12.07.2015 Views

Vård och omsorg samt filmer om att leva med sjukdom ... - Trelleborg

Vård och omsorg samt filmer om att leva med sjukdom ... - Trelleborg

Vård och omsorg samt filmer om att leva med sjukdom ... - Trelleborg

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ADHD men även för anhöriga <strong>och</strong> k<strong>om</strong>pisar. Vi får veta mer <strong>om</strong> diagnos, behandlingar <strong>och</strong> olikastöd s<strong>om</strong> underlättar för den s<strong>om</strong> har ADHD. Programledare är Shanti Rydwall-Menon s<strong>om</strong> ärk<strong>om</strong>iker <strong>och</strong> s<strong>om</strong> även själv har ADHD. Denna film är tänkt s<strong>om</strong> ett stöd <strong>och</strong> verktyg för främstelever, både för den s<strong>om</strong> har ADHD men även för hans/hennes k<strong>om</strong>pisar. Den kan även användasav skolpersonal <strong>och</strong> föräldrar, för <strong>att</strong> få ökad förståelse <strong>och</strong> kunskap. Vi träffar ungd<strong>om</strong>ar <strong>med</strong>ADHD, deras föräldrar <strong>samt</strong> experter i ämnet.50/50http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W2076Adam är 27 år <strong>och</strong> får, trots sitt hälsosamma liv, en allvarlig cancerdiagnos. För <strong>att</strong> hantera sin nyasituation har han den bästa <strong>och</strong> inte helt smidiga polaren Kyle, sin chockade mamma, flickvännenRachael <strong>och</strong> den nyutexaminerade terapeuten Katie s<strong>om</strong> tar sig an Adam s<strong>om</strong> sin tredje patient -någonsin. 50/50 är en värmande <strong>och</strong> fantastiskt rolig feel good-film <strong>om</strong> när livet inte är på topp.Joseph Gordon-Levitt gör ett pricksäkert porträtt av en ung man s<strong>om</strong> tvingas hitta ljuspunkterna ien osäker tillvaro. Han backas upp av Seth Rogen, Anna Kendrick, Bryce Dallas Howard <strong>och</strong>Anjelica Houston. 50/50 är n<strong>om</strong>inerad till två Golden Globes <strong>och</strong> har redan blivit en favorit s<strong>om</strong>tilldelades publikpriset under Stockholms filmfestival <strong>och</strong> hyllats av kritiker världen över.Barnmorskorna 1-8http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W2065Barnmorskorna är en serie s<strong>om</strong> <strong>med</strong> starka känslor skildrar vardagen för barnmorskorna påHuddinge sjukhus kvinnoklinik. Nu behövs det bara lite jävlar anamma, säger barnmorskanAgnetha s<strong>om</strong> skall få Ulrica <strong>att</strong> orka hela vägen ut. Ulrica k<strong>om</strong> till förlossningen i polisbil efters<strong>om</strong>hennes man var borta när värkarna s<strong>att</strong>e in. Extramaterial: Så går det till från A-ÖFrån Liv till Livhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1957Sedan urminnes tider har människan drömt <strong>om</strong> <strong>att</strong> kunna bota sjukd<strong>om</strong>ar gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> ersätta ettsjukt organ <strong>med</strong> ett friskt. Vid mitten av 1900-talet blev denna dröm verklig då den första organtransplantationenägde rum i USA. I den här filmen får vi bland annat träffa Martha Ehlin s<strong>om</strong> fåttfem nya organ, ett ingrepp s<strong>om</strong> räddade henne fråncancer. Utöver hennes gripande historia träffarvi också läkare <strong>och</strong> forskare s<strong>om</strong> är verksamma in<strong>om</strong> organtransplantation <strong>och</strong> vi får en djupinblick i ett fascinerande <strong>med</strong>icinskt <strong>om</strong>råde. Det visar sig <strong>att</strong> det trots teknikens imponerandeutveckling råder en kraftig organbrist i Sverige <strong>och</strong> <strong>att</strong> tiotals personer dör varje år i väntan på ettnytt organ. Filmen diskuterar också vad s<strong>om</strong> kan ligga bak<strong>om</strong> det faktum <strong>att</strong> Sverige hör till desämre länderna i Europa vad gäller organdonation, men också vad s<strong>om</strong> kan göras för <strong>att</strong> vända dendystra trenden.Benda Bilili!http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1866Filmen <strong>om</strong> musikgruppen Staff Benda Bilili från Kongo-Kinshasa, följer en grupp halta,rullstolsburna, hemlösa musikers fantastiska framgångssaga från repetitionerna pa° gräsm<strong>att</strong>an istadens zoo till hyllade konsertturne´er i Europa.Nina, älsklinghttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1865När Nina var 8 år gammal började hennes fosterfar förgripa sig sexuellt på henne. Detta forts<strong>att</strong>efram till tonåren. Hela Ninas liv har präglats av dessa upplevelser hon aldrig blir fri ifrån. Idag ärNina 42 år <strong>och</strong> sedan tio år har hon försökt ta sig ur den tunnel hon befunnit sig i. Nu har honPostadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


estämt sig för <strong>att</strong> hon vill berätta <strong>om</strong> sina upplevelser. En film <strong>om</strong> livets svartaste sidor men också<strong>om</strong> människans okuvliga vilja <strong>att</strong> <strong>leva</strong> vidare.I rymden finns inga känslorhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1612I rymden finns inga känslor är en k<strong>om</strong>edi <strong>om</strong> 18-årige Simon s<strong>om</strong> delar lägenhet <strong>med</strong> sin brorSam. Simon s<strong>om</strong> har Aspergers syndr<strong>om</strong> kräver ett fast schema där allt måste vara sig likt veckaefter vecka. Förändringar är nägot han bara kan hantera i små doser <strong>och</strong> när allt blir för jobbigtgömmer han sig i sin tvättunna, fylld <strong>med</strong> lysande stjärnor han gömmer sig i rymden för där finnsinga känslor. När Sam blir dumpad av sin flickvän <strong>och</strong> går in i en mindre depression spricker helatillvaron för Simon. Han ger sig själv i uppdrag <strong>att</strong> hitta en ny flickvän till Sam, men <strong>med</strong> sin socialaink<strong>om</strong>petens blir det inte enkelt, Simon vet ingenting <strong>om</strong> tjejer <strong>och</strong> kärlek ...Tindrahttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1605Tindra, 8 månader tas <strong>om</strong> hand på akuten. Läkarna konstaterar <strong>att</strong> hon har skallskador. Hur kanden lilla flickan ha blivit så skadad utan <strong>att</strong> någon sett något? Vem vill henne illa eller är det bara enolycka? Polisen kopplas in på fallet <strong>och</strong> börjar kartlägga alla s<strong>om</strong> har täffat flickan för <strong>att</strong> göra sig enbild av vad s<strong>om</strong> har hänt. Kan det det vara flickans äldre syskon s<strong>om</strong> har har tappat henne eller ärdet Tindras hetlevrade pappa s<strong>om</strong> inte direkt har något fläckfritt förflutet? Från oväntat håll fårpolisen ett tips s<strong>om</strong> kastar <strong>om</strong> utredningen. Kan det vara så <strong>att</strong> Tindras skador inte har uppk<strong>om</strong>mitpå det sätt s<strong>om</strong> de först trodde? Filmen har tagit fram av ett flertal experter, Barnläkarföreningen,Mio-gruppen på Karolinska sjukhuset i Stockholm, Barnsjuksköterskornas förening <strong>och</strong> Barnahus iStockholmJag målar lite fantasihttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1593Johannes kunde inte tala förrän vid 7 års ålder. Men han kunde rita ögonblicksbilder s<strong>om</strong> berättadevad han upplevt. Så började ett konstnärskap av annat slag. Anette ritar gubbar. Med enklapenseldrag uttrycker hon de starka känslor s<strong>om</strong> vi alla bär på. Hennes bild av kärleksparet är kändi hela stan. Ett porträtt av två konstnärer <strong>med</strong> intellektuella funktionshinder s<strong>om</strong> båda erhållitFUB:s pris.Emmahttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1586Emma är en historia <strong>om</strong> en ung kvinnas revansch när livet gått snett. Emma, s<strong>om</strong> är adopterad frånSri Lanka, började missbruka droger när hon var 12 år gammal. Hon är 18 år när filmen börjar <strong>och</strong> istort behov av en radikal förändring av sitt liv <strong>och</strong> leverne.Hon tas in på ett behandlingshem därman arbetar efter devisen <strong>att</strong> alla ska behandlas lika men Emma vill <strong>och</strong> behöver gå sin egen väg.Det händer andra men inte oss är en tanke s<strong>om</strong> är bedräglig för många familjer. Många tror <strong>att</strong> debehandlingshemmens patienter är utstötta alkoholister <strong>och</strong> knarkare från en bänk i parken.Sanningen är <strong>att</strong> de flesta är vanliga människor från vanliga familjer. Filmen <strong>om</strong> Emma slår hål påförd<strong>om</strong>ar <strong>om</strong> ett svagt offer <strong>och</strong> lyfter fram styrkan <strong>och</strong> modet <strong>att</strong> bryta sig loss <strong>och</strong> ta sig ur ettmiserabelt liv. Det handlar <strong>om</strong> en tjej s<strong>om</strong> har mycket <strong>att</strong> ge <strong>och</strong> lära oss andra. Det handlar <strong>om</strong>mod, integritet, hopp, glädje <strong>och</strong> framför allt kärlek till livet. Filmens regissör följer Emma underfyra år. Nu drömmer hon <strong>om</strong> bröllop, hus <strong>och</strong> fast anställning.Paradisethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1482Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


