à rsredovisning 2003 - Ekobrottsmyndigheten

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003I

EKOBROTTSMYNDIGHETENGrafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala ABFoto: Björn Larsson Rosvall, Bilduppdraget (sid 25), The Image Bank (sid 30) och Ola Högberg (övriga).Tryck: Sandvikens tryckeri, 2004

InnehållKORT OM EBM UNDER 2003....................................................................... 3GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET ................................................ 4RESULTATREDOVISNING ................................................................................ 6Brottsförebyggande arbete................................................................................... 9Brottsutredning och lagföring ..........................................................................15Övrig rapportering .....................................................................................................25PERSONALREDOVISNING ..........................................................................32Kompetensutveckling.............................................................................................32Personalen ......................................................................................................................34LEDNINGEN................................................................................................................39FINANSIELL REDOVISNING.......................................................................40Resultatredovisning..................................................................................................40Balansräkning ...............................................................................................................41Anslagsredovisning ..................................................................................................42Finansieringsanalys ..................................................................................................43Tilläggsupplysningar och noter.......................................................................44Sammanställning över väsentliga uppgifter ..........................................48ADRESSER..................................................................................................................49

Kort om EBM under 2003• Brottsanmälningarna fortsätter att strömmain till EBM. Under 2003 har 3 737 anmälningarkommit in. Det är en ökning med åttaprocent jämfört med 2002. Avslutade ärendenuppgår till 3 758. EBM avslutar därmed 60procent fler ärenden än första verksamhetsåret1999, utan ökad tilldelning av resurser ochmed oförändrad personalstyrka.• Det har skett en kraftig ökning av anmälningarom misstänkta brott mot insiderstrafflagen.Under 2003 har 29 anmälningar kommitin, varav 18 avser insiderbrott, 9 otillbörligkurspåverkan samt 2 obehörigt röjande avinsiderinformation.• Landets tingsrätter har meddelat 492 domari EBM:s mål. I 90 procent av fallen har detvarit fällande domar. Cirka 625 ekobrottslingarhar dömts till omkring 160 års fängelse.Sammanlagt har 1 126 personer lagförts avEBM under 2003.• En rikstäckande aktion mot momsfusk inomlivsmedelsbranschen startade i mars. Mat utanmervärdesskatt (Mums) är ett myndighetsgemensamtprojekt. Momsfusket inom branschenär omfattande.• EBM har medverkat med föreläsare vid flerakonferenser, bland andra Kriminalpolisdagarnaoch Juriststämman. I december arrangeradeEBM tillsammans med Internationellahandelshögskolan i Jönköping ett internationelltsymposium där ett 20-tal av Europasfrämsta forskare inom ekobrottsområdetmedverkade.• En avslöjande rapport om oseriösa lagerbolagsbildarevisar att av 399 undersökta bolagi en lagerbolagskedja hade 235 bolag gåtti konkurs efter två år, 117 bolag saknadestyrelseledamot eller suppleant och 206 bolagsaknade revisor. Kartläggningen är alarmerandeeftersom dessa bolag ofta används somverktyg för ekonomisk brottslighet.• Myndigheten har utvecklat rutiner för juridiskkvalitetssäkring av utredningsverksamheten.Viktiga inslag är förstärkning av åklagarrollen,systematisk utvärdering av större utredningar,analys av ogillade domar samt tekniska hjälpmedeli domstol.• En attitydundersökning rörande svenskarnasinställning till ekonomisk brottslighet visar att80 procent anser att ekobrottsligheten i Sverigeär ganska eller mycket omfattande och att denär skadlig för samhällsekonomin. Fyra av femtycker att samhället och politikerna inte görtillräcklig för att bekämpa ekobrotten.• EBM fortsätter att satsa på kompetensutvecklingbland medarbetare och ekopoliseroch ekoåklagare i landet. Under året har 364personer deltagit i utbildning i EBM:s regi.• Två nya böcker, Skattebrott och skattelagarnasamt Sekretess inom rättsväsendet, har givits utav Nordstedts Juridik under året. Böckerna ärskrivna av medarbetare inom EBM.3

trots detta oroande inte minst mot bakgrund avatt resursläget vid EBM i princip varit oförändratefter den första uppbyggnadsperioden.Tydligt ledarskapSituationen ställer stora krav på metod- ochkompetensutvecklingen men gör också att prioriteringsfrågornamåste ägnas än större uppmärksamhet.Chefer på olika nivåer har här en viktiguppgift som stöd till medarbetarna i dessa svåraavvägningsfrågor. Läget för närvarande och somdet kan förväntas utvecklas, tydliggör också behovetav en lagstiftning som ger större möjlighettill förundersöknings- och åtalsbegränsning änvad nuvarande regler medger.EBM:s utvecklingsarbete har varit intensivtunder året. Projektet Ekobanken, som går ut påatt bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsbanksom stöd i det operativa arbetet, har nu hunnitså långt att information har börjat läggas ini en pilotversion. Projektet kommer på försökatt börja användas vid en kammare på respektiveavdelning. Ett annat framträdande inslagi utvecklingsarbetet är att säkerställa kvalitén idet operativa arbetet. Även här har cheferna enavgörande roll.Fokus på brottsförebyggande arbeteDet brottsförebyggande arbetet har kommit alltmeri fokus. Samarbetet med andra myndigheter,branschorganisationer och fackliga organisationerhar utvecklats och fördjupats. Här finns ettgemensamt intresse att motverka att utvecklingeni hela branscher genomsyras av oegentligheter.Ekorådet har en allt viktigare funktion i detbrottsförebyggande arbetet. Genom Ekorådet harinitiativ tagits till gemensamma aktioner av olikaslag riktade t.ex. mot olagliga inslag i importenav livsmedel och andra varor och mot oseriösabildare av s.k. lagerbolag. Hotbildsanalyser harvisat sig vara verksamma instrument vid bedömningenav hur den ekonomiska brottslighetenkan komma att utvecklas.Det målmedvetna arbetet på att göra EBM tillmotorn i samhällets kamp mot ekobrottslighetenhar utan tvekan gett resultat. Myndighetenbemöts med respekt av dem som vi kommer ikontakt med. Kunskaperna och erfarenheternafrån de första årens arbete, som de förmedlasi remissvar och yttranden, tillmäts betydandetyngd i beslutsprocessen. Kunskapen om EBMhos allmänheten och förtroendet för det arbetesom utförs inom myndigheten ökar också stadigtenligt de återkommande mätningar som görs.Sex intensiva årNär jag nu lämnar tjänsten som generaldirektörvid EBM kan jag se tillbaka på sex intensiva årav uppbyggnadsarbete. Mycket av ofullkomligheternavid starten är nu åtgärdade. EBM:s rolli underrättelsearbetet med registeråtkomst ärklarlagd. Vissa återstående frågetecken kring ledningsfrågori förhållande till polispersonalen harrätats ut genom förordningsändring den 1 februari2004. Men EBM är ännu inte en färdig myndighetutifrån de krav som statsmakter och allmänhethar rätt att ställa. Vilken organisation blirför övrigt färdig i den meningen? Jag vågar dockpåstå att vi i dag vet betydligt mer om ekonomiskbrottslighet och sätten att bekämpa den än vadsom var fallet före 1998. Vi vet också vad som intehunnits med. Ledarskapsfrågorna måste ägnas änstörre uppmärksamhet. Erfarenhetsutbytet mellanenskilda medarbetare och mellan organisationensolika delar kan förbättras ytterligare.Från regeringens sida har aviserats en utvärderingav EBM-reformen. Den är välkommen föri en sådan utvärdering kan större frågekomplexoch strukturella problem analyseras närmare.Frågan om EBM:s geografiska och ämnesmässigaansvarsområde kan till exempel skärskådas.Framför allt är det viktigt att den splittrade ansvarsfördelningensom nu gäller inom ekobrottsbekämpningenmed många olika aktörer ses över.Rolf HolmquistGeneraldirektör5

EBM har till uppgift att vara motorn i samhällets kamp mot ekobrottsligheten.Förutom det brottsutredande arbetet satsar EBM på att utveckla kriminalunderrättelseverksamheti syfte att förebygga och upptäcka brott. Från januari 2004 harEBM fått ökade befogenheter att bedriva kriminalunderrättelseverksamhet genomatt myndigheten numera har rätt att behandla personuppgifter enligt polisdatalagen.ResultatredovisningMål ochutgångspunktMålet för rättsväsendetär den enskildesrättstrygghet ochrättssäkerhet.Målet för kriminalpolitikenär attminska brottslighetenoch att ökamänniskors trygghet.Verksamheten skautgå från ett medborgarperspektiv.VerksamhetenEBM har till uppgift att bekämpa och förebyggaekonomisk brottslighet och ska vara motorn isamhällets kamp mot ekobrottsligheten.Verksamheten är uppdelad på två verksamhetsgrenar,brottsförebyggande arbete samtutredning och lagföring.Som samordnande myndighet följer och analyserarEBM utvecklingen och bekämpningen avden ekonomiska brottsligheten, tar initiativ tillmyndighetsgemensamma aktioner samt utarbetarförslag till författningsändringar som är inriktadepå att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen.Vid EBM handläggs ärenden som hänför sigtill Stockholms län, Västra Götalands län, Skånelän, Hallands län, Blekinge län och Gotlands länavseende bl.a.:• 11 kap. brottsbalken• Skattebrottslagen• Aktiebolagslagen• InsiderstrafflagenI övriga län samverkar EBM med åklagarorganisationenoch polisväsendet.Annan brottslighet som kan falla inom begreppetekonomisk brottslighet, såsom trolöshetmot huvudman, penninghäleri och mutbrott,handläggs normalt inte vid EBM. Sådana ochandra ärenden kan dock övertas av EBM efterframställan från annan åklagarmyndighet. Dettasker främst i ärenden som ställer särskilda krav på6

kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden,skatterätt eller liknande. EBMkan också överta ärenden som rör kvalificeradekonomisk brottslighet, har nationell utbredning,internationell anknytning, är av principiellnatur eller av stor omfattning.EBM har dessutom ett nationellt ansvar förärenden rörande bedrägerier, missbruk och annanoegentlig hantering av EU-relaterade medeli Sverige.VÄSTRAGöteborgHalmstadMalmöSkövdeBoråsVisbyKarlskronaKristianstadSTABENStockholmÖSTRARättsprocessenEkonomisk brottslighet omfattar främst skattebrott,konkursrelaterade brott, insiderbrott, omfattandeförmögenhetsbrott inom näringsverksamhetoch EU-bedrägerier. Brotten upptäcksoch anmäls främst vid Skatteverkets revisioneroch konkursförvaltares granskning av företagskonkurser.Därtill anmäler Finansinspektionen,Tullverket, revisorer, myndigheter som administrerarutbetalning av EU-bidrag och allmänhetenmisstankar om ekonomisk brottslighet. EBMbedriver underrättelseverksamhet i syfte att bådeförebygga och upptäcka brott.När anmälan kommer in till EBM beslutaråklagare om förundersökning ska inledas ellerinte. Förundersökning ska inledas om det finnsanledning att anta att ett brott som faller underallmänt åtal har förövats. Förundersökningen syftartill att utreda vem som skäligen kan misstänkasför brottet och till att få fram tillräckligt underlagför åklagarens bedömning av om åtal ska väckas.Förundersökningen genomförs av ettutredningsteam bestående av poliser, ekorevisoreroch administrativ personal under ledningav en åklagare. Teamet håller förhör medmisstänkta personer och vittnen, inhämtarskriftlig dokumentation samt genomför vidbehov husrannsakningar och frihetsberövanden.Tanken med EBM är att förundersökningSÖDRAoch processföring ska bli effektivare genom attolika yrkeskategorier samlokaliseras och arbetarnära tillsammans i team. I traditionell brottsbekämpningarbetar poliser och åklagare vidskilda myndigheter.Förundersökningen dokumenteras i ett protokollsom utgör underlag för åklagarens besluti åtalsfrågan och förberedelser för rättegången.När åklagaren beslutar om åtal lämnar han enstämningsansökan till tingsrätten. Efter huvudförhandlingi tingsrätten meddelas dom. Omnågon part vill överklaga domen ska detta görasinom tre veckor från domens datum.Alla anmälningar leder inte till åtal. Det kanfinnas en rad förklaringar till att en anmäldperson inte åtalas. Vid ekonomisk brottslighetkan det vara särskilt svårt att styrka om lagenskrav på uppsåt eller oaktsamhet är uppfyllt.Ibland finns det skäl att inte inleda en förundersökningeller att lägga ned en förundersökning,trots att bevisläget är sådant att det i och för sigvore möjligt att driva utredningen vidare till ettåtalsbeslut. Detta kan inträffa då den misstänkteockså begått annat brott och det utöver påföljdenför detta brott inte krävs påföljd med anledningav det föreliggande brottet.Rättsprocessen7

OrganisationStaben svarar för myndighetens centrala ledningoch nationella stabsuppgifter. Ekobrottskanslietär en enhet vid Rikskriminalpolisen som ställerpoliser till EBM:s förfogande och leder polisverksamhetsom faller inom EBM:s ansvarsområde.Myndighetens operativa verksamhet bedrivsvid tre avdelningar, Östra, Västra och Södra.Vid respektive avdelning finns en specialenhetsom bl.a. arbetar med kriminalunderättelseverksamhetspaning, säkring och analys av beslag iIT-miljö.EBM verkar huvudsakligen inom storstadsområdena.Staben och Östra avdelningen liggeri Stockholm och Östra avdelningen har en utredningsenheti Visby. Västra avdelningen i Göteborghar utredningsenheter i Borås, Halmstadoch Skövde. Södra avdelningen är lokaliserad tillMalmö och har utredningsenheter i Karlskronaoch Kristianstad.Avdelningarna är indelade i kammare med20–25 medarbetare under ledning av en chefsåklagare.Vid EBM samverkar åklagare, poliser,ekorevisorer och administratörer med att upptäckaoch förhindra brott samt att utreda brottoch lagföra brottslingar.Poliserna har fortfarande sin anställning inompolisväsendet men tjänstgör vid EBM.Den operativa verksamheten bedrivs i utredningsteamsammansatta av åklagare, poliser,ekorevisorer och administrativ personal. Dettaär ett unikt sätt att arbeta inom rättsväsendetoch erfarenheterna är mycket positiva. Genomatt utveckla samarbetet mellan de olika yrkeskategoriersom ingår i varje utredningsgrupp, kangruppens samlade kompetens på ett effektivt sättanvändas i utredningsarbetet, från anmälan tilllagakraftvunnen dom.Skatteverkets skattebrottsenheter biträderEBM i utredningar som gäller främst skattebrottoch bokföringsbrott och utgör ett viktigtresurstillskott i den utredande verksamheten.EBM satsar betydande resurser på att utvecklasamarbetet med skattebrottsenheterna.EBM har också ett samarbete med Tullverketvad gäller förundersökning och lagföring avtullbrott.STABENORGANISATIONSSCHEMAÖSTRAAVDELNINGENGENERALDIREKTÖRVÄSTRAAVDELNINGENPOLISCHEFSÖDRAAVDELNINGENKonkursrelaterade brottDen vanligaste typen av konkursrelaterade brott är oredlighet mot borgenär, dvs. att någon som inte kan betala sina skulder görsig av med, eller undanhåller, tillgångar på ett otillbörligt sätt. Samtliga konkurser granskas av konkursförvaltare som vid misstankeom brott gör en anmälan till EBM. Omkring 40 procent av brottsanmälningarna under 2003 kom från konkursförvaltare.I genomsnitt anmäls misstänkt brottslighet i 25 procent av konkurserna. Antalet registrerade misstänkta brott ökar således närantalet konkurser ökar. Konkurserna ökar för fjärde året i rad och har sedan bottennoteringen 1999 ökat med totalt 32 procent.Stockholms län stod för 38 procent av landets totala antal konkurser under 2003.8

