Riskanalys - Jönköpings kommun

Maj 2011Riskanalysen är framtagen på räddningstjänsten, trygghet och säkerhet, och ingår iförarbetet till ett nytt handlingsprogram 2011.2 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

4 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

1. Sammanfattande resultatVarje år dör omkring 35 människor, ca1 000 blir inlagda på sjukhus och ca8 800 behöver uppsöka en akutmottagningpå grund av olyckor i kommunen. Mellan15 000 och 16 000 brott anmäls ochcirka 60 byggnader får skador till följd avbränder. Riskbilden i Jönköpings kommunkarakteriseras av ökat antal fallolyckoroch trafikolyckor. Stöldbrotten minskarmedan utvecklingen för bränder, skadegörelse,suicid, våldsbrott och drunkningar ärrelativt stabil.För icke frekventa händelser bör en generellkrishanteringsförmåga och en minskadsårbarhet för samhällsviktiga funktionereftersträvas.Frekventa händelser i Jönköpings kommunOmrådeFrekvensper årKonsekvensOro för attdrabbas”ibland”eller ”oftare”Trend samtjämförelsemed riketFallolyckor (med slutenvårdade eller döda) 1 000989 slutenvårdade15 döda29 %Suicid 150 försök 15 dödaTrafikolyckor med personskador 28530 slutenvårdade5 döda66 %Bränder - utvecklade 601 död60 miljoner kr40 %Drunkning och tillbud 5 1-2 döda 14 %Våldsbrott 1 10035 slutenvårdade1 död29 %Stöldbrott 7 300 150 miljoner kr 35 %Skadegörelse 1 900 16 miljoner krVattenskador 44 60 miljoner kr 15 %Sammanfattande beskrivning av de olika områdena som riskanalysen omfattar. För mer information se respektiveområde. Siffrorna i tabellen avser Jönköpings kommun.Oro för att drabbas ”ibland” eller oftare: Siffrorna är hämtade ur enkätundersökningen ”Trygghet och säkerhet”som genomfördes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i början av 2010.I jämförelsen med riket står grönt för ”under rikssnittet”, gult för ”på rikssnittet” och rött för ”över rikssnittet”. Förvattenskador finns ingen jämförande siffra för riket.Pilarna anger trenden enligt följande: ”ökande”, ”något ökande”, ”stabil”, ”något minskande” och ”minskande”.Riskanalys Jönköpings kommun 20105

Icke frekventa händelserOmråde Frekvens/sannolikhet Konsekvens TrendOväder med samhällsstörningHögMedelOmfattande översvämning efter skyfallöver tätortMedelLågOmfattande sjukdomsutbrott (pandemi)MedelHögSabotage mot samhällsviktig verksamhetLågHögOmfattande utsläpp av farligt ämneMedelLågUtsläpp av giftig kondenserad gas i tätortLågHögAntal kända olyckor/tillbud och brott per årAnmäld skadegörelse; 1 900Fallolyckor med slutenvårdadeeller döda; 1 000Suicidförsök; 150Trafikolyckor medpersonskador; 285Bränder - utvecklade; 60Drunkningstillbud som föranletträddningstjänst; 5Anmälda våldsbrott; 1 100Anmälda stöldbrott; 7 300Diagrammet visar antalet kända olyckor/tillbud och brott under ett år.6 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Antal omkomnaKonsekvenser, antal omkomna till följd av olyckor och brott per år51 1 115FallolyckorSuicidTrafikolyckorBränderDrunkningVåldsbrott15Diagrammet visar konsekvenser i antal omkomna till följd av olyckor och brott per år.Skadekostnader (miljoner kronor)Egendomsskador för olyckor och brott per år (miljoner kronor)60150StöldbrottSkadegörelseBränderVattenskador6016Diagrammet visar de årliga egendomsskadorna för ett urval olyckor och brott i miljoner kronor.Riskanalys Jönköpings kommun 20107

2. Området trygghet och säkerhetTrygghet och säkerhet är grundkomponenteri det goda samhället. Begreppen kansägas beskriva motsatsen till företeelsersom vi som individer eller samhälle känneross hotade av. Vi är oroliga för att vi självaeller våra anhöriga ska skadas, oavsettom skadan är oavsiktlig eller beror på envåldshandling. Viljan att skydda vår privataeller gemensamma egendom delas nogav de flesta. Om den privata bilen stjälseller om skolan där barnen går vandaliseraseller brinner ner, leder det till försämradlivskvalitet – till minskad trygghet ochsäkerhet.Begreppen trygghet och säkerhet är inteoproblematiska. De berör såväl subjektivaupplevelser som faktiska förhållanden. Attnågon känner sig trygg behöver inte allsinnebära att risken är liten eller att säkerhetenär hög – eller tvärtom. Exempelvisär de som känner sig mest otrygga närdet handlar om att bli utsatta för våldshandlingar– de äldre – den grupp somrent faktiskt är minst drabbad. Ibland kanåtgärder som vidtas för att öka säkerhetenleda till minskad trygghet. Att installerametalldetektorer på en skola för att höjasäkerheten kan leda till att eleverna iställetkänner minskad trygghet. Å andra sidankan en trygghetskänsla som exempelvisberor på okunskap leda till bristande säkerhetsmedvetande.Trygghet och säkerhetär alltså förhållandevis abstrakta begreppmed komplexa inbördes samband.Även om inte alla aktörer använder justbegreppen trygghet och säkerhet för att beskrivasitt arbete har utvecklingen gått motatt kommuner, landsting och regioner meroch mer hanterar dessa frågor som en helhetoch i ett sammanhang. En av orsakernatill detta är att man lokalt och regionaltupplever att trygghets- och säkerhetsarbetetbedrivs effektivare om det samordnas.De flesta skadehändelser eller yttringar förmedborgarnas oro får på något sätt efterverkningari kommunen. Att i samverkanmed andra aktörer kunna hantera trygghets-och säkerhetsfrågor över hela ”hotskalan”,med såväl individperspektiv somsamhällsperspektiv, är därför en centralkommunal arbetsuppgift.En trygg och säker kommun skulle alltsåkunna beskrivas som en kommun där detsker få olyckor, där få brott begås, därkriser hanteras på ett bra sätt för att minimerastörningar och där medborgare ochpolitiker har ett säkerhetsmedvetande somi så stor utsträckning som möjligt grundarsig på faktiska förhållanden.Om riskanalysenDenna riskanalys är första steget på vägenmot nytt handlingsprogram för trygghetoch säkerhet. Handlingsprogrammet kommeratt gälla för området Lag (2003:778)om skydd mot olyckor samt det nyakrishanteringssystemet, reglerat i Lag(2006:544) om kommuners och landstingsåtgärder inför och vid extraordinärahändelser i fredstid och höjd beredskapsamt för kommunens brottsförebyggandeverksamhet.Riskanalysens syfte är att ge en övergripandebild av hur olyckor, brott och händelsersom kan leda till svåra påfrestningar kandrabba kommunen. Efter riskanalysenkommer nuläget på skyddet att analyserassamt sårbarhetsanalys för samhällsviktigaverksamheter att genomföras. Tillsammansska de genomförda analyserna bilda underlagför handlingsprogrammet. Se skissnedan.RiskanalysSkyddsanalys(frekventa händelser)Sårbarhetsanalys(samhällsviktig verksamhet)HandlingsprogramTrygghet och säkerhet8 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

