Augusti - Klippanshopping.se

Heliga kafferastenBara Finland dricker mer kaffe perperson än Sverige. Hos oss beräknasdet drickas 30 miljoner koppar kaffe– per dag. Kaffedrickandet kom frånTurkiet till Europa på 1600-talet, tillSverige på 1700-talet i högre ståndenoch på 1800-talet hos den bredamassan. Industrialismens monotonaarbete gjorde att pauser behövdes.Från 1800-talet började pausernaallt mer användas för kaffedrickning,där koffeinet gav en uppiggande effekt- och så blev det viktigt socialtumgänge. Dessutom har många problemlösts vid kaffepauser. Då domineradekokkaffe. Då kaffeautomaterkom krävdes bryggkaffe. Automatkaffetblev ”snabbkaffe” som oftamedförde att gemensamma kafferastenförsvann.Arne Borg i BäljaneåHan var Sveriges starkast lysandeidrottsstjärna, med ett OS-guld, tvåOS-silver, två OS-brons och 32 världsrekord,dessutom ett svenskt rekordsom stod sig i 31 år. De handlar omsimmaren Arne Borg, som den 25 augusti1947 höll show i ”kommunalbadet”i Bäljaneå nedanför det som idagär Badvägen. Under 1940-talet åkteArne Borg land och rike runt och propageradeför simundervisning. Av enslump fick Tvärby IF arrangörskapet,sedan Borg sökt en förening för showenoch anvisats Tvärby IF och överraskadeordföranden Gustav Lövdahli frisörsalongen, som sa ja direkt.Märkesdagar1946. S i Klippan var negativ till attoffentlig arbetsförmedling inrättades.1951. Åttaårig obligatorisk folkskolainfördes i KlippanSom sagt”Fel använd kan historia vara farlig.”(Professor Dick Harrison)”Ingen vinner på att vara omedveten omdet förflutna.”(Samma professor)6BRAUNS SIDA…och så nås Braun påTfn 0435-71 11 50mobil 0739-79 34 54E-post: leb.klippan@passagen.se”Måsarna i Perstorp” – inget att skratta åtSkrattmåsarna i Jeans damm i Perstorpär inget det skrattas åt. Det skerinte hellre. Där har fåglarna hamnatpå dagordningen i högsta kommunalainstans. Kravet är: Bort med demfrån dammen!Skrattmåsen är smidig, smäckerflygare, vackert tecknad med svart/brunt huvud mot den vita kroppen,med ett skränigt läte – som låtersom skratt – samt är kolonibyggareoch orsakar nedskräpning. Fågelartenär spridd från Medelhavsområdettill Norge och Island. Arten ären relativt sen invandrare i Sverige.Första säkra fyndet gjordes 1731på Gotland. Vid 1800-talets ingångomtalas skrattmåsen som ”sällsynthäckande art”. Hundra år senarebörjade arten expandera, som höllpå fram mot 1970-talet, då Jeansdamm fick en koloni. 1974 ses, enligtriksinventeringar, som toppåret.Då beräknades det finnas 270 000par i landet, varav 29 000 i Skåne.Kraftig tillbakagång skedde. Tio årsenare i Skåne fanns 18 700 par,1990 bara 4 700 par. Minskningenfortsätter. Kvar finns några kolonier,där den i Perstorp är störst i NVSkåne och betecknas ”som viktigför artens fortlevnad i regionen”.Medan Perstorp vill få bort skrattmåsarna,satsar t ex Hörby kommunresurser på att bevara arten.Skånes ornitologiska förening harfördömt Perstorps agerande, sombl a innebär försök att skrämmabort skrattmåskolonin. Även attplantera in mink i dammen har diskuterats.Men redan i augusti varjeår har kolonin flyttat.Perstorps kommun påminns omatt skrattmåsen är fredad från jaktoch att regelverket även omfattarbo, ägg och ungar.Vid Jeans damm har ett bostadsområdeuppförts. Perstorp kommunhar planer för större etablering änså. Därför föreslås i en motion fråncenterpartiet, undertecknad