88-åriga Simin från Iran bor numera på ett äldreboende i en förort till Göteborg. Hon pratar intesvenska. Personalen förstår inte persiska. Vardagen består av ett konstant b<strong>om</strong>bardemang avtragik<strong>om</strong>iska missförstånd.Hur kunde hon?http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W148819 är gammal, 1986, åker Lillemor till Frankrike. Där blir hon kär <strong>och</strong> får HIV. Lillemor förträngerdet faktum <strong>att</strong> hon bär på en livsfarlig smitta. Hon gifter sig <strong>och</strong> får barn. Hon klarar inte av <strong>att</strong>berätta för sin man <strong>att</strong> hon bär på HIV. Men en dag får maken veta. På löpsedlarna <strong>och</strong> radio <strong>och</strong>TV blir hon nu HIV-kvinnan. Lillemor förlorar hem, barn, man <strong>och</strong> sin frihet. I dag har Lillemoravtjänat ett två <strong>och</strong> ett halvt år långt fängelsestraff för försök till grov misshandel. Hon blev dömdför <strong>att</strong> ha haft oskyddat sex <strong>med</strong> sin man <strong>samt</strong> för <strong>att</strong> ha burit <strong>och</strong> fött sina barn utan <strong>att</strong> <strong>med</strong>delasjukvården <strong>om</strong> <strong>att</strong> hon är HIV positiv. Varken ex-maken eller de två barnen är smittade av HIV.Flickan s<strong>om</strong> trodde på drömmarhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1100Hon är ung <strong>och</strong> nygift, i full färd <strong>med</strong> <strong>att</strong> förverkliga sina drömmar. Hon vill stå på scen, hon villdansa! Så plötsligt en dag tappar hon känseln i sina ben <strong>och</strong> hela hennes värld rasar samman. Skahon aldrig mer kunna dansa? Flickan s<strong>om</strong> trodde på drömmar handlar <strong>om</strong> en kvinna s<strong>om</strong> fårsjukd<strong>om</strong>en MS. En sjukd<strong>om</strong> s<strong>om</strong> förändrar hela hennes liv. Ewa Harringer s<strong>om</strong> har skrivit manus<strong>och</strong> även spelar en av rollerna i filmen, har själv levt <strong>med</strong> MS i trettio år. Den här filmen angår allaung s<strong>om</strong> gammal, sjuk s<strong>om</strong> frisk. Samma typer av frågeställningar finns där vare sig det gällerCancer, MS eller ALS.Håll mig hårt, låt mig gåhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1077Mulberry Bush är ingen vanlig skola. Här går barn s<strong>om</strong> ingen annan klarar av <strong>att</strong> ta hand <strong>om</strong>. Iklassrummen råder en kakafoni av skrik <strong>och</strong> svord<strong>om</strong>ar, spott <strong>och</strong> slag. Filmen följer eleverna <strong>och</strong>deras lärare s<strong>om</strong> <strong>med</strong> gudabenådat tålamod hjälper barnen <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma vidare i livet.Dokumentärfilmaren K<strong>om</strong> Lognginotto följer de 40 elever s<strong>om</strong> på skolan fått en sista chans.Filmen lämpar sig s<strong>om</strong> diskussionsunderlag in<strong>om</strong> fortbildning <strong>och</strong> för dig s<strong>om</strong> möter barn <strong>med</strong>känsl<strong>om</strong>ässiga trauman, har utbrott, aggressioner, sorger <strong>och</strong> besvikelser.Jag vill inte <strong>leva</strong> detta livethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1076Sebbe <strong>och</strong> Henke är i 20-årsåldern. Ständigt har d<strong>om</strong> döden <strong>om</strong>kring sig. En efter en av derask<strong>om</strong>pisar dör. K dör i en bilolycka. L blir mördad av en svartsjuk kille. H dör av en överdos GHB.Sebbe <strong>och</strong> Henke lever ett liv utan glädje. Och när Johnny, deras bäste k<strong>om</strong>pis, hoppar frånAngeredsbron, brister allt. En kork GHB blir den enda trösten.ADHD i klassenhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1075ADHD i klassen är en film för lärare s<strong>om</strong> har en eller flera elever <strong>med</strong> ADHD i den vanligagrundskoleklassen. Den ger exempel på pedagogiska strategier s<strong>om</strong> gynnar elever <strong>med</strong> ADHD <strong>och</strong>s<strong>om</strong> <strong>samt</strong>idigt är bra för alla andra. Den speglar det vardagliga arbetet i fem klasser iStockholmstrakten läsåret 2007-2008. Skriftlig studiehandledning <strong>med</strong>följer. Filmen är gjord avVanna Beckman <strong>och</strong> har tagits fram i samarbete mellan ADHD-projektet <strong>och</strong> ADHD-center vidStockholms läns landsting <strong>och</strong> <strong>med</strong> produktionsstöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten.Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Mitt huvud är en torktumlarehttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1070Många av oss har eller lever <strong>med</strong> någon s<strong>om</strong> har ADHD. Många fängslade för våldsbrott hardiagnosen. Många andra märker <strong>att</strong> något inte stämmer eller <strong>att</strong> de inte är s<strong>om</strong> andra. Hur är det<strong>att</strong> <strong>leva</strong> <strong>med</strong> ADHD <strong>och</strong> hur möter samhället detta? Bandyspelare Per Fosshaug <strong>och</strong> journalistenAnnika Sundbaum-Melin m.fl. berättar <strong>och</strong> professor Christopher Gillberg <strong>och</strong> Russell A Barkley mfl förklarar.Daniella & Jens & Älska mig för den jag ärhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1008Daniella <strong>och</strong> Jens är en film s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> alla människors rätt <strong>och</strong> möjlighet <strong>att</strong> delta isamhället. Daniella är autistisk <strong>och</strong> Jens har Downs syndr<strong>om</strong>. De var båda två <strong>med</strong> i dokumentärenÄlska mig för den jag är från 1995 s<strong>om</strong> också finns <strong>med</strong> på skivan. Ett decennium efter förstafilmen tog frilansfilmaren Per Anders Rudelius upp kontakten <strong>med</strong> dem igen <strong>och</strong> har under desenaste åren åter följt Daniella <strong>och</strong> Jens i deras vardag. Vad händer egentligen på tio år i så speciellamänniskors liv? Hur tar de stegen in i sin vuxenvärld? Med studenth<strong>att</strong> <strong>och</strong> sång ska både Daniella<strong>och</strong> Jens precis s<strong>om</strong> vanliga ungd<strong>om</strong>ar lämna skoltiden bak<strong>om</strong> sig, längta efter egen lägenhet <strong>och</strong> lei den första tryckaren på dansgolvet. Då, 1994 sa de Vi ska visa <strong>att</strong> vi också kan!Så himla annorlundahttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W958Jag älskar hon<strong>om</strong> precis s<strong>om</strong> han är men jag hatar <strong>att</strong> vår familj är så himla annorlunda! Såförklarar Rebecka, 13 år, varför hon inte vill <strong>att</strong> hennes gravt funktionshindrade lillebror ska följa<strong>med</strong>. I en ålder när det känns livsviktigt <strong>att</strong> vara rätt kämpar Rebecka <strong>med</strong> k<strong>om</strong>pisarnas stirrandeblickar, vuxenvärldens <strong>med</strong>lidande <strong>och</strong> sina egna motstridiga känslor. Filmen berättar Rebeckashistoria under en intensiv vår. I dagböcker <strong>och</strong> gen<strong>om</strong> hennes magiska värld möter vi ett äkta,känslostarkt uttryck s<strong>om</strong> visar <strong>att</strong> rädslan för det annorlunda finns in<strong>om</strong> oss alla.B<strong>om</strong>ber <strong>och</strong> Granater, Knivar <strong>och</strong> Gafflarhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W820B<strong>om</strong>ber <strong>och</strong> granater, knivar <strong>och</strong> gafflar är en varm <strong>och</strong> livsbejakande dokumentärfilm <strong>om</strong> 22-årigeKarl Persson, en ung konstnär i Svedala s<strong>om</strong> sedan han var liten levt <strong>med</strong> diagnoserna autism,tourettes, asperger <strong>och</strong> tremor. Filmen följer Karl Persson under två år <strong>med</strong> särskilt fokus på Karlsintresse för måleri <strong>och</strong> musik.Våldets konsekvenserhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W803En film s<strong>om</strong> är stark <strong>och</strong> <strong>om</strong>skakande, där personal från sjukvården sakligt berättar, <strong>med</strong> hjälp avdokumentationsbilder, <strong>om</strong> våldsoffer s<strong>om</strong> drabbats av slag <strong>och</strong> sparkar mot kropp <strong>och</strong> huvud,stick- <strong>och</strong> skärsskador på armar <strong>och</strong> i buken, skottskador m.fl skador <strong>och</strong> vilka konsekvensernablir av dessa våldsyttringar. Anhöriga vittnar <strong>om</strong> oerhörda fysiska <strong>och</strong> psykiska lidanden. PaoloRoberto berättar <strong>om</strong> sig själv s<strong>om</strong> våldsverkare under en period i sin ungd<strong>om</strong> <strong>och</strong> hur han <strong>med</strong>hjälp av familj, vänner <strong>och</strong> boxning hittade en väg tillbaka. Paolo talar i filmen bl.a. <strong>om</strong> alkohol <strong>och</strong>drogers betydelse, boendesegregation, manliga förebilder <strong>och</strong> tjejers roll i vålds- sammanhang.Filmen riktar sig främst till ungd<strong>om</strong>ar från högstadiet <strong>och</strong> uppåt <strong>samt</strong> vuxna s<strong>om</strong> arbetar <strong>med</strong>dessa, men kan/bör även ses av föräldrar.TV Junkiehttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W1940Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Rick Kirkham var i början på 1990-talet programledare i ett av USA's mest populära TV-program,Inside Edition. Vad få visste var <strong>att</strong> han ständigt hade en videokamera <strong>med</strong> sig <strong>och</strong> dokumenteradesin vardag, vilket resulterat i över 3000 timmar av videodagböcker. Kirkham blottar sin trasiga själ,sliten mellan kärleken till fru <strong>och</strong> barn <strong>och</strong> sina självdestruktiva demoner s<strong>om</strong> när sig på ett tungtdrogmissbruk <strong>och</strong> snabba bilar.Jag älskar livethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W79611-årige Clint Östlund har sjukd<strong>om</strong>en ADHD vilket innebär <strong>att</strong> han är hyperaktiv. Han pratar fort,rör sig fort <strong>och</strong> vill mycket, hela tiden. En film <strong>om</strong> den genuina glädjen <strong>och</strong> kärleken till livet, trots<strong>att</strong> det skuggas av en sjukd<strong>om</strong>. "Man är alltid i hela sitt liv hyperaktiv, men man lär sig ändåliks<strong>om</strong>.... Clint Östlund 11 år.Folkhemmets baksidahttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W787Ett dokumentärprogram s<strong>om</strong> belyser de barnhemsplaceringar, steriliseringar <strong>och</strong> lobot<strong>om</strong>eringars<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>fördes i Sverige under 1900-talet. Programmet bygger på intervjuer <strong>med</strong> personer s<strong>om</strong>drabbats <strong>samt</strong> representanter för sjukvården. Den nya människan - Excerpter - utspelas 1951 <strong>och</strong>berättar <strong>om</strong> hur 17-åriga Getrud placeras på ett arbetshem där hon pressas <strong>att</strong> gå <strong>med</strong> på <strong>att</strong>sterilisera sig. Gen<strong>om</strong> åtta klipp ur filmen finns det möjlighet <strong>att</strong> ta del av några av filmensnyckelpersoner. 39 dagar - Inspelningen av Den nya människan - En dokumentärfilm <strong>om</strong>tillk<strong>om</strong>sten av långfilmen Den nya människan s<strong>om</strong> spelades in i Dalarna våren 2006.Dokumentärfilmen skildrar filmteamets arbete <strong>med</strong> långfilmen <strong>och</strong> ger en bild av de verkligahändelser s<strong>om</strong> långfilmen bygger på. Gertruds brev - 1938 splittras en familj då sex av tio syskonplaceras på skolhem <strong>och</strong> arbetshem i olika delar av landet. Denna familjetragedi beskrivs gen<strong>om</strong>uppläsningar av elva autentiska brev s<strong>om</strong> också utgör bakgrunden till långfilmen Den nyamänniskan. Gråter <strong>och</strong> stör de andra - en kort dokumentärfilm där Johanna Bernhardson utifrångamla familjefoton <strong>och</strong> sjukjournaler berättar historien s<strong>om</strong> sin farmors storasyster, LinneaCarlsson, s<strong>om</strong> i ungd<strong>om</strong>en blev psykiskt sjuk <strong>och</strong> togs in på sinnessjukhus där hon lobot<strong>om</strong>erades.Väg ur en kris - En propagandefilm från 1948 s<strong>om</strong> blandar spelfilm <strong>och</strong> reportagefilm för <strong>att</strong>åskådliggöra statens bostadspolitik där f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong> <strong>och</strong> vantrivsel ska byggas bort. Filmen utgör etttidsdokument s<strong>om</strong> berättar <strong>om</strong> det svenska välfärdsbygget.18 kilo kärlekhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W72618 KILO KÄRLEK (39 Pounds of Love) är den hjärtevärmande historien <strong>om</strong> Ami Ankilewitz, enamerikanskfödd israel s<strong>om</strong> vid ett års ålder konstaterades lida av en sällsynt muskeldystrofi.Sjukd<strong>om</strong>en har gjort <strong>att</strong> han bara kan röra ett finger <strong>och</strong> det använder han för <strong>att</strong> arbeta s<strong>om</strong> 3Danimatör.Hans läkare förutspådde <strong>att</strong> han skulle dö innan han fyllde sex. Mer än 30 år har nu gått<strong>och</strong> Ami s<strong>om</strong> bara väger 18 kilo lever fortfarande <strong>och</strong> älskar livet. Han anses vara ett av världensstörsta <strong>med</strong>icinska mirakel. Filmen skildrar en fängslande resa över hela USA s<strong>om</strong> Ami <strong>och</strong> hansvänner gjorde för <strong>att</strong> leta rätt på läkaren s<strong>om</strong> trodde <strong>att</strong> han skulle dö.Saras världhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W449Sara har inte någon tidsuppf<strong>att</strong>ning. Det gör det svårt för henne <strong>att</strong> till exempel steka korv. Honhar svårt <strong>att</strong> bedöma när den är klar. I dokumentären Saras värld följer Ingela Lekfalk <strong>och</strong> StefanHolm, Sara Granström på hennes resa från föräldrahemmets trygga vrå ut i världen. Här ska Saraför första gången göra en semesterresa utan mamma. Tårarna rinner. För Sara s<strong>om</strong> inte har någontidsuppf<strong>att</strong>ning, är en resa på en vecka ogreppbar. Det kunde lika gärna vara ett år...Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Ylva <strong>och</strong> draken : En dokumentär <strong>om</strong> anorexihttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W304Anorexin tog k<strong>om</strong>mandot över Ylva för åtta år sedan. Hon vägde då knappt 37 kilo, tappade hår,hennes puls blev allt långsammare <strong>och</strong> kroppstemperaturen sjönk. Hon skar sig i handlederna.Hon stack sig <strong>med</strong> nålar. Idag är Ylva 19 år <strong>och</strong> på väg <strong>att</strong> vinna över anorexin. Men det har variten kamp på liv <strong>och</strong> död.. Filmen Ylva <strong>och</strong> draken handlar <strong>om</strong> Ylvas väg ut i livet - från hennesförsök <strong>att</strong> s<strong>om</strong> treåring vara till lags <strong>och</strong> få sina föräldrars uppmärksamhet, till idag, då Ylvalång<strong>samt</strong> frigör sig <strong>och</strong> själv tar k<strong>om</strong>mandot över sin framtid. Regi: Th<strong>om</strong>as DanielssonModstriloginhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W241D<strong>om</strong> kallar oss mods fr. 1968 s/v. Här möter vi för första gången Kenta <strong>och</strong> Stoffe. Filmen visadeupp en sida av 60-talet vi inte sett tidigare.Ett anständigt liv 1979 färg. Under inspelningen av Ettanständigt liv dör Stoffe av en överdos heroin. Triologin andra del är en film <strong>om</strong> desperation <strong>och</strong>förtvivlan,arbetslöshet <strong>och</strong> utslagning. Det sociala arvet 1993 färg. Nu är modsen på väg in i<strong>med</strong>elåldern. Här får vi se hur det gick för dem <strong>och</strong> deras barn.Prioritet 1http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W247Ambulans- <strong>och</strong> akutbilspersonal hamnar dag <strong>och</strong> n<strong>att</strong> i korta men intensiva möten <strong>med</strong> okändapersoner. De möter främmande människor i deras livs kanske mest traumatiska ögonblick.Personalen får ta hand <strong>om</strong> dödsfall såväl s<strong>om</strong> födslar, men ofta rör det sig <strong>om</strong> småkrämpor ellerensamhet i ett samhälle s<strong>om</strong> segregerat barn, vuxna, gamla <strong>och</strong> invandrare. Daniel Bergman hartillbringat cirka 200 pass i ambulans <strong>och</strong> akutbil för <strong>att</strong> kunna göra denna film <strong>och</strong> skildrar här sinahjältars insatser s<strong>om</strong> präglas av empati.På egna benhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W248Dansgruppen "På egna ben" i Stockholm består av ungd<strong>om</strong>ar <strong>med</strong> intellektuella funktionshinders<strong>om</strong> dansar så publiken skr<strong>att</strong>ar <strong>och</strong> gråter. De uppträder bland annat för politiker <strong>och</strong> på Nalen<strong>med</strong> professionella jazzmusiker. Det handlar <strong>om</strong> fantastiska, vilda föreställningar s<strong>om</strong> gör <strong>att</strong> dethänder saker både <strong>med</strong> publik, musiker <strong>och</strong> dansare. För gruppens <strong>med</strong>lemmar har dansen ocksåen terapeautisk effekt för <strong>att</strong> den ger de s<strong>om</strong> saknar ett gängse språk en möjlighet <strong>att</strong> uttrycka sig."På egna ben" visar <strong>att</strong> en dans kan säga mer än tusen ord. Flera av av de utvecklingsstördadansarna bär på starka livsöden s<strong>om</strong> inte lämnar någon oberörd. Vi får följa dem både privat <strong>och</strong> iarbetet fram till den vibrerande föreställningen på Nalen.I huvudet på en patienthttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W220En film <strong>om</strong> 24-åriga Daniel. Daniel föddes <strong>med</strong> ett hjärtfel <strong>och</strong> opererades när han var ett årgammal. När han var tolv år gen<strong>om</strong>gick han en hjärtransplantation. Ett par år senare fick hancancer. Därefter slutade hans njurar <strong>att</strong> fungera <strong>och</strong> han var tvungen <strong>att</strong> gå på dialys tre dagar iveckan. I huvudet på en patient är en film <strong>om</strong> en patients tankar <strong>och</strong> funderingar inför ennjurtransplantation. Det är ett personligt porträtt <strong>om</strong> längtan efter <strong>att</strong> bli frisk <strong>och</strong> <strong>att</strong> kunna börja<strong>leva</strong> på riktigt igen. Regi: Daniel Burman <strong>och</strong> Ulf Burman.Kroppen minhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W227Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


