Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 - Structor

2011-12-21PROJEKT SLUSSENSamrådsredogörelseNedan redovisas och kommenteras de huvudsakliga inkomnaskriftliga frågor och synpunkter som framförts i samråd förProjekt Slussen”Byggrelaterade miljökonsekvenser”, preliminärMKB, tillstånd enligt miljöbalken, maj-juni 2011. En del avinkomna frågor och synpunkter har i denna sammanställningsammanfattats eller förtydligats.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 1(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarBeskrivningar av ingreppen inaturmiljö är översiktliga och det ärsvårt att ge direkta synpunkter påunderlagetViktigt att framhålla att sökanden skaanvända bästa möjliga teknik vid olikaåtgärder, t.ex. muddring, och vidta deundersökningar på lång och kort siktsom behövs för att kunna skapa sig entydlig bild av de faktiskamiljökonsekvenserna. Bland annat ärdet viktigt att ta fram brareferensvärden för de olikaprovtagningar som kan bli aktuella(t.ex. turbiditet).Det är viktigt att de program somupprättas för att kontrolleramiljöpåverkan på naturmiljöninkluderar både övervakningsmetoderoch åtgärdsinsatserVatten som avleds från byggandet avSlussen, t.ex. länshållningsvatten frånsprängningsarbeten, ska följa deanvisningar som finns enligt StockholmVattens anvisningar i broschyrer”Riktlinjer för länshållningsvatten frånbyggarbetsplatser” och ”Utsläpp avavloppsvatten från yrkesmässigverksamhet”Länsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90Länsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90Länsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90Stockholm Vatten2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87Konsekvenser för vattenmiljön ibyggskedet finns nu mer ingåendebeskrivet i avsnitt 8.5 i MKB:n.Inom arbetsområdenaSlussen/Söderström och Hammarbybedöms inget behov av skyddsskärmarföreligga eftersom sedimenten ärförhållandevis rena och grumlingenförväntas bli liten, dessutom ärmuddringstakten låg och områdena harbegränsade skyddsvärden.Skyddsskärmar är också svåra att få attfungera i starkt strömmande vatten.För mer utförlig beskrivning se avsnitt8.5 i MKB:n.Ett förslag till kontrollprogram bifogasansökan. I detta förslag ingår blandannat att mätningar görs underreferensperiod innan arbetena påbörjas,samt löpande under all tid somgrumlande verksamhet pågår samt attgrumlingen begränsas útanförarbetsområdet.Ett förslag till kontrollprogram bifogasansökan.Processvatten, länshållningsvatten ochliknande omhändertas lokalt medslamavskiljning och i vissa fall ävenoljeavskiljning. Om sådant vatten skasläppas till Slussen/Söderström ellerSaltsjön ska Stockholm Vattensriktlinjer följas.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 2(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarHur arbetet med Slussen under 6-7 år,t.ex. vid muddring av bottensediment,när fyllnadsmassor läggs ut i vatteneller vid anläggande av erosionsskyddm.m., påverkar Mälaren måsteklargöras för hela Rödstensfjärden dåStockholm Vattens vattenverkNorsborg tar sitt råvatten därifrån förproduktion av dricksvatten. Påverkanpå Saltsjön (Strömmen) bör ävenbelysas bland annat då StockholmVatten har utsläpp av renatavloppsvatten från avloppsverkenBromma och Henriksdal i områdetStockholm Vatten2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87Inom arbetsområdenaSlussen/Söderström bedöms inget behovav skyddsskärmar föreligga eftersomsedimenten är förhållandevis rena ochgrumlingen förväntas bli liten.. Ettförslag till kontrollprogram bifogasansökan. I detta förslag ingår blandannat att mätningar görs underreferensperiod innan arbetena påbörjas,samt löpande under all tid somgrumlande verksamhet pågår samt attgrumlingen begränsas útanförarbetsområdet.Med anledning av dettasamt att vattenverkens intag i Mälaren ärbelägna på relativt långt avstånd frånarbetsområdena bedömsombyggnadsarbetena inte påverkavattenkvaliteten vid vattenverkensinlopp. Påverkan på avloppsströmmarhar analyserats och finns redovisat iunderlagsrapporten om Vattenmiljö sombifogas MKB:n.Ett fördelaktigt alternativ tillombyggnaden av Slussen synes vara attbygga en eller två tunnlar vidSödertälje. Detta skulle möjliggöra enkraftig tappning av Mälarvatten tillsaltsjön vid t.ex. en föroreningsolyckamed fartyg i denna del av Mälaren.Fartygstrafiken genom Södertälje tillVästerås och Köping utgör ettföroreningshot för vattenförsörjningen iStorstockholm. Tappningsmöjlighetenskulle minska föroreningsrisken vidintagen till Södertälje Nät AB:svattenintag och till de övrigavattenintagen vid vattenverk förStorstockholm .I samband med samråd förvattenverksamheten har alternativframlagts för att lösa Mälarenavtappningsbehov med bergtunnlar. EttAnders Eriksson2011-05-24E2010-510-01340:85Alexis Pontvik2011-06-20E2011-511-00798:59Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 3(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svaralternativ är att gå med bergtunnel frånÅrstaviken till Stadsgården alternativttill Fåfängan vilket skulle medförabetydligt mindre störningar ochkostnader (se remiss från AndersEriksson daterat 24 maj 2011). Det ärviktigt att detta eller flera alternativmed bergtunnlar utreds införförestående ansökan tillmiljödomstolen inte minst att denförestående utbyggnaden av Södertäljekanal tas med i kalkylen. Genom enbergtunnel kan ingreppen ifornlämningsområdet RAÄ 103minskas.Ang. Alternativa sätt att minskaavtappningen i MKB anses att”Eftersom flera åar och sjöar ligger påganska hög nivå i tillrinningsområdetnorr om Mälaren finns dock olikamöjligheter att minskaöversvämningsriskerna. Detta genomatt med förhållandevis kortabergtunnlar leda vatten en annan vägtill Saltsjön från både stora och småarealer av tillrinningsområdet. Fördelenmed att inte släppa ner vattnet tillMälarens nivå är att man har bra fall tillSaltsjön vilket man inte har vid Slussenvid befarade höga vattenstånd iSaltsjön”. (specifika exempel ochberäkningar ges, handläggares anm.)Det har troligen gjorts en felbedömning2006 när man inte utreddetunnelalternativet till havet vidare. Detär därför viktigt att inför den slutgiltigaMKBn för vattenverksamheten nu göraden utredningen och enkostnadsjämförelse mellan alternativen.En stor fördel med att tillskapaökningen av avtappningskapacitetgenom en eller två bergtunnlar är attAnders Eriksson2011-06-08E2011-511-00798:10Anders Eriksson2011-05-24E2010-510-01340:85Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 4(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svardet kan göras i stort sätt utan störningaroch olägenheter från allmän ochenskild synpunkt. Den stora vinstenmed en bergtunnell-lösning ligger docktroligen på kostnadssidan.Av speciellt intresse är att få belyst vadden 2010 beslutade finansieringen avombyggnaden av Södertälje sluss ochfarleden i Mälaren skulle kunna ge viden ytterligare uppgradering avavtappningskapaciteten där samtmerkostnaden for denna uppgradering.Detta gäller även Hammarbysluss/Danvikstull. Eftersom dessaavtappningsbehov från Mälareninträffar så sällan utgör tappninggenom slussarna inget större hinder försjöfarten på Mälaren.Det är viktigt att komplettera MKBnmed att det finns alternativa sätt attminska översvämningsriskerna.