Svensk zoonosrapport 2003 - SVA

Svensk Zoonosrapport år 2003en sammanfattning

InnehållCampylobacter 1VTEC/EHEC 3Listeria 6Salmonella 7Salmonella hos djur 8Salmonella i livsmedel 11Salmonella hos människa 11Övriga zoonoser som rapporterats 12Rapporten är framtagen i samarbete mellanJuni 2004

Sammanfattning av Zoonosrapporten 2003IntroduktionInom EU finns det en gemensam rapportering på djur-, human- och livsmedelssidan för ettvisst antal zoonoser (sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa). Vilka sjukdomarsom ska rapporteras, antingen på frivillig eller på obligatorisk basis, styrs av Direktiv92/117/EEC. Syftet med rapporteringen är att få en överblick över sjukdomssituationen för deingående zoonoserna i de olika medlemsländerna samt för att kunna följa förändringar från årtill år. Informationen från Sverige sammanställs i zoonosrapporten ”Trends and Sources ofZoonotic Agents in Animal, Feedingstuffs, Food and Man in Sweden 2003”.Informationen har samlats in från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Statensjordbruksverk (SJV), Statens livsmedelsverk (SLV) samt Smittskyddsinstitutet (SMI).Informationen är baserad på såväl obligatorisk- som frivillig rapportering, på humansidan frånkliniska såväl som laboratorieanmälningar, information från kommunerna samt från specifikaundersökningar som utfördes under 2003.Syftet med ”Sammanfattning av Zoonosrapporten 2003” är att på ett mer lättåskådligt sättpresentera de zoonoser som är av störst relevans i ett svenskt perspektiv. Därmed har vi gjorten kortare sammanställning som fokuserar på Salmonella, VTEC O 157, Campylobacter ochListeria. För mer detaljerad information så hänvisas till den fullständiga zoonosrapporten(www.sva.se).CampylobacterCampylobacter är en vanlig bakterie som kan orsaka mag-/tarm symptom hos människa. Detfinns ett flertal olika campylobacterarter varav C. jejuni och C. coli är vanligastförekommande som sjukdomsagens på människa. Bakterien utsöndras med avföringen hosdjur och människor, och sprids framförallt via förorenade livsmedel och vatten. Fjäderfäspelar en stor roll som bärare av bakterien och som smittspridare till människa, men deinsjuknar inte själva i infektionen.Campylobacter hos djurI Campylobacter programmet som pågick fram till och med juli 2001 varierade andel positivaflockar mellan 9 och 16 %. Därefter ersattes det gamla programmet med ett nytt program sombl a innebar utökad provtagning och förbättrade analyser. I programmet analyseras såvälkloak- som halsskinnsprov. I och med det nya programmet ökade andel gårdar som varcampylobacterpositiva, vilket troligtvis beror på utökad provtagning, minskadsammanslagning, s k poolning, av prover, samt förbättrade och snabbare analyser. Omcampylobacter påträffas i en fjäderfäflock ges hygienrekommendationer till gården för attman så snart som möjligt ska bli fri från bakterien. Infektion med campylobacter är inteanmälningspliktigt på djur.Under 2002 testades 3 842 fjäderfäflockar och av dem var 760 (20 %) positiva förcampylobacter. Det visades även att i 21 % av de positiva flockarna isolerades campylobacterfrån en till två av fyra poolade kloakprover, medan i 79 % av flockarna var tre till fyra av depoolade proverna positiva. Detta visar att infektion med campylobacter inte alltid uppgår till100 % i en flock, som tidigare har antagits.1

