetsnämndenminst en gång per år.• För studerande med annan finansiering ska som regel ett avtal tecknas med enfinansierande part (företag, myndighet, annan högskola etc.). I de fall där finansieringenska ske inom ramen för en anställning hos annan arbetsgivare ska chef för verksamhetentillstyrka hela studieplanen, för att därmed intyga att utbildningen kan ske så som denbeskrivs.• Enbart i undantagsfall kan doktorander med stipendier antas, dock endast underförutsättning att dessa kan erbjudas liknande villkor vad gäller försäkringsskydd etc. somdoktorander med doktorandtjänst.• Beslut om antagning som innebär att den sökande har någon annan form avstudiefinansiering än doktorandtjänst eller utbildningsbidrag ska prövas med särskildnoggrannhet för att säkerställa doktorandernas rättssäkerhet De sökande som inte kanfå doktorandanställning eller utbildningsbidrag och inte heller har annan godtagbarstudiefinansiering kan inte antas till forskarutbildning.2.4. ANTAGNING TILL FORSKARUTBILDNING MED LICENTIATEXAMEN SOM MÅLAntagning till utbildning på forskarnivå kan ske antingen med doktorsexamen eller medlicentiatexamen som slutmål.Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas i fakultetsnämnden• Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ettundantag från den normala ordningen.• Ansökan från en doktorand som antagits till licentiatstudier att fortsätta till doktorsexamenska prövas i konkurrens med andra sökanden.2.5. MÖJLIGHETEN TILL TILLGODORÄKNANDE VID URVALFörfattningsföreskrifterHF 6 kap.6 § Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning medgodkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning viden annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellanutbildningarna.Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkäntresultat1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Islandeller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 omerkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053).7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, omde kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet ochhar en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de ärKritisk kulturteori5 (23)

Bilaga Javsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaperoch färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053).8 § Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas förtillgodoräknande.Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har gåttigenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) omuppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknandeför utbildning på grundnivå eller avancerad nivå.HF 7 kap41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras medhänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vidprövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning elleryrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökandenföreträde framför andra sökande. Förordning (2006:1053).Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas i fakultetsnämnden• Ett schablonmässigt tillgodoräknande av andra året i en masterexamen är inte tillåtet.Fakultetsnämnden ansvarar för att förhindra att systematisk förtur ges till sökande medmasterexamen i syfte att förkorta utbildningen till mindre än fyra år.• Tillgodoräknande av tidigare utbildning får inte ske i samband med antagningen, för attdetta inte ska påverka urvalet.• Ett eventuellt tillgodoräknande ska alltid ske på studentens initiativ och prövas i varjeenskilt fall för varje enskild kurs i förhållande till examensfordringarna för utbildning påforskarnivå.• Fakultetsnämnden godkänner förslag om tillgodoräknanden.Kritisk kulturteori6 (23)

Bilaga J3. Allmän studieplanFörfattningsföreskrifterHF 6 kap.34 § För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas skall det finnas enallmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (2006:1053).35 § /Träder i kraft I:2010-01-01/ I varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivåinom ett ämne ska följande anges:1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur somär obligatorisk inom ämnet,2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gällerför att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet),4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om debedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga atttillgodogöra sig utbildningen,5. de prov som ingår i utbildningen, och6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen medlicentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen. Förordning (2009:933).HF 7 kap.35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämndenkan ha föreskrivit, och2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.Förordning (2006:1053).40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för attstudenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning,2. särskild yrkeserfarenhet, och3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen.41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras medhänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vidprövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning elleryrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökandenföreträde framför andra sökande. Förordning (2006:1053).Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas i fakultetsnämndenKrav på särskild behörighet• De särskilda behörighetskraven ska vara preciserade och relevanta. Särskild behörighetär inte en utökad allmän behörighet, utan ett krav på för forskarutbildningen nödvändigkunskapsbas.Kritisk kulturteori7 (23)

