12.07.2015 Views

alla bilagor.pdf - Landskrona kommun

alla bilagor.pdf - Landskrona kommun

alla bilagor.pdf - Landskrona kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

1(19)1 VärdegrundsarbeteVärdegrundsarbetet är ett sätt att hjälpa barn och unga att känna störretillit, får ökad självkännedom och en god självkänsla. Utgångspunktenför detta arbete är människolivets okränkbarhet, individens frihet ochintegritet, <strong>alla</strong> människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor ochmän samt solidaritet med svaga och utsattaSyfteBarn och unga i <strong>Landskrona</strong> stads förskolor och skolor ska i enlighet med denvärdegrund som formulerats i stadens värdegrund BRA, <strong>kommun</strong>ens skolplanoch de nationella styrdokumenten skollag och läroplaner, uppleva trygghet,arbetsro och trivsel i en stimulerande och hälsofrämjande miljö.Med detta som utgångspunkt håller en värdegrundspolicy på att utarbetas inomden blivande utbildningsnämndens ansvarsområde. Denna ska sen ligga tillgrund för ett medvetet arbete med grundläggande normer och värden.Verksamheten ska aktivt och medvetet påverka barn och elever att omfatta vårtsamhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck ipraktisk vardaglig handling.MålUtbildningsnämnden antar en ny Värdegrundspolicy som bas förvärdegrundsarbetet.Fält – och fritidsgruppen inom socialtjänsten kan möta inkomnaönskemål från skolorna, i värdegrundsarbetet kring samarbete, trygghet,värdering.Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel ökar.TillvägagångssättDe nya statliga styrdokumenten för förskola och skola, dvs skollag ochläroplaner, ska implementeras under våren för att gälla från 2011-07-01Samtidigt implementeras den nya Värdegrundspolicyn i organisationen.Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sinlikabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning.Värdegrundsarbetet på förskolor och skolor fortsätter, genom ett medvetetkonkret arbete med olika metoder, som leder till att barn och elever utvecklarett förhållningssätt som uttrycker rättskänsla, generositet, tolerans ochansvarstagande, samt bidrar till en god självkänsla i ett socialt sammanhang.Satsningen kring Vägledande sampel – ICDP fortsätter. Detta är en metod somhandlar om att utveckla ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt kringbemötande. Satsningen innebär en utbildning av skolpersonal för att kunnasprida metoden och synsättet till flertalet förskolor och skolor i <strong>kommun</strong>en.Skolans samarbete med fält- och fritidsgruppen inom socialtjänsten iaktiviteter, som gagnar de ungas utveckling mot läroplanernas övergripande


2(19)mål och riktlinjer, fortsätter utifrån arbete kring samarbete, trygghet ochvärdering.SamverkanspartnersSkolan och socialtjänsten samarbetar i aktiviteter och insatser, som nämntsovanUppföljning Tidsbegränsade aktiviteter följs upp efter genomförd process. Antaletinsatser som fält- och fritidsgruppen genomfört i förhållande till antaletinkomna önskemål från skolorna, mäts. Uppföljning av likabehandlingsplanen sker årligen i det systematiskakvalitetsarbetet. Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel mäts i den årligakvalitetsenkät som genomförs inom Qualis kvalitetssäkringssystem,vilket används inom <strong>Landskrona</strong> stads förskolor och skolor, som ett ledi det systematiska kvalitetsarbetet.