"Med de där klumparna på fötterna k<strong>om</strong>mer du aldrig <strong>att</strong> hitta skor s<strong>om</strong> passar" fick Margreth höranär hon var fem år. Hon har aldrig vågat använda sandaler. "Med det överbettet k<strong>om</strong>mer du inteens kunna bita av en korv" sa tandläkaren. Margreth ler alltid <strong>med</strong> stängd mun. Magen har honhållit in sedan hon var åtta. Margreth Olin klär bokstavligen av sig naken i sin personligadokumentär <strong>om</strong> sig själv <strong>och</strong> sitt förhållande till sin kropp, s<strong>om</strong> <strong>samt</strong>idigt blir ett inlägg i deb<strong>att</strong>en<strong>om</strong> vår kroppsfixerade tid. Regi: Margreth Olin.Super Size Mehttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W258En okonventionell betraktelse av den amerikanska livsstilen <strong>och</strong> en skrämmande skildring överhur vi i västvärlden faktiskt håller på <strong>att</strong> äta ihjäl oss. Filmaren Morgan Spurlock bestämde sig för<strong>att</strong> ta reda på hur det förhöll sig <strong>och</strong> begav sig ut på en resa över den amerikanska kontinenten.Resultatet blev filmen Super Size Me, en odyssé gen<strong>om</strong> snabbmatens Mecka.I livets slutskedehttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W221Hur känns det <strong>att</strong> veta, <strong>att</strong> man inte har en framtid <strong>att</strong> hoppas på? Hur hanterar man insikten <strong>att</strong>man bara har två dagar, två veckor, eller kanske högst två månader kvar <strong>att</strong> <strong>leva</strong>? För en av dessa,Kerstin, k<strong>om</strong>mer döden vid fel tidpunkt. Hon är nykär <strong>och</strong> tycker <strong>att</strong> det är elakt av Gud <strong>att</strong> ta livetifrån henne. Hon har mycket ogjort <strong>och</strong> vill fortfarande upp<strong>leva</strong> så mycket. Ebba vill betala sinaräkningar innan hon går bort. Men hon är osäker <strong>om</strong> prenumerationen på tidningen behöverförlängas i ytterligare ett kvartal. Torsten, s<strong>om</strong> är präst <strong>och</strong> ligger inför döden, har lämnat sitt liv iGuds hand <strong>och</strong> är nöjd <strong>att</strong> ha fått <strong>leva</strong> 50 år.Grunden BOIShttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W209Grunden Bois är en fotbollsklubb i Göteborg för spelare <strong>med</strong> intellektuella funktionshinder. Det ärden största klubben i sitt slag i Sverige <strong>med</strong> <strong>om</strong>kring 150 spelare på alla nivåer. A- laget ärregerande svenska mästare <strong>med</strong>an de andra lagen spelar hellre än bra, men så underhållande.Fotbollen betyder mycket för spelarna <strong>och</strong> har gett dem lite guldkant på tillvaron. De har något <strong>att</strong>se fram emot <strong>och</strong> något gemen<strong>samt</strong> <strong>att</strong> intressera sig för. Många s<strong>om</strong> varit mer eller mindre slutnai sig själva, <strong>och</strong> inte haft så mycket kontakt <strong>med</strong> andra, har öppnat upp bara gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> vara <strong>med</strong><strong>och</strong> spela match efter match. Tränarna älskar sitt jobb <strong>och</strong> allra roligast är <strong>att</strong> leda E- laget. Där kanallt hända <strong>och</strong> det är helt tillåtet <strong>att</strong> skr<strong>att</strong>a.David – en trappa är inget hinderhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W194En dokumentär <strong>om</strong> David Lega <strong>och</strong> hans arbete <strong>att</strong> starta ett handikappcenter i Tirana, Albanien.David har deltagit i två paralympiska spel <strong>och</strong> har noterats för 14 världsrekord i simning. Han är enav Sveriges mest kända <strong>och</strong> framgångsrika handikappidrottare <strong>och</strong> jobbar nu s<strong>om</strong> föreläsare. Ifilmen får vi följa David när han startar ett handikappcenter från början ända fram till invigningen.Vi får vara <strong>med</strong> när han stöter på problem, men även vara <strong>med</strong> <strong>om</strong> allt det roliga Han pratar ocksåmycket <strong>om</strong> sin situation <strong>och</strong> vardag i rullstol <strong>och</strong> hur han vill <strong>att</strong> folk ska bemöta människor <strong>med</strong>handikapp. Men även hur de handikappade ska bemöta folk utan handikapp. David Lega är enperson s<strong>om</strong> bevisar <strong>att</strong> allt är möjligt trots <strong>att</strong> oddsen är emot hon<strong>om</strong>.En lever åt herr Bergmanhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W204En personlig dokumentärfilm där vi får följa Joakim <strong>och</strong> hans nära i väntan på enlevertransplantation. Han är min pojkvän <strong>och</strong> jag har filmat vårt liv tillsammans under ett år.Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Joakim väntar på <strong>att</strong> personsökaren från sjukhuset skall pipa, så <strong>att</strong> han kan få en chans <strong>att</strong> <strong>leva</strong>längre. I väntan på pipet är en film <strong>om</strong> hur det är <strong>att</strong> <strong>leva</strong> <strong>med</strong> varandra trots sjukd<strong>om</strong> <strong>och</strong> trots <strong>att</strong>döden hotar. Den handlar <strong>om</strong> kärleken <strong>och</strong> kampen för <strong>att</strong> få <strong>leva</strong> ett friskt liv.Jakten på en identitethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W23924-årige Th<strong>om</strong>as var <strong>med</strong> <strong>om</strong> en bilolycka för tre år sedan. Han körde berusad rakt in iCentralbrons betongräcke i Stockholm. Han fick en rejäl hjärnskada s<strong>om</strong> också påverkade minnet.Efters<strong>om</strong> Th<strong>om</strong>as inte k<strong>om</strong>mer ihåg de sista åren innan olyckan måste han fråga sina vänner <strong>och</strong>sin familj <strong>om</strong> hur han levde tidigare. Men det han får höra är inte riktigt vad han tänkt sig. Bildenav en kriminell kille s<strong>om</strong> söp, slogs <strong>och</strong> tog droger växer fram. Olyckan förändrade Th<strong>om</strong>as livdrastiskt. I dag sitter han i rullstol <strong>och</strong> kämpar för <strong>att</strong> lära sig gå. Hjärnskadan förändrade ävenTh<strong>om</strong>as personlighet. Familjen <strong>och</strong> vännerna var tvungna <strong>att</strong> lära känna en ny person. Men trotssin hjärnskada ser Th<strong>om</strong>as olyckan s<strong>om</strong> något positivt också. Han har fått en andra chans.Vi barn från Bahnhof Zoohttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W094Filmen är verklighetsbaserad <strong>och</strong> porträtterar en ung tonårsflickas tragiska liv. Flickan harövergivits av sin mor, hamnar i knarkares sällskap. Hon börjar använda lätta droger <strong>och</strong> blirefterhand beroende av tunga droger. Till slut prostituerar hon sig för <strong>att</strong> finansiera sitt missbruk.UtbildningsradionNedan listas först ett antal av Utbildningsradions olika serier s<strong>om</strong> alla har ett flertal avsnitt. Sök påseriens namn på SLI för <strong>att</strong> hitta de olika avsnitten.Efter serierna listas fristående program s<strong>om</strong> kan vara av intresse. Ute på vänstersidan på <strong>filmer</strong>nasrespekte SLI-sida ser man hur länge programmet är tillgängligt.Du <strong>och</strong> jagOm <strong>att</strong> vara nära, i lek <strong>och</strong> bråk <strong>och</strong> under helt vanliga dagar. I fem små <strong>filmer</strong> skildras hur det är<strong>att</strong> vara syskon, <strong>att</strong> ha en riktigt kär vän eller <strong>att</strong> vara bästa k<strong>om</strong>pis <strong>med</strong> en vuxen. Vi är <strong>med</strong> påutflykter, hemma vid köksbordet <strong>och</strong> på fritidsaktiviteter. Det handlar <strong>om</strong> längtan, oro, avundsjuka<strong>och</strong> kärlek. Att vara två.MiffoTV talkshowLyxmysig talkshow <strong>med</strong> de prisbelönta programledarna från Mifforadio. Nancy Delic, SophiaBergman <strong>och</strong> Balint Marton gästas av kändisar <strong>och</strong> pratar <strong>om</strong> livet. Husartist: Pengabrorsan AndersWendin.Makalösa <strong>med</strong>icinerProgramserie <strong>om</strong> utvecklingen av <strong>med</strong>iciner s<strong>om</strong> idag skyddar oss från sjukd<strong>om</strong>ar <strong>och</strong> mindreallvarliga krämpor. Programledare Michael Mosley tar <strong>med</strong> oss på en fascinerande upptäcktsfärd idet <strong>med</strong>icinska landskapet <strong>och</strong> berättar <strong>om</strong> hur upptäckten av antibiotika, vaccin <strong>och</strong>smärtlindrande substanser avsevärt förbättrat människans existens. Möt vetenskapsmännenbak<strong>om</strong> forskningen <strong>och</strong> hör historierna <strong>om</strong> misslyckanden <strong>och</strong> framgångar s<strong>om</strong> banat väg för<strong>med</strong>icinska gen<strong>om</strong>brott. Forskare berättar <strong>om</strong> kolleger från andra århundraden, grafik tydliggörprocesserna <strong>och</strong> Mosley berättar <strong>om</strong> de avgörande vändningarna i sökandet efter <strong>med</strong>iciner imänsklighetens tjänst.Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Maten s<strong>om</strong> gör dig fetJournalisten Jacques Peretti utforskar hur livs<strong>med</strong>elsindustrin har revolutionerat våra matvanor desenaste 40 åren <strong>med</strong> resultatet <strong>att</strong> vi blivit fetare.Kortväxt <strong>och</strong> fullvuxenKortväxta syskonen Bridgette <strong>och</strong> Bradley är båda i tjugoårsåldern <strong>och</strong> bor <strong>med</strong> sin familj i Illinois,USA. Tillsammans <strong>med</strong> mamma Christy <strong>och</strong> storasyster Brandi lever de ett traditionelltamerikanskt familjeliv. Men för Bri, s<strong>om</strong> är 69 cm lång, <strong>och</strong> Brad, s<strong>om</strong> är 97 cm, är vardagslivet litemer k<strong>om</strong>plicerat efters<strong>om</strong> allt är anpassat till normallånga. De flesta situationer <strong>och</strong> uppgifterkräver speciallösningar för <strong>att</strong> fungera. Mamma Christy gör vad hon kan för <strong>att</strong> syskonen ska bli såsjälvständiga s<strong>om</strong> möjligt <strong>och</strong> när de ställs inför hinder sporrar hon dem <strong>att</strong> finna lösningar. Viföljer familjen när de tampas <strong>med</strong> utmaningar <strong>och</strong> hinder i vardag <strong>och</strong> fest. Brad <strong>och</strong> Bri har bådehumor <strong>och</strong> tåga <strong>och</strong> tar vara på livets möjligheter trots motstånd.Pensionär på provFyra brittiska tv-profiler flyttar hem till äldre för <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma närmare den tillvaro s<strong>om</strong> snart kanvara deras egen. Några av pensionärerna bor fortfarande kvar i sina hem <strong>med</strong>an andra har flytt<strong>att</strong>ill äldreboenden. På nära håll får tv-reportern John Simpson, journalisten Gloria Hunniford <strong>och</strong>skådespelarna Lesley Joseph <strong>och</strong> Tony Robinson upp<strong>leva</strong> pensionärslivet. De möter f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>,sjukd<strong>om</strong> <strong>och</strong> ensamhet, men också humor <strong>och</strong> livserfarenhet. De inneboende gör sitt bästa för <strong>att</strong>hjälpa till <strong>samt</strong>idigt s<strong>om</strong> de djupt berörs av livets allvar.Livet <strong>med</strong> autismMöt barn <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>ar <strong>med</strong> diagnos in<strong>om</strong> autismspektrumet. Deras familjer berättar <strong>om</strong>utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ <strong>och</strong> <strong>om</strong> möten <strong>med</strong> läkare,psykologer, pedagoger <strong>och</strong> assistenter. Sorg, kamp <strong>och</strong> frustration speglas i programmen, menockså hopp <strong>och</strong> förtröstan. Vi möter en rad pedagoger, assistenter <strong>och</strong> behandlare s<strong>om</strong> säger sig hagjort sitt livs yrkesval den dagen de började arbeta <strong>med</strong> barn <strong>och</strong> unga <strong>med</strong> autism. Föreläsare <strong>och</strong>forskare k<strong>om</strong>pletterar de personliga berättelserna <strong>med</strong> teoretiska fakta.OrkaVad innebär det <strong>att</strong> ha diagnoser s<strong>om</strong> ADHD, autism <strong>och</strong> tvångssyndr<strong>om</strong>? I varje program bär enfiktiv karaktär på de olika problemen <strong>och</strong> programledarens uppdrag är <strong>att</strong> ta reda på hur barnetkan få hjälp gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> träffa specialpedagoger, psykologer <strong>och</strong> resurslärare s<strong>om</strong> finns i samhälletför <strong>att</strong> hjälpa barn <strong>med</strong> funktionsnedsättningar. Vi träffar också unga vuxna s<strong>om</strong> växt upp <strong>med</strong>olika diagnoser s<strong>om</strong> berättar hur det var för dem när de var i mellanstadieåldern, <strong>och</strong> hur de hittatstrategier <strong>att</strong> <strong>leva</strong> <strong>med</strong> sina svårigheter.DysselecksiDyslexi upptäcks alltför sällan i tidig ålder <strong>och</strong> även <strong>om</strong> <strong>med</strong>vetandet <strong>om</strong> dyslexi kanske är högreidag än för tio år sedan får alldeles för få elever den hjälp de behöver. Tillsammans <strong>med</strong> NiklasHyland får vi följa artonåriga Johannas sista termin på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes först iåttan <strong>och</strong> när hon började gymnasiet hade hon så dåliga grundkunskaper <strong>att</strong> hon själv inte förstodhur hon skulle kunna få till ett fullgott arbete. I ett studio<strong>samt</strong>al diskuterar forskare, pedagoger <strong>och</strong>dyslektiker praktiska råd <strong>och</strong> tips, <strong>och</strong> hur det k<strong>om</strong>mer sig <strong>att</strong> skolan fortfarande inte kan fångaupp <strong>och</strong> hjälpa dyslektiska elever förrän det nästan är för sent. Och hur är det <strong>att</strong> s<strong>om</strong> förälder sesitt barn kämpa <strong>med</strong> <strong>och</strong> mot bokstäverna <strong>och</strong> <strong>samt</strong>idigt möta av en skola s<strong>om</strong> till stora delar inteär rustad för den här problematiken?DrogerVarför dricker man? Vad händer <strong>med</strong> ens relationer när man röker på? En dokumentärserie <strong>om</strong>ungd<strong>om</strong>ars relation till alkohol <strong>och</strong> droger. Vi följer ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> själva berättar <strong>om</strong> längtan efterfest, äventyr, flykt, frihet <strong>och</strong> befrielse från ångest. Gemen<strong>samt</strong> för dem alla är jakten på ruset.Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Föräldrasnack <strong>om</strong> drogerS<strong>om</strong> tonårsförälder kan man fortfarande påverka sina barn - också när det gäller <strong>att</strong>ityder tillalkohol <strong>och</strong> droger. Men hur pratar vi <strong>med</strong> våra tonåringar utan <strong>att</strong> det slutar i gräl <strong>och</strong>misstänksamhet? Hur visar man <strong>att</strong> man bryr sig utan <strong>att</strong> det uppf<strong>att</strong>as s<strong>om</strong> <strong>att</strong> man snokar <strong>och</strong>förhör? Träffa föräldrar s<strong>om</strong> delar <strong>med</strong> sig av sina erfarenheter, tankar <strong>och</strong> oro <strong>och</strong> socion<strong>om</strong>er <strong>och</strong>psykologer s<strong>om</strong> ger konkreta tips på vilken hjälp man kan få. "Föräldrar måste bli mycket mer<strong>med</strong>vetna <strong>och</strong> våga stå för vad de tycker", säger Björn Lindström, en av de <strong>med</strong>verkandeföräldrarna.Fakta drogerAlkohol <strong>och</strong> tobak är fortfarande de vanligaste drogerna bland tonåringar i Sverige. Men <strong>samt</strong>idigts<strong>om</strong> tonåringarna faktiskt dricker allt mindre så gror en cannabistrend i storstäderna. Och tullenlarmar <strong>om</strong> <strong>att</strong> de beslagtar allt mer narkotika s<strong>om</strong> beställts via internet. Vi träffar olika personers<strong>om</strong> berättar <strong>om</strong> sina erfarenheter av droger. Bland andra möter vi Olivia s<strong>om</strong> förlorade sin pappatill alkoholen, läkaren s<strong>om</strong> tar emot överdosfallen på akuten <strong>och</strong> Caroline s<strong>om</strong> rökte cannabisunder hela sin tonårstid. Fakta ges <strong>om</strong> hur till exempel hur alkohol kan påverka ditt <strong>om</strong>döme, vadcigarettrök gör <strong>med</strong> dina lungor <strong>och</strong> vad man egentligen menar <strong>med</strong> nätdroger.Att besegra matdemonenGår det <strong>att</strong> bota övervikt <strong>och</strong> k<strong>om</strong>ma tillrätta <strong>med</strong> ätstörningar utan <strong>att</strong> fokusera på mat?Psykologen Tim Sharp, en förespråkare för positiv psykologi, tror det. I ett experiment ska femdeltagare <strong>med</strong> olika typer <strong>att</strong> problem relaterade till mat bo <strong>och</strong> arbeta tillsammans varje helgunder två månader. De k<strong>om</strong>mer inte <strong>att</strong> tala <strong>om</strong> mat, räkna kalorier eller väga sig, utan iställetgen<strong>om</strong>föra olika övningar för <strong>att</strong> lära sig <strong>att</strong> se sin egen styrka, möta sina rädslor <strong>och</strong> utforska vadde vill få ut av livet <strong>och</strong> upptäcka vägen s<strong>om</strong> leder dit. Istället för <strong>att</strong> fokusera på <strong>att</strong> få ordning påätstörningarna <strong>och</strong> sedan bli lycklig, går Tim Sharps metod ut på <strong>att</strong> bli lycklig först, <strong>och</strong> sen...ÖverlevnadsberättelserOm sex unga vuxna s<strong>om</strong> lever <strong>med</strong> psykisk ohälsa <strong>och</strong> missbruksproblem. Här fokuserar vi påtillfrisknande <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>arna får berätta sin egen överlevnadshistoria. Vad hjälpte dem <strong>att</strong> blifriska? Vad skulle de ha velat <strong>att</strong> andra hade gjort?InfernoporträttOm <strong>att</strong> <strong>leva</strong> <strong>med</strong> psykisk ohälsa. Dessa dokumentära porträtt visar fyra människors personligaerfarenheter av psykisk sjukd<strong>om</strong>, psykvård men också anhörigas perspektiv.Jonas löfteFörf<strong>att</strong>aren <strong>och</strong> skådespelaren Jonas Inde har i drygt 20 år levt <strong>med</strong> insikten <strong>om</strong>, <strong>och</strong>konsekvenserna av, <strong>att</strong> han är alkoholist. 2003, mitt i karriären, fick han diagnosen bipolärsjukd<strong>om</strong> efter <strong>att</strong> han i psykos hoppade ut gen<strong>om</strong> sitt fönster på tredje våningen. Tv-serienskildrar hans personliga kamp för <strong>att</strong> hålla sig på den ljusa sidan i livet, <strong>och</strong> han hoppas <strong>att</strong> den skaminska okunskapen <strong>om</strong> varför "människor gör dåliga saker". När serien spelas in är Jonas nyktersedan två år <strong>och</strong> inte längre förslavad av mörka, destruktiva krafter. Men morgondagen vet haningenting <strong>om</strong>, därför har nykterheten blivit det viktigaste i hans liv. Och det är därför han dag efterdag lovar sig själv <strong>att</strong> vad s<strong>om</strong> än händer under dagen ska han inte dricka eller använda någonannan drog. Vi följer hon<strong>om</strong> just den höst när han för första gången ska bli pappa <strong>och</strong> det ärmycket s<strong>om</strong> han <strong>och</strong> hans sambo Marie måste ordna innan barnet k<strong>om</strong>mer. Avsnitten innehållerlåtar s<strong>om</strong> han skapar tillsammans <strong>med</strong> bandet Hundarna, <strong>och</strong> bland gästartisterna ser vi MajaIvarsson, Andreas Kleerup <strong>och</strong> Freddie Wadling.Du mår s<strong>om</strong> du äterReportage <strong>om</strong> hur vi påverkas av det vi äter. I varje program iscensätter vi <strong>att</strong> en välkänd personfår gå på en speciell diet för <strong>att</strong> se hur kroppen påverkas av maten vi äter.Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


