för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder

handbokför Folkhälsans serviceboendeför personer med funktionshinderINNEHÅLLsidaTill läsaren.......................................................................................... 1Del IDel IIKapitel 1Kapitel 2Kapitel 3Kapitel 4VAD FOLKHÄLSAN STÅR FÖR..................................................... 3HANDBOK FÖR FOLKHÄLSANS SERVICEBOENDEFÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER...........................12VERKSAMHET.............................................................................141.1 Grunden för verksamheten...................................................................141.2 Verksamhetens innehåll..........................................................................17PERSONAL OCH UTVECKLING.............................................25SAMARBETE................................................................................28UTVÄRDERING...........................................................................304.1 Utvärdering – klienter och samarbetspartner...........................304.2 Utvärdering av processer.......................................................................304.3 Personal och utveckling..........................................................................314.4 Ekonomi ...........................................................................................................31Bilagor.............................................................................................................32Del III ENHETENS EGEN HANDBOK© Folkhälsan information 2009 | Ansvarig utgivare: Samfundet Folkhälsan | Redaktör: Birgitta TurunenLayout: ADD – grafisk byrå | Tryckeri: FRAMwww.folkhalsan.fiHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder

Till läsarenFolkhälsan har en omfattande och mångsidig verksamhet som når en stor del avden svenskspråkiga befolkningen och även tvåspråkiga och finskspråkiga klienteroch familjer. Ett av våra centrala mål är att erbjuda högklassiga social- och hälsovårdstjänster.Vi har därför gått in för att systematiskt utveckla vår verksamhetoch kvaliteten på verksamheten. Handböcker för olika verksamhetsformer är etthjälpmedel i detta utvecklingsarbete.Denna handbok behandlar serviceboende för vuxna med funktionshinder ochkorttidsvård för barn och unga med funktionshinder. (Serviceboende för äldrebehandlas i handboken för äldreomsorgen.)Handboken är avsedd för personalen, för klienterna och deras familjer, för dekommuner och andra instanser som köper serviceboende av Folkhälsan samt förandra samarbetspartner. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp som representerarde bolag och enheter inom Folkhälsan som upprätthåller serviceboendeeller korttidsvård för personer med funktionshinder.Handboken är uppställd enligt en europeisk modell som Folkhälsan använderinom verksamhetsutvecklingen, den s.k. EFQM-modellen (European Foundationfor Quality Management).Boken är indelad i tre delar:Del I Vad Folkhälsans står förEn allmän översikt över Folkhälsans organisation, verksamhetsidé, värden ochvision samt Folkhälsans riktlinjer för verksamheten (verksamhetspolicyer).Del II Handbok för Folkhälsans handikappboendeEn handbok med de övergripande principerna för Folkhälsans handikappboendeDel III Vår enhetEnhetens egen handbok/eget materialHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 1 –

VERKSAMHETSUTVECKLING (EFQM)HUR GÖR MAN I VERKSAMHETEN VAD UPPNÅR MAN I VERKSAMHETENVad Folkhälsanstår förHandbok för Folkhälsansbarnskydd(Övergripande deli alla handböcker)- Organisation- Verksamhetsidé- Vision- Värden- Hälsofrämjandeverksamhetsprinciper- Ledarskapspolicy- Personalpolicy- Språkpolicy- Informationspolicy- Riskhanteringspolicy- Responspolicy- MiljöpolicyInledning1. VERKSAMHET1.1. Grundenför verksamhetenVärdegrundMålsättningVerksamhetsplanering1.2 Verksamhetensinnehåll - verksamhetsprocessernaVerksamheten - en processIndividuell planStöd för livshantering och ettaktivt livHälsofrämjande verksamhetDokumentationBoendemiljö ochriskhantering2. PERSONAL OCHUTVECKLINGBefattningsbeskrivningarIntroduktionTystnadspliktUtvecklingssamtalPersonalutbildningPersonalmötenFöretagshälsovårdoch UUA3. SAMARBETEIntressenter/klienterHur samarbetet skötsSamarbete med kommuner,köpare av tjänsterUpphandling4. UTVÄRDERINGResultat och utveckling4.1. Utvärdering- klienter ochsamarbetspartner4.2. Utvärdering –processer- Självutvärdering4.3. Utvärdering- personal och utveckling4.4. Utvärdering- ekonomi(Information ochkommunikation)FÖRNYELSE OCH INLÄRNINGHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 2 –

1Del IVAD FOLKHÄLSAN STÅR FÖRFolkhälsan i korthetFolkhälsan har arbetat för en bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. På1920-talet hade Folkhälsan egna hälsosystrar, 1933 invigdes Barnavårdsinstituteti Helsingfors, på 1960-talet öppnades Folkhälsans första tonårspoliklinik. I taktmed samhällets utveckling har vissa verksamheter övertagits av kommunerna,medan andra kommit till. I dag täcker Folkhälsans verksamhet ett brett fält inomhälsofrämjande, serviceproduktion och forskning.Folkhälsan har ända från början haft verksamhet i olika regioner i Svenskfinland,via lokal- och landskapsföreningar.I dag är Folkhälsan landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation,med ca 1 900 anställda och många olika uppgifter. Folkhälsanproducerar tjänster inom social- och hälsovård, såsom barnskydd, handikappvårdoch äldreomsorg, bedriver hälsofrämjande medborgarverksamhet i över 100lokalföreningar med 16 500 medlemmar och har ett forskningsinstitut sombedriver bl.a. genforskning på internationell toppnivå.Folkhälsan står för långsiktighet, kvalitet och kunnande som bygger på kompetens,engagemang och omsorg. Genom att kombinera forskning, frivilligverksamhetoch serviceproduktion vill vi uppnå positionen som ledande inom folkhälsoarbeteti Svenskfinland och i Finland. Detta förutsätter att Folkhälsan somorganisation förutom att känna sin omvärld, känner sig själv; vad är vi bra påoch vad behöver vi bli bättre på?Folkhälsan består i dag av:• Samfundet Folkhälsan, som ansvarar för helhetsutvecklingen samt förmögenhetsförvaltningeninom Folkhälsan. Forskningsverksamheten bedrivs inomSamfundet.• Folkhälsans Förbund leder och utvecklar den hälsofrämjande medborgarverksamheten.• De allmännyttiga aktiebolagen ansvarar för och utvecklar serviceproduktionen.Folkhälsans verksamhetsidéSamfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenskabefolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i dag.Den finns formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 (§ 1 i SamfundetFolkhälsans stadgar):Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsansfrämjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning avbefolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnadeatt gynnsamt inverka på denna.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 3 –

Folkhälsan Syd AbFolkhälsans värdenFolkhälsans mångsidiga verksamhet förenas av följande gemensamma värden:KOMPETENSVår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetetoch kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag.ENGAGEMANGVårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare.Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden.OMSORGOmsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som enhelhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktivväxelverkan.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 4 –

Folkhälsans vision”Folkhälsan – två steg före”Visionen ger riktningen framåt och framhåller vikten av att Folkhälsan är en föregångare.Visionen kan ses som stjärnan som leder organisationen på vägen, menockså som ett mått på ambitionsnivån för Folkhälsans verksamhet.Visionen för serviceproduktion är att fungera innovativt och skapa nytt. Folkhälsanprioriterar nischade kunskapskrävande produkter och nya vårdkoncept,vilka tillsammans ger ett försprång i relationen till andra producenter av vård ochomsorg.Visionen ger också ett stöd för fortsatta satsningar på hälsofrämjande verksamhet.Ett steg före syftar på förebyggande insatser (prevention), två steg före lyfterfram vikten av mångsidig hälsofrämjande verksamhet (promotion).Inom forskningen ställer visionen krav på internationell framgång. Ett steg förekunde betyda framgångsrik forskning i Finland, medan två steg före innebär förväntningarpå att Folkhälsans forskning är konkurrenskraftig med toppforskningi världen.Hälsofrämjande verksamhetsprinciper inom FolkhälsanFolkhälsans verksamhet syftar till att främja hälsa och livskvalitet.Folkhälsan utgår från en helhetssyn på hälsa, som består av såväl fysiska, sociala,psykiska som andliga faktorer. Hälsa är mycket mera än frånvaro av sjukdom.Det handlar också om välbefinnande, självkänsla och funktionsförmåga. Hälsaär inte ett mål i sig, utan en förutsättning för god livskvalitet. Ofta talar vi omkänsla av sammanhang, som betyder att livet upplevs som meningsfullt, begripligtoch hanterbart. Det är viktigt att människor själva känner att de har kontroll översitt liv och framtidstro.Hälsofrämjande definieras av Världshälsoorganisationen WHO som ”en processsom ger människan större kontroll över sin egen hälsa och större möjligheter attförbättra den”.Det handlar om• att stöda individen att välja en hälsosam livsstil• att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa• att verka för ett samhälle som inom alla sektorer långsiktigt verkar för godhälsa och livskvalitet1. Hälsofrämjande som tankeramHälsofrämjandet som verksamhetsprincip gäller all verksamhet inom Folkhälsan.Inom vård och omsorg innebär detta att verksamheten utgår från varje individsbehov och livssituation och att arbetssättet är hälsofrämjande. Målet är att tavara på vars och ens resurser och att respektera personens egna värderingar ochmålsättningar. Hälsokonsekvenser beaktas i utformningen av den fysiska miljön.Möjligheterna till social gemenskap och meningsfull sysselsättning stöds.I utformningen av verksamheten ägnas individer och grupper som är sårbaraoch som lever med riskfaktorer för sjukdom eller med bristande psykosocialaresurser särskild uppmärksamhet.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 5 –