3. Kort om organisationen i Jönköpings kommunKommunen har ett säkerhetsansvar, delsi bedrivandet av den egna verksamheten,dels i samordningen av arbetet med skyddoch säkerhet inom det geografiska områdetJönköpings kommun. Kommunledningenhar det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet.Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappandelagstiftningar, försäkringskravoch kommunens egna ambitioner. Med införandetav Lag (2003:778) om skydd motolyckor samt det nya krishanteringssystemet,reglerat i Lag (2006:544) om kommunersoch landstings åtgärder inför ochvid extraordinära händelser i fredstid ochhöjd beredskap, har behovet av att samordnaolika satsningar och områden inomkommunen med varandra ökat. Även detinterna skyddet och kommunens brottsförebyggandearbete har klara kopplingar tillvarandra och de möjliga synergieffekternaär uppenbara. Sedan några år tillbaka samordnarräddningstjänsten, på kommunledningensuppdrag, arbetet med trygghet ochsäkerhet i kommunen.4. Riskspektrat från vardag till katastrofVilka brott och olyckor som kan drabbakommunen kan givetvis inte förutsägasmed exakthet. Dock vet vi att de vanligahändelserna i stort sett inträffar i sammautsträckning och med samma fördelningsom föregående år.Ovanliga händelser som kan innebärastora konsekvenser kan dock i mycketliten utsträckning förutsägas, men genomatt bedöma om förutsättningar finns förolika typer av händelser kan ändå någotom riskbilden förutsägas. Tyvärr kan maninte väga samman dessa risker för vanligarespektive ovanliga händelser med någonstatistisk modell, den totala hotbilden fårbedömas mer pragmatiskt.En värdering av hot och riskbild i kommunenkan göras utifrån följande figurennedan: frekvens/ konsekvens.FrekvensUtvecklingUtvecklingen pekar på att när det gällerkonsekvenser avseende befolkningens livoch hälsa så består det dominerande hotetmot detta av risken för en individ att råkaut för en olycka. Endast någon enstakaprocent av befolkningen omkommer ellerskadas allvarligt i samband med kriser ellerextraordinära händelser. Den helt dominerandeskadebördan kommer från mer vardagligahändelser i framför allt hemmet, iskolan och barnomsorgen, på idrottsplatser,i trafiken och på arbetsplatsen. Ickedesto mindre är det viktigt att inte barase till individens skydd och säkerhet närdet gäller olyckor, utan även att värna omandra värden, det vill säga att upprätthållasamhällets funktionalitet, eftersom det intefinns någon skarp gräns mellan att å enasidan värna om samhällets funktionalitetoch å andra sidan värna om människors livoch hälsa.KonsekvensRiskanalys Jönköpings kommun 20109

5. MetodFrekventa händelserFör frekventa händelser har de senasteårens utfall analyserats och utgör underlagför förväntat antal händelser även iframtiden. Även möjliga konsekvenser iform av skadade och omkomna personer,ekonomiska skador och miljöskador harbedömts utifrån tidigare utfall.Under varje händelsetyp presenteras ettdiagram som innehåller incidensen, det villsäga hur många händelser som skett normeratefter befolkningstorlek. Diagrammeninnehåller incidens för Jönköpingskommun, kommungruppen (som representerarmedianvärdet för Linköping, Norrköping,Örebro och Helsingborg) samt värdetför riket.Statstikunderlaget varierar en del frånområde till område. Därför redovisas diagrammeni vissa fall i löpande treårsmedelvädenoch i andra fall som antal per100 000 invånare. Framförallt gäller dettadödsorsaksregistret. Ibland upplevs siffrornaför Jönköpings kommun ”hoppa”mycket. Detta beror på att statistikunderlagetär litet.För en del av händelsetyperna redovisassiffror på hur många som oroar sig för attråka ut för en viss olycka ”ibland” elleroftare. Siffrorna om oro kommer från enmedborgarundersökning.KällorDen statistik som redovisas i dokumentetär hämtad ur följande rapporter ochsystem:• STRADA, Transportstyrelsen• IDA, Myndigheten för samhällsskyddoch beredskap (MSB)• Enkätundersökningen trygghet ochsäkerhet, Myndigheten för samhällsaskyddoch beredskap (MSB)• NTU (Nationell trygghetsundersökning),Brottsförebyggande rådet (BRÅ)• Skadestatistik Jönköpings kommun1999-2009• Brottsstatisitken, Brottsförebygganderådet (BRÅ)• Skadestatistik, Socialstyrelsen• Befolkningsprognos för Jönköpingskommun, Stadskontoret• Uppgifter från Försäkringsförbundet,Svensk Handel och Transportnäringenom kostnader för stölder• Polismyndighetens omvärldsanalys,Polismyndigheten i Jönköpings länIcke frekventa händelserFör icke frekventa händelser har en bedömninggjorts utifrån följande kriterier:Frekvens/sannolikhetLågFörväntas kunna inträffa mer sällan än vart 50:e årMedelFörväntas kunna inträffa inom 50 årHögFörväntas kunna inträffa inom tio årKonsekvens (för samhället)LågEnstaka dödsfall och/eller liten påverkan påsamhällsviktiga funktioner eller miljöMedelTiotalet dödsfall och/eller påverkan påsamhällsviktiga funktioner eller miljöHögFler än tio dödsfall och/eller stor påverka påsamhällsviktiga funktioner eller miljö10 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

