Ett annorlunda cv - Samverkan i Västra Götaland-Startsida

INNEHÅLLVÄLKOMMEN OCH INLEDNINGJohan Jonsson ................................................................. 3STRESS OCH DEN NYA OHÄLSANPeter Währborg ................................................................ 4GLADA HUDIK TEATER – ETT PROJEKT MED GLÄDJEPär Johansson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7VÅGA GÖRA ANNORLUNDASamuel Grahn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9MR TOURETTE OCH PELLEPelle Sandstrak. ................................................................11Många var det som deltog i samordningsförbundens dag på Chalmers i Göteborg en vecka in i oktober. Till morgonkaffetfanns möjlighet att kika på medarbetarutställning. Den arrangerande utbildningsgruppen består av, från vänster,Gudrun Emilsdottir, Per Liljebäck, Charlotte Axelsson, Tomas Rosenlundh, Henrik Svedberg och Samuel Grahn.TINA TIBBLING2

PROFESSOR PETER WÄHRBORG GJORDE SOM JOHAN JONSSON OCH INLEDDE MED ETT TIDNINGS-URKLIPP. OCH VISST – DET ÄR JU PRECIS SÅ HÄR DET ÄR:”Mänskligheten klarar inte mycket mer! Världen är för stor för oss. För mycket händer, för många brott, förmycket våld och spänning. Hur mycket du än försöker, kommer du efter i utvecklingen. Det är en ständigtökande press för att orka med tempot ... man förlorar fotfästet. Vetenskapen gör nya upptäckter i en taktsom gör att man hopplöst famlar i häpnad. Den politiska kartan ändras i en hastighet så man tappar andani försök att hålla reda på vem det är som styr. Allt går för högtryck.”TIDNINGEN SOM CITERAS HETTE THE ATLANTIC JOURNAL MED UTGIVNINGSDAG 16 JUNI 1833.Stress ochden nya ohälsan– Vårt problem är att vi inte har så kul medan vi lever våralånga liv ... Vi behöver återvinna livsglädjen!Professor Peter Währborg forskar kring stress och pekar påhur en snabb och påfrestande ”utveckling” driver mångamänniskor in i farlig stress. Men hur hamnade vi där? Försten kort bakgrund:Peter Währborg, professor, varnar förden typ av stress som tar vårt välmåendeifrån oss och till och med ledertill sjukdom.För 13,7 miljarder år sedan startade den stora smällen universumsutveckling. I början gick inte utvecklingen något vidarefort och det tog 13,3 miljarder år innan ens något biologiskt livhade utvecklats. Men sen accelererade det hela. Efter 400 miljonerår var ett av resultaten människor med ettochetthalvt kilotunga hjärnor med stor kapacitet. Sen har det bara gått fortareoch fortare. Ett tu tre hade människan skapat industrisamhället.– Vid den tiden drabbades vi människor av svält och dog avbesvärliga infektioner. Idag drabbas vi av andra sjukdomar, mestberoende på att vi slutat röra oss.Under de senaste hundra åren var de dominerande folksjukdo-4 4