3(19)2 Ungdomsforum<strong>Landskrona</strong>s ungdomsforum skall ses som en långsiktig satsning inomdet brottsförebyggande området. Arbetet är ett samarbete mellanPolisen och Räddningstjänsten i <strong>Landskrona</strong>. Tanken är att det genomungdomsforum skall skapas en plattform för direkt kontakt mellan vuxnaoch ungdomar.Mål Arbetssituationen för Polis och Räddningstjänst ska vara sådan att uppdragkan fullföljas utan störande inslag från omgivningen.Polis och räddningstjänst ska vid kontakt med ungdomar ha ett brabemötande grundat på ömsesidig förståelse för varandras situation.TillvägagångssättUngdomsforum ska beså av 12 – 14 ungdomar lika fördelat mellan tjejer ochkillar i en ålder av 13 – 19 år.Inför varje nytt år skall mötesdagar och tema/inriktning fastställas. Forumet skaträffas minst 6 gånger per år.Bygga upp förtroende och bra relationer genom att träffa och ha en dialog medungdomarna i rådet om normer och värderingar och ta tillvara ungdomarstankar, idéer och erfarenheter. Utöver det ansvar och uppgifter som Polis ochRäddningstjänst har ska ungdomar ges kunskap om och förståelse för <strong>alla</strong>sgemensamma ansvar.Ungdomarna deltar frivilligt och utan ersättning och rekryteras från olika skoloroch bostadsområden genom rektorer, lärare och fritidsledare. Föräldrarnainformeras i samband med uttagningen. Varje möte har ett förutbestämt tema.Studiebesök, föredragshållare och utbildning kan vara inslag i forumets möten.Ge ungdomar information om hur polis och räddningstjänst arbetar för attförbättra polisens och räddningstjänsten arbetsmiljö. Vid mötena skaungdomarna ges möjlighet att få en inblick i Polisens och Räddningstjänstenspraktiska arbete.För ledningen av forumet svarar närpolischefen i <strong>Landskrona</strong> ochförvaltningschefen för Räddningstjänsten i <strong>Landskrona</strong> stad.Forumet ska diskutera ungas villkor, ungas syn på relationen mellan ungdomaroch vuxna och ungdomars sätt att se på hur Räddningstjänst och Polis arbetar.Förslag till teman för mötena kan vara: Brott och kriminella nätverk Otrygghet Hur polis, räddningstjänst och ungdomar bemöter varandra Hur förhindrar man att unga begår brott


4(19)Alkohol och andra droger?Varför ser vår lagstiftning ut som den gör och vem är den till för?Kränkande beteende och särbehandling.Normer och värderingar och hur dessa begrepp förändras i och med ålder,kunskap och erfarenhet.Förhållandet barn/förälder. Hur skall en bra förälder vara? Vad är viktigt?BrottsofferstödRättegångsskola/våga vittnaTrafikSamverkanspartnersRäddningstjänsten, Närpolisen, skolorna i <strong>Landskrona</strong> och IOF.Indikator för aktiviteten Antalet ungdomar som under året har deltagit i forumets möten. Antalet genomförda mötenIndikator för målen Allvarliga störningar i arbetssituationer för Räddningstjänst eller/ochPolis under året Analys av andra konfliktsituationer som uppstått mellan ungdomar ochPolis/Räddningstjänst under året.


5(19)3 Langning av alkohol till ungdomarDet är allt vanligare att ungdomar skaffar alkohol som är insmuggladfrån utlandet. Försäljningen sker genom kamrater och andra vuxna, frångarage, lägenheter, bilar eller levereras direkt hem till dörren. Föräldrarsattityder och gränssättning kring alkohol är viktig. Under 2012 – 2013kommer arbetet att fokusera på frågor kring vuxnas attityder kringalkohol och langning av alkohol till minderåriga.SyfteAtt genom ökad samverkan effektivisera <strong>Landskrona</strong> stads kort och långsiktigainsatser för att motverka langning av alkohol till ungdomar.Målgrupp Föräldrar och föreningsledare. Ungdomar och unga vuxna. Främst 13-20årMålIndivid och familjeförvaltningen ska i steg 1 under 2012 i samverkan medUtbildningsförvaltningen och Fritid och kulturförvaltningen samt i samråd medpolisen arbeta fram en strategi för det kort och långsiktiga preventiva arbetet påuniversell (<strong>alla</strong> ungdomar), selektiv (grupper av ungdomar) och indikativ(ungdomar på individnivå) nivå. Som en viktig del i detta arbete specificerasarbetet mot langning till ungdomar.Parallellt med arbetet med den gemensamma strategin påbörjas enskilda delarav det strategiska arbetetTillvägagångssättTillsätta en arbetsgrupp som leds av stadens alkohol och drogsamordnare isyfte nå ovan nämnda mål. En styrgrupp från nämnda förvaltningar lederarbetet.Polisen fortsätter utveckla sitt arbete enligt den sk Kronobergsmodellen isamråd med stadens fältgrupp. Detta gäller <strong>alla</strong> poliser i yttre tjänst. Dennainsats stämmer väl överens med övriga insatser som bedrivs med de sksvansenungdomarna. Kronobergsmodellen innebär kort följande;- Nollvision.- Alltid anmälan som innebär att ungdom och föräldrar k<strong>alla</strong>s till polissom vittne till alkoholbrott. Socialtjänsten meddelas- Identifiera och utreda <strong>alla</strong> försäljare av illegal alkohol.- Aktivt underrättelsearbete med spaning som utmynnar i tillslag.- Kontakt med föräldrar till <strong>alla</strong> under 18år som påträffas onyktra. Sker inära samverkan med fält och fritid.Delrapport på ovanstående lämnas första tertialen.I det strategiska arbetet ska även andra externa aktörer involveras.