förskolebarnens dag. Dessut<strong>om</strong> <strong>med</strong>verkar professor Birgitta Knutsdotter Olofsson - lekforskare,lärarutbildare <strong>och</strong> lekens främsta vapendragare i Sverige.K<strong>om</strong>ma igenDokumentärer från skilda delar av världen <strong>om</strong> rehabilitering efter svåra skador <strong>och</strong> sjukd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong>cancer, stroke <strong>och</strong> multipel skleros. Drabbade människor berättar <strong>om</strong> svårigheterna <strong>att</strong> hittatillbaka till vardagen. Det är personliga berättelser i färgstarka program <strong>om</strong> modiga människor s<strong>om</strong>möter livet <strong>med</strong> nya förutsättningar.Lev ännu längreDr Alice Roberts undersöker några av kroppens viktigaste organ. Hon undersöker <strong>med</strong> hjälp avtester, försökspersoner <strong>och</strong> experiment hon utför på sig själv, vad s<strong>om</strong> händer <strong>med</strong> våra organ närvi utsätter dem för stress, äter eller lever fel. Vi får också lära oss vad vi kan göra för <strong>att</strong> hjälpa vårkropp <strong>och</strong> våra organ.Big Screen ScienceBig Screen Science är ett projekt där skolungd<strong>om</strong>ar i Storbritannien får undersöka <strong>och</strong> ta ställningtill de etiska dilemman s<strong>om</strong> vi ställs inför när den <strong>med</strong>icinska forskningen går framåt <strong>och</strong> nyamöjligheter till behandling öppnar sig. Ungd<strong>om</strong>arnas arbete mynnar ut i en tio minuter lång films<strong>om</strong> avslutar varje program.Vadå handikappadÅtta <strong>filmer</strong> <strong>om</strong> öden <strong>och</strong> insikter rörande funktionshinder. Innehållet berör identitet, kreativitet,utanförskap, frigörelse, oberoende, kärlek <strong>och</strong> längtan efter <strong>att</strong> skapa sig sitt egna liv. Filmernak<strong>om</strong>pletteras <strong>med</strong> reportage.En dag <strong>med</strong>Vi möter barn s<strong>om</strong> är 7-8 år gamla <strong>och</strong> s<strong>om</strong> har någon form av funktionsnedsättning. Vi följerbarnen under en dag i deras liv, från morgonens uppvaknande ända tills kvällens mörker lägger sig.Det är inte barnens funktionsnedsättning s<strong>om</strong> står i fokus, utan snarare deras vardag <strong>och</strong> allt vadden innehåller - intressen, tankar, drömmar, funderingar <strong>och</strong> fantasier.Alkohol i blodetVem blir alkoholist? Är alkoholberoende något genetiskt eller formas man till alkoholist gen<strong>om</strong> enhård uppväxt? Den senaste forskningen visar <strong>att</strong> alkoholism beror både på arv <strong>och</strong> miljö <strong>och</strong> <strong>att</strong> detibland är svårt <strong>att</strong> veta vad s<strong>om</strong> faktiskt är vad. Reportern Jesper Henke träffar landets ledandeforskare på alkohol <strong>och</strong> beroende, <strong>och</strong> för <strong>att</strong> nå ännu längre i jakten på ny kunskap utsätter hanäven sig själv för olika <strong>med</strong>icinska experiment.VeteranTVURs tv-serie VeteranTV vill ge en mer nyanserad bild <strong>och</strong> visa <strong>att</strong> det fortfarande går <strong>att</strong> <strong>leva</strong> livet<strong>och</strong> <strong>att</strong> livet har mycket <strong>att</strong> ge - även efter 65. I åtta halvtimmesprogram skildras livet efterpensioneringen - såväl drömmar s<strong>om</strong> glädjeämnen men också svårigheterna <strong>och</strong> oron. Förut<strong>om</strong> <strong>att</strong>VeteranTV i varje program uppfyller någons drömmar blir det också reportage <strong>om</strong> allt från sistadagen på arbetsplatsen till hur det blir <strong>med</strong> kärlekslivet eller hur det kan vara <strong>att</strong> få diagnosenalzheimer. Programledare är Özz Nûjen <strong>och</strong> Bobbo Krull. Säsong 1.Livet & hälsanDen moderna livsstilen i välfärdsländerna har orsakat en dramatisk utveckling av sjukd<strong>om</strong>ar.Forskare <strong>och</strong> läkare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet ger fördjupade kunskaper iden moderna livsstilens hot mot vår hälsa.Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Aldrig tystAv sveriges befolkning har ca 15% tinnitus! 2-3 % av dem har så svår tinnitus <strong>att</strong> det fullständigtlamslår deras liv. Nästan alla s<strong>om</strong> söker vård för oljudet i huvudet får det stående beskedet <strong>att</strong> detinte finns någon bot. "Det här får du lära dig <strong>att</strong> <strong>leva</strong> <strong>med</strong>". Det förfärliga i sammanhanget är <strong>att</strong> detär helt fel, det finns massor <strong>att</strong> göra både för lindring <strong>och</strong> bot. På grund av hälso- <strong>och</strong> sjukvårdensstora okunskap har en del människor kämpat <strong>med</strong> sin tinnitus i tio, tjugo, trettio år <strong>och</strong> <strong>med</strong>största sannolikhet har många av dem lidit, <strong>och</strong> lider, helt i onödan. "Aldrig tyst!" tar ett samlatgrepp på problematiken kring tinnitus; Vittnesmål från människor <strong>med</strong> tinnitus, anhöriga, läkare,forskare <strong>och</strong> fackliga företrädare. I programmen får vi reda på "dagsläget" vad gäller tinnitus <strong>och</strong>hörselskador, kampen <strong>och</strong> prestigen mellan olika förklaringsmodeller, <strong>att</strong> tinnitus fortfarande sägsbero på en inneröreskada trots <strong>att</strong> det inte är vetenskapligt bevisat, <strong>att</strong> det finns andra mer troligaförklaringsmodeller, hur hörselsinnet fungerar, olika behandlingsmetoder <strong>och</strong> vad man kan göraför <strong>att</strong> förhindra både tinnitus <strong>och</strong> hörselskador.Det gör ontDet sitter i huvudet, säger vi ofta <strong>om</strong> någon går <strong>om</strong>kring <strong>med</strong> ständig värk. Och faktum är <strong>att</strong> det ärsant. All smärta sitter i huvudet efters<strong>om</strong> det är i hjärnan upplevelsen skapas. Idag finns det brabote<strong>med</strong>el mot akut smärta, men det s<strong>om</strong> gäckar läkarvetenskapen <strong>och</strong> skapar ett stortsamhällsproblem är den långvariga smärtan. Var går gränsen mellan känsel <strong>och</strong> känslor? K<strong>om</strong>mervi <strong>att</strong> kunna bota all smärta i framtiden? Möt smärtforskarna Clas Mannheimer, Staffan Arnér <strong>och</strong>Gunilla Br<strong>att</strong>berg <strong>samt</strong> patienter <strong>och</strong> smärtproffs i form av fakir, dansare <strong>och</strong> tatuerare.In i väggenI samhällsdeb<strong>att</strong>en kallas de ibland fuskare, <strong>och</strong> de utgör en allt större del av delångtidssjukskrivna. I <strong>med</strong>ierna kallas diagnosen utbrändhet, men det finns konstigt nog ingenetablerad <strong>med</strong>icinsk diagnos. Inte konstigt <strong>att</strong> de ibland misstänkliggörs i deb<strong>att</strong>en. Gemen<strong>samt</strong> föralla utbrända är <strong>att</strong> de mår psykiskt dåligt <strong>och</strong> <strong>att</strong> den utlösande faktorn är stress på jobbet. Mendet är ingen s<strong>om</strong> vet vilka rehabiliteringsmetoder s<strong>om</strong> faktiskt fungerar. Och prognosen är dåligoavsett <strong>om</strong> de drabbade får antidepressiva <strong>med</strong>el eller psykoterapi. Kanske är det bara vanlighederlig mänsklig värme <strong>och</strong> <strong>om</strong>tanke dessa människor behöver för <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma tillbaka. Iprogramserien möter vi tre kvinnor, Ingela Schärberg, Karin Drotz <strong>och</strong> Lotta Nilsson.BeroendetSju program à 30 minuter. Avsnitten har rubrikerna: Kicken, Flykten, Risken, Sjukd<strong>om</strong>en,Föräldrarna, Hjälpen, Behandlingen.LivskraftMöt människor <strong>med</strong> intressanta livsberättelser kring temat funktionshinder. Det handlar <strong>om</strong>allvar, glädje <strong>och</strong> ett samhälle s<strong>om</strong> ibland brister i sitt ansvar. Livskraft försöker beskrivamänniskor s<strong>om</strong> har funktionshinder <strong>och</strong> deras livsvillkor - inte bara utifrån deras funktionshinder.Det är viktigt <strong>att</strong> lyfta fram människan bak<strong>om</strong> funktionshindret. Forskare <strong>och</strong> annan expertis finnsofta <strong>med</strong> i programmen för fördjupning av problemställningarna <strong>och</strong> resonemangen. Redaktionengör i huvudsak två kategorier av program. Dels <strong>om</strong> hur det kan vara <strong>att</strong> <strong>leva</strong> <strong>med</strong> ett visstfunktionshinder, till exempel hur kärlekslivet fungerar när man har Aspergers syndr<strong>om</strong>. Delskritiska program s<strong>om</strong> granskar hur samhället lever upp till vad det lovar när det handlar <strong>om</strong> stödtill funktionshindrade.På resa <strong>med</strong> Alzheimerhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103142-01Filmaren David Sieveking berättar <strong>om</strong> sin mamma Gretel s<strong>om</strong> har Alzheimers sjukd<strong>om</strong>. David,s<strong>om</strong> inte haft så mycket kontakt <strong>med</strong> sina föräldrar sedan han flyttade hemifrån, tar hand <strong>om</strong>Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Gretel när pappa Malte åker på semester. De gör en bilresa <strong>och</strong> söker upp Gretels syster <strong>och</strong> gamlakamrater från förr. Gretel var politiskt aktiv vid slutet av 1960-talet <strong>och</strong> en förespråkare för fribarnuppfostran. Hon <strong>och</strong> Malte hade ett så kallat fritt förhållande <strong>med</strong> relationer vid sidan av. Medhjälp av familjebilder <strong>och</strong> hemvideor skildras deras liv både idag <strong>och</strong> i det förflutna <strong>med</strong> humor <strong>och</strong>uppriktighet. Arbetet <strong>med</strong> filmen får alla i familjen <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma närmare varandra <strong>och</strong> <strong>att</strong> reflekteraöver livet, relationer <strong>och</strong> existentiella frågorMinnets mysteriumhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103272-01Minnet gör oss till dem vi är. Minnet kartlägger hela vårt liv <strong>och</strong> lagrar det vi lär oss. Men hurfungerar egentligen minnesprocessen? Vad är minnet, <strong>och</strong> finns det något vi kan göra för <strong>att</strong> tränaupp det? Förf<strong>att</strong>aren <strong>och</strong> skådespelaren Maureen Lipman tar hjälp av sin familj, vänner <strong>och</strong>experter för <strong>att</strong> undersöka det fantastiska mänskliga minnet. Hon träffar bland andra förf<strong>att</strong>arenTerry Pratchett s<strong>om</strong> har Alzheimers sjukd<strong>om</strong>, en före detta soldat s<strong>om</strong> har minnen av traumatiskahändelser <strong>och</strong> forskaren Michael Mosley s<strong>om</strong> ger henne verktyg <strong>att</strong> bättre minnas namn <strong>och</strong>ansikten. Vid en återträff <strong>med</strong> sina gamla klasskamrater analyserar en psykolog hennes <strong>och</strong>klasskamraternas minnesupplevelser.Aldrig släppa tagethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103125-01Mitt i livet får Maria Eggers, skådespelerska <strong>och</strong> mamma till tvåårige Simon, ett mardrömsbesked.Hon har ALS, en obotlig, dödlig sjukd<strong>om</strong>. Trots allt ger Maria inte upp. Hennes jakt på mirakelleder till förtvivlan, men också till ett oväntat möte <strong>med</strong> kärleken. Vi ser vardagsscener <strong>med</strong> Maria<strong>och</strong> hennes familj. Marias yrkesliv skildras <strong>med</strong> filmklipp <strong>och</strong> fotografier från teateruppsättningarhon <strong>med</strong>verkat i. Vi får även ta del av hennes <strong>samt</strong>al <strong>med</strong> vården i olika stadierReportrar <strong>med</strong> speciella förmågorhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103129-01Efrat, 27, <strong>och</strong> Matanel, 20, har funktionsnedsättningar, men det hindrar inte <strong>att</strong> de får arbete s<strong>om</strong>reportrar. På dagarna går de till Shalvainstitutet, ett centrum för personer <strong>med</strong>funktionsnedsättning s<strong>om</strong> följer barnet från födsel till vuxen ålder. Varje deltagare får ettskräddarsytt individuellt program <strong>och</strong> får lära sig saker s<strong>om</strong> passar deras personlighet. Efrat <strong>och</strong>Matanel tränas i <strong>att</strong> arbeta s<strong>om</strong> reportrar. De har olika förmågor, men tillsammans är de ett starktteam. Vi följer dem på deras resa från Jerusalem till New York <strong>och</strong> Washington DC. På vägenintervjuar de bland andra Israels premiärminister Benjamin Netanyahu <strong>och</strong> president ShimonPeres, men deras största dröm är <strong>att</strong> få intervjua Barack Obama.Adoption <strong>och</strong> längtan efter kärlekhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=UR177843Ett amerikanskt par adopterar tre barn, 11-åriga Masha <strong>och</strong> 5-åriga tvillingarna Marcel <strong>och</strong> Vadim,från ett barnhem i Ryssland. Deras första år tillsammans blir en känsl<strong>om</strong>ässig <strong>och</strong> turbulent tid. Attadoptera tre barn blir mycket svårare för dem alla än vad de någonsin hade anat. De tre barnen äruppväxta på barnhem <strong>och</strong> har svårt <strong>att</strong> lita på andra. Förut<strong>om</strong> denna svårighet ska de lära sig prataett helt nytt språk, anpassa sig till en ny miljö <strong>och</strong> försöka passa in i familjen. Omställningen ärtotal. Familjen anlitar två av de främsta utvecklingspsykologerna i USA för <strong>att</strong> få hjälp i processen<strong>att</strong> skapa närhet <strong>och</strong> förtroende till sina tre nya barn. Psykologerna filmar olika episoder i hemmets<strong>om</strong> de sedan tittar på tillsammans <strong>med</strong> föräldrarna. Det blir en <strong>om</strong>skakande <strong>och</strong> lärorikupplevelse.Adoptionens prishttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102178-01Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


