Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 10 Oktober 2011BitidningenTrapphiss för skattlådorBiodling i halmkupor 2009-2011 • ÅrsrapportenHonung underlättar livet i El Salvador • SvärmintagningarBitidningen 10 20111

LedarenBäste BitidningsläsareNär du läser detta så har hösten kommit ganska långt, men mitt skrivande av dennaledare sker under en av sommarens sista dagar. I går avslutades radions sommarpratarprogramav Leif G W Persson. Han ”mördade” då sommaren och idag startar höstterminenför många skolelever. Det märks redan på terminsnamnet att hösten då harbörjat och även för oss biodlare har arbetet i bigården tagit en ny början med invintringenav utvalda samhällen.Anders LignellStyrelseledamotanders.lignell.sbr@biodlarna.orgNu kan vi se tillbaka på hur vår honungsskörd blev under den gångna säsongen,för min del har det blivit vad man kan kalla för ett i det närmaste nollresultat och orsakentill detta får jag väl leta efter på flera plan. Med omstart förra året med biodling påGotland, efter flytt från Dalarna, så går det troligen inte att tänka sig att nya avläggareoch nya köpta samhällen ska ge något större resultat vid första slutskattningen. Likasåär det en ny växtzon att ha biodlingen på, så det blir även det en erfarenhet som troligenhar spelat in på resultatet av honungskörden.Men det är bara att se framåt till nästa år. Planera för fler avläggare. Försöka attodla egna drottningar från goda samhällen. Fråga lokala biodlare om andra bra uppställningsplatser.Nyttja det egna nybyggda slungrummet med att plockskatta, så noghar jag och min hustru alla möjligheter till att både utöka vår biodling och öka vårhonungsproduktion. Vi ska försöka att dra vårt strå till stacken med att öka antalet bisamhälleni Sverige. Sverige behöver det. Honungen finns det säkert avsättning för.I år fick SBR möjligheten att hos LRF under en dag medverka under årets Almedagsveckai Visby. Tyvärr var det inte så många besökare till de två intressanta föreläsningarnasom vi anordnade men vi har fått en ny erfarenhet som vi kanske ska utnyttjavid något mer tillfälle för att få fram våra budskap om biodlingen och dess betydelse.Med hopp om en kommande bra biodlarsäsong för alla!Årgång 110Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 HallsbergRedaktör: Erik ÖsterlundTelefon: 0735-233126E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.orgBitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nrär dubbelnummer. Tidningen utkommer strax föreaktuell månad.Material- och annonsinformation: Sid 31.Manusstopp den första i månaden, knappt enmånad före utgiv nings dagen.Tryck: V-TAB Vimmerby ABTrycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886Bitidningen 10 2011Ansvarig utgivare:Förbundsordförande Jonny Ulvtorp,Stenabyvägen 11, 37294 Listerby.Telefon: 0457-30489, 0735-233130.Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.orgSveriges Biodlares Riksförbund är enpolitiskt, religiöst och etniskt obundenideell organisation, som bygger på principenom frivilligt, individuellt medlemskap.SBR ska arbeta för att utvecklasvensk biodling som näring och meningsfullfritidssysselsättning, numerärt,fackligt, socialt och innehållsmässigt.Förbundsexpedition:Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.Telefon: se telefonlista på sidan 31.Fax: 0142-828 59Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.E-post: sbr@biodlarna.orgAdressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.Fre 08.00-14.00Webbplats: www.biodlarna.seEtt år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan3

Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er)I detta nummerOKTOBER 2011Mer Bin – Trapphiss för skattlådor 5I bigården 6Aktuellt i oktober 7Biodling i halmkupor 2009-2011 8Bihälsa: Resistens, oxalsyra, instruktion 11En säsong för hobbybiodlaren 12Biodling underlättar livet i El Salvador 14Mer Bin i Gränna 16Älskar du dina bin? 18Halland, Varberg och Västerbotten 19Svärmintagningar 21Notiser 22Brev till redaktionen 24Årsrapport och honungsbedömning 25Marknaden 28Almanackan 29SBR-kontakt, Annonstaxa 31Nästa nummer (11/12 – nov/dec-nr)utkommer i slutet av oktober.MANUSSTOPP: 1 oktober.Numret därpå (1/2-12) i slutet av dec.Manusstopp: 1 dec.814Omslagsbilden:Bitidningen 10 2011Årsrapport över min biskötsel säsongen 2011Upplysningar om biodlaren Man Kvinna Födelseår: ...........................Skicka senast 31 oavdelningens sBiodlare är uppfinningsrikaföratt få biodlingenatt fungera i olikasammanhang.Foto: Janne MårtenssonUpplysningar om min biodlingInvntrade samhällen hösten 2010FörlusterAvläggare bildade sommaren 2011Invintrade samhällen hösten 2011............................st............................st............................st25............................sti:et på omslaget påminner om attdrottningen märktes vit i år.Honungsskörd totalt........................kg4 VarroaBitidningen 10 2011 Varroa. Första året varroa konstaterades var ............................

Trapphiss för skattlådorMer Bin hos Sveriges biodlare ger också störrehonungsskörd som skall hanteras i olika formerHär kommer ett tips på enegentillverkad trapphiss, someliminerar det tunga slitetatt bära ner de fyllda skattlådornai ett källarplaceratslungrum.Hissen har konstruerats av AndersRosin, Frödinge, Vimmerby. Anders ären duktig och erfaren biodlare, som leverefter mottot – så enkelt som möjligt! Förutomatt rationalisera sin biodling ägnarhan sig gärna åt drottningodling. Vi haranledning återkomma till honom även idet sammanhanget.Anders Rosin nås på 0492-401 97 eller070-312 90 29.Trapphissen består av en elmotorvinschför ca 1500:- monterad på ett transportbordsamt en räls som svetsats sammanav vinkeljärn. Allt går lätt att ta bortoch trappan blockeras därmed inte mer ännödvändigt. Sammanlagd materialkostnaduppskattas till 3-4000:-Vid demokörningen plockades det på5 LN-lådor, vilket endast var en bråkdel avhissens kapacitet. Med lätthet kunde Anderssjälv åkt med om han velat. (Hissenfungerar för övrigt även bra att köra barnbarnoch annat leklystet på.)10 goda råd till biodlarna1. Ha så många samhällen, som duhinner sköta med omsorg.2. Odla drottningar och byt till ungadrottningar.3. Gör 30 % avläggare under 2011.4. Bekämpa varroa noggrant i godtid.5. Kontrollera resultatet avbekämpningen.6. Ta bort sjuka och svaga samhällen.7. Invintra starka samhällen.8. Utfodra med minst 15 kg foder.9. Se och lär av de bästa invintrarnai föreningen.10. Hjälp varandra med råd och dåd.Bitidningen 10 2011Mer Bin-kampanjensframtidI skrivande stund är Mer Bin-kampanjensfortsättning inte helt klar, eftersom beslutetom EU-stöd ännu inte kommit frånJordbruksverket. SBR har sökt medel fören fortsättning och planer finns utarbetadeför genomförandet. När besked kommerom vilka resurser som står till förfogande,tas beslut om hur Mer Bin eventuellt skalldrivas vidare.Med vänliga hälsningarJanne Mårtensson, SBR5

KRISTINA BÄCKSTRÖMI bigårdenOktoberHöststädning i bigårdenKristina Bäckström med 4 bisamhällen.Ordf i Tumbaortens Bf.Journalist på LRF Media.”Ordning och reda! Lördagpå fredag!” gastar min11-årige son glatt ibland.Stundom undrar jag om han färgatsav att bo i ett hus där var sak ideligenbefinner sig på fel plats. Fast förmodligenhandlar det bara om en smart grabbssätt att grunda för lördagsgodis två dagarpå raken.Trots att mitt ordningssinne bäst kanbeskrivas som ”alternativt” försöker jagskärpa mig när det gäller bigården och såhär års är det storstädning. När bina fåttvinterfoder ska hinkarna diskas och ställasundan. Slungrummet får en sista översynoch tomma lådor och bottnar travasunder en presenning bakom friggeboden.Trasiga och mörka ramar ska smältasur och jag trasslar med tekniken. Jaghar en underbar smältare som består aven benställning med en låg metalltratt ibotten. På den ställs en isolerad låda medramar och ånga från en tapetborttagareleds in i lådan via ett hål i sidan.På med locket och efter en stundrinner vaxet ut genom ett hål i botten.Allt hade varit perfekt om jag inte varitså kvällstrött. Smältaren puttrar alltidpå fram emot kvällningen. Jag orkar aldrigrengöra smältaren samma dag så detklibbar fast vaxigt skräp i botten som är ettelände att skrubba bort.Jag funderar på att göra som vårbitillsynsman föreslog, att man gör enengångsvariant med ramarna i en plastsäck.Ångan leds in och vaxet rinner ut urett hål i botten. När allt är klart lyfter manut de rena ramarna, tejpar igen hålet ibotten och slänger hela påsen med kladdi soporna.De fina, ljusa vaxramarna är höstensfinaste skatt så det gäller att vårdadem ömt.Första året som biodlare ställde jag ettfat med ättikssyra högst upp i stapeln medramfyllda lådor. Annars kunde vaxmottenkomma och ta dem, trodde jag.Det gör jag inte om. Det stank gammalsill och ångorna fick allt av järn att rosta.I stället följer jag ännu ett råd frånmin mentor Irma och har inte sett ettenda mott sedan dess. Ramarna slås in ivar sin bit tidningspapper innan de hängsin i rena lådor som ställs in i en stapel islungrummet.Det känns somom att slå in julklapparmen binafår dem i vårpresentnär samhällenabörjar växa.Tänk på detom vintern kännslång. Snart börjaräventyret igen såräkna månaderna.I mars flyger binaigen!6 Bitidningen 10 2011