Bilaga J• Kraven på särskild behörighet ska noggrant granskas, diskuteras och fastställas ifakultetsnämnden. De förkunskapskrav som anges för särskild behörighet ska vara heltnödvändiga för att doktoranden ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.Bedömningsgrunder för urval• Urvalskriterierna för att bli antagen till forskarutbildning ska vara listade i respektiveforskarutbildningsämnes allmänna studieplan och antagningsordning.• Förslag till lokala urvalskriterier att tillämpa för att sålla bland behöriga sökanden1. självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten,2. problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan,3. vetenskaplig mognad,4. förmåga att hålla givna tidsramar,5. kommunikations- och samarbetsförmåga samt6. jämställdhet (företräde för det underrepresenterade könet vid lika meriter).• Vid sammanvägning av bedömningsgrunderna läggs störst vikt vid bedömningsgrundensjälvständighet.• Urvalsprocessen ska ske med noggrannhet och förfarandet ska kännetecknas avförutsägbarhet och genomskinlighet avseende de bedömningsgrunder som tillämpas.Kritisk kulturteori8 (23)

Bilaga J4. Individuell studieplanFörfattningsföreskrifterHF 6 kap.36 § För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall beslutasav fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.Den individuella studieplanen skall innehålla1. en tidsplan för doktorandens utbildning,2. uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad,3. en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden harunder utbildningstiden, och4. vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på etteffektivt sätt.Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varjeår. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informerafakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vidnågot annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuellastudieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skälför det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöringinom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer ochstudentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktorandenoch handledarna ges möjlighet att yttra sig.Doktoranden och huvudhandledaren skall skriftligen intyga att de har tagit del av denindividuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning (2006:1053).Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas i fakultetsnämndenUpprättande av individuell studieplan• Individuell studieplan ska upprättas i samband med antagning av doktorand och varagodkänd av fakultetsnämnden senast 3 månader efter antagningsdatum.• Individuell studieplan utformas gemensamt av doktorand och huvudhandledare.Uppföljning och revidering av individuell studieplan• Individuell studieplan ska följas upp en gång per termin genom att doktoranden ochhuvudhandledaren informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskridergenom inlämnande av ifylld individuell studieplan för avslutad (ska vara signerad) ochkommande termin.• Fakultetsnämnden godkänner redovisningen och fastställer planen för nästkommandetermin. Revidering av individuell studieplan sker enligt samma förfarande. Om dessauppgifter delegeras ska de meddelas fakultetsnämnden i form av protokollKritisk kulturteori9 (23)

Bilaga J• Fastställda, uppföljda och reviderade individuella studieplaner ska arkiveras ochavklarade poäng ska dokumenteras centralt.• Efter revidering av individuell studieplan ska doktorand och huvudhandledare skriftligenintyga att de har tagit del av gjorda ändringar genom att signera den nya versionenAvvikelser• Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden avskiljsfrån tillgången till högskolans resurser (se vidare kap.5 indragande av resurser).Individuell studieplan - innehåll• Se mall (bilaga 1)Kritisk kulturteori10 (23)

Bilaga J5. HandledningFörfattningsföreskrifterHF 6 kap.30 § Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet,effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurseroch utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också ha allmän tillsyn överutbildningen på forskarnivå.31 § För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av demskall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning underutbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 § beslutar något annat.En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (2006:1053).32 § Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skallanordna utbildning av handledare.Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning ellerav fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas vid fakultetsnämndenHandledning vid Södertörns högskola• Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till att gedoktorander en god utbildning.I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning och diskussion avarbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment, planering av seminarier ochdisputation/licentiatseminarium. I handledning ingår även upprättande och uppföljningav individuell studieplan.• Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gång per terminska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planera utbildningen.Handledare• Handledare, huvudhandledare och en biträdande handledare, utses avfakultetsnämnden, efter förslag från området.• Handledare utses i normalfallet i samband med antagningstillfället.• Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare. Debiträdande handledarna ska vara disputerade forskare.• Såväl huvudhandledare som biträdande handledare ska ha genomgåtthandledarutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens.Kritisk kulturteori11 (23)