Vid utredning om svart arbetskraft är det vanligt att man i bokföringen påträffar osannafakturor till betydande belopp. Förfarandet innebär att staten undandras både arbetsgivaravgifteroch mervärdesskatt.Kriminalunderrättelseverksamhet har stor betydelse när detgäller att bekämpa ekonomisk brottslighet. Arbetet bedrivs vidEBM:s specialenheter, som är en central länk i kontakten medövriga myndigheters underrättelse-, spanings- och kontrollverksamhet.Arbetet bedrivs i nära samarbete med polismyndigheternaskriminalenheter.Brottsförebyggande arbeteVERKSAMHETENS UTVECKLINGBrottsförebyggande arbete framhålls som enviktig framgångsfaktor vid bekämpning avekonomisk brottslighet. Behovet av att vidareutvecklaoch förstärka det förebyggande arbetetbetonas i regeringens myndighetsgemensammariktlinjer för åtgärder mot den ekonomiskabrottsligheten.Preventiv ekonomisk kontakt (s.k. Pek-besök)har varit den vanligast förekommande arbetsmetodennär det gäller förebyggande arbete inomekobrottsområdet. Pek är besök hos näringsidkarei syfte att informera om bl.a. registrering,bokföring och beskattning. Då besöken iblanduppfattats som kontrollerande snarare än informativahar arbetsmetoden ifrågasatts. Därförhar verksamheten upphört och alternativa brotts-förebyggande metoder, ofta byggda på samverkanmellan myndigheter och tillsammans med olikaintresseorganisationer, har lyfts fram.EBM har tagit fram ett förslag till strategiför myndighetens brottsförebyggande arbete(Rapport 2003:1). Sammanfattningsvis innebärförslaget att EBM blir en aktivare och merdrivande kraft i utvecklingen av det brottsförebyggandearbetet, med tonvikt på att initiera ochsamordna aktiva insatser tillsammans med andraberörda myndigheter och organisationer.Brottsförebyggande arbete avser åtgärder somminskar benägenheten att begå brott eller försvårargenomförandet av brottsliga handlingar.EBM ska vara motorn i utvecklingen av detbrottsförebyggande arbetet inom ekobrottsområdet,initiera och samordna aktiva insatserMålRisken för att brottbegås ska minska.9

ligheten. Från 1 januari 2004 har EBM:s möjligheteratt bedriva kriminalunderrättelsetjänst ökatgenom att myndigheten givits rätt att behandlapersonuppgifter enligt polisdatalagen. Under 2004kommer EBM därför att bygga upp och utöka sinverksamhet inom underrättelseområdet.HotbildsanalysUnder hösten 2002 bildades en expertgrupp medföreträdare för de samverkande myndigheternaför att ta fram en hotbild. Arbetet inkluderarstudier av ekobrottslighetens orsaker, karaktäroch omfattning samt en närmare analys av dessskadeverkningar. På uppdrag av Ekorådetgenomförs en fördjupad kartläggning somkommer att redovisas i den rapport om denekonomiska brottsligheten som ska lämnas tillregeringen senast den 15 maj 2004.Nedan lämnas en beskrivning av de aktuellaområdena.Säkring av bevis iIT-miljö vid husrannsakanär mycket vanligtförekommande. Mångagånger är det helt avgörandeför utredningsresultatet.Vid myndighetenfinns poliser medsärskild kompetens fördetta arbete.tillsammans med andra berörda myndigheter ochorganisationer. Under 2003 uppskattas att ca 13årsarbetskrafter satsats på brottsförebyggande arbete,vilket utgör omkring tre procent av EBM:stotala resurs.KriminalunderrättelseverksamhetKriminalunderrättelseverksamhet är av storbetydelse för att kunna förutse brottslighet ochuppdaga brott som sedan kan utredas i förundersökningar.Verksamheten stödjer såväl detbrottsförebyggande som det utredande arbetetmen rapporteras i denna årsredovisning enbartunder det brottsförebyggande avsnittet.Under 2003 har viss kriminalunderrättelseverksamhetbedrivits vid EBM:s specialenheter.Arbetsmetoden har främst använts i projekt därEBM samverkar med andra brottsbekämpandemyndigheter i arbetet mot den organiserade brotts-Missbruk av associationsformer – OseriösalagerbolagsbildareLagerbolagsbildare registrerar ett större antalaktiebolag som sedan säljs till personer somstartar verksamhet i aktiebolagsform. Vissapersoner använder dessa bolag för moms- ochkreditbedrägerier. Bolagen lämnas sedan vind förvåg. Genom att kunna köpa färdiga aktiebolagför några få tusenlappar får brottslingar tillgångtill brottsverktyg. Under de senaste tre åren haromkring 3 000 aktiebolag bildats och använts förbrottslig verksamhet. Oseriösa lagerbolagsbildareutgör en motor för ekonomisk brottslighet. Vidarekonkurrerar de på olika villkor med seriösaaktörer på marknaden, såsom bolagsombud,advokatkontor, banker och revisionsbyråer. Bådestaten och det privata näringslivet drabbas avbedrägerier till ansenliga belopp. I förlängningenriskerar förtroendet för associationsformen aktiebolagatt urholkas.Svart arbeteDe stora mörkertal som finns gör det svårt attmed större säkerhet beräkna omfattningen av svartarbete. Den svarta sektorns storlek uppskattas tilldrygt 50 miljarder kronor. Särskilt allvarligt bedömsutvecklingen vara inom kontantbranschernaoch i användningen av oseriösa bemanningsföretag.En del av de ”svarta vinsterna” används10

dessutom för prissänkningar som snedvrider konkurrensenoch slår ut den seriösa delen av berördabranscher. Även regelverk och system som skapatsför att skydda konsumenter, miljö m.m. åsidosättsoftast inom den svarta sektorn.Mervärdesskatt och andra indirekta skatterMomsbedrägerier i samband med gränsöverskridandehandel bedöms vara ett expanderandebrottssegment. Skatteverket har uppskattatatt skattefelet med internationella kopplingaravseende mervärdesskatter uppgå till 5–10miljarder kronor och andra indirekta skattertill 2–4 miljarder kronor. Fusket med mervärdesskattorsakar störningar i form av illojalkonkurrens. Den gränsöverskridande handelnförsvårar kontrollen. EU-medlemskapet harmedfört nya former av moms- och punktskattebedrägerier.Fusket med mervärdesskatter ochandra indirekta skatter är omfattande och sker iorganiserade former.Ekobrottslighetens servicefunktioner – SkatteparadisSkatteverket uppskattar skattefelet med internationellanknytning inom inkomst och förmögenhetsbeskattningtill mellan 10–13 miljarder kronor.Skattefelet avseende individernas tillgångari utlandet uppgår till minst 8 miljarder kronor.Skattefelet vid företagsrelaterade transaktionermed anknytning till skatteparadis uppskattas till2–5 miljarder kronor. Den moderna IT-teknikenförenklar möjligheterna att utnyttja skatteparadisen.Kontrollsvårigheter medför att utnyttjandeav skatteparadis befaras öka och skattebasernakan därmed komma att urholkas.Brott på den finansiella marknadenExempel på brott som begås på den finansiellamarknaden är insiderbrott, svindleri, finansiellabedrägerier, trolöshetsbrott och otillbörligkurspåverkan. För att den finansiella marknadenska fungera krävs att allmänheten har förtroendeför aktörerna på marknaden. I annat fall kan näringslivetstillgång till riskkapital försämras mednegativa effekter för sysselsättning och välfärdsom följd. Brott som begås på den finansiellamarknaden skadar allmänhetens förtroende ochhotar själva systemet. Informationstekniken gördet snabbt och enkelt att genomföra brottsligatransaktioner från utlandet.Ekobrottslighetens servicefunktioner – MålvaktsproblematikenMålvakter är ett viktigt verktyg i genomförandetav många grova ekonomiska brott. Hotbilden beståri att ekobrottslingarna obehindrat användermålvakter i sin brottsliga verksamhet och därigenomsjälva undgår straff och ekonomiskt ansvar.Dessutom misstänks målvaktsförsörjningen tillviss del ingå i den organiserade brottsligheten.Konkursrelaterad brottslighet och oredlighetI genomsnitt anmäler konkursförvaltarna misstänktbrottslighet i 25 procent av konkurserna.Antalet registrerade misstänkta brott ökar närkonkurserna ökar. Oredlighetsbrotten slutar normaltmed konkurs och i samband med konkursernaupptäcks och anmäls brotten. Oredlighetsbrottendrabbar staten i form av obetalda skatteroch avgifter och näringslivet i form av obetaldaleveranser. Bland oredlighetsbrotten återfinns mereller mindre professionella ekobrottslingar somständigt stör och skapar osäkerhet på marknaden.Brottsförebyggande kontakterI EBM:s brottsförebyggande arbete betonas viktenav kontakter och samverkan med andra myndigheteroch organisationer. Kontaktskapandeverksamhet har fått allt större omfattning under2003. Initiativet till kontakt eller samverkan har imånga fall tagits av organisationer som företräderbranscher som har problem med svart ekonomi iform av svart arbete och undanhållna inkomster.Kontaktskapande verksamhet förekommer påbåde central och regional nivå. På central nivåsvarar Ekorådet primärt för den myndighetsövergripandesamordningen och tar en allt störreaktiv del i den kontaktskapande verksamheten.Ekorådets verksamhet beskrivs närmare underÖvrig rapportering. De regionala samverkansorganenmot ekonomisk brottslighet har enmotsvarande roll i utvecklingen på regional nivå.Regional kontaktskapande verksamhet är enbetydelsefull del i det brottsförebyggande arbetet.Kontakter har etablerats med näringslivet, bankeroch växlingskontor samt med olika branschorganisationer.Under 2003 har initiativ tagits till samverkanmed de lokala brottsförebyggande råden i kommunerna.På regional nivå har samverkan medförsäkringskassorna utvecklats och motsvarandeMålvaktPersoner som sättsin i bolagsstyrelsereller som aktieägareför att ”ta smällen”i samband med attföretag användssom brottsverktygeller när bolagets tillgångaravhänds.SkatteparadisEtt land ellerterritorium därsamtliga inkomsterär helt eller delvisskattefria.11

samverkan har initierats mellan EBM och Riksförsäkringsverket.I syfte att utveckla samarbetet mellan centraloch regional nivå genomfördes en konferensmed deltagare från Ekorådets arbetsgrupp och deregionala samverkansorganen.Nedan förtecknas ett antal exempel på andrakonkreta samverkansformer.• Brottsförebyggande aktiviteter tillsammansmed enskilda myndigheter eller kommuner.• Information om ekonomisk brottslighet ochEBM:s förebyggande verksamhet vid särskildabranschträffar med bl.a. Åkerisektionen inomTransport, Sveriges möbeltransportörersförbund, Blomster Grossisternas Riksförbundoch byggbranschens företrädare.• Ett fördjupat samarbete mot svart arbete inomrestaurangsektorn mellan berörda myndigheteroch företrädare för Sveriges Hotell- ochRestaurangföretagare, Hotell och RestaurangFacket samt med bemanningsföretagens ochmusikernas organisationer.• Allmän samverkan men också konkreta aktivitetermed enskilda LO-distrikt.Allmän information och mediebevakningInformation är ett viktigt instrument i detbrottsförebyggande arbetet. Därför beaktasinformationsaspekten särskilt i all verksamhet.Media är i detta sammanhang en viktig målgruppoch har stor betydelse när det gäller attsprida information om brottsbekämpningen isamhället och att informera allmänheten omekonomisk brottslighet. EBM har ambitionen attvara tillgängligt gentemot media och eftersträvaratt vara en referensmyndighet för journalister ifrågor som rör ekonomisk brottslighet.Under året har ekonomisk brottslighet stått ifokus för mediernas intresse och därmed ocksåEBM:s verksamhetsområde. Detta avspeglasockså i den publicitetsmätning som EBM lätgenomföra bland de större morgontidningarnaunder första halvåret 2003. Analysen visar attgenomslaget i pressen fördubblats under 2003jämfört med året innan.Ett 25-tal pressmeddelanden har distribueratsunder året. På försommaren genomfördesett journalistseminarium för ekonomijournalisterdär aktuella brottsliga företeelserdiskuterades.Andra informationsinsatser för att öka kunskapenom EBM:s brottsbekämpande verksamhetinkluderar medverkande vid seminarier, informationtill skolungdomar och studenter samtinformationsmöten för myndigheter, organisationeroch andra intressenter inom ekobrottsområdet.Direkt information till olika intressegruppersåsom branschorganisationer, företagarföreningarsamt skolor är omfattande.EBM har deltagit vid två större konferenserunder året, Kriminalpolisdagarna och Juriststämman,som båda hölls på Stockholmsmässan.I december arrangerade EBM tillsammans medInternationella Handelshögskolan i Jönköpingett internationellt symposium om ekobrott därett 25-tal ledande europeiska forskare medverkade.Tre informativa broschyrer har tagits fram.En av dessa vänder sig till nystartade småföretagoch handlar om bokföringsbrott. EBM harockså medverkat i två rekryteringsbroschyrer förblivande jurister och ekonomer i syfte att väckaintresse för EBM som arbetsplats.AttitydundersökningUnder hösten genomförde EBM en attitydundersökningom synen på ekonomisk brottslighet.Undersökningen byggde på intervjuer medcirka 1 000 personer mellan 18 och 64 år.Mer än hälften av de intervjuade ansåg att denekonomiska brottsligheten i Sverige är ganska omfattande.Fler än var tredje ansåg att den är mycketomfattande. Siffrorna är något högre jämfört medmotsvarande undersökning år 2001. En klar majoritetkände till EBM, framför allt från medierna.Fyra av fem tyckte att samhällets insatser föratt bekämpa den ekonomiska brottsligheten ärotillräckliga. På frågan om EBM bidrar till attminska den ekonomiska brottsligheten svaradenärmare 70 procent ja.Nästan hälften sade sig ha kommit i kontaktmed personer som antingen arbetat svart elleranlitat svart arbetskraft det senaste året. Detgällde särskilt för män, yngre personer medhögre utbildning samt höginkomsttagare.Brottsförebyggande projektOseriösa lagerbolagsbildareEBM har tillsammans med en rad myndighetergenomfört en kartläggning av problemen med12

oseriösa lagerbolagsbildare. Kartläggningen harslutredovisats i en rapport i december 2003(Rapport 2003:3).Projektet har undersökt ett antal lagerbolagsbildaregenom att kartlägga skuldsättningenhos de sålda bolagen och deras företrädare samtkonkursfrekvensen hos lagerbolagen.I rapporten föreslås tänkbara åtgärder för attkomma till rätta med problemen med oseriösalagerbolagsbildare. Bedömningen är att det ärsvårt att åstadkomma förändringar i regelverketsom löser problemen utan att det seriösa näringslivetdrabbas. Det är viktigt att de samverkandemyndigheterna och revisorernas organisationerarbetar för att minska problemen inom ramenför gällande regelverk.I rapporten föreslås ett antal konkreta åtgärder:• Kartläggning av oseriösa lagerbolagsbildare• Formalisering av revisorsintygen vid apportbildning• Samråd med revisorernas organisationer• Uppmärksammande av brottsliga handlingaravseende låneförbudet, osant intygande, olovligvinstutdelning, målvaktsreglerna• Beskattning av bl.a. olovlig vinstutdelning• Indrivningsåtgärder• Anmälan till RevisorsnämndenÅrsredovisningsprojektetNär konkursförvaltare och skattemyndigheteranmäler misstanke om brott har ofta lång tidförflutit från det att brottet begicks. Påfallandemånga bolag som anmälts har underlåtit att upprättaoch lämna in årsredovisning till Patent- ochregistreringsverket.Sedan hösten 2002 har EBM bedrivit ett projektmed syfte att så tidigt som möjlig upptäckaekonomisk brottslighet med hjälp av Patent- ochregistreringsverkets information om vilka bolagsom inte lämnat sin årsredovisning.Projektet har inriktats på nystartade bolageftersom de erfarenhetsmässigt tillhör ”riskgruppen”.I arbetet har även ingått att studerarevisorerna och deras agerande i de berördabolagen mot bakgrund av revisorernas anmälningsskyldighetvid misstanke om brott enligtaktiebolagslagen.En slutlig utvärdering av projektet kommeratt genomföras under första kvartalet 2004.Redan nu kan dock konstateras att det arbetssättoch den samverkan som prövats varit framgångsrikoch inneburit att brottsligheten kunnat upptäckasoch lagföras på ett mycket tidigt stadium.Ur ett förebyggande perspektiv är detta mycketangeläget och kan innebära att även pågåendebrottslighet stoppas.FrisörprojektetEn rapport med erfarenheter från frisörprojekteti Malmö överlämnades till regeringen i november2002. Projektet finansierades av Finansdepartementetoch riktades mot frisörföretagare,anställda frisörer och allmänheten. Projektetfokuserade på förebyggande åtgärder med informationtill allmänheten och frivillig certifieringför att stödja seriös verksamhet.Under 2003 har Skattebetalarnas föreningtagit initiativ till en serie diskussioner, konferenseroch seminarier om den ”svarta sektorn”.Startseminariet genomfördes i Stockholm ochhandlade om frisörprojektet. Även i de följandediskussionerna utgjorde frisörprojektet ett centraltdiskussionsunderlag.Inom frisörbranschen överväger berördaintresseorganisationer möjligheterna att vidareutvecklafrivillig certifiering och att utvidga den tillatt bli rikstäckande.En kompletterande uppföljning av effekternaav pilotverksamheten i form av redovisad omsättningoch taxerad inkomst för frisörbranschen iEBM:s poliser genomförbeslag och husrannsakningarvid ekobrottsutredningar.Ofta är detett omfattande material,både i fysisk- och digitalform.OseriösalagerbolagsbildareOseriösa lagerbolagsbildareregistrerarett större antal aktiebolagutan verkligtäckning för aktiekapitalet.Bolagensäljs därefter oftatill personer som skastarta verksamheti aktiebolagsformoch använda demför ekonomiskbrottslighet.13