6. Vardagens riskerFallolyckorFallolyckor är den vanligaste orsakentill skador i alla åldrar och inträffar oftasti egna bostaden, på gatan eller i enidrottsanläggning. Olyckstypen dominerarsärskilt mycket hos äldre. År 2008 omkom38 personer i Jönköpings län till följd avjust fallolyckor. Uppskattningar från MSBgör gällande att omkring 75 procent avdödsolyckor under oklara omständigheterorsakades av just fall vilket skulle betydaatt det totalt sett egentligen handlar ommånga fler. Under år 2008 skadades, enligtSocialstyrelsens patientregister, 989 personeri kommunen så allvarligt i fallolyckoratt de behövde vårdas på sjukhus.Enligt skadestatistiken är fallolyckor blandäldre den enda typen av dödsfall till följdav olycka i Sverige som ökar i antal. Allttyder på att trenden håller i sig och med enåldrande befolkning kommer kostnadenför sjukvården att öka.Fallolyckor är också den absolut vanligasteolyckstypen bland småbarn. Varje åri Sverige tvingas cirka 5 procent av barn iåldern 0–3 år uppsöka en akutmottagningtill följd av en fallolycka.Uppskattningsvis 300 personer söker varjeår läkarvård efter att ha halkat på is ellersnö i kommunen. Antalet skador på grundav nedrasande is eller snö från byggnaderär ytterst liten i jämförelse. De flesta somskadar sig i samband med halkolyckorpå vinterunderlag är i åldrarna 55–74år. Över 40 procent av alla halkolyckorinträffar på vägar, gator, trottoarer ellerliknande. Andra vanliga olycksplatser ärpå hustomten eller i bostadsområdet.OroEnligt MSB:s nationella trygghetsundersökningoroar sig 29 procent av kommuninvånarnaför att drabbas av fallolycka”ibland” eller oftare. Siffran för riket är32 procent.Antal slutenvårdade på grund av fallolyckor per 100 000 invånareAntal slutenvårdade på grund av fallolyckor per 100 000 invånare900800700600500400300200100Figur 1Antal slutenvårdadeper 100 000invånare till följd avfallolyckor.01987-19891988-19901989-19911990-19921991-19931992-19941993-19951994-19961995-19971996-19981997-19991998-20001999-20012000-20022001-20032002-20042003-20052004-20062005-20072006-2008Källa: Socialstyrelsen (löpande treårsmedelvärden)Jönköping Riket KommungruppenRiskanalys Jönköpings kommun 201011

Suicid och suicidförsökDet kan vara svårt att få fram säker statistiköver hur många suicid (självmord), ellersuicidförsök, som inträffar. Många suicidoch suicidförsök bokförs nämligen underandra orsaker, men uppskattningsvis liggerantalet suicid i Jönköping på ungefär 15per år. Suicid är också den enskilt störstaolyckskategorin räknat i antalet förloradelevnadsår. Detta beror på att det ofta ärunga människor som begår suicid. Suicidförsökär ungefär tio gånger vanligare änfullbordade suicid och försök är dubbeltså vanligt bland kvinnor som bland män.Däremot är fullbordade suicid dubbelt såvanligt bland män. Enligt polisen uppgårförsöken till omkring 150, i den statistikenfinns dock ett mörkertal som aldrigregisteras i polisstatistiken. Den beräknadesamhällskostnaden till följd av fullbordadesuicid och suicidförsök uppgår till cirka750 miljoner kronor årligen.fullbordade suicid per 100 000 invånare201816141210864Figur 2Antal suicid och per100 000 invånare.202000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Fullbordade Jönköpings län Fullbordade Jönköpings kommun Fullbordade RiketKälla: Socialstyrelsen12 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

TrafikolyckorJönköping ligger strategiskt i södra Sverigevilket har bidragit till att kommunenutvecklas till ett logistikcentrum för helaNorden. Ett femtontal stora transport- ochspeditionsföretag verkar här och allt flerinternationella företag anser att Jönköpingär en naturlig utgångspunkt för lagring ochdistribution. Trafikvolymen är att betraktasom hög för en kommun i Jönköpings storlekmed E4, RV 40 samt flertalet länsvägarsom korsar kommunen. Mellan fem ochtio personer omkommer varje år till följdav trafikolyckor i kommunen (både kommunaltoch statligt vägnät). Omkring 300personer vårdas på sjukhus till följd avtrafikolyckor.Enligt STRADA-systemet, i vilket polisenoch sjukvården registrerar inträffade olyckor,är upphinnandeolyckor (motorfordon)den vanligaste orsaken till sjukhusvård.Efter upphinnandeolyckorna kommercykelolyckor, mopedolyckor, påkörningpå övergångställe och singelolyckor medpersonbil i rangordning. Flest dödsolyckorinträffar på det statliga vägnätet, medandet kommunala vägnätet dominerar för desvårt skadade.Nationell statistik över räddningsinsatser2009 visar att var tredje insats med personbilinblandad skedde till vägar med enhastighetsbegränsning på 50 km/h. Insatsernatill 70-vägar uppgick till 29 procentoch 90-vägar till 21 procent. 30- och110-vägar uppgick till åtta respektive elvaprocent.OroEnligt MSB:s nationella trygghetsundersökningoroar sig 66 procent av kommuninvånarnaför att drabbas av trafikolycka”ibland” eller oftare. Siffran för riket är63 procent.Trafikolyckor med personskador per 100 000 invånareTrafikolyckor med personskador per 100 000 invånare25020015010050Figur 3Antal trafikolyckormed personskadorper 100 000invånare.02003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Jönköping Riket KommungruppenKälla: STRADA, TransportstyrelsenRiskanalys Jönköpings kommun 201013