Aktuellt i oktoberÅrssammandrag och nyplaneringANDERS BERGMed invintringen upphör istort sett det egentliga arbeteti bigården för året. Detsom återstår är att läggapå en tunn filt över täckbrädornasamt eventuelltbehandla bisamhällena motvarroakvalster.början av oktober brukar regelbundetI komma en brittsommar, då bina pånytt lockas ut till fröjdfullt surrande kringflustren.Under perioden oktober månad gäller,att göra en sista enkel kontroll av samtligasamhällen. Följande åtgärder/ iakttagelseri bigården bör göras:• Lägg på en tunn filt på bisamhällena.Packningen får inte vara för tjock.Det gäller att kyla ner bisamhällenaså att inte yngelsättningen tar fartigen.• Eventuellt behandla bisamhällenmot varroakvalster (nerdroppning avoxalsyra)• Gör en återblick av biåret. Samman-ställ dina anteckningar om varjebisamhälle.• Gå igenom kakförrådet. Sortera utalla mörka (svarta) kakor, sådanamed mycket drönarbygge, de som ärdeformerade på ett eller annat sättoch är olämpliga för yngelsättning.• Rensning av vax. Ta hand omavtäckningsvax och ramar med vaxsom behöver smältas och rengöras.• Se till att mössen inte får möjlighetatt ta sig in i bihus.• Påbörja eventuellt att tillverka nyttalternativt reparera bimateriel.Förhoppningsvis bjuder oktober månad på några vackra soliga dagar, där man kan njuta av binas surr. Även efter att löven har fallit,kan enstaka flygdagar förekomma. Detta är bra så länge det inte är snö på backen. En bild från en vacker senhöstdag i slutet av novembermånad, bin från några enstaka samhällen, där solen låg på, var ute och flög.Bitidningen 10 20117

Biodling i halmkupor 2009-2011Burseryds Biodlareförenings LeaderprojektOLLE ANDERSSONI slutet på 90-talet fick jagen förfrågan om att placeraen bikupa hos Svante Ljungkrantzi Burseryd, men hanönskade en halmkupa. Mittsvar var att jag bara hadeuppstaplingskupor.På ett årsmöte 2007 var Svante och kåseradeom jordbruk i gamla tider, berördedå biodlingen som var betydande pågårdarna. Någon månad efter detta mötevar jag på en information om LeaderprojektVästra Småland. Då kläcktes idén omhalmkuporna. Vi upprättade projektförslagoch fick det godkänt.Nu började ett roligt arbete att hittaunderlag för tillverkningen. Jag börjadepå Google (datorn) och hittade flera uppslag.Letade sedan på SLU:s bibliotek. Därfanns några gamla böcker som handladeom biskötsel i halmkupor. Jag fick låna engammal bok, ”Biodling i Runda Halmkupan”,som var skriven av Länsbiskötareinom Uppsala län E.W Johansson, skriven1898 (endast 3 ex i landet). Bokenskickades till biblioteket i Gislaved där jagfick läsa den. Alexander Lundgren skreven bok om halmkupeskötsel 1914, mycketinstruktiv (passar även i dagens biodling).Ett bra napp fick jag julen 2009 hos en godvän, ett tidningsurklipp som handlade omBikupetillverkning i Bredaryd anno 1915.Här löstes flera knutar.Tidningsartikelochannons från1915 omrunda halmkupormedramar.Per Pettersson i Anderstorp har enstor samling av gamla bitidningar, frånåren 1915-1917 med annonser om halmkuporsom jag fick låna. Dessutom harPer tillverkat halmkupor i sin ungdom såvi fick låna en ställning, samt lite övrigtmaterial av honom. Under vintern har vivarit samlade några gånger för att studeraoch klura ut hur vi skall arbeta.Efter den snörika vintern var det dags8 Bitidningen 10 2011

Här binds väderskyddet på (Olle)halmkupan i Hembygdsgården i Burseryd.En avläggare med nyparad drottningblev kupans första invånare. Samhälletutvecklades bra. De började att bygga pånågra lister i översta kupan. För att hjälpabina att bygga som vi ville har det försettsmed tunna ramlister, och för att underlättaskattning. Samhället är invintrat på sinegen honung samt 6 kg apifonda. Hoppasatt bina flyger ut till våren.Jag vill även tacka vår utmärkte fotografSven-Erik Frisk (85 år) som dokumenterarallt som händer i föreningenoch bränner ner på CD-skivor för att sparastill eftervärden.Här är skattlådan. Bottenlådan avkupan är lika.Här är kupan påplats i hembygdsgårdeni Burseryd.10 Bitidningen 10 2011

preben.kristiansen.sbr@biodlarna.orgPREBEN KRISTIANSENBihälsokonsulentBihälsaResistens mot fluvalinatSom nämnts i Bitidningens juli/augustinummerpåvisades det tidigare i årresistens mot fluvalinat (den aktiva substanseni Apistan) i några bigårdar i Värmland.Under sommaren har resistens påvisatsi en bigård i Skåne. Varroabekämpningi den bigården har sedan 1993 gjortsenbart med Apistan, och i de tre biproverPå SBR:s webbplats (www.biodlarna.se/instruktionsbigårdar) finns det nuinformation om några av de instruktionsbigårdarsom finns runt om i landet ochdär varroabekämpning under ett antal årgjorts med borttagning av drönaryngel ochorganiska syror.I Hästveda föreningsbigård, som liggerca 15 km norr om Hässleholm, har re-Bitidningen 10 2011som togs i mitten av juli låg antal kvalsterper 100 bin mellan 8 och 12.Hur utbredd resistensen är vet vi ännuinte, men den förekommer förmodligenpå flera ställen. Om man misstänker resistensi sin bigård och har behandlat medApistan eller Bayticol (som innehåller denaktiva substansen flumetrin, en syntetiskBehandling med oxalsyraBehandling med oxalsyra innebär attsamhällena övervintrar med få kvalsteroch att kvalstermängden är låg vidbörjan av nästa säsong. Om ingen behandlinggjorts tidigare i år eller om behandlinggjorts i augusti eller september med myrsyraeller Apiguard, rekommenderar jagockså behandling med oxalsyra.Eftersom oxalsyra enbart dödar kvalstersom sitter på vuxna bin blir effektivitetenmycket lägre om det finns täckt yngelnär behandlingen görs, det gäller även viden liten yngelmängd. För att uppnå bra effektav behandlingen skall den därför förstgenomföras efter det att allt ynglet har krupit.Ifall man inte vill vänta tills det sistaynglet har krupit, kan man innan behandlingenplocka bort de ramar där det finnslite täckt yngel kvar.Den lösning som ska användas förbehandling erhålls genom att blanda oxalsyra(dihydrat), socker och vatten i följandeviktförhållande: 7,5:100:100. Blandarman 75 g oxalsyra med 1 kg socker och 1liter vatten erhålls 1,66 liter färdig bruks-Instruktionsbigårdarlösning, vilket räcker till behandling avdrygt 50 samhällen. Det går naturligtvis attblanda till en mindre mängd lösning. Mendå det är viktigt att få rätt koncentrationpå lösningen är det bäst att blanda till enstörre portion. Se även till att såväl sockretsom oxalsyrakristallerna är ordentligtlösta i vattnet.Hittills har jag rekommenderat attbehandling inte ska göras vid en lägretemperatur än 0° C, men erfarenheterfrån bl. a. Tyskland och Finland visar attdet går bra att behandla vid temperaturerned till -5° C.På SBR:s webbplats (www.biodlarna.se/oxalsyrabehandling) finns mer om behandlingmed oxalsyra. Information finnsäven i broschyren ”Varroabekämpningmed ekologiska metoder” (Jordbruksinformation10-2001), som kan laddasner från Jordbruksverkets webbplats(Rapporter, broschyrer och blanketter >Djur- och veterinärfrågor > Trycksaker> Biodling).pyretroid närbesläktad med fluvalinat)kan det enligt min uppfattning vara enbra idé att genomföra en behandling medoxalsyra när bisamhällena är infodradeoch yngelfria.Information om hur test för resistenskan göras finns på www.biodlarna.se/fluvalinatresistens.Med en doseringsspruta droppas denljumna oxalsyralösningen på bina ikakgatorna. Dosen oxalsyra ska anpassastill samhällets styrka: litet samhälle: 20-25ml, normalt samhälle: 25-30 ml, kraftigtsamhälle: 30-35 ml. Foto: P. Kristiansen.gistrering av nedfall vid behandling gjortssedan 2002. De tre senaste säsongerna hardet inte gjorts behandling med myrsyra,utan behandling har gjorts med oxalsyrapå hösten och borttagning av drönaryngeltre-fyra gånger under försommaren.Undersökning av det naturliga nedfallethar varje år gjorts veckovis från börjanav juni till mitten av augusti i alla samhällena.I år har inga kvalster påvisats i detnaturliga nedfallet. För att avgöra om behandlingmed oxalsyra är nödvändig i årkommer biprover från bigården senare iår att undersökas för varroa.Information om bigården i Hästvedafinns på www.hastvedabf.se. Klicka på”Varroa” för att komma till sidan om hurvarroa bekämpas i bigården.11