Varje verksamhetsenhet konkretiserar för sin del vad en hälsofrämjande tankeraminnebär i praktiken.2. Hälsofrämjande som praktiska åtgärderDe praktiska hälsofrämjande åtgärderna förverkligas främst inom Folkhälsansmedborgarverksamhet. Folkhälsan uppmuntrar människor att verka för hälsa ochlivskvalitet där de lever, bor och arbetar. Tillsammans skapas plattformar där folkengagerar sig, möts samt formar närmiljön och samhället. Verksamheten utgårfrån olika målgruppers behov och intressen, från aktuella folkhälsofrågor, WHO:sriktlinjer, det finländska Hälsa 2015-programmet samt aktuell forskning.Folkhälsans lokala föreningar och frivilliga medarbetare med god kännedom omsin egen närmiljö utgör grunden för medborgarverksamheten. Kännetecknade ärett starkt engagemang och socialt ansvar. Medlemmarna verkar både för sin egen,sin familjs och andras hälsa och livskvalitet.3. Främja positiv hälsoutveckling hos den egna personalenFolkhälsan som hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivseloch arbetsglädje. Detta innebär att arbetet ska vara säkert och hanterbart. Varoch en ska känna sig som en del av en arbetsgemenskap där man kan må bra,utvecklas och genom sitt arbete bidra till något meningsfullt.Folkhälsan strävar efter att som arbetsgivare vara en föregångare då det gälleratt främja personalens hälsa. Personalens välmående är centralt för hela verksamhetenskvalitet och resultat.Folkhälsans företagshälsovård betonar hälsofrämjande, förebyggande åtgärderoch rehabilitering.UUA-verksamhet och friskvård för personalen utvecklas kontinuerligt. Folkhälsanär en tobaksfri arbetsplats.Folkhälsans arbetssättFolkhälsans arbetssätt kan beskrivas i form av en trappa. Grunden är verksamhetsidénoch de gemensamma värdena. Genom olika trappsteg i form av olikaverksamhetsformer och redskap arbetar vi för att uppnå det övergripande målet,att uppfylla Folkhälsans vision om att vara ”två steg före”.EFQM-modellen är den bas enligt vilken arbetet och processerna strukturerasoch verksamheten beskrivs, exempelvis i Folkhälsans handböcker. RAI (ResidentAssessment Management) är ett konkret system för utvärdering av verksamhetensresultat inom vårdsektorn, främst äldreomsorgen. För flera av de centrala verksamhetssektorernafinns gemensamma handböcker som ger konkreta riktlinjerför arbetet. Responsen mäter hur vi lyckats uppfylla våra målsättningar och vårakunders och klienters förväntningar. Karta och kompass är ett hjälpmedel för attstyra verksamheten mot de uppställda målen och för att följa upp hur målen uppfylls.Kunskapsspridning är ett sammanfattande begrepp för spridning av informationoch kunskap genom olika metoder och medier, både internt och externt.Visionen är det gemensamma målet som uppfylls och konkretiseras genom deolika stegen i trappan.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 6 –

Nedan följer en närmare beskrivning av några av de centrala ”trappstegen”.FolkhälsansledningssystemVISIONKunskapsspridningKarta och KompassResponsHandböckerEFQMRAIVerksamhetsidé och värdenEFQM-MODELLENEFQM-modellen, den europeiska modellen är för verksamhetsutveckling, ärden modell hela Folkhälsan använder för verksamhetsutveckling, ledarskap ochhandböcker. Den tryggar att vi gör på samma sätt på alla håll i organisationen.Modellen fungerar också som grund för ett processorienterat arbetssätt och försjälvutvärdering och möjliggör bolagens beredskap inför en extern auditering.EFQM-modellen bygger på tanken att man sätter in vissa resurser i en verksamhet– en process – genom vilken man uppnår vissa resultat. Detta tänkesätt förkanske tankarna till en industri eller ett vanligt företag, där man sätter in råvaroroch personalinsatser i en produktionsprocess och som resultat får ut färdigaprodukter/varor. De resultat man där vill uppnå är så goda produkter som möjligtsom kan marknadsföras och säljas till ett så bra pris som möjligt.Men EFQM-modellen kan också tillämpas på organisationer som producerartjänster och på organisationer som inte har ett vinstsyfte utan är allmännyttiga,d.v.s. på en organisation som Folkhälsan. Folkhälsans verksamhetsutveckling gårut på att vi anpassar olika modeller till vår organisation och till våra behov. Detvi utvecklar ska stöda det dagliga arbetet och vara en naturlig del i vardagen ochhjälpa oss att uppnå så goda resultat som möjligt inom alla våra sektorer – hälsofrämjande,serviceproduktion och forskning.EFQM-modellen består i korthet av:• Grunden för verksamheten• Resurser eller angreppssätt• Processer• ResultatHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 7 –

EFQM – modellen för verksamhetsutvecklingThe European Foundation for Quality Managementangreppssätt, hur gör man resultat, vad uppnår manFOLKHÄLSANVerksamhetsidéVärdenVisionHälsofrämjandeverksamhetsprinciperLedarskapspolicyPersonalpolicySpråkpolicyInfopolicyRiskhanteringspolicyResponspolicyMedarbetareVerksamhetsplaneringSamarbetspartnerochresurserProcesserResultatmedarbetareResultatklienter/intressenterResultatsamhälleCentralaresultat iverksamhetenförnyelse och ständig förbättring i det dagliga arbetet(EFQM hänvisning) (The European Foundation for Quality Management EFQM, medlemsbaserad icke vinstdrivande organisation, bildats 1988, http://www.efqm.org)Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 8 –

Karta & KompassKartan och kompassen ska hjälpa oss att jobba tillsammans långsiktig och målmedvetetinom hela organisationen. Karta och kompass är baserad på en modellsom kallas balanserat styrkort (balanced scorecard). Syftet är att i linje medEFQM-modellen förbättra genomförandet av våra långsiktiga målsättningar.Det är kärnan i det som vi kallar Folkhälsans ”karta och kompass”.Folkhälsans verksamhetsidé, våra gemensamma värden, vår vision och strategistyr hela vår verksamhet och målet är att hela organisationen, på alla nivåer ochinom alla enheter, ska känna till detta och systematiskt arbeta för att leva upp tillverksamhetsidén och våra värden för att uppnå visionen.I praktiken betyder det att vi ställer upp vissa övergripande långsiktiga mål förhela Folkhälsan. De fungerar som utgångspunkt och konkretiseras i bolag, enheteroch verksamheter i olika delmål.Långsiktig verksamhetsplanering med hjälp av karta och kompass beaktar olikaperspektiv i vår verksamhet.Intressenter• Hur ser samhället på oss?• Hur vill vi att samhället ser på oss?Kunder/klienter• Hur vill vi att våra kunder och klienter ska se på oss?• Vad vill vi ge dem, i form av service och vård?• Det värde som vi skapar för klienterna och kunderna är avgörande för vårverksamhet.EkonomiEn balanserad ekonomi, kostnadseffektivitet och professionell förvaltning avdonerade medel är några av de centrala målen för ekonomin. Samtidigt ser vi ekonominoch de ekonomiska resurserna i ett helhetsperspektiv där verksamhetensmålsättningar och resultat mäts också i andra än ekonomiska termer.ProcesserProcesserna handlar om det praktiska arbetet, sättet att arbeta. Folkhälsan skadefiniera, tydliggöra och förstärka sina nischer och bli en ledande aktör inomdessa. Att tydliggöra och förbättra processerna inom olika delar av verksam hetenär ett centralt mål för hela verksamhetsutvecklingen. Det är också ett mycketomfattande arbete på många nivåer och inom många olika sektorer.• Hur tar vi hand om våra klienter inom vården?• Hur utformar vi konkret de olika processerna i det dagliga arbetet med klienteroch anhöriga inom äldreomsorgen eller med barn och föräldrar inom dagvården?• Hur kan vi systematiskt planera stora byggprojekt med beaktande av alla ekonomiskaoch tekniska faktorer? Hur utvecklar vi boendet och verksamhetensinnehåll i våra Folkhälsanhus? Hur beaktar vi användarnas synpunkter? Hurinformerar vi om projektet? Hur planerar vi finansieringen? Hur ser vår riskhanteringut?Folkhälsans ledningsgrupp ska initialt stimulera och skapa förutsättningar för ettkonstruktivt samarbete mellan våra tre verksamhetsområden; forskning, hälsofrämjandeoch serviceproduktion. Hur kan vi utveckla samarbetet mellan Folkhälsansolika verksamhetsformer för att skapa ett mervärde? Samverkan skapasi syfte att utveckla innovativa koncept och att erkännas som ledande aktör inomhälsofrämjande.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 9 –

Personal och utvecklingFolkhälsan vill vara en attraktiv hälsofrämjande arbetsplats. Hur kan vi uppnådet och hur kan vi involvera personalen? Hur rekryterar vi motiverad och kompetentpersonal? Hur kan vi alla i vårt dagliga arbete leda oss själva och konsekventarbeta för att uppnå Folkhälsans mål och vision?Målen konkretiseras och följs upp inom hela organisationenDe frågor vi ställer om olika verksamheter är samtidigt ett viktigt underlag förplaneringen och hjälper oss att konkretisera våra mål. Det hjälper oss också attdra upp en strategi, att konkret beskriva hur vi ska göra i den dagliga verksamhetenför att komma närmare de mål och den vision vi ställt upp.Efter att vi konkretiserat målen inom olika sektorer och på olika nivåer är följandesteg att vi skapar mått för hur målen uppnås och följer upp dem. Det skerpå många olika sätt, genom självutvärdering, intern auditering, extern auditering,genom insamling av spontan respons från kunder, klienter, personal och intressenter,genom insamling av riktad respons i form av bl.a. kund- och personalenkätersamt genom att följa upp avvikelser inom de olika verksamhetsområdena.Konkreta handlingsplaner för att ständigt förbättra verksamheten görs upp isamband med den årliga verksamhetsplaneringen som följer strukturen för kartaoch kompass.Det mest centrala är att alla Folkhälsananställda känner till målen och medvetetarbetar för att uppnå dem i sin dagliga verksamhet.STRATEGISKA RESULTAT- Klienter/kunder upplever att Folkhälsan lever upp till sina värderingar- Ekonomi i balans och kostnadseffektivitet- Kvalitet och effektivitet i det vi gör- En attraktiv arbetsplats med en kompetent och motiverad personalFrån verksamhetsidétill strategiskaresultatPERSONLIGA MÅL – Vad måste JAG göra?KOMPASS – Vad måste vi göra?STRATEGIKARTA – Hur ser vår strategi ut?STRATEGI – Vilken är vår plan?VISION – Vart är vi på väg?VÄRDEN – Vad är viktigt för oss?VERKSAMHETSIDÉ – Varför finns vi till?(The strategy focused organization Robert S. Kaplan & David P. Norton Harvard Bussiness SchoolPress 2001).Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 10 –