6(19)SamverkanspartnersUtbildningsförvaltningen, Fritid- och kulturförvaltningen och polisen.UppföljningLöpande redovisning vid tertialerna av alkohol och drogsamordnare.Dokumentation av strategin som kvalitetssäkring. Ska uppföljning av dennaöverenskommelse kunna genomförasfullt ut måste den även genomföras under2013.Polisen lämnar statistik på sitt arbete med Kronobergsmodellen.


7(19)4 KontaktpoliserFör att skapa rakare kontaktvägar och ökad <strong>kommun</strong>ikation som borgarför ett snabbt och effektivt agerande, finns hos Närpolisen namngivnakontaktpoliser för varje högstadie- och gymnasieskola.MålAtt göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön.Att minska anonymiteten och öka personkännedomen.Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor.TillvägagångssättFör uppgiften har särskilt lämpade Poliser med genuint intresse och fallenhetför aktuellt arbetssätt/arbetsområde utsetts som Kontaktpoliser för samtligahögstadie- och gymnasieskolor.Kontaktpolisens primära uppgifter i funktionen är att ta särskilt ansvar förrespektive skola. Detta skall ske genom uppsökande arbetssätt så oftaverksamheten medger och behov anses föreligga. Målsättningen ska vara attvarje skola får minst ett besök i månaden av sin Kontaktpolis under terminstid.Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamhetenkänd bland både lärare och elever på respektive skola.Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. SkolansKontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt ochmed delat ansvar bibehålla och utveckla <strong>kommun</strong>ikationen mellan skola ochpolis.SamverkanspartnersGymnasieskolor, grundskolor och resursskolor.Uppföljning Antal genomförda besök på respektive skola Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten Särskilda problemområden/prioriteringar under året Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola


8(19)5 Tidig upptäckt och arbete medkärnan/svansenAtt arbeta systematiskt i olika samverkansformer kring enskildaungdomar kräver tydliga förutsättningar för deltagare, olika fastställdaforum, förtydliganden av olikheter i synsätt, metoder, lagstiftning medmera. Denna bilaga är framtagen i dialog mellan Polis och Socialtjänstoch bygger vidare på de erfarenheter som gjorts tidigare år.SyfteRubriken och uppdraget syftar till att få ett än mer gemensamt förhållningssätt iarbetet med utsatta ungdomar med beaktande av myndigheternas olika grunduppdrag.Att fortsätta och utveckla nuvarande samverkansstruktur mellanpolisen och <strong>kommun</strong>en i arbetet med tidig upptäckt och gemensamma strategiermed berörd målgrupp.MålgruppUngdomar och unga vuxna. Främst 13-25årMålMålet är att kunna kommentera och bedöma insatsernas betydelse för berördungdom. Tidigast 3 månader och senast 6 månader efter aktualisering.Kommentarerna ska även beskriva möjligheter och svårigheter att utvecklaarbetet både inom fältgruppens arbete med svansen och inomverksamhetsområde Öppna Insatsers och verksamhetsområde Utrednings arbetemed kärnanungdomar. Även beskriva resultatet med analys av samverkan medberörda aktörer.TillvägagångssättArbetet inom området tidig upptäckt och arbetet kärnan/svansen harresulterat i en tydligare helhet med olika del insatser, där både polissocialtjänst deltar. Avsikten under 2012 är att fortsätta utveckla dessadelar. Att genomföra minst fyra träffar per år på ledningsnivå som kan följasgenom skriftlig dokumentation. Ur dokumentationen ska utläsasgemensamma strategiska resonemang och beslut i arbetet med berördamålgrupper. Att under 2012 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa ochtydliggöra minst 3 ärenden ur gruppen kärnanungdomar. Definition av vadkärnanungdom innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från såk<strong>alla</strong>de svansenungdom. Att under 2012 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa ochtydliggöra minst 4 ärenden ur gruppen svansenungdomar. Definition av vadsvansenungdomar innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från såk<strong>alla</strong>de kärnanungdom.