(detaljerade beskrivningar för dettamed hjälp av bergtunnlar ges isynpunkt, handläggares anm.)Jag föreslår därför att MKBnkompletteras med en lista över åtgärdersom är tänkbara för att minskaöversvämningsriskerna i Mälaren ochsom kan reducera avtappningsbehovetvid föreslagna anläggningar vidSlussen. Kostnader ochtidsuppskattning för genomförande avdessa åtgärder bör även presenteras.Lämpligen bör även föreslås vem somskall bli huvudman/sökande däråtgärderna ligger utanför Stockholm.Ang Alternativa lokaliseringar på sid.26 i MKB anses att ” Hurförutsättningarna för Slussenprojektetändrades är viktigt att veta t.ex. ommycket högre avtappningskapacitetAnders Eriksson2011-06-08E2011-511-00798:10Anders Eriksson2011-06-08E2011-511-00798:10Anders Eriksson2011-06-08E2011-511-00798:10Anders Eriksson2011-06-08E2011-511-00798:10Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Under 2010 beslutade regeringen omfinansiering till utbyggnad av Södertäljesluss och farleden i Mälaren försjöfartens syften. Ingen ökad avtappningav Mälaren planeras genom Södertälje.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 5(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarkommer att finnas vid Södertälje. Dettaskulle kanske leda till att mindreavtappningskapacitet behövs vidSlussen”.Öppna Slussens tre historiskaströmfåror, vilket ger tillräcklig ökningav Mälaren utloppEkerö kommun vidhåller som sinuppfattning, att Stockholms stadnoggrant bör utreda möjligheterna attöka avbördning av vatten från Mälarengenom Hammarby kanal. Oavsett omavbördningen föreslås reduceras i vissaavsnitt genom Stockholm, är detmycket angeläget att i allasammanhang verka för en avsevärdökning av avtappningen genomStockholm och Södertälje.Att bygga ut kanaler vid Slussen för attklara stora beräknade 10 000-års flödenär olämpligt med tanke på detrafikstörningar som uppstår under långtid och de risker för skador som uppstårför närliggande bebyggelse i gamlastan. Stora kostnadsökningar är ocksåatt förvätna genom att flera frågor äroutredda i Slussenområdet. Man harvisserligen översiktligt undersökt ökadavbördning på andra platser men mersom ett komplement och inte som enmöjlighet att klara hela det beräknadeökade avbördningsbehovet på annanplats.Nils-Erik Landell2011-06-20E2011-511-00798:50Ekerö kommun2011-06-0?E2010-510-01340:83Anders Eriksson2011-09-22E2010-510-01340:92Kanalslänterna förstärks med sponteroch delar av slänterna schaktas ochmuddras bort. Slussen breddas ochförlängs och förses med nya slussportar.Det sker ingen muddring i dekvicksilverförorenade områden somskulle utsättas för erosion vid ökadtappning. De planerade arbetetenabedöms inte förändra slutsatserna av detidigare utredningarna.Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.I det nya förslaget till reglering ingår endublering av avtappningskapaciteten iHammarby. SMHI:s klimatanalyservisar att riskerna för översvämningar istort sett elimineras med den nyaregleringen i tidsperspektivet 2050-2100.En viktig utgångspunkt för ProjektSlussen är att Slussenanläggningen tillstora delar nått sin tekniska livslängdoch behöver byggas om från grunden.Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 6(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarRefererande till mitt tidigare brev idetta ärende, daterat 24 maj 2011[Dnr E2010-510-01340:85], medkompletterande synpunkter 2011-06-07 [Dnr E2011-511-00798:10], därjag föreslagit studier av ettbergtunnelalternativ för lösande avavtappningsbehovet för Mälaren,föreslås här att även ett alternativ medtvå kanaler genom grusåsen vidHammarby sluss medtages i denslutliga MKBn. Detta kanalalternativbör jämföras med de föreslagnaavtappningskanalerna vid Slussen vadgäller i den slutliga MKBnredovisade miljökonsekvenser.[vidare ges ett flertal för ochnackdelar med det föreslagnaalternativet]Refererande till mina tidigare brev idetta ärende, daterat 2011-05-24 [DnrE2010-510-01340:85], medkompletterande synpunkter 2011-06-07 [Dnr E2011-511-00798:10] ochbrev 2011-11-24 [Dnr E2010-510-01340:93], där jag föreslagit studierav en bergtunnellösning alternativteller i kombination med kanaler söderom Hammarby sluss och/ellerSödertälje för lösande avavtappningsbehovet för Mälaren,föreslår jag här ett kanalalternativsom jag aviserat i brevet 2011-11-24,beläget norr om Hammarby sluss.Detta alternativ bör medtas i denslutliga MKBn, eventuellt ikombination med tidigare förslag tilltunnlar/avtappningskanaler ochjämföras med de föreslagnaavtappningskanalerna vid Slussen,vad gäller kostnader ochmiljökonsekvenserna avvattenverksamheten. [vidare ges ettflertal för och nackdelar med detAnders Eriksson2011-11-24E2010-510-01340:93Anders Eriksson2011-11-24E2010-510-01340:96Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Olika alternativ för metoder ochlokalisering av avtappning har utretts avProjekt Slussen och finns beskrivet ikapitel 5 i MKB:n.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 7(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarföreslagna alternativet]Länsstyrelsen anser att ett ramprogramsom behandlar kulturmiljöfrågorna påett samlat sätt bör upprättas. Syftet medprogrammet är att skapa en helhetssynpå konsekvenserna för kulturmiljöunder genomförandet samt attförebygga att skador på kulturmiljönuppkommer. Programmet ska innehållariskanalyser för olika delar avprocessen samt kontroll- ochåtgärdsprogram för genomförandetiden.Ramprogrammet bör tas fram i samrådmed och godkännas av Länsstyrelsen.Ansvaret för tillsyn av programmetsefterlevnad bör vidare klarläggas.Programmet bör utarbetas och följasupp av personer med relevantkulturhistorisk kompetens, och börhantera frågor som särskilda behov avdokumentation, vibrationsalstrandeverksamhet i samband med sprängningoch spontning, schaktningar,förändringar av grundvattennivåer,hantering av kulturlämningar somframkommer under processen etc. avprogrammet bör även tydligt framgåvilken lagstiftning som är tillämplig påolika lämningar och vilka tillstånd sombehöver inhämtas.Normalt sker ju utgrävningar förebyggnation som man t.ex. ser vidolika vägbyggen. Av kostnadsskäl ärdet önskvärt att så sker även i detta falli de delar av Slussenområdet där dettaär möjligt. Det är därför viktigt attförsöka ta reda på så mycket sommöjligt i förväg och med geofysik t.ex.georadar, resistivitetsmätningar,loggningar i olika provtagningshålvilka ändå måste borras förgrundläggningen av olika delar. DessaLänsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90Anders Eriksson2011-12-13E2010-510-01340:94En åtgärdsplan för vibrationer gällandekulturbyggnader har arbetats framtillsammans med bland annatStadsmuseet och bifogas ansökan. Syftetmed åtgärdsplanen är att minimeraskadliga konsekvenser förkulturhistoriskt värdefulla miljöer.Den samlade bilden som efterfrågas avLänsstyrelsen kommer att finnas i detmiljöprogram som upprättas förbyggskedet. Miljöprogrammet kommerinte bara att omfatta kulturmiljö utanalla miljöaspekter som behöverEn ansökan enligt kulturminneslagen harlämnats in till länsstyrelsen och dessafrågor hanteras inom ramen för dennaprocess.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 8(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svargeofysiska icke förstörande mätningar,vilka man inte hade tillgång till förr itiden, kan kartlägga blocksamlingaroch olika rester av grunder frånt.ex. tidigare försvarstorn i området. Jagantar att en ansökan från Stockholmsstad om ingrepp i fornlämningenkommer att redovisa detaljerade kartoröver tidigare fyndplatser och ävenkartor som visar var man ungefärväntar sig påträffa rester av olikastadsportar, vingmurar, vallgravar ochandra anläggningar och var olikaförundersökningar planeras sättas inom Slussenplanen vinner laga kraft.Samfundet S:t Erik saknar enredovisning av den samlande effektenav högt vattenstånd, stor nederbörd ochvästlig vind. Vad händer i en sådansituation år 2030 med t.ex. tunnelbanani Gamla stan eller de tänkta nyabebyggelsemiljöerna i Slussen?En viktig fråga som bör belysas ärrisken för översvämning underbyggtiden för nya Slussen ochkonsekvenser av sådanaöversvämningar i Stockholm och deandra mälarkommunerna. Då byggetkommer att ta 6-7 år det viktigt attkunskapen för vad som kan hända omhöga flöden i Mälaren inträffar undertiden och vilken beredskapsnivå sombehövs för att hantera eventuellahögflödes situationer.I samband med eventuella arbeten påSödertälje sluss är (2014-2016) detviktigt att belysa risken för översvämningarom både Slussen och SödertäljeSluss blir stora arbetsplatser över enlängre tid ur ett översvämningsperspektivmed tanke påavbördningsmöjligheternaSamfundet S:t Erik2011-05-31E2010-510-01340:82Länsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90Länsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90Konsekvenser för bebyggelse ochinfrastruktur finns beskrivet i avsnitt4.15 och 10.2 i MKB:n.Avtappningskapaciteten underbyggskedet kommer att vara densammasom i nuläget vilket innebär attöversvämningsriskerna också ärdesamma.Samordning sker mellan Projekt Slussenoch Mälarprojektet där ombyggnaden avSödertälje sluss och kanal ingår.