BränderFörväntat antal bränder i kommunen ärdrygt 300 per år. Begreppet brand delasförst och främst upp i brand i byggnadoch brand ej i byggnad, som till exempelgräsbränder eller brand i papperskorgar.Vanligaste typen i Jönköpings kommun ärbrand i byggnad där bostadsbränder dominerar.En del av dessa bränder är så kalladeutvecklade bränder, d.v.s. bränder som ärunder utveckling när räddningstjänstenkommer fram.I kommunen finns omkring 800 objektsom klassas som allmän byggnad, somtill exempel samlingslokaler, skolor ochvårdanläggningar. Brand i allmän byggnadär vanligt, men stannar ofta vid tillbud.De bränder som inträffar i skolor är oftaanlagda.En nationell trend visar att bostadsbränderökar i antal. Risken att omkomma i enbrand är också störst i den egna bostaden,men branden sprider sig sällan till andravillor eller lägenheter på grund av gällandebyggregler. Glömska, misstag och små vardagligafel är oftast det som ligger bakombostadsbränder.Jönköpings kommun präglas till stor del avmetallindustrier samt lager och godshantering.Industrin ställer stora krav på räddningstjänstensom måste kunna klara avavancerad släckning och vattenförsörjningtill industri- och lagerbyggnader. Resurserkrävs också till förebyggande brandskyddoch utbildning.Eftersom insatstiden för bränder i jordbrukär lång är räddningstjänstens möjligheteratt rädda den byggnad där branden startatsmå. Insatsen får ofta inriktas på intilliggandebyggnader. Bränder i skog och markvarierar kraftigt mellan åren och är heltavhängigt hur lång torrperiod det varit.Vid extrem torka kan risken för en mycketomfattande och svårsläckt brand i kommunensstora skogsområden vara överhängande.OroEnligt MSB:s nationella trygghetsundersökningoroar sig 40 procent av kommuninvånarnaför att drabbas av bränder”ibland” eller oftare. Siffran för riket är44 procent.Utvecklade bränder i byggnad per 100 000 invånareUtvecklade bränder i byggnad per 100 000 invånare8070605040302010Figur 4Antal utveckladebränder i byggnadper 100 000invånare.02000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)Jönköping Riket Kommungruppen14 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Drunkning och drunkningstillbudI Sverige drunknar i genomsnitt en människavar tredje dag. Drunkningsolyckornadelas upp i båtolyckor, badolyckor,isolyckor och övriga drunkningsolyckor.Badolyckor ökar under fina somrar.89 % av dem som drunknade under 2009var män. 60 % av de omkomna var över50 år. Drunkning är också den näst vanligastedödsorsaken bland barn (eftertrafikolyckor).I kommunen finns många bad- och fiskesjöarsamt ett antal badanläggningar, därdrunkning utgör en risk för liv och hälsa.Räddningstjänsten i kommunen förväntaslarmas till cirka tre drunkningsolyckor perår. Utöver drunkningsolyckor inträffar ettantal olyckor som rubriceras som sjöräddning.Det kan till exempel vara fritidsbåtari sjönöd eller olyckor i färjetrafiken mellanGränna och Visingsö.Utöver de händelser räddningstjänstenkallas till i offentliga miljöer utgör pooler ivillaträdgårdar och badkar annan risk fördrunkning.OroEnligt MSB:s nationella trygghetsundersökningoroar sig 14 procent av kommuninvånarnaför att drabbas av drunkningstillbud”ibland” eller oftare. Siffran förriket är 17 procent.Omkomna genom drunkning per 100 000 invånareDöda genom drunkning per 100 000 invånare21,81,6Figur 5Omkomna genomdrunkning per100 000 invånare.1,41,210,80,60,40,202000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008RiketJönköpings länStatistikunderlaget är för litet för att siffror för Jönköpings kommun ska kunna redovisas.Källa: Socialstyrelsen. Siffror för 2009 finns ännu inte.Riskanalys Jönköpings kommun 201015

VåldsbrottBrottsstatistiken angående våld är starktrelaterat till alkoholanvändning. Brottsplatsernaär i stor utsträckning sammankoppladetill serveringsställena. Alkoholkonsumtionökar generellt från år till år.(Källa: Fokhälsoinstitutet)Våld i hemmiljö är brott med mörkertal.Antalet anmälda våldsbrott som begåsinom relationer i hemmet är betydligtlägre än de som sker utomhus. Eftersomdet är fler kvinnor som råkar ut för våldi hemmiljö och fler män utanför hemmetsyns denna skillnad även vid studie ur ettgenusperspektiv.Ökningen av antalet anmälda våldsbrotthar från 1999–2006 haft en negativ utveckling.Sedan 2006 ses en viss minskning.Antalet anmälda brott i nära relationhar ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden.Anmälningar där barn är målsägande stårför den andelsmässiga största ökningen.Detta kan eventuellt bero på en högre anmälningsbenägenhet.Att råka ut för ett våldshandling av en annanperson är djupt kränkande. Även omantalet fall av dödligt våld är liten i jämförelsemed till exempel dödsolyckor innebärvåldshandlingar både fysiskt och psykisktlidande för den drabbade.Statistik över anmälda våldsbrott ochuppgifter från brottsundersökningar, somtill exempel NTU, visar stora skillnaderbåde mellan kön och mellan åldersgrupper.Unga män är den grupp som främst råkarut för våldshandlingar.OroEnligt MSB:s nationella trygghetsundersökningoroar sig 29 procent av kommuninvånarnaför att drabbas av våldsbrott”ibland” eller oftare. Siffran för riket är33 procent.Anmälda våldsbrott per 100 000 invånareAnmälda våldsbrott per 100 000 invånare140012001000800600400Figur 6Anmälda våldsbrottper 100 000invånare.20002000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Jönköpings kommun Riket KommungruppenKälla: Brottsförebyggande rådet (BRÅ)16 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Stöld och tillgreppStöld och tillgrepp omfattar till exempelinbrott i bostäder och företagslokaler,godsstölder ur lastbilar och tillgrepp avfordon. Trots en total minskning finns enmarkant ökning inom arenor som visar attbrottsligheten troligtvis genomförs organiseratoch att den är en del av ett störrebrottsligt sammanhang som har möjlighetatt få avsättning av till exempel stöldgods.Nyttjande av avancerad teknik vid automatbedrägeriereller komplicerade tillvägagångssättvid exempelvis åldringsbrottär även de tecken på att de organiseradeinslagen ökar i det som dagligen kallas förvardagsbrottslighet eller mängdbrott.En mycket förenklad och inte heltäckandesifferexercis visar att stöldbrotten i bostäderkostar 0,5 miljarder kronor enligt försäkringsförbundet.Svensk Handel uppgeratt stöldbrotten mot handel uppgår till 9miljarder kronor. Mot transportnäringenuppskattas en stöldkostnad på 1 miljardkronor per år. Summeras detta blir siffranför stöldkostnader i Sverige 10,5 miljarderkronor per år, en siffra som är lågt räknaddå även andra branscher drabbas. Direktproportionerligt mot befolkningsmängdenskulle detta motsvara minst 150 miljonerkronor i Jönköpings kommun.Brott inom yrkestrafiken är vanligare isödra delen av Sverige och Jönköpings länär ett relativt hårt utsatt område. Antaletkapellskärningar har generellt minskat ilandet de senaste året medan stöld av helalastbilar/släp/trailers med gods ökat. Vanligabrottsplatser är rastplatser, parkeringaroch uppställningsplatser i industriområdenoch utanför åkerier.I Jönköping har området runt Torsvik,vilket fungerar som ett nav för transportföretagoch lager, varit hårt drabbat. Under2009 ökade antalet kapellskärningar ochandra angrepp mot lastbilar efter att haminskat under flera år. Antalet anmäldaangrepp uppgår till ungefär 50 årligen. Detstulna godset består oftast av elektronik,men även exempelvis livsmedel och kosmetika.OroEnligt MSB:s nationella trygghetsundersökningoroar sig 35 procent av kommuninvånarnaför att drabbas av inbrott”ibland” eller oftare. Siffran för riket är35 procent.Stöld Stöld och tillgrepp (inklusive (inklusive rån) per 100 rån) 000 invånare per 100 000 invånare12000100008000600040002000Figur 7Stöld och tillgreppper 100 000invånare.02000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ)Jönköping kommun Riket KommungruppenRiskanalys Jönköpings kommun 201017