9(19) De kärnanungdomar eller förälder till berörd ungdom som identifierats, skaerbjudas någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder isyfte förbättra situationen för berörd ungdom. De svansenungdomar eller förälder till berörd ungdom som identifierats,ska erbjudas någon av de dokumenterade insatser som socialtjänstenanvänder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom. Urvalet av ungdomar kvartalsvis sker på befintliga ”måndagsträffar”.Deltagare är berörda sektionschefer eller annan medarbetare frånsocialtjänsten. Från polisen deltar ungdomsutredare samt gruppchef ellerpolis från något av polisens arbetslag Socialtjänstens fältgrupp och polisen försöker att öka tillsynen på skolor ochandra platser som uppdagats som s.k. "hot spots", där det finns tydlig risk förnyrekrytering av ungdomar till eventuell gängproblematik Socialtjänstens fältgrupp och polisen fortsätter att genomföra orossamtalmed (föräldrar) och de ungdomar som befinner sig i riskzonen, det vill sägapå olämpliga platser, tider och i "fel" sällskap. Redovisning av utvecklingen inom socialtjänstens verksamheter inomUtredning ungdom och Öppna Insatser som syftar till att möta berördmålgrupp sker främst i Individ och familjeförvaltningens egna tertial ochverksamhetsbokslut. Där belyses även utvecklingen av samverkan medandra aktörer.Individ- och Familjeförvaltningen inom <strong>Landskrona</strong> Stad har fått ekonomisktstöd från BRÅ för att under 2012 genomföra en förstudie (görnå´t.nu) av delokala förutsättningarna för att tillsammans med Polismyndigheten nå ut till ochbedriva ett förebyggande arbete riktat till mycket grovt kriminella ungdomarför att förhindra en fortsatt kriminalitet. Resultatet från förstudien kommer attförankras och diskuteras i den grupp på ledningsnivå som nämns i dennabilaga.UppföljningMötesdokumentation som kvalitetssäkring. Ska uppföljning av dennaöverenskommelse kunna genomförasfullt ut måste den även ske under 2013.


10(19)6 Samlade insatser till familjer medsärskilt brottsaktiva ungdomarArbetet med att stärka skyddsfaktorerna för unga lagöverträdare ochderas familjer fortsätter. Forskningen på området förespråkar familjebaseradeinsatser och insatser där barn och ungdomar tränas att sekonsekvenserna av ett beteende och får utveckla nya förhållningssätt.SyfteGenom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomarminska riskfaktorerna och skapa skyddsfaktorer.MålEtt hos föräldrarna medvetet definierat föräldraskap som fungerar ochär relevant i förhållande till barnet/ungdomen och familjens situation.Fungerande sysselsättning för barnen/ungdomarna, det vill säga skola,praktik eller arbete.Skapa positiva inslag i barnens/ungdomarnas fritid.Prosociala attityder, förhållningssätt och problemlösningsmodeller hosbarnen/ungdomarna.Tillvägagångssätt Genom samtal av familjebehandlare hjälpa föräldrarna att finna hur dekan påverka barnet/den unge i positiv riktning. Genom samtal och råd av familjebehandlare och eventuellt komplementav resurspersoner/kontaktpersoner eller liknande, hjälpa föräldrarna attskapa högre grad av struktur och förutsägbarhet i familjen. Genom samtal av familjebehandlare, som bl.a. innefattar stöd tillreflexion, öka föräldrarnas insikt i beteenden och reaktion på beteenden. Genom stöd av familjebehandlare i att agera efter den ökade insiktenöka föräldrarnas förmåga till gränssättning. Skapa bättre förutsättningar för positiv skolgång genom uppmuntran,motivering och belöning, utfört av familjebehandlare eller annan medbedömd kapacitet till detta, riktat till barnet/den unge. Skapa bättre förutsättningar för positiv skolgång genom att i högre gradanpassa skolsituationen till barnets särskilda behov. Barnen/ungdomarna ska få aktivt stöd och hjälp att hitta en fungerandefritidssysselsättning, bla genom insatserna kontaktfamilj ochfamiljebehandlare. Genom att erbjuda påverkansprogrammen Kriminalitet som livsstil ochRepulse kan man arbeta med ungdomarnas/barnens attityder ochförhållningssätt Vidare visa dem alternativa problemlösningsmodelleroch lära ut impulskontroll.SamverkanspartnersArbetet utförs i samarbete med samtliga verksamhetsområden inomförvaltningen Individ och Familj samt med skolan, arbetsförmedlingen ochförekommande praktikplatser.