På grund av f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong> <strong>och</strong> aids väljer ett etiopiskt par <strong>att</strong> lämna två av sina barn, 4 <strong>och</strong> 2 år gamla,till adoption. Ett danskt par, s<strong>om</strong> länge längtat efter egna barn, adopterar de två barnen. Deetiopiska föräldrarna har hela tiden förespeglats <strong>att</strong> de ska fortsätta <strong>att</strong> ha kontakt <strong>med</strong> sina tvåbarn. De har också trott <strong>att</strong> de skall få en ekon<strong>om</strong>isk k<strong>om</strong>pensation av de danskaadoptionsföräldrarna. Men adoptionsbyrån DanAdopt håller inte vad de lovat <strong>och</strong> det etiopiskaparet börjar sakta inse <strong>att</strong> de har blivit lurade. Och för den danska familjen börjar problemen redanpå resan på flyget tillbaka till Danmark. Speciellt den äldsta flickan reagerar starkt på separationenfrån sina biologiska föräldrar.Mina sista andetaghttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103135-01När Neil endast är 33 år gammal får han diagnosen ALS. Förlamningssjukd<strong>om</strong>en tvingar hon<strong>om</strong> <strong>att</strong>förbereda sitt avsked från sin fru <strong>och</strong> deras lille son. Neil försöker <strong>leva</strong> så normalt det bara går,men upplever <strong>att</strong> tiden går fort. Sex månader efter diagnosen slutar hans händer <strong>att</strong> fungera <strong>och</strong>efter nio månader fungerar inte benen längre. Hans fru Louise vårdar hon<strong>om</strong> i deras hem <strong>och</strong>hanterar respirator, matning <strong>och</strong> hjälper till när Neil ska umgås <strong>med</strong> sonen. Neil skriver även enblogg <strong>om</strong> sitt liv, där han skildrar sjukd<strong>om</strong>sförloppet, gör egna reflektioner <strong>och</strong> noterar vardagligahändelser. Målet är <strong>att</strong> hinna skriva 100 inlägg innan han dör.Donatorpappa till 100 barnhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103046-01Varför donerar man sperma? Ed Houben berättar varför han bestämde sig för <strong>att</strong> hjälpa ofrivilligtbarnlösa <strong>och</strong> hur det har påverkat hans liv. Ed bor i Nederländerna <strong>och</strong> arbetar s<strong>om</strong> turistguide.Donatorsverksamheten sköter han sköter ideellt hemifrån. Han möter barnlösa par, ensamstående<strong>och</strong> h<strong>om</strong>osexuella par för <strong>att</strong> diskutera eventuella donatorsuppdrag. Ed berättar <strong>om</strong> sinungd<strong>om</strong>stid <strong>med</strong> dåligt självförtroende. Gen<strong>om</strong> spermadonationerna <strong>och</strong> kontakten <strong>med</strong> alla sinabarn känner han sig stärkt. Han berättar <strong>om</strong> sin relation till sin egen mamma <strong>och</strong> <strong>om</strong> hurrelationen till hans flickvän påverkas av donatorsverksamheten. Vi möter också barn <strong>och</strong> derasföräldrar <strong>samt</strong> följer <strong>med</strong> på Eds årliga, stora familjekalas.Efter flykten - fyra berättelser <strong>om</strong> tortyrhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103019-01Möte <strong>med</strong> Kebi, Serge, Musa <strong>och</strong> Hector s<strong>om</strong> överlevt tortyr i sina hemländer. De fyra männenförsöker få rätsida på tillvaron i det nya landet Finland. De kämpar <strong>med</strong> myndigheter <strong>och</strong>plågsamma minnen, de lider av flashbacks <strong>och</strong> sömnstöringar. Tortyren har även påverkatsjälvförtroende <strong>och</strong> tankemönster. Dessut<strong>om</strong> lever de stundtals i en invandrarfientlig <strong>om</strong>givning.Kebis söker asyl <strong>och</strong> bor på en flyktingförläggning. Han har blivit misshandlad men går till d<strong>om</strong>stol<strong>och</strong> får rätt. Serge har uppehållstillstånd <strong>och</strong> går i terapi för tortyrskadade. Hans barn är kvar ihemlandet där de far illa. Musa <strong>och</strong> hans familj har fått asyl i Sverige. Hans erfarenheter har gjort<strong>att</strong> han har svårt <strong>att</strong> fungera <strong>med</strong> sin familj. Chilenske Hector är pensionär <strong>och</strong> har lyckats bearbetasina känslor gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> måla. Men minnena av tortyren finns kvar.Brännmärkt för livethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103303-01Årligen rapporteras minst 100 syra<strong>att</strong>acker i Pakistan. Majoriteten av offren är kvinnor, man vet <strong>att</strong>det finns många fler men de förblir anonyma av rädsla för repressalier. Gärningsmännen är nästanalltid närstående, det kan vara en make, bror eller vän till familjen. För många av kvinnorna finnsingenstans <strong>att</strong> vända sig. Trots <strong>att</strong> de är offer så döms de av <strong>om</strong>givningen. Sjukvården är efters<strong>att</strong><strong>och</strong> man har få möjligheter <strong>att</strong> på <strong>med</strong>icinsk väg försöka återställa utseendet hos de vanställdaoffren. Efter syra<strong>att</strong>acker är offren vanskapta <strong>och</strong> utfrysta <strong>och</strong> de kan även berövas kontakten <strong>med</strong>Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