SkadegörelseSkadegörelsen och klottret i kommunendrabbar i stor utsträckning kommunensegna fastigheter, skyltar och gatlyktor.Givetvis drabbas även andra fastighetsägareoch organisationer som har utrustningi eller i anslutning till det offentliga rummet.Under ett år polisanmäler kommunen350 fall av skadegörelse, varav 60 rörklotter. Omkring 400 rutor krossas enbartpå kommunens skolor under ett år till enuppskattad kostnad av en till två miljonerkronor.Vid en närmare analys av klottret kan detkonstateras att en mycket liten grupp stårbakom en stor del av klottret. Detta är enskillnad jämfört med 1970-talets klotterproblematikdå det fanns en mycket störregrupp aktiva klottrare.Skadegörelse drabbar givetvis även andrafastighets- och anläggningsägare än kommunen.Fordon, gatlyktor, fasader ochskyltar är ofta föremål för skadegörelse.Någon riktig kartläggning över kostnadernaför all skadegörelse i kommunenfinns inte, dock är kommunens kostnadercirka 3 miljoner kronor per år (avser 350anmälda händelser). En proportionerligberäkning av hela samhällets kostnad blirdå 16 miljoner kronor.Skadegörelsebrott per 100 000 invånareSkadegörelsebrott per 100 000 invånare2500200015001000500Figur 8Skadegörelsebrottper 100 000invånare02000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Jönköping Riket KommungruppenKälla: Brottsförebyggande rådet (BRÅ)18 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

7. Kriser och extrema händelserOväder med konsekvenserStorm, åska, snöoväder och översvämningarkan belasta samhället hårt. Desenaste åren har Sverige drabbats av ettantal oväder med rekordnoteringar närdet gäller regn och snö. Varje år inträffaröversvämningar som skadar och hotar attskada fastigheter, kommunikationslederoch känslig infrastruktur.Jönköpings topografi med stora höjdskillnader,många dalgångar och förkastningsbrantergör att kommunen lätt kan drabbasav klimatrelaterade händelser. Stadensläge vid Vättern med tillhörande sjösystemökar risken för översvämning till följd avhöjt vattenstånd. Kraftig nordlig vind kanpressa vatten in i Munksjön genom hamnkanalenoch höja vattenståndet. Hela Vätterstrandengör också kommunen känsligför erosion, speciellt Domsand i Bankeryd,Rosenlundsbankarna och utfyllnaderna förE4 norr om Huskvarna.I Jönköpings kommun är erosion, ras,skred och slamströmmar samt ravinutvecklingexempel på processer som kankomma att skada människor, bebyggelseoch egendom. Enligt karteringar föreliggerrisk för ras i berg- och jordslänter på ett30-tal platser i kommunen. Rasen kan geskador på fastigheter, vägar och människor.Riskabla bergslänter finns framför allti Huskvarna, Gränna och Norrahammar,samt jordslänter vid Rosenlundsbankarnaoch i Domsand.Svåra stormar drabbar södra Sverige regelbundet.Jönköping ligger i ett bälte i norraGötland som ofta får kraftiga vindbyardå lågtryck passerar från väster. StormenGudrun 2005 innebar stor påverkan på elförsörjningoch telekommunikationer såvälsom på byggnader och vägar.Ett annat väderrelaterat scenario somkan medföra stor åverkan på framföralltelförsörjningen är en så kallad isstorm, ettväderfenomen som innebär stora mängderunderkylt regn som fryser på bland annatelledningar. Fenomenet inträffade i Kanada1998 och i Göteborg i början av 1900-talet.Dimensionerande scenario:Svår storm i nivå med Gudrun 2005Dimensionerande scenario:Omfattande översvämning efter skyfall över tätortSannolikhet :HögSannolikhet :MedelKonsekvens:MedelKonsekvens:LågRiskanalys Jönköpings kommun 201019

