Kap 2 Golfbanan - Golf.se

som ur banskötsel är att föredraga. Detär lämpligt att komplettera de gräsbevuxnautslagsplatserna med mattor tillverkadeav kokos eller plast.FairwayFairway är det klippta område som upptarstörre delen av ett golfhåls område.I regel börjar fairway ett stycke framförtee och bildar därefter oftast ettsammanhängande område fram tillgreen. Bredden på fairways skall varierasoch ligga mellan 25 och 50 meter.Klipphöjden på gräset är 12–25 mm.Fairways bör kunna bevattnas.RuffRuff är det område som finns utanför definklippta delarna av ett golfhål. Ruffenbestår dels av semiruff dels av ansad ruff.Semiruffen gränsar närmast till fairwayoch gräset klipps till en höjd av 40–50mm. Den ansade ruffen klipps 2–4gånger per säsong.GreenGreen är det speciellt uppbyggda områdesom avslutar ett golfhål. Greenernas storlekkan variera mycket beroende på terrängenoch på vilken svårighetsgrad manvill ge hålet. Minsta greenyta bör dockuppgå till ca 300 m 2 . Gräset på greenskall kunna klippas lågt. Lägsta höjdbestäms av gräsarten/-arterna.KrageKragen är det område utanför green somföljer en greens kontur och har en breddav ca 0,5–2 meter. Klipphöjden på enkrage är 8–15 mm.ForegreenForegreen är det område av varierandestorlek, som finns framför green iinspelsriktningen. Klipphöjden på foregreenär densamma som på kragen.GreenområdeGreenområde är det område som utgörsav green, krage, foregreen, bunkrar, vattenhinderoch kullar i omedelbar anslutningtill green.HinderHinder består av bunkrar och vattenhinder.En bunker är en utgrävd fördjupningoch där botten av fördjupningen ärtäckt med sand. Storleken på en bunkerkan variera avsevärt, från en yta på någrakvm, upp till flera tusen.Vattenhinder består av bäckar, diken,sjöar eller dammar. Ofta är vattenhindrenhelt eller delvis konstgjorda. Äventräd, kullar, raviner och dylikt utgörnaturliga hinder.DrivingrangeEn drivingrange är ett övningsområdesom kräver en yta av ca 100 x 250 meter.Området bör förses med utslagsmattorlängs ena kortsidan. En del av utslagsmattornabör vara taktäckta med en frihöjd av ca 3,5 meter. Av säkerhetskälskall mattor placeras minst 3–3,5 m frånvarandra. Från utslagsmattorna skallman helst kunna se hela området.En drivingrange bör ligga i näraanslutning till hållplats, parkeringsplatsoch servicebyggnad. Från en drivingrangeskall man inte kunna slå bollar in på självabanan. Ett par övningsbunkrar börfinns i anslutning till en drivingrange.Putting greenEn putting green eller övningsgreen skallha samma uppbyggnad och skötas påsamma sätt som en green på banan. Puttinggreen skall helst ligga i anslutningtill servicebyggnaden och ha en yta påminst 600 m 2 .Hänvisning: För utformning avövningsområden hänvisas till SGF:spublikation ”De vackraste idrottsplatserna”.2 – GOLFBANAN 2

2:2 ANLÄGGNINGENSOMFATTNINGI en komplett anläggning ingår, förutomgolfbana med torvodling, klubbhus,maskin- och personalutrymmen, upplagsplats,parkering osv.2:3 INTRODUKTIONGOLFBANEARKITEKTUROavsett resultatet bör en golfspelare alltidkänna sig tillfredsställd efter avslutad rond.Han har ju utövat det mest fascinerandespelet av alla, ute i naturen. Hansöga har fröjdats åt ett stycke vacker natur,han har vandrat över välskötta gräsytoroch han har brottats med spännandespelstrategiska problem, konstruerade avnaturen eller golfbanearkitekten.Golfbanearkitekturen skall uppfyllatre huvudkrav: tillgodose golfspelets strategioch taktik, ta hänsyn till banskötselnoch framhäva naturens