apsfältet har blommat ut, inklusive ramarsom kanske inte ens är halvtäckta medvaxlock.Min första slungning skedde i börjanav juni månad. Honungen är mycketgod. Bina har hittat andra dragkällor, t exfruktträd, maskrosor, kastanjeträd ochinte nått rapsfältet.SvärmarDet är mycket varmt och jag njuter meden bok i skuggan på terrassen. Plötsligbrusar det nere vid bikuporna. Hälften avsamhällets bin har gett sig av tillsammansmed sin drottning och hittat en plats högtuppe i det gamla äppelträdet. Förlustenkan bli stor och jag måste försöka att fångain svärmen och stöta ner den från grenen.Jag klarade inte att fånga in svärmen ochvar besviken. Jag kunde inte nå bina. Sentpå kvällen fanns svärmen kvar men tidigtpå morgonen innan 5-tiden dagen efterhade den gett sig av.Eftersvärmen, en vecka efter den förstasvärmen gav mig mer nöje. Jag lyckadeslätt att fånga in den och på så sätt harjag fått mitt tredje samhälle.Vår biodlareförening hade i juli månadsin årsutflykt till en annan föreningsbigårdpå Österlen där vi kunde beskåda olikadrottningodlingar.HonungSommarvärmen är här! Det är nära 30grader och helst vill jag ligga under trädetoch höra bruset av bina och titta påden blomsterrika trädgården. Men nu harjag ingen ro längre. Bina behöver plats ikupan och jag vill känna doften av dennyslungade honungen. Det är förmiddag.Jag förbereder för att tömma skattlådan.Jag borstar av bina från ramarna som ärminst halvtäckta av vax och flyttar överdessa i en tom 5-ramars skattlåda. Dettagör jag i omgångar och helst vill jag slungaminst 12-15 ramar denna dag. Arbetsrummetär nystädat och slungan står på sinplats. Med avtäckningsgaffeln tar jag borttäckvaxet som jag senare smälter ner tillen ”guldtacka” av vax. Tre ramar får platsi handslungan och honungen flyter somguld genom grov- och finsil ner i honungshinken.Doften av honungen och vaxet ärbedövande. Jag älskar honung! Den smakarav hallon, lavendel, rallarros.Hinken får stå i vårt kyligaste rum.Efter en eller två dagar har luftskum samtlite vaxrester och pollenklumpar somslunkit med flutit upp och då tas dessabort med hjälp av ett stycke bakplåtspapper.Sedan börjar den dagliga omrörningenmed ett träskaft. Denna måste göras föratt honungen ska bli finkornig och jämförelsevismjuk. Vattenhalten i honungenfår inte överstiga 20%. Konsistensen skallhelst vara slät och ej sandig. En bra luktoch smak. Ingen främmande färg.AugustiVi är inne i slutet av augusti månad. Honungenär slungad, binas utrymme harminskat till 2 lådor. 15-16 kg socker iform av sockerlösning ska snarast ges tillvarje samhälle samtidigt som behandlingmot varroa sker.Viselöst?Svärmsamhället ger mig bekymmer. Jaghar inte sett drottningen på länge och inteheller finns det yngel. Övervintringen äri fara! Jag rådfrågar min biodlarkollega.Förslaget att ”slänga“ ut bina väckte intedirekt min begeistring. Jag borstade försiktigav bina på ett gammalt lakan. Nu skullebina – i fall de inte hade någon drottning –söka sig till de andra samhällena var idén.Över natt regnade det och jag tänkte helatiden på de stackars bina. Ytterligare endag gick och ingenting hände. Den tredjedagen ringde jag upp samma kollega ochhan var nu säker på att det fanns en ungdrottningoch att jag skulle föra tillbakabina till kupan. Under tiden hade jag tagitbort de äldre ramar som efter den 1 oktoberskulle lämnas in för rengörning ochnersmältning av vaxet. Det var inget annatatt göra än att göra om det hela. Nu hän-Honung är lön för mödan. Foto: BosseMalmgren.der något! Klockan är 14.35 när bina görsin stora vandring tillbaka till kupan. Jagär fascinerad och vid 15-tiden skrek jaghögt till min man: “Jag ser drottningen!!”Klockan 15.45 var alla bina på plats. Nuskall hon para sig om hon inte redan gjortdet. På kvällen tillsatte jag genast sockerlösning.Det blev en bra natt! Kanske skullejag agerat tidigare genom att ta bort drottningenoch hjälpa till så att bina hittat tillde andra samhällena.En ny vårEn ny vår kommer, med stigande värmemen kalla ostvindar. Snart ska jag kunnaöppna samhällena igen, mest nyfiken påhur det har gått med svärmsamhället.Svärmen på lakanet gick in i kupan.Bitidningen 10 201113

Honung blir till lönsammanaturmediciner– Jag kom med i pilotprojektet för biodling.2004 började jag med fem kupor. Iår har jag 30 kupor. Hälften av honungensäljer jag till EcoMorzán och andra hälftenblir till drygt 500 halvlitersflaskor med honungför den lokala marknaden.Reina är själv delägare i Fecanms biodlaresnystartade företag EcoMorazán. Ien liten fabrik förädlas honungen till olikatraditionella naturmediciner som ger enbetydligt högre inkomst vid försäljning änhonungen.– Jag investerar fortfarande allt jag tjänari att utöka produktionen. Men snartkommer det att bli lönsamt, och det härhar varit ett jättefint experiment att få varamed i, jag ser ju hur det växer och växer,säger Reina och skrattar.Besök Fencanms hemsida (på spanska):www.fecanm.orgSilvia Sáenz saluför EcoMorazansprodukterReina vid sin biodlingSalvador, Reina och deras son IngmartBitidningen 10 201115

Mer Bin i GrännaSTURE KÄLLDen här historien börjar idecember 2009. Jag hadebestämt mig för att gå i pensionvid årsskiftet för att fåmer tid för mina intressen,bl a biodling.Jag hade under ett antal år ägnat myckettid åt mitt arbete och inte haft tid attdelta i kurser eller möten utöver de få jagsom ordförande ordnat i Gränna bf ochinte varit aktiv i distriktets arbete. Då enkväll ringer Olle i länets valberedning ochundrar om jag kunde bli ordförande i distriktet.Känner mig hedrad, men mycketöverraskad och kunde inte förstå varför devände sig till mig. Nåväl, efter någon veckasbetänketid tackade jag ja till uppdraget ochinsåg att jag därmed borde vara mera aktivi föreningslivet runt biodling. Hann knappttänka tanken att försöka samla ihop till ennybörjarkurs i Gränna förrän två personerringde till mig och anmälde sitt intresse.Det blev fem deltagare i kursen och vi satteupp målet att alla skulle vara biägare innansommaren 2010 var slut.Erik hade redan ett samhälle, somhan gjorde avläggare från och gav tillLasse. Jag tänkte försöka ordna avläggaretill Ilona, Pia och Vanja, men hadelite svårt att skrapa ihop yngelramar efterden kraftiga vinterdödligheten. Då hör Andersi Länsmansgården av sig och undrarom vi vill ha en svärm till nybörjarna. Jagtackar och hämtar och det blir en svärmtill. Svärmarna är aktiva som vanligt ochdet finns tillräckligt med yngelramar föratt göra samhällen, när våra odlade drottningarär parade. En pusselbit på plats.Så var det kupor? Det var inte läge attför de tre tjejerna att köpa nya kupor förtusentals kronor. Var finns det begagnade?En eftermiddag när jag cyklar till bybastunblir jag stoppad av en bil. Det är Örjan, somhar sommarstuga en bit bort, som undrarom jag vet någon som är intresserad av begagnadebikupor. Så var den pusselbitenpå plats också! På Örjans uthusloft fannsockså en gammal halmkupa. Jag förde påtal att en annan granne, estet ut i fingerspetsarna,gillade formen och ville ha enhalmkupa med bin i sin trädgård. Jag fickta med mig halmkupan.Grännaortens Bf fick fyra nya entusiastiskamedlemmar och deras samhällenöverlevde vintern. Erik har flyttat tillbakatill sin hemby och engagerar sig för bygdensväl och ve. Han upplyser mig om möjlighetenatt få Leader-bidrag och tycker attvi borde ha en föreningsbigård där vi kanta emot förskole- och skolgrupper för attberätta om bin och biodling. Under våren2011 skriver jag en ansökan och LeaderSommenbygd beslutar att ge oss 14 500kr i stöd till en förenings- och visningsbigård,om vi gör motsvarande insats i ideelltarbete.I föreningen har vi under försommaren2011 gjort en enkel och kollektiv16 Bitidningen 10 2011