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 9(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarHur själva byggandet av nya Slussenunder 6-7 år påverkar VA-systemsfunktion och leveranssäkerhet samt hurMälaren och Saltsjön inklusiveutsläppen av renat avloppsvattenpåverkas måste klargöras. StockholmsVatten måste kontinuerligt kontaktas idessa frågorMarginalerna är så små att SamfundetS:t Erik anser att Stockholms stadomedelbart borde samråda med MSBoch informera om de risker somfaktiskt finns även om man genomförnu planerad byggnation. Som påpekatsovan har ju stadens egen risk- ochsårbarhetsutredning konstaterat akutarisker redan år 2030. Samfundet St Erikanser att Staden även borde ha belystvilka förutsättningar som fortsattplanering av bebyggelse ochanläggningar bör utgå från i ett långtperspektiv.Samfundet finner det anmärkningsvärtatt den preliminära MKB:n inte pånågot sätt refererar till stadens egenrisk- och sårbarhetsutredning fråndecember 2009, där det konstateras attäven om nya Slussen byggs om på detsätt Exploateringskontoret planerarenligt förslag till MKB, så är redan år2030 översvämningsrisken itunnelbanan i Gamla stanöverhängande. Samfundet anser attStockholm Vatten2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87Samfundet S:t Erik2011-05-31E2010-510-01340:82Samfundet S:t Erik2011-05-31E2010-510-01340:82En riskaanlys för byggskedet hargenomförts, se avsnitt 8.10 i MKB:n. Iriskanalysen anses att brott påmediaförsörjningen så långt som möjligtska elimineras genom att skyddaskyddsvärda ledningar med fysiskaskydd. I viss utsträckning kommerledningarna även skyddas genomledningsomläggning före ingrepp i dessnärområde för att frigöra vissa områden.Vidare kommer även kontrollplanerunder byggskedet att tillämpas för attytterligare reducera sannolikheten förledningsbrott. Påverkan påavloppsströmmar har analyserats ochfinns redovisat i underlagsrapporten omVattenmiljö som bifogas MKB:n.SMHI:s klimatanalyser visar att riskernaför översvämningar i stort settelimineras med den nya regleringen itidsperspektivet 2050-2100.För den långsiktiga planeringen förklimatanpassningar på regional nivå harlänsstyrelserna en central roll, på lokalnivå har kommunerna ett stort ansvar.SMHI:s klimatanalyser visar att riskernaför översvämningar i stort settelimineras med den nya regleringen itidsperspektivet 2050-2100.De mer detaljerade konsekvensanalysersom gjort av Projekt Slussen visar attexempelvis tunnelbanesystemet klararäven ett 10 000-årsvattenstånd med dennya regleringen, se avsnitt 10.2 iMKB:n.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 10(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svartjugo år är ett alldeles för korttidsperspektiv när man ska bestämmautformningen av så stora ochstrukturellt betydelsefulla anläggningarsom Slussenområdet ochtrafiklösningarna via Söderström. Härgäller det att klara ut vilka lösningarsom är långsiktigt hållbara ochmöjligen lägga fast en strategi i flerasteg for att efterhand skapa de robustalösningar som kommer att krävas.Det är angeläget attgrundvattenövervakningen sker inomrelevant influensområde och att etttydligt program för kontroll ochövervakning av grundvattennivåernamed påverkan och konsekvens tas fram,samt vilka anläggningsanordningar(pumpanordningar, infiltrationsrör,sedimentationsbassänger m.m.) sombehövs för grundvattenbortledningProgrammet för kontroll ochövervakning av grundvatten börinnehålla en uppräkning av de ämnensom bör övervakas med hänsyn till deverksamheter som finns i området. föratt få en uppfattning om vilka ämnensom behöver övervakas särskilt kan detvara lämpligt att med jämna mellanrumgöra en mer omfattandeprovtagningsanalys, en så kalladscreening för att fånga ett störrespektrum av ämnen som kan finnasmed i det bortledda grundvattnet.Miljökvalitetsnormerna för vatten börinte användas som riktvärde förreturvatten frångrundvattenbortledningen. Däremotkan normerna användas somvägledning för koncentrationer ochhalter av ämnen i bortlett grundvattenLänsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90Länsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90En hydrogeologisk utredning samt ettförslag till kontrollprogram förgrundvatten (bilaga till ansökan) hartagits fram där dessa frågor belysesnärmare.En hydrogeologisk utredning samt ettförslag till kontrollprogram förgrundvatten (bilaga till ansökan) hartagits fram där dessa frågor belysesnärmare.Stockholm Vatten måste kontinuerligt Stockholm Vatten Noteras, samordning pågår.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 11(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarkontaktas v id projektering ochutförande av VA-system (ledningar,pumpstationer ochdagvattenanläggningar) och kulvertarVi i fastigheten Överkikaren 34 har”redan kunnat konstatera mersprickbildning och sättningar på sistoneoch detta parat med de uppgifter omfastighetens grundvatten förhållandesom framkom vid stormötet för en tidsedan gör att jag föreslår en meringående analys av grundförhållandenaet cetera så att rätt åtgärder vidtagesoch därmed minimerar de förväntadenegativa konsekvenserna.Jag föreslår att Stockholms Stad iförväg gör upp med vår Brf och andrasakägare med liknande situation omersättning eller i vart fall principer försådan ersättning. Allt för att dessasakägare inte skall förhindras att hyraut sina lokaler (till anpassade hyror)[…]. I annat fall kommer i slutändanenskilda drabbas hårt ekonomiskt […].Jag hänvisar i sammanhanget till 34kap Miljöbalken med dess regler omförtida överenskommelse omersättningar samt regler om grupptalansamt vidare om gällande regler omersättning för sakägares kostnader förombud och rättegångskostnader närombyggnader berör vattenområde.Nu pågående projekt för nyinfrastruktur så som Citybanan ochFörbifart Stockholm kan påverkas.