skönhet. De kanliknas vid de tre sidorna i en liksidig triangel,där varje sida representerar enkomponent. För att en golfbana skall bliomtyckt och förtjäna omdömet ”bra”,måste triangeln vara ungefär liksidig.Dagens golfbanearkitektur är huvudsakligenstrategisk till sin karaktär i motsatstill den tidigare bestraffande grundprincipen.Den senare bantypen bestraffaralla dåliga slag och minskar därigenomnöjet för samtliga utom professionellaoch spelare med låg handicap.En strategiskt lagd bana är däremotintressant och utslagsgivande för bådeden duktige och för den mindre duktige.Strategin tvingar spelaren att tänka.Alternativa möjligheter erbjuds helatiden och främst för dem som inte slår sålångt och rakt.Det finns en rad olika strategiskagrundregler som golfbanearkitekten kanutnyttja och variera. Ett exempel är”sneddragningsprincipen” eller det”heroiska hålet”, där hindren eller svårigheternaplaceras diagonalt över spellinjen.Ett annat är ”Redan” hålet (uppkallat efterett berömt par 3-hål på North Berwickbanani Skottland), som ger en annanslags valmöjlighet. Här står valet mellanatt gå rakt mot flaggan över ett hindereller sikta på en ogarderad del av greenenoch ta nackdelen av en längre putt.Ett golfhåls strategiska kvalitetbestäms i hög grad av greenens storlek,form och placering i förhållande till spelriktning,hinder, träd, kullar, sluttningar,svackor m. m. Genom att variera greenernaskaraktär skapar man bland annatskiftande strategiska problem och tvingarhela tiden spelaren att tänka och väljamellan olika alternativ.Detta syfte förstärks om greenernaerbjuder olika flaggplaceringar av skiftandesvårighetsgrad.En annan sådan grundregel är attdimensionera greenerna och ”ingången”till dessa i förhållande till inspelets längdoch övrig svårighetsgrad.Små greener och trång passage tilldessa då inspelet är kort. Långsträckta,större greener och bredare mellan degreengarderande terränghindren ju längreinspelet är.Det arkitektoniska axiomet ”formenmåste följa funktionen” gäller sålunda ihög grad även på detta område. Spelarnavill helst ha ett perfekt gräsunderlag attspela på. Golfbanearkitekten kan i högstagrad påverka banpersonalens möjligheteratt försöka lösa denna uppgift.Golfbanorna tillhör människans vackrasteskapelser i naturen. Den oklanderligaansen och skötseln, liksom de täta,välklippta gräsytorna är två väsentligabidrag till skönhetsupplevelsen. Tillsammansmed ståtliga träd och blommandebuskar i växlande ljus och skuggager den en sådan effekt att inte ens denmest koncentrerade golfspelare kan låtabli att slås av den.Hänvisning: Se vidare SGF:s skriftGolfbanedesign.2 – GOLFBANAN 3

2:4 BANVÄRDERINGS-BESTÄMMELSERBanvärdering ombesörjs av GDF. Nyabanor värderas vart tredje år under deförsta åren efter banan öppnande. Föräldre banor görs revision av banvärderingenvart tionde år. Golflubben är skyldigatt hos GDF begära ny banvärderingom förändringar gjorts på banan som kanpåverka mer än ett slag på värderingsresultatet.Beslutet kan överklagas till SGF.Vid banvärderingen (Course Ratingengelska uttrycket) erhålls ett värde CRsom är lika med det antal slag en elitspelareförväntas gå runt banan på. Vidareerhålls en så kallad ”Slope” med varshjälp man kan räkna ut det antal slagsom erhålls vid varje handicapvärde.För erhållande av officiellt handicap,samt förändring av handicap erfordrasatt banan har en sammanlagd längd av3 000 yards över 18 hål.Klubbens bankommitté är den somvanligtvis ansvarar under styrelsen ochhandlägger