drottningodling. Vi satte in en NC-kassetti ett bra samhälle med goda egenskaper.Drottningen lade ägg i kopparna på andradagen. När larverna kläckts hämtade desom ville larver, tog med sig hem ochordnade amsamhällen på lite olika sätt:skattlåda, viselöst etc. Vi var tidigt ute ochgjorde det i maj månad, men fyra deltagarefick ca 20 drottningceller uppmatade. Fullttillräckligt för den lille biodlaren.Nu har vi köpt tre bikupor och envisningskupa samt byggt rejäla skärmarför en föreningsbigård i Örserum 12 kmöster om Gränna. Föreningen har fått tvåavläggare, som vi gör tillräckligt starka förinvintring.Vi bjöd in alla intresserade till vår invigningden 20 juli kl 19-20. Det kom caBitidningen 10 201175 personer efter att lokaltidningen gjorten bra artikel. Vi bjöd på många honungssorterfrån medlemmarna, bröd och kaffe.Det blev många intressanta samtal, myckettitt i visningskupan och även i en vanligavläggare.I mitt invigningstal påstod jag att föreningensambition är att nybörjare skallfå sitt första samhälle gratis – avläggare urföreningsbigården, att föreningsmedlemmarnakan odla fram bra bruksdrottningaroch att vi skall informera skolor och allmänhet.Det var väl optimistiskt att mednågra få bisamhällen både skapa avläggareoch odla drottningar, insåg jag i efterhand.Men så kommer skolchefen på GrennaskolanRiksinternat AB och resonerarmed mig om att ha bikupor i skolansfantastiska trädgård som ligger centralt iGränna ovanför torget. Antagligen kommervår förening att ta hand om skötselnav några bikupor, som ägs av skolan.Så då kan vi göra avläggare på det enastället och odla drottningar på det andraoch allt blir genast mera realistiskt. Honungeni Gränna blir inte alltid så lyckadpå eftersommaren, när bina söker sig tillsockeravfallet från all godistillverkning.Under en period hade massor medpusselbitar fallit på plats. GrännaortensBf har vaknat ur sin törnrosasömn ochnu väntar nya möjligheter. Det har barabörjat – och nu har jag tre personer i ennybörjar kurs, som skall skaffa bin kommandesäsong.17

Älskar du dina bin?UNDINE WESTPHAL , Ölands Bf(bosatt i Hamburg /Tyskland)Idén till den här berättelsenkom efter att jag läst enartikel i en tysk bitidning.Där beskrivs en teknik hurman tar bort munnens delarpå yngre drottningar. På såsätt kan man ha mer än endrottning i bikupan. Artikelngrundar sig på något somhänt i Kina.Jag undrar och frågar mig, älskar kinesernasina bin? Sjutton också! Detju har ingenting att göra med kärlek tillbina. De verkar inte respekteras som levandevarelser.Älskar en biodlare sina bin, när hantittar i bikupan mycket snabbt, utan rökpustoch biborste? Och i nästa stund ställerhan två lådor på varandra och dödarkanske i genomsnitt sjuttiofem bin? Mångabiodlare blir visserligen med tiden avtrubbade.Och tycker kanske inte att det görnågonting om några bin dör.Var snäll och försök att betrakta situationenmed barnens ögon. Barnen är förstoch främst nyfikna. Vi biodlare anser attbin är nödvändiga, och att den fantastiskapollineringen är mycket viktig och hur uselvärlden skulle vara utan bin, osv.Och i nästa sekund drunknar femtonbin i sockervattnet. För att vi glömde sättapå locket. Egentligen obegripligt! För barnenär vartenda bi viktigt. En dag i skolanobserverade jag fyra elever som försökträdda ett bi från att drunkna i dammen.Resultatet efter tjugo minuter: Fyra genomblötaelever och ett räddat bi. Strålande!De här eleverna älskade sannerligendet här biet.Jag vet, när jag började med biodlingvar varje bi viktigt i mina ögon. Jag togsjälv upp bin från gräset och satte dem påflustret. För att de var svaga och det gjordeont i hjärtat på mig att inte hjälpa. Men urbiodlarnas ögon var detta visserligen enRök runt kanterna för att få bort bina och undvika bikross innan du sätter på en låda.grov felbedömning och jag har också slutatatt göra det.Jag tror inte att biodlare ska smekaoch kyssa sina bin för att visa sin kärlek,men lite mer respekt för varelserna – detär en bra början.Var snäll och slut dina ögon ett ögonblick.Lägg ner handen med handflatornapå knäna. Föreställ dig en underbar varmhärlig sommardag. Känn värmen i handflatorna.En varm sommarvind smekerdig. Blommorna doftar härligt och någonstanstill vänster i trädgården står dina bikupor.Du hör hur flitigt bina surrar. Ochen av dem landar precis på din hand. Honkryper hit och dit och i nästa sekund trordu att hon tar en paus. Du känner hennessmå ben och den luddiga kroppen pådin hud. Det kittlar lite.Och nu var snäll och öppna ögonenigen – älskar du dina bin?Jag gick aldrig på waldorfskolan. Jagär inte heller någon ekologisk biodlare(KRAV). Jag kanske bara är en liten godhjärtadbiodlare. Kanske beror det på arbetetmed alla elever. Reservera lite tid underdet kommande året och sätt dig vid bikupornamed en härlig kopp kaffe och kännglädjen av att vara i närheten av dessa underbarabin. De är verkligen små under.Och var snäll och låt munnens delarpå drottningen vara i fred!18 Bitidningen 10 2011

100 års-jubileum för Hallands distriktDen 4 juni firades hundraårsjubileetför Hallands biodlareförening vidÅkulla fritidsanläggning som är belägetmellan Varberg och Ullared. Nästan sompå beställning sken solen skönt och detvar en riktigt fin dag för både människoroch bin att vistas utomhus. Ett femtiotalpersoner hade samlats för att gemensamtfira hundraåringen. LP:s biodling visadebiredskap och tillbehör där besökarnaäven kunde handla det som visades.Ordf Sören Ohlsson hälsade välkommen.Spelemän från gruppen Carlamännenoch Gustavssons stod för musik. Ettintressant föredrag hölls av Arne Johansson,vice förbundsordförande i SBR. Middagmed både förrätt och efterrätt. Allsångur sånghäften.Det var också prisutdelning från poängpromenadentill tre duktiga pristagare.Varbergskretsen har tagit fram en minnesskrifttill jubileet som lämnades över, 1 exvardera till Sören och Arne för SBR:s arkiv.Stort tack till alla som kom och gjorde dettill en trevlig och minnesvärd kväll.Mariette AndréassonFestdeltagarna samlar ihop sig. Foto: Leif AndréassonNorgeresa med VarbergskretsenDet första stoppet gjordes för att se påSeatons storslagna gravmonument iGöteborg. Reseledaren, Nils G Carlsson,hade informerat om historien bakomdetta monument och Hyltenäs kulle tidigareunder resans gång. På färjan mellanStrömstad och Sandefjord bjöds det på enriklig buffé.I Sandefjord mötte storbiodlarenOdd Gjermundröd upp och lotsade osstill sin anläggning för drottningodlingoch honungsproduktion med krainerbini Andebu. Där fick vi veta att det har varitett ovanligt regnigt och kallt väder, vilketstarkt påverkat både honungsskörden ochdrottningodlingen. Han och sambon BeritRöd, bjöd på kaffe i en typisk norsk bondgårdi en vacker kulturbygd. Inkvarteringenför natten skedde på Vidaråsen Landsbyi Andebu. Här bjöds det på hemmaodladeekologiska produkter. I anläggningenfinns det bådekyrka och teaterlokal.Nästastopp blevi DrammenhosNils BerthelKvinge, somockså är enkänd storbiodlareiNorge, medbuckfastbinsom specialitet.Planeringenav Norgeresanhade Roar Ree Kirkevold hjälpt ossmed, vilket vi är tacksamma för.Efter att ha passerat ett antal vägtunnlar,ställdes kosan hemåt med ett kort up-pehåll vid skalgrusbankarna i Uddevalla.En resa med kultur och natur som tema.Gert Lagerstedt.Bitidningen 10 201119