Ändrad avtappningskapacitet kanförändra strömningarna i Söderströmvilket kan påverka Projekt Citybanansbetongtunnel i Söderström, den s.k.Söderströmstunneln, exempelvis i form2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87Nicklas Lund, BrfStockholms Ström 12011-06-08E2011-511-00798:14Nicklas Lund, BrfStockholms Ström 12011-06-08E2011-511-00798:14Trafikverket2011-06-20E2010-510-01340:89En analys av grundläggnings- ochgrundvattenförhållandena hargenomförts och fastigheten Överkikaren34 bedöms inte påverkas av förändradegrundvattennivåer.I praxis finns exempel på att affärsinnehavarefått ersättning för att dessverksamhet inte varit möjlig att nå underbyggtid på grund av avspärrningar m.m..Vid kommande ombyggnation avSlussen kommer Staden vid avspärrningaratt se till att tillgänglighet finnstill verksamheter inom området varförsådan ersättning inte bör kunnaaktualiseras.Beträffande bostadsrättsföreningarsförluster på grund av hyressänkningarunder anläggningsarbetenas utförande ärStaden av den uppfattningen attföreningen på lång sikt kommer attgynnas ekonomiskt av ombyggnationeni och med att området blir mer attraktivtoch lättillgängligt.Konsekvenser till följd av erosion harbedömts för sjöledningar, broar, tunnlaroch kajer. Det område som undersöktssträcker sig från Almare-Stäket,Mälaröarna i väster till Blockhusudden iöster. Vad gäller Söderströmstunnelnbedöms denna inte påverkas, se närmareavsnitt 10.13 i MKB:n samt dessProjekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 12(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarav erosionsskador. Trafikverket anseratt ett vidare geografiskt området börutredas för att säkerställa förslagetspåverkanBedömningen enligtmiljökonsekvensbeskrivningen är attStäketbron, Tappströmsbron, Bronmellan Helgö-Ekerö samt järnvägsbronvid Söderström kommer att behövaerosionsskyddas. Trafikverket anser attäven Nockebybron och Fredhällsbronska beaktas i detta sammanhang. Dessabroar har pålgrundlagda stöd som kanpåverkas negativt av erosion underpålplattorna vid förändring avströmningshastighetVissa av de sjöförlagda ledningarna iSaltsjön och Mälaren föreslås i tidigareundersökts via studier avkonstruktionsritningar fåerosionsskydd. Stockholm Vatten harännu inte tagit del av denna utredningutan måste kontaktas i det fortsattaarbetet för bedömning av åtgärdsbehovoch förslag till utformning averosionsskyddHur kommer den planerade GC-bronöster om Söderströmsbron påverkabefintlig grundläggning? Hursäkerställs att underhållsarbete påtunnelbanebron inte hindras ellerbegränsas av läget på den planeradeGC-bron?Trafikverket2011-06-20E2010-510-01340:89Stockholm Vatten2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87StorstockholmsLokaltrafik2011-06-08E2011-511-00798:12underlagsutredningar.Nockebybron och Fredhällsbron bedömsinte påverkas av erosion. För närmareuppgifter se underlagsrapporter omerosion på broar Mälaröarna ochAlmare-Stäket respektive Erosion påbroar och kajer med mera öster omKlubbensborg.Projekt Slussen har varit i kontakt medStockholm Vatten angående detta ochefterfrågade rapporter har delgivitsStockholm Vatten.Utgångspunkten är att GC-bronsgrundläggning inte ska påverkatunnelbanebrons grundläggning så attsäkerhet, bärmåga och beständighetpåverkas negativt. Skulle detta ändåinträffa så kommer åtgärdsprogram attfinnas framtagna i god tid och i samrådmed SL.Den nya GC-bron är placerad en bitifrån tunnelbanebron och drift- ochunderhållsarbete skall kunna bedrivasäven i framtiden även om det blir trängrepå tunnelbanebrons östra sida ner motSödermalm.Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarProjekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 13(32)

Hur påverkar ny kajlinje SjöbergsplanTunnelbanebrons grundläggning(befintligt brostöd i vid kaj)?Eventuell påverkan påströmningssituationen vidsöderströmsbron föranlett avcitybanans sänktunne! (underbyggnation) måste […] beaktas.I programhandling Slussen 4. Bygg -konstruktion (för granskning 2011-05-23) framgår i 1.4.2.6 (tunnelbanebroöver Söderström) att omfattning ochåtergärder rörande denna bro medavseende på ökade vattenflödenfortfarande är under utredning. Vilketarbete har gjorts som underlag förbedömning av påverkan på befintligbro vid sänkning av krönet med ca 1meter […]?För anläggande av erosionsskydd förSöderströmsbron (tunnelbanan) är detav absolut största vikt attkommunikation och avtalsregleringmed SL sker i ett tidigt stadiumSchaktning av banken på vilkenSöderströmsbron (tunnelbanebron) ärgrundlagd innebär ett omfattandeingrepp och riskerar att påverkastabilitets- och sättningssituationen förbron. Det är av absolut största vikt attplanerade intrång i SL:s infrastrukturav detta slag, kommuniceras ochavtalsregleras med SL i ett tidigtstadiumStorstockholmsLokaltrafik2011-06-08E2011-511-00798:12StorstockholmsLokaltrafik2011-06-08E2011-511-00798:12StorstockholmsLokaltrafik2011-06-08E2011-511-00798:12Stockholm Vatten2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87StorstockholmsLokaltrafik2011-06-08E2011-511-00798:12Grundläggning för ny kaj kommer attutföras strax intill landfästet förtunnelbanebron. Utgångspunkten är attgrundläggningen inte ska påverkabrostödet. Om det trots allt skulle göradet så kommer det att finnasåtgärdsplaner framme, upprättade isamråd med SL.Vad gäller Söderströmstunneln bedömsdenna inte påverkas, se närmare avsnitt10.13 i MKB:n samt dessunderlagsutredningar.Nivåer på krönet kommer marginellt attplanas ut för att underlätta byggandet avett erosionsskydd bestående av betong.Det kommer även att krävas en temporärsänkning av krönet under byggtiden.Bankens båda sidor kommer att försesmed erosionskydd av sten men dennaläggs direkt på befintlig bank. Alltarbete skall ske i nära samråd med SL.Synpunkten noteras.Synpunkten noteras.Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarProjekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 14(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svar1 m höjning av den globala havsnivåntill år 2100 är en bedömning som manhar kommit överens om som enplaneringsförutsättning. Med denbedömningen som grund garanterarman, såväl i utredningar åtLänsstyrelsen som i de utställdadetaljplaneärendena och samrådet omvattenverksamhet, att den föreslagnanya avbördningen skall klara allaöversvämningsrisker i Mälaren fördrygt 100 år framåt […]. Här finns ettuppenbart problem: SMHI:sutredningar åt Länsstyrelsen redovisarde olika faktorer som ska adderas, meneftersom adderingen inte genomförtsutan lämnas till läsaren ger man ettfelaktigt intryck av att det inte blirnågra problem. Detta accentueras av attvarken översvämningsnivåerna ellerkonsekvenserna då dessa nivåer uppnåsredovisas för den mest känsligapunkten, tunnelbanestationen Gamlastan. I själva verket visar siffrorna närde adderas att tunnelbanestation Gamlastan riskerar full översvämning vid dendimensionerade planeringsnivån bådeår 2050 och år 2010, de två år som harberäknats.Stockholms nya stadsdel NorraDjurgårdsstaden ska bli en"Miljöstadsdel i världsklass". Detbetyder bl a att den ska klara ca 2 mhögre vattenstånd i Saltsjön än idag.Nya Slussen enligt detaljplanen ochsamrådet om vattenverksamhet klararinte mer än 50 cm, en i jämförelsenmycket låg ambitionsnivå. Att tryggamöjligheten att höja Mälaren i sammatakt som Saltsjön vore konsekvent medden målsättning man har för NorraMonica Andersson,Klas Cederwall,Kjell Forshed,Svante Forsström,Ulla Joneborg,Anders William-Olsson2011-06-08E2011-511-00798:9Monica Andersson,Klas Cederwall,Kjell Forshed,Svante Forsström,Ulla Joneborg,Anders William-Olsson2011-06-08E2011-511-00798:9Tunnelbanesystemet bedöms klara denivåer som uppstår till och med ett10 000-årsvattenstånd, vinduppstuvningmedräknat, se avsnitt 10.2 i MKB:nsamt dess underlagsutredning.Slussenanläggningen ska ha en teknisklivslängd på cirka 100 år och anpassasför klimatet idag och i framtiden påcirka 100 års sikt. En viktig förutsättningär också att anläggningen ska ansluta tilloch fungera med omgivandeinfrastruktur och stadsbild, inte minstden kulturhistoriskt känsliga miljön iGamla stan. Förutsättningarna ärsåledes annorlunda mot de som råder förNorra Djurgårdsstaden. Det bör ocksånoteras att 50 centimeter motsvarar 1Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 15(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarDjurgårdsstaden. Kan man verkligenacceptera en lägre ambitionsnivå än så?Författarna till synpunkten anser attistället för den föreslagna lösningen,där ”Mälarens medelvattenstånd tillvarje pris ska bibehållas på