Malmö efter 2003 års taxering pågår. En redovisningförväntas i början av 2004.NäringsförbudRegeringen har uttalat att berörda myndigheterska effektivisera handläggningen av frågor om näringsförbudeftersom näringsförbud är ett viktigtvapen i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.Näringsförbuden är egentligen den endakonkreta åtgärd som direkt syftar till att förhindrabrottsbenägna personer från att begå nya brott.Näringsförbud utfärdas i ökad omfattning. Under2003 utfärdades 188 nya näringsförbud, vilketinnebär 561 gällande näringsförbud vid årets slut.För att ett näringsförbud verkligen ska blidet effektiva vapnet i kampen mot ekonomiskbrottslighet som varit avsett krävs att efterlevnadenav förbudet följs upp. Därför har EBM,Skatteverket och Patent- och registreringsverketgenomfört en undersökning avseende kronofogdemyndigheternastillsyn av näringsförbudensefterlevnad. Undersökningen omfattade även anmäldamisstänkta överträdelser av näringsförbud.En sammanställning av undersökningen kommeratt redovisas i början av 2004 med förslagtill ändringar i lagstiftningen och andra åtgärdersom kan bidra till att näringsförbuden blir verkningsfullareoch tillsynen effektivare. Synpunkter på lagstiftningenDet är viktigt att man i allt lagstiftningsarbetebeaktar intresset av att förebygga och förhindraekonomisk brottslighet. En av EBM:s viktigasteuppgifter är därför att följa utvecklingen av denekonomiska brottsligheten och lämna synpunkterpå hur lagstiftningen bör utformas för attutrymmet för ekonomisk brottslighet ska bli sålitet som möjligt.I det arbetet utnyttjar EBM erfarenheter frånsin operativa verksamhet och från olika projektoch myndighetsgemensamma aktioner.EBM lämnar synpunkter på lagstiftningenfrämst genom att besvara remisser och delta ihearings av olika slag. Bland remissvaren kanföljande nämnas:• Bokföringsbrott och brott mot borgenärer• Framtida finansiell tillsyn• Europabolag• Åtgärder mot missbruk inom associationsrätten• Förstärkt granskning av polis och åklagare• Prövningstillstånd i Högsta domstolen• Bokföringsnämndens remiss om enskildnäringsverksamhetVidare tar EBM egna initiativ till lagstiftningsåtgärder.Som exempel kan ett förslag om ändringari bokföringslagen nämnas.Det handlar dock inte bara om att förändralagstiftningen utan lika viktigt är att den lagstiftningsom finns tillämpas fullt ut och på ettenhetligt och rättssäkert sätt. Uppbyggnaden aven kunskaps- och erfarenhetsbank (Ekobanken)utgör en betydelsefull del i det arbetet. Ett annatviktigt inslag är två handböcker som givitsut av Nordstedts Juridik under året nämligenSkattebrott och skattelagarna samt Sekretess inomrättsväsendet av Anna-Lena Dahlqvist.14

Det är numera vanligt att två åklagare samverkar i komplicerade utredningar och idomstol. Under 2003 har landets tingsrätter meddelat 492 domar i EBM:s mål. I 90procent av fallen har det varit fällande domar. Sammanlagt har 625 ekobrottslingardömts till 160 års fängelse.Brottsutredning ochlagföringRESULTATINFORMATIONBrådis, åklagarväsendets diarieföringssystemför ärendehantering, är den primära källan tillresultatinformation.EBM:s erfarenhet har varit att Brådis inteuppfyller de krav på ärendeinformation som behövsför att få en rättvis bild av verksamheten vidEBM. En arbetsgrupp tillsattes därför på hösten2002 för att se över myndighetens ärendeuppfölj-ning och föreslå förbättringar. Arbetsgruppenlämnade före 2002 års slut ett antal viktiga förslagsom alla har genomförts under 2003. Statistikansvarigahar utsetts på avdelningarna med tillgångtill ärendestatistiken för att underlätta planeringoch uppföljning i det dagliga arbetet. En gemensammånads- och kvartalsrapport har tagits framoch en ny version av Brådis togs i drift i februari2004 där flertalet av EBM:s önskemål tillgodoses.MålFler brott ska ledatill lagföring ochkvaliteten ska höjaspå brottsutredningsverksamhetenochprocessföringen.15

För att förbättra och vidareutveckla uppföljningenav verksamheten pågår en kontinuerligöversyn.ÄrendekategorierÄrendena vid EBM delas in i olika kategorierberoende på hur resurskrävande de bedöms vara.Fördelningen sker enligt följande kriterier:Kategori 1 mindre omfattandeKategori 2 medelsvåraKategori 3 särskilt krävandeKategori 4 utländsk framställan om rättslig hjälpExempel på ärenden i kategori 1 är mindreomfattande bokföringsbrott som inte kräversärskilda insatser av ekorevisorer, vissa skattebrottsom avser fysiska personer samt andra, okompliceradebrott i skattebrottslagen.Ärenden som bedöms medelsvåra räknas tillkategori 2.Ärenden i kategori 3 är ärenden som antingenär juridiskt mycket komplicerade eller ärav stor omfattning och därmed mycket resurskrävande.Med stor omfattning avses ärendensom förväntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling.Den samlade bedömningen avomständigheterna i ärendena avgör om de böranses som särskilt krävande och därmed tillhörakategori 3.Till kategori 4 räknas endast ärenden somavser utländska framställningar om rättslig hjälpi brottmål och som inte ingår i någon pågåendeförundersökning hos EBM.RESULTATANALYSBeskrivningNedan följer en sammanhållen beskrivning avhur verksamheten har utvecklats och dess resultat.I en del ärenden finns det bara en anmäldperson som är misstänkt för ett brott, medandet i andra ärenden finns flera anmälda personermed en mängd brottsmisstankar emot sig. Vissresultatinformation avser ärenden, medan annanavser anmälda personer eller brottsmisstankar.Lagföringsandelen har för 2002 och 2003 korrigeratsför ärenden som avser utländsk framställanom rättslig hjälp, ärenden som överflyttatstill annan åklagarmyndighet och övriga ärendensom inte ska lagföras vid EBM. Detta innebäratt antal avslutade ärenden samt andel och antallagförda ärenden inte helt kan jämföras med2001.Kammaren för särskilda brottsutredningarinförlivades 2002 i Östra avdelningen. Östraavdelningens resultat för 2001 inkluderar resultatetför denna kammare.I tabellerna presenteras ibland procentenheter.Vid beräkningar avrundas decimalerna så attsumman av procentenheterna kan avvika mednågon enhet från 100. I tabeller med procentuppgifterbör de uppgifter som ligger till grundför beräkningen uppmärksammas. Ojämnheteri den procentuella fördelningen kan bero påförändring av en mycket liten grunduppgift.Under 2003 inkom 3 737 ärenden till EBM.Det är en ökning med åtta procent jämfört med2002. Sedan myndigheten bildades för sex årTabell 1. Inkomna ärenden Förändring från 2002 2003 2002 2001Östra 10 % 1 976 1 793 1 421Västra 6 % 1 085 1 026 950Södra 3 % 676 656 648 Totalt 8 % 3 737 3 475 3 019Tabell 2. Avslutade ärendenFörändring från 2002 2003 2002 2001Östra 6 % 1 945 1 843 1 420Västra 15 % 1 079 937 819Södra 28 % 734 575 552Totalt 12 % 3 758 3 355 2 791 16

sedan har antalet anmälningar ökat för varje år.Ökningen är störst vid Östra avdelningen.Under 2003 har det förts en manuell registreringöver varifrån en anmälan kommer. Motsvarandeuppgift saknas för 2002.Konkursförvaltare och skattemyndigheterstår gemensamt för 74 procent av alla ärendensom kommit in under 2003. Övriga anmälningarkommer bl.a. från Finansinspektionen,Finanspolisen, revisorer (enligt den anmälningsskyldighetsom finns i aktiebolagslagen)och myndigheter som hanterar utbetalning avEU-bidrag.Anmälningar som rör brott mot insiderstrafflagenuppgår till 29 ärenden 2003 jämförtmed 15 ärenden 2002. Under 2003 inkom 26anmälningar avseende EU-bedrägerier till EBMjämfört med 8 ärenden 2002. Revisorer anmälerbrott i ökad utsträckning. Under 2003 inkom 41anmälningar från revisorer.Definitionen på ett avslutat ärende är attavgörande åklagarbeslut ska ha fattats i ärendetssamtliga brottsmisstankar. Samma principtillämpas inom övriga åklagarväsendet. Under2003 avslutades 3 758 ärenden, en ökning medtolv procent.Produktiviteten vid EBM har ökat stadigtsedan myndighetens tillkomst. EBM avslutaromkring 60 procent fler ärenden än 1999.Ökningen har skett utan tillskott av resurser ochmed konstant personalstyrka.Fördelningen av inkomna och avslutadeärenden på kategorier är i stort sett konstantöver tiden. Detta tyder på enhetlighet i kategoriseringenav ärenden. Särskilt krävande ärendenuppgår andelsmässigt till drygt två procent avdet totala antalet avslutade ärenden, vilket kantyckas lite. Dessa knappt 100 ärenden tar docknärmare 40 procent av tiden för brottsutredningoch processföring i anspråk. De medelsvåra ären-Tabell 3. Ärenden per kategoriInkomnaAvslutade2003 2002 2001 2003 2002 2001Mindre omfattande 46 % 50 % 50 % 49 % 50 % 50 %Medelsvåra 51 % 46 % 46 % 47 % 46 % 45 %Särskilt krävande 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % 4 %Utländsk rättshjälp 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 %Tabell 4. Ärendebalans, inklusive ärenden i domstolFörändring från 2002 2003 2002 2001Östra 3 % 2 161 2 100 2 129Västra 0 % 1 022 1 027 935Södra –7 % 665 718 638Totalt 0 % 3 848 3 845 3 702Tabell 5. Ärendebalans, exklusive ärenden i domstolFörändring från 2002 2003 2002 2001Östra 2 % 1 851 1 816 1 862Västra 3 % 848 824 760Södra –8 % 585 639 569Totalt 0 % 3 284 3 279 3 191Tabell 6. Ärenden i domstolFörändring från 2002 2003 2002 2001Östra 9 % 310 284 267Västra –14 % 174 203 175Södra 1 % 80 79 69Totalt 0 % 564 566 511 Tabell 7. Ålder på ärenden i balans, exklusive ärenden i domstol2003 2002antal andel antal andel0–6 månader 1 155 35 % 1 228 37 %7–12 månader 781 24 % 690 21 %13–18 månader 501 15 % 483 15 %19–24 månader 296 9 % 261 8 %25 månader eller äldre 551 17 % 617 19 %Totalt 3 284 100 % 3 279 100 %17

Tabell 8. Ärenden där SBE biträder2003 2002Till SBE Från SBE Till SBE Från SBEÖstra 299 242 378 201Västra 168 90 224 148Södra 136 122 95 62Totalt 603 454 697 411Tabell 9. Lagföringsandel avseende ärenden2003 2002 2001andel antal andel antal andel antalÖstra 27 % 460 29 % 467 28 % 363Västra 25 % 237 27 % 226 26 % 194Södra 35 % 229 28 % 146 22 % 113Totalt 28 % 926 28 % 839 26 % 670Tabell 10. Lagföringsandel avseende personer2003 2002 2001andel antal andel antal andel antalÖstra 23 % 590 24 % 580 23 % 471Västra 21 % 286 25 % 291 25 % 229Södra 30 % 250 26 % 176 20 % 124Totalt 24 % 1 126 24 % 1 047 23 % 824Tabell 11. Lagföring avseende brottsmisstankar2003 2002 2001andel antal andel antal andel antalÖstra 24 % 1 086 26 % 1 222 18 % 789Västra 20 % 498 28 % 663 23 % 473Södra 25 % 352 23 % 293 16 % 234Totalt 23 % 1 936 26 % 2 178 19 % 1 496Tabell 12. Lagföringsandel per kategori2003 2002 2001Mindre omfattande 27 % 28 % 24 %StrafföreläggandeMedelsvåra 29 % 28 % 28 %Alternativ till åtalSärskilt krävande 46 % 48 % 68 %som tillämpas närdet är uppenbart atträtten skulle dömaTabell 13. Lagföringsbesluttill villkorlig dom.Vid strafföreläggandeÅtals- Straffkanböter utdömas.underlåtelse föreläggande ÅtalGodkänt strafföreläggandeÖstra 1 % 17 % 82 %motsvararVästra 1 % 13 % 85 %en lagakraftvunnenSödra 1 % 41 % 58 %dom.Totalt 1 % 20 % 79 %dena är ca 1 800 till antalet och tar 46 procentav tiden. Detta ska jämföras med att de närmare1 900 mindre omfattande ärendena tar endast 14procent. Omkring en procent läggs på internationellrättshjälp.Ärendebalansen är summan av alla pågåendeärenden. Balansen är oförändrad jämfört med2002. EBM har avslutat 21 fler ärenden än vadsom kommit in. Ändå har den interna balansen(exklusive ärenden i domstol) ökat med femärenden. Detta beror på att ett ärende i vissa fallkan avslutas fler än en gång, vilket bl.a. sker omett beslut ändras.Andelen pågående ärenden som anmälts desenaste tolv månaderna har ökat med en procentsedan 2002 och andelen ett och två år gamlaärenden har ökat med en procent, medan andelenärenden äldre än två år har minskat från 19till 17 procent.Antalet ärenden där EBM begärt biträde i förundersökningenav skattebrottsenheterna uppgårtill 603. Skattebrottsenheterna har redovisat 454ärenden till EBM.Med lagföringsandel avses i första handandel ärenden med åtal, strafföreläggande elleråtalsunderlåtelse i förhållande till totala antaletavslutade ärenden. Vid Södra avdelningen harlagföringsandelen ökat från 28 till 35 procent.Då lagföringsan delen vid övriga avdelningarminskat något och Södra avdelningen andelsmässigtutgör en mindre del av totala antaletärenden, är lagföringsandelen för myndighetensom helhet oförändrad på 28 procent.Det finns även andra sätt att beräkna lagföringsandel.Andelen anmälda personer somhar lagförts i förhållande till det totala antaletbeslutade anmälningar mot personer uppgår till24 procent. Motsvarande andel brottsmisstankarsom lett till lagföring uppgår till 23 procent.Lagföringsandelen avseende anmälda personeroch brottsmisstankar är per definition lägre änlagföringsandelen avseende ärenden, eftersom ettärende kan avse flera anmälda personer och ännufler brottsmisstankar.Lagföringsandelen per ärendekategori är i stortoförändrad jämfört med 2002, med en mindreökning för medelsvåra ärenden och motsvarandeminskning för övriga två ärendekategorier.Majoriteten av åklagarnas beslut om lagföringär åtalsbeslut. Strafföreläggande är ett alternativ18