av symptomen. Stress i sig är alltså ingen sjukdom,men stress kan leda till sjukdom. Stress är till exempelden tredje viktigaste orsaken till hjärtinfarkt.Stress delas in i faser där den akuta fasen är denmest kända: att ”gå in i väggen”.– Det är en dramatisk händelse som det tar långtid att återhämta sig ifrån. Därför är det bra att vetahur stressen tar sig ut innan den blir akut, känna igensymtomen helt enkelt, kommenterar Peter.Vid ökad stress ökar irritabiliteten medan denmentala funktionen minskar rejält. Detta kombinerasofta med sömnproblem, störd aptit och sexualitet.När det blir störning i det autonoma systemetmed värk, hjärtklappning och mag-tarmbesvär såsvarar den stressade oftast med att stanna hemmafrån jobbet eller skolan, bli olustig och brista i motivation.När personen väl är inne i en utmattningsspiralfortsätter den med att han eller hon väljer bortaktiviteter och det sociala livet.Fyra typer av stressEn person som är sjuk av stress lider av utmattningssyndrom.Då går det inte att vila sig från trötthet, enstor del av de drabbade är deprimerade, många harångest och orkar inte tänka framåt. Hjärnans förmågaatt tänka minskar snabbt, minnet störs ochkoncentrationssvårigheterna ökar. Till detta kommerockså sömnstörning och kroppsliga besvär.– Det är en funktionshämning som tar lång tidatt återställa, säger stressdoktorn och berättar attstressrelaterad psykisk ohälsa delas in i fyra typer:• Anpassningsstörning är vad man kallar livskris,en ”normal” psykisk påfrestning.• Akut stressyndrom är ett livshotande trauma idet akuta skedet.• Posttraumatiskt stressyndrom är efterförloppettill ett livshotande trauma.• Utmattningssyndrom är en icke livshotandelångvarig stress utan återhämtning.– Ibland när jag arbetar på Angereds Närsjukhusmöter jag människor som utsatts för olika gräsligheteri krigszoner och nu lider av posttraumatisktstressyndrom (PTSD). Ungdomar med PTSD sominte blir omhändertagna kommer att gynna rekryteringentill ungdomsgäng. De som inte får hjälp ärsociala krutdurkar, varnar Peter Währborg.Livsglädje, ja tack!Vem som blir stressad är utomordentligt individuellt,betonar Peter, och orsakerna kan vara av bådesocial och psykisk art. Bland de sociala märks: bristpå sociala och ekonomiska resurser, självupplevdtung arbetsbörda, tidspress, bristande erkänsla, upplevelseav orättvisor, ständiga förändringar, risk förhot och våld, skiftarbete samt kränkningar och trakasserier.Psykiska orsaker är brist på bemästringsstrategier,brist på empati, livshändelser, sjukdom,smärta och psykisk insufficiens.Konsekvenserna är stora: Organen påverkas avstressämne och återbildas eller drabbas av svåra skador.Det autonoma nervsystemet tar stryk och vidförsök med råttor har man sett dramatiska följder.Vi talar om depression, hjärnpåverkan, insulinresistens,förhöjda kolesterolvärden och hämning av immunförsvaret.Det är svårt att rehabilitera den som verkligenblivit sjuk av stress och resultaten är nedslående för,som Peter Währborg säger ”att komma tillbaka tilljobbet är inget mått på friskhet”. Eftersom vi intehar någon vetenskaplig strategi för behandling sådrar Peter Währborg slutsatsen att det är bättre attse till att människor inte hamnar i svår stress.Så vad göra? Claudius Galenius, 131-201 e.Kr.,hade redan på sin tid några tips som låter bekanta:andas frisk luft, ät bra mat, drick rätta drycker, rör pådig och sov ordentligt.– Vi har en ny folkhälsoproblematik med sjukasjälar som inte far väl. Många har ångest, depressionoch skadar sig själva. Så tycker jag inte det ska vara!Låt oss återvinna livsglädjen. •6

Glada Hudik Teater– ett projekt med glädjeDet är en stolt, glad och bullrig Pär Johansson som äntrar scenen iklädd i sinständiga keps. Att han är igenkänd går inte att ta fel på. Det går ett sus avförväntan genom luften när han tjingsar på publiken.Pär Johansson är alltså mannen som grundadeGlada Hudik Teater och som inte vet var gränsengår mellan utvecklingsstörd och normalstörd. Hanhar lyckats med mycket och erkänner rakt av att hanär stolt över sitt jobb och sina skådespelare som ärvuxna utvecklingsstörda från Hudiksvall.I hans värld är det ok att göra fel, för det är avmisstagen man lär sig. Det är det som omvandlastill erfarenhet. Och inget är omöjligt – om man baravågar tro på människor och ger dem en chans attutvecklas. Däremot är det inte ok att bara sitta ochplanera och strö floskler omkring sig; det är bara resultatsom räknas. Och för att få det krävs passion,entusiasm och glädje. Lätt som en plätt!LikabehandlingPär Johansson hör till dem som förändrat sig självoch sina fördomar. Det var när han fick en ALUtjänstsom gick ut på att jobba med utvecklingsstörda,smög sig dit första dagen med klump i magenoch lätt skräck för att bli nerslagen. Han möttes avkram.– De kramar mig fortfarande, ler han brett ochbetonar att hans skådespelare behandlar alla lika.Även landshövdingar har de bevisat ...Jo, anekdoterna duggar tätt kring Pär och hanströr frågor omkring sig som han ger – på nåt sätt– självklara svar som rimmar med hans syn att manska göra det man är bra på istället för att må dåligtav det man inte klarar av. Varför ska man gråtfärdigkämpa med att lära sig knyta skor om det finnsutmärkta dojor med kardborreband? Eller också ärhans svar en form av kängor till den stela fåniga omgivningensom bygger ”händelsecentrum” där mankan stå i fläktars blåst och tillgjord lövdoft – NÄRMAN KAN GÅ UT???En före detta fördomsfull Pär Johansson räknar signumera till de störda och delar förståelse och gemenskapmed sina skådespelare.På Globens scenPär Johansson lyckades, då för flera år sedan, över-7