nuvarandenivå så länge som möjligt” vilket iförlängningen leder till ”en situationdär hela Mälarens flöde […] måstepumpas över en fördämningskant motÖstersjön, så bör man ”låta Mälarenhöjas i samma takt som havet och räddasjön som dricksvattenresurs för minst 2miljoner människor, genom att helatiden bibehålla en dynamisk fallhöjdmot havet. Det är ett naturligt utflödesom ger långsiktig hållbarhet ocharbetar med naturkrafterna i stället föremot dem. Det kommer då med tidenatt uppstå översvämningsproblem på enrad platser i Mälardalen, men de kanåtgärdas i takt med att de uppstår.Störst blir problemen i Stockholmstunnelbana där spåren och tunnlarnavid Gamla stan kommer attöversvämmas i ett tidigt skede […]Denenda långsiktigt hållbara lösningen påproblemet med översvämning itunnelbanan är att ersätta de nuvarandeytspåren vid Gamla stan med enobruten tunnelbanetunnel mellanSlussen och Tegelbacken. Möjlighetenatt bygga en sådan tunnel under självaSlussenområdet finns just nu, när debefintliga konstruktionerna ska rivastill grunden. Då kan tunnelröret byggaspå schaktbotten. När de planerade nya,tunga konstruktionerna är uppbyggda,med ny pålning som till stor del går nedtill 70 m djup, då är möjligheten attbygga en tunnel genom områdetMonica Andersson,Klas Cederwall,Kjell Forshed,Svante Forsström,Ulla Joneborg,Anders William-Olsson2011-06-08E2011-511-00798:9meter globalt i slutet av seklet. För merinformation, se kapitel 11 i MKB:n.SMHI:s klimatanalyser visar att riskernaför översvämningar i stort settelimineras med den nya regleringen itidsperspektivet 2050-2100.Tunnelbanesystemet bedöms klara denivåer som uppstår till och med ett10 000-årsvattenstånd, se avsnitt 10.2 iMKB:n samt dess underlagsutredning. Itidsperspektivet bortom 2100 kankompletterande storskaliga lösningar bliaktuella. Dessa åtgärder kan inte lösasinom ramen för Stockholms stads arbetemed Slussen eller lokalt iSöderströmsområdet. Storskaligaåtgärder är inte motiverade attgenomföra nu utan bör göras närbehovet uppstår i framtiden.Att höja hela Mälaren skulle få oerhörtstora negativa konsekvenser förMälardalen. MSB har i sittregeringsuppdrag som redovisades ifebruari 2012 konstaterat att redan vidvattennivåer på en halv meter överMälarens medelvattennivå börjaranläggningar som bedriversamhällsviktig verksamhet att slås ut.Det kan innebära stor risk eller fara förbefolkningens liv och hälsa, samhälletsfunktionalitet eller samhälletsgrundläggande värden. Konsekvensernaav en stigande vattennivå blir störstinom sektorerna elförsörjning ochkommunalteknisk försörjning. Mångasamhällsviktiga objekt är sårbara ävenav andra skäl än översvämning. Flera avdem har kritiska beroenden till andraobjekt.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 16(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarförlorad. Just nu öppnar sig ett fönster itiden, ett kortvarigt, gyllene tillfälle attsäkra både tunnelbanan och Mälarenmot de stigande klimathoten. Dettagyllene tillfälle väljer staden med dennuvarande strategin medvetet bort förde närmaste 100 åren. Den ansvarsfullalösningen är att i stället utnyttjaSlussens ombyggnad till att redan nubygga eller förbereda entunnelbanetunnel under Slussen ochSöderström”.Osäkerheten om de framtidahavsnivåerna är i själva verket alldelesför stor för att lämna 100-årigagarantier. När sunda förnuftet säger attdet inte går att i detalj förutspå vad somkommer att hända under de närmaste100 åren, då har sunda förnuftet rätt.Som för att understryka dettapublicerades ett pressmeddelande frånLunds universitet 2011-05-02 (sammadag som öppnandet avdetaljplaneutställningen vid Slussen)om att den globala havshöjningen till år2100 nu beräknas bli mellan 0,9 och1,6 m. Det är 200 internationellaforskare som på uppdrag av FN-organetIPCC har gjort nya beräkningar av denglobala havshöjningen. Det betyder attSMHIs höjning med 1 m plötsligtligger i underkant av det beräknadeintervallet. +50 cm i Saltsjön kommernu uppskattningsvis att nås mellan2070 (övre nivån) och 2080(medelvärdet) snarare än efter år 2100.Eftersom Länsstyrelsen ochStockholms stad garanterar 100 år utanproblem måste man i sanningens namnbeställa och offentliggöra en nyutredning av SMHI som klargör hurMonica Andersson,Klas Cederwall,Kjell Forshed,Svante Forsström,Ulla Joneborg,Anders William-Olsson2011-06-08E2011-511-00798:9Mälaren är dricksvattentäkt till 2miljoner människor i Mälardalen varavdrygt i miljon i storStockholm. Enöversvämning skulle innebära allvarligadricksvattenförsörjningen.Att gräva ner tunnelbanan i Gamla stanär säkrar inte varken Stockholm ellerMälardalen mot översvämningar .SMHI:s bedömning av utvecklingen avhavets nivå grundar sig på ett flertalinternationell vetenskapligasammanställningar och bedömningar..Med utgångspunkt från dessa har SMHIgjort bedömningen att det är rimligt attanta att en övre gräns förhavsvattenytans stigning är ungefär enmeter under perioden 1990-2100 settsom ett globalt medelvärde (vilketinnebär cirka 0,5 meter i Saltsjön medlandhöjningen inräknad).För mer information om dekänslighetsanalyser för framtida klimatsom är utförda av SMHI hänvisas tillSMHI:s förslag på ny reglering avMälaren och MKB:n som är bifogade iansökan.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 17(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarden snabbare och högre globalahavsnivåhöjningen påverkar den tänktatidtabellen i förhållande tilllandhöjningen. Likaså måste manbeställa och offentliggöra en nyutredning av SMHI som klargör hurden snabbare och högre globalahavsnivåhöjningen påverkar de tilläggsom ska göras på Mälarens vattenståndår 2050 och år 2100 på grund av att denmothållande effekten i utloppen ökarnär havsnivån stiger. Om man inteklarar de garanterade 100 åren måsteman ta ansvar för konsekvenserna ochvidta de åtgärder som krävs. Man måstekomma ihåg att den framtidalandhöjningen är en känd faktor medanden framtida havshöjningen alltidkommer att vara en bedömning baseradpå andra bedömningar.Samfundet S:t Erik sätter också ettfrågetecken huruvida det är korrekt attsom en grundförutsättning utgå ifrån attMälarens medelvattenstånd ska varaoförändrat i en ny reglering avMälaren. Om havsvattennivån stigermer än som förutsätts i MBK:s förslagkan detta leda till konsekvensen attMälaren får ett lägre vattenstånd änSaltsjön och kan då inte ske någonnaturlig avtappning alls. Dessutomminskar avtappningsförmågan i taktmed att havsvattennivån stiger.Samfundet S:t Erik2011-05-31E2010-510-01340:82Centrala samhällsintressen runt om iMälardalen är anpassade till att Mälarenvarierar inom amplituden 1,39 och 0,69(RH2000). Detta gäller bland annatbebyggelse, vägnät, samhällsviktigafunktioner i form av bland annatdricksvatten, försörjningssystem föravlopp, värme med mera. Att ändradenna amplitud har inte bedömts vararealistiskt.Den nya regleringen är flödesreglerad iSlussen/Söderström och Norrström .Med flödesreglering tas hänsyn tillhavsnivån på så sätt att luckorna öppnasmer för att få ut vattnet trots att Saltsjönstår högt och håller emot.Dagens översvämningsrisker äroaccetabelt stora enligt SMHI:Denplanerade avtappningskapaciteten skaparProjekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 18(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarbättre förutsättningar att möta framtidaklimatförändringar på 50-100 års siktmed högre havsvattennivåer och ettvarmare klimat i Mälardalen.I MKB:n framgår att Stockholm stadeventuellt ska yrka på provisoriskatappningsbestämmelser underbyggtiden. Länsstyrelsen har inte tagitdel av den utredning som kan ligga tillgrund för dessa yrkanden och kansåledes inte ta ställning i frågan i dettaskede. Dock är det viktigt