Pandemier och smittsamma sjukdomarI en globaliserad värld med goda kommunikationerkan smittsamma sjukdomarfärdas lika enkelt som vi människor. Imars 2009 drabbades en ort i Mexiko avett stort antal insjuknade personer i ensvår influensa som visade sig ha orsakatsav en ny typ av influensavirus A (H1N1.).Viruset spreds under mars till juni till alltfler länder och den 11 juni deklareradeWHO att sjukdomen nått högsta pandeminivån(nivå 6) vilket bland annat innebaratt framtagning av vaccin mot den aktuellavirusstammen inleddes. Viruset fanns undersommaren endast i mindre omfattningi Sverige och det dröjde till oktober innanden första vågen drabbade landet, baraett par veckor innan vaccineringen skullepåbörjas.Till en början fanns en viss oro för attviruset skulle mutera till en mer aggressivvariant till hösten, vilket dock inte skedde.Samhällskonsekvenserna blev nu inte såomfattande som till en början befarades.Å andra sidan kan vi inte veta vad somskulle ha inträffat om samhället inte hadevidtagit några åtgärder alls. Under 2009bekräftades till exempel över 12 000 dödsfalli världen i den nya influensan, varav i26 i Sverige. Troligen har mindre än en påtiotusen insjuknade dött i influensan i Sverige,och Smittskyddsinstitutet uppskattaratt antalet personer som insjuknat i Sverigeligger mellan 200 000 – 600 000 personer.Den största effekten av influensan på samhällsnivåvar en påfrestning på hälso- ochsjukvårdens resurser, både ekonomiska ochpersonalmässiga.Förutom pandemisk influensa kan andrasmittsamma sjukdomar utgöra ett realistiskthot mot befolkningen.Dimensionerande scenario:Pandemiskt utbrott av influensa med måttlig (mellan Spanska sjukan och Asiaten)patogen (sjukdomsframkallande) påverkan.Sannolikhet:MedelKonsekvens:Hög20 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Sabotage och terrorhandlingarUnder 2009 har ett antal driftstörningaroch säkerhetsincidenter drabbat samhällsviktiginformationshantering i Sverige. Imånga fall har det handlat om driftbortfalli grundläggande samhällsinfrastruktur,främst el- och telenät, som stoppat systemdrifteni viktiga IT-system eller fått andraföljder. Det förekommer emellertid ävenutifrån kommande angrepp med potentielltmycket omfattande konsekvenser. Huvuddelenav de incidenter som observerats harhaft lokal eller regional karaktär.Andra kommuner och landsting hardrabbats av svårartade maskutbrott somspridit sig snabbt i de lokala datanäten ochorsakat omfattande störningar i respektiveverksamhet.Konsekvenserna av omfattande IT-incidenteravser försämrad tillgänglighet ochservice för el- och teleabonnenter, det villsäga funktionaliteten i samhällsviktigaverksamheter riskerar att försämras underavbrottstiden. Både privata och offentligaaktörer i samhället drabbas, det vill sägastatliga myndigheter, kommuner, landstingoch näringslivet. Eftersom samhälletssamtliga verksamheter är så beroende avfungerande IT-system, så finns det storanledning att vidare analysera vilka samhällskonsekvensersom kan bli följden avbåde kortvariga och långvariga avbrott isamhällets IT-system.Den internationella terrorismen utgör etthot mot samhällets grundläggande värderingar,mot människors liv och hälsa samtmot samhällsviktiga funktioner. Terrorismär därför idag ett hot som samtliga ländermåste hantera i mer eller mindre utsträckning,liksom risken för andra typer avantagonistiska handlingar utförda av personeroch grupper inom den organiseradeoch grova gränsöverskridande brottsligheten.Ett ökat engagemang i internationellakonflikter kan mycket väl öka risken förterrordåd som riktas mot Sverige ellersvenska intressen i eller utanför landet.Det har förekommit situationer i kommunendå bland annat konstutställningar ochköttproducerande industrier har bedömtsvara möjliga mål för sabotage från våldsammaextrema grupperingar. Även besökandepersoner som kan vara föremål förhotbild, så som politiker och andra kändapersoner, kan utgöra mål för en attack ikommunen.Dimensionerande scenario:Sabotage mot samhällsviktig verksamhetSannolikhet :LågKonsekvens:HögRiskanalys Jönköpings kommun 201021

Utsläpp av farliga ämnenUtsläpp av farliga ämnen innebär attgiftig, frätande, brandfarlig, explosiv ellerpå annat sätt farlig kemialie läckt ut ellerriskerar att läcka ut. Genom kommunengår flera stora transportleder. Transportermed farligt gods, som går på både vägaroch järnvägar, medför risker för olyckormed möjligt katastrofala följder. Vanligastär att utsläpp sker under transport eller vidomlastning på någon terminal. Uppskattningsvistransporteras 2 700 ton farligtgods per dygn inom kommunen. Det finnsdessutom ett fåtal industrier som hanterarfarliga kemikalier i större mängd. Devanligaste kemikalierna som förekommeri samband med utsläpp är drivmedel ochandra brandfarliga vätskor. Giftiga kondenseradegaser kan vid ett utsläpp orsakamycket stor påverkan på människor i ettrelativt stort område. Olika miljöfarligakemikalerier, bland annat oljeprodukter,kan orsaka stor skada på livet i vattendragoch på dricksvattentäkter.Olyckor med transporter lastade medfarligt gods, t.ex. brandfarlig vara, skullekunna innebära ett utflöde i Vättern.Eftersom de 26 vattendrag som mynnarut i Vättern korsas av vägar finns en riskför att vattenkvaliteten i Vättern indirektpåverkas av en olycka, även om olyckansker utanför kommunen.Dimensionerande scenario:Miljöfarligt ämne i större mängd läcker ut i vattendragDimensionerande scenario:Utsläpp av giftig kondenserad gas i tätortSannolikhet:MedelSannolikhet:LågKonsekvens:LågKonsekvens:HögAndra tänkbara risker som kan leda till kriserDet finns givetvis en stor mängd andraolyckor, brott eller på annat sätt oönskadehändelser som skulle kunna inträffa i ellerutanför kommunen och som kan medförastora konsekvenser i kommunen. Eventuelltkrigsutbrott och krigshandlingar kangivetvis komma att påverka kommunenmycket. Exempel på fredstida risker somkommit fram i arbetet med analysen är:• Kärnenergiolycka i angränsande län• Smittsamma djursjukdomar (epozotier)• Vulkanutbrott i annan del av världenmed askmoln som följd• Så kallad skolskjutning med mångaoffer• Solstormar som påverkar elförsörjningoch radiokommunikation• Nedfall av radioaktivt rymdskrot ellerstörre meteorit22 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

