nr 3/2007 - Logosmappen

Thorvaldsens berömda Kristusstaty i Köpenhamns domkyrka.dem till svenska. En nyöversättningtill svenska av Katarina Eliasson finnspå s. 21.En av de psalmer som vi ska bekantaoss med heter Lobet den Herren.Den är egentligen en lovsång på morgonen,när man har vaknat och finneratt man kan röra händer och fötter, attinte tjuvar har brutit sig in och ingeneldsvåda har drabbat hemmet. Gudhar låtit sina änglar beskydda oss.I korthet är innehållet i psalmenföljande:Första versen uppmanar till lovsång,att sjunga till Herrens ära införhans altare.I andra versen prisar vi Herren föratt han har gett oss livet och beskyddatoss faderligt under natten och låtitoss glada vakna upp ur sömnen.Vidare lovar vi Herren för att vikan använda våra sinnen, händeroch fötter, och att vi kan använda vårtunga och våra läppar får vi tackahans välsignelse för.I fjärde versen prisar vi Herren föratt inte eldsvåda härjat och bränt ner24vårt hus, vilket beror på att vi sitter ihans knä.Vi prisar Herren för att inte tjuvaroch rövare överfallit oss. I stället harGud satt sin ängel att vaka över oss.Från sjätte versen formar Paul Gerhardten bön, som fritt återgiven lyder:Trogne Herde, alla gåvors brunn,låt din hand och din godhet svävaöver oss. Döm våra hjärtan så att viinte slarvar, utan förblir fromma ochväntar på din ankomst.Psalmen slutar med en bön attHerren ska komma, och att alla sombekänner sig till honom för evigt skasjunga Herrens lov.JesusfromhetDet finns många märkliga skeenden ikyrkans historia. Tittar vi tillbaka påreformationen och Martin Luther ochdet som sedan skedde här i Nordenser vi att inget skedde av sig självt.Det finns orsaker bakom allt.Ofta tänker vi på medeltiden somen ganska mörk period, åtminstonenär det gäller evangeliet. Till en delär detta riktigt, framför allt när mansatte Maria som medåterlöserska, ellernär man satte in avlat och bönersom en förtjänst inför Gud.Men under medeltiden fanns ävenen Jesus-fromhet. Den mest kända avföreträdarna för den var Bernhardav Clairvaux. Av honom finns flerautläggningar och predikningar bevarade.Han levde i början av 1100-talet och var bekant med biskop Eskilav Lund som var med och grundadeklostren i Alvastra och Nydala.Jesus-fromheten som vi kan finnahos Bernhard av Clairvaux återfinnervi också hos Paul Gerhardt. Detviktigaste hos honom var meditationernaöver Jesu lidande. Tänker jagför mycket på Guds dom, så att jagglömmer hans barmhärtighet, då förlorarjag tron.Gerhardt hade fått klart för sig attallt beror på Guds barmhärtighet,nåd och kärlek. Jesu Kristi lidandemanifesterar allt detta.Hos Gerhardt är ”det saliga bytet”ett kännetecknande begrepp. Vihar det i flera av våra psalmer, t.ex.nr 868, ”Du store smärtoman” i PerJonssons psalmbok:Du lät dig binda hårtför att oss bundna frälsa.Ditt kors är all vår tröst,och dina sår vår hälsa.I psalmen går vi igenom varje detalji Jesu lidande och ser dess betydelseför oss. Vi har upprepade motsatspar:han genomborras – vi helas,han dödas – vi uppväcks till liv.Om vi vänder oss fram här i kyrkandär vi befinner oss just nu, så servi en typisk altartavla från 1800-talet:ett naket kors och Torvaldsens Kristusstaty.Just under 1800-talet blevdet vanligt med ett naket kors och ibästa fall någon Kristusstaty.Den gamla tiden, både katolsk ochluthersk, såg alltid ett krucifix på altaret,och altarbilden var antingenGolgata-skeendet eller nattvardensinstiftelse.Lutherdomen tog över detta frånmedeltiden och ändrade det inte.Man såg att detta var det som mansjälv förkunnade. Kristi försoningoch nattvarden var avgörande ochviktiga, och att framställa det i bildervar aldrig något problem för lutheraner.Logos 3/2007