till åtal vid brott med böter i straffskalan i fall dådet är uppenbart att domstolen kommer att väljavillkorlig dom eller villkorlig dom med böter.Åtalsunderlåtelse utfärdas bara under särskildaomständigheter.Antalet strafförelägganden med villkorlig domeller villkorlig dom med böter har ökat med 20procent till 328. Utfärdande av strafföreläggandeutgör en resurseffektiv form av lagföring. Trotsatt EBM hanterar få ärenden i förhållande till dettotala antalet ärenden inom åklagarväsendet stårEBM för en betydande del, omkring en fjärdedel,av de strafförelägganden med villkorlig domsom utfärdas. Det är nästan uteslutande beträffandebokföringsbrott som strafföreläggande medvillkorlig dom används när det gäller ekobrott.EBM har tillsammans med Riksåklagaren tagitfram riktlinjer för när villkorlig dom kan föreläggasför bokföringsbrott och hur dagsbotsantaletska bestämmas när den villkorliga domen förenasmed böter.Olika beslut kan fattas avseende olika brottsmisstankari ett och samma ärende. Variationen ifördelningen av beslut är ofta stor från ett år tillett annat, vilket är naturligt.Fördelningen av de beslut som fattats under2003 visar på en ökning i beslut att inte inledaalternativt lägga ned en förundersökning. Enförundersökning ska läggas ned om det intelängre finns skäl att fullfölja den. Detta innebäratt ett antal utredningar om ekonomisk brottslighetinte kan drivas vidare till åtalsbeslut,eftersom det inte kan bevisas att den misstänktebegått något brott eller det kan konstateras attdet inte förekommit någon brottslig gärning.Vidare innebär reglerna om förundersökningsbegränsningatt det kan finnas skäl att lägganed en förundersökning, för att koncentrerautredningsresurserna till mer väsentliga delar iutredningen.Tabell 14. Strafförelägganden med villkorlig domeller villkorlig dom med böter2003 2002 2001Östra 152 167 153Västra 56 27 45Södra 120 80 58Totalt 328 274 256Skattebrottsutredarefrån Skatteverketbiträder EBM i förundersökningarsom rörskattebrott och arbetari nära samverkan medutredarna på EBM.FörundersökningsbegränsningInnebär att brottsutredningenbegränsastill de mest väsentligadelarna för attfå en snabb ocheffektiv lagföring.19

Tabell 15 a. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, hela EBMFörändring från 2002 2003 2002 2001Förundersökning inleds ej 6 % 2 808 2 643 2 171Förundersökning nedlagd 4 % 3 156 3 031 2 484S:a 5 % 5 964 5 674 4 655Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 24 % 367 297 264Åtal väcks ej, preskription/övrigt –15 % 106 124 125S:a 12 % 473 421 389Strafföreläggande 16 % 392 337 307Åtalsunderlåtelse 5 % 20 19 21Åtal –16 % 1 524 1 822 1 168Övriga beslut 11 % 1 463 1 318 1 357Totalt EBM 3 % 9 836 9 591 7 897Tabell 15 b. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, Östra, Västra, SödraÖstraFörändring från 2002 2003 2002 2001Förundersökning inleds ej 3 % 1 521 1 478 1 394Förundersökning nedlagd –9 % 1 569 1 729 1 327S:a –4 % 3 090 3 207 2 721Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 83 % 236 129 141Åtal väcks ej, preskription/övrigt –22 % 58 74 81S:a 45 % 294 203 222Strafföreläggande –13 % 179 206 183Åtalsunderlåtelse 71 % 12 7 7Åtal –11 % 895 1 009 599Övriga beslut –2 % 748 764 686Totalt Östra –3 % 5 218 5 396 4 418VästraFörundersökning inleds ej 17 % 789 673 391Förundersökning nedlagd 21 % 1 067 883 685S:a 19 % 1 856 1 556 1 076Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas –18 % 106 130 73Åtal väcks ej, preskription/övrigt –30 % 23 33 36S:a –21 % 129 163 109Strafföreläggande 49 % 67 45 54Åtalsunderlåtelse –40 % 6 10 5Åtal –30 % 425 608 414Övriga beslut 21 % 461 381 361Totalt Västra 7 % 2 944 2 763 2 019SödraFörundersökning inleds ej 1 % 498 492 386Förundersökning nedlagd 24 % 520 419 472S:a 12 % 1 018 911 858Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas –34 % 25 38 50Åtal väcks ej, preskription/övrigt 47 % 25 17 8S:a –9 % 50 55 58Strafföreläggande 70 % 146 86 70Åtalsunderlåtelse 0 % 2 2 9Åtal 0 % 204 205 155Övriga beslut 47 % 254 173 310Totalt Södra 17 % 1 674 1 432 1 460Antalet beslut att inte väcka åtal har ökat.Samtidigt har antalet strafförelägganden ökatmed 16 procent.Med genomströmningstid avses tiden frånbrottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Att EBManvänder denna tidsperiod beror på att bådeåklagar- och polisverksamhet ingår i EBM. Detbör påpekas att dessa siffror inte är jämförbaramed övriga åklagarväsendets som mäter genomströmningstidfrån färdig förundersökning ochinte från brottsanmälan, dvs. man räknar intemed tiden som ärendet utreds av polisen. Genomströmningstidenhar sjunkit både avseendemedel- och medianvärden. Minskningen är störstför mindre omfattande och medelsvåra ärenden.Minskningen är störst vid Östra avdelningen.Genomströmningstiden tenderar att varierafrån ett år till ett annat på grund av att ärendenär så få till antalet att ett ärende får stor effekt.Detta gäller inte minst för de särskilt krävandeärendena.Utfall i domstolLandets tingsrätter har meddelat 492 domar iEBM:s mål. I 90 procent av fallen har det varitfällande domar. Cirka 625 ekobrottslingar hardömts till omkring 160 års fängelse. Sammanlagthar 1 126 personer lagförts av EBM under2003.Antalet särskilt krävande mål som prövas idomstol är förhållandevis få och utfallet kanvariera från år till år. Av ärenden i kategori 3har 3 av 49 domar ogillats. En av dessa avser endeldom där åklagaren lagt ned åtalet mot en avflera åtalade personer och där personen i frågafått en friande dom. Den andra domen somogillats avser ett åtal för bl.a. skattebrott (kompliceradpunktskattefråga). Den tredje ogilladedomen gäller det i media omskrivna Bo01-måleti Malmö, där i styrelsen i ett bolag åtalats förbokföringsbrott. Denna dom är överklagad ochkommer att prövas i hovrätten.I ett rättssamhälle är det helt naturligt att intealla åtal leder till fällande domar. Utfallet beträffandekategori 3 ligger med bred marginal inomen rimlig nivå. Andelen ogillade domar beträffandekategori 3 är under 2003 mindre än förekomålen som helhet. Det är dock tveksamt omman kan dra några mer långtgående slutsatser avdetta.20

ÅtgärderLagföring och genomströmningstiderDe åtgärder som vidtas för att öka lagföringenoch för att förbättra förundersökningarnaskvalitet bidrar också till minskade genomströmningstider.Stramare rutiner har införts på samtligaavdelningar. Myndighetens kammarchefer harålagts att särskilt följa upp ärenden äldre än24 månader och redovisa balansläget i avdelningensledningsgrupp. I takt med att gamlaärenden avslutas ges möjlighet till att arbetamed allt färskare ärenden och därmed störremöjlighet till lagföring. Avdelningscheferna harregelbundna möten med respektive kammarchefvilket har lett till att styrningen av verksamhetenförbättrats.Avdelningarna redovisar tre gånger per år tillstaben förteckningar över prioritering av ärenden,vilket också bidrar till att pågående ärendenregelbundet och systematiskt genomgås ochuppmärksamhet riktas på de äldre ärendena.Äldre ärenden har givits stor uppmärksamhet,vilket kommer att leda till att minska genomströmningstideni framtiden. EBM har bedriviten aktiv avarbetning av gamla balanser främstvid Östra avdelningen. Vid Västra och Södraavdelningarna uppgår de pågående ärendena tillen hanterbar mängd som krävs för att hålla enjämn och effektiv produktion. Tabell 16. Antal dagar från brottsanmälan tillbeslut, medelvärde2003 2002 2001Östra 559 622 637Västra 415 394 387Södra 441 400 420Totalt 496 523 533Tabell 17. Antal dagar från brottsanmälan tillbeslut, medianvärde2003 2002 2001Östra 323 365 444Västra 281 253 245Södra 277 237 307Totalt 294 298 345Kvalitetssäkrande rutinerI myndighetens uppdrag ingår att utveckla metoderför att effektivisera bekämpningen av denekonomiska brottsligheten. I syfte att utvecklakvalitetsarbetet inom myndigheten har ett antalkvalitetssäkrande rutiner införts.Samtliga större utredningar utvärderas avdet team som arbetat med utredningen. Utvärderingarnabidrar till att de erfarenheter somvunnits vid utredningarna bättre kan tas till varai kommande utredningar.Arbete pågår med att ta fram en projektmodellför den utredande verksamheten. Varjeförundersökning kan ses som ett projekt ochvarje åklagare som en projektledare i egenskapav förundersökningsledare. I åklagarnas utbildningsprogramingår en kurs i projektledningsom syftar till att ge förundersökningsledarenmetoder för att på ett effektivt sätt leda omfat-Tabell 18. Antal dagar från brottsanmälan tillbeslut, medelvärde per kategori2003 2002 2001Mindre omfattande 289 299 343Medelsvåra 487 561 545Särskilt krävande 877 790 710Utländsk rättshjälp 225 194 159Tabell 19. Antal dagar från brottsanmälan tillbeslut, medianvärde per kategori2003 2002 2001Mindre omfattande 141 159 175Medelsvåra 342 344 396Särskilt krävande 753 570 485Utländsk rättshjälp 84 86 5621

för uppföljning och utvärdering av myndighetensbrottsbekämpande verksamhet. Uppdragetredovisas i en separat rapport i samband medårsredovisningen.KompetensutvecklingEBM har byggt upp en omfattande utbildningsverksamhetmed ett brett kursutbud somomfattar närmare 15 olika kurser. Kursplanen äruppbyggd både för att respektive yrkesgrupp skaerhålla nödvändig hög ”spetskompetens” inomsitt område och för att de olika yrkesgruppernaska öka förmågan att samverka i yrkesgemensammaarbetsgrupper.EBM:s satsningar på kompetensutvecklingbeskrivs närmare i personalavsnittet.EBM utför ett omfattandearbete för attförbättra och moderniseralagstiftningeninom ekobrottsområdet.Myndigheten är enviktig remissinstansoch bevakar att denekonomiska brottslighetenskonsekvenseruppmärksammas ilagstiftningen.tande utredningar samt följa upp och utvärderautredningsresultatet.Förstärkning av åklagarfunktionen i kompliceradeoch omfattande ärenden är en prioriteradfråga inom myndigheten. De närmare formernaövervägs vidare och samordnas med arbetet attutveckla teamarbetet.Ett av syftena med kvalitetssäkring är attminska antalet ogillade domar. Ett ogillat åtalbehöver inte bero på bristande kvalitet närdet gäller förundersökningen och åtalet. Detbör dock finnas något slags samband mellankvaliteten i det operativa arbetet och domstolensbedömning. EBM granskar alla domar och ägnarsärskild uppmärksamhet åt åtal som ogillas.I regleringsbrevet för 2003 fick EBM iuppdrag att beskriva och analysera metodernaEkobankenEBM har som vision att vara motorn i samhälletskamp mot ekobrottsligheten. En viktigframgångsfaktor är att tillvarata den kunskap ocherfarenhet som fortlöpande skapas i ekobrottsbekämpningenoch att göra denna åtkomlig för allai organisationen.I syfte att skapa rutiner och system fördetta har under 2003 utveckling av ett system,Ekobanken, pågått. Systemet kommer initialtatt göras tillgängligt för en begränsad användargruppi en pilotverksamhet. I nästa steg skasystemet göras tillgängligt för alla inom EBM föratt i framtiden kunna användas av alla berördaaktörer i ekobrottsbekämpningen. Systemet somtas i pilotdrift i februari 2004 ska stödja denoperativa verksamheten i utredning och lagföring.Genom att fungera som en kunskapskällaoch erfarenhetsbank samt genom att stimulerakontakten mellan medarbetarna ska Ekobankenbidra till att höja kvaliteten i det operativaarbetet och skapa förutsättningar för att genomströmningstidenminskar.TeamarbeteUnder 2003 har EBM förberett en försöksverksamhetmed fasta arbetsgrupper i den operativaverksamheten som ska genomföras vid samtligaavdelningar under 2004. Avsikten är bl.a. attutveckla och utvärdera arbetet i de yrkesgemensammautredningsteamen. Samtliga medarbetarehar under året deltagit i kompetenshöjandeaktiviteter inför försöksverksamheten.22