Folkhälsans policyerFolkhälsan har uppställt hälsofrämjande verksamhetsprinciper och utarbetatenhetliga riktlinjer (policyer) för utvecklandet av olika delar av verksamheten.Följande Folkhälsanpolicyer har godkänts eller är under arbete:LEDARSKAPSPOLICY | PERSONALPOLICY | SPRÅKPOLICY | INFORMATIONSPOLICYRESPONSPOLICY | RISKHANTERINGSPOLICY | MILJÖPOLICYPolicyerna publiceras på Folkhälsans intranät.Handböcker finns för följande verksamhetsområden:• Äldreomsorgen (svenska och finska)• Eftermiddagsverksamheten• Dagvården (svenska och finska)• Barnskyddet (svenska och finska)Under 2009–2010 färdigställs:• Handbok för serviceboende för personer med funktionshinder• Handbok för forskningen• Handbok för kosthåll och konferensHandböckerna finns på intranätet.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 11 –

2DelIIHANDBOK FÖR FOLKHÄLSANSSERVICEBOENDE FÖR PERSONERMED FUNKTIONSHINDERInledningPersoner med funktionshinder är en viktig målgrupp för Folkhälsan. Olika formerav vård och habilitering/rehabilitering för barn har erbjudits sedan 1950-talet, dåCP-avdelningen i Helsingfors grundades 1957. Habiliteringsavdelningen för barn(Habben) kom till 1974. För att tillgodose behovet av korttidsvård för barn medfunktionshinder öppnade Folkhälsan år 2000 Juniorhemmet i Helsingfors.Serviceboende för vuxna med funktionshinder har ingått i Folkhälsans verksamhetsedan 1980, då servicehemmet Nystugan i Helsingfors inledde sin verksamhet.Fem år senare grundades servicehemmet i Korsholm, som bedriver motsvarandeverksamhet i Österbotten.Denna handbok är avsedd för serviceboende och korttidsvårdför personer med funktionshinder.--serviceboende för vuxna med funktionshinder--korttidsvård för barn och unga med funktionshinderServiceboende för vuxna tillhandahålls av:Servicehemmet NystuganNystugan, som nu finns i Baggböle i Helsingfors,erbjuder serviceboende för funktionshindrade vuxnasom vill leva självständigt men behöver stöd i dedagliga aktiviteterna. Nystugan har tio platser.Servicehemmet får inom några år nya lokaliteteri huvudstadsregionen, i Folkhälsanhuset i Esbo,som enligt planerna kommer att stå färdigt 2010.KorsholmServicehemmet i KorsholmFolkhälsans servicehem i Korsholm erbjuderÅlandbostad och boendeservice för personer med funktionshinder.Det finns åtta platser i boendet och femhandikappanpassade lägenheter i ett radhus som ligger nära boendet.Serviceboendet för vuxna är i första hand avsett för svenskspråkiga.HelsingforsJuniorhemmet i HelsingforsKorttidsvård för barn och ungdomar med funktionshinder ges vid Junior hemmeti Helsingfors, som erbjuder vård dygnet runt under kortare eller längre tiderberoende på familjens behov och önskemål. Juniorhemmet har sex platser ochbetjänar på svenska, men vid behov även på finska och engelska.Juniorhemmet finns på Topeliusgatan i Helsingfors.I korttidsvård vistas personen en på förhand överenskommen tid på ett boendeavsett för sådan verksamhet. Korttidshemmet har inga permanenta invånare.Mer detaljerad information om de olika enheterna finns i respektive enhets egenhandbok (del III).Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 12 –

Denna handbok är huvudsakligen avsedd för internt bruk. Syftet är att informeraalla anställda om de gemensamma värden och principer som följs inom Folkhälsansserviceboende och hur de beaktas i det dagliga arbetet.Handboken gås igenom med hela personalen och är ett viktigt hjälpmedel vidintroduktion av ny personal och vikarier.Handboken är också en informationskälla för klienter och anhöriga och förkommuner och andra som köper boende- eller vårdtjänster av Folkhälsan.Vad säger lagen?Lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) innehåller bestämmelserom den service som personer med funktionshinder har rätt till.I lagens 8 § nämns serviceboende som en av de former om service som kommunenär skyldig att ordna. Närmare bestämmelser ingår i 10 § i förordningen om serviceoch stöd på grund av handikapp (759/1987).Till serviceboendet hör bostad och sådana tjänster i anknytning till boendet somär nödvändiga för personen i det dagliga livet, såsom--funktioner som hänför sig till boendet, såsom möjligheter att förflytta sig--påklädning, personlig hygien--matlagning och städning av bostaden--tjänster som behövs för att främja personens hälsa, rehabilitering och trivsel.I 11 § i förordningen preciseras att serviceboende är avsett för personer som fortlöpande,vissa tider på dygnet eller i särskilt stor utsträckning behöver hjälp men sominte är i behov av kontinuerlig anstaltsvård.I handikappservicelagen (380/1987) infördes genom en lagändring (981/2008) somträder i kraft 1.9.2009 nya bestämmelser om personlig assistans (§§ 8 c och 8 d).Med personlig assistans avses nödvändig hjälp som personen behöver hemma ellerutanför hemmet i1) de dagliga sysslorna2) arbete och studier3) fritidsaktiviteter4) samhällelig verksamhet, samt5) i upprätthållande av sociala kontakter.Enligt § 8 c har en gravt handikappad rätt att göra sina egna val om hur hans/hennespersonliga assistans ordnas.Med gravt handikappad avses i lagen en person som på grund av långvarigt ellerframskridande handikapp eller sjukdom nödvändigt behöver hjälp och detta intei främsta hand beror på sjukdom eller funktionshinder som har samband mednormalt åldrande. För att personlig assistans ska ordnas förutsätts att personen harresurser att definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den.Man har rätt till assistans enligt 3–5 punkten minst 30 timmar per månad ”om inteett lägre timantal räcker till för att tillförsäkra den gravt handikappade nödvändighjälp”.Enligt 8 d § kan kommunen ordna assistans på olika sätt, genom att--ersätta kostnader--ge servicesedel--skaffa personen assistentservice av en offentlig eller privat serviceproducent, genomatt själv ordna servicen eller ingå avtal om servicen med en annan kommun.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 13 –

Kapitel 1VERKSAMHET1.1 Grunden för verksamhetenVärdegrunden för serviceboende och korttidsvårdServiceboendet är en helhet som stöder personens möjligheter att leva ett så riktoch meningsfullt liv som möjligt utgående från sina egna val och sin livssituation.Oberoende av funktionshinder blir var och en bemött och bekräftad som denunika individ han eller hon är. De som bor i serviceboende väljer sin livsstil ochfår stöd för att upprätthålla och utveckla sitt sociala nätverk.Detsamma gäller för korttidsvården som på ett mångsidigt sätt stöder barnetutgående från barnets utvecklingsnivå.De gemensamma värdena vi särskilt vill ta fram är:--beaktande av individuella behov--respekt för individens integritet--självbestämmanderätt--livshantering--gott och tryggt bemötande--social gemenskap--rätt till vård på modersmåletVärdena i det dagliga arbetetBeaktande av individuella behovVerksamheten (boendet, vården) utgår från vars och ens individuella behov ochönskemål. Hyresgästerna får stöd och uppmuntran i att leva så självständigt sommöjligt och utveckla sin egen livsplan.Hyresgästernas behov och förväntningar är avgörande för hur tillvaron i hemmet/boendetutformas. Personalens uppgift är att hjälpa dem att se olika möjligheteroch göra olika val. Lyhördhet, fantasi och kunskap om funktionshindretsmöjligheter och begränsningar, är de viktigaste tillgångarna i personalens arbete.Hyresgästernas personliga önskemål och individuella behov beaktas givetvis ifråga om sådant som dygnsrytm, väckning, måltider och hygien. Inom korttidsvårdenär målet att bemöta barnen som individer och ge dem individuell vård.Respekt för individens integritetVi bemöter hyresgästerna och de barn som får korttidsvård med respekt för derasintegritet. De bemöts finkänsligt i alla situationer, exempelvis vid olika vårdrutinersåsom bad och toalettbesök, i fråga om klädsel och i måltidssituationer.Den personliga identiteten, livsstilen och levnadsvanorna är utgångspunkten förboendet. Var och en beslutar givetvis själv om allt som gäller klädsel och det yttre.Alla bemöts och tilltalas på ett respektfullt sätt, oberoende av funktionsförmåga.Om en person inte kan ge uttryck för sina önskemål är personalen lyhörd ochtolkar hans/hennes kroppsspråk.Personliga övertygelser, t.ex. i fråga om religion, beaktas.SjälvbestämmanderättHyresgästernas självbestämmanderätt beaktas enligt de grundläggande principernai lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Hyresgästernabeslutar om frågor som gäller dem själva och den vård de får. Oberoende av enpersons funktionshinder respekteras alltid självbestämmanderätten, men hänsyntill självbestämmanderätten får ändå inte leda till att den dagliga vården försummas.Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycketHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 14 –

svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedömavar gränsen dras mellan personens självbestämmanderätt och kraven på att haneller hon ska få en god vård.Ifall hyresgästen och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om sådant somgäller boende eller vård respekteras i första hand hyresgästens önskemål, ifall detär fråga om en myndig person.När det gäller barn i korttidsvård respekteras vårdnadshavarnas önskemål ombarnens vård och med beaktande av barnets utvecklingsnivå och ålder ocksåbarnets önskemål.LivshanteringEtt funktionshinder som medför svårigheter att klara av det dagliga livet kanleda till en känsla av stress och till att förlora kontrollen. Hur vi har förmåga atthantera stressen blir avgörande för vår hälsa. Det finns omfattande forskning somvisar att känsla av att finnas i ett sammanhang är särskilt betydelsefullt. En starkkänsla av sammanhang bidrar till att vi lättare kan acceptera ett handikapp.Genom att stärka klienternas resurser och förmåga att klara av dagliga funktionersamt stöda deras sociala nätverk och möjligheter till meningsfull sysselsättningvill vi hjälpa dem att upprätthålla och förbättra sin livshantering.Hos någon kan handikappet innebära svårigheter att uppfatta och förstå sinegen omgivning, t.ex. vid autism. Att då kunna skapa en känsla av sammanhangstärker välbefinnandet.Gott och tryggt bemötandeAtt stöda människor innebär möten. Varje möte är en utmaning för personalenatt möta människan på ett sådant sätt att mötet stärker hennes tillit och uppfattningom sig själv som en kompetent och värdefull person. En god relation byggerpå ömsesidig tillit och på att hyresgästen själv är experten på sitt eget liv och sinegen livssituation.Rätt till vård på modersmåletEnheterna och verksamheten inom serviceboendet är i huvudsak svenskspråkiga.Juniorhemmet har beredskap att betjäna även på finska och engelska. Hyresgästernaeller barnen och deras anhöriga betjänas på sitt modersmål. I verksamhetenbeaktas i första hand finlandssvensk kultur och tradition men vid behov ävenandra kulturgruppers traditioner. Om barnet eller hyresgästen är gravt funktionshindradoch saknar ett verbalt språk är målet att personalen ska kunna användaalternativa kommunikationsmetoder för att få kontakt med honom eller henne.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 15 –

Värdegrunden för Folkhälsans serviceboendeLivshantering, självbestämmanderätt, individuella behov och önskemålVi erbjuder personer med funktionshinderett tryggt boende på egna villkor i entrivsam svenskspråkig miljö, med stöd förLivshantering, egna valSociala nätverkIndivideni centrumMeningsfull sysselsättning, studier ellerarbeteKompetensEngagemangOmsorgFolkhälsan satsar på yrkesmässigfortbildning, utvärdering avsin verksamhet och ständigaförbättringar i detdagliga arbetetFolkhälsan Grunden för verksamhetenVerksamhetsidé • Värden • VisionHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 16 –

Målsättningen för Folkhälsans serviceboende och korttidsvårdMålsättningen för Folkhälsans serviceboende är att med respekt för individenerbjuda trygghet, integritet, livskvalitet och jämlika möjligheter för denenskilda människan med funktionshinder att utveckla sin livsplan.Serviceboendet (gruppboendet) är avsett för svenskspråkiga vuxna somvill bo och leva så självständigt som möjligt men som behöver stöd i devardagliga aktiviteterna. Målsättningen är att utgående från hyresgästernasbehov, stöda och uppmuntra dem till egen aktivitet och i samarbete skapagrundläggande förutsättningar för dem att uppnå en optimal livskvalitetKorttidsvården är avsedd för barn och ungdomar med funktionshinder.Målsättningen är att erbjuda en trygg och trivsam miljö med en yrkeskunnigpersonal som ger en god vård och bemöter barn och föräldrar vänligt. Eftersombarnet vistas på Juniorhemmet under sin fritid är målsättningen ocksåatt erbjuda en meningsfull fritidsverksamhet med positiva upplevelser.VerksamhetsplaneringFolkhälsan vill vara en trovärdig och långsiktig aktör inom social- och hälsovård,medborgarverksamhet och forskning. För att kunna vara det behöver vi kännaoss själva – vad är vi bra på och vad behöver vi bli bättre på.Utvecklingsarbetet är allas gemensamma sak. Utgående från de långsiktiga fastställdamålen är det vars och ens uppgift att konkretisera dem i sitt eget arbete.Vi gör upp konkreta planer för hur vi ska nå våra mål. Verksamhetsplaneringensker utgående från perspektiven--kund/klient--ekonomi--process--personal och utvecklingEtt viktigt verktyg i vår verksamhetsutveckling är kartan och kompassen (BalancedScorecard). Kartan visar vart vi är på väg och kompassen visar hur vi når dit.Arbete med karta och kompass samt den enhetliga modellen och underlag förenheternas verksamhetsplanering finns beskrivet på Folkhälsans intranät.Enheterna inom Folkhälsans servicehem för funktionshindrade och Juniorhemmetgör sina långsiktiga verksamhetsplaner utgående från bolagets långsiktigaplaner, de gemensamma värderingarna och målsättningarna för Folkhälsanshandikappboende.Närmare uppgifter finns på intranätet.1.2 Verksamhetens innehållDen övergripande processen i serviceboendet är att skapa förutsättningar för denenskilda individen till ett boende som innebär god livskvalitet och möjligheter förhonom/henne att utveckla sin egen livsplan.För korttidsvården innebär processen att ge barnet god vård och en meningsfullfritid.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 17 –

Verksamheten – en processVerksamheten inom Folkhälsans serviceboende bygger på den gemensamma verksamhetsidé,de gemensamma värden och den gemensamma vision som Folkhälsanföljer och de värden som fastställts för boendet.Hyresgästen eller barnet står i centrum och verksamheten bygger på förtroendeoch växelverkan mellan honom eller henne och personalen. För att garantera attmålsättningarna uppfylls också i praktiken utvärderas verksamheten kontinuerligt.Genom självutvärdering och enkäter till hyresgästerna går vi igenom hur decentrala värdena uppfylls.I korttidsvården (Juniorhemmet) planeras verksamheten så att barnet får entrygg och individuell vård, meningsfulla fritidsaktiviteter och trivsam samvaro.Samtidigt stöds barnets utveckling och det får träna nya färdigheter.Barnen får stimulans i form av lek och utevistelse, samt god vård i enlighet medvårdbehov. De barn som kommer till Juniorhemmet löper även risk för socialisolering. Därför försöker vi på Juniorhemmet planera sådana barngrupper attkompisrelationer kan förstärkas under vistelsen hos oss.Individuell planHyresgästen och personalen uppgör i samråd en individuell plan för boendet ochservicen. I den ingår målsättningarna för upprätthållandet av funktionsförmågaoch resurser (t.ex. att förbättra funktionsförmågan eller förebygga en försämring).Hyresgästens behov, resurser, helhetssituation och livshistoria är en grund förhur verksamheten planeras. Enligt hyresgästens val inplaneras studier, arbete ocholika aktiviteter.Planen uppgörs inom 14 dagar efter att hyresgästen kommit till enheten.För de barn och ungdomar som vårdas på Juniorhemmet görs en vårdplan isamråd med föräldrarna utgående från barnets resurser och begränsningar ochföräldrarnas anvisningar och önskemål.Stöd för livshantering och ett aktivt livUtgångspunkten är att alla har resurser som kan stödas och uppmuntras. Resursernakan ligga på den fysiska eller på den psykosociala sidan.Målet är att människor med funktionshinder ska uppnå och bibehålla bästamöjliga fysiska och psykosociala funktionsförmåga, att de ska kunna förändrasina liv och uppnå ett större oberoende. Eftersom hyresgästen själv vet bäst vadsom är en god livskvalitet för hans/hennes egen del, ställer han/hon också målen.Hyresgästernas åsikter, önskemål och förväntningar är grunden för verksamheten.För att förbättra funktionsförmågan eller förebygga att den försämras vill personaleni samråd med klienten hjälpa honom/henne att använda sina egna resurseroch handleder och hjälper endast med det som han/hon inte klarar av själv. ADLträning,fysiskt, psykiskt och socialt, omfattar stöd i det vardagliga livet utgåendefrån de egna resurserna.Följande processbeskrivning gäller i första hand för servicehemmen för vuxna,men i tillämpliga delar också Juniorhemmet.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 18 –

Klienten är en aktiv part i processen. Personalens önskan är att han/hon sålångt som möjligt själv sköter dagliga funktioner, givetvis enligt sina egnaval. Att kunna vara aktiv i vardagen och själv så långt som möjligt kunnasköta hygien, ätande, påklädning och andra dagliga sysslor är en viktig delav livskvaliteten och känslan av livskontroll.Hyresgäst och personal går i samråd igenom vad hyresgästen själv klararav eller med enkla hjälpmedel och aktiverande arbetsmetoder kunde klaraav (potential). Hela personalen är införstådd med ett aktiverande arbetssätt,men respekterar alltid hyresgästens önskemål.Den individuella planen följs upp och justeras regelbundet och i sambandmed det går också hyresgäst och personal igenom hur funktionsförmåganutvecklas och vilka önskemål hyresgästen har om aktiviteter och personalenssätt att stöda honom/henne.Vi ställer tillsammans upp konkreta mål för hur hyresgästens förmåga påolika områden (såsom rörelseförmåga, kognitiv förmåga, minne) kan tastill vara, återfås eller förbättras, för att på sätt kunna främja hans/henneshälsa och livskvalitet. Utgående från de gemensamma besluten förbindersig också klienten för att följa det man kommit överens om.För en del av hyresgästerna är resurserna på den fysiska sidan begränsade ochför dem utgör de psykosociala resurserna en viktig källa till livskvalitet. På denpsykosociala sidan uppmärksammas aktiviteter som har med kommunikation ochsamspel att göra, i syfte att skapa välbefinnande i vardagen. Det kan vara frågaom trevliga måltidssituationer, möjlighet att kunna vistas ute och få njuta av naturen,lyssna på musik eller göra något annat som förgyller vardagen. Vi vill ocksåuppmärksamma och möta människors andliga behov.Inom korttidsvården (Juniorhemmet) ger föräldrarna uppgifter och anvisningarom barnets behov av vård, aktiviteter, omsorg och begränsningar. Vården ochdagsprogrammet utformas för att stöda barnets utveckling och träna olika färdigheteroch samtidigt ge barnet en positiv och meningsfull fritid.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 19 –