frågor rörande banvärderinginom klubben. Klubben kan också haslopansvarig som tillsammans med greenkeepernhandhar dessa frågor. Aktuellaoch fullständiga bestämmelser rörandebanvärdering finns i speciell litteratur frånUSA och har översatts till svenska.2:5 MÄTNING AVGOLFBANANVarje hål skall mätas från mitten av teetill mitten av green. Mätningen ska ske ihorisontalplanet och i arkitektens tänktaspellinje. På varje tee ska finnas fastamärkta mätpunkter. Banan ska varaoptiskt mätt. Nivåskillnaden mellan teeoch green skall inmätas och framgå avmätprotokollet.Teemarkeringarna skall alltid placerasså att den totala längden jämfört medden vid normal teeplacering inte minskar/ökarmed mer än 100 meter. Dettasker lämpligen genom att vissa kulorflyttas framåt, andra bakåt.2:6 KVALITETSTÄNKANDEDet finns inga ursäkter för dåliga golfbanor.Jämför man amerikansk golfbanearkitekturmed brittisk eller europeisk menframför allt amerikansk golfbanekonstruktionmed europeisk hittar man lätten gemensam nämnare till bättre banor.Många idéer som SGF:s banenhet försöktmarknadsföra i Sverige är kraftigtförankrade på båda sidor av Atlanten.Med den kunskap vi i dag har om t.ex.greenkonstruktion och uppbyggnad såfinns det ingen ursäkt för att det fortfarandebyggs dåliga golfbanor.Vad är då skillnaden mellan en dåligtbyggd och en bra byggd golfbana ochvad beror den på?Nedan sammanfattas några synpunkter.Erfarenhet visar att 9 av 10nybyggda bra golfbanor;• har ritats av en yrkeskunnig golfbanearkitekt• har haft en yrkeskunnig konstruktör attsammanställa byggnadshandlingar ochbeskrivningar• har haft en yrkeskunnig projektledareoch entreprenör som byggt banan• har haft en anställd yrkeskunnig greenkeeper,som följt golfbanebygget ochsom tagit hand om skötseln i sambandmed färdigställandetDetta är fyra mycket viktiga länkar i engolfbanas utvecklingskedja, där densvagaste länken bestämmer banans kvalitet,såväl i fråga om utformning, utmaning,skönhet, gräsytor som framtida2 – GOLFBANAN 4

skötselkostnader. Att bygga en golfbanadär samtliga fyra länkar är starka behöverinte kosta oöverstigliga belopp och definitivtlönar det sig i längden. Klubbarhar surt fått erfara vad som händer omman inte följer dessa fyra länkar, där manredan efter något år fått dränera ombanan eller byta ut hela toppskiktet igreenerna, eller bygga om samt flyttagräsutslag eller så om stora ytor fleragånger eller flytta greener alternativt helahål på grund av säkerhetsrisker.Det är ju varje golfspelares dröm att fårita sitt eget golfhål eller sin egen golfbanaoch tyvärr är oftast självkritiken obefintlig.Vid ny- eller ombyggnad är detangeläget att anlita en yrkeskunnig golfbanearkitekt.Länk nummer två, konstruktion ochgreenernas uppbyggnad är minst likaviktig.Dåligt uppbyggda greener medför;• kraftig komprimering = hårda greener• dålig genomsläpplighet av vatten =spelavbrott vid regn• dålig genomsläpplighet = förlust avbevattningsvatten och gödselmedel pågrund av utlakning•ökade svampangrepp = senare vårstart• mjuka blöta vårgreener = senare vårstartAlla dessa negativa effekter har vi heltenkelt inte råd med på våra banor medökad spelfrekvens och där greenfeeintäkternahar en allt större betydelse förklubbens ekonomi. Tumma inte påkvaliteten. Att projektledarens ochentreprenörens fackkunskap är av störstabetydelse är det ingen som ifrågasätter.Man är dock medveten om attdet tyvärr tummas lite för ofta på konstruktionernafrån entreprenörhåll påbekostnad av kvaliteten.Tredje länken