sina barn. Plastikkirurgen dr Jawad försöker hjälpa till efter bästa förmåga. Förut<strong>om</strong> <strong>att</strong> utförarekonstruktiv kirurgi vill han försöka vara ett mentalt stöd. Zakia <strong>och</strong> Rukhsana är två av hanspatienter.Första andetagethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102646-01En dokumentär <strong>om</strong> en förlossningsklinik I Col<strong>om</strong>bia. De gravida kvinnorna väntar, lider <strong>och</strong>funderar över sin livssituation. Vi får vara <strong>med</strong> under hela förlossningen <strong>och</strong> följer <strong>samt</strong>al mellankvinnorna, vårdpersonal <strong>och</strong> anhöriga. Personalen är brysk <strong>och</strong> anser <strong>att</strong> de födande kvinnorna ärlata, feta <strong>och</strong> oansvariga. Det är en berättelse <strong>om</strong> uts<strong>att</strong>het. Det nyfödda barnet är sårbart <strong>och</strong>kvinnorna är utelämnade i sin situation.Sexy Babyhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103010-01Hur är det <strong>att</strong> vara kvinna när vår kultur gen<strong>om</strong>syras av sex? All slags porr är tillgänglig via Internet<strong>och</strong> vi lägger ut intima bilder på sociala <strong>med</strong>ier. Möte <strong>med</strong> tre kvinnor i olika åldrar bos<strong>att</strong>a i USA.12-åriga Winnifred kan inte låta bli <strong>att</strong> lägga ut känsliga bilder av sig själv på Facebook. Hon säger<strong>att</strong> de flesta killar har porr-appar på sina mobiler. Hennes pappa blir förskräckt över sin dottersuppvaknande sexualitet. Laura är 22 år <strong>och</strong> sparar pengar för <strong>att</strong> göra en underlivsoperation hos enplastkirurg. Hon har fått k<strong>om</strong>mentarer från sin pojkvän s<strong>om</strong> gillar porrfilm. Den tredje kvinnanheter Nicole <strong>och</strong> är 32 år. Hon är före detta stripteasedansös <strong>och</strong> porrstjärna <strong>och</strong> ger lektioner ipole dance. Hon <strong>och</strong> hennes man drömmer <strong>om</strong> <strong>att</strong> få barn.Min <strong>om</strong>ättliga tonårsdotterhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103011-01Hur kan en generation s<strong>om</strong> fått så mycket vara så olycklig? Tracey Templeton sätter sig själv <strong>och</strong>dottern Taylor under luppen för <strong>att</strong> försöka förstå, <strong>och</strong> reda ut, <strong>att</strong>itydproblem, ätstörningar <strong>och</strong>knepiga relationer. Taylor Templeton har vuxit i en privilegierad del av New York, Upper East Side.Det är ett <strong>om</strong>råde <strong>med</strong> över 7000 terapeuter, där den gen<strong>om</strong>snittliga tonårsflickan spenderar 1000dollar i veckan på mat s<strong>om</strong> de inte ens k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> äta upp. Vi följer Tracey <strong>och</strong> Taylor under tvåårs tid, då de båda måste ta itu <strong>med</strong> svåra <strong>och</strong> obekväma frågor. Vägen mot större insikt <strong>och</strong> ettmera respektfullt umgänge är krokig.Helvetesresanhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=UR171491En dokumentär <strong>om</strong> missbruk, övergrepp <strong>och</strong> svek. Huvudpersonen Jean Marc Calvet berättar <strong>om</strong>sitt dramatiska liv. Idag är han en framgångsrik konstnär <strong>med</strong> en stabil tillvaro. Calvet börjadetidigt <strong>med</strong> droger <strong>och</strong> prostitution under uppväxten i Frankrike. Senare sökte han sig tillfrämlingslegionen, stal pengar från maffian <strong>och</strong> flydde till Latinamerika. Calvets stora trauma är <strong>att</strong>han övergav sin son. Han återvänder till Frankrike för <strong>att</strong> söka efter sonen.Inte utan min tvillinghttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103008-01Hur det är <strong>att</strong> vara tvilling. Regissören Anna Van der Wee föddes s<strong>om</strong> tvilling. När hennestvillingbror <strong>om</strong>k<strong>om</strong> i en drunkningsolycka s<strong>om</strong> ung upplevde Anna Van der Wee <strong>att</strong> hon miste enstor del av sig själv. Idag är hon drygt femtio år <strong>och</strong> berättar <strong>om</strong> hur livet blev efter olyckan <strong>och</strong> hurhennes relationer har påverkats. Möte <strong>med</strong> flera tvillingpar s<strong>om</strong> berättar <strong>om</strong> sina erfarenheter.Besök i Nigeria där man utför en tvillingritual.Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


I sektens grepphttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103006-01Vad händer <strong>med</strong> en människa s<strong>om</strong> är <strong>med</strong> i en sekt? Samuel Stefan berättar hur det är <strong>att</strong> blimanipulerad <strong>och</strong> lockas <strong>med</strong> i en sekt. Först efter 10 år lyckades han fly. Möte <strong>med</strong> fem personers<strong>om</strong> berättar <strong>om</strong> svåra erfarenheter från olika sekter. De berättar <strong>om</strong> psykisk terror <strong>och</strong> sexuellaövergrepp. Vi får även träffa experter s<strong>om</strong> Miguel Perlado, specialiserad på sekt-relateradeproblem. Samt sociologen Benjamin Zablocki. Hur lyckas dessa sekter dra till sig människor? Kandet hända vem s<strong>om</strong> helst?Mitt sista århttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102561-01Vi får följa cancersjuka Neel <strong>och</strong> hennes familj under de sista månaderna i hennes liv. När filmenbörjar har Neel stoppat sin behandling. Tillfälligt mår hon mycket bättre <strong>och</strong> är i relativt god form.Med sin vitalitet <strong>och</strong> sin livsinställning organiserar hon själv sin sista tid i livet. Hennes vision är<strong>att</strong> dö lugnt <strong>och</strong> stilla i ett tillstånd av total acceptans. Alla är starkt involverade, men individuelltletar de också efter sätt <strong>att</strong> kanalisera sina känslor. Neel är en stark <strong>och</strong> engagerad kvinna <strong>och</strong> haralltid varit familjens centrum. Men detta förändras alltefters<strong>om</strong> sjukd<strong>om</strong>en fortskrider.När jag var dödhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102641-01Vad händer när man dör? Är nära-döden-upplevelser hallucinationer i en stressad hjärna eller englimt av något verkligt? Vi möter personer s<strong>om</strong> har befunnit sig i gränslandet mellan liv <strong>och</strong> död.Det de har gemen<strong>samt</strong> är <strong>att</strong> de alla tre upplevt något väldigt speciellt s<strong>om</strong> k<strong>om</strong> <strong>att</strong> påverka derasliv på ett avgörande sätt. De är alla misstrodda av <strong>om</strong>givningen, men ingen av dem är längre räddför döden.Psykakutenhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102415-01Vi följer personalens arbete på psykakuten - ett myt<strong>om</strong>spunnet ställe, skyddat av stenhårdsekretess. Syftet <strong>att</strong> skydda patienterna kan även innebära dålig insyn i verksamheten, ingen kankontrollera exempelvis bältesläggning <strong>och</strong> tvångsvård. S:t Görans sjukhus i Stockholm har Sverigesstörsta psykakut <strong>med</strong> en gen<strong>om</strong>strömning av 13 000 patienter årligen. Just den här veckank<strong>om</strong>mer människor <strong>med</strong> panikångest, schizofreni, sömnstörningar, s<strong>om</strong> är bipolära, i livskris.Många skulle egentligen behöva få hjälp någon annanstans, menar Margareta Sidén, överläkare påS:t Görans sjukhus. Vi träffar också sjuksköterskor <strong>och</strong> patienter, följer <strong>med</strong> på en kurs ibältesläggning där kollegor övar på varandra. Dessut<strong>om</strong> träffar vi konstnären Anna Odell s<strong>om</strong>iscens<strong>att</strong>e en uppmärksammad psykos för sitt examensarbetes skull. Drygt ett år frånexamensarbetet från Konstfack har Anna Odell utställning igen, <strong>och</strong> för en dialog <strong>med</strong> anställdafrån S:t Görans sjukhus <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> hände.Annehttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102413-01Elvaåriga Anne gör ibland knasiga saker utan <strong>att</strong> hon egentligen vill det. S<strong>om</strong> <strong>att</strong> snurra runt ellerslicka på gatlyktor. Hennes tics beror på <strong>att</strong> hon har Tourettes syndr<strong>om</strong> <strong>och</strong> tillsammans <strong>med</strong> sinterapeut Kim gör hon olika övningar för <strong>att</strong> kontrollera dem. Men det är svårt, <strong>och</strong> Anne föredrar<strong>att</strong> göra saker väldigt snabbt så <strong>att</strong> ticsen inte ska märkas så mycket.Systrarhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102304-01Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