Kursdeltagarna samlade fraamför kåtan. Foto: Åke Jonsson.Mer bin i VästerbottenKARL-UNO OLOFSSONDet var länge sedan en bikurs i Västerbottensamlade mer än 30 deltagare.Det hände pingstlördagen den 11juni på Forslundagymnasiet i Umeå i regiav Gröna Navet. Medverkande var SBR:sförbundssekreterare Mikael Henriksson,Stig Hansson, projektledare för mera bini Sverige, Per-Gunnar Olofsson, företagarcoachfrån LRF- Grön Framtidsgård ochOlle Boman och Åke Jonsson Västerbottensbiodlarna.Kursens fokus var som rubriken antyderhur vi ska få mera bin i vårt län. Vibehöver och har förutsättningar för flerbiodlare och odlare med mer än några fåsamhällen.Stig Hansson gav kursdeltagarna enbild av sin egen biodling i Skåne menockså tips om hur vi kan gå vidare. Hanberörde bland annat frågor hur man göravläggare, stödutfodrar och behandlarsamhällen som har varroa. Han tyckte attvi skall utgå från att vi har kvalstret ochdärför testa eventuell förekomst med hjälpav apistanremsa.Med sin stora entusiasm har han nogfått några av västerbottensbiodlarna atttänka vidare, lämna hobbystadiet och satsapå småskalig biodling eller deltidsarbetesom biodlare. Med tanke på att västerbottenshonungär att betrakta som en delikatessmed stor efterfrågan, bör vi biodlare iVästerbotten kunna gå vidare och utvecklavår verksamhet. Tack Stig för alla dina råd!För att utveckla vår verksamhet stårbland andra LRF till tjänst med företagscoachningoch om detta informerade Per-Gunnar Eriksson, vars uppgift är just atthjälpa företagare att starta och utvecklasin verksamhet. I det avslutande grupparbetetlyfte kursdeltagarna fram ett antaldelprojekt, som sammantaget ska bidratill utvecklingen. Några av förslagen varhur vi kan utveckla avläggarverksamheten,skapa fadderverksamhet som stöd till nyabiodlare, starta försök med andelsbikuporsom ett sätt att hjälpa nybörjare in i biodlingsverksamhetoch hur vi kan utvecklavåra hemsidor som stöd för informationsochkunskapsutbyte.20 Bitidningen 10 2011

Min första svärmMitt enda bisamhälle bestämde sig föratt svärma denna min allra förstasommar som biodlare! Hjälp, detta skulleju inte hända, inte just nu i alla fall! Svärmensatte sig fem-sex meter upp i en rönn.Där hängde den i en fin droppformation– men alldeles för högt! Vad göra?Ingen stege räckte upp. Först skulle minman skicka upp mig stående på en lastpallpå lastarens lyftgafflar. Denna idé fickvi dock överge ganska snabbt när vi insågatt manövern skulle bli ganska riskfylld,och att jag trots allt inte skulle räcka upp.Det var väl bara att stå kvar där nere påmarken och suktande titta på svärmensom skulle gå förlorad? Då kläcktes densmått vansinniga idén:Kompaktlastaren utrustades med enutdragbar aluminiumstege fastbandad pålyftgafflarna och en honungshink längstfram. Den klarade en plockningshöjd på6-7 meter utan problem! Svärmen bärgades,så nu har jag två samhällen, och behöverinte grubbla längre på ifall jag skallgöra den där avläggaren eller inte! Entacksam hälsning skickas till flera av medlemmarnai Wettle härads biodlarförening,som bistod mig med många goda råd pertelefon denna för en nybörjare så dramatiskadag!Inger Larsson, LerumLättsam svärmhämtningSå länge jag kan minnas har det funnitsbiodling i Stockholms innerstad.Klassiska är bigårdarna på Skansen ochi Tantolunden Av och till har det funnitsbiodling på andra ställen i innerstaden t exi Vita Bergen och Haga. Inte att förglömmabiodlingen på Reimersholme, som hadesin bigård vackert belägen i sluttningenner mot Liljeholmsviken. Jag hoppas attden har kommit igång igen. Biodlingarpå taken i City är dock nytt. Några försökmed kupor på balkongen har gjorts meninte med någon framgång.Biodlingen i Stockholms innerstadhar långa dragperioder och ger bra honungsskördarmen övervintringen kanvara problematisk med störningar avolika slag. Viss vandalisering förekommerockså.För bitillsynsmännen med StockholmCity inom sina distrikt är det inte ovanligtatt hämta bisvärmar på de mest märkligaplatser. Utan att vara tillsynsman blev jagsjälv ombedd att ta bort en svärm somsatt sig i en liten prydnadsbuske på takettill ett kontor i Gamla stan. Det visade sigvara en terass med kaffebordoch solstolar och med en strålandeutsikt över Strömmen ochSkeppsholmen.En liten skakning i buskenoch den stora svärmen ramladener i lådan. Sedan satt jag ien bekväm stol i solen och sågbina vandra in till drottningen.Visst, litet besvär hade jag medbina som satt närmast stammenmen det kunde jag stå ut med.Bekvämare och mer stilfullt kommerjag aldrig att få det på någonsvärmhämtning i framtiden.Bina fick ett nytt hem i FarstaSödertörns bf:s bigård i Skarpnäck.Nils-Erik PerssonBitidningen 10 201121

Honung iställetför heroinFoodmonitor.se publicerade den 10 aug en notis om attafghanska bönder hellre väljer att odla bin än att odlavallmo till narkotika. Produktionen av vallmo i provinsenHalmand har sjunkit med 15 % 2011. Det är ett brittisktamerikanskt-dansktutbildningsprogram som ligger bakom.En bonde som tjänar 450 dollar på vallmo under ett år kanpå samma tid tjäna 1000 dollar på fisk-, frukt- och biodling.Speciellt biodlingar lämpar sig väl i Afghanistan. Honung användsför att söta te och som ett naturligt läkemedel. Honungomnämns i Koranen.Uppgivna källor: bfbs.com, military.com, HuffingtonPost.RedBigubbeBikupa i Sprewaldpark iTyskland. medmunnen somfluster.IngegerdBigårdsskyltOm du inte redan gjort en egen bigårdsskylt till dinutbigård eller köpt en från SBR, får du här ett tipsfrån Folke Lindquist. Här ovan ser vi hur den ser ut. Snartfinns det nya att köpa från SBR också. Folke skriver så härom den egentillverkade ovan:”Där jag har bin i naturen har jag satt en skylt,.skriven på A4 papper och plastat in den. Den hargett ett antal samtal från intresserade personer ochingen skadegörelse. Den bleks av solen, men är lättoch billig att göra om. Skriver man på fotopapper såkan den hålla ett par år.”RedVårträff med SBRQuinnor i SkåneVi träffades på plantskolan i Alnarp. Ett antal nyfiknakvinnor och ett par män möttes upp av Bo Lindahloch visades runt på Alnarps plantskola. Mycket intressantatt höra om träden som växte där, vad man skatänka på angående träd. Vi avslutade dagen med ettbesök på Flyinge plantskola. Även där fick vi en massatips och råd när det gäller träd och växter.Tack ännu en gång Bo Lindahl för ditt engagemang.Nästa träff är tänkt till 18.30 den 24 oktober iKristianstad. Ämnet blir honungsbedömning. Anmälsenast 19 okt.Ulla o Ingrid22 Bitidningen 10 2011

Nytt i Svensk BiavelKrister Linnell har lämnat Svensk Biavelmed anledning av hans nya uppgifterinom HF. Hans styrelserepresentation frånSBR ersätts med Matias Köping från Gävleoch uppgiften som styrelseordförande ersättsmed Lars Naimell. Detta beslutadespå en extra bolagsstämma i Nässjö avägarna SBR och BF. Ändringen gäller från15 augusti.Lasse NaimellTidiga krainerbin iSverigeFör den som trodde att Krainerbinasförekomst är en ny företeelse i Sverigeså läste jag bifogad artikel i ”SvenskBitidning” i marsnumret av årgång 1895.Lars Frösell, FagerstaNYUTVECKLINGSKONSULENTSBR:s nuvarande utvecklingskonsulent går i deltidspension2012 -01-01. Vi söker därför en ny utvecklingskonsulent meden tjänstgöring av cirka 75 %.Tjänsten inriktas mot att stödja biodlare som vill växa i sin biodlingmed fler bisamhällen varför näringslivserfarenhet ocherfarenhet av större biodling är meriterande.Mer information hittar du på hemsidan www.biodlarna.seDu kan också kontakta:Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 0735-233 130Facklig representant Maj-Britt Järnvall 0735-233 123Sista ansökningsdag 1 november 2011.Skicka gärna in din ansökan till sbr@biodlarna.orgVälkommen med din ansökan!Extra bolagsstämma i Svensk Honungsförädling ABBerörda kallas härmed till extra bolagsstämma iSvensk Honungsförädling ABFredagen den 14/10 kl. 14.00 i bolagets lokaler i MantorpFör att få deltaga i stämman skall Du vara registrerad ägare avaktier i bolaget (har Du lämnat fullmakt till försäljning av dinaaktier eller redan undertecknat avräkningsnota om försäljning tillLindahl Invest skall du inte närvara).Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen5, 590 19 Mantorp eller via mail till: hf@biodlarna.org eller fax 0142-828 59 senast torsdag den 6 oktober 2011.Ärenden• Antagande av ny bolagsordning• Val av ny styrelse och suppleanter• Fastställande av styrelsearvoden.Styrelsen Svensk Honungsförädling ABKallelse sker via annons i Bitidningen, eller brevBitidningen 10 201123