är greenkeepern. Greenkeepernsbetydelse i startskedet ärmycket större än de flesta tror. Beklagligtvishar vi sett hur en given framgångförvandlats till en halvmedioker banaberoende på att sista länken ”greenkeeper”ej varit anställd från början. Genomenorma arbets- och penninginsatser harbanan så småningom blivit den framgångsom tanken var från början. Manskall också ha klart för sig att skötseln aven nybyggd golfbana är viktig.Hänvisning: SGF:s faktablad ”Så byggervi en golfbana” och ”Greenuppbyggnad”2:7 BANKONSULENTSGF har anställda bankonsulenter somkan erbjuda värdefull hjälp vid projektering,anläggning och skötsel av en golfbana.2:8 LOKALA REGLEROCH MARKERINGAR2:8:1 ALLMÄNTAnledningen till att vi har lokala regleroch markeringar är att samtliga spelarepå banan skall ha så lika förutsättningarsom möjligt för sitt spel och därmed fåen sinsemellan rättvisande handicap.Mot denna bakgrund är det således viktigtatt lokala regler är rätt utformadeoch att banmarkeringar står rätt och ärlätt synliga.2:8:2 LOKALA REGLERExempel på vad lokala regler skallomfatta finns angivna i ”Regler för Golfspel”samt i ”Spel- och tävlingshandboken”utgivna av SGF.I den mån de lokala reglerna ej följerde godkända formuleringarna eller kräversärskilt godkännande skall de fastställasav berört GDF.2 – GOLFBANAN 5

Härtill kan golfklubben fastställa tillfälligalokala regler, exempelvis lägesförbättring(efter kraftigt regn, tidigt påvåren etc.), som då endast skall gälla enkortare period.2:9 BANUTRUSTNING2:9:1 ALLMÄNTTill en välordnad bana hör en omfattandeutrustning av tillverkade föremål.En del av föremålen är föreskrivna ireglerna, en annan del kan ses som hjälpmedelför att hålla banan välvårdad och iett regelenligt skick. Viss utrustningutgör en service åt spelarna.Det är viktigt att banutrustningensköts med samma omsorg som självabanan. En misskött utrustning ger ettdåligt intryck och kan i vissa fall missgynnaspelare. Banutrustningen skall varaanpassad till natur och miljö. En noggrannöversyn av banutrustningen hör tillde rutinmässiga vinteruppgifterna.2:9:2 BANUTRUSTNINGENLIGT REGLERNATeemarkeringarReglerna föreskriver fyra skilda utslagsplatsersom markeras framifrån räknat medröda, blåa, gula och vita markeringar.Blå och vita markeringar används videlit- och mästerskapstävlingar ochbehöver oftast inte finnas utsatta annatän i sådana sammanhang.Det finns en mängd olika typer av markeringar.En del klubbar väljer mer diskretamarkeringar som naturligt smälter in ioch är anpassade till natur och miljö.Flaggor och hålkopparFlaggorna bör vara av tunt material så attde torkar snabbt. Normalt låter man deförsta nio hålen ha en flaggfärg och desista nio hålen en annan färg. Låt gärnaflaggorna vara numrerade. Det är betydligtbättre än att ha reklam på dem.Hålkopparna skall vara vitmålade påinsidan. Om inte banan har mycket bravintergreener kan det vara lämpligt attförse vintergreenerna med större hålkopparän de föreskrivna. Stora hålkopparsnabbar på spelet och gör puttningenlite mer meningsfull även om ”greenytan”är dålig. Observera att med storahålkoppar är spelet ej handicapgrundande.GränsmarkeringarFöljande markeringar gäller:VIT – gräns för bananAnvänd kraftiga markeringsstolpar ochse till att de inte kan tas bort för hand.Man skall kunna se linjen från stolpe tillstolpe. Banans gräns utgörs av den linjesom löper mellan den del av stolparnasom är närmast banan, stolparna stårutanför banans gräns.RÖD – gräns för sidovattenhinderMarkeringarna