11(19)UppföljningVi ska under året följa upp de planerade insatserna via genomförandeplanerna.Fokus på risk- och skyddsfaktorer.Konkreta indikatorer som ska beaktas är: Föräldrarna deltar i behandlingssamtal Föräldrarna gör framsteg i behandlingssamtal genom att i ökad gradresonera insiktsfullt och relevant kring sina barns situation ochbeteende. Föräldrarna kan ge konkreta exempel på verktyg/metoder de tagit till sigoch där de sett effekt i barnets beteende. Hög eller ökande närvaro i skolan/praktiken. Goda eller bättre skolresultat (omdömen vid praktik) vidterminsavsluten Inga eller färre anmälningar från skolan. Inga eller färre polisrapporter Tid den unge deltar i prosociala fritidsaktiviteter Den unge deltar i behandlingsarbete i planerad utsträckning, ellernärvaron där ökar i riktning mot planen. Den unge kan ge exempel på tillfällen där denne erfarit framgång avnya problemlösningsstrategier eller nytt beteende i en konkret situation


12(19)7 FamiljefridFamiljefrid eller våld i nära relationer innefattar mäns våld mot kvinnor ochbarn som upplevt våld, våld och förtryck i hederns namn samt våld i samkönaderelationer. Barn/ungdomar som växer upp i en familj där det förekommervåld befinner sig i en miljö där risken för att de själva ska ta tillvåld eller bli utsatta för våld är många gånger högre än för andra barn/ungdomar. Genom informations- och utbildningsinsatser ökar medvetandetom konsekvenserna för de vuxna och barn som upplever våld i sin familj.Genom inrättandet av ett <strong>kommun</strong>alt skyddat boende erbjuda våldsutsattakvinnor och barn en trygg miljö och adekvat stöd och hjälp för att kunna gåvidare.SyfteÖka kännedomen om våld i nära relationer och de konsekvenser det medför förbarn och vuxna. Öka kunskapen om hur man bryter vålds-spiralen ochtillhandahålla hjälp och stöd till våldsutsatta.MålAtt klientinflödet från polisen till familjefridsteamet ökar, både vad detgäller de våldsutsatta och våldsutövarna.Fungerande kontaktytor mellan familjefridsteamet och polisen.TillvägagångssättEtt nära samarbete mellan polisens brottsoffersamordnare och familjefridsteamet,bland annat genom polisens deltagande i <strong>kommun</strong>ens externa nätverkkring familjefridsfrågor. Detta nätverk träffas två gånger per termin.Återkommande möten med närpolis som hanterar kontaktförbud, förinformations- och kunskapsutbyte mellan socialtjänst och polis.Delta i APT-möte hos polisen 1 gång/år. Syftet är att nå ut till flertalet poliser i<strong>Landskrona</strong> och medvetandegöra dem om vilka insatser, vilken hjälp som finnsatt erbjuda våldsutsatta och våldsutövare.SamverkanspartnersSamverkanspartners är bland annat BOJ, ISIS, Svenska Kyrkan, närpolisen,brottsoffersamordnare – familjevåld Helsingborg, Frivården, samtprimärvården. Samverkan sker även mellan samtliga sektioner inom individochfamiljeförvaltningen.Uppföljning Undersöka hur stor andel av de Barn i fara-rapporter polisen skrivergällande våld i familjen som leder till insatser i form av kontakt medkvinnofrid, Manfred och barnsamtal (Ventilen). Ökat antal polisanmälningar avseende våld i nära relationer somkommer familjefridsteamet till känna. Redovisas vid årligt bokslut. Genomförda träffar med ansvarig polis för kontaktförbud.