Brev till redaktionenInternationellt diskussionsforumDet fanns en kommentar i en av de senarebitidningarna om att få veta mer om biodlareoch biodling utanför Sverige.På LinkedIn på internet har jag skapatgruppen Beekeeping Worldwide där nu 669personer är medlemmar. Medlemmarnakommer från all världens länder och mandiskuterar alla typer av frågor. Senast har enman från Moldavien startat en diskussion omantibiotika i indisk honung.Om man skall resa till ett annat land finnsBiodlarkartan där man kan lokalisera biodlarerunt om i världen som man kanske kanbesöka om det passar.Länkar:Beekeeping Worldwide (via kortlänken):http://tinyurl.com/3tmkormBiodlarkartan: http://biodlarkartan.se/Tomas ReadVaxinlämningNu är det tid att lämna inramar och vax.Vår inlämning är öppenoktober - mars.Vi säljer glasburkar i plastpaketsom vanligt, pallpriser,350, 500, 700 gr samtsexkantsburkar i olika storlekar.• Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns ?• Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi denper post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdfJoel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-LjungbyTel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.seSemesterstängt 22 dec - 8 jan.Bitidningen Kvartssidor .indd 7 2010-09-03 15:41:5324 Bitidningen 10 2011

Årsrapport över min biskötsel säsongen 2011Upplysningar om biodlarenSkicka senast 31 okt till lokalavdelningensstyrelse Man Kvinna Födelseår:............................Upplysningar om min biodlingInvntrade samhällen hösten 2010 .............................stFörluster .............................stAvläggare bildade sommaren 2011 .............................stInvintrade samhällen hösten 2011 .............................stHonungsskörd totalt........................kgVarroa Varroa. Första året varroa konstaterades var.............................Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Drönaryngelbortskärning Spärrbox Apistan Tymol Annat, ange vad/vilken metod.......................................................................................................... Ej bekämpat varroa..........................................................................................................................................................NamnÅrsrapport över min biskötsel säsongen 2011Upplysningar om biodlarenKopiasom behålles Man Kvinna Födelseår:............................Upplysningar om min biodlingInvntrade samhällen hösten 2010 .............................stFörluster .............................stAvläggare bildade sommaren 2011 .............................stInvintrade samhällen hösten 2011 .............................stHonungsskörd totalt........................kgVarroa Varroa. Första året varroa konstaterades var.............................Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Drönaryngelbortskärning Spärrbox Apistan Tymol Annat, ange vad/vilken metod.......................................................................................................... Ej bekämpat varroa..........................................................................................................................................................NamnBitidningen 10 201125

Årsrapport över min biskötseltiden 1 oktober 2010 — 30 september 2011OBS! Efter sammanställning (utan namnuppgifter) i lokalbf kastas biodlarens blankett.Ta ut blanketten ur tidningen eller kopiera den, fyll i den ochskicka den till ordföranden i din biodlarförening. Du kan ocksåladda hem en blankett från SBR:s hemsida www.biodlarna.seoch skriva ut den på din skrivare.Beroende på om du har program i din dator som klarar det kandu fylla i blanketten i datorn och sedan skriva ut den. Kanskekan du också spara den ifyllda blanketten till en ny pdf-fil ochbifoga till ett mail till din ordförande i föreningen.Föreningen sammanställer alla årsrapporter och skickar ettsammandrag av alla medlemmars rapporter till distriktet somsammanställer föreningarnas rapporter och rapporterar tillförbundet. Din rapport stannar alltså i föreningen.Genom denna statistikinsamling får distrikt och förbund värdefullafakta om svensk biodling som används i kontakt medmyndigheter och beslutsfattare för att förbättra villkoren försvensk biodling.Tack för din hälp!26 Bitidningen 10 2011

HonungsbedömningskortGulmarkerat ifylles av honungsbedömningskommitténBedömningskorten returneras till biodlaren efter bedömningen. Dettaex behålls av biodlarenFör beställning av SBR´s honungsetikett krävs en godkändhonungsbedömning.Medlemsnummer:Namn:GenomfördBihusesynNejUtg 100914Ifylles av biodlaren inför bedömningenJaDatumBåda korten ska bifogas den burk som lämnas till lokalföreningen för den årliga honungsbedömningen. Korten och ett frankerat kuvert med egetnamn och adress, läggs i ett anonymt kuvert tillsammans med honungsburken och lämnas till lokalföreningen.Egenskaper Värdering AntalRenhetKonsistensLukt och smakFärgEgenskaper Värdering AntalAvdragsvärdeInga partiklar 0RenhetPartikel < 0,5 mm1/partikelPartikel >0,5 1 mmUnderkändSlät0KonsistensMärkbart kornig-2Sandig-4Grusig-6Bra0Knappt märkbart främmande inslag -1VattenhaltskontrollmedrefraktometerVattenhalt > 20% % UnderkändSumma avdragMaximala poängtalet 25 reduceras med summa avdrag.Bedömningspoängen ska vara 16 poäng eller högre samt genomfördBihusesyn för godkänt honungsprov.Underkänt honungsprovAvdragNoteringar (varje poängavdrag ska kommenteras)25 - summa avdrag = BedömningspoängGodkänt honungsprov, SBR-etiketten får användasOrt År-månad-dag Honungsbedömningskommitténs ordförandeGulmarkerat ifylles av honungsbedömningskommitténDetta ex bifogas beställningen av SBR etiketter.För beställning av SBR´s honungsetikett krävs en godkändhonungsbedömning.AvdragsvärdeInga partiklar 0Partikel < 0,5 mm1/partikelPartikel >0,5 1 mmUnderkändSlät0Märkbart kornig-2Sandig-4Grusig-6Bra0Knappt märkbart främmande inslag -1Tydligt främmande inslag-2Obehagligt inslagUnderkändFör honung normal färg0Ojämn färg-1För honung främmande färgUnderkändVattenhalt < 20% % 0Lukt och smakFärgVattenhaltskontrollmedrefraktometerTydligt främmande inslagObehagligt inslag-2UnderkändFör honung normal färg 0Ojämn färgFör honung främmande färg-1UnderkändVattenhalt < 20% % 0Vattenhalt > 20% % UnderkändSumma avdragMaximala poängtalet 25 reduceras med summa avdrag.Bedömningspoängen ska vara 16 poäng eller högre samt genomfördBihusesyn för godkänt honungsprov.Underkänt honungsprovIfylles av biodlaren inför bedömningenMedlemsnummer:Namn:GenomfördNejJaDatumBihusesynAvdrag Noteringar (varje poängavdrag ska kommenteras)25 - summa avdrag = BedömningspoängGodkänt honungsprov, SBR-etiketten får användasBitidningen 10 2011Ort År-månad-dag Honungsbedömningskommitténs ordförande27

MarknadenSäljes material mmBi&BiodlingstillbehörSmedgatan 1, Svedala.Östra Industriområdet (vid Moltex)Öppet: April-SeptemberMåndag 15-17. Lördag 11-13Övriga tider efter överenskommelseTel 040-160032, 040-162080,0708-955030, 0708-955025.Återförsäljare för Joel Svensson.Samma priser som i katalogen.Biredskap Freddy Duwe, VårstaMalmtorpsv. 19, 14771 GrödingeTel 08-53025347, 070-5107054info@freddyduwe.comÖppettider sewww.freddyduwe.comSjölis perforator obet-beg. inkltransp.huv. 14.000:-. 0706690809Silcentrifug 1500:-. Gjutform för dadantlåda1500:-. Tel. 070-3597721Skånes BiodlardistriktUtbildnings- och informationsdag lö 22 okt kl 10-ca16 på Salliusgymnasiet Östergatan 15 EslövOlof Laurin informerar om sin biodling och hur han gör avläggare.Krister Linnell informerar om Honungsförädlingen AB samt framtida planer för det nya företaget.Lotteri. Uppmaning till medlemmarna: Tag med och visa biodlingsredskap eller annan utrustning som nitycker är bra att jobba med i er biodling. Lunch.Sven Åke Nilsson kommer att föreläsa med temat ”Svensk honung- så blir den som bäst”Ordf. Alf Sjöberg: Info från SBR.Lunch med kaffe och äpplen i pauserna ingår i kursavgiften 125: -, som betalas på plats.Bindande anmälan senast den 19 oktober till Ingrid Bondesson 042321285 eller E-brev i.b.b@telia.com.Max 120 personer får plats i lokalen, så först till kvarn gäller.Välkomna!Honung köpes! Vi hämtar grovsiladhonung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar.Snabb betalning - bästa marknadspris.Krav, ljung och skogs betalas extra.Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950Göran Sundström 070-5664268Trådade Svearamar o halvsvea, oisolskattl bill. 0511-60369, 0709661898gunnarem@hotmail.com Skaraomr.30 parningskassetter, 20 ytterhus typSBR, delvis begagnat. Tel 0346-50625.Redskap o utrustn f 25 samh. Skälderhus,LN, elslunga 4 ram, kupor,ramar, lådor, mm. 0705-744180Silcentrifug i trekorgars CFMslungare, fixar ljungen utan problem.6000 kr 0734-451930Bisamhällen3 st bisamhällen LN säljes.T 031-26069928 Bitidningen 10 2011