EU-bedrägerierAntalet svenska fall av fusk med EU-bidrag ökar. Sverige är tilldelat totalt 21 miljarder kronor i EU-stöd under 2000 till 2006.Pengarna hämtas bl.a. från EU:s strukturfonder och Jordbruksfondens garantisektion. Dessa fonder syftar bl.a. till att stödja eftersattaområden och lantbrukare. Under 2003 tog EBM emot 26 anmälningar om EU-bedrägerier jämfört med 8 ärenden föregåendeår. De som upptäcker och anmäler misstänkt bidragsfusk kan vara länsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverketeller EU-kommissionen i Bryssel. EBM tar också initiativ till egna utredningar. EBM:s Östra avdelning utreder landetsEU-bedrägerier. Där finns en särskild enhet med specialutbildad personal som utreder dessa brottsanmälningar.AnalysBrottsanmälningarna till EBM fortsätter att öka.Ökningen beror i första hand på utökad kontrollverksamhethos Skatteverket, främst Skattemyndigheteni Stockholm, samt att antalet konkurserökat. I genomsnitt anmäler konkursförvaltarnamisstänkt brottslighet i 25 procent av konkurserna.Antalet registrerade misstänkta brott ökarsåledes när antalet konkurser ökar. Antalet företagskonkurseri Sverige uppgick till 7 134 under2003 vilket är en ökning med 3 procent jämförtmed 2002 då antalet företagskonkurser var 6 919,enligt statistik från affärs- och kreditupplysningsföretagetUC. Konkurserna ökar för fjärde året irad och har sedan bottennoteringen 1999 ökatmed totalt 32 procent.Under 2003 har företagens betalningsförmågablivit bättre vilket gör att det totala antaletkonkurser minskar på många håll i landet. IStockholms län fortsätter dock problemen ochkonkurserna har ökat med 12 procent. Det innebäratt Stockholms län nu står för 38 procentav landets totala konkurser. I Skåne län ökadeantalet konkurser under 2003 med en procent,medan Västra Götaland minskade med sexprocent. Ökningen är störst i byggbranschen därantalet konkurser ökade med 33 procent.Ökningen i avslutade ärenden kan förklarasmed en målmedveten produktivitetsökning i detoperativa arbetet. EBM har avslutat fler och flerärenden för varje år. En slutsats som kan dras äratt myndigheten höjt sin produktivitet inte baratillfälligt utan att nya, effektivare arbetsmetoderfått genomslag.Ärendebalansen exklusive ärenden i domstol,är i stort oförändrad och uppgår till 3 284ärenden. Detta bör ställas mot vad som kanantas vara en ”rationell balans”. Med ”rationellbalans” avses den mängd ärenden som kan antasvara rimligt att samtidigt ha under handläggningoch har tidigare uppskattats till omkring 10 till20 ärenden per utredare (Rapport 1998:2). Enviss balans måste således alltid finnas. Vid EBMuppgår balansen idag till 13 ärenden per utredareinklusive skattebrottsutredare. Problemet förEBM är således andelen äldre ärenden i balansoch balansens fördelning på avdelningarna, snarareän balansen som sådan.En minskning av ärenden som överlämnatstill skattebrottsenheterna för biträde i förundersökningenkan noteras. Samtidigt ökar balansenav pågående ärenden där skattebrottsenheternabiträder. Detta beror på att skattebrottsenheternaredovisat färre ärenden än vad som överlämnatstill dem. Orsakerna till detta kan vara flera.Många skattebrottsutredare är nyanställda ellerhar genomgått utbildning under perioden. Ärendenassvårighetsgrad har dessutom delvis ökat.Vidare har ett antal skattebrottsutredare underåret mer direkt samverkat i större pågåendeärenden och projekt utan att dessa lagts överpå skattebrottsenheterna. Sifferunderlaget blirdärför inte helt rättvisande.En viktig faktor som kan påverka antaletbeslut avseende brottsmisstankar är vilken typ avärenden som prioriterats under året. Har störreärenden med hög svårighetsgrad prioriterats påavdelningen kan detta leda till att antalet åtalsbeslutminskar totalt sett. Detta är en omständighetsom måste vägas in vid bedömningen av antaletbeslut avseende brottsmisstankar.Skillnader mellan avdelningarnaÖkningen av avslutade ärenden är störst vid Södraavdelningen. Detta kan ha flera orsaker. Delshar avdelningen bedrivit ett målmedvetet arbeteOlagligskalbolagsaffärEn skalbolagsaffärblir olaglig när dengörs för att kringgåden latenta skatteskuldsom finns i detföretag som köps.23

med att öka produktiviteten, dels möjliggör detpositiva balansläget på avdelningen fokuseringpå färskare ärenden som går snabbare att utreda.Produktivitetsvinster har också uppnåtts genomatt anmälningar som har samband med varandraoch anmälts av samma konkursförvaltare utreds iett sammanhang.Södra avdelningen har tillsammans medSkatteverket och skattebrottsenheterna utarbetaten åtgärdsplan avseende utbildning och nya samverkansformerför att förbättra anmälningarnaskvalitet och högre nivå på utredningsarbetet samtmöjligheter till uppföljningÖstra avdelningen är den avdelning som harhaft flest inkomna ärenden under året och somhar flest ärenden i balans. Att det skett en ökningav ärenden i balans kan ha sin förklaring i denunderbemanning som avdelningen alltjämt haroch vilken kategori av ärenden som utreds.Under 2003 har en fördelningsmodell tagitsfram i syfte att på sikt uppnå en rättvisare fördelningav budgetmedel mellan avdelningarna iförhållande till deras relativa andel av ärendemängden.Lagföringsandelen för Östra avdelningen harminskat från 29 procent till 27 procent. Det bördock understrykas att ärendenas struktur ochålder kan påverka lagföringsmöjligheten negativt.Ökat fokus på komplicerade ärenden med högtstraffvärde kan generellt sett inverka negativt pålagföringsandelen.Sammantaget kan sägas att variationerna i fördelningenav beslut från år till år per avdelning ärsvåranalyserade då de baseras på ett litet beslutsantal.Variationerna kan antas vara naturliga medtanke på att lagföringsandelen ligger oförändradpå 28 procent för EBM som helhet.Ökningen i genomströmningstider vidfrämst Södra avdelningen beror på att ett antalmycket omfattande gamla ärenden avslutats.Detta har initierat ytterligare diskussioner omutnyttjande av förundersökningsbegränsning.Förundersökningarnas svårighetsgradDå det gäller enklare ärenden finns inga teckensom tyder på att dessa ärenden i sig blivit svårareatt utreda. Det allmänna intrycket är dock attdet blivit vanligare att ärendena i kategori 3tenderar att bli mer svårutredda. Brotten planerasomsorgsfullare och fler aktörer används.En annan faktor som ökar svårighetsgraden vidutredningsarbetet är utvecklingen och användandetav modern IT-teknik.Verksamhetens fokusering på omfattandeoch uppmärksammade brottsanmälningar harmedfört mer krävande utredningsarbete.MåluppfyllelseResultatet för 2003 visar på en fortsatt positivutveckling av verksamheten vid EBM. Måletatt fler brott ska leda till lagföring är uppfyllt.Under 2003 har 926 ärenden lett till lagföringjämfört med 839 ärenden 2002 och 670 ärenden2001. Att fler ärenden avslutats med bibehållenlagföringsandel utan tillskott av resurser tyder påen ökad produktivitet.Andel gillade domar är fortsatt hög på 90procent och den positiva trenden med sjunkandegenomströmningstider fortsätter.Tid i hovrättLiksom tidigare år har EBM sammanställt hurmycket tid som lagts ned på arbete inför ochunder förhandlingar i hovrätt. EBM:s tre avdelningarhar sammanlagt arbetat närmare 1 100dagar med hovrättsarbete. Det är en ökning medomkring 30 procent jämfört med 2002. Arbetetomfattar förberedelser, väntetider, restiderm.m. och avser samtliga personalkategorier vidmyndigheten.24

På Västra avdelningen inleddes i januari 2004 huvudförhandlingari en av de mest omfattande ekobrottsutredningarnai Sverige. Det gäller målet mot IT-företagetProsolvia, där två grundare och huvudägare misstänksför grova bokföringsbrott. Förundersökningsmaterialetomfattar ca 33 000 sidor.Övrig rapporteringSAMVERKANEBM samverkar med en rad myndigheteroch organisationer i kampen mot ekonomiskbrottslighet. Kretsen av aktörer ökar i takt medatt EBM:s roll som motor i samhällets kamp motekobrottsligheten blir starkare. EBM:s mål är attvidareutveckla de kontakter som etablerats ochskapa stabila rutiner för hur samverkan ska ske.På ett flertal områden finns redan sådana rutiner,vilket innebär att de åtgärder som vidtas i stortär desamma som tidigare år. Nedan redovisas ettantal områden där samverkan är särskilt omfattande.Nationell samordning av ekobrottsbekämpningentillsammans medRiksåklagarenI de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamhetenhar myndigheten tillsammansmed Riksåklagaren ett samordningsansvar förverksamhet som rör ekonomisk brottslighet.EBM:s samordningsansvar är fördelat mellanÖstra och Södra avdelningarna med undantagför mer övergripande frågor som fullgörs avmyndighetens stab. Inom avdelningarna har ensärskild organisation skapats för samverkansfrågorna.Samverkan bygger på väl utvecklade kontakteroch sker på ett smidigt sätt. På det operativa planetbiträder EBM bl.a. med specialistkompetens.Samverkanskonferenser och seminarier i rättsligafrågor är exempel på åtgärder i övrigt.Praktiska samverkansåtgärder inkluderar utbildningi förhörsteknik för skattebrottsutredare,biträde vid husrannsakningar samt ekonomisksakkunskap i specifika ärenden.Beträffande centrala samordningsinsatser kanföljande lyftas fram:25

• Regelbundna kontakter med Rättsavdelningeninom Riksåklagarens kansli angåendepraxis- och samordningsfrågor.• Seminarium arrangerat i samverkan medRiksåklagaren angående aktuella rättsligafrågor för ekoåklagarna från samverkanslänen.• Granskning av alla domar på ekobrottsområdet(sedan halvårsskiftet 2002 gäller dettaockså domar från samverkanslänen), bl.a. föratt verka för en enhetlig praxis på ekobrottsområdet.De samordningsåtgärder som redovisas ovaninnebär att kontakterna mellan EBM ochsamverkanslänen fortlöpande intensifieras ochförbättras. Denna fördjupade dialog innebär isin tur, sammantaget med att EBM utvecklassom ett kunskaps- och kompetenscentrum påekobrottsområdet, positiva effekter för ekobrottsbekämpningeni hela landet. Det är emellertiden allmän uppfattning att det fortfarande finnsutrymme för att ytterligare utveckla samverkan.Detta kan bl.a. göras genom att fler gemensammautbildningsdagar anordnas.Ekorådet och dess arbetsgruppPå central nivå finns ett samverkansorgan motekonomisk brottslighet, Ekorådet, där Riksåklagaren,Rikspolisstyrelsen, Skatteverket,Tullverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen,Patent- och registreringsverket ochEBM ingår.Ekorådet har under 2003 sammanträtt tvågånger. Den särskilda arbetsgrupp som svarar förberedningen av Ekorådets ärenden har under åretsammanträtt sex gånger. EBM svarar för rådetsoch arbetsgruppens kanslifunktioner.Två frågeställningar som Ekorådet och dessarbetsgrupp under året ägnat särskild uppmärksamhetär den myndighetsgemensammaaktion som påbörjades i slutet av 2002 och denhotbildsanalys som omnämns under brottsförebyggandearbete.Ekorådet beslutade i november 2002 attgenomföra en myndighetsgemensam aktionavseende undersökningar av viss handel inomlivsmedelsområdet. Aktionen som avses fortsättaunder hela 2004 har fortlöpande avrapporteratsoch koordinerats i Ekorådet och dess arbetsgruppunder ledning av EBM.Under året har vissa förberedande diskussioneroch analyser genomförts avseende nyagemensamma aktioner efter undersökningarnainom livsmedelsområdet.Beträffande den hotbildsanalys som EBMgenomför i samverkan med övriga brottsbekämpandemyndigheter, tog Ekorådet redan i november2001 initiativ till en mer samlad grundläggandekartläggning och analys. Såväl Ekorådetsom dess arbetsgrupp har därefter aktivt deltagit iutvecklingen av arbetet.Hotbildsområden som varit föremål förfördjupad kartläggning är oseriösa rådgivare, bulvan-och målvaktsproblematiken, skatteparadism.m. En del i denna fördjupning är de studiersom gjorts avseende oseriösa lagerbolagsbildareoch som utförligare redovisats under brottsförebyggandearbete.EBM har utfärdat allmänna råd med närmareuppgifter om innehåll och utformningav de rapporter som de regionala samverkansorganenska utarbeta senast den 15 februari2004. Dessa allmänna råd har beretts i Ekorådet.Ekorådets arbetsgrupp har dessutomi en konferens vid EBM tillsammans medföreträdare för de regionala samverkansorganengemensamt diskuterat och analyserat den nyarapporteringsordning som gäller fr.o.m. 2003men även mer allmänna samverkansfrågor påcentral och regional nivå.SkattebrottSkattebrott handlar om att någon avsiktligt lämnar oriktig uppgift till en myndighet eller låter bli att lämna deklaration, kontrolluppgifteller annan uppgift om det innebär att för lite skatt betalas. Brotten upptäcks vanligtvis i samband med Skatteverkets revisioner.Omkring 35 procent av brottsutredningarna vid EBM berör olika former av skattebrott. Utredare vid Skatteverket biträder EBMi en del förundersökningar som rör skattebrott.26

KonkursförvaltarnaDen landsomfattande seminarieserie inomramen för Rubicon (rutiner, brottsutredningari konkurs) som inleddes 2001 avslutades under2002. Seminarierna har genomförts i EBM:sregi. Sammanlagt hölls 22 seminarier med ca500 deltagare (åklagare, poliser, ekorevisorer,konkursförvaltare och revisorer samt personalfrån Skatteverket, Tullverket m.fl.).Under 2003 har EBM sammanställt erfarenheternafrån dessa seminarier i en utvärdering.Vidare har EBM under året arrangerat ettmöte för landets Rubiconsamordnare och derasersättare. Utvärderingen har lett till att ett antalkonkreta åtgärder för att förbättra samverkansrutinernapå området kommer att genomförs.Det har också visat sig att det finns ett behov aven ny upplaga av Rubiconpromemorian. EBMkommer därför att under 2004 ta fram en nyupplaga.RevisorsorganisationernaEBM samverkar med revisorernas branschorganisationer(FAR) och Svenska Revisorsamfundet(SRS) angående revisorernas skyldigheter enligtreglerna i aktiebolagslagen vid misstankar ombrott. För ändamålet finns en samrådsgrupp somfortlöpande överväger hur samverkan mellanrevisorer, åklagare och polis kan utvecklas.Samrådsgruppen har uppdragit åt en arbetsgruppatt ta fram en vägledning för hur anmälningsskyldigheteni praktiken bör tillämpas.Arbetsgruppen lade fram sina övervägande i enpromemoria i juni 2003. Promemorian, somutgör ett viktigt inslag i det pågående arbete medatt utveckla kontakterna med revisorerna, finnsnu spridd till åklagare, poliser och revisorer i helalandet.EBM kommer också i framtiden att särskiltuppmärksamma frågan om hur revisorernasanmälningsskyldighet bör tillämpas i praktiken.Nästa steg i den processen kan vara att under 2004utvärdera effekten av promemorian.Revisorsnämnden ochBokföringsnämndenRevisorerna har stor betydelse för ekobrottsbekämpningen,både avseende anmälan om misstänktbrottslighet och från ett allmänt brottsförebyggandeperspektiv. I EBM:s operativa arbetegörs iakttagelser beträffande revisorer och derasrevisionsverksamhet. Det har hittills inte funnitsnågon enhetlig praxis inom myndigheten närdet gäller frågan om huruvida iakttagelserna ärsådana att de skulle kunna leda till disciplinäraåtgärder mot revisorerna och om de därför börleda till underrättelse (anmälan) till Revisorsnämnden.I EBM:s verksamhet uppkommer också frågorav bokföringsteknisk natur. Det kan röra sig omhur bokföringsskyldigheten bör fullgöras i enskildafall till frågor av mer övergripande och principiellkaraktär. Ibland finns det behov av att inhämtaBokföringsnämndens uppfattning i frågan.Under 2003 har EBM tagit fram rutiner sombör tillämpas inom myndigheten när en fråga omanmälan till Revisorsnämnden eller en framställningtill Bokföringsnämnden aktualiseras. Syftethar varit att skapa enhetlighet i hanteringen ochatt ge myndighetens ledning en överblick över hurfrågorna hanteras på avdelningarna. Rutinerna gerockså förutsättningar för en samlad uppföljningoch förbättrad kvalitet i hanteringen.Rikspolisstyrelsen och polismyndigheternaI kampen mot den organiserade brottslighetenhar samverkan med Rikspolisstyrelsen och polismyndigheternaunder året utvecklats ytterligare.Arbetet med att utöka och fördjupa kontakternamed polismyndigheterna har fortsatt. Olika samverkansinsatser,både operativa och strategiska,har genomförts med Rikskriminalpolisen ochpolismyndigheterna.Specialenheterna vid respektive avdelning haren nära samverkan med polismyndigheternaskriminalunderrättelserotlar. Polisledningen vidEBM:s avdelningar har återkommande mötenmed respektive polismyndighet och andra samverkandemyndigheter.I den operativa samverkan kan nämnas en aktioni Stockholm, där förundersökningen resulteradei domar med flera års fängelse som påföljd.Från Södra avdelningen har poliser deltagit i engemensam insats, Projekt Bornholm, tillsammansmed flera andra myndigheter.Under 2003 har EBM deltagit i olika samverkansgrupperoch projekt. Särskilt kan nämnasdeltagande i samverkansprojektet Organiseradbrottslighet i Sverige (OBiS). Denna samverkan27