står i sidovattenhindret.Kontrollera med jämna mellanrum attmarkeringarna finns där de skall vara.Markeringarna kan utföras med pinnar,plattor nedsänkta i marken eller medsprayfärg. Används plattor, se till attplattorna inte döljs av gräset. Plattornabör vara runda med en diameter på högst10 cm.GUL – gräns för vattenhinderSe RÖD ovan.Röda och gula pinnar skall visserligensynas även på håll, men det är inte nödvändigtatt bygga ”staket” längs hindretoch normalt räcker 20 centimeters pinnhöjd.Det behöver inte vara vatten i ett vatten-eller sidovattenhinder. Det är markeringarnasom visar vilken typ av hinderdet är och var gränsen går. Observera attvattenhinder är varje hav, sjö, damm, å,bäck, dike, öppet dräneringsdike, andra2 – GOLFBANAN 6

öppna vattendrag eller motsvarande –vare sig det finns vatten däri eller ej.BLÅ – gräns för markunder arbete, MUABlå pinne skall innebära att området såsnart som möjligt skall iordningställas.I samband med större tävlingar bör skadadeområden på fairway och speciellt ianslutning till greenerna markeras med vitsprayfärg. Denna åtgärd skall ske i samarbetemed tävlingskommittén. Färgen får ejskada gräset och skall minimeras.BLÅVIT – gräns för MUA,men med obligatorisk droppningBlåvit markering används i första handvid nysådda områden. Lägg en bollhåv(motsvarande) vid området för att ommöjligt undvika att spelare går i området.Inhägna gärna området.2:9:3 BANUTRUSTNING ÖVRIGTNedan följer exempel på banutrustningsom bl.a. är till för att hålla banan välvårdadoch i regelenligt skick.UtslagsmattorMattramar kan vara gallerplåt, brädor,gödselpallar samt i gräset inlagda gummimattor.Material: kokos, gummimatta, konstgräso.s.v. Kokosmattan fordrar tätarebyten än vad gäller nylcomattan, vilkenställer sig något dyrare i inköp. Till ståmattarekommenderas en gummimatta.Det är viktigt att mattorna ligger på ettbra underlag. Ovanstående mattor ärmest vanligt förekommande. Speciellautslagsmattor s.k. tee-platta förekommeri flera material. Tänk på vänsterspelare.Ett effektivt sätt att bevara utslagsmattornaslivslängd är att gångvägarnatill tees beläggs med sand, grus, stenkrosseller liknande.BunkerkrattorDet skall finnas minst en kratta i varjebunker och krattan skall placeras medskaftet i hålets längdriktning. Är bunkernmycket lång eller bred, låt gärna ettpar, tre krattor finnas där. Undvik ställningarför krattorna. Det bara försvårarskötseln av bunkerområdet, dessutom serdet tråkigt ut med krattor stående vidvarje bunker.Om klubben vill att krattorna skallligga utanför bunkern måste detta framgåav de lokala bestämmelserna, påpekadetta genom anvisningarna vid första teeoch i samband med att nybörjare avläggerprov för ”Grönt Kort”.I den senare utbildningen bör ocksåingå hur man krattar en bunker. Deflesta spelare drar krattan efter sig då delämnar bunkern. Följden blir att en2 – GOLFBANAN 7

mängd sand samlas vid lägsta bunkerkantenoch ute på fairway. Så skall självfalletinte ske. Krattningen skall ske motmitten av bunkern.KedjorPå nästan varje hål finns områden somblir särskilt slitna. Framförallt gäller dettee- och greenområdena. Det är lämpligtatt styra trafiken mot och på bestämdagångar och stigar. Det kan t.ex. gällagången upp mot tee. För att undvika attfå en stig i den omvända spelriktningenrakt på tee kan man med en kedja styratrafiken så att spelarna går upp på teefrån sidan och området framför tee kanhållas i ett spelbart, välskött skick.Samma sak kan gälla en smal passagemellan två