MÖTEN OCH KURSERAlmanackanDistriktGranndistrikt är välkomnaNorrbottens Drottningodlingsklubb, NDK;Föreläsningar om biodling på Fluxen,Älvsbyn, lö 15 okt kl 11–ca15. NDK bjuderpå fika mellan kl 10-11, lunch finns att köpaefter kl 12.30. Preben Kristiansen: Biodlingpå amerikanska kontinenten & Aktuellt sjukdomsläge.Krister Linell: Marknadsföring avhonung, etc. Mats Furtenback: Drottningodlingi Fauske, Norge.Stockholms Läns Biodlare Honung i matlagningen27 sep kl 18.30-20.30 i Tomtbergaskolani Huddinge. Bidrottningens betydelse12 okt kl 18.30-20.30 i Tomtbergaskolan iHuddinge. Bihälsa 27 okt kl 18.30-20.30 iTomtbergaskolan i Huddinge. Alla arrangemangär kostnadsfria. Fika till självkostnadspris.Tomtbergaskolan, Kommunalvägen31 i Huddinge. Anmälan senast en veckainnan respektive dag till Sofia Karlsson påsofiakarlsson1@hotmail.com eller telefon0704-362303. För information kontakta LottaFabricius Kristiansen lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org eller 070-7352858. Anmäl dine-post till vår sändlista! www.biodlarna.se/stockholmFöreningarGrannföreningar är välkomnaAlvesta/Moheda Bf Årsmöte sö 16 okt kl 14i kommunens matsal på maden i Alvesta.Honungsbedömning efter mötets avslutning.Samåkning från Moheda bibliotek 13.45.Årsrapporten till kassören senast 10 okt.Dalslands Södra Bf Honungsbedömningon 19 okt kl 18.30, Stationshuset, Brålanda.Tag med en rumstempererad provburk utanetikett för bedömning. Ägaren till bästaburk får diplom och en inteckning i vårt finavandringspris.Göteborgs Bf Medlemsmöte to 20 ookt kl 19i Gunnilse Gamla småskola. Sammanfattningav året och framtida planer. Vi diskuterarLONA-bidrag.Himle Bf Årsmöte on 16 nov i Himle Bygdegård.Föreningen delar ut oxalsyra , ta medburk!Honungsbedömning. Lämna burk samtprotokoll senast 8 okt till Gustavssons Blommoreller Yvonne Gustavsson 0340-43353.Höglandets Bf Skördefest med honungsbedömningto 20 okt på Träffpunkten,Kyrkogatan 2, Nässjö. Kl 18.30 Ramar ochvax mottages för rensning. Vaxavfall skallvara väl förpackat och försett med namn,antal kolli och önskat rammått. Gemensamtintyg om att Apistan ej använts kommer attmedfölja där märkningen ”Särbehandlas”anges. Samma tid mottagning av honungför bedömning. Bedömningskorten (frånBitidningen) skall medtagas och vara ifylldaenligt anvisning. 19.00 Aktuell information,smaka på honung, se film och dricka kaffe.Honungsbedömningskommittén uppmanaralla att lämna in honung för bedömning,bl.a. för möjligheten att rekvirera etiketter.Bihusesyn (egenkontroll) skall varagenomförd. Glöm ej att honungen skall hastått i rumstemperatur minst 24 timmarföre bedömningen. Årsrapporten medtageseller skickas före den 1 november till BirgitJohansson.Katrineholms Bf Höstmöte ti 11 okt kl 18 iStudiefrämjandets lokaler.Kristianstadsbygdens Bf Höstmöte må 17okt kl 19 på Fackens Hus. Årets biodling ärämnet. Medtag årsrapporten!Bitidningen 10 2011Lidköping-Kållands Bf Kaffe o bulle ellermotsvarande serveras för 20:-. Särskildaktivitet enligt följande. Andra torsdagarträff utan program i Kaffekvarnen. Normalstart kl 18 med kaffe. Program 18.30.Eventuella programändringar på hemsidan.Honungsleverans till Mantorp fr 7 oktkl 13-16. OBS tiden! Inlämning på Origo(f.d.Bilspedition), också för tomma kärl.Skicka in anmälan till HF först (blankett inr 6 av BT). Honungsprov- och vaxinlämningsamt utlämning av oxalsyra to 13 okt kl18 på Kaffekvarnen (Vaxinlämning kl 17 påLidens parkering). Kom ihåg bedömningskortet!Lämna årsrapport. Blankett i dettanr. Hämta oxalsyra. Glöm ej gamla burkenför påfyllning. Vi lottar ut en vinst på årsrapporter(som lämnas till Kenneth Unger).OBS! Emballera vax och ramar väl! Ta medkuvert med namn och adress. Med meddelandeom antal kolli, antal ramar (samtstorlek), mått på vaxet, ev övriga önskemål.Kuvertet återlämnas uppgift om kostnaderoch återlämning. Filmkväll to 20 okt kl 18på Kaffekvarnen. Egon Anderson. Föredragto 27 okt kl 18 i SV:s lokal Skarag. 26. Binashälsa och sjukdomsbekämpning. PrebenKristiansen.Lindomeortens Bf Möte ti 4 okt kl 18.30 iVåmmedals Västergård, Streteredsvägen 7,Kållered.Lunds Biodlare Uppföljningskväll för deltagarnai årets Kurs i Biodling 19 okt kl 19på Lineros Fritidsgård. De som avser delta inästa kurs speciellt välkomna.Malmöortens Bf Honungsbedömning sö 9okt kl 14-ca 17 på Wowragården, Klågerupsvägen475, 212 36 Malmö. Förutsättningför etikettbeställning. Bästa honungutses. Två klasser, ljus resp. mörk honung.Provburk 700-350 gr i glas utan etikett.OBS! Årsrapporten skall bifogas provburken.I pausen, fika á 20:-. Övriga skickar årsrapportentill Per Andersson, Rudbecksg. 53.216 22 Limhamn. På årsmötet lottas tvådrottningar på alla inlämnade årsrapporterNässjöortens Bf Honungsbedömning to 6okt kl 18 å Flustret Nässjö. Årsmöte fr 21 oktkl 18 å HSO-lokalen Industrgatan 2, Nässjö.Föreningen bjuder på en bit mat.Sollentuna Bf Årsmöte och honungsbedömningti 25 okt kl 19 på Fridhyddevägen 17.Föreningen bjuder på kaffe med dopp.Söderåsens Bf Honungsbedömning ti 4 oktkl 19 i Stenestads bibliotek. Årsmöte ti 1 novkl 19 i Stenestads bibliotek.Södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömningon 26 okt kl 18.30 i Bränneriet,Brunstorp. Honungsprov lämnas till någoni styrelsen eller i Bränneriet på bedömningskvällenfrån kl 18. OBS nya tiden ochatt honungsproven skall vara rumsvarma.Ta med er honungsbedömningskortet frånBitidningen.Tidaholms Bf Måndagsträffar i Siggestorpstugankl 18 ojämna veckor t o m 21 nov.Program alltid ”Bisnack” och gemensamtfika (medtag eget). 10 okt inlämning avhonungsburkar för bedömning samt årsrapporter.24 okt filmvisning samt förslagom föreningens egna profilkläder. Övrigaaktiviteter meddelas på hemsidan www.tidaholmsbiodlarforening.se tillsammansmed övrig information.Uddevalla Bf Möten och temakvällar somregel i Södertullsgården, Asplundsg. 36 kl19. Kaffe med dopp serveras för 20 kr. Gälleräven på Mollön. Höstaktuellt to 6 okt. Hurkommer Dina bin att bo i vinter?Värnamo Bf Honungsbedömning 5 okt kl18.30 i Enehagens matsal (Åkanten). Tagmed honung för bedömning. Olle Anderssonberättar om halmkupor och biodling i äldretider. Han visar även nytillverkade halmkuporenligt äldre metod.Västeråsortens Bf Honungbedömning .Honung i SBR-godkänd förpackning, helstglasburk, samt bedömningskort lämnassnarast till Lena Nilsson 021-50436 ellerHans-E Karlsson 021-803129. Bifoga ocksåifylld årsrapportVäxjöortens Bf Honungsbedömning 4 okt kl18 på Bastanäs. OBS Honungsbedömningskortifyllt. Vaxinlämning i samband medbedömningen. Årsrapporten för din biodlinglämnas eller skickas till Torsten PerssonJanuariv. 23, 352 60 Växjö. Info om aktuelloxalsyrabehandling mot varroa. Intresseradesom vill ha oxalsyra kan anmäla sig till styrelsen.Behandling mot varroa med oxalsyra11 okt på Bastanäs. Årsmöte 1 nov kl 18 påBastanäs. Till dem som lämnat in årsrapportlottas 2 bidrottningar ut. Föreningen adressvxo.bf@telia.com eller ordförandens tel 070-5626040.Östra Sörmlands Bf Oktobermöte on 12 oktkl 19 på Solberga.Örebro Bf Höstmöte on 12 okt kl 19. Inlänmingav honung för bedömning, glöm inteårsrapporten. OBS! Ny lokal. Vi kommer attvara i OP-skolan. Ingång från skolgården.Vi minnsAllan StrömbergHarplinge BfGöte AnderssonKalmarbygdens BfEinar GustafssonSkolningen inom biodling fick Einar Gusraffsonhos grannen Alexander Lundgreni Fullersta. Einar hade många uppdrag iBiodlarsverige, bl a föreningens sekreterarei 47 år, under ett tjugotal år, expeditionsföreståndarei Stockholms Läns Biodlareförbundoch mångårig revisor i Sveriges Biodlares Riksförbund.Einar arrangerade SBR:s studieresortill flera Apimondia-konferenser bl.a. till Greklandoch Mexiko.På 80-talet startade vår föreningsbigård iSundby. Einars goda kontakter med kommunoch hembygdsförening blev värdefulla för attfå tillgång till platsen.Einar fanns alltid till hands för oss biodlarenärhelst vi hade ärende (och det hade viofta till hans redskapsförsäljning eller för attfå råd) till Fullersta Gårdsväg, före detta Trädgårdsvägen13.Styrelsen i Huddingeortens Bf genomJohann Lang29