har medfört en djupare kontakt i underrättelsearbetetoch kommer under 2004 att innebära attEBM fortsättningsvis kan bidra till ett effektivaremyndighetsgemensamt underrättelsearbete.Tillgången till kriminalunderrättelseregistret förpoliserna vid EBM under 2003 och inläggningsmöjligheteri registret under 2004 är ytterligaresteg på vägen för att EBM ska kunna medverka isamarbetet mellan myndigheterna.Ekobrottskansliet sammankallade i samverkanmed Rikspolisstyrelsen/polisenheten polismyndigheternasekorotelchefer till ett samverkansmöteunder november 2003 där även andraföreträdare för EBM deltog. Stödet till polismyndigheternai ekobrottsbekämpningen kommer attutvecklas under 2004 genom en ökad informationfrån Ekobrottskansliet.Sammantaget är samverkan med Rikspolisstyrelsenoch polismyndigheterna god, både centraltoch vid respektive avdelning. Utveckling skerkontinuerligt. Särskilt kan den centrala samverkanmellan myndigheterna främst avseende underrättelsefrågorutvecklas, något som kommer attfortsätta under 2004.SkattebrottsenheternaSamverkan med skattebrottsenheterna sker dels iden centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheternanär det gäller övergripande frågor, delsregionalt och lokalt beträffande operativa frågor.EBM är sammankallande i den centralasamrådsgruppen. I gruppen ingår också företrädareför Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen ochSkatteverket.EBM fick tillsammans med berörda myndigheterett uppdrag att under 2003 undersöka hursamarbetet med skattebrottsenheterna fungerar,beskriva och analysera vilka hinder som finnssamt redogöra för vilka förbättringsåtgärder somplaneras. Uppdraget redovisades i en gemensamrapport som föregicks av en omfattande enkät tillberörda personer inom myndigheterna. I redovisningenframhöll de fyra myndighetscheferna attsamarbetet successivt förbättrats och att det finnsgoda förutsättningar för ytterligare utveckling.När det gäller de hinder som i enkätsvaren lyftesfram och som rör skattebrottsenheternas befogenheteroch lokalisering, redovisade myndighetschefernainte någon gemensam syn på vilkaåtgärder som bör vidtas.I enkätsvaren lämnades vissa synpunkterangående den centrala samrådsgruppen. Synpunkternahar lett till att centrala samrådsgruppenövervägt sitt arbetssätt. Den kommerfortsättningsvis att delvis arbeta på ett nytt sättdär en dialog med den operativa verksamhetensätts i fokus.Inom ramen för den centrala samrådsgruppensarbete har det utvecklats ett system förkvalitetsuppföljning av skattebrottsutredarnasförundersökningar. Systemet är beräknat attinföras för alla skattebrottsutredare under 2004.INTERNATIONELLT ARBETEInternationellt samarbeteEBM har under 2003 fortsatt att utvecklainternationella kontakter på ekobrottsområdet.Utöver löpande kontakter med ekobrottsbekämpandemyndigheter i Norden har EBM deltagiti den årliga Nordiska Ekokonferensen som2003 arrangerades av SØK, EBM:s motsvarigheti Danmark. Även utanför närområdet harett stort intresse visats för hur Sverige bedriverekobrottsbekämpning och EBM:s unika myndighetskonstruktion.EBM har i informations- ochutbildningssyfte besökts av delegationer frånbl.a. Mongoliet, Vietnam och Kina. Besökarnahar bl.a. fått en inblick i EBM:s verksamhet ochsvenskt förvaltningskunnande.Inom korruptionsområdet har EBM biträttJustitiedepartementet i framförhandlandet avFN:s konvention mot korruption och deltagiti FN:s straffrättsliga kommission. EBM hardeltagit i arbetet inom Europarådets Groupof States against Corruption (GRECO) och iOECD:s arbetsgrupp mot korruption i internationellaaffärsförhållanden. Myndigheten harställt en expert till förfogande i EuroparådetsPACO-projekt om uppföljning och utvärderingav åtgärder mot korruption i Albanien. Slutligenhar myndigheten deltagit i ett förberedandemöte vid UNAFEI i Japan. Vid mötet planeradesför ett nytt seminarium om ekonomisk brottslighet,vilket ska genomföras vid FN:s kongress iThailand 2005.Den erfarenhet och kompetens som den internationellaverksamheten ger tas i första hand tillvaravia EBM:s kursverksamhet där internationellafunktionen deltar som föreläsare. Åklagare, poliseroch ekorevisorer från den operativa verksamheten28

deltar också i ökad utsträckning i internationellakonferenser, seminarier och dylikt.Totalt har två arbetskrafter avsatts till det internationellasamarbetet, varav 3/4 årsarbetskrafttill rättsbiståndsverksamhet. Årsarbetskrafternaär fördelade på tre personer. Myndigheten harersatts för utgifter i samband med rättsbiståndoch därför har den verksamheten inte inneburitnågra kostnader för EBM.RättsbiståndEBM deltar i PHARE-finansierade rättsbiståndsprojekt.PHARE är ett EU-program som syftar tillsamarbete mellan ett anslutarland och medlemsländernasmyndigheter samt att stödja anslutarländernasanpassning till kraven för medlemskapi EU. Förberedelser för EBM:s deltagande i ett avRikspolisstyrelsen lett PHARE-projekt rörande bekämpningav organiserad brottslighet i Lettland harfortsatt under 2003. Projektet kommer att påbörjasi början av 2004. EBM har under 2003 deltagit iarrangemangen och genomförandet av ytterligareett EU-finansierat projekt (EU Fraud Forum).Därutöver har EBM deltagit i ett antal seminarierarrangerade av Östersjöstaternas råd, bl.a. ett seminariumom ”Good governance” i samarbete medSveriges riksdag och ett seminarium i Litauen omallmänna frågor angående korruption och korruptioni samband med offentlig upphandling.EU-BEDRÄGERIERVid EBM finns ett EU-bedrägeriråd som skafrämja åtgärder mot bedrägerier, missbruk ochannan oegentlig och ineffektiv hantering ochanvändning av EU-relaterade medel i Sverige.EU-bedrägerirådet utgör ett forum för utbyteav information och erfarenheter inom området.Under 2003 har EU-bedrägerirådet träffats vid tvåtillfällen med företrädare för Statens Jordbruksverk,Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Riksåklagaren,Fiskeriverket, Skatteverket, Svenska ESF-rådet,Arbetsmarknadsverket, NUTEK, Riksrevisionen,Länsstyrelserna i Jämtlands län och Skåne län,Regeringskansliet och EBM.Under 2003 har en nationell årsrapport tagitsfram om skyddet av EU-medel för 2002 inomramen för EU-bedrägerirådets verksamhet. Rapportenbehandlar hur skyddet av EU-medel ärorganiserat, nya regelverk som har införts under2002 samt metoder för att förbättra kampen motfusk och bedrägeri m.m. En arbetsgrupp arbetarmed att ta fram en metod för att bedöma vilkennivå skyddet av EU-medel i Sverige håller.EBM tillhandahåller en kortare utbildningi brottsanmälan avseende EU-bedrägerier förde myndigheter som handlägger EU-medel iSverige. Under 2003 har utbildningen hållits vidfyra tillfällen Det är emellertid värt att noteraatt antalet anmälda EU-bedrägerier ökade under2003. Den utbildningsinsats som genomfördesunder 2002 kan ha bidragit till det ökadeantalet brottsanmälningar. Under 2003 inkom26 brottsanmälningar avseende EU-bedrägerierjämfört med 8 anmälningar 2002.På EU-nivå deltar EBM i en kommitté(Cocolaf) och i en arbetsgrupp (Artikel 280) vidInternationellt samarbeteinom ekobrottsområdetär en viktigdel i EBM:s arbete.Myndigheten medverkari flera rättsbiståndsprojekti EU-regi. Detinternationella intressetför hur Sverige bedriverekobrottsbekämpning ärstort. Ett flertal utländskadelegationer, bl.a.från Mongoliet, Vietnamoch Kina, har besöktEBM under året.29

Under 2003 fick EBM29 anmälningar ommisstänkt insiderbrottjämfört med 15 anmälningar2002. Den förstafängelsedomen i Europaför insiderbrott meddeladesav Svea Hovrätt2002 i ett av EBM:särenden.kommissionen för att bistå EU:s bedrägeribekämpningsbyrå(OLAF) i arbetet med att medatt skydda EU-medel.Under året har EBM tagit emot en delegationfrån den polska motsvarigheten till EUbedrägerirådetför att dela med sig av erfarenheternaav nationell samverkan avseende skyddetav EU-medel. Även andra svenska myndighetersom ingår i EU-bedrägerirådet bidrog med sinaerfarenheter vid besöket. Modellen med ett nationelltEU-bedrägeriråd har väckt intresse i ansökarländernaoch framhålls ofta av OLAF somett gott exempel på hur åtgärder för att bekämpaoegentligheter med EU-medel kan samordnas.EBM:s personal har även delat med sig av sinaerfarenheter avseende utredningar av EU-bedrägeriervid besök i ansökarländerna.EU-bedrägerirådet har visat sig vara ettfungerande forum för samordning av insatsersom motverkar EU-bedrägerier. Behovet avsamordning och erfarenhetsutbyte inom områdetkvarstår enligt EBM på såväl nationell somEU-gemensam nivå.FÖRDELNING AV KOSTNADEREBM har två verksamhetsgrenar, brottsförebyggandearbete samt utredning och lagföring.Utredning och lagföring är den mest resurskrävandeverksamhetsgrenen. Regeringen ställer dockåterkommande krav på att den brottsförebyggandeverksamheten ska utvecklas och öka i omfattning.Under 2003 uppskattas att ca 13 årsarbetskraftersatsats på brottsförebyggande arbete,vilket utgör omkring tre procent av EBM:stotala resurs. Brottsförebyggande arbete omfattarhär informationsverksamhet, pilotprojekt avbrottsförebyggande karaktär, kriminal underrättelseverksamhetsamt bevakning av de brottsfö-30

InsiderbrottInsiderinformation är information som inte är offentliggjord eller på annat sätt allmänt känd och som är ägnad att påverka kursenpå en aktie eller annat finansiellt instrument. Den som har insiderinformation rörande ett värdepapper är förbjuden att handla meddet värdepapperet eller att förmå någon annan att handla. Det är också förbjudet med otillbörlig kurspåverkan, dvs. att manipulerapriset på aktier och andra finansiella instrument så att marknadsmekanismerna riskerar att sättas ur spel. Under 2003 fick EBM 29anmälningar om misstänkta insiderbrott, jämfört med 15 anmälningar 2002. Finansinspektionen ansvarar för tillsyn av värdepappersmarknaden.Händelser där det finns misstanke om insiderbrott eller otillbörlig kurspåverkan anmäls till EBM. De flesta anmälningarav den här typen kommer från Finansinspektionen. Den första fängelsedomen i Europa rörande insiderbrott meddelades avSvea Hovrätt 2002 i ett av EBM:s ärenden. Regeringen har under 2003 tillsatt en utredning om marknadsmissbruk i syfte att bl.a.se över insiderstrafflagen. EBM deltar i denna utredning.rebyggande aspekterna i lagstiftningsfrågor och idet internationella arbetet.Fortfarande finns skillnader i ambition och resursinsatsmellan avdelningarna. Skillnaderna harfrämst historisk bakgrund där Västra och Södraregionerna redan före EBM:s bildande satsat påbrottsförebyggande verksamhet i större utsträckningän som skett i Stockholm. Dessutom harbalanssituationen och stora mängder inkommandeärenden på Östra avdelningen minskatmöjligheten att avsätta resurser för brottsförebyggandearbete.Under 2003 har resurser använts för ett flertalpilotprojekt av brottsförebyggande karaktär.Dessa projekt har till syfte att ge erfarenheterinför framtida brottsförebyggande insatser samtatt etablera fungerande samverkansformer ochbygga upp erforderliga kontaktnät. Projekten ären viktig del i det förslag till strategi för EBM:sbrottsförebyggande arbete som håller på attutvecklas. Därtill har den regionala kontaktskapandeverksamheten ökat markant.Sammantaget innebär detta att i stort settsamma resurs använts för brottsförebyggandearbete som tidigare år, vilket är ca tre procent avden totala resursen.Cirka 67 procent av myndighetens totalaresurser har avsatts till utredningsverksamhetoch processföring. Övriga 30 procent hänförs tillstödverksamhet såsom stabsuppgifter, kompetensutveckling,ledning och administration. Enfördelning av övriga resurser mellan verksamhetsgrenarnamotsvarande deras inbördes relationger fördelningen brottsförebyggande arbete 4procent respektive utredning och lagföring 96procent. Tabell 20. Kostnad per verksamhetsgrenBelopp Brottsföre- Utredning Stabsitkr byggande arbete och lagföring uppgifter* Totalt2001 6 578 264 624 33 104 304 3062002 12 711 305 056 317 7672003 12 715 305 154 317 869* Stabsuppgifter upphörde som verksamhetesgren i regleringsbrevet för 2002 Tabell 21. Kostnad per avdelning Belopp i tkr 2003 2002 2001Östra 130 944 133 034 133 807Västra 84 193 83 913 78 948Södra 62 502 60 805 55 037Staben 40 229 40 014 36 514Totalt 317 869 317 766 304 30631

Vid utredning om svart arbetskraft är det vanligt att man i bokföringen påträffar osannafakturor till betydande belopp. Förfarandet innebär att staten undandras både arbetsgivaravgifterEBM erbjuder och mervärdesskatt.ett rikstäckande utbildningsprograminom ekobrottsområdetför poliser, åklagare, ekorevisorer,skattebrottsutredare samt administrativpersonal. Under året har närmare400 personer deltagit i utbildningar iEBM:s regi.PersonalredovisningEBM:s roll som motor i samhällets kamp motekobrottsligheten kräver en aktiv personalpolitiksåväl när det gäller lönepolitik och rekryteringsom när det gäller kompetenshöjande åtgärdersom chefsutveckling och kvalificerade utbildningsinsatserinom de olika yrkesområdena imyndigheten.Myndigheten har under året satsat storaresurser på personalutveckling framför alltfokuserad på utbildning och åtgärder inomarbetsmiljöområdet. Satsningen på friskvård harockså fortsatt.KOMPETENSUTVECKLINGEBM har byggt upp en omfattande utbildningsverksamhetmed ett brett kursutbud som omfat-tar närmare 15 olika kurser. Utbildningarnavänder sig både till de egna medarbetarna ochtill personal som arbetar med ekobrottsbekämpningvid samverkande myndigheter. Främst ärdet åklagare, ekorevisorer, poliser, skattebrottsutredareoch administratörer som deltagit i utbildningarna.Kursplanen är uppbyggd både föratt respektive yrkesgrupp ska erhålla nödvändighög ”spetskompetens” inom sitt område och föratt de olika yrkesgrupperna ska öka förmågan attsamverka i yrkesgemensamma utredningsteam.En god kunskap om vad respektive yrkesgruppkan bidra med är grunden för ett bra utredningsresultat,inte minst vid kompliceradeutredningar. Därför har ett flertal yrkesgemensammakurser på olika nivåer tagits fram.32