Resultat 2003Totalt undersöktes 3 224 fjäderfäflockar för förekomst av campylobacter i samband medslakt. Av dessa var 556 (18 %) flockar positiva. Som under tidigare år så påvisades även för2003 en markerad säsongsvariation och flest flockar var positiva under sensommar och tidighöst.Under augusti till december så genomfördes en specifik studie för att undersöka närslaktkycklingflockar blir smittade. Resultat från studien visade att de allra flesta flockarnasmittades under veckan före slakt. Åtta procent av flockarna smittades en till två veckor föreslakt, medan 19 % smittades inom ett dygn före slakt och så stor andel som 23 % vidslakttillfället.Campylobacter i livsmedelDet finns ingen officiell övervakning av campylobacter i livsmedel utan information samlas invia olika projekt som SLV bedriver tillsammans med kommuner och andra parter. Vid fyndav kontaminerade livsmedel tas åtgärder endast om fyndet kan associeras till sjukdom hosmänniska. Ätfärdiga livsmedel bedöms som otjänliga om campylobacter påvisas i dem.Resultat 2003Under året rapporterade kommunerna 602 livsmedelsanalyser för campylobacter. Av dessavar 466 från fjäderfä eller fjäderfäprodukter och campylobacter påträffades i 57 (12 %) avdessa. Inga positiva prover noterades för övriga provtagna livsmedelsprodukter. Det bör intedras några slutsatser om dessa negativa prover eftersom antalet prover inom respektivelivsmedelskategori var förhållandevis litet.Campylobacter hos människaEnligt smittskyddslagen är infektion med campylobacter anmälningspliktigt. Antalet personersom anmälts kliniskt från läkare har under den senaste tioårsperiod varierat mellan 4 475 och7 845. Av dessa har mellan 1 383 och 2 832 varit inhemskt smittade 1 . Även blandhumanfallen ses en tydlig årstidsvariation med flest fall under sommaren/sensommaren. Detär till stor del oklart vad som orsakar årstidsvariationen, men det kan spekuleras i om ökadeutomhusaktiviteter med ökade exponeringsmöjligheter spelar roll, t ex utomhusbad. Det kanockså antas att konsumtionen av otillräckligt tillagad kyckling ökar under grillsäsongen samtatt det kan röra sig om korskontamination från andra infekterade livsmedel.Under 2002 rapporterades totalt 7 137 fall av infektion med campylobacter och av dessa var6 607 kliniska anmälningar. Detta var ett avbrott i den ökade trenden som har observeratsunder de senaste fem åren. Av antalet kliniska anmälningar var 2 477 (37 %) smittade inomlandet.Resultat 2003Totalt rapporterades 7 149 personer ha insjuknat i campylobacterinfektion. Detta är i stort settsamma resultat som för 2002. 6 656 rapporter var kliniska anmälningar och av dessa var 2 685(40 %) smittade inom Sverige. Detta är en ökning jämfört med föregående år, som främstberor på en ökad rapportering av antalet fall under hösten (fig 1).1 Till inhemskt smittade fall räknas personer som vistades i Sverige under inkubationstiden, dvs hit räknas ävendem som har insjuknat efter att ha ätit importerade livsmedel, samt de som har smittas av andra personer som isin tur smittades utomlands.2

Under året rapporterades fem utbrott av campylobacter-infektion. Två av utbrotten varrelaterade till vatten och omfattade mer än 3 000 personer. Förutom detta insjuknade 15personer i två olika utbrott efter att ha konsumerat kontaminerad kyckling. Det femte utbrottetomfattade sju personer som hade deltagit i en picknick. Källan till utbrottet kunde intefastställas900080007000600050004000300020001000Totalantalet fall baserat påkliniska rapporterAntalet inhemska fallbaserat på kliniskarapporterAntalet fall som endastrapporterades avlaboratorier019901991199219931994199519961997199819992000200120022003Figur 1. Antal humanfall av campylobacter-infektion i Sverige under 1990-2003.Summering CampylobacterCampylobacter är den vanligaste bakteriella orsaken till mag-/tarmsjukdom hos människa iSverige och så mycket som 30-45 % av de drabbade personerna är smittade inom landet.Majoriteten av dessa är sporadiska fall, dvs det är enstaka personer som insjuknar ochsmittkällan är oftast okänd. Trots att campylobacter är en så pass vanlig infektion finns detmånga obesvarade frågor angående epidemiologin kring infektionen, t ex spridningsvägar och-mönster. Angående information om antibiotikaresistens hos campylobacter i Sverigehänvisas till den fullständiga zoonosrapporten eller till SVARM (Svensk VeterinärAntibiotikaresistensmonitorering) 2002 (www.sva.se).VTEC/EHECVTEC 2 (verotoxinbildande E. Coli) bakterien är vanligt förekommande och kan orsaka mag-/tarm symptom hos människa, emellanåt med mer allvarliga symptom såsom blodiga diarréeroch HUS (hemorrhagiskt uremiskt syndrom). Det är mycket ovanligt att djur insjuknar,däremot är framför allt nötboskap reservoar för VTEC-bakterien och kan sprida smitta vidaretill människa. Utbrott kan orsakas av många typer av livsmedel, t ex kontaminerat kött,opastöriserad mjölk, samt förorenat vatten. Det kan uppstå en viss begreppsförvirringeftersom VTEC ibland används synonymt med EHEC.VTEC O 157 hos djurBakterien VTEC O 157 isolerades för första gången från nötboskap i Sverige 1996. Samma årblev VTEC anmälningspliktigt och gårdar som hade positiva djur spärrades och sanerades föratt bli av med bakterien. År 1999 ändrades reglerna och fynd av VTEC O 157 blev endastanmälningspliktigt om det fanns ett epidemiologiskt samband mellan humansjukdom och2 Även benämnd som EHEC (enterohemorragisk E. Coli).3