Våga göra annorlundaVåga göra annorlunda och du riskerar att få ett jobb. Det är i alla fall vadSamuel Grahn menar i sin bok med samma titel. I den bjuder han påinspirerande berättelser om riktiga människor som skaffat riktiga jobb ...Med bakgrund som konsult med karriärrådgivningoch coachning på sin lyra så har han – numeraförbundschefen i Halland – träffat sisådär 700 personersom velat förändra sina arbetsliv. Vad hannoterat under de tio åren är att exempelvis kursersom lär ut jobbsökning och cv-skrivning tenderaratt göra folk likadana istället för att lyfta fram detsom gör var och en till något speciellt.– Om alla som är duktiga på att söka jobb gör detpå exakt samma sätt som de andra så hamnar allihopi en mittfåra där ingen sticker ut någonstans. Det fårman inga jobb på. Och de som lärt sig skriva cv – deskiljer sig inte från de andra som gått samma kurs ...Alltså får arbetsgivaren ingen intressant läsning somsporrar till anställning när alla cv ser likadana ut.Samuel Grahns clou är istället att den som verkligenvågar sticka ut, i realiteten befinner sig närmarearbetsmarknaden. Han har därför samlat på berättelserom hur ett antal individer har gått till vägaplus att han bjuder på en hel hög med tips.Prickskytte och validering– När man söker jobb kan man till exempel fråga sigom det är större chans att bli anställd om man sökerfemtio jobb istället för om man söker två. Min troär att man träffar bättre med prickskytte istället förhagelbössa, svarar Samuel sig själv.Mer att tänka på:– Det är klokt att vara öppen med sina egna begränsningar,säger Samuel och pekar på hur fel detblir om en ansökan skriven på perfekt svenska blirtill ett möte där arbetsgivaren träffar någon som inteär något vidare alls på svenska.Att validera sina kunskaper är, i Samuels tycke, ettalldeles för outnyttjat sätt att visa vad man faktisktkan. Att få sina teoretiska kunskaper, som kanske ärerövrade i ett annat land, på papper och in i cv:t, kangöra underverk i sökprocessen.Använda sociala medier kan vara ett sätt att visaupp sig på: någon fick jobb för att bloggen blev uppmärksammad,på twitter kan arbetsgivare hitta folkoch Facebook fungerar också, ”så länge man integör något korkat”.Visa upp sig självEn som vågade göra annorlunda är Anna, skadad efteren ridolycka och klart märkt efter sina tjugo operationer.Hon valde att börja föreläsa om vad hon råkatut för och vad det hade för betydelse för henne.Ett av företagen hon gästade skulle hon gärna viljajobba på och presenterade sig genom att spela in enjulskiva och skänka den till företaget. Där speladesden dag ut och dag in och när Anna ringde för attframföra sitt ärende så visste förstås alla redan vemhon var. Jo, hon fick jobb!Ett annat sätt att presentera sig stod den 50-årigemannen för som sökt närmare 600 jobb på ”vanligt”sätt och nu insåg att det var dags att välja en annorlundaväg. Han ställde sig helt sonika på torget medett plakat på magen som skrek ut att han ville ha ettjobb. Pressen skrev, radion sände, uppmärksamhetenvar total. Efter en månad blev han kallad till enanställningsintervju där chefen konstaterade ”att duvågade ställa dig där påtorget – en sån personbehöver vi i vår bilhall”.Personlighet är viktigtStämmer detta verkligeneller är det SamuelGrahn som råkat pånågra solskenshistorierunder årens lopp ochnu sprider dem i sin bokså att folk får falska förhoppningar?För att vidimerasina funderingarlåter författaren tio per-Samuel Grahn, förbundschef,ger goda råd om att sticka ut.9