Tamara lider av både ADHD <strong>och</strong> av ODD. ADHD betyder <strong>att</strong> hon är superaktiv <strong>och</strong> ODD betyder<strong>att</strong> hon helt oväntat kan slå till någon. Hennes dagar är fyllda av utbrott <strong>och</strong> trots men storasysterDebby vet <strong>att</strong> Tamara är världens bästa, innerst inne. ADHD, Attention Deficit HyperactivityDisorder, är en utvecklingsavvikelse <strong>med</strong> debut i barnd<strong>om</strong>en <strong>och</strong> <strong>med</strong> d<strong>om</strong>inerande symt<strong>om</strong> iform av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet <strong>och</strong>impulskontrollbrist. ODD står enligt DSM-IV för Oppositional Defiant Disorder <strong>och</strong> är det engelskanamnet för vad vi i Sverige kallar för trotssyndr<strong>om</strong> eller oppositionell beteendestörning. Dettasyndr<strong>om</strong> kännetecknas av <strong>att</strong> barnet aggressivt utagerande, trotsigt, tappar humöret, bråkar,skyller på andra, vill hämnas osv.De kärleksfullahttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102563-01En lekfull <strong>och</strong> tänkvärd film <strong>om</strong> barn, ungd<strong>om</strong>ar <strong>och</strong> äldre <strong>med</strong> den ovanliga sjukd<strong>om</strong>en Williamssyndr<strong>om</strong>. Något personer <strong>med</strong> Williams syndr<strong>om</strong> har gemen<strong>samt</strong> är <strong>att</strong> de är orädda för människorde inte känner <strong>och</strong> väldigt pratglada. Många har också en speciell ljudkänslighet <strong>och</strong> känsla förrytm <strong>och</strong> musik. Huvudpersonen är Ben, s<strong>om</strong> berättar <strong>om</strong> sitt liv <strong>och</strong> hur det är <strong>att</strong> <strong>leva</strong> <strong>med</strong>Williams syndr<strong>om</strong>. Filmen är inte i första hand en beskrivning av ett syndr<strong>om</strong>, utan en berättelse<strong>om</strong> vad personer s<strong>om</strong> inte fungerar s<strong>om</strong> alla andra kan tillföra oss andra. Läkare <strong>och</strong> experterberättar i dokumentären <strong>om</strong> de fysiologiska skillnaderna <strong>och</strong> hur det påverkar livet.Skyddslös under solenhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102546-01De s<strong>om</strong> får den ovanliga hudsjukd<strong>om</strong>en xeroderma pigmentosum tvingas <strong>att</strong> hålla sig undandagsljus. Kroppen kan inte reparera de skador s<strong>om</strong> orsakas av ultraviolett strålning från solen ellerkonstgjorda ljuskällor. Drabbade måste ständigt gen<strong>om</strong>gå nya operationer där man avlägsnartumörer <strong>och</strong> den förväntade livslängden är kort. Vi följer arbetet på ett s<strong>om</strong>marläger i USA s<strong>om</strong>föräldrar till drabbade barn startat <strong>och</strong> driver. Under en s<strong>om</strong>marperiod får barnen möta andra barn<strong>med</strong> samma sjukd<strong>om</strong> <strong>och</strong> svårigheter. Alla aktiviteter <strong>och</strong> lekar förläggs till dygnets mörka timmar<strong>och</strong> dagtid leker barnen bak<strong>om</strong> fördragna gardiner. Föräldrar får också chansen <strong>att</strong> möta andravuxna <strong>och</strong> <strong>samt</strong>ala <strong>om</strong> hur man tänker kring barnens särskilda livsvillkor.Öl är billigare än terapihttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102568-01Efter krigstjänstgöringen har många amerikanska soldaters karskhet bytts ut mot självmordstankar<strong>och</strong> vredesutbrott. Samtidigt ska deras anhöriga lära sig bemöta en i grunden förändrad person. Vifår möta amerikanska soldater på den största militärbasen i USA, Fort Hood i Texas. Här lever <strong>och</strong>tränar 40 000 soldater under perioder innan, mellan <strong>och</strong> efter krigstjänstgöring ut<strong>om</strong>lands. De ungamännen beskriver sin egen fixering vid vapen, <strong>att</strong> de ständigt är beredda på hot <strong>och</strong> livsfarligasituationer. Deras liv fylls av mardrömmar, självmordstankar <strong>och</strong> ständig beredskap mot inbilladefiender på hemmaplan. De lider av posttraumatiskt stressyndr<strong>om</strong>. Flickvänner <strong>och</strong> fruar vittnar <strong>om</strong>hur livet s<strong>om</strong> militärhustru pendlar mellan ytterligheter. De är ensamma under långa perioder <strong>och</strong>när männen k<strong>om</strong>mer hem är de mentalt slutna, aggressiva <strong>och</strong> har svårt <strong>med</strong> k<strong>om</strong>munikationen.De bär kriget <strong>med</strong> sig.Kvinnors sexlusthttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102552-01Vi möter fem kvinnor i 60-års åldern vars livsöden skiljer sig åt, men gemen<strong>samt</strong> är derasprestigelösa <strong>och</strong> ärliga hållning till sina erotiska behov <strong>och</strong> vikten av <strong>att</strong> <strong>leva</strong> ut sin sexualitet påegna villkor. De berättar <strong>om</strong> sin syn på livet, sexualiteten <strong>och</strong> kvinnorollen, erotik, åldrandekroppar <strong>och</strong> <strong>om</strong> tilltagande lust s<strong>om</strong> möter motstånd <strong>och</strong> fortfarande är tabu i mångasammanhang. Bernadette, 63 år, berättar <strong>om</strong> sin uppväxt <strong>med</strong> återhållsam hållning till sexualitet iPostadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


en katolskt präglad uppfostran. Hon gjorde revolt i vuxen ålder <strong>och</strong> började experimentera kringen friare sexualitet. Christa, 65 år, upplever <strong>att</strong> samhället inte unnar äldre kvinnor <strong>att</strong> ha ett riktsexliv <strong>och</strong> anser <strong>att</strong> det är kopplat till kvinnors status i samhället.Främling i min egen kropphttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102549-01Arnaud lever tillsammans <strong>med</strong> sin pappa i Belgien. Han står snart inför <strong>att</strong> ta steget ut i vuxenlivet<strong>med</strong> hindras av sin extrema övervikt. Arnauds mamma är död sedan några år <strong>och</strong> det råder endyster <strong>och</strong> uppgiven stämning i hemmet. Pappan oroar sig för sonens utveckling, övervikten <strong>och</strong>hans framtida möjligheter s<strong>om</strong> vuxen. Arnaud förstår allvaret i sin situation <strong>och</strong> vill förändra sittliv. Han bestämmer sig för <strong>att</strong> gen<strong>om</strong>gå en operation för <strong>att</strong> minska magsäcken. Efter operationenantar Arnaud en ny livsstil, <strong>och</strong> vi får se hon<strong>om</strong> flytta ut från sitt pojkrum, kasta möbler <strong>och</strong> städabort sitt gamla liv.Avsked vid dödsbäddenhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102449-01Vi följer ett antal dödssjuka människor <strong>och</strong> deras anhöriga på intensivvårdsavdelningen på MountSinai Hospital i New York. Vid livets slut ställs patienter <strong>och</strong> anhöriga inför svåra val; frågor kringvem s<strong>om</strong> ska avgöra när livet ska ta slut, kostnader för vård <strong>och</strong> eventuella insatser. RobertR<strong>om</strong>ero drabbades av hjärtstillestånd. På intensivvårdsavdelningen lyckades man rädda hands liv<strong>och</strong> nu ligger han kopplad till en respirator. Roberts hustru ställs inför svåra situationer <strong>och</strong><strong>om</strong>öjliga val. Systrarna Nadege <strong>och</strong> Sherley besöker sin 86-åriga mamma Marthe Laureville s<strong>om</strong> ärdement <strong>och</strong> är intuberad. De ställs inför beslutet <strong>att</strong> stänga av respiratorn. Albert Alberti drabbadesav MDS, en typ av leukemi, för två år sen. Hans hopp ställdes till en benmärgstransplantation,vilken misslyckades. Idag kan vi <strong>leva</strong> länge på sjukhusens intensivvårdsavdelningar tack vareavancerad teknik <strong>och</strong> <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ande <strong>med</strong>icinska insatser. Men priset kan bli högt, både ekon<strong>om</strong>iskt<strong>och</strong> mänskligt.Kvinnors kamp mot HIVhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102547-01Vi möter brasilianska kvinnor s<strong>om</strong> alla har blivit HIV-smittade av sina män. De k<strong>om</strong>mer från olikamiljöer <strong>och</strong> bakgrund, men har det gemen<strong>samt</strong> <strong>att</strong> de trodde <strong>att</strong> det var helt uteslutet <strong>att</strong> de skullekunna drabbas av AIDS. Rosaria, 53, hade varit tillsammans <strong>med</strong> sin man i 10 år då hon förstod <strong>att</strong>han var narkotikamissbrukare. Han blev akut sjuk <strong>och</strong> hon tog hon<strong>om</strong> till en doktor <strong>och</strong> fick dåreda på <strong>att</strong> han hade AIDS. Då förstod hon också, <strong>att</strong> hon kunde ha smittat sin dotter <strong>och</strong> sinabarnbarn s<strong>om</strong> hon ammat. Silvia, 45, var hade varit lyckligt gift <strong>med</strong> sin man i 14 år när han blevsjuk <strong>och</strong> det uppdagades <strong>att</strong> han hade AIDS. Cida, 54, fick det chockartade beskedet <strong>att</strong> hon varsmittad av HIV när hon skilt sig från sin man. Kvinnorna berättar <strong>om</strong> hur HIV påverkat dem, hur<strong>om</strong>givningen reagerat <strong>och</strong> hur de har kämpat <strong>med</strong> sin sjukd<strong>om</strong> <strong>och</strong> sina fysiska symt<strong>om</strong>. På olikasätt arbetar de nu för <strong>att</strong> öka kunskapen <strong>om</strong> HIV <strong>och</strong> aids.Mitt kön <strong>och</strong> jaghttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102339-01Att födas s<strong>om</strong> intersexuell leder ofta till en uppväxt fylld av hemligheter <strong>och</strong> smärtsammaoperationer. Efters<strong>om</strong> en av de första frågor s<strong>om</strong> föräldrar ställs inför är vilket kön barnet har,upplever de <strong>att</strong> ett val måste göras. En del väljer då operation, andra <strong>att</strong> vänta. Tiger Devore, idagklinisk psykolog <strong>och</strong> sexterapeut, minns operationerna, <strong>och</strong> hur onödiga <strong>och</strong> plågsamma de var.Han hade velat vara den s<strong>om</strong> i vuxen ålder själv fått besluta <strong>om</strong> dem. När Katie föddes <strong>med</strong>manliga kr<strong>om</strong>os<strong>om</strong>er blev hennes föräldrar förvånade <strong>och</strong> förvirrade, trots <strong>att</strong> de båda två ärläkare. Hon är idag i 20-årsåldern <strong>och</strong> har aldrig opererats. Intervjuerna varvas <strong>med</strong> scener frånPostadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


vardagslivet <strong>med</strong> familjen. Vi träffar även läkare <strong>och</strong> experter s<strong>om</strong> betonar vikten av <strong>att</strong> ingåendetala <strong>om</strong> operationernas <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning.Livsglöd nära dödenhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102343-01Vi möter tre människor s<strong>om</strong> vid helt olika skeden i livet får dödliga diagnoser. Katie, 26 år, leverett still<strong>samt</strong> familjeliv tillsammans <strong>med</strong> man <strong>och</strong> två små barn när hon drabbas av en ovanligsjukd<strong>om</strong> kallad systematisk skleros. Innan Katie insjuknade drömde hon <strong>om</strong> en karriär in<strong>om</strong>reklambranschen. Robert, 79 år, misstänkte <strong>att</strong> han var sjuk innan han fick diagnosen cancer.Lungcancer k<strong>om</strong> inte helt oväntat <strong>med</strong> tanke på hans livsstil <strong>och</strong> han väljer <strong>att</strong> inte behandlasjukd<strong>om</strong>en. Mark, 50 år fick diagnosen lungcancer <strong>samt</strong> tumörer i hjärnan, lever <strong>och</strong> ben. Han ficken chock efters<strong>om</strong> beskedet k<strong>om</strong> s<strong>om</strong> en total överraskning. På Sacred Heart Hospice i Sydneymöter de läkare <strong>och</strong> socialarbetare s<strong>om</strong> <strong>samt</strong>alar <strong>om</strong> döden <strong>och</strong> livsvillkor. De resonerar kringlivsval, prioriteringar <strong>och</strong> relationer i livets slutskede. Vad prioriterar man när tiden är utmätt?Över<strong>leva</strong> dödenhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102327-01Vi följer tre människoöden. Eva <strong>och</strong> Freek, s<strong>om</strong> tog sina liv innan filmen gjordes, <strong>och</strong> Stefaan s<strong>om</strong>hade planerat sitt självmord men överlevde. För Eva <strong>och</strong> Freeks familjer k<strong>om</strong> det s<strong>om</strong> enöverraskning <strong>och</strong> chock <strong>att</strong> barnen hade gått <strong>med</strong> självmordstankar. Freek var en ung man <strong>med</strong>självförtroende, s<strong>om</strong> hade lätt för sig både socialt <strong>och</strong> i övrigt. Eva var en duktig fotograf <strong>och</strong> hadefullt av planer för framtiden. Stefaan, s<strong>om</strong> överlevde, var tidigare olympisk simmare på elitnivå.För hon<strong>om</strong> var det ett stort misslyckande när han fick sin depression, <strong>och</strong> han kunde inte berätta<strong>om</strong> den för någon. Filmen väcker frågor <strong>om</strong> livets mening, <strong>om</strong> vänskap, lycka, mod <strong>och</strong> vad vi vill<strong>med</strong> våra liv.Glömskans sjukd<strong>om</strong>http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102333-01Vi får följa åtta personer s<strong>om</strong> har fått diagnosen alzheimer <strong>och</strong> bor på ett hem för dementa iAntwerpen i Belgien. Samtliga befinner sig i första fasen av sjukd<strong>om</strong>en <strong>och</strong> växlar mellan klarhet<strong>och</strong> glömska. Några av dem är mycket <strong>med</strong>vetna <strong>om</strong> sin sjukd<strong>om</strong> <strong>och</strong> kan förklara hur det är <strong>och</strong>hur det känns. De har olika bakgrund, k<strong>om</strong>mer från olika samhällsklasser <strong>och</strong> har egentligeningenting s<strong>om</strong> binder dem samman ut<strong>om</strong> deras sjukd<strong>om</strong>. Parallellt <strong>med</strong> det dagliga livet, får vitillbakablickar i deras tidigare liv, vilka de en gång var <strong>och</strong> hur deras liv då såg ut. I slutet av filmenhar mycket förändrats för var <strong>och</strong> en av dem.Förlamad av sorghttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102282-01När musikern Rick van Hek plötsligt blir förlamad förändras hela hans tillvaro i ett slag. Filmenföljer hon<strong>om</strong> under en period när han undersöks <strong>och</strong> behandlas för sin drastiskafunktionsnedsättning <strong>och</strong> skildrar hans svåra väg tillbaka till ett liv <strong>med</strong> nya villkor. Rick deltar irehabilitering <strong>och</strong> terapi för <strong>att</strong> undersöka de bak<strong>om</strong>liggande orsakerna till förlamningen men manfinner inga fysiska orsaker. Själv anser han <strong>att</strong> förlamningen beror på tidigare trauman <strong>och</strong>besvikelser. Rick har förlorat förmågan <strong>att</strong> röra vänster hand <strong>och</strong> kan inte längre spela piano, vilketär hans livselixir. Rollerna i familjen förändras, <strong>samt</strong>idigt s<strong>om</strong> Rick förlorar energin.Buktalarens dödliga dilemmahttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102328-01När buktalaren Johana får cancer blir dockan Bouton ett stöd. Han lyssnar på henne, vågar ställaraka frågor <strong>och</strong> överraskar henne <strong>med</strong> sina svar, <strong>samt</strong>idigt s<strong>om</strong> han är <strong>med</strong>veten <strong>om</strong> <strong>att</strong> han intePostadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