kontakt med nötboskap. På gårdar som är infekterade med VTEC O 157 ges bl a hygien- ochbesöksrekommendationer och det sker upprepad provtagning tills det är påvisat att djuren pågården är fria från bakterien. Det finns olika typer av VTEC bakterier, även om man pådjursidan oftast diagnostiserar VTEC O 157. Denna serogrupp av bakterien är den som oftastorsakar sjukdom på människa.Undersökningar har visat att runt 1 % av den svenska nötpopulationen bär på bakterien och attdessa djur finns på uppskattningsvis 10 % av de svenska gårdarna. Ytterligare undersökningargenomförda 1998 visade att 0,8 % (4/474) av undersökta lamm, 0,9 % (1/109) får och 0,08 %(2/2446) svin var positiva för VTEC O 157.Mellan 1997 och 2002 undersöktes årligen cirka 2000 träckprover från nötkreatur medavseende på VTEC O 157. Resultat från dessa studier visar att 0,3 till 1,7 % av de undersöktadjuren testades positiva. Den högsta andel positiva prover påträffades bland unga djur.Resultat för år 2002 visade att 1,4 % (29/2032) testade nötkreatur var positiva. Eftersomsituationen har varit stabil under de åren provtagningarna genomfördes så bedöms det varatillräckligt att genomföra större prevalensundersökningar var 3: e till vart 5: e år, d v s ingenträckprovtagning genomfördes för år 2003.Under 2002 var det ett utbrott av VTEC O 157 infektion i södra Sverige. Utbrottet omfattadeett flertal personer som insjuknade efter att ha ätit lokalproducerad fermenterad kallrökt korvsom var kontaminerad med VTEC. Detta resulterade i provtagning av nötkreatur på 15 gårdar,som alla hade levererat köttråvara till fabriken under tiden då den aktuella korvenproducerades. VTEC O 157 isolerades från fem av de provtagna gårdarna. Det visade sigdock att ingen av de isolerade bakteriestammarna var densamma som stammen som orsakadesjukdomsutbrottet och det var därmed inte möjligt att identifiera den/de gård/ar som hadelevererat det kontaminerade köttet. Detta kan förklaras av att smittan kan utsöndrasintermittent och att djuren kan bli smittfria utan att specifika åtgärder sätts in.Resultat 2003Under året provtogs 6 nötbesättningar för att spåra human VTEC infektion.Laboratorieanalyser visade att tre av de undersökta gårdarna kunde associerad medhumansmitta, dvs samma bakteriestam som isolerades hos de insjunkande personernaåterfanns på de provtagna gårdarna. Detta visar att nötkreatur, eller deras produkter, var källantill infektionen hos patienterna. Dessutom hade ett antal av patienterna ovan insjuknat efter attha konsumerat opastöriserad mjölk från två av de tre gårdarna.I slakterinäringens årliga undersökning av förekomst av VTEC O 157 på svabbprover påslaktkropparna så undersöktes 755 prover. Inget av dessa var positivt.VTEC O 157 i livsmedelDet finns inget övervakningssystem för VTEC O 157 på livsmedel även om det sker enfrivillig provtagning på slaktade djur som kommer från infekterade besättningar eller där manmisstänker att det finns koppling till humanfall av sjukdomen. Förutom detta genomförslakterierna egna undersökningar av VTEC O 157 på nötslaktkroppar. Om VTEC O 157påvisas i livsmedel tar SLV åtgärder för att förhindra att livsmedlet når konsumenterna. Ianalyserna har det varit svårigheter med att skilja på VTEC O 157 och andra E. coli bakterier.4