Bilaga J• Minst en av handledarna bör vara anställd vid Södertörns högskola (i normalfallethuvudhandledaren), men i de fall då forskarutbildningen arrangeras i samarbete medannat lärosäte kan huvudhandledaren ha sin anställning vid det samverkande lärosätet. Idessa fall ska den biträdande handledaren ha sin huvudsakliga tjänstgöring vidhögskolan.• Handledare verksam vid ett samverkande lärosäte ska erbjudas tillträde tillhandledarkollegier och motsvarande organ vid Södertörns högskola.Handledningens omfattning• Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med maximalt 480klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand förhuvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för den biträdandehandledaren. Finns ytterligare handledare görs en omfördelning inom det totalaantalet handledartimmar). Mer detaljerade villkor kring handledning ska anges idoktorandens individuella studieplan. Läs mer under kapitel 4. Individuellstudieplan.Byte av handledare• En begäran om byte av handledare, inklusive motivering, ställs tillfakultetsnämnden. Efter utredning utses en ny handledare.Kritisk kulturteori12 (23)

Bilaga J6. Indragande av resurserFörfattningsföreskrifterHF 6 kap.37 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt denindividuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte längreskall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslutfattas skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig. Prövningen skallgöras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig förfakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om fakultetsnämnden harfullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall varaskriftligt och motiverat.Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller fårutbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1053).38 § Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 37 §, kan doktoranden efteransökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser.Doktoranden måste då, genom att visa upp ett tillkommande studieresultat avbeaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt, göra sannolikt att haneller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen.Förordning (2006:1053).HF 12 kap.2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskolaöverklagas, nämligen…8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 § och beslut atten doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38 §,Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas i fakultetsnämnden• Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden avskiljsfrån tillgången till högskolans resurser. Väsentlig avvikelse innebär mer än 25 % avvikelsefrån individuell studieplan per termin.• Huvudhandledare ska, i samband med att individuell studieplan följs upp avfakultetsnämnden, bedöma om doktoranden följer den individuella studieplanen.Eventuella avvikelser meddelas skriftligen och ska utan dröjsmål utredas.• Doktoranden ska erinras om att väsentliga avvikelser från studieplanen kan medföra attdoktoranden avskiljs från tillgång till högskolans resurser.• Om avvikelsen är väsentlig och fortsätter under loppet av påföljande termin, ska denanmälas till prefekten och studierektor i form av en skriftlig redogörelse (inklusive kopiorav individuell studieplan). Prefekten ska ge doktoranden möjlighet att skriftligen yttra sigKritisk kulturteori13 (23)

Bilaga Jöver handledarens redogörelse samt ska därefter fatta beslut om huruvida förslag omindragning av resurser skall inges till fakultetsnämnden. Till förslag om indragning avresurser, vilket skall vara motiverat, ska fogas handledarens skrivelse samt doktorandensyttrande över denna.• Fakultetsnämnden har skyldighet att själv fatta beslut om indragande av resurser och gedoktoranden en hänvisning om hur han eller hon kan överklaga beslutet tillÖverklagandenämnden för högskolan.• Ansökan om att återfå rätten till handledning och övriga resurser ska inges till prefektensom har att med eget yttrande överlämna ärendet till fakultetsnämnden för avgörande.Kritisk kulturteori14 (23)

Bilaga J7. Betyg på prov, samt regler kring disputation och betyg påavhandling.7.1. BETYG PÅ PROVFörfattningsföreskriftHF 6 kap.39 § Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas enligt det betygssystemsom högskolan föreskriver.Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).Förordning (2006:1053).Förslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas av fakultetsnämnden• Prov som ingår i forskarutbildning vid Södertörns högskola ska betygsättas enligthögskolans betygsystem: godkänd eller underkänd.7.2. DISPUTATION OCH BETYG PÅ AVHANDLINGFörfattningsföreskrifterHF 6 kap.40 § Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamenframgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling.Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Förordning(2009:933).41 § Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skalltillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas tillgängligvid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra entillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen.Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och omersättning för kostnaderna för framställning av denna upplaga. Förordning (2006:1053).42 § Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas enopponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. Förordning(2006:1053).43 § En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd ellergodkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid betygssättningenskall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen.44 § Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses särskiltför varje avhandling.45 § En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skallbestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämndenskall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid enannan högskola. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämndenannat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig.Kritisk kulturteori15 (23)