existerar utan henne. Vi följer Johana när hon uppträder på olika teaterföreställningar för barn. Påscenen <strong>med</strong> Bouton känner sig Johana <strong>leva</strong>nde <strong>och</strong> frisk, <strong>med</strong>an det hemma <strong>och</strong> på sjukhuset ärhelt annorlunda. Hon får metastaser på just det ställe i halsen s<strong>om</strong> hon använder när hon buktalar.Vi tar del av hennes förhållande till döden <strong>och</strong> hur den skapande kraften <strong>och</strong> humorn hjälper vidtunga stunder. Vi möter också Johanas livskamrat Lukas, skådespelare <strong>och</strong> clown på ett sjukhus,<strong>och</strong> hennes föräldrar s<strong>om</strong> båda står henne nära <strong>och</strong> följer hennes kamp mot cancern. I både glädje<strong>och</strong> smärta är kameran hela tiden nära. En stark <strong>och</strong> vacker film <strong>om</strong> <strong>att</strong> lämna livet alldeles förtidigt.Min biologiska klockahttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102331-01Marieke Schellart är en 35-årig art director <strong>och</strong> filmare i Amsterdam s<strong>om</strong> längtar efter <strong>att</strong> få barn,men oroas över <strong>att</strong> hon inte k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> hinna träffa en man innan det är för sent. Vi följerMarieke när hon undersöker olika alternativ, s<strong>om</strong> <strong>att</strong> frysa ner ägg, för <strong>att</strong> förlänga möjligheten <strong>att</strong>få biologiska barn. I <strong>samt</strong>al <strong>med</strong> sina föräldrar <strong>och</strong> vänner möter Marieke olika förhållningssätt tillsitt sökande efter en lösning. När Marieke fyller 36 år önskar hon sig förslag på män hon kan träffa<strong>och</strong> intensifierar efter det sökandet efter en pappa. En personlig dokumentär <strong>om</strong> barnlängtan,livsval <strong>och</strong> synen på traditionell familjebildning.Livskris i baksätethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102326-01Vi följer <strong>med</strong> fyra familjer på deras bilresor mot vitt skilda mål. Samtalsämnena berör bland annatadoption, Aspergers syndr<strong>om</strong>, fängelsestraff, livet <strong>och</strong> döden. Kerry Lewis <strong>och</strong> hans tre söner resertill Isle of Wight för <strong>att</strong> strö askan av pojkarnas döda mamma från en av klippavsatserna. Underresan dit talar de <strong>om</strong> varför föräldrarna separerade <strong>och</strong> hur de hittade tillbaka till varandra undermammans sista tid, <strong>och</strong> de försöker även förbereda sig på den viktiga ceremonin. Syskonparet Ian<strong>och</strong> Alison är på väg <strong>att</strong> möta Ians son s<strong>om</strong> sitter häktad för <strong>att</strong> ha tänt eld på ett hus, något s<strong>om</strong>fått förödande konsekvenser. I en annan bil sitter ett par i 50-årsåldern <strong>och</strong> diskuterar ett tidigareval <strong>att</strong> <strong>leva</strong> utan barn. En annan familj <strong>med</strong> två pojkar, den äldsta <strong>med</strong> Aspergers syndr<strong>om</strong>, är påutflykt till ett museum. Resan är fylld av skoj <strong>och</strong> skr<strong>att</strong> <strong>och</strong> funderingar på hur det ska bli närpojkarna växer upp <strong>och</strong> flyttar hemifrån.Kollo mot matmissbrukhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102283-01Femtonåringarna Frederieke <strong>och</strong> Dylan har båda gen<strong>om</strong>lidit många år av utanförskap <strong>och</strong>trakasserier på grund av sin övervikt. De har tröstätit under uppväxten <strong>och</strong> är nu missnöjda <strong>med</strong>hur de ser ut <strong>och</strong> har begränsade sociala nätverk. Deras familjer har misslyckats <strong>med</strong> sina försök<strong>att</strong> inspirera till en hälsosam livsstil. Vi får se hur mat <strong>och</strong> ätande kan vara sympt<strong>om</strong> på merk<strong>om</strong>plexa problem. Frederieke <strong>och</strong> Dylan deltar i ett s<strong>om</strong>marläger för överviktiga tonåringar, vilketpåverkar deras liv på ett positivt sätt. Deras isolation minskar tack vare möten <strong>med</strong> andra unga isamma situation, <strong>samt</strong>idigt s<strong>om</strong> självförtroendet ökar.Älskade missbrukarehttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U102274-01Trettioåriga Sophias liv styrs av jakten på narkotika. Hon har tidigare varit verksam s<strong>om</strong> poet <strong>och</strong>låtskrivare men sitter fast i ett drogberoende s<strong>om</strong> har fått henne <strong>att</strong> prostituera sig. Sin ålder tilltrots bor Sophia hos sina föräldrar s<strong>om</strong> rådvilla ser henne gå ned sig allt djupare. Fadern flyr in isitt arbete <strong>med</strong>an mammans oro <strong>och</strong> <strong>med</strong>beroende har gått så långt <strong>att</strong> hon skjutsar Sophia tillgatan där hon arbetar <strong>och</strong> köper droger. Till sist lyckas mamman få <strong>med</strong> sig Sophia tillsocialtjänsten där de erbjuds hjälp men Sophia är nära <strong>att</strong> straffa ut sig själv på grund av sittPostadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


aggressiva beteende. Det blir en lång <strong>och</strong> smärtsam resa innan hon kan hitta tillbaka till sig själv.Med närgången kamera följer vi Sophia såväl på gatan s<strong>om</strong> i föräldrahemmet.Allergier i livethttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U101379-01Världen över ökar antalet människor s<strong>om</strong> är allergiska eller lider av astma. Vad beror det på?Stämmer det <strong>att</strong> överdriven renlighet kan orsaka allergier? Vilken betydelse har luftföroreningar?Vi träffar drabbade <strong>och</strong> forskare s<strong>om</strong> söker efter förklaringar till varför så många drabbas <strong>och</strong> vads<strong>om</strong> egentligen orsakar allergierna. Vi besöker bland annat den lilla ön Tristan da Cunha, därnästan hälften av alla invånare har astma <strong>och</strong> Barbados, där antalet astmatiker ökar kraftigt. Viträffar också brittiske Billy s<strong>om</strong> lider av den sällsynta sjukd<strong>om</strong>en Nethertons syndr<strong>om</strong>, s<strong>om</strong>påverkar såväl immunförsvaret s<strong>om</strong> hud <strong>och</strong> hår.Drabbad av cancerhttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U101377-01När Linda Garmons man Larry D´Onofrio drabbas av cancer är de båda säkra på <strong>att</strong> de <strong>med</strong> hjälp av<strong>med</strong>icinering <strong>och</strong> kämparglöd k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> bemästra sjukd<strong>om</strong>en. Videokameran blir deras verktyg idokumentationen av vad de tror ska bli en berättelse <strong>med</strong> ett lyckligt slut. Efter slitsammabehandlingar råder Larrys läkare hon<strong>om</strong> till slut <strong>att</strong> upphöra <strong>med</strong> <strong>med</strong>icineringen <strong>och</strong> istället varatillsammans <strong>med</strong> sina närmaste den korta tid han har kvar. Efter makens död ställer sig Lindafrågor kring huruvida utvecklingen av cancerbehandling verkligen går framåt <strong>och</strong> vilka bote<strong>med</strong>els<strong>om</strong> finns. Filmen ifrågasätter också den rådande amerikanska kulturen s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>syras avsynsättet <strong>att</strong> du kan klara vad s<strong>om</strong> helst, bara du kämpar tillräckligt hårt. Linda träffarcancerdabbade patienter vars diagnoser <strong>och</strong> framtidsutsikter skiljer sig åt <strong>och</strong> talar bland andra<strong>med</strong> läkaren David Ryan s<strong>om</strong> berättar <strong>om</strong> flera av de etiska svårigheter s<strong>om</strong> han ställs inför vidbehandlingen av en cancerpatient. S<strong>om</strong> en röd tråd finns det videodokumenterade material s<strong>om</strong>Linda Garmons <strong>och</strong> hennes man spelade in.Mamma, Alzheimers <strong>och</strong> jaghttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U101356-01För sex år sedan diagnostiserades Sues mamma Ethel <strong>med</strong> Alzheimers sjukd<strong>om</strong>. Vi får under tre årfölja <strong>med</strong> under de besök Sue <strong>och</strong> dottern Holly gör hos Ethel på vårdhemmet i Skottland. Ethellever ett liv i förvirring <strong>och</strong> glömska; hon känner inte igen vare sig sin man eller Sue <strong>och</strong> minnsinte <strong>att</strong> hennes egna föräldrar är döda. Sue besöker Ethel en helg varje månad <strong>och</strong> tar <strong>med</strong> hennepå utflykter <strong>och</strong> korta familjesemestrar. Hon blir ledsen när besöken inte blir lyckade <strong>och</strong> kämpar<strong>med</strong> sitt dåliga samvete över <strong>att</strong> ha placerat sin mamma på vårdhem. Dokumentären är filmad avSue <strong>och</strong> Holly <strong>och</strong> skildrar den frustration <strong>och</strong> sorg Sue känner över <strong>att</strong> ha förlorat sin mamma. Enuppriktig <strong>och</strong> respektfull film <strong>om</strong> kärlek, familjerelationer <strong>och</strong> förlusten av en nära anhörig s<strong>om</strong>fortfarande är i livet.Pojkar <strong>med</strong> anorexihttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U100962-01Anorexi förknippas oftast <strong>med</strong> flickor, men var tionde s<strong>om</strong> drabbas är en pojke. I dokumentärenI´m a boy anorexic följer vi tre pojkars kamp för <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma tillrätta <strong>med</strong> sina ätstörningar. Påbehandlingshemmet Rhodes Farm får pojkarna lära sig <strong>att</strong> äta igen. Här erbjuds hela familjen terapiför <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma åt orsakerna bak<strong>om</strong> anorexin <strong>och</strong> för <strong>att</strong> undvika återfall. Det visar sig vara en storutmaning <strong>att</strong> så småning<strong>om</strong> lämna behandlingshemmet <strong>och</strong> återvända hem.Beck<strong>om</strong>berga - en betraktelse av ett nedlagt mentalsjukhushttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U100266-01Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg


En drömsk gestaltning av det nu nedlagda Beck<strong>om</strong>berga, under många år landets störstamentalsjukhus. Vi möter även två före detta patienter s<strong>om</strong> talar <strong>om</strong> skillnader mellan dåtidens <strong>och</strong>nutidens psykiatriska vård.En värld s<strong>om</strong> alla andrashttp://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U21907-01Här får du möta kultur, livsstil <strong>och</strong> människor i dövsamhället. Teckenspråket har en annandimension, s<strong>om</strong> är ganska främmande för det svenska språket. Möt några hörande ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong>har fått teckenspråket <strong>med</strong> modersmjölken.Postadress: Box 173, 231 23 <strong>Trelleborg</strong> Besöksadress: Nygatan 1 Telefon: 0410-733271 E-post: av-<strong>med</strong>ia@trelleborg.seWebb: www.trelleborg.se/av Blogg: av<strong>med</strong>iatrelleborg.blogspot.se Facebook: facebook.c<strong>om</strong>/av<strong>med</strong>ia.trelleborg

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!