Resultat 2003Det finns ingen tillgänglig information om förekomst av VTEC i livsmedel.VTEC-infektion hos människaInfektion orsakat av VTEC O 157 är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen. Infektionorsakat av övriga VTEC serogrupper rapporteras på frivillig basis. Komplikationen HUS(hemorragiskt uremiskt syndrom) är inte anmälningspliktigt. Under 1995-96 ägde ett störreutbrott rum orsakat av VTEC O 157 och sedan dess har medvetenheten för infektionen ökat.Idag provtas de flesta personer som söker läkarvård för blodiga diarréer för VTEC O 157.Mellan 1998 till 2001 varierade antal sjukdomsfall mellan 59 och 97 per år. Under 2002ökade antal fall till 129. Detta förklaras av två utbrott, varav det största omfattade 28personer, som hade insjuknat efter att ha ätit kontaminerad lokal-producerad kallrökt korv (seVTEC O 157 hos djur). Det andra utbrottet kopplades samman med havsbad på västkusten.Resultat 2003Under 2003, rapporterades 73 humanfall. Av dessa utgjordes 70 av kliniska anmälningar vilkavisade att 53 (76 %) personer var smittade inom landet. Antalet rapporterade fall är en kraftigminskning jämfört med resultat från 2002. Detta kan förklaras av frånvaro av utbrott.Summering VTECBetydelsen av VTEC O 157 som ett allvarligt zoonotiskt agens aktualiserades under 2002 isamband med det livsmedelsburna utbrottet i Skåne då ett flertal personer utvecklade HUS.Det kan inte uteslutas att större utbrott kan komma att ske igen. Jämfört med andralivsmedelsburna infektioner kan infektion med VTEC O 157 vara särskilt allvarlig, t ex hosbarn som utvecklar HUS. Det krävs utökade kunskaper och mer forskning i hur och om eneffektiv kontroll mot VTEC O 157 kan tillämpas på gårdsnivå.För att minska risken att personer insjuknar i VTEC infektion finns det en handlingspolicysom syftar till att skydda allmänheten från att smittas direkt eller indirekt av nötkreatur, t exgenom hygien- och besöksrekommendationer på gården. Särskilda rekommendationer omåtgärder på gårdsnivå ges i dagsläge endast om ett epidemiologiskt samband har kunnatfastställas mellan insjuknade människor och nötkreatur, t ex fastställande av direkt ellerindirekt kontakt med smittade djur eller/och om samma VTEC O 157 stam har påträffats hosbåde djur och människa. Det finns även andra serogrupper än O 157 som orsakar sjukdom hosmänniska, men det är idag okänt hur vanliga dessa varianter är i djurpopulationen.5

ListeriaListeria monocytogenes är en bakterie som är vanligt förekommande i vår omgivning och somfinns i jord, vatten och i tarmen hos både djur och människa. Hos djur kan listeria-infektionorsaka aborter och centralnervösa symptom. Bakterien är ofarlig för de flesta människor, menkan orsaka sjukdom hos personer med nedsatt immunförsvar, gravida kvinnor och äldrepersoner. Sjukdomsbilden hos människa omfattar symptom på blodförgiftning,hjärnhinneinflammation eller abort. Vanliga smittkällor för människa kan vara kallrökt/gravadlax, olika typer av dessertostar eller ostar tillverkade av opastöriserad mjölk.Listeria hos djurInfektion med listeria är anmälningspliktigt hos djur. Det finns ingen aktiv övervakning utande anmälda fallen bygger på kliniska fynd. Om listeria diagnostiseras beslutar SJV från falltill fall om vidare åtgärder för att spåra smitta. Före 1999 varierade antalet fall mellan 10-20per år. Därefter har antalet fall pendlat mellan 33-46. En orsak till den observerade ökningenhos får och nöt kan vara att ett ökat antal djur undersöks i TSE (transmissble spongformencephalitis) övervakningen och därmed ökar även chansen att hitta individer som är positivaför listeria.Resultat 2003Totalt anmäldes 33 fall av listeria-infektion på djur. Av dessa var 24 får, 4 nötkreatur, 2 getteroch 3 var vilda djur.Listeria i livsmedelDet finns ingen officiell övervakning av listeria i livsmedel. Däremot initierar SLVtillsammans med kommuner och andra parter olika projekt för att undersöka förekomst avbakterien i livsmedel. Om fler L. monocytogenes än 100/gram livsmedel påvisas i livsmedelsom inte ska värmebehandlas så bedöms produkten vara otjänligt att förtära. Under 2001genomförde SLV och kommunerna en studie för att undersöka förekomsten avL. monocytogenes i färdiglagad mat. Totalt undersöktes 36 00 prover och 63 (1,7 %) av dessavar positiva. Bland de positiva proverna dominerade fiskprodukter.Resultat 2003Kommunerna rapporterade 118 analyser för L. monocytogenes. Av dessa var endast 3 (2,5 %)positiva.Listeria hos människaListeria-infektion är en anmälningspliktig sjukdom hos människa. Fram till år 2000rapporterades mellan 25-35 fall per år. Under 2001 noterades en ökning av antalet fall till 67följt av en minskning till 39 under 2002. De flesta insjuknande personerna tillhör känsligagrupper, såsom personer med nedsatt immunförsvar, gravida och äldre personer. De flestainsjuknade personerna smittas i Sverige.6