En ny, spännandeframtid börjar idag!Vi gör det enklare att vara biodlareLindahls Invest skapar nu ett särskilt servicebolag, som i nära samarbete medbiodlarna ska erbjuda utökad service, stärka depåerna och förbättra intransporteringenav honung. Krister Linnell har utsetts till operationellt ansvarig för detnya biservicebolaget, och lämnar därför inom kort uppdraget som ordförande isysterbolaget Svensk Honungsförädling AB.Servicebolaget kommer även att erbjuda ett stort samlat utbud av förnödenheter,såsom biredskap, vinterfoder mm. I nära samarbete med SHF ansvarar vi ocksåför inköp av honung.Viktigt uppdrag– Med starten av det nya bolaget tar vi ytterligare ett steg i vår vision att bli enännu bättre samarbetspartner för dig som biodlare, säger Krister Linnell.– Tillsammans med biodlare i hela Norden vill vi vara med ochgenomföra de åtgärder som krävs för att säkra framtiden för honungen.För detta behövs bland annat betydligt större inleveranserav honung än idag.– Ett viktigt uppdrag för mig är att så snart som möjligt träffaenskilda biodlare för att lyssna på erfarenheter och informera omvåra framtidsplaner. Hör gärna av er, min ambition är att träffa såmånga som möjligt.Krister Linell0705-41 03 22Vår affärsidé är att:• värna om svensk honung• erbjuda en modern och effektivproduktionsanläggning• bistå med den service och detjänster som biodlaren har behov av• växa genom att välkomna alla ivår anläggning• ta till oss kompetens och idéerfrån andra branscher• skapa nya kontaktytor för ökadavsättning av den honung somproduceras i Sverige• växa genom samarbete medpartners utomlandsSpännande utveckling i MantorpGenom vår nya ägare Lindahls InvestAB är Svensk Honungsförädling iMantorp idag en renodlad och neutralproduktionsanläggning.Här kommer vi självklart att fortsättaproducera honung som tidigare, medChrister Ankarlid som fortsatt verksamhetsansvarig.Vi kommer också attta nya grepp för att öka vår produktionoch utveckla våra produktionstjänster.Anläggningen i Mantorp står därförinför en spännande utveckling.Vi har idag den modernaste ocheffektivaste produktionsanläggningeni Europa och kvalitetscertifierad enligtHACCP och IP Livsmedelsförädling.Vi har certifikat för både ekologiskproduktion och Svenskt Sigill och justnu påbörjar vi här också en BRCcertifiering.Alla är välkomna!– Vi har nu de allra bästa förutsättningaratt vara den naturliga partnern föralla som behöver få honung processadoch paketerad, säger Christer Ankarlid.– Hit är alla lika välkomna. Det är minförhoppning att vi kommer att träffasframöver i samband med att vi köper inhonung, producerarÅtertag eller utförnågon annan typ avproduktion häri Mantorp.Christer Ankarlid30 Tel. 0735-23 31 00 · www.svenskhonungsforadling.seBitidningen 10 2011

SBR kontaktFÖRBUNDSEXPEDITIONENTrumpetarevägen 5, 59019 MANTORPTel: 0735-233100 Fax: 0142-82859Förbundssekreterare:Jonas Eriksson, 0735-233121Utvecklingskonsulent:Jan Mårtensson, 0735-233125Bihälsokonsulent:Preben Kristiansen, 0735-233122Sekreterare:Maj-Britt Järnvall, 0735-233123E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.orgMedlemsregister & Ekonomi:Anette Irebro, 0735-233127E-post: anette.irebro.sbr@biodlarna.orgPlusgiro: 86 85-0.Bankgiro: 413-6149.Öppet: må-to: 08.00 -16.00fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00.Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGENSkickas till redaktörens adress. Författarnaansvarar för innehållet i sina artiklar, som ejbehöver återge redak tionens eller förbundetsmening. Ett år efter utgivning av dentryckta tidingen läggs denna ut på SBR:shemsida biodlarna.seAnnonser till BITIDNINGENTill Bitidningens redaktör. Se adresser ochtelefon och e-post härintill. Annonspriser seannonssidan Marknaden.FÖRBUNDSORDFÖRANDEJonny Ulvtorp,Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBYTel. 0457-30489, 0735-233130.E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.orgVICE FÖRBUNDSORDFÖRANDEArne Johansson, Brännemo Stenatorp 3,54015 Väring. Tel 0500-462135.E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.orgFÖRBUNDSSEKRETERAREJonas Eriksson Tel: 0735-233121E-post: jonas.eriksson.sbr@biodlarna.orgUTVECKLINGSKONSULENTJan Mårtensson. Tel 0735-233125.E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.orgBIHÄLSOKONSULENTPreben Kristiansen. Tel 0735-233122.E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.orgREDAKTÖRErik Österlund,Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.Tel: 0735-233126.E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.orgPrenumeration på BITIDNINGENTidningen är en medlemsförmån för medlemmari SBR. Du kan också prenumerera separatpå Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för etthelår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.SBR STYRELSELEDAMÖTERStyrelseledamot: Marita Delvert,Grevgatan 35, 11453 Stockholm.Tel. 070-6924577.Epost: marita.delvert.sbr@biodlarna.orgStyrelseledamot: Matias Köping,Klamparegatan 40, 80431 Gävle.Tel 026-191214, 0734-146093.Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.orgStyrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn,Rodarve 993, 62368 KatthammarsvikTel 0498-52101, 070-6202357.Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.orgStyrelseledamot: Alf Sjöberg,Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp.Tel: 0417-26343, 0708-730769.Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.orgStyrelseledamot: Hanne Uddling,Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs.Tel: 0152-20113, 073-3341418Epost: hanne.uddling.sbr@biodlarna.orgStyrelsesuppleant: Barbro Liljeborg,Hol 202, 46193 Västra Tunhem. 070-7984726.barbro.liljeborg.sbr@biodlarna.orgSBR:s BIBLIOTEKUltunabiblioteket, SLU, Box 7071,75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000.Låneböcker beställs genom ditt lokalabibliotek.AnnonstaxaKOMMERSIELLA ANNONSERTa kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.orgUppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög,eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm,eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-,4-färg 3.000:-.Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-,4-färg 1500:-.Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandraföljande ger 25%.Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfileroch i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Detkan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialetlämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bildermed 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommerdessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse.Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyntaget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.RADANNONSERRadannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningenunder huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Ingabilder tas in här.Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäverper rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonserär en blankrad.Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tidså att annonsen kommer fram före manusstopp.Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver)- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, medannonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver.Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortetkompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalningkan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickadtext med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höraihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, omdenna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop.Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummermed hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.Bitidningen 10 201131

Posttidning B — BitidningenTryckort: VimmerbyObeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.Dit anmäles även adressändringar.Begränsad eftersändningVid definitiv eftersändning återsändes försändelsenmed den nya adressen angiven på tidningens framsida,dvs ej på adressidan.Erbjudande från BiButiken:Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123.• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.Årets T-shirt– i samma färg som årets drottningar110:-MedlemsprisOrdinarie pris:140 kr/stArtikelnr 53633En t-shirt både i dam- och herrmodell. Herrtröjorna är i 100 % bomulloch damtröjorna, som har en ngt figursydd passform, är i 95 %bomull och 5 % elastan. SBR-loggan sitter på ärmen och i nackenfinns en bild på ett tecknat bi. Storlekar:Herr: S, M, L, XL, XXL. Dam: S, M, L, XL (OBS! Dammodellerna ärrelativt små i storlekarna)Boken om BiodlingArtikelnr 91009,omfattar över 340 sidor och har en tydlig praktisk inriktning kompletterat med ettenastående bildmaterial. Över 2000 böcker sålda. Följande nio kapitel behandlas:– Hur blir jag biodlare?– Biskötsel– Binas biologi– Bisjukdomar– Honungshantering– Drottningodling– Förädling av bin– Biredskap och lokaler– Biodlingens produkter462:-MedlemsprisOrdinarie pris:540 kr/st32 Bitidningen 10 2011