13(19)8 SkadegörelseSkadegörelser, klotter och nedskräpning upplevs av många som ettproblem i <strong>Landskrona</strong> och förstärker den relativa känslan av upplevdotrygghet.SyfteÅtgärden syftar till att snabbt åtgärda klotter, nedskräpning och annanskadegörelse och därmed öka tryggheten. Det är tydligt att skräp drar mer skräptill sig och att detsamma gäller för klotter. Det är därför angeläget med ensnabb sanering.MålKlotter, nedskräpning och annan skadegörelse på allmän plats skall varaåtgärdat senast 2 arbetsdagar efter att det kommer ansvarig arbetsledarepå Stadsbyggandsförvaltningen till kännedom. <strong>Landskrona</strong> skall medtiden bli fri från klotter, nedskräpning och annan skadegörelse eftersomåtgärder sätts in så snabbt att det inte är ”mödan värt” för dem somägnar sig år klotter eller dylikt.Privata fastighetsägare följer samma policy.TillvägagångssättAtt från polisens sida tillämpa den nya lagen om nedskräpning.Resurser (egna, eller genom anlitade entreprenörer) skall finnas inom Stadsbyggnadsförvaltningenför att snabbt och professionellt kunna ta hand omklotter, nedskräpning och annan skadegörelse på allmän plats.Genom att göra det enkelt att anmäla per telefon eller dator, samtidigt somStadsbyggnadsförvaltningen har resurser att snabbt åtgärda, kommer anmälarenatt uppleva en positiv återkoppling. Rapporteringen sker enklast på <strong>Landskrona</strong>stads kanaler för synpunktshantering alternativt felanmälan, se <strong>Landskrona</strong>stads hemsida. Internt inom Stadsbyggnadsförvaltningen skall arbetsuppgiftenatt åtgärda klotter, nedskräpning och annan skadegörelse vara tydligtdefinierad.Om ett inkommet ärende konstateras beröra privatägd fastighet ska mottagarenombesörja att fastighetsägaren informeras.För att kunna dokumentera inträffade fall av klotter, nedskräpning och annanskadegörelse och för att kunna följa upp effekten av åtgärden, skall berördpersonal (även entreprenörer) vara utrustade med kamera med GPS loggning.Före åtgärd skall <strong>alla</strong> fall av klotter, nedskräpning och annan skadegörelsedokumenteras, bland annat genom foto med GPS-koordinater. Rapport kan dåskapas på karta, så att åtgärder kan sättas in på speciellt belastade platser.