8. Mekanismer och trenderSnabbare tempoDen ökade komplexiteten och snabbheteni samhällsutvecklingen gör att det blir alltsvårare att få en helhetsbild av hot, risker,sårbarheter och konsekvenser i samhället.En sammanfattande bild av samhällstrendernakan därför beskrivas som ettsäkerhetsläge med i vissa delar hög förändringshastighetoch i stora delar okändakonsekvenser – i kombination med mångaoch komplexa hotbilder. Därför blir detockså svårare att förutsäga den framtidaolycks- och krisutvecklingen och vilkasamhällskonsekvenserna kan komma attbli. Den snabba utvecklingen inom blandannat teknik- och IT-området gör sannoliktatt sårbarheten inom samhällsviktigaverksamheter blir ännu större. Sammantagetinnebär detta att förutsättningarnaför samhällsskyddet och beredskap kanändras relativt snabbt, vilket också ställerhögre krav på berörda aktörer att vidtatillräckligt effektiva åtgärder. Det är ocksåmycket viktigt att arbetet med att fortsättaatt kartlägga och analysera beroenden mellanoch inom samhällsviktiga verksamheterfortsätter på nationell, regional och lokalnivå i samhället.Organiserad brottslighetÄven om begreppet organiserad brottslighetklingar internationella ligor som opererarutanför staters kontroll är efterfråganlokal. Marknaden kan visst vara global,men köparen av illegala produkten är islutändan lokalt förankrad. Gatuprostitution,knarkhandel eller utpressning, sominte direkt tar sikte på någon kriminellmarknad, begås lokalt.Föreställningen om att organiserad brottslighetomfattar ett begränsat antal kriminellapersoner som livnär sig på brottbehöver nödvändigtvis inte vara sann. Istället kan det röra sig om ett större antalsom är eller någon gång har varit inblandade.En stor del av tjänsterna som utförsbehöver inte omfatta brottslighetens kärnverksamhetoch många inblandade harbara en liten och fragmentariskt uppfattningav helheten. Många vet inte ens attde deltar i organiserad brottslighet. Tipsaen kompis om numret till en spritlangare,förmedla ett andrahandskontrakt till en lägenhetsom används av människosmugglareeller låna ut företagsbilen för att fraktastöldgods. Listan på hur någon kan ge etthandtag till organiserad brottslighet kangöras lång och lägg sedan till alla köpareav varor och tjänster, då blir den internationellakriminaliteten också lokal.Brotten begås i det tysta och tillgodosermarknadens behov och intressen. I kommunenkan man inte sitta och vänta påatt till exempel ett kriminellt mc-gäng skaflytta till stan. Brottsligheten finns redandär, men den är svårare att upptäcka.Kommunens inventering av möjlig organiseradbrottslighet är därför mycketviktig, särskilt mot dess mer osynligadelar. Samtidigt får inte problemen förstorasupp. Resurserna måste fördelas påett naturligt sätt, så att inte för stor del avbrottsbekämpande arbetet läggs på marginellaproblem. På vissa håll finns mycketatt mobilisera mot, på andra inte. Lokalaförhållanden måste styra.Extrema grupperingarExtrema politiska grupperingar, eller omstörtandeverksamheter, jobbar ofta i detfördolda, med syfte att störta den statligaordningen. Och det är just det fördoldaRiskanalys Jönköpings kommun 201023