Åklagare, poliser och ekorevisorer som utrederbrott mot insiderstrafflagen deltar vid licensutbildningför mäklare. Under året har utbildningsutbudetkompletterats med en interaktiv kurs iräkenskapsanalys som är en fortsättning på en kursi redovisning. Administrativ personal har genomgåttekokurs för administratörer. Vidare har enförsta omgång av en särskild kurs för ekopolisergenomförts. Ekopoliskursen vänder sig uteslutandetill poliser inom och utom EBM som utrederekobrott. Avsikten är att kursen ska höja polispersonalenskompetens inom de specifika områdensom rör ekopolisens arbete.EBM:s personal har under 2003 deltagit ikompetensutvecklande åtgärder under sammanlagt35 000 timmar eller motsvarande 12 dagar permedarbetare. Siffran innefattar såväl myndighetensegna utbildningar som övrig kompetensutvecklingsom personalen tagit del av.Vad gäller den utbildningsverksamhet somEBM ansvarar för har totalt under 2003 närmare400 personer, innefattande EBM:s egen personaloch personal från externa samverkande myndigheter,genomgått de olika kurserna. Under 2003har totalt 94 externa åklagare, poliser och skattebrottsutredaredeltagit i EBM:s kurser.Myndighetens åklagare har som tidigare årdeltagit i Riksåklagarens specialistutbildningar.För myndighetens ekorevisorer har underåret påbörjats en utvecklings- och utbildningsinsatsför att med IT-stöd förbättra möjligheternaatt analysera främst omfattande bokföringsmaterial.Under 2003 har vidareutbildningen av polispersonalenfortsatt. Tre poliser har genomgåttkvalificerad kriminalpolisutbildning (KKV). Denallmänpolisiära fortbildningen, främst tjänsteskjutningaroch självskydd, har bedrivits medhjälp av polismyndigheterna och i några fall medegen personal.Under året har en spaningsutbildning genomförtsmed tio poliser. Elva poliser har deltagit i engrundkurs för kriminalunderrättelsetjänst samtytterligare tre poliser i operativ analysutbildning.Avdelningarna har deltagit i vissa mindre utbildningaroch studiebesök vid polismyndigheterna,bl.a. avseende IT-brott och teknisk bevisning. Ettantal poliser vid specialenheterna vid respektive avdelninghar utbildats i hanteringen av kriminalunderrättelseregisteri Rikskriminalpolisens regi.Med hänsyn till den snabba utvecklingeninom IT-området på senare år, inte minst inomnäringslivet, som för EBM:s del bl.a. medförtkrav på mycket hög kompetens för att säkra informationi IT-miljöer, har myndigheten fortsattsatsningen på avancerade utbildningar för ITspecialisternai den operativa verksamheten.Administrativ personal har utöver ekoutbildningengenomgått internt arrangerad yrkesspecifikutbildning inriktad på diarieföring,arkivering, sekretess m.m. Även utveckling avyrkesrollen har ingått i utbildningsverksamhetenför administratörer.Den kompetens som EBM:s personal besitterinom främst ekobrottsområdet har också kommitandra till del genom att myndighetensmedarbetare deltagit som lärare vid utbildningarsom bl.a. Riksåklagaren, Domstolsverket, Polishögskolanoch revisorsorganisationerna FAR ochSRS anordnat.Under året har myndigheten förberett enförsöksverksamhet med fasta arbetsgrupper i denoperativa verksamheten som ska genomföras vidsamtliga avdelningar under 2004. Avsikten ärbl.a. att utveckla och utvärdera arbetet i de yrkesgemensammautredningsteamen. Som ett led ikommande försöksverksamhet och för utvecklingenav det operativa arbetet har under höstengenomförts en utbildningsdag i arbetslagsutvecklingför all personal vid avdelningarna. Ytterligareutbildningsinsatser planeras för den personalsom berörs av försöksverksamheten.ChefsutvecklingEBM:s chefsutvecklingsprogram omfattarallmänna förvaltningsfrågor, arbetsrätt, upphandling,budget- och lagstiftningsprocessenoch ledarskapsutveckling, och vänder sig tillsamtliga personalledare inom EBM. Chefs- ochledarskapsfrågor är särskilt aktuella i den tidigarenämnda försöksverksamheten med fasta arbetsgrupperi den operativa verksamheten.En arbetsgivarutbildning har genomförtsunder året i samverkan med Arbetsgivarverket.Den polisiära chefsgruppen har genomgått treav fyra delar i ett särskilt framtaget chefsutvecklingsprogram.Utbildningen syftade till attstärka och medvetandegöra det egna ledarskapetsamtidigt som den polisiära ledningsgruppenutvecklades.33

PersonalenObligatorisk självskyddsutbildningskerregelbundet. Det är enav flera polisiära utbildningarpå EBM.PersonalresursenAntalet anställda, inklusive långtidstjänstledigaoch tidsbegränsat anställda, och inkommenderadeinom EBM uppgick under 2003 till igenomsnitt 393. Genomsnittet årsarbetande var366. Några stora skillnader i antalet anställdarespektive årsarbetande i förhållande till föregåendeår föreligger inte. Den rekrytering somskett under året har i huvudsak varit ersättningsrekryteringoch har utan svårigheter kunnatgenomföras i samtliga personalgrupper.RekryteringEBM:s tidigare goda erfarenheter av att somåklagare rekrytera jurister med erfarenhet frånannat än åklagarverksamhet t.ex. från domstols-,polis- eller skatteväsende har föranlett myndighetenatt under året rekrytera extra åklagare.Intresset har visat sig vara mycket stort och godarekryteringar har kunnat genomföras bl.a. avpersoner med tidigare advokaterfarenhet.I syfte att underlätta rekryteringen av poliserhar en särskild policy antagits. Rekryteringsunderlagetkommer på sikt att minska när det gäller färdigutbildadeekobrottsutredare varför en långsiktigstrategi är viktig. Som en hjälp i rekryteringsarbetethar en broschyr tagits fram som beskriverpolisarbetet vid EBM.Under 2003 har tidsbegränsad anställningvid Rikspolisstyrelsen införts för samtligapoliser vid EBM. Anställningstiden har sattstill sex år.34

Det framtida ledarskapet inom EBM har diskuteratsunder året inom ramen för den planeradeförsöksverksamheten med fasta arbetsgrupperi den operativa verksamheten.För polisgruppen har ett utvecklingsprogramantagits med syfte att lokalisera poliser medintresse och fallenhet för framtida ledaruppgifter.En viktig komponent när det gäller framtidarekrytering av chefer har varit EBM:s fortsattasatsning på vice chefsåklagarna vid kamrarna.Dessa ingår också i målgruppen för chefsutvecklingsprogrammet.EBM samverkar när det gäller rekryteringav åklagare med Riksåklagaren och vid rekryteringav poliser med Rikskriminalpolisensekobrottskansli. Samverkan har också skett påandra personalpolitiska områden t.ex. i utbildningssammanhangoch vid löneförhandlingarsamt vid tillämpning av det statliga delpensionsavtalet.Ett av syftena med sådan samverkan ärgivetvis att uppnå största möjliga samsyn t.ex.i frågor om kompetens- och karriärutvecklingför gemensamma yrkesgrupper. Det uppdeladearbetsgivaransvaret som finns inom myndighetenställer också stora krav på samverkan i skildapersonaladministrativa och personalpolitiskasammanhang.Åldersfördelning och delpensionGenomsnittsåldern för medarbetarna inomEBM är 52 år. Antalet pensionsavgångar underåret är tre.Under året har möjligheten till delpension utnyttjatsav tolv medarbetare till en sammanlagdomfattning av fem årsarbetskrafter. En anställdhar under året valt att kvarstå i tjänst efter sextiofemårs ålder. EBM ser positivt på möjlighetenför de anställda att trappa ner arbetstiden införförestående pensionering.Könsfördelning och medellönLiksom tidigare finns inom EBM ett fortsattbehov av att öka andelen kvinnor bland chefernaoch i polisgruppen liksom andelen män igruppen administratörer. En nedgång i andelenkvinnor inom åklagargruppen kräver särskilduppmärksamhet. Den låga personalrörligheteninom myndigheten, ca fem procent per år, innebären stor svårighet i jämställdhetsarbetet.Skillnaderna i medellön i förhållande till föregåendeår svarar i huvudsak mot de procentsatsarsom överenskommits i skilda centrala löneavtaloch påverkas också av avtalens revisionstidpunkter.En viss nedgång i medellön inom chefsgruppenär föranledd av att ytterligare personer tagitsmed i beräkningsunderlaget. I personalgruppenDiagram 8. Tabell 22. Antal anställda och årsarbetandePersonal- Antal anställda Faktiskt årsarbetandegrupp 2003 2002 2001 2003 2002 2001Chefer 29 29 29 29 29 29Åklagare 72 67 73 63 60 59Poliser 173 174 183 162 167 168Ekorevisorer 36 36 36 34 34 32Administratörer 57 58 54 52 53 48Övriga 29 25 26 26 22 21Totalt 396 389 401 366 365 357Tabell 23. KönsfördelningPersonalgrupp Kvinnor % Män %Chefer 30 70Åklagare 35 65Poliser 20 80Ekorevisorer 50 50Administratörer 90 10Övriga 80 20Tabell 24. MedellönPersonalgrupp Kvinnor Män TotaltChefer 47 100 49 800 49 500Åklagare 41 000 41 000 41 000Poliser 30 400 31 200 31 000Ekorevisorer 35 000 36 800 35 900Administratörer 21 500 25 600 21 900Övriga 24 500 42 100 29 10035

Tabell 25. SjukfrånvaroPersonalgruppProcentAlla medarbetare 3,77Kvinnor 4,72Män 2,94Alla under 30 år 3,76Alla 30–49 år 3,98Alla över 49 år 3,53Kvinnor under 30 år 3,36Kvinnor 30–49 år 5,74Kvinnor över 49 år 3,72Män under 30 år 5,27Män 30–49 år 2,59Män över 49 år 3,34Andel >60 dagar 61,50Tabell 26. Antal anställda och årsarbetandeÖstra Anställda ÅrsarbetandeChefer 9 9Åklagare 38 31Poliser 65 62Ekorevisorer 21 19Administratörer 24 22Totalt Östra 157 143Västra Anställda ÅrsarbetandeChefer 6 6Åklagare 20 19Poliser 62 55Ekorevisorer 9 9Administratörer 18 17Totalt Västra 115 106Södra Anställda ÅrsarbetandeChefer 6 6Åklagare 14 13Poliser 46 45Ekorevisorer 6 6Administratörer 15 13Totalt Södra 87 83Staben Anställda ÅrsarbetandeChefer 8 8Övriga 29 26Totalt Staben 37 34TOTALT 396 366”Övriga” ingår samtliga anställda vid stabenexklusive chefer. Den stora skillnaden i medellönberor på att andelen kvinnliga administratörer igruppen är stor.Sjukfrånvaro och friskvårdDen totala sjukfrånvaron beräknas i förhållandetill den totala arbetstiden. Vidare redovisasockså sjukfrånvaron fördelad på kön och ålder iförhållande till respektive grupps sammanlagdaarbetstid. Redovisningen avser andra halvåret2003.Fjorton personer har varit frånvarande pågrund av sjukdom under två månader eller längretid, vilket motsvarar drygr 60 procent av dentotala sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaroni myndigheten för andra halvåret 2003 uppgårtill 1 538 dagar fördelade på 85 personer. Antalsjukdagar per anställd är för angiven tid fyradagar, vilket är en minskning i förhållande tillföregående år.EBM bedriver en aktiv friskvårdsverksamhet iolika former, bl.a. i regi av myndighetens mycketaktiva idrottsförening. Under året har myndighetenarrangerat viktväktaraktiviteter inomsamtliga avdelningar. Det sammanlagda resultatetär en viktminskning under året på 450 kilofördelat på ett femtiotal deltagare. Under höstenhar rökavvänjning påbörjats.Myndigheten bedriver en aktiv rehabiliteringsverksamhetpå lokal nivå med stödinsatserfrån myndighetens stab och Ekobrottskansliet.Arbetsmiljö, jämställdhet och mångfaldEBM:s arbetsmiljöavtal har en inriktning sominnebär att medarbetarna ska ha stora möjligheteratt påverka sin arbetsmiljö och arbetssituation.Arbetet i arbetsplatsträffarna har under åretutvecklats. Utbildningar har genomförts ochjämställdhets- och mångfaldsarbetet har givitssärskilt fokus.Under våren 2003 genomfördes en klimatundersökninginom hela myndigheten. Undersökningenomfattade den fysiska och psykiskaarbetsmiljön, chefsarbetet, planeringen avverksamheten samt stress- och diskrimineringsproblematiken.På en femgradig skala uppnåddesinom myndigheten på samtliga delområden ettmedelvärde över 3,0. Cirka 75 procent av medarbetarnadeltog i undersökningen. En utvärdering36

av undersökningen pågår och åtgärder planerassåväl lokalt som centralt.En särskild arbetsgrupp har fortsatt sitt arbeteinom myndigheten med frågor rörande jämställdhet,mångfald och diskriminering.EBM:s debriefinggrupp har under året genomförtdels seminarieövningar, dels övningar medledningsgrupperna inom enskilda avdelningar.Under 2003 har deltagande i det Nationellanätverket för kvinnliga poliser fortsatt. Tre poliserhar deltagit i ledarskapsutbildning för kvinnligapoliser som arrangerades i samverkan med det nationellanätverket. Lokala nätverk har startats vidvarje avdelning. Syftet är att nå en jämnare könsfördelningtill EBM av inkommenderade polisersamt att skapa en grund för att fler kvinnor skaha ett bättre kompetensmässigt underlag för attsöka chefsbefattningar. En särskild verksamhetsbeskrivninghar antagits för nätverket centralt. Enstartträff med samtliga kvinnliga poliser vid EBMhar genomförts under våren 2003.KOMPETENSFÖRSÖRJNINGRegeringen uppdrog den 18 juni 2003 till myndigheternaatt i stället för i en separat skrivelseredovisa kompetensförsörjning m.m. i myndighetensårsredovisning. Nedanstående redovisningomfattar endast vid EBM anställd personal.BakgrundUtgångspunkter samt mål och uppgifter förEBM:s verksamhet i stort har redovisats i föregåendeavsnitt av årsredovisningen. Som bakgrundtill följande redovisning bör därutöver noteras att:• den polispersonal som arbetar inom EBM äranställd i polisväsendet och ställd till EBM:sförfogande. Det totala arbetsgivaransvaret fördenna personalgrupp har Rikspolisstyrelsenoch utövas av Ekobrottskansliet i samverkanmed EBM.• åklagarna vid EBM anställs vid myndighetenav Riksåklagaren som därmed också disponerartillsättningskriterier och ingångslönesättning.EBM bedriver en aktivfriskvård. Under årethar EBM erbjudit medarbetarnaett viktväktarprogram.Intresset varstort och resultatet bleven viktminskning på450 kilo, fördelat på ettfemtiotal deltagare.37