Bilaga J46 § Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämndenoch delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren,om han eller hon inte är ledamot.47 § Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndensbeslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om. Nämnden skall avgöra ombeslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas, om inte högskolan harmeddelat särskilda föreskrifter om dettaFörslag till lokal tillämpningsföreskriftAtt beslutas av fakultetsnämnden• Datum för disputation ska vara bestämt senast tre månader före disputation.• Två disputationer får inte ske vid samma tid på Södertörns högskola.Tillkännagivande:• Avhandlingen tillkännages genom s.k. spikning senast tre terminsveckor före disputation.• Före spikning ska avhandlingen godkännas av fakultetsnämnden.• Spikning sker i Södertörns högskolas bibliotek• Elektronisk spikning ska ske i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA, i samband medspikningen i högskolebiblioteket.• Vid spikning ska aktuell doktorsavhandling finnas tillgänglig i högskolans bibliotek i 30exemplar för att intresserade ska kunna granska avhandlingen.• Doktoranden ansvarar för att avhandlingen sprids enligt Södertörns högskolasspridningslista.Opponent, betygsnämnd och ordförande för disputationsakt• Området i aktuellt forskarutbildningsområde föreslår ledamöter till betygsnämnd, samtförslag på opponent till fakultetsnämnden.• Senast fem veckor före disputation ska förslag till opponent, betygsnämnd ochordförande för disputationsakten vara fakultetsnämnden tillhanda.• Betygsnämnden ska bestå av 3 eller 5 ledamöter. Flertalet av ledamöterna ibetygsnämnden ska hämtas utanför den institution som respondenten tillhör. Minst enav ledamöterna i betygsnämnden ska utses från ett annat lärosäte.• Betygsnämndens ledamöter ska ha lägst docentkompetens eller motsvarandekompetens. Undantag kan, om särskilda skäl föreligger, medges för en av ledamöterna.Sådana skäl skall anges i förslaget.• Vid tillsättning av betygsnämndsledamöter samt opponent ska jämn könsfördelningbeaktas och eftersträvas.Kritisk kulturteori16 (23)

Bilaga J• En ersättare ska alltid utses.Betygssammanträde och betygsättning• Efter genomförd disputationsakt betygsätts avhandlingen som godkänd eller underkändav betygsnämnden.• En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan iprotokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta antecknaavvikande mening.• Opponenten, huvudhandledare och biträdande handledare har rätt att närvara vidbetygsnämndens sammanträde och att delta i överläggningarna, men deltar inte ibeslutet.• Betygsnämndsprotokollet (originalet) ska sändas in till fakultetsnämnden eftergenomfört betygssammanträde.Kritisk kulturteori17 (23)

Bilaga J8. Uppföljning av beslutFörslag på uppföljningsrutiner för delegerade beslut• Rutiner kring antagning, studiefinansiering, tillgodoräknanden m.m. följs uppkontinuerligt av central förvaltning.• Några gånger per termin anordnar central förvaltning möten där kvalitets- ochforskningshandläggare träffar alla studierektorer för utbildning på forskarnivå. Underdessa möten kan frågor rörande utbildningen följas upp.• I samband med att verksamhetsberättelser och verksamhetsplaneringen begärs in fråninstitutionerna begärs också uppgifter om forskarutbildningen in. Dessa gås igenom ochframförallt följs frågor om studiefinansiering, eventuell förekomst av skuggdoktoranderoch avvikelser från individuella studieplaner upp.Kritisk kulturteori18 (23)

20100305Bilaga 1Mall för individuell studie- och finansieringsplan meduppföljningMålet med mallen är att samla den individuella studieplanen, finansieringsplanen ochuppföljningen av studieplanen i ett dokument vilket ska utgöra ett viktigt stöd fördoktorand och handledare tillsammans under hela forskarutbildningen.Studieplanen syftar bland annat till att tydliggöra vilka rättigheter, skyldigheter ochförväntningar som finns mellan handledaren och doktoranden.Mer information om individuell studieplan finns i Riktlinjer för forskarutbildning vidSödertörns högskola, 2. Individuell studieplan.Mallen är utarbetad för att kunna användas av samtliga forskarutbildningsområden vidSödertörns högskola men kan vid behov förändras så att den passar det egnaområdet. Den ska används löpande under hela doktorandperioden för att dokumenteravad doktorand och handledare har planerat och genomfört. Planen är ett levandedokument ska ändras så att den speglar faktiska förhållanden. Planen revideras ochskrivs ut en gång per termin och godkänns av fakultetsnämnden.Södertörns högskola Tel: +46 (0)8-608 40 00 E-post: registrator@sh.se Org nr: 202100-4896141 89 Huddinge Fax: +46 (0)8-608 40 10 Webb: www.sh.se