sonalchefer och rekryterare från olika branscher,sektorer och storlek svara i boken på frågor om hurde rekryterar och läser ansökningshandlingar. Dehar också berättat om vad som fångar deras intresseoch vad de har för tankar kring att söka jobb kontrasöka personal. Frågor som också får svar är vad somkan förbättras i dagens rekryteringsförfarande ochvad som avgör om man tar sig vidare i processen påföretaget.Svaren kan kort sammanfattas i att kompetensförstås är viktig. Men:Karaktär, personlighet och inställning blir alltviktigare. De flesta arbetaroch visar vilja att utvecklas vidare.– Helst ska det handla om passion ...Nå fram till Mötet– Grejen när man söker jobb är att nå fram till arbetsgivarenpå ett sätt så att man får chans att kommatill det exklusiva mötet där arbetsgivaren fårmöta ett leende, glittrande ögon och en röst, sägerSamuel.– Har man skickat 600 ansökningshandlingar såkanske det inte är någon vidare idé att skicka 600 till,för det verkar faktiskt inte att fungera något vidare.Pröva då något nytt, eftersomstrukturerat och med kvalitetssäkringnär någon ska anställasmen i slutänden så blirKaraktär, personlighet och inställningblir allt viktigare.skriftliga cv och ansökningarkan vara väldigt trubbiga instrument,enligt författaren.det ändå ett subjektivt beslut där man tar ställningtill sådant som personkemi, om personen passar ini arbetsgruppen, att hon elller han visar intresse ochkänns akta, är lätt att samarbeta med, är ärlig och rak– Varför inte bifoga en filmad presentation på ettminneskort eller länk, föreslår Samuel som exempelpå ett av många tips på hur man kan våga vara annorlundanär man behöver ett jobb. •10

Mr Tourette och PelleDen som upplevt Pelle Sandstrak, känd som Mr Tourette, på scen har varitmed om en oförglömlig (ingen klyscha – sanning), infallsrik, associativ,rolig och läskig föreställning där många gamla vanliga normal-begrepp blirifrågasatta. Om det nu finns några sådana ... Pelles handikapp till exempel:det är hans tillgång.Denna ”vanliga” höstdag höll Pelle Sandstrak ett”okliniskt” föredrag med färskvaror från Mr Tourette.Det gick i flygande fläng med små kikhål in ihans minst sagt brokiga liv där det finns inslag avbland annat tio års tystnad innan Tourette växerfram och börjar både höras och synas. I livet ingårockså fängelsevistelse, resor i världen, självspillstankar,trumspel – men baramed avbrutna blockflöjtarsom stockar, bilboende,smuts och missbruk. Ochhär står han nu: välkändföreläsare med bokutgivning,filminspelning ochpopularitet. Han är ocksåså frisk som han vill bli,för någon normaltråkigtyp tänker han inte bli.Och det verkar han faktiskt inte ha någon vidarefallenhet för.Pelles syndrom, som han kallar ramlösasyndrometpå grund av spruttet i benen, har inslag somför honom känns som ”inre varma källor” ackompanjeradeav överkänslighet mot ljud, okontrolleraderörelser och ljud samt tvångshandlingar och -tankar.(O)vanlig??Publiken trivs i hans sällskapoch börjar säkerligen tveka påorden vanlig och normal efteren stunds argumenterandefrån scenen. Var går egentligengränsen mellan vanlig ochovanlig? Normal och onormal?– Jag har fått höra att jag serPelle Sandstrak är numera så frisk som han vill vara.Vanlig(?) gångà la Pelle Sandstrak.så normal ut ... hur f-n ska man se ut då, frustar Pelleoch passar på att visa några olika gångarter som MrTourette ställer sig frågande till.När blir folk provocerade egentligen? Är det närman tar låååånga och manliga steg som en valjägareeller korta fjolliga som en pilot, undrar Pelle och stegarfram och tillbaka över den stora scenen medanpubliken fnissar hejdlöst.Och värre blir det: omman vill lyfta benet högtupp i luften för varje steg... hur högt kan man lyftainnan gränsen till onormalär passerad – 22 grader?45 grader?Och när man låter ...– Det här är vanligt,säger Pelle och roparhögt: IFK, IFK.– Men det här är kanske inte lika vanligt, frågarhan och ropar sitt KEXCHOKLAD.Varför är han sån?Det är efter tio tysta barnaår som ticsen och ritualernakommer till Pelle Sandstrak. Han agerar backhoppare,dansör och skrämmer bilförare genom atthota med att kasta sig framförbilarna. Han harklar sig på”ovanliga” sätt, kan inte kontrolleravad kroppen gör och ärinte alls så ”lugn och fin” somlärarna i skolan vill att han skavara. Ingen förstår egentligenvad Pelle är för en sort utanräknar kallt med att det ska11