attbrytpunkterna eller övergångstidernaför regleringsskiften tydliggörs iprocessen i samband med ändringar iregleringsförutsättningarna.SMHI efterlyser en alternativ tidplandär olika bygginsatser iställetorganiseras för att stegvis öka dentotala avtappningskapaciteten underprojekttiden. Syftet för detta är att såsnabbt som möjligt reducera denöversvämningsrisk som nu föreligger iMälaren. Om det exempelvis går attutöka tappningskapaciteten iHammarby sluss innanSlussenprojektet genomförts, så att dentotala avtappningskapaciteten ökar,anser SMHI att det finns starka motivatt beakta dettaLänsstyrelsen iStockholms län,Miljöskyddsenheten2011-06-21E2010-510-01340:90SMHI2011-06-07E2011-511-00798:6Angående konsekvenser av en höjningav Mälaren vattennivå se svar ovan tillMonica Andersson med flera.De provisoriskatappningsbestämmelserna innebär atttappningskapaciteten ska varaoförändrad under byggtiden. Eftersomdelar av Söderström tidvis kommer attbehöva stängas av under byggtidenkommer den utökade avtappning en (140m3/s) i Hammarby att vid behovanvändas redan under byggskedet.Detkan även finnas behov av ändradtappningsordning under byggtiden.Konsekvenserna av en ökad avtappning iHammarby finns beskrivna i MKB:n, ikapitel 8 och 10 (framförallt sjöfart,vattenmiljö och erosionsavsnitten samtdessas underlagsutredningar).Se svar ovan.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 19(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarNågra studier över hur en ökadmaximal avtappningskapacitet iHammarby Sluss (Skanstull) fråndagens ca 70 till 140 m 3 /s förändrarströmmar och hur det påverkar bottnar,sedimenttansporter, vattenkvalitet ochsjöförlagda VA-system mellanLiljeholmen-Årstaviken-Hammarbysjö-Danvikskanalen har inte redovisats.Det framgår inte heller om det betyderatt Hammarby Sluss måste byggas omvilket även skulle påverka StockholmVattens markförlagda VA-system iHammarby Sluss. Stockholms Vattenmåste kontaktas i denna frågaEn fråga som ej tas upp i MKBn är detframtida behovet av ökad T-banekapacitet/T-banetrafik mellanSlussen och T-Centralen, se SvD 2011-06-01. Där uppges att antalettunnelbanetåg på banorna redan harnått ett maximum. En utbyggnad avavtappningskapaciteten vid Slussenenligt den preliminära MKBn försvårartroligen en eventuell utbyggnad medflera spår for tunnelbanan. Av dennaanledning kan det även vara motiveratatt belysa denna fråga i MKBn ochvärdet av alternativa sätt att lösaavtappningsbehovet från Mälarengenom att Slussenområdet blir mertillgängligt for personkommunikationmellan norra och södra Stockholm.I MKB till detta nya samråd visas enledningskulvert som inteöverensstämmer med detaljplanensvattenområden. Kulverten skallnaturligtvis ha en sträckning somutnyttjar synergieffekterna av ensamlokalisering med en nyStockholm Vatten2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87Anders Eriksson2011-06-08E2011-511-00798:10Monica Andersson,Klas Cederwall,Kjell Forshed,Svante Forsström,Ulla Joneborg,Anders William-OlssonKonsekvenserna av en ökad avtappning iHammarby finns beskrivna i MKB:n, ikapitel 8 och 10 (framförallt vattenmiljöoch erosionsavsnitten samt dessasunderlagsutredningar).Stockholm Vatten har delgivitsinformationen i dessaunderlagsutredningar.Stockholm Vatten har även delgivitsinformation om att ingen ombyggnad avslussen i Hammarby är nödvändig.Synpunkten noteras.Ledningskulverten ligger inomplanområdet och har stöd i den nyadetaljplanen. När det gäller ledningar påallmän platsmark och i vattenområdenbehöver dessa inte ritas in i plankartansåsom man gör om det ligger ledningarpå kvartersmark.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 20(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svartunnelbanetunnel (föreslagen lösning isynpunkten, handläggares anm.) underSöderström.Det nya samrådsförslaget visar att NilsEricsson-kanalen nu är övertäckt av ettdäck samt förlängt mot både öster ochväster samt förses med en klafflucka.Vi tror att strömkraftprojektet går attgenomföra enligt bildbilaga förslag. De12 turbinerna har nu blivit 6, men de ärstörre än de var förut. Avdelningen förelektricitetslära vid Uppsala Universitethar ombetts kommentera förslaget ochdess svar är ”att det är rimligt och bra”.Förslaget är en symbolfråga och deträddar självklart inte Sverigesenergiförsörjning. En positiv punkt ärdock att strömkraftverken ger energiunder den tid av året då den som mestbehövs!Sänk tunnelbanan så att centralbron kanläggas i tunnel under vattnet ochStockholms stadsmuseums Tessinritadepalats åter blicka ut över SaltsjönKravet vid anpassning avgrundläggning bör även beaktapåverkan på befintlig verksamhet, t.ex.tunnelbanetrafiken. Säkerhetskrav finnsreglerat i SLs säkerhetsföreskrifter ochsäkerhetsanvisningar.Använd den miljardbudget som skulle”sparas” i ett renoveringsalternativ tillatt planera för en framtida nedgrävningav Centralbron och tunnelbanan, för attåterskapa den historiskt naturligastaden med Stadsholmen ochRiddarholmen i en helhet och samtidigtöppna upp den vackra vattenspegelnmitt i stanFördjupa vidare analysen av ettmodernt och nytänkande2011-06-08E2011-511-00798:9NaturskyddsföreningensStockholmskrets,energigruppen2011-06-03E2010-510-01340:86Nils-Erik Landell2011-06-20E2011-511-00798:50StorstockholmsLokaltrafik2011-06-08E2011-511-00798:12Jan Ankarstrand2011-06-20E2011-511-00798:43Jan Ankarstrand2011-06-20Frågan har studerats men kan intetillgodoses inom ramen för ProjektSlussen. Nils Ericsonslussen kommeristället ges en ny funktion somfiskvandringsväg.Synpunkten noteras.Pågående verksamhet kommer attbeaktas vid grundläggningsarbeten.Projekt Slussens utgångspunkt är attSlussenanläggningen till stora delar nåttsin tekniska livslängd och behöverbyggas om från grunden.Se svar ovan.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 21(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarrenoveringsalternativ för nuvarandeSlussen med ledning av all denkunskap som nu samlats i projektetDet sägs att Slussen inte kan räddas pågrund av att Slussen står på lera ellerdålig cementblandning ocharmeringsjärnen är rostade I så fallmåste man riva hela Stockholm!!!! Detfinns ju även fler sätt att låta vad jaghört att låta vattnet rinna ut iSaltsjön!Rund Helgandesholmen,Skanstull, Södertäljeslussen. Slussenskulle kunna räddas utan att rivas alltför mycket Varför inte försöka attbehålla det gamla och reparerabristerna? Är det helt omöjligt?Som skyddsåtgärd motsaltvatteninträngning föreslås blandannat anpassning av höjden påluckor/utskov. Det är viktigt att erhållainformation om utformning av Slussensoch Hammarby Sluss anläggningarsamt höjdsättning av markområden,avtappningskanaler och luckor förbedömning av skyddsåtgärder ochkonsekvenserMälaren regleras idag huvudsakligenvia Norrström och Stallkanalen. Vidstängda luckor ligger överkant krön därpå +0,54 m i RH00. Det bör påpekas attdet i samband med ombyggnationen avSlussen inte ingår någon ombyggnationav Norrström och StallkanalenLämpligt vore omExploateringskontoret tänker redovisaden slutliga MKBn i MälarensHöjdsystem att även inom parentesange nivåerna i RHOO eller RH70.Detta för att underlätta vid jämförelsermed nivådata från andra redovisningar.E2011-511-00798:43Annika Mandell-Persson2011-06-10E2011-511-00798:17Stockholm Vatten2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87Stockholm Vatten2011-06-08E2010-510-01340:13samtE2010-510-01340:87Anders Eriksson2011-06-08E2011-511-00798:10Projekt Slussens utgångspunkt är attSlussenanläggningen till stora delar nåttsin tekniska livslängd och behöverbyggas om från grunden. Detta beror påatt betongen bryts ner och attgrundläggningen misslyckades närSlussen byggdes på 1930-talet.Olika alternativ för lokalisering avavtappning har utretts av Projekt Slussenoch finns beskrivet i kapitel 5 i MKB:n.I det nya förslaget på reglering ingåräven en ökad avtappning i Hammarbysluss.Luckornas utformning och höjdsättningfinns beskrivet i den Tekniskabeskrivningen som utgör bilaga tillansökan.Detta framgår av den tekniskabeskrivningen som utgör bilaga tillansökan.I den tekniska beskrivningen redovisashöjdsystemen RH00 och RH 2000. IMKB:n redovisas enbart höjdsystemetRH2000. För att underlätta vidjämförelser mellan olika höjdsystem harProjekt Slussen tagit fram enöversättningsnyckel som bifogasansökan.