Kompetensförsörjning 2003I myndighetens målsättning för 2003 utgjordeöversynen av personalsammansättning och arbetsorganisationen väsentlig del. På grund av dettahar bl.a. beslut fattats om försöksverksamhet medfasta arbetsgrupper inom ramen för befintlig kammarorganisation.Försöksverksamheten kommeratt utvärderas efter ett års verksamhet.Den rekrytering som genomförts under året,i huvudsak ersättningsrekrytering, har kunnatgenomföras på ett framgångsrikt sätt, vilketframgått tidigare i redovisningen.Kompetensförsörjning 2004–2006EBM räknar inte med några dramatiska förändringari rekryteringsbehovet under de kommandeåren. Ålderssammansättningen m.m. pekar påett behov av högst tjugotalet rekryteringar under2004.Den pågående försöksverksamheten med fastaarbetsgrupper kan på litet längre sikt ge behov avförändringar i rekryteringsverksamheten.Kompetensförsörjning genomkompetensutvecklingKompetensutveckling är enligt EBM:s uppfattningen viktig del i personalförsörjningen.Antalet utbildningsdagar uppgår till 12 dagar permedarbetare. Utbildningsverksamheten fortsätteratt utvecklas i hög takt.Åldersfördelning, könsfördelningoch rörlighetEBM ”ärvde” i samband med det LAS-förfarandesom genomfördes vid myndighetens tillkomsti stor omfattning ålders-, löne- och könsstrukturerfrån åklagar- och polisväsendet. Myndighetenbemannades av specialister med stor erfarenhetfrån verksamhetsområdet, specialistkompetenssom uppnåtts genom lång tids verksamhetinom området. Tillängligt statistikmaterial visardessutom att rörligheten inom myndigheten ärlåg, på gott och ont, även i förhållande till övrigamyndigheter inom sektorsområdet.Den statistik som tillhandahållits som underlagför föreliggande redovisning ger vid handenatt:• männen fortfarande dominerar antalsmässigtpå lednings- och kärnkompetensnivån• kvinnodominansen på nivån stödkompetensär oförändrat stor• genomsnittsåldern inom myndigheten och pårespektive kompetensnivå i princip är oförändrad• personalomsättningen är oförändrat låg.Mål och slutsatserDen låga personalomsättningen och de ekonomiskaresurserna påverkar personalförsörjningenoch möjligheterna att förändra sammansättningeninom de olika kompetenskategoriernainom EBM. Fortsatta satsningar behövs för attöka andelen kvinnor på lednings- och kärnkompetensnivånoch åtgärder erfordras även föratt öka andelen män i nivån stödkompetens.Målen för denna verksamhet är långsiktiga.På lite längre sikt erfordras också en översynav relationstalen mellan olika personalgrupper.Rekryteringsverksamheten bör ligga på enoförändrad nivå i förhållande till 2003.38

LedningenBakre raden: Gunnar Stetler, avdelningschef Östraavdelningen, Lars Willquist, avdelningschef Västraavdelningen, Rolf Holmquist, generaldirektör, ThomasSaltin, utvecklingschef, och Peter Nilsson, polischef.Främre raden: Roland Andersson, chefsjurist, BeritBjuvberg, personaldirektör, Angela Winterhagen,ekonomidirektör, och Gösta Ivarsson, avdelningschefSödra avdelningen.39

Finansiell redovisningResultaträkningBelopp i tkr NOT 2003 2002Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 318 508 303 176Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 3 823 4 625Intäkter av bidrag 250 1 574Finansiella intäkter 2 760 741Summa verksamhetens intäkter 323 340 310 116Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 3 –145 416 –140 910Kostnader för lokaler –33 245 –31 182Övriga driftkostnader 4 –132 584 –139 524Finansiella kostnader 5 –962 –1 565Avskrivningar och nedskrivningar –5 663 –4 585Summa verksamhetens kostnader –317 869 –317 766Verksamhetsutfall 5 470 –7 650Årets kapitalförändring 6 5 470 –7 65040

BalansräkningBelopp i tkr NOT 2003 2002TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångarBalanserade utgifter för forskning o utveckling 1 538 –Rättigheter och andra immateriella tillgångar 1 249 1 791Summa immateriella anläggningstillgångar 2 787 1 791Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter på annans fastighet 7 961 8 258Maskiner, inventarier, installationer m.m. 16 900 13 779Summa materiella anläggningstillgångar 7 24 861 22 036FordringarKundfordringar 1 1Fordringar hos andra myndigheter 8 1 841 2 571Övriga fordringar 47 23Summa fordringar 1 889 2 594PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader 12 447 8 378Övriga upplupna intäkter 151 292Summa periodavgränsningsposter 9 12 598 8 670Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 10 –7 477 –14 345Summa avräkning med statsverket –7 477 –14 345Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 11 27 492 24 366Summa kassa och bank 27 492 24 366SUMMA TILLGÅNGAR 62 150 45 112KAPITAL OCH SKULDERMyndighetskapitalBalanserad kapitalförändring –18 582 –10 933Kapitalförändring enligt resultaträkningen 5 470 –7 650Summa myndighetskapital 12 –13 112 –18 582AvsättningaAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelse 13 1 632Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 14 24 739 24 276Skulder till andra myndigheter 15 15 522 15 049Leverantörsskulder 16 18 237 3 778Övriga skulder 17 3 515 2 890Summa skulder m.m. 62 013 45 993PeriodavgränsningsposterUpplupna kostnader 11 615 17 701Oförbrukade bidrag 3Summa periodavgränsningsposter 18 11 618 17 701SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 62 151 45 113Ansvarsförbindelser Inga Inga41

Anslagsredovisning 2003Belopp i tkr Ingående Årets tilldel- Totalt Utgifter UtgåendeAnslag överförings ning enligt disponibelt överföringsbelopp regleringsbrev belopp beloppRamanslag 4:4 14 345 311 640 325 985 –318 508 7 477EkobrottsmyndighetenSumma 14 345 311 640 325 985 –318 508 7 477Finansiella villkorAnslagskredit 4 82442

FinansieringsanalysBelopp i tkr NOT 2003 2002DriftKostnader 19 –310 170 –313 180Finansiering av driftIntäkter av anslag 318 508 303 176Intäkter av avgifter och ersättningar 20 3 312 4 509Intäkter av bidrag 250 1 574Övriga intäkter 760 322 829 741 310 000Summa medel som tillförts för finansiering av drift 12 658 –3 180Ökning (–) av kortfristiga fordringar –3 224 349Ökning (+) av kortfristiga skulder 8 858 5 634 8 772 9 122Kassaflöde från drift 18 293 5 942InvesteringsverksamhetInvesteringar i materiella tillgångar –8 283 –2 056Investeringar i immateriella tillgångar –1 744 –2 407Summa investeringsutgifter –10 026 –4 463Finansiering av investeringarLån från Riksgäldskontoret 7 771 4 214– amorteringar –7 308 464 –4 299 –85Försäljning av anläggningstillgångar 650 315Summa medel som tillförts för finansiering 1 114 230av investeringarFörändringar av kortfristiga fordringar och skulder 615 –122Kassaflöde till investeringsverksamhet –8 298 –4 355Förändring av likvida medel 9 994 1 586Specifikation av förändringar av likvida medelLikvida medel vid årets början 10 021 8 435Ökning (+) av tillgodohavande hos RGK 3 127 10 800Ökning (+) av avräkning till statsverket 6 868 –9 213Summa förändring av likvida medel 9 994 1 586Likvida medel vid periodens slut 20 015 10 02143

Tilläggsupplysningar och noterTillämpade redovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag(2000:605).Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 10 tkr.AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar definieras som tillgångar med ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr och en ekonomisklivslängd som uppgår till minst tre år. Som anläggningstillgång klassificeras dessutom objekt som utgör enfungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst 10 tkr.Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.Avskrivningar görs på beräknad ekonomisk livslängd fr.o.m den månad tillgången tas i drift.Tillämpade avskrivningstider:Elektriska apparater, datorer (ej leasing)Immateriella anläggningstillgångarKontorsmaskiner, bilar, nyttjanderätterInredningsinventarier, förbättringsåtgärder på annans fastighet3 år5 år5 år10 årUppgifter om sjukfrånvaro, se sid 36 i resultatredovisningen.BELOPP I TKR 2003 2002Not 1Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter av utbildning och konferenser 1 179 2 066Intäkter av konsultuppdrag 1 300 745Intäkter av övrigt 811 1 583Försäljning av material 21 116Realisationsvinst maskiner och inventarier 511 116Summa 3 823 4 625Not 2Not 3Not 4Finansiella intäkterRänteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret 754 742Övrigt 6Summa 760 742PersonalLönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter 84 118 78 608Ersättning till ledande befattningshavare (tkr)Holmquist Rolf, generaldirektör 878 830Andersson Roland, vice överåklagare 726 738Stetler Gunnar, avdelningschef 771 757Willquist Lars, avdelningschef 759 704Ivarsson Gösta, avdelningschef 759 730Rolf Holmqvist är ledamot av Tjänsteförslagsnämndenhos RiksåklagarenRoland Andersson är styrelseledamot avCasino Cosmopol ABÖvriga driftkostnaderI posten övriga driftkostnader redovisas lönekostnader förinkommenderad polispersonal från Rikspolisstyrelsen. 98 538 100 17844

Belopp i tkr 2003 2002Not 5Finansiella kostnaderRäntekostnader på lån i Riksgäldskontoret 745 1 434Räntekostnader från räntekonto i Riksgäldskontoret 3Övrigt 216 128Summa 962 1 565Not 6Not 7Årets kapitalförändringKapitalförändringen utgörs av skillnaden mellan postersom anslagsavräknats men inte redovisats som kostnadoch poster som redovisats som kostnad men inte anslagsavräknats.Amorteringar 7 308 4 299Förändring sem.löneskuld inkl soc. avg. –1 259 –534Periodiserade övriga driftkostnader 5 025 –6 916Avskrivningar –5 663 –4 585Periodiserade ränteintäkter, RGK 59 210Periodiserade räntekostnader RGK –125Summa 5 470 –7 650Materiella tillgångarFörbättringsåtgärder på annans fastighetIB anskaffningsvärde 13 958 13 727Årets anskaffningar 1 250 231Årets försäljningar/utrangeringar –824UB anskaffningsvärde 14 384 13 958IB ackumulerade avskrivningar –5 701 –4 640Årets försäljningar/utrangeringar 424Årets avskrivningar –1 146 –1 061UB ackumulerade avskrivningar –6 424 –5 701Summa bokfört värde 7 961 8 258Maskiner, inventarier, installationer m.m.IB anskaffningsvärde 23 585 22 077Årets anskaffningar 7 032 2 176Årets försäljningar/utrangeringar –1 472 –669UB anskaffningsvärde 29 145 23 585IB ackumulerade avskrivningar –9 806 –7 115Årets försäljningar/utrangeringar 1 330 470Årets avskrivningar –3 768 –3 162UB ackumulerade avskrivningar –12 244 –9 806Summa bokfört värde 16 900 13 779Summa materiella anläggningstillgångar 24 861 22 036Not 8Not 9Fordringar hos andra myndigheterFordran mervärdeskatt 1 615 2 420Övrigt 226 151Summa 1 841 2 571Periodavgränsningsposter fordringarFörutbetalda hyror 10 676 6 399Förutbetalda leasing kostnader 865 741Upplupna bidragsintäkter 292Övriga upplupna intäkter 151 0Övrigt 905 1 238Summa 12 598 8 67045

Belopp i tkr 2003 2002Not 10 Avräkning med statsverketIngående balans –14 345 –5 131Avräknat mot statsbudgeten:– anslag 318 508 303 175Avräknat mot statsverkets checkräkning:– anslagsmedel som tillförts räntekonto –311 640 –312 389Utgående balans –7 477 –14 345Not 11 Behållning räntekonto i RiksgäldskontoretAnslagsmedel 27 492 24 366Summa 27 492 24 366Kortsiktigt likviditetsbehov 16 194 tkrAv regeringen beviljad kredit 32 164 tkrDen viktigaste faktorn som påverkar saldots utvecklingär förbrukningen av anslagsmedelNot 12 MyndighetskapitalIngående balans –18 582 –10 932Överfört från årets kapitalförändring 5 470 –7 650Utgående balans –13 112 –18 582Not 13 Avsättningar för pensionerIngående avsättning 0Årets pensionskostnad 2 253Årets pensionsutbetalning –621Utgående avsättning 1 632Not 14 Lån i RiksgäldskontoretIngående balans 24 276 24 361Under året upptagna lån 7 771 4 214Årets amorteringar –7 308 –4 299Utgående balans 24 739 24 276Av regeringen beviljade låneramen till 33 000 tkr.Not 15 Skulder till andra myndigheterArbetsgivaravgifter 2 614 2 260Premieavgifter 1 221 1 963Riksåklagaren 1 763 1 205Rikspolisstyrelsen 9 509 9 331Övrigt 414 289Summa 15 522 15 049Not 16 LeverantörsskulderAP Fastigheter 6 636Fastigheter AB CPH i Malmö 2 902SEB Trygg Liv 1 727Telia Sverige AB 1 168Övriga leverantörer 5 804 3 778Summa 18 237 3 778Not 17 Övriga skulderPersonalens källskatt 3 164 2 540Belöning Trustor 350 350Övrigt 1Summa 3 515 2 89046

Belopp i tkr 2003 2002Not 18 Periodavgränsningsposter skulderUpplupna löner och arvoden 920Upplupna semesterlöner 6 761 5 803Upplupna räntor statliga 178 179Upplupna sociala avgifter 3 782 4 516Övriga upplupna kostnader 897 6 285Summa 11 618 17 701Not 19 Verksamhetens kostnaderKostnader för drift 317 869 317 766Avskrivningar –5 663 –4 585Realisationsförlust –400Kostnad ej utbetalning –4Avsättningar –1 632Summa 310 170 313 181Not 20 Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter av avgifter och andra ersättningar 3 823 4 625Realisationsvinst –511 –116Summa 3 312 4 50947

Sammanställning över väsentliga uppgifterBelopp i tkr 2003 2002 2001 2000 1999Låneram i RiksgäldskontoretBeviljad i regleringsbrevet 33 000 33 000 33 000 30 000 33 000Utnyttjad låneram 24 739 24 276 24 361 17 203 18 935Kredit hos RiksgäldskontoretBeviljad 32 164 31 238 30 430 24 793 19 920Maximalt utnyttjad 0 0 0 14 091 0RäntekontoRänteintäkter 754 741 4 246 697Räntekostnader 0 –3 –140 0 0AvgiftsintäkterBudget i regleringsbrev 0 0 0 0 0Utfall 3 823 4 625 3 971 5 097 3 641AnslagskreditBeviljad i regleringsbrev 4 824 9 371 9 129 7 842 5 976Utnyttjad 0 0 0 10 876 0AnslagUtgående anslagssparande 7 477 14 345 5 131 –10 876 5 413–därav intecknat 0 5 305 1 010 0 0BemyndigandenTilldelade 0 0 0 0 0Åtaganden 0 0 0 0 0AnställdaSumman inkluderar inkommenderadpolispersonal från Rikspolisstyrelsen.Årsarbetskrafter 368 358 359 366 361Medelantalet anställda 393 390 399 400 387DriftkostnadPer årsarbetskraft 846 870 834 774 718KapitalförändringÅrets kapitalförändring 5 471 –7 650 1 029 1 239 –5 643Balanserad kapitalförändring –18 582 –10 932 –11 961 –13 200 –7 55748

AdresserGeneraldirektör och stabGeneraldirektör: Gudrun Antemar (fr.o.m. 1 april 2004)Polischef: Peter NilssonAdress: Box 820, 101 36 StockholmBesöksadress: Hantverkargatan 15Telefon: 08-762 00 00Telefax: 08-613 40 19e-post: registrator.staben.ebm@EBM.seÖstra avdelningenAvdelningschef: Gunnar Stetler (stf generaldirektör)Polisiär chef: Per WadhedAdress: Box 821, 101 36 StockholmBesöksadress: Hantverkargatan 15Telefon: 08-762 00 00Telefax: 08-762 01 01e-post: registrator.ostra@EBM.seVästra avdelningenAvdelningschef: Lars WillquistPolisiär chef: Anna-Carin PihlAdress: Box 2333, 403 15 GöteborgBesöksadress: Rosenlundsgatan 4Telefon: 031-743 18 00Telefax: 031-743 19 50e-post: registrator.vastra@EBM.seSödra avdelningenAvdelningschef: Gösta IvarssonPolisiär chef: Alf LindstedtAdress: Box 27, 201 20 MalmöBesöksadress: Skeppsbron 1 ATelefon: 040-662 28 00Telefax: 040-662 29 00e-post: registrator.sodra@EBM.se

Box 820, 101 36 Stockholm, tel 08-762 00 00, fax 08-613 40 19, www.ekobrottsmyndigheten.se