växa bort. Även om en psykolog får göra ett försökatt utreda hans motorik.– Psykologen kom fram till att ”pojken har ingenmotorik”, skrattar Pelle och låter kroppen gå i halsbrytandevågor.”Dö inte ifrån mig”Pelles familj är ”fin”, med duktiga syskon och föräldrari höga positioner. De är fullständigt vanliga.Och så är det Pelle.Lärarna hyssjar åt både hans ljudliga och kroppsligatics och det är egentligen bara två vuxna somunder skoltiden inte vänt sig bort utan varit där, settoch agerat så att Pelle känner tacksamhet för att defaktiskt har räddat hans liv. Tjocka Lillemor varmedmänsklig, tog strypgrepp på Pelle och hindradehonom därmed att kasta sig framför en bil, ropandes”Du kan så mycket pojkdjävel. Dö inte ifrån mig.”Hon brydde sig. Och den gången han tänkte hoppafrån taket och alla lärare stod och ojade sig ... dåkommer Lillemor springande med armarna utbredda:”Hoppa på mig!” Hon följde inga regler men honsåg Pelle och hade inget emot att baka pannkakor– varför inte fyllda med kanel? – åt honom när hanmådde dåligt.På bottenTicsen och ritualerna kommer och går genom åren.En period kunde det ta flera timmar att ta sig överoch förbi en tröskel. Det gick inte att dricka kaffesom hette något med x och z i namnet – hjärnsaft! Xär överhuvudtaget något som är farligt, Tourette tilllåterinte ens att han skriver bokstaven. Vissa siffror,färger, årstider står för död och i långa obegripligtinvecklade associationstrådar avgör Pelle hur hanska agera. Under ett, för honom, livsfarligt år borhan i en bil, slutar tvätta sig, missbrukar amfetamin... han är så långt ner man kan komma i sin misär.– Jag var ett skitigt psykiskt vrak, förklarar han.Men Pelle mindes tjocka Lillemor med sitt ”döinte ifrån mig, pöjkdjävel” i sin pyttelilla Fiat ochminnet gav kraft.– Ni ska också vara där och ge andra självförtroende,manar Pelle publiken med glödande blick.Det finns hoppEfter ytterligare berättelser kommer Pelle Sandstrakfram till den dag han fick sin diagnos. På TV såghan en professor som berättade om Tourettes syndromoch Pelle förstod att ”ja, det finns fler somjag”. Professorn kom till Pelle på fängelset (där hadehan hamnat ...) och gav beskedet att Pelle var 97 procenthandikappad och 3 procent hopp. Pelles lyckavar gjord och själv tyckte han att han hade ”en dj-amassa hopp”.Terapi som hjälptePelle fick hjälp under en rad år. Idag är han så friskhan vill bli med hänvisning till att livet också skainnehålla lite kaos. För alla måste inte vara ”vanliga”eller ”normala”.– Idag har jag ett handikapp som blivit en tillgång.•12

En annorlundadag på jobbet!FOTO TINA TIBBLING13