Resultat 2003Totalt så rapporterades 48humanfall under 2003 (fig 2). Avdessa var 71 % äldre än 65 år. 43personer rapporteras ha smittats iSverige.Summering av ListeriaBland dem som insjuknar ilisterios bedöms livsmedelsburensmitta vara av störst betydelsejämfört med smitta från t ex djur.70605040302010019901991199219931994199519961997199819992000200120022003Figur 2. Antal humanfall av listeria-infektion i Sverige mellan1990-2003.SalmonellaInfektioner med Salmonella bakterier är vanliga över hela världen, även om situationen iSverige är avsevärt bättre än i flertalet andra länder. I Sverige är mindre än 1 % av alla djursmittade med salmonella, vilket är mycket lågt ur ett internationellt perspektiv. Bakterienförekommer hos flertalet djurslag, samt hos människa, och orsakar allt från allvarlig sjukdomtill subklinisk infektion utan några symptom. På människa är symptom från mage och tarmvanligast förekommande. Det finns över 2000 olika serotyper (varianter) av salmonella, varavett tjugotal är mer vanliga i Sverige. Av de fall som rapporteras på människa varje år är cirka15 % orsakade av smitta inom landet, d v s majoriteten av de personer som insjuknar isalmonellos smittas i utlandet.Sverige har under en lång tid kontrollerat och bekämpat salmonella i foder, hos djur och ilivsmedelsproduktionen. Det första Salmonella kontrollprogrammet hos djur startade t exredan 1961. Resultatet av detta har blivit att i stort sett all inhemskt producerat vitt- och röttkött, samt ägg är fria från kontamination med salmonella. Samtliga fynd av salmonella i djur,människa, foder och mat av animalt ursprung är anmälningspliktiga, oberoende av vilkenserotyp som har isolerats. Dessutom så måste alla fynd av salmonella i den officiellalivsmedelskontrollen anmälas, oberoende av typ av livsmedel.Om salmonella diagnostiseras så vidtas alltid åtgärder för att spåra smittkällan och eliminerainfektionen, t ex så spärras smittade djurbesättningar. Restriktionerna lyfts inte förrän gårdenhar förklarats fri från smitta efter upprepad provtagning, rengöring och desinficering.Salmonella kontaminerat foder förstörs eller behandlas för att bli av med smittan. Slutligen,om bakterien påträffas i livsmedel förstörs partiet eller skickas tillbaks till ursprungsland omdet rör sig om införda eller importerade livsmedel. Det kan påpekas att en förutsättning för attfå det gynnsamma läge som vi har är att primärproduktionen och foder är fria från salmonella.För en mer noggrann beskrivning av kontrollprogram, provtagning och åtgärder vidkontamination hänvisas till den fullständiga zoonosrapporten och till det svenska Salmonellakontrollprogrammet. Programmet är godkänt av EU.Salmonella i foderFrån foder tas en stor mängd obligatoriska såväl som frivilliga prover. Från de frivilligaprovtagningarna inrapporteras endast de positiva fynden, varvid den totala provmängden är7

okänd i dessa fall. För salmonellakontroll i foderkvarnar används HACCP (Hazard AnalysisCritical Control Point) strategin, vilket har visat sig vara effektivt när det gäller att upptäckaoch förhindra salmonella i foder.Resultat 2003Från foderkvarnar och foderblandningar analyserades 9 548 prover som insamlades i sambandmed provtagning i HACCP. Av dessa var 78 (0,8 %) positiva. Den vanligaste isoleradeserotypen var S. Cubana (39 stycken) följt av S. Senftenberg (8 st).De många fynden av S. Cubana förklaras av att denna serotyp återfanns, och växte, i enfoderkvarn under sommaren 2003. Fodret spreds i sin tur till svinbesättningar ffa iÖstergötland. Kontaminationen uppdagades när S. Cubana isolerades på en svinbesättningsom hade köpt foder från den aktuella foderkvarnen (se Salmonella hos djur). I samband medutbrottet analyserades 638 foderprover och 47 (7%) av dessa var positiva för S. Cubana.I foderråvaror av vegetabiliskt ursprung var 67 prover positiva. Det totala antalet prov somtogs är okänt. Majoriteten av de positiva proven var från importerade partier av soja, majs ochrapsfrö. Den vanligaste serotypen som isolerades var S. Senftenberg (8 st) och S. Mbandaka(7 st). Dessutom så isolerades S. Cubana från 51 av 66 positiva miljöprover frånråvarutillverkare som tillverkar vegetabiliska råvaror. Fynden av S. Cubana var i sambandmed utbrottet.Utav 2 539 analyserade prover från animaliska biprodukter och foder av animaliskt ursprungvar 5 (0,2 %) positiva för salmonella.Salmonella hos djurSalmonella provtagning hos livsmedelsproducerande djur finns beskrivet i det svenskaSalmonella kontrollprogrammet, som omfattar köttproducerande fjäderfä, ägg, svin och nöt. Ikontrollprogrammet benämns fjäderfäflocken som en enhet eftersom flera flockar kan födasupp under ett år på samma gård. På liknande sätt benämns den aktuella besättningen somenhet både när det gäller hos nötboskap och svin. Detta är av stor betydelse eftersom deåtgärder som tas i samband med en salmonellautredning på en smittad gård oftast görs medutgångspunkt från flocken/besättningen. I de flesta uppfödningssystem finns olika barriärerför att minska risken att introducera infektion med salmonellabakterier, t ex kan det vara attdjurstallar fylls och töms på samtliga djur samtidigt, för att underlätta rengöring samt minskakontakten med andra djur och djurslag. Vaccination mot salmonella är inte tillåtet för någotdjurslag i Sverige. Salmonella är anmälningspliktigt hos samtliga djurslag.Blir en fjäderfäflock smittad av salmonella slaktas hela flocken, oavsett vilken serotyp somorsakar infektionen. Vidare så spärras gården och utrymmena rengörs och desinficeras.Spärren släpps först när besättningen har konstaterats smittfri genom upprepadeprovtagningar. Om en nöt- eller svinbesättning blir smittad av salmonella spärras gården ochrestriktioner införs för att minska spridning, t ex djur får inte transporteras fritt till och frångården och en saneringsplan upprättas för att så snart som möjligt få gården friförklarad efterupprepad negativa provtagningar av samtliga djur i besättningen. För samtliga djurslagundersöks även fodret som ett led i smittspårningsarbetet.8