14(19)Berörd personal (egna, eller anlitade entreprenörer) ska direkt åtgärdaupptäckta fall utan att anmälan kommer från arbetsledare. Det är dock viktigtatt även dess dokumenteras enligt ovan.Att ständigt hålla polisen och miljöförvaltningen informerade om specielltutsatta platser är också ett viktigt led i en fungerande samverkan. Likaså är enåterkoppling från polisen tillbaka till staden viktig, till exempel om någon kankopplas till en speciell ”tagg”, för att gå vidare med ett åtal utifrån tidigaretagna foton.Ett stort bidrag till att hålla stadens gaturum rena och städade vore om samtligafastighetsägare, affärs- och restaurangidkare kunde göra en daglig städinsatsutanför sin egen verksamhet. Genom god och regelbunden kontakt medfastighetsägare, representanter för City handeln m fl kunde en sådan gemensamnyttoinsats förverkligas. Ett förslag på hur detta arbete ska läggas upp kommeri samarbete med trygghetssamordnaren att tas fram under hösten.En stor förebyggande insats gör Utbildningsförvaltningen genom att engageraskolbarn under Håll Sverige Rent dagarna i maj varje år. Barn lär sedan vuxna.Stadsbyggnadsförvaltningen ska generöst sponsra detta evenemang.Användandet av säsongsbundna sopsäckshållare på väl valda platser ökadesbetydligt under 2011. Detta gav positivt resultat och kommer att ökasytterligare under 2012. Den utökade helgstädningen lördag + söndag gav braresultat och kommer även det att fortsätta under 2012.SamverkanspartnersPolisen och utsedd entreprenör för klottersanering, samt miljöförvaltningen,stadsbyggnadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Cityhandlarna.Uppföljning Tre gånger per år kommer vi att följa upp skadegörelse, klotter ochnedskräpning utifrån omfattning, plats och kostnad. Dessa uppgifterkommer att jämföras med samma uppgifter för föregående år. Har åtgärd skett inom två dagar från anmälan? Fungerar mottagningskanalerna?


15(19)9 Polisens volontärerEtt ökat engagemang och en större uppslutning kring brottsförebyggandeåtgärder är en viktig samhällsfråga. Enbart polisiära resurserräcker inte till och medvetenheten om att <strong>alla</strong> har ett ansvar måstehållas levande. Därför är det av stor vikt att mobilisera goda krafter föratt förebygga brott i lokalsamhället. Volontärerna kommer under sinauppdrag att sprida information om åtgärder som kan vidtas i brottsförebyggandesyfte. Polisens volontärer har inga särskilda befogenheter,inte heller rapporteringsskyldighet vid brott som lyder under allmänt åtal.Mål Polisens volontärer ska på sikt utgöra ett naturligt inslag som tillsammansmed andra samhällskrafter verkar för ökad trygghet och minskadbrottslighet Polisens volontärer skall uppleva sina uppdrag som meningsfulla.TillvägagångssättGenom konkreta mål, som t. ex att verka i ett utsatt område och där lämnainformation och skapa kontakt med allmänheten, hjälpa polisen att förebyggabrott.Polisens volontärer ska verka som en förstärkt kontakt mellan allmänhet ochpolis och genom sin närvaro bidra till minskad brottslighet, trygghet och ökadsynlighet.Volontärerna kommer att vara verksamma i samband med förutbestämdaevenemang som exempelvis julskyltning, luciafirande, nightcap,fyrverkeriförsäljning och vid <strong>Landskrona</strong> karnevalen.Polisens Volontärer disponeras av närpolisområdeschefen som efter behovfastställer vid vilka tillfällen volontärerna skall användas.Volontärerna skall genomföra uppdrag vid minst 25 tillfällen och arbeta påminst 10 olika platser/områden i <strong>Landskrona</strong> under 2012.Under uppdrag bär volontärerna en väst i enhetlig färg med texten "Polisensvolontärer".Vid varje uppdrag kommer volontärerna att stå i nära kontakt med en i förvägutsedd ansvarig polis. Uppdrag föregås av en genomgång som klargöromfattning, mening och mål. Uppdragen avslutas med en utvärdering därerfarenheter, synpunkter och resultat noteras och bevaras för att verksamhetenskall kunna utvecklas kontinuerligt.Efter varje fullgjort uppdrag skrivs en uppdragsrapport.


16(19)SamverkanspartnersNärpolisen, Individ och familj förvaltningen/Fält &Fritid ochStadsledningskontoret.Uppföljning Hur många uppdrag volontärerna haft under året. Hur många olika platser volontärerna varit verksamma på. Vid årets slut svarar volontärerna på en enkätundersökning som utgörgrunden för val av arbetsuppgifter och utveckling av arbetsmetoder förkommande år.