Rehabiliterande vård/aktiviteter- grunden för Folkhälsans korttidsvårdUtgångspunktFöräldrarna till barnet definierar barnets behov av vård, aktiviteter, omsorg,resurser och begränsningar.Vad gör manPersonalen förbinder sig att ge en meningsfull korttidsvård som grundarsig på de anvisningar som föräldrarna gett.Hälsa på FolkhälsanFolkhälsan utgår från en helhetssyn på hälsa, som består av såväl fysiska,psykiska som sociala faktorer. Hälsa är mycket mera än frånvaro av sjukdom.Det handlar om välbefinnande, självkänsla och funktionsförmåga.Hälsa är inte ett mål i sig, utan en förutsättning för god livskvalitet.Vad gör manPersonalen arbetar utgående från de anvisningar som föräldrarna gett.Personalen beaktar barnets resurser och begränsningar. Personalenstöder barnets utveckling och träning av barnets nya färdigheter i detdagliga arbetet med barnet.FörutsättningAlla i vårdteamet följer gemensam målsättning.Vad klarar barnet av? Föräldrarnas beskrivning.Vad gör vi tillsammans med barnet? Bör finnas dokumenterat i barnetsvårdplan.UtgångspunktKlientperspektivKorttidsvård för barnet och samtidigt avlastning för föräldrarna. Barnetvistas i korttidsvård under sin fritid. En viktig förutsättning för god korttidsvårdär förutom kvalitativ vård även en meningsfull fritidsverksamhetmed möjligheter till positiva upplevelser.VårdarperspektivetHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 20 –

En stödperson inom personalenEn viktig målsättning är att alla får den service de behöver och känner att dehar någon som de kan vända sig till. Det är också viktigt att de anhöriga har ennamngiven person som de kan kontakta.För varje hyresgäst utses en stödperson inom personalen, vilket ger kontinuiteti boendet. Stödpersonen tar sig an hyresgästen och hjälper honom/henne att görasig hemmastadd på boendet och att bli bekant med de andra hyresgäster. Haneller hon kan också vara kontakt t.ex. till dagverksamhet och arbetscentral. Tillhans/hennes uppgifter hör att uppgöra och uppdatera den individuella planeni samarbete med hyresgästen, de anhöriga och teamet. Han eller hon har etthelhetsansvar för boende och vård. När han/hon är frånvarande görs registreringarnaav ersättaren. Det är hans/hennes ansvar att ge vidare information till den ipersonalen som vikarierar för honom/henne.Som en del av utvärderingen intervjuas hyresgästerna 1–2 gånger/år och intervjuernadokumenteras i den individuella planen.Stödpersonen kan också hjälpa hyresgästen med att sköta sina privata angelägenheteroch ärenden, t.ex. hålla ordning i rummet, fylla i blanketter, följa medoch shoppa eller gå på bio.RAI för handikappboendetUtvärderingssystemet RAI (Resident Assessment Instrument), som på Folkhälsananvänts inom äldreomsorgen, kommer att tas i bruk också inom handikappboendet.RAI är ett system för bedömning och uppföljning av vården. Olika faktorer somgäller klientens funktionsförmåga, hälsa och välbefinnande mäts och följs uppregelbundet. Utvärderingen är ett hjälpmedel för att förbättra vården.HälsofrämjandeHälsa och välbefinnande är en helhet som är beroende av både fysiska, psykosociala,andliga och kulturella faktorer. För att må bra bör vi känna en mening i livetoch känna att vi är en del av ett sammanhang. Vardagen, med ett socialt nätverkoch meningsfull sysselsättning, är grunden för hälsofrämjandet.Stöd för hyresgästerna att delta i daglig verksamhet, arbete, studier och fritidssysselsättningär en del av hälsofrämjandet.I Juniorhemmet lyssnar vi på barnens önskemål om aktiviteter för dagen och planerardagsschemat tillsammans. Barnen har utevistelse två gånger per dag. Denkan bestå av lek i park eller på egen gård, promenader och utflykter.Hälsofrämjande verksamhet integreras i vardagen, både som en del av de dagligarutinerna och i form av olika aktiviteter och terapier, såsom kurser och konstterapi.Teater-, bio- och konsertbesök eller gemensamma resor och utfärder kangöras. I hälsofrämjandet ingår också motion och rörelse samt stöd för upprätthållandetav den fysiska funktionsförmågan i form av t.ex. fysioterapi, ergoterapi,vattengymnastik och taktil stimulering. Hyresgästernas rätt till fysioterapi och rehabiliteringskurserutnyttjas liksom också olika handikapporganisationers utbudav kurser och läger.Möjligheter till utomhusaktiviteter och olika former av motion liksom en balanseradkost och god och näringsrik mat är också en del av hälsofrämjandet.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 21 –

Konst och hälsaMånga vetenskapliga resultat visar att människan mår bra av konst ochkultur, både av att uppleva och själv syssla med konst. Folkhälsan har ettprojekt för konst och hälsa i vården, som tar fasta på konstens hälsofrämjandebetydelse för patienter inom vården.I ett vidare begrepp kan ”konst och hälsa” omfatta--möjlighet till konstupplevelser, såsom teaterföreställningar, konserter,dansuppvisningar och utställningar--interaktiv konst och improvisation, såsom allsång, målarverkstäder,högläsning--stödjande och inspirerande miljöer (konstverk, utsmyckningar, arkitektur,trädgårdar)--konstterapi, som kan användas som vårdmetodDokumentationI dokumentationen ingår förutom vård-/rehabiliteringsplan också andra journalhandlingaroch rapporter och all registrering av uppgifter som är av betydelse förvårdarbetet som helhet.Syftet med dokumentationen är att--skapa förutsättningar för kontinuitet i vården/boendet--garantera att vårdarbetet löper smidigt--trygga tillgången till den information som behövs för vården--säkerställa att vårdarbetet utförs och följs upp.En god dokumentation ger inom handikappomsorgen en klar bild av det totalavårdbehovet, målsättningarna med vårdarbetet och mätbara resultat.Journalhandlingarna omfattar bl.a. individuell plan, uppföljning av klientenshelhetstillstånd fysiskt, psykiskt och socialt samt annat som är av väsentlig betydelseför helhetsvården.Dokumentationens juridiska karaktärDokumentationen i journalhandlingarna, som är av stor betydelse med tanke påklientens och personalens rättsskydd, regleras av bestämmelser som anges i förordningen99/2001. I bestämmelserna ingår principer för registrering av uppgifter,för beslutsfattandet gällande klientens vård och för rätten att få och överlåtainformation om vård och omsorg.Informationen om klienten i journalhandlingarna hanteras av personal medyrkesutbildning inom hälsovården. Den yrkeskunniga personalen har ansvar förde anteckningar som görs och de uppgifter som skrivs in i journalhandlingarna.Anteckningar kan också göras på yrkespersonalens direktiv av annan personalsom deltar i eller utför sådant arbete som ansluter sig till vården av klienten. Inomramen för sina praktiska studier eller inlärning i arbete kan hälsovårdsstuderandeunder handledning av hälsovårdsutbildad personal göra anteckningar i journalhandlingarna.Handledaren ska med sin underskrift godkänna den studerandesanteckningar.De uppgifter som insamlas och antecknas i journalhandlingarna ska vara riktiga,behövliga och nödvändiga för bedömningen och planeringen av klientensvård. Rättelser i anteckningarna (då anteckningar ändras, avlägsnas och kompletteras)görs så att den ursprungliga och den rättade anteckningen är synliga. Densom gör rättelsen antecknar namn, tjänsteställning, datum och grunden för rätttelsen.Begränsningar av klientens och anhörigas rätt till insyn i journalhandlingarnabör grunda sig på lag. Om klienten genom s.k. viljeyttring uttryckt sin viljaHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 22 –