Resultat 2003FjäderfäSammanlagt så spärrades 11 fjäderfäbesättningar pga salmonella infektion. Av dessa var trevärphönsbesättningar (S. Livingstone, S. Agona and S. Enteritidis), två var avelsflockar(föräldradjur) som skulle införas till Sverige från ett annat EU land (S. Montevideo ochS. Anatum) och en var en slaktkycklingflock (S. Senftenbeg). Dessutom isolerades salmonellafrån en ank-/gäss flock (S. Worthington) och från två kalkonflockar (2 st S. Typhimurium).I provtagningen som regleras av kontrollprogrammet analyserades 4 210 halsskinnprov frånslakterierna. Alla prover var negativa med avseende på förekomst av salmonella.GrisUnder året smittades 3 grisbesättningar (förutom de som omfattades i utbrottet nedan). Deisolerade serotyperna var S. Typhimurium fagtyp 104, S. Muenster och S. Infantis. Förutomdetta så spärrades en fjärde besättning för S. Stanley, denna besättning påträffades underutredningen av S. Cubana utbrottet.I kontrollprogrammet provtogs sammanlagt 6 204 lymfknutor, uppdelat på vuxna svin ochslaktsvin. Av dessa isolerades salmonella vid tre tillfällen (S. Enteritidis fagtyp 4, S. Infantisoch S. Kottbus). Salmonella Infantis återisolerades på gården varifrån svinen kom och gårdenspärrades. I programmet provtogs dessutom sammanlagt 6 281 svabbprover från slaktkroppar.Ingen av dessa var positivt för salmonella.Utbrott av Salmonella CubanaUnder sommaren 2003 producerade en foderfabrik S. Cubana kontaminerat foder. Innan dettauppdagades hade fodret distribuerats till ett flertal svinbesättningar fr. a. i Östergötlands län,men även i Kalmar, Södermanlands, Västmanlands och Stockholms län. Ett fåtalnötbesättningar hade också fått kontaminerat foder levererat till gården. Utbrottet uppdagadesdå en svinbesättning spärrades för S. Cubana infektion och smittspårningsarbetet identifieradefodret som smittkälla. Det visades att 137 besättningar (134 svin- och 3 nötbesättningar) hadefått kontaminerat foder levererat till gården eller, som i ett fåtal fall, hade varit i direktkontaktmed gårdar där S. Cubana hade isolerats. Från alla gårdar som misstänktes vara salmonellapositiva analyserades träckprover och prover från fodersystemet.Resultat från träckprovtagning visade att 30 av de 134 svinbesättningarna var smittade medS. Cubana, dvs salmonella isolerades i ett eller flera träckprover. På ytterligare 18 gårdar, avvilken en var en nötbesättning, hittades S. Cubana endast vid provtagning av fodersystemet.Dessa 48 gårdar spärrades. Spärren hävdes först då kriterierna i Salmonellakontrollprogrammet var uppfyllda.Totalt så analyserades mer än 50 000 träck-, miljö- och foderprover under utbrottet. Av dessavar 387 (ungefär 0,8 %) positiva för S. Cubana; 248 (64 %) var träckprover, 116 (30 %) varfoderprover och 23 (6 %) var miljöprover. Från samtliga tillfällen där salmonella isoleradesundertypades ett eller flera isolat.På tre svingårdar isolerades andra serotyper än S. Cubana: S. Diarizonae, S. Typhimurium ochS. Stanley. På gården där S. Stanley isolerades hittades S. Cubana endast i foder och inte iträck. De övriga två gårdarna spärrades efter att S. Cubana isolerades i träck.9