som skapar problem för myndigheter attbekämpa brottsliga handlingar som begåsav dessa grupper. Det kan handla om alltfrån maskerade aktivister som krossarskyltfönster under demonstrationer ellerom anonyma hot på internet. Kravenpå synlighet och ett ansikte tycks gälla idagens politik. Politik utan ett tydligt ansikteoch identitet framstår som näst intillomöjlig i en tid av tilltagande personifieringi form av personval. Det tycks finnasen förväntan om att det inre, personen,ska kunna förklara det yttre, den politiskahandlingen. Detta blev tydligt underprotesterna mot EU-toppmötet i Göteborg2001.När det handlar om att förstå och förklarapolitisk aktivism tycks kravet på ett ansiktefyllas med ett särskilt innehåll. Iställetför att placera aktivisternas handlingari ett större politiskt sammanhang vändssökljuset ofta inåt mot aktivistens egenpersonlighet, ”Hur är man funtad om mangör sådant här?”, och därmed avpolitiserashandlingen. Den starka fokuseringen påenskilda personer gör på så sätt att den ideologiskabetydelsen negligeras. I kontrasttill den mediala bild som skapas på grundav detta, som presenterar aktivisterna somenbart ”våldsverkare”, kan deras doldaansikten tolkas som en ovilja inför att låtasig inordnas i det traditionella politiskaspelet. Att jobba i det fördolda kan ocksåha en annan funktion, den gör det svårarebåde att kontrollera, övervaka och förutsepolitisk aktivism. Många demonstranterbeskriver också maskering som ett konkretskydd från polisens eller motståndarorganisationersregistrering och repressalier.Livet på InternetNär viktiga samhällsfunktioner blivit beroendeav och sammanlänkade via internetökar också hotet utifrån, oavsett om dethandlar om IT-terrorism, hackersabotageeller vanliga misstag.Även om det är svårt att skilja på de händelsersom är avsiktliga och oavsiktligakan detta vara viktigt, eftersom de kräverolika typer av åtgärdsstrategier från samhälletssida för att förebyggas och förhindras.Extraordinära händelser som uppståroavsiktligt är ofta av teknisk karaktär,vilket kräver ett ingenjörsinriktat tänkesättför att minska sårbarheterna. Allvarligahändelser med uppsåt kräver istället attsamhället vidtar åtgärder i syfte att påverkaden antagonistiska viljan som liggerbakom handlingen.För vuxenvärlden kan det vara svårt attförstå att många unga idag lever storadelar av sina liv på nätet via sociala nätverk,chatgrupper, onlinespel och så vidare.Därför ställs det andra krav på att göra entraditionell riskanalys av deras liv. Att pedofileranvänder sig av falska nätalias föratt få kontakt med barn är relativt känt,men hur stor är risken för att chattandetska övergå i fysiska övergrepp? Hur välkänner man sin omgivning om man intehar träffats i det ”verkliga” livet?Internet gör det också lätt att till exempelhitta tips på hur man begår självmord ellerinformation om hur man bygger bomber.När man kommer i kontakt med andrasom mår dåligt som överväger självmord,eller känner hat och vill ta hämnd på vadde känner bär ansvar, finns det då en störrerisk för att tanken omsätts till handling?24 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Klimatförändringar ochlandhöjningEnligt SMHI:s regionala klimatscenarierfinns det för Jönköpingsområdet en trendmot ökad årsnederbörd på 10–15 procenttill år 2100. Utredningen av Vätterns vattenståndtill följd av klimatförändringarvisar i huvudsak stabila eller till och medminskade vattennivåer, dock kommer landhöjningenatt innebära högre vattennivåer.Eftersom landhöjningen är större norrutinnebär det att vattenståndet stiger i desödra delarna, samtidigt som det sjunkeri norr. Beräkningar visar att vattenytani Jönköping vid seklets slut kommer attligga cirka 11-17 centimeter högre än idag. Detta kan medföra ökad erosion vidstränder och högre grundvattennivåer iområdena söder om Vättern.Enligt klimatscenarierna förväntas devästra kommundelarna få ökad nederbörd.Mer nederbörd på vintern och generelltsett mindre regn på sommaren, men dåmed kortare och mer intensivt regnväder,leder sannolikt till fler översvämningar.Den ökade nederbörden medför även atterosionen tilltar, att grundvattennivån ijordlagren höjs och översvämningar längssjöar och vattendrag ökar i såväl frekvenssom omfattning. Var för sig och tillsammanskommer dessa faktorer att försämrastabilitetsförhållandena med ökade problemsom följd.Klimatförändringarna kan också kommaatt medföra långa perioder av torka vilket isin tur kan påverka t.ex. jordbruk, vattentillgångi brunnar och öka risken förskogsbränder.Värmeböljor är en annan följd av klimatförändringar.Längre perioder med högatemperaturer kan komma att innebärapåfrestningar på samhället.Värderingsförändringar ochindividualiseringBruket av alkohol, narkotika och vissaläkemedel har stor betydelse för brottsocholycksutvecklingen. Risken för att bliutsatt för våldsbrott ökar med ökat brukav alkohol och narkotika. Olika studier visarsåväl ökning som minskning av bruketi olika ålderskategorier. Uppemot hälftenav dödsbränderna och drunkningarna rörpersoner med alkohol i blodet.Även om den enskildes eget ansvar för sinsäkerhet har tydliggjorts i olika lagstiftningar,så ökar kravet på det allmännasansvarstagande för trygghet och säkerhet.Olika kulturer har olika syn på såväl risktagandesom på samhället har för uppgiftoch legitimitet i olika krissituationer. Dettaställer krav på ett säkerhetsarbete somutgår från olika perspektiv såväl i genus-,ålders- som etnicitetsfrågor.DemografiEnligt kommunens utredningsavdelningkommer under de närmaste åren befolkningeni åldersgruppen 65–79 år att öka.I prognosen förväntas de öka med 1 890personer, från 15 646 år 2009 till cirka17 540 år 2013. I utblicken 2014–2019 ärdet gruppen 65–79 år som ökar mest avsamtliga grupper, till cirka 19 060 personerår 2019. Ökningen beror på att de storaårskullarna födda på 1940-talet når pensionsåldern.De äldre pensionärerna ökadekraftigt under 1990-talet och i början av2000-talet. År 1990 fanns ungefär 4 900personer som var 80 år och äldre och i slutetav 2009 var antalet 6 952, det vill sägaen ökning med drygt 2 000 personer (42procent). Äldre är kraftigt överrepresenteradei skadestatistiken, främst gällandefallolyckor och bränder.Riskanalys Jönköpings kommun 201025

Utbyggnad i kommunenI utredningen ”Utbyggnadsstrategi150 000 invånare” från september 2009finns tre olika strategier beskrivna för hurutbyggnad kan ske av bostäder och verksamheteri kommunen.Dessa tre strategier beskrivs enklast som:1. Förtätning av centrala tätorten samt nystadsdel i Kortebo.2. Förtätning av centrala tätorten samt nystadsdel i anslutning till A6 golfbana.3. Förtätning av centrala tätorten samtsmå tillskott i randområden.Förutom dessa utbyggnader finns planer pånya industriområden på Hedenstorp ochområdet söder om Torsvik. Var bostäderoch verksamheter lokaliseras styr också varolyckorna och brotten kommer att inträffa.Nya energikällorKravet att hitta alternativa energikällorökar alltmer som en följd av klimatdebattenoch det faktum att oljereserverna hållerpå att ta slut i världen. Exempel på nyaenergikällor är biobränsle, biogas och vindkraft.På fordonsidan ökar antalet hybridbilarmed stora batterier. Denna övergånginnebär inte bara fördelar, utan även nyatyper av risker.Ny teknik har alltid en inkörningsperioddå olyckor och bränder inträffar innantekniken mognat och riskerna har kunnatminimerats. Beroende på vilken energitekniksom kommer få störst utrymme kommersannolikt vanliga orsaker till bränderoch olyckor att förändras. Underhåll avstora vindkraftverk kan komma att innebärarisker i framtiden.Utbyggnadsstrategierna bygger på ett ökatanvändande av cykel- och gångtrafik samteventuellt nya spårburna kollektivtrafikformer.Transportsätten påverkar hur och påvilket sätt trafikolyckorna kommer att ske iframtiden.26 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

RÄDDNINGSTJÄNSTENsektionen för trygghet och säkerhetGlansgatan 7, 551 89 JönköpingTfn: 036-10 70 00raddning@jonkoping.se