greenbunkrar som lätt blir enlerig gång om den inte skyddas.Det finns i marknaden bra plastkedjoroch för ändamålet tillverkade stolparmed fästanordning. Vill man vara elegantkan man också använda grövre trästolparoch tjocka rep.Använd dock inte kedjor i onödan, demåste alltid flyttas i samband med klippningoch har man en gång satt ut kedjormåste de stå kvar. Tro inte att man kanha dem några veckor för att därefter tabort dem och tro att spelarna skall gåsamma väg som då kedjorna fanns. Såfungerar det tyvärr inte.PapperskorgarEnligt lag är det förbjudet att skräpa neri naturen. Vi skall också sträva efter atthålla våra golfbanor så rena som möjligtfrån skräp.En papperskorg vid varje tee är ett sättatt underlätta arbetet med att hållasnyggt på banorna. Placera papperskorgarnaså att de passeras även av spelaresom spelar från röd tee. Korgarna skallha lock för att förhindra kråkfåglar att gesig på innehållet.Skaffa stora papperskorgar, det reducerarantalet tömningar. Under en veckohelgär det kanske 400 spelare på banan.Så gott som alla kastar skräp någon gångunder en rond.Det finns skäl ett ha dubbla papperskorgarvid första och tionde tee.Avståndsmarkeringar vid teesVid varje tee skall det finnas en markeringsom exakt anger hur långt hålet är.Det angivna avståndet gäller från markeringentill mitten av green och mätningenär gjord längs en linje i mitten av fairway.Avståndet anges i meter och äravrundat till närmaste hela tal. Se SGF:shandbok ”Spel- och Tävlingshandboken”.Avståndsmarkeringen utgörs i regel aven fast förankrad platta eller mäteripinne,placerad på mätpunkten. Placera pinneni höjd med ”tees normala placering” ochsätt den så att den inte förhindrar klippningav tee. Det bör finnas en markeringvid vardera röd och gul tee.BolltvättEn bolltvättare vid varje tee hör till envälutrustad bana. Tänk på att det behövsen bolltvättare även vid röd tee om maninte passerar gul tee på väg från green tillnästa tee. Placera bolltvättaren så att deninte hindrar klippning och skötsel av tee.Förankra stolpen, som håller tvättaren,stadigt. Bäst är att gjuta fast den.BänkarDet är rimligt att placera ut ett antalbänkar vid gul och röd tee. Tyvärr uppstårväntan vid tees ganska ofta. Bänkarär dessutom bra reklamplatser.Placera ej bänkar i omedelbar anslutningtill tee. Om möjligt ca 10 meter därifrån.På så sätt störs inte den spelare somskall slå, av dem som väntar på bänkenNågonstans mellan 18:e green ochklubbhuset är det lämpligt att placera ettbord och ett par bänkar. Där skall scoreochhandicapkort kunna fyllas i vidstörre tävlingar och vara platsen förinlämning och kontroll av scorekort.2 – GOLFBANAN 8

150-markeringarDet finns inget krav på att ha 150-metersmarkeringar på banan, men dethar nästan blivit regel att ha det. Tackvare 150-metersmarkeringar påskyndasspelet, framför allt för gäster. Man kan istället för pinne plantera en buske ellerett träd. Det senare är ur estetisk synvinkelatt föredra. Angiv på scorekortet ochvid första tee hur 150-metersmarkeringenär utformad. 