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 22(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarUtställd detaljplans ochvattenverksamhetensmiljökonsekvensbeskrivning stridermot MB 6 kap. 3, 22§ enärhandlingarna redovisar tre parallellaprocesser för Byggnader, Bussterminaloch Vattenverksamhet. Vår synpunkt äratt en samlad beskrivning ochbedömning är det lagen föreskriverOlle Markstedt,Stadsgårdensvänner2011-06-20E2011-511-00798:60I prövningen enligt miljöbalken är detden tillståndspliktiga verksamheten somprövas medan plan- och bygglagenreglerar markanvändningen.Planprocessen och tillståndsprocessensker därmed i två parallella lagstyrdaprocesser och inom varje process hållssamråd med bl.a. en MKB somunderlag. För detaljplanerna beskrivsmiljökonsekvenser av de nyadetaljplanerna och markanvändningenoch i MKB för vattenverksamhetenbeskrivs miljökonsekvenser för arbeteninom och intill vattenområdet samt avden nya regleringen av Mälaren.Genom att vatten-MKB:n tillhörtillståndsansökningarna enligtmiljöbalken som avser verksamhetenoch plan-MKB:n tillhör detaljplanensom reglerar markanvändningen, har deolika MKB-dokumenten olika syfte ochfokus. De innehåller gemensammautgångspunkter i beskrivningen avprojektet men också unika delar somkopplar till markanvändningenrespektive verksamheten.De frågor som bedömts beröra bådedetaljplan och MKB (t.ex. kulturmiljöoch byggskedets konsekvenser) beskrivsi samtliga MKB:er. Där de tvådetaljplanerna innebär kumualtivakonsekvenser har detta beskrivits för attfå en samlad bedömning av de bådadetaljplanerna.För övrigt så anges i 6 kap 13 §miljöbalken att miljökonsekvensbeskrivningarför planer och programska innehålla de uppgifter som ärProjekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 23(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarrimliga med hänsyn till bl.a. att vissafrågor kan bedömas bättre i sambandmed t.ex. tillståndsprövningen avverksamheter eller åtgärder. Dettainnebär att vissa frågor kan hänvisas tillprojekt-MKB:n för den verksamhet somska regleras i prövningen enligtmiljöbalken. I de respektive MKB:ernaanges det dessutom tydligt vilka frågorsom tas upp var och varför.Vår synpunkt […] är att KnutpunktSlussen är ett av Stockholm stadidentifierat rimligt alternativ. Utställddetaljplan/verksamhet saknar docksåväl beskrivning som bedömning avförslaget vilket strider mot MB 6 kap 7,12§. Vid samråd den 31 mars 2010påtalades dessa brister och frågornasom då ställdes är fortfarandeobesvarade.Olle Markstedt,Stadsgårdensvänner2011-06-20E2011-511-00798:60Både i MKB för detaljplanerna samt iMKB:n för tillståndsansökan har enredovisning skett av alternativautformningar, lokaliseringar samtmetoder. Förslaget ”Knutpunkt Slussen”är utvärderat i den alternativredovisning”Fördjupnings-PM –Alternativredovisning” som finns tillunderlag för MKB:erna för detaljplanenför Slussen och detaljplanen för nybussterminal i Katarinaberget .Detaljplanerna och beskrivning avverksamheterna har sådana brister attdet inte är möjligt att yttra sig överdensamma eftersom det saknas enadekvat alternativredovisning. Planernauppfyller inte de grundläggande kravsom redovisas i PBL 5 kap 18§ enärMiljöbalkens, MB, 6 kap 12§ inteuppfylls. Projektet innefattar ävenmiljöfarlig verksamhet med väg,bussterminal och vattenverksamhetsom därmed som helhet skakonsekvensbeskrivas/processeras ienlighet med Väglag 14b §, MB9 och11 kap. beskrivning av verksamheternaOlle Markstedt,Stadsgårdensvänner2011-06-20E2011-511-00798:60Noteras, se svar ovan.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 24(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svaruppfyller inte de grundläggande kravensom redovisas i Miljöbalkens 6 kap 7§.Planer och verksamheter strider ävenmot EU:s MKB-direktiv 85/337/EEGEtt jämställande med en 80 år gammalbyggkonstruktion skapad får helt andraförutsättningar och mål kan inte tjänasom jämförelsemodell och måste därföruppfattas vara en pro forma fråga. Attvisa fram fördelar av ett nytt aktuelltprojekt i relation till en föråldrad,ombyggd och till del otidsenliganläggning som inte uppfyller dagenmångfaldiga krav är vilseledande ochkan inte heller leda till en objektivbedömning av det nya förslaget. Det äroansvarigt och inte konstruktivt attutvärdera förslaget på denna premiss.De verkliga kvalitéerna av det nyaförslaget kan bara bedömas med ettmotsvarande alternativ med sammabearbetningsgrad.Jag föreslår […] att samtligatillämpliga konsekvenser medpåföljande åtgärder angivna i MKB ochev. andra ses ur ettnäringsidkarperspektiv och urperspektivet som enfastighetsägare/hyresvärd till dessanäringsidkare tvingas ta. Vår brf […]har redan lidit skada i form avhyresgäster till lokaler som väljer attflytta pga Slussenombyggnaden […]vidare har vi fått påstötningar frånhyresgäster som vill ta uppdiskussionen om hyresreduktion pga deförväntade framtida störningarnaSamrådet om vattenfrågor nu i maj2011 har enligt Inbjudan ingenting attgöra med det samråd om preliminärMiljökonsekvensbeskrivning förAlexis Pontvik2011-06-20E2011-511-00798:59Nicklas Lund, BrfStockholms Ström 12011-06-08E2011-511-00798:14Monica Andersson,Klas Cederwall,Kjell Forshed,Svante Forsström,Alternativa gestaltningsmässigautformningar finns beskrivet i”fördjupnings-PMalternativredovisning” som utgjordeunderlag till detaljplanen.En jämförelse med nollalternativet är ettlagkrav enligt 6:e kapitlet i miljöbalken.Enligt miljöbalken 6 kap 7 § ska enmiljökonsekvensbeskrivning innehållade uppgifter som krävs för att påvisa ochbedöma den huvudsakliga inverkan påmänniskors hälsa, miljön ochhushållningen med mark och vatten samtandra resurser som verksamheten elleråtgärden kan antas medföra. Enbedömning ur ett näringsidkarperspektivhör således inte tillmiljökonsekvensbeskrivningen.Ställningstagande till inkomnasynpunkter behöver redovisas först näransökan gått in. Samrådsredogörelsensom innehåller svar ochProjekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 25(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr SvarMälarens nya avbördning som höllshösten 2010, men de har sammadiarienummer. Några svar påsamrådssynpunkterna till denpreliminära MKB har veterligen integivits, vilket gör att detta nya samrådförefaller att sväva fritt i luften.Det underlag som nu finns tillgängligtär […] inte tillräckligt ingående för attdet ska gå att bedöma om deundersökningar, skyddsåtgärder ochkontrollprogram som planeras ärtillräckliga för att inte negativakonsekvenser ska uppstå och attkontroll av negativ påverkan utförs.SGU har för närvarande inga ytterligaresynpunkter att framföra.Svenska kraftnät har tagit del avhandlingarna för rubricerat ärende ochhar ingenting att erinra mot upprättatförslagFörsvarsmakten har inget att erinra omrubricerat ärende (Samråd omvattenverksamhet i Slussenområdet,handläggares anm.)Stockholms stad har gettSocialstyrelsen möjlighet att lämnasynpunkter på vattenverksamheten iSlussenområdet. Socialstyrelsen haringa synpunkter på förslagetVårat blogginlägg, rubricerat ”NyaSlussen en betongsarkofag”, önskas[…] åberopat som samrådssvargällande vattenverksamhetenVi föreslår att Stockholms Stadåterremitterar ärendet till berördanämnder och att företrädare för rimligaalternativ erbjuds möjlighet att beskrivasina förslag innehållande en MKBenligt Miljöbalken för att möjliggöraför Staden att bedöma de olikaUlla Joneborg,Anders William-Olsson2011-06-08E2011-511-00798:9Sveriges geologiskaundersökningar2011-06-20E2010-510-01340:88samtE2010-510-01340:91Svenska kraftnät2011-06-03E2010-510-01340:84Försvarsmakten,högkvarteret2011-05-26E2010-510-01340:81Socialstyrelsen2011-05-24E2010-510-01340:80Stadshusbloggen2011-05-18E2010-510-01340:79Olle Markstedt,Stadsgårdensvänner2011-06-20E2011-511-00798:60ställningstaganden till inkomnayttranden ligger därför som en bilaga tillden slutliga MKB:n.Synpunkten noteras.Noteras.Noteras.Noteras.Noteras. 