om sin vård och behandling följs klientens önskemål. Alla uppgifter om klienten ijournalhandlingarna är sekretessbelagda och ska hanteras konfidentiellt.Dokumentation av vårdfelFelbehandling (s.k. vårdfel) ska alltid utredas och dokumenteras. Även olyckorsom inte beror på felbehandling dokumenteras. Felbehandling anmäls till chefenav den som begått den eller upptäckt att det skett.Dokumentationen av felbehandling bör innehålla åtminstone följande uppgifter;--när/var/vad misstaget gäller och hur det uppkommit--hur det rapporterats och åtgärdatsSkriftliga och muntliga klagomål från klienter, anhöriga och andra registreras ochdokumenteras.Den enhetsansvariga ansvarar för att klagomål behandlas och åtgärdas på ettkorrekt sätt.Se också Avvikelsehantering (på intra.folkhalsan.fi)Medicinsk behandlingInom handikappomsorgen ingår inte den medicinska behandlingen i vården.Klienterna bekostar själva den medicinska vården t.ex. genom att anlita hälsocentralen,egen läkare, tandläkare osv.LäkemedelshanteringI första hand ansvarar hyresgästerna själva för sin medicinering. Ifall personalensköter utdelningen av läkemedel bör detta överenskommas skilt och ingå i denindividuella planen.Inom serviceboendet har den enhetsansvariga ansvar för läkemedelshanteringoch medicinutdelning. Om han/hon saknar sjukvårdutbildning delegeras ansvarettill en person med sjukvårdsutbildning (sjukskötare).Enheterna har en plan för läkemedelshanteringen som följer gällande förordningoch de direktiv som utfärdats med stöd av den. (Se Social- och hälsovårdsministeriets”Säker läkemedelsbehandling” Nationell handbok för genomförande avläkemedelsbehandling inom social- och hälsovården (2007:15)).BoendemiljöVår målsättning är att boendemiljön ska vara så ändamålsenlig som möjligt, medfungerande och trivsamma lokaliteter. Det ska vara lätt att komma in och ut urbyggnaden. Tillgänglighet har hög prioritet.Boendet ska vara beläget på ett sådant ställe i den urbana miljön att kontakterkan skapas utan större hinder. Närhet till natur men också till kollektiva trafiknätär av betydelse.Hyresgästen bör ha ett eget rum och med egen inredning sätta sin prägel pårummet. Vid nybyggen är målet att hyresgästerna har egen lägenhet. Allmännalokaler för olika aktiviteter och umgänge hyresgästerna emellan ska också finnas.RiskhanteringI riskhanteringen ingår förebyggande av olika risker inom vården och den fysiskamiljön samt risker som gäller ekonomi och sekretessfrågor.Varje enhet dokumenterar hur följande riskfrågor är ordnade:--Dokumentation och förebyggande av vårdfel samt olycksfall (se ovan)--Beredskap att ge första hjälpen--Säkerhetsplan--Klientens ekonomi och egendom--DatasekretessHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 23 –

Hygien och smittoriskVarje enhet har en hygienansvarig. Alla bör uppmärksammas på hygienens betydelseoch vad det innebär på enheten. Enheterna bör ha tydlig information omhandhygien samt annan information gällande hygienfrågor. Aseptisk arbetsordningföljs på enheterna.Beredskap att ge första hjälpenVarje enhet följer upp att personalen har tillräcklig utbildning i första hjälpen.Enhetsansvariga ser till att det finns relevant förstahjälpsutrustning, att det finnsen handlingsplan och att personalen har tillräckliga kunskaper och vetskap omhur man förfar i en krissituation.SäkerhetsplanVarje fastighet och enhet inom Folkhälsan har en säkerhetsplan och en utsedd ansvarsperson.Personalen informeras om säkerhetsplanen. Planen ska alltid finnastillgänglig på enheten.DatasekretessFolkhälsans allmänna säkerhetsföreskrifter som rör IT ska alltid följas. Personligalösenord får inte ges ut till andra. Användaren ansvarar för vad som sker i hans/hennes namn. Datorer får inte lämnas olåsta utan tillsyn. Användaren ansvararför vad som händer då han/hon är inloggad. Sekretessbelagda uppgifter får intelagras på hårddisk på datorer med Windows 95 eller 98. De operativsystem somanvänds ska vara godkända av IT-avdelningen, liksom också hårddiskens filsystem.Datorerna måste vara skyddade med inloggningslösenord. Sekretessbelagdauppgifter får inte skickas med e-post i okrypterad form, inte heller som bilaga.Vill man dela filer ska de i stället sparas på ett område med begränsad tillgång påen server. Vill man skicka filer till mottagare som inte har tillgång till de internaservrarna ska de krypteras.Klientens ekonomi och egendomPersonalen sköter inte klienternas ekonomi och befattar sig inte med klienternaekonomiska transaktioner. De bevittnar inte heller juridiska eller ekonomiskahandlingar.Senast vid ankomstintervjun utreds att klientens ekonomiska angelägenheter blirskötta av antingen utomstående intressebevakare, släkting eller annan av klientenbetrodd person, ifall klienten inte förmår handha dem själv. Klienten/hyresgästenoch eventuell intressebevakare tillsammans med den enhetsansvariga svarar fördetta.Enheter inom socialvården har inte skyldighet att ta hand om klienters penningmedel(se Finlands Kommunförbunds cirkulär 2000a). Det är i första handklienten själv, dennas anhöriga eller intressebevakaren som har ansvar för klientensegendom. Klienter som är myndiga sköter således själva sina penningmedeloch sin ekonomi. Av säkerhetsskäl bör hyresgästen ha ett låsbart utrymme i sittrum där pengar, kort och värdesaker kan förvaras.Ifall skötseln av hyresgästens medel inte kan ordnas på annat sätt kan personaleni undantagsfall och av särskilt vägande skäl åta sig att ta hand om mindrepenningbelopp. Beslut fattas av enhetschefen. Större belopp bör inte ges tillförvar.Ifall en klient tydligt behöver hjälp och råd med skötseln av ekonomin ser personalentill att han/hon får det, t.ex. att en intressebevakare utses. Personalen åtarsig dock inte att sköta en klients bankaffärer eller motsvarande.Om mottagande av gåvor, se personalavsnittet.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 24 –

InformationInformation och kommunikation är ett viktigt stöd för verksamheten.Personer som är intresserade av verksamheten får allmän information bl.a.genom informationsbroschyrer och på Folkhälsans webbplats. Hyresgäster ochanhöriga får information vid olika möten och anhörigträffar.I Juniorhemmet får föräldrarna ett infopaket med broschyr, dagsprogram m.m.De informeras också alltid när det händer något nytt.Kapitel 2PERSONAL OCH UTVECKLINGEn motiverad personal med intresse för människor med särskilda behov och medutbildning i och erfarenhet av arbete med vård och rehabilitering är en viktigförutsättning för ett professionellt arbete inom handikappomsorgen.I personalfrågor följs Folkhälsans personalpolicy och allmänna riktlinjer förpersonalfrågor samt gällande kollektivavtal och lagstiftning. Folkhälsan tillämparKollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening.PersonaltäthetInom boendeverksamhet upprätthåller Folkhälsan en personaltäthet/personalstruktursom uppfyller minst de allmänna rekommendationer som gäller förhandikappomsorg.Personaltätheten bedöms oftast utgående från den enskilda klientens vårdbehov.Personalens behörighet och kompetensFolkhälsans handikappomsorg vinnlägger sig om att få personal med intresse förvård och omsorg och de specialområden som behövs inom respektive enhet.Folkhälsan följer de formella behörighetskraven enligt gällande lagstiftning (lagenom yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvård 559/1994 och lagen ombehörighetsvillkor för yrkesutbildad personal inom socialvården 272/2005).Utdrag ur straffregisterArbetet inom handikappomsorg för barn och ungdomar är av sådan karaktär attarbetsgivaren enligt lag (lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personersom arbetar med barn 504/2002) är skyldig att utreda att de personer man avseratt anställa inte har en brottslig bakgrund.Arbetsgivaren begär ett straffregisterutdrag av den person som den avser attanställa. Förfarandet gäller bara den som blivit vald till en uppgift. Det förutsättsalltså inte att alla som visat intresse för platsen bifogar ett utdrag till sin ansökan,utan utdraget begärs bara av den som arbetsgivaren avser att välja för uppgiften.Arbetsgivaren tecknar arbetsavtal först efter att ett straffregisterutdrag haringivits.Befattning och kompetensFolkhälsans personal omfattas av kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening.Avtalet finns tillgängligt på arbetsplatsen. Beroende på befattningoch kompetens fastställs den anställdas lön enligt lönegruppering i kollektivavtalet.IntroduktionNyanställda, vikarier och personer som flyttar från en enhet till en annan får introduktionom Folkhälsan, handikappomsorg och det boende hon/han jobbar vid.Allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats finns i personalguiden ochges av förmannen. Allmän information om Folkhälsan finns också bl.a. i verksamhetsberättelsernaoch på Folkhälsans webbplats www.folkhalsan.fi.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 25 –

Varje boendeenhet har en introduktionsplan, där det sägs vad som ska ingå iintroduktionen, vem som ansvarar för den och när den ska ges.I introduktionen ingår åtminstone följande punkter:--Folkhälsan som organisation--denna handbok--personalguiden--enhetens verksamhetsplan--enhetens broschyr--fakta om hyresgästerna/barnen och deras familjer--vilka regler som följs på enheten--dagsprogrammet--hur samarbetet med anhöriga/föräldrar och övriga kontaktlänkar är ordnat--säkerhetsplanDet är också viktigt att ny personal och vikarier lär känna hyresgästerna ellerbarnen och deras familjer och känner till sådant som de behöver veta i vården.Se även förslag till introduktionsblankett (checklista), bilaga.TystnadspliktAll personal inom boendeverksamheterna har tystnadsplikt, även studerande ochpraktikanter. Vid anställningen ges information om tystnadsplikten och vad deninnebär. Varje anställd inom boendet bör också känna till vilka motsvarande reglersom gäller för våra samarbetspartner, såsom daglig verksamhet, daghem, skolaoch omsorgsmyndigheter. Varje anställd har skriftligen förbundit sig att följatystnadsplikten genom sitt arbetsavtal och/eller genom en särskild förbindelse.Dessutom har varje anställd som har tillgång till en Folkhälsans dator undertecknatett avtal om ”Allmänna användarvillkor för Folkhälsans IT-resurser”.En blankett för tystnadsplikt finns på Folkhälsans intranät.UtvecklingssamtalRegelbundna utvecklingssamtal hålls årligen med alla som är anställda för enlängre tid. Avsikten är att gå igenom arbetssituationen och arbetsuppgifterna, denanställdas förväntningar och önskemål och eventuella problem. En målsättning ärockså att ta upp Folkhälsans värden och målsättningarna för boendeverksamheten.Genomförandet av utvecklingssamtal kan ske på olika sätt. Gemensamma blanketterför samtalen finns på Folkhälsans intranät. Den gemensamma blanketten kankompletteras med egna tilläggsfrågor. Blanketterna fungerar som hjälpmedel närman förbereder sig och genomför samtalet. Utvecklingssamtalen dokumenteras.PersonalutbildningVarje anställd deltar minst tre dagar per år i utbildning. En fortbildningsplan uppgörsför varje enhet. I planen kan också ingå arbetshandledning.Förmansutbildning ordnas regelbundet för bl.a. enhetsföreståndarna. Alla nyaanställda har möjlighet att delta i kursen ”Vi på Folkhälsan”.Det är önskvärt att personalen deltar också i andra kurser som stöder yrkesskicklighetenoch är till nytta för verksamheten. De som varit på en utbildninginformerar vidare t.ex. på personalmöten.Personalen deltar i enhetens personalmöten som ordnas regelbundet.PersonalmötenRegelbundna personalmöten hålls. På dessa möten behandlas bl.a. sådant somär av allmänt intresse för personalen, personalinformation, respons som kommitin och t.ex. innehållet i denna handbok. Det som genomgåtts på personalmötenadokumenteras.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 26 –