Individuell studieplanSödertörns högskolaPersonuppgifterPersonnummerAntagen till forskarutbildningNamnOmrådeAdressForskarutbildningsämneHandledareTel hem Tel arb. Bitr. handledareAvhandlingAvhandlingsämneTidpunkt för disputation Studietakt %Planerat studieuppehållPreliminär titelSammanfattning av det planerade forskningsprojektet (t. ex. syfte, frågeställningar hypoteser, innehåll, artiklar,inriktning)Finansieringsplan, rörliga och fasta resurserÅr 1 År 2 År 3 År 4 (År 5)Typ av finansiering 1Finansiering 2Finansieringensstorlek, %Rörliga resurser 3Fasta resurser 41. Typ av finansiering är t. ex. doktorandtjänst, stipendium, utbildningsbidrag2. Finansiär är t. ex. fakultet, forskningsråd, företag3. Rörliga resurser utgörs av de ekonomiska medel som är knutna till doktoranden, utanför dennes försörjning och som används föratt täcka kostnader för t. ex. litteratur och konferensdeltagande, inköp av specifik utrustning om sådan inte kan tillhandahållas avinstitutionen, t. ex. bandspelare etc. Ibland förväntas att doktoranden söker egna medel diskutera detta och bestäm i så fall i vilkenomfattning.4. Fasta resurser är t. ex. rum/skrivbord, dator. Fyll i typ av resurs och om det är möjligt även belopp.2(3)

Individuell studieplanSödertörns högskolaHandledningens organisering – preciseringar om handledningstillfällen, handledningensomfattning, ansvarsfördelningen mellan handledarna och så vidare (se även Riktlinjer förforskarutbildning vid Södertörns högskola, Handledning).3(3)

Tidplannamn efternamnTidsplanen är till för att ge en överskådlig bild av den planerade forskarutbildningen. Här anges, så långt detär möjligt, alla planerade aktiviteter per år (t. ex. artiklar, avhandlingspartier, institutionstjänstgöring,undervisning, fältarbete, arkivarbete, kurser, konferenser) under rubrikerna. Uppge även planeradaktivitetsgrad för varje aktivitet.Aktivitet Arb.tid i %År 1Avhandlingsarbete 1Arb.tid i% År 2Arb.tid i% År 3Arb.tid i% År 4Arb.tid i% År 5Kurser 2Konferensdeltagande 3SeminarierÖvrigt 4Summa arbetstid med forskarutbildning i %= aktivitetsgrad forskarutbildning 5Annan tjänstgöring 6Summa total arbetstid i % 7Förklaringar1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid.2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser).3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng.4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc.5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvidaktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %).6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och internauppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall.7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgårtill: 1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar).Individuell studieplanSödertörns högskola sid. 4

Plan och rapportering termin XArbetstid i% Innehåll/namn/beskrivningEv.poängnamn efternamnAktiviteter inför närmast kommande termin ska redovisas vid fakultetsnämndens uppföljning. Blanketten signerasefterhand och redovisas på nästkommande uppföljningsmöte.Avhandlingsarbete 1Sign.handledareSign.doktorandKurser 2SeminarierKonferensdeltagande 3Övrigt 4Summa arbetstid medforskarutbildning i % =aktivitetsgrad forskarutbildning 5Annan tjänstgöring 6Summa total arbetstid i% 7Handledning (redovisas ih.)Förklaringar1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid.2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser).3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng.4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc.5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvidaktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %).6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och internauppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall.7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår till:1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar).Individuell studieplanSödertörns högskola sid. 5