NötTotalt spärrades fem nötbesättningar p.g.a. salmonellainfektion. Två gårdar var infekterademed S. Dublin, och en vardera med S. Oritamerin, S. Tennesse och S. Diarizonae. SalmonellaTennesse hittades efter att en lymfknuta var positiv efter provtagning i kontrollprogrammet.De båda andra gårdarna identifierades efter att salmonella hade isolerats vid undersökning vidobduktion och vid sanitetsslakt.Enligt provtagning i kontrollprogrammet analyserades 3 241 lymfknutor. Endast ett prov varpositivt med avseende på S. Tennesse. Som nämndes ovan isolerades denna serotyp även pågården varifrån det positiva djuret kom från. Dessutom undersöktes 3 220 svabbprover frånslaktkroppar enligt kontrollprogrammet. I två på varandra följande provtagningar isoleradesS. Mbandaka 3 .Som nämndes ovan så undersöktes tre mjölkbesättningar i utredningen av S. Cubana-utbrottet.Gårdarna hade fått förmodat kontaminerat foder från den aktuella foderfabriken. Salmonellaisolerades i fodret från en av gårdarna, men inte i träcken från djuren.Får, getter, hästSalmonella isolerades inte från får, häst och get under 2003.KattTidigt under 2003 var det ett utbrott av S. Typhimurium fagtyp 40 bland utomhuskatter isödra och mellersta Sverige. Totalt rapporterades 114 salmonella positiva katter som hadeundersökts efter att ha visat kliniska symptom på salmonella infektion. SalmonellaTyphimurium fagtyp 40 är relativt vanligt hos vilda småfåglar och det misstänktes att dessavar källan till utbrottet. Trots detta så isolerades denna salmonella typ endast hos tresmåfåglar. Detta kan reflektera att allmänheten endast skickade in ett fåtal småfåglar somhittades döda i naturen till SVA för undersökning.Övriga djurSalmonella isolerades även hos fyra hundar, tolv reptiler, sex vilda fåglar (inklusive de tresom nämndes ovan) samt tre övriga djur (tabell 1).Tabell 1. Antal Salmonella som isolerades från sällskapsdjur och övriga djurslag under 2003.katter hundar reptiler apor vilda fåglar älgarS. subspecies I 1S. subspecies II 1S. subspecies IIIb 1 2 1S. subspecies IV 1S. Agona 2S. Kisarawe. 2S. Montevideo 2S. Muenster 1S. Newport 2S. Oritamerin. 3S. Tennessee 2S. Typhimurium. 118a 2b 3c 1ca) fag typ: 40 n=34, NST n=1, inte typade men från samma utbrott n=83b) fag typ: 40 n=1, inte typade n=1c) fag typ: 403 Tidigt under år 2004 isolerades S. Mbandaka från gården varifrån de positiva slaktkropparna härrörde ifrån.10

Salmonella i livsmedelProvtagning för salmonella på styckningsanläggningar finns beskrivet i det svenskaSalmonella kontrollprogrammet. Omfattningen och frekvensen på provtagning beror påanläggningens kapacitet. Samtliga livsmedel som är kontaminerat av salmonella bedöms somotjänligt för konsumtion. Livsmedlet förstörs alternativt skickas tillbaks till ursprungsland omdet rör sig om införda eller importerade produkter. I samtliga fall som salmonella påträffasinleds en undersökning för att försöka spåra smittkällan.Resultat för 2003Kontroll utförd på styckningsanläggningarFrån styckningsanläggningar som övervakas av SLV analyserades 4 411 prover från nöt ochsvin och 1 130 från fjäderfä. Inget av proverna var positivt för salmonella. Dessutom såanalyserades 4 209 halsskinnsprov från fjäderfä och samtliga var negativa.Kontroll utförd av kommunernaUnder året så redovisade 243 kommuner sammanlagt 10 209 analyser av salmonella ilivsmedel. Av dessa var 17 (0,2 %) positiva. Detta kan jämföras med 0,9 % för 2002 och0,5 % för 2001. Minskningen beror främst på att andelen salmonellapositiva fynd i fjäderfäoch fjäderfäprodukter minskade från 10,4 % för 2002 till 0,6 % för 2003. Det är oklart omminskningen reflekterar att färre salmonellakontaminerade livsmedel införs eller importerastill Sverige eller om det beror på förändrad provtagning.I färdiglagade livsmedel rapporterade kommunerna att endast 3 (0,1 %) prover utav 3 900analyserade var positiva med avseende på salmonella.Övriga undersökningarI kontrollen av färskt kött som förs in i Sverige från övriga EU länder isolerades salmonella i13 partier. Ett av partierna var kontaminerade med två olika serotyper. SalmonellaTyphimurium var den vanligaste isolerade serotypen och återfanns i 7 av de 13 partierna.Enligt de svenska salmonellagarantierna så är det avsändande EU landet ansvarigt för attfärskt kött som införs till Sverige är testat negativt för salmonella.Salmonella hos människaSalmonellainfektion hos människa är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen. Detta gälleräven de fall med symptomlös infektion som påträffas vid smittspårningsarbete. Vid samtligaanmälda fall sker en undersökning för att försöka spåra smittkällan och det omfattar ävenprovtagning på kontaktpersoner i den insjuknade personens närhet. Det totala antalet fall harsedan 1992 varit runt 4 000 och av dessa är cirak 15 % infekterade i Sverige.Under 2002 rapporterades totala 3 894 fall. 3 769 fall var kliniskt anmälda och 819 (22 %) avdessa var smittade inom Sverige. Antalet inhemska fall visade en markant ökning jämfört medföregående år, vilket berodde på ett större utbrott på en färja mellan Polen och Sverige med353 smittade personer.Resultat 2003Under 2003 minskade totalantalet fall för fjärde året i rad till 3 794 (fig. 3). 3 648 var klinisktrapporterade fall och av dessa var 806 (22 %) smittade i Sverige. Även om totalantalet fallminskade så ses en viss ökning av de inhemska fallen. Detta kan förklaras av det relativt högaantal utbrott som skedde under året (17 st) och som omfattade totalt 369 personer. Det största11