Enheten har i sin egen del av handboken en närmare beskrivning av hur oftapersonalmöten hålls, vem som kallas, vad som behandlas och hur beslut och diskussionpå mötena dokumenteras.PersonalmötenSå här kan strukturerade personalmöten planeras(gå igenom följande punkter och gör en beskrivning):När/hur ofta hålls personalmöten--t.ex. varannan vecka, veckodag och tidVem kallas--t.ex. hela personalenHur sker kallelsen--t.ex. info på anslagstavlanVad behandlasExempel på föredragningslista:--mötet öppnas, föregående protokoll--aktuellt (t.ex. personalinformation som berör enheten eller hela Folkhälsanspersonal, rapportering om utbildning som personalen deltagit im.m.)--uppföljning av det som behandlats på tidigare möten--inkommen respons--dagens tema (t.ex. ett kapitel ur handboken)--frågor som personalen önskar ta uppHur går mötet till--vem behandlar vad (förmannen, vissa frågor av andra i personalen osv.)--diskussion (be om ordet eller fri diskussion, förberedda inlägg etc.)Dokumentation--en utsedd person för protokoll/gör sammandrag över beslut och diskussionFöretagshälsovård samt upprätthållande och utvecklande av arbetsförmåganFöretagshälsovården fastställs i en verksamhetsplan som är gemensam för allaFolkhälsans organisationer. Folkhälsan satsar på att upprätthålla och bevara personalensarbetsförmåga och arbetshälsa genom olika former av hälsofrämjandeaktiviteter och s.k. UUA-verksamhet. Regeln är att de anställda tillsammans medsin chef planerar innehållet för sin enhets satsning varefter planen ges för godkännandetill ledningen för enheten.Närmare uppgifter om hur företagshälsovården och arbetarskyddet är ordnatfinns i Folkhälsans personalguide, som finns på intranätet (intra.folkhalsan.fi).KrishanteringKrishantering och debriefing vid allvarliga olyckstillbud kan ges vid behov. I förstahand kontaktas företagshälsovården.Det är viktigt att personalen känner till kontaktkedjan (namn, telefonnummer)och vet hur man handlar vid en olycka. Målet är att man på förhand har en planför hur man förfar vid olyckshändelser eller då en hyresgäst, ett barn eller dessfamilj drabbas av någon olyckshändelse, vem man kontaktar, hur man berättarför personen vad som hänt osv.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 27 –

Företagshälsovården ger debriefing eller krishantering som gäller personalen, ifråga om debriefing eller krishandledning som gäller hyresgästerna kontaktas iallmänhet först hälsocentralen.Hot- och våldssituationerVid alla enheter där det finns risk för våld eller hot behöver personalen handledningoch utbildning. Nyanställd personal ska i ett tidigt skede få denna utbildning,där man vid behov går igenom det förhållningssätt som gäller för varjeenskild klient. Vid handledningen instrueras personalen att handla på ett tryggt,bestämt men inte provocerande sätt ifall våld och hot oundvikligen förekommer.Mottagande av gåvorPå grund av det beroendeförhållande som en klient lätt upplever i förhållande tillen vårdare upplevs det allmänt som oetiskt att en vårdare tar emot större gåvoreller testamenten av en klient. Misstanke om missbruk av ställning som vårdareuppstår lätt och kan kasta en skugga över Folkhälsan och hela dess personal.Folkhälsan har därför förbjudit sin personal att ta emot gåvor och testamenten avklienter.Ifall klienten vill ge pengar ska detta avböjas vänligt men bestämt (även mindrebelopp). Personalen tar inte heller emot personliga gåvor av hyresgästerna ellerderas anhöriga. Endast sedvanliga smärre gåvor (t.ex. blommor, choklad) kankomma ifråga.Handledning och konsultationHandledning och konsultation används som en metod inom personalutvecklingen.Beroende på personalgrupp och arbetets art kan handledning ges i grupp ellerindividuellt. I allmänhet ges handledning av en utomstående handledare.KlädselVårdpersonalen får klädpeng eller arbetskläder. Både klienternas och personalenstrivsel beaktas vid valet av arbetsklädsel. Arbetsklädseln bör vara saklig och ändamålsenlig.Skyddskläder tillhandahålls enligt bestämmelserna i arbetarskyddslagstiftningen(t.ex. handskar, engångsförkläden).AnmälningsskyldighetInom barnverksamheten gäller anmälningsskyldighet till myndigheter ifall manmisstänker brist i barnets vård. Se Barnskyddslagen. (Närmare uppgifter i enhetensegen del)Kapitel 3SAMARBETEIntressenter och klienterHandikappboendet utvecklar och upprätthåller ett gott samarbete med alla sinainterna och externa intressentgrupper i linje med verksamhetsplanen och medbeaktande av hyresgästernas/klienternas kvalitetskrav/kvalitetskriterier.Juniorhemmet samarbetar med barnens daghem, skolor, anhöriga samt medbarnens hemkommuner genom att delta i olika möten som berör barnen.Intressentgrupperna är:--Hyresgäster--Barn, ungdomar, föräldrar, familjemedlemmar (Juniorhemmet)--Anhöriga och närstående--Daghem, skola (Juniorhemmet)Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 28 –

--Dagverksamhet (som hyresgästerna deltar i)--Köpare av tjänster (kommuner, samkommuner)--Andra samarbetspartnerHyresgästerDen centrala samarbetspartnern är inom serviceboendet är hyresgästen själv ochinom korttidsvården barnet och föräldrarna.Anhöriga och närståendeNär man planerar en god helhetsvård är det mycket viktigt att beakta personenslivssituation och sociala nätverk. Vi vill ha ett gott samarbete med anhöriga,stödpersoner och närstående och stöda kontakten mellan hyresgästen/barnet ochhans/hennes anhöriga och sociala nätverk.Vi går in för att utveckla ett så brett samarbete som möjligt med familj och närståendeför att säkerställa en god livskvalitet för hyresgästen, inom de ramar somhan eller hon ger lov till. Målet är ett ömsesidigt förtroende.Anhöriga ges möjligheter att bli hörda och delta i planering av vård och stöd(ifall hyresgästen ger sitt tillstånd).Detta uppfylls och kontrolleras med hjälp av Folkhälsans interna kvalitetsmål(spontan och riktad respons, enkäter).SamhälletFolkhälsan följer med samhällsutvecklingen och den nationella och internationellautvecklingen inom sektorn och har representanter i olika samarbetsorgan.Hur samarbetet skötsMålet är att ha ett bra samarbete med olika interna och externa samarbetspartnersom är av betydelse för klientens boende/vård, t.ex. andra enheter inom Folkhälsan,kommuner och myndigheter. Enheterna fastslår vilka deras samarbetspartnerär, hur samarbetet sköts, vem som är kontaktperson och får ge information omsådant som rör klienter. Samarbete sker t.ex. i form av möten, kontakter och delgivandeav kunskap. Ifråga om informationsutbyte är det viktigt att tystnadspliktoch sekretessbestämmelser följs.Samarbete med kunder/köpare/kommunerFolkhälsans social- och hälsovårdsservice finansieras i allmänhet så att kommunernaköper tjänster av Folkhälsan genom köpserviceavtal eller så att hemkommunenger betalningsförbindelse för den enskilda klienten.Målsättningen är att uppfylla kommunernas kvalitetskrav och att upprätthållagod trovärdighet och vara konkurrenskraftig som serviceproducent.UpphandlingKommunerna och/eller Folkpensionsanstalten köper tjänster genom betalningsförbindelseför enskilda klienter, med servicesedlar åt kunden (lagberedning våren2009) eller genom köpserviceavtal som oftast gäller ett större antal platser och/eller en längre period. Köp av tjänster kan också överenskommas genom normaltförhandlingsförfarande.Köpserviceavtal ingås i regel efter en offentlig upphandlingsprocess (anbudsbegäran– offert – konkurrens – avtal). Därtill kan årligen föras förhandlingar ompriser, antal platser och kvalitet inom köpserviceavtalets ram. Avtalen följs kontinuerligtupp och vården utvärderas med t.ex. auditeringar och enkäter.De enhetsansvariga bör känna till vilka avtal som gäller samt villkoren för democh följa upp att avtalen följs.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 29 –