150-metersavståndet mäts ien rät linje från mitten av green till mittenav fairway till höjd med markeringen.Vind & regnskyddPå utsatta ställen kan det var lämpligt attordna med ett vindskydd. Ett vindskyddkan bestå av en trädridå eller av ett tillverkatskydd. I det senare fallet låter manskyddet bestå av tre väggar och öppningenmot den normala läsidan. Längs varjevägg fästes en sittbänk.För att inte skyddet skall bli för dominerandekan man hålla takhöjden på ca1,6 meter.Byggda vindskydd är främst avseddaför kustbanor eller på inlandsbanor medmycket begränsad trädvegetation.ToalettOm inte vägen mellan nionde green ochtionde tee passerar klubbhuset bör detfinnas tillgång till toalett ute på banan.Helst bör toaletten vara inkopplad påkommunala vatten- och avloppsnätet.Lämpligt är att den placeras i anslutningtill åttonde – tionde hålen.Startkuren behöver inte vara stor, deträcker med en s.k. friggebod med ingångfrån en gavel och med skjutluckor på denandra gaveln. Låt taket sticka ut någonmeter över väggen. Det är en fördel vidregnig väderlek.InformationstavlorInformationstavlorna skall vara av högkvalitet både vad gäller material ochutförande. Det ger ett mycket dåligtintryck om tavlorna och meddelandenpå dem är slarvigt gjorda. Ofta smittarslarvet av sig på spelarna.Infarten till bananVäl synliga, gärna på ömse sidor avvägen, med uppgifter om klubbensnamn och information om banan. Plusett vänligt ”VÄLKOMMEN”.På baksidan kan det vara lämpligt attönska ”Välkommen åter”.OrienteringstavlaI anslutning till parkeringsplatsen är detlämpligt att ha en stor orienteringstavlasom anger bl.a. parkeringsplats, klubbhus,reception (greenfee), shop, omklädningsrum,drivingrange, första tee.Information vid första teeInformationstavlan vid första tee skallinnehålla uppgifter om lokala och tillfälligalokala regler, starttider, veckans banskötselmm.StartkurStartkuren skall ligga i anslutning till förstatee och användas t.ex. i tävlingssammanhangeller då banan är särskilthårt belastad och det krävs någon somövervakar startordningen och kan geaktuell information.2 – GOLFBANAN 9

Tavlan bör vara glasad och förseddmed lås. Den bör placeras vid första tee,dock ej så nära att de som läser informationenstör spelare på tee. Vidare skallskylt med information om banvärderingfinnas anslagen vid första tee.TeeskyltarVid varje tee (röd och gul) skall finnas enteeskylt som innehåller uppgift omhålets nummer och längderna från deolika utslagsplatserna samt par och hcpför hålet.Det är trevligt och informativt omskylten dessutom visar hålets sträckning.Placera teeskyltarna så att de ej hindrarklippning på och i anslutning tilltee. Därtill skall skylten stå på sådantställe att man passerar den innan mankommer till tee.”Nästa tee”-skyltPå en bra utformad bana skall det intevara någon tvivel om var nästa tee ligger.Men ibland kan det vara befogat medden typen av anvisning. Placera dessaskyltar så att de vid normalt spel ej kanpåverka inspel mot green.Tillfälliga skadorI syfte att styra golfspelaren från hårt slitnaområden målas en vit gräns runt detslitna området. Invanda gångvägar kanändras med hjälp av låga staket eller kedjor(se ovan).Nyplanterade trädI syfte att skydda nyplanterade träd stadgasträden med hjälp av i marken kraftigtnedslagna stödkäppar.2:10 GOLFVETTSGF:s rekommendationer/bestämmelservad avser golfvett finns samlat i publikationen”GOLFVETT”.Vad gäller samordningen mellan golfspelareoch banpersonal gäller att manvisar en ömsesidig hänsyn. Brukligt är attden som först kommer till en green (spelareför puttning eller banpersonal förklippning/hålflyttning exempelvis) fullföljersin aktivitet medan den andra partenfår vänta. Vidare måste en golfspelareförvissa sig om att banpersonal som finnsi spellinjen eller dess närhet är medvetenom att golfboll kommer innan spelarenfår slå slaget.Uppenbara brott mot rekommendationerna/bestämmelsernai ”GOLFVETT”skall rapporteras till klubbstyrelsen.2:11 SÄKERHET PÅ BANANAnsvaret för säkerheten på golfbanan,vad avser spelare och personal, kan sägasfördelas på följande;• det är klubbens ansvar att–utbilda/informera sina medlemmar omsäkerhetsfrågor på golfbanan (golfvett).–i förekommande fall bygga bort säkerhetsproblempå banan• det är arbetsgivarens (klubbens) skyldighetatt:2 – GOLFBANAN 10