av ArnoldAndreasson, att åtgärdsplanutarbetas för att minska skrattmåskoloninvid Jeans damm samt underhålls-och driftsplan tas fram förområdet.Asfaltering – 700-talets Bagdad först med belagda gatorKvidinge municipalsamhälle - landets sistaEtt municipalsamhälle var en administrativenhet inom en landskommun.1971 upphörde denna samhällsform.Då fanns fyra municipalsamhällenkvar i landet. Ett var Kvidinge.Industrialismens intåg, järnvägenskraftiga utbyggnad innebar att tätorteruppstod och växte. Expansionenoroade. Bebyggelse, ordning ochhälsovård ”spretade iväg”. Tätorternasaknade städernas ”instrument”, därdetta bemästrades juridiskt. Liknandeefterlystes i landskommunerna.Det blev möjligt att införa stadsstadgorpå några områden, som sökteshos Kungl. Maj:ts befattningshavareoch beslöts av Kungl. Maj:t: 1868 årsordningsstadga, 1874 års brandstadga,1874 års byggnadsstadga, 1874års hälsostadgas föreskrifter, 1907års stadsplanelag. Stadsstadgor kalladesofta ”municipaler”, som skapadeoklarhet. Samhällen med någonstadsstadga kallades sig municipalsamhälle.Åby fick ”Kungligt brev”1887 för införande av brand- ochbyggnadsstadga. Åby kallades municipalsamhälle– dock först sedanmunicipalsamhälle införts juridisktoch begreppsmässigt, som skeddeår 1901. I Åby nämndes municipalsamhälleförsta gången i ett protokollVackert tecknad mås.Bostadsområde finns invid Jeans damm.Måsarna finns på dammens ö.Sommartid är asfalttid. Ett irriterandeinslag i semestertrafiken, somsenare uppskattas. Att användaasfalt i olika sammanhang är ingennyhet. Tvärt om. Det har anor frånforntiden.Ordet ”asfalt” kommer av grekiskans”a´sfaltos” vars betydelse inteär helt klarlagt. Däremot benämnsdet för ”jordbeck” eller ”bergbeck”beroende på varifrån den samlatsin. Beskrivningen är: ”Ett i naturenförekommande beck- eller hartsliknandeämne, svart eller svartbrunt,ogenomskinligt, vid vanlig temperaturhårt och sprött, men smältervid 100 grader.”Hur länge ”beck” varit känt ochanvänts vet man inte. Men i bibelnnämns det redan i Första Moseboken6:14, där Noa får en gudomligbefallning: ”Bygg dig nu en ark avgoferträ med olika kammare. Bestrykden både invändigt och utvändigtmed jordbeck.”Det nämns även i bibeln att denkorg som Moses placerades i innanden sköts ut i vattnet var tätad med”beck”.Mest kontakt med ”beck” får dagensmedborgare genom beläggningav vägar och gator med asfalteller asfaltbetong. Dock har ävendetta en lång förhistoria. Det visarsig att Bagdad är den första stadsom blivit känd för belagda gator.Det var redan på 700-talet. På1700-talet uppfann Johan LoudenMcAdam en metod för vägbyggnadsom kallades makadamisering.1901 fick Edgar Purnell Hooleypatent på vad som kallades ”Tarmac”.Den senare metoden innebären blandning av tjära och sten ochen vält trycker ned efter utlägget.1898. Tidigast i landet med att kallasig municipalsamhälle var Höganäsbruksort. De sökte och fick en stadsstaga– år 1875.Municipalsamhälle har beskattningsrätt,så att de kan betalar sinaegna kostnader. Det hade Åby (Klippan)först 1901.På 1940-talet fanns flest municipalsamhälle.Vid kommunsammanslagningen1952 försvann många.Så även då köping bildas, som förKlippan 1945. Kvidinge var municipalsamhällefrån 1932, tills samhällstypenavfördes 1971.Boktipset: Karl Erik Nylunds bok ”Att leka med elden” ger en överblick av de religiösa sekterna.