Kapitel 4UTVÄRDERINGResultat och utvecklingVi gör upp konkreta planer för hur vi ska nå våra mål. Ett viktigt verktyg i uppföljningenav våra resultat är Folkhälsans ”Karta och kompass” (Balanced Scorecard– Balanserat styrkort). Kartan visar vart vi är på väg och kompassen hur vinår dit. Utvärderingen av verksamheten sker utgående från perspektiven--kund/klient--ekonomi--process--personal och utvecklingFör att veta hur vi lyckas i vårt arbete har vi i våra kompasser, dvs. mätare somvisar att vi är på väg mot de långsiktiga målen. På basis av resultaten från olikamätningar gör vi upp handlingsplaner som leder till förbättringar i verksamheten.Utvecklingsarbetet är allas ansvar. Var och en av oss bidrar i sitt eget arbete tillatt uppnå de långsiktiga målen. Tillsammans med våra arbetskamrater funderarvi på vad de långsiktiga målsättningarna innebär i vårt arbete, vilka saker somär viktiga för oss att jobba med först, hur vi mäter det vi arbetar med och hur viutvärderar det.4.1 Utvärdering – klienter och samarbetspartnerFolkhälsan har ett system för att dokumentera och samla in respons från klienter,anhöriga och samarbetspartner. Responsen omfattar spontan respons och s.k.riktad respons (enkäter). Riktad respons insamlas i allmänhet en gång per år.Inom Folkhälsans responssystem utvärderas olika faktorer som har sambandmed verksamheten, såsom uppfyllande av målsättningarna och innehållet i verksamheten,samarbete m.m.Närmare uppgifter om responshanteringen finns på intranätet.4.2 Utvärdering av processerSjälvutvärderingEn viktig del av utvärderingen av verksamheten är den s.k. självutvärderingen.Bolagen och verksamhetsenheterna (ledningen och personalen) går systematisktigenom verksamheten vid de olika enheterna för att kontrollera att den uppfyllerde uppställda målsättningarna. Självutvärderingen görs med hjälp av en uppsättningfrågor, ett slags checklista. Checklistan uppgörs utgående från handbokenför handikappboendet och EFQM-modellen, som Folkhälsan har som underlagför sin verksamhetsutveckling. I självutvärderingen bedöms bl.a. de olika processernai verksamheten, innehåll, ledarskap och personal samt samarbete.En blankett för självutvärdering baserad på innehållet i handboken distribuerastill enheterna.På sikt planeras också intern och extern auditering av verksamheten. Intern auditeringinnebär att t.ex. en person från en enhet utvärderar en annan enhet, vidextern auditering anlitas en utomstående auditerare. En plan för auditering görspå organisationsnivå. Dessutom gör enheterna egna planer.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 30 –

4.3 Personal och utvecklingFolkhälsan kartlägger regelbundet personalens välbefinnande genom undersökningarav arbetsklimat eller motsvarande, t.ex. ”Finlands bästa arbetsplatser”, enundersökning och samtidigt en tävling som ordnas årligen såväl i Finland som iandra länder. En gång per år utförs en ledarskaps- och välmåendeenkät.Utvecklingssamtal förs med de anställda. En gång per år görs en uppföljningöver att utvecklingssamtal hållits. Personalens fortbildning kartläggs och personalutbildningenutvärderas regelbundet.Vi utvecklar och utvärderar arbetsgemenskapens verksamhetPersonalen för gemensamma värdediskussioner för att kunna reflektera över detarbete som görs. I en tillåtande och trygg arbetsmiljö kan personalen lyfta framsina starka sidor. I arbetsteamet är det viktigt att det finns en öppen dialog där detges positiv feedback och vid olika uppfattningar förs en konstruktiv diskussion. Ioch med detta höjer vi kvaliteten och stärker arbetsgemenskapen.För att utveckla verksamhetsenhetens kvalitet behöver personalen ta till sig nykunskap t.ex. genom litteratur, utbildning och föreläsningar. Regelbundna utvärderingar,både individuella och gemensamma, behövs för att nå bästa resultat.4.4 EkonomiVerksamhetsplan och budget uppföljs månatligen och kumulativt. Vid avvikelseruppgörs en handlingsplan.AvslutningDenna handbok gäller handikappboendet inom hela Folkhälsanrörelsen, d.v.s.Samfundet Folkhälsan med närstående sammanslutningar.Handboken gås igenom och finns tillgänglig på alla enheter. Innehållet i sin helhetbehandlas och diskuteras på personalmöten, inom personalutbildning samtvid introduktion av nyanställda och vikarier.Handboken uppdateras regelbundet.Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 31 –

BilagorBilagorBefattningsbeskrivningar- föreståndare- vårdareIntroduktionsplanCentral lagstiftningUpphandlingHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 32 –

BilagorBefattningsbeskrivningFöreståndare/enhetschefUtbildningsnivå och arbetserfarenhetMinst utbildning på andra stadiet eller grundutbildning inom social- och hälsovårdoch lång arbetserfarenhet• Tillräckliga administrativa och ekonomiska kunskaper• Kunskap om utvecklingen inom branschen• Beredskap att fungera som arbetsgivarens representantArbetsuppgifterFöreståndaren har ett helhetsansvar för verksamheten och för att de gemensammamålsättningarna uppfylls. Han eller hon leder arbetet och personalen på enhetenpå ett sätt som främjar och uppmuntrar till förändring, inlärning och utveckling ochskapar förutsättning för ett positivt och öppet arbetsklimat.Föreståndaren--ansvarar för arbetsledningen--ansvarar för budget, ekonomi och administration inom givna ramar--ansvarar för att rapportering och dokumentering sker enligt föreskrifterna--ansvarar för rekrytering av personal--ansvarar för introduktion av nya medarbetare och handledning av studerande--ansvarar för kontakter med enhetens samarbetspartner--deltar i vårdarbetet enligt behovVårdareUtbildningsnivå och arbetserfarenhet• Grundexamen inom social- och hälsovård• Arbetserfarenhet inom området/intresse för områdetArbetsuppgifterVårdaren ansvarar tillsammans med sin chef och sina medarbetare för att helhetenfungerar och klienterna (hyresgästerna/barnen) får vård och omsorg av god kvalitet.Vårdaren--tar fullt ansvar för sin uppgift inom arbetsteamet--tar fullt ansvar för sin uppgift inom systemet med egenvårdare--främjar ett positivt arbetsklimat och god stämning--har ett aktiverande och rehabiliterande arbetssätt--är lyhörd för klientens önskemål och synpunkter och fungerar som dennas språkrör--handleder nya studerande och vårdare--sköter dokumentation och rapportering enligt föreskrifter--har ett flexibelt förhållningssätt till arbetsuppgifterna--utför även andra av chefen ålagda uppgifterHandbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 33 –

BilagorCentral lagstiftning• Socialvårdslagen (710/1982) och socialvårdsförordningen (607/1983)• Folkhälsolagen (6/1972)• Lagen om patientens ställning och rättigheter (17.8.1992/785)• Lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000)• Lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner(15.7.2005/566)• Lag om klientsamarbete inom rehabiliteringen (13.6.2003/497)• Lag om service och stöd på grund av handikapp (3.4.1987/380)• Förordning om service och stöd på grund av handikapp (18.9.1987/759)• Personuppgiftslagen (523/1999)• Lagen om yrkespersonal inom hälsovården• Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården(272/2005)• Lagen (734/1992) och förordningen (912/1992) om social- och hälsovårdens klientavgifter• Lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992)• Lagen (603/1996) och förordningarna (1208/1996, 1268/2005, 1041/2005) om tillsynöver privat socialservice• Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (23.6.1977/519)• Lag om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring(27.3.1991/625)• Förordning om medicinsk rehabilitering (28.6.1991/1015)• Lag om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (27.3.1991/626)• Förordning om rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten(23.8.1991/1161)• Lag om stöd för närståendevård (2.12.2005/937)• Lagen om räddningsverksamhet (561/1999) och statsrådets förordning om räddningsväsendet(787/2003)• Livsmedelslagen (13.1.2006/23)• Lagen om skydd i arbete (23.8.2002/738)• Lagen om företagshälsovård (21.12.2001/1383)• Språklagen (6.6.2003/423Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 35 –

BilagorUpphandlingI enlighet med lagen om offentlig upphandling (348/2007), som bygger på EU:sdirektiv 2004/18/EG och 89/665/EEG, ska staten och kommunerna konkurrensutsättasin upphandling av tjänster, bl.a. social- och hälsovård. Konkurrensutsättningen gällerupphandlingar som överskrider vissa gränsvärden (i euro).Kommunen väljer serviceproducenter genom ett anbudsförfarande.En anbudsförfrågan publiceras och serviceproducenterna väljs därefter enligt kommunenskriterier, som innebär att vårdens kvalitet poängsätts enligt vissa kriteriersom anges i anbudsförfrågan. Valet av producent sker enligt en avvägning där prisetpå servicen (t.ex. dygnspriset) och kvalitetspoängen ges olika vikt.I anbudsförfrågan ställs vissa krav som kan gälla bl.a. anbudsgivarens--ekonomiska och finansiella situation--ledningens och personalens yrkesskicklighet, personaldimensionering ochpersonalstruktur--möjlighet att ge service på finska och svenska--lokaliteterna (t.ex. patientrummens storlek och utrustning, gemensamma lokaler)--gård och uteområden--säkerhet och riskkartläggning--kvalitetskontrollI anbudsförfrågan kan kommunen t.ex. förutsätta att enheten kan ge service påsvenska, att det finns personal på plats dygnet runt, att det finns sjukskötare på platsvissa tider, att enhetens föreståndare har en viss kompetens, att patientrum är aven viss minimistorlek, att en skriftlig vårdplan uppgörs inom en viss tid, att enhetenanvänder ett utvärderingssystem (t.ex. RAI eller Rava).Det finns i allmänhet vissa lagstadgade minimikrav som måste följas, kommunenkan också ange vissa egna minimikrav och ge tilläggspoäng för faktorer som innebärhögre kvalitet (t.ex. mera personal än minimikravet, större rum än minimikravet,användning av rehabiliterande vårdsätt o.s.v.).Handbok för Folkhälsans serviceboende för personer med funktionshinder– 36 –