2012-02-06 var det ej möjligtatt komma in på bloggen.Noteras. Projekt Slussen hänvisar tillalternativredovisningen i kapitel 5 iMKB:n. Alternativ som bygger påmarkanvändningen hänvisas till detFördjupnings-PM”Alternativredovisning” som utgörunderlag för detaljplanen för SlussenProjekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 26(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svaralternativens miljömässiga kvalitet ijämförelse med huvudalternativetFiskeriverket har lämnat synpunktermed avseende på ombyggnaden avSlussen och förändrad reglering avMälaren i samrådsyttrande daterat2011-01-31. Fiskeriverket har i nulägetinga ytterligare synpunkterMot bakgrund av alla brister i de treärenden som nu är föremål för samrådmåste det bli! en ny bearbetning, somockså inbegriper ett nytt plansamrådom hela detaljplanen för Slussen! Deverkliga kostnaderna för projektetsolika delar måste klarläggas och degenomarbetade alternativa förslag somhar framkommit måste öppetkostnadsberäknas och jämföras medkostnaderna för lösningen i detofficiella projektet. Redovisningenmåste ge en bild av helalivscykelkostnaden för respektivelösning, inte barainvesteringskostnaden vid byggtillfälletOmbyggnaden av Slussen kommer attbli omfattande och komplex, vilketpåpekas i underlaget. Erhållet underlagsom är informativt men allmänt hålletvarför vi inte lämnar några särskildageotekniska eller miljötekniskasynpunkterSvenska kraftnät vill påminna om attbyggnation i närheten avtransformatorstationer ochledningsstråk kan meföra svårighetervid eventuella framtida ändringar istamnätet.Svenka kraftnät vill att kommunen tarhänsyn till planeradkraftledningssträcka i kommandeFiskeriverket2011-06-08E2011-511-00798:8Monica Andersson,Klas Cederwall,Kjell Forshed,Svante Forsström,Ulla Joneborg,Anders William-Olsson2011-06-08E2011-511-00798:9StatensGeotekniskaInstitut2011-06-07E2011-511-00798:11Svenska Kraftnät2011-12-14E2010-510-01340:95och för en ny detaljplan förbussterminalen i Katarinaberget.Noteras.Noteras.Noteras.Synpunkterna noteras.Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 27(32)

Inkomna synpunkter Datum/Dnr Svarplaneringssammanhang. Svenskakraftnät önskar även att få ta del avframtida bygglov och detaljplaner somrör det aktuella planområdet samt detberörda området för kraftledningensnya sträckning.Svenska kraftnät önskar att kommunentar motsvarande hänsyn vid planeringav ny bebyggelse invid befintligastamnätsledningar som SvenskaKraftnät gör vid byggnation av nyaledningar.Svenska Kraftnät önskar se ett fortsattsamarbete avseende planering ochprojektering i ärendet och har inget atterinra mot upprättat förslag så längeovannämnda rekommendationerbeaktas.Samrådssynpunkt som vidarebefodrats till samrådsprocess med diarienr: Dp 2005-08976-54(Detaljplan för slussen)Sammanfattas ejOlle Markstedt, Stadsgårdens vänner2011-06-20E2011-511-00798:60Sammanfattas ejLennart Granström2011-05-11E2011-511-00798:2Sammanfattas ejRemy Waardenburg2011-05-31E2011-511-00798:3Sammanfattas ejClara von Rettig2011-06-03E2011-511-00798:5Sammanfattas ejUlf Christerson2011-06-09E2011-511-00798:7Sammanfattas ejSvante Forsström2011-06-08E2011-511-00798:9Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 28(32)

Samrådssynpunkt som vidarebefodrats till samrådsprocess med diarienr: Dp 2005-08976-54(Detaljplan för slussen)Sammanfattas ejEva Garen2011-06-08E2011-511-00798:15Sammanfattas ejOlle Ödman – Stadsgårdens vänner2011-06-09E2011-511-00798:16Sammanfattas ejAnnika Mandell-Persson2011-06-10E2011-511-00798:17Sammanfattas ejMaria Aschenbrenner2011-06-13E2011-511-00798:18Sammanfattas ejAxel Nordström Cederholm2011-06-13E2011-511-00798:19Sammanfattas ejLucia Boman2011-06-13E2011-511-00798:20Sammanfattas ejTove Blanck2011-06-13E2011-511-00798:21Sammanfattas ejMikael Lindblad2011-06-13E2011-511-00798:22Sammanfattas ejElsa Schröder2011-06-13E2011-511-00798:23Sammanfattas ejEric Fogelberg2011-06-13E2011-511-00798:24Sammanfattas ejMikael Hacksell2011-06-14E2011-511-00798:25Sammanfattas ejUlf Christerson2011-16-14E2011-511-00798:26Sammanfattas ejEster Olofsson2011-06-14E2011-511-00798:27Sammanfattas ejPernilla Wiechel2011-06-15Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 29(32)

Samrådssynpunkt som vidarebefodrats till samrådsprocess med diarienr: Dp 2005-08976-54(Detaljplan för slussen)E2011-511-00798:28Sammanfattas ejAnn Nordström2011-06-15E2011-511-00798:29Sammanfattas ejEwa Jorenbo2011-06-15E2011-511-00798:30Sammanfattas ejGunilla Lund Jungstedt2011-06-15E2011-511-00798:31Sammanfattas ejElin Lund Jungstedt2011-06-15E2011-511-00798:32Sammanfattas ejChristina Jagerback2011-06-15E2011-511-00798:33Sammanfattas ejRolf J2011-06-15E2011-511-00798:34Sammanfattas ejAnna Peterman2011-06-15E2011-511-00798:35Sammanfattas ejAnja Moberg2011-06-15E2011-511-00798:36Sammanfattas ejHelena Willes2011-06-16E2011-511-00798:37Sammanfattas ejBjörn Andersson2011-06-17E2011-511-00798:38Sammanfattas ejStefan Nobel2011-06-20E2011-511-00798:39Sammanfattas ejDaniel Carpsjö2011-06-20E2011-511-00798:40Sammanfattas ejCaroline Le Lann Roos2011-06-20E2011-511-00798:41Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 30(32)

Samrådssynpunkt som vidarebefodrats till samrådsprocess med diarienr: Dp 2005-08976-54(Detaljplan för slussen)Sammanfattas ejAnn Lidén2011-06-20E2011-511-00798:42Sammanfattas ejJan Ankarstrand2011-06-20E2011-511-00798:43Sammanfattas ejNiklas Thidevall2011-06-20E2011-511-00798:44Sammanfattas ejIngegerd och Göran Wallén2011-06-20E2011-511-00798:45Sammanfattas ejLars Remnefeldt2011-06-20E2011-511-00798:46Sammanfattas ejJennifer Post2011-06-20E2011-511-00798:47Sammanfattas ejDiana Schwarcz2011-06-20E2011-511-00798:48Sammanfattas ejBritt Stämfors2011-06-20E2011-511-00798:49Sammanfattas ejJennie Löbel2011-06-20E2011-511-00798:51Sammanfattas ejHenrik Gröhn Boman2011-06-20E2011-511-00798:53Sammanfattas ejGöran Holmberg2011-06-20E2011-511-00798:54Sammanfattas ejMonica Andersson – Samfundet S:t Erik2011-06-20E2011-511-00798:56Sammanfattas ejGöran Pettersson2011-06-20E2011-511-00798:57Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 31(32)

Samrådssynpunkt som vidarebefodrats till samrådsprocess med diarienr: Dp 2005-08976-54(Detaljplan för slussen)Sammanfattas ejMagnus Eriksson2011-06-20E2011-511-00798:58Sammanfattas ejAlex Pontvik2011-06-20E2011-511-00798:59Sammanfattas ejOlle Markstedt2011-06-20E2011-511-00798:60Sammanfattas ejOlle Ödman – Stadsgårdens vänner2011-06-20E2011-511-00798:61Sammanfattas ejJohannes Kretschmer2011-06-22E2011-511-00798:62Sammanfattas ejDiana Schwarcz2011-06-20E2011-511-00798:48Sammanfattas ejAnders Bergsten2011-06-20E2011-511-00798:52Sammanfattas ejMonica Andersson – Samfundet S:t Erik2011-06-20E2011-511-00798:55Projekt Slussen – Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Bilaga 14 Sammanfattning av samrådsyttranden 2011 32(32)