utbrottet inkluderade 148 personer som insjunkande efter att ha ätit kebab innehållandefläskkött av danskt ursprung.De vanligaste rapporterade serotyperna var S. Typhimurium (315 st), följt av S. Enteritidis(172 st) and S. Hadar (53 st).600050004000300020001000019881990199219941996199820002002Totalantalet fall baserat påkliniska rapporterAntalet inhemska fallbaserat på kliniskarapporterAntalet fall som endastrapporterades avlaboratorierFigur 3. Antal humanfall av salmonella-infektion i Sverige mellan 1988 och 2003.Summering av SalmonellaUnder den senaste 10-årsperioden har antalet personer som insjuknat i inhemsksalmonellainfektion varierat mellan 452 till 864 per år. Dessa fall utgör endast runt 15–20 %av totalantalet svenskar som insjuknar i salmonellainfektion. Den låga andel personer somsmittas av salmonella i landet, samt de få fall av salmonella som rapporteras frånlivsmedelsproducerande djur inom landet, är tydliga bevis på att salmonellaläget i Sverige ärmycket gynnsamt sett ur ett internationellt perspektiv. Den största bidragande orsaken tilldetta är det svenska Salmonella kontrollprogrammet som omfattar fjäderfä, svin ochnötboskap och som syftar till att svenskproducerat kött och ägg ska vara fritt från salmonella.För information om antibiotika resistens bland salmonella isolat från djur hänvisas till denfullständiga zoonosrapporten eller till SVARM 2003.Övriga zoonoser som rapporterasYersiniaSjukdomen yersinos orsakas av Yersinia bakterien som är vanligt förekommande i miljön.Bakterien utsöndras med avföringen hos djur och människor och sprids via infekteradelivsmedel eller förorenat vatten. Yersiniainfektion orsakar vanligtvis inga sjukdomssymptomhos djur, men människor kan drabbas av mag-/tarmsjukdom. Det finns ingetövervakningssystem för yersinia på djur och i livsmedel. Sjukdomen är inte helleranmälningspliktig på djur.Yersinos är en anmälningspliktig sjukdom på människa enligt smittskyddslagen. I början av1990-talet rapporterades över 1000 fall/år. Totalantalet rapporterade fall varierade mellan 579till 632 från 2000-2002. Av de kliniskt anmälda fallen var runt 75 % inhemskt smittade och enstor andel var barn.Under 2003 rapporterades totalt 714 fall, vilket är en ökning från 2002 då 610 fallrapporterades. Av totalantalet fall var 648 kliniskt rapporterade fall och 536 (83 %) av dessa12

var i sin tur smittade inom landet. Ökningen observerades fram för allt under sensommaren(juni till augusti). Orsaken till detta är inte klarlagt.Övriga zoonoserAndra sjukdomar som rapporteras till EU är bovin tuberkulos, brucellos, rabies, samtparasitsjukdomarna trikinos, echinococcos och toxoplasmos. Förekomsten av dessasjukdomar i Sverige är låg och överskrider inte det förväntade antalet. För mer detaljeradinformation om dessa sjukdomar hänvisas till den fullständiga rapporten.13

Postadress 751 89 UppsalaBesöksadress Ulls väg 2, UppsalaTelefon 018-67 40 00Fax 018-30 91 62E-post sva@sva.seHemsida www.sva.se