–ansvara för att anställda i arbetsledandefunktioner har tillräcklig utbildning förfullgörande av sina åtaganden–tillhandahålla nödvändig skyddsutrustningför anställd personal• från personalens synpunkt är detarbetsledarens skyldighet att informeraanställda om risker och konfliktsituationersom kan uppstå på banan.Hänvisning: Introduktion för nyanställdaunder kapitel 12 och 18.Hallands Golfförbund har tagit framregler för hur man skall hantera incidenterpå golfbanan. Under kapitel 18finns hallandsreglerna. Se SGF:s skrifter”Golfvett” och ”Introduktion för banpersonal”2.12 KLIMATISKAFÖRUTSÄTTNINGARVårdagjämningenVårdagjämningen inträffar 21 mars ochdå är dag och natt lika långa, 12 timmarvardera.SVENSK NORMAL VÅREn svensk normal vår inträffar;LundGöteborgÖlandLinköpingStockholmÖstersundHaparandaRiksgränsen3 mars – 15 maj5 mars – 13 maj13 mars – 26 maj21 mars – 18 maj27 mars – 24 maj10 april – 6 juni25 april – 8 juni15 maj – 12 juni2 – GOLFBANAN 11

NÄR BÖRJAR ÅRSTIDERNAOrt Vinter Vår Sommar HöstYstad 3.2 4.3 21.5 11.1Lund 23.12 5.3 16.5 4.1Visby 30.12 16.3 28.5 2.1Jönköping 6.12 21.3 28.5 25.9Göteborg 26.12 5.3 14.5 4.1Stockholm 27.11 27.3 25.5 25.9Falun 11.11 2.4 23.5 16.9Härnösand 10.11 7.4 4.6 14.9Östersund 2.11 10.4 5.6 5.9Med vinter menas den tid, då dygnetsmedeltemperatur understiger 0° C.Sommar är den tid, då medeltemperaturenöverstiger +10° C. Vår och höst ärtiderna däremellan.ÅRSTIDERNAS LÄNGD I DAGAROrt Vinter Vår Sommar HöstYstad 30 77 143 115Lund 71 73 141 80Visby 76 73 127 89Jönköping 105 68 120 72Göteborg 69 69 144 83Stockholm 120 58 124 63Falun 141 51 116 56Härnösand 148 58 102 57Östersund 160 56 91 58SNÖ OCH ISOrt Snötäcket ligger Isen lägger sig Islossningantal dagar omkring den omkring denLund 50 1.12 20.3Stockholm 100 20.11 15.4Östersund 180 1.11 15.52 – GOLFBANAN 12

NÄR ÄR DET VARMAST, KALLAST, REGNIGAST, OCH TORRASTOrt Varmaste Kallaste Regnigaste Torrastemånaden månaden månaden månadenLund juli febr aug marsStockholm juli febr aug marsÖstersund juli jan aug febrIndelning i perioder med hänsyntill vegetationsperioderSverige indelas i fem områden beroendeav vegetationsperiodernas (när klippningär nödvändigt) längd. Vegetationsperiodenär den tid då dygnsmedeltemperaturenöverstiger +3° C. Växtperiodenslängd inom de indelade områdena varierarmed ibland flera veckor.Vegetationsperiodens börjanSkåne: månadsskiftet mars – aprilMälardalen: under april månad. Tidigarei de västra delarna än i de östra.Golfsäsongens längd – antal speldagarGolfsäsongens längd varierar ganskamycket mellan olika delar av landet.Närhet till hav och större sjöar förlängerspelperioden under hösten medan dettar längre tid för växtligheten att kommaigång på våren. På en inlandsbana är förutsättningarnade omvända.Öppethållande kan variera från olikaår på grund av vädervariationerna underspelsäsongenGolfsäsongen varar ofta längre menspelet sker på provisoriska greener medlägre kvalitet i jämförelse med ordinariegreener.Storsjöområdet: under mitten av maj.Västerbottens kustland: Något gynnsammarei Storsjöbygden. På höstensjunker temperaturen hastigare i Norrlandän i södra Sverige.2 – GOLFBANAN 13