17(19)10 Polisiär synlighetForskning visar att synliga poliser minskar antalet brott och påverkarmedborgarnas känsla av trygghet.Mål <strong>Landskrona</strong>borna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad Den upplevda tryggheten ska öka till förmån för allehanda aktiviteter i<strong>Landskrona</strong> Bibehålla den nedåtgående trend som 2009 - 2011 uppvisat gällande våld ioffentlig miljö.TillvägagångssättBibehållen polisiär synligheten i <strong>Landskrona</strong> Stad genom att ha uniformeradpersonal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter – kvällaroch helgkvällar/nätter – då den upplevda otryggheten och risken att utsättas förbrott är som störst.Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skallbedrivas kontinuerligt som en naturlig del i den dagliga verksamheten.Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som t. ex. "Citysamverkan,"<strong>Landskrona</strong> dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besöki butiker och banker i samband med fotpatrullering.Nära samarbete med de ordningsvakter som tjänstgör i centrum genom en välupparbetad kontakt och ett aktivt informationsutbyte.Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, ävenbidrar till att den polisiära synligheten ökar.Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, t.ex. rytteri,piket, ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till denpolisiära synligheten.SamverkanspartnersTillförordnade ordningsvakter.UppföljningTrygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet p.g.a. upplevd otrygghet.Statistik antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrånutomhus.


18(19)11 En gemensam <strong>kommun</strong>ikationsstrategiKommunikation är en viktig pusselbit i <strong>Landskrona</strong> stads och Polisensarbete för att öka den upplevda tryggheten i <strong>Landskrona</strong>. Bilden avstaden formas genom <strong>kommun</strong>ikation, oavsett om det sker via möten,media eller på annat sätt.SyfteSyftet är att göra vårt arbete känt och att allmänhetens förväntningarharmoniserar med vad Polisen och <strong>Landskrona</strong> stad faktiskt kan och ska göra.Mål<strong>Landskrona</strong> stad och Polisen ska förmedla en tydlig och relevant bild av våraverksamheter och resultat. Detta så att förväntningarna på vad vi ska och kangöra för att öka känslan av trygghet motsvarar våra uppdrag.Kunskap om stadens och polisens aktiviteter, verksamheter ochresultatet av vårt arbete, såväl internt som externt.TillvägagångssättDe åtgärder som vidtas inom ”Överenskommelsen” ska <strong>kommun</strong>iceras såvälinternt som externt. Kommunikationen ska bland annat ske via <strong>Landskrona</strong>stads arbetsnät och hemsida, arbetsplatsträffar, pressmeddelanden och socialamedier.Nyhetsbrevet som utkommer tre gånger per år ska utvecklas. Även föreningar,företag, med flera ska ges möjlighet att prenumerera på nyhetsbrevet.Upprättandet av <strong>kommun</strong>ikationsplaner kopplade till <strong>bilagor</strong>na kommer attuppmuntras. Kommunikationsgruppen 1 har ansvaret för att berätta vad en<strong>kommun</strong>ikationsplan ska innehålla och visa på ett praktiskt exempel.Under 2012 kommer <strong>kommun</strong>ikationsgruppen utveckla medborgar-dialogenoch arbeta med information riktad till gruppen äldre.SamverkanspartnersSamtliga som har ansvarsområden i ”Överenskommelsen” samt <strong>Landskrona</strong>stads <strong>kommun</strong>ikationsavdelning.Uppföljning I september månad kommer 50 anställda inom Polis och <strong>Landskrona</strong>stad tillfrågas om de känner till överenskommelsen.1 I <strong>kommun</strong>ikationsgruppen ingår Annika Wågsäter, Josefin Berglund, Anders Enqvist ochAnneli Manelli.


19(19)De kommer även att tillfrågas om de känner till någonbrottsförebyggande verksamhet som <strong>Landskrona</strong> stad och/eller polisenbedriver.Minst 40 stycken av dem ska svara ja samt ska kunna uppge minst enförebyggande verksamhet.I september månad kommer 50 landskronabor tillfrågas om de kännertill överenskommelsen mellan <strong>Landskrona</strong> stad och polisen.De kommer även att tillfrågas om de känner till någonbrottsförebyggande verksamhet som <strong>Landskrona</strong> stad och/eller polisenbedriver.Minst 40 av dem ska svara ja samt ska kunna uppge minst enförebyggande verksamhet.Resultatet av enkätsvaren kommer att ligga